Bet. 2000/01:MJU7

Miljö- och jordbruksutskottets betänkande

2000/01:MJU07

Trädgårdsnäringen

Innehåll

Sammanfattning

Motionerna

Utskottets överväganden

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

Reservationer

2000/01

MJU7

Sammanfattning

I betänkandet behandlas 12 motionsyrkanden från

allmänna motionstiden åren 1999 och 2000 rörande

trädgårdsnäringen. I motionerna tas frågor upp bl.a.

om trädgårdsnäringens ekonomiska förutsättningar,

växtskyddsfrågor och forskningsfrågor. Frågor med

anknytning till fritidsodlingen behandlas också i

betänkandet.

Samtliga motionsyrkanden avstyrks med hänvisning

bl.a. till riksdagens beslut att inrätta en

trädgårdsnäringsfond, pågående utredning och

riksdagens enhälliga beslut om redovisning och

förslag från regeringens sida angående de

miljöpolitiska delmålen.

Till betänkandet bifogas 2 reservationer och 1

särskilt yttrande.

Motionerna

Enligt motion 1999/2000:MJ226 (m) yrkande 1 är det

viktigt att näringen har tillgång till kemiska

preparat som kan användas i kombination med

biologisk bekämpning. Tillgången till selektiva

preparat är enligt motionen dock begränsad i Sverige

på grund av en restriktiv hållning till

nyregistreringar av kemiska bekämpningsmedel.

Motion 1999/2000:MJ256 (s) yrkande 2 framhåller

vikten av att sådan verksamhet som bedrivs vid

Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) och som är till

nytta för fritidsodlingen får resurser att utvecklas

och att SLU medverkar till att allmänheten får

tillgång till forskning och utvecklingsresultat inom

ämnesområdet. Enligt motion 2000/01:MJ231 (s) bör

regeringen göra Forskningsrådet för miljö, areella

näringar och samhällsbyggande uppmärksamt på

betydelsen av att forskningen, utvecklingsarbetet

och rådgivningen vid fritidsodling utvecklas.

Bestämmelser om växtskydd

Växtskyddsregleringen inom EU återfinns bl.a. i

direktiven 2000/29/EG om skyddsåtgärder mot att

skadegörare på växter eller växtprodukter förs in

till gemenskapen och mot att de sprids inom

gemenskapen, 98/56/EG om saluföring av

förökningsmaterial av prydnadsväxter, 92/34/EEG om

saluföring av fruktplantsförökningsmaterial och

fruktplantor avsedda för fruktproduktion, 92/33/EEG

om saluförande av annat föröknings- och

plantmaterial av grönsaker än utsäde. Den svenska

regleringen återfinns i växtskyddslagen (1972:318)

och förordningen (1995:681) om växtskydd. Statens

jordbruksverk har med stöd av dessa bestämmelser

utfärdat en rad tillämpningsföreskrifter.

Utskottets ställningstagande

De frågor som tas upp i motion 1999/2000:MJ226 (m)

yrkande 1 är enligt vad utskottet erfarit under

utredning inom Jordbruksverket. Utredningen, som

sker i samverkan med företrädare för

trädgårdsnäringen, syftar till att utifrån en bred

kartläggning av problemen med olika typer av

skadegörare och bekämpningsmedel lämna förslag till

långsiktiga lösningar. Utredningen ägnar sig bl.a.

åt frågor om möjligheterna att kombinera kemiska

preparat och biologiska bekämpningsmedel, frågor om

resistens mot bekämpningsmedel samt möjligheten till

dispenser i förväg för import av bekämpningsmedel

mot karantänsskadegörare som ännu inte drabbat

landet. Avrapportering beräknas ske i början av år

2001. Utskottet anser att resultatet av den pågående

utredningen bör avvaktas innan riksdagen vidtar

några åtgärder. Motionen avstyrks.

