Bet. 2000/01:NU2

Näringsutskottets betänkande

2000/01:NU02

Utgiftsområde 19 Regional utjämning och utveckling

Innehåll

Sammanfattning

Propositionen

Motionerna

Utskottet

Hemställan

Reservationer

2000/01

NU2

Ärendet

I detta betänkande behandlas

dels proposition 2000/01:1 (budgetpropositionen)

såvitt gäller utgiftsområde 19 Regional utjämning

och utveckling,

dels 68 motioner från allmänna motionstiden.

Sammanfattning

Utskottet tillstyrker de av regeringen föreslagna

anslagen och bemyndigandena för budgetåret 2001 inom

utgiftsområde 19 Regional utjämning och utveckling.

Likaså tillstyrks förslaget angående användningen av

anslaget Allmänna regionalpolitiska åtgärder.

Samtliga motioner som tar upp anslagsfrågor avstyrks

av utskottet. Företrädarna i utskottet för Moderata

samlingspartiet, Kristdemokraterna, Centerpartiet

och Folkpartiet deltar inte i beslutet om anslag. De

erinrar i särskilda yttranden om de budgetförslag

som framlagts av respektive parti.

Flertalet av de i motionerna upptagna frågorna

berör förhållanden som behandlas i Regionalpolitiska

utredningens slutbetänkande (SOU 2000:87).

Regeringen har aviserat att en regionalpolitisk

proposition kommer att läggas fram för riksdagens

behandling under senare hälften av år 2001. Med

hänsyn till att den planerade propositionen kan

förutses leda till en ingående sakbehandling av

flertalet motionsfrågor avstår utskottet från att i

detta sammanhang göra en detaljerad bedömning på

dessa områden.

När det gäller den allmänna inriktningen av

regionalpolitiken välkomnar ett enhälligt utskott

att såväl mål och medel som helheten och delarna

inom regionalpolitiken tas upp till omprövning.

Utskottet anser vidare att förbättringar är

önskvärda i fråga om försörjningen av riskkapital,

särskilt i glesbygdsområden, och utgår från att det

görs nödvändiga kompletteringar av beslutsunderlaget

inför den planerade propositionen. Vidare menar

utskottet att ytterligare ansträngningar bör göras

för att kvinnor skall ha samma möjligheter som män

inom regionalpolitiken.

En utskottsmajoritet (efter röstförklaring av mp-

representanten) anser att regionalpolitikens

inriktning inte nu bör undergå några förändringar av

annat slag än de smärre justeringar som regeringens

förslag innebär. I en reservation (m, kd, c, fp)

anförs att regionalpolitiken bör kännetecknas av en

genuin förståelse för företagandets villkor samt av

mer generella villkor och en decentralisering.

Motionsyrkanden om att en del av

vattenkraftsvinsterna skall återföras till de

producerande regionerna avstyrks av utskottet. I en

reservation (v, kd, c, mp) framhålls att en ny

utredning bör tillsättas för att studera frågan om

återförande av del av vattenkraftsvinsterna.

På övriga områden avstyrker ett enhälligt utskott

motioner angående myndighetsfrågor, allmänna gles-

och landsbygdsfrågor, skärgårdsfrågor, allmänna

utlokaliseringsfrågor samt krav på åtgärder i län

och regioner, i de flesta fallen med hänsyn till den

aviserade regionalpolitiska propositionen.

Propositionen

I proposition 2000/01:1 föreslås under utgiftsområde

19 Regional utjämning och utveckling att riksdagen

fattar följande beslut:

1. Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2001,

i fråga om ramanslaget 33:1 Allmänna

regionalpolitiska åtgärder, ingå ekonomiska

förpliktelser som, inklusive tidigare åtaganden,

innebär utgifter på högst 3 000 000 000 kronor under

åren 2002-2008 (avsnitt 3.9.1).

2. Riksdagen godkänner regeringens förslag om

användningen av anslaget 33:1 Allmänna

regionalpolitiska åtgärder (avsnitt 3.9.1).

3. Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2001,

i fråga om ramanslaget 33:8 Europeiska regionala

utvecklingsfonden perioden 2000-2006, ingå

ekonomiska förpliktelser som, inklusive tidigare

åtaganden, innebär utgifter på högst 3 400 000 000

kronor under åren 2002-2008 (avsnitt 3.9.8).

4. Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2001,

i fråga om ramanslaget 37:1 IT-infrastruktur:

Regionala transportnät m.m., ingå ekonomiska

förpliktelser som innebär utgifter på högst 700 000

000 kronor under åren 2002-2004 (avsnitt 4.1.1).

5. Riksdagen anvisar för budgetåret 2001 anslagen

under utgiftsområde 19 Regional utjämning och

utveckling enligt uppställning i bilaga.

Motionerna

2000/01:Fi211 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) vari

föreslås att riksdagen fattar följande beslut:

22. (delvis) Riksdagen anvisar för budgetåret 2001

anslagen under utgiftsområde 19 Regional utjämning

och utveckling enligt uppställningen i bilaga 2 i

motionen.

2000/01:Ju724 av Tasso Stafilidis m.fl. (v, s, c,

fp, mp) vari föreslås att riksdagen fattar följande

beslut:

24. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om utredning om HBT-

personers situation i glesbygd.

2000/01:So448 av Birgitta Sellén (c) vari föreslås

att riksdagen fattar följande beslut:

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att skaffa fram nya

arbetstillfällen till Sollefteå, som kompensation

för försvarsnedläggningen.

2000/01:Ub280 av Patrik Norinder och Anne-Katrine

Dunker (m) vari föreslås att riksdagen fattar

följande beslut:

7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om företagsklimatet i

Gävleborgs län.

2000/01:T212 av Johnny Gylling m.fl. (kd) vari

föreslås att riksdagen fattar följande beslut:

39. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att avslå en statlig

bredbandssatsning.

2000/01:T232 av Agneta Lundberg m.fl. (s) vari

föreslås att riksdagen fattar följande beslut:

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att se över

konkurrenslagstiftningen så att den inte utgör ett

hinder för en effektiv regionalpolitik.

2000/01:T620 av Viviann Gerdin och Marianne

Andersson (c) vari föreslås att riksdagen fattar

följande beslut:

6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att statligt

transportbidrag bör utgå när landtransporter från

Norrland kombineras med Vänersjöfart.

2000/01:T643 av Sture Arnesson m.fl. (v) vari

föreslås att riksdagen fattar följande beslut:

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att Norrlandsstöd

bör utgå även för transporter från Norrland som

omlastas till Vänersjöfart.

2000/01:MJ259 av Sven Bergström (c) vari föreslås

att riksdagen fattar följande beslut:

9. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att underlätta

samtransporter för småföretagen.

2000/01:N201 av Rolf Gunnarsson (m) vari föreslås

att riksdagen fattar följande beslut:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om en aktivare

företagspolitik.

2000/01:N221 av Ingegerd Saarinen m.fl. (mp) vari

föreslås att riksdagen fattar följande beslut:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som i motionen anförs om behovet av en

utredning om situationen för homo- och bisexuella i

landsbygd och glesbygd.

2000/01:N225 av Elver Jonsson och Runar Patriksson

(fp) vari föreslås att riksdagen fattar följande

beslut:

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om en samlad översyn av

en rad samhällsfunktioner där statsmakten har ett

särskilt ansvar och som skulle kunna förbättra

situationen vad beträffar urbaniseringen och att

försvagning av landsbygdens service uppmärksammas.

2000/01:N234 av Gunilla Wahlén och Camilla Sköld

Jansson (v) vari föreslås att riksdagen fattar

följande beslut:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om tillsättandet av en

arbetsgrupp för att följa upp och föreslå åtgärder

om statsstödets användning i callcenterföretag.

2000/01:N239 av Lennart Daléus m.fl. (c) vari

föreslås att riksdagen fattar följande beslut:

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om form och

tillgänglighet av grundläggande service.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om utformandet av en

medveten strategi och samarbete med det civila

samhällets gemenskaper från staten och dess

myndigheter.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om en ny inriktning för

regionalpolitiken syftande till att skapa utveckling

och tillväxt i hela landet.

2000/01:N240 av Sven Bergström och Birgitta Sellén

(c) vari föreslås att riksdagen fattar följande

beslut:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om behovet av att ändra

transportstödet för Norrlandshamnar utanför

stödområdet.

2000/01:N246 av Per-Richard Molén och Olle Lindström

(m) vari föreslås att riksdagen fattar följande

beslut:

Riksdagen begär att regeringen återkommer till

riksdagen med förslag om rätt för kommuner att få

del av vinst på vattenkraft i enlighet med vad som

anförs i motionen.

2000/01:N249 av Agne Hansson (c) vari föreslås att

riksdagen fattar följande beslut:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om utlokalisering av

statlig verksamhet till Kalmar län.

2000/01:N250 av Gunilla Wahlén m.fl. (v) vari

föreslås att riksdagen fattar följande beslut:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om tillsättandet av en

utredning som skall komma med förslag om hur del av

vattenkraftsvinsten via fonder skall användas för

regional tillväxt.

2000/01:N256 av Bengt-Ola Ryttar m.fl. (s, c) vari

föreslås att riksdagen fattar följande beslut:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om förutsättningarna

för kompensatoriska åtgärder för Falun i Dalarna.

2000/01:N258 av Lena Ek och Agne Hansson (c) vari

föreslås att riksdagen fattar följande beslut:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att Gotlands kommun

bör erhålla extra medel till regionala

utvecklingsinsatser.

2000/01:N261 av Lennart Daléus (c) vari föreslås att

riksdagen fattar följande beslut:

2. Riksdagen tillkännager för regeringen vad som i

motionen anförs om tillgången till grundläggande

service i Stockholms skärgård.

4. Riksdagen tillkännager för regeringen vad som i

motionen anförs om att varutransporter i skärgården

kostnadsmässigt bör likställas med liknande

transporter på fastlandet.

2000/01:N263 av Helena Bargholtz (fp) vari föreslås

att riksdagen fattar följande beslut:

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om statlig verksamhet

på Gotland.

10. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om användningen av

regionalpolitiska medel för en kultursatsning på

Gotland.

2000/01:N264 av Per Erik Granström m.fl. (s) vari

föreslås att riksdagen fattar följande beslut:

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om åtgärder för att

förhindra arbetskraftsbrist i Dalarna.

2000/01:N268 av Yvonne Ångström m.fl. (fp) vari

föreslås att riksdagen fattar följande beslut:

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om "den djupa

regionalpolitiken".

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att ett

underifrånperspektiv skall genomsyra

regionalpolitiken.

13. Riksdagen beslutar att den grundläggande

samhällsservicen tryggas i lag.

14. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om samverkan för lokal

utveckling och tryggad grundservice.

19. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om statliga

myndigheters lokalisering.

26. Riksdagen beslutar att inrätta en

glesbygdsombudsman.

27. Riksdagen anvisar med ändringar i förhållande

till regeringens förslag anslagen under

utgiftsområde 19 Regional utjämning och utveckling

enligt tabell i motionen.

2000/01:N270 av Erling Wälivaara och Gunilla

Tjernberg (kd) vari föreslås att riksdagen fattar

följande beslut:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att en sänkning av

arbetsgivaravgiften skyndsamt bör utredas.

2000/01:N271 av Erling Wälivaara och Jan Erik Ågren

(kd) vari föreslås att riksdagen fattar följande

beslut:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att frågan om

återbäring av en del av vattenkraftsvinsterna till

de län där vattenkraften produceras utreds.

2000/01:N272 av Camilla Sköld Jansson och Gunilla

Wahlén (v) vari föreslås att riksdagen fattar

följande beslut:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att

transportbidraget även skall omfatta transporter mot

hamnar i Norge.

2000/01:N278 av Helena Höij m.fl. (kd) vari föreslås

att riksdagen fattar följande beslut:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att fortsätta att

utveckla Stockholm som ett nav i den nya ekonomin.

2000/01:N283 av Olle Lindström m.fl. (m) vari

föreslås att riksdagen fattar följande beslut:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om en ny

regionalpolitik.

2000/01:N287 av Hans Stenberg m.fl. (s) vari

föreslås att riksdagen fattar följande beslut:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om omlokalisering av

statlig verksamhet.

2000/01:N289 av Erik Arthur Egervärn (c) vari

föreslås att riksdagen fattar följande beslut:

Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag

till utvidgning av transportbidraget till att

omfatta transporter mot hamnar i Norge.

2000/01:N297 av Kenneth Johansson m.fl. (c) vari

föreslås att riksdagen fattar följande beslut:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om återförande av

pengar från vattenkraftsproduktionen till kommuner

och regioner där den produceras.

2000/01:N299 av Yvonne Ångström (fp) vari föreslås

att riksdagen fattar följande beslut:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om möjlighet till

transportstöd för godstransport till närmaste hamn

även i de fall då denna finns i Norge.

2000/01:N300 av Marina Pettersson (s) vari föreslås

att riksdagen fattar följande beslut:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som i motionen anförs om utlokalisering

av statliga verks IT-enheter till

utflyttningsdrabbade glesbygdskommuner.

2000/01:N304 av Gunilla Wahlén m.fl. (v) vari

föreslås att riksdagen fattar följande beslut:

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om målet vid

fördelningen av regionalpolitiska medel.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om vikten av utbildning

och kunskapshöjande insatser med könsper-spektiv

riktade till aktörer inom regionalpolitiska och

ekonomiska områden.

2000/01:N306 av Lisbeth Staaf-Igelström m.fl. (s)

vari föreslås att riksdagen fattar följande beslut:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om en översyn för en

mer aktiv lokaliseringspolitik för statlig

verksamhet.

2000/01:N308 av Ulf Nilsson (fp) vari föreslås att

riksdagen fattar följande beslut:

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om hinder mot

utveckling i Öresundsregionen.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om inrättandet av en

Öresundsdelegation.

2000/01:N315 av Birgitta Sellén (c) vari föreslås

att riksdagen fattar följande beslut:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att satsa på

trädesign i Västernorrlands län.

2000/01:N316 av Sven Bergström och Erik Arthur

Egervärn (c) vari föreslås att riksdagen fattar

följande beslut:

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om en geografisk

differentiering av socialavgifterna/arbetsgivar-

avgifterna.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om ett flernivåsystem

för socialavgifterna/arbetsgivaravgifterna efter

norsk förebild.

2000/01:N318 av Rosita Runegrund och Sven Brus (kd)

vari föreslås att riksdagen fattar följande beslut:

1. Riksdagen begär att regeringen lägger fram

förslag om en samlad politik för utveckling av de

svenska skärgårdsområdena.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om samordningsansvaret

för statlig verksamhet i skärgården.

2000/01:N319 av Ingegerd Saarinen m.fl. (mp) vari

föreslås att riksdagen fattar följande beslut:

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som i motionen anförs om behovet av en

utredning om en modell för kompensation till

glesbygdsboende.

2000/01:N321 av Carl-Erik Skårman m.fl. (m) vari

föreslås att riksdagen fattar följande beslut:

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om Stockholmsregionens

förutsättningar och deras betydelse för landets

framtid.

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om behovet av ökade

möjligheter för entreprenörer och egenföretagare att

verka på nya samhällsområden.

2000/01:N325 av Runar Patriksson (fp) vari föreslås

att riksdagen fattar följande beslut:

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om den "djupa

regionalpolitiken".

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om lokal mobilisering.

11. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om statens och

kommunernas ansvar för kärnverksamhet i hela

Sverige.

12. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att inrätta ett

anslag i statsbudgeten för upphandling av

grundläggande samhällsservice i regionalpolitiskt

utsatta områden.

13. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om behovet av samverkan

för lokal utveckling.

14. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om inrättande av en

glesbygdsombudsman.

18. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om en företagspolitik

som syftar till fler jobb genom företag.

19. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om statliga

myndigheters lokalisering.

20. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om turistsektorn.

23. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om

studiemedelsavskrivning i glesbygden.

2000/01:N326 av Ulf Björklund m.fl. (kd) vari

föreslås att riksdagen fattar följande beslut:

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om möjligheter till

lokal förvaltning.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om infrastrukturens

betydelse för en levande landsbygd.

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om behovet av bilen på

landsbygden och nödvändigheten av att satsa på

befintliga bränslealternativ, exempelvis

etanolinblandning i bensinen.

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om behov av en

samordningsfunktion vid länsbygderåden.

6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om grundservicepaket

och lokala nav.

7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om

riskkapitalförsörjning för utveckling av

landsbygdsföretag.

2000/01:N327 av Sven Bergström m.fl. (c) vari

föreslås att riksdagen fattar följande beslut:

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att återföra

vattenkraftspengar till de områden som producerar

vattenkraft.

2000/01:N332 av Harald Bergström m.fl. (kd) vari

föreslås att riksdagen fattar följande beslut:

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om regionalpolitikens

utformning.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om infrastrukturens

betydelse för regionalpolitikens funktion.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om bilens betydelse.

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om nedsättning av

socialavgifterna med 8 procentenheter.

5. Riksdagen begär att regeringen låter en

parlamentarisk utredning genomlysa

kreditmarknadssituationen ur ett småföretagar- och

glesbygdsper-spektiv.

6. Riksdagen beslutar att för anslag 33:1 minska

bemyndiganderamen med 412 000 000 kr, så att

bemyndigandet att ingå ekonomiska förpliktelser

gäller oförändrat 2 588 000 000 kr under åren

2000-2008.

7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om ramanslag 33:1 och

att bemyndiganderamen snarast bringas i balans.

8. Riksdagen anvisar för budgetåret 2001 med

ändring i förhållande till regeringens förslag

anslagen under utgiftsområde 19 Regional utjämning

och utveckling enligt tabell i motionen.

2000/01:N333 av Lena Ek och Rigmor Stenmark (c) vari

föreslås att riksdagen fattar följande beslut:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om åtgärder för att

stärka lanthandeln.

2000/01:N338 av Lisbeth Staaf-Igelström m.fl. (s)

vari föreslås att riksdagen fattar följande beslut:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om en aktiv och

kraftfull regionalpolitik för Värmlands utveckling.

2000/01:N339 av Carin Lundberg m.fl. (s) vari

föreslås att riksdagen fattar följande beslut:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om regionalpolitik.

2000/01:N342 av Carina Ohlsson m.fl. (s) vari

föreslås att riksdagen fattar följande beslut:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om regionalpolitiska

satsningar i bl.a. Skaraborg.

2000/01:N347 av Agne Hansson (c) vari föreslås att

riksdagen fattar följande beslut:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om regionalpolitiska

åtgärder för ökad sysselsättning och utveckling i

Kalmar län.

2000/01:N349 av Jan Björkman m.fl. (s) vari föreslås

att riksdagen fattar följande beslut:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om fortsatta

regionalpolitiska satsningar i Olofström.

2000/01:N352 av Kristina Zakrisson m.fl. (s) vari

föreslås att riksdagen fattar följande beslut:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om möjligheterna för en

god tillväxt i Norrbotten.

2000/01:N357 av Sven-Erik Österberg m.fl. (s) vari

föreslås att riksdagen fattar följande beslut:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om behovet och

nödvändigheten av en kraftfull regionalpolitik.

2000/01:N359 av Hans Stenberg m.fl. (s) vari

föreslås att riksdagen fattar följande beslut:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om transportbidrag.

2000/01:N361 av Per Westerberg m.fl. (m) vari

föreslås att riksdagen fattar följande beslut:

1. Riksdagen anvisar i enlighet med vad som anförs

i motionen till utgiftsområde 19 anslag 33:1

Regionalpolitiska åtgärder för budgetåret 2001

1 423 350 000 kr.

