Bet. 2000/01:MJU8

Miljö- och jordbruksutskottets betänkande

2000/01:MJU08

Djurskydd

Innehåll

Sammanfattning

Utskottets överväganden

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

Reservationer

2000/01

MJU8

Redogörelse för ärendet

I betänkandet behandlas 88 motionsyrkanden från

allmänna motionstiden 1999 respektive 2000. Många av

de frågor som nu är aktuella behandlades även hösten

1999 i betänkande 1999/2000:MJU4, som omfattade

vissa, mer centrala djurskyddsfrågor. Motionerna tar

upp bl.a. djurskyddslagstiftningen, organisation av

djurskyddstillsynen, uppfödning och hållande av

vissa angivna djurslag, slakt och operativa ingrepp

på djur, import och export av levande djur och

animalieprodukter, veterinärmedicinska läkemedel

m.m.

När det gäller tillsynsfrågan kan nämnas att

utskottet den 23 november 1999 anordnade en

offentlig utfrågning i detta ämne.

Utskottet konstaterar att huvuddelen av motionerna

tar upp frågor där riksdagen och regeringen

överlämnat normgivnings- och beslutanderätten till

de myndigheter som har särskild sakkunskap på

området. I stor utsträckning handlar det således om

yrkanden som det enligt gällande uppgiftsfördelning

inte ankommer på riksdagen att besluta om. Skälet

till denna ansvarsfördelning är bl.a. att frågorna i

många fall förutsätter en veterinärmedicinsk och

teknisk bedömning snarare än en politisk bedömning.

De aktuella frågorna regleras i ett mycket stort

antal detaljföreskrifter utfärdade av främst

Jordbruksverket men också vissa andra myndigheter,

t.ex. Läkemedelsverket. I beredningsarbetet har

också beaktats ett antal EU-direktiv och

förordningar på djurskyddsområdet. Enligt

utskottets mening bör riksdagen behandla

djurskyddsfrågorna utifrån ett mer övergripande

synsätt än vad många motioner syftar till.

De detaljföreskrifter och rättsakter som utskottet

hänvisar till är främst följande:

LSFS 1991:92, Lantbruksstyrelsens föreskrifter och

allmänna råd om djurhållning i djurparker,

SJVFS 1993:154 om operativa ingrepp på djur,

SJVFS 1997:43 om undantag från kravet på veterinär

medverkan vid offentlig tävling med djur (ändrad gm.

SJVFS 2000:104)

SJVFS 1999:110 om villkor för hållande, uppfödning

och försäljning m.m. av djur avsedda för sällskap

och hobby, samt allmänna råd 1999:2 i samma ämne,

SJVFS 2000:23 om hur djur får tränas för eller

användas vid tävling och hur tävling bör genomföras,

SJVFS 2000:107 om djurhållning i lantbruket,

SJVFS 2000:110 om foder,

SJVFS 1997:71 och 2000:113 om undantag från kravet

att höns för äggproduktion inte får inhysas i andra

burar än sådana som uppfyller hönsens behov av rede,

sittpinne och sandbad,

SJVFS 2000:115 om hållande av strutsfåglar,

SJVFS 2000:133 om transport av levande djur,

Direktiv 91/628/EEG om skydd av djur vid

transport,

Förordningen (EG) 1255/97 om gemenskapskriterier

för mellanstationer och om ändring av färdplanen i

bilagan till ovannämnda direktiv,

Förordningen (EG) 411/98 om tilläggsnormer

avseende skydd av djur vilka skall tillämpas på

vägfordon som används för djurtransporter som

överskrider 8 timmar.

Förordningen (EG) 2377/90 om inrättande av ett

gemenskapsförfarande för att fastställa gränsvärden

för högsta tillåtna restmängder av

veterinärmedicinska läkemedel i livsmedel med

animaliskt ursprung.

När det gäller förhållandet mellan riksdagen,

regeringen och tillsynsmyndigheterna vill utskottet

också hänvisa till den utförliga redovisningen i

budgetpropositionen för år 2001 under politikområdet

Djurpolitik (utg.omr. 23 s. 23 f.) Utskottet har i

detta sammanhang enhälligt tillstyrkt regeringens

förslag om målet för djurpolitiken (2000/01:MJU2 s.

20 f.). Målet för djurpolitiken är ett gott

djurskydd och ett gott djurhälsotillstånd bland djur

i människans tjänst och att viltstammarna förvaltas

på ett sådant sätt att oacceptabla skador på

människor och egendom inte uppstår.

Utskottet har vidare utan erinran godkänt

regeringens redovisning av politikens inriktning, de

statliga insatserna inom politikområdet,

resultatbedömningen samt analys och slutsatser.

Sammanfattning

I betänkandet behandlas sammanlagt 88

motionsyrkanden från åren 1999 och 2000 om olika

djurskyddsfrågor. Endast ett fåtal yrkanden berör

riksdagens primära ansvarsområde,

lagstiftningsmakten. De flesta motionerna tar upp

frågor där riksdagen och även regeringen beslutat

överlämna normgivnings- och beslutanderätten till de

myndigheter som har särskild sakkunskap inom berörda

ämnesområden. De myndigheter som utfärdat

detaljföreskrifter i aktuella ämnen är framför allt

Statens jordbruksverk, men även Statens

livsmedelsverk och Läkemedelsverket. Vidare finns

ett stort antal bestämmelser i olika rättsakter om

djurskydd m.m. som beslutats inom EU. I några fall

rör det sig om EU-regler som är totalharmoniserade,

vilket innebär att det inte finns något utrymme för

vare sig strängare eller mildare nationella regler.

Utskottet avstyrker samtliga motioner med

hänvisning bl.a. till den ansvarsfördelning som

gäller på djurskyddsområdet. Utskottet gör samtidigt

uttalanden som innebär att utskottet förutsätter att

regeringen och svenska myndigheter även i

fortsättningen aktivt verkar för ett förbättrat

djurskydd nationellt och inom EU.

I betänkandet finns 16 reservationer och 9

särskilda yttranden.

Utskottets överväganden

Lagstiftningsfrågor m.m.

-----------------------------------------------|

|

|Utskottets förslag i korthet: |

| |

| |

|Utskottet avstyrker motioner om vissa |

|lagstiftnings- och tillämpningsfrågor och om|

|översyn av det samlade regelverk som gäller|

|djurhållningen m.m. |

| |

-----------------------------------------------

Utskottets ställningstagande

Motion 2000/01:MJ256 (m) innebär sammanfattningsvis

att djurskyddsreglerna kännetecknas av en hög

detaljeringsgrad och att tillämpningen borde utgå

mer ifrån ett funktionskrav än en mångfald av

preciserade bestämmelser i fråga om båspallmått,

förbud mot kodressörer, betestvång, lägsta

medeltemperatur för utevistelse m.m. Det ligger i

producentens intresse att djuren mår bra, och det

finns ett klart samband mellan god djuromsorg och

ett bra produktionsresultat. Enligt motion

1999/2000:MJ515 (m) är de detaljerade reglerna om

t.ex. hållande av sällskapsdjur och tillämpningen av

dessa regler ett slöseri med statens pengar och

resurser, och det behövs en allmän översyn av

regelverket. Motionären tar upp fallet med åsnan

Rufus som exempel. I detta fall gällde det

tillämpningen av Jordbruksverkets krav på att det

vid offentlig förevisning av djur skall finnas två

djur av samma art.

I motion 1999/2000:MJ542 (s) föreslås förändringar

i djurskyddslagen med bl.a. motiveringen att vid

ranchuppfödning av boskap kan god djurhållning

garanteras även utan skydd i form av liggstallar.

Utskottet erinrar om att riksdagen i

djurskyddslagen (1988:534) lagt fast de

grundläggande krav som bör gälla för en god

djurhållning. Dessa bestämmelser kan sägas ge

uttryck för ett visst funktionstänkande, i vart fall

såvitt avser djurens välbefinnande och skydd mot

olämplig behandling.

Regeringen och Jordbruksverket har med stöd av

riksdagens bemyndiganden i djurskyddslagen utfärdat

ett stort antal detaljföreskrifter om

djurhållningen. Utöver djurskyddsförordningen

(1988:539) finns t.ex. regler om djurhållning i

lantbruket i Jordbruksverkets författning SJVFS

2000:107. För djur avsedda för sällskap och hobby

finns bestämmelser i SJVFS 1999:110. Beträffande

djurhållning i djurparker finns bestämmelser i LSFS

1991:22 (före detta Lantbruksstyrelsens

författningsserie). I denna författning finns en

allmän dispensregel såvitt avser kravet att det i

varje djurpark skall finnas minst en hane och en

hona av varje djurart. I fallet med åsnan Rufus har

Jordbruksverket sedermera, efter det den aktuella

motionen väcktes, lämnat sådan dispens.

Utskottet går inte närmare in på frågan huruvida

detaljföreskrifterna på djurskyddsområdet skulle

kunna förenklas eller förändras på ett genomgripande

sätt. Det grundläggande kravet måste vara att

bestämmelserna gör det möjligt att genomföra de

intentioner som ligger bakom en modern

djurskyddslagstiftning med höga krav på djurmiljö

och djurhälsa. En övergång till mer allmänt hållna

funktionskrav i djurhållningen kan innebära att

utrymmet för subjektiva bedömningar ökar. Ett aktivt

och effektivt tillsynsarbete på djurskyddsområdet är

enligt utskottets mening knappast möjligt att

genomföra om det inte finns objektiva och ganska

klart preciserade föreskrifter om djurhållningen.

Utskottet vill i detta sammanhang också understryka

att Sveriges medlemskap i EU innebär att gemensamma

regler om djurhållningen ofta måste omsättas i

preciserade nationella föreskrifter. Med det anförda

avstyrks motionerna 1999/2000:MJ515 (m) och

2000/01:MJ256 (m) yrkande 13.

Motion 1999/2000:MJ542 (s) avstyrks med hänvisning

till att det ankommer på Jordbruksverket att bedöma

i vilken utsträckning s.k. ligghallar behövs vid

ranchuppfödning.

Motion 2000/01:MJ518 (kd) tar upp frågan om

avlivning av djur som omhändertas av myndighet.

Enligt motionären borde sådana djur uppstallas

åtminstone under besvärstiden, i avvaktan på att

ärendet slutgiltigt avgörs.

Utskottet erinrar om att bestämmelserna om

tvångsingripanden mot djurägare utgår från att dessa

ingrepp kan förekomma endast när djurägaren på ett

allvarligt sätt brustit i sina skyldigheter. I vissa

fall sker omhändertagandet på grund av att djuret

otillbörligt utsätts för lidande och djurägaren

underlåtit att rätta till missförhållandet efter

tillsägelse av tillsynsmyndigheten. I andra fall kan

det gälla mer brådskande fall av omhändertagande,

där det bedömts utsiktslöst att felet blir avhjälpt

eller att ägaren är okänd eller inte kan anträffas.

Närmare bestämmelser härom finns i 31-34 §§

djurskyddslagen. När beslut om försäljning eller

avlivning fattas enligt 34 § är huvudregeln att

beslutet skall gälla omedelbart. Den beslutande

myndigheten kan dock bestämma annorlunda, och sådant

beslut (s.k. inhibition) kan också meddelas av högre

instans om djurägaren överklagar beslutet. Det

framgår av förarbetena till djurskyddslagen att ett

omhändertaget djur skall säljas eller avlivas, och

att det aldrig kan bli fråga om något längre

omhändertagande. Något omhändertagande tills vidare

bör inte heller ske (se prop. 1987/88:93 s. 48 och

71). Med det anförda avstyrker utskottet motion

2000/01:MJ518 (kd).

Miljöpartiet framför i motion 1999/2000:MJ516

yrkande 4 krav på utredning angående utbildning och

examination för professionell djurhållning

(djurhållningskörkort). Samma parti anför i motion

2000/01:MJ544 att djurskyddslagen är en papperstiger

och att de grundläggande kraven i t.ex. 4 §

djurskyddslagen knappast fått något genomslag. Det

gäller bla kycklingar, kor och kalvar, grisar m.m.

Efterlevnaden av djurskyddslagen måste stärkas

(yrkande 1).

Utskottet vill framhålla att Jordbruksverket i

många fall ställer krav på utbildning m.m. för viss

djurhållning (se t.ex. följande avsnitt om

strutsuppfödning). Dessutom finns ett allmänt

bemyndigande i djurskyddslagen 7 § som innebär att

regeringen eller Jordbruksverket kan meddela

föreskrifter om förbud mot eller villkor för att

hålla djur i fångenskap. I 16 § djurskyddslagen har

riksdagen beslutat om krav på tillstånd för vissa

typer av djurhållning. Motion 1999/00:MJ516 (mp)

yrkande 4 får anses i huvudsak tillgodosedd med det

anförda.

Det råder inga delade meningar om att

djurskyddslagen skall efterlevas i alla former av

animalieproduktion. Som motionärerna anför finns det

anledning att särskilt uppmärksamma vissa

uppfödningsformer där kraven på god djurmiljö och

möjligheter till naturligt beteende inte tillgodoses

i tillräcklig utsträckning. Utskottet återkommer

till vissa djurhållningsfrågor i följande avsnitt

och vill i övrigt hänvisa till jordbruksministerns

uttalande på Djurens dag den 4 oktober 2000 att ett

ekologiskt hållbart samhälle också måste vara ett

djuretiskt samhälle. Frågan om efterlevnad av

djurskyddslagen har också starkt samband med

tillsynsorganisationen, som redovisas i nästkommande

avsnitt. Med det anförda föreslår utskottet att

motion 2000/01:MJ544 (mp) yrkande 1 lämnas utan

vidare åtgärd.

I motion 2000/01:MJ508 (mp) yrkas att 33 §

djurskyddsförordningen ändras så att även

veterinärer som ej är anställda av Jordbruksverket

får vara tävlingsveterinärer vid hästtävlingar. Ett

liknande yrkande framförs i motion 1999/2000:MJ529

(kd).

Utskottet konstaterar att motionerna delvis tycks

bygga på en missuppfattning av det system som

tillämpas av Jordbruksverket. Enligt 33 §

djurskyddsförordningen skall det vid offentlig

tävling med djur finnas en veterinär som förordnas

av verket eller, om Jordbruksverket så beslutar, av

länsstyrelse. Tävlingsarrangören kan själv kontakta

önskad veterinär och anmäla denne till

Jordbruksverket. I övrigt ställs inga specifika krav

på den veterinär som är aktuell för ett förordnande.

Skälet till att det krävs ett förordnande av

Jordbruksverket är att tävlingsveterinären utför

myndighetsuppgifter. Enligt 11 kap. 6 §

regeringsformen krävs det stöd i lag för att

överlämna förvaltningsuppgift som innebär

myndighetsutövning till en enskild individ.