När det gäller frågan om medel till informations-

och rådgivningsverksamheten inom trädgårdsområdet

vill utskottet erinra om sitt uttalande våren 1993

med anledning av ett liknande motionsyrkande (bet.

1992/93:JoU20). Utskottet konstaterade då att mycket

av den forskning som bedrivs vid SLU även kommer

fritidsodlarna till del, men med hänsyn till

odlingens speciella behov var det enligt utskottets

mening av stor vikt att de informationskanaler som

finns mellan forskning och praktik kan bibehållas

och utvecklas. Utskottet ansåg det vidare vara ett

samhällsintresse att de berörda organisationerna

erhåller en väsentlig del av de föreslagna medlen

och att det skapas förutsättningar för en fortsatt

informations- och rådgivningsverksamhet inom

hemträdgårdsområdet. I övrigt gick utskottet inte in

på frågan om medelsfördelning. Utskottets

ställningstagande kvarstår. Med hänvisning härtill

föreslår utskottet att riksdagen inte vidtar någon

ytterligare åtgärd med anledning av motionerna

1999/2000:MJ256 (s) yrkande 2 och 2000/01:MJ231 (s).

Övrigt

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår motion 2000/01:MJ253 (s) om

att göra ett tillägg om koloniträdgårdar i

miljökvalitetsmålen (yrkande 1) och om att

regeringen skall låta berörda myndigheter

utreda frågor om svårigheter och problem vid

bevarande och nyanläggning av

koloniträdgårdsområden (yrkande 2) med

hänvisning till i det ena avseendet att ett

kommande förslag från regeringen bör avvaktas

och i det andra avseendet att yrkandet redan

är tillgodosett.

Motion

Motion 2000/01:MJ253 (s) anger att i

miljökvalitetsmålet God bebyggd miljö bör inskrivas

att koloniträdgårdar behövs för att tillgodose

behovet av lokal odling (yrkande 1). Enligt motionen

bör regeringen också ta upp frågan om åtgärder för

att bevara befintliga koloniträdgårdar och anlägga

nya koloniträdgårdsområden och ge berörda

myndigheter i samarbete med företrädare för

kolonirörelsen i uppdrag att utreda vilka

svårigheter som finns och lämna förslag till

åtgärder (yrkande 2).

Utskottets ställningstagande

Ett av de av riksdagen beslutade 15

miljökvalitetsmålen, God bebyggd miljö, innebär att

natur- och grönområden med närhet till bebyggelsen

och med god tillgänglighet skall värnas så att

behovet av bl.a. lokal odling kan tillgodoses (prop.

1997/98:145 s. 138). Miljömålskommittén har i sitt

betänkande Framtidens miljö - allas vårt ansvar (SOU

2000:52 s. 556 f.) i enlighet härmed som ett delmål

föreslagit att den statliga och kommunala

planeringen senast år 2010 skall grundas på program

och strategier för hur grön- och vattenområden i

tätorter och tätortsnära områden skall bevaras och

utvecklas och andelen hårdgjord yta inte ökas.

Regeringen har aviserat att en proposition med

förslag till delmål för de 15 nationella

miljökvalitetsmålen kommer att lämnas till riksdagen

vid årsskiftet 2000/01. Utskottet avstyrker motion

2000/01:

MJ253 (s) yrkande 1 i avvaktan på propositionen.