2. Riksdagen anvisar i enlighet med vad som anförs

i motionen till utgiftsområde 19 anslag 33:9

Utgifter för lokalisering av statliga

arbetstillfällen till vissa kommuner för budgetåret

2001 50 000 000 kr.

2000/01:N362 av Birgitta Sellén m.fl. (c, mp) vari

föreslås att riksdagen fattar följande beslut:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att utreda

förutsättningarna för en återföring av pengar från

vattenkraftsproduktionen till kommuner och regioner

där den produceras.

2000/01:N364 av Barbro Hietala Nordlund (s) vari

föreslås att riksdagen fattar följande beslut:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om bensinpriset i

glesbygd.

2000/01:N365 av Jarl Lander m.fl. (s) vari föreslås

att riksdagen fattar följande beslut:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att se över

möjligheterna för pendling.

2000/01:N368 av Eskil Erlandsson m.fl. (c) vari

föreslås att riksdagen fattar följande beslut:

Riksdagen anvisar med ändringar i förhållande till

regeringens förslag anslagen under utgiftsområde 19

Regional utjämning och utveckling enligt tabell i

motionen.

2000/01:N370 av Anders Ygeman (s) vari föreslås att

riksdagen fattar följande beslut:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att flytta statliga

myndigheter till Stockholms förorter.

2000/01:N371 av Anders Ygeman (s) vari föreslås att

riksdagen fattar följande beslut:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som i motionen anförs om skapande av ett

storstadsverk.

2000/01:N375 av Rune Berglund och Berit Andnor (s)

vari föreslås att riksdagen fattar följande beslut:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om en ny

regionalpolitisk myndighet.

2000/01:N379 av Berit Andnor och Rune Berglund (s)

vari föreslås att riksdagen fattar följande beslut:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om transportstödets

omfattning av transporter till hamnar i Norge.

2000/01:N383 av Matz Hammarström m.fl. (mp) vari

föreslås att riksdagen fattar följande beslut:

19. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om starkare styrning av

statliga verk och tydligare direktiv för att

statliga verk och bolag inte skall överge mindre

orter och glesbygd.

22. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om vattenkraften.

30. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om ökade satsningar på

samverkan mellan privata och kommunala verksamheter

för att rädda servicen i glesbygden.

31. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att ge regionens

invånare ökad makt över de regionalpolitiska medlen.

2000/01:N385 av Bo Lundgren m.fl. (m) vari föreslås

att riksdagen fattar följande beslut:

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om behovet av en ny

regionalpolitik.

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om skatternas betydelse

för landsbygden.

20. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om rätten till

samhällelig service.

21. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om en levande skärgård.

2000/01:N389 av Ingegerd Saarinen m.fl. (mp) vari

föreslås att riksdagen fattar följande beslut:

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som i motionen anförs om att ålägga varje

kommun och län att undersöka hur material- och

energibalansen ser ut i just deras område.

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som i motionen anförs om behovet av en ny

regionalpolitisk strategi i enlighet med de fyra

punkterna i motionen.

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som i motionen anförs om att stimulera de

kommuner som upprättar en hållbar strategi.

6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som i motionen anförs om behovet av

fullskalemodeller.

11. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som i motionen anförs om att påbörja

utvecklingen i full skala med början i Sveriges

glesbygdskommuner.

2000/01:N390 av Eva Arvidsson och Christina

Pettersson (s) vari föreslås att riksdagen fattar

följande beslut:

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om skärgårdens villkor

ur ett regionalpolitiskt perspektiv.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om behov av samlad

samhällelig service i skärgården.

Utskottet

Inledning

Sedan den 1 oktober 1998 är det näringsutskottet som

bereder ärenden om regionalpolitik och anslag inom

utgiftsområde 19 tillika med de tidigare uppgifterna

inom näringspolitik och energipolitik. Regional

näringspolitik, inklusive frågor om regionala

tillväxtavtal, redovisas i budgetpropositionens

bilaga om näringsliv (utgiftsområde 24) och tas upp

i samband med näringspolitiken i utskottets

betänkande 2000/01:NU1.

Riksdagen fattade den 22 november 2000 beslut om

fördelningen av utgifterna för budgetåret 2001 på

utgiftsområden på basis av finansutskottets förslag

(prop. 2000/01:1, bet. 2000/01:FiU1). Genom beslutet

är ramarna för statsbudgetens utgiftsområden

fastlagda.

I detta betänkande behandlas frågor med anknytning

till budgeten och - till skillnad från motsvarande

betänkande föregående år - andra regionalpolitiska

frågor. Flertalet av de här aktuella motionsfrågorna

tar upp förhållanden som berörs i Regionalpolitiska

utredningens slutbetänkande (SOU 2000:87), vilket

nyligen redovisats (se nedan). Regeringen har

aviserat att en regionalpolitisk proposition kommer

att läggas fram för riksdagens behandling under

senare hälften av år 2001. Den planerade

propositionen kan förutses leda till en ingående

sakbehandling av många av de frågor som nu är

aktuella. Mot denna bakgrund är motionsbehandlingen

i detta betänkande något översiktlig.

Regionalpolitiska frågor med anknytning till

Europeiska unionen (EU) kommer att behandlas i

anslutning till utskottets beredning av regeringens

årliga skrivelse med berättelse om verksamheten i

EU.

Betänkandet disponeras enligt följande. Efter en

redogörelse för vissa resultatuppföljningsfrågor

följer en redovisning av den regionalpolitiska

utredningens slutbetänkande. Därefter tar utskottet

kortfattat upp den allmänna inriktningen av

regionalpolitiken, frågan om återföring av del av

vattenkraftsvinsterna till berörda regioner,

myndighetsfrågor och allmänna gles- och

landsbygdsfrågor inklusive skärgårdsfrågor. Vidare

går utskottet in på utlokaliseringsfrågor samt på

krav rörande åtgärder i län och regioner. Slutligen

behandlas anslagen inom utgiftsområde 19 Regional

utjämning och utveckling.

Regeringens resultatredovisning

Målen för regionalpolitiken (prop. s. 15) är att den

skall skapa förutsättningar för hållbar ekonomisk

tillväxt, rättvisa och valfrihet så att likvärdiga

levnadsvillkor skapas för medborgarna i hela riket.

Med regionalpolitiska åtgärder menas dels åtgärder

inom politikområdet Regionalpolitik, dels åtgärder

inom andra politikområden, som vidtas i övervägande

regionalpolitiskt syfte. Förutom dessa

regionalpolitiska åtgärder vidtas inom andra

politikområden en mängd åtgärder i regionalpolitiskt

prioriterade områden som sammantaget är av stor

betydelse för den regionalpolitiska utvecklingen och

därmed bidrar till att uppnå de regionalpolitiska

målen. Åtgärder av stor betydelse återfinns främst

inom politikområdena IT, tele och post,

Landsbygdspolitik, Näringspolitik, Transportpolitik

och Utbildningspolitik. En annan viktig åtgärd är

det statliga bidrags- och utjämningssystemet i

kommunsektorn. Syftet med re-gionalpolitiken är dels

att främja utvecklingen i främst regionalpolitiskt

prioriterade områden, dvs. de nationella

stödområdena A och B samt områden för EG:s

strukturfondsmål 1 och 2, dels att främja

utvecklingen i gles- och landsbygdsområden i hela

landet.

Målet för vad som brukar benämnas den "lilla"

regionalpolitiken, dvs. politikområdet

Regionalpolitik inom utgiftsområde 19, är att

verksamheten främst skall underlätta för

näringslivet i regionalpolitiskt prioriterade

områden att utvecklas så att den bidrar till att

uppfylla målen för regionalpolitiken.

De nuvarande målen är enligt vad som står i

propositionen mycket allmänt hållna, och det är

svårt att bedöma om de uppfyllts. Den

regionalpolitiska utredningen har därför haft i

uppdrag (dir. 1999:2) att bl.a. lämna förslag till

övergripande mål och delmål inom viktiga

politikområden för den framtida regionalpolitiken.

Direktiven har också tagit upp behovet av att kunna

mäta effekterna av politiken med hänsyn till målen.

Utredningens slutbetänkande redovisas ingående i det

följande.

Mot bakgrund av det översynsarbete av mål och

verksamhetsstrukturer som pågår inom

Regeringskansliet har budgetstrukturen i

propositionen förändrats i förhållande till tidigare

år. Det tydligaste resultatet av översynen är den

indelning i politikområden som har gjorts inom ramen

för rådande utgiftsområden. Syftet är att få bättre

möjligheter till mät- och uppföljningsbara mål, så

att det blir meningsfullt att ställa dessa i

relation till utgifterna.

Totalt indelas den statliga verksamheten i 47

politikområden. För varje politikområde fastställs

ett eller flera mål. Enligt regeringens bedömning är

det dock först i nästa steg, när mål skall

formuleras för verksamhetsområden inom respektive

politikområde, som det blir möjligt att mer

fullständigt tillgodose behovet av tydliga och

uppföljningsbara mål. En annan förändring i

budgetstrukturen, vilken sammanhänger med de 47 nya

politikområdena, är att anslagen fått nummer som

anknyter till det aktuella politikområdet.

Utgiftsområde 19 Regional utjämning och utveckling

omfattar i denna proposition politikområdet

Regionalpolitik samt ett anslag från politikområdet

IT, tele och post.

I budgetpropositionen lämnas en resultatbedömning

(s. 26) för i första hand år 1999. I detta avsnitt

redovisas beviljade medel för selektiva

regionalpolitiska företagsstöd och den regionala

projektverksamheten samt - beträffande de generella

stöden - utbetalda medel år 1999.

Totalt har ca 1 710 miljoner kronor beviljats för

selektiva regionalpolitiska företagsstöd,

projektverksamhet och medfinansiering av

strukturfondsprogram. Selektiva regionalpolitiska

stöd om totalt ca 930 miljoner kronor (exklusive

stöd till kommersiell service och såddfinansiering)

i samband med investeringar beräknas enligt Närings-

och teknikutvecklingsverket (NUTEK) bidra till drygt

7 200 nya arbetstillfällen inom främst de

regionalpolitiskt prioriterade regionerna.

Genomsnittlig subvention per arbetstillfälle uppgår

till ca 125 000 kr.

Cirka 700 miljoner kronor har betalats ut som

driftstöd i form av generella stöd (nedsatta

socialavgifter och transportbidrag). Enligt

regeringens bedömning har driftstöden bidragit till

att upprätthålla sysselsättningen och haft

kompenserande effekter för merkostnader på grund av

det geografiska läget.

I propositionen redovisas vidare beviljat stöd av

länsstyrelserna, regionala självstyrelseorgan, NUTEK

och regeringen under år 1999, fördelat på län.

Länsstyrelserna, självstyrelseorganen och

Glesbygdsverket har enligt regeringens bedömning

uppfyllt målen för verksamheten.

Regeringens bedömning är att de inledningsvis

nämnda målen, i den mån de i realiteten är

uppföljningsbara, har blivit uppfyllda. Vidare anför

regeringen att den regionalpolitiska utredningens

arbete säkerligen kommer att vara ett viktigt

beslutsunderlag vid utformningen av den framtida

regionalpolitiken.

Riksrevisionsverket (RRV) har lämnat en

revisionsrapport om NUTEK:s rutiner för hantering av

stöd från Europeiska regionala utvecklingsfonden.

RRV menar att strukturfondsarbetet inte är

prioriterat inom NUTEK. Enligt regeringens bedömning

prioriterar dock NUTEK strukturfondsarbetet.

Med hänsyn till den förestående omprövningen av

regionalpolitikens mål och medel går utskottet inte

vidare in på resultatredovisningen för år 1999.

Regionalpolitiska utredningens

slutbetänkande

Inledning

Den regionalpolitiska utredningen (ordförande:

professor Sture Öberg) fick våren 1999 direktiv att

se över och föreslå förändringar i den lilla och

stora regionalpolitiken (dir. 1999:2). I september

2000 presenterades utredningens slutbetänkande (SOU

2000:87). Såväl reservationer som särskilda

yttranden avlämnades; i viss utsträckning redovisas

reservationerna i slutet av detta avsnitt.

Betänkandet har av Näringsdepartementet skickats ut

på remiss till närmare 200 olika organ, som kan

lämna eventuella synpunkter fram till den 15 januari

2001. En proposition planeras till senare hälften av

år 2001.

Nedan följer en summarisk sammanfattning av

utredningens resultat och sätt att resonera.

Målstruktur och analys

Utredningen har bl.a. utgått från behovet att

tydligare beskriva regionalpolitikens syfte i

förhållande till övriga politikområden och från

behovet att klargöra regionalpolitikens geografiska

gränser. Den har därvid kommit fram till dels att

den nuvarande särskilda regionalpolitiken bör

avvecklas och integreras i övriga politikområden,

dels att den nuvarande geografiska koncentrationen

till vissa regionalpolitiskt utsatta områden bör

ersättas av en politik för hela landet.

Två mål kan urskiljas för regionalpolitiken: dels

åtgärder som syftar till att skapa förutsättningar

för tillväxt i alla regioner, dels åtgärder för att

åstadkomma en rimlig fördelning av välståndet mellan

olika regioner. För att uppfylla dessa mål föreslår

utredningen att man utgår från tre typer av

politiska åtgärder:

1. regional strukturpolitik,

2.

3. regional stimulanspolitik,

4.

5. regional välfärdspolitik.

6.

Regional tillväxtpolitik är ett övergripande

begrepp, som inrymmer både den regionala

strukturpolitiken och den regionala

stimulanspolitiken. Regional strukturpolitik

exemplifieras som regional anpassning av

infrastruktur med betydelse för såväl välfärds- som

tillväxtpolitiska mål. En regional stimulanspolitik

är mer process- och projektinriktad och är inte låst

av långsamma beslutsprocesser. Med regional

välfärdspolitik menar utredningen den politik som

skall garantera alla medborgare grundläggande

välfärd och rimlig tillgång till samhällsservice,

oaktat tillväxtförutsättningarna.

Den regionala befolkningsutvecklingen har

undersökts av utredningen som kommit fram till att

befolkningsutvecklingen är resultatet av olika

faktorer, där flyttningar mellan olika regioner

spelar en relativt underordnad roll. När det gäller

den framtida utvecklingen tyder det mesta på en

fortsatt svag befolkningsutveckling för flertalet

lokala arbetsmarknader, framför allt beroende på

låga födelseöverskott. Samtidigt beräknas

befolkningen öka väsentligt i storstadsregionerna.

Vidare analyseras skillnader och likheter mellan

olika lokala arbetsmarknader när det gäller

sysselsättningsutvecklingen under de senaste

decennierna. Slutsatsen som utredningen drar är att

den absoluta merparten av arbetsmarknadsdynamiken

äger rum inom ramen för den lokala arbetsmarknaden.

Flyttningar spelar en mindre roll.

Den regionala näringslivsutvecklingen och dess

orsaker har också studerats. Hur stor andel av

sysselsättningen som kan sägas vara lokalt beroende

är en fråga som utredningen undersökt.

Entreprenörskapets och den s.k. sociala ekonomins

betydelse tas upp i detta sammanhang. Vidare

behandlas olika förutsättningar för och förändringar

inom regionalpolitiken, bl.a. kommunikationer och

högre utbildning, närings- och småföretagspolitik,

och det görs en genomgång av de olika

regionalpolitiska företagsstöden. Välfärdspolitiken

och dess koppling till geografin analyseras. En av

frågeställningarna gäller hur tillgängligheten till

olika typer av grundläggande samhällsservice har

utvecklats och vilka möjligheter staten har att

påverka utvecklingen.

Många resultat i utredningens analyser har lett

till att kommittén sett behov av en förhållandevis

radikal omprövning av regionalpolitikens framtida

inriktning vad gäller såväl politikens mål som medel

och genomförande.

Utredningen har identifierat tre huvudsakliga

regiontyper, av vilka de två första varit i fokus

för utredningsarbetet:

1. områden med mer eller mindre permanent behov av

särskilda insatser, primärt gleshetsregioner,

2.

3. regioner under omstrukturering,

4.

5. tillväxtregioner.

6.

Förslag om en regionalt inriktad tillväxtpolitik

Enligt utredningens uppfattning bör olika regionalt

inriktade åtgärder för att skapa välfärd respektive

ekonomisk tillväxt fungera integrerat med övriga

politikområden. Det finns med detta synsätt ingen

anledning att t.ex. särskilja de regionalpolitiska

företagsstöden från övrig politik för

företagsutveckling. Utredningen föreslår därför att

regionalpolitiken i sin nuvarande form avvecklas och

ersätts med en lokalt och regionalt anpassad

välfärds- och tillväxtpolitik.

Under arbetets gång har utredningen funnit att det

finns betydande brister i tillgång på information

och analys angående den regionala utvecklingen. Mot

denna bakgrund föreslås att ett program utvecklas

för att öka tillgången på relevanta beslutsunderlag

och sprida erfarenheter i dessa frågor. Exempelvis

bör Långtidsutredningen alltid kompletteras med en

bedömning av regional ekonomisk tillväxt.

Målet för regionalpolitiken bör inte knytas till

befolkningsutvecklingen enligt utredningens

uppfattning. Analysen innebär att näringslivet för

sin rekrytering av arbetskraft nästan helt och

hållet är beroende av de människor som finns i

regionen. Även motsatsen gäller; dvs. att

arbetslösheten i en region beror på hur näringslivet

utvecklats där. Exempelvis kan tillväxtregio-ner

behöva särskilda investeringar för att fungera som

motorer på det nationella planet, medan

omstruktureringsregioner behöver snabba men

tillfälliga åtgärder för att återta sin

produktionskapacitet. För gleshetsregioner kan det

finnas behov av omskolningsåtgärder för att

arbetstagarna skall kunna anpassa sig till ett

alltmer specialiserat näringsliv. Regionalpolitiken

föreslås få följande övergripande mål: "Väl

fungerande lokala arbetsmarknader i alla delar av

landet". Med hänsyn till att sysselsättningsgraden

är ett av de mått som tydligast visar olika lokala

arbetsmarknaders långsiktiga utvecklingsförmåga

föreslår utredningen måttet "relativa skillnader i

sysselsättningsgrad mellan olika lokala

arbetsmarknader" som övergripande mått för en

regionalt baserad tillväxtpolitik. Även

kompletterande mått som t.ex. ekonomisk tillväxt

krävs dock enligt utredningen. Det övergripande

målet för regionalpolitiken konkretiseras då till

att "minska de relativa skillnaderna i

sysselsättningsgrad mellan olika

arbetsmarknadsregioner".

Ett delmål för en regionalt inriktad

tillväxtpolitik blir att utvidga det geografiska

området för lokalt samspel mellan människor och

företag. Restider, reskostnader och pendlingsavstånd

till arbetet är av betydelse på detta område, liksom

möjligheterna till distansarbete. Ökad rörlighet på

arbetsmarknaden är ett annat delmål, eftersom

geografisk och yrkesmässig rörlighet kan förväntas

bidra till ökad tillväxt och sysselsättning på de

lokala arbetsmarknaderna. Ytterligare delmål är

stärkt kunskapskapital och - trots att begreppet är

svårfångat - ökad dynamik på lokal nivå.

Förslag om en regional strukturpolitik

Inom den regionala strukturpolitiken är den mest

akuta åtgärden enligt utredningen att avsätta mer

resurser till vägar och andra transportstrukturer.

Undersökningar visar att småföretag anser att

fungerande vägar är en av de viktigaste faktorerna

för utveckling. Utredningen tar vidare upp det

regionalpolitiska transportbidraget, betydelsen av

avregleringen av inrikesflyget, person- och

transportsystemet, bl.a. mellan Gotland och

fastlandet, och olika instrument för att underlätta

pendling. För att öka den mellanregionala

rörligheten har utredningen övervägt ett s.k. bidrag

till avbetalning av studielån för högskoleutbildade

enligt förebild från Norge.