Motionerna avstyrks.

Enligt motion 2000/01:MJ544 (mp) yrkande 5 är

förhållandena på våra storskaliga slakterier i många

fall oacceptabla. Dessa förhållanden måste ses över

och förbättras. Endast slaktmetoder som kan

betraktas som respektfulla mot djuren bör godtas.

Ett underlättande av villkoren för små slakterier

och hemslakterier skulle kunna leda till minskade

djurtransporter.

Utskottet erinrar om att riksdagen i 13 §

djurskyddslagen slagit fast att djur skall skonas

från onödigt obehag och lidande när de förs till

slakt och slaktas. I övrigt ankommer det på

regeringen och ansvarig myndighet att meddela

närmare föreskrifter om slakt och om avlivning av

djur. När det gäller villkoren för små slakterier

m.m. hänvisar utskottet till betänkande

2000/01:MJU12 om vissa frågor om livsmedelskontroll

m.m. Utskottet avstyrker motion 2000/01:MJ544

yrkande 5.

Djurskyddstillsyn

Utskottets förslag i korthet:

Utskottet avstyrker motioner om

organisationen av djurskyddstillsynen och om

konkurrensneutralitet mellan

privatpraktiserande och statligt anställda

veterinärer. När det gäller

organisationsfrågan hänvisar utskottet till

att Utredningen om hur djurskyddet skall vara

organiserat nyligen avslutat sitt arbete (se

SOU 2000:108). Frågan om

konkurrensneutralitet har utretts av en

arbetsgrupp inom Jordbruksverket.

Utskottets ställningstagande

Två motioner, 2000/01:MJ233 (c) och 2000/01:MJ544

(mp), går ut på att ansvaret för djurskyddstillsynen

skall ligga kvar hos kommunerna. Enligt mp-motionen

bör det dessutom inrättas en djurskyddsmyndighet och

tillsättas en särskild djurskyddsminister.

Utskottet hänvisar till att Utredningen om hur

djurskyddet skall vara organiserat nyligen

presenterat sina förslag (SOU 2000:108). Dessa

innebär sammanfattningsvis att kommunernas ansvar

för djurskyddstillsyn förs över till staten. Vidare

redovisar utredningen alternativa förslag till en ny

djurskyddsmyndighet. Förslagen remissbehandlas för

närvarande för fortsatt beredning i

Regeringskansliet. Därefter kommer en proposition i

ämnet att föreläggas riksdagen. Utskottet anser att

riksdagen inte bör föregripa resultatet av dessa

överväganden och avstyrker motionerna 2000/01:MJ233

(c) yrkande 20 och 2000/01:MJ544 (mp) yrkandena 2

och 3. När det gäller tillsättande av en

djurskyddsminister erinrar utskottet dessutom att

det enligt 7 kap. 1 § regeringsformen är regeringen

och inte riksdagen som beslutar om fördelningen av

ärenden mellan departementen.

Frågor om konkurrensneutralitet mellan

privatpraktiserande och statligt anställda

veterinärer tas upp i motionerna 2000/01:MJ220 (m)

och 2000/01:MJ505 (kd). Utskottet hänvisar i denna

fråga till vad som anförs i budgetpropositionen för

år 2001, utg.omr. 23 s. 26. Den arbetsgrupp inom

Jordbruksverket som haft i uppdrag att utreda

konkurrensförhållandena har avlämnat en rapport i

ämnet i oktober 2000. De viktigaste förslagen från

arbetsgruppen är ett nytt system för veterinärresor

till avlägset boende djurägare, en rikstäckande

samverkan om veterinär beredskap dygnet runt, ökade

satsningar på utbildning, stärkt samordning på

regional nivå av den fältveterinära verksamheten

samt kvalitetssäkring av Jordbruksverkets offentliga

veterinäruppgifter.

När det gäller behovet av en allmän översyn av

Jordbruksverkets organisation hänvisar utskottet

till den utförliga redovisningen i betänkande

2000/01:MJU2 s. 31 f. av arbetet på en effektivare

jordbruksadministration m.m. Utskottet avstyrker

motionerna i avvaktan på fortsatta överväganden i

dessa frågor.

Vissa djurhållningsfrågor i

animalieproduktionen

Utskottets förslag i korthet:

Utskottet avstyrker motioner med inriktning

på vissa speciella former av djurhållning,

t.ex. uppfödning av struts, krav på

båspallar, burhållning av höns,

slaktkycklingproduktionen, pälsfarmer,

cirkusdjur samt operativa ingrepp på grisar

m.m. Enligt gällande beslut om

ansvarsfördelningen tillhör frågorna ej

riksdagens kompetensområde.

Utskottets ställningstagande

I ett antal motioner ställs specificerade krav

rörande djurhållningen med avseende på vissa

djurarter. I samtliga fall regleras frågorna i

djurskyddsförordningen eller i Jordbruksverkets

detaljföreskrifter.

Två motioner från Miljöpartiet tar upp

strutshållningen i Sverige. Enligt motion

1999/2000:MJ516 (mp) bör strutsfarmningen ses över

på grund av de problem som uppstått i fråga om

slakt, sjukdomar m.m. Det bör ställas krav på

utbildning och examination för att få hålla struts.

Det behövs bättre regler för denna uppfödningsform.

De problem som SVA konstaterat tyder på att

bestämmelserna inte håller måttet. Enligt motion

2000/01:MJ211 från samma parti bör strutshållningen

i Sverige avvecklas.

Utskottet avstyrker motionerna 1999/00:MJ516

yrkandena 1-3 och 2000/01:MJ211 med hänvisning till

att frågorna bör bedömas av den myndighet som av

riksdagen utsetts till ansvarig myndighet och

dessutom har särskild sakkunskap i ämnet. Det kan

tilläggas att Jordbruksverket utfärdat

detaljföreskrifter om strutshållningen i SJVFS

2000:115. Där finns regler om bla. tillsyn, skötsel,

hägn, utrymme och inredning m.m. Dessutom finns krav

på att den som ansvarar för hållande av strutsfåglar

skall med godkänt resultat ha genomgått en av verket

godkänd utbildning.

Utskottet har vid ett flertal tillfällen behandlat

motioner om dispens för båspallar som ej uppfyller

gällande måttföreskrifter (se t.ex. 1999/2000:MJU4

s. 10). Den dispensmöjlighet som efterfrågas i

motion 2000/01:MJ243 (kd) yrkande 11 finns i 1 kap.

31 § i Jordbruksverkets föreskrifter om djurhållning

inom lantbruket m.m. (SJVFS 2000:107). Bestämmelsen

har följande lydelse:

"31 § Om det föreligger särskilda skäl, kan

Jordbruksverket medge undantag från föreskrifterna i

denna författning."

Som utskottet tidigare anfört är det djurmiljön i

sin helhet som är det viktigaste. Det finns

möjlighet att godta mindre avvikelser från

måttbestämmelserna i enskilda fall, och det är som

nämnts Jordbruksverket som i förekommande fall ger

individuella dispenser. Också detta är således en

utpräglad myndighetsfråga. Motionen avstyrks i

berörd del, i den mån den inte kan anses

tillgodosedd genom hänvisningen till angivna

dispensbestämmelse.

I motion 1999/2000:MJ523 (m) efterlyses ett

omställningsprogram för ekologisk och småskalig

hönshållning, och enligt motion 2000/01:MJ523 (m)

yrkande 1 bör utvecklingen av frigående system för

höns aktivt främjas. Utskottet konstaterar att vissa

budgetmedel avsatts för t.ex. rådgivning och

information för att underlätta övergången till

alternativa inhysningssystem för höns i

äggproduktion. Vidare framgår av bl.a. uppgifterna i

budgetpropositionen att utvecklingen av och

omställningen till alternativa system gått framåt

under år 1999. Antalet höns i lösdrift har ökat, och

ny teknikprövning av de inredda burarna har

genomförts. Jordbruksverket har den 17 oktober 2000

godkänt inredda burar av visst fabrikat, avsedda för

åtta höns per bur. Enligt uppgift kommer det att

dröja ungefär ett år till dess att ytterligare

fabrikat teknikprovats och godkänts. Utskottet

avstyrker motionerna 1999/2000: MJ523 (m) och

2000/01:MJ523 (m) yrkande 1.

Frågor om dispens för fortsatt burhållning av höns

prövas av Jordbruksverket enligt 57 §

djurskyddsförordningen. Dispenskraven finns angivna

i SJVFS 2000:113. Det framgår av ett frågesvar av

jordbruksministern den 2 november 2000 att de sista

dispenserna kommer att löpa ut inom en tvåårsperiod

och att några nya dispenser i princip inte kommer

att beviljas. Om efterfrågan på nya system blir

större än tillgången kan det möjligen bli aktuellt

att låta äggproducenter, som kan uppvisa avtal om

köp av nya system, att i avvaktan på leverans av den

nya inredningen fortsätta med sin produktion i

befintliga burar. Jordbruksministern betonar att en

sådan övergångslösning endast kan accepteras för

kortast tänkbara tid.

Motion 1999/2000:MJ518 (mp) går ut på att

dispenserna för fortsatt burproduktion av ägg skall

dras in om uppfödningen inte är förenlig med högt

ställda djurskyddskrav. Utskottet förutsätter att

dessa frågor prövas av Jordbruksverket i enlighet

med gällande föreskrifter och hänvisar i övrigt till

jordbruksministerns uttalanden. Det bör understrykas

att Jordbruksverkets beslut om dispenser avser

enskilda fall, efter prövning av omständigheterna i

varje enskilt ärende. Enligt grunderna för 11 kap. 7

§ regeringsformen bör riksdagen inte göra något

uttalande som avser den materiella prövningen av

dessa ärenden. Motionen avstyrks.

Utskottet anser att motion 2000/01:MJ515 (mp) om

en översyn av den industriella

slaktkycklingproduktionen i huvudsak är

tillgodosedd. Det framgår t.ex. av

budgetpropositionen, utg.omr. 23 s. 27, att

regeringen anser att bestämmelserna om hållande av

slaktkycklingar bör ses över i syfte att förbättra

djurens situation. Frågan har också uppmärksammats i

EU-arbetet. Det finns en rapport från Vetenskapliga

kommittén för djurs hälsa och välfärd, The Welfare

of Chickens kept for Meat Production. Rapporten tar

upp flera problem i produktionen. Utskottet utgår

från att regeringen i sitt fortsatta arbete med

denna fråga beaktar synpunkterna i motion MJ515 och

föreslår att denna lämnas utan vidare åtgärd.

Yrkanden om förbud mot kastrering av griskultingar

utan bedövning samt om förbud mot pälsfarmer

framförs i motion 2000/01:MJ544 (mp) yrkandena 6 och

9. Enligt motion 2000/01:MJ513 (m) bör burhållning

av mink förbjudas. I motion 2000/01:MJ520 (s)

yrkande 1 föreslås förbud mot att fixera, kastrera

och tandslipa grisar. Utskottet avstyrker dessa

yrkanden och vill i övrigt anföra följande:

Enligt 25 § djurskyddsförordningen skall vid

kastrering av svin som uppnått två veckors ålder

ingreppet göras under bedövning. Enligt 15 § samma

förordning får fixeringsanordningar för svin inte

användas annat än tillfälligtvis. Tänder på svin får

slipas om det sker innan djuret uppnått en veckas

ålder (SJVFS 1993:154). Tänderna på nyfödda grisar

kan vara mycket vassa och orsaka sår på suggans

juver. Bestämmelsen har således ett djurskyddssyfte.

I fråga om pälsdjur har regeringen gett

Jordbruksverket i uppdrag att utvärdera tillgängliga

forskningsresultat beträffande minkar, se över

befintliga regelverk och om möjligt föreslå

förbättringar i minkhållningen. Uppdraget skall

redovisas den 1 september 2001. Jordbruksverket har

också fått i uppdrag att kartlägga förekomsten av

chinchillafarmer och bedöma behovet av

detaljföreskrifter på området. Uppdraget skall

redovisas senast den 30 november 2001. Det kan

tilläggas att jordbruksministern den 29 november

2000 besvarade en fråga om pälsfarmning och då bl.a.

anförde att pälsproduktionen på initiativ av Finland

diskuterades vid ett rådsmöte (jordbruk) den 17-18

juli 2000. Bakgrunden var det förbud mot hållande av

pälsdjur som förbereddes i Storbritannien.

Kommissionens vetenskapliga veterinärkommitté

arbetar för närvarande med en rapport om

pälsdjurhållning. Jordbruksministern anförde i

övrigt bl.a. att även minkar självfallet skall

hållas och skötas i en god djurmiljö och på ett

sådant sätt att det ger dem möjlighet att bete sig

naturligt.

I sammanhanget bör också nämnas att all hållning

av räv den 1 januari 2001 skall ha anpassats till

djurskyddsförordningens krav, vilka innebär att

rävar bara får hållas på ett sådant sätt att deras

behov av att vara tillsammans med andra rävar, röra

sig, gräva och ägna sig åt annan sysselsättning kan

tillgodoses. Jordbruksverket får meddela ytterligare

föreskrifter om hur rävar skall hållas (9 a §

djurskyddsförordningen).

Djur inom nöjesbranschen

Utskottets förslag i korthet:

Utskottet avstyrker motioner om bl.a. förbud

mot förevisning av vissa djurarter på cirkus.

Utskottet hänvisar till att Jordbruksverket

har remissbehandlat ett förslag till

föreskrifter om djurhållning vid cirkusar,

vilka beräknas träda i kraft under år 2001.

Vidare avstyrks en motion om

hundkapplöpningar med hänvisning till att

riksdagen i lotterilagen (1994:1000) gett

regeringen bemyndigande att ge tillstånd till

vadhållning vid sådana evenemang.

Utskottets ställningstagande

Enligt motion 2000/01:MJ511 (m) behövs ett stärkt

skydd för djur inom nöjesbranschen. Det gäller bl.a.

djur som används vid filminspelningar, utställningar

och cirkusföreställningar. I motionerna

2000/01:MJ521 (v) och 2000/01:MJ544 (mp) yrkas

förbud mot användning av djur på cirkus om djuren

inte finns i tamt tillstånd i Sverige. Motionerna

innehåller också krav på bättre förhållanden för

cirkusdjur och bättre djurskyddstillsyn av cirkusar.

Även cirkusdjur skall ha rätt att bete sig

naturligt, anser motionärerna. Även i motion

2000/01:MJ530 (s) yrkas förbud mot hållande av vilda

djur på cirkus. Dessutom yrkas att cirkusar ej

undantas från djurtillsynsavgiften.

