Bet. 2000/01:NU1

Näringsutskottets betänkande

2000/01:NU01

Utgiftsområde 24 Näringsliv

Innehåll

Sammanfattning

Propositionen

Motionerna

Utskottet

Hemställan

Reservationer

2000/01

NU1

Ärendet

I detta betänkande behandlas

dels proposition 2000/01:1 (budgetpropositionen) såvitt gäller

utgiftsområde 24 Näringsliv momenten 2-10,

dels skrivelse 1999/2000:148 med redogörelse för regelförenklingsarbetet

med särskild inriktning på små företag,

dels 23 motioner från allmänna motionstiden,

dels 1 motion med anledning av skrivelsen.

Upplysningar och synpunkter i ärendet har inför utskottet lämnats av

företrädare för Näringsdepartementet, Utrikesdepartementet, Verket för

näringslivsutveckling, IUC-nätverket, Institutet för kvalitetsutveckling

samt Sveriges Industriförbund och Företagarna gemensamt.

Landstingsförbundet och Svenska Riksförbundet Nationellt Resurscentrum för

kvinnor har i skrivelser framfört synpunkter i ärendet.

Sammanfattning

Utskottet tillstyrker de av regeringen föreslagna anslagen för budgetåret

2001 inom utgiftsområde 24 Näringsliv. Likaså tillstyrks övriga här

aktuella förslag till riksdagsbeslut som regeringen framlägger under detta

utgiftsområde.

Regeringens förslag om mål för utgiftsområdet tillstyrks av utskottet, med

hänvisning till att dessa är formulerade med utgångspunkt i den syn på

näringspolitikens inriktning som redovisas i budgetpropositionen och som

föregåtts av överläggningar mellan regeringen, Vänsterpartiet och

Miljöpartiet. I en reservation (m, kd, c, fp) föreslås att regeringen

skall lägga fram förslag om nya mål för de olika verksamhetsområdena

utifrån de riktlinjer för näringspolitiken som anges i reservationen.

Motioner med förslag om andra anslagsbelopp än vad regeringen föreslagit

avstyrks av utskottet. I anslutning härtill berör utskottet några frågor

som har aktualiserats i samband med bildandet av de nya myndigheterna inom

näringspolitiken - Verket för näringslivsutveckling, Institutet för

tillväxtpolitiska studier och Verket för innovationssystem. Det gäller

bl.a. de fortsatta verksamhetsförutsättningarna för industriella

utvecklingscentrum, regionala och lokala resurscentrum för kvinnor och

Institutet för kvalitetsutveckling. Företrädarna i utskottet för Moderata

samlingspartiet, Kristdemokraterna, Centerpartiet och Folkpartiet deltar

inte i beslutet om anslag. De erinrar i särskilda yttranden om de

budgetförslag som framlagts av respektive parti.

Utskottet behandlar - och avstyrker - också några motionsyrkanden som tar

upp frågor i anslutning till de aktuella anslagen. Förslaget i en motion

om sammansättningen av styrelsen i Exportkreditnämnden följs upp i en

reservation (v, mp).

Regeringens skrivelse med en redogörelse för regelförenklingsarbetet med

särskild inriktning på små företag behandlas också i betänkandet.

Utskottet avstyrker därvid ett stort antal motioner. Utskottet finner det

positivt att ett konkret delmål för regelförenklingsarbetet har

formulerats, med innebörd att den administrativa bördan för småföretagen

skall minskas. Det väsentliga för en småföretagare är att nedbringa den

tid och den kostnad som behöver läggas på att uppfylla olika lagar och

regler. Utskottet understryker också vikten av att småföretagens egna

synpunkter på regelförenklingsarbetet fångas upp, vilket sker bl.a. genom

SimpLex-gruppen. Utskottet anser vidare att regeringen även framöver bör

lämna en årlig redogörelse till riksdagen om regelförenklingsarbetet. I en

reservation (m, kd, c, fp) efterlyses initiativ av riksdagen beträffande

regelförenklingsarbetet i syfte att skynda på och effektivisera detta

arbete.

Propositionen

I proposition 2000/01:1 föreslås under utgiftsområde 24 Näringsliv att

riksdagen fattar följande beslut:

2. Riksdagen godkänner de föreslagna målen för politikområdena

Näringspolitik (avsnitt 4.3) och Utrikeshandel, export- och

investeringsfrämjande (avsnitt 5.3) samt att de tidigare målen inom

utgiftsområdet, utom målet för konsumentpolitik, upphör att gälla (avsnitt

4.6.1).

3. Riksdagen bemyndigar regeringen att under år 2001, i fråga om ram-

anslaget 26:2 Verket för innovationssystem: Forskning och utveckling, ingå

ekonomiska förpliktelser om bidrag som inklusive tidigare åtaganden

innebär utgifter om högst 900 000 000 kr under budgetåret 2002 och

sammanlagt högst 950 000 000 kr under budgetåren 2003-2006 (avsnitt

7.1.2).

4. Riksdagen bemyndigar regeringen att under år 2001, i fråga om ram-

anslaget 38:14 Rymdverksamhet, ingå ekonomiska förpliktelser som inklusive

tidigare åtaganden innebär utgifter om högst 1 550 000 000 kr efter år

2001 (avsnitt 4.9.14).

5. Riksdagen bemyndigar regeringen att få sälja statens aktier i

Grängesbergs Gruvor AB till Ludvika kommun (avsnitt 4.10.3).

6. Riksdagen bemyndigar regeringen att under år 2001 ikläda staten

betalningsansvar intill ett belopp av högst 150 000 000 000 kr för

exportkreditgarantisystemet (avsnitt 5.8.8).

7. Riksdagen bemyndigar regeringen att för år 2001 ikläda staten

betalningsansvar intill ett belopp av högst 10 000 000 000 kr för

investeringsgarantier (avsnitt 5.8.8).

8. Riksdagen bemyndigar regeringen att för år 2001 besluta att

Exportkreditnämnden får obegränsad upplåningsrätt i Riksgäldskontoret för

skadeutbetalning (avsnitt 5.8.8).

9. Riksdagen godkänner den föreslagna inriktningen på verksamheten vid AB

Svensk Exportkredit som, förutom att bedriva finansieringsverksamhet för

att främja svensk exportindustri och svenskt näringsliv, även kan engagera

sig i annan svensk och internationell finansieringsverksamhet på

kommersiella grunder (avsnitt 5.8.4).

10. Riksdagen anvisar för budgetåret 2001 anslagen under utgiftsområde 24

Näringsliv enligt uppställning i bilaga.

Skrivelsen

I regeringens skrivelse 1999/2000:148 lämnas en redogörelse för

regelförenklingsarbetet med särskild inriktning på små företag.

Motionerna

De motioner som väckts under allmänna motionstiden och som behandlas här

är följande:

2000/01:Fi211 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) vari föreslås att riksdagen

fattar följande beslut:

22. (delvis) Riksdagen anvisar för budgetåret 2001 anslagen under

utgiftsområde 24 Näringsliv enligt uppställningen i bilaga 2 i motionen.

2000/01:U509 av Göran Lennmarker m.fl. (m) vari föreslås att riksdagen

fattar följande beslut:

10. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om avveckling av Östersjömiljarden.

2000/01:T477 av Per-Richard Molén m.fl. (m, kd, fp) vari föreslås att

riksdagen fattar följande beslut:

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om genomförande av Småföretagsdelegationens förslag för att få till

stånd ett bättre företagsklimat i Sverige.

2000/01:N203 av Maria Larsson (kd) vari föreslås att riksdagen fattar

följande beslut:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs

om utförsäljning av de regionala ALMI-bolagen.

2000/01:N218 av Mikael Oscarsson (kd) vari föreslås att riksdagen fattar

följande beslut:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs

om förenklade regler för småföretag i enlighet med

Småföretagsdelegationens intentioner.

2000/01:N223 av andre vice talman Eva Zetterberg m.fl. (v) vari föreslås

att riksdagen fattar följande beslut:

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening att

sammansättningen av Exportkreditnämndens styrelse bör ses över så att

denna får en bredare folklig förankring.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening att de

sekretessbestämmelser som gällt för Exportkreditnämnden måste ses över så

att nämndens verksamhet blir öppnare.

2000/01:N235 av Kenneth Lantz (kd) vari föreslås att riksdagen fattar

följande beslut:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs

om enklare regler för småföretagare och egenföretagare.

2000/01:N237 av Henrik S. Järrel (m) vari föreslås att riksdagen fattar

följande beslut:

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om att lagförslag och myndighetsföreskrifter som påverkar

företagens villkor alltid skall föregås av en närmare konsekvensanalys

rörande effekterna.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om att den s.k. Småföretagsdelegationens återstående förslag skall

genomföras under innevarande mandatperiod.

2000/01:N238 av Henrik S. Järrel (m) vari föreslås att riksdagen fattar

följande beslut:

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om behovet av en fortlöpande utmönstring av föråldrade eller av

andra skäl uttjänta regelverk.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om behovet av att initialt pröva och utvärdera ett system med

"solnedgångsparagrafer" inom vissa begränsade lagstiftningsområden.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om behovet av att inrätta en permanent avregleringsdelegation inom

statsministerns kansli.

2000/01:N251 av Camilla Sköld Jansson (v) vari föreslås att riksdagen

fattar följande beslut:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs

om att huvudkontoret för den nya myndigheten för analys, utvärdering och

omvärldsbevakning inom näringspolitiken lokaliseras till Östersund.

2000/01:N263 av Helena Bargholtz (fp) vari föreslås att riksdagen fattar

följande beslut:

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om en förenklingskommission för att se över regelverken med

småföretagarna i glesbygden.

2000/01:N267 av Lennart Daléus m.fl. (c) vari föreslås att riksdagen

fattar följande beslut:

7. Riksdagen tillkännager för regeringen vad som i motionen anförs om

förenkling av regler för företagande.

2000/01:N269 av Holger Gustafsson m.fl. (kd, m, c, fp) vari föreslås att

riksdagen fattar följande beslut:

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om att aktivt verka för ett tydligare, enklare och mer konsekvent

regelverk, som medför lika behandling av alla företag.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om att vidta konkreta åtgärder som minskar antalet regler och gör

dem tydligare.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om konkreta åtgärder som minskar samhällets kostnader för

regelverk.

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om snabbare genomförande av Småföretagsdelegationens och BEST-

gruppens förslag.

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om att införa sanktioner mot myndigheter och kommuner som inte

följer lagen.

2000/01:N282 av Lena Ek (c) vari föreslås att riksdagen fattar följande

beslut:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs

om utarbetande av nytt regelsystem för förenklat företagande.

2000/01:N288 av Erik Arthur Egervärn (c) vari föreslås att riksdagen

fattar följande beslut:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs

om att lokalisera huvudkontoret för den nya myndigheten för analys,

utvärdering och omvärldsbevakning inom näringspolitiken till Östersund.

2000/01:N302 av Viviann Gerdin och Birgitta Sellén (c) vari föreslås att

riksdagen fattar följande beslut:

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om att förbättra och förenkla regelsystemet för småföretagare.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om att handläggningstiderna måste kortas vid Patent- och

registreringsverket i anslutning till nyregistreringar.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om att myndigheter och verk blir mer serviceinriktade och ser

företaget som en viktig samhällsmedborgare.

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om att förbättra rättsskyddet för småföretagare som drabbats av

felaktig information.

2000/01:N323 av Eva Flyborg m.fl. (fp) vari föreslås att riksdagen fattar

följande beslut:

6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om att införa en s.k. solnedgångsparagraf för regler som berör

företagandet.

7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om ett konsekvent avregleringsarbete lett av finansministern.

8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om ett startpaket för företagare.

10. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om myndigheternas redovisning av hur de klarar service och

informationskrav gentemot företagare.

11. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om en handledning för företagare.

14. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om förenklingar av blanketter.

17. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om ett Internetbaserat informationssystem.

18. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om att registrera företag via Internet.

2000/01:N324 av Alf Svensson m.fl. (kd) vari föreslås att riksdagen fattar

följande beslut:

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om en effektivare konkurrenspolitik.

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om genomförande av Småföretagsdelegationens förslag.

16. Riksdagen beslutar att för budgetåret 2001 anvisa anslagen under

utgiftsområde 24 Näringspolitik, med förändringar i förhållande till

regeringens förslag, enligt tabell i motionen.

2000/01:N361 av Per Westerberg m.fl. (m) vari föreslås att riksdagen

fattar följande beslut:

10. Riksdagen anvisar i enlighet med vad som anförs i motionen till

utgiftsområde 24 anslag 38:2 Näringslivsutveckling för budgetåret 2001

172 062 000 kr.

11. Riksdagen anvisar till utgiftsområde 24 anslag 38:16 Konkurrensverket

3 000 000 kr utöver vad regeringen föreslagit eller således 76 378 000 kr.

12. Riksdagen anvisar i enlighet med vad som anförs i motionen till

utgiftsområde 24 anslag 38:20 Kostnader för omstrukturering av vissa

statligt ägda företag, m.m. för budgetåret 2001 0 kr.

13. Riksdagen anvisar i enlighet med vad som anförs i motionen till

utgiftsområde 24 anslag 39:6 Näringslivsutveckling i Östersjöregionen för

budgetåret 2001 0 kr.

14. Riksdagen anvisar i enlighet med vad som anförs i motionen till

utgiftsområde 24 anslag 40:2 Konsumentverket för budgetåret 2001

77 972 000 kr.

15. Riksdagen anvisar i enlighet med vad som anförs i motionen till

utgiftsområde 24 anslag 40:5 Åtgärder på konsumentområdet för budgetåret

2001 5 000 000 kr.

2000/01:N366 av Åke Sandström m.fl. (c) vari föreslås att riksdagen fattar

följande beslut:

Riksdagen anvisar med ändringar i förhållande till regeringens förslag

anslagen under utgiftsområde 24 Näringsliv enligt tabell i motionen.

2000/01:N381 av Per Westerberg m.fl. (m, kd, c, fp) vari föreslås att

riksdagen fattar följande beslut:

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om att genomföra samtliga Småföretagsdelegationens förslag.

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om att ge regelförenklingsarbetet högsta politiska prioritet.

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om tydliga mätbara mål för regelförenklingsarbetet.

6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om obligatoriska konsekvensanalyser vad avser reglernas ekonomiska

effekter på företagen.

7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om försöksverksamhet med tidsbegränsade regler.

8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om att stärka Simplex-enhetens resurser till bevakning av att

konsekvensanalyser sker enligt Simplex-förordningen.

10. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om att stärka Konkurrensverkets ställning.

13. Riksdagen beslutar att Sverige omedelbart anmäler sitt intresse för

att OECD under hösten 2001 genomför en oberoende granskning av Sveriges

regelförenklingsarbete i enlighet med vad som anförs i motionen.

2000/01:N385 av Bo Lundgren m.fl. (m) vari föreslås att riksdagen fattar

följande beslut:

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om regelförenklingar för företagande.

2000/01:A812 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) vari föreslås att riksdagen

fattar följande beslut:

9. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om en förenkling av det regelverk som omgärdar företagande.

Den motion som väckts med anledning av skrivelsen är

1999/2000:N52 av Per Westerberg m.fl. (m, kd, c, fp) vari föreslås att

riksdagen fattar följande beslut:

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförts om ett förbättrat svenskt näringsklimat.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförts om förändrade attityder till småföretagare.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförts om att genomföra samtliga Småföretagsdelegationens förslag.

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförts om att ge regelförenklingsarbetet högsta politiska prioritet.

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförts om tydliga mätbara mål för regelförenklingsarbetet.

6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförts om obligatoriska konsekvensanalyser vad avser reglernas ekonomiska

effekter på företagen.

7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförts om försöksverksamhet med tidsbegränsade regler.

8. Riksdagen beslutar att Sverige omedelbart anmäler sitt intresse för att

OECD under hösten år 2001 genomför en oberoende granskning av Sveriges

regelförenklingsarbete i enlighet med vad som anförts i motionen.

Utskottet

Inledning

Riksdagen har nyligen fattat beslut om ramarna för de olika

utgiftsområdena för år 2001 och en preliminär fördelning av utgifter på

utgiftsområden för åren 2002 och 2003 och därvid ställt sig bakom de ramar

för utgiftsområde 24 Näringsliv som angivits i budgetpropositionen (prop.

2000/01:1, bet. 2000/01:FiU1). I reservationer (m; kd; c; fp) förordades

avvikelser från dessa ramar. Av följande tabell framgår regeringens och de

olika partiernas förslag. Ramen för utgiftsområde 24 för år 2001 är ca 3,5

miljarder kronor.

Tabell Utgiftsområde 24 Näringsliv

______________________________________________________________

År Ram Avvikelser från ramen

(milj. kr)

___________________________________

m kd

c fp

2001 3 518 ( 385 ( 336

- 364 ( 329

2002 3 283 ( 313 ( 316

- 556 ( 259

2003 3 254 ( 263 ( 316

- 359 ( 209

Efter ett inledande avsnitt om mål och resultat och ett avsnitt om

regelförenkling, m.m. redovisas i det följande regeringens förslag

avseende de olika verksamheter som ingår i utgiftsområde 24 och

motsvarande förslag i aktuella motioner. De förslag om anslag som

framlagts i motionerna (m; kd; c; fp) har dock som utgångspunkt en annan

ram för utgiftsområdet än vad regeringen har föreslagit och vad riksdagen

har ställt sig bakom. Utskottets ställningstagande redovisas samlat i ett

avslutande avsnitt. Beslut om anslag inom ett utgiftsområde skall, enligt

budgetprocessens regler, fattas genom ett beslut. De olika anslagen skall

alltså fastställas i ett och samma beslut.

Mål och resultat

Propositionen

Näringspolitik

Regeringen begär riksdagens godkännande av de föreslagna målen för poli-

tikområdena Näringspolitik (avsnitt 4.3) och Utrikeshandel, export- och

investeringsfrämjande (avsnitt 5.3) samt godkännande av att de tidigare

målen inom utgiftsområdet, utom målet för konsumentpolitik, skall upphöra

att gälla (avsnitt 4.6.1).

Målet för politikområdet Näringspolitik föreslås vara att främja en

hållbar ekonomisk tillväxt och en ökad sysselsättning genom fler och

växande företag. I propositionen redovisas inriktningen av politiken inom

politikområdet Näringspolitik i ett särskilt avsnitt (4.4). Där sägs

beträffande området Näringsliv att Sverige behöver ett entreprenörsklimat

på högsta internationella nivå vilket innefattar en positiv attityd till

företagande. Detta uppnås bl.a. genom identifikation och eliminering av

problem som små företag möter, t.ex. på grund av bristande administrativa

resurser och sämre tillgång till kapitalmarknaden. Vidare är det

väsentligt att entreprenörer får bättre tillgång till kunskap och

kompetens genom bl.a. högskolor och universitet. Regeringen redovisar den

nya myndighetsstrukturen inom näringspolitiken - ny myndighet för

företagsutveckling, ny myndighet för analyser, omvärldsbevakning och

utvärderingar och en ny myndighet för finansiering av forskning och

utveckling inom teknik, kommunikation, arbetsliv och arbetsmarknad.

Beträffande turism sägs att det övergripande målet för turistpolitiken är

att Sverige skall ha en hög attraktionskraft som turistland och en

långsiktigt konkurrenskraftig turistnäring.

När det gäller geologisk verksamhet och mineralfrågor sägs att modern och

ändamålsenlig geologisk information skall erbjudas företag, myndigheter

och andra intressenter. Beträffande teknisk forskning och utveckling och

dess infrastruktur sägs att regeringens politik inriktas på att genom

satsningar på forskning och utveckling öka den kunskap och kompetens i

näringslivet som behövs för att stimulera innovationer, tillväxt och

förnyelse. Ett viktigt inslag i politiken är främjandet av olika former av

samverkan mellan universitet, högskolor, forskningsinstitut, näringsliv

och samhälle. Huvuddelen av dessa insatser redovisas inom politikområdet

Forskningspolitik, som tillhör utbildningsutskottets ansvarsområde.

Beträffande konkurrensfrågor sägs att målet för konkurrenspolitiken är att

verka för väl fungerande marknader och effektiv konkurrens till nytta för

konsumenterna. Riksdagen har ställt sig bakom den i den

konkurrenspolitiska propositionen (prop. 1999/2000:140, bet. 2000/01: NU4)

föreslagna övergripande inriktningen för konkurrenspolitiken.

Slutligen sägs i propositionen under det här aktuella avsnittet att den

ökande insikten om den lokala och regionala miljöns betydelse för

näringslivets utveckling föranledde regeringen att år 1998 (prop.

1997/98:62, bet. 1997/98: AU11) ta initiativ till en regional

näringspolitik med de regionala tillväxtavtalen som det huvudsakliga

instrumentet för dess genomförande. Avsikten är att bättre kunna ta till

vara den tillväxtpotential som finns runt om i landet genom att anpassa

verksamheter inom politikområden till lokala och regionala

förutsättningar.

De statliga insatserna inom och utanför politikområdet Näringspolitik

redovisas i ett särskilt avsnitt i propositionen (4.5). I ett

efterföljande avsnitt (4.6) redovisas resultaten för de olika delområdena

inom politikområdet, med koppling till de mål som redovisades i

budgetpropositionen för år 2000 (prop. 1999/2000:1). Slutligen gör

regeringen en analys och bedömning av de olika delområdena (avsnitt 4.7).

Det är svårt att fastställa i hur stor utsträckning de statliga insatserna

inom t.ex. kapitalförsörjning, regelförenkling, information, service och

rådgivning samt kunskap och kompetens har bidragit till utvecklingen vad

gäller antalet nya företag respektive tillväxten i befintliga företag,

säger regeringen. Insatserna påverkar också attityder till företagande och

entreprenörskap, som är av stor betydelse men ännu svårare att

kvantifiera. Aktuell forskning och en utredning av direktörerna Elisabet

Annell och Peter Nygårds pekar också på behovet av bättre utvärderingar

och uppföljning inom området. Behovet av förbättrade utvärderingar lyfts

också fram i regeringens förslag till ny myndighetsstruktur inom

näringspolitiken. Regeringen avser att höja ambitionsnivån när det gäller

uppföljning och utvärderingar av olika myndigheters insatser och andra

åtgärder som genomförs.

Regeringen bedömer att verksamheten under år 1999 inom dåvarande

verksamhetsområdet Näringspolitik i stor utsträckning bidragit till att

uppfylla de mål som fanns för verksamheten. Regeringen har tidigare

konstaterat att såddfinansieringen är särskilt intressant eftersom den

inte konkurrerar med privata aktörer utan medverkar till att minska det

finansiella gap som finns mellan en affärsidé och en kommersiellt gångbar

tjänst eller produkt. Regelförenklingsarbetet skall intensifieras. Grunden

för detta har lagts genom regeringens beslut om särskilda problem- och

konsekvensanalyser och genom det mål som regeringen presenterade i

skrivelsen om regelförenklingsarbetet (skr. 1999/2000:148). Behovet av

relevant information från myndigheter till blivande och befintliga

företagare är stort. Regeringens initiativ till att förbättra

informationen från myndigheter genom en s.k. portal är en viktig satsning

för att underlätta för blivande och befintliga företagare att få tillgång

till relevant information. Regeringen anser att statsbidraget till

kooperativ utveckling, liksom tidigare, bör koncentreras till kostnadsfri

information och rådgivning. En viss del av medlen kan även användas till

särskilda insatser som kan främja bl.a. utvecklingen av sociala kooperativ

och andra insatser inom den sociala ekonomin.

Turistnäringen är en utpräglad småföretagsbransch med stor betydelse för

sysselsättningen i många regioner. Både aktiviteterna i Sveriges Rese- och

Turistråd AB (Turistrådet) och i Turistdelegationen kännetecknas av att

effekterna av insatserna uppnås först på längre sikt. Utvecklingen av

turismen påverkas inte bara av de statliga insatserna på området utan

också av bl.a. väderlek, prisnivå och olika idrotts- och kultursatsningar.

Den ökade marknadsföringen från Turistrådet år 1997, marknadsföringen för

OS i Stockholm år 2004 och för Stockholm som kulturhuvudstad år 1998

bedöms ha påverkat utvecklingen positivt. Regeringen bedömer vidare att

verksamheten som Sveriges geologiska undersökning (SGU) bedrivit under år

1999 uppfyllt målen.

Beträffande teknisk forskning och utveckling gör regeringen bedömningen

att detta område är väsentligt för att stärka innovationssystemet och att

de statliga insatserna har bidragit till detta. Regeringen anser dock att

systemet kan stärkas ytterligare och synergieffekter uppnås genom att

resurser sammanförs. Vad avser den långsiktiga verksamheten inom

rymdområdet gör regeringen bedömningen att denna verksamhet bedrivs på ett

ändamålsenligt sätt och att inriktningen på verksamheten bör fortsätta på

samma nivå. Regeringens bedömning är vidare att

Ingenjörsvetenskapsakademiens (IVA) verksamhet bidrar till att stärka och

utveckla Sveriges industriella kompetens och konkurrenskraft.

Under rubriken Teknisk infrastruktur säger regeringen att riksmätplatserna

tillfredsställer näringslivets behov av mätteknik och kalibrering så att

nationell konkurrenskraft kan upprätthållas. De bidrar till att fri

cirkulation av varor och tjänster kan ske samt att mätningar kan göras som

bidrar till säkerhet, hälsa och god miljö. Metrologirådet vid Sveriges

Provnings- och Forskningsinstitut AB (SP) anser att koncentrationen av

riksmätplatsverksamheten till SP utgör en förbättrad grund för svensk

metrologisk infrastruktur. Verksamheten utförs kompetent och effektivt,

och omfattningen av mätstorheter är relevant. Den nya tekniska tillsynen

via Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) är

kvalitetshöjande, ger positiva effekter och pekar på

förbättringsmöjligheter. Påtalade brister har åtgärdats. Regeringens

bedömning är vidare att verksamheten inom Elsäkerhetsverket under

budgetåret 2001 bör bedrivas enligt den allmänna inriktning som gäller för

elsäkerhetsarbetet för budgetåret 2000. Staten och Sveriges

Industriförbund har i egenskap av huvudmän för SIS - Standardiseringen i

Sverige initierat en översyn av den svenska standardiseringens

organisation. Under hösten 2000 kommer beslut att fattas om att den

svenska standardiseringen från år 2001 skall bedrivas i tre

intressentstyrda organ med en ansvarsfördelning som motsvarar den som

råder internationellt och i Europa. Enligt regeringens bedömning bör detta

leda till ökad effektivitet och internationell slagkraft. Regeringen anser

att SP uppfyller verksamhetsmålen. Samverkan är god med näringsliv,

universitet/högskolor och andra FoU-aktörer, och kunskapsutbytet är

internationellt omfattande. Verksamheten ger också goda effekter i

forskarutbildning och annan kompetensutveckling, bl.a. hos små och

medelstora företag.

Beträffande konkurrensfrågor sägs att konkurrenspolitiken utgör ett

viktigt instrument för att uppnå en väl fungerande marknadsekonomi och ett

bättre omvandlingstryck. Med utgångspunkt i de verksamhetsmål som satts

upp för budgetåret 2000 bedömer regeringen att Konkurrensverket fullgjort

uppgiften att ge företag och andra aktörer värdefull vägledning för

agerandet på marknaden. Konkurrensverket har också klarat uppsatta mål för

handläggningstiderna för sina ärenden samt ökat andelen egna initiativ och

uppföljning. Regeringen gör därmed bedömningen att Konkurrensverket

tillsammans med de regionala aktörerna samt andra myndighetsutövande

aktörer, t.ex. Post- och telestyrelsen, på ett tillfredsställande sätt har

förbättrat förutsättningarna för en väl fungerande konkurrens till nytta

för konsumenten. Regeringen har tillsatt en utredning (dir. 2000:40) för

att ge Konkurrensverket bättre verktyg för kartellbekämpning. Regeringen

gör vidare bedömningen att Konkurrensverket bör öka andelen egna

initiativ. Vad gäller länsstyrelsernas arbete har uppställda mål i

huvudsak uppfyllts. En förstärkning av främst egeninitierad verksamhet

inom konkurrensområdet är önskvärd.

Den regionala näringspolitiken och de regionala tillväxtavtalen har

resulterat i ett stort engagemang hos företrädare för såväl offentlig som

privat sektor, sägs det i propositionen. Regeringen bedömer att det finns

goda skäl att vidareutveckla arbetsmetoden, bl.a. bör formerna för

samverkan mellan offentlig sektor och näringsliv ses över. Villkoren för

den statliga delen av tillväxtavtalens finansiering, uppföljning och

utvärdering är exempel på andra områden som ytterligare bör utvecklas.

Arbetet med de regionala tillväxtavtalen har tydliggjort behovet av att

utveckla metoder för att främja arbetet med miljö och hållbar utveckling.

Regeringen avser därför att utse tre pilotlän med intresse för att arbeta

för att bättre integrera ett ekologiskt hållbarhetsperspektiv i sina

tillväxtavtal. Erfarenheterna skall spridas till övriga län.

Utrikeshandel, export- och investeringsfrämjande

Målet för politikområdet Utrikeshandel, export- och investeringsfrämjande

är en effektiv inre marknad och en öppen handelspolitik i EU, ett

förstärkt multilateralt handelssystem inom Världshandelsorganisationen

(WTO), ökad svensk export och ökade utländska direktinvesteringar i

Sverige.

I avsnittet (5.4) om politikens inriktning sägs att Sverige är en del av

den internationella ekonomin och i hög grad beroende av utrikeshandel och

ett väl fungerande regelverk för en fri världshandel. Inte minst viktigt

för Sverige är att EU:s inre marknad fungerar väl, att Sverige är

attraktivt för utländska investeringar och att den ekonomiska utvecklingen

i närområdet är gynnsam. Det är viktigt att göra den inre marknaden ännu

mer effektiv, särskilt vad gäller den fria rörligheten för varor och

tjänster, och att göra den tydlig för konsumenter och företag. Sverige

verkar för en fri världshandel med överenskomna spelregler, vilket utgör

en förutsättning för att alla länder skall få samma rättigheter oberoende

av ekonomisk och politisk styrka. WTO är av grundläggande betydelse i

detta arbete. Det är också viktigt att WTO utvidgas till att omfatta fler

länder. Sveriges strävan efter en fri världshandel förenas inom

utrikespolitiken med ett arbete för en ekologiskt och socialt hållbar

global utveckling. Det är därför av särskild vikt att utvecklingsländerna

integreras i världshandelssystemet och bistås i att utnyttja dess

fördelar. Exporten står för 45 % av BNP och spelar en avgörande roll för

tillväxten i den svenska ekonomin. Det är därför viktigt att

exportfrämjande åtgärder genomförs för att underlätta särskilt små och

medelstora företags export-ansträngningar. Utländska direktinvesteringar

ökar inflödet av kompetens, teknologi och kapital. Det är viktigt att den

investeringsfrämjande verksamheten fungerar väl på nationell, regional och

lokal nivå. Regeringen lägger stor vikt vid ett offensivt, slagkraftigt

och integrerat Sverigefrämjande. Regeringen har såväl i

regeringsdeklarationen år 2000 som i 2000 års ekonomiska vårproposition

framhållit Östersjöregionens stora tillväxtpotential och Sveriges intresse

av att främja en politisk, ekonomisk och social utveckling i regionen.