Utskottet instämmer fullt ut i de synpunkter som

anförs i motion 2000/01:MJ253 (s) yrkande 2 om

koloniträdgårdars betydelse för människors hälsa

och rekreation och vikten av att människor i våra

tätorter ges möjlighet att på sin fritid bedriva

odling. När det sedan gäller motionärernas krav på

att regeringen bör ge berörda myndigheter i uppdrag

att i samarbete med företrädare för kolonirörelsen

utreda olika aspekter vid bevarande och planering av

koloniträdgårdsområden vill utskottet emellertid

hänvisa till det samarbete som redan sker mellan SLU

och bl.a. Svenska Kommunförbundet, Boverket, HSB:s

Riksförbund, Hyresgästernas Riksförbund, SABO,

Sveriges trädgårdsanläggningsförbund i Movium -

sekretariatet för den yttre miljön. Movium verkar

som en länk mellan forskning och praktik och

informerar yrkesliv och samhälle om de senaste

forskningsresultaten. Sekretariatet arbetar också

för att utveckla uthålliga metoder för bruket av

stadens natur, bl.a. genom att beskriva och värdera

grönstrukturens sociala, ekologiska och kulturella

funktioner. När det sedan gäller den närmare

planeringen av specifika områden vill utskottet

hänvisa till de instrument som finns i plan- och

bygglagen om krav på miljökonsekvensbeskrivning,

hänsyn till befintlig markanvändning, avvägning

mellan motstående intressen och samrådsförfarande.

Motion 2000/01:MJ253 (s) yrkande 2 får med det

anförda anses tillgodosedd utan något riksdagens

uttalande i frågan.

Utskottets överväganden

Trädgårdsnäringens ekonomiska

förutsättningar

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår motionerna 1999/2000:MJ214

(v) yrkande 2, 1999/2000:MJ253 (kd) yrkande 5

och 2000/01:MJ232 (s) yrkande 2 om inrättande

av en utvecklingsfond för trädgårdsnäringen

med hänvisning till att yrkandena är

tillgodosedda. Vidare föreslås att riksdagen

avslår motionerna 1999/2000:MJ221 (m) yrkande

1, 2000/01:MJ244 (m) yrkandena 1 och 4 och

2000/01:MJ766 (kd) yrkande 5 om näringens

konkurrensförutsättningar respektive

arbetskraftsförhållanden med hänvisning bl.a.

till riksdagens tidigare ställningstagande

och en pågående utredning. Jämför

reservationerna 1 och 2.

Motionerna

I motion 1999/2000:MJ214 (v) yrkande 2 framställs

krav på en obligatorisk, avgiftsfinansierad

utvecklingsfond för trädgårdsnäringen. Yrkandet får

stöd i motion 1999/2000:MJ253 (kd) yrkande 5. Enligt

motion 2000/01:MJ232 (s) yrkande 2 förutsätter

önskvärda försöksodlingar och ett aktivt

utvecklingsarbete med sikte på odling i olika delar

av landet en statlig medverkan. Motionärerna

föreslår därför i likhet med de tidigare nämnda

motionerna en obligatorisk självfinansierad

branschfond som finns i flera andra EU-länder.

I motionerna 1999/2000:MJ221 (m) yrkande 1 och

2000/01:MJ244 (m) yrkande 1 tas trädgårdsnäringens

konkurrensförutsättningar upp. Näringen missgynnas

enligt motionerna i förhållande till konkurrenter

inom övriga EU av produktionsskatter på

växthusuppvärmning, gödselmedel, bekämpningsmedel

och diesel. Växthusodlingens särskatter och

särskilt skatterna på bränsle för uppvärmning borde

därför bli föremål för en översyn med sikte på att

nå en jämställdhet med konkurrentländernas

beskattning.

Enligt motion 2000/01:MJ244 (m) yrkande 4 reser

det ökande arbetskraftsbehovet utanför den

sedvanliga skördesäsongen krav på ett smidigare och

mer öppet system för anlitande av arbetskraft från

länder utanför EU/EES-området. Det finns enligt

motionen anledning att redan nu underlätta för

arbetskraft från EU:s östutvidgningsländer att få

arbetstillstånd. I motionen ställs därför krav på en

särskild utredning av frågan. Synpunkterna får

medhåll i motion 2000/01:MJ766 (kd) yrkande 5.

Marknadsrelaterade bestämmelser för

trädgårdsnäringen

Trädgårdsnäringens ekonomiska villkor regleras genom

en rad bestämmelser både inom landet och inom EU.