Utskottet erinrar om att dessa frågor tillhör

regeringens normgivningsområde och till stor del

även Jordbruksverkets ansvarsområde. Enligt 35 §

djurskyddsförordningen får djur inte föras omkring

och förevisas offentligt i menagerier. När det

gäller offentliga föreställningar av typen cirkus

och varieté innebär paragrafen att vissa djurarter

inte får förekomma i dessa sammanhang. Det gäller

apor, rovdjur (utom tamhundar och tamkatter),

säldjur (utom sjölejon), noshörningar, flodhästar,

hjortdjur (utom renar), giraffer, kängurur,

rovfåglar, strutsfåglar och krokodildjur.

Enligt 57 a § djurskyddsförordningen får en

kommunal nämnd ta ut avgift för djurskyddstillsynen

enligt taxa som kommunen bestämmer. Avgift får dock

inte tas ut för nämndens tillsyn över djur som hålls

som cirkusdjur. Undantaget är en följd av dåvarande

jordbruksutskottets ställningstagande i betänkande

1989/90:JoU23 (s. 15). Utskottet framhöll i detta

sammanhang att riksdagen och regeringen vid flera

tillfällen uttalat sitt stöd för cirkuskonsten och

föreslog att den kommunala tillsynen av cirkusdjur

inte bör avgiftsbeläggas.

Enligt uppgift från Jordbruksdepartementet har

Jordbruksverket remissbehandlat ett förslag till

föreskrifter om djurhållning vid cirkusar. Dessa

beräknas träda i kraft under år 2001. De nya

bestämmelserna innebär att cirkusar årligen skall

inspekteras. Föreskrifterna innehåller även regler

om skötsel av djuren.

Utskottet avstyrker motionerna 2000/01:MJ511 (m),

2000/01:MJ521 (v), 2000/01:MJ530 (s) och

2000/01:MJ544 (mp) yrkande 10.

I motion 2000/01:MJ514 (mp) anförs synpunkter på

hundkapplöpningarna, s.k. greyhound racing, som

startade våren 2000. Motionären ifrågasätter

verksamheten från bl.a. djurskyddssynpunkt och anför

att flera olyckor har skett under kapplöpningarna.

Totospelet bör omprövas snarast.

Utskottet erinrar om att riksdagen i 45 §

lotterilagen (1994:1000) gett regeringen

bemyndigande att anordna lotteri av visst slag. Med

stöd av bemyndigandet gav regeringen den 12 november

1998 tillstånd till Svenska Spel AB att anordna

vadhållning vid hundkapplöpningar t.o.m. den 31 juli

2001. Jordbruksverket har utfärdat föreskrifter om

djurskyddet vid hundkapplöpningar (SJVFS 2000:23).

Vid en interpellationsdebatt i ämnet den 21 maj 1999

betonade jordbruksministern att tillståndet för

Svenska Spel AB kan dras in om kraven på

djurskyddshänsyn inte tillgodoses. Den fråga

motionen tar upp kan således avgöras utan riksdagens

medverkan. På grundval enbart av de påståenden som

görs i motionen kan utskottet för sin del inte dra

slutsatsen att verksamheten innebär så allvarliga

missförhållanden att tillståndet bör återkallas.

Utskottet avstyrker motion 2000/01:MJ514.

Epizootilagstiftningen m.m.

Utskottets förslag i korthet:

Utskottet avstyrker en motion om ändring av

ersättningsreglerna i epizootilagen. Vidare

avstyrks motioner om vissa

veterinärmedicinska läkemedel med hänvisning

till att dessa frågor bör hanteras av den

myndighet som har särskild sakkunskap på

området.

Utskottets ställningstagande

I motion 1999/2000:MJ222 (c) yrkande 13 anförs att

ersättningsreglerna i epizootilagen bör förbättras.

Om djurägaren anslutit sig till ett kontrollprogram

bör ersättningsnivån vara 100 %, i annat fall 70 %.

Efter beredning i utskottet har riksdagen antagit

en ny epizootilag, som innefattar ändrade regler för

ersättning för produktionsbortfall m.m.

(1998/99:MJU9). Lagen trädde i kraft den 1 oktober

1999. Utskottet har inte ändrat uppfattning i fråga

om ersättningsnivåerna och avstyrker

motionsyrkandet.

Övriga motioner i detta avsnitt tar bl.a. upp

utpräglade myndighetsfrågor som kräver särskild

sakkunskap rörande veterinärmedicinska läkemedel

m.m. Frågorna hanteras av Läkemedelsverket och

Jordbruksverket.

I anslutning till motion 1999/2000:MJ539 (kd) om

förstärkt kontroll av koccidiostatikaanvändningen

vill utskottet framhålla att Jordbruksverket

fortlöpande följer upp användningen av dessa medel.

Det finns bl.a. föreskrifter om

redovisningsskyldighet för foderleverantörer om

inblandning av läkemedel eller koccidiostatika i

foder (SJVFS 2000:110). Utskottet föreslår att

motionen lämnas utan vidare åtgärd.

Enligt motion 2000/01:MJ525 (m) behövs en

snabbutredning för att undersöka hur läkemedlet

Neguvon skall kunna ersättas med EU-godkända medel.

Neguvon har använts för att bekämpa ektoparasiter

hos fjäderfän. Den s.k. MRL-förordningen (förordning

2377/90 om inrättande av ett gemenskapsförfarande

för att fastställa gränsvärden för högsta tillåtna

restmängder av veterinärmedicinska läkemedel i

livsmedel med animaliskt ursprung) innebär att ett

särskilt MRL-värde måste fastställas för varje

djurslag för vilket ett visst läkemedel skall

användas. Eftersom dokumentationen tillhandahålls av

läkemedelstillverkarna och detta är kostsamt väljer

företagen ofta att ansöka om godkännande av

läkemedel som är avsedda för djur som representerar

en stor marknad för läkemedlet. Neguvon eller dess

verksamma beståndsdel finns inte längre upptaget i

förordningens bilagor. Enligt uppgift från

Jordbruksverket pågår vissa studier och försök för

att ersätta Neguvon med ett annat läkemedel.

Utskottet vill i detta sammanhang också hänvisa

till att kommissionen uppmärksammat de problem som

uppstår när läkemedelstillverkare tappar intresset

för vissa marknadssegment där avkastningen på

investeringarna är otillräcklig. I ett meddelande

från kommissionen till rådet och Europaparlamentet

redovisas problemets bakgrund och vilka åtgärder som

kan komma i fråga för att öka utbudet av vissa

läkemedel (KOM (2000) 806).

Motion 2000/01:MJ525 får med det anförda anses i

huvudsak tillgodosedd.

Enligt motion 2000/01:MJ501 (fp) bör kvicksilver i

vaccin till sällskapsdjur förbjudas. Utskottet har

inhämtat att vissa vacciner innehåller små mängder

kvicksilver (tiomersal) som konserveringsmedel. Det

gäller både humanvacciner och andra typer av

vacciner. Enligt Läkemedelsverket är det i dag inte

möjligt att helt förbjuda användningen i alla

vacciner, eftersom det saknas lämpliga alternativa

konserveringsmedel. Vid godkännande av djurvaccin på

EG-nivå kräver Kommittén för veterinärmedicinska

produkter (CVMP) att tillverkare motiverar varför

tiomersal ingår i produkterna. Av det anförda torde

framgå att frågan om förbud mot kvicksilver i vaccin

kräver särskild sakkunskap i medicinska och

läkemedelstekniska frågor, och utskottet har inget

underlag för att göra någon annan bedömning än

Läkemedelsverket i denna fråga. Utskottet avstyrker

motionen.

Transport av djur, in- och utförsel

av animalieprodukter m.m.

Utskottets förslag i korthet:

Utskottet instämmer till fullo i det allmänna

syftet med ett antal motioner som tar upp

vissa missförhållanden i EU:s djurhantering,

särskilt vad gäller långa transporter av

levande djur. Med hänvisning till att

regeringen och Jordbruksverket i olika

sammanhang aktivt verkar för sådana

förbättringar som efterlyses i motionerna

föreslår utskottet att motionerna lämnas utan

vidare åtgärd. Utskottet instämmer vidare i

motionärernas bedömning att frågor om

antibiotika och salmonella m.m. måste få stor

uppmärksamhet i EU-arbetet. Också dessa

motioner bör enligt utskottet lämnas utan

vidare åtgärd med hänvisning till att

regeringen driver en handlingslinje som

överensstämmer med motionärernas synpunkter.

Utskottets ställningstagande

Ett stort antal motioner tar upp frågor om

djursjukdomar, djurtransporter och användning av

antibiotika m.m. inom EU. Följande yrkanden har

framställts:

( 1999/2000:MJ543 (mp): förbud mot import av

hästkött som kan hänföras till hästmarknaden i

Anderlecht, Belgien,

( 1999/2000:MJ718 (c) yrkande 4: verka för förbud

inom EU mot regelmässig användning av antibiotika

och andra medicinska preparat i tillväxtsyfte,

( 2000/01:MJ534 (s): verka för förbud mot

återstående typer av antibiotika inom EU,

( 1999/2000:MJ222 (c) yrkande 12: prioritera det

svenska arbetet inom EU för att minska förekomsten

av salmonella,

( 2000/01:MJ233 (c) yrkande 10: samma yrkande som

i MJ222 ovan

( yrkande 18: EU:s subventioner och stöd till

transporter av slaktdjur bör avskaffas,

( yrkande 19: EU:s djurskyddslagar bör skärpas

efter svensk förebild,

( 2000/01:MJ507 (c): samma yrkande som MJ233

yrkande 18 ovan,

( 2000/01:MJ257 (fp) yrkande 3: verka för att

kommissionen tar fram program för bekämpning av

salmonella,

( yrkande 6: verka för att subventioner vid

transport och försäljning av djur till länder både

utanför och inom EU tas bort,

( yrkande 7: minimera tiden för slakttransport,

all slakt skall ske nära djurens uppväxtplatser,

( 2000/01:MJ217 (m): djurtransportdirektivet måste

skärpas,

( 2000/01:MJ510 (kd): yrkande 2: EU bör kartlägga

och dokumentera huruvida djurskyddet åsidosätts

vid djurtransporter,

( yrkande 3: regeringen bör i en skrivelse

redogöra för sina åtgärder

inom EU och andra internationella organ för att

främja bättre djurhållning och djurskydd,

( 2000/01:MJ517 (v) yrkande 1: levande djur bör

undantas från principen om varors fria rörlighet,

( yrkande 2: EU:s transportdirektiv måste

förbättras,

( yrkande 3: efterlevnaden av transportdirektivet

måste förbättras,

( yrkande 4: EU:s exportbidrag för levande djur

måste avvecklas,

( yrkande 5: Europarådets konvention om djurskydd

bör även omfatta djurtransporter,

( yrkande 6: tillståndsgivningen för export av

djur och sanktionsmöjligheterna måste ses över för

att förhindra att djur exporteras innan de är

tillräckligt gamla,

( yrkande 7: åldersgränsen för transport av kalvar

bör höjas,

( 2000/01:MJ539 (s): påskynda genomförandet av mer

etiska regler för djurtransporter inom EU,

( 2000/01:MJ209 (m): förbud mot export av kalvar,

( 2000/01:MJ213 (m): avskaffa exporten av levande

djur,

( 2000/01:MJ520 (s) yrkande 2: inom EU verka för

förbud mot att fixera, kastrera, svans- och

tandklippa samt tandslipa grisar,

( 2000/01:MJ544 (mp) yrkande 4: förändra EU:s

bidragsregler för djurtransporter,

2000/01:MJ542 (mp) yrkande 1: driva principen att

slakt skall ske så nära uppfödningsplatsen som

möjligt, yrkande 2: Sverige bör i ministerrådet

verka för en begränsning av transporttiden för djur

till åtta timmar, yrkande 3: Sverige bör driva på en

förändring av direktiv 95/29 så att de nationella

kontrollmyndigheterna utarbetar mer detaljerade

instruktioner för lokala och regionala

kontrollanter, yrkande 4: de nationella

myndigheterna bör uppmanas att dra in tillstånd för

transportföretag som kraftigt bryter mot de

existerande bestämmelserna, yrkande 5: det land som

är slutdestination för transporterna skall meddela

ursprungslandet om djurens tillstånd vid ankomst

samt meddela tidpunkt för ankomst, yrkande 6:

transportörerna skall efter ankomst åläggas att

skicka tillbaka resplanen till myndigheterna i

ursprungslandet med en utförlig redogörelse för när

djuren har fått rasta samt tilldelats mat och

vatten, yrkande 7: transportfordon skall ha

ventilationssystem installerade samt rimliga

utrymmen för de transporterade djuren, yrkande 8:

EU:s exportbidrag för levande djur bör upphöra,

yrkande 9: Sverige bör ta initativ till en översyn

av regelverket för när man får transportera djur

beroende på deras ålder eller dräktighet, yrkande

10: Sverige bör ta initiativ till att öka antalet

kontrollanter som skall se till att regelverket

efterföljs, yrkande 11: EU-kommissionen bör uppmanas

att dra medlemsstater inför rätta om inte direktivet

efterföljs.

Utskottet får anföra följande:

Djurtransporter m.m.

När det gäller djurtransporter finns det inom EU och nationellt

ett omfattande regelverk som successivt har skärpts

och förbättrats. De viktigaste bestämmelserna finns

i Jordbruksverkets föreskrifter SJVFS 2000:133, i

direktiv 91/628/EEG om skydd av djur vid transport,

förordningen (EG) 1255/97 om gemenskapskriterier för

mellanstationer och om ändring av vissa färdplaner

samt förordning (EG) 411/98 om tilläggsnormer

avseende skydd av djur vilka skall tillämpas på

vägfordon som används för djurtransporter som

överskrider 8 timmar. Bestämmelserna i direktiv

91/628 har ändrats genom direktiv 95/29 (EG) i syfte

att bl.a. harmonisera transporttider, utfodrings-

och vattningsintervall samt utrymmeskrav för vissa

djurslag. I detta senare direktiv tillåts

medlemsstaterna att meddela strängare föreskrifter

om transporttidens längd för djur som är avsedda för

slakt när det gäller att transportera dem mellan en

avreseplats och en ankomstplats som är belägna inom

statens territorium.

Enligt artikel 13.3 i transportdirektivet skall

kommissionen lämna en rapport till rådet avseende de

erfarenheter som medlemsstaterna har gjort efter

genomförandet av transportdirektivet. Kommissionen

arbetar i anslutning till denna rapport med att se

över och förbättra transportdirektivet och

tillhörande transportlagstiftning. Kommissionen har

uppmanat medlemsstaterna att inkomma med synpunkter

och förslag till ändring av direktivet.

Jordbruksverket arbetar på uppdrag av regeringen med

ett sådant förslag (se nedan).

Utskottet instämmer till fullo i det allmänna

syftet med motionerna om djurtransporter m.m.

