Bet. 2000/01:MJU5

Miljö- och jordbruksutskottets betänkande

2000/01:MJU05

Skogspolitik m.m.

Innehåll

Sammanfattning

Motionerna

Utskottet

Hemställan

Reservationer

2000/01

MJU5

Sammanfattning

I betänkandet behandlas 44 motionsyrkanden om

skogspolitiken och vissa skogsbruksfrågor från

allmänna motionstiden 1998, 1999 och 2000. Genom att

sammanföra motioner i vissa ämnesgrupper från två

eller flera riksmöten får utskottet bättre

förutsättningar för att planera motionsarbetet och

andra verksamheter under valperioden. Utskottet har

fått fördjupad information i ämnesområdet

skogspolitik i samband med en utfrågning av

Skogsstyrelsen den 14 november 2000. Den 14 mars

2000 lämnade Skogsstyrelsen information i utskottet

med särskild inriktning på försurningsläget i

skogen.

Utskottet avstyrker de nu aktuella motionerna med

hänvisning bl.a. till att Skogsstyrelsen skall

redovisa en ny uppföljning av skogspolitiken före

utgången av år 2001. Det är regeringens avsikt att

år 2002 för riksdagen redovisa denna uppföljning och

de förslag till åtgärder som den kan föranleda. Ett

antal motioner avstyrks med hänvisning till att de

berör frågor där riksdagen delegerat

beslutanderätten till regeringen eller den myndighet

regeringen bestämmer.

I betänkandet finns 11 reservationer och ett

särskilt yttrande.

Motionerna

Motioner från allmänna motionstiden 1998

1998/99:MJ301 av Ola Sundell (m) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om behovet av översyn av

gräns för fjällnära skog.

1998/99:MJ303 av Dan Ericsson (kd) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om att skyndsamt lägga fram

förslag om reviderad allmänningslag.

1998/99:MJ304 av Caroline Hagström och Inger

Strömbom (kd) vari yrkas att riksdagen hos

regeringen begär en översyn av förutsättningarna för

skogsbruk i Norrlands inland och därvidlag väger in

möjligheten till en mer verklighetsanknuten

gränsdragning vad gäller fjällnära skog.

1998/99:MJ305 av Ann-Kristine Johansson och Sven-

Erik Österberg (s) vari yrkas att riksdagen som sin

mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om insatser för ökad marknadsföring och

förädlingsgrad av skogsråvara samt att man skall se

träet som en del i kretsloppssamhället.

1998/99:MJ306 av Göte Jonsson m.fl. (m) vari yrkas

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om den s.k.

odlingsgränsen,

1998/99:MJ307 av Rune Berglund och Berit Andnor (s)

vari yrkas att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen anförts om en

översyn av gränsen för fjällnära skog i Jämtlands

län.

Motioner från allmänna motionstiden 1999

1999/2000:MJ301 av Gudrun Lindvall (mp) vari yrkas

att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om regler för

skogsbränning.

1999/2000:MJ303 av Inger Strömbom (kd) vari yrkas

att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om miljöbalkens icke

önskade effekter för skogsbruket och behovet av en

förändring i miljöbalken.

1999/2000:MJ305 av Bengt-Ola Ryttar m.fl. (s) vari

yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om skyndsamma

åtgärder för att förbättra skogsvården.

1999/2000:MJ306 av Göte Jonsson m.fl. (m) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om

skogsvårdsorganisationens utredningsresurser,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om skogspolitikens

produktionsmål,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om kalkning och

vitaliseringsgödsling,

1999/2000:MJ307 av Roy Hansson (m) vari yrkas att

riksdagen beslutar om ändring av nu gällande

lagstiftning för skogsbruk på Gotland i enlighet med

vad som anförts i motionen.

1999/2000:MJ309 av Caroline Hagström m.fl. (kd) vari

yrkas

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om ägarstrukturen inom

svenskt skogsbruk,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om utredning om

katastrofinsatser mot skogsskador,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om åtgärder mot

markförsurning,

1999/2000:MJ311 av Eskil Erlandsson m.fl. (c) vari

yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om att äganderätten

till skog och mark inte får urholkas,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om behovet av klara och

tydliga ersättningsregler,

1999/2000:MJ312 av Eskil Erlandsson m.fl. (c) vari

yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om att sälja statligt

ägd skog till enskilda brukare,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om avsättning till

återväxtåtgärder.

1999/2000:MJ753 av Birger Schlaug m.fl. (mp) vari

yrkas

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om biologisk kompetens

på skogsvårdsstyrelserna,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om skoglig kompetens på

länsstyrelserna,

1999/2000:MJ754 av Murad Artin m.fl. (v) vari yrkas

2. att riksdagen hos regeringen begär förslag till

sådana ändringar i skogsvårdslagen att ett skydd mot

avverkning av gamla träd införs,

1999/2000:MJ774 av Gudrun Lindvall m.fl. (mp) vari

yrkas

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om behov av åtgärder i

skogsbruket så att biotoper med groddjur inte

ödeläggs.

1999/2000:MJ788 av Gudrun Lindvall (mp) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om jätteträd,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om Fastighetsverkets

skogsinnehav.

1999/2000:MJ807 av Birger Schlaug m.fl. (mp) vari

yrkas

8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om att Sverige bör

införa ett certifieringssystem enligt Forest

Stewardship Councils regler i det svenska statliga

skogsbruket,

1999/2000:N279 av Ulf Björklund m.fl. (kd) vari

yrkas

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om stöd för

Byskogsforums förslag till lokal skogs- och

naturförvaltning,

Motioner från allmänna motionstiden 2000

2000/01:MJ303 av Harald Nordlund (fp) vari föreslås

att riksdagen fattar följande beslut: Riksdagen

tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om att affärer om förvärv av

skogsmark måste föregås av en ingående miljöanalys.

2000/01:MJ304 av Karin Svensson Smith m.fl. (v) vari

föreslås att riksdagen fattar följande beslut:

1. Riksdagen begär att regeringen utreder hur 6 §

skogsvårdslagen efterlevs.

2000/01:MJ306 av Ingvar Eriksson m.fl. (m) vari

föreslås att riksdagen fattar följande beslut:

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om skogliga

konsekvensanalyser.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om viltskador.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om katastrofskydd.

6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om skogsimpediment.

7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om certifiering.

11. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om forskning och

utveckling.

2000/01:MJ308 av Ulla-Britt Hagström m.fl. (kd) vari

föreslås att riksdagen fattar följande beslut:

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening att försurningsutvecklingen och dess effekter

på skogsbruket hejdas.

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att underlätta att

ett långsiktigt hållbart utnyttjande av skogsflis

säkerställs.

2000/01:MJ309 av Bengt-Ola Ryttar m.fl. (s) vari

föreslås att riksdagen fattar följande beslut:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om skyndsamma åtgärder för att

förbättra skogsvården.

2000/01:MJ310 av Rigmor Stenmark (c) vari föreslås

att riksdagen fattar följande beslut:

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om skogsbrukets stora

betydelse i Sverige.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att en översyn görs

av bestämmelserna för bevarande av skyddsvärda

biotoper.

2000/01:MJ312 av Caroline Hagström m.fl. (kd) vari

föreslås att riksdagen fattar följande beslut:

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som i motionen anförs om

skogscertifiering.

2. Riksdagen begär att regeringen låter utreda

värdet av gamla reservatsavsättningar och tidigare

skyddad mark, enligt vad som anförs i motionen.

3. Riksdagen begär att regeringen låter göra en

utvärdering av älgskötselområdena och avvägningen

mellan skogsbruk och viltvård.

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om behovet av forskning

kring ekdöden.

6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om behovet av att samma

rättsregler skall gälla för objekt inom Natura 2000

som vid andra statliga avsättningar av skogsmark.

2000/01:MJ313 av Monica Öhman och Birgitta Ahlqvist

(s) vari föreslås att riksdagen fattar följande

beslut: Riksdagen tillkännager för regeringen som

sin mening vad i motionen anförs om en översyn av

skogsvårdslagen.

2000/01:Fi503 av Jonas Ringqvist m.fl. (v) vari

föreslås att riksdagen fattar följande beslut:

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att staten snarast

skall miljöcertifiera sitt skogsbruk.

Utfrågningar

Utskottet erhöll information av Skogsstyrelsen den

14 mars 2000 om försurningsläget i skogen m.m. Den 9

november 2000 anordnade utskottet en utfrågning med

Skogsstyrelsen angående vissa frågor som

aktualiseras i motionerna.

Utskottet

Allmän skogspolitik,

skogsvårdslagstiftningen m.m.