Marknaden för färska frukter och grönsaker ingår som

en del i EU:s jordbrukspolitik (CAP). Reglerna för

marknadsordningen finns i EG:s rådsförordningar

2200/96 om den gemensamma organisationen av

marknaden för frukt och grönsaker, 2201/96 om den

gemensamma organisationen av marknaden för

bearbetade produkter av frukt och grönsaker samt

2202/96 om att inrätta ett system med stöd till

producenter av vissa citrusfrukter. Den förstnämnda

förordningen är uppdelad i sju olika avsnitt som

behandlar bl.a. klassificering,

producentorganisationer, branschorganisationer och

branschavtal, handel med tredje land och tillsyn på

nations- och gemenskapsnivå. I samband med att

sektorn reformerades år 1996 beslutades att en

översyn skulle ske efter år 1999. Förslag till

reformer har vid flera tillfällen behandlats av

jordbruksrådet under år 2000 och kommer att bli

föremål för beredning även under Sveriges

ordförandeskap första halvåret 2001.

Marknadsordningen syftar främst till att minska

överskottsproduktionen inom sektorn genom att efter

en övergångsperiod begränsa gemenskapsstödet för

återköp av frukt och grönsaker. Inom ramen för

marknadsordningen kan godkända

producentorganisationer erhålla investeringsstöd för

gemensamma åtgärder genom s.k. driftsfonder. Dessa

driftsfonder finansieras till hälften av gemenskapen

och till hälften av producentorganisationens

medlemmar.

I september 2000 godkände EG-kommissionen Sveriges

förslag till miljö- och landsbygdsprogram för åren

2000-2006. Miljö- och landsbygdsprogrammet grundar

sig på två EG-förordningar (1257/99 och 1750/99),

vilka tillkommit som ett led dels i Agenda 2000,

dels i reformeringen av EU:s jordbrukspolitik. Det

slutliga miljö- och landsbygdsprogrammet kommer att

reglera ett flertal olika stöd som Sverige tillämpar

i dag. Samtliga stöd i miljö- och

landsbygdsprogrammet finansieras gemensamt av

Sverige och EU. Sverige har under programperioden

tilldelats EU-medel om 149 miljoner euro per år (ca

1,3 miljarder kronor). I Sveriges miljö- och

landsbygdsprogram för trädgårdsföretag ingår

miljöstöd, kompensationsbidrag, investeringsstöd,

startstöd, kompetensutveckling, vidareförädlingsstöd

och projektstöd för utveckling av landsbygden.

Utskottets ställningstagande

Under senare år har företrädare för

trädgårdsnäringen vid flera tillfällen gjort

framställningar till regeringen om inrättandet av

kollektiva fonder finansierade av näringen. En sådan

trädgårdsnäringsfond skulle enligt förespråkarna

innebära möjligheter till olika åtgärder såsom t.ex.

FoU-verksamhet. Regeringen föreslog därför i

budgetpropositionen för år 2001 (2000/01:1,

utgiftsområde 23, s. 78) att medel skulle avsättas

för en trädgårdsnäringsfond inom ramen för anslaget

44:3 Miljöförbättrande åtgärder inom jordbruket.

Regeringen uttalade därvid att på sikt en

bidragsnivå om 8 miljoner kronor per år bör

eftersträvas. För år 2001 har 5 miljoner kronor

avsatts för ändamålet. Riksdagen har inte haft någon

erinran mot förslaget (bet. 2000/01:MJU2). Den

närmare utformningen av fonden är för närvarande

föremål för Regeringskansliets beredning. Genom

inrättandet av fonden är motionerna 1999/2000:MJ214

(v) yrkande 2, 1999/2000:MJ253 (kd) yrkande 5 och

2000/01:MJ232 (s) yrkande 2 fullt ut tillgodosedda.

Motionerna avstyrks.