Utskottet vill starkt understryka det angelägna i

att regeringen aktivt verkar för att motverka de

allvarliga missförhållanden som konstaterats när det

gäller djurskydd och djurtransporter inom EU. Det

svenska arbetet på detta område måste enligt

utskottets mening präglas av ett ständigt

framflyttande av positionerna. Det svenska

ordförandeskapet år 2001 bör ge särskilt goda

möjligheter att driva dessa frågor.

Utskottet hänvisar i detta sammanhang till

regeringens uttalanden i bl.a. budgetpropositionen

för år 2001 (utg.omr. 23 s. 25) att Sverige arbetar

intensivt på djurskydds- och djurhälsoområdet, inte

minst med de frågor som väntas bli aktuella för

behandling i EU under Sveriges ordförandeskap.

Plågsamma djurtransporter har rönt stor

uppmärksamhet gång på gång trots att det finns

djurskyddsregler för att undvika detta. Från svensk

sida anses att de svenska bestämmelserna på

djurskyddsområdet många gånger kan tjäna som en

vägledning för arbetet inom EU. Sverige skall även

arbeta för att kunskaperna skall spridas om

betydelsen av en god djurhållning för att t.ex.

bekämpa salmonella och för att möjliggöra en

uppfödning av djur utan att dessa ges antibiotika i

tillväxtbefrämjande syfte.

Enligt uppgifter från Jordbruksdepartementet

arbetar regeringen aktivt för en förbättring av

transportdirektivet och övriga regler om

djurtransporter inom EU. Sverige deltar i en s.k.

drafting group inom kommissionen som arbetar med

sådana förbättringar. Det gäller bl.a. ventilation,

resplaner, kontroller m.m.

Utskottet vill vidare erinra om att

Jordbruksverket i december överlämnade en rapport

till regeringen med förslag om skärpta

djurskyddsregler för transporter. Kortare

transporttider och hårdare sanktioner är några av

verkets förslag. Djurtransporterna både inom och

utom EU måste förbättras, framhåller verket i

rapporten.

Sammanfattningsvis framför Jordbruksverket bl.a.

följande förslag:

( Transporttiderna skall förkortas. Slaktdjur

skall inte transporteras mer än 8 timmar.

( Högre krav på utfodring och vattning under

transport.

( Transportörer och transportfordon skall

kvalitetssäkras.

( Skärpta möjligheter till sanktioner vid brott

mot regelverket.

( Transport av unga djur och dräktiga djur skall

begränsas.

( Djuren skall ha större utrymme.

Jordbruksverket betonar också att intentionen bör

vara att minska transporterna av djur så mycket som

möjligt. Man bör därför inte ge bidrag till export

av levande djur.

Utskottet konstaterar att motionerna i stor

utsträckning kan anses tillgodosedda genom den ovan

lämnade redovisningen och förutsätter att de

synpunkter som i övrigt framförts kommer att beaktas

i det fortsatta arbetet på detta område. I övrigt

går utskottet inte närmare in på de i vissa fall

mycket långtgående och detaljerade motionsyrkanden

som framförts om olika procedur- och kontrollfrågor

m.m. Utskottet vill i detta sammanhang understryka

att arbetet inom EU ofta kräver en beredskap för

förhandlingar och kompromisser i olika frågor,

ibland i ett mycket sent skede av beslutsprocessen.

Enligt utskottets mening är det inte lämpligt att

riksdagen låser fast regeringen i en viss

förhandlingsposition genom att ställa upp en lång

rad ovillkorliga krav rörande olika detaljer i

transportdirektivet. Ett sådant riksdagsbeslut

skulle t.o.m. kunna motverka eller försvåra en

uppgörelse som innebär allmänna förbättringar för

djurskyddet men som kanske inte innebär ett

fullständigt tillgodoseende av den svenska

positionen.

Utskottet föreslår med dessa uttalanden att

riksdagen lämnar följande motionsyrkanden utan

vidare åtgärd: 2000/01:MJ257 (fp) yrkandena 6 och 7,

2000/01:MJ233 (c) yrkandena 18 och 19, 2000/01:MJ507

(c), 2000/01:MJ217 (m), 2000/01:MJ520 (s) yrkande 2,

2000/01:MJ510 (kd) yrkandena 2 och 3, 2000/01:MJ517

(v) yrkandena 1- 4, 2000/01:MJ539 (s), 2000/01:MJ542

(mp) yrkandena 1-11 och 2000/01:MJ544 (mp) yrkande

4.

I anslutning till motion 2000/01:MJ517 (v) yrkande

5 vill utskottet nämna att det finns flera olika

Europarådskonventioner om djurskydd. De gäller bl.a.

skydd för sällskapsdjur, djur i

animalieproduktionen, försöksdjur och djur vid

slakt. Vidare finns en särskild konvention om skydd

av djur vid internationella transporter.

Motionsyrkandet får därmed anses i huvudsak

tillgodosett.

Salmonella, antibiotika

Också i dessa frågor instämmer utskottet i det

allmänna syftet med de aktuella motionerna. Som

framgår av redovisningen ovan skall Sverige arbeta

för att kunskaperna skall spridas om betydelsen av

en god djurhållning för att bekämpa salmonella och

för att möjliggöra en uppfödning av djur utan att

dessa ges antibiotika i tillväxtbefrämjande syfte.

När det gäller EU-arbetet vill utskottet främst

hänvisa till att ministerrådet (jordbruk) i december

1998 beslutade om att återkalla godkännandet enligt

EG:s direktiv om fodertillsatser av sådana

antimikrobiella substanser som även används som

läkemedel till djur eller människor. Under år 1999

diskuterades inom ministerrådet ytterligare åtgärder

för att motverka utvecklingen av

antibiotikaresistens hos sjukdomsframkallande

bakterier. Dessa diskussioner utmynnade i att

hälsoministrarna i juni 1999 antog en resolution med

uppmaningar till medlemsstaterna och kommissionen. I

juni 1999 enades vidare jordbruksministrarna om

vissa slutsatser angående förebyggande och kontroll

av smittsamma djursjukdomar m.m. och användningen av

antimikrobiella tillväxtbefrämjande medel. Utskottet

utgår från att motionärernas synpunkter beaktas i

det fortsatta arbetet och föreslår med det anförda

att motionerna 1999/2000:MJ718 (c) yrkande 4,

2000/01:MJ534 (s), 1999/2000:MJ222 (c) yrkande 12,

2000/01:MJ233 (c) yrkande 10 samt 2000/01:MJ257 (fp)

yrkande 3 lämnas utan vidare åtgärd.

Export av kalvar m.m.

Utskottet hänvisar i tillämpliga delar till vad som anförts

ovan om djurtransporter inom EU. I övrigt bör

följande noteras: Enligt Jordbruksverkets

föreskrifter om transport av levande djur får kalvar

under två veckors ålder inte transporteras. Under år

1999 initierade verket ett landsomfattande projekt

rörande tillsynen av djurtransporter för att

kartlägga efterlevnaden av gällande regler och höja

kompetensen hos tillsynsmyndigheter och polis.

Projektet har utvärderats i december 2000.

Jordbruksverket har i ett pressmeddelande den 19

december 2000 lämnat information om utvärderingen

och om de regler som gäller för transport och

uppfödning av kalvar. Där framhålls bl.a. att verket

är internationellt och nationellt drivande i fråga

om djurskydd under transport. Verket anser inte att

långa transporter av unga djur är etiskt

försvarbara.

Syftet med Jordbruksverkets landsomfattande

tillsynsprojekt är, förutom att få en bild av läget

i landet, att utbilda de lokala

tillsynsmyndigheterna i tillsyn av transporter.

Djurskyddsinspektörer i berörda kommuner

rekommenderas av verket att särskilt inspektera och

dokumentera förhållandena bl.a. kring

kalvtransporter inom Sverige.

Den verksamhet med export av kalvar från olika

uppfödare i Sverige som uppmärksammades i

massmedierna under senhösten 2000 har också

föranlett vissa åtgärder från Lantbrukarnas

Riksförbunds sida. Åtgärderna syftar närmast till

att få fram en fungerande marknad inom landet och

omfattar bl.a. utfästelser om hämtningstider och

vissa prisgarantier i samarbete med Swedish Meats.

Utskottet föreslår med det anförda att motionerna

2000/01:MJ209 (mp), 2000/01:MJ213 (m) samt

2000/01:MJ517 (v) yrkandena 6 och 7 lämnas utan

vidare åtgärd.

Förbud mot import av hästkött

Utskottet anser, i likhet med vad som anförs i

motion 1999/2000:MJ543 (mp), att det finns

företeelser i hanteringen av levande djur inom EU

som är oacceptabla från djurskyddssynpunkt. Enligt

utskottets bedömning är det dock inte meningsfullt

att reagera mot dessa missförhållanden genom att

besluta om åtgärder som saknar rättslig grund, t.ex.

i form av ett nationellt importförbud. Utskottet

hänvisar till den grundläggande regeln i artikel 28

i EU-fördraget, som innebär att kvantitativa

importrestriktioner och åtgärder med motsvarande

verkan är förbjudna mellan medlemsstaterna. De

undantag från denna princip som anges i artikel 30

är inte tillämpliga i detta fall. Motionen avstyrks.

Lagen om märkning och registrering

av hundar, m.m.

Utskottets förslag i korthet

Utskottet avstyrker motioner om upphävande av

lagen om märkning och registrering av hundar

och om förbud mot innehav av s.k. kamphundar

m.m.

Utskottets ställningstagande

Riksdagen har relativt nyligen antagit en lag om

märkning och registrering av hundar

(1999/2000:MJU16). Lagen har trätt i kraft så sent

som den 1 januari 2001. Bestämmelserna om

omhändertagande av hund m.m. gäller dock fr.o.m. den

1 april 2001. Två motioner innehåller yrkanden om

att lagen skall upphävas, 2000/01:MJ502 (m) och

2000/01:MJ522 (m). Den förstnämnda motionen

innehåller ingen annan motivtext än en uppmaning att

"myndigförklara medborgarna". Utskottet avstyrker

motionerna.

Övriga motioner som hänförs till detta avsnitt

innehåller bl.a. yrkanden angående lagstiftning om

eller förbud mot innehav av s.k. kamphundar.

Utskottet hänvisar till sina uttalanden i betänkande

1999/2000:MJU16 s. 4 - 5 och avstyrker motionerna

2000/01:MJ503 (kd), 2000/01:MJ506 (kd),

2000/01:MJ519 (s) och 2000/01:MJ538 (s).

Övriga frågor

Utskottets förslag i korthet

Utskottet avstyrker motioner om bortrensning

av gammal taggtråd i naturen. Utskottet

hänvisar till att Jordbruksverket fått i

uppdrag att se över de bestämmelser som

gäller på området samt att föreslå nödvändiga

åtgärder.

Utskottets ställningstagande

Enligt motion 2000/01:MJ214 (m) bör förbud införas

mot användning av taggtråd, och resurser bör

avsättas för att rensa bort gammal taggtråd i

naturen. Liknande synpunkter har framförts i motion

1999/2000:MJ530 (s), som går ut på att taggtråd

skall rensas bort från naturen.

Utskottet har erfarit att regeringen den 9

november 2000 uppdragit åt Jordbruksverket att göra

en översyn av gällande bestämmelser om användning av

taggtråd i syfte att undersöka om ytterligare eller

ändrade bestämmelser behövs. Jordbruksverket skall

efter samråd med Naturvårdsverket och andra berörda

myndigheter föreslå nya bestämmelser, om behov

föreligger. Uppdraget skall redovisas den 30

november 2001. I avvaktan på resultatet av detta

uppdrag bör motionerna inte föranleda någon

riksdagens åtgärd.

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

Med hänvisning till de motiveringar som framförs

under Utskottets överväganden föreslår utskottet att

riksdagen fattar följande beslut:

1. Översyn av regelverket för djurskydd

m.m.

Riksdagen avslår motionerna 1999/2000:MJ515

och 2000/01:MJ256 yrkande 13.

2. Ranchuppfödning av boskap

Riksdagen avslår motion 1999/2000:MJ542.

3. Verkställighet av beslut om

omhändertagande av djur

Riksdagen avslår motion 2000/01:MJ518.

4. Krav på utbildning för professionell

djurhållning (djurhållningskörkort)

Riksdagen avslår motion 1999/2000:MJ516

yrkande 4.

Reservation 1 (mp)

5. Ökad efterlevnad av djurskyddslagen

Riksdagen avslår motion 2000/01:MJ544 yrkande

1.

6. Bättre förhållanden på storskaliga

slakterier

Riksdagen avslår motion 2000/01:MJ544 yrkande

5.

Reservation 2 (mp)

7. En ny djurskyddsmyndighet m.m.

Riksdagen avslår motion 2000/01:MJ544 yrkande 2.

8. Fortsatt djurtillsyn i kommunerna

Riksdagen avslår motionerna 2000/01:MJ233

yrkande 20 och 2000/01: MJ544 yrkande 3.

Reservation 3 (mp, c)

9. Konkurrensneutralitet mellan

privatpraktiserande och statligt anställda

veterinärer

Riksdagen avslår motionerna 2000/01:MJ220 och

2000/01:MJ505.

Reservation 4 (kd, m, mp)

10. Förordnande av veterinär vid tävling

med djur

Riksdagen avslår motionerna 1999/2000:MJ529

och 2000/01:MJ508.

Reservation 5 (kd, m, mp, c)

11. Avveckling av strutshållningen m.m.

Riksdagen avslår motionerna 1999/2000:MJ516

yrkandena 1-3 och 2000/01:MJ211.

Reservation 6 (mp)

12. Dispenser för båspallar

Riksdagen avslår motion 2000/01:MJ243 yrkande

11.

13. Omprövning av dispenser för fortsatt

burhållning av höns

Riksdagen avslår motion 1999/2000:MJ518.

Reservation 7 (v, mp)

14. Utveckling av frigående system för

höns

Riksdagen avslår motion 2000/01:MJ523 yrkande

1.

15. Omställningsprogram för ekologisk och

småskalig hönshållning

Riksdagen avslår motion 1999/2000:MJ523.

16. Översyn av slaktkycklingproduktionen

Riksdagen avslår motion 2000/01:MJ515.

17. Förbud mot kastrering av smågrisar

Riksdagen avslår motionerna 2000/01:MJ520

yrkande 1 i motsvarande del och 2000/01:MJ544

yrkande 6.

18. Förbud mot fixering och tandslipning av

grisar

Riksdagen avslår motion 2000/01:MJ520 yrkande 1

i återstående del.

19. Stärkt skydd för djur inom nöjesbranschen

Riksdagen avslår motion 2000/01:MJ511.

20. Bättre förhållanden för cirkusdjur

m.m.

Riksdagen avslår motionerna 2000/01:MJ521

yrkandena 1-3, 2000/01: MJ530 yrkande 1 och

2000/01:MJ544 yrkande 10.