Motionerna

I flera motioner från åren 1999 och 2000

understryks skogsbrukets stora betydelse för Sverige

och svensk export.

I motion 1999/2000:MJ305 (s) anförs bl.a. att

återbeskogning, röjning och gallring är eftersatta i

skogsbruket. Det behövs enligt motionen skyndsamma

åtgärder för att förbättra skogsvården. Motionärerna

upprepar sitt yrkande och sina synpunkter i motion

2000/01:MJ309.

I motion 1999/2000:MJ306 (m) anförs att den

skogspolitiska utvärderingen år 1998 visade oroande

tendenser för skogsvårdsarbetet. Motionärerna anser

därför att skogsvårdsorganisationens resurser i

högre grad än nu borde satsas på produktionsfrågor i

skogsbruket. Det är viktigt att kampanjen Grönare

skog koncentreras mot skogsvårds- och

produktionsfrågor (yrkande 1). Motionen innehåller

även ett yrkande angående skogspolitikens

produktionsmål (yrkande 2).

I motion 1999/2000:MJ303 (kd) framhålls

miljöbalkens oönskade effekter för skogsbruket och

oklarheterna mellan balken och skogsvårdslagen.

Förelägganden som utfärdas av t.ex. kommunen med

stöd av miljöbalken ger ej rätt till ersättning. Om

däremot skogsvårdsstyrelsen fattar beslut som

innebär intrång i pågående markanvändning kan

ersättning utgå enligt bl.a. skogsvårdslagens

regler.

Enligt motion 1999/2000:MJ309 (kd) har riksdag och

regering tidigare markerat samstämmighet i synen på

ägarstrukturen i det svenska skogsbruket, vilket

inneburit att det enskilda ägandet skall stimuleras

till skillnad mot ett ökat storbolagsägande. Även

fortsättningsvis bör det enskilda ägandet i

skogsbruket stimuleras (yrkande 3).

I motion 1999/2000:MJ311 (c) hänvisar motionärerna

till den debatt som förekom i anslutning till

miljöbalken och ersättningsfrågorna. Enligt

Centerpartiet bör ett förtydligande av

lagstiftningen göras med syfte att äganderätten till

skog och mark även i fortsättningen skall ges ett

starkt skydd. Vidare kräver man klara och tydliga

ersättningsregler. Kompensation skall utbetalas för

begränsningar av pågående markanvändning som är att

betrakta som mer än bagatellartade (yrkandena 1 och

2).

Enligt motion 2000/01:MJ310 (c) bör skogsbrukets

stora betydelse för Sverige tydliggöras. En

markering skulle kunna vara att ansvarig minister

för jord- och skogsbruk får titeln jord- och

skogsbruksminister samt att beredande utskott får

likartad benämning (yrkande 1).

I motion 2000/01:MJ304 (v) yrkande 1 föreslås att

regeringen utreder hur kraven på återväxt och val av

huvudplanta enligt 6 § skogsvårdslagen efterlevs.

I motion 2000/01:MJ313 (s) föreslås en översyn av

skogsvårdslagen, eventuellt med inriktning mot att

röjningsplikten återinförs.

Enligt motion 2000/01:MJ306 (m) yrkande 1 bör

tillräckliga medel tillföras projektet med skogliga

konsekvensanalyser (SKA 99) så att det kan bli ett

än mer informativt verktyg i skogspolitiken.

I motion 1999/2000:MJ312 (c) yrkande 2 anförs att

medel som avsätts för återväxtåtgärder bör följa

fastigheten och inte som i dag fastighetens ägare.

Enligt motion 1999/2000:MJ307 (m) bör man upphöra

med särbehandlingen av Gotland i

skogsvårdslagstiftningen. Förutsättningarna för

skogsbruk på Gotland har förändrats, och det finns

inte längre anledning att betrakta ön som

svårföryngrat område.

I motion 1998/99:MJ303 (kd) yrkas att lagen om

allmänningsskogar revideras. Lagen är i vissa

avseenden otidsenlig och onödigt byråkratisk. Kraven

på t.ex. fondering av intäkter från försäljning av

allmänningsskogar försvårar inköp av nya områden.

Utskottets överväganden

Som framgår av årets budgetproposition (utg.omr. 23

s. 11) följs skogspolitiken numera upp med vissa

tidsintervaller, och en redovisning med eventuella

förslag till justeringar på politikområdet görs till

riksdagen vart fjärde år. Frågor om skogspolitikens

mål och medel behandlades av utskottet senast hösten

1998 (prop. 1997/98:158 Uppföljning av

skogspolitiken, bet. 1998/99:MJU3). Nästa

uppföljning av skogspolitiken skall redovisas av

Skogsstyrelsen före utgången av år 2001. Det är

regeringens avsikt att år 2002 redovisa denna

uppföljning och de förslag till åtgärder som den kan

föranleda. Utskottet har vid en utfrågning med

Skogsstyrelsen fått närmare information om det

pågående uppföljningsarbetet och vilka frågor som

påkallar särskild uppmärksamhet. Den fråga som

prioriteras högst av Skogsstyrelsen i detta arbete

är återväxten. Cirka 20 % av hyggena uppfyller ej

skogsvårdslagstiftningens krav i fråga om

återväxten. Skogsstyrelsen kommer att noggrant

analysera orsakerna till detta och föreslå lämpliga

åtgärder. Styrelsen har vidare satsat stora resurser

på rådgivning i produktionsfrågor.

Utskottet vill för sin del framhålla att flertalet

av de motioner som redovisas i detta avsnitt tar upp

frågor som på ett naturligt sätt ingår i

uppföljningsarbetet och som kan förväntas bli

föremål för fortsatta diskussioner under denna

valperiod. Utskottet hänvisar till vad

Skogsstyrelsen anfört om prioriteringarna i

uppföljningsarbetet och föreslår att de aktuella

motionerna lämnas utan vidare åtgärd, nämligen

1999/2000:MJ305 (s), 2000/01:MJ309 (s),

1999/2000:MJ306 (m) yrkandena 1 och 2, 2000/01:MJ304

(v) yrkande 1, 2000/01:MJ306 (m) yrkande 1 och

2000/01:MJ313 (s). Med anledning av yrkandena (m) om

medel och resurser för olika ändamål bör tilläggas

att detta i första hand är en fråga som bör bedömas

av regeringen respektive Skogsstyrelsen när beslut

fattas om den närmare dispositionen av anslagen till

skogsvårdsorganisationen.

I anslutning till motion 2000/01:MJ310 (c) yrkande

1 vill utskottet framhålla att det inte råder delade

meningar om skogsbrukets betydelse för Sverige.

Utskottet vill i detta avseende hänvisa till sina

uttalanden i betänkande 1998/99:MJU3 s. 9 och till

uppgifterna i årets budgetproposition om

exportvärde, antalet sysselsatta m.m. i

skogsnäringen. När det gäller motionärernas förslag

om att framhäva skogsbrukets betydelse i regeringens

och riksdagens organisation vill utskottet erinra om

att det enligt 7 kap. 1 § regeringsformen är

regeringen som fördelar regeringsärendena mellan

departementen. Vidare kan frågor om riksdagens

interna utskottsorganisation givetvis inte

innefattas i ett tillkännagivande till regeringen.

Med det anförda avstyrks motion MJ310 yrkande 1.

Ett motionsyrkande om ägarstrukturen i skogsbruket

liknande det som nu framförs i motion

1999/2000:MJ309 (kd) behandlades även i betänkande

1998/99:MJU3 (s. 9). Utskottet delar motionärernas

uppfattning såtillvida att det enskilda ägandet av

skogsmark är viktigt från många synpunkter, bl.a.

när det gäller möjligheterna att bedriva ett lönsamt

familjejordbruk och att främja sysselsättningen i

glesbygdsområdena. Enligt tillgängliga statistiska

uppgifter finns det i Sverige ca 240 000 enskilt

ägda skogsfastigheter med ca 340 000 ägare, varav

126 000 är kvinnor. Det motsvarar arealmässigt

ungefär 50 % av den svenska skogsmarken. Ett allmänt

hållet uttalande att det enskilda skogsägandet även

fortsättningsvis bör stimuleras bör enligt

utskottets mening inte läggas till grund för ett

formellt tillkännagivande av riksdagen. Utskottet

anser att motionen i huvudsak är tillgodosedd i

denna del (yrkande 3).

Motionerna 1999/2000:MJ311 (c) yrkandena 1 och 2

och 1999/2000: MJ303 (kd) tar upp vissa rättsliga

frågor om äganderätten till skogsmark och

bestämmelserna om intrång i pågående markanvändning

liksom ersättningsreglerna.