De statliga insatserna inom och utanför politikområdet Utrikeshandel,

export- och investeringsfrämjande redovisas i ett särskilt avsnitt i

propositionen (5.5). I ett efterföljande avsnitt (5.6.1) redovisas

resultaten för de olika delområdena inom politikområdet, med koppling till

de mål som redovisades i budgetpropositionen för år 2000 (prop.

1999/2000:1). Slutligen gör regeringen en analys och drar slutsatser för

de olika delområdena (avsnitt 5.6.2).

Sverige har under år 1999 och första halvåret 2000 bidragit till

utvecklingen av en bättre fungerande inre marknad inom EU och fortsatta

handelsliberaliseringar såväl regionalt som multilateralt. I detta arbete

har Kommers-kollegium spelat en viktig roll. Regeringen anser att

kollegiet har uppfyllt sitt uppdrag att verka för en väl fungerande inre

marknad och ett öppet och starkt multilateralt handelssystem och fortsatt

liberalisering av handeln. Den inre marknadens funktion beror till stor

del på hur frågor om fri varurörlighet hanteras, däribland bedömning av

överensstämmelse med ställda säkerhetskrav. Det svenska systemet som

administreras av SWEDAC har rönt internationell respekt. Regeringen gör

bedömningen att SWEDAC:s verksamhet även bidragit till en förbättrad

marknadskontroll.

Genom Exportrådets verksamhet har små och medelstora företag fått tillgång

till kvalificerad exportinformation och rådgivning av stor betydelse för

företagens exportansträngningar. Regeringen anser att Exportrådet

genomfört åtgärder för att främja svensk export på ett mycket positivt

sätt och därmed aktivt bidragit till att öka denna. Under året har det

statliga exportfrämjandet genom Exportrådet varit föremål för en

utredning, med uppgift att bl.a. belysa frågan om det statliga uppdraget

till Exportrådet överensstämmer med samhällsekonomiska mål och företagens

behov i olika delar av landet. Utredaren har nyligen redovisat sitt

slutbetänkande Expert på export? (SOU 2000:102). Svensk Exportkredit AB

(SEK) har åren 1999 och 2000 med sin verksamhet inom exportfinansiering

utgjort ett viktigt bidrag för att stärka svensk industris internationella

konkurrenskraft. Regeringen bedömer att SEK uppfyllt sitt uppdrag att inom

systemet för statsstödd exportkreditgivning främja svensk export.

Exportkreditnämnden (EKN) har med sin garantigivning medverkat till att

svenska exportföretag kan erbjuda med konkurrentländerna likvärdiga

villkor avseende exportkontrakt. Regeringen anser att EKN på ett

framgångsrikt sätt har förenat målet om garantigivning till svensk

exportindustri på gynnsamma villkor med målet att verksamheten skall vara

självbärande på sikt.

Främjandet av utländska direktinvesteringar i Sverige är av stor betydelse

för tillväxt och sysselsättning, och Delegationen för utländska

investeringar i Sverige, Invest in Sweden Agency (ISA), fyller här en

central funktion. Regeringen anser att ISA under år 1999 har fullgjort

uppdraget att främja utländska direktinvesteringar i Sverige på ett mycket

förtjänstfullt sätt. Under år 1999 har ISA utvecklat och infört en

förbättrad modell för uppföljning, mätning och värdering av verksamhetens

resultat. Regeringen ser det som positivt att delegationen på detta sätt

har tagit fram ett effektivt styrinstrument för bl.a. resursallokering och

kvalitetssäkring.

Östersjöregionen är en av världens snabbast växande regioner. Regeringen

ser anslaget till näringslivsutveckling i Östersjöregionen, den s.k.

Östersjömiljarden II, som ett viktigt instrument för att förstärka svenska

företags position i denna region och att förbättra förutsättningarna för

svenska företags deltagande i utvecklingen av regionens näringsliv.

Erfarenheterna av hittills beslutade insatser har varit goda. Anslaget

kommer att utvärderas i sin helhet när samtliga insatser är genomförda.

Konsumentpolitik

Den parlamentariska kommittén, Konsumentpolitiken inför ett nytt sekel

(dir. 1999:1) avlämnade i april 2000 betänkandet Starka konsumenter i en

gränslös värld (SOU 2000:29). De nuvarande målen bibehålls i avvaktan på

den planerade konsumentpolitiska propositionen hösten 2000.

Målen för politikområdet konsumentpolitik år 2000 gäller sålunda tills

vidare och är följande:

1. att ge hushållen goda möjligheter att utnyttja sina ekonomiska och

andra resurser effektivt (hushållningsmålet),

2. att ge konsumenterna en stark ställning på marknaden (marknadsmålet),

3. att skydda konsumenternas hälsa och säkerhet (säkerhetsmålet),

4. att medverka till att sådana produktions- och konsumtionsmönster

utvecklas som minskar påfrestningarna på miljön och bidrar till en

långsiktigt hållbar utveckling (miljömålet).

I propositionens avsnitt (6.4) om politikens inriktning sägs att

konsumentpolitiken är en viktig del av välfärdspolitiken. Aktiva och

välinfomerade konsumenter kan bättre ta till vara sina rättigheter och

välja rätt på den alltmer internationaliserade marknaden. Insatser för

ökad produktsäkerhet, inom området finansiella tjänster, och stöd till

konsumentorganisationer och lokal konsumentrådgivning är särskilt

angelägna åtgärder, liksom åtgärder för att bibehålla och utveckla nivån

på konsumentpolitiken. Det behövs särskilda insatser för att stödja de

mest resurssvaga konsumenterna. Konsumentfrågorna är prioriterade i

Sveriges EU-arbete. Sverige skall i EU-arbetet verka för att ge

konsumenterna en stark ställning på marknaden och främja konsumenternas

intressen och inflytande i ett integrerat Europa.

De statliga insatserna inom och utanför politikområdet Konsumentpolitik

redovisas i ett särskilt avsnitt i propositionen (6.5). I ett

efterföljande avsnitt (6.6.1) redovisas resultaten för de olika

delområdena inom politikområdet. Slutligen gör regeringen en analys och

drar slutsatser för de olika delområdena (avsnitt 6.6.2).

Regeringen bedömer att samtliga myndigheter och bolag inom politikområdet

har bedrivit sina verksamheter i enlighet med de av regeringen fastslagna

riktlinjerna samt att de har utfört de uppdrag och bedrivit de aktiviteter

som följer av verksamhetsmålen. Med anledning av den planerade

konsumentpolitiska propositionen senare under hösten 2000 kommer åtgärder

att vidtas för att förbättra olika aktiviteter vid myndigheterna,

exempelvis ökade marknadskontroller vid Konsumentverket.

Revisionens iakttagelser

Under rubriken Revisionens iakttagelser redogör regeringen för om

Riksrevisionsverket (RRV) har haft några invändningar i

revisionsberättelserna för år 1999 avseende myndigheter inom de olika

politikområdena. RRV har inte haft några sådana invändningar mot någon av

myndigheterna.

Vissa kompletterande uppgifter

Inga motioner har väckts beträffande mål- och resultatfrågor. I föregående

års anslagsbetänkande (bet. 1999/2000:NU1) ställde sig utskottet bakom de

av regeringen då föreslagna målen. I två reservationer (m, kd, fp; c)

framförde företrädare för respektive parti sina synpunkter i frågan. När

det gällde regeringens resultatredovisning framhöll utskottet (enhälligt)

betydelsen av utformningen av regleringsbreven och målformuleringarna i

dessa. Vidare anfördes att regeringens redovisning generellt sett måste

vara mer konkret och att det är viktigt att verksamhetsmål formuleras på

ett sådant sätt att de blir möjliga att följa upp. Detta innebär bl.a. att

- utifrån de övergripande målen - ändamålsenliga delmål måste formuleras.

Utskottets ställningstagande och bedömning

Inledning

Utskottet behandlar först frågan om mål och redovisar därefter sin

bedömning av regeringens resultatredovisning.

Mål

Utskottets syn på näringspolitikens inriktning överensstämmer med den som

redovisas i budgetpropositionen och som har föregåtts av överläggningar

mellan regeringen, Vänsterpartiet och Miljöpartiet. De mål som regeringen

föreslår för utgiftsområde 24 Näringsliv är formulerade med utgångspunkt i

denna syn på näringspolitiken och tillstyrks således.

Bedömning av regeringens resultatredovisning

I årets budgetproposition har en indelning av statsbudgeten i

politikområden införts. I utgiftsområde 24 Näringsliv ingår de tre

politikområdena Näringspolitik, Utrikeshandel, export- och

investeringsfrämjande samt Konsumentpolitik. Redovisningen av mål,

politikens inriktning, insatserna och resultatbedömningen görs samlat för

varje politikområde. Texterna om de olika anslagen som följer därefter

blir därmed, jämfört med tidigare år, mer kortfattade. Utskottet tycker

att detta är en bra ordning.

I utgiftsområde 24 ingår också ett par anslag som tillhör ett annat

politik-område. Det gäller två anslag för Verket för innovationssystem

(Vinnova), vilka tillhör politikområdet Forskningspolitik som presenteras

under utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning. Redovisning

av mål och resultat för dessa verksamheter görs därmed i den del av

budgetpropositionen som avser utgiftsområde 16 och som tillhör

utbildningsutskottets ansvarsområde. Detta innebär vissa nackdelar för

näringsutskottets möjligheter till överblick. Problemet är dock inte unikt

för dessa anslag, utan gäller för ett antal anslag, till följd av att

utgiftsområden och politikområden inte är sammanfallande. Utskottet anser

dock för sin del i fallet med Vinnovas anslag att det är mer angeläget att

anslagen ingår i utgiftsområde 24 än att de berörda politik- och

utgiftsområdena sammanfaller.

Utskottet vill härutöver, i likhet med föregående år, framhålla den stora

betydelse som mål- och resultatredovisningen i budgetpropositionen har för

riksdagens styrningsmöjligheter. Generellt gäller att regeringens

redovisning måste vara mer konkret. Avgörande är härvid att verksamhetsmål

formuleras på ett sådant sätt att de blir möjliga att följa upp. Detta

innebär bl.a. att ändamålsenliga delmål måste formuleras utifrån de

övergripande målen. Utskottet vill - återigen - framhålla betydelsen av

utformningen av regleringsbreven och målformuleringarna i dessa. Det bör

också eftersträvas en nära koppling mellan regleringsbreven och

redovisningen till riksdagen.

Slutligen noterar utskottet att Riksrevisionsverket inte har avgivit

revisionsberättelse med invändning till någon av myndigheterna inom

utgiftsområde 24 Näringsliv.

Regelförenkling

Skrivelse 1999/2000:148

Inledning

I regeringens skrivelse 1999/2000:148 lämnas en redogörelse för

regelförenklingsarbetet med särskild inriktning på små företag. I

skrivelsen redogörs för hur myndigheter tillämpat förordningen (1998:1820)

om särskild konsekvensanalys av reglers effekter för små företags villkor

under år 1999. Vidare lämnas en redogörelse för regeringens

regelförenklingsarbete i detta sammanhang samt en redogörelse för mål som

regeringen satt upp för det fortsatta arbetet.

Regeringen har introducerat ett system för effektivare konsekvensanalyser

av reglers effekter för små företags villkor. Systemet har införlivats

genom beslut om ändringar i kommittéförordningen (1998:1474), beslut om

särskild förordning (1998:1820) avseende myndigheter - den s.k. SimpLex-

förord-ningen - samt beslut om riktlinjer för Regeringskansliet. En

statssekreterargrupp med särskilt ansvar för regelförenkling, med

statssekreterare från Justitie-, Finans- och Näringsdepartementen, har

bildats. Vidare har inom Näringsdepartementet inrättats en särskild enhet,

SimpLex-enheten, med en rådgivande, stödjande och granskande funktion i

Regeringskansliet men också i förhållande till myndigheter och

utredningsväsendet. I enhetens uppgifter ingår bl.a. att följa arbetet med

särskilda konsekvensanalyser.

Praktiska erfarenheter och resultat

Enligt SimpLex-förordningen är myndigheterna skyldiga att årligen, före

den 1 februari, rapportera till regeringen om det gångna verksamhetsårets

arbete med särskilda konsekvensanalyser. Den 1 februari 2000 lämnade

myndigheterna sin första rapportering enligt förordningen. Myndigheternas

efterlevnad av SimpLex-förordningen och kommittéernas efterlevnad av

kommittéförordningen i berörd del har varierat. Många har sett år 1999 som

ett inkörningsår, eftersom förordningarna började gälla den 1 februari

1999 respektive den 1 januari 1999.

Totalt har 77 myndigheter lämnat rapporter. Av dessa har följande 31

myndigheter rapporterat om sitt arbete med särskild konsekvensanalys

enligt SimpLex-förordningen: Alkoholinspektionen, Arbetarskyddsstyrelsen,

Boverket, Elsäkerhetsverket, Fiskeriverket, Statens jordbruksverk,

Kemikalieinspektionen, Konkurrensverket, Konsumentverket,

Lantmäteriverket, Luftfartsverket, Läkemedelsverket, Naturvårdsverket,

Närings- och teknikutvecklingsverket (NUTEK), Patent- och

registreringsverket (PRV), Post- och telestyrelsen, Rikspolisstyrelsen,

Riksskatteverket (RSV), Sjöfartsverket, Skogsstyrelsen, Socialstyrelsen,

Sprängämnesinspektionen, Statens livsmedelsverk, Statens räddningsverk,

Statens skolverk, Statens strålskyddsinstitut, Statistiska centralbyrån

(SCB), Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC),

Tullverket, Vägverket och Överstyrelsen för civil beredskap. Resterande 46

myndigheter har rapporterat att myndighetens verksamhet inte berör små

företags villkor och att de inte är rapporteringsskyldiga enligt SimpLex-

förordningen.

Många myndigheter har i sina rapporter informerat om sina

regelförenklingsprojekt och sitt arbete för ett bättre regelverk. Några

myndigheter som redovisat mer omfattande arbeten är

Arbetarskyddsstyrelsen, Kemikalieinspektionen, Livsmedelsverket,

Naturvårdsverket, Rikspolisstyrelsen och Tullverket. I skrivelsen

redovisas några exempel på regelförenklingsinsatser på myndighetsnivå.

Konsekvensanalyserna kräver resurser och byts ofta ut mot

remissförfarande, uppger ett antal myndigheter. Fiskeriverket,

Kemikalieinspektionen, Livsmedelsverket och Naturvårdsverket anser att

checklistan i SimpLex-förordningen utgör ett mycket praktiskt verktyg. Vid

tillämpning av förordningen uppstår det dock i vissa fall osäkerhet kring

begreppet småföretag. Flera myndigheter har efterfrågat en definition av

vad ett småföretag är enligt förordningen. Vidare har flera myndigheter

efterfrågat möjligheten att redovisa analyser enligt SimpLex-förordningen

och enligt verksförordningen i samma dokument. Flera myndigheter har

uppgivit att de har mycket begränsat utrymme för regelförenklingar när de

måste implementera EG-direktiv och förordningar samt andra internationella

avtal.

Totalt har, enligt regeringens bedömning, åtta myndigheter tydligt

rapporterat om utförda särskilda konsekvensanalyser, nämligen

Arbetarskyddsstyrelsen, Elsäkerhetsverket, Fiskeriverket, Jordbruksverket,

Naturvårdsverket, Post- och telestyrelsen, Riksskatteverket och

Tullverket. Ytterligare ett tiotal myndigheter uppger att de arbetar med

analyserna, men anger inte specifikt berörda föreskrifter eller hur många

analyser som är genomförda. Myndigheterna likställer ofta remisser med en

särskild konsekvensanalys.

Av de 31 rapporterande myndigheterna har 20 redovisat upphävda

föreskrifter. Det är, enligt regeringen, svårt att få en generell bild av

hur många föreskrifter som verkligen har upphävts. För de 20 myndigheter

som rapporterat kan utläsas att 210 föreskrifter har upphävts, men att 73

av dem är återinförda. För åtta av myndigheterna gäller att samtliga

föreskrifter som upphävts har återinförts. Rikspolisstyrelsen har bidragit

till att flest föreskrifter har upphävts genom att ta bort 37

föreskrifter, utan att återinföra någon.

När det gäller införda och ändrade allmänna råd under år 1999 anges att av

de 31 rapporterande myndigheterna har 18 redovisat ändrade eller nya

allmänna råd. Totalt har 45 nya allmänna råd införts. Ytterligare 47

stycken som har införts av Riksskatteverket kan anses tillhöra denna

kategori, eftersom de är tidsbegränsade och införs varje år.

Resultatet av kommittéernas redovisning enligt den aktuella paragrafen i

kommittéförordningen är att år 1999 även för kommittéerna innebar en

övergångsperiod. Regeringen har för avsikt att lämna en mer omfattande

redovisning av kommittéernas arbete i 2001 års redogörelse till riksdagen.

Mål och medel för det fortsatta regelförenklingsarbetet med särskild

inriktning på små företag

Det övergripande målet för regeringens regelförenklingsarbete gentemot små

företag är att förbättra dessa företags arbetsförutsättningar,

konkurrensförmåga och villkor i övrigt för att åstadkomma en ökad

sysselsättning och högre tillväxt. Ett konkret delmål är att inom en

treårsperiod tydligt minska regelverkens administrativa börda för

småföretag. Regeringen kommer att följa upp arbetet och redovisa

resultatet för riksdagen. Den administrativa bördan bör främst mätas som

"nedlagda timmar och kronor" i småföretagen. Ett annat intressant delmått

på regelverkens effekt kan vara den uppgiftslämnarbörda som läggs på

företag som en konsekvens av befintliga regelverk.

Inom OECD bedrivs sedan ett antal år ett omfattande arbete för

regelförenkling och därmed sammanhängande frågor. Det handlar bl.a. om

metoder för regelanalys, prövning av andra styrformer än förbuds- och

kontrollregler, utveckling av checklistor och erfarenhetsutbyte för att

förbättra kvaliteten på medlemsstaternas regelstyrningsbeslut. OECD:s råd

antog år 1995 en särskild rekommendation till medlemsstaterna om

regelstyrning. Bland de projekt som bedrivs inom OECD ingår en årlig

granskning av några medlemsstaters program för regelreformering.

Regeringen ämnar anmäla sitt intresse för en sådan oberoende granskning av

det svenska regelförenklingsarbetet, vid lämplig tidpunkt, som komplement

till de egna uppföljningar som regeringen avser att genomföra.

Regeringen avser att årligen för riksdagen redovisa en sammanfattning av

myndigheternas arbete enligt SimpLex-förordningen, användningen av

konsekvensanalyser i utredningsväsendet samt Regeringskansliets

regelförenklingsarbete för småföretag. En särskild grupp bestående av

småföretagare samt småföretagsexperter är knuten till SimpLex-enheten.

Gruppen har två uppgifter. Den ena är att fungera som bollplank och

experthjälp i SimpLex-enhetens arbete med regelförenklingsfrågor, varvid

SimpLex-gruppen kompletterar den större referensgruppen Nybyggarna inom

detta område. Den andra uppgiften för SimpLex-gruppen är att agera

diskussionspartner med såväl SimpLex-enheten som departementets politiska

ledning när det gäller prioriteringar i regelförenklingsarbetet. SimpLex-

gruppen har därmed en operationell uppgift och kommer att engageras i det

löpande arbetet. SimpLex-enheten fungerar även som kontaktorgan för små

företag i regelfrågor, vilket innebär att enheten uppmärksammas på problem

direkt av småföretag, vilket i sin tur kan påverka de prioriteringar som

görs.

Slutsatser inför det fortsatta arbetet

Sammanfattningsvis kan sägas att myndigheterna ligger olika långt framme

när det gäller att analysera och bedöma reglers effekter för små företags

villkor. SimpLex-enheten avser att mer aktivt ta kontakt med myndigheter

för att fungera effektivt i sin roll som stödjare och rådgivare i fråga om

myndigheternas arbete med de särskilda konsekvensanalyserna. Detsamma

gäller även det fortsatta stödjande och rådgivande arbetet gentemot

utredningar och Regeringskansliet. För det interna arbetet i

Regeringskansliet är ambitionen att SimpLex-enheten skall komma in i ett

tidigt skede av beredningsprocessen. Regeringen avser att i

budgetpropositionen för år 2001 redovisa prioriterade områden för

regelförenkling med särskild inriktning på små företag. År 1999 var det

första år under vilket SimpLex-förordningen har gällt och skall därför ses

som ett övergångsår för Regeringskansliet, myndigheter och kommittéer.

Genom ett nära samarbete med småföretagen och deras representanter samt

tillgänglig expertis kommer regeringen att utveckla mål, mått och metoder

för regelförenklingsarbetet. Regeringen avser, som tidigare nämnts, att

årligen lämna en sammanfattande redovisning av regelförenklingsarbetet

till riksdagen.

Propositionen

Under rubriken Prioriterade områden i avsnittet om regelförenkling

redovisas följande. Långsiktiga insatser såsom utbildning av tjänstemän

inom Regeringskansliet, myndigheter och utredningsväsende kommer att

prioriteras. Med detta syfte arrangerades i september 2000 ett seminarium

med deltagare från myndigheter och Regeringskansliet. SimpLex-enheten

kommer vidare att engageras i utbildningen av bl.a. nya generaldirektörer.

Med hjälp av SimpLex-gruppen, som består av representanter för små företag

samt småföretagsexperter, kommer förenkling av befintliga regelverk att

övervägas. Prioriterade områden är härvid skatte- och

arbetsrättslagstiftningarna, men även miljölagstiftningen.

När det gäller skattelagstiftningen avser regeringen att analysera de

förslag inom skatteområdet som lämnas av SimpLex-gruppen. Regeringen har

även tillsatt utredningar på skatteområdet vilkas arbete syftar till att

åstadkomma bl.a. regelförenklingar för små företag. Det gäller

Förenklingsutredningen (dir. 1996:78 och 1998:4) och Utredningen om

reglerna för beskattning av ägare i fåmansföretag m.m. (dir. 1999:12).

Inom ramen för SimpLex-arbetet kommer förslagen från dessa utredningar

att, i en nära dialog med näringslivet, övervägas från

förenklingssynpunkt.

Beträffande arbetsrättslagstiftningen har regeringen inlett förberedelser

för en översyn av semesterlagen och kommer i slutet av år 2000 att

tillsätta en utredning som skall se över regelverket ur främst ett

förenklingsperspektiv.

När det gäller det pågående regelförenklingsarbetet sägs att

regelförenkling är en angelägenhet för hela regeringen och att det präglar

Regeringskansliets arbete. Inom olika delar av Regeringskansliet pågår

regelförenklingsarbete som är av betydelse för små företag. I

propositionen redovisas några exempel på sådant. På skatte- och

avgiftsområdena noteras att, förutom de tidigare nämnda utredningarna, en

ny lag om självdeklarationer och kontrolluppgifter bereds inom

Regeringskansliet och att en ny och moderniserad socialavgiftslag skall

införas vid årsskiftet 2000/01. Vidare pågår ett arbete inom

Riksskatteverket med inriktning på förslag om enklare beräkningar och

deklarationer vad gäller försäljning av värdepapper. Inom RSV görs även en

utvärdering av skattekontoreformen ur ett helhetsperspektiv, för att

möjliggöra förbättringar. En översyn pågår vidare inom Regeringskansliet

av olika gränsvärden i bl.a. bokförings- och redovisningslagen, i syfte

att samordna och nedbringa antalet gränsvärden. Ett system för elektronisk

ingivning av ansökningar om patent förbereds. Vad gäller varumärken och

mönsterskydd utreds frågan för närvarande av Varumärkeskommittén

respektive Mönsterskyddsutredningen.

Motionerna

Frågan om regelförenkling tas upp i 16 motioner. I motion 1999/2000:N52

(m, kd, c, fp), som väckts med anledning av skrivelse 1999/2000:148,

begärs riksdagsuttalanden i följande avseenden: om ett förbättrat svenskt

näringsklimat; om förändrade attityder till småföretagare; om att

genomföra samtliga Småföretagsdelegationens förslag; om att ge

regelförenklingsarbetet högsta politiska prioritet; om tydliga, mätbara

mål för regelförenklingsarbetet; om obligatoriska konsekvensanalyser vad

avser reglernas ekonomiska effekter på företagen; om försöksverksamhet med

tidsbegränsade regler. Vidare begärs att riksdagen beslutar att Sverige

omedelbart skall anmäla sitt intresse för att OECD under hösten år 2001

genomför en oberoende granskning av Sveriges regelförenklingsarbete. Det

nationella näringsklimatet måste formas så att Sverige klarar av att tävla

med de mest konkurrenskraftiga delarna av världen i fråga om goda villkor

för företagande och investeringar, anför motionärerna. Omvärldsförståelse

och förändringsbenägenhet i politiken är helt avgörande för Sveriges

framtida position. Det är i detta perspektiv förödande att klamra sig fast

vid stela modeller, rigida arbetsmarknadsregler och världens högsta

skattetryck, säger motionärerna. De menar att tillkomsten av jobb på lång

sikt bygger på en tillväxt bland de små och medelstora företagen. Negativa

attityder till småföretagande har under lång tid påverkat

företagsstrukturen, och villkoren för företagande har helt anpassats till

storföretagen, hävdar motionärerna. Av Sveriges ca en halv miljon företag

är den överväldigande majoriteten enmansföretag och bara 3 % har fler

än 20 anställda. Framväxt av nya företag inom tjänste- och

servicesektorerna har hindrats genom den offentliga sektorns kraftiga

utbyggnad och monopol, anser motionärerna. De påpekar att den

arbetsintensiva, privata tjänstesektorn, som fungerat som

sysselsättningsmotor i t.ex. Förenta staterna, har utvecklats betydligt

långsammare i Sverige. Sverige behöver en annan företagarpolitik, vilket

omfattar en mängd förändringar inom områdena skatter, arbetsmarknad,

konkurrens, regelförenkling, Europaengagemang, och - inte minst viktigt -

förändrade attityder till företagande och entreprenörskap, anför

motionärerna.

I motionen framläggs förslag under fem rubriker enligt följande:

- Genomför Småföretagsdelegationens förslag: Delegationens rapport

innehåller en lång rad förslag som dramatiskt skulle underlätta för

småföretagen utan att förorsaka statsfinansiella kostnader, anser

motionärerna. De menar att samhällets kostnader för tillväxthämmande

regler är betydande och att dessa kostnader betalas av medborgarna, främst

i form av färre arbetstillfällen, sämre levnadsstandard och begränsad

valfrihet. Motionärerna föreslår att Småföretagsdelegationens samtliga

förslag omgående skall genomföras.

- Hög politisk prioritet: Erfarenheterna från länder som tar

avregleringsarbetet på allvar, såsom Storbritannien och Nederländerna,

visar att det krävs politiskt stöd från allra högsta nivå, säger

motionärerna. Statsministern föreslås därför leda och politiskt ansvara

för arbetet, vilket bör ske genom att en grupp i Statsrådsberedningen ges

ansvar för att initiera och följa avregleringsarbetet i departement och

myndigheter. Gruppen bör föreslå modeller för hur arbetet skall bedrivas,

bistå med kompetens samt lyfta fram goda exempel på avregleringar, anser

motionärerna. De föreslår vidare att gruppen skall rapportera om hur

arbetet fortlöper och att det varje år till riksdagen skall lämnas en

redogörelse över avregleringsarbetet. Varje departement och varje

myndighet skall därvid vara ansvariga för rapporteringen till

statsministerns avregleringsgrupp.

- Tydliga, mätbara mål för avregleringen: Avregleringsgruppen skall

ansvara för de kvalitativa och kvantitativa målen för arbetet, anför

motionärerna vidare. Ett lägsta kvantitativt mål skall därvid vara att

alla företagsregler skall ha granskats inom en fyraårsperiod. Målet för

regelförenklingsarbetet måste anges tydligt, anser motionärerna och

föreslår att inom en mandatperiod skall regelmängden minska med 10 % och

efter två mandatperioder med 25 %, så som med gott resultat gjorts i

Nederländerna. Gruppen bör vidare se till att arbetet framför allt syftar

till att avskaffa eller minska sådana regler och regelsystem som bedöms

sänka konkurrenstrycket, anför motionärerna. De framhåller samtidigt att

arbetet skall ske med beaktande av att samhället måste ha effektiva

regelsystem för skydd av människors liv och hälsa, miljöskydd och

säkerhet.

- Obligatorisk konsekvensanalys: Alla nya regler bör föregås av konse-

kvensbeskrivningar vad avser reglernas ekonomiska effekter på företagen,

anför motionärerna. Sådana konsekvensbeskrivningar skall lämnas av såväl

departement som myndigheter och kommuner. I konsekvensbeskrivningen skall

det även analyseras om problemet hade kunnat lösas på annat sätt än genom

en ny reglering, säger motionärerna. De anser vidare att alla utredningar

bör få specialdestinerade medel för att genomföra denna typ av

konsekvensanalyser.

- Tidsbegränsade regler: En försöksverksamhet bör prövas med

tidsbegränsade regler, där det redan från början anges att de har en

begränsad varaktighet, så att det krävs ett nytt beslut om en regel skall

fortsätta att gälla efter det datum då det sagts att den skall upphöra.

Liknande förslag framförs även i motion 2000/01:N381 (m, kd, c, fp). Där

begärs också att riksdagen skall uttala sig för att SimpLex-enhetens

resurser för bevakning av att konsekvensanalyser sker enligt SimpLex-

förordningen skall förstärkas och att riksdagen skall anmoda regeringen

att omedelbart anmäla intresse för att OECD under hösten 2001 skall

genomföra en oberoende granskning av Sveriges regelförenklingsarbete. Det

svenska regelverket är omfattande, säger motionärerna. De uppger att det

finns ungefär 1 000 lagar som stiftats av riksdagen, ca 2 000 förordningar

som utfärdats av regeringen samt ca 7 000 föreskrifter och allmänna råd

som utfärdats av myndigheter. Ungefär hälften av alla dessa regler har

direkt betydelse för företagen och uppgår till mer än 20 000 sidor, säger

motionärerna. De anser att reglernas mängd och komplexitet samt

myndigheternas sätt att tillämpa dem påverkar möjligheten att starta

företag, utveckla och kundanpassa produkter samt att snabbt reagera på

olika marknadsförändringar. Regelkomplexiteten anses direkt

småföretagarfientlig, och regelverket ses därmed som en strukturfaktor med

betydelse för näringslivets utveckling och Sveriges ekonomiska tillväxt.