Reservation 8 (mp)

21. Tillsynsavgift för cirkusar

Riksdagen avslår motion 2000/01:MJ530 yrkande

2.

22. Förbud mot pälsfarmer

Riksdagen avslår motionerna 2000/01:MJ513 och

2000/01:MJ544 yrkande 9.

23. Omprövning av tillståndet till Svenska

Spel AB att anordna vadhållning vid

hundkapplöpningar

Riksdagen avslår motion 2000/01:MJ514.

24. Ersättningsreglerna i epizootilagen

Riksdagen avslår motion 1999/2000:MJ222

yrkande 13.

Reservation 9 (c)

25. Kontroll av

koccidiostatikaanvändningen

Riksdagen avslår motion 1999/2000:MJ539.

26. Bekämpning av ektoparasiter hos

fjäderfän och ersättning av läkemedlet

Neguvon

Riksdagen avslår motion 2000/01:MJ525.

27. Förbud mot kvicksilver i vacciner till

sällskapsdjur

Riksdagen avslår motion 2000/01:MJ501.

28. Skärpning av EU:s djurskyddslagar efter

svensk förebild

Riksdagen avslår motion 2000/01:MJ233 yrkande

19.

29. Åtgärder inom EU för förbud mot att

fixera, kastrera, svans- och tandklippa samt

tandslipa grisar

Riksdagen avslår motion 2000/01:MJ520 yrkande

2.

30. Undantag för djur från principen om

varors fria rörlighet inom EU

Riksdagen avslår motion 2000/01:MJ517 yrkande 1.

Reservation 10 (v, mp)

31. Avveckling av EU:s subventioner till transporter av levande djur

Riksdagen avslår motionerna 2000/01:MJ257

yrkande 6, 2000/01: MJ233 yrkande 18,

2000/01:MJ507, 2000/01:MJ517 yrkande 4,

2000/01:MJ542 yrkande 8 och 2000/01:MJ544

yrkande 4.

Reservation 11 (v, mp, c, fp)

32. Åtgärder inom EU för att slakt skall

ske nära djurens uppväxtplatser

Riksdagen avslår motionerna 2000/01:MJ257

yrkande 7 i motsvarande del och 2000/01:MJ542

yrkande 1.

Reservation 12 (v, mp, fp)

33. Översyn och skärpning av

djurtransportdirektivet

Riksdagen avslår motionerna 2000/01:MJ257

yrkande 7 i återstående del, 2000/01:MJ217,

2000/01:MJ517 yrkande 2 och 2000/01:MJ539.

34. Bättre efterlevnad av

djurtransportdirektivet

Riksdagen avslår motion 2000/01:MJ517 yrkande

3.

35. Åtgärder i ministerrådet för att

begränsa transporttiden till 8 timmar

Riksdagen avslår motion 2000/01:MJ542 yrkande

2.

36. Förändring av direktiv 95/29 om

nationella kontroller så att de nationella

kontrollmyndigheterna utarbetar mer

detaljerade instruktioner för lokala och

regionala kontrollanter

Riksdagen avslår motion 2000/01:MJ542 yrkande

3.

37. Yrkande att nationella myndigheter bör

uppmanas dra in tillstånd för

transportföretag som bryter mot

bestämmelserna

Riksdagen avslår motion 2000/01:MJ542 yrkande

4.

38. Yrkande att land som är slutdestination

för djurtransport skall meddela

ursprungslandet om djurens tillstånd vid

ankomst samt meddela om tidpunkt för

ankomst

Riksdagen avslår motion 2000/01:MJ542 yrkande

5.

39. Yrkande att transportörerna efter

ankomst åläggs att skicka tillbaka resplanen

till myndigheterna i ursprungslandet med en

utförlig redogörelse för när djuren har fått

rasta samt tilldelats mat och vatten

Riksdagen avslår motion 2000/01:MJ542 yrkande

6.

40. Yrkande att transportfordon skall

åläggas att ha ventilationssystem

installerade samt rimliga utrymmen för de

transporterade djuren

Riksdagen avslår motion 2000/01:MJ542 yrkande

7.

41. Yrkande att Sverige tar initiativ till

översyn av regelverket för när man får

transportera djur beroende på deras ålder

eller dräktighet

Riksdagen avslår motion 2000/01:MJ542 yrkande

9.

42. Yrkande att Sverige tar initiativ till

att utöka antalet kontrollanter som skall se

till att regelverket efterföljs

Riksdagen avslår motion 2000/01:MJ542 yrkande

10.

43. Uppmaning till EU-kommissionen att dra

medlemsstater inför rätta om inte

transportdirektivet efterföljs

Riksdagen avslår motion 2000/01:MJ542 yrkande

11.

44. Förbud mot export av levande djur

Riksdagen avslår motionerna 2000/01:MJ209 och

2000/01:MJ213.

Reservation 13 (mp)

45. Översyn av tillståndsgivningen för

export av djur och sanktionsmöjligheterna

Riksdagen avslår motion 2000/01:MJ517 yrkande

6.

Reservation 14 (v, mp)

- villk.

46. Höjd åldersgräns för kalvar som exporteras

Riksdagen avslår motion 2000/01:MJ517 yrkande

7.

Reservation 15 (v, mp)

- villk.

47. Åtgärder för att EU skall kartlägga och

dokumentera huruvida djurskyddet åsidosätts

vid djurtransporter

Riksdagen avslår motion 2000/01:MJ510 yrkande

2.

48. Redovisning i en skrivelse från

regeringen av djurskyddsfrämjande åtgärder

inom EU och andra internationella organ

Riksdagen avslår motion 2000/01:MJ510 yrkande

3.

49. Europarådets konventioner om

djurskydd

Riksdagen avslår motion 2000/01:MJ517 yrkande

5.

50. Åtgärder inom EU för förbud mot

regelmässig användning av antibiotika i

foder m.m.

Riksdagen avslår motionerna 1999/2000:MJ718

yrkande 4 och 2000/01: MJ534.

51. Åtgärder inom EU för minskad förekomst

av salmonella

Riksdagen avslår motionerna 1999/2000:MJ222

yrkande 12, 2000/01: MJ233 yrkande 10 och

2000/01:MJ257 yrkande 3.

52. Förbud mot import av hästkött från

Belgien

Riksdagen avslår motion 1999/2000:MJ543.

53. Upphävande av lagen om märkning och

registrering av hundar

Riksdagen avslår motionerna 2000/01:MJ502 och

2000/01:MJ522.

54. Lagstiftning om kamphundar m.m.

Riksdagen avslår motionerna 2000/01:MJ503,

2000/01:MJ506, 2000/01:MJ519 och 2000/01:MJ538

yrkande 2.

Reservation 16 (kd)

55. Forskning angående kamphundar

Riksdagen avslår motion 2000/01:MJ538 yrkande

1.

56. Bortrensning av taggtråd i naturen

m.m.

Riksdagen avslår motionerna 1999/2000:MJ530

och 2000/01:MJ214.

Stockholm den 16 januari 2001

På miljö- och jordbruksutskottets vägnar

Ulf Björklund

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Ulf

Björklund (kd), Sinikka Bohlin (s), Göte Jonsson

(m), Inge Carlsson (s), Kaj Larsson (s), Ingvar

Eriksson (m), Alf Eriksson (s), Carl G Nilsson (m),

Ann-Kristine Johansson (s), Kjell-Erik Karlsson (v),

Caroline Hagström (kd), Catharina Elmsäter-Svärd

(m), Gudrun Lindvall (mp), Eskil Erlandsson (c),

Harald Nordlund (fp), Michael Hagberg (s) och Karin

Svensson Smith (v).

Reservationer

Utskottets förslag till riksdagsbeslut och

ställningstaganden har föranlett följande

reservationer. I rubriken anges inom parentes vilken

punkt i utskottets förslag till riksdagsbeslut som

behandlas i avsnittet.

1. Krav på utbildning för professionell

djurhållning (djurhållningskörkort)

(punkt 4)

av Gudrun Lindvall (mp).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 4 borde

ha följande lydelse:

4. Riksdagen bifaller motion 1999/2000:MJ516

yrkande 4.

Ställningstagande

Som framgår av motion 1999/2000:MJ516 (mp) har

Statens Veterinärmedicinska anstalt haft

allvarliga anmärkningar mot strutshållningen

i Sverige. I detta sammanhang har SVA fört

fram tanken på ett "körkort" för att få

starta strutsfarmar, en utbildning med

examination. Miljöpartiet anser att denna

idé borde tillämpas på all professionell

djurhållning. Rätt utförd skulle principen

om "körkort" innebära att varje djurägare

får de kunskaper som är nödvändiga på ett

tidigt stadium. Jag föreslår att denna

modell med utbildning och examination utreds

med avsikt att införas för all professionell

djurhållning. Riksdagen bör således bifalla

motion 1999/2000:MJ516 yrkande 4.

2. Bättre förhållanden på storskaliga

slakterier (punkt 6)

av Gudrun Lindvall (mp).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 6 borde

ha följande lydelse:

6. Riksdagen bifaller motion 2000/01:MJ544 yrkande

5.

Ställningstagande

I motion 2000/01:MJ544 (mp) redovisas de i många

fall oacceptabla förhållandena på våra storskaliga

slakterier. Djuren transporteras ofta i upp till

8-10 timmar och slaktas på storskaliga slakterier

där grisar drivs framåt med elstötar och kycklingar

hängs levande i benen. Dessa förhållanden måste ses

över och förbättras. Endast slaktmetoder som är

respektfulla mot djuren bör godtas. Ett

underlättande av villkoren för små slakterier och

hemslakterier skulle dessutom kunna leda till

minskade djurtransporter. Riksdagen bör således

bifalla motion 2000/01:MJ544 yrkande 5.

3. Fortsatt djurtillsyn i kommunerna (punkt 8)

av Gudrun Lindvall (mp) och Eskil Erlandsson (c).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 8 borde

ha följande lydelse:

8. Riksdagen bifaller motionerna 2000/01:MJ233

yrkande 20 och 2000/01: MJ544 yrkande 3.

Ställningstagande

Vi anser ej att djurtillsynen skall centraliseras

till länsstyrelserna. Det krävs lokal kännedom och

kunskaper om enskilda djurhållare och deras

situation för att missförhållanden inom

djurhållningen skall kunna upptäckas i tid.

Samordningen mellan den allmänna miljötillsynen och

djurskyddstillsynen i kommunerna måste bibehållas.

Vi ansluter oss således till kraven i motionerna

2000/01:MJ233 och 2000/01:MJ544 att

djurskyddstillsynen skall ligga kvar på kommunal

nivå.

4. Konkurrensneutralitet mellan

privatpraktiserande och statligt anställda

veterinärer (punkt 9)

av Ulf Björklund (kd), Göte Jonsson (m), Ingvar

Eriksson (m), Carl G Nilsson (m), Caroline

Hagström (kd), Catharina Elmsäter-Svärd (m) och

Gudrun Lindvall (mp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 9 borde

ha följande lydelse:

9. Riksdagen bifaller motionerna 2000/01:MJ220 och

2000/01:MJ505.

Ställningstagande

I motionerna 2000/01:MJ220 (m) och 2000/01:MJ505

(kd) redovisas utförligt vissa uppgifter rörande

Jordbruksverket och

distriktsveterinärorganisationen.

Distriktsveterinärorganisationen finansieras till

största delen av uppdragsgivarna, i första hand

djurägarna, och i övrigt genom anslag över

statsbudgeten. De privatpraktiserande veterinärerna

är ofta småföretagare som med egna medel bekostat

stora investeringar i utrustningar och kliniker.

Dessa är utsatta för illojal konkurrens från

Jordbruksverkets sida. Det är extra anmärkningsvärt

att detta sker med hjälp av skattemedel. Dessutom

fungerar Jordbruksverket som tillsynsmyndighet för

all veterinär verksamhet, alltså även över de

privata veterinärerna med vilka man konkurrerar.

Distriktsveterinärorganisationen har på senare tid

starkt ökat antalet debiterade förrättningar,

samtidigt som antalet djur inom jordbruket minskar.

Förklaringen härtill är att de statliga

distriktsveterinärerna i allt större utsträckning

åtar sig uppdrag inom den konkurrensutsatta sektorn

vård av sällskapsdjur och hästar.

Skattesubventioneringen innebär att de

privatpraktiserande veterinärerna inte kan

konkurrera på lika villkor som de statliga och

därför tappar marknadsandelar. Konkurrensrådet har i

februari 2000 riktat kritik mot dessa förhållanden

och uttalat att konkurrens på lika villkor mellan

statliga och privata veterinärer inte föreligger.

Rådet kritiserar också sammanblandningen av

myndighetsutövning och affärsverksamhet, liksom

utformningen av bidraget till avlägset boende

djurägare. Vi anser att det är olämpligt att

Jordbruksverket i egenskap av kontrollmyndighet

bedriver affärsverksamhet som innebär att man med

statliga medel konkurrerar med de privata

veterinärer man är satt att övervaka.

Jordbruksverkets myndighetsutövning bör skiljas från

affärsverksamheten på ett tydligare sätt. Vi

ansluter oss till motionärernas krav på översyn och

förslag som syftar till konkurrensneutralitet mellan

privatpraktiserande och statligt anställda

veterinärer och till att skilja myndighetsutövning

från affärsverksamhet.

5. Förordnande av veterinär vid tävling med

djur (punkt 10)

av Ulf Björklund (kd), Göte Jonsson (m), Ingvar

Eriksson (m), Carl G Nilsson (m), Caroline

Hagström (kd), Catharina Elmsäter-Svärd (m),

Gudrun Lindvall (mp) och Eskil Erlandsson (c).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 10 borde

ha följande lydelse:

10. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som framförs i reservation 5. Därmed

bifaller riksdagen delvis motionerna 1999/2000:

MJ529 och 2000/01:MJ508.

Ställningstagande

I 33 § djurskyddsförordningen finns en bestämmelse

som innebär att det vid offentlig tävling med djur

skall finnas en veterinär som förordnats av

Jordbruksverket. Bestämmelsen tillämpas av

Jordbruksverket på ett sätt som vållar stora problem

för vissa arrangörer av hästtävlingar. Systemet, som

gäller från år 1995, innebär att veterinären

anställs för viss tid av Jordbruksverket, och därmed

blir veterinären automatiskt bunden av de

veterinärtaxor som verket har beslutat om.

Konsekvenserna av detta blir dels att det blir svårt

att anlita veterinärer med kompetens inom

hästområdet, dels att klubbar och föreningar drabbas

av stora kostnader som arrangörer av hästtävlingar

m.m. Vi ansluter oss till synpunkterna i motionerna

1999/2000:MJ529 (kd) och 2000/01:MJ508 (mp).