Utskottet behandlade utförligt detta ämne i

betänkande 1997/98:JoU20 om den nya miljöbalken. De

principiella frågorna om miljöbalken och det

grundlagsfästa egendomsskyddet behandlas nu i en

utredning angående vissa frågor som rör

regeringsformen, Författningsutredningen (dir.

1999:71). En mer allmän översyn av vissa delar av

miljöbalken pågår i Miljöbalkskommittén (dir.

1999:109). Utskottet har ingen annan mening än den

som framförs i motion 1999/2000:MJ311 att

äganderätten till mark även i fortsättningen skall

ha ett starkt skydd. Detta följer bl.a. av att

Sverige inkorporerat den europeiska konventionen om

skydd för de mänskliga rättigheterna och de

grundläggande friheterna (Europakonventionen).

Vidare kan utskottet självfallet ansluta sig till

motionärernas uppfattning att ersättningsreglerna

bör vara klara och tydliga. När det gäller den s.k.

kvalifikationsgränsen för rätt till ersättning

hänvisar utskottet till den omfattande diskussion

och den politiska överenskommelse som gjordes i

samband med att 1987 års plan- och bygglag antogs av

riksdagen (BoU 1986/87:1). Den nu gällande

grundprincipen om rätt till ersättning för avsevärt

intrång i pågående markanvändning på berörd del av

fastigheten fick sin utformning genom denna

överenskommelse. De oklarheter som nu föreligger i

fråga om förhållandet mellan regeringsformen 2 kap.

18 § och miljöbalken är en av de huvudfrågor som

Författningsutredningen har att se över. Motionerna

avstyrks i berörda delar.

Frågan om säkerhet för återväxtåtgärder och dess

anknytning till fastigheten behandlades i betänkande

1998/99:MJU3 s. 25. Utskottet hänvisade i detta

sammanhang till att regeringen ansett att det

närmare bör prövas om det är möjligt att binda

säkerheten till fastigheten. Enligt vad utskottet

inhämtat ämnar regeringen återkomma till frågan i

samband med kommande uppföljning och utvärdering av

skogspolitiken. Utskottet förutsätter att så blir

fallet och föreslår att motion 1999/2000:MJ312 (c)

yrkande 2 nu lämnas utan vidare åtgärd.

Motion 1999/2000:MJ307 (m) torde avse de

bestämmelser om svårföryngrad skog som regeringen

eller Skogsstyrelsen beslutar om med stöd av 15 och

16 §§ skogsvårdslagen. Enligt Skogsstyrelsens

författningssamling SKSFS 1983:2 utgör hela Gotlands

län svårföryngrat område. Frågan har behandlats i

ett regeringsbeslut den 11 december 1997 med

anledning av en framställning från Skogsägarnas

Riksförbund om upphävande av den aktuella

bestämmelsen. Skogsstyrelsen avstyrkte

framställningen, och regeringen avslog densamma.

Utskottet har inget underlag för att göra en annan

bedömning. Motionen avstyrks.

Motion 1998/99:MJ303 (kd) torde avse lagen

(1952:166) om häradsallmänningar. Det finns vissa

bestämmelser i lagen som begränsar rätten att

avyttra till häradsallmänning hörande område. Vidare

finns bestämmelser om användning av kapitalinkomst.

Sådan inkomst skall användas eller fonderas för

verkställande av grundförbättringar på allmänningen

eller för inköp av mark för allmänningens utvidgning

eller för annat dylikt ändamål. Det ankommer på

länsstyrelsen att på framställning av

allmänningsstyrelsen meddela närmare föreskrifter

härom. Riksdagen har nyligen beslutat om vissa

ändringar i lagen, som bl.a. innebär att delägarna

numera själva beslutar om avyttring av mark enligt 9

§ i lagen. Det tidigare gällande kravet på att

avyttringen skulle godkännas av regeringen eller

myndighet som regeringen bestämmer har avskaffats

(prop. 1999/2000:39, bet. 1999/2000:BoU8). Lag-

ändringen har trätt i kraft den 1 juli 2000.

Utskottet konstaterar att motionen i viss

utsträckning är tillgodosedd och avstyrker densamma.

Vissa produktionsfrågor m.m.

Motionerna

I motion 1998/99:MJ305 (s) efterlyses ökade insatser

för marknadsföring och förädling av skogsråvara.

Frågor om försurning av skogsmark tas upp i flera

motioner. Enligt motion 1999/2000:MJ306 (m) yrkande

4 bör Skogsstyrelsen få i uppdrag att revidera

kalknings/vitaliseringsprogrammet. I motion

2000/01:MJ308 (kd) anförs att

försurningsutvecklingen och dess effekter på

skogsbruket måste hejdas (yrkande 2). Enligt yrkande

4 bör ett långsiktigt hållbart utnyttjande av

skogsflis säkerställas. I motion 1999/2000:MJ309

(kd) yrkande 5 anförs att staten måste vara beredd

att ge ekonomisk kompensation om skogstillväxten

hämmas på grund av försurningen. Enligt yrkande 4

bör regeringen utreda möjligheten att ställa

statliga medel till förfogande för katastrofinsatser

vid t.ex. insektsangrepp.

I motion 2000/01:MJ306 (m) anförs att

älgskötselområdena bör utredas med hänsyn till de

skador på skogen som orsakas av klövviltet. Det

behövs ett relevant katastrofskydd i skogsbruket,

och ekdöden bör bli föremål för forskning.

Skogscertifieringen bör vara frivillig och får ej

leda till förtäckta handelshinder (yrkandena 2, 3

och 7). I yrkande 11 understryks behovet av ett

framgångsrikt FoU-arbete inom skogsbranschen. Ett

framgångsrikt FoU-arbete ger goda förutsättningar

för att höja mervärdet och förädlingsgraden för

råvaran. Frågan om skogsfakultetens koppling till

SLU bör prövas ingående. Med fler separata

fakulteter vid flera lärosäten kan den eftersträvade

akademiska mångfalden gynnas.

Liknande synpunkter rörande skogscertifieringen,

behovet av forskning kring ekdöden och utvärdering

av älgskötselområden framförs även i motion

2000/01:MJ312 (kd) yrkandena 1, 3 och 4.

Utskottets överväganden

Utskottet instämmer i vad som anförs i motion 1998/99:MJ305

(s) om att insatser för marknadsföring och förädling

av skogsråvara är viktiga inslag i det arbete som

bedrivs av skogsbranschen och i ansvariga statliga

organ för skogsbrukets utveckling. I den

forskningspolitiska propositionen (prop. 2000/01:3

s. 227 f.) finns en utförlig beskrivning av

regeringens prioriteringar i fråga om skoglig och

skogsindustriell forskning. I årets

budgetproposition (utg.omr. 23 s. 16) anförs att

regeringen tagit initiativ till en massiv satsning

tillsammans med skogsbranschen på FoU-program för en

breddad användning av träfiber som bas för olika

produkter och att öka förädlingsvärdet hos

skogsindustriprodukterna. Särskild tyngdpunkt har

lagts på den trämekaniska industrin. Stora insatser

för skogsindustriell forskning görs också inom

utgiftsområde 24 och av löntagarfondsstiftelserna.

Natur- och kulturvårdsåtgärder inom

arbetsmarknadspolitikens ram har stor betydelse för

skogsbrukets miljömål. Motionerna 1998/99:MJ305 (s)

och 2000/01:MJ308 (kd) yrkande 4 får anses i

huvudsak tillgodosedda med vad utskottet här anfört.

Utskottet delar även uppfattningen i motion

2000/01:MJ306 (m) att det är viktigt att få till

stånd ett framgångsrikt FoU-arbete inom

skogssektorn. I övrigt bör nämnas att frågor om

SLU:s organisation har övervägts av den s.k. PROMIS-

gruppen (program för integration av skoglig och

skogsindustriell forskning och utbildning). Vidare

pågår en intern utredning inom SLU som skall

redovisas för styrelsen i december 2000. Med det

anförda avstyrks yrkande 11 i motionen.

Frågor om kalkning och vitalisering av skogsmark

har på senare år behandlats i huvudsak i samband med

anslagen under utgiftsområde 20 (se bl.a.

1999/2000:MJU1 och 2000/01:MJU1). Skogsstyrelsen har

under år 2000 reviderat sitt åtgärdsprogram för

kalkning, och ett nytt förslag kommer att utarbetas

under våren 2001. Med hänvisning härtill avstyrker

utskottet motionerna 1999/2000:MJ306 (m) yrkande 4

och 2000/01:MJ308 (kd) yrkande 2.

