Statens ägande i Telia AB

2001-05-31 · 4 sidor


Så kom texten hit

  • Källa: Sveriges riksdag — originalets PDF · riksdagens sida
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,4 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: dokumentet är webbpublicerat utan tryckt paginering och indelas i avsnitt — ett sidnummer visas aldrig om det inte står i källan

Varje sida nedan har en egen länk «Kontrollera mot PDF» till originalet på just den sidan.

Citera

Bet. 2000/01:NU11, Statens ägande i Telia AB

Dokumentets text

avsnitt 1 Kontrollera mot PDF

ndenNäringsutskottets betänkande

2000/01:NU11

Statens ägande i Telia AB

Innehåll

Sammanfattning

Utskottets överväganden

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

2000/01

NU11

Sammanfattning

Utskottet föreslår - på eget initiativ - att

riksdagen skall bemyndiga regeringen att utan

begränsningar kunna förändra statens ägande i Telia

AB. Genom att den nuvarande begränsningen i

regeringens bemyndigande - att kunna minska ägandet

till lägst 51 % av samtliga aktier - tas bort ges

regeringen en möjlighet att agera utifrån det som

kan anses bäst gagna bolaget men också staten, dvs.

svenska folket, som ägare av bolaget.

I en reservation (v) föreslås att riksdagen skall

avslå utskottets begäran. Reservanterna, som vill ha

ett starkt, statligt ägande i Telia för att säkra

att bolaget skall finnas kvar i Sverige, anser att

några hållbara skäl för att utskottet skall ta ett

eget initiativ beträffande statens ägande i Telia

inte har presenterats.

Utskottets överväganden

Bakgrund

Televerket ombildades den 1 juli 1993 till ett av

staten helägt aktiebolag, Telia AB (prop.

1992/93:200, bet. 1992/93:TU30). Huvudmotivet var

att aktiebolagsformen ansågs utgöra en lämplig

associationsform för konkurrensutsatt verksamhet.

Riksdagen beslöt våren 1998 (prop. 1997/98:121, bet.

1997/98:NU14) om riktlinjer för Telias verksamhet.

Våren 1999 godkände riksdagen ett avtal mellan

svenska staten och norska staten om sammanslagning

av de bägge företagen Telia AB och Telenor AS (prop.

1998/99:99, bet. 1998/99:NU14). Vidare bemyndigade

riksdagen regeringen att minska svenska statens

ägande i det sammanslagna bolaget. En efterföljande

börsintroduktion var överenskommen mellan staterna.

Emellertid upplöstes sammanslagningen i december

1999.

Riksdagen beslöt därefter under våren 2000 att ge

regeringen bemyndigande att minska statens ägande i

Telia AB till lägst 51 % av samtliga aktier (prop.

1999/2000:84, bet. 1999/2000:NU18). Utskottet

anförde att bolaget genom en börsintroduktion får

likvärdiga verksamhetsförutsättningar som

konkurrenterna och möjligheter att fortsätta

utvecklas på ett positivt sätt. Med ett minskat

statligt ägande, i enlighet med regeringens förslag,

kommer Telia att kunna delta i den utveckling som

pågår bland de europeiska

telekommunikationsoperatörerna, sade utskottet. I en

reservation (m, kd, c, fp) förordades att det

aktuella bemyndigandet inte skulle begränsas till 49

% av aktierna, utan avse hela det statliga ägandet i

Telia.

Börsintroduktionen av Telia ägde rum i juni 2000

och gav totalt 75,0 miljarder kronor, varav 62,3

miljarder kronor tillföll staten och 12,7 miljarder

avsnitt 2 Kontrollera mot PDF

kronor Telia genom en nyemission. Statens ägande av

Telia uppgår för närvarande till drygt 70 %.

Näringsminister Björn Rosengren har informerat

utskottet allmänt om de diskussioner om

konsolidering och strukturering som pågår på den

internationella telekommunikationsmarknaden och som

också Telia deltar i.

Utskottets ställningstagande

Utvecklingen på telekommunikationsmarknaden har,

enligt utskottets bedömning, varit sådan att det

bemyndigande som riksdagen gav regeringen våren 2000

att kunna minska statens ägande i Telia till lägst

51 % av samtliga aktier nu bör ändras. Syftet med

riksdagens beslut om minskat statligt ägande av

Telia och börsintroduktion var att ge bolaget

likvärdiga verksamhetsförutsättningar som

konkurrenterna och möjlighet att delta i den

utveckling som pågår bland de europeiska

telekommunikationsoperatörerna. Det är uppenbart att

nuvarande bemyndigande för regeringen inte ger

tillräcklig flexibilitet för Telia vid ett

eventuellt deltagande i strukturaffärer på den

internationella telekommunikationsmarknaden. Därför

finner utskottet nu anledning att på eget initiativ

föreslå att riksdagen skall ge regeringen ett nytt

bemyndigande.

Riksdagen bör således, med upphävande av det

tidigare beslutet, bemyndiga regeringen att - i den

utsträckning som regeringen bedömer lämplig - utan

begränsningar kunna förändra statens ägande i Telia.