När det gäller utbildningssystemet konstaterar

utredningen att närhet till högskola framför allt

påverkar arbetsmarknadens möjligheter att rekrytera

högskoleutbildad arbetskraft. Vilken betydelse

närheten till forskning har för det lokala/regionala

näringslivet är däremot mer osäkert. Utredningen

anser att högskolans ersättning för

distansutbildning bör räknas upp till full

kostnadstäckning samt att antalet platser för

decentraliserad utbildning bör ökas.

Förslag om en regional stimulanspolitik

Inom ramen för den regionala stimulanspolitiken

föreslår utredningen att ett nationellt program för

entreprenörskap och lokal utveckling inrättas under

minst en femårsperiod. Stimulans av företagande -

även inom de regionalpolitiska stödområdena - bör

ingå som en del av den nationella näringspolitiken

enligt utredningens uppfattning. När det gäller

företagsstöden har utredningen kommit fram till att

detaljerade system för att kompensera för olika slag

av kostnadsnackdelar m.m. bör undvikas och att

generella lösningar i stället bör eftersträvas.

Konkret innebär inriktningen att det regionala

utvecklingsbidraget, sysselsättningsbidraget och

småföretagsstödet på sikt avvecklas. Däremot

föreslås en utökning av det nuvarande systemet med

nedsatta socialavgifter, nämligen en generell

nedsättning med 15 procentenheter av

socialavgifterna för företag med färre än 50

anställda i stödområde A. Landsbygdsstödet bör

enligt utredningen bibehållas men inriktas mot

entreprenörskapsutveckling, mjuka investeringar m.m.

Ett system med generella villkorslån eller

lånegarantier bör införas, och särskild vikt bör

läggas vid att utveckla de s.k. kvinnolånen som i

dag finns inom Almi Företagspartner AB:s verksamhet.

Transportbidraget föreslås vara kvar i sin nuvarande

form.

Utredningen har diskuterat en rad alternativ för

att öka tillgången på riskkapital för i första hand

de mindre företagen. Den svenska marknaden uppfattas

inte som tillfredsställande i detta avseende. Ett

alternativ till statliga riskkapitalbolag är att

införa någon typ av skattestimulans för att öka

tillgången på riskvilligt kapital. Ett särskilt

skatteavdrag skulle kunna vara en lösning.

Utredningen anser att frågan om ett

riskkapitalavdrag bör prioriteras och utredas

snarast.

Enligt utredningen kan det inte sägas råda någon

generell brist på kapital på den svenska marknaden

men däremot i vissa delar av landet. Det är ett

växande problem att de mycket låga fastighetsvärdena

i glesbygdsområden leder till brist på

realsäkerheter, sägs det. Därför behöver glesbygdens

hela kreditmarknad - inklusive krediter för

bostadsinvesteringar - utredas ytterligare.

Förslag om en regional välfärdspolitik

Det övergripande målet för den regionala

välfärdspolitiken bör enligt utredningen formuleras

som "en likvärdig välfärdsnivå i alla delar av

landet". Utredningen erinrar först om att de

nationella välfärdssystemen bygger på omfördelning

av inkomster mellan individer, oavsett bostadsort.

För att olika delar av landet skall kunna ha samma

välfärdsambitioner sker inkomstomfördelningen på

kommunal nivå via det kommunala

skatteutjämningssystemet. Ett av delmålen bör vara

en god tillgänglighet till grundläggande service i

alla delar av landet, anser utredningen.

Inriktningen har varit att försöka definiera en

minsta godtagbar nivå. Ett annat delmål som föreslås

gäller motverkande av regionala obalanser

beträffande tillgänglighet till kommersiell service.

Statliga myndigheter, vilka har särskild betydelse

för service och välfärd, bör i samband med

förändringar av verksamheten upprätta

konsekvensbeskrivningar, där möjligheterna att ta

till vara samordningsvinster gås igenom. Utredningen

föreslår att det i serviceglesa områden utarbetas

ett särskilt utvecklingsprogram för kommersiell

service, vilket i första hand bör vara ett kommunalt

ansvar. Konsumentverket bör ges ett tydligt uppdrag

att utveckla och testa nya lösningar på det

kommersiella serviceområdet. Detta kräver enligt

utredningen ett särskilt anslag.

Vidare föreslås att den nationella

solidaritetsprincipen även fortsättningsvis skall

gälla för statens budgethantering, vilket innebär

att statliga inkomster från ett geografiskt område

inte skall kopplas till statliga utgifter i samma

område. Denna princip skall gälla även inkomster

från produktionsanläggningar baserade på

naturresurser, t.ex. vattenkraft.

För att underlätta såväl arbetsresor som resor i

samband med efterfrågan på olika typer av service

har utredningen diskuterat förbättrade reseavdrag

vid arbetspendling, sänkta skatter på bensin och

generella skattelättnader. En punkt där utredningen

inte nått enighet gällde landsbygds- eller

glesbygdsavdrag till samtliga invånare i landsbygden

respektive glesbygden, definierade på visst sätt.

Ett glesbygdsavdrag skulle enligt förespråkarna

kunna ligga runt 10 000 kronor per person och år.

Reservationer till betänkandet

Reservationer till betänkandet har avlämnats av

Peter Eriksson (mp), Eskil Erlandsson (c), Ragnwi

Marcelind (kd), Ola Sundell (m) och Yvonne Ångström

(fp). De tre förstnämnda reservanterna tar bl.a. upp

utredningens skrivningar om att statliga inkomster

från produktionsanläggningar inte skall kopplas till

utgifter i samma område. På något sätt bör

vattenkraftsvinsterna i ett område komma regionen

till del, anser reservanterna. Utredningen borde

vidare ha tagit ställning för glesbygds- eller

landsbygdsavdrag, enligt vad som anförs av mp-

representanten respektive c-representanten. M-

representanten vänder sig emot ett nytt

utvecklingsstöd till kommersiell service, införande

av generella lånegarantier och villkorslån samt är

emot att landsbygdsstödet skall finnas kvar. Fp-

representanten anser bl.a. att utredningen borde ha

föreslagit försök med ett geografiskt begränsat

system med avskrivning av studieskulder för personer

som förbinder sig att arbeta en tid i glesbygd.

Allmän inriktning av regionalpolitiken

Motionerna

I motion 2000/01:N339 (s) efterfrågas en nationell

politik för utjämning med solidaritet som främsta

kännemärke. Nuvarande regionalpolitiska stödformer

har, enligt motionärerna, i allt väsentligt fungerat

bra och de känner därför tveksamhet inför den

regionalpolitiska utredningens förslag om avveckling

av vissa stödformer.

En kraftfull regionalpolitik efterlyses i motion

2000/01:N357 (s). Stöd till investeringar och

utvecklingsprojekt, utbildningssatsningar och goda

kommunikationer bör ingå i en sådan politik.

I motion 2000/01:N364 (s) framförs uppfattningen

att bl.a. regionalpolitiken måste verka i en

riktning som tar hänsyn till bensinkostnaden i

glesbygden utan att påverka statens skatteintäkter

negativt. Ett geografiskt differentierat bensinpris

och forskning kring bensinsnålare bilar bör

övervägas. Motsvarande problem tas upp i motion

2000/01:N365 (s), där motionärerna anser att

möjligheterna till arbetspendling från glesbygden

bör ses över, t.ex. genom skatteavdrag.

I motion 2000/01:N385 (m) förordas en ny

regionalpolitik som uppmuntrar lokala initiativ i

stället för traditionell lokaliserings- och

planeringspolitik. Globaliseringen och

förskjutningen mot en mer kunskapsbaserad ekonomi

medför att målsättningen för politiken blir att

skapa förutsättningar för tillväxt.

Regionalpolitiska utredningens förslag om

nedsättning av socialavgifterna är intressant och

innebär att de selektiva företagsstöden kan

avvecklas. Enligt motionärerna är det på landsbygden

- med hänsyn till bilberoendet -av särskild vikt att

skatterna på biltransporter hålls nere.

En ny regionalpolitik utan centralstyrning begärs i

motion 2000/01:N283 (m). Lokaliseringsstöd som

snedvrider konkurrensen bör avskaffas och ersättas

med mer av generella åtgärder, exempelvis nedsatta

arbetsgivaravgifter och transportbidrag.

I motion 2000/01:N234 (v) begärs att en arbetsgrupp

tillsätts för att följa utvecklingen och föreslå

åtgärder beträffande s.k. callcenter, som fått

företagsstöd. Enligt motionärerna finns det brister

i branschen när det gäller löneformer,

kollektivavtal och kunskaper hos företagsledarna.

Bland annat bör arbetsgruppen utvärdera de

regionalpolitiska konsekvenserna och om konkurrensen

snedvrids när företagen fått statsstöd.

I motion 2000/01:N304 (v) kritiseras att kvinnor

inte har samma möjligheter inom regionalpolitikens

område som män. Enligt motionärerna krävs kraftigare

insatser, bl.a. genom kompetenshöjande fortbildning

om könsper-spektivet till aktörer inom

regionalpolitiska och ekonomiska områden.

Den regionalpolitiska utredningens betänkande

välkomnas i motion 2000/01:N332 (kd).

Regionalpolitikens främsta uppgift är att bidra till

utveckling av livskraftiga regioner i hela landet,

sägs det vidare. I huvudsak krävs en generell

regionalpolitik där människor, företag och

offentliga organ får möjlighet att verka på

landsbygd och i glesbygd. Enligt motionärerna är bra

kommunikationer i hela landet en av

förutsättningarna för att välstånd, sysselsättning

och tillväxt skall öka. Särskilt betonas bilens

betydelse för glesbygden. Det anförs vidare att

riskkapitalförsörjningen i glesbygden bör genomlysas

i en ny parlamentarisk utredning.

I motion 2000/01:N270 (kd) hävdas att en sänkning

av nuvarande arbetsgivaravgifter på drygt 33 % är

nödvändig av konkurrensskäl, åtminstone i regioner

som gränsar mot Finland. Företag på den finska sidan

av Haparanda uppges betala 24 % i

arbetsgivaravgifter. Enligt motionärerna bör en

utredning tillsättas för att skyndsamt komma med

förslag på detta område.

Även i motion 2000/01:N316 (c) framförs att det

regionalpolitiska inslaget i socialavgiftssystemet

måste göras om. Motionärerna stöder den

regionalpolitiska utredningens förslag på området

men anser att det finns skäl att gå vidare med

ytterligare geografisk differentiering av avgifterna

efter förebild från Norge.

Enligt vad som sägs i 2000/01:N239 (c) måste staten

i högre grad sträva efter att skapa likvärdiga

villkor och undanröja hinder för utveckling och

tillväxt i hela landet. Det krävs att en medveten

strategi utarbetas och att statliga organ samarbetar

med det civila samhället för att stå emot starka

ekonomiska intressen. Regionalpolitiken måste

omformas från att bygga på stöd och bidrag till ett

mer tillväxtorienterat underifrånperspektiv. Lokala

och regionala aktörer bör stimuleras till samverkan

i större utsträckning än i dag.

I motionerna 2000/01:N268 (fp) och 2000/01:N325

(fp) understryker motionärerna att Folkpartiets

regionalpolitik genomsyras av ett

underifrånperspektiv som tar sin utgångspunkt i den

enskilde individen och hennes förmåga till skapande.

Regionalpolitikens mål skall uppnås genom att lokala

initiativ tas till vara och lokala resurser

mobiliseras. Tyngdpunkten ligger i decentralisering,

nyetableringar, goda villkor för småföretagen,

tillgång på riskkapital och lokal samverkan. I

sistnämnda motion återfinns även krav på en

inriktning i syfte att öka företagsamheten i hela

landet. Detta skall ske genom åtgärder inom

skatteområdet, riskkapitalförsörjningen,

socialförsäkringsystemen m.m. Vidare bör

turistsektorn stödjas, bl.a. genom sänkt moms på

biluthyrning och liftbiljetter. Regionalt bör ett

system med avskrivning av studieskulder prövas under

fem år.

I motion 2000/01:N383 (mp) begärs en starkare

styrning av statliga verk; enligt motionärerna

behövs det tydliga direktiv för att statliga verk

och bolag inte skall överge mindre orter och

glesbygd.

Enligt förslag i motion 2000/01:N389 (mp) bör varje

kommun och län åläggas att undersöka hur material-

och energibalansen ser ut i det egna området. Med en

sådan utgångspunkt anser motionärerna att det är

möjligt att åstadkomma en ekologiskt hållbar

utveckling, nämligen om följande åtgärder vidtas. På

olika nivåer bör kompetensnätverk kring hållbar

lokal utveckling byggas upp. Vidare bör

produktionsprocessen förläggas och avfall

omhändertas så lokalt som möjligt. Nya företag bör

ingå i en helhetsstrategi. För att stimulera

kommunerna anser motionärerna att kommunerna bör få

vissa statliga medel att förfoga över. Den beskrivna

modellen bör förverkligas i full skala, i första

hand i mindre samhällen i glesbygden.

I motion 2000/01:N319 (mp) befarar motionärerna att

människor i glesbygd kommer att vända sig emot en

miljövänlig politik med höga miljöskatter. Sänkning

av bränsleskatten är inte en tillfredsställande

lösning eftersom en sådan åtgärd ger fel incitament.

Därför bör en utredning tillsättas med uppdrag att

ge förslag om ekonomisk kompensation till dem som

bor i glesbygd.

Vissa kompletterande uppgifter

Kvinnors utbyte av regionalpolitiska insatser

Vissa förordningar om regionalpolitiska företagsstöd

föreskriver att minst 40 % av de arbetstillfällen

som tillkommer till följd av stöden skall

förbehållas vartdera könet. För år 1999 redovisas

följande för kvinnornas andel av de nya

arbetstillfällena:

regionalt utvecklingsstöd 38 %,

landsbygdsstöd 37 %,

småföretagsstöd 30 %.

Beträffande sysselsättningsbidraget har det inte

varit möjligt att redovisa en könsmässig uppdelning

av de nya arbetstillfällena av statistiska skäl.

Regeringen utsåg i februari 2000 Blekinge,

Jämtlands och Västra Götalands län till pilotlän för

ökad jämställdhet i de regionala tillväxtavtalen.

Länsstyrelserna har fått i uppdrag att bl.a.

utveckla metoder för hur jämställdhetsperspektivet

skall stärkas och införlivas i tillväxtavtalen.

Avsikten är att erfarenheterna från pilotlänen skall

spridas till övriga län.

Frågor om kvinnors företagande har regelmässigt

tagits upp i utskottets betänkanden om vissa

näringspolitiska frågor. Utskottet anförde våren

2000 i sitt betänkande 1999/2000:NU13 (s. 57) att

det är en viktig uppgift inom näringspolitiken att

särskilt stödja kvinnors företagande. Vidare är det

enligt utskottets mening angeläget att fler kvinnor

blir företagare. I det nämnda betänkandet uttalade

utskottet att s.k. mainstreaming, dvs. beaktande av

jämställdhetsaspekter i alla sammanhang, bör prägla

de näringspolitiska insatserna för att främja

tillkomst av nya företag och tillväxt av befintliga

företag.

Callcenterföretag

I förordningen (2000:279) om regionalt

utvecklingsbidrag stadgas att bidrag endast får

lämnas om verksamheten tillförsäkrar de anställda en

tillfredsställande arbetsmiljö. Vidare skall de

anställdas lön och andra anställningsförmåner vara

minst likvärdiga med vad som följer av tillämpligt

kollektivavtal. Motsvarande regler finns också i

förordningen (1998:996) om sysselsättningsbidrag.

Vid Handelstjänstemannaförbundets uppvaktning hos

statsrådet Mona Sahlin i augusti 2000 tillsattes en

arbetsgrupp med uppgift att bl.a. följa upp de

anställdas arbetsmiljöförhållanden hos

callcenterföretag och statsstödens användning i

dessa företag.

Bensinpris och bensinskatt

Årets budgetproposition innehåller förslag om en

grön skatteväxling på energiområdet med bl.a.

höjning av skatten på fossila bränslen. Bensin

undantas dock från skatteväxlingen. Vidare finns

förslag om att det avdragsgilla beloppet för

kostnader för resor med egen bil mellan bostad och

arbetsplats, för resor i tjänsten och i

näringsverksamhet, höjs från 15 till 16 kronor per

mil.

I sitt svar på en interpellation (2000/01:17) av

Rolf Gunnarsson (m) om bensinskatten anförde

finansminister Bosse Ringholm att de höga energi-

skatterna dikterades av miljöskäl samt att ett högt

pris inte bara handlar om skatt utan även om

bristande konkurrens i såväl produktionsledet som

distributionsledet.

Riskkapital

Det finns ett antal statliga aktörer på

riskkapitalområdet; ur regionalpolitisk synpunkt är

bl.a. Närings- och teknikutvecklingsverket (NUTEK),

Stiftelsen Norrlandsfonden, ALMI Företagspartner AB

och Industrifonden av betydelse.

NUTEK bedriver ett antal olika aktiviteter med

anknytning till riskkapitalförsörjning. Syftet är

att på ett övergripande plan bidra till att

marknadens funktioner och arbetssätt främjar fler

och växande småföretag. Några av dessa aktiviteter

är:

1. Projektet STAFETT som skall underlätta ett

breddat ägande i mindre företag. NUTEK har

utbildat STAFETT-konsulter som är experter på att

hjälpa små och medelstora företag att gå igenom

tillväxtprocesser (vilket ofta innebär breddat

ägande).

2.

3. Inom Euro Info Centre ges rådgivning om

möjligheterna att delta i EU-projekt.

4.

5. En riskkapitaldatabas har byggts upp tillsammans

med Svenska Riskkapitalföreningen, CONNECT

Sverige samt Förvärv och Fusioner Förlag AB.

Genom databasen får företagare hjälp att söka

riskkapital.

6.

7. I finansieringsdatabasen finns information om

bl.a. svenska och nordiska offentliga finansiärer

samt olika former av stöd som förmedlas av EU.

8.

9. NUTEK CapTec Investeringsforum är en årlig

mötesplats för tillväxt-inriktade unga

teknikföretag och investerare, som är beredda att

investera i projekt med utvecklingsmöjligheter.

10.

Det s.k. Riskkapitalrådet, med deltagare från bank,

forskningssektorn, Fondhandlarföreningen, ALMI

Företagspartner AB, Industrifonden m.fl., möts

regelbundet för att diskutera olika

riskkapitalfrågor. Syftet är att bistå NUTEK med råd

och erfarenheter och även ge bidrag till nya

projekt.

Myndighetsstrukturen inom näringslivsområdet kommer

att ändras i enlighet med riksdagens beslut våren

2000 (prop. 1999/2000:71, bet. 1999/2000: NU17;

prop. 1999/2000:81, bet. 1999/2000:UbU17) och tre

nya myndigheter etableras från den 1 januari 2001

(se vidare avsnittet Myndighetsfrågor inom det

regionalpolitiska området). Enligt vad som uppges

från NUTEK kommer riskkapitalaktiviteterna att

"följa med" till den nya myndigheten för

företagsutveckling.

Det skall vidare nämnas att Riksrevisionsverket

(RRV) i en egeninitierad granskning har analyserat

statens roll när det gäller tillförseln av

riskkapital i Sverige. I rapporten Tillväxt genom

kunnigt kapital - statens roll (RRV 2000:18)

föreslår RRV att regeringen överväger en

försökslagstiftning för kontraktsstyrning av

"kunnigt" riskkapital till unga företag.