I anslutning till motion 1999/2000:MJ309 (kd)

yrkande 5 vill utskottet hänvisa till de uppgifter

som Skogsstyrelsen lämnade vid utfrågningen.

Virkesförrådet i den svenska skogen har ökat under

en lång följd av år, och den årliga tillväxten är ca

100 miljoner skogskubikmeter. Därav avverkas ca 70

miljoner skogskubikmeter om året. Det är givetvis

viktigt att försurningens effekter på skogens

tillstånd och tillväxt följs med största

uppmärksamhet. Utskottet anser det dock inte

nödvändigt att nu ta ställning i frågan om

eventuella statliga kompensationsåtgärder för

minskad tillväxt på grund av försurningen.

Motionsyrkandet avstyrks.

Frågor om viltskador och insektsangrepp m.m. i

skogen tillhör Skogsstyrelsens ansvarsområde. Enligt

gällande instruktion för Skogsstyrelsen och

skogsvårdsstyrelserna skall Skogsstyrelsen bl.a.

verka för att skog och skogsmark skyddas mot skador

på grund av luftföroreningar, djur och sjukdomar

(SFS 1995:1335).

Utskottet har tidigare hänvisat till att de

statliga bidragen för åtgärder mot skogsskador m.m.

avskaffades i samband med 1993 års skogspolitiska

beslut, i likhet med övriga bidrag som finansierades

med skogsvårdsavgiftsmedel. Viltskadorna i skogen

har uppmärksammats bl.a. i Skogsstyrelsens projekt

SKA 99 (skogliga konsekvensanalyser - skogens

möjligheter på 2000-talet). Problemen med viltskador

omfattas givetvis av den analys rörande orsakerna

till minskad återväxt i skogsbruket som utförs inom

myndigheten. Den s.k. ekdöden övervakas fortlöpande

av Skogsstyrelsen, och ett av MISTRA finansierat

forskningsprojekt på detta område pågår för

närvarande (projektet uthålligt skogsbruk i södra

Sverige).

Med hänvisning till det anförda avstyrks motionerna

1999/2000:MJ309 (kd) yrkande 4, 2000/01:MJ306 (m)

yrkandena 2 och 3 samt 2000/01:MJ312 (kd) yrkandena

3 och 4.

I fråga om den s.k. skogscertifieringen kan nämnas

att årets budgetproposition (utg.omr. 23 s. 18)

innehåller vissa faktauppgifter angående de två

frivilliga system för certifiering som för

närvarande tillämpas i det svenska skogsbruket.

Under år 1999 har ca 9 miljoner hektar, i huvudsak

storskogsbrukets marker, certifierats enligt den

s.k. FSC-standarden (Forest Steward-

ship Council). Ca 800 000 hektar mark tillhörande

småskogsbruket har certifierats enligt den s.k.

PEFC-standarden (Pan European Forest Certification).

Båda systemen grundas på frivillig anslutning.

Enligt motionerna 2000/01:MJ306 (m) och

2000/01:MJ312 (kd) bör skogscertifieringen vara

frivillig, och den får ej leda till förtäckta

handelshinder. Som framgår av redovisningen ovan är

systemen med skogscertifiering frivilliga. Frågan om

eventuella handelshinder kan hypotetiskt komma under

riksdagens eller regeringens prövning om berörda

import- eller exportländer skulle ställa upp

offentligrättsligt grundade krav med avseende på

handeln med skogsprodukter m.m. Såvitt utskottet kan

bedöma bygger den internationella handeln med

skogsprodukter på frivilliga överenskommelser mellan

säljare och köpare.

Med det anförda avstyrker utskottet motionerna

2000/01:MJ306 (m) yrkande 7 och 2000/01:MJ312 (kd)

yrkande 1.

Statens skogsinnehav m.m.

Motionerna

Centerpartiet förordar i motion 1999/2000:MJ312

yrkande 1 en utförsäljning av mark från bolag där

staten är majoritetsägare. Det är av stor betydelse

att öka det lokala ägandet i de områden där staten i

dag är den dominerande ägaren av skogsmark.

I motion 2000/01:MJ303 (fp) understryks att statens

förvärv av skogsmark måste föregås av en ingående

miljöanalys.

Enligt motion 1999/2000:N279 (kd) har lokala

krafter i Malungs och Älvdalens kommuner bildat

"Byskogsforum" med betoning på lokalbefolkningens

rättigheter till skogen. Målsättningen är att skapa

lokala förvaltningsmodeller i berörda områden,

vilket också är ett sätt att rädda och skapa nya

arbetstillfällen. Byskogsforums fortsatta arbete att

utveckla modeller för lokal skogs- och

naturförvaltning måste stödjas fram till konkreta

beslut (yrkande 2).

Enligt motion 1999/2000:MJ807 (mp) yrkande 8 bör

Sverige införa ett certifieringssystem enligt FSC:s

regler (Forest Stewardship Council) när det gäller

statens skogsinnehav. I motion 1999/2000:MJ788 (mp)

yrkande 2 begärs att Fastighetsverkets uppgifter som

skogsförvaltare överförs till en myndighet som tar

större ansvar.

I motion 2000/01:Fi503 (v) anförs att staten bör ta

ansvar och snarast miljömärka sitt skogsbruk, så att

man kan leverera allt sitt virke FSC-märkt till

köpsågverken (yrkande 3).

Utskottets överväganden

Utskottet erinrar om att regeringen nyligen beslutat

om direktiv för en utredare med uppgift att

inventera all skogsmark som ägs direkt av staten

eller via ett helägt statligt aktiebolag och lägga

fram förslag till en mer effektiv förvaltning av

statens totala skogsinnehav (dir. 2000:60). Det

övergripande målet skall vara att statens skogar

skall förvaltas på ett föredömligt sätt som tryggar

en hållbar utveckling såväl från produktions- som

från miljösynpunkt. Utredaren skall samråda med de

myndigheter, intresseorganisationer och företag som

utredaren finner lämpligt.

Frågan om utförsäljning av statliga skogar till

enskilda brukare har behandlats vid flera tillfällen

i både miljö- och jordbruksutskottet samt

näringsutskottet. Härvid har också behandlats

önskemål om t.ex. beaktande av naturvårdsintressen

och regionalpolitiska intressen. En uttalad strävan

i riksdagens markpolitik har bl.a. varit att få

tillgång till mer mark i södra Sverige som kan

användas som bytesmark (se t.ex. 1999/2000:NU1 s.

65). Statligt skogsägande ger möjligheter till

bättre arrondering av mark och underlättar markbyten

med andra ägare. Hösten 1998 ställde sig riksdagen

bakom bildandet av ett nytt statligt skogsbolag,

senare döpt till Sveaskog AB. Bolagets uppgifter har

enligt näringsutskottet sammanfattats i följande fem

punkter, nämligen driva en lönsam skogsförvaltning,

vara en ny aktör på virkesmarknaden, föra en levande

dialog med lokalbefolkningen, föra en levande dialog

med miljöorganisationerna samt vara aktiv i

rekreations-, fauna- och viltvårdsfrågor.

I sammanhanget bör också nämnas att regeringen

tillsatt en utredning angående effekterna av

jordförvärvslagen när det gäller fysiska och

juridiska personers förvärv av skogsmark (dir.

1999:40). Utredningen skall bl.a. beakta riksdagens

tillkännagivande angående vissa problem med oseriösa

former av skogsbruk enligt utskottets betänkande

1998/99:MJU3.

Utskottet utgår från att frågor av det slag som tas

upp i motionerna 1999/2000:MJ312 (c) och

2000/01:MJ303 (fp) kommer att övervägas av

utredningen om förvaltning av statens skogar. I

avvaktan på resultatet av de utredningar som nämnts

ovan föreslår utskottet att motionerna

1999/2000:MJ312 (c) yrkande 1 och 2000/01:MJ303 (fp)

lämnas utan vidare åtgärd. Samma bedömning gäller

motion 1999/2000:MJ788 (mp) yrkande 8.

Utskottet går inte närmare in på hur verksamheten i

den sammanslutning som anges i motion 1999/2000:N279

(kd) skulle kunna stödjas. Utskottet vill dock

allmänt understryka värdet i att Skogsstyrelsen och

skogsvårdsstyrelserna tar till vara den kompetens

som lokala organisationer representerar. Det framgår

av ett frågesvar av näringsministern den 1 december

2000 att skogsvårdsorganisationen har ett omfattande

organiserat samarbete med t.ex.

miljöorganisationerna och att detta samarbete är av

stor betydelse för skogsvården. Yrkande 2 i motionen

bör med det anförda lämnas utan vidare åtgärd.