När det gäller förslagen i motionerna

1999/2000:MJ221 (m) yrkande 1 och 2000/01:MJ244 (m)

yrkande 1 vars syfte är att stärka näringens

konkurrensförutsättningar vill utskottet

inledningsvis framhålla att beslutet att inrätta en

trädgårdsnäringsfond torde innebära väsentligt ökade

möjligheter för trädgårdsbranschen att initiera,

utveckla och driva projekt till nytta för branschens

konkurrenssituation internationellt sett. Enligt

motionerna missgynnas emellertid trädgårdsnäringen

av olika produktionsskatter.

Det bör inledningsvis påpekas att regeringen under

riksdagsåret avser att lägga fram förslag om

återföring av skatt på handelsgödsel till

jordbruket. För växthusnäringen tas sedan flera år

tillbaka inte ut någon energiskatt för bränsle och

inte heller någon elskatt. Riksdagens beslut såvitt

avser tilläggsbudget till statsbudgeten för

budgetåret 2000 (bet. 2000/01:FiU1, 2000/01:SkU1y)

innebär dessutom att koldioxidskatten för

växhusuppvärmning vid yrkesmässig växthusodling

numera är 35 % av nominellt belopp (7 kap. 4 § lagen

[1994:1776] om skatt på energi). Till denna

nedsättning kommer så den särskilda

nedsättningsregeln som innebär en ytterligare

sänkning av skatteuttaget på den del av

koldioxidskattekostnaden som överstiger 0,8 % av

försäljningsvärdet. Den särskilda nedsättningsregeln

var ett uttryck för ambitionen att upprätthålla en

hög generell koldioxidbeskattning och samtidigt

bibehålla så goda villkor för bl.a. växthusnäringen

att den internationella konkurrenskraften inte

försvagades (prop. 1996/97:29, bet. 1996/97:FiU1).

Nedsättningsregeln kan medföra att skatteuttaget

hamnar på så låg nivå att EU:s minimiskatteregler

underskrids och den kompletteras därför av särskilda

spärregler för att förhindra att detta inträffar

(bet. 1999/2000:SkU16 s. 16). I sitt yttrande till

finansutskottet över skattefrågorna i

budgetpropositionen för år 2000 anförde

skatteutskottet att det inte var berett att förorda

en återgång till särskilda regler för

växthusnäringens beskattning och avstyrkte

motionsyrkanden om en generell nedsättning av

koldioxidskatten på olja för bl.a.

växthusuppvärmning (1999/2000:SkU1y).

Skatteutskottet anförde vidare i sitt betänkande

1999/2000:SkU16 att frågor som rör utformningen av

de regler som gäller för bl.a. växthusnäringen ingår

i den översyn av det framtida energiskattesystemet

som pågår inom Regeringskansliet och att utskottet

därför inte var berett att överväga någon form av

generell återgång till en lägre koldioxidskatt för

bl.a. växthusnäringen. Skatteutskottet ansåg att

resultatet av den pågående översynen samt

skattesamtalen mellan regeringen och de politiska

partierna i riksdagen borde avvaktas innan riksdagen

överväger några förändringar av växthusnäringens

energibeskattning (s. 16). Riksdagen har nu antagit

regeringens i budgetpropositionen för år 2001

presenterade strategi för en successivt ökad

miljörelatering av skattesystemet. Strategin syftar

till en omställning av energisystemet med en

begränsning av koldioxidutsläppen. Som ett första

steg har diesel- och koldioxidskattesatsen höjts.

Trädgårdsnäringen kompenserades därvid för den höjda

koldioxidskatten genom att skattesatsen för

växthusuppvärmning vid yrkesmässig växthusodling

sänktes från 50 % till 35 % av nominellt belopp

(prop. 2000/01:1 reviderade finansplanen s. 35 f.,

bet. 2000/01:FiU1).

Det kan tilläggas att miljöministern i en

interpellationsdebatt den 12 oktober 2000 (prot.

2000/01:10) yttrade att han ansåg det nödvändigt av

konkurrensskäl, och framför allt av miljöskäl, att

man försöker samordna koldioxidbeskattningen

internationellt. Han sade vidare att han själv vid

flera olika tillfällen föreslagit en europeisk

samordnad beskattning.