Lagstiftningen bör prövas i några län enligt RRV.

Utskottets ställningstagande

Utskottet konstaterar att regionalpolitiken är under

en omfattande omprövning med hänsyn främst till

förslagen i den regionalpolitiska utredningens

slutbetänkande, vilket har refererats i det

föregående. På det stora hela har det

regionalpolitiska stödsystemet bestått under en lång

tid. Under senare år har samhället genomgått stora

förändringar framför allt när det gäller den snabba

internationaliseringen av ekonomin, EU-medlemskapet,

avregleringen av olika marknader, IT-utvecklingen

och behovet av att sanera statsfinanserna. Den

regionala obalansen när det gäller

befolkningsutvecklingen beräknas också öka under

kommande år. I detta läge är det berättigat att

fråga vad som är en effektiv regionalpolitik med en

ekologiskt hållbar utveckling. För sin del välkomnar

utskottet att såväl mål och medel som helheten och

delarna inom regionalpolitiken tas upp till

omprövning. Även regionalpolitikens roll i relation

till stöd från EG:s strukturfonder och

gemenskapsinitiativ samt samverkan med andra

politikområden bör beaktas i det kommande arbetet

med den regionalpolitiska propositionen. Det går

inte att bortse från att åtgärder inom övriga

utgiftsområden är av avgörande betydelse när det

gäller att främja utvecklingen i regionerna.

Enligt utskottets uppfattning är bl.a. frågorna om

kapitalförsörjning i regio-nalpolitiskt prioriterade

områden, särskilt glesbygden, av betydelse. Den

regionalpolitiska utredningen har redovisat visst

underlag men också framlagt förslag om ytterligare

utredning (se ovan). Utredningens analys av läget

och redovisning av vissa brister i beslutsunderlaget

ingår i det material som bereds av

Regeringskansliet. Med hänsyn till att förbättringar

är önskvärda vad gäller riskkapitalförsörjningen,

särskilt i glesbygdsområden, utgår utskottet från

att nödvändiga kompletteringar görs av

beslutsunderlaget och att olika alternativ övervägs

inför den planerade propositionen. Utskottet vill

också hänvisa till att motioner om allmänna

riskkapitalfrågor kommer att behandlas av utskottet

under våren 2001.

Den regionalpolitiska utredningen framhåller (s.

267) att det inte har varit möjligt att inom

utredningstiden behandla olika jämställdhetsfrågor

tillräckligt ingående; utskottet beklagar detta.

Självfallet bör kvinnor ha samma möjligheter som

män, inom regionalpolitiken liksom inom övriga

områden. Ytterligare ansträngningar för att uppnå

detta mål är angelägna. Regionalpolitikens alla

områden, bl.a. riskkapitalförsörjning och

regionalpolitiska företagsstöd, bör införliva

samhällets jämställdhetsmål i enlighet med den s.k.

mainstreamingpolitiken.

Utskottet har noterat att den regionalpolitiska

utredningen var enig om indelningen av

regionalpolitiken i regional strukturpolitik,

regional stimulanspolitik och regional

välfärdspolitik samt om de övergripande målen och

delmålen. Även utskottet vill betona vikten av

balans mellan tillväxtåtgärder och

fördelningsåtgärder inom regionalpolitiken - oavsett

hur området struktureras.

Med hänvisning till att Regeringskansliets

beredning av den regionalpolitiska utredningens

betänkande pågår och att en proposition är planerad

under det andra halvåret 2001 anser utskottet att

regionalpolitikens inriktning inte nu bör undergå

några förändringar av annat slag än de smärre

justeringar som regeringens förslag i

budgetpropositionen innebär. Dessa frågor tas upp i

det följande. Med hänsyn till vad som ovan anförts

anser utskottet att riksdagen bör avslå samtliga här

aktuella motionsyrkanden.

Återförande av del av vattenkraftsvinster

Motionerna

I motion 2000/01:N246 (m) begärs att riksdagen

uppdrar åt regeringen att utforma ett system som ger

vattenkraftskommunerna del av vinsterna på den

vattenkraftsproduktion som finns inom kommunens

gränser.

Frågan om återförande av del av

vattenkraftsvinsterna har inte utretts tillräckligt

av den regionalpolitiska utredningen, sägs det i

motion 2000/01: N250 (v). Motionärerna anser att

syftet med en sådan återföring bör vara att skapa en

utvecklingsfond för att ge bidrag och lån till

mindre tillväxtföretag, nyföretagande och

utvecklingsinsatser i stödområdena.

Även i motion 2000/01:N271 (kd) begärs att frågan

om vattenkraftsvinsterna utreds på nytt i syfte att

hitta en modell för hur en återbäring kan ske.

Motionärerna förordar en ny parlamentarisk

utredning.

I motion 2000/01:N297 (c) beklagar motionärerna att

den regionalpolitiska utredningen inte kom fram till

ett förslag om återförande av del av

vattenkraftsvinsterna. De begär ett tillkännagivande

till regeringen med innebörd att

vattenkraftskommunerna skall tillföras återbäring på

vinsterna från vattenkraftsproduktionen. Ett

motsvarande krav läggs fram i motion 2000/01: N327

(c). I motion 2000/01:N362 (c, mp) föreslås att

förutsättningarna för en återföring av medel från

vattenkraftsproduktionen utreds.

Även i motion 2000/01:N383 (mp) begärs att en

större del av vinsterna från vattenkraften återförs

till de berörda regionerna med hänsyn till att

naturresurserna exploaterats.

Utskottets ställningstagande

Utskottet anser att nu gällande principer även

fortsättningsvis skall gälla för statens

budgethantering. Detta innebär att statliga

inkomster från ett geografiskt område eller från en

produktionsanläggning baserad på naturresurser inte

skall kopplas till statliga utgifter i samma område.

Om sådana kopplingar skulle införas skulle

korrigeringar behöva göras till dessa kommuner via

andra statliga budgetposter, vilket sammantaget

leder till en svårgenomtränglig statlig

budgethantering.

De här aktuella motionsyrkandena avstyrks således

av utskottet.

Myndighetsfrågor inom det regionalpolitiska

området

Motionerna

Storstäder kan - likaväl som glesbygden - ha behov

av en myndighet, som tar fram faktamaterial och

statistik, hävdas det i motion 2000/01:N371 (s).

I motion 2000/01:N375 (s) föreslås att NUTEK:s

regionalpolitiska verksamhet flyttas till

Glesbygdsverket. Detta bör enligt motionärernas

mening leda till en bättre samordning och

koncentration i statens hantering av de

regionalpolitiska frågorna.

I motionerna 2000/01:N268 (fp) och 2000/01:N325

(fp) begärs att regeringen ges i uppdrag att utreda

en post som Glesbygdsombudsman, till vilken enskilda

personer, företag, kommuner eller landsting kan

framföra klagomål när de anser att statliga regler

inte följs på ett riktigt sätt. Det bör vidare

undersökas om denna funktion kan anknytas till

Glesbygdsverket.

I motion 2000/01:N221 (mp) anför motionärerna att

det finns behov av en utredning om situationen för

homo- och bisexuella i landsbygd och glesbygd.

Levnadsförhållandena för denna grupp och dess

problem med intolerans bör utredas av

Glesbygdsverket, som också bör komma med förslag

till förbättringar. Samma krav framförs i motion

2000/01:Ju724 (v, s, c, fp, mp), där motionärerna

anför att utredningen bör genomföras av

Glesbygdsverket tillsammans med Folkhälsoinstitutet

och ideella organisationer.

Vissa kompletterande uppgifter

Utskottet behandlade hösten 1999 i sitt betänkande

1999/2000:NU2 frågor om överföring av NUTEK:s

regionalpolitiska verksamhet till Glesbygdsverket

och om inrättande av en Glesbygdsombudsman, anknuten

till Glesbygdsverket. Utskottet uttalade i detta

sammanhang (s. 11) att det enligt utskottets mening

är av stor vikt att myndighetsorganisationen på det

regionalpolitiska området fungerar effektivt.

Samtidigt ville utskottet emellertid fästa

uppmärksamheten på att behovet av samordning och

samsyn i regionalpolitiska frågor också kan lösas

genom ett ökat och mera fast organiserat samarbete

mellan de myndigheter som har regionalpolitiska

uppgifter. Vidare hänvisade utskottet till det då

pågående utredningsarbetet angående

myndighetsorganisationen.

Detta arbete har under våren 2000 lett till att

riksdagen beslutat om nya myndigheter inom

näringspolitikens område (prop. 1999/2000:71, bet.

1999/2000:NU17). Bland annat skall, som tidigare

nämnts, en ny myndighet för företagsutveckling

bildas den 1 januari 2001. Den nya myndigheten

kommer att svara för uppgifter som för närvarande

handhas av NUTEK och ALMI Företagspartner AB. Syftet

är att skapa en myndighet med stark

näringslivsförankring som utgör ett kompetenscentrum

för företagsutveckling, entreprenörskap och

finansiering. Vid samma tidpunkt inrättas vidare en

ny myndighet med uppgift att svara för analyser,

omvärldsbevakning och utvärderingar inom närings-,

innovations- och regionalpolitikens områden.

Anslagsfrågorna för dessa båda myndigheter och

Verket för innovationssystem, som även det börjar

sin verksamhet den 1 januari 2001, behandlar

utskottet i sitt betänkande 2000/01:NU1.

I oktober 2000 redovisades slutbetänkandet Statlig

organisation för näringslivsutveckling (SOU

2000:93). Den nya företagsutvecklingsmyndigheten

föreslås i betänkandet få fyra huvuduppgifter,

nämligen företagsfinansiering, information och

rådgivning, nätverk och mötesplatser samt regional

näringslivsutveckling.

Glesbygdsverket fick i februari 1999 en

framställning från Riksförbundet för sexuellt

likaberättigande (RFSL) med önskemål att verket

skulle ta som sin uppgift att utreda

levnadsförhållandena för homo- och bisexuella i

gles- och landsbygd samt utifrån detta föreslå

förbättringar. Enligt Glesbygdsverkets svar till

RFSL i mars 1999 (dnr 68/99:59) ser verket inga

möjligheter att göra någon sådan utredning eftersom

verket inte har resurser att täcka in alla

väsentliga faktorer som påverkar

levnadsförhållandena för människor i glesbygd.

Regeringens uppdrag innebär att arbetsmarknads-,

utbildnings-, infrastruktur- och servicefrågor

prioriteras inom verkets arbetsområde.

När det gäller storstadsfrågorna kan det erinras om

att regeringen i januari 1999 inrättade en

storstadsdelegation, vilken riksdagen tidigare

beslutat om (prop. 1997/98:165, bet. 1998/99:AU2).

Delegationen skall samordna regeringens insatser i

storstadsregionerna och utgöra ett beredningsorgan -

utan myndighets ställning - som verkar i

Regeringskansliet. Ett femtontal statssekreterare

ingår i eller är berörda av delegationsarbetet.

Delegationen, som har ett kansli, skall bl.a.

årligen redovisa utvecklingen i de berörda

stadsdelarna.

Utskottets ställningstagande

Som tidigare redovisats har ett omfattande

underlagsmaterial tagits fram för regeringens

beredning i form av den regionalpolitiska

utredningens slutbetänkande och alla de

underlagsrapporter som betänkandet vilar på.

Remissbehandling pågår. Regeringen har aviserat att

en regionalpolitisk proposition kommer att läggas

fram för riksdagens behandling under år 2001. Enligt

utskottets uppfattning kan den planerade

propositionen förutses leda till en ingående

sakbehandling av olika frågor inom och med

anknytning till regionalpolitiken. Mot denna

bakgrund avstår utskottet från att i detta

sammanhang göra en detaljerad bedömning av de här

aktuella motionerna, vilka således avstyrks i

berörda delar.

Allmänna gles- och landsbygdsfrågor

Motionerna

I motion 2000/01:T232 (s) begärs att regeringen

skall se över konkurrenslagstiftningen så att den

inte utgör ett hinder för en effektiv

regionalpolitik. Enligt motionärerna har de senaste

årens utveckling med avregleringar och

bolagiseringar visat att marknaden inte förmår ta

regionalpolitisk hänsyn. En lösning skulle kunna

vara att aktörerna på dessa nya marknader får betala

avgifter som används för regionalpolitiskt

motiverade satsningar inom respektive område.

Det är angeläget att boendet på landsbygden

underlättas är budskapet i motion 2000/01:N385 (m).

Flexibla och småskaliga lösningar inom samhällelig

grundservice, t.ex. inom vården, har goda

förutsättningar att utvecklas på landsbygden. Staten

bör dock ha kvar ett övergripande ansvar för t.ex.

tillgången till vård över hela landet och för den

högspecialiserade vården.

I motion 2000/01:N326 (kd) tas upp olika aspekter

på landsbygdsboende och service m.m. Att skapa

lokala förvaltningsmodeller i landsbygdsområden kan

vara ett sätt att skapa nya arbetstillfällen, sägs

det i motionen. Kommunikationernas betydelse för

glesbygden understryks. På många håll är

befolkningen beroende av bilen för sin försörjning,

utbildning m.m. I stället för höjningar av

bränsleskatten bör utvecklingen av miljövänliga

bilar uppmuntras, t.ex. bilar som drivs med

alternativa bränslen som etanol, påpekar

motionärerna. För att även mycket små orter skall

kunna överleva krävs det en samordnande kraft vid

länsbygderåden. Vidare bör Folkrörelserådets förslag

om ett grundservicepaket, som utgör en yttersta

gräns för serviceindragningar, beaktas. Förslaget

innebär att posten och lanthandeln får nya

ansvarsområden. Riskkapitalförsörjningen är

väsentlig för att utveckla landsbygdsföretagen. För

att garantera tillgången på tillväxtkapital måste

samhället och kreditinstituten dela på ansvaret när

det gäller uppbyggnaden av lokala

tillväxtkapitalbolag.

Lanthandeln behöver stärkas, argumenteras det för i

motion 2000/01:N333 (c). Med hänsyn till att annan

grundservice kan komma att läggas på

lanthandelsbutikerna, bör dessa stödjas t.ex. genom

ökat driftstöd till vissa butiker.

Det är ett statligt ansvar att se till att

grundläggande samhällelig service finns, framhålls

det i motion 2000/01:N239 (c). Ett antal alternativa

driftsformer innebär enligt motionärerna att

servicenivån ofta förbättras och tillgängligheten

ökar. Genom ytterligare avregleringar och

upphandling av tjänster är det möjligt att även

fortsättningsvis säkerställa en grundläggande

service, menar motionärerna.

I motion 2000/01:N225 (fp) beklagas försämringen av

samhällelig service på landsbygden. Samtidigt har

den centrala statliga administrationen ökat.

Motionärerna anser att det krävs en samlad översyn

av en rad samhällsfunktioner där statsmakterna har

ett särskilt ansvar.

I motion 2000/01:N268 (fp) förordas att nya former

för samverkan och samordning av servicen på

landsbygden uppmuntras och prövas. Lokal samverkan

får aldrig hindras av ett stelt regelverk. Till

exempel bör statliga myndigheter pröva möjligheterna

att köpa tjänster från privata företag.

Det framhålls i motion 2000/01:N325 (fp) att det är

viktigt att staten tar ett ansvar för grundservicen

i hela landet. Även kommunernas ansvar för den

offentliga grundservicen måste uppmärksammas,

påpekar motionären. Det är viktigt med samverkan och

samordning för att nå lokal mobilisering.

I motion 2000/01:N383 (mp) anförs att människor på

landet måste garanteras en lägsta nivå av service.

Detta kräver ökade satsningar på samverkan mellan

privata och kommunala verksamheter. Till exempel kan

posten eller livsmedelsaffären ombesörja den service

som apotek, systembolag m.fl. tidigare stod för. Ett

sätt att stödja den nödvändiga decentraliseringen är

att ge regionens invånare ökad makt över de

regionalpolitiska medlen.

Vissa kompletterande uppgifter

Enligt Verksförordningen (1995:1322) skall

myndigheterna beakta de krav som ställs på

myndigheten från regionalpolitisk synpunkt.

Beträffande samordning mellan olika offentliga

organ beskrev utskottet i sitt betänkande

1999/2000:NU14 bl.a. förordningen (1998:1634) om

regionalt utvecklingsarbete. Enligt denna skall

länsstyrelsen och i förekommande fall det regionala

självstyrelseorganet verka för att de av riksdagen

fastställda regionalpolitiska målen uppnås i länet

och i detta syfte samordna det statliga och

inomregionala utvecklingsarbetet (2 §). Den

regionala utvecklingsstrategin skall innehålla en

analys av utvecklingsmöjligheterna i länet och dess

olika delar med beaktande av ekologisk hållbarhet

och jämställdhet. Bland annat skall det redovisas

hur de samverkande organen medverkar i genomförandet

av strategin samt hur åtgärderna skall följas upp

och utvärderas (3 §). Den regionala

utvecklingsstrategin skall utformas så att den kan

utgöra underlag för samordning av statlig och

kommunal verksamhet (6 §). Länsstyrelsen skall i

sitt regionala utvecklingsarbete utgå från den

regionala utvecklingsstrategin, använda resurserna i

överensstämmelse med de regionalpolitiska målen samt

följa upp och utvärdera de åtgärder som vidtagits

(9, 12 §§). Vidare skall länsstyrelsen hålla sig

underrättad om hur den löpande verksamheten vid de

statliga regionala myndigheterna följer den

regionala utvecklingsstrategin (14 §).

I budgetpropositionen (s. 20) nämns att regeringen

har beviljat bidrag till ett projekt som under en

treårsperiod bedrivs av Småkom, de små kommunernas

samarbetsorgan, i syfte att utveckla nya former för

samordnade servicelösningar i olika kommuner.

Därutöver kan framhållas att Konsumentverket och

Glesbygdsverket har regeringens uppdrag att utveckla

en servicedatabas för att kartlägga hur tillgången

till olika typer av service utvecklas i gles- och

landsbygdsområden. Databasen har nu byggts upp och

det planeras för en utläggning på Internet under

hösten 2000. Frågan om ansvaret för en kontinuerlig

drift av databasen har ännu inte blivit avgjord.

Folkrörelserådet har under de senaste åren fått 9,5

miljoner kronor per år från anslaget Allmänna

regionalpolitiska åtgärder för olika sammanhållande

åtgärder. Det är Folkrörelserådets ansvar att

utveckla den egna organisationen, bl.a.

länsbygderåden. Strukturen med länsbygderåd är

ganska ny, men de flesta län har i dag verksamma

länsbygderåd. Råden har till uppgift att vara en

samlande kraft för alla utvecklingsgrupper i länet,

fungera som samordnare, rådgivare och förmedlare i

förhållande till Folkrörelserådet samt vara

mellanhand i samband med olika myndighetskontakter

på länsnivån. För närvarande finansieras

länsbygderåden till vissa delar av Folkrörelserådet.

Utskottets ställningstagande

Som tidigare redovisats har ett omfattande

underlagsmaterial tagits fram för regeringens

beredning i form av den regionalpolitiska

utredningens slutbetänkande och alla de

underlagsrapporter som betänkandet vilar på.

Remissbehandling pågår. Regeringen har aviserat att

en regionalpolitisk proposition kommer att läggas

fram för riksdagens behandling under år 2001. Enligt

utskottets uppfattning kan den planerade

propositionen förutses leda till en ingående

sakbehandling av olika frågor inom och med

anknytning till regionalpolitiken. Mot denna

bakgrund avstår utskottet från att i detta

sammanhang göra en detaljerad bedömning av de här

aktuella motionerna, vilka således avstyrks i

berörda delar.