Frågan huruvida det statliga skogsbruket skall

tillämpa någon form av certifiering har nära samband

med de frågor som berörs i direktiv 2000:60. Enligt

vad utskottet erfarit har Statens fastighetsverks

skogsbruk godkänts för certifiering enligt FSC:s

principer och nationella kriterier för ett

kvalitetsmärkt skogsbruk. Detsamma gäller Assi Domän

AB, där staten äger 35,5 % av aktierna. Sveaskogs

skogsbruk är certifierat enligt ISO 14001 och FSC.

Med det anförda får motionerna 1999/2000:MJ807 (mp)

yrkande 8 och 2000/01:Fi503 (v) yrkande 3 anses

tillgodosedda.

Vissa miljö- och naturvårdsfrågor

Motionerna

Enligt motion 2000/01:MJ310 (c) finns det anledning

att ifrågasätta behovet av en uppifrån styrd

skogsreglering av skyddsvärda biotoper, inte minst

då det i dag finns stora skillnader mellan privat

skogsbruk och de stora bolagens skogsbruk. Dessa

skillnader bör belysas i en översyn av

bestämmelserna för bevarande av skyddsvärda biotoper

(yrkande 2).

I kd-motionen 2000/01:MJ312 yrkas att en

utvärdering görs av gamla reservatsersättningar och

tidigare skyddad mark för att klarlägga att de

statliga medlen används för att bevara de mest

skyddsvärda objekten. Vidare anförs att samma

rättsregler och principer bör gälla för objekt i

nätverket Natura 2000 som gäller för andra statliga

avsättningar av skogsmark (yrkandena 2 och 6).

Enligt motion 2000/01:MJ306 (m) yrkande 6 bör vid

redovisning av skyddade arealer skogsimpedimenten

inräknas.

Frågor om skogsbrukets hänsyn till

naturvårdsintressena berörs i några motioner. Enligt

motion 1999/2000:MJ774 (mp) finns behov av åtgärder

i skogsbruket som motverkar att biotoper med

groddjur ödeläggs (yrkande 6). Enligt motion

1999/2000:MJ754 (v) yrkande 2 behövs ett skydd mot

avverkning av gamla träd. Liknande synpunkter

framförs i mp-motionen 1999/2000:MJ788 yrkande 1 om

s.k. jätteträd. I motion 1999/2000:MJ301 (mp)

framhålls att det behövs ett regelverk för

skogsbränning.

I motion 1999/2000:MJ753 (mp) yrkandena 4 och 5

anförs att det bör finnas biologisk kompetens på

skogsvårdsstyrelserna och skoglig kompetens på

länsstyrelserna.

Utskottets överväganden

Enligt 30 § skogsvårdslagen får regeringen eller

myndighet som regeringen bestämmer meddela

föreskrifter om den hänsyn som skall tas till

naturvårdens och kulturmiljövårdens intressen vid

skötsel av skog. I Skogsstyrelsens

tillämpningsföreskrifter (SKSFS 1993:2) finns t.ex.

särskilda bestämmelser till skydd för grova träd och

träd av mycket hög ålder. Vidare finns föreskrifter

som innebär att skador till följd av

skogsbruksåtgärder skall undvikas eller begränsas

för växt- och djurarter som enligt Naturvårdsverket

är akut hotade, sårbara, sällsynta eller

hänsynskrävande. Detsamma gäller för växt- och

djurarter som är ovanliga inom regionen. I årets

budgetproposition avsätts medel för inventering och

skydd av s.k. jätteträd (utg.omr. 23 s. 20).

Det anförda innebär att motionerna 1999/2000:MJ774

(mp) yrkande 6, 1999/2000:MJ754 (v) yrkande 2 och

1999/2000:MJ788 (mp) yrkande 1 i huvudsak är

tillgodosedda. När det gäller regelverket vill

utskottet framhålla att regeringen och ansvarig

myndighet utan riksdagens medverkan kan utfärda

bestämmelser i de frågor som avses i motionerna.

Detta gäller även skogsbränning och behovet av

föreskrifter för denna verksamhet. Utskottet utgår

från att regeringen eller Skogsstyrelsen med stöd av

riksdagens bemyndiganden i skogsvårdslagen utfärdar

regler för skogsbränning om det skulle visa sig

nödvändigt. Utskottet avstyrker motion

1999/2000:MJ301 (mp).

I betänkande 1998/99:MJU3 avstyrkte utskottet en

motion om redovisning av skogliga impediment som

skyddad mark. I anslutning till den nu aktuella

motionen, 2000/01:MJ306 (m) yrkande 6, vill

utskottet ånyo hänvisa till vad som anfördes i

proposition 1997/98:158 (sid 21 f.). Dessa

uttalanden innebär sammanfattningsvis att det är

Skogsstyrelsens uppgift att i egenskap av ansvarig

myndighet för skogsstatistiken utforma denna på ett

sätt som tillgodoser skilda behov.

Enligt Skogsstyrelsens föreskrifter gäller förbud

mot avverkning, skogsvårdsåtgärder och gödsling på

skogliga impediment som är större än 0,1 hektar.

Enstaka träd får dock avverkas om naturmiljöns

karaktär inte förändras därav.

När det gäller skogsimpedimentens värde från

naturvårdssynpunkt kan tilläggas att Artdatabanken

år 1996 publicerade en undersökning som visar att de

lågproduktiva skogarna hyser få arter, och framför

allt mycket få hotade arter. 93 % av de rödlistade

skogsarterna är enligt Artdatabanken helt beroende

av mer produktiva skogar.

Utskottet anser liksom tidigare, med utgångspunkt i

regeringens bedömning i proposition 1997/98:158, att

regeringen och berörda myndigheter har full frihet

att i förekommande fall redovisa skogsimpedimenten

på det sätt som är lämpligt, t.ex. med uppgift om

det faktiska förhållandet att impedimen i praktiken

åtnjuter ett starkt skydd mot skogsavverkning.

Såvitt utskottet kan bedöma utifrån ordalydelsen i

motionen är därmed syftet med motion 2000/01:MJ306

i denna del tillgodosett. Det kan tilläggas att

Skogsstyrelsen i det internationella skogssamarbetet

följer allmänt vedertagna principer för statistisk

redovisning av skogsmark och skyddad mark. Ett

exempel är de rapporter som avges till ECE och FAO.

Vidare arbetar Skogsstyrelsen för närvarande på en

informationsbroschyr angående skyddet av skogsmark i

Sverige. Denna kommer att innehålla uppgifter om

skyddad skogsmark enligt såväl svenska som

internationella definitioner. Någon ytterligare

åtgärd med anledning av motion 2000/01:MJ306 (m)

yrkande 6 är således inte nödvändig.

I den utvärdering av skogspolitiken som redovisades

för riksdagen år 1998 konstaterades att varken

produktionsmålet eller miljömålet hade nåtts. De

insatser som gjorts på grund härav är bl.a.

rådgivning i produktions- och miljöfrågor, tillsyn

särskilt vad gäller återväxtåtgärder och ökade

insatser för områdesskydd. Som exempel kan nämnas

kampanjen Grönare skog, som inleddes hösten 1999.

Enligt regeringen får väsentliga slutsatser dras år

2002 när nästa utvärdering av skogspolitiken har

redovisats. Utskottet gör samma bedömning och

avstyrker motionerna 2000/01:MJ310 (c) yrkande 2 och

2000/01:MJ312 (kd) yrkande 2.

Svenska områden som ingår i nätverket Natura 2000

kan skyddas på olika sätt med stöd av nationell

lagstiftning. Härvidlag gäller givetvis de

grundläggande nationella bestämmelserna om

ersättning för intrång i pågående markanvändning när

förutsättningar för ersättningsrätt föreligger.

Något uttalande i enlighet med motion 2000/01:MJ312

(kd) yrkande 6 är därför inte nödvändigt.

Utskottet anser inte att vare sig riksdagen eller

regeringen bör detaljstyra länsstyrelsernas och

skogsvårdsstyrelsernas personalrekrytering på det

sätt som förutsätts i motion 1999/00:MJ753 (mp)

yrkandena 4 och 5. Endast när det gäller vissa

personalkategorier, såsom t.ex. läkare, veterinärer

och domare, har riksdagen i lag fastställt vissa

behörighetskrav. Det får i övrigt ankomma på

vederbörande myndighet att se till att de anställda

har den utbildning och kompetens som är nödvändig

för verksamhetens fullgörande. När det gäller

regeringens befattning med dessa frågor kan nämnas

t.ex. att regeringen utfärdat en instruktion för

Skogsstyrelsen och skogsvårdsstyrelserna (SFS

1995:1335), där bl.a. myndigheternas uppgifter och

ansvarsområden anges. I övrigt hänvisar utskottet

till de av riksdagen godkända principerna för mål-

och resultatstyrning av myndigheterna och deras

verksamhet. Utskottet avstyrker angivna

motionsyrkanden.