I partimotion 2000/01:N385 (m) begärs ett riksdagsuttalande om

regelförenklingar för företagande. Samhällets kostnader för

tillväxthämmande regler är betydande, och dessa kostnader betalar

medborgarna, främst i form av sämre levnadsstandard och begränsad

valfrihet, anför motionärerna. De anser att det arbete för bättre och

enklare regler som inleddes av den borgerliga regeringen under åren

1991-1994 måste drivas vidare. I motionen framläggs följande förslag:

Småföretagsdelegationens förslag bör genomföras skyndsamt;

avregleringsarbetet bör bedrivas systematiskt på alla nivåer; samtliga

befintliga regler som berör företagare bör granskas inom en mandatperiod i

syfte att förenkla och minska regelmassan; arbetet med regelförenklingar

bör ges en hög politisk prioritet och företagarna bör själva få påverka

arbetet genom samråd; alla nya förslag från regeringen som påverkar

företagens villkor bör föregås av en noggrann analys av effekterna;

myndigheter som ger ut föreskrifter bör omfattas av kravet att göra en

konsekvensanalys.

I de två motionerna 2000/01:N237 (m) och 2000/01:N238 (m) - av samme

motionär - föreslås att riksdagen skall göra tillkännagivanden i följande

fem avseenden: om att lagförslag och myndighetsföreskrifter som påverkar

företagens villkor alltid skall föregås av en närmare konsekvensanalys

rörande effekterna; om att Småföretagsdelegationens återstående förslag

skall genomföras under innevarande mandatperiod; om behovet av en

fortlöpande utmönstring av föråldrade eller av andra skäl uttjänta

regelverk; om behovet av att initialt pröva och utvärdera ett system med

s.k. solnedgångsparagrafer inom vissa begränsade lagstiftningsområden; om

behovet av att inrätta en permanent avregleringsdelegation inom

statsministerns kansli. Det finns mycket goda skäl för regeringen att

noggrannare studera konsekvenserna för näringslivet av kommande lagförslag

som berör företagen och företagsamhetens villkor, anför motionären. Han

anser att en skyldighet att göra konsekvensanalyser bör åligga regeringen

och även kunna innefatta förslag om alternativa åtgärder till en

lagreglering. SimpLex-förordningen ålägger redan verk och myndigheter att

göra en närmare analys av tänkbara ekonomiska och andra effekter innan

föreskrifter och tolkningsanvisningar utfärdas, konstaterar han och hävdar

att resultatet av SimpLex-gruppens arbete hittills har varit mycket

magert. En god början på ett mer intensivt regelförenklingsarbete vore att

successivt och systematiskt under innevarande mandatperiod genomföra

återstående del av Småföretagsdelegationens förslag, säger motionären. Han

menar vidare att det är lika viktigt att mönstra ut föråldrade,

överspelade eller annars uttjänta lagar, förordningar och bestämmelser som

det är att stifta nya lagar i takt med samhällets förändringar. Därför

föreslås att en permanent avregleringsdelegation skall inrättas som ett

expertorgan åt regeringen, men med årlig rapporteringsskyldighet till

riksdagen. Delegationens uppgift skall vara att bl.a. fortlöpande och

systematiskt inventera regelverk och författningssamlingar, ge regeringen

förslag och råd rörande sådana lagar som regeringen kan föreslå riksdagen

att upphäva eller i fråga om förordningar och liknande bestämmelser som

regeringen själv kan besluta skall upphöra att gälla. Delegationen, som

bör ha en allsidig sammansättning med företrädare för bl.a. näringslivets

olika sektorer, föreslås arbeta som ett självständigt organ knutet till

Statsrådsberedningen under statsministerns ledning. Ett system med s.k.

solnedgångsparagrafer bör övervägas och prövas och utvärderas inom vissa

begränsade lagstiftningsområden, innebärande att en regel som sällan eller

aldrig använts inom en tidsrymd av tre till fem år automatiskt upphör att

gälla, föreslår motionären avslutningsvis.

Småföretagsdelegationens förslag bör genomföras för att få till stånd ett

bättre företagsklimat i Sverige, anförs det i motion 2000/01:T477 (m, kd,

fp). Även om det finns ett gemensamt regelverk inom EU har nationella

regler och bestämmelser alltjämt stor betydelse, säger motionärerna. De

menar att det därmed finns skillnader i de konkurrensförutsättningar som

framför allt de svenska åkerier som är verksamma inom utrikestrafiken

utsätts för. Ett genomförande av Småföretagsdelegationens förslag skulle

hjälpa åkeriföretagen, t.ex. förslagen om en enklare registrering av

företag samt en förenkling av tullprocedurerna, anför motionärerna.

Även i motion 2000/01:N324 (kd) begärs ett tillkännagivande om att

Småföretagsdelegationens förslag skall genomföras. Under den borgerliga

regeringen tillkallades en särskild avregleringsdelegation med uppgift att

driva på avregleringsarbetet samt föreslå förändringar som stärker

konkurrensen och ökar utrymmet för nyetableringar, erinrar motionärerna

om. De hänvisar till att erfarenheter från andra länder, såsom

Storbritannien, Nederländerna och Irland, visar att det krävs ett starkt

politiskt stöd från allra högsta nivå. Därför föreslås att statsministern

och finansministern bör leda och politiskt ansvara för arbetet.

Småföretagsdelegationens rapport innehåller en lång rad förslag som är av

sådan art att de dramatiskt skulle underlätta för småföretagen utan att

statsfinansiella kostnader uppkommer, säger motionärerna. De anser att

samhällets kostnader för tillväxthämmande regler är betydande och att

priset betalas av medborgarna, främst i form av sämre levnadsstandard och

begränsad valfrihet. Av Småföretagsdelegationens 81 förslag till

regelförenklingar har för närvarande, två år senare, bara 28 helt eller

delvis genomförts, säger motionärerna. De hävdar att 53 förslag, dvs.

närmare 2/3, enligt en rapport från Svenska Arbetsgivareföreningen (SAF) i

september 2000, fortfarande inte är genomförda. Motionärerna anser att de

flesta av delegationens ännu inte genomförda förslag skyndsamt bör

genomföras. En svensk företagare har över 4 000 regler och ca 20 000

trycksidor att hålla reda på, och varje år tillkommer ca 5 000 sidor med

omarbetade eller nya regler, säger motionärerna. De anser att den totala

regelmängden som berör företagare måste minska och att en s.k.

solnedgångsparagraf skall införas, så att företagsregler som inte använts

på fem år eller mer slopas.

De flesta av Småföretagsdelegationens förslag kan och bör genomföras mer

eller mindre genomgående, anförs det i motion 2000/01:N218 (kd). Det är

krångligt att vara småföretagare i Sverige, anser motionären. Han menar

att det finns en stor mängd regler och förordningar som ständigt byggs på

med nya, vilket gör att regelmängden i praktiken är ogenomtränglig för den

enskilde företagaren. Småföretagsdelegationen lämnade en rad konkreta

förslag på hur regelverket skulle kunna förenklas, säger motionären. Han

hänvisar till Kanada som ett föregångsland, där en nyföretagare via egen

dator, kommunens näringslivskontor eller statligt bibliotek kan registrera

sitt företag med namn, anmäla sig för olika skatter och försäkringskassa

samt ordna ytterligare nödvändiga tillstånd. Enligt

Småföretagsdelegationens bedömning bör en sådan procedur ta endast ca 20

minuter och förenklas så att endast en myndighet behöver kontaktas och att

det kan skötas via Internet. En frivillig, förenklad självdeklaration

skulle kunna införas för i första hand enskilda firmor och handelsbolag

som omsätter mindre än t.ex. 1,5 miljoner kronor och som saknar såväl

anställda som fast egendom, föreslår motionären vidare. I samband härmed

föreslås att även ett hjälpmedel för bokföring och deklaration skall tas

fram för att möjliggöra för företagaren att själv klara dessa aktiviteter.

Regeringen bör skyndsamt lämna förslag om enklare regler för

småföretagarna, anförs det i motion 2000/01:N235 (kd). Det är viktigt med

långsiktiga lösningar som är stabila och skapar bra grund för fri

företagsamhet, säger motionären. Han anser att det i den rådande

högkonjunkturen är särskilt gynnsamt att skapa arbetstillfällen genom ökat

företagande. Många vill för närvarande starta egna företag, och dessa får

inte hindras av ett snårigt regelverk, anför motionären avslutningsvis.

I motion 2000/01:N269 (kd, m, c, fp) begärs tillkännagivanden i följande

fem avseenden: om att regeringen aktivt skall verka för ett tydligare,

enklare och mer konsekvent regelverk, som medför lika behandling av alla

företag; om att regeringen skall vidta konkreta åtgärder som minskar

antalet regler, gör dem tydligare och minskar samhällets kostnader för

regelverk; om snabbare genomförande av förslag från

Småföretagsdelegationen och den s.k. BEST-gruppen inom EU; om införande av

sanktioner mot myndigheter och kommuner som inte följer lagen. Sverige

måste få ett mer småföretagsvänligt klimat, och det är politikernas

uppgift att skapa generellt goda villkor för företagandet, med stabila,

enkla, konsekventa, förutsägbara regler som är lika för alla, anför

motionärerna. De påpekar att de administrativa kostnaderna för

småföretagen blir högre ju mindre företaget är, varför det är nödvändigt

att minska antalet regler samt förenkla och förtydliga de regler som

finns. Lagstiftning med stort tolkningsutrymme, brist på allmänna råd som

styr tillämpningen och brist på sanktioner när tillämparna inte följer

lagen skapar mycket osäkra förhållanden för företagen, vilket hämmar

tillväxten, säger motionärerna. De påstår att - trots att det i

verksförordningen har funnits krav på konsekvensutredningar i många år -

dessa krav inte har tagits på allvar. Av Småföretagsdelegationens förslag

har hittills bara ett fåtal genomförts på ett sätt som märks för

företagen, hävdar motionärerna. De erinrar vidare om det arbete som

bedrivs av en grupp inom EU, BEST-gruppen, med syfte att ta fram

regelförenklingar för små och medelstora företag. Ministerrådet antog

våren 1999 en handlingsplan i detta ämne, riktad till medlemsländerna.

Sedan handlingsplanen presenterades har den svenska regeringen dock inte

agerat, säger motionärerna. De anser att kraftfulla åtgärder måste vidtas

omgående som på ett påtagligt sätt förbättrar situationen för

småföretagen.

Riksdagen bör göra ett uttalande om förenkling av regler för företagande,

anförs det i motion 2000/01:N267 (c). Regelverket och kontakterna med

myndigheter måste förenklas och anpassas till den nya tidens företagande,

säger motionärerna. De anser att företagen måste ges stabila, begripliga

och långsiktiga spelregler och att alla nya lagförslag måste granskas

utifrån hur de påverkar enskilda småföretag.

Det bör utarbetas ett nytt regelsystem för förenklat företagande, anförs

det i motion 2000/01:N282 (c). Principen om "en dörr in", dvs. att en

person som skall starta ett företag bara skall behöva kontakta en

myndighet och inte som för närvarande flera, är betydelsefull när det

gäller att starta företag, anser motionären. Hon hänvisar till

förhållandet i Kanada, där en nyföretagare via datorn kan registrera ett

företag på 20 minuter, varvid automatisk registrering för skatter och

ansökan om tillstånd ingår. Detta borde också vara möjligt i Sverige, som

är ett av världens starkaste IT-länder, menar motionären.

I motion 2000/01:N302 (c) begärs tillkännagivanden i följande fyra

avseenden: om förbättring och förenkling av regelsystemet för

småföretagare; om förkortning av handläggningstiderna vid Patent- och

registreringsverket i anslutning till nyregistrering; om att myndigheter

och verk blir mer serviceinriktade och ser företaget som en viktig

samhällsmedborgare; om en förbättring av rättsskyddet för småföretagare

som drabbats av felaktig information. Det behövs genomgripande

förbättringar för småföretagen, med hänvisning till deras nyckelroll i

samhället, anför motionärerna. De menar att servicen från myndigheter är

en viktig fråga och pekar på att det ofta är långa handläggningstider. Med

satsningar på den nya tekniken och ett förenklat regelverk skulle fler

vilja och våga satsa på sina idéer, anser motionärerna. De framhåller att

myndigheterna måste börja betrakta företagen som kunder och

samarbetspartner. Av Småföretagsdelegationens 81 förslag anser sig

motionärerna kunna konstatera att endast 14 har genomförts. I de fall där

myndigheterna givit olika besked måste det införas en bestämmelse som gör

myndighetspersonerna ansvariga för de ekonomiska problem som kan drabba en

företagare, föreslår motionärerna. För att underlätta för en småföretagare

i kontakter med myndigheter föreslås vidare att en s.k. företagslots skall

inrättas, dvs. en person som kan bistå de allra minsta företagen och vara

en kommunikationslänk mellan myndigheterna och företaget.

Det krävs en rejäl förenkling av det regelverk som omgärdar företagandet,

anförs det i partimotion 2000/01:A812 (fp). Den som vill starta ett eget

företag möts ofta av en mur av blanketter, byråkrati och misstänksamhet,

hävdar motionärerna. De vill göra det lättare att registrera företag,

t.ex. via Internet, och förenkla deklarations- och bokföringsregler så att

de flesta småföretagare kan klara detta på egen hand, vilket inte sägs

vara fallet för närvarande.

I motion 2000/01:N323 (fp) begärs tillkännagivanden i följande åtta

avseenden: om införande av en s.k. solnedgångsparagraf för regler som

berör företagandet; om införande av ett konsekvent avregleringsarbete lett

av finansministern; om ett startpaket för företagare; om myndigheternas

redovisning av hur de klarar service och informationskrav gentemot

företagare; om en handledning för företagare; om förenklingar av

blanketter; om ett Internetbaserat informationssystem; om registrering av

företag via Internet. Många företagare upplever administrationen kring den

egna verksamheten som alltför omfattande, säger motionärerna. De menar att

eftersom Sverige behöver många nya företagare måste det bli lättare och

lönsammare för människor att starta eget. Motionärerna hänvisar till

följande förslag som framlagts av Folkpartiet och som bör genomföras

omgående: en s.k. solnedgångsparagraf bör införas så att regler som inte

använts på fem år försvinner; alla nya regler som berör företagare skall

förses med en ordentlig konsekvensanalys; finansministern bör leda ett

konsekvent avregleringsarbete med sikte på att förenkla och minska den

offentliga regelmassan; ett system av servicecheckar för privatpersoners

betalning för tjänster i exempelvis hushållet, kombinerat med en

skattereduktion för hushållstjänster bör införas; ett s.k. startpaket för

företagare skall finnas tillgängligt på Internet och på alla skatte- och

postkontor; myndigheterna skall i sina årsredovisningar redovisa hur man

klarat service- och informationskraven gentemot företagen, t.ex. vad

gäller handläggningstider, tider innan besked lämnas, väntetider i

telefon, etc.; en handledning för företagare skall utarbetas - en s.k.

lathund för företagare som behöver söka information och komma i kontakt

med olika myndigheter eller andra instanser; samtliga blanketter riktade

till företagare skall analyseras i syfte att slopas, förenklas eller

förkortas; staten bör ansvara för ett Internetbaserat informationssystem

med regler för företag i olika situationer; nyföretagare skall via dator

kunna registrera sitt företag med namn, anmäla sig för olika skatter osv.,

varefter företagaren inom ett antal dagar bör få bekräftelse av berörda

myndigheter.

Också i motion 2000/01:N263 (fp) hänvisas till Folkpartiets förslag för

att förbätttra för företagen och företagsamheten. Motionären begär att en

förenklingskommission skall ges i uppdrag att se över regelverken, med

småföretagarna i glesbygden i förgrunden. Det handlar bl.a. om en

gynnsammare beskattning, men det måste också bli mindre krångligt att

starta och driva företag, anför motionären. Hon anser att småföretagen

tyngs av skatter, krångel, byråkrati och en lagstiftning som är illa

anpassad till deras verksamhetsformer.

Vissa kompletterande uppgifter

Riksdagen avslog våren 2000 ett stort antal motioner liknande de här

aktuella (bet. 1999/2000:NU13). Utskottet anförde att frågan om

regelförenkling för småföretagen är mycket viktig från tillväxtsynpunkt

och erinrade om att denna uppfattning låg bakom utskottets förslag till

riksdagsuttalande våren 1999 om behovet av ytterligare åtgärder för att

intensifiera arbetet på regelförenklingsområdet (bet. 1998/99:NU6). För

att kontinuerligt följa utvecklingen i fråga om regelförenklingar

anmodades regeringen då att lämna en årlig redogörelse till riksdagen för

regelförenklingsarbetet. Utskottet efterfrågade också en avstämning mot

Småföretagsdelegationens samtliga förslag och ett mål för

regelförenklingsarbetet.

Näringsdepartementet gjorde våren 2000 i en promemoria till utskottet en

avstämning mot Småföretagsdelegationens förslag. Regeringens samlade

bedömning var, enligt denna, att åtgärder vidtagits för att undanröja

majoriteten av de hinder som Småföretagsdelegationen uppmärksammat.

Regeringen ansåg att ca 75 % av förslagen är viktiga och bör genomföras i

någon form. Drygt 40 % av förslagen var helt genomförda eller befann sig i

en genomförandefas, och ytterligare drygt 30 % var under utredning eller

beredning. Det framhölls från Näringsdepartementet att många av förslagen

är av den karaktären att de aldrig kommer att kunna anses vara helt

slutförda. Det gäller t.ex. myndigheternas arbete med information och

service till företagen och flera av förenklingsförslagen, såsom lättnader

i uppgiftslämnande för företag och förenkling av tullprocedurer. Ungefär

en fjärdedel av förslagen föranleder i nuläget inga åtgärder från

regeringens sida; det gäller förslag på områden där det redan för

närvarande förekommer statliga insatser, t.ex. kompetensområdet, liksom

förslag på områden där det primära ansvaret inte ligger på staten utan på

kommunerna.

Utskottet, som ansåg att det var värdefullt att avstämningen mot

Småföretagsdelegationens förslag hade gjorts, menade att utfallet av den

visade på den starka vilja som finns hos regeringen att åstadkomma

resultat i regelförenklingsarbetet. Utskottet underströk att detta arbete

aldrig kommer att kunna anses vara avslutat, utan det får ses som en

ständigt pågående process. Det ligger också i sakens natur att varken de

berörda småföretagen eller den politiska oppositionen kan anse att de

vidtagna åtgärderna är tillräckliga, sade utskottet.

Regelförenklingsarbetet måste ständigt inta en framskjuten roll inom

näringspolitiken, anförde utskotttet. När det gällde de administrativa

reglerna för startande av företag hänvisade utskottet till en rapport från

Näringsdepartementet om internationell jämförelse av näringspolitiken

(Benchmarking av näringspolitiken, Ds 2000:12), av vilken framgår att

Sverige internationellt sett ligger förhållandevis bra till i detta

hänseende - med kort tidsåtgång och ett fåtal procedurer. Danmark och

Storbritannien är de länder i Europa i vilka registreringen går snabbast.

I en reservation (m, kd, c, fp) anmodades regeringen att omedelbart vidta

ett antal åtgärder i syfte att åstadkomma regelförenklingar för företagen.

Näringsminister Björn Rosengren besvarade i november 2000 en

interpellation (2000/01:61) av Inger Strömbom (kd) om småföretagens

förutsättningar, närmare bestämt vad han ämnar göra för att se till att

genomföra de förslag som lämnades av Småföretagsdelegationen och vad han i

övrigt avser att göra för att förbättra småföretagarnas situation. I sitt

svar hänvisade näringsministern till att regeringen vid flera tillfällen

har givit uttryck för sin uppskattning för det arbete som

Småföretagsdelegationen gjorde och också i flera väsentliga avseenden har

tillstyrkt de förslag som delegationen lade fram. Det gäller t.ex. förslag

om förbättrade möjligheter att göra avsättningar till periodiseringsfond,

möjligheten till individuellt kompetenssparande, satsningar på förbättrad

information till småföretagare och det paket av åtgärder som delegationen

föreslog för att förstärka arbetet med regelförenkling. Regeringens

samlade bedömning är att åtgärder vidtagits i syfte att undanröja

majoriteten av de hinder för tillväxt som Småföretagsdelegationen

uppmärksammat, uppgav näringsministern. Flera av åtgärderna tar dock viss

tid innan de kan leda till förändrad lagstiftning eftersom förslagen inte

var av den karaktären att de kan genomföras direkt. Ungefär en fjärdedel

av förslagen föranleder av olika skäl inga åtgärder från regeringens sida,

sade näringsministern. Han hänvisade också till det arbete som SimpLex-

enheten och SimpLex-gruppen utför.

Näringsminister Björn Rosengren har också nyligen besvarat en fråga

(2000/01:149) av Inga Berggren (m) om Småföretagsdelegationens förslag. I

sitt svar hänvisade näringsministern till det nyss redovisade

interpellationssvaret. Han markerade i sitt frågesvar att han avser att

med fortsatt hög prioritet driva arbetet vidare med att förenkla reglerna

för småföretagare.

När det gäller handläggningstiderna vid Patent- och registreringsverket,

som tas upp i motion 2000/01:N302 (c), redovisas i propositionen (s. 57)

situationen för olika verksamhetsområden hos myndigheten. Verksamhetsmålen

avseende området patent - ett första tekniskt föreläggande i nationella

patentansökningar inom sju månader samt beslut i nationella patentärenden

inom i genomsnitt tre år - har inte fullt ut kunnat nås, på grund av den

stora personalomsättningen bland verkets patentingenjörer. Läget har dock

förbättrats jämfört med tidigare år. Verksamhetsmålet avseende

varumärkesansökningar är att beslut i nationella ansökningar skall

meddelas inom i genomsnitt tio månader. Det är dock fortfarande stora

balanser inom verksamheten vilket gör att den genomsnittliga

handläggningstiden för nationella varumärkesansökningar var 25 månader och

för internationella varumärkesansökningar 18 månader i slutet av år

1999. Balanssituationen har sin grund bl.a. i utflyttningen av

varumärkesavdelningen till Söderhamn under år 1998, då ingen av de

dåvarande handläggarna flyttade med. Genom öppnandet av EU:s

varumärkesmyndighet i Alicante samt ikraftträdandet av det s.k.

Madridprotokollet finns det numera tre möjligheter att få ett

varumärkesskydd i Sverige. Intresset för EG-varumärket samt

varumärkesregistrering enligt Madridprotokollet är betydligt större än

förväntat. Verksamhetsmålet avseende mön-sterärenden är att beslut i dessa

ärenden skall fattas inom i genomsnitt 11 månader. Den

genomsnittliga handläggningstiden för mönsterärenden var emellertid 16

månader i slutet av år 1999 och nådde således inte upp till målet.

Inom verksamhetsgrenen bolag är målet att beslut i ärenden angående

nybildning av aktiebolag, handelsbolag och föreningar skall ske inom högst

en vecka och att beslut i ärenden angående registerändringar för

aktiebolag, handelsbolag och föreningar skall ske inom två veckor. Den

höga efterfrågan på registreringsärenden under år 1999 samt stora

kvarvarande ärendemängder från år 1998 har lett till stora balanser och

därmed för kunderna oacceptabla väntetider under första delen av år 1999.

Den negativa trenden vände under hösten 1999. PRV:s internbudget för år

2000 visar ett underskott på ca 91 miljoner kronor. Underskottet hänför

sig till ökade kostnader i ett IT-projekt avseende bolagsavdelningen samt

arbete med att minska balanser inom varumärkesavdelningen. PRV har på

grund av detta fått en kreditram för budgetåret 2000 på 207 miljoner

kronor. Den ekonomiska prognosen visar dock på ett ekonomiskt överskott

för år 2001 och de därpå följande åren.

Regeringen bedömer att de största problemen i PRV:s verksamhet är de

alltför långa handläggningstiderna och en ekonomi i obalans.

Näringsdepartementet gav i november 1999 konsultföretaget SoftCare AB i

uppdrag att göra en översyn av PRV:s verksamhet. Uppdraget bestod i en

närmare kartläggning och analys av de förhållanden i PRV:s verksamhet som

har betydelse för att uppnå ekonomisk balans och rimliga

handläggningstider ur ett kundperspektiv. Med utgångspunkt i analysen

skulle förslag lämnas som skall leda till att de olika verksamheterna vid

PRV kan bedrivas på ett effektivt sätt. Uppdraget har främst gällt

verksamheterna vid bolags- och varumärkesavdelningarna. I uppdraget har

även ingått att se över myndighetens övergripande styrning, ledning och

ekonomi samt uppföljningen av de olika verksamheterna. En förstudie

redovisades till Näringsdepartementet i februari 2000. Uppdraget

redovisades i sin helhet i september 2000. Förslagen bereds för närvarande

i Regeringskansliet. Regeringen kommer även under budgetåret 2001 att

kräva återkommande, särskilda redovisningar avseende utvecklingen av

handläggningstiderna liksom täta avrapporteringar rörande utvecklingen i

och implementeringen av IT-projektet vid bolagsavdelningen. Regeringen

kommer också att ställa krav på att PRV under de närmaste åren förbättrar

det ekonomiska resultatet för att uppnå resultatmässig balans.

I rapporten från SoftCare AB föreslås att PRV skall delas i två

myndigheter - ett "Bolags- och registreringsverk" med säte i Sundsvall och

ett "Patentverk". Motivet är att en delning anses ge möjlighet till bättre

överblick och en effektivare, lokalt placerad, ledning. Detta anses skapa

större förutsättningar för PRV:s nuvarande avdelningar att uppfylla de

krav som ställs i regleringsbrev och av kunder. En delning anses också

skapa möjlighet till effektivisering av administration och ledning i

Stockholm. Beträffande de nuvarande verksamhetsmålen i regleringsbrevet,

som är baserade på ett enda genomsnittsvärde per område, sägs i rapporten

att dessa varken är tillräckliga som mål att styra en verksamhet efter

eller som medel för att följa upp den. Det rekommenderas därför att

samtliga avdelningars mål skall ses över i samarbete med berörd personal.

Inriktningen föreslås därvid vara att de nuvarande kvantitativa målen för

handläggningstider - som anses vara otydliga - skall ersättas med en serie

tydliga, både kvantitativa och kvalitativa, mål, relaterade till stödet

till kundens ansökningsprocess. Rapporten bereds för närvarande i

Näringsdepartementet.

Chefen för SimpLex-enheten vid Näringsdepartementet har informerat

utskottet om enhetens arbete.

Utskottets ställningstagande

Utskottet anser att frågan om regelförenkling för småföretagen är mycket

viktig från tillväxtsynpunkt. Denna uppfattning låg, som redan beskrivits,

bakom utskottets förslag till riksdagsuttalande våren 1999 om behovet av

ytterligare åtgärder för att intensifiera arbetet på

regelförenklingsområdet. För att kontinuerligt följa utvecklingen i fråga

om regelförenklingar anmodades regeringen att lämna en årlig redogörelse

till riksdagen för regelförenklingsarbetet. Den nu aktuella redogörelsen

är den andra i ordningen.

Som tidigare nämnts efterfrågade utskottet också ett mål för

regelförenklingsarbetet. Regeringen redovisar i skrivelsen att det

övergripande målet för regelförenklingsarbetet gentemot små företag är att

förbättra dessa företags arbetsförutsättningar, konkurrensförmåga och

villkor i övrigt för att åstadkomma en ökad sysselsättning och högre

tillväxt. Detta är ett allmänt formulerat mål som är förenat med

svårigheter att följa upp och utvärdera. Regeringen formulerar emellertid

också konkreta delmål. Ett sådant är att inom en treårsperiod tydligt

minska regelverkens administrativa börda för småföretag, varvid den

administrativa bördan främst bör mätas i termer av nedlagda timmar och

kostnader för småföretagen. Ett annat intressant delmått på regelverkens

effekt kan vara den uppgiftslämnarbörda som läggs på företag som en

konsekvens av befintliga regelverk, säger regeringen.

Enligt utskottets mening är det bra att det konkreta delmålet formuleras

så att den administrativa bördan skall minskas, snarare än att försöka

fixera en viss minskning av antal lagar eller regler. Det väsentliga för

en småföretagare är att nedbringa den tid och den kostnad som behöver

läggas på att uppfylla olika lagar och regler.

Utskottet vill också understryka vikten av att småföretagens egna

synpunkter på regelförenklingsarbetet fångas upp. Genom SimpLex-gruppen,

där företrädare för småföretagen och berörda näringslivsorganisationer

ingår, kan dessa synpunkter kanaliseras. Gruppen fungerar, enligt uppgift,

som ett mellanting mellan en referensgrupp och en styrgrupp och har

funktion både som bollplank och inspiratör. Inom Näringsdepartementet

bedrivs regelförenklingsarbetet, som nämnts, numera inom en särskild

enhet. Detta är en ordning som utskottet finner ändamålsenlig. Det är

viktigt att frågor om regelförenkling kommer in på ett tidigt stadium i

beredningsprocessen. Detta tillgodoses bäst om det organ som har ansvaret

för arbetet finns integrerat i Regeringskansliets ordinarie verksamhet och

inte har ställning som externt organ.

I några motioner föreslås att Sverige skall anmäla sitt intresse för att

OECD skall genomföra en oberoende granskning av Sveriges

regelförenklingsarbete. I skrivelsen redovisar regeringen sin avsikt att

göra detta vid lämplig tidpunkt. Enligt uppgift kan det bli aktuellt redan

år 2002 - år 2001 anses olämpligt, med hänsyn till Sveriges ordförandeskap

i EU. I vissa motioner framhålls några andra EU-länder som föredöme när

det gäller regelförenklingsarbete. Enligt information till utskottet har

SimpLex-enheten kontakter med de länder som ligger långt framme på

regelförenklingområdet, främst Storbritannien, men också Danmark och

Nederländerna.

I flera av de här aktuella motionerna efterfrågas ett genomförande av

Småföretagsdelegationens samtliga förslag. Näringsdepartementet redovisade

våren 2000, som tidigare nämnts, en avstämning av vidtagna åtgärder mot

Småföretagsdelegationens förslag. Drygt 40 % av förslagen angavs som helt

genomförda eller i en genomförandefas, medan ytterligare 30 % av förslagen

utreddes eller bereddes. Bland de övriga förslagen återfinns förslag på

områden där det för närvarande förekommer statliga insatser eller där det

primära ansvaret ligger på kommunerna. Utskottet vill i detta sammanhang

påpeka att regelförenklingsarbete är av en sådan karaktär att det aldrig

kommer att kunna sägas vara avslutat, utan det får ses som en ständigt

pågående process. Det ligger också i sakens natur att varken de berörda

småföretagen eller den politiska oppositionen kan anse att de vidtagna

åtgärderna är tillräckliga. Regelförenklingsarbetet måste ständigt inta en

framskjuten roll inom näringspolitiken.

I flera av de här aktuella motionerna berörs de administrativa reglerna

för startande av företag. Av olika rapporter, t.ex. en rapport våren 2000

från Näringsdepartementet om internationell jämförelse av näringspolitiken

(Benchmarking av näringspolitiken, Ds 2000:12) och en EU-rapport, framgår

dock att Sverige internationellt sett ligger bra till i detta hänseende,

med kort tidsåtgång och ett fåtal procedurer.

Utskottet anser avslutningsvis att regeringen även framöver bör lämna en

årlig redogörelse till riksdagen för regelförenklingsarbetet.

Med det anförda föreslår utskottet att riksdagen skall lägga regeringens

skrivelse med redogörelse för regelförenklingsarbetet till handlingarna

och avslå här behandlade motioner i berörda delar.