Skärgårdsfrågor

Motionerna

I motion 2000/01:N390 (s) framhåller motionärerna

att skärgårdens villkor måste betraktas ur ett

regionalpolitiskt perspektiv eftersom tidsavståndet

till t.ex. ett postkontor kan vara detsamma som i

Norrlands inland. Vidare anser motionärerna att det

är en samhällelig uppgift att garantera en

grundläggande infrastruktur. Offentlig och

kommersiell basservice borde kunna samordnas.

Villkoren i skärgården, möjligheterna till

dagspendling, färjetrafiken och strandskyddet tas

upp i motion 2000/01:N385 (m). Lösningar som gagnar

en levande skärgård efterlyses.

I motion 2000/01:N318 (kd) begärs en samlad politik

för utveckling av de svenska skärgårdarna. Det stora

antalet aktörer medverkar till att behovet av en

tydlig statlig samordning ökar. Ett skäl till

samordning är värnandet av arbetstillfällena i

skärgården. Vidare bör Sverige verka för att ett

vidgat skärgårdsbegrepp får genomslag inom EU.

Enligt vad som sägs i motion 2000/01:N261 (c) leder

neddragningarna inom Posten AB, Sjöfartsverket,

försvaret etc. till att förutsättningarna för

skärgården försämras. Staten har ett ansvar för att

den grundläggande samhällsservicen även kommer

skärgårdsbefolkningen till del, anser motionärerna.

Vidare bör staten ta ansvar för att varutransporter

i skärgården kostnadsmässigt likställs med liknande

transporter på fastlandet.

Vissa kompletterande uppgifter

Det kan erinras om att riksdagen hösten 1997 i

samband med beslut om tilläggsbudgeten för år 1997

(prop. 1997/98:1, bet. 1997/98:FiU11) beslutade

anvisa 500 miljoner kronor från anslaget till

regionalpolitiska åtgärder till ett program för

regional näringspolitik och särskilda

regionalpolitiska åtgärder. Bland annat har

Länsstyrelsen i Stockholms län beviljats bidrag med

9 miljoner kronor i syfte att underlätta för bl.a.

statliga myndigheter att förlägga verksamhet till

Stockholms skärgård när Sjöfartsverket minskade sin

verksamhet. Bidraget har bl.a. möjliggjort för

länspolismyndigheten att utlokalisera en

brottsanmälningscentral till Sandhamn. För

närvarande är tolv personer verksamma i centralen.

Ytterligare en central öppnas under hösten 2000 på

Arholma. Vidare har bidraget möjliggjort

delfinansiering av utbyggnaden av IT-infrastrukturen

i Stockholms skärgård i form av fiberoptisk kabel

från fastlandet till Ingmarsö, Svartsö, Möja och

Sandhamn. Även i Landsort och Söderarm har

arbetstillfällen skapats inom ramen för programmet.

Primärt svarar landsting och kommuner för den

inomregionala kollektivtrafiken. Huruvida, och i

vilken omfattning, godstransporter hanteras inom

ramen för kollektivtrafiken avgörs av landstingen

och kommunerna. Även tarifferna och frågan om

eventuella subventioner avgörs på denna nivå.

Situationen gällande färjetrafiken behandlas av

Utredningen om ekonomiska bestämmelser för enskilda

vägar m.m. (dir. 1999:93). Utredningsuppdraget skall

vara slutfört senast den 31 december 2000.

Näringsminister Björn Rosengren uttalade i ett

pressmeddelande tidigare under hösten 2000 (2000-09-

30) att posten även framöver måste värna om sina

roller som partner både för näringslivet och för

lokalsamhället. Postens kassaservice kommer enligt

näringsministern att utföras till enhetliga priser

över hela landet. Regeringen har ställt krav på

Posten att servicen inte får försämras i samband med

den pågående omorganisationen.

Utskottets ställningstagande

Som tidigare redovisats har ett omfattande

underlagsmaterial tagits fram för regeringens

beredning i form av den regionalpolitiska

utredningens slutbetänkande och alla de

underlagsrapporter som betänkandet vilar på.

Remissbehandling pågår. Regeringen har aviserat att

en regionalpolitisk proposition kommer att läggas

fram för riksdagens behandling under år 2001. Enligt

utskottets uppfattning kan den planerade

propositionen förutses leda till en ingående

sakbehandling av olika frågor inom och med

anknytning till regionalpolitiken. Mot denna

bakgrund avstår utskottet från att i detta

sammanhang göra en detaljerad bedömning av de här

aktuella motionerna, vilka således avstyrks i

berörda delar.

Allmänna utlokaliseringsfrågor

Motionerna

I detta avsnitt behandlas allmänna

utlokaliseringsfrågor. Motionsyrkanden som handlar

om utlokaliseringsfrågor i samband med det av

regeringen föreslagna nya anslaget eller till

utgifter för lokalisering av statliga

arbetstillfällen avseende de orter som påverkas av

strukturomvandlingen inom försvaret tas upp i

avsnittet Anslag m.m. inom utgiftsområde 19 Regional

utjämning och utveckling. Motionsyrkanden om

lokalisering av den nya s.k. analysmyndigheten

behandlas av utskottet i betänkande 2000/01:NU1.

Enligt vad som sägs i motion 2000/01:N287 (s) bör

regeringen få i uppdrag att utreda vilka statliga

verksamheter som kan omlokaliseras från de snabbt

växande storstadsområdena. Effektiviteten i de redan

omlokaliserade enheterna är genomgående hög, anser

motionärerna.

Utlokalisering av statliga verks IT-enheter ger

glesbygden möjligheter att behålla fler ungdomar och

få ett mer IT-inriktat näringsliv, hävdas det i

motion 2000/01:N300 (s).

Enligt motionärerna till motion 2000/01:N306 (s)

finns det starka skäl att ta ett mer samlat grepp på

hur lokalisering av statlig verksamhet kan bidra

till regional utveckling. Motionärerna föreslår att

möjligheterna till utlokalisering av statlig

verksamhet ses över.

I motion 2000/01:N370 (s) anförs det att statliga

myndigheter bör flyttas till Stockholms förorter. Då

blir placeringen en del av satsningarna för att

bryta den pågående utvecklingen mot större sociala

klyftor mellan olika områden.

Kalmar län är det län som har lägst andel statlig

verksamhet, hävdas det i motion 2000/01:N249 (c).

Eftersom alla invånare bör ha lika tillgång till

statlig service bör den statliga verksamheten vara

mer spridd över landet. Vid ny- eller omorganisation

av statliga myndigheter bör utlokalisering ske till

Kalmar län.

I motion 2000/01:N268 (fp) anförs att en fortsatt

utlokalisering av statliga myndigheter är positiv.

Särskilt när det gäller nya statliga organ bör

huvudregeln vara att de lokaliseras utanför

storstadsregionerna så långt det är möjligt. Samma

budskap ges i motion 2000/01:N325 (fp).

Vissa kompletterande upplysningar

Utskottet behandlade frågor om utvecklingsprogram

för kommuner med anledning av strukturomvandlingar

inom Försvarsmakten tillika med frågor om

utlokalisering av statliga myndigheter m.m. i mars

2000 (skr. 1999/2000: 33, bet. 1999/2000:NU10). I

utskottets betänkande konstateras att det föreligger

principer för såväl lokaliseringsärenden som för

beslutshanteringen i sådana ärenden. Dessa principer

har riksdagen givit regeringen till känna hösten

1996 (bet. 1996/97: AU2). Därefter har det inte

funnits krav på att ändra de nämnda principerna för

myndighetslokalisering. I det aktuella betänkandet

från arbetsmarknadsutskottet preciserades att varje

beslut om omlokalisering av befintlig verksamhet

eller lokalisering av nya myndigheter bör föregås av

noggranna överväganden om möjligheten att i första

hand placera dem i länscentrum eller vissa andra

orter i eller i anslutning till nationella

regionalpolitiska stödområden. Alternativ

lokalisering kan vara orter eller regioner där

statlig verksamhet läggs ned eller som i övrigt är

mindre väl försörjda med sådan verksamhet. I vart

fall bör en annan lokaliseringsort än Stockholm

övervägas. En utgångspunkt skall dock vara att

myndigheterna även efter en sådan lokalisering skall

kunna utföra sina arbetsuppgifter effektivt. De

möjligheter som står till buds att åstadkomma en

bättre regional balans måste så långt möjligt tas

till vara. När det gäller effekterna av

omstruktureringen av statlig verksamhet ville

arbetsmarknadsutskottet betona vikten av att

besluten föregås av kartläggningar, analyser och

bedömningar av konsekvenserna från

regionalpolitisk utgångspunkt.

Sammanfattningsvis ansåg näringsutskottet att de

gällande principerna för utlokalisering av statliga

myndigheter även fortsättningsvis bör äga giltighet.

Utskottets ställningstagande

Under våren 2000 gjorde utskottet en grundlig

behandling av olika frågor med anknytning till

utlokalisering av statliga myndigheter. Utskottet

ser därför inte någon anledning för riksdagen att nu

inta någon annan ståndpunkt i frågan än vad som

gjordes tidigare i år. Med hänvisning till vad som

anförts avstyrks berörda yrkanden i de här aktuella

motionerna.

Åtgärder i län och regioner

Motionerna

De motioner som berör åtgärder i särskilda län och

regioner har förtecknats nedan tillika med vissa

kompletterande uppgifter och hänvisningar till

ytterligare information om de frågor som tas upp i

respektive motion.

-----------------------------------------------------------------

| | | | |

|LÄN/ |MOTION |ÖNSKADE ÅTGÄRDER |VISSA |

|REGION | | |KOMPLETTERANDE |

| | | |UPPGIFTER |

-----------------------------------------------------------------

|Stockholms| | | |

|län |2000/01:N278|Åtgärder för att |Beslut om en|

| |(kd) |utveckla Stockholm som |nationell politik|

| | |ett nav i den nya |för |

| | |ekonomin samt för att |storstadsregionerna

|

| | |undanröja de hinder som |(bet. 1998/99:AU2)|

| | |försvårar utvecklingen. |för att ge dessa|

| | | |regioner goda|

| | | |förutsätt-ningar |

| | | |för tillväxt och|

| | | |att bryta|

| | | |segregationen. En|

| | | |stor- |

| | | |stadsdelegation har

|

| | | |inrättats. |

-----------------------------------------------------------------

-----------------------------------------------------------------

| | | | |

|Stockholms|2000/01:N321|Ökade satsningar i |Se föregående|

|län |(m) |Stockholmsregionen så |motion. |

| | |att staden kan | |

| | |fortsätta vara landets | |

| | |tillväxtmotor. | |

| | |Entreprenörskap bör | |

| | |utvecklas inom nya | |

| | |samhällsområden. | |

-----------------------------------------------------------------

|Kalmar | | | |

|län |2000/01:N347|Krav på |Stora delar av|

| |(c) |regionalpolitiska |Kalmar län ingår i|

| | |åtgärder för ökad |EG:s |

| | |sysselsättning och |strukturfondsområde

|

| | |utveckling, bl.a. inom |mål 2 Södra.|

| | |kommunikations-, IT- |Beträffande |

| | |och |regelförenkling |

| | |utbildningsområdena. |m.m. hänvisas till|

| | |Goda villkor för |utskottets |

| | |företagande, bl.a. |näringspolitiska |

| | |minskat krångel. |betänkande |

| | | |2000/01:NU1. |

-----------------------------------------------------------------

|Öresundsregionen| | | |

| |2000/01:N308|Åtgärder för att den |

Öresundsdelegationen, |

| |(fp) |nya broförbindelsen med |med regionala och|

| | |Danmark skall ge |nationella svenska|

| | |möjlighet till |representanter och|

| | |utveckling. En |med statsrådet Leif

|

| | |Öresundsdelegation |Pagrotsky som|

| | |förespråkas. |ordförande, är ett|

| | | |komplement till det

|

| | | |bilaterala |

| | | |samarbetet mellan|

| | | |Sverige och|

| | | |Danmark. Vidare|

| | | |finns |

| | | |Öresundskomiteen |

| | | |med regionala|

| | | |politiker från|

| | | |Sverige och|

| | | |Danmark, med|

| | | |sekretariat i|

| | | |Köpenhamn. |

-----------------------------------------------------------------

|Skaraborg| | | |

|i |2000/01:N342|Åtgärder för att |De nordligaste|

|Västra |(s) |stimulera utvecklingen |delarna ingår i|

|Götalands| |i Skaraborg genom att |EG:s |

|län | |bl.a. satsa på |strukturfondsområde

|

| | |utbildning, bredband, |mål 2 Västra.|

| | |turism, kultur och |Kulturminister |

| | |utveckling av nya |Marita Ulvskog|

| | |branscher. |besvarade fråga|

| | | |(1999/2000:1308) om

|

| | | |regional |

| | | |kulturverksamhet i|

| | | |Västra Götaland och

|

| | | |hänvisade till|

| | | |PARK-kommitténs |

| | | |slutbetänkande (SOU

|

| | | |2000: 85). Enligt|

| | | |detta bör uppgiften

|

| | | |att fördela|

| | | |statsbidrag till|

| | | |regionala |

| | | |kulturinstitutioner

|

| | | |ingå i|

| | | |försöksverksamheten

|

| | | |i Västra Götaland.|

-----------------------------------------------------------------

|Värmlands| | | |

|län |2000/01:N338|En nationell politik |Stora delar ingår i

|

| |(s) |som syftar till |EG:s |

| | |utjämning samt en aktiv |

strukturfondsområden: |

| | |och kraftfull |mål 1 Södra|

| | |regionalpolitik för att |skogslänsregionen |

| | |utveckla Värmland. |resp. Mål 2 Västra.

|

| | |Kommunikationer, vård | |

| | |m.m. måste fungera. | |

-----------------------------------------------------------------

-----------------------------------------------------------------

| | | | |

|Dalarnas|2000/01:N264|Åtgärder för att |Hela länet ingår i|

|län |(s) |förhindra |EG:s |

| | |arbetskraftsbrist genom |

strukturfondsområden: |

| | |att satsa på högre |mål 1 Södra|

| | |utbildning, fungerande |skogslänsregionen |

| | |lokala arbetsmarknader |resp. Mål 2 Norra.|

| | |och tillbakaflytt av | |

| | |utbildade ungdomar. | |

-----------------------------------------------------------------

|Falun/ | | | |

| |2000/01:N256|Kompensatoriska |Svenska |

| |(s, c) |åtgärder för att skapa |Skidförbundet |

| | |nya förutsättningar i |flyttar till Falun|

|Dalarnas| |Falun. |som en del av|

|län | | |regeringens |

| | | |omställningsarbete|

| | | |efter försvarets|

| | | |omstrukturering. |

-----------------------------------------------------------------

|Dalarnas| | | |

|län |2000/01:N201|Mer aktiv |Se föregående|

| |(m) |företagspolitik, bl.a. |motion. Beträffande

|

| | |skattesänkningar, en |regelförenkling |

| | |mer flexibel |m.m. hänvisas till|

| | |arbetsmarknad och |utskottets |

| | |regelförenklingar i |näringspolitiska |

| | |syfte att gynna den |betänkande |

| | |regionala utvecklingen |2000/01:NU1. |

| | |i Dalarna. | |

-----------------------------------------------------------------

|Gävleborgs| | | |

|län |2000/01: |Åtgärder för att |Hänvisning till|

| |Ub280 (m) |förbättra |utskottets |

| | |företagsklimatet och |näringspolitiska |

| | |tillgången på utbildad |betänkande |

| | |arbetskraft, bl.a. |2000/01:NU1. |

| | |genom sänkta skatter | |

| | |för företagen, en | |

| | |modern yrkesutbildning | |

| | |och förändrad | |

| | |arbetsrätt. | |

-----------------------------------------------------------------

|Västernorrlands| | | |

|län |2000/01:N315|Satsning i |Hela länet ingår i|

| |(c) |Västernorrland på |EG:s |

| | |produktutveckling och |strukturfondsområde

|

| | |förädling av |mål 1 Södra|

| | |träprodukter samt ökad |Skogslänsregionen.|

| | |träkonsumtion. | |

-----------------------------------------------------------------

|Norrbottens| | | |

|län |2000/01:N352|Åtgärder för att öka |Hela länet ingår i|

| |(s) |tillväxten i Norrbotten |EG:s |

| | |genom bl.a. stimulans |strukturfondsområde

|

| | |av utbyggnad av |mål 1 Norra|

| | |infrastrukturen, |Norrlandsregionen.|

| | |inklusive bredband. |Apoteksbolaget AB|

| | | |kommer att etablera

|

| | | |ett logistikcenter|

| | | |i Boden med ca|

| | | |150-200 |

| | | |arbetstillfällen. |

| | | |Rymdbolaget AB|

| | | |kommer att flytta|

| | | |ca 75|

| | | |arbetstillfällen |

| | | |till Kiruna. Båda|

| | | |lokaliseringarna är

|

| | | |initierade med|

| | | |anledning av|

| | | |försvarets |

| | | |omstrukturering. |

-----------------------------------------------------------------

Utskottets ställningstagande

Utskottet konstaterar att enkom de åtgärder som

vidtas inom utgiftsområde 19 Regional utjämning och

utveckling inte kan lösa de regionalpolitiska

problemen. Insatser krävs inom många olika

politikområden, såsom exempelvis arbetsmarknads-,

närings-, utbildnings- och kommunikationsområdena.

Som tidigare redovisats har ett omfattande

underlagsmaterial tagits fram för regeringens

beredning i form av den regionalpolitiska

utredningens slutbetänkande och alla de

underlagsrapporter som betänkandet vilar på.

Remissbehandling pågår. Regeringen har aviserat att

en regionalpolitisk proposition kommer att läggas

fram för riksdagens behandling under år 2001. Enligt

utskottets uppfattning kan den planerade

propositionen förutses leda till en ingående

sakbehandling av olika frågor inom och med

anknytning till regionalpolitiken. Mot denna

bakgrund avstår utskottet från att i detta

sammanhang göra en detaljerad bedömning av de här

aktuella motionerna, vilka således avstyrks i

berörda delar.

Anslag m.m. inom utgiftsområde 19 Regional

utjämning och utveckling

Inledning

Regeringens förslag till anslag under utgiftsområde

19 redovisas i bilaga. Sammanlagt tas tio anslag upp

under detta utgiftsområde. Regeringsförslaget

innebär vissa ändringar i anslagsstrukturen jämfört

med innevarande budgetår, vilket framgår under

respektive anslagsrubrik i det följande. Förutom

anslagen inom politikområdet Regionalpolitik ingår -

som tidigare nämnts - ett anslag inom politikområdet

IT, tele och post. Utgiftsramen föreslås till ca 4,2

miljarder kronor för budgetåret 2001, vilket har

tillstyrkts av finansutskottet och beslutats av

riksdagen (bet. 2000/01:FiU1). Övriga partiers

förslag till utgiftsram för utgiftsområde 19

fördelar sig på följande sätt. Vänsterpartiet och

Miljöpartiet har inte lagt fram budgetförslag som

avviker från regeringsförslaget. Övriga partiers

förslag innebär en lägre ram än regeringsförslaget,

nämligen 300 miljoner kronor lägre (m), 450 miljoner

kronor lägre (kd respektive c) och 950 miljoner

kronor lägre (fp).

Enligt regeringens förslag kompletteras anslagen

33:1 Allmänna regionalpolitiska åtgärder, 33:8

Europeiska regionala utvecklingsfonden perioden

2000-2006 och 37:1 IT-infrastruktur: Regionala

transportnät m.m. med bemyndiganden för regeringen

att ingå ekonomiska förpliktelser, vilka leder till

utgifter under kommande år. Vidare föreslår

regeringen att riksdagen godkänner ett något ändrat

användningsområde för anslaget 33:1 Allmänna

regionalpolitiska åtgärder.