Fjällnära skog

Motionerna

I några motioner från riksmötet 1998/99 understryks

det regionalpolitiska värdet av ett aktivt skogsbruk

i norra Sverige. I motion 1998/99:MJ301 (m) förordas

en översyn och justering av gränsen för fjällnära

skog för att främja små enskilda skogsägares

brukningsmöjligheter samt därmed också lokal

sysselsättning och råvaruförsörjning. Liknande

synpunkter framförs i motion 1998/99:MJ304 (kd).

Enligt motionen bör en översyn göras av

förutsättningarna för skogsbruk i Norrlands inland.

Möjligheten till en mer verklighetsnära

gränsdragning vad gäller fjällnära skog bör prövas.

I motion 1998/99:MJ306 (m) yrkande 5 diskuteras

avverkning ovanför den s.k. odlingsgränsen, som

ibland går i skiftesgränser utan hänsyn till natur

och mikroklimat. Det finns anledning att se över

gränsdragningen, och översynen bör göras av personer

med god lokalkännedom. Enligt motion 1998/99:MJ307

(s) bör en översyn göras av gränsen för fjällnära

skog i Jämtlands län.

Utskottets överväganden

Riksdagen har i 15 § skogsvårdslagen till regeringen

eller behörig myndighet delegerat rätten att meddela

föreskrifter om vilka delar av den svårföryngrade

skogen som skall utgöra fjällnära skog. I en

förordning om gränserna för fjällnära skog (SKSFS

1991:3) anges vilka områden i Dalarnas, Jämtlands,

Västerbottens och Norrbottens län som skall utgöra

fjällnära skog. Inom området gäller vissa

restriktioner för skogsavverkning i form av

tillståndsplikt m.m. Det bör framhållas att den

fjällnära skogen till mycket stor del ligger ovanför

gränsen för svårföryngrad skog, där också särskilda

restriktioner gäller.

Jordbruksutskottet behandlade för tio år sedan en

proposition om skogsbruket i fjällnära skogar

(1990/91:JoU13). Utskottet instämde då i regeringens

bedömning att det var möjligt att bedriva ett

uthålligt skogsbruk inom delar av det fjällnära

området. Riksdagens tidigare uttalanden om att det

borde iakttas stor återhållsamhet med bedrivande av

skogsbruk i de fjällnära skogarna ägde dock enligt

utskottet alltjämt full giltighet.

Det bör i detta ärende tilläggas att

gränsdragningen för fjällnära skogar i huvudsak

grundas på en biologisk och skogsteknisk bedömning

angående återväxtmöjligheter m.m. De synpunkter som

framförs i motionerna får tillgodoses inom ramen för

det regelsystem för fjällnära skogar som riksdagen

tidigare beslutat om och som också ger utrymme för

ett visst skogsbruk inom de åsyftade områdena.

Utskottet avstyrker motionerna 1998/99:MJ301 (m),

1998/99:MJ304 (kd), 1998/99:MJ306 (m) yrkande 5 och

1998/99:MJ307 (s).

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande åtgärder för att förbättra

skogsvården m.m.

att riksdagen avslår motionerna 1999/2000:MJ305 och

2000/01: MJ309,

2. beträffande skogsvårdsorganisationens

resurser och produktionsmålet

att riksdagen avslår motion 1999/2000:MJ306 yrkandena 1 och

2,

3. beträffande uttalande om

ägarstrukturen i skogsbruket

att riksdagen avslår motion 1999/2000:MJ309 yrkande 3,

4. beträffande äganderätt och

ersättningsregler

att riksdagen avslår motionerna 1999/2000:MJ303 och

1999/2000: MJ311 yrkandena 1 och 2,

res. 1 (m, kd, c)

5. beträffande skogsbrukets betydelse

att riksdagen avslår motion 2000/01:MJ310 yrkande 1,

6. beträffande översyn av

skogsvårdslagen

att riksdagen avslår motionerna 2000/01:MJ304 yrkande 1 och

2000/01:MJ313,

res. 2 (v)

7. beträffande tillräckliga medel för

framtida skogliga konsekvensanalyser

att riksdagen avslår motion 2000/01:MJ306 yrkande 1,

8. beträffande avsättning till

återväxtåtgärder

att riksdagen avslår motion 1999/2000:MJ312 yrkande 2,

res. 3 (c)

9. beträffande Gotland som svårföryngrat

område

att riksdagen avslår motion 1999/2000:MJ307,

10. beträffande insatser för

marknadsföring m.m.

att riksdagen avslår motionerna 1998/99:MJ305 och

2000/01:MJ308 yrkande 4,

11. beträffande kalkning och

vitaliseringsgödsling

att riksdagen avslår motion 1999/2000:MJ306 yrkande 4,

12. beträffande effekterna av

försurningen

att riksdagen avslår motionerna 1999/2000:MJ309 yrkande 5

och 2000/01:MJ308 yrkande 2,

13. beträffande viltskador, katastrofskydd

m.m.

att riksdagen avslår motionerna 1999/2000:MJ309 yrkande 4,

2000/01: MJ306 yrkandena 2 och 3 samt

2000/01:MJ312 yrkandena 3 och 4,

res. 4 (m, kd)

14. beträffande uttalande att

skogscertifieringen bör vara frivillig m.m.

att riksdagen avslår motionerna 2000/01:MJ306 yrkande 7 och

2000/01:MJ312 yrkande 1,

15. beträffande försäljning av statligt ägd

skog

att riksdagen avslår motion 1999/2000:MJ312 yrkande 1,

res. 5 (c)

16. beträffande miljöanalys vid statliga

skogsförvärv

att riksdagen avslår motion 2000/01:MJ303,

res. 6 (fp)

17. beträffande certifiering av det

statliga skogsbruket

att riksdagen avslår motionerna 1999/2000:MJ807 yrkande 8

och 2000/01:Fi503 yrkande 3,

18. beträffande överföring av

Fastighetsverkets uppgifter som skogsförvaltare

till annan myndighet

att riksdagen avslår motion 1999/2000:MJ788 yrkande 2,

19. beträffande stöd till Byskogsforum

att riksdagen avslår motion 1999/2000:N279 yrkande 2,

20. beträffande översyn av

biotopbestämmelserna

att riksdagen avslår motion 2000/01:MJ310 yrkande 2,

21. beträffande utredning av skyddsvärde

hos vissa områden

att riksdagen avslår motion 2000/01:MJ312 yrkande 2,

res. 7 (kd)

22. beträffande objekt inom Natura 2000

att riksdagen avslår motion 2000/01:MJ312 yrkande 6,

23. beträffande redovisning av

skogsimpediment

att riksdagen avslår motion 2000/01:MJ306 yrkande 6,

24. beträffande skydd mot avverkning av

gamla träd

att riksdagen avslår motionerna 1999/2000:MJ754 yrkande 2

och 1999/2000:MJ788 yrkande 1,

25. beträffande skydd för biotoper med

groddjur

att riksdagen avslår motion 1999/2000:MJ774 yrkande 6,

res. 8 (mp)

26. beträffande regler för skogsbränning

att riksdagen avslår motion 1999/2000:MJ301,

res. 9 (mp)

27. beträffande personalrekrytering vid

länsstyrelser och skogsvårdsstyrelser

att riksdagen avslår motion 1999/2000:MJ753 yrkandena 4 och

5,

28. beträffande översyn av gränsen för

fjällnära skog m.m.

att riksdagen avslår motionerna 1998/99:MJ301,

1998/99:MJ304, 1998/99:MJ306 yrkande 5 och

1998/99:MJ307,

res. 10 (m, kd)

29. beträffande forskning och utveckling

inom skogsnäringen

att riksdagen avslår motion 2000/01:MJ306 yrkande 11,

res. 11 (m)

30. beträffande lagen om

häradsallmänningar

att riksdagen avslår motion 1998/99:MJ303.