Näringspolitik

Myndigheten för företagsutveckling: Förvaltningskostnader (38:1)

Propositionen

Anslaget är nytt. Syftet med den omorganisation av myndigheterna på det

näringspolitiska området som riksdagen beslutade om våren 2000 (prop.

1999/2000:71, bet. 1999/2000:NU17) är bl.a. att skapa en myndighet med

stark näringslivsförankring som utgör ett kompetenscentrum för

företagsutveckling, entreprenörskap och finansiering med fokus på

näringslivets och företagarnas behov utifrån förutsättningarna i landets

olika regioner. Myndigheten skall ha en tydlig beställarroll. Resultatet

av de insatta resurserna skall värderas utifrån den avkastning i form av

företagsutveckling och tillväxt som skapas. Insatserna skall komplettera,

inte konkurrera med andra aktörer. En ökad samordning av insatser inom

företagsutveckling eftersträvas. Beträffande den framtida regionala

organisationen för statliga åtgärder för företagsutveckling m.m. avser

regeringen att återkomma.

Myndigheten skall tillhandahålla företagsfinansiering samt medverka till

en ökad samordning med övriga statliga aktörer inom detta område, t.ex.

Stiftelsen Industrifonden och Stiftelsen Innovationscentrum. Den skall

ansvara för samordning av ett informationssystem för företagsrelevant

myndighetsinformation. Myndigheten skall som initiativtagare och

katalysator medverka i olika nätverksprojekt för bl.a. samordning och

erfarenhetsutbyte, i syfte att främja kunskapsutbyte till blivande och

befintliga företagare.

Teknopolverksamheten är ett exempel på projekt som myndigheten för

företagsutveckling bör driva, sägs det i propositionen. Teknopol

underlättar utveckling av forskningsidéer till färdiga produkter,

processer och företag. Teknopol främjar också kunskapsutbyte så att den

kunskap som produceras i universitet och högskolor kan komma till nytta i

små och medelstora företag. Myndigheten för företagsutveckling övertar

ansvaret för att beställa tjänster inom ramen för det s.k. UPA-uppdraget

(uppsökande verksamhet, produktutveckling och avknoppning) från IUC-

nätverken (Industriella utvecklingscentrum). Det bör vara en uppgift också

för Verket för innovationssystem att inom ramen för sina resurser och

prioriteringar under år 2001 medverka i finansieringen av UPA-uppdraget.

Regeringen kommer att ge myndigheten för företagsutveckling i uppdrag att

tillsammans med IUC-nätverken, i samråd med andra aktörer, lämna förslag

till hur verksamheten skall utvecklas och samordnas.

Myndigheten bör också få i uppdrag att utarbeta ett program för samordning

och genomförande av kompetensutvecklande åtgärder riktade mot

underleverantörsföretag inom globalt konkurrensutsatta branscher, såsom

fordons- och elektronikindustrierna samt övrig verkstadsindustri.

Programmet bör genomföras under perioden 2001-2003, med möjlighet till två

års förlängning efter utvärdering.

Vidare övertar myndigheten NUTEK:s nuvarande uppgifter inom

regionalpolitiken, inklusive EG:s strukturfonder. Den skall också stödja

och bidra till utvecklingen av den regionala näringspolitiken och de

regionala tillväxt-

avtalen. Myndigheten skall främja ökad samordning mellan aktörer med

anknytning till företagsutveckling. Den nya myndigheten förutsätts

samverka med bl.a. Sveriges exportråd avseende dess åtgärder för att

främja små och medelstora företags export inom ramen för s.k.

exportcentrum, som är en organiserad samarbetsform mellan Exportrådet,

ALMI och lokala handelskammare m.fl. Samverkan förutses även ske med

Invest in Sweden Agency (ISA) avseende stöd till potentiella utländska

investerare samt utlandsägda företag i Sverige.

Regeringen beräknar anslaget för år 2001 till 183,5 miljoner kronor.

Motionerna

I motion 2000/01:N324 (kd) föreslås en besparing med 5 miljoner kronor.

När ALMI moderbolag försvinner in i en ny myndighet och upphör att vara

moderbolag i en koncern bör de regionala ALMI-bolagen säljas ut, anförs

det i motion 2000/01:N203 (kd). Staten äger via ALMI moderbolag 51 % av

aktierna i de regionala ALMI-bolagen, och de övriga 49 % av aktierna ägs

av landstingen, konstaterar motionären. Hon anser att staten bör erbjuda

sitt aktieinnehav på 51 % till den berörda regionens näringsliv. I de

regioner där näringslivet anser att det berörda ALMI-bolaget har ett

reellt värde och är värt att driva vidare skulle bolaget i så fall komma

att finnas kvar och förmodligen bli starkare än för närvarande, säger

motionären, medan det berörda ALMI-bolaget skulle komma att likvideras i

de regioner där näringslivet redan har etablerat andra kanaler, t.ex. IUC-

bolag. Statens uppdrag i aktuellt hänseende bör sedan utföras av den aktör

som har näringslivets förtroende, anser motionären.

Vissa kompletterande uppgifter

En organisationskommitté, med generaldirektör Per-Ola Eriksson som

ordförande, har haft i uppdrag att lämna förslag till ansvarsområde,

organisation, finansiering och arbetsformer för den nya myndigheten för

företagsutveckling. Kommittén lämnade sitt slutbetänkande Statlig

organisation för näringslivsutveckling (SOU 2000:93) i oktober 2000.

Kommittén redovisade följande förslag att genomföras i ett första steg:

samgående mellan ALMI och en del av NUTEK; samverkan i genomförandet

mellan den nya organisationen, Industrifonden och Innovationscentrum;

samordning genom ansvar för anslagen till företagsutveckling till IUC,

Svensk Industridesign, Forum för småföretagsforskning,

Arbetsmarknadsverkets starta-eget-bidrag, teknopoler, m.m.; samordning

genom att den nya myndigheten ges uppgiften att utse styrelseledamöter i

t.ex. Innovationscentrum och Industrifonden. I ett andra steg föreslås att

myndigheten skall få ett uppdrag att arbeta med en fortsatt

strukturomvandling mot en effektivare statlig medverkan i

företagsutvecklingsinsatser centralt, regionalt och lokalt, vilket bl.a.

omfattar länsstyrelsernas företagsfinansiering och stiftelser med

företagsutvecklande verksamhet.

Förslagen bereds för närvarande i Näringsdepartementet. Regeringen fattar

i dagarna beslut om instruktion för myndigheten. Ställning i frågan om hur

samordning med andra aktörer på området för statens insatser för

företagsutveckling, t.ex. Industrifonden och Innovationscentrum, skall

utformas kommer att tas i det sammanhanget. Enligt uppgift är det inte

aktuellt att låta myndigheten utse styrelseledamöter i andra

näringspolitiska organ, t.ex. Innovationscentrum och Industrifonden.

Näringsminister Björn Rosengren besvarade den 7 november 2000 en

interpellation (2000/01:31) av Maria Larsson (kd) om IUC:s fortsatta

verksamhet. I sitt svar uppgav näringsministern att IUC, som är ett

koncept som utvecklats på initiativ av den socialdemokratiska regeringen,

har visat sig vara ett efterfrågat och kostnadseffektivt instrument för

att stödja småföretagsutveckling. År 2000 fanns det 22 IUC, med en

geografisk spridning från Malmö till Kalix. Statens insatser för

försöksverksamheten med IUC har under perioden 1997-2000 uppgått till

totalt 310 miljoner kronor. Regeringens stöd har i huvudsak utgjorts av

beställda tjänster för uppsökande, produktutveckling och avknoppning, s.k.

UPA-uppdrag. Näringsministern hänvisade till att det i budgetpropositionen

för år 2001 anges bl.a. att den nya myndigheten för företagsutveckling

skall överta ansvaret för att beställa tjänster inom ramen för UPA-

uppdraget från IUC-nätverken. Det blir en viktig uppgift för den nya

myndigheten att vidareutveckla IUC-verksamheten på de sätt och villkor som

regeringen banat väg för, sade näringsministern. Regeringen kommer att ge

myndigheten för företagsutveckling i uppgift att tillsammans med IUC-

nätverken, i samråd med andra aktörer, lämna förslag om hur verksamheten

skall utvecklas och samordnas, sade näringsministern vidare.

Företrädare för Sveriges Industriförbund och Företagarna samt IUC har

informerat utskottet om sina synpunkter på de nya näringspolitiska

myndigheterna och den verksamhet de skall bedriva. Statssekreterare Lars

Rekke, Näringsdepartementet, har informerat utskottet om regeringens

avsikter. Vidare har generaldirektör Per-Ola Eriksson lämnat uppgifter i

ärendet.

Direktiv för myndighetens verksamhet kommer att lämnas i regleringsbrevet

för år 2001 efter riksdagens beslut den 14 december 2000. Myndighetens

förvaltningsanslag, som regeringen nu föreslår till 183,5 miljoner kronor,

planeras enligt uppgift från Näringsdepartementet komma att tillföras

ytterligare 20 miljoner kronor genom förslag i tilläggsbudget våren 2001.

Beträffande lokalisering gäller att myndigheten skall ligga Stockholm, i

NUTEK:s befintliga lokaler i Liljeholmen. Namnet på myndigheten blir,

enligt uppgift från Näringsdepartementet, Verket för

näringslivsutveckling.

När det gäller de regionala ALMI-bolagen, som är föremål för yrkande i

motion 2000/01:N203 (kd), kan noteras att det nu gällande avtalet mellan

staten och landstingen (i förekommande fall de regionala

självstyrelseorganen) löper ut den 31 december 2002.

Näringslivsutveckling (38:2)

Propositionen

Från anslaget, som är nytt, täcks kostnader för dels verksamhet som skall

bedrivas av den nya myndigheten för företagsutveckling, dels vissa

centrala insatser på småföretagsområdet och för statsbidrag till

kooperativ utveckling. Statsbidraget kan enligt den aktuella förordningen

(1998:1633) ges till kostnadsfri information och rådgivning om kooperativt

företagande. Regeringen föreslog i 1999 års ekonomiska vårproposition

(prop. 1998/99:100) att stödet till kooperativ utveckling skulle öka med

3,5 miljoner kronor årligen under perioden 2000-2002 till totalt 20

miljoner kronor. När det gäller beräkningen av anslaget för år 2003 vill

regeringen avvakta utvärderingen av resultatet av kampanjen "Starta eget

tillsammans" och av kompetensutvecklingsinsatser-na bland rådgivarna hos

de lokala kooperativa utvecklingscentrumen (LKU). Regeringen anser att

statsbidraget till kooperativ utveckling liksom tidigare bör koncentreras

till kostnadsfri information och rådgivning. En viss del av medlen kan

även användas till särskilda insatser som kan främja bl.a. utvecklingen av

sociala kooperativ och andra insatser inom den sociala ekonomin.

Regeringen beräknar anslaget för år 2001 till 195,1 miljoner kronor.

Motionen

Anslaget Näringslivsutveckling är till viss del inriktat på subventioner

samt bl.a. informationsinsatser angående kooperativ utveckling, sägs det i

motion 2000/01:N361 (m). Då detta inte anses komma de svenska

konsumenterna och företagarna till godo på ett nöjaktigt sätt föreslås att

anslaget minskas med 23 miljoner kronor.

Myndigheten för analyser, omvärldsbevakning och utvärderingar:

Förvaltningskostnader (38:3)

Propositionen

Anslaget är nytt. Myndigheten för analyser, omvärldsbevakningar och

utvärderingar börjar sin verksamhet den 1 januari 2001. I myndigheten

integreras verksamheten vid Statens institut för regionalforskning (SIR),

delar av analysverksamheten vid NUTEK samt delar av den omvärldsbevakning

som har bedrivits av Stiftelsen Sveriges Teknisk-vetenskapliga

attachéverksamhet (STATT). Myndigheten får också ansvaret för att tills

vidare ansvara för den utlandsstruktur som genom åren har byggts upp av

STATT. Syftet är att ta vara på de investeringar som har gjorts i form av

nätverk, kontaktytor etc. Regeringen överväger den framtida inriktningen,

omfattningen och organisationen för den utlandsbaserade

omvärldsbevakningen. Den nya myndigheten blir en myndighet för

tvärsektoriella analyser och utvärderingar samt för omvärldsbevakning med

relevans för näringspolitiken, innovationspolitiken och regionalpolitiken.

Myndighetens främsta uppgift blir att analysera och granska insatser inom

olika politikområden ur ett tillväxt- och utvecklingsperspektiv för att ge

kunskapsunderlag till Regeringskansliet och övriga beslutsfattare inom den

statliga förvaltningen samt regionala organ och andra avnämare.

Myndigheten skall i första hand fokusera på konkurrenskraft och utveckling

av bl.a. innovationssystem och entreprenörskap. Den får en viktig roll i

utvecklingen av den regionala näringspolitiken. Myndigheten skall noggrant

följa den aktuella forskning som är relevant för de närings- och

innovationspolitiska systemen. För det krävs nära och omfattande kontakter

med svenska och utländska forsknings- och analysfunktioner. Myndigheten

skall spela en aktiv roll i internationellt analysarbete och

kunskapsutbyte.

Myndigheten skall vidare ha en viktig roll i styrningen av statistiken som

har koppling till näringslivets och innovationssystemens utveckling. Den

skall ha beställaransvaret för den officiella näringslivsstatistiken.

Vidare skall myndigheten ansvara för statens bevakning av utvecklingen i

utlandet inom de områden som berör institutets verksamhet. Det kräver ett

nära samarbete med myndigheter och andra organ i Sverige samt deras

organisationer utomlands. Omvärldsbevakningen skall framför allt riktas

mot faktorer som har stor betydelse för utformningen av näringspolitiken,

innovationspolitiken och regionalpolitiken, men kan också omfatta

utvecklingen inom enskilda branscher och sektorer. En särskilt viktig

uppgift i det sammanhanget är att utveckla metoder och arbetsformer för

att ta vara på, lära av och sprida den kunskap som samlas in genom

omvärldsbevakningen.

Slutligen skall myndigheten verka för att kunskap om utvärdering utvecklas

och sprids. Den skall också initiera och bedriva viss

utvärderingsverksamhet samt på Regeringskansliets uppdrag beställa

utvärderingar av olika politiska åtgärder. Utvärderingarna skall främst

avse insatser som spänner över flera politikområden eller sektorer och ta

sin utgångspunkt i åtgärdernas effekter på näringslivet, företagandet och

innovationssystemen.

Regeringen beräknar anslaget för år 2001 till 70 miljoner kronor.

Motionerna

Huvudkontoret för den nya myndigheten för analys, utvärdering och

omvärldsbevakning inom näringspolitiken bör lokaliseras till Östersund,

anförs det, med likartade motiveringar, i motionerna 2000/01:N251 (v) och

2000/01:N288 (c). Den statliga verksamheten koncentreras i allt högre grad

till Storstockholmsområdet, säger motionärerna och redovisar att under

1990-talet har den statliga verksamheten i Stockholm vuxit, medan den i

hela riket minskat med ca 15 %. I Östersund har minskningen varit 30 %.

Koncentrationen till Stockholm understödjer en redan hög tillväxt, medan

neddragningarna i t.ex. Jämtland bidrar till befolkningsminskning och ökad

arbetslöshet, anför motionärerna. De konstaterar att nästan samtliga

myndigheter som bildats under de senaste fem åren har lokaliserats till

Stockholm. SIR, som är lokaliserat till Östersund och som under mer än tio

år har arbetat med analys av regionalpolitik och regional utveckling,

anses kunna utgöra en god grund för den nya myndigheten för analys,

utvärdering och omvärldsbevakning. Närheten till Glesbygdsverket och

Mitthögskolan innebär dessutom ovärderliga kontakter med andra kompetenser

inom området, anser motionärerna. De menar att analys och utvärdering

utförs bäst i nätverk med andra forsknings- och utvärderingsinstitutioner

och att verket därför kan ha sitt huvudkontor i Östersund, men samarbeta

med andra institutioner.

I motion 2000/01:N324 (kd) föreslås en besparing på anslaget med

10 miljoner kronor.

Vissa kompletterande uppgifter

Den särskilde utredaren med uppgift att lämna förslag till preciserat

ansvars-område, organisation och arbetsformer för den nya myndigheten för

analyser, omvärldsbevakning och övergripande utvärderingar,

generaldirektören Susanne Ackum Agell, lämnade i september 2000 sitt

slutbetänkande. Regeringen fattar i dagarna beslut om instruktion för

myndigheten. Regleringsbrev utfärdas efter riksdagens beslut den 14

december 2000.

Regeringen har nyligen beslutat att institutet, som får namnet Institutet

för tillväxtpolitiska studier, skall ha sitt säte i Östersund. Till chef

för myndigheten har regeringen utsett professor Sture Öberg.

Turistfrämjande (38:4)

Propositionen

Turistdelegationen är central förvaltningsmyndighet för turistfrågor.

Verksamheten inom turistområdet bedrivs dels i Turistdelegationen, dels i

det av staten och turistnäringen gemensamt ägda bolaget Sveriges Rese- och

Turistråd AB (Turistrådet). Det av riksdagen våren 1995 beslutade

övergripande målet för turistpolitiken, att Sverige skall ha en hög

attraktionskraft som turistland och en långsiktigt konkurrenskraftig

turistnäring, bör ligga fast. De strategiska riktlinjer som lagts fram i

det handlingsprogram som Turistdelegationen utarbetat bör även

fortsättningsvis utgöra en grund för arbetet med att utveckla den svenska

turistnäringen. Arbetet i en samarbetsgrupp rörande turistnäringen som

Näringsdepartementet inrättat - den s.k. Framtidsgruppen - bör ge underlag

som stärker tillväxten i rese- och turistindustrin och formar en nationell

strategi för den svenska turistnäringen. Den omstrukturering av

verksamheten som Turistrådet har påbörjat för att få större flexibilitet

och lägre fasta kostnader bör fortsätta. Färre fasta kontor utomlands och

en mer flexibel organisation genom en ökad användning av

informationsteknik gör det bl.a. möjligt att få en bredare och mer

kostnadseffektiv representation utomlands och att medel frigörs till

marknadsföringsaktiviteter.

Regeringen beräknar anslaget för år 2001 till 80,6 miljoner kronor.

Inga motioner har väckts på detta område.

Sveriges geologiska undersökning: Geologisk undersökningsverksamhet m.m.

(38:5)

Propositionen

Sveriges geologiska undersökning (SGU) är central förvaltningsmyndighet

för frågor om landets geologiska beskaffenhet och mineralhantering. I

detta ingår att vara chefsmyndighet för Bergsstaten, den myndighet som

utfärdar tillstånd och bedriver tillsyn enligt minerallagen (1991:45). SGU

har uppdraget att förvalta och miljösäkra statens civila beredskapslager

för olja samt det statliga gruvfältet i Adak. SGU påverkas fortfande av

den ekonomiska neddragning med 15 % som genomfördes under budgetåret

1997/98. Sammanslagningen med Statens oljelager år 1998 har krävt

avsevärda insatser. Syn-

ergieffekterna av sammanslagningen är ännu inte utvecklade. Under åren

1999 och 2000 har åtgärder vidtagits för att uppnå en mer rättvisande

redovisning av kostnaderna för miljösäkring av oljelagringsanläggningar.

En anslagsminskning med 5 miljoner kronor genomförs inom oljelagerdelen.

Nu krävs uppmärksamhet på resurser för kompetensutveckling, därmed

sammanhängande kvalitetsfrågor och arbetet mot målåret 2008 för den

geologiska undersökningsverksamheten. SGU arbetar på ett bra sätt med

omställningen mot det nya verksamhetsmål som sedan år 1999 gäller för den

geologiska undersökningsverksamheten. Miljösäkringsarbetet av oljelagren

och det statliga gruvfältet i Adak löper enligt plan. Inom Bergsstaten

utförs, enligt regeringen, ett utomordentligt skickligt arbete för att

modernisera verksamheten och möta nya krav från företag, länsstyrelser,

kommuner och markägare.

Regeringen beräknar anslaget för år 2001 till 160,8 miljoner kronor.

Motionen

Anslaget bör minskas med 18,9 miljoner kronor, anförs det i motion

2000/01:N366 (c). Motionärerna hänvisar till att Centerpartiet av hävd är

restriktivt med att öka byråkratiseringen inom svenska myndigheter.

Centerpartiet föreslår - med denna motivering - besparingar på sammanlagt

ca 94 miljoner kronor på utgiftsområde 24 Näringsliv. Av detta belopp

avser 18,9 miljoner kronor det här aktuella anslaget.

Sveriges geologiska undersökning: Geovetenskaplig forskning (38:6)

Propositionen

Anslaget disponeras av SGU för att främja och stödja riktad

geovetenskaplig forskning, tillämpad forskning och kompetensutveckling.

Vid SGU finns landets mest omfattande databaser med geologisk information

och en ansenlig forskningskapacitet. För att lösa olika samhällsproblem

och för att på ett effektivt sätt använda det geologiska materialet är det

nödvändigt att samarbeta med universitet och högskolor. För att stödja de

insatser för hållbar utveckling inom gruvnäringen och kompetensutveckling

med anknytning till geovetenskap som planeras i Norrbotten och

Västerbotten avser regeringen att öka anslaget med 4 miljoner kronor per

år för perioden 2001-2003. Regeringen ämnar återkomma med förslag till

finansiering i tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret 2001 i

samband med 2001 års ekonomiska vårproposition.

Regeringen beräknar anslaget för år 2001 till 4,9 miljoner kronor.

Motionen

Anslaget bör minskas med 14 000 kr, anförs det i motion 2000/01:N366 (c).

Motionärerna hänvisar till att Centerpartiet av hävd är restriktivt med

att öka byråkratiseringen inom svenska myndigheter. Centerpartiet föreslår

- med denna motivering - besparingar på sammanlagt ca 94 miljoner kronor

på utgiftsområde 24 Näringsliv. Av detta belopp avser 14 000 kr det här

aktuella anslaget.

Sveriges geologiska undersökning: Miljösäkring av oljelagringsanlägg-

ningar m.m. (38:7)

Propositionen

Anslaget disponeras av SGU för att täcka kostnader för efterbehandling av

tömda oljelagringsanläggningar och det statliga gruvfältet i Adak (i Malå

kommun). Miljösäkringen av oljelagringsanläggningarna och det statliga

gruvfälet i Adak fortsätter enligt planerna. Vissa forskningsinsatser

finansieras för att lösa miljösäkring i anläggningar där hydraulisk

avledning inte kommer i fråga. Höjningen av anslaget år 2001 med 46

miljoner kronor beror på att nio anläggningar kommer att miljösäkras

slutligt efter dom från miljödomstol.

Regeringen beräknar anslaget för år 2001 till 86 miljoner kronor.

Motionen

Anslaget bör minskas med 46 miljoner kronor, anförs det i motion 2000/01:

N366 (c). Motionärerna hänvisar till att Centerpartiet av hävd är

restriktivt med att öka byråkratiseringen inom svenska myndigheter.

Centerpartiet föreslår - med denna motivering - besparingar på sammanlagt

ca 94 miljoner kronor på utgiftsområde 24 Näringsliv. Av detta belopp

avser 46 miljoner kronor det här aktuella anslaget.

Patent- och registreringsverket

Propositionen

Patent- och registreringsverket (PRV) är central förvaltningsmyndighet för

frågor om patent, varumärken, mönster, efternamn och förnamn samt för

registreringsärenden angående aktiebolag, filialer, handelsbolag,

ekonomiska föreningar och europeiska ekonomiska intressegrupperingar. PRV

för även register över fysiska personers och dödsbons konkurser samt

näringsförbud. Verksamheten vid PRV finansieras genom avgifter. Avgifterna

skall ge full kostnadstäckning. Verksamheten med patent, varumärken och

mönster skall ge ett överskott som motsvarar kostnaden för

Patentbesvärsrättens verksamhet (se nedan).

Inga motioner har väckts på detta område.

Patentbesvärsrätten (38:8)

Propositionen

Patentbesvärsrätten (PBR) är en fristående förvaltningsdomstol med uppgift

att pröva överklaganden av beslut meddelade av Patent- och

registreringsverket enligt vad som föreskrivs i lagstiftning för patent

och mönsterskydd m.m. Anslaget motsvaras av inbetalningar från Patent- och

registreringsverket till inkomsttitel på statsbudgeten. PRV:s verksamhet

med patent, varumärken och mönster skall, som redan nämnts, ge ett

överskott motsvarande kostnaderna för Patentbesvärsrätten.

Regeringen bedömer att PBR på ett bra sätt uppfyllt effektmålet för

domstolen, vilket är att medverka till ett effektivt och ändamålsenligt

system för erhållande av immateriella skyddsrätter samt att rättssäkert

och effektivt avgöra de mål som är aktuella. Vad gäller målen för år 1999

bedömer regeringen måluppfyllelsen som tillfredsställande.

Handläggningstiden för patentmålen har dock ökat i jämförelse med år 1998

från 1,2 till 1,9 år. Detta har sin grund bl.a. i att domstolen fått

använda ledamotsresurser för arbetet med millennieanpassningen av

domstolens ADB-system. En annan orsak är det låga antalet tekniker i

domstolen. PBR planerar en förstärkning på teknikersidan i syfte att

arbetet skall kunna bedrivas effektivare, varvid målsättningen är att

under innevarande år få ned behandlingstiden för patentmålen till ett år.

För de övriga målkategorierna gäller att det uppsatta målet på ett års

handläggningstid mer än väl uppfyllts. PRV har emellertid för närvarande

en mycket kraftig balans på varumärkesärenden. En betydande nedarbetning

av denna förväntas under åren 2000 och 2001, vilket medför att PBR kan

räkna med en starkt ökande tillströmning av mål framöver. Detta kan komma

att leda till tillfälligt ökade handläggningstider för dessa mål.

Regeringen beräknar anslaget för år 2001 till 13,9 miljoner kronor.

Motionen

Anslaget bör minskas med 0,7 miljoner kronor, anförs det i motion 2000/01:

N366 (c). Motionärerna hänvisar till att Centerpartiet av hävd är

restriktivt med att öka byråkratiseringen inom svenska myndigheter.

Centerpartiet föreslår - med denna motivering - besparingar på sammanlagt

ca 94 miljoner kronor på utgiftsområde 24 Näringsliv. Av detta belopp

avser 0,7 miljoner kronor det här aktuella anslaget.

Vissa kompletterande uppgifter

Det bör noteras att Patentbesvärsrätten finansieras genom avgifter från

PRV:s verksamhet med patent, varumärken och mönster. Den i motion

2000/01:N366 (c) föreslagna neddragningen av anslaget till

Patentbesvärsrätten skulle alltså inte innebära någon besparing på

statsbudgeten.

Patent- och registreringsverket: Finansiering av viss verksamhet - likvi-

datorer (38:9)

Propositionen

Anslaget är avsett för finansiering av verksamhet vid Patent- och

registreringsverket avseende kostnader i samband med likvidation av

företag.

Regeringen beräknar anslaget för år 2001 till 10 miljoner kronor.

Inga motioner har väckts på detta område.

Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll: Bidrag till

riksmätplatser (38:10)

Propositionen

Anslaget används för bidrag till riksmätplatserna vid Sveriges Provnings-

och Forskningsinstitut AB (SP) och Statens strålskyddsinstitut (SSI).

Upprätthållande och finansiering av primärmetrologin är ett offentligt

åtagande i samtliga europeiska länder och flertalet andra industriländer.

Det övergripande målet för verksamheten är att riksmätplatserna skall

upprätthålla en hög standard med primärnormaler av tillräcklig omfattning

och relevans. Verksamheten regleras av lagstiftning och - sedan april 1999

- även av ett kompletterande avtal mellan staten och SP. Styrelsen för

ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) utför teknisk tillsyn. Ett

särskilt metrologiråd har inrättats år 1999. Genom en anslagsökning av

engångskaraktär på 15 miljoner kronor år 1999 har en förstärkning och

uppgradering inom två mätområden genomförts i samband med att dessa

flyttades till SP. Under år 1999 har investeringar gjorts på 8,9 miljoner

kronor. Den totala kostnaden för projektet, som förväntas bli slutfört vid

utgången av år 2000, beräknas emellertid till 13 miljoner kronor.

Anslagssparandet kommer därmed att förbrukas, med undantag för vissa medel

som anvisats till SWEDAC för insatser inom området kemisk metrologi.

Den föreslagna anslagsnivån innebär att nuvarande nivå (inklusive

effekterna av engångssatsningen) kan upprätthållas. Till följd av

internationella avtal kommer omfattningen av jämförelsemätningar av

mätnormaler att behöva intensifieras. Av den föreslagna anslagsökningen på

4 miljoner kronor beräknas 1,5-2 miljoner kronor för detta. För

upprätthållande av en enhetlig nationell tidsangivelse på Internet

beräknas 2 miljoner kronor.

Regeringen beräknar anslaget för år 2001 till 13,9 miljoner kronor.

Motionen

Anslaget bör minskas med 4 miljoner kronor, anförs det i motion 2000/01:

N366 (c). Motionärerna hänvisar till att Centerpartiet av hävd är

restriktivt med att öka byråkratiseringen inom svenska myndigheter.

Centerpartiet föreslår - med denna motivering - besparingar på sammanlagt

ca 94 miljoner kronor på utgiftsområde 24 Näringsliv. Av detta belopp

avser 4 miljoner kronor det här aktuella anslaget.

Elsäkerhetsverket (38:11)

Propositionen

Elsäkerhetsverket är förvaltningsmyndighet för tekniska säkerhetsfrågor på

elområdet. De övergripande målen för verksamheten är att förebygga av

elektricitet orsakad skada på person och egendom samt störningar på

radiokommunikation och näringsverksamhet inom området elektromagnetisk

kompatibilitet (EMC). Regeringens bedömning är att verksamheten inom

myndigheten under budgetåret 2001 bör bedrivas enligt den allmänna

inriktning som gäller för elsäkerhetsarbetet för budgetåret 2000. I

anslutning till insatserna skall verket följa den internationella

utvecklingen samt främja svenskt deltagande i internationellt samarbete

inom sitt verksamhetsområde. Regeringen förutsätter att Elsäkerhetsverket

noga följer utvecklingen vad gäller elolycksfall och elbränder för att

bl.a. analysera de statliga insatserna och elsäkerhetsnivåns utveckling

med särskild uppmärksamhet på elmaterielområdet.

Regeringen beräknar anslaget för år 2001 till 38,9 miljoner kronor.

Motionen

Anslaget bör minskas med 0,7 miljoner kronor, anförs det i motion 2000/01:

N366 (c). Motionärerna hänvisar till att Centerpartiet av hävd är

restriktivt med att öka byråkratiseringen inom svenska myndigheter.

Centerpartiet föreslår - med denna motivering - besparingar på sammanlagt

ca 94 miljoner kronor på utgiftsområde 24 Näringsliv. Av detta belopp

avser 0,7 miljoner kronor det här aktuella anslaget.