Regeringen bör se över 33 § djurskyddsförordningen

och tillämpningen av denna paragraf med syfte att

förenkla systemet med förordnande av

tävlingsveterinärer vid hästtävlingar och minska de

kostnader för arrangörerna som är förknippade med

dagens system.

6. Avveckling av strutshållningen m.m.

(punkt 11)

av Gudrun Lindvall (mp).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 11

borde ha följande lydelse:

11. Riksdagen bifaller motion 2000/01:MJ211

samt avslår motion 1999/2000: MJ516 yrkandena

1-3.

Ställningstagande

Som framgår av motion 2000/01:MJ211 (mp) är

strutsfarmningen en relativt ny företeelse i

Sverige. Det finns många olika problem med att hålla

vilda djur i hägn när uppfödningen sker i ett klimat

och under förhållanden i övrigt som avviker från

förhållandena i djurens naturliga hemvist.

Strutsarna far illa både i hägnen och under

transporter till slakterier. I Jordbruksverkets

föreskrifter om strutshållningen har verket

uppenbarligen lagt sig platt för näringens krav. Det

finns också anledning att ifrågasätta om det behövs

ännu ett köttdjur i Sverige. Enligt min mening vore

det enda rätta att stoppa importen av strutsar och

avveckla strutsfarmningen i Sverige. Jag föreslår

således att riksdagen bifaller motion 2000/01:MJ211.

Därmed behöver yrkandena i motion 1999/2000:MJ516 om

översyn av strutsfarmningen m.m. inte föranleda

någon vidare åtgärd från riksdagens sida.

7. Omprövning av dispenser för fortsatt

burhållning av höns (punkt 13)

av Kjell-Erik Karlsson (v), Gudrun Lindvall (mp)

och Karin Svensson Smith (v).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 13 borde

ha följande lydelse:

13. Riksdagen tillkännager för regeringen som

sin mening vad som framförts i reservation 7.

Därmed bifaller riksdagen delvis motion

1999/2000:MJ518.

Ställningstagande

Enligt riksdagens beslut blev det från och med den 1

januari 1999 tillåtet att hålla höns i traditionella

burar om de uppfyller krav på sittpinne, rede och

sandbad samt att dödlighet och beteendestörningar

hålls på en låg nivå. Men dispenser från burförbudet

utfärdas av Jordbruksverket och har utfärdats till

nästan alla som sökt. Enligt riksdagsbeslutet skall

tidsbegränsad och individuellt prövad dispens kunna

medges för traditionella burar som uppfyller högt

ställda djurskyddskrav. Jordbruksverket har

fastställt ett dispensprogram som inte alls

uppfyller sådana krav. I själva verket innebär

programmet att inga av en hönas basbehov kan

tillgodoses, eftersom varken sittpinne, rede eller

sandbad är nödvändigt för att dispens skall ges. Vi

föreslår en koppling mellan den givna dispensen och

de lagar och regler som gäller för hönshållningen,

slakten, transporter m.m. Det vill säga det som

handlar om högt ställda djurskyddskrav. Regeringen

bör vidta åtgärder så att dispenser för fortsatt

burproduktion ej beviljas om produktionen ej

tillgodoser de krav som här redovisats.

8. Bättre förhållanden för cirkusdjur m.m.

(punkt 20)

av Gudrun Lindvall (mp).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 20

borde ha följande lydelse:

20. Riksdagen bifaller motionerna

2000/01:MJ521 yrkandena 1 och 2, 2000/01:MJ530

yrkande 1 och 2000/01:MJ544 yrkande 10 samt

avslår motion 2000/01:MJ521 yrkande 3.

Ställningstagande

Bestämmelsen i djurskyddslagen om att djur skall ha

rätt att bete sig naturligt tycks inte gälla för

cirkusdjur, eftersom det då inte skulle vara lagligt

att låta cirkusdjuren leva ett kringflackande liv,

instängda i trånga burar. Jag instämmer i kraven i

motion 2000/01:MJ544 (mp) att djurskyddslagen skall

utvidgas så att även cirkusdjur får rätt att bete

sig naturligt och att förbud införs mot användning

av djur på cirkus som inte finns i tamt tillstånd i

Sverige. Detta överensstämmer med yrkandena 1 och 2

i motion 2000/01:MJ521 (v) och yrkande 1 i motion

2000/01:MJ530 (s).

9. Ersättningsreglerna i epizootilagen

(punkt 24)

av Eskil Erlandsson (c).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 24

borde ha följande lydelse:

24. Riksdagen bifaller motion 1999/2000:MJ222

yrkande 13.

Ställningstagande

Våren 1999 beslutade riksdagen om en ny epizootilag

och en särskild lag om zoonoser. I detta sammanhang

motsatte sig Centerpartiet förslaget att minska

ersättningen för produktionsbortfall vid

epizootiutbrott till 50 %. Det finns i dag anledning

att återuppta debatten kring dessa frågor, särskilt

mot bakgrund av den senaste tidens utveckling i

fråga om BSE och dess utbredning inom EU. Den sänkta

ersättningsnivån innebär enligt min mening en ökad

risk för att icke seriösa djurhållare försöker dölja

sjukligheten hos djur. Centerpartiet anser att det

är mer korrekt att utforma ersättningsreglerna så

att förebyggande arbete stimuleras.

Ersättningsnivåerna bör kopplas till om djurägaren

har anslutit sig till ett kontrollprogram eller

inte. Ersättning bör utgå till 100 % för

besättningar som är anslutna till sådana program,

och i övrigt med 70 %. Regeringen bör återkomma med

förslag om lagändring i enlighet med motion

1999/2000:MJ222 (c) yrkande 13.

10.Undantag för djur från principen om varors

fria rörlighet inom EU (punkt 30)

av Kjell-Erik Karlsson (v), Gudrun Lindvall (mp)

och Karin Svensson Smith (v).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 30 borde

ha följande lydelse:

30. Riksdagen bifaller motion 2000/01:MJ517 yrkande

1.

Ställningstagande

Vi instämmer i vad som anförs i motion 2000/01:MJ517

(v) om att en av de absolut viktigaste åtgärderna

för att åstadkomma ett bättre djurskydd inom EU är

att minimera djurtransporterna och undanröja de

allvarliga missförhållanden för djurskyddet som

råder i denna verksamhet. En orsak till att vi inte

kan förhindra djurtransporterna är att levande djur

i EG-fördraget betraktas som varor, på samma sätt

som muttrar, datorer och andra varor. Detta är

oacceptabelt. Djur är levande varelser vars

rättigheter skall respekteras. De kan, lika lite som

människor, behandlas som materiella ting som köps,

säljs och transporteras som andra varor. Det är

därför nödvändigt att EU:s frihandelsregler ses över

för att djur skall kunna behandlas på ett rimligare

sätt. Vi anser att regeringen med all kraft skall

verka för att levande djur undantas från EU:s regler

om fri rörlighet för varor.

11.Avveckling av EU:s subventioner till

transporter av levande djur (punkt 31)

av Kjell-Erik Karlsson (v), Gudrun Lindvall (mp),

Eskil Erlandsson (c), Harald Nordlund (fp) och

Karin Svensson Smith (v).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 31 borde

ha följande lydelse:

31. Riksdagen bifaller motionerna 2000/01:MJ257

yrkande 6, 2000/01: MJ233 yrkande 18,

2000/01:MJ507, 2000/01:MJ517 yrkande 4,

2000/01: MJ542 yrkande 8 och 2000/01:MJ544

yrkande 4.

Ställningstagande

I motioner från fyra partier (v, c, fp, mp) riktas

kritik mot det rådande systemet inom EU som innebär

att transport och export av slaktdjur subventioneras

med statliga medel. Vi instämmer till alla delar i

denna kritik. De långa transporterna av slaktdjur

innebär ofta att djuren utsätts för en behandling

som är helt oacceptabel från djurskyddssynpunkt.

Regeringen bör med all kraft verka för att EU:s

subventioner och stöd till transporter av levande

djur både inom och utanför unionen avskaffas. Därmed

ansluter vi oss till synpunkterna och förslagen i

motionerna 2000/01:MJ257 (fp) yrkande 6,

2000/01:MJ233 (c) yrkande 18, 2000/01:MJ507 (c),

2000/01:MJ517 (v) yrkande 4, 2000/01: MJ542 (mp)

yrkande 8 och 2000/01:MJ544 (mp) yrkande 4.

12.Åtgärder inom EU för att slakt skall ske

nära djurens uppväxtplatser (punkt 32)

av Kjell-Erik Karlsson (v), Gudrun Lindvall (mp),

Harald Nordlund (fp) och Karin Svensson Smith

(v).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 32 borde

ha följande lydelse:

32. Riksdagen bifaller motionerna 2000/01:MJ257

yrkande 7 i motsvarande del och 2000/01:MJ542

yrkande 1.

Ställningstagande

En av orsakerna till de långa djurtransporterna inom

EU är att slakten sker långt borta från djurens

uppväxtplatser. Vi instämmer i kraven i motionerna

2000/01:MJ257 (fp) och 2000/01:MJ542 (mp) att

regeringen i EU bör driva kravet att slakten sker

nära djurens uppväxtplatser.

13.Förbud mot export av levande djur (punkt 44)

av Gudrun Lindvall (mp).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 44

borde ha följande lydelse:

44. Riksdagen bifaller motion 2000/01:MJ209

och avslår motion 2000/01:

MJ213.

Ställningstagande

Som framgår av motion 2000/01:MJ209 (mp) rimmar det

illa med djurskyddslagen att kalvarna i ett tidigt

skede skiljs från modern och transporteras bort. År

1999 skickades ca 11 000 kalvar från Sverige för att

födas upp i trånga bås på en järnfattig föda för att

bli vitt kalvkött. LRF har uppenbarligen misslyckats

med att få sina medlemmar att avstå från att

exportera kalvar till länder med en uppfödning som

är förbjuden i Sverige. Det är dags för Sveriges

regering att sätta stopp för hanteringen. Riksdagen

bör således bifalla motion 2000/01:MJ209 (mp). Även

motion 2000/01:MJ213 (m) tar i första hand upp

kalvexporten, men syftar enligt ordalydelsen till

ett förbud mot all export av levande djur. Motionen

bör därför avslås, i den mån den ej tillgodoses med

det anförda.

14.Översyn av tillståndsgivningen för export av

djur och sanktionsmöjligheterna (punkt 45)

av Kjell-Erik Karlsson (v), Gudrun Lindvall (mp)

och Karin Svensson Smith (v).

(vid bifall till utskottets hemställan i punkt 44)

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 45 borde

ha följande lydelse:

45. Riksdagen bifaller motion 2000/01:MJ517 yrkande

6.

Ställningstagande

Som anförs i motion 2000/01:MJ517 (v) är det

angeläget att tillståndsgivningen för export

ses över för att förhindra möjligheten att

exportera alltför unga kalvar. Även

möjligheten till sanktioner mot dem som

säljer och transporterar kalvar bör ses

över.

15.Höjd åldersgräns för kalvar som exporteras

(punkt 46)

av Kjell-Erik Karlsson (v), Gudrun Lindvall (mp)

och Karin Svensson Smith (v).

(vid bifall till utskottets hemställan i punkt 44)

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 46 borde

ha följande lydelse:

46. Riksdagen bifaller motion 2000/01:MJ517 yrkande

7.

Ställningstagande

Som anförs i motion 2000/01:MJ517 (v) är unga

djur betydligt mer sårbara än vuxna djur,

t.ex. genom att deras immunförsvar är sämre.

Därför bör åldersgränsen för transport av

kalvar höjas. Regeringen bör se till att

Jordbruksverket ändrar gällande bestämmelser

i enlighet med det anförda.

16.Lagstiftning om kamphundar m.m. (punkt 54)

av Ulf Björklund (kd) och Caroline Hagström (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 54 borde

ha följande lydelse:

54. Riksdagen bifaller motion 2000/01:MJ506 samt

avslår motionerna 2000/01:MJ503, 2000/01:MJ519 och

2000/01:MJ538 yrkande 2.

Ställningstagande

Som anförs i motion 2000/01:MJ506 (kd) är det en

oroande utveckling att allt fler aggressiva hundar

finns i samhället. Antalet hundar som räknas till

gruppen kamphundar uppskattas i dag i Sverige till

ungefär 2000, men man vet också att det finns ett

visst mörkertal. Den nya lagen om märkning och

registrering av hundar innebär givetvis ingen

lösning på problemen. En hund blir inte mindre

aggressiv för att den blir märkt och registrerad.

Och de personer som har hunden som ett vapen eller

använder den i någon annan form av kriminell

verksamhet lär inte vara intresserade av att

registrera sin hund. Alla hundar kan, med "fel"

ägare eller felaktigt handhavande utveckla ett mer

eller mindre aggressivt beteende. Man kan dock inte

bortse från att det ökande problemet med aggressiva

hundar i Sverige kan härledas till att vi fick ett

ökat antal hundar av rasen pitbullterrier. Därför

finns det starka skäl att pröva en modell som man

valt att tillämpa i England, nämligen Dangerous Dogs

Act. Enligt denna lag är det förbjudet att äga vissa

utpekade hundraser utan särskilt tillstånd. Vidare

finns vissa ytterligare restriktioner och krav

beträffande berörda hundraser. I en utvärdering år

1997 konstaterades att lagen hade uppnått sina

syften. Regeringen bör för riksdagen lägga fram

förslag till lagstiftning mot aggressiva hundar

enligt de synpunkter som framförs i första hand i

motion 2000/01:MJ506 (kd). Riksdagen bör avstyrka

motionerna 2000/01:MJ503 (kd), 2000/01:MJ519 (s) och

2000/01:MJ538 (s) yrkande 2 i den mån dessa motioner

ej tillgodoses med det anförda.

Särskilda yttranden

- Fortsatt djurtillsyn i

kommunerna

-

Göte Jonsson (m), Ingvar Eriksson (m), Carl G

Nilsson (m) och Catharina Elmsäter-Svärd (m) anför:

Då det gäller hur djurtillsynen framöver skall

organiseras avser vi invänta resultatet av den

remissomgång som skall ske de närmaste månaderna av

nyligen framlagd utredning i ärendet och kommande

proposition, innan vi tar definitiv ställning.

- Ersättningsreglerna i

epizootilagen

-

Ulf Björklund (kd), Göte Jonsson (m), Ingvar

Eriksson (m), Carl G Nilsson (m), Caroline Hagström

(kd) och Catharina Elmsäter-Svärd (m) anför:

Då riksdagen våren 1999 tog beslutet om en ny

epizootilag och en särskild lag om zoonoser motsatte

vi oss förslaget om försämrade ersättningar vid

produktionsbortfall vid epizootiutbrott. Vi har

samma uppfattning i dag och anser att regeringen

borde ha lagt fram förslag om lagändring i denna

fråga. Nivåerna för ersättningar bör kopplas till om

djurägarna anslutit sig till kontrollprogram eller

inte.