Stockholm den 21 november 2000

På miljö- och jordbruksutskottets vägnar

Ulf Björklund

I beslutet har deltagit: Ulf

Björklund (kd), Inge Carlsson (s),

Kaj Larsson (s), Jonas Ringqvist

(v), Ingvar Eriksson (m), Alf

Eriksson (s), Carl G Nilsson (m),

Ingemar Josefsson (s), Ann-Kristine

Johansson (s), Kjell-Erik Karlsson

(v), Caroline Hagström (kd), Gudrun

Lindvall (mp), Eskil Erlandsson

(c), Harald Nordlund (fp), Michael

Hagberg (s), Lars Lindblad (m) och

Berit Adolfsson (m).

Reservationer

1. Äganderätt och ersättningsregler

(mom. 4)

Ulf Björklund (kd), Ingvar Eriksson (m), Carl G

Nilsson (m), Caroline Hagström (kd), Eskil

Erlandsson (c), Lars Lindblad (m) och Berit

Adolfsson (m) anför:

Vi vill understryka att utvecklingen i Sverige efter

det riksdagen antog 1987 års plan- och bygglag har

präglats av ständigt ökande anspråk från det

allmännas sida på det enskilda markägandet. Flera

nya lagbestämmelser har tillkommit som ger staten

möjlighet att inskränka den enskildes rätt att bruka

sin åkermark och skogsmark på ett rationellt och

företagsekonomiskt sunt sätt. Dessutom har

riksdagens majoritet med öppna ögon antagit en

miljöbalk där ersättningsreglerna inte anpassats

till grundlagens krav på ersättning för intrång i

markägandet. Detta har skapat stor oklarhet angående

innebörden och räckvidden av miljöbalkens

ersättningsregler. Ytterligare oklarheter har

uppstått till förfång för bl.a. skogsägandet genom

att det nu finns två olika system, nämligen i

miljöbalken och i skogsvårdslagen, som gör det

möjligt att fatta beslut om intrång i skogsbruket.

Om t.ex. en kommun utfärdar förelägganden gentemot

skogsbruket med stöd av miljöbalkens regler om

miljöfarlig verksamhet finns ingen möjlighet till

ersättning. Ett motsvarande ingrepp med stöd av

skogsvårdslagens regler om naturvårdshänsyn i

skogsbruket ger i princip rätt till ersättning.

Vi ansluter oss därför till yrkandena 1 och 2 i

motion 1999/2000:MJ310 (c) att äganderätten till

skog och mark inte får urholkas och att det

fortsatta arbetet måste leda fram till klara och

tydliga ersättningsregler. Vi anser också att det

behövs en bättre samordning mellan miljöbalken och

skogsvårdslagen i enlighet med synpunkterna i motion

1999/2000:MJ303 (kd).

Vi anser att utskottets hemställan under 4 bort ha

följande lydelse:

4. beträffande äganderätt och

ersättningsregler

att riksdagen med anledning av motionerna 1999/2000:MJ303 och

1999/2000:MJ311yrkandena 1 och 2 som sin mening

ger regeringen till känna vad ovan anförts,

2. Översyn av skogsvårdslagen (mom. 6)

Jonas Ringqvist (v) och Kjell-Erik Karlsson (v)

anför:

Som anförs i motion 2000/01:MJ304 (v) yrkande 1

finns det brister i skogsbruket när det gäller

efterlevnaden av 6 § skogsvårdslagen om val av

huvudplanta vid återväxt. I december 1999

stormfälldes mellan fyra och fem miljoner kubikmeter

granskog i Skåne. 95 % av träden som blåste ner var

gran. I och med att den förödelse stormen orsakade

nästan enbart drabbade gran växte den kritik som

under de senaste decennierna riktats från

miljörörelse och markägare mot att gran tillåtits

för plantering söder om dess naturliga

utbredningsområde. Enligt den angivna paragrafen och

Skogsstyrelsens tillämpningsföreskrifter skall val

av huvudplanta vid återväxt ske utefter markens och

klimatets naturliga förutsättningar, samtidigt som

virkesproduktionen hålls på en god nivå. När man ser

resultatet av de hårda vindar som slog ned 100-tals

hektar av den planterade granskogen kan man

ifrågasätta om efterlevnaden av 6 § är

tillfredsställande. Detta bör utredas av regeringen.

Vi anser att utskottets hemställan under 6 bort ha

följande lydelse:

6. beträffande översyn av skogsvårdslagen

att riksdagen med anledning av motion 2000/01:MJ304 yrkande 1

och med avslag på motion 2000/01:MJ313 som sin

mening ger regeringen till känna vad ovan

anförts,

3. Avsättning till återväxtåtgärder

(mom. 8)

Eskil Erlandsson (c) anför:

Frågan om säkerhet för återväxtåtgärder och dess

anknytning till fastigheten har nu diskuterats under

en lång följd av år. Enligt min mening finns det

ingen anledning att acceptera ytterligare

fördröjningar i denna fråga, där det tycks föreligga

allmän enighet om att det behövs ett nytt regelverk.

Frågan är närmast juridisk/fastighetsrättslig till

sin karaktär och behöver ingalunda knytas till det

pågående arbetet med uppföljning av skogspolitiken.

Jag ansluter mig till motion 1999/2000:MJ312 (c)

yrkande 2 och föreslår att regeringen snarast

återkommer till riksdagen med ett lagförslag i

ämnet.

Jag anser att att utskottets hemställan under 8 bort

ha följande lydelse:

8. beträffande avsättning till

återväxtåtgärder

att riksdagen med anledning av motion 1999/2000:MJ312 yrkande

2 som sin mening ger regeringen till känna vad

ovan anförts,

4. Viltskador, katastrofskydd m.m.

(mom. 13)

Ulf Björklund (kd), Ingvar Eriksson (m), Carl G

Nilsson (m), Caroline Hagström (kd), Lars Lindblad

(m) och Berit Adolfsson (m) anför:

Vi delar uppfattningen i motionerna 2000/01:MJ306

(m) och 2000/01:MJ312 (kd) att det behövs en

ordentlig utvärdering av älgskötselområdena med

anledning av de allvarliga skador som klövviltet

orsakar i skogen. Det gäller både plant- och

ungskogen och den biologiska mångfalden. Det är

bl.a. klarlagt att virkeskvaliteten sjunker i

tallskogarna, och detta kan få allvarliga

konsekvenser för skogsproduktionen och exporten.

Vidare anser vi i likhet med motionärerna att det är

en brist att skogspolitiken i dag inte innefattar

relevanta åtgärder vid katastrofer.

Skogsvårdsorganisationen saknar resurser för att

inventera och föranstalta om motåtgärder vid

allvarliga insektshärjningar, t.ex. av granbarkborre

efter stormskador. Ett relevant katastrofskydd bör

införas. Vad gäller forskning om den s.k. ekdöden

kan vi tills vidare godta den hänvisning som görs

till pågående forskningsprojekt.

Vi anser att utskottets hemställan under 13 bort ha

följande lydelse:

13. beträffande viltskador, katastrofskydd

m.m.

att riksdagen med anledning av motionerna 1999/2000:MJ309

yrkande 4, 2000/01:MJ306 yrkandena 2 och 3 och

2000/01:MJ312 yrkande 3 samt med avslag på

motion 2000/01:MJ312 yrkande 4 som sin mening

ger regeringen till känna vad ovan anförts,

5. Försäljning av statligt ägd skog

(mom. 15)

Eskil Erlandsson (c) anför:

Skogen och skogsbruket har stor betydelse för att

bibehålla en levande landsbygd med ett aktivt

företagande. Som framgår av motion 1999/2000:MJ312

(c) finns det goda skäl att förorda en statlig

utförsäljning av mark från bolag där staten är

majoritetsägare. Därigenom kan det personliga

ägandet stärkas, och det är av stor betydelse att

öka det lokala ägandet i de områden där staten i dag

är den dominerande ägaren av skogsmark. Det bör även

vara möjligt att använda delar av den statliga

skogen som ersättning till enskilda skogsägare vars

skog inte får brukas på grund av miljöhänsyn.

Jag anser att utskottets hemställan under 15 bort ha

följande lydelse:

15. beträffande försäljning av statligt ägd

skog

att riksdagen med anledning av motion 1999/2000:MJ321 yrkande

1 som sin mening ger regeringen till känna vad

ovan anförts,

6. Miljöanalys vid statliga skogsförvärv

(mom. 16)

Harald Nordlund (fp) anför:

Som framgår av motion 2000/01:MJ303 (fp) har staten

köpt in mycket stora arealer skogsmark, bl.a. 900

000 hektar från Assi Domän. Affären är av en sådan

omfattning att den borde ha föregåtts av en mer

omfattande debatt. Eftersom bevarande- och

skyddsfrågorna är av mycket stor vikt bör kontakter

tas med bl.a. miljöorganisationerna och

Naturvårdsverket. Någon analys av t.ex. effekterna

av affären för naturvården har inte skett. En

särskild bytesbank bör upprättas inom affärens ram.