Bidrag till standardisering, provning och mätteknisk FoU m.m. (38:12)

Propositionen

Från anslaget lämnas bidrag till den svenska

standardiseringsorganisationen för att verka för svensk standardisering

nationellt, europeiskt och globalt. Det övergripande målet för bidraget är

att standardiseringsverksamheten skall bidra till att öppna marknader och

höja produktiviteten och konkurrenskraften hos svenskt näringsliv samt

bidra till att statens specifika ansvar för medborgarnas skydd för liv,

hälsa, miljö och egendom tillgodoses. Från anslaget lämnas också bidrag

till helstatliga Sveriges Provnings- och Forskningsinstitut AB (SP) för

uppgifter inom teknisk forskning och utveckling av mät- och

provningsmetoder samt därtill anknuten standardisering. Från anslaget

finansieras även verksamhet inom området teknisk nomenklatur och teknisk

informationsförsörjning.

Den svenska standardiseringsorganisationen förbereder en omfattande

omorganisation med ansvarsområden som motsvarar dem i den internationella

och europeiska standardiseringen. Standardiseringen har en betydelsefull

roll i EG:s lagstiftningsarbete och kommer att få en liknande roll i de

globala ansträngningarna att undanröja handelshinder. Huvudmännen för den

svenska standardiseringen, staten och Sveriges Industriförbund, avser att

inrätta ett nytt organ, Sveriges standardiseringsråd (SSR). Detta skall

bl.a., inom ramen för av staten givna ramar, fördela det statliga

bidraget. Vidare skall SSR ha det yttersta ansvaret för fastställandet av

Svensk standard samt för att utse de organ som skall representera Sverige

i den internationella och europeiska standardiseringen. SSR förutses inte

ha någon anställd personal eller bedriva någon operativ verksamhet.

Regeringen gör bedömningen att den svenska standardiseringsorganisationen

med framgång har drivit svenska intressen i det internationella

standardiseringsarbetet och att svensk standardisering med sin nya

organisation kommer att få ökad internationell slagkraft och på några års

sikt även kunna genomföra besparingar. Regeringen anser att bidraget till

provnings- och mätteknisk forskning och utveckling (FoU) stärker samverkan

mellan näringsliv, högskola och andra FoU-aktörer. En rekonstruktion eller

ombildning av Tekniska Nomenklaturcentralens (TNC) verksamhet förutsätter

att det statliga bidraget utgår även för budgetåret 2001.

Regeringen beräknar anslaget för år 2001 till 80,4 miljoner kronor.

Inga motioner har väckts på detta område.

Rymdstyrelsen: Förvaltningskostnader (38:13)

Propositionen

Under anslaget anvisas medel till lönekostnader och övriga

förvaltningskostnader vid Rymdstyrelsen. Regeringen gör bedömningen att

anslaget måste förstärkas för att möjliggöra för Rymdstyrelsen att

upprätthålla kompetens inom centrala områden för myndighetens verksamhet.

Regeringen föreslår därför att anslaget höjs med 3 miljoner kronor fr.o.m.

budgetåret 2001. Finansiering sker genom att en motsvarande neddragning

görs på anslaget Rymdverksamhet (38:14).

Regeringen beräknar anslaget för år 2001 till 18,3 miljoner kronor.

Motionen

Anslaget bör minskas med 3 miljoner kronor, anförs det i motion 2000/01:

N366 (c). Motionärerna hänvisar till att Centerpartiet av hävd är

restriktivt med att öka byråkratiseringen inom svenska myndigheter.

Centerpartiet föreslår - med denna motivering - besparingar på sammanlagt

ca 94 miljoner kronor på utgiftsområde 24 Näringsliv. Av detta belopp

avser 3 miljoner kronor det här aktuella anslaget.

Rymdverksamhet (38:14)

Propositionen

Under anslaget anvisas medel för rymdforskning, fjärranalys och

industriutveckling samt för deltagande i det europeiska rymdsamarbetet

inom European Space Agency (ESA) och Sveriges bilaterala samarbete främst

med Frankrike. Huvuddelen eller 75 % av anslaget avser betalningar till

ESA för deltagande i långsiktiga samarbetsprogram. Anslaget disponeras av

Rymd-styrelsen. Verksamhetsmål för Rymdstyrelsen är att bidra till att

stärka följande: konkurrenskraften i svensk rymdindustri; den rymdanknutna

näringsverksamheten i Kirunaregionen; användningen av rymdteknik inom för

samhället viktiga områden.

Eftersom verksamheten är av långsiktig karaktär och resultaten syns först

på längre sikt, menar regeringen att det är viktigt att olika

verksamhetsområden utvärderas regelbundet för att få underlag för en

bedömning av hur framtida satsningar skall göras. Regeringen anser att

rymdverksamheten i allt väsentligt bedrivits på ett ändamålsenligt sätt

och att de resultat som uppnåtts väl svarar mot de fastställda målen.

Inriktningen av verksamheten för de närmaste åren redovisas i

propositionen Forskning och förnyelse (prop. 2000/01:3). Regeringen

föreslår att anslaget minskas med 7 miljoner kronor, dels för att

finansiera en höjning av anslaget Rymdstyrelsen: Förvalt-ningskostnader

(38:13), dels för att finansiera ökade behov av resurser inom anslaget

Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll: Bidrag till

riksmätplatser (38:10).

Regeringen beräknar anslaget för år 2001 till 535,8 miljoner kronor.

Inga motioner har väckts på detta område.

Bidrag till Ingenjörsvetenskapsakademien (38:15)

Propositionen

Ingenjörsvetenskapsakademien (IVA) är ett samfund av invalda ledamöter som

är verksamma inom teknik, vetenskap, industriell produktion och ekonomi.

IVA:s huvuduppgift är att till samhällets gagn främja ingenjörsvetenskap

och näringsliv. Verksamheten inriktas på att följa, analysera och

informera om den tekniska och industriell-ekonomiska utvecklingen, samt

att skapa och initiera samverkan mellan olika teknikområden. Från anslaget

lämnas statens bidrag till IVA:s grundläggande verksamhet.

Regeringen beräknar anslaget för år 2001 till 5,4 miljoner kronor.

Inga motioner har väckts på detta område.

Konkurrensverket (38:16)

Propositionen

Konkurrensverket är central förvaltningsmyndighet för konkurrensfrågor.

Regeringen föreslår, i enlighet med vad som aviserades i 2000 års

ekonomiska vårproposition (prop. 1999/2000:100), en höjning av anslaget

med 5 miljoner kronor fr.o.m. år 2001. Medlen skall användas för det

konkurrensfrämjande arbetet. Regeringen gör bedömningen att

Konkurrensverket har uppfyllt de mål som angavs i regleringsbrevet för år

1999 på ett tillfredsställande sätt. Inriktningen för Konkurrensverket bör

nu i än större utsträckning än tidigare vara att öka andelen egna

initiativ i syfte att undanröja skadliga konkurrensbegränsningar för att

främja en effektiv konkurrens och väl fungerande marknader till nytta för

konsumenterna.

Regeringen beräknar anslaget för år 2001 till 73,4 miljoner kronor.

Motionerna

Konkurrensverket bör ges en starkare ställning, och dess möjlighet att

ingripa med hjälp av konkurrenslagen måste förbättras, anförs det i motion

2000/01: N381 (m, kd, c, fp).

I motion 2000/01:N361 (m) föreslås att 3 miljoner kronor skall anvisas

Konkurrensverket utöver vad regeringen föreslagit. Konkurrensverkets

uppgift är mycket viktig, varför Moderata samlingspartiet länge

förespråkat höjt anslag för verket, säger motionärerna. De konstaterar att

regeringen nu föreslår en höjning av anslaget, men anser att detta inte

räcker och vill därför tillföra ytterligare medel. De ökade medlen bör

användas för att påvisa de konkurrenssnedvridningar som är en följd av

offentliga sektorns monopol samt kommunalt och statligt ägande av bolag

som konkurrerar med privata företag, anför motionärerna.

Konkurrensverket bör få ökade resurser och en mer framträdande roll än för

närvarande, anförs det i motion 2000/01:N324 (kd). Nya regeringsförslag

bör granskas, inte bara utifrån ett småföretagsperspektiv, utan också

utifrån ett konkurrensperspektiv, anser motionärerna. De vill öka

Konkurrensverkets möjligheter att driva viktiga konkurrensmål och föreslår

därför en ökning av anslaget med 2 miljoner kronor för budgetåret 2001.

Anslaget bör minskas med 8,9 miljoner kronor, anförs det i motion

2000/01:N366 (c). Motionärerna hänvisar till att Centerpartiet av hävd är

restriktivt med att öka byråkratiseringen inom svenska myndigheter.

Centerpartiet föreslår - med denna motivering - besparingar på sammanlagt

ca 94 miljoner kronor på utgiftsområde 24 Näringsliv. Av detta belopp

avser 8,9 miljoner kronor det här aktuella anslaget.

Anslaget till Konkurrensverket bör ökas med 10 miljoner kronor, föreslås

det i motion 2000/01:Fi211 (fp).

Vissa kompletterande uppgifter

Utskottet har nyligen behandlat konkurrenspolitiken i betänkande 2000/01:

NU4.

Konkurrensforskning (38:17)

Propositionen

Konkurrensverket disponerar medel under anslaget för att främja och stödja

forskning inom konkurrensområdet. Verksamheten syftar bl.a. till att ge

kunskap om olika marknaders funktionssätt av betydelse i ett

konsumentperspektiv. Verksamhetsmålet för stödet till forskningen är

formulerat så att prioritet skall ges sådana forskningsprojekt som är av

betydelse för myndighetens verksamhet. Från verksamhetens start budgetåret

1993/94 t.o.m. våren 2000 har ca 200 ansökningar kommit in, varav 72 fått

stöd. Verksamheten har bedrivits med stöd av det till Konkurrensverket

knutna Rådet för konkurrensfrågor. Regeringen anser att inriktningen av

konkurrensforskningen skall behållas oförändrad.

Regeringen beräknar anslaget för år 2001 till 6,2 miljoner kronor.

Motionen

I motion 2000/01:Fi211 (fp) föreslås att 6 miljoner kronor utöver

regeringens förslag skall tillföras anslaget till konkurrensforskning.

Täckande av förluster vid viss garantigivning, m.m. (38:18)

Propositionen

Från anslaget täcks kostnader för räntestöd m.m. till varvsindustrin

enligt förordningen (1989:824) om statliga stöd till fartygsfinansiering

(upphävd genom 1992:1064) eller motsvarande äldre bestämmelser. Sedan år

1993 fattas inga nya beslut om stöd enligt några av dessa bestämmelser.

Några nya åtaganden som kan leda till utbetalningar från anslaget görs

således inte längre.

Regeringen beräknar anslaget för år 2001 till 2 miljoner kronor.

Inga motioner har väckts på detta område.

Medel till AB Göta kanalbolag för upprustning och drift av kanalen (38:19)

Propositionen

Varje budgetår sedan anslaget inrättades budgetåret 1992/93 har riksdagen

anvisat 15 miljoner kronor för upprustning och drift av kanalen. De

statliga insatserna har bidragit till att kanalens värde som

kulturhistoriskt byggnadsverk och attraktivt turistmål ökat.

Regeringen beräknar anslaget för år 2001 till 15 miljoner kronor.

Inga motioner har väckts på detta område.

Kostnader för omstrukturering av vissa statligt ägda företag, m.m. (38:20)

Propositionen

Riksdagen beslöt hösten 1997, på förslag av regeringen, att anslaget får

användas för att täcka sådana kostnader som kan uppkomma vid

ägarförvaltningen av samtliga statligt ägda bolag för erforderliga

utredningar, analyser m.m. i samband med omstruktureringsåtgärder (prop.

1997/98:1, bet. 1997/98:NU1). Anslaget får också tills vidare belastas för

att täcka kostnader för förändring av ägandet, omstrukturering och

åtgärder samt i viss omfattning kapitaltillskott i enlighet med

bemyndigande för förvaltning av åtta statligt ägda företag (prop.

1995/96:141, bet. 1995/96:NU26). Vad gäller kapitalinsatser får det dock

ske högst i sådan omfattning att den faktiska belastningen motsvaras av

extra utdelningsinkomster eller försäljningsintäkter. Anslaget får även

disponeras för vissa kostnader som kan uppkomma till följd av försäljning

av aktier m.m. enligt riksdagens beslut om privatisering av statligt ägda

företag (prop. 1996/97:1, bet. 1996/97:NU1 och prop. 1991/92:69, bet.

1991/92:NU10). Riksdagen beslöt vidare hösten 1998 att anslaget får

utnyttjas för alla de företag med direkt statligt ägande som redovisas i

regeringens årliga redogörelse till riksdagen över företag med statligt

ägande. Kapitaltillskott, förvärv av aktier m.m. får dock endast belasta

anslaget efter beslut av riksdagen i varje enskilt fall. När beslut fattas

rörande utförsäljning, bildande eller omstrukturering av företag kan i

vissa fall inte alla kringkostnader som är nödvändiga för att genomföra

den av riksdagen beslutade förändringen förutses. Anslaget får, enligt

riksdagens sistnämnda beslut, disponeras för denna typ av oförutsedda

kostnader (prop. 1998/99:1, bet. 1998/99:NU1). Anslaget får härutöver,

enligt vad som sades i budgetpropositionen för år 2000 (prop. 1999/2000:1,

bet. 1999/2000:NU1), användas för kostnader för förberedande av eventuella

förslag till riksdagen om bolagiseringar samt för kostnader för

genomförande av riksdagens beslut avseende bolagiseringar.

De nu redovisade villkoren för hur anslaget får disponeras bör gälla även

i fortsättningen. Regeringen arbetar med att genomföra de beslut riksdagen

fattat avseende det statliga ägandet och med att utveckla förvaltningen av

det statliga ägandet till att bli mer aktivt och professionellt. Samtidigt

förbereds och genomförs de beslut riksdagen fattat avseende ett antal

specifika bolag. Regeringen lämnar varje år en skrivelse till riksdagen

med redogörelse för företag med statligt ägande.

Regeringen beräknar anslaget för år 2001 till 45 miljoner kronor.

Motionerna

Anslaget bör tas bort, anförs det i motion 2000/01:N361 (m). Eftersom

regeringen under innevarande år inte avser att genomföra några ytterligare

försäljningar av statligt aktieinnehav är medlen i praktiken tänkta att

användas till förvaltning av statligt ägda bolag, säger motionärerna och

finner detta oacceptabelt. De anser att bolagen själva skall stå för

förvaltningen och att kostnader som uppstår i samband med de försäljningar

som förhoppningsvis sker i framtiden skall täckas av

försäljningsintäkterna.

I motion 2000/01:N324 (kd) föreslås en besparing på 20 miljoner kronor.

Företag som är verksamma på en konkurrensutsatt marknad skall inte ägas av

staten, anför motionärerna. De anser att statliga företag bör avyttras i

den takt som marknaden kan absorbera och att utförsäljningen bör

finansieras inom bolagen.

En indragning av anslaget föreslås även i motion 2000/01:Fi211 (fp).

Vissa kompletterande uppgifter

Riksdagen avslog hösten 1999 liknande motionsyrkanden som de här aktuella

(bet. 1999/2000:NU1).

Avgifter till vissa internationella organisationer (38:21)

Propositionen

Anslaget disponeras för avgifter och bidrag för Sveriges deltagande i

vissa internationella näringspolitiska organ. Utgiftsstyrande faktorer är

medlemsavgifternas utveckling i aktuell valuta samt fluktuationer i

valutakurser.

Regeringen beräknar anslaget för år 2001 till 6,5 miljoner kronor.

Inga motioner har väckts på detta område.

Revisorsnämnden

Propositionen

Revisorsnämnden har till uppgift att handlägga frågor om godkännande och

auktorisation av revisorer samt registrering av revisionsbolag och att

utöva tillsyn över revisorers och revisionsbolags verksamhet.

Revisorsnämndens verksamhet är helt avgiftsfinansierad. Under år 1999

översteg kostnaderna intäkterna med 1,9 miljoner kronor. Även för år 2000

beräknas kostnaderna överstiga intäkterna med ca 1,9 miljoner kronor.

Riksdagens revisorer har granskat Revisorsnämnnden och lämnat ett förslag

till riksdagen (förslag 1999/2000:11). Sammanfattningsvis föreslås att

regeringen utvecklar sin redovisning och analys till riksdagen av

Revisorsnämndens uppnådda resultat, att regeringen överväger

sammansättningen av Revisorsnämnden med avseende på ledamöternas kompetens

samt att regeringen ser över formuleringen av verksamhetsmålen för

Revisorsnämndens handläggningstider. Förslaget kommer att behandlas av

lagutskottet våren 2001 i anslutning till en aviserad proposition om

ändring i revisorslagens övergångsbestämmelser.

Inga motioner har väckts på detta område.

Försäljning av Grängesbergs Gruvor AB till Ludvika kommun

Propositionen

Regeringen begär riksdagens bemyndigande att sälja statens aktier i

Grängesbergs Gruvor AB till Ludvika kommun. Riksdagen beslöt hösten 1987

(prop. 1987/88:25, bet. 1987/88:NU12) att godkänna överlåtelseavtal mellan

SSAB Svenskt Stål AB och staten, innebärande att samtliga aktier i SSAB

Gruvor AB per den 31 december 1987 överläts till staten samt att staten

övertog SSAB:s personalansvar i Grängesberg med anställningsskydd t.o.m.

utgången av år 1991. Gruvbolagets namn ändrades samtidigt till

Grängesbergs Gruvor AB (GGAB). Hösten 1987 etablerades dotterbolaget

Utvecklings AB Laven med uppgift att stimulera etablerandet av nya företag

i Grängesberg. I enighet mellan ägare, bolag, kommunen och de fackliga

organisationerna beslöts våren 1989 att gruvdriften skulle upphöra vid

årsskiftet 1989/90, dvs. två år tidigare än beräknat. Sedan nedläggningen

har GGAB:s verksamhet huvudsakligen bestått av personalavveckling,

etablering av nya företag samt återställande av gruvområdet.

Genom köpeavtal förvärvade Ludvika kommun i juni 1995 samtliga aktier i

Utvecklings AB Laven från GGAB. I det förstnämnda bolaget låg all mark och

fastigheter tillhörande GGAB. Genom optionsavtal till detta köpeavtal

mellan staten och Ludvika kommun skall kommunen - under förutsättning av

riksdagens godkännande - äga rätt men inte skyldighet (option) att från

svenska staten förvärva samtliga aktier i GGAB mot erläggande av en krona.

Köparen skall senast den 31 december 2000 skriftligen hos svenska staten

påkalla inlösen av aktierna. Tillgångar som förvärvas på grund av

utnyttjande av optionen skall Ludvika kommun ta i anspråk för utveckling

av näringslivet i kommunen, företrädesvis inom orten Grängesberg.

Ludvika kommun har i en skrivelse i september 1999 begärt att, enligt

optionsavtalet, få förvärva samtliga aktier i GGAB mot erläggande av en

krona. Svenska staten och Ludvika kommun har i september 2000 träffat ett

aktieöverlåtelseavtal avseende samtliga aktier i GGAB och som förutsätter

riksdagens godkännande av försäljningen.

Regeringen anser att optionsavtalet mellan staten och Ludvika kommun skall

fullföljas. Med hänsyn till den strukturomvandling som Grängesberg

genomgått i samband med avvecklingen av gruvdriften ser regeringen det som

lämpligt att de medel som finns i GGAB ianspråktas för att ytterligare

utveckla näringslivet på orten. Ludvika kommun har den bästa kunskapen att

möjliggöra detta.

Inga motioner har väckts på detta område.

Utrikeshandel, export- och investeringsfrämjande

Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll: Myndighets-verksamhet

(39:1)

Propositionen

Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) är central

förvaltningsmyndighet för teknisk kontroll och nationellt

ackrediteringsorgan för laboratorier och för certifierings-, provnings-

och besiktningsorgan. Myndighetsverksamheten omfattar ansvar för den

totala marknadskontrollen i Sverige - ett 20-tal myndigheters tillsyn på

marknaden av att produkter uppfyller väsentliga säkerhets-, miljö- och

hälsokrav. Härutöver har SWEDAC ett sektorsansvar för legal mätteknik och

ädelmetallkontrollen. Ackrediteringsverksamheten svarar för drygt 75 % av

SWEDAC:s omsättning. Som ackrediteringsorgan har SWEDAC att i internt och

externt arbete uppfylla högt ställda kvalitetskrav, och myndigheten

genomgår internationella kvalitetsrevisioner. SWEDAC:s kvalitetssystem

omfattar såväl ackrediteringsverksamheten som myndighetsdelen.

Uppdragsverksamheten är helt självfinansierad.

Regeringen beräknar anslaget för år 2001 till 18,2 miljoner kronor.

Motionen

Anslaget bör minskas med 0,8 miljoner kronor, anförs det i motion 2000/01:

N366 (c). Motionärerna hänvisar till att Centerpartiet av hävd är

restriktivt med att öka byråkratiseringen inom svenska myndigheter.

Centerpartiet föreslår - med denna motivering - besparingar på sammanlagt

ca 94 miljoner kronor på utgiftsområde 24 Näringsliv. Av detta belopp

avser 0,8 miljoner kronor det här aktuella anslaget.

Kommerskollegium (39:2)

Propositionen

Kommerskollegium är central förvaltningsmyndighet för utrikeshandel och

handelspolitik. I samband med Sveriges ordförandeskap i EU under första

halvåret 2001 skall kollegiet ha en ökad beredskap att bistå

Regeringskansliet i det löpande arbetet. Detta gäller särskilt arbetet

inom den gemensamma handelspolitiken, arbetet för en ny WTO-runda,

pågående WTO-förhandlingar om jordbruks- och tjänstehandel, arbetet för

att förbättra den inre marknadens funktion och förhandlingsarbetet i

förhållande till länder utanför EU om slutande av MRA-avtal - Mutual

Recognition Agreements - dvs. avtal om ömsesidigt erkännande av

produktgodkännande (provning och certifiering). Vidare är kollegiets roll

som samordningscentral och kontaktpunkt, liksom information om denna

funktion, viktig.

Regeringen beräknar anslaget för år 2001 till 57,6 miljoner kronor.

Inga motioner har väckts på detta område.

Exportfrämjande verksamhet (39:3)

Propositionen

Anslaget finansierar det statliga uppdraget till Sveriges Exportråd

(Exportrådet) samt de särskilda treåriga (1999-2001) programmen

Marknadsplats Europa och Informationsteknik. Exportrådet drivs sedan år

1972 gemensamt av staten och näringslivet genom Sveriges Allmänna

Exportförening och verksamheten grundar sig på ett avtal mellan de båda

huvudmännen. Nu gällande avtal är från år 2000. Exportrådets verksamhet

inriktas på tre områden, nämligen exportinformation, exportutveckling och

exportkonsulting. Exportinformationen finansieras i huvudsak med statliga

medel. Många exportutvecklingsprojekt är delfinansierade med statliga

medel, medan exportkonsulting sker på marknadsmässiga grunder.

Regeringen gör bedömningen att programmen Marknadsplats Europa och

Informationsteknik bör fortsätta även under år 2001. Programmen har

inriktats på att främja i första hand små och medelstora företags handel

med Europa. Vad avser åtgärder av övergripande branschkaraktär kan även

utomeuropeiska marknader komma i fråga. Med anledning av Sveriges

ordförandeskap i EU under första halvåret 2001 förutser regeringen att

Exportrådet anordnar särskilda exportfrämjande aktiviteter i Sverige och

vissa andra europeiska länder.

Regeringen beräknar anslaget för år 2001 till 173,7 miljoner kronor.

Motionen

Sverige importerar för närvarande mer miljöanpassad teknik än som

exporteras, sägs det i motion 2000/01:N366 (c). För att förstärka den

svenska exporten av miljöanpassad teknik föreslår motionärerna att

ytterligare 30 miljoner kronor skall anslås till exportfrämjande insatser.

Vissa kompletterande uppgifter

Riksdagen avslog hösten 1999 ett liknande motionsyrkande som det här

aktuella (bet. 1999/2000:NU1). Utskottet hänvisade bl.a. till ett treårigt

program, med syfte att främja export av miljöteknikrelaterade varor och

tjänster, som Exportrådet bedriver, med en budget på 12 miljoner kronor

för åren 1999-2001. Programmet, som är koncentrerat till regionalpolitiskt

prioriterade områden, planeras och genomförs tillsammans med regionala

aktörer.

Under innevarande år har vidare ytterligare medel avsatts för miljöexport.

Det rör sig om 5 miljoner kronor från Miljödepartementet och 4 miljoner

kronor från Utrikesdepartementet.

Vidare bör det noteras att under år 2000 har det statliga exportfrämjandet

genom Exportrådet varit föremål för en särskild utredning. Utredaren,

direktör Annika Åhnberg, redovisade nyligen sitt slutbetänkande Expert på

export (SOU 2000:102).

AB Svensk Exportkredits statsstödda exportkreditgivning (39:4)

Propositionen

Regeringen begär riksdagens godkännande av den i propositionen föreslagna

inriktningen på verksamheten vid AB Svensk Exportkredit (SEK), med

innebörd att SEK - förutom att bedriva finansieringsverksamhet för att

främja svensk exportindustri och svenskt näringsliv - även skall kunna

engagera sig i annan svensk och internationell finansieringsverksamhet på

kommersiella grunder.

SEK:s verksamhet syftar främst till att tillhandahålla medellång och lång

exportfinansiering till svenska företag. Anslaget disponeras för

ersättning till SEK för eventuellt underskott som utgör skillnaden mellan

intäkter och kostnader, huvudsakligen ränteintäkter och räntekostnader,

inom ramen för systemet med statsstödda exportkrediter. Dessa

ränteskillnader avtar i takt med att gamla krediter förfaller. Villkoren

för krediterna följer den s.k. konsensusöverenskommelsen inom OECD.

Systemet med statsstödda exportkrediter gav år 1999 ett överskott på 152

miljoner kronor, och systemet med statsstödda krediter till u-länder gav

år 1999 ett underskott på 509 miljoner kronor. Kostnaderna för de

sistnämnda krediterna minskar i takt med att dessa åtaganden upphör. SEK

budgeterar ett överskott i det statsstödda systemet såväl för år 2000 som

för de närmast följande åren.

SEK fick i juni 2000 en ny ägarstruktur. Statens ägarandel har ökat från

50 % till 65 % genom en fondemission. ABB Structured Finance Investment AB

(ABB) har köpt de aktier som tidigare tillhörde de svenska affärsbankerna.

ABB äger därmed 35 % av aktierna i SEK. Genom denna överenskommelse

behålls den nuvarande strukturen med staten och näringslivet som delägare

av SEK. Som ett led i ägarförändringen ändrades även bolagsordningen för

att tillåta att SEK, förutom att bedriva finansieringsverksamhet för att

främja svensk exportindustri och svenskt näringsliv, även kan engagera sig

i annan svensk och internationell finansieringsverksamhet på kommersiella

grunder. Därmed kan finansieringsverksamheten breddas och utvidgas till

att även omfatta projekt som indirekt gynnar svensk exportindustri.

Regeringen beräknar anslaget för år 2001 till 0,1 miljon kronor.

Inga motioner har väckts på detta område.

Investeringsfrämjande (39:5)

Propositionen

Delegationen för utländska investeringar i Sverige, Invest in Sweden

Agency (ISA), är den centrala myndigheten för investeringsfrämjande

åtgärder. Verksamheten finansieras dels med anslagsmedel, dels med bidrag

från regeringen avseende regionalpolitiska medel och från s.k. partners i

projektverksamheten.

Som ett led i regeringens styrning och uppföljning av ISA:s arbete

initierades i början av år 2000 en utvärdering av vissa delar av

myndighetens verksamhet. Utredarna konstaterade bl.a. att utväxlingen av

anslagsmedlen i ISA är hög. En mer omfattande s.k. beslutsutvärdering av

myndigheten kommer att genomföras efter det att den har verkat i fem år,

dvs. i början av år 2001. Med anledning av Sveriges ordförandeskap i EU

under första halvåret 2001 förutser regeringen att ISA anordnar särskilda

investeringsfrämjande aktiviteter i Sverige och vissa andra europeiska

länder.

Regeringen beräknar anslaget för år 2001 till 51,4 miljoner kronor.

Motionen

Anslaget bör minskas med 1,1 miljoner kronor, anförs det i motion 2000/01:

N366 (c). Motionärerna hänvisar till att Centerpartiet av hävd är

restriktivt med att öka byråkratiseringen inom svenska myndigheter.

Centerpartiet föreslår - med denna motivering - besparingar på sammanlagt

ca 94 miljoner kronor på utgiftsområde 24 Näringsliv. Av detta belopp

avser 1,1 miljoner kronor det här aktuella anslaget.

Näringslivsutveckling i Östersjöregionen (39:6)

Propositionen

Riksdagen beslöt våren 1998 att ytterligare 1 miljard kronor -

Östersjömiljard II - skulle avsättas för näringslivsutveckling i

Östersjöregionen under en femårsperiod (prop. 1997/98:150, bet.

1997/98:FiU20). Sommaren 1996 beslöts om Östersjömiljard I (prop.

1995/96:222, bet. 1995/96:FiU15). Det övergripande målet för

Östersjömiljard II angavs vara att, utifrån ett svenskt intresse,

stimulera näringslivsutveckling i och handel med länderna i denna region.

Medlen skall användas för näringslivssatsningar och omfatta stöd till

såväl företagsetableringar som projektexport och marknadssatsningar samt

stöd till angelägna miljö- och energisatsningar. Även vissa främjande- och

informationsinsatser i regionen kan komma i fråga. Särskild vikt skall

fästas vid små och medelstora företags deltagande i Östersjöhandeln.

Verksamheten skall samordnas med och komplettera utvecklingssamarbetet med

Östersjöländerna. I enlighet med förslag från Östersjöberedningen har

målet för insatserna preciserats till att vara att förstärka svenska

företags position i Östersjöregionen och att förbättra förutsättningarna

för svenska företags deltagande i utvecklingen av regionens näringsliv.

Anslaget för budgetåret 1999 var 150 miljoner kronor. För budgetåret 2000

anslogs 100 miljoner kronor. Regeringen föreslår nu att 300 miljoner

kronor anslås för ändamålet för budgetåret 2001. Inom ramen för anslaget

avsattes i 2000 års ekonomiska vårproposition medel för att finansiera

utgifter för integrationsfrämjande åtgärder i Öresundsregionen. De samlade

utgifterna för detta ändamål under perioden 2000-2003 beräknas till 60

miljoner kronor. Anslaget belastas vidare med vissa förvaltningsutgifter.

För år 2000 beräknas dessa till 1,3 miljoner kronor, och för år 2001 avses

högst 2,5 miljoner kronor avsättas för förvaltningsutgifter.

Motionerna

I fem motioner föreslås att det aktuella anslaget skall slopas. Anslaget

för näringslivsutveckling i Östersjöområdet är en del av stödet till

Central- och Östeuropa, sägs det i motion 2000/01:N361 (m). Stödets

struktur är inte i överensstämmelse med de behov som föreligger varför

anslaget bör upplösas och medel i stället tillföras det ordinarie anslaget

gällande samarbete med Central- och Östeuropa, anför motionärerna.