I det följande redovisas regeringens förslag till

olika anslag inom utgiftsområdet och motsvarande

förslag i aktuella motioner. Därefter redovisas

utskottets ställningstagande samlat i ett avslutande

avsnitt.

Allmänna regionalpolitiska åtgärder (33:1)

Propositionen

Anslaget 33:1 Allmänna regionalpolitiska åtgärder

disponeras av länsstyrelserna, den nya myndigheten

för företagsutveckling (år 2000 av NUTEK) och

regeringen. År 2001 föreslås anslaget uppgå till ca

1 675 miljoner kronor.

Till anslaget har knutits ett bemyndigande.

Riksdagen har bemyndigat regeringen att under år

2000 låta staten ta på sig ekonomiska förpliktelser

i samband med regionalpolitiska åtgärder som innebär

utgifter om högst 2 588 miljoner kronor under åren

2001-2008 (prop. 1999/2000:100, bet.

1999/2000:FiU27). Regeringen föreslår att riksdagen

bemyndigar regeringen att under år 2001 ingå

ekonomiska förpliktelser som innebär utgifter på

högst 3 000 miljoner kronor under åren 2002-2008.

Det föreslagna anslaget för år 2001 (prop. s.

38-41) gäller anvisande av medel till följande

ändamål:

- regionala utvecklingsbidrag,

-

- lån till privata regionala

investmentbolag,

-

- landsbygdsbidrag,

-

- stöd till kommersiell service,

-

- småföretagsstöd,

-

- sysselsättningsbidrag,

-

- såddfinansiering,

-

- regional och central projektverksamhet,

-

- medfinansiering av strukturfondsprogram,

-

- viss administration, uppföljning och

utvärdering av det regionalpolitiska företagsstödet

m.m.,

-

- viss central utvecklingsverksamhet m.m.

-

Medel inom anslaget får, inom ramen för ovan nämnda

ändamål, användas för medfinansiering av åtgärder

inom regionala tillväxtavtal samt inom

strukturfondsprogram. Huvuddelen av anslaget

beräknas komma att användas av länsstyrelserna

respektive självstyrelseorganen för dessa ändamål

samt för olika former av företagsstöd.

Tidigare har detta anslag bl.a. använts för

administration av genomförandet av EG:s

strukturfondsprogram m.m. Finansieringen av sådan

administration vid länsstyrelser och regionala

självstyrelseorgan föreslås fr.o.m. år 2001 ske från

anslagen 32:1 Länsstyrelserna m.m. och 32:2

Regionala självstyrelseorgan inom utgiftsområde 18

Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande.

Förslaget innebär att 41 miljoner kronor omförs från

anslaget 33:1 Allmänna regionalpolitiska åtgärder.

Som en försöksverksamhet har regionförbunden i

Kalmar och Skåne län respektive Gotlands kommun

övertagit länsstyrelsernas ansvar för att utarbeta

regionala utvecklingsstrategier (prop. 1996/97:36,

bet. 1996/97:KU4). Från och med den 1 januari 1999

utgör de nybildade Skåne läns landsting och Västra

Götalands läns landsting självstyrelseorgan i

respektive län (prop. 1996/97:108, bet.

1996/97:BoU13). Avsikten är att självstyrelseorganen

i berörda län skall disponera medel enligt samma

riktlinjer som gäller för länsstyrelserna. Även

länsstyrelserna i de berörda länen bör dock få

disponera vissa medel från anslaget, bl.a. för att

kunna bedriva projekt för t.ex. servicelösningar i

glesbygd och vissa jämställdhetsprojekt. Vidare bör

länsstyrelserna i dessa län få använda medel till

att medfinansiera projekt inom EG:s

strukturfondsprogram. Försöksverksamheten med ändrad

regional ansvarsfördelning skall pågå fram till den

31 december år 2002.

Det bör även fortsättningsvis vara en uppgift för

regeringen att fördela anslaget mellan länen och

utfärda de föreskrifter som behövs. Vid fördelningen

av medel mellan länen bör som hittills de regionala

problemens svårighetsgrad utgöra den huvudsakliga

fördelningsnyckeln med särskilt beaktande av

medfinansieringsbehovet av åtgärder inom

strukturfondsprogrammen.

Motionerna

Enligt vad som sägs i motion 2000/01:N349 (s) är det

angeläget att Olofströms kommun även kommande år får

medel för näringslivsutvecklande åtgärder från det

aktuella anslaget.

I motion 2000/01:N361 (m) anförs att selektiva

stödformer som regionala utvecklingsbidrag,

landsbygdsbidrag, sysselsättningsbidrag m.m.

successivt bör reduceras och ersättas med andra mer

generella åtgärder under de närmaste åren.

Bemyndiganderamen för sådana förpliktelser bör

minskas i motsvarande omfattning. Anslaget för år

2001 bör minskas med 250 miljoner kronor jämfört med

regeringens förslag.

Om kvoteringsstrategin (minst 40 % av antalet nya

arbetstillfällen till det underrepresenterade könet)

misslyckas inom ett län bör särskilda åtgärder

vidtas så att de outnyttjade regionalpolitiska

medlen omfördelas till regioner med bättre

könsmässig profil inom företagsstöden, föreslås det

i motion 2000/01:N304 (v).

Budskapet i motion 2000/01:N332 (kd) är att

bemyndigandesystemet inte fungerar på ett bra sätt.

I det fall ett projekt går bättre än prognoserna och

behöver medel tidigare än planerat kan det vara

brist på likvida medel eftersom anslaget är slut. En

bättre balans mellan anslag och bemyndigande är

viktigare än en utökad bemyndiganderam enligt

motionärerna. Den föreslagna utökningen av

bemyndiganderamen till 3 000 miljoner kronor

avvisas.

Med anledning av det ökade antalet ansökningar om

medel för regionala projekt, som följer på

omstruktureringen av försvaret, bör Gotlands kommun

erhålla ytterligare 20 miljoner kronor till

regionala utvecklingsinsatser utöver de ca 20

miljoner kronor som årligen tilldelas, enligt

uppfattningen i motion 2000/01:N258 (c).

I motion 2000/01:Fi211 (fp) föreslås att anslaget

33:1 Allmänna regionalpolitiska åtgärder minskas med

500 miljoner kronor jämfört med regeringens förslag.

Samma krav återkommer i motion 2000/01:N268 (fp).

I motion 2000/01:N263 (fp) begärs att

regionalpolitiska medel skall kunna användas för

kulturella inslag på Gotland inom ramen för det s.k.

länsanslaget (anslaget Allmänna regionalpolitiska

åtgärder).

Enligt förslag i motionerna 2000/01:N268 (fp) och

2000/01:N325 (fp) bör ett särskilt anslag inrättas i

statsbudgeten för upphandling av grundläggande

samhällsservice i regionalpolitiskt utsatta områden.

Vissa kompletterande uppgifter

Bemyndigandesystemet

Genom riksdagens beslut i juni 2000 (prop.

1999/2000:100, bet. 1999/2000: FiU27) bemyndigades

regeringen som redan nämnts att under år 2000,

såvitt avser anslaget A1 Allmänna regionalpolitiska

åtgärder, ingå ekonomiska förpliktelser som,

inklusive tidigare gjorda åtaganden, innebär

utgifter på högst ca 2,6 miljarder kronor under åren

2001-2008. Bemyndigandena fördelas enligt de

långsiktiga regionalpolitiska problemens

svårighetsgrad, sägs det i det ändrade

regleringsbrevet för anslaget Allmänna

regionalpolitiska åtgärder (regeringsbeslut från

juni 2000). För att undvika sådana obalanser, som

bl.a. redovisas i motion 2000/01:N332 (kd), anges i

det ändrade regleringsbrevet de maximala

utbetalningar från anslaget som får göras av

länsstyrelser m.fl. under åren 2001 respektive 2002.

De angivna maximibeloppen gäller enligt regeringen

som en planeringsram för bl.a. länsstyrelserna under

förutsättning att anslaget för år 2002 kommer att

uppgå till det belopp som beräknats i

budgetpropositionen för år 2000. Regeringens syfte

är att länsstyrelserna m.fl. i god tid skall ha

information som möjliggör planering av projektens

bedrivande i takt med de medel som står till

förfogande.

Regionalpolitiska insatser på Gotland

När det gäller regionalpolitiska insatser på Gotland

kan det erinras om att regeringen har tillsatt en

omställningsgrupp med uppdrag att föreslå och

genomföra utvecklingsprogram för de prioriterade

försvarskommunerna, bl.a. Gotland. I ett senare

avsnitt redovisas att förberedelser pågår för en

utlokalisering av delar av Stockholms allmänna

försäkringskassa till Gotland.

Kultur

Anslaget Allmänna regionalpolitiska åtgärder får

även användas till kulturinsatser av

regionalpolitisk betydelse.

Landsbygdslån (33:2)

Propositionen

Den nya myndigheten för företagsutveckling avses

disponera anslaget för landsbygdslån som beviljas av

länsstyrelserna och de regionala

självstyrelseorganen. Anslaget disponeras även för

utbetalningar av tidigare beviljade regionala

utvecklingslån. (Stödformen Regionala utvecklingslån

upphörde den 1 januari 1999 enligt riksdagens

beslut.) Medel under anslaget får, inom ramen för

anslagets ändamål, användas för medfinansiering av

åtgärder inom regionala tillväxtavtal. Anslaget

föreslås uppgå till 60 miljoner kronor med hänsyn

till att efterfrågan på lån beräknas bli mindre än

tidigare beräknat.

Inga motioner har väckts på detta område.

Täckande av förluster på grund av kreditgarantier

inom regionalpolitiken (33:3)

Propositionen

Anslaget disponeras av Riksgäldskontoret. Systemet

med kreditgarantier inom regionalpolitiken upphörde

den 1 januari 1997 och ersattes med landsbygdslån.

Från anslaget betalas utgifter för att infria

statliga garantier enligt ett antal äldre

förordningar. Regeringen föreslår ett anslag på 9

miljoner kronor för år 2001.

Inga motioner har väckts på detta område.

Ersättning för nedsättning av socialavgifter (33:4)

Propositionen

Anslaget disponeras av Riksförsäkringsverket för att

täcka bortfall av avgiftsinkomster till följd av

tillämpningen av lagen (1990:912) om nedsättning av

socialavgifter. Enligt denna lag skall den

procentsats, efter vilken arbetsgivaravgifter och

egenavgifter beräknas, sättas ned för verksamheter

inom vissa näringsgrenar inom stödområde A t.o.m.

utgiftsåret 2000. Nedsättningen uppgår till åtta

procentenheter. Anslaget föreslås uppgå till 200

miljoner kronor år 2001 mot ca 164 miljoner kronor

år 2000. Skälet till att det föreslagna anslaget är

högre än under innevarande budgetår är enligt

regeringen att stora retroaktiva utbetalningar

förväntas ske.

Motionen

I motion 2000/01:N332 (kd) begärs att nedsättningen

av socialavgifterna med åtta procentenheter för

vissa verksamheter och vissa områden - såsom

utskottet och riksdagen utformade reglerna hösten

1999 - bör drivas igenom. Nedsättningen bör inte

avskaffas av regeringen eftersom frågan om stödets

förenlighet med EG:s regelverk ännu inte är avgjord.

Vissa kompletterande uppgifter

EG-kommissionen inledde i början av år 2000 en

granskning av om stödformen nedsättning av

socialavgifter är förenlig med gällande

gemenskapsregler. Granskningen är ännu inte

avslutad. Om kommissionen finner att stödet inte är

förenligt med gemenskapsreglerna, kommer en fortsatt

stödgivning att vara otillåten. I artikel 88.3 i

Romfördraget, i dess lydelse enligt

Amsterdamfördraget, klargörs att medlemsstaterna

under tiden för kommissionens granskning inte får

driva igenom den granskade stödformen eller

åtgärderna. Först måste kommissionen fatta ett

slutgiltigt beslut om stödformen.

Statsrådet Ulrika Messing framhöll nyligen på en

fråga (2000/01:129) av Laila Bäck (s) att

kommissionen ännu inte fattat beslut i ärendet.

Vidare klargjorde hon att regeringen under de

senaste åren lagt ned mycket arbete på att få

behålla denna stödform. Detta arbete pågår

fortfarande, förklarade statsrådet.

Transportbidrag (33:5)

Propositionen

Anslaget skall disponeras av den nya myndigheten för

företagsutveckling. De förändringar rörande

transportbidrag som riksdagen tidigare beslutat om

(prop. 1997/98:62, bet. 1997/98:AU11) har under år

1999 godkänts av EG-kommissionen för tillämpning

fr.o.m. år 2000. Den nya förordningen (2000:281) om

regionalt transportbidrag trädde i kraft den 1 juni

2000.

Eftersom en viss förändring skett av stödformen

beräknas anslagsbehovet minska från anslagsnivån 345

miljoner kronor år 2000 till 336 miljoner kronor år

2001.

Motionerna

Även sjötransporter från hamnar i Norge bör få

transportbidrag enligt förslag i motionerna

2000/01:N272 (v), 2000/01:N289 (c), 2000/01:N299

(fp) och 2000/01:N379 (s). Motionärerna beklagar att

den nya förordningen (2000:281) om regionalt

transportbidrag inte medger bidrag för transporter

från norska hamnar.

Enligt förslag i motion 2000/01:N:359 (s) bör

zonindelningen för transportbidraget justeras för

att det inte skall uppstå svåra oförutsedda konse-

kvenser för vissa inlandssågverk. Motionärerna anser

att Ånge kommun bör överföras till zon 5, när det

gäller beräkning av transportbidrag.

Med de nuvarande reglerna subventioneras

miljöovänlig lastbilstrafik som kör hela sträckan

från Norrland till Göteborg, sägs det i motion

2000/01:T643 (v). Motionärerna pläderar för att

transportbidraget skall utvidgas till att avse också

transporter från stödområdet, som omlastas i en

Vänerhamn, för vidare transport till Göteborg.

Motsvarande synpunkter framförs i motion

2000/01:T620 (c). Detta skulle gynna såväl

Vänersjöfarten som godstrafiken på Inlandsbanan,

påpekar motionärerna.

I motion 2000/01:N240 (c) anser motionärerna att

det nuvarande transportbidraget har brister genom

att stöd för sjötransport endast lämnas om lastning

sker i hamn som ligger inom stödområde. Detta

innebär en konkurrensnackdel för de hamnar som

ligger nära, men inte inom stödområdet. Reglerna bör

därför ändras, menar motionärerna.

Ett särskilt transportbidrag bör gälla

samtransporter för småföretagen, t.ex. inom

livsmedelssektorn, enligt förslag i motion

2000/01:MJ259 (c). Nuvarande stöd är helt inriktade

på den storskaliga livsmedelsindustrin, anför

motionären.

Vissa kompletterande uppgifter

Transportbidrag till norska hamnar m.m.

Transportbidraget är ett statsstöd och måste som ett

sådant godkännas av EG-kommissionen. Under år 1999

förhandlade Sverige med kommissionen inför

införandet av de nya reglerna. Enligt kommissionens

förutsättningar kunde sjötransportbidrag endast

godkännas för frakt mellan hamn i

transportbidragsområdet och hamn i övriga Sverige.

Alla eventuella ändringar i stödformen kräver

godkännande av kommissionen. Att bevilja stöd som

inte godkänts av kommissionen innebär att stödet är

otillåtet och medför att stödmottagaren kan bli

skyldig att återbetala stödet.

Enligt förordningen (2000:281) om regionalt

transportbidrag kan bidrag lämnas om

transportavståndet uppgår till minst 401 kilometer.

Om transportavståndet inte uppgår till 401 km, men

transporten delvis har utförts inom finskt eller

norskt område, får den finska eller norska sträckan

tillgodoräknas. Transportbidrag får dock lämnas

endast för den del av transporten som utförts inom

svenskt område.

Zonindelning

En ändring av zonindelningen inom

transportbidragsreglerna kräver anmälan till och

godkännande av EG-kommissionen, vilken nyligen har

godkänt de nuvarande reglerna. Transportbidraget

liksom övriga regionalpolitiska stöd övervägs inom

Regeringskansliet i samband med den kommande

regionalpolitiska propositionen.

Transportbidrag inom livsmedelssektorn

Förordningen (2000:281) om regionalt transportbidrag

utfärdades den 11 maj 2000, trädde i kraft den 1

juni 2000 och skall tillämpas för tid fr.o.m. den 1

januari 2000. I förordningen stadgas att

transportbidrag inte får lämnas till

jordbruksverksamhet m.m.

Den 13 oktober 2000 svarade näringsminister Björn

Rosengren på en interpellation (2000/01:22) från Åke

Sandström (c) om de nya reglerna för

transportbidrag. Frågan gällde retroaktiviteten av

de nya transportbidragsreglerna samt om de drabbade

företagen kunde kompenseras. Näringsministern

klargjorde att gällande gemenskapsregler om statligt

stöd för regionala ändamål inte är tillämpbara på

jordbruks- och fiskeriprodukter, vilket medför att

regionalpolitiskt stöd inte längre kan ges till

transport av sådana produkter. Näringsministern

beklagade att Sverige inte uppmärksammat förbudet

att ge stöd till jordbruks- och fiskeriprodukter

tidigare och då tagit bort transportbidraget på

dessa områden. I övrigt hänvisades till den pågående

beredningen av den regionalpolitiska utredningens

förslag.

Glesbygdsverket (33:6)

Propositionen

Anslaget disponeras av Glesbygdsverket. Det

övergripande målet för Glesbygdsverket är att främst

genom påverkan på olika samhällssektorer verka för

goda levnadsförhållanden och utvecklingsmöjligheter

för glesbygds- och landsbygdsbefolkningen med

tyngdpunkten i skogslänens inre delar samt i

skärgårdsområdena. Anslaget föreslås uppgå till ca

25 miljoner kronor år 2001.

Inga motioner har väckts på detta område.

Vissa kompletterande uppgifter

Riksdagens revisorer har redovisat en förstudie

(2000/01:2) av Glesbygdsverket i oktober 2000.

Förstudien har enligt revisorerna visat att det

finns tillräckliga skäl för att genomföra en

granskning på följande områden: resultat och

effekter av verksamheten, Glesbygdsverkets roll i

regionalpolitiken, sektorssamordning, information

som styrmedel och regeringens styrning av

Glesbygdsverket.

Europeiska regionala utvecklingsfonden perioden

1995-1999 (33:7)

Propositionen

Anslaget skall disponeras av den nya myndigheten för

företagsutveckling och vissa länsstyrelser för

utbetalningar från Europeiska regionala

utvecklingsfonden. Regionalfonden är en av EG:s fyra

strukturfonder som delfinansierar 23

strukturfondsprogram inom de tidigare målen 2, 5b

och 6 samt vissa av de s.k. gemenskapsinitiativen.

Utbetalning kan ske efter att upparbetade kostnader

i de enskilda projekten redovisats.

Fram t.o.m. april 2000 har 60 % av

regionalfondsbeloppet för hela perioden utbetalats.

Prognosen är att 88 % skall vara utbetalat till

slutet på år 2000. Inbetalningarna från EG-

kommissionen till Sverige sker genom att förskott

lämnas, med undantag för de sista 20 procenten som

betalas i efterskott vid slutredovisning av de olika

programmen. De sista inbetalningarna från EG-

kommissionen till Sverige beräknas ske under åren

2002 och 2003. De sista utbetalningarna till

projektägarna från anslaget beräknas ske under år

2001. Anslaget föreslås uppgå till 559 miljoner

kronor år 2001.