- Avveckling av EU:s subventioner

till transporter av levande djur

-

Göte Jonsson (m), Ingvar Eriksson (m), Carl G

Nilsson (m) och Catharina Elmsäter-Svärd (m) anför:

Vi instämmer helt i betänkandets skrivning vad

gäller missförhållandena i vissa EU-länders

djurhantering, inte minst transporter av levande

djur. Då regeringen och Jordbruksverket i dag aktivt

- i olika sammanhang - driver frågorna finner vi

inte anledning att för närvarande reservera oss i

utskottet.

- Upphävande av lagen om märkning

och registrering av hundar

-

Göte Jonsson (m), Ingvar Eriksson (m), Carl G

Nilsson (m) och Catharina Elmsäter-Svärd (m) anför:

Riksdagen har nyligen antagit en lag om märkning och

registrering av hundar. Lagen tillkom trots vårt

motstånd och gäller från den 1 januari 2001. Mot

bakgrund av att lagen antagits och att vi i nuläget

inte kan få stöd för en förändring har vi inte

reserverat oss.

Vi avser emellertid att noga följa

utvecklingen och hur lagen i

praktiken kommer att tillämpas.

5. Bättre förhållanden för cirkusdjur m.m.

Kjell-Erik Karlsson (v) och Karin Svensson Smith (v)

anför:

Då det enligt uppgift finns ett remissbehandlat

förslag till föreskrifter om djurhållning vid

cirkusar som beräknas träda i kraft under detta år,

har vi avstått från att reservera oss till förmån

för våra motionsyrkanden rörande djur på cirkus. Vi

vill ändock redovisa vår inställning till

djurhållning på cirkus.

Det är inte rimligt att icke-domesticerade djur

skall hållas i den fångenskap som en cirkus innebär.

Även förhållandena för övriga djur som deltar i

cirkusar bör förbättras. Sådana förbättringar bör

omfatta begränsningar av transporterna av

cirkusdjuren, begränsa tiden då djuren är instängda

och garantera att djuren får vistas ute och röra sig

fritt en väsentlig del av dagen samt garantera att

de djur som naturligt lever i flock ges möjlighet

att vistas i grupp med andra djur av samma art.

Tillsynen av cirkusar bör förbättras. I dag har

Jordbruksverket tillsynsansvaret vid en första

inspektion men sedan, då cirkusen förflyttas runt i

landet, har kommunerna tillsynsansvaret. Kommunernas

tillsyn har i dag stora brister. Det beror dels på

att enskilda kommuner inte har den särskilda

kompetens som krävs för att göra en bra tillsyn av

cirkusar, men det beror också på att

tillsynsansvaret läggs på ett flertal olika

inspektörer runt om i landet som inte kan få en

samlad bild av situationen på cirkusen. Ett sätt att

få en förbättrad djurskyddstillsyn av cirkusar är

att huvudansvaret för tillsynen av cirkusar läggs på

en central tillsynsenhet som skall kunna ta hjälp av

lokala eller regionala myndigheter vid inspektioner.

Mot bakgrund av detta borde regeringen, i samband

med översynen av den nationella organiseringen av

djurskyddet, föreslå förbättringar av

djurskyddstillsynen av cirkusar.

6. Översyn och skärpning samt

förbättrad efterlevnad av

djurtransportdirektivet

Kjell-Erik Karlsson (v) och Karin Svensson Smith (v)

anför:

Vi har avstått från att reservera oss på punkt 33

och 34 då Jordbruksverket framlagt en rapport om

frågorna till regeringen i december 2000. Men vi

vill framhålla följande: Trots att det i dag finns

regelverk inom EU vad gäller djurtransporter blir vi

ofta påminda om att regelverken varken efterlevs, är

fungerande eller tillräckliga. Vi ser ständiga

exempel på att de nationella kontrollerna av

djurtransporterna och EG-kommissionens försök att

kontrollera och övervaka medlemsstaternas

efterlevnad av direktivet om djurtransporter

misslyckas; det fungerar inte tillfredsställande.

Inte heller här i Sverige gör vi tillräckligt för

att minimera transporterna av djur.

EU:s direktiv om djurtransporter är långt ifrån

att leva upp till vad vi med svenska mått anser är

ett acceptabelt djurskydd. Sverige måste i EU verka

för att de enskilda medlemsländerna uppfyller de

minimikrav som direktivet ställer och att direktivet

stärks med sanktionsmöjligheter för kommissionen då

nuvarande regelverk inte garanterar efterlevnaden av

direktivet. Vi hoppas att Sveriges agerande i EU

skall leda till en översyn, skärpning samt bättre

efterlevnad av djurtransportdirektivet.

7. Dispenser för båspallar

Ulf Björklund (kd) och Caroline Hagström (kd) anför:

Den lagstiftning som trädde i kraft den 1 januari

1999 och som innebär krav på vissa bestämda

båspallsmått för kor har redan lett till att många

lantbrukare med god djuromsorg har lämnat näringen,

eftersom reglerna förutsätter stora och dyrbara

ombyggnader. Det finns ingen anledning att slå ut

arbetstillfällen på detta sätt. Det som utskottet

anför om att det i dag finns möjlighet att godta

mindre avvikelser från måttbestämmelserna i enskilda

fall har visat sig i praktiken inte alltid fungera.

Det ges i dag ett mycket litet utrymme i lagen för

inspektörerna att ge dispensmöjligheter. Vi anser

att det hade varit bättre med en lagstiftning som

slog fast att lantbrukare med dokumenterat god djur-

omsorg får fortsätta sin verksamhet även om det

fattas någon eller några centimeter för att uppnå

föreskrivna båspallsmått.

8. Redovisning i en skrivelse från

regeringen av djurskyddsfrämjande

åtgärder inom EU och andra

internationella organ

Ulf Björklund (kd) och Caroline Hagström (kd) anför:

Icke acceptabla transporter av levande djur, inte

minst mellan EU-länder men även till och från tredje

land är den djurskyddsfråga som rönt störst

uppmärksamhet under senare år. Sverige har som

medlem i EU aktivt drivit kravet på förbättrade

djurtransporter, av etiska skäl. Det finns också

rent ekonomiska motiv att ställa lika höga krav på

övriga medlemsländer inom EU som vi gör på Sverige.

Man skall inte kunna konkurrera med djurmisshandel

som ekonomisk fördel. För att Sverige skall

upprätthålla en trovärdighet i fråga om högt ställda

krav på djurskydd i dessa sammanhang, anser vi att

åtgärder bör vidtagas för att bättre kunna

kontrollera transporterna av levande djur. Ett

samarbetsprojekt med andra EU-länder bör inledas för

att följa transporter som går mellan olika EU-

länder, för att dokumentera att hanteringen av

djuren sker på ett etiskt tillfredsställande sätt.

Det vore också önskvärt att regeringen för riksdagen

i en skrivelse redogör för vilka åtgärder den

vidtagit inom EU och andra internationella forum för

att främja bättre djurhållning och djurskydd.

9. Bättre efterlevnad av djurskyddslagen

m.m.

Gudrun Lindvall (mp) anför:

Djurskyddslagen måste stärkas, utvärderas och

efterlevas

Vi människor skiljer oss från de andra djuren genom

att vi kan uppfatta andra varelsers behov och agera

för att tillfredsställa dem eller inte. Därmed har

vi ett ansvar för vårt beteende mot andra levande

varelser som de omöjligen kan ha gentemot oss eller

varandra. Vi påverkar också djurens liv på ett helt

annat sätt än de har möjlighet att påverka vårt. Det

är hög tid att vi börjar ta detta ansvar i

verkligheten och inte bara på papperet. Den svenska

djurskyddslagens innehåll skulle - om den verkligen

tillämpades - radikalt förändra den djurhållning vi

har i landet i dag. Som exempel kan nämnas 4 §:

4 § Djur som föds upp eller hålls för produktion av

livsmedel, ull, skinn eller pälsar skall hållas och

skötas i en god djurmiljö och på ett sådant sätt att

det främjar deras hälsa och ger dem möjlighet att

bete sig naturligt.

För många djur i lantbruket tycks denna regel inte

gälla. Det gäller kyckling (se separat motion), kor

och kalvar (se separat motion), grisar m.m. Inte

heller tycks den gälla för djur som föds upp för

päls som mink. Att den per definition inte gäller

försöksdjur gör att man kan undra vilka den

egentligen gäller för, uppenbarligen ett fåtal av

djuren i landet. Efterlevnaden av djurskyddslagen

måste stärkas. Detta och förslag på

djurskyddsmyndighet m.m. framförs i motion

2000/01:MJ544(mp).

Angående djurskyddsmyndighet

Det saknas i dag en samlad kraft när det gäller

skyddet av djuren i stort, en myndighet som ser till

att djurskyddslagen följs och som fungerar som en

spjutspets i arbetet med utredningar, utvärderingar,

forskning och kunskapsinhämtning. En sådan myndighet

kan också samordna och ge råd till de lokala

tillsynsmyndigheterna.

Den utredning som presenterats i december 2000

visar på behovet av en sådan myndighet. Vi

förutsätter att regeringen skyndsamt hanterar frågan

så att den nya djurskyddsmyndigheten kan se dagens

ljus den 1 januari 2002, som föreslås.

Förbjud pälsfarmer

Varje år dödas ungefär 1,2 miljon minkar, 15 000

rävar och ett okänt antal chinchillor i svenska

pälsfarmer för sina pälsars skull. På grund av de

trånga burarna får dessa djur inte utlopp för sina

naturliga beteenden, utan får i stället

beteendestörningar. Päls är en vara som människan

inte behöver, det är endast ett lyxplagg som orsakar

onödigt lidande. För rävarna har förhållandena

förbättrats, men för mink och chinchilla är det

fortfarande trånga burar som gäller. Miljöpartiet

anser att detta förhållande måste ändras under denna

mandatperiod.

Slaktkycklingsuppfödningen

I Sverige föds 65 miljoner kycklingar upp för slakt

varje år. De får leva i 35 dagar, ser under den

tiden inte dagens ljus, sväller onaturligt som

vetebullar och väljer - om de får chansen - foder

med smärtstillande preparat. De har ont i kropp och

skelett, många kan inte röra sig, andra har

frätskador på fötterna, åter andra hjärt- och

leverskador. Kort sagt: de ges inte ett värdigt liv

i överensstämmelse med djurskyddslagen.

Livet för en kyckling varar en dryg månad. På den

tiden växer den från en liten nykläckt individ på ca

100 gram till en slaktkyckling på 1,5 kg. På 20-

talet tog detta 120 dagar. Eftersom aveln inriktats

på att få fram djur som utnyttjar maten så effektivt

som möjligt - allt ska bli muskler ( tar det 35

dagar i dag. För att ytterligare maximera processen

hålls temperaturen hög och ljuset är på nästan hela

dygnet. Tillväxthastigheten är enorm. Kycklingarna

får dessutom coccidostatika, ett sorts antibiotikum,

för att inte få tarmsjukdomen coccidios. Om det

påverkar tillväxthastigheten eller inte skall vara

osagt.

Med 65 miljoner andra kycklingar i Sverige per år

har den bara en uppgift i livet - att äta för att

växa. I takt med att kycklingarna växer krymper

också varje kycklings utrymme. I Sverige får det

finnas 35 kg kyckling/m2. Det betyder ca 23

kycklingar per m2 mot slutet av kycklingens liv.

Varje kyckling har alltså en fyrkant med en sida på

20 cm var. Inte mycket och knappast något som

djurskyddsförordningen föreskriver: 1 § Stall och

andra förvaringsutrymmen för djur skall vara så

rymliga att samtliga djur i utrymmet kan ligga

samtidigt och röra sig obehindrat. Utrymmena skall

utformas så, att djuren kan bete sig naturligt.

Som visas i motion 2000/01:MJ515 (mp) finns det

mycket att fundera över och förändra vad gäller

hanteringen av kyckling till slakt i Sverige. Man

kan undra om djurskyddslagen och

djurskyddsförordningen inte gäller kycklingar.

Det är dags att se till att avel och uppfödning av

slaktkyckling i alla fall blir så bra som

djurskyddslagen och djurskyddsförordningen anger,

vilket framförs i motion 2000/01:MJ515 (mp).

Eftersom det pågår en översyn reserverar jag mig

inte på denna punkt, men kommer naturligtvis att

följa upp frågan på annat sätt.

Hästmarknader och hästslakt

Flera gånger har vi sett fruktansvärda bilder från

hästmarknaden i Anderlecht i Belgien på TV.

Utmärglade hästar piskades, föll och "slängdes" på

transporter. Vi såg skador och sår, illa skötta och

inflammerade. Resignerade och lidande hästar. Det

var bilder som visade en verklighet vi inte trodde

fanns längre i vad vi vill kalla det civiliserade

Europa. Men barbariet tycks bestå. I motion

1999/2000:MJ543 (mp) tas detta upp.

Hästmarknader finns inte bara i Belgien, de finns

i alla länder. I Danmark hålls varje år en jättestor

hästmarknad med anor från 1744 i Hjallerup på norra

Jylland. Där samlas hästhandlare och 3 000 hästar

från Sverige, Danmark och länderna söder därom. Det

här är norra Europas största hästmarknad. Efter EU-

medlemskapet är ju den fria rörligheten helig. Det

gäller även de levande djuren.

Många av hästarna är i ett bedrövligt skick. De

blev liksom över, ingen ville ha dem. Många kommer

att köpas till slakt och i bästa fall slipper de en

lång transport, men för många väntar nya

hästmarknader före den sista resan. Hästmarknader

som Anderlecht. Det är fullt möjligt att den

utmärglade och plågade hästen vi såg på TV kom från

Sverige via Danmark. Slaktpriset var kanske just då

högst i Belgien och gjorde inköp lönsamma för den

belgiske hästhandlaren.

Det här är förfärligt. En skandal för Sverige. Ett

hån mot det svenska djurskyddet. I den

hästutredning, som presenterats i december 2000 togs

problemet upp, men ingen lösning föreslogs. Eftersom

tanken är att Sverige skall presentera en

sammanhållen hästpolitik borde ett förslag som gör

det olönsamt att köpa upp hästar som i dag och

skicka dem till ett lidande som ovan beskrivs, då

presenteras.

Miljöpartiet kommer att verka för detta i den

process som skall leda till en sammanhållen

hästpolitik.