Östersjömiljarden bör upplösas och pengarna tillföras det reguljära stödet

till Central- och Östeuropa, anförs det också i motion 2000/01:U509 (m).

Dessa medel hanteras helt vid sidan av det övriga Östbiståndet, säger

motionärerna och hävdar att Östersjömiljarden är ett sätt att ställa medel

till statsministerns förfogande för internationella utspel. Det är lätt

att dra paralleller med hur den fiaskoartade Sydafrikasatsningen

hanterades, för vilket regeringen också ådrog sig konstitutionsutskottets

kritik, anför motionärerna. De refererar till vad som sägs i propositionen

(s. 72) om att målet för insatserna har preciserats till att "vara att

förstärka svenska företags position i Östersjöregionen" och anser att

detta innebär att det numera öppet sägs att det är fråga om ett till

bistånd maskerat företagsstöd.

Även i motion 2000/01:N324 (kd) föreslås att anslaget skall dras in.

Kristdemokraterna anser inte att staten skall ge stöd till

företagsetableringar utanför Sveriges gränser, sägs det.

I motion 2000/01:N366 (c) föreslås att 300 miljoner kronor skall flyttas

från det här aktuella anslaget till det ordinarie Central- och

Östeuropastödet inom utgiftsområde 7 Internationellt bistånd.

Anslaget till näringslivsutveckling i Östersjöområdet har visat sig ha

svag träffsäkerhet, sägs det i motion 2000/01:Fi211 (fp). Motionärerna

anser att anslaget bör dras in och en del användas för åtgärder för ökad

kärnsäkerhet i Östeuropa.

Vissa kompletterande uppgifter

Riksdagen avslog hösten 1999 motionsyrkanden liknande de här aktuella

(bet. 1999/2000:NU1). I betänkandet hänvisades till en kartläggning av

användningen av den första Östersjömiljarden som utskottet i juni 1999

gett riksdagens utredningstjänst i uppdrag att göra. Utskottet anförde att

verksamheten inom ramen för de s.k. Östersjömiljarderna präglas såväl av

solidaritet med Östersjöländerna som av ett intresse att främja

företagsamhet och sysselsättning i Sverige. Utskottet underströk vikten av

att en grundlig utvärdering görs av verksamheten. En sådan utvärdering bör

avse såväl en sedvanlig utvärdering projekt för projekt som en utvärdering

av arbetsmetoden som sådan, sade utskottet. Utskottet utgick från att

regeringen i lämpligt sammanhang återkommer till riksdagen med en

redovisning av resultaten av utvärderingarna.

Statssekreterare Sven-Eric Söder, Utrikesdepartementet, har i anslutning

till en överlämnad rapport över läget avseende pågående projekt inom ramen

för Östersjömiljard I informerat utskottet om verksamheten. Regeringen har

per den 9 oktober 2000 fattat beslut om 68 projekt med en total

projektkostnad på 840 miljoner kronor. I rapporten redovisas också att

regeringen per den 15 november 2000 har fattat beslut om 18 projekt med en

total projektkostnad på 247 miljoner kronor inom ramen för Östersjömiljard

II.

Hos Riksdagens revisorer genomförs för närvarande en förstudie avseende

Östersjömiljarderna. Förstudien är inriktad på att undersöka hur

regeringens styrning av den första Östersjömiljarden fungerat och de

åtgärder regeringen vidtagit för att ge den andra miljarden en annan

inriktning. Beskrivning av hur regeringen planerar att utvärdera

Östersjömiljarderna kommer också att ingå. Riksdagens revisorer kommer i

början av år 2001 att, på basis av förstudien, ta ställning till frågan om

ett granskningsprojekt avseende Östersjömiljarderna.

Det kan också noteras att konstitutionsutskottet håller på med en

granskning av Regeringskansliets organisering av särskilda projekt, dvs.

de organisatoriska förhållanden under vilka vissa projekt genomförts. Ett

av de projekt som behandlas är Östersjömiljarderna. Utskottets

granskningsbetänkande planeras bli justerat inom kort.

Avgifter till internationella handelsorganisationer (39:7)

Propositionen

Anslaget disponeras för avgifter och bidrag för Sveriges deltagande i

vissa internationella närings- och handelspolitiska organ. Utgiftsstyrande

faktorer är medlemsavgifternas utveckling i aktuell valuta samt

fluktuationer i valutakurser.

Regeringen beräknar anslaget för år 2001 till 16,8 miljoner kronor.

Inga motioner har väckts på detta område.

Exportkreditnämnden

Propositionen

Exportkreditnämndens (EKN) uppgift är att främja svensk export genom

utfärdande av garantier. Garantierna skyddar mot förlustrisk i samband med

export till och investeringar i utlandet. Verksamheten skall bedrivas så

att den är självbärande över tiden och samtidigt ger ett stöd åt den

svenska exporten som motsvarar vad konkurrerande företag i andra länder

kan erhålla. EKN uppvisade för år 1999 ett positivt resultat, 345 miljoner

kronor, främst beroende på ökade premieintäkter och återvinningar. Under

första halvåret 2000 redovisade EKN ett underskott på 3 273 miljoner

kronor, till följd av att stora enstaka affärer med vissa länder har ökat

riskkoncentrationen i portföljen på ett sätt som, enligt de principer EKN

tillämpar, nödvändiggör särskilda avsättningar.

EKN har sedan år 1997 en obegränsad upplåningsrätt i Riksgäldskontoret.

Regeringen föreslår att denna bör gälla även för år 2001, vilket

regeringen begär riksdagens bemyndigande för. Regeringen föreslår också

att EKN skall ha en fortsatt låneram på 8 miljoner kronor för

investeringar. Regeringen föreslår vidare att ramarna för garantigivningen

under år 2001 höjs från 125 miljarder kronor till 150 miljarder kronor för

ordinarie exportkreditgarantier, på grund av att dessa åtaganden beräknas

komma att öka kraftigt under år 2001. Ramen för investeringsgarantier bör

fastställas till oförändrat 10 miljarder kronor. I dessa båda avseenden

begär regeringen också riksdagens bemyndigande.

Motionen

I motion 2000/01:N223 (v) begärs tillkännagivanden i två avseenden,

nämligen dels om att sammansättningen av Exportkreditnämndens styrelse bör

ses över så att denna får en bredare folklig förankring, dels om att de

gällande sekretessbestämmelserna bör ses över så att nämndens verksamhet

blir öppnare. Regeringen gav år 1999 EKN i uppdrag att utarbeta en

miljöpolicy som även skulle omfatta miljöbedömningar av garantigivningen

och som trädde i kraft i april 2000, konstaterar motionärerna. De anser

dock att den nya policyn har stora brister. Det gäller för det första att

policyn föreskriver att EKN skall begära in och granska

miljökonsekvensbedömningarna för projekt som skall beredas, men bara för

större projekt i branscher med stora miljörisker. För det andra ställer

policyn inte upp några kriterier för vad som är acceptabel miljöpåverkan,

och för det tredje innebär den nya policyn ingen förändring i fråga om den

sekretess som omgärdar hela EKN:s verksamhet. En översyn av den nya

miljöpolicyn skall göras redan under år 2001, påpekar motionärerna. De

anser dock att EKN:s - i deras ögon - frikostiga användning av

hemligstämpeln gör det omöjligt att föra en debatt om hur policyn

tillämpas. För att möjliggöra en meningsfull utvärdering måste sekretessen

hävas, åtminstone kring de projekt som EKN behandlat sedan miljöpolicyn

infördes, menar motionärerna. De hänvisar till att det i Förenta staterna

har gått att finna former för att offentliggöra information om aktuella

projekt och vilka företag som erhållit exportkrediter och kreditgarantier.

Motionärerna finner det märkligt att flera andra länder med en likartad

samhällsstruktur och likartat näringsliv som Sverige har ett betydligt

öppnare system när det gäller exportkrediter och kreditgarantier än

Sverige. I EKN finns endast representanter från departement och

näringsliv, konstaterar motionärerna vidare. De anser att det endast finns

en representant som kan sägas ha en viss folklig förankring, nämligen en

utredningschef från Svenska Metallindustriarbetareförbundet. Någon insyn

från riksdagens sida i EKN:s verksamhet finns inte, anför motionärerna och

föreslår att sammansättningen av EKN:s styrelse skall ses över, så att

denna får en bredare folklig förankring.

Vissa kompletterande uppgifter

I propositionen sägs (s. 65) att EKN i april 2000 införde en särskild

miljöpolicy för garantigivning. Detta innebär bl.a. att EKN skall göra en

miljögranskning enligt vissa riktlinjer vid större exportprojekt med risk

för påtaglig negativ miljöpåverkan. Vidare skall EKN verka för att

exportföretagen uppmärksammar miljöfrågor och importlandets lagstiftning

vid exportfinansiering. Miljöpolicyn skall, enligt uppgift från

Utrikesdepartementet, utvärderas under år 2001. Vid behov kan policyn

komma att få en mer strikt utformning. Detta avses också komma att framgå

av regleringsbrevet för år 2001. Sverige är, enligt departementet, mycket

aktivt i det internationella arbetet (främst inom EU och OECD) med att

implementera striktare miljökrav och miljöhänsyn. I propositionen nämns

att EKN bistår regeringen i arbetet med miljöfrågor inom OECD för att

utveckla gemensamma riktlinjer för miljökrav vid exportfinansiering. Det

är viktigt att miljöarbetet sker i internationell samverkan för att

konkurrensneutralitet mellan garantiinstituten skall kunna upprätthållas.

I miljöarbetet innefattas även sociala aspekter. Vissa mindre projekt

miljögranskas redan för närvarande i de fall de bedöms ha en större

miljöpåverkan.

Enligt Utrikesdepartementet är EKN inriktad på större öppenhet. I

regleringsbrevet för år 2001 kommer frågan att tas upp. EKN tillgodoser

miljöorganisationernas krav på ökad öppenhet i fler fall än tidigare.

Samtidigt gäller att affärssekretessen måste hanteras på lämpligt sätt.

För att komma till rätta med detta har EKN tagit initiativ till att det

inom OECD:s ram skall skapas en hemsida för att utbyta information med

allmänheten avseende specifika projekt. Förslaget har diskuterats inom

ramen för OECD:s miljöarbete. EKN kan i likhet med garantiinstitut i andra

små länder inte offentliggöra information om specifika projekt, då det i

så fall är mycket lätt att härleda vilket inhemskt storföretag som ligger

bakom projektet. I större länder som Förenta staterna är det svårare att

härleda vilket företag som ligger bakom ett projekt då det finns många

fler storföretag inom respektive bransch. Om det fanns en internationell

kanal via OECD skulle information om enskilda projekt kunna

offentliggöras, utan att det skulle gå att härleda vilket eller vilka

företag som ligger bakom projektet.

Vad gäller styrelsens sammansättning är den, enligt Utrikesdepartementet,

vald utifrån önskemålet att få ledamöter som besitter en bred kompetens

och en god sakkunskap på området. Att utöka antalet ledamöter är inte

aktuellt; snarare är strävan att minska det totala antalet

styrelseledamöter. Det anses mycket viktigt att behålla den fackliga

representationen även framöver.

Konsumentpolitik

Marknadsdomstolen (40:1)

Propositionen

För att förstärka Allmänna reklamationsnämnden under år 2001 omfördelas

1,4 miljoner kronor till nämnden från anslaget för Marknadsdomstolen.

Regeringens bedömning är att Marknadsdomstolen genom nyttjande av sitt

anslagssparande kan bedriva sin verksamhet utan allvarligare

inskränkningar. Anslagssparandet uppgick till 1,7 miljoner kronor för år

1999.

Regeringen beräknar anslaget för år 2001 till 5,1 miljoner kronor.

Inga motioner har väckts på detta område.

Konsumentverket (40:2)

Propositionen

Konsumentverket är central förvaltningsmyndighet för konsumentfrågor.

Verkets nytillträdda generaldirektör Karin Lindell har getts i uppdrag av

regeringen att omprioritera verksamheten så att de i budgetunderlaget

aviserade verksamheterna som klassificeras som kärnverksamhet kan

genomföras. Konsumentverkets anslag föreslås öka med 20 miljoner kronor

engångsvis under en treårsperiod för genomförande av en av verket

föreslagen IT-satsning. För år 2001 avsätts 8 miljoner kronor, för år 2002

6 miljoner kronor samt för år 2003 6 miljoner kronor.

Tidskriften Råd & Rön skall finansieras med avgifter. Ambitionen är full

kostnadstäckning, vilket uppnåddes under år 1999. Antalet prenumeranter

minskade från 148 000 till 138 000 mellan åren 1998 och 1999. Varuprovning

på uppdrag omfattar bl.a. hushållsapparater. Antalet varuprovningar har

minskat något mellan åren 1998 och 1999 eller från 87 till 85 uppdrag.

Nettointäkterna från varuprovningen har ökat med ca 250 000 kr mellan åren

1998 och 1999 och verksamheten uppvisade det sistnämnda året ett positivt

resultat.

Regeringen beräknar anslaget för år 2001 till 93 miljoner kronor.

Motionerna

Konsumentverket bör renodla verksamheten och bli mer avgiftsfinansierat

genom att tillhandahålla tjänster som överensstämmer med konsumenternas

efterfrågan, anförs det i motion 2000/01:N361 (m). Därmed föreslås

anslaget kunna minskas med 15 miljoner kronor.

I motion 2000/01:N324 (kd) förordas att den av regeringen föreslagna

ökningen med 8 miljoner kronor till Konsumentverket skall begränsas till

5 miljoner kronor. En besparing på 3 miljoner kronor föreslås sålunda av

motionärerna. De menar att en del av dessa medel i stället skall tillföras

anslaget till Konkurrensverket.

Anslaget till Konsumentverket bör minskas med 7,3 miljoner kronor, anförs

det i motion 2000/01:N366 (c). Motionärerna hänvisar till att

Centerpartiet av hävd är restriktivt med att öka byråkratiseringen inom

svenska myndigheter. Centerpartiet föreslår - med denna motivering -

besparingar på sammanlagt ca 94 miljoner kronor på utgiftsområde 24

Näringsliv. Av detta belopp avser 7,3 miljoner kronor det här aktuella

anslaget.

Allmänna reklamationsnämnden (40:3)

Propositionen

Allmänna reklamationsnämnden har till uppgift att pröva tvister mellan

konsumenter och näringsidkare rörande varor, tjänster och andra

nyttigheter som tillhandahållits huvudsakligen för enskilt bruk, så

kallade konsument-tvister, samt ge rekommendationer om hur tvister bör

lösas. Nämnden har erhållit tillfälliga tillskott under de senaste två

åren. Myndigheten kommer att ställa personal till förfogande för det

informationscentrum för gränsöverskridande konsumentfrågor, Euroguichet,

som enligt planer skall inrättas i Sverige vid årsskiftet 2000/01. För att

säkerställa nämndens verksamhet på en i huvudsak oförändrad nivå tillförs

nämnden, som tidigare nämnts, ett tillfälligt tillskott om 1,4 miljoner

kronor för år 2001 genom omdisponering från anslaget till

Marknadsdomstolen.

Regeringen beräknar anslaget för år 2001 till 16,7 miljoner kronor.

Motionen

Anslaget bör minskas med 1,4 miljoner kronor, anförs det i motion 2000/01:

N366 (c). Motionärerna hänvisar till att Centerpartiet av hävd är

restriktivt med att öka byråkratiseringen inom svenska myndigheter.

Centerpartiet föreslår - med denna motivering - besparingar på sammanlagt

ca 94 miljoner kronor på utgiftsområde 24 Näringsliv. Av detta belopp

avser 1,4 miljoner kronor det här aktuella anslaget.

Fastighetsmäklarnämnden (40:4)

Propositionen

Fastighetsmäklarnämnden ansvarar för registrering av och tillsyn över

fastighetsmäklare enligt fastighetsmäklarlagen (1995:400) och

fastighetsmäklarförordningen (1995:1028), dvs. prövning av att den som

registreras som fastighetsmäklare har relevant utbildning, är lämplig och

uppfyller uppställda formella krav samt även i övrigt iakttar god

fastighetsmäklarsed. Nämnden skall även föra talan i domstol samt sprida

information om god fastighetsmäklarsed.

Regeringen beräknar anslaget för år 2001 till 7,7 miljoner kronor.

Motionen

Anslaget bör minskas med 1,3 miljoner kronor, anförs det i motion 2000/01:

N366 (c). Motionärerna hänvisar till att Centerpartiet av hävd är

restriktivt med att öka byråkratiseringen inom svenska myndigheter.

Centerpartiet föreslår - med denna motivering - besparingar på sammanlagt

ca 94 miljoner kronor på utgiftsområde 24 Näringsliv. Av detta belopp

avser 1,3 miljoner kronor det här aktuella anslaget.

Åtgärder på konsumentområdet (40:5)

Propositionen

De nuvarande anslagen Stöd till konsumentorganisationer och Stöd till

konsumentforskning slås fr.o.m. budgetåret 2001 samman till ett nytt

anslag, Åtgärder på konsumentområdet (40:5), och tillförs knappt 3,7

miljoner kronor, så att anslaget kommer att uppgå till 10 miljoner kronor.

Syftet med den verksamhet som finansieras under anslaget är bl.a. att

bättre nå de grupper som vanligtvis inte nås av konsumentinformation i

tillräcklig utsträckning, t.ex. invandrare samt funktionshindrade barn och

ungdomar. Fasta bidrag och projektstöd skall vidare ges till lokala och

nationella projekt som på olika sätt främjar en god konsumentpolitik,

t.ex. till myndigheter och ideella organisationer för projekt eller

seminarier och workshops kring konsumentfrågor. Även kommuner skall kunna

ansöka om medel för särskilda insatser som har bäring på konsumentområdet.

Anslaget skall också kunna utnyttjas för forskningsprojekt inom

konsumentområdet.

Regeringen beräknar, som nämnts, anslaget för år 2001 till 10 miljoner

kronor.

Motionen

Konsumentorganisationerna bör bedriva en verksamhet som i högre grad än

för närvarande är självfinansierad, anförs det i motion 2000/01:N361 (m).

Därmed anses besparingar kunna ske på anslaget - med 5 miljoner kronor år

2001 och med 3 miljoner kronor följande år. Den mest angelägna delen av

verksamheten, som inte får utsättas för besparing, är den verksamhetsgren

som är inriktad på att nå de grupper som vanligtvis inte nås av

konsumentinformation, t.ex. invandrare samt funktionshindrade barn och

ungdomar, anser motionärerna.

Bidrag till miljömärkning av produkter (40:6)

Propositionen

För att förstärka Fastighetsmäklarnämnden under år 2001 avses 800 000 kr

omfördelas till nämnden från det här aktuella anslaget. Regeringens

bedömning är att verksamheten för år 2001 kan bedrivas med det föreslagna

anslaget.

Regeringen beräknar anslaget för år 2001 till 3,8 miljoner kronor.

Inga motioner har väckts på detta område.

Verket för innovationssystem

Anslaget Förvaltningskostnader (26.1)

Propositionen

Anslaget är nytt och finansierar förvaltningskostnaderna vid det nybildade

Verket för innovationssystem (Vinnova). Verket skall påbörja sin

verksamhet den 1 januari 2001 och överta dels den FoU-finansierande

verksamheten från NUTEK, dels verksamheten som bedrivs av

Kommunikationsforskningsberedningen (KFB), dels delar av verksamheten från

Rådet för arbetslivsforskning (RALF). Myndighetens främsta uppgift blir

att stärka innovationssystemet genom att främja forskning och utveckling

för näringslivets och offentliga sektorns behov inom områdena teknik,

kommunikationer och arbetsliv. Kunskapsöverföring till näringslivet och

andra avnämare är en viktig uppgift. Särskild uppmärksamhet skall riktas

mot de små och medelstora företagens behov. Myndigheten skall också

bedriva viss utredningsverksamhet till stöd för sin egen verksamhet.

Regeringen redogör närmare för den nya myndighetens verksamhet i

proposition 2000/01:3 om forskning och förnyelse.

Regeringen beräknar anslaget för år 2001 till 111,9 miljoner kronor.

Inga motioner har väckts på detta område.

Anslaget Forskning och utveckling (26:2)

Propositionen

Anslaget är nytt och finansierar Vinnovas insatser för forskning och

utveckling. Inriktningen för de närmaste årens verksamhet beskrivs i

proposition 2000/01:3 om forskning och förnyelse. Under anslaget har

beräknats lägst 10 miljoner kronor för insatser inom det miljötekniska

området. Anslaget disponeras i sin huvuddel av Vinnova. Det bör ankomma på

regeringen att besluta om den närmare fördelningen av medlen.

Regeringen beräknar anslaget för år 2001 till 1 005,9 miljoner kronor.

Regeringen begär vidare riksdagens bemyndigande att under år 2001 låta

staten ta på sig ekonomiska förpliktelser i samband med stöd till

forskning och utveckling som innebär utgifter om högst 900 miljoner kronor

under år 2002 och sammanlagt högst 950 miljoner kronor under åren

2003-2006.

Inga motioner har väckts på detta område.

Vissa kompletterande uppgifter

Utskottet har i oktober 2000 yttrat sig till utbildningsutskottet över

proposition 2000/01:3 om forskning och förnyelse jämte motioner i yttrande

2000/01:NU1y - avvikande mening (m). Riksdagen behandlar ärendet den 12

december 2000.

Företrädare för Institutet för kvalitetsutveckling, SIQ, har till

utskottet framfört farhågor för att den verksamhet som institutet bedriver

skall komma att hamna i ett oklart läge mellan den verksamhet som Verket

för näringslivsutveckling respektive Verket för innovationssystem skall

svara för. SIQ anser att den nuvarande modellen med ett delat

huvudmannaskap, där regeringen/staten och intressentföreningen utser

ledamöterna i SIQ:s styrelse, skall bibehållas och att det statliga

anslaget även i framtiden skall ha karaktär av basfinansiering. För

närvarande är det statliga bidraget 2 miljoner kronor per år.

Beredning av regleringsbrev för Vinnova och anslaget Forskning och

utveckling pågår inom Näringsdepartementet och beslut fattas efter

riksdagens beslut den 14 december 2000. Enligt uppgift är inriktningen att

i så stor utsträckning som möjligt undvika detaljstyrning i

regleringsbrevet och i stället överlåta åt myndigheten att inom ramen för

sitt uppdrag göra de avvägningar mellan olika insatser som bedöms

lämpliga. Ett tyskt utredningsinstitut, Inno, gjorde år 1999 på uppdrag av

NUTEK en utvärdering av SIQ:s verksamhet. I rapporten från institutet

redovisades ett mycket positivt omdöme om SIQ:s verksamhet. Detta kommer,

enligt uppgift, att beaktas av Näringsdepartementet och Vinnova.

Utskottets ställningstagande

Inledning

Utskottet behandlar först frågan om anslag m.m. inom utgiftsområde 24

Näringsliv. Därefter behandlas en fråga om Exportkreditnämnden som

aktualiserats i en motion.

Anslag m.m. inom utgiftsområde 24 Näringsliv

Utskottet ansluter sig till regeringens allmänna syn på utformningen av

näringspolitiken. Regeringens förslag till anslag inom utgiftsområde 24

Näringsliv är beräknade med utgångspunkt däri. Utskottet kommenterar i det

följande vissa av de här aktuella områdena. I den tidigare redovisningen

har under berörda rubriker lämnats vissa kompletterande uppgifter, till

vilka utskottet hänvisar.

Beträffande förvaltningsanslaget till Verket för näringslivsutveckling och

anslaget Näringslivsutveckling har besparingar föreslagits i två motioner.

Vidare har en utförsäljning av de regionala ALMI-bolagen förordats i en

annan motion. Synpunkter på den nya myndighetens verksamhet har framförts

till utskottet, vid uppvaktningar och i skrivelser, av olika intressenter.

Statssekreterare Lars Rekke, Näringsdepartementet, och tillträdande

generaldirektören för det nya verket Per-Ola Eriksson har därefter var för

sig informerat utskottet om det nuvarande arbetsläget.

Utskottet vill erinra om vad som anfördes i riksdagsbeslutet våren 2000 om

en ny organisation inom näringspolitiken (prop. 1999/2000:71, bet.

1999/2000:NU17). Utskottet delade regeringens bedömning att statens

åtgärder för att främja fler och växande företag är svåra att överblicka

på grund av mångfalden av aktörer och aktiviteter samt den otydliga

ansvarsfördelningen med delvis överlappande uppgifter. Det är angeläget

att underlätta för blivande och befintliga företagare genom ökad

samordning och renodling av de företagsfrämjande aktiviteterna. Utskottet

såg de aktuella förslagen som inledningen av ett förändringsarbete på

central nivå för att förbättra styrning av statliga insatser och

allokering av medel.

Den information som utskottet fått från Näringsdepartementet har försäkrat

utskottet om att de farhågor som uttryckts från olika håll och som rört

sådant som risk för centralisering, undanträngande av andra aktörer och

sammanblandning av beställar- och utförarroller inte har något fog. Enligt

vad utskottet erfarit kommer det klart att anges att de insatser som

Verket för näringslivsutveckling gör skall utgå från företagens och

företagarnas behov. Verket skall utveckla sin beställarroll genom att

utnyttja andra aktörers kompetens. Verksamheten skall kontinuerligt följas

upp och omprövas. Verket skall vidare främja ökad samordning mellan

statliga aktörer inriktade på företagsutveckling och regional utveckling

samt komplettera och stärka verksamhet som bedrivs av andra aktörer med

närings- eller regionalpolitisk inriktning. Verket skall särskilt samverka

med Verket för innovationssystem och Institutet för tillväxtpolitiska

studier. Verkets uppgifter och olika villkor för verksamheten kommer att

framgå av den instruktion som regeringen i dagarna fattar beslut om. När

det gäller frågan om styrelser för det nya verket och för ALMI anser

utskottet att det är viktigt att dessa består av kunniga och kompetenta

ledamöter, varvid näringslivserfarenhet bör tillmätas stor betydelse.

Utskottet finner det också viktigt att framhålla att den ändrade

organisationsstrukturen inte på något sätt innebär en förändring av var

det övergripande ansvaret för näringspolitiken ligger. Det är regeringen

som även framöver har den centrala näringspolitiska rollen. Direktiv för

myndighetens verksamhet kommer att på sedvanligt sätt lämnas i

regleringsbrev, vilket kommer att utfärdas av regeringen efter riksdagens

beslut den 14 december 2000.

Från olika håll har framförts synpunkter på att det hade varit lämpligt

att avvakta med bildandet av Verket för näringslivsutveckling med

hänvisning till det utrednings- och beredningsarbete som pågår, framför

allt på det regio-nalpolitiska området. Den regionalpolitiska kommittén

har nyligen lämnat sitt slutbetänkande (SOU 2000:87). Även den

parlamentariska regionkommittén (PARK) har nyligen redovisat sitt

slutbetänkande Regionalt folkstyre och statlig länsförvaltning (SOU

2000:85). Båda dessa betänkanden är nu föremål för beredning, och

regeringen väntas redovisa sina ställningstaganden i propositioner under

år 2001. Exportrådsutredningen, som har haft i uppdrag att se över det

statliga exportfrämjandet som Exportrådet svarar för, har också nyligen

presenterat sitt betänkande Expert på export? (SOU 2000: 102). Översynen

skulle, enligt direktiven, bl.a. omfatta Exportrådets regionala närvaro i

Sverige. Betänkandet kommer nu att bli föremål för sedvanlig beredning.

Det kan således anföras skäl för att avvakta med inrättandet av den nya

myndigheten. Enligt utskottets mening är dock skälen för att inrätta

myndigheten den 1 januari 2001 starkare. Bildandet av myndigheten ingår

som en del av ett förändringspaket rörande myndighetsstrukturen på det

näringspolitiska området. Inrättandet av de båda andra myndigheterna -

Verket för innovationssystem och Institutet för tillväxtpolitiska studier

- kan inte fullföljas som planerat om inte Verket för

näringslivsutveckling också inrättas den 1 januari 2001. Det är, enligt

utskottets mening, viktigt för effektiviteten i näringspolitiken att den

beslutande förändringsprocessen kommer i gång. Utskottet vill betona att

det rör sig om en process, vilken bör innefatta återkommande

kontrollstationer. Regeringen bör fortlöpande lämna utförliga

redovisningar till riksdagen om utvecklingen.

Utskottet vill också - när det gäller anslaget Näringslivsutveckling -

något beröra frågan om industriella utvecklingscentrum (IUC). IUC är

fristående aktiebolag med näringslivet som majoritetsägare, varvid små och

medelstora företag utgör merparten. Fackföreningar och kommuner finns ofta

också med i ägarkretsen. Verksamheten är fokuserad på industriell och

regional tillväxt genom affärsmässiga utvecklingsprojekt inom områdena

kompetens, produkter, processer och teknik. IUC-verksamheten är, enligt

utskottets mening, en typ av näringspolitisk åtgärd som förefaller vara

väl avpassad till de krav som de berörda småföretagen ställer. Varje

framgångsrik IUC-etablering vilar, enligt konceptet, på initiativ och

engagemang underifrån, dvs. såväl analysarbetet som själva bildandet av

ett IUC har drivits av de berörda företagen själva.

Utskottet anser att det är viktigt att staten även framöver på olika sätt

kan stödja den verksamhet som IUC bedriver. Enligt vad utskottet erfarit

kommer Verket för näringslivsutveckling att få i uppgift att vara

samordnare på nationell nivå av den statliga upphandlingen av vissa

verksamheter vid IUC. I budgetpropositionen sägs följaktligen, som

tidigare redovisats, att myndigheten skall överta ansvaret för att

beställa tjänster inom ramen för det s.k. UPA-uppdraget från IUC-nätverken

och att det bör vara en uppgift även för Verket för innovationssystem att

medverka i finansieringen. Utskottet vill betona att den typ av underifrån

och regionalt initierad verksamhet som IUC representerar är ett värdefullt

inslag i näringspolitiken.

En annan fråga som utskottet vill uppmärksamma är vilket stöd Verket för

näringslivsutveckling framöver skall lämna till den verksamhet som bedrivs

vid regionala och lokala resurscentrum för kvinnor runt om i landet. I

föregående års anslagsbetänkande 1999/2000:NU1 behandlade utskottet

speciellt frågan om Nationellt resurscentrum för kvinnor (NRC), vilket

tidigare bedrivits i projektform vid NUTEK. Från och med år 2000

integrerades denna verksamhet i NUTEK:s ordinarie verksamhet, och NUTEK

tillfördes 2,5 miljoner kronor för ändamålet. Utskottet förutsatte

att detta inte skulle försvaga arbetet med att främja kvinnors företagande

och menade att det på ett tydligt sätt borde framgå av regleringsbrevet

att den verksamhet som bedrivits inom ramen för NRC skall fortsätta inom

NUTEK:s ordinarie verksamhet. Enligt vad utskottet erfarit är avsikten

från det nya verkets sida att stöd även fortsättningsvis skall ges till de

regionala och lokala resurscentrumen och att en inom verket central grupp

med ansvar för jämställdhetsfrågor skall följa arbetet. Detta kommer,

enligt uppgift, att framgå av regleringsbrevet. Utskottet vill framhålla

betydelsen av att det viktiga arbete som resurs-centrumen bedriver inte

skall ges sämre förutsättningar än för närvarande.