Inga motioner om anslag har väckts på detta område.

Europeiska regionala utvecklingsfonden perioden

2000-2006 (33:8)

Propositionen

Anslaget disponeras av länsstyrelserna i Jönköpings,

Örebro, Gävleborgs, Jämtlands, Västerbottens och

Norrbottens län för utbetalningar från Europeiska

regionala utvecklingsfonden avseende programperioden

2000-2006. Regionalfonden delfinansierar programmen

inom mål 1 och 2 (inklusive områden som får stöd

under en övergångstid) samt gemenskapsinitiativen

Urban och Interreg III i sin helhet.

Utgiftsprognosen är lägre än anslaget för år 2000

beroende på att genomförandet av

strukturfondsprogrammen kommer att starta senare än

vad som tidigare bedömts.

Inbetalningarna från EG-kommissionen till Sverige

kommer delvis som förskott, omfattande 7 % av den

totala regionalfondsramen. Sverige måste därefter

redovisa faktiska utbetalningar till projekten för

att erhålla ytterligare strukturfondsmedel.

Anslaget föreslås uppgå till 800 miljoner kronor år

2001. Regeringen föreslår vidare att riksdagen ger

regeringen ett bemyndigande att under år 2001

besluta om åtaganden som innebär utgifter på högst 3

400 miljoner kronor under åren 2002-2008. Syftet är

att anpassa anslaget till ett långsiktigt planerande

för de beslutande myndigheterna enligt de

intentioner som ligger till grund för EG:s fleråriga

strukturfondsprogram.

Inga motioner om anslag har väckts på detta område.

Utgifter för lokalisering av statliga

arbetstillfällen till vissa kommuner (33:9)

Propositionen

Enligt regeringens tidigare skrivelse om

utvecklingsprogram för kommuner med särskilda

omställningsproblem främst på grund av

strukturomvandlingar inom Försvarsmakten skall

regeringen vidta ett antal åtgärder i vissa

kommuner. Staten avser bl.a. att lokalisera ca 1 280

statliga arbetstillfällen till följande kommuner:

Kiruna, Boden, Sollefteå, Härnösand, Falun,

Karlskoga, Gotland och Hässleholm.

Den s.k. Omställningsgruppen inom

Näringsdepartementet har till uppgift att bistå

kommuner med särskilda omställningsproblem och att

stärka kommunernas förmåga att arbeta långsiktigt

och strategiskt med sin näringslivsutveckling så att

befintliga resurser kan tillvaratas effektivt (prop.

s. 18).

Regeringen föreslår att anslaget skall uppgå till

100 miljoner kronor år 2001. Anslaget bör disponeras

av regeringen och användas till att delfinansiera

utgifter för lokalisering av statliga

arbetstillfällen till de nämnda kommunerna.

Huvudprincipen bör dock vara att utgifterna för

dessa lokaliseringar skall rymmas inom de

utgiftsområden som berört departement svarar för.

Motionerna

Motionsyrkanden om anslagsfrågor och om

utlokalisering till de orter som är berörda av

försvarets strukturomvandling behandlas i detta

avsnitt. Övriga motionsyrkanden som rör

lokaliseringsfrågor har behandlats i avsnittet

Allmänna utlokaliseringsfrågor.

Regeringen bör agera för tillskapande av nya

arbetstillfällen till Sollefteå, som utlovats

ersättningsjobb till följd av

försvarsnedläggningarna, sägs det i motion

2000/01:So448 (s). Möjligheter att öka antalet

arbetstillfällen finns bl.a. inom ungdomsvården.

I motion 2000/01:N361 (m) hävdas att

utlokaliseringar av statliga arbetstillfällen varit

kontraproduktiva. Dels påverkas myndigheternas

verksamhet negativt, dels höjs inte

sysselsättningsnivån vid berörda orter. Anslaget bör

därför minska med 50 miljoner kronor för budgetåret

2001.

I motion 2000/01:N263 (fp) påpekas det att den

offentliga sektorn är av stor betydelse för Gotland,

inte minst därför att den är en viktig arbetsgivare

för kvinnor. Statliga myndigheter bör enligt

motionären lokaliseras till Gotland, särskilt när

det gäller nytillkommande verksamhet.

Vissa kompletterande upplysningar

Utskottet behandlade frågor om utvecklingsprogram

för kommuner med anledning av strukturomvandlingar

inom Försvarsmakten tillika med frågor om

utlokalisering av statliga myndigheter m.m. i mars

2000 (skr. 1999/2000:33, bet. 1999/2000:NU10).

Utskottets ställningstagande till behovet av

åtgärder i allmänhet med anledning av

försvarsnedläggningarna innebar att utskottet

ställde sig positivt till regeringens satsning på

utvecklingsprogram för de aktuella kommunerna.

Utskottet utgick från att de omdisponeringar eller

ytterligare resurser som kunde visa sig vara

nödvändiga redovisas i samband med den ekonomiska

vårpropositionen år 2000 eller i senare

propositioner.

När det gäller lokalisering av statliga arbeten

till de prioriterade försvars- kommunerna har

regeringen hittills fattat beslut om bl.a.

etablering i Sollefteå av vissa nya funktioner inom

Överstyrelsen för civil beredskap (ÖCB). Vidare har

beslut fattats om bidrag till Sveriges Rese- och

Turistråd AB för att projektet Visit Sweden skall

etableras och utöka rådets verksamhet i Sollefteå.

Genom detta projekt skall små och medelstora

turistföretag erbjudas möjligheter till

marknadsföring med hjälp av ny teknik.

Flera beslut har också fattats om bidrag till

etableringar av företag inom det privata

näringslivet till Sollefteå.

När det gäller Gotland har regeringen i oktober

2000 fattat beslut om att tillsätta en

organisationskommitté för att förbereda

utlokalisering av delar av Stockholms läns allmänna

försäkringskassa till Gotlands läns allmänna

försäkringskassa. Enligt direktiven (dir. 2000:67)

skall kommittén utgå från en utlokalisering av minst

110 arbetstillfällen, varav den största delen bör

avse kvalificerade handläggaruppgifter.

Utlokaliseringen bör kunna genomföras vid årsskiftet

2001/2002. Kommittén skall redovisa sitt uppdrag

senast den 15 december 2000.

IT-infrastruktur: Regionala transportnät m.m. (37:1)

Propositionen

Utgiftsområde 19 Regional utjämning och utveckling

omfattar i enlighet med den nya strukturen i årets

budgetproposition även det nya anslaget 37:1 IT-

infrastruktur: Regionala transportnät m.m. inom

politikområdet IT, tele och post.

Enligt riksdagens beslut om IT-politiken (prop.

1999/2000:86, bet. 1999/2000:TU9) skall stöd kunna

lämnas till finansiering av utbyggnad av regionala

transportnät, som inte kommer till stånd på

kommersiella grunder.

En av regeringen tillsatt särskild utredare har i

uppdrag (dir. 2000:4) att redovisa en prioritering

av geografisk fördelning av medlen samt föreslå

vilken organisation eller myndighet som bör

disponera anslaget. Ett slutbetänkande väntas i

slutet av november 2000. Det föreslagna anslaget,

450 miljoner kronor, bör till någon del tas i

anspråk för administration vid berörda myndigheter.

Regeringen föreslår vidare att riksdagen bemyndigar

regeringen att under år 2001 ingå ekonomiska

förpliktelser som innebär utgifter under åren

2002-2004 på högst 700 miljoner kronor.

Motionerna

I motionerna 2000/01:T212 (kd) och 2000/01:N332 (kd)

avvisas regeringens förslag om ett anslag på 450

miljoner kronor till regionala transportnät.

Motionärerna anser att utbyggnaden av IT-

infrastrukturen skulle ha skett tidigare genom

marknadens försorg om företagen fått klara signaler

om vilken konkurrenspolitik som gällt i Sverige och

vilken roll staten skulle spela.

I motion 2000/01:N368 (c) redovisas att

Centerpartiet i annat sammanhang redogjort för

partiets syn angående en utbyggnad av IT-

infrastruktur. Enligt Centerpartiets uppfattning är

regeringens förslag inte alls tillräckligt för att

ge förutsättningar för en snabb bredbandsförbindelse

i hela landet. Anslaget 37:1 på 450 miljoner kronor

under utgiftsområde 19 bör utgå, eftersom

Centerpartiet förordar en bred satsning som ej är

anslagsfinansierad.

I motionerna 2000/01:Fi211 (fp) och 2000/01:N268

(fp) avvisas förslaget om anslag på 450 miljoner

kronor till regionala transportnät. Enligt

motionärerna saknas det anledning att satsa statliga

pengar på en bredbandsutbyggnad, eftersom såväl

tekniken som utbyggnaden går fram i snabb takt.

Vissa kompletterande upplysningar

Enligt uppgift överväger utredningen om

infrastrukturprogram för bredbandskommunikation att

föreslå att de medel som reserverats till utbyggnad

av regionala transportnät (prop. 1999/2000:86, bet.

1999/2000:TU9) skall fördelas till nät på

landsbygden, dvs. orter med färre än 3 000 invånare

och övrig landsbygd inklusive glesbygd, samt till

nät mellan dessa orter och andra orter. De berörda

områdena för stödet avser investeringar i nät som

inte bedöms komma till stånd på kommersiell grund

inom skälig tid. Orterna bör vara prioriterade av

regional- och näringspolitiska skäl. Utredningen

överväger även att föreslå att kommunerna skall få

ansvar för upphandling av IT-infrastruktur med hjälp

av stödpengarna.

Slutbetänkandet skall avlämnas senast den 30

november 2000. Med hänsyn till att några punkter ej

är färdiganalyserade har utredningen ansökt om

förlängning av utredningstiden t.o.m. den 31 maj

2001.

Utskottets ställningstagande

I motionerna 2000/01:Fi211 (fp), 2000/01:T212 (kd),

2000/01:N268 (fp), 2000/01:N332 (kd), 2000/01:N361

(m) och 2000/01:N368 (c) föreslås andra belopp än

regeringsförslaget för olika anslag inom

utgiftsområdet. Yrkandena innebär att Moderata

samlingspartiet, Kristdemokraterna, Centerpartiet

och Folkpartiet förordar lägre ram än den som

regeringen har föreslagit. Riksdagen har nyligen

bifallit regeringens förslag till ram för

utgiftsområde 19. Utskottet utgår i det följande

från den fastställda ramen.

Till skillnad från uppfattningen i motionerna

2000/01:N268 (fp) och 2000/01:N325 (fp) anser inte

utskottet att situationen är sådan att ett nytt

regionalpolitiskt anslag skall inrättas.

När det gäller bemyndigandesystemet inom anslaget

33:1 Allmänna regionalpolitiska åtgärder, det s.k.

länsanslaget, har under en viss period obalanser

kunnat uppstå mellan anslag och bemyndigande. I

vissa fall har länen inte haft tillgång till likvida

medel för godkända projekt. Detta problem har

påpekats i motion 2000/01:N332 (kd). Det ovan

berörda nya systemet med maximibelopp som

planeringsram för länsstyrelser m.fl. kommer

emellertid att medföra att detta problem blir

väsentligt mindre. Motionsyrkandena bör således inte

föranleda någon åtgärd.

Utskottet har berört vissa jämställdhetsfrågor i

avsnittet om den allmänna inriktningen av

regionalpolitiken. När det gäller betydelsen av att

könsper-spektivet införlivas i regionalpolitiken har

utskottet inte någon annan uppfattning än

motionärerna i motion 2000/01:N304 (v). Däremot

instämmer utskottet inte i förslaget om en

omfördelning av regionalpolitiska medel till

regioner som har en relativt sett bättre könsmässig

profil i sin verksamhet.

Utskottet ställer sig inte heller bakom förslagen i

motionerna 2000/01:N349 (s) och 2000/01:N258 (c),

vilka tar upp fördelningen av regio-nalpolitiska

medel mellan länen. Det bör, anser utskottet, även

fortsättningsvis vara en uppgift för regeringen att

fördela anslaget mellan länen och utfärda de

föreskrifter som behövs. Liksom hittills bör de

regionala problemens svårighetsgrad utgöra den

huvudsakliga fördelningsnyckeln med särskilt

beaktande av medfinansieringsbehovet av åtgärder

inom strukturfondsprogrammen.

Utskottet anser i likhet med föregående år (bet.

1999/2000:NU2 s. 16) att det är angeläget att

behålla stödformen nedsättning av socialavgifter.

Detta är uppfattningen även i motion 2000/01:N332

(kd). EG-kommissionens granskning av stödets

förenlighet med gemenskapsreglerna är dock inte

avslutad. I väntan på ett slutgiltigt beslut från

kommissionens sida kan de av riksdagen fastlagda

reglerna hösten 1999 inte drivas igenom så som

motionärerna önskar. Skälet är att ett sådant

förfarande skulle stå i strid med Romfördraget.

I ett antal motioner tas upp frågor i anslutning

till det regionala transportbidraget. Det finns

önskemål om breddade regler så att även transporter

som delvis sker inom Norge, transporter som omlastas

för Vänersjöfart och transporter inom

livsmedelssektorn skall vara bidragsberättigade. Som

framgår ovan har Sveriges förhandlingar med

kommissionen lett fram till godkännande av det

svenska transportbidraget under vissa

förutsättningar. Förordningen om regionalt

transportbidrag är utfärdad med beaktande av dessa

förutsättningar. Enligt utskottets mening bör nya

förhandlingar med kommissionen inte tas upp förrän

den regionalpolitiska propositionen har behandlats

av riksdagen. Motionerna 2000/01:T620 (c),

2000/01:T643 (v), 2000/01: MJ259 (c), 2000/01:N240

(c), 2000/01:N272 (v), 2000/01:N289 (c),

2000/01:N299 (fp), 2000/01:N359 (s) och 2000/01:N379

(s) bör således inte få riksdagens stöd.

Med hänsyn till det pågående arbetet med

utvecklingsprogram för de kommuner som berörs av

Försvarsmaktens nedläggningar ser utskottet inte

skäl att stödja motionerna 2000/01:So448 (s) och

2000/01:N263 (fp) i aktuella delar.

Med det anförda tillstyrker utskottet de av

regeringen föreslagna anslagen för budgetåret 2001

inom utgiftsområde 19 Regional utjämning och

utveckling. Likaså tillstyrks de övriga här aktuella

förslagen till riksdagsbeslut som framlagts i

budgetpropositionen. Samtliga upptagna

motionsyrkanden i detta avsnitt avstyrks.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande allmän inriktning av

regionalpolitiken

att riksdagen avslår motionerna 2000/01:N234, 2000/01:N239

yrkandena 2 och 3, 2000/01:N268 yrkandena 1 och

2, 2000/01:N270, 2000/01:N283, 2000/01:N304

yrkande 2, 2000/01:N316, 2000/01: N319 yrkande

1, 2000/01:N325 yrkandena 1, 2, 18, 20 och 23,

2000/01:N332 yrkandena 1-3 och 5, 2000/01:N339,

2000/01:N357, 2000/01:N364, 2000/01:N365,

2000/01:N383 yrkande 19, 2000/01: N385 yrkandena

1 och 5 och 2000/01:N389 yrkandena 3-6 och 11,

res. 1 (m, kd, c, fp)

res. 2 (mp)

2. beträffande återförande av del av

vattenkraftsvinster

att riksdagen avslår motionerna 2000/01:N246, 2000/01:N250,

2000/01:N271, 2000/01:N297, 2000/01:N327 yrkande

1, 2000/01: N362 och 2000/01:N383 yrkande 22,

res. 3 (v, kd, c, mp)

3. beträffande myndighetsfrågor inom det

regionalpolitiska området

att riksdagen avslår motionerna 2000/01:Ju724 yrkande 24,

2000/01:N221, 2000/01:N268 yrkande 26,

2000/01:N325 yrkande 14, 2000/01:N371 och

2000/01:N375,

4. beträffande allmänna gles- och

landsbygdsfrågor

att riksdagen avslår motionerna 2000/01:T232 yrkande 3,

2000/01:N225 yrkande 1, 2000/01:N239 yrkande 1,

2000/01:N268 yrkande 14, 2000/01:N325 yrkandena

11 och 13, 2000/01:N326 yrkandena 2-7,

2000/01:N333, 2000/01:N383 yrkandena 30 och 31

och 2000/01:N385 yrkande 20,

5. beträffande skärgårdsfrågor

att riksdagen avslår motionerna 2000/01:N261 yrkandena 2 och

4, 2000/01:N318 yrkandena 1 och 2, 2000/01:N385

yrkande 21 och 2000/01:N390 yrkandena 1 och 2,

6. beträffande allmänna

utlokaliseringsfrågor

att riksdagen avslår motionerna 2000/01:N249, 2000/01:N268

yrkande 19, 2000/01:N287, 2000/01:N300,

2000/01:N306, 2000/01:N325 yrkande 19 och

2000/01:N370,

7. beträffande åtgärder i län och

regioner

att riksdagen

a) avslår motionerna 2000/01:N278 och

2000/01:N321 yrkandena 1 och 5 (Stockholms län),

b) avslår motion 2000/01:N347 (Kalmar län),

c) avslår motion 2000/01:N308

(Öresundsregionen),

d) avslår motion 2000/01:N342 (Skaraborg),

e) avslår motion 2000/01:N338 (Värmlands län),

f) avslår motionerna 2000/01:N201, 2000/01:N256

och 2000/01:N264 yrkande 2 (Dalarnas län),

g) avslår motion 2000/01:Ub280 yrkande 7

(Gävleborgs län),

h) avslår motion 2000/01:N315 (Västernorrlands

län),

i) avslår motion 2000/01:N352 (Norrbottens län),

8. beträffande anslag m.m. inom

utgiftsområde 19 Regional utjämning och

utveckling

att riksdagen med bifall till proposition 2000/01:1

utgiftsområde 19 momenten 1-5 och med avslag på

motionerna 2000/01:Fi211 yrkande 22 i denna del,

2000/01:So448 yrkande 2, 2000/01:T212 yrkande

39, 2000/01:T620 yrkande 6, 2000/01:T643 yrkande

4, 2000/01:MJ259 yrkande 9, 2000/01:N240,

2000/01:N258, 2000/01:N263 yrkandena 3 och 10,

2000/01:N268 yrkandena 13 och 27, 2000/01:N272,

2000/01: N289, 2000/01:N299, 2000/01:N304

yrkande 1, 2000/01:N325 yrkande 12, 2000/01:N332

yrkandena 4 och 6-8, 2000/01:N349, 2000/01:

N359, 2000/01:N361 yrkandena 1 och 2,

2000/01:N368 och 2000/01: N379

a) bemyndigar regeringen att under år 2001, i

fråga om ramanslaget 33:1 Allmänna

regionalpolitiska åtgärder, ingå ekonomiska

förpliktelser som, inklusive tidigare åtaganden,

innebär utgifter på högst 3 000 000 000 kr under

åren 2002-2008,

b) godkänner regeringens förslag om

användningen av anslaget 33:1 Allmänna

regionalpolitiska åtgärder,

c) bemyndigar regeringen att under år 2001, i

fråga om ramanslaget 33:8 Europeiska regionala

utvecklingsfonden perioden 2000-2006, ingå

ekonomiska förpliktelser som, inklusive tidigare

åtaganden, innebär utgifter på högst

3 400 000 000 kr under åren 2002-2008,

d) bemyndigar regeringen att under år 2001, i

fråga om ramanslaget 37:1 IT-infrastruktur:

Regionala transportnät m.m., ingå ekonomiska

förpliktelser som innebär utgifter på högst

700 000 000 kr under åren 2002-2004,

e) för budgetåret 2001 anvisar anslagen under utgiftsområde 19

Re-gional utjämning och utveckling enligt

regeringens förslag i bilaga.