Utskottet är mot bakgrund av vad som anförts inte

berett att nu föreslå en sådan översyn som

motionerna 1999/2000:MJ221 (m) yrkande 1 och

2000/01:MJ244 (m) yrkande 1 förordar. Motionerna

avstyrks.

Tillfälliga arbetstillstånd för säsongsarbete

inom trädgårdsnäringen kan endast medges under tre

månader under tiden från den 15 maj till den 15

oktober. Näringsministern uttryckte emellertid i ett

frågesvar i mars 2000 (Svar på fråga 1999/2000:689)

sin förståelse för att reglerna för tillfälliga

arbetstillstånd för säsongsarbete kan uppfattas som

komplicerade och missgynnande av många seriösa

företagare i trädgårdsnäringen och syftade därvid på

vissa odlares behov av tillfällig arbetskraft

utanför den ordinarie perioden. Han tillade

emellertid att han för att få en helhetsbild avsåg

att ta kontakt med Arbetsmarknadsstyrelsen och

diskutera problemet, eftersom det är

länsarbetsnämnderna som beslutar om dessa tillstånd,

och att han därefter skulle ta ställning till om det

är nödvändigt att vidta några åtgärder. Inom

Arbetsmarknadsstyrelsen pågår för närvarande på eget

initiativ arbete med att utreda möjligheten att få

säsongsperioden ändrad för att tillgodose

trädgårdsnäringens behov av arbetskraft. Arbetet

sker i samråd med arbetsmarknadens parter, främst

inom branschen. Motionerna 2000/01:MJ244 (m) yrkande

4 och 2000/01:MJ766 (kd) yrkande 5 avstyrks i den

mån de inte är tillgodosedda med det anförda.

Växtskydd, forskning, m.m.

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår motion 1999/2000:MJ226 (m)

yrkande 1 om att tillåta selektiva

bekämpningsmedel för trädgårdsnäringen med

hänvisning till att frågan utreds samt avslår

motionerna 1999/2000:

MJ256 (s) yrkande 2 och 2000/01:MJ231 (s) om

vikten av att fritidsodlare får tillgång till

forskningsinformation m.m. med hänvisning

till att kraven får anses vara tillgodosedda

utan något riksdagsuttalande.

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

Med hänvisning till de motiveringar som framförs

under Utskottets överväganden föreslår utskottet att

riksdagen fattar följande beslut:

1. Branschfond för trädgårdsnäringen

Riksdagen avslår motionerna 1999/2000:MJ214

yrkande 2, 1999/2000:

MJ253 yrkande 5 och 2000/01:MJ232 yrkande 2.

2. Trädgårdsnäringens konkurrensförutsättningar

Riksdagen avslår motionerna 1999/2000:MJ221

yrkande 1 och 2000/01:MJ244 yrkande 1.

Reservation 1 (m, kd, c)

3. Säsongsmässiga arbetskraftsförhållanden

Riksdagen avslår motion 2000/01:MJ244 yrkande 4

och 2000/01:MJ766 yrkande 5.

Reservation 2 (m, kd)

4. Växtskyddsfrågor

Riksdagen avslår motion 1999/2000:MJ226 yrkande

1.

5. Forskning vid fritidsodling, m.m.

Riksdagen avslår motionerna 1999/2000:MJ256

yrkande 2 och 2000/01:MJ231.

6. Miljökvalitetsmålen och koloniträdgårdar

Riksdagen avslår motion 2000/01:MJ253 yrkande

1.

7. Planering och anläggande av koloniträdgårdar

Riksdagen avslår motion 2000/01:MJ253 yrkande 2.