I anslutning till Verket för innovationssystem och den verksamhet som

verket skall bedriva vill utskottet något beröra en speciell fråga.

Företrädare för Institutet för kvalitetsutveckling, SIQ, har, som tidigare

redovisats, framfört sina farhågor för att den verksamhet som institutet

bedriver skall hamna i ett oklart läge i förhållande till de båda nya

myndigheterna Vinnova och Verket för näringslivsutveckling. Utskottet

anser att den typ av verksamhet som SIQ bedriver är viktig ur ett

näringspolitiskt perspektiv. Likaså menar utskottet att formen för

verksamheten, som karakteriseras av att företag, organisationer och

förvaltningar samverkar, har en effektiv utformning. Utskottet ser det

därför som angeläget att verksamheten även i fortsättningen skall kunna

erhålla statligt stöd för sin basfinansiering.

Beträffande det nya institutet för tillväxtpolitiska studier har det i två

motioner framställts krav på att myndigheten skall lokaliseras till

Östersund. Som tidigare redovisats har regeringen nyligen beslutat att

institutet skall ha sitt säte i Östersund - motionerna är därmed

tillgodosedda.

I motion 2000/01:N366 (c) föreslås besparingar på 13 olika anslag som

sammantaget uppgår till 94 miljoner kronor. Motivet sägs vara att

Centerpartiet av hävd är restriktivt med att öka byråkratiseringen inom

svenska myndigheter. Vid granskning av vilka anslag som valts ut för den

föreslagna besparingen får utskottet dock intryck av att urvalet har skett

mer eller mindre slumpmässigt och inte utifrån en strävan att minska

byråkratin. Det anslag som får svara för den största delen av besparingen

- 46 miljoner kronor - är anslaget till Sveriges geologiska undersökning

för miljösäkring av oljelagringsanläggningar m.m. Regeringen har för detta

anslag föreslagit en ökning med just 46 miljoner kronor, beroende på att 9

anläggningar under år 2001 kommer att miljösäkras slutligt efter utslag i

miljödomstol. Denna typ av verksamhet kan knappast betecknas som ökad

byråkratisering. En annan anmärkningsvärd omständighet är att det i den

nämnda motionen föreslås en minskning av anslaget till Konkurrensverket

med 8,9 miljoner kronor. I en annan i det här betänkandet aktuell motion,

1999/2000:N52 (m, kd, c, fp), där förste motionären bakom motion

2000/01:N366 (c) ingår som en av motionärerna, föreslås nämligen att

Konkurrensverket skall ges en starkare ställning. Ytterligare ett

påpekande kan göras om besparingsförslagen i den sistnämnda motionen. Det

gäller den förslagna minskningen av anslaget till Patentbesvärsrätten på

664 000 kr. Rättens verksamhet är dock helt avgiftsfinansierad, vilket

innebär att en minskning av anslaget inte skulle ge någon besparing på

statsbudgeten, utan innebära en sänkning av de avgifter som tas ut av

Patent- och registreringsverket för att täcka rättens verksamhet.

När det gäller Konkurrensverket, som föreslås få ökade medel i tre

motioner och minskade medel i en annan motion, konstaterar utskottet att

regeringen föreslår en ökning av anslaget till Konkurrensverket med 5

miljoner kronor för år 2001. Detta ställer sig utskottet bakom. Vidare

vill utskottet erinra om det beslut som riksdagen nyligen fattat med

anledning av regeringens konkurrenspolitiska proposition (prop.

1999/2000:140, bet. 2000/01: NU4) och som bl.a. innebär ytterligare

effektiviseringar av konkurrensövervakningen. Det rör sig om att de

svenska konkurrensmyndigheterna ges behörighet att tillämpa EG:s

konkurrensregler och en lagändring beträffande konkurrensskadeavgiften för

att öka möjligheterna att upptäcka och undanröja konkurrensbegränsningar.

Konkurrensforskningen föreslås få ökade medel i en motion. Utskottet

konstaterar att verksamheten fick ett kraftigt tillskott fr.o.m. år 1999,

då anslaget höjdes med 4,2 miljoner kronor till 6 miljoner kronor.

I tre motioner föreslås att anslaget till omstrukturering av vissa

statligt ägda företag m.m. skall slopas eller minskas kraftigt. Yrkanden

om slopande av detta anslag har utskottet tidigare avstyrkt och riksdagen

avslagit.

Ökade medel för att främja export av miljöanpassad teknik föreslås i

motion 2000/01:N366 (c). Som tidigare redovisats genomför Exportrådet ett

treårigt program med syfte att främja export av miljöteknikrelaterade

varor och tjänster och med en budget på 12 miljoner kronor för åren

1999-2001. Insatserna skall koncentreras till regionalpolitiskt

prioriterade områden och genomföras tillsammans med regionala aktörer.

Under innevarande år har vidare 9 miljoner kronor avsatts för miljöexport

av Utrikes- och Miljödepartementen.

Regeringens förslag om anslag till näringslivsutveckling i

Östersjöregionen avvisas i fem motioner. Utskottet behandlade hösten 1999

i ett yttrande till finansutskottet över förslag i tilläggsbudgeten för år

1999 frågan om verksamheten inom ramen för de s.k. Östersjömiljarderna

(prop. 1999/2000: NU1y). Detta skedde mot bakgrund av en kartläggning som

riksdagens utredningstjänst gjort på uppdrag av utskottet. Den aktuella

verksamheten präglas, enligt utskottets mening, såväl av solidaritet med

Östersjöländerna som av ett intresse att främja företagsamhet och

sysselsättning i Sverige. Utskottet ser verksamheten som en del av de

svenska insatserna för att stödja utvecklingen mot ett demokratiskt system

och mot marknadsekonomi i de berörda länderna. Enligt uppgift har

företrädare för det svenska näringslivet varit mycket positiva till

insatserna.

Utskottet välkomnar den rapport över pågående projekt som statssekreterare

Sven-Eric Söder, Utrikesdepartementet, har lämnat till utskottet. I det

nyssnämnda yttrandet underströk utskottet vikten av att en grundlig

utvärdering görs av den hittillsvarande verksamheten och att en sådan

utvärdering bör avse såväl en sedvanlig utvärdering projekt för projekt

som en utvärdering av arbetsmetoden som sådan. Det sistnämnda kan ske

först när programmet är avslutat och bör lämpligen utföras av en extern

utvärderare. Beträffande den löpande uppföljningen av de olika projekten

anser utskottet att det är en praktisk och ändamålsenlig ordning att

företrädare för Utrikesdepartementet redovisar en sådan till utskottet

årligen, så som nu har gjorts.

På konsumentområdet föreslås i tre motioner minskade medel till

Konsumentverket och i en motion minskade medel för åtgärder på

konsumentområdet. Beträffande Konsumentverket vill utskottet erinra om att

detta verk utsatts för stora besparingar under de senaste åren.

Med det anförda tillstyrker utskottet de av regeringen föreslagna anslagen

för budgetåret 2001 inom utgiftsområde 24 Näringsliv (se bilaga). Likaså

tillstyrks de övriga här aktuella förslagen till riksdagsbeslut som

framlagts i budgetpropositionen. Samtliga behandlade motioner avstyrks.

Exportkreditnämnden

I motion 2000/01:N223 (v) begärs, som tidigare redovisats, dels en översyn

av Exportkreditnämndens (EKN) styrelse i syfte att ge den en mer folklig

förankring, dels en översyn av de sekretessbestämmelser som gäller för

nämnden i syfte att göra nämndens verksamhet mer öppen.

Den sistnämnda frågan om sekretess kopplas i motionen, som nämnts, till

den av EKN nyligen införda miljöpolicyn. Utskottet vill poängtera sin

positiva syn på att miljöfrågona får en mer framskjuten roll i EKN:s

verksamhet med garantigivning. Det är också positivt med en ökad öppenhet.

Här måste dock hänsyn tas till att affärssekretessen måste respekteras.

Det inititativ som EKN tagit för att det via OECD skall skapas en

internationell kanal för information om enskilda projekt tycker utskottet

är lovvärt. Därmed skulle information om enskilda projekt kunna

offentliggöras, utan att det skulle gå att härleda vilket eller vilka

företag som ligger bakom projektet. Något behov av agerande från

riksdagens sida i denna fråga kan utskottet inte se och avstyrker därmed

motionen i berörd del.

När det gäller den andra frågan som tas upp i motionen - sammansättningen

av EKN:s styrelse - är det, enligt utskottets mening, viktigt att de

ledamöter som utses har en djup sakkunskap och i övrigt en bred kompetens.

Det är också viktigt att antalet styrelseledamöter inte blir alltför

stort, om styrelsen skall kunna fungera effektivt. Den fackliga

representationen som för närvarande finns i EKN:s styrelse anser utskottet

är värdefull och bör bevaras. Med detta avstyrks motionen även i denna

del.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande mål

att riksdagen med bifall till proposition 2000/01:1 utgiftsområde 24

moment 2 godkänner vad som anges i propositionen om målen inom

utgiftsområdet,

res. 1 (m, kd, c, fp)

2. beträffande bedömning av regeringens resultatredovisning

att riksdagen godkänner vad utskottet anfört,

3. beträffande regelförenkling

att riksdagen med avslag på motionerna 1999/2000:N52, 2000/01: T477

yrkande 2, 2000/01:N218, 2000/01:N235, 2000/01:N237, 2000/01:N238,

2000/01:N263 yrkande 2, 2000/01:N267 yrkande 7, 2000/01:N269,

2000/01:N282, 2000/01:N302, 2000/01:N323 yrkandena 6-8, 10, 11, 14, 17 och

18, 2000/01:N324 yrkande 5, 2000/01: N381 yrkandena 3-8 och 13,

2000/01:N385 yrkande 3 och 2000/01: A812 yrkande 9 lägger regeringens

skrivelse 1999/2000:148 till handlingarna,

res. 2 (m, kd, c, fp)

4. beträffande anslag m.m. inom utgiftsområde 24 Näringsliv

att riksdagen med bifall till proposition 2000/01:1 utgiftsområde 24

momenten 3-10 och med avslag på motionerna 2000/01:Fi211 yrkande 22 i

denna del, 2000/01:U509 yrkande 10, 2000/01:N203, 2000/01: N251,

2000/01:N288, 2000/01:N324 yrkandena 4 och 16, 2000/01: N361 yrkandena

10-15, 2000/01:N366 och 2000/01:N381 yrkande 10

a) bemyndigar regeringen att under år 2001, i fråga om ramanslaget 26:2

Verket för innovationssystem: Forskning och utveckling, ingå ekonomiska

förpliktelser om bidrag som inklusive tidigare åtaganden innebär utgifter

om högst 900 000 000 kr under budgetåret 2002 och sammanlagt högst 950 000

000 kr under budgetåren 2003-2006,

b) bemyndigar regeringen att under år 2001, i fråga om ramanslaget 38:14

Rymdverksamhet, ingå ekonomiska förpliktelser som inklusive tidigare

åtaganden innebär utgifter om högst 1 550 000 000 kr efter år 2001,

c) bemyndigar regeringen att sälja statens aktier i Grängesbergs Gruvor AB

till Ludvika kommun,

d) bemyndigar regeringen att under år 2001 ikläda staten betalningsansvar

intill ett belopp av högst 150 000 000 000 kr för

exportkreditgarantisystemet,

e) bemyndigar regeringen att för år 2001 ikläda staten betalningsansvar

intill ett belopp av högst 10 000 000 000 kr för investeringsgarantier,

f) bemyndigar regeringen att för år 2001 besluta att Exportkreditnämnden

får obegränsad upplåningsrätt i Riksgäldskontoret för skadeutbetalning,

g) godkänner den föreslagna inriktningen på verksamheten vid AB Svensk

Exportkredit som, förutom att bedriva finansieringsverksamhet för att

främja svensk exportindustri och svenskt näringsliv, även kan engagera sig

i annan svensk och internationell finansieringsverksamhet på kommersiella

grunder,

h) för budgetåret 2001 anvisar anslag under utgiftsområde 24 Näringsliv

enligt regeringens förslag i bilaga,

5. beträffande Exportkreditnämnden

att riksdagen avslår motion 2000/01:N223.

res. 3 (v, mp)

Stockholm den 30 november 2000

På näringsutskottets vägnar

Per Westerberg

I beslutet har deltagit: Per Westerberg (m)*, Barbro Andersson Öhrn (s),

Reynoldh Furustrand (s), Lennart Beijer (v), Göran Hägglund (kd)*, Karin

Falkmer (m)*, Ola Karlsson (m)*, Nils-Göran Holmqvist (s), Marie Granlund

(s), Gunilla Wahlén (v), Ola Sundell (m)*, Ingegerd Saarinen (mp), Åke

Sandström (c)*, Eva Flyborg (fp)*, Anne Ludvigsson (s), Karl Gustav

Abramsson (s) och Mikael Oscarsson (kd)*.

* Har avstått från att delta i beslutet under moment 4

Reservationer

1. Mål (mom.1)

Per Westerberg (m), Göran Hägglund (kd), Karin Falkmer (m), Ola Karlsson

(m), Ola Sundell (m), Åke Sandström (c), Eva Flyborg (fp) och Mikael

Oscarsson (kd) anser

dels att utskottets ställningstagande i avsnittet om mål bort ha följande

lydelse:

Regeringen begär i årets budgetproposition godkännande av de övergripande

mål som redovisas för de olika politikområdena. Enligt utskottets mening

är dock den näringspolitik som regeringen förordar inte den som krävs för

att uppnå tillväxt och utveckling i ekonomin. Som anförs i en reservation

(m, kd, c, fp) om allmänna riktlinjer för den ekonomiska politiken i

finansutskottets betänkande 2000/01:FiU1 behövs det nu strukturella

reformer inom ett antal områden för att svensk ekonomi och välfärd skall

ha förutsättningar att fungera bättre också i kommande lågkonjunktur. Det

handlar framför allt om ett bättre företagsklimat, reformer för en bättre

konkurrenssituation - nationellt och internationellt - och för en bättre

fungerande arbetsmarknad.

I motion 1999/2000:N52 (m, kd, c, fp), som behandlas i det följande,

redovisas hur den näringspolitik som utskottet förordar bör utformas. Det

nationella näringsklimatet måste formas så att Sverige klarar av att tävla

med de mest konkurrenskraftiga delarna av världen i fråga om goda villkor

för företagande och investeringar. Omvärldsförståelse och

förändringsbenägenhet i politiken är helt avgörande för Sveriges framtida

position. Det är i detta perspektiv förödande att - som regeringen gör -

klamra sig fast vid stela modeller, rigida arbetsmarknadsregler och

världens högsta skattetryck. Tillkomsten av jobb på lång sikt bygger på en

tillväxt bland de små och medelstora företagen.

Negativa attityder till småföretagande har under lång tid påverkat

företagsstrukturen. Villkoren för företagande har helt anpassats till

storföretagen, vilket i förlängningen lett till en bristande mångfald av

medelstora, växande företag som finns i många andra länder. Av Sveriges

cirka en halv miljon företag är den överväldigande majoriteten

enmansföretag och bara 3 % har fler än 20 anställda.

Framväxt av nya företag inom tjänste- och servicesektorerna har effektivt

hindrats genom den offentliga sektorns kraftiga utbyggnad och monopol.

Världens största offentliga sektor har krävt världens högsta skatter,

vilket ytterligare har bromsat tillkomst av företag och tillväxt. Den

arbetsintensiva privata tjänstesektorn som fungerat som

sysselsättningsmotor i exempelvis Förenta staterna har utvecklats

betydligt långsammare i Sverige.

Sverige behöver en god företagarpolitik, vilket omfattar en mängd

förändringar inom områdena skatter, arbetsmarknad, konkurrens,

regelförenkling och Europaengagemang. Framför allt är det viktigt att

förändra attityderna till företagande och entreprenörskap. Det måste

skapas ett gott företagarklimat, så att fler kvinnor och män vill - och

vågar - starta och driva företag och anställa medarbetare. För att Sverige

skall få en växande företagsamhet måste entreprenörskap och företagande

löna sig bättre än det gör för närvarande.

Eftersom de mål som regeringen formulerar för de olika verksamhetsområdena

tar sin utgångspunkt i en felaktigt utformad näringspolitik avstyrker

utskottet dem. Regeringen bör lägga fram nya mål för de olika

verksamhetsområdena utifrån de riktlinjer för näringspolitiken som

utskottet här angivit.

dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse:

1. beträffande mål

att riksdagen med avslag på proposition 2000/01:1 utgiftsområde 24

moment 2 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

2. Regelförenkling (mom. 3)

Per Westerberg (m), Göran Hägglund (kd), Karin Falkmer (m), Ola Karlsson

(m), Ola Sundell (m), Åke Sandström (c), Eva Flyborg (fp) och Mikael

Oscarsson (kd) anser

dels att utskottets ställningstagande i avsnittet om regelförenkling bort

ha följande lydelse:

Ett framgångsrikt företagande är den absolut viktigaste förutsättningen

för välstånd. Näringsklimatet i Sverige måste förbättras så att det klarar

av att tävla med de mest konkurrenskraftiga delarna av världen i fråga om

goda villkor för företagande och investeringar. En bland flera viktiga

åtgärder för att forma ett sådant positivt näringsklimat och för att

främja en god tillväxt är att genomföra en betydande regelförenkling.

Utskottet anser - i likhet med vad som anförs i alla de här aktuella

motionerna, bl.a. motionerna 1999/2000:N52 (m, kd, c, fp) och 2000/01:N381

(m, kd, c, fp) - att frågan om regelförenkling är särskilt betydelsefull

för småföretagen. Detta har också nyligen framförts i en reservation (m,

kd, c, fp) om allmänna riktlinjer för den ekonomiska politiken i

finansutskottets betänkande 2000/01:FiU1 om utgiftsramar och beräkning av

statsinkomsterna, m.m. I reservationen redovisas under rubriken Lättare

att starta och driva företag (s. 300) synpunkter på behovet av

regelförenkling och ett program för avreglering, som utskottet ställer sig

bakom. Det måste ske en radikal förändring av myndigheternas

förhållningssätt till småföretagen; dessa måste betraktas ur ett

kundperspektiv.

Trots regeringens uttalanden om vikten av regelförenklingar för småföretag

är det inte mycket av positiv art som hänt, vilket kommer till uttryck i

att regeringens skrivelse är innehållsmässigt tunn. Det bristande tempot i

regelförenklingsarbetet framgår också av en nyligen presenterad rapport

från Svenska Arbetsgivareföreningen (SAF). SAF har varje år sedan år 1994

låtit Demoskop AB mäta företagarnas egna bedömningar av utvecklingen på

regelområdet och hur de upplever sina myndighetskontakter. Resultatet av

den senaste undersökningen avseende november 2000 visar, enligt SAF, att

varken inrättandet av SimpLex-enheten i Näringsdepartementet eller

införandet av SimpLex-förordningarna har gett några positiva resultat.

Över hälften (53 %) av de tillfrågade anser att det har blivit fler regler

under de två till tre senaste åren, medan endast 1 % säger sig uppleva en

minskning. Vad gäller regelkvaliteten och komplexiteten i regelverket

anser 43 % att det blivit svårare att följa reglerna, medan bara 2 % anser

att det blivit lättare. Vidare sägs i rapporten att endast ytterst få

företagare upplever att de som berörs av nya bestämmelser blir

konsulterade innan bestämmelserna beslutas. Sammantaget visar

undersökningen att företagarna upplever en växande regleringsbörda. Det är

företagarnas egna bedömningar, anser utskottet, som bör utgöra måttstocken

för hur betungande regelsystemet skall anses vara.

Enligt utskottets mening kan - och bör - de flesta av

Småföretagsdelegationens förslag omedelbart genomföras. Regeringen har,

trots den tid som förflutit, endast vidtagit ett begränsat antal åtgärder.

De flesta av dessa är dock inte konkreta förändringar och förenklingar,

utan aviseringar om framtida åtgärder eller beslut om uppdrag, där det är

osäkert vad dessa kommer att resultera i. Utskottet anser att det nu är

hög tid för regeringen att gå från ord till handling.

Enligt utskottets uppfattning bör riksdagen anmoda regeringen att

omedelbart vidta åtgärder, som kan grupperas under fyra rubriker, nämligen

Mål för regelförenklingsarbetet, Organisationen av

regelförenklingsarbetet, Konkreta sakåtgärder och Kommunal

näringsverksamhet. Under respektive rubrik bör följande åtgärder vidtas:

Mål för regelförenklingsarbetet

- Ett tydligt och kvantifierbart mål bör formuleras för

regelförenklingsarbetet. Regeringens förslag om att minska den

administrativa bördan för

småföretagen är ett alltför allmänt formulerat mål.

- Alla regler som berör företagare skall ha granskats inom en

fyraårsperiod i syfte att förenkla och minska regelmassan.

- Inom en mandatperiod skall företagens regelmängd minska med 10 % och

efter två mandatperioder med 25 %.

- Företagens uppgiftslämnande bör minskas och förenklas.

Organisationen av regelförenklingsarbetet

- Arbetet med regelförenkling bör ledas från högsta politiska nivå, genom

en särskild grupp i Statsrådsberedningen.

- Ett näringslivets regelråd, med företrädare för företag, forskare och

organisationer, bör inrättas. Rådet bör delta i Regeringskansliets löpande

arbete med att testa förslag till nya regler ur ett småföretagsperspektiv.

Konkreta sakåtgärder

- Obligatorisk konsekvensanalys bör genomföras, inte bara i princip utan i

verkligheten. Enligt regeringens skrivelse har efterlevnaden av SimpLex-

förordningen inte varit särskilt god. Konsekvensanalyser skall lämnas av

departement, myndigheter, utredningar och kommuner.

- En solnedgångsparagraf bör införas, innebärande att alla företagsregler

skall genomgå en rullande översyn och att de som inte använts på fem år

eller mer skall slopas.

- En försöksverksamhet med tidsbegränsade regler bör genomföras.

- Vid registrering av företag bör bara en myndighet behöva kontaktas, och

det bör kunna ske via Internet.

- Staten bör svara för ett Internetbaserat informationssystem för

företagare.

- Myndigheterna bör ges i uppdrag att lämna bindande löften om hur lång

tid det tar att avgöra ett ärende. Generellt sett måste

handläggningstiderna minskas, t.ex. vid Patent- och registreringsverket.

- Myndigheterna bör i sina årsredovisningar redovisa hur service- och

informationskraven gentemot företagen klarats av.

Kommunal näringsverksamhet

- Prövning av kommunal kompetens att driva affärsverksamhet bör ske.

- Konkurrensneutralitet mellan offentliga och privata aktörer bör gälla.

Även de förslag från Småföretagsdelegationen som ligger på andra utskotts

ansvarsområden bör beredas och genomföras med skyndsamhet.

Riksdagen bör anmoda regeringen att vidta åtgärder i enlighet med vad

utskottet här har angett. Därmed blir samtliga nu aktuella motioner

tillgodosedda i berörda delar och tillstyrks av utskottet.

dels att utskottets hemställan under 3 bort ha följande lydelse:

3. beträffande regelförenkling

att riksdagen med bifall till motionerna 1999/2000:N52, 2000/01: T477

yrkande 2, 2000/01:N218, 2000/01:N235, 2000/01:N237, 2000/01:N238,

2000/01:N263 yrkande 2, 2000/01:N267 yrkande 7, 2000/01:N269,

2000/01:N282, 2000/01:N302, 2000/01:N323 yrkandena 6-8, 10, 11, 14, 17 och

18, 2000/01:N324 yrkande 5, 2000/01: N381 yrkandena 3-8 och 13,

2000/01:N385 yrkande 3 och 2000/01: A812 yrkande 9

dels lägger regeringens skrivelse 1999/2000:148 till handlingarna,

dels som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

3. Exportkreditnämnden (mom. 5)

Lennart Beijer (v), Gunilla Wahlén (v) och Ingegerd Saarinen (mp) anser

dels att den del av utskottets ställningstagande i avsnittet om

Exportkreditnämnden som börjar med "När det" och slutar med "denna del"

bort ha följande lydelse:

Utskottet anser - i likhet med vad som anförs i motion 2000/01:N223 (v) -

att riksdagen bör anmoda regeringen att göra en översyn av

sammansättningen av EKN:s styrelse, så att denna får en bredare folklig

förankring. Trots att EKN:s kreditgivning handlar om en ansenlig del av de

skattemedel som medborgarna inbetalat till staten, har dessa ingen insyn

via sina folkvalda representanter. I EKN:s styrelse återfinns i huvudsak

endast representanter för departement och näringsliv. Det finns endast en

representant i styrelsen som skulle kunna sägas ha en viss folklig

förankring, nämligen en utredningschef från Svenska

Metallindustriarbetareförbundet. Någon insyn från riksdagens sida i EKN:s

verksamhet finns således inte.

Utskottet anser mot denna bakgrund att sammansättningen av EKN:s styrelse

bör ses över i syfte att ge den en bredare folklig förankring. Riksdagen

bör genom ett tillkännagivande ställa sig bakom detta. Därmed blir

motionen tillgodosedd i berörd del och tillstyrks av utskottet.

dels att utskottets hemställan under 5 bort ha följande lydelse:

5. beträffande Exportkreditnämnden

att riksdagen med bifall till motion 2000/01:N223 yrkande 1 och med

avslag på motion 2000/01:N223 yrkande 2 som sin mening ger regeringen till

känna vad utskottet anfört.

Särskilda yttranden

1. Anslag m.m. inom utgiftsområde 24 Näringsliv (mom. 4)

Per Westerberg, Karin Falkmer, Ola Karlsson och Ola Sundell (alla m)

anför:

I riksdagen finns en majoritet - bestående av socialdemokrater,

vänsterpartister och miljöpartister - för förslagen i budgetpropositionen

för budgetåret 2001 om ekonomiska ramar för de olika utgiftsområdena samt

beräkningen av statens inkomster avseende år 2001 i den statliga budgeten.

Samma majoritet har också uttalat sitt stöd gällande beräkningen av det

offentliga utgifts-taket samt förslagen om preliminära utgiftstak för åren

2002 och 2003.

Moderata samlingspartiet har i parti- och kommittémotioner förordat en

annan inriktning av den ekonomiska politiken och budgetpolitiken. Våra

förslag syftar till att skapa förutsättningar för ett ekonomiskt,

kulturellt och socialt växande Sverige. Genom en större enskild sektor och

ett starkare civilt samhälle kan både företag och människor växa. Fler och

fler kan komma in på den ordinarie arbetsmarknaden, och den sociala

tryggheten ökar också i andra bemärkelser genom att hushållen får en

större ekonomisk självständighet. Friheten att välja bidrar till mångfald,

till en bättre kvalitet och till en större trygghet. De enskilda

människorna får ett större inflytande över sina liv.

Vi har föreslagit en långtgående växling från subventioner och bidrag till

omfattande skattesänkningar för alla, främst låg- och medelinkomsttagare.

Samtidigt värnar vi om de människor som är i störst behov av gemensamma

insatser och som har små eller inga möjligheter att påverka sin egen

situation. Vi slår också fast att det allmänna skall tillföras resurser

för att på ett tillfredsställande sätt kunna genomföra de uppgifter som

måste vara gemensamma.

Då riksdagens majoritet har en annan inriktning av politiken, deltar vi

inte i utskottets beslut avseende moment 4 om anslag m.m. inom

utgiftsområde 24 Näringsliv. I finansutskottets betänkande 2000/01:FiU1 om

utgiftsramar och beräkning av statsinkomsterna har företrädarna för

Moderata samlingspartiet i en reservation (12) lagt fram förslag till

totala utgifter på statsbudgeten och fördelning på utgiftsområden. När det

gäller det här aktuella utgiftsområdet 24 Näringsliv innebär den

föreslagna ramen en minskning med 385 miljoner kronor jämfört med

riksdagens beslut. Hur den minskade ramen borde fördelas på olika anslag

framgår av motion 2000/01:N361 (m) och av bilaga.

Konkurrensverkets uppgift är mycket viktig, varför vi länge förespråkat

höjt anslag för verket. Konkurrensverket bör ges en starkare ställning,

och verkets möjlighet att ingripa med hjälp av konkurrenslagen måste

förbättras. Nu har regeringen äntligen givit med sig och höjt anslaget.

Den föreslagna höjningen är dock inte tillräcklig, utan anslaget borde ha

höjts med ytterligare 3 miljoner kronor. De ökade medlen skulle ha använts

för att påvisa de konkurrenssnedvridningar som är en följd av offentliga

sektorns monopol samt kommunalt och statligt ägande av bolag som

konkurrerar med privata företag.

I vårt budgetförslag förordades också att två anslag skulle slopas helt,

nämligen Näringslivsutveckling i Östersjöregionen (39:6) och Kostnader för

omstrukturering av vissa statligt ägda företag, m.m. (38:20). Motsvarande

medel som regeringen föreslår för näringslivsutveckling i Östersjöregionen

borde i stället anslås på biståndsbudgeten för Baltikum under

utgiftsområde 7 Internationellt bistånd. När det gäller uppläggningen och

hanteringen av de s.k. Östersjömiljarderna är vi - i likhet med vad som

anfördes i en avvikande mening (m, kd, fp) i yttrande 1999/2000:NU1y till

finansutskottet om tilläggsbudget för år 1999 - mycket kritiska till

dessa. Denna uppfattning har styrkts av en inom Utrikesdepartementet gjord

lägesrapport avseende Östersjömiljard I, som utskottet tagit del av, dock

inte genom Utrikesdepartementets försorg utan genom att rapporten har

sänts till Riksdagens revisorer. Därigenom blev rapporten offentlig. I de

slutsatser som formuleras i rapporten finns en förödande kritik av

uppläggningen och hanteringen, och det sägs att Regeringskansliet var

dåligt förberett på att hantera Östersjömiljard I.

Regeringen föreslår att 45 miljoner kronor skall användas till

omstrukturering av vissa statligt ägda företag m.m. Dock avser regeringen

att under innevarande år inte genomföra några ytterligare försäljningar av

statligt aktieinnehav, varför medlen i praktiken är tänkta att användas

till förvaltning av statligt ägda bolag. Detta är, enligt vår mening,

oacceptabelt. Förvaltningen skall bolagen själva stå för, och kostnader

som uppstår i samband med de försäljningar som förhoppningsvis sker i

framtiden skall täckas av försäljningsintäkterna. Därmed skulle anslaget

kunna tas bort.

När det gäller Verket för näringslivsutveckling vill vi erinra om det

ställningstagande som gjordes våren 2000 i en reservation (m, kd, fp) i

betänkande 1999/2000:NU17 om vissa organisationsfrågor inom

näringspolitiken. Där sades bl.a. att det naturliga tillvägagångssättet

hade varit att en utvärdering av den hittills förda näringspolitiken först

hade gjorts, innan förslag om inrättande av nya myndigheter läggs fram. De

synpunkter som nu har framförts till utskottet av olika berörda aktörer

och intressenter styrker att vårt ställningstagande var riktigt. När

förändringar av det slag som nu är aktuella skall genomföras är det

väsentligt att de sker i samklang med de berörda aktörerna.