Hur den regionala fördelningen av bytesbanken skall

utformas bör avgöras först efter samråd med olika

sakkunniga hos miljöorganisationerna,

Naturvårdsverket och andra intressegrupper.

Riksdagen bör med anledning av motionen uttala att

affärer om förvärv av skogsmark måste föregås av en

ingående miljöanalys.

Jag anser att utskottets hemställan under 16 bort ha

följande lydelse:

16. beträffande miljöanalys vid statliga

skogsförvärv

att riksdagen med anledning av motion 2000/01:MJ303 som sin

mening ger regeringen till känna vad ovan

anförts,

7. Utredning av skyddsvärde hos vissa

områden (mom. 21)

Ulf Björklund (kd) och Caroline Hagström (kd) anför:

Olika utredningar och nyckelbiotopsinventeringen har

visat att det finns ett behov av att skydda mer

värdefull skogsmark, särskilt i södra Sverige.

Utifrån resultaten av dessa utredningar och nya

kunskaper bör en värdering göras av gamla

reservatsavsättningar och tidigare skyddad mark för

att klarlägga att de statliga medlen används till

skydd för det mest skyddsvärda. En sådan utredning

bör omgående tillsättas.

Vi anser att utskottets hemställan under 21 bort ha

följande lydelse:

21. beträffande utredning av skyddsvärde hos

vissa områden

att riksdagen med anledning av motion 2000/01:MJ312 yrkande 2

som sin mening ger regeringen till känna vad

ovan anförts,

8. Skydd för biotoper med groddjur

(mom. 25)

Gudrun Lindvall (mp) anför:

Som framgår av motion 1999/2000:MJ774 (mp) är

groddjuren starkt hotade av bl.a. förändrade

brukningsmetoder i jord- och skogsbrukslandskapet.

Samtidigt är de goda indikatorarter för biologisk

mångfald. Det krävs ett brett spektrum av åtgärder

för att bevara och öka kunskapen om groddjuren.

Skogsbruket spelar här en viktig roll. Hyggen direkt

in på dammar, tjärnar eller mindre sjöar och

undanröjning av lågor och död ved bör exempelvis

undvikas. S.k. grodtunnlar eller faunapassager under

bilvägar är bra exempel på åtgärder som kan rädda

populationer som fått sin väg korsad av bilvägar.

Regeringen bör uppdra åt Skogsstyrelsen att skärpa

detaljföreskrifterna om skogsbrukets hänsyn till

naturvårdsintressena i de hänseenden som anges i

motionen.

Jag anser att utskottets hemställan under 25 bort ha

följande lydelse:

25. beträffande skydd för biotoper med

groddjur

att riksdagen med anledning av motion 1999/2000:MJ774 yrkande

6 som sin mening ger regeringen till känna vad

ovan anförts,

9. Regler för skogsbränning (mom. 26)

Gudrun Lindvall (mp) anför:

Som anförs i motion 1999/2000:MJ301 (mp) behövs det

regler för hur bränning av skog i naturvårdssyfte

skall få ske. Att bränna tusentals fågelungar i sina

bon, tjäderhonor i bon och med ungar, harungar eller

iller och mård i bohålor kan inte accepteras och

känns långt ifrån FSC och ett varsammare skogsbruk.

Bränderna måste anläggas vid en tid och på ett

sådant sätt att så många liv som möjligt kan sparas.

Regeringen bör uppdra åt Skogsstyrelsen att

komplettera detaljföreskrifterna om skogsbrukets

hänsyn till naturvårdsintressena i enlighet med

motionen.

Jag anser att utskottets hemställan under 26 bort ha

följande lydelse:

26. beträffande regler för skogsbränning

att riksdagen med anledning av motion 1999/2000:MJ301 som sin

mening ger regeringen till känna vad ovan

anförts,

10. Översyn av gränsen för fjällnära skog

m.m. (mom. 28)

Ulf Björklund (kd), Ingvar Eriksson (m), Carl G

Nilsson (m), Caroline Hagström (kd), Lars Lindblad

(m) och Berit Adolfsson (m) anför:

Vi delar synpunkterna i motionerna från framför allt

m och kd angående skogsbrukets regionalpolitiska

betydelse i norra Sverige. Ett aktivt skogsbruk har

stor betydelse för de enskilda skogsägarnas

brukningsmöjligheter och för lokal sysselsättning

och råvaruförsörjning. Möjligheten till en mer

verklighetsnära gränsdragning vad gäller fjällnära

skog bör prövas. Riksdagen bör hos regeringen begära

en översyn och justering av gränsen för fjällnära

skog enligt de synpunkter som framförs i motionerna.

Vi anser att utskottets hemställan under 28 bort ha

följande lydelse:

28. beträffande översyn av gränsen för

fjällnära skog m.m.

att riksdagen med anledning av motionerna 1998/99:MJ301,

1998/99: MJ304, 1998/99:MJ306 yrkande 5 och

1998/99:MJ307 som sin mening ger regeringen till

känna vad ovan anförts,

11. Forskning och utveckling inom

skogsnäringen (mom. 29)

Ingvar Eriksson (m), Carl G Nilsson (m), Lars

Lindblad (m) och Berit Adolfsson (m) anför:

Skogsnäringen kännetecknas generellt av att en

förhållandevis liten andel av näringens omsättning

går till FoU-arbete. Som framhålls i motion

2000/01:MJ306 (m) finns det många goda skäl att

satsa på ett utökat FoU-arbete. Ett framgångsrikt

sådant arbete ger goda förutsättningar att höja

mervärdet/förädlingsgraden på den ingående

skogsråvaran. Den ökade satsningen bör bedrivas i

nära samverkan med grundutbildningen vid våra

akademiska lärosäten. Fortfarande avdelas för lite

resurser inom bl.a. SLU för denna mer

marknadsinriktade FoU. Vidare anser vi att frågan om

skogsfakultetens koppling till SLU bör ingående

prövas. Med fler separata fakulteter vid flera

lärosäten, t.ex. Umeå/Ultuna och Växjö/Alnarp, bör

den eftersträvansvärda akademiska mångfalden gynnas.

Vi utgår från att dessa frågeställningar noga och

öppet analyseras och övervägs i de utredningar som

pågår.

Vi anser att utskottets hemställan under 29 bort ha

följande lydelse:

29. beträffande forskning och utveckling inom

skogsnäringen

att riksdagen med anledning av motion

2000/01:MJ306 yrkande 11 som sin

mening ger regeringen till känna

vad ovan anförts,

Särskilt yttrande

Redovisning av skogsimpediment

Ingvar Eriksson (m), Carl G Nilsson (m), Eskil

Erlandsson (c), Lars Lindblad (m) och Berit

Adolfsson (m) anför:

När det gäller den statistiska redovisningen av

skogliga impediment har utskottet konstaterat att

dessa impediment, som omfattar betydande arealer, i

praktiken åtnjuter ett starkt skydd mot avverkning.

Vidare redovisar utskottet vissa uppgifter om den

nuvarande och kommande redovisningen av skogliga

impediment, som i viss mån innebär att syftet med

motion MJ306 (m) yrkande 6 kan väntas bli

tillgodosett.

Vi har i avvaktan på den verksamhet som redovisas i

betänkandet valt att inte reservera oss till förmån

för motionen. Vi vill emellertid understryka att det

i dagsläget är svårt att få fram klara och entydiga

statistiska uppgifter om de skogbevuxna

impedimenten. Det förekommer t.ex. ingen redovisning

av dessa arealer från Naturvårdsverkets sida. Det

förekommer såvitt vi kan utläsa inte heller någon

tydlig redovisning i Skogsstyrelsens årliga

publikation Skogsstatistisk årsbok. I

internationella sammanhang kan detta innebära att

Sverige inte tillgodoräknar sig arealer som i andra

länder definieras som skyddade arealer.

Enligt vår mening borde de skogliga impedimenten

redovisas på ett tydligare sätt i såväl den

naturvårdsbaserade som skogsbaserade officiella

statistiken. Syftet med en sådan redovisning bör

vara att klarare markera att det finns mycket stora

arealer skogsmark i Sverige som i princip är

skyddade mot avverkning. En sådan redovisning har

betydelse bl.a. när det gäller att utläsa hur stor

andel totalt av den svenska skogsmarken som åtnjuter

skydd enligt olika regelverk.