Stockholm den 28 november 2000

På miljö- och jordbruksutskottets vägnar

Ulf Björklund

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Ulf

Björklund (kd), Inge Carlsson (s), Kaj Larsson (s),

Jonas Ringqvist (v), Ingvar Eriksson (m), Alf

Eriksson (s), Carl G Nilsson (m), Ingemar Josefsson

(s), Ann-Kristine Johansson (s), Kjell-Erik Karlsson

(v), Caroline Hagström (kd), Gudrun Lindvall (mp),

Eskil Erlandsson (c), Harald Nordlund (fp), Michael

Hagberg (s), Lars Lindblad (m) och Berit Adolfsson

(m).

Reservationer

Utskottets förslag till riksdagsbeslut och

ställningstaganden har föranlett följande

reservationer. I rubriken anges inom parentes vilken

punkt i utskottets förslag till riksdagsbeslut som

behandlas i avsnittet.

1. Trädgårdsnäringens konkurrensförutsättningar

(punkt 2)

av Ulf Björklund (kd), Ingvar Eriksson (m), Carl G

Nilsson (m), Caroline Hagström (kd), Eskil

Erlandsson (c), Lars Lindblad (m) och Berit

Adolfsson (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 2 borde

ha följande lydelse:

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som framförs i reservation 1. Riksdagen

bifaller därmed motionerna 1999/2000:MJ221 yrkande 1

och 2000/01:MJ244 yrkande 1.

Ställningstagande

Trädgårdsnäringen är en utpräglad

småföretagarbransch med spridning över landet.

Branschen skapar också sysselsättning i många

områden med en i övrigt svag industri- eller

näringsverksamhet. EU-medlemskapet har inneburit att

konkurrenstrycket på den svenska

trädgårdsproduktionen har ökat kraftigt.

Trädgårdsnäringen missgynnas i sin

konkurrenssituation liksom jordbruket av

produktionsskatter på växthusuppvärmning,

gödselmedel, bekämpningsmedel och diesel. Regeringen

har i samband med avlämnandet av budgetpropositionen

och vid sidan om denna i en uppgörelse med

jordbruket beslutat att se över en del av

jordbrukets särskatter. Vi anser att även

trädgårdsodlingens särskatter och särskilt

växthusodlingens skatter på bränsle för uppvärmning

bör bli föremål för en översyn så att jämställdhet

med konkurrentländernas beskattning erhålls.

2. Säsongsmässiga arbetskraftsförhållanden

(punkt 3)

av Ulf Björklund (kd), Ingvar Eriksson (m), Carl G

Nilsson (m), Caroline Hagström (kd), Lars Lindblad

(m) och Berit Adolfsson (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 3 borde

ha följande lydelse:

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som framförs i reservation 2. Riksdagen

bifaller därmed motionerna 2000/01:MJ244 yrkande 4

och 2000/01:MJ766 yrkande 5.

Ställningstagande

Det ökade behovet inom näringen av tillfälligt

anställd arbetskraft för att klara säsongsmässiga

arbetstoppar utanför den sedvanliga skördesäsongen

reser krav på ett smidigare och mer öppet system för

anlitande av arbetskraft från länder utanför EU/EES-

området. Det bör också framhållas att en stor del av

den tillfälliga arbetskraften som hittills erhållit

arbetstillstånd kommer från EU:s kandidatländer i

öst. Det finns därför redan i dagsläget anledning

att underlätta för personer från dessa länder att få

tillfälliga arbetstillstånd. Det är viktigt att

reglerna för säsongsanställning förbättras både vad

avser tillståndsperiodens längd och förläggningen

över året. Dessa frågor bör ses över i en särskild

utredning, vilken bör syfta till en stabil lösning

av näringens varierande arbetskraftsbehov samtidigt

som den ställer berättigade och kontrollerbara krav

på företagen vad gäller lön, sociala

anställningsvillkor och arbetsvillkor.