Organisationskommittén för den nya myndigheten har uppenbarligen brustit i

detta avseende.

En annan fråga som vi vill uppmärksamma är vilket stöd Verket för

näringslivsutveckling framöver skall lämna till den verksamhet som bedrivs

vid regionala och lokala resurscentrum för kvinnor runt om i landet. I

föregående års anslagsbetänkande 1999/2000:NU1 behandlade utskottet

speciellt frågan om Nationellt resurscentrum för kvinnor (NRC), vilket

tidigare bedrivits i projektform vid NUTEK. Från och med år 2000

integrerades denna verksamhet i NUTEK:s ordinarie verksamhet och NUTEK

tillfördes 2,5 miljoner kronor för ändamålet. I en reservation (m, kd, c,

fp) förordades att riksdagen skulle göra ett uttalande med en tydlig

markering om att NRC-verksamheten skall bevaras, t.ex. genom att

verksamheten i regleringsbrevet skulle tilldelas en särskild anslagspost.

Enligt vad utskottet erfarit är avsikten från det nya verkets sida att

stöd även fortsättningsvis skall ges till de regionala och lokala

resurscentrumen och att en inom verket central grupp med ansvar för

jämställdhetsfrågor skall följa arbetet. Detta kommer, enligt uppgift, att

framgå av regleringsbrevet. Vi vill framhålla betydelsen av att det

viktiga arbete som resurscentrumen bedriver inte skall ges sämre

förutsättningar än för närvarande.

Anslaget Näringslivsutveckling är till viss del inriktat på subventioner

samt bl.a. informationsinsatser angående kooperativ utveckling. Då detta

inte kan anses komma de svenska konsumenterna och företagarna till godo på

ett nöjaktigt sätt borde anslaget minskas med 23 miljoner kronor.

I anslutning till Verket för innovationssystem och den verksamhet som

verket skall bedriva vill vi något beröra en speciell fråga. Företrädare

för Institutet för kvalitetsutveckling, SIQ, har, som tidigare redovisats,

framfört sina farhågor för att den verksamhet som institutet bedriver

skall hamna i ett oklart läge i förhållande till de båda nya myndigheterna

Vinnova och Verket för näringslivsutveckling. Vi anser att den typ av

verksamhet som SIQ bedriver är viktig ur ett näringspolitiskt perspektiv.

Likaså menar vi att formen för verksamheten, som karakteriseras av att

företag, organisationer och förvaltningar samverkar, har en effektiv

utformning. Vi anser därför att verksamheten även i fortsättningen skall

erhålla statligt stöd för sin basfinansiering och att detta bör klargöras.

Konsumentverket bör renodla sin verksamhet och bli mer avgiftsfinansierat

genom att tillhandahålla tjänster som överensstämmer med konsumenternas

efterfrågan. Därmed kan anslaget minskas med 15 miljoner kronor.

Konsumentorganisationerna bör vidare bedriva en verksamhet som i högre

grad än för närvarande är självfinansierad. Därmed kan besparingar på

anslaget ske - med 5 miljoner kronor år 2001 och 3 miljoner kronor

följande år. Den mest angelägna delen av verksamheten, som inte får

utsättas för besparing, är den verksamhetsgren som är inriktad på att nå

de grupper som vanligtvis inte nås av konsumentinformation, t.ex.

invandrare samt funktionshindrade barn och ungdomar.

2. Anslag m.m. inom utgiftsområde 24 Näringsliv (mom. 4)

Göran Hägglund och Mikael Oscarsson (båda kd) anför:

Kristdemokraterna har i parti- och kommittémotioner förordat en annan

inriktning av den ekonomiska politiken och budgetpolitiken än den

regeringen och dess stödpartier föreslår. Kristdemokraternas

budgetalternativ tar sikte på att långsiktigt förbättra Sveriges

tillväxtförutsättningar genom strukturella reformer och strategiska

skattesänkningar på arbete och sparande. Därigenom skapas förutsättningar

för att sysselsättningen skall kunna öka i en sådan utsträckning att

välfärden tryggas för alla.

Det handlar bl.a. om arbetsmarknaden, som måste göras mer flexibel och om

skatterna på arbete och företagande som måste sänkas och på sikt anpassas

till omvärldens betydligt lägre skattetryck. Det handlar om det svenska

konkurrenstrycket som måste förbättras. Vidare måste den offentliga

sektorn förnyas för att bättre möta konsumenternas/brukarnas behov och

bättre tillvarata personalens kompetens och idéer. Dessutom måste

valfriheten inom familjepolitiken öka, rättsväsendet återupprättas,

pensionärernas ekonomiska situation stärkas och infrastrukturen

förbättras.

Målet med våra reformer på dessa områden är att skapa förutsättningar för

en uthålligt hög tillväxt, där sysselsättningen kan öka utan att

inflationen tar fart, där den enskildes valfrihet, personliga ansvar och

välfärd kan öka utan politisk detaljstyrning, där den offentliga sektorn

kan vitaliseras och möta ökande behov utan att jagas av krympande

skattebaser och där statens finanser inte kollapsar vid nästa

lågkonjunktur.

Eftersom riksdagens majoritet - bestående av socialdemokrater,

vänsterpartister och miljöpartister - nu genom beslut om ramar för de

olika utgiftsområdena ställt sig bakom en annan inriktning av politiken,

redovisar vi i detta särskilda yttrande den del av vår politik som rör

utgiftsområde 24 Näringsliv. Vi deltar således inte i utskottets beslut

avseende moment 4 om anslag m.m. inom utgiftsområde 24 Näringsliv. I

finansutskottets betänkande 2000/01:FiU1 om utgiftsramar och beräkning av

statsinkomsterna har företrädarna för Kristdemokraterna i en reservation

(13) lagt fram förslag till totala utgifter på statsbudgeten och

fördelning på utgiftsområden. När det gäller det här aktuella

utgiftsområdet 24 Näringsliv innebär den föreslagna ramen en minskning med

336 miljoner kronor jämfört med riksdagens beslut. Hur den minskade ramen

borde fördelas på olika anslag framgår av motion 2000/01:N324 (kd) och av

bilaga. I det följande redovisar vi vilken fördelning på anslag inom

utgiftsområde 24 som förordats av Kristdemokraterna.

Anslaget till näringslivsutveckling i Östersjöregionen borde slopas.

Kristdemokraterna ställer sig avvisande till statligt stöd till

företagsetableringar utanför Sveriges gränser. När det gäller

uppläggningen och hanteringen av de s.k. Östersjömiljarderna är vi - i

likhet med vad som anfördes i en avvikande mening (m, kd, fp) i yttrande

1999/2000:NU1y till finansutskottet om tilläggsbudget för år 1999 - mycket

kritiska till dessa. Denna uppfattning har styrkts av en inom

Utrikesdepartementet gjord lägesrapport avseende Östersjömiljard I, som

utskottet tagit del av, dock inte genom Utrikesdepartementets försorg utan

genom att rapporten har sänts till Riksdagens revisorer. Därigenom blev

rapporten offentlig. I de slutsatser som formuleras i rapporten finns en

förödande kritik av uppläggningen och hanteringen, och det sägs att

Regeringskansliet var dåligt förberett på att hantera Östersjömiljard I.

Vidare anser vi att anslaget till kostnader för omstrukturering av vissa

statligt ägda företag, m.m. borde minskas med 20 miljoner kronor. Enligt

Kristdemokraternas uppfattning bör företag som är verksamma på en

konkurrensutsatt marknad inte ägas av staten. Statliga företag bör

avyttras i den takt som marknaden kan absorbera, och försäljningen bör

finansieras inom bolagen.

Vi anser också att förvaltningsanslagen till de nya myndigheterna Verket

för näringslivsutveckling och Institutet för tillväxtpolitiska studier

borde kunna minskas - med 5 respektive 10 miljoner kronor. När det gäller

Verket för näringslivsutveckling vill vi erinra om det ställningstagande

som gjordes våren 2000 i en reservation (m, kd, fp) i betänkande

1999/2000: NU17 om vissa organisationsfrågor inom näringspolitiken. Där

sades bl.a. att det naturliga tillvägagångssättet hade varit att en

utvärdering av den hittills förda näringspolitiken först hade gjorts,

innan förslag om inrättande av nya myndigheter läggs fram. De synpunkter

som nu har framförts till utskottet av olika berörda aktörer och

intressenter styrker att vårt ställningstagande var riktigt. När

förändringar av det slag som nu är aktuella skall genomföras är det

väsentligt att de sker i samklang med de berörda aktörerna.

Organisationskommittén för den nya myndigheten har uppenbarligen brustit i

detta avseende.

En annan fråga som vi vill uppmärksamma är vilket stöd Verket för

näringslivsutveckling framöver skall lämna till den verksamhet som bedrivs

vid regionala och lokala resurscentrum för kvinnor runt om i landet. I

föregående års anslagsbetänkande 1999/2000:NU1 behandlade utskottet

speciellt frågan om Nationellt resurscentrum för kvinnor (NRC), vilket

tidigare bedrivits i projektform vid NUTEK. Från och med år 2000

integrerades denna verksamhet i NUTEK:s ordinarie verksamhet och NUTEK

tillfördes 2,5 miljoner kronor för ändamålet. I en reservation (m, kd, c,

fp) förordades att riksdagen skulle göra ett uttalande med en tydlig

markering om att NRC-verksamheten skall bevaras, t.ex. genom att

verksamheten i regleringsbrevet skulle tilldelas en särskild anslagspost.

Enligt vad utskottet erfarit är avsikten från det nya verkets sida att

stöd även fortsättningsvis skall ges till de regionala och lokala

resurscentrumen och att en inom verket central grupp med ansvar för

jämställdhetsfrågor skall följa arbetet. Detta kommer, enligt uppgift, att

framgå av regleringsbrevet. Vi vill framhålla betydelsen av att det

viktiga arbete som resurscentrumen bedriver inte skall ges sämre

förutsättningar än för närvarande.

I anslutning till Verket för innovationssystem och den verksamhet som

verket skall bedriva vill vi något beröra en speciell fråga. Företrädare

för Institutet för kvalitetsutveckling, SIQ, har, som tidigare redovisats,

framfört sina farhågor för att den verksamhet som institutet bedriver

skall hamna i ett oklart läge i förhållande till de båda nya myndigheterna

Vinnova och Verket för näringslivsutveckling. Vi anser att den typ av

verksamhet som SIQ bedriver är viktig ur ett näringspolitiskt perspektiv.

Likaså menar vi att formen för verksamheten, som karakteriseras av att

företag, organisationer och förvaltningar samverkar, har en effektiv

utformning. Vi anser därför att verksamheten även i fortsättningen skall

erhålla statligt stöd för sin basfinansiering och att detta bör klargöras.

Den av regeringen föreslagna ökningen av anslaget till Konsumentverket på

8 miljoner kronor borde ha begränsats till 5 miljoner kronor, varvid en

besparing på 3 miljoner kronor skulle ha gjorts. Ökade medel borde i

stället ha tilldelats Konkurrensverket.

Konkurrensverket borde sålunda ha fått ökade resurser och bör ges en mer

framträdande roll än för närvarande. Nya regeringsförslag bör granskas,

inte bara utifrån ett småföretagsperspektiv, utan också utifrån ett

konkurrensper-spektiv. Kristdemokraterna vill öka Konkurrensverkets

möjligheter att driva viktiga konkurrensmål. Anslaget till Konkurensverket

borde därför ha ökats med 2 miljoner kronor för budgetåret 2001.

3. Anslag m.m. inom utgiftsområde 24 Näringsliv (mom. 4)

Åke Sandström (c) anför:

I riksdagen finns en majoritet - bestående av socialdemokrater,

vänsterpartister och miljöpartister - för förslagen i budgetpropositionen

för budgetåret 2000 om ekonomiska ramar för de olika utgiftsområdena samt

beräkningen av statens inkomster avseende år 2001 i den statliga budgeten.

Samma majoritet har också uttalat sitt stöd gällande beräkningen av det

offentliga utgifts-taket samt förslagen om preliminära utgiftstak för åren

2002 och 2003.

I finansutskottets betänkande 2000/01:FiU1 om utgiftsramar och beräkning

av statsinkomsterna har företrädaren för Centerpartiet i en reservation

(14) lagt fram förslag till totala utgifter på statsbudgeten och

fördelning på utgiftsområden. När det gäller det här aktuella

utgiftsområdet 24 Näringsliv innebär den föreslagna ramen en minskning med

364 miljoner kronor jämfört med riksdagens beslut. Hur den ökade ramen

borde fördelas på olika anslag framgår av motion 2000/01:N366 (c) och av

bilaga. Då Centerpartiets budgetförslag är en helhet är det i detta andra

steg av budgetprocessen inte meningsfullt att delta i beslut avseende

fördelning av den beslutade ramen på olika anslag inom utgiftsområdet. Jag

deltar således inte i utskottets beslut avseende moment 4 om anslag m.m.

inom utgiftsområde 24 Näringsliv. I det följande redovisar jag vilken

fördelning på anslag inom utgiftsområde 24 som förordats av Centerpartiet.

Anslaget Näringslivsutveckling i Östersjöregionen borde slopas helt och de

aktuella medlen, 300 miljoner kronor, borde tillföras det ordinarie

Central- och Östeuropastödet under utgiftsområde 7 Internationellt

bistånd.

Jag anser vidare att anslaget till exportfrämjande verksamhet borde ökas

med 30 miljoner kronor. De ökade medlen skall användas för att stärka den

svenska exporten av miljöanpassad teknik. Sverige importerar för

närvarande mer miljöanpassad teknik än som exporteras.

Centerpartiet är av hävd restriktivt med att öka byråkratiseringen inom

svenska myndigheter. Därför har Centerpartiet föreslagit besparingar på

totalt 94 miljoner kronor inom utgiftsområde 24 Näringsliv, med följande

fördelning på anslag: SGU: Geologisk undersökningsverksamhet m.m. (38:5)

18 911 000 kr, SGU: Geovetenskaplig forskning (38:6) 14 000 kr, SGU:

Miljösäkring av oljelagringsanläggningar m.m. (38:7) 46 000 000 kr,

Patentbesvärsrätten (38:9) 664 000 kr, SWEDAC: Bidrag till riksmätplatser

(38:10) 4 000 000 kr, Elsäkerhetsverket (38:11) 686 000 kr, Rymdstyrelsen:

Förvaltningskostnader (38:13) 3 029 000 kr, Konkurrensverket (38:16) 8 894

000 kr, SWEDAC: Myndighetsverksamhet (39:1) 753 000 kr,

Investeringsfrämjande (39:5) 1 053 000 kr, Konsumentverket (40:2) 7 346

000 kr, Allmänna reklamationsnämnden (40:3) 1 372 000 kr och

Fastighetsmäklarnämnden (40:4) 1 294 000 kr.

När det gäller det nya verket för näringslivsutveckling vill jag framhålla

vikten av att det inte sker någon centralisering av näringspolitiken, utan

att den självständighet som för närvarande finns för olika aktörer på den

regionala nivån bibehålls.

En annan fråga som jag vill uppmärksamma är vilket stöd Verket för

näringslivsutveckling framöver skall lämna till den verksamhet som bedrivs

vid regionala och lokala resurscentrum för kvinnor runt om i landet. I

föregående års anslagsbetänkande 1999/2000:NU1 behandlade utskottet

speciellt frågan om Nationellt resurscentrum för kvinnor (NRC), vilket

tidigare bedrivits i projektform vid NUTEK. Från och med år 2000

integrerades denna verksamhet i NUTEK:s ordinarie verksamhet och NUTEK

tillfördes 2,5 miljoner kronor för ändamålet. I en reservation (m, kd, c,

fp) förordades att riksdagen skulle göra ett uttalande med en tydlig

markering om att NRC-verksamheten skall bevaras, t.ex. genom att

verksamheten i regleringsbrevet skulle tilldelas en särskild anslagspost.

Enligt vad utskottet erfarit är avsikten från det nya verkets sida att

stöd även fortsättningsvis skall ges till de regionala och lokala

resurscentrumen och att en inom verket central grupp med ansvar för

jämställdhetsfrågor skall följa arbetet. Detta kommer, enligt uppgift, att

framgå av regleringsbrevet. Jag vill framhålla betydelsen av att det

viktiga arbete som resurscentrumen bedriver inte skall ges sämre

förutsättningar än för närvarande.

I anslutning till Verket för innovationssystem och den verksamhet som

verket skall bedriva vill jag något beröra en speciell fråga. Företrädare

för Institutet för kvalitetsutveckling, SIQ, har, som tidigare redovisats,

framfört sina farhågor för att den verksamhet som institutet bedriver

skall hamna i ett oklart läge i förhållande till de båda nya myndigheterna

Vinnova och Verket för näringslivsutveckling. Jag anser att den typ av

verksamhet som SIQ bedriver är viktig ur ett näringspolitiskt perspektiv.

Likaså menar jag att formen för verksamheten, som karakteriseras av att

företag, organisationer och förvaltningar samverkar, har en effektiv

utformning. Jag anser därför att verksamheten även i fortsättningen skall

erhålla statligt stöd för sin basfinansiering och att detta bör klargöras.

4. Anslag m.m. inom utgiftsområde 24 Näringsliv (mom. 4)

Eva Flyborg (fp) anför:

I riksdagen finns en majoritet - bestående av socialdemokrater,

vänsterpartister och miljöpartister - för förslagen i budgetpropositionen

för budgetåret 2001 om ekonomiska ramar för de olika utgiftsområdena samt

beräkningen av statens inkomster avseende år 2001 i den statliga budgeten.

Samma majoritet har också uttalat sitt stöd gällande beräkningen av det

offentliga utgifts-taket samt förslagen om preliminära utgiftstak för åren

2002 och 2003.

I finansutskottets betänkande 2000/01:FiU1 om utgiftsramar och beräkning

av statsinkomsterna har företrädaren för Folkpartiet i en reservation (15)

lagt fram förslag till totala utgifter på statsbudgeten och fördelning på

utgiftsområden. När det gäller det här aktuella utgiftsområdet 24

Näringsliv innebär den föreslagna ramen en minskning med 329 miljoner

kronor jämfört med riksdagens beslut. Hur den minskade ramen borde

fördelas på olika anslag framgår av motion 2000/01:Fi211 (fp) och av

bilaga. Då Folkpartiets budgetförslag är en helhet är det i detta andra

steg av budgetprocessen inte meningsfullt att delta i beslut avseende

fördelning av den beslutade ramen på olika anslag inom utgiftsområdet. Jag

deltar således inte i utskottets beslut avseende moment 4 om anslag m.m.

inom utgiftsområde 24 Näringsliv. I det följande redovisar jag vilken

fördelning på anslag inom utgiftsområde 24 som förordats av Folkpartiet.

Enligt Folkpartiets mening är en fri konkurrens på lika villkor - inom de

ramar som sätts upp av etiska principer och lagstiftning - det bästa

verktyget för att tillgodose konsumenternas efterfrågan och för att

hushålla med begränsade resurser. En ökad avreglering bör ske för att ge

utrymme för konkurrens. Samtidigt bör konkurrenslagen skärpas och

övervakningen bli effektivare. Konkurrensverket bör få ökade resurser och

en mer framträdande roll. Nya regeringsförslag bör granskas, inte bara

utifrån ett småföretagsperspektiv, utan också utifrån ett

konkurrensperspektiv. Kvarvarande konkurrenshämmande regleringar i den

privata sektorn bör identifieras och avvecklas. Ökade medel borde sålunda

ha satsats på Konkurrensverket och konkurrensforskningen. De båda berörda

anslagen borde ha ökats med 10 respektive 6 miljoner kronor.

Anslaget till näringslivsutveckling i Östersjöområdet har visat sig ha

svag träffsäkerhet. Anslaget borde dras in och en del användas för

åtgärder för ökad kärnsäkerhet i Östeuropa. När det gäller uppläggningen

och hanteringen av de s.k. Östersjömiljarderna är jag - i likhet med vad

som anfördes i en avvikande mening (m, kd, fp) i yttrande 1999/2000:NU1y

till finansutskottet om tilläggsbudget för år 1999 - mycket kritisk till

dessa. Denna uppfattning har styrkts av en inom Utrikesdepartementet gjord

lägesrapport avseende Östersjömiljard I, som utskottet tagit del av, dock

inte genom Utrikesdepartementets försorg utan genom att rapporten har

sänts till Riksdagens revisorer. Därigenom blev rapporten offentlig. I de

slutsatser som formuleras i rapporten finns en förödande kritik av

uppläggningen och hanteringen, och det sägs att Regeringskansliet var

dåligt förberett på att hantera Östersjömiljard I.

Folkpartiet anser det både ideologiskt viktigt och ekonomiskt motiverat

att sälja ut statliga företag i betydande omfattning. Kostnaderna för

omstrukturering av de statliga företagen bör täckas av dessa

försäljningsintäkter, varför det aktuella anslaget till kostnader för

omstrukturering av vissa statligt ägda företag borde slopas.

När det gäller Verket för näringslivsutveckling vill jag erinra om det

ställningstagande som gjordes våren 2000 i en reservation (m, kd, fp) i

betänkande 1999/2000:NU17 om vissa organisationsfrågor inom

näringspolitiken. Där sades bl.a. att det naturliga tillvägagångssättet

hade varit att en utvärdering av den hittills förda näringspolitiken först

hade gjorts, innan förslag om inrättande av nya myndigheter läggs fram. De

synpunkter som nu har framförts till utskottet av olika berörda aktörer

och intressenter styrker att vårt ställningstagande var riktigt. När

förändringar av det slag som nu är aktuella skall genomföras är det

väsentligt att de sker i samklang med de berörda aktörerna.

Organisationskommittén för den nya myndigheten har uppenbarligen brustit i

detta avseende.

En annan fråga som jag vill uppmärksamma är vilket stöd Verket för

näringslivsutveckling framöver skall lämna till den verksamhet som bedrivs

vid regionala och lokala resurscentrum för kvinnor runt om i landet. I

föregående års anslagsbetänkande 1999/2000:NU1 behandlade utskottet

speciellt frågan om Nationellt resurscentrum för kvinnor (NRC), vilket

tidigare bedrivits i projektform vid NUTEK. Från och med år 2000

integrerades denna verksamhet i NUTEK:s ordinarie verksamhet och NUTEK

tillfördes 2,5 miljoner kronor för ändamålet. I en reservation (m, kd, c,

fp) förordades att riksdagen skulle göra ett uttalande med en tydlig

markering om att NRC-verksamheten skall bevaras, t.ex. genom att

verksamheten i regleringsbrevet skulle tilldelas en särskild anslagspost.

Enligt vad utskottet erfarit är avsikten från det nya verkets sida att

stöd även fortsättningsvis skall ges till de regionala och lokala

resurscentrumen och att en inom verket central grupp med ansvar för

jämställdhetsfrågor skall följa arbetet. Detta kommer, enligt uppgift, att

framgå av regleringsbrevet. Jag vill framhålla betydelsen av att det

viktiga arbete som resurscentrumen bedriver inte skall ges sämre

förutsättningar än för närvarande.

I anslutning till Verket för innovationssystem och den verksamhet som

verket skall bedriva vill jag något beröra en speciell fråga. Företrädare

för Institutet för kvalitetsutveckling, SIQ, har, som tidigare redovisats,

framfört sina farhågor för att den verksamhet som institutet bedriver

skall hamna i ett oklart läge i förhållande till de båda nya myndigheterna

Vinnova och Verket för näringslivsutveckling. Jag anser att den typ av

verksamhet som SIQ bedriver är viktig ur ett näringspolitiskt perspektiv.

Likaså menar jag att formen för verksamheten, som karakteriseras av att

företag, organisationer och förvaltningar samverkar, har en effektiv

utformning. Jag anser därför att verksamheten även i fortsättningen skall

erhålla statligt stöd för sin basfinansiering och att detta bör klargöras.

Det borde också övervägas om inte det statliga bidraget till SIQ skulle

kunna utgå med ett högre belopp än det som gäller för närvarande - 2

miljoner kronor. I Danmark har ett motsvarande institut ett statligt

bidrag på 20 miljoner danska kronor.

5. Osund konkurrens

Per Westerberg (m), Göran Hägglund (kd), Karin Falkmer (m), Ola Karlsson

(m), Ola Sundell (m), Eva Flyborg (fp) och Mikael Oscarsson (kd) anför:

Vi vill framhålla ett par omständigheter som bör beaktas vid

organiseringen av det nya verket för näringslivsutveckling. Det är mycket

viktigt från trovärdighetssynpunkt att de beställande och utförande

funktionerna noga hålls isär. Det är också viktigt att myndighetens

verksamhet blir ett komplement och inte en konkurrent till andra icke-

statliga aktörer. Myndighetens verksamhet får inte tränga ut dessa, och

konkurrenssnedvridning får inte förekomma.

Ett exempel på den risk för osund konkurrens som kan förekomma - och som

har behandlats i ett särskilt yttrande (m, kd, fp) till betänkande

1999/2000:NU17 om vissa organisationsfrågor inom näringspolitiken - är ett

projekt, Open for Business, som NUTEK bedriver. Det finns för närvarande

privata och ideella aktörer som vänder sig till samma målgrupp, t.ex.

Snilleblixtarna, Ung företagsamhet, Drivhuset, Robinson Crusoe AB,

nätverket KNUT, Jobs & Society, m.fl.

Regeringens och oppositionspartiernas förslag till anslag för år 2001 inom

utgiftsområde 24

Näringsliv

Utskottets förslag överensstämmer med regeringens förslag till

anslagsfördelning. Företrädarna för (m), (kd), (c) och (fp) har

avstått från att delta i beslutet om anslag (se särskilda yttranden 1-4)

Belopp i 1 000-tal kronor

-------------------------------------------------------------------------------

Anslag Anslags-Regeringens

typ förslag

(m) (kd) (c)

(fp)

-------------------------------------------------------------------------------

-------------------------------------------------------------------------------

26:1 Verket för innovationssystem:

Förvaltningskostna- der

(ram.) 111 927

-------------------------------------------------------------------------------

26:2 Verket för innovationssystem:

Forskning och utveckling

(ram.) 1 005 949

-------------------------------------------------------------------------------

-------------------------------------------------------------------------------

38:1 Myndigheten för företagsutveckling:

Förvaltnings- kostnader

(ram.) 183 537 - 5 000

-------------------------------------------------------------------------------

38:2 Näringslivsutveckling

(ram.) 195 062 - 23 000

-------------------------------------------------------------------------------

38:3 Myndigheten för analyser,

omvärldsbevakning och utvärderingar:

Förvaltningskostnader

(ram.) 70 000 - 10 000

-------------------------------------------------------------------------------

38:4 Turistfrämjande

(ram.) 80 590

-------------------------------------------------------------------------------

38:5 Sveriges geologiska undersökning:

Geologisk un-dersökningsverksamhet m.m.

(ram.) 160 833 - 18 911

-------------------------------------------------------------------------------

38:6 Sveriges geologiska undersökning:

Geovetenskap-lig forskning

(ram.) 4 924 - 14

-------------------------------------------------------------------------------

38:7 Sveriges geologiska undersökning:

Miljösäkring av oljelagringsanläggningar

m.m.

(ram.) 86 000 - 46 000

-------------------------------------------------------------------------------

38:8 Patentbesvärsrätten

(ram.) 13 897 - 664

-------------------------------------------------------------------------------

38:9 Patent- och registreringsverket:

Finansiering av

viss verksamhet (likvidatorer)

(ram.) 10 000

-------------------------------------------------------------------------------

38:10 Styrelsen för ackreditering och

teknisk kontroll: Bidrag till

riksmätplatser

(ram.) 13 947 - 4 000

-------------------------------------------------------------------------------

38:11 Elsäkerhetsverket

(ram.) 38 942 - 686

-------------------------------------------------------------------------------

38:12 Bidrag till standardisering,

provnings- och mättek-nisk FoU m.m.

(ram.) 80 388

-------------------------------------------------------------------------------

38:13 Rymdstyrelsen:

Förvaltningskostnader (ram.) 18 280

-------------------------------------------------------------------------------

38:14 Rymdverksamhet

(ram.) 535 809

-------------------------------------------------------------------------------

38:15 Bidrag till

Ingenjörsvetenskapsakademien (obet.) 5 359

-------------------------------------------------------------------------------

38:16 Konkurrensverket

(ram.) 73 378 + 3 000 + 2 000 - 8 894 + 10

000

-------------------------------------------------------------------------------

38:17 Konkurrensforskning

(ram.) 6 184 + 6 000

-------------------------------------------------------------------------------

38:18 Täckande av förluster vid viss

garantigivning, m.m. (ram.) 2 000

-------------------------------------------------------------------------------

38:19 Medel till AB Göta kanalbolag för

upprustning

och drift av kanalen

(obet.) 15 000

-------------------------------------------------------------------------------

38:20 Kostnader för omstrukturering av

vissa statligt ägda företag, m.m.

(ram.) 45 000 - 45 000 - 20 000 - 45

000

-------------------------------------------------------------------------------

38:21 Avgifter till vissa

internationella organisationer (ram.) 6 519

-------------------------------------------------------------------------------

-------------------------------------------------------------------------------

39:1 Styrelsen för ackreditering och

teknisk kontroll:

Myndighetsverksamhet

(ram.) 18 234 - 753

-------------------------------------------------------------------------------

39:2 Kommerskollegium

(ram.) 57 567

-------------------------------------------------------------------------------

39:3 Exportfrämjande verksamhet

(ram.) 173 656 + 30 000

-------------------------------------------------------------------------------

39:4 AB Svensk Exportkredits statsstödda

exportkreditgivning

(ram.) 136

-------------------------------------------------------------------------------

39:5 Investeringsfrämjande

(ram.) 51 357 - 1 053

-------------------------------------------------------------------------------

39:6 Näringslivsutveckling i

Östersjöregionen (ram.) 300 000 - 300 - 300

000 000 000 000

-------------------------------------------------------------------------------

39:7 Avgifter till internationella

handelsorganisationer (ram.) 16 810

-------------------------------------------------------------------------------

-------------------------------------------------------------------------------

40:1 Marknadsdomstolen

(ram.) 5 112

-------------------------------------------------------------------------------

40:2 Konsumentverket

(ram.) 92 972 - 15 000 - 3 000 - 7 346

-------------------------------------------------------------------------------

40:3 Allmänna reklamationsnämnden

(ram.) 16 691 - 1 372

-------------------------------------------------------------------------------

40:4 Fastighetsmäklarnämnden

(ram.) 7 679 - 1 294

-------------------------------------------------------------------------------

40:5 Åtgärder på konsumentområdet

(ram.) 10 000 - 5 000

-------------------------------------------------------------------------------

40:6 Bidrag till miljömärkning av

produkter (obet.) 3 800

-------------------------------------------------------------------------------

-------------------------------------------------------------------------------

Summa

3 517 539 - 385 - 336 - 364 - 329

000 000 016 000

-------------------------------------------------------------------------------

-------------------------------------------------------------------------------

Innehållsförteckning

Elanders Gotab, Stockholm 2000