Djurtransporter i EU

Bilder på transporter av djur upprör i Sverige. Det

som är vardag där trodde vi inte kunde ske längre. I

filmen "Some lie dying", som visades i TV och också

i riksdagen, ses bilder av sådan grymhet att det är

ohyggligt att se dem. En förändring måste komma till

stånd! I motion 2000/01:MJ542 (mp) återfinns

Miljöpartiets förslag. Vi anser att kontrollanter

med stora befogenheter måste finnas i betydligt

större omfattning än i dag, att ett

transportföretag, som bryter mot bestämmelserna

skall kunna fråntas tillstånd, att medlemsstater som

inte följer direktiven skall ställas inför rätta och

att situationen för de djur som trots detta

transporteras måste förbättras radikalt. Hela denna

djurhantering är en skam för EU och måste rättas

till. Djur kan inte transporteras som varor, utan

måste slaktas lokalt.

Detta är en fråga som engagerar och vi förutsätter

att Sveriges regering agerar kraftfullt under

ordförandeskapet denna vår för att lösa problemen,

även med de transporter som kommer ifrån och går

till länder utanför EU.

Bilaga

Förteckning över behandlade förslag

Motioner från allmänna motionstiden

1999

1999/2000:MJ222 av Lennart Daléus m.fl. (c) vari

yrkas

12. att riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om att prioritera

det svenska arbetet inom EU för att minska

förekomsten av salmonella inom gemenskapen,

13. att riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om bekämpande av

smittsamma djursjukdomar,

1999/2000:MJ515 av Carl G NIlsson (m) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om slöseri med

statens pengar och personalresurser,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om behovet av

översyn av regelverk.

1999/2000:MJ516 av Gudrun Lindvall m.fl. (mp) vari

yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om behovet av

översyn av strutsfarmningen,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om utbildning och

examination (strutskörkort) för att få hålla struts,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om behovet av

bättre regler för strutsfarmning,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om utredning om

utbildning och examination även för hållande av

andra djurslag (djurhållningskörkort).

1999/2000:MJ518 av Gudrun Lindvall (mp) vari yrkas

att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om dispenser för

burhållning av höns.

1999/2000:MJ523 av Marietta de Pourbaix-Lundin (m)

vari yrkas att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen anförts om att

utarbeta ett hönsomställningsprogram för ekologisk

och småskalig hönshållning.

1999/2000:MJ529 av Caroline Hagström (kd) vari yrkas

att riksdagen hos regeringen begär förslag till

sådan ändring i djurskyddslagen att Statens

jordbruksverk får rätt att låta även veterinärer som

inte är anställda vid SJV vara tävlingsveterinär vid

hästtävlingar.

1999/2000:MJ530 av Lisbet Calner och Lennart Nilsson

(s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen anförts om att

taggtråd skall rensas bort från naturen.

1999/2000:MJ539 av Ester Lindstedt-Staaf (kd) vari

yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om förstärkt

kontroll av koccidiostatikaanvändning.

1999/2000:MJ542 av Ulla Wester och Agneta Brendt (s)

vari yrkas att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen anförts om

förändringar i djurskyddslagen.

1999/2000:MJ543 av Gudrun Lindvall (mp) vari yrkas

att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om import av hästkött.

1999/2000:MJ718 av Lennart Daléus m.fl. (c) vari

yrkas

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om att inom EU

förbjuda regelmässig användning av antibiotika och

andra medicinska preparat i foder i tillväxtsyfte.

Motioner från allmänna motionstiden

2000

2000/01:MJ209 av Gudrun Lindvall (mp) vari föreslås

att riksdagen fattar följande beslut: Riksdagen

tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om export av kalvar.

2000/01:MJ211 av Gudrun Lindvall (mp) vari föreslås

att riksdagen fattar följande beslut: Riksdagen

tillkännager för regeringen som sin mening att

strutsfarmningen i landet bör avvecklas.

2000/01:MJ213 av Marietta de Pourbaix-Lundin (m)

vari föreslås att riksdagen fattar följande beslut:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om att avskaffa exporten av

levande djur.

2000/01:MJ214 av Marietta de Pourbaix-Lundin (m)

vari föreslås att riksdagen fattar följande beslut:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om restriktioner mot

användning av taggtråd samt rensning av gammal

taggtråd.

2000/01:MJ217 av Marietta de Pourbaix-Lundin (m)

vari föreslås att riksdagen fattar följande beslut:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om djurtransporter inom EU.

2000/01:MJ220 av Christel Anderberg och Patrik

Norinder (m) vari föreslås att riksdagen fattar

följande beslut:

1. Riksdagen begär att regeringen lägger fram

förslag som syftar till konkurrensneutralitet mellan

privatpraktiserande veterinärer och statligt

anställda distriktsveterinärer i enlighet med vad

som anförs i motionen.

2. Riksdagen begär att regeringen genomför en

översyn av Jordbruksverkets organisation för att

skilja myndighetsutövning från affärsverksamhet i

enlighet med vad som anförs i motionen.

2000/01:MJ233 av Lennart Daléus m.fl. (c) vari

föreslås att riksdagen fattar följande beslut:

10. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att prioritera det

svenska arbetet inom EU för att minska förekomsten

av salmonella inom gemenskapen.

18. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att avskaffa EU:s

subventioner och stöd till transporter av slaktdjur.

19. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att skärpa EU:s

djurskyddslagar efter svensk förebild.

20. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att bibehålla

djurskyddstillsynen på kommunal nivå.

2000/01:MJ243 av Alf Svensson m.fl. (kd) vari

föreslås att riksdagen fattar följande beslut:

11. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om dispenser för

båspallmåtten.

2000/01:MJ256 av Ingvar Eriksson m.fl. (m) vari

föreslås att riksdagen fattar följande beslut:

13. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om djurskyddet.

2000/01:MJ257 av Harald Nordlund och Lennart

Kollmats (fp) vari föreslås att riksdagen fattar

följande beslut:

3. Riksdagen begär att regeringen inom EU verkar

för att kommissionen tar fram program för bekämpning

av salmonella.

6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att Sverige i EU

skall verka för att subventioner vid transport och

försäljning av djur till länder både utanför och

inom EU tas bort.

7. Riksdagen begär att regeringen i EU bör driva

frågan att minimera tiden för slakttransporter och

att all slakt skall ske nära djurens uppväxtplatser.

2000/01:MJ501 av Siw Persson (fp) vari föreslås att

riksdagen fattar följande beslut: Riksdagen

tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om att kvicksilver i vaccin till

sällskapsdjur skall förbjudas.

2000/01:MJ502 av Gunnar Axén (m) vari föreslås att

riksdagen fattar följande beslut: Riksdagen beslutar

att avskaffa lagen (2000:537) om märkning och

registrering av hundar och förordningen (2000:538)

om märkning och regi- strering av hundar.

2000/01:MJ503 av Mikael Oscarsson (kd) vari föreslås

att riksdagen fattar följande beslut: Riksdagen

begär att regeringen lägger fram förslag om

lagstiftning mot kamphundar.

2000/01:MJ505 av Caroline Hagström (kd) vari

föreslås att riksdagen fattar följande beslut:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om en översyn av

konkurrensförhållandena i veterinärväsendet.

2000/01:MJ506 av Caroline Hagström (kd) vari

föreslås att riksdagen fattar följande beslut:

Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag

till lagstiftning i enlighet med vad som anförs i

motionen.

2000/01:MJ507 av Åsa Torstensson och Eskil

Erlandsson (c) vari föreslås att riksdagen fattar

följande beslut: Riksdagen tillkännager för

regeringen vad i motionen anförs om avskaffandet av

EU:s stöd och subventioner av transport av

slaktdjur.

2000/01:MJ508 av Gudrun Lindvall (mp) vari föreslås

att riksdagen fattar följande beslut: Riksdagen

begär att regeringen ändrar 33 §

djurskyddsförordningen i motionens anda.

2000/01:MJ510 av Holger Gustafsson och Tuve Skånberg

(kd) vari föreslås att riksdagen fattar följande

beslut:

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om behovet av att den

svenska regeringen arbetar för att EU skall

kartlägga och dokumentera huruvida djurskyddet

åsidosätts vid transporter av levande djur mellan

EU:s olika medlemsländer.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen att den i

en skrivelse bör redogöra för vilka åtgärder den har

vidtagit inom EU och i andra internationella forum

för att främja bättre djurhållning och djurskydd.

2000/01:MJ511 av Marietta de Pourbaix-Lundin (m)

vari föreslås att riksdagen fattar följande beslut:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om stärkt skydd för djur inom

nöjesbranschen.

2000/01:MJ513 av Marietta de Pourbaix-Lundin (m)

vari föreslås att riksdagen fattar följande beslut:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om förbud mot burhållning av

minkar.

2000/01:MJ514 av Gudrun Lindvall (mp) vari föreslås

att riksdagen fattar följande beslut: Riksdagen

tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om greyhound racing.

2000/01:MJ515 av Gudrun Lindvall m.fl. (mp) vari

föreslås att riksdagen fattar följande beslut:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om dagens "industriella"

kycklinguppfödning.

2000/01:MJ517 av Jonas Ringqvist m.fl. (v) vari

föreslås att riksdagen fattar följande beslut:

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening att levande djur bör undantas från principen

om varors fria rörlighet i EU:s lagstiftning.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening att EU:s direktiv om djurtransporter måste

förbättras i enlighet med vad som anförs i motionen.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening att efterlevnaden av EU:s direktiv om

djurtransporter måste förbättras i enlighet med vad

som anförs i motionen.

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening att EU:s exportbidrag för levande djur måste

avvecklas.

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening att Europarådets konvention om djurskydd även

bör behandla frågor som rör djurtransporter.

6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening att tillståndsgivningen för exporten av djur

och sanktionsmöjligheterna mot dem som transporterar

unga djur måste ses över för att förhindra att djur

exporteras innan de är tillräckligt gamla att lämna

födelsebesättningen.

7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening att åldersgränsen för när kalvar tillåts

transporteras från födelsebesättningen bör höjas.

2000/01:MJ518 av Ester Lindstedt-Staaf (kd) vari

föreslås att riksdagen fattar följande beslut:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om omhändertagande av djur

enligt djurskyddslagen.

2000/01:MJ519 av Lars Wegendal m.fl. (s) vari

föreslås att riksdagen fattar följande beslut:

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om förbud att inneha

s.k. kamphundar i Sverige.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att inom ramen för

EU-samarbetet verka för att samtliga länder inför

förbud att inneha s.k. kamphundar.

2000/01:MJ520 av Anne Ludvigsson (s) vari föreslås

att riksdagen fattar följande beslut:

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att Sverige bör

införa förbud mot att fixera, kastrera och tandslipa

grisar.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att Sverige i EU bör

verka för förbud mot att fixera, kastrera, svans-

och tandklippa och tandslipa grisar.

2000/01:MJ521 av Jonas Ringqvist (v) vari föreslås

att riksdagen fattar följande beslut:

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att icke-

domesticerade djur inte skall få förevisas på

cirkus.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening att förhållandena för de djur som deltar i

cirkusar skall förbättras i enlighet med vad som

anförs i motionen.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om förbättringar av

cirkusars djurskyddstillsyn.

2000/01:MJ522 av Marietta de Pourbaix-Lundin (m)

vari föreslås att riksdagen fattar följande beslut:

Riksdagen beslutar att upphäva lagen om märkning och

registrering av hundar i enlighet med vad som anförs

i motionen.

2000/01:MJ523 av Marietta de Pourbaix-Lundin (m)

vari föreslås att riksdagen fattar följande beslut:

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om behovet av att

utvecklingen av frigående system för höns aktivt

skall främjas.

2000/01:MJ525 av Ingvar Eriksson och Catharina

Elmsäter-Svärd (m) vari föreslås att riksdagen

fattar följande beslut: Riksdagen tillkännager för

regeringen som sin mening vad i motionen anförs om

bekämpning av ektoparasiter hos fjäderfän.

2000/01:MJ530 av Marianne Carlström och Karin Olsson

(s) vari föreslås att riksdagen fattar följande

beslut:

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om förbud mot vilda

djur på cirkus.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om tillsynsavgift.

2000/01:MJ534 av Karin Olsson m.fl. (s) vari

föreslås att riksdagen fattar följande beslut:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om riskerna för

antibiotikaresistenta bakteristammar.

2000/01:MJ538 av Birgitta Ahlqvist och Lennart

Klockare (s) vari föreslås att riksdagen fattar

följande beslut:

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om behovet av forskning

kring problemen med kamphundar.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om en gemensam

europeisk lag om kamphundar.

2000/01:MJ539 av Birgitta Ahlqvist och Lars U

Granberg (s) vari föreslås att riksdagen fattar

följande beslut: Riksdagen tillkännager för

regeringen som sin mening vad i motionen anförs om

att regeringen skall påskynda genomförandet av EU:s

gemensamma regler för mer etiska djurtransporter.

2000/01:MJ542 av Yvonne Ruwaida m.fl. (mp) vari

föreslås att riksdagen fattar följande beslut:

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att Sverige driver

på för införandet av en princip om att slakt skall

ske så nära uppfödningsplatsen som möjligt.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att Sverige i

ministerrådet driver att man skall begränsa

transporttiden till åtta timmar.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att Sverige driver

på för en förändring av direktiv 95/29/EC så att de

nationella kontrollmyndigheterna utarbetar mer

detaljerade instruktioner för lokala och regionala

kontrollanter.

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att de nationella

myndigheterna uppmanas att dra in tillstånd för

transportföretag som kraftigt bryter mot de

existerande bestämmelserna.

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att det land som är

slutdestination för transporterna skall meddela

ursprungslandet om djurens tillstånd vid ankomst

samt meddela om tidpunkt för ankomst.

6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att transportörerna

efter ankomst åläggs att skicka tillbaka resplanen

till myndigheterna i ursprungslandet med en utförlig

redogörelse för när djuren har fått rasta samt

tilldelats mat och vatten.

7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att transportfordon

skall åläggas att ha ventilationssystem installerade

samt rimliga utrymmen för de transporterade djuren.

8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att EU:s

exportbidrag för levande djur upphör.

9. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att Sverige tar

initiativ till att se över regelverket för när man

får transportera djur beroende på deras ålder eller

dräktighet.

10. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att Sverige tar

initiativ till att öka antalet kontrollanter som

skall se till att regelverket efterföljs.

11. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att uppmana EU-

kommissionen att dra medlemsstater inför rätta om

inte direktivet efterföljs.

2000/01:MJ544 av Matz Hammarström m.fl. (mp) vari

föreslås att riksdagen fattar följande beslut:

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om behovet av ökad

efterlevnad av djurskyddslagen.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att tillsätta en

djurskyddsminister och inrätta en

djurskyddsmyndighet.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att behålla den

svenska djurskyddstillsynen på kommunnivå.

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att förändra EU:s

bidragsregler för djurtransporter.

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att förbättra

förhållandena på våra storskaliga slakterier och

underlätta för hemslakt.

6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att förbjuda

kastrering av griskultingar utan bedövning.

9. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att förbjuda

pälsfarmar.

10. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att befria

cirkusdjuren.