Särskilt yttrande

Branschfond för trädgårdsnäringen

Ulf Björklund (kd) och Caroline Hagström (kd) anför:

Kristdemokraterna har under flera år motionerat om

införandet av en forsknings- och utvecklingsfond för

trädgårdsnäringen. Vi noterar med tillfredsställelse

att regeringen i årets budgetproposition visat viss

lyhördhet för vår begäran om ett förslag om en sådan

fond. Vi hade dock önskat att regeringen gick oss

helt till mötes i denna fråga och införde fonden

enligt det förslag som vi tidigare framfört och som

branschen själv också helst hade sett. Vidare

konstaterar vi med förvåning att potatisodlingen

ställs utanför motsvarande möjlighet att finansiera

forsknings- och utvecklingsverksamhet.

Potatisodlingen är liksom trädgårdsodlingen en

strukturellt småskalig företagarbransch med en

begränsad produktionsandel som kanaliseras via egna

utbudsorganisationer. Branschen möter därför samma

svårigheter som trädgårdsodlingen när det gäller att

på frivillig basis organisera resurser för tillämpad

forskning och utvecklingsverksamhet. Vi ser det

därför som angeläget att potatisodlingen också ges

tillgång till budgetmedel i en motsvarande

omfattning som regeringen nu föreslår för

trädgårdsodlingen och har därför i vår budgetmotion

föreslagit ett ökat anslag med 5 miljoner kronor för

detta ändamål.

Bilaga 1

Förteckning över behandlade förslag

Motioner från allmänna motionstiden

1999

1999/2000:MJ214 av Jonas Ringqvist m.fl. (v) vari

yrkas

2. att riksdagen hos regeringen begär att den

snarast skall återkomma med ett förslag till en

obligatorisk, avgiftsfinansierad utvecklingsfond för

trädgårdsnäringen,

1999/2000:MJ221 av Göte Jonsson m.fl. (m) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om rättvisa

konkurrensförutsättningar för trädgårdsnäringen,

1999/2000:MJ226 av Ingvar Eriksson och Roy Hansson

(m) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om

växtskyddsfrågor inom trädgårdsnäringen,

1999/2000:MJ253 av Caroline Hagström m.fl. (kd) vari

yrkas

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om en branschfond.

1999/2000:MJ256 av Siw Wittgren-Ahl m.fl. (s) vari

yrkas

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om att

fritidsodlarnas behov av forskning och

utvecklingsarbete, information och rådgivning bör

tillgodoses.

Motioner från allmänna motionstiden 2000

2000/01:MJ231 av Siw Wittgren-Ahl och Ronny Olander

(s) vari föreslås att riksdagen fattar följande

beslut: Riksdagen tillkännager för regeringen som

sin mening vad i motionen anförs om hur forskning,

utvecklingsarbete och rådgivning vid fritidsodling

bör ges förutsättningar för fortsatt utveckling.

2000/01:MJ232 av Ronny Olander och Siw Wittgren-Ahl

(s) vari föreslås att riksdagen fattar följande

beslut:

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att det bör skapas

former för utvecklingsarbete och försöksodling som

underlag för härdighets- och kvalitetsangivelser på

växtmaterial för fritidsodling.

2000/01:MJ244 av Ingvar Eriksson m.fl. (m) vari

föreslås att riksdagen fattar följande beslut:

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om

konkurrensförutsättningarna inom växthusodlingen.

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att

trädgårdsnäringens säsongsmässiga

arbetskraftsförhållanden bör ses över i en särskild

utredning.

2000/01:MJ253 av Ola Rask m.fl. (s) vari föreslås

att riksdagen fattar följande beslut:

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att i

miljökvalitetsmålen "god bebyggd miljö" skriva in

att koloniträdgårdar behövs för att tillgodose

behovet av lokal odling.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om åtgärder för att

befintliga koloniträdgårdar skall bevaras och nya

koloniträdgårdsområden anläggas.

2000/01:MJ766 av Caroline Hagström m.fl. (kd) vari

föreslås att riksdagen fattar följande beslut:

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om en utredning av

trädgårdsnäringens säsongsmässiga arbetskraftsbehov.