Genom att den nuvarande begränsningen i regeringens

bemyndigande - att kunna minska ägandet till lägst

51 % av samtliga aktier - tas bort ges

förutsättningar för staten att som ägare agera på

det sätt som är bäst ur kommersiell synpunkt.

Utskottet vill understryka att det nu aktuella

bemyndigandet skall ses som en möjlighet för

regeringen att agera utifrån det som kan anses bäst

gagna bolaget men också staten, dvs. svenska folket,

som ägare av bolaget.

Reservation

Statens ägande i Telia AB

av Lennart Beijer och Gunilla Wahlén (båda v).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag till riksdagsbeslut

borde ha utgått.

Ställningstagande

Vi vill, i likhet med företrädarna för övriga

partier i utskottet, se Telia utvecklas i en positiv

riktning. Vi är angelägna om att värna en aktiv

telekommunikationsmarknad i Sverige, som leder till

låga telepriser för den enskilde och en teknisk

utveckling för landet som helhet. Vi är också måna

om att värna de Teliaanställdas arbeten, att Telias

huvudkontor blir kvar i Sverige och att den samlade

förmögenheten i de statliga företagen ökar.

Telia deltar, som redovisats i massmedia, i

diskussioner om konsolidering och strukturering på

den internationella telekommunikationsmarknaden.

avsnitt 3 Kontrollera mot PDF

Såvitt känt har diskussionerna hittills inte tagit

konkret form. Utskottet har inte - av

näringsminister Björn Rosengren eller på annat sätt

- fått någon information om vilka strukturaffärer

som är aktuella, vilka kostnader det kan röra sig

om, vilka ägarkonstellationer som kan beröras, vad

effekterna kan bli om inte just de aktuella

strukturaffärerna blir av, etc. Det finns med andra

ord en lång rad frågetecken. Vi kan inte se någon

anledning för riksdagen att i detta läge ge

regeringen ett carte blanche när det gäller ägandet

i Telia. Det är intressant att jämföra med hur

frågan om samgåendet mellan Telia och norska Telenor

AS hanterades. Utskottet fick då information från

både regeringen och de tilltänkta fusionsparterna

och hade utrymme för en sedvanlig beredning.

När beslutet om det nuvarande bemyndigandet för

regeringen att kunna minska statens ägande i Telia

till lägst 51 % av samtliga aktier fattades för bara

ett år sedan uttalade sig utskottet i anslutning

till behandlingen av en motion (s) om vikten av ett

statligt majoritetsägande i Telia (bet. 1999/2000:

NU18 s. 13). Utskottet konstaterade att om en

ytterligare minskning av ägandet skulle bli aktuell

måste regeringen återkomma till riksdagen. Utskottet

såg klara fördelar med att staten behöll ett

majoritetsägande. Vi anser inte att den senaste

utvecklingen på telekommunikationsmarknaden har

varit sådan att den bör föranleda någon ändring av

ställningstagandet till det statliga ägandet i

Telia. Vi vill också erinra om att en

riksdagsmajoritet bestående av företrädare för

Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet

så sent som för en dryg månad sedan avslog

motionsyrkanden (m, kd, c, fp) om en avveckling av

det statliga ägandet i Telia. Utvecklingen på

telekommunikationsmarknaden är visserligen snabb,

men knappast så snabb att det som ena månaden anses

vara ett riktigt beslut nästa månad har blivit ett

felaktigt beslut.

Vi är väl medvetna om den hårda konkurrensmarknad

som Telia verkar på, och vi är beredda att medverka

till att stärka en fortsatt bra utveckling för

företaget. Vi vill ha ett starkt, statligt ägande i

Telia för att säkra att företaget skall finnas kvar

i Sverige. Sammanfattningsvis anser vi att några

hållbara skäl för att utskottet skall ta ett eget

initiativ beträffande statens ägande i Telia inte

har presenterats, varför vi föreslår att riksdagen

skall avslå utskottets begäran.

Särskilt yttrande

Statens ägande i Telia AB

av Per Westerberg (m), Göran Hägglund (kd), Karin

Falkmer (m), Inger Strömbom (kd), Ola Sundell (m),

Åke Sandström (c), Eva Flyborg (fp) och Stefan

Hagfeldt (m).

avsnitt 4 Kontrollera mot PDF

Vi vill i korthet erinra om vår principiella

uppfattning att staten - så snart

marknadsförutsättningarna medger det - helt bör

lämna det statliga ägandet i Telia.

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

Statens ägande i Telia AB

Riksdagen bemyndigar regeringen att kunna förändra

statens ägande i Telia AB i enlighet med vad

utskottet anfört.

Reservation (v)

Stockholm den 31 maj 2001

På näringsutskottets vägnar

Per Westerberg

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Per

Westerberg (m), Reynoldh Furustrand (s), Sylvia

Lindgren (s), Lennart Beijer (v), Göran Hägglund

(kd), Karin Falkmer (m), Nils-Göran Holmqvist (s),

Marie Granlund (s), Karl Gustav Abramsson (s),

Gunilla Wahlén (v), Inger Strömbom (kd), Ola Sundell

(m), Ingegerd Saarinen (mp), Åke Sandström (c), Eva

Flyborg (fp), Stefan Hagfeldt (m) och Christina

Pettersson (s).