Stockholm den 23 november 2000

På näringsutskottets vägnar

Per Westerberg

I beslutet har deltagit: Per Westerberg (m)*, Barbro

Andersson Öhrn (s), Reynoldh Furustrand (s), Lennart

Beijer (v), Karin Falkmer (m)*, Sylvia Lindgren (s),

Ola Karlsson (m)*, Marie Granlund (s), Gunilla

Wahlén (v), Inger Strömbom (kd)*, Ola Sundell (m)*,

Ingegerd Saarinen (mp), Åke Sandström (c)*, Eva

Flyborg (fp)*, Anne Ludvigsson (s), Karl Gustav

Abramsson (s) och Harald Bergström (kd)*.

* Har avstått från att delta i beslutet under moment

8.

Reservationer

1. Allmän inriktning av regionalpolitiken

(mom. 1)

Per Westerberg (m), Karin Falkmer (m), Ola Karlsson

(m), Inger Strömbom (kd), Ola Sundell (m), Åke

Sandström (c), Eva Flyborg (fp) och Harald Bergström

(kd) anser

dels att den del av utskottets ställningstagande i

avsnittet om allmän inriktning av regionalpolitiken

som börjar med "Utskottet har" och slutar med

"aktuella motionsyrkanden" bort ha följande lydelse:

Regionalpolitiken bör enligt utskottets mening

bidra till utvecklingen av livskraftiga regioner i

hela landet. Det handlar bl.a. om att förstärka

glesbygdsregionernas konkurrenskraft och

utvecklingsmöjligheter samt att förbättra

möjligheterna för företagande och arbete. Vad som

krävs är en genuin förståelse för företagandets

villkor. I stället för den hittillsvarande

inriktningen på många olika och komplicerade

bidragsformer bör strävan vara att näringslivet

skall ges mer generella villkor och ett bättre

klimat för företagande och entreprenörskap. Då

elimineras riskerna att företagsstöd och bidrag

snedvrider konkurrensen, vilket minskar

effektiviteten i samhällsekonomin. Vidare krävs en

decentralisering för att få till stånd en hållbar

utveckling.

Särskilt viktigt är det att skapa förutsättningar

som gör att s.k. mikroföretag, ofta med kvinnor som

drivande kraft, och andra små företag stimuleras att

växa liksom att nya företag startas. En bredare

öppning för konkurrens inom den offentliga sektorn

skulle i många fall gynna kvinnors företagande.

Utskottet förordar en politik som mobiliserar och

uppmuntrar människor att ta egna initiativ och ta

ansvar för både sig själva och sin bygd. Varje

region och varje bygd har sin styrka och sina

möjligheter som bäst kan tas till vara genom lokala

initiativ. Ett mer dynamiskt företagande och fler

riktiga arbeten kräver insatser i huvudsak på andra

områden än det regionalpolitiska området, nämligen i

första hand i fråga om skatterna, arbetsmarknaden,

transportsektorn och kunskapsutvecklingen.

EG-kommissionen har ännu inte godkänt de nuvarande

reglerna för nedsättning av socialavgifterna i

regionalpolitiskt syfte. Vid ett eventuellt

godkännande bör kompensation lämnas retroaktivt och

fullt ut till berörda företag. Med hänsyn till

förslaget i den regionalpolitiska utredningens

slutbetänkande om en nedsättning med 15

procentenheter av socialavgifterna är kommissionens

inställning av stor betydelse för en framtida

tillämpning. Hänsyn bör därvid tas till hur

konkurrensen påverkas i gränstrakterna mellan

områden med olika nivåer för socialavgifter.

Utan att gå in på samtliga de spörsmål som tas upp

i motionsyrkandena kan utskottet sammanfattningsvis

konstatera att regionalpolitiken bör få en profil av

det slag som skisseras ovan. Med anledning av

motionerna 2000/01:N239 (c), 2000/01:N268 (fp),

2000/01:N270 (kd), 2000/01:N283 (m), 2000/01:N316

(c), 2000/01:N325 (fp), 2000/01:N332 (kd) och

2000/01: N385 (m) i aktuella delar bör riksdagen

instämma i den inriktning som utskottet här har

förordat. Övriga behandlade motioner avstyrks i

aktuella delar.

dels att utskottets hemställan under 1 bort ha

följande lydelse:

1. beträffande allmän inriktning av

regionalpolitiken

att riksdagen med anledning av motionerna 2000/01:N239

yrkandena 2 och 3, 2000/01:N268 yrkandena 1 och

2, 2000/01:N270, 2000/01: N283, 2000/01:N316,

2000/01:N325 yrkandena 1, 2, 18, 20 och 23,

2000/01:N332 yrkandena 1-3 och 5 och

2000/01:N385 yrkandena 1 och 5 och med avslag på

motionerna 2000/01:N234, 2000/01:N304 yrkande 2,

2000/01:N319 yrkande 1, 2000/01:N339,

2000/01:N357, 2000/01:N364, 2000/01:N365,

2000/01:N383 yrkande 19 och 2000/01:N389

yrkandena 3-6 och 11 som sin mening ger

regeringen till känna vad utskottet anfört.

2. Allmän inriktning av regionalpolitiken

(mom. 1)

Ingegerd Saarinen (mp) anser

dels att den del av utskottets ställningstagande i

avsnittet om allmän inriktning av regionalpolitiken

som börjar "Med hänvisning" och slutar med "aktuella

motionsyrkanden" bort ha följande lydelse:

Enligt utskottets uppfattning är det ett villkor

att tillväxten innebär en ekologiskt hållbar

utveckling. För att få till stånd en sådan behövs en

ny regionalpolitisk strategi, där fyra systemvillkor

utgör utgångspunkten för samhällsplaneringen. Dessa

villkor innebär att naturen inte skall utsättas för

överuttag och inte heller för systematiska ökningar

av ämnen från berggrunden eller produktionen samt

att hushållningen skall vara sådan att de mänskliga

behoven kan tillgodoses överallt. Kommunerna bör

stimuleras till att upprätta en sådan hållbar

strategi. För detta ändamål bör särskilda lokala

näringslivsfonder inrättas. Stödet för omställningen

mot ett uthålligt samhälle bör ta sin början genom

fullskaleförsök på landsbygden.

Som anförts av ett enhälligt utskott bör

riskkapitalförsörjningen utredas ytterligare. Ett

annat område där utredningen inte "nått ända fram"

gäller diskussionen om landsbygds- eller

glesbygdsavdrag. Där anser utskottet att ett förslag

bör läggas fram av regeringen. Ytterligare en fråga

för regeringens överväganden inför den planerade

propositionen gäller behovet av en starkare styrning

av de statliga verken; det behövs tydliga regler för

att inte statliga organ skall överge mindre orter

och glesbygd.

Utan att gå in på samtliga de spörsmål som tas upp

i motionerna kan utskottet sammanfattningsvis

konstatera att regionalpolitiken bör få en profil av

det slag som skisseras ovan. Med anledning av

motionerna 2000/01:N319 (mp), 2000/01:N383 (mp) och

2000/01:N389 (mp) i aktuella delar bör riksdagen

instämma i denna inriktning. Övriga behandlade

motioner avstyrks i aktuella delar.

dels att utskottets hemställan under 1 bort ha

följande lydelse:

1. beträffande allmän inriktning av

regionalpolitiken

att riksdagen med anledning av motionerna 2000/01:N319

yrkande 1, 2000/01:N383 yrkande 19 och

2000/01:N389 yrkandena 3-6 och 11 och med avslag

på motionerna 2000/01:N234, 2000/01:N239

yrkandena 2 och 3, 2000/01:N268 yrkandena 1 och

2, 2000/01:N270, 2000/01:N283, 2000/01:N304

yrkande 2, 2000/01:N316, 2000/01:

N325 yrkandena 1, 2, 18, 20 och 23, 2000/01:N332

yrkandena 1-3 och 5, 2000/01:N339, 2000/01:N357,

2000/01:N364, 2000/01:N365 och 2000/01:N385

yrkandena 1 och 5 som sin mening ger regeringen

till känna vad utskottet anfört.

3. Återförande av del av

vattenkraftsvinster (mom. 2)

Lennart Beijer (v), Gunilla Wahlén (v), Inger

Strömbom (kd), Ingegerd Saarinen (mp), Åke Sandström

(c) och Harald Bergström (kd) anser

dels att utskottets ställningstagande i avsnittet om

återförande av del av vattenkraftsvinster bort ha

följande lydelse:

Med anledning av de motioner som tar upp frågan om

återförande av del av vinsterna från

vattenkraftsproduktionen till de producerande

regionerna vill utskottet instämma i att det är av

stor vikt att denna fråga noggrant studeras. Syftet

med en återföring är dels att tillföra resurser till

infrastruktursatsningar och generella åtgärder för

företagsutveckling m.m., dels att kompensera för den

skada som utbyggnaden av vattenkraft fört med sig

för turism och fiske m.m. Enligt utskottets

uppfattning har frågan om återföring av del av

vattenkraftsvinsterna inte utretts tillräckligt av

den regionalpolitiska utredningen. Bland annat borde

utredningen ha belyst de olika metoder som kan

utnyttjas för en vattenkraftsåterbäring samt

konsekvenserna av dessa. Med hänsyn till denna brist

i informationsunderlaget anser utskottet att en ny

utredning bör tillsättas för att studera frågan om

återförande av del av vattenkraftsvinsterna. Med

anledning av de här aktuella motionerna bör

riksdagen som sin mening ge regeringen till känna

vad utskottet anfört.

dels att utskottets hemställan under 2 bort ha

följande lydelse:

2. beträffande återförande av del av

vattenkraftsvinster

att riksdagen med anledning av motionerna 2000/01:N246,

2000/01:N250, 2000/01:N271, 2000/01:N297,

2000/01:N327 yrkande 1, 2000/01:N362 och

2000/01:N383 yrkande 22 som sin mening ger

regeringen till känna vad utskottet anfört.

Särskilda yttranden

1. Allmän inriktning av regionalpolitiken

(mom. 1)

Ingegerd Saarinen (mp) anför:

Om reservation 2 (mp) angående den allmänna

inriktningen av regionalpolitiken avvisas i den

förberedande voteringen i kammaren anser jag att det

alternativ som företrädarna för Socialdemokraterna

och Vänsterpartiet står bakom är det därnäst bästa;

från Miljöpartiets sida kommer vi i så fall att i

den slutliga voteringen ansluta oss till detta

alternativ.

2. Anslag m.m. inom utgiftsområde 19

Regional utjämning och utveckling (mom. 8)

Per Westerberg, Karin Falkmer, Ola Karlsson och Ola

Sundell (alla m) anför:

Den 22 november 2000 beslöt riksdagens majoritet

bestående av socialdemokrater, vänsterpartister och

miljöpartister att fastställa ekonomiska ramar för

de olika utgiftsområdena i den statliga budgeten och

en beräkning av statens inkomster avseende år 2001.

Samtidigt beslutades om preliminära utgiftstak för

åren 2002 och 2003.

Moderata samlingspartiet har i parti- och

kommittémotioner förordat en annan inriktning av den

ekonomiska politiken och budgetpolitiken. När

riksdagens majoritet genom riksdagsbeslutet om ramar

för de olika utgiftsområdena valt en annan

inriktning av politiken, deltar vi inte i det nu

aktuella beslutet om anslagsfördelning inom

utgiftsområde 19.

För budgetåret 2001 förordar vi i vår

kommittémotion 2000/01:N361 att anslaget 33:1

Allmänna regionalpolitiska åtgärder minskas med 250

miljoner kronor jämfört med regeringens förslag. Vi

anser att företagsstöd och andra bidrag i form av

regionala utvecklingsbidrag, sysselsättningsbidrag

m.m. bör trappas ned och ersättas med generella

åtgärder, som förbättrar förutsättningarna i

regionerna. De nuvarande statliga företagsstöden är

skadliga, eftersom de snedvrider konkurrensen.

Vidare har vi i nämnda kommittémotion förordat att

anslaget 33:9 Utgifter för lokalisering av statliga

arbetstillfällen till vissa kommuner bör minskas med

50 miljoner kronor i förhållande till regeringens

förslag. Skälet är att utlokalisering av statliga

arbetstillfällen har visat sig vara

kontraproduktiva.

Den regionalpolitiska utredningens förslag (SOU

2000:87) om att avveckla regionalpolitiken i dess

nuvarande form och ersätta den med en regionalt

anpassad välfärds- och tillväxtpolitik för hela

landet ligger i linje med Moderata samlingspartiets

politik. Vår uppfattning om vissa grunddrag i den

allmänna inriktningen av regionalpolitiken framgår

av en fyrpartireservation (m, kd, c, fp).

3. Anslag m.m. inom utgiftsområde 19

Regional utjämning och utveckling (mom. 8)

Inger Strömbom och Harald Bergström (båda kd)

anför:

Kristdemokraterna har i parti- och kommittémotioner

förordat en annan inriktning av den ekonomiska

politiken och budgetpolitiken än den regeringen och

dess stödpartier föreslår.

Kristdemokraternas budgetalternativ tar sikte på

att långsiktigt förbättra Sveriges

tillväxtförutsättningar genom strukturella reformer

och strategiska skattesänkningar på arbete och

sparande. Därigenom skapas förutsättningar för att

sysselsättningen skall kunna öka i en sådan

utsträckning att välfärden tryggas för alla.

Det handlar bland annat om arbetsmarknaden, som

måste göras mer flexibel. Det handlar om skatterna

på arbete och företagande som måste sänkas och på

sikt anpassas till omvärldens betydligt lägre

skattetryck. Det handlar om det svenska

konkurrenstrycket som måste förbättras. Vidare måste

den offentliga sektorn förnyas för att bättre möta

konsumenternas/brukarnas behov och bättre tillvarata

personalens kompetens och idéer. Dessutom måste

valfriheten inom familjepolitiken öka, rättsväsendet

återupprättas, pensionärernas ekonomiska situation

stärkas och infrastrukturen förbättras.

Målet med våra reformförslag på dessa områden är

att skapa förutsättningar för en uthålligt hög

tillväxt, där sysselsättningen kan öka utan att

inflationen tar fart, där den enskildes valfrihet,

personliga ansvar och välfärd kan öka utan politisk

detaljstyrning, där den offentliga sektorn kan

vitaliseras och möta ökande behov utan att jagas av

krympande skattebaser, och där statens finanser inte

kollapsar vid nästa lågkonjunktur.

Eftersom riksdagens majoritet - bestående av

socialdemokrater, vänsterpartister och

miljöpartister - nu genom beslut om ramar för de

olika utgiftsområdena ställt sig bakom en annan

inriktning av politiken redovisar vi i detta

särskilda yttrande den del av vår politik som rör

utgiftsområde 19. Vi deltar inte i utskottets beslut

avseende moment 8 om anslag m.m. inom utgiftsområde

19 för budgetåret 2001.

I Kristdemokraternas kommittémotion 2000/01:N332

redovisas vår syn på de regionalpolitiska anslagen.

Vi anser liksom tidigare att utbyggnaden av IT-

infrastruktur i största möjliga utsträckning bör

skötas av näringslivet på marknadsmässiga grunder.

Därför bör det av regeringen föreslagna anslaget på

450 miljoner kronor för regionala transportnät m.m.

avvisas.

Bemyndigandesystemet har enligt vårt sätt att se

inte funnit sina former. Det borde vara viktigare

att uppnå en bättre balans mellan anslag och

bemyndigande i varje enskild myndighet än att utöka

bemyndiganderamen. Obalansen medför betydande

planeringsbesvär särskilt i södra Sverige, där länen

har förhållandevis små anslag. Enligt vår mening

finns det risk för brist på likvida medel om

effektiva projektägare driver projekt snabbare och

därmed rättmätigt begär medel tidigare än

myndighetens planering förutsatt.

Med hänsyn till att kommissionens granskning av

stödformen nedsättning av socialavgifter ännu inte

är slutförd bör medel reserveras för detta stöd i

ramen för vardera åren 2002 och 2003.

Vi välkomnar den regionalpolitiska utredningens

betänkande (SOU 2000:87) vari den svenska

regionalpolitiken utvärderas och analyseras på ett

förtjänstfullt sätt. Utredningens förslag om att

avveckla regionalpolitiken i dess nuvarande form och

ersätta den med en regionalt anpassad välfärds- och

tillväxtpolitik för hela landet ligger i linje med

Kristdemokraternas politik. Vår uppfattning om vissa

grunddrag i den allmänna inriktningen av

regionalpolitiken framgår av en fyrpartireservation

(m, kd, c, fp).

4. Anslag m.m. inom utgiftsområde 19

Regional utjämning och utveckling (mom. 8)

Åke Sandström (c) anför:

Centerpartiets förslag till ram för utgiftsområde 19

Regional utjämning och utveckling för år 2001,

vilken var 450 miljoner kronor lägre än

Socialdemokraternas, Vänsterpartiets och

Miljöpartiets förslag, har avslagits av riksdagen i

budgetprocessens första steg. Då Centerpartiets

budgetförslag är en helhet är det i detta andra steg

inte meningsfullt att delta i beslut avseende

fördelning och storlek av olika anslag inom ramen.

Jag deltar således inte i utskottets beslut avseende

moment 8 om anslag m.m. inom utgiftsområde 19 för

budgetåret 2001.

I motion 2000/01:N368 (c) redovisas Centerpartiets

syn på de regionalpolitiska anslagen. Den av

regeringen föreslagna utbyggnaden av IT-

infrastrukturen är en alltför otillräcklig satsning

enligt Centerpartiet. Vi förordar en annan lösning

och en annan finansiering, vilket framgår av motion

2000/01:Fi210 (c). Det av regeringen föreslagna

anslaget för IT-infrastruktur år 2001 bör därför

minskas med 450 miljoner kronor.

Den regionalpolitiska utredningens förslag (SOU

2000:87) om att avveckla regionalpolitiken i dess

nuvarande form och ersätta den med en regionalt

anpassad välfärds- och tillväxtpolitik för hela

landet ligger i linje med Centerns politik. Vår

uppfattning om vissa grunddrag i den allmänna

inriktningen av regionalpolitiken framgår av en

fyrpartireservation (m, kd, c, fp).

5. Anslag m.m. inom utgiftsområde 19

Regional utjämning och utveckling (mom. 8)

Eva Flyborg (fp) anför:

Folkpartiets förslag till ram för utgiftsområde 19

Regional utjämning och utveckling för år 2001,

vilken var 950 miljoner kronor lägre än

Socialdemokraternas, Vänsterpartiets och

Miljöpartiets förslag, har avslagits av riksdagen i

budgetprocessens första steg. Då Folkpartiets

budgetförslag är en helhet är det i detta andra steg

inte meningsfullt att delta i beslut avseende

fördelning och storlek av olika anslag inom ramen.

Jag deltar således inte i utskottets beslut avseende

moment 8 om anslag m.m. inom utgiftsområde 19 för

budgetåret 2001.

I partimotion 2000/01:Fi211 (fp) redovisas

Folkpartiets syn på de regionalpolitiska anslagen.

Som bl.a. den regionalpolitiska utredningen (SOU

2000:87) visat kan de traditionella

regionalpolitiska medlen minska. För år 2001 anser

Folkpartiet att anslaget Allmänna regionalpolitiska

åtgärder bör minska med 500 miljoner kronor samt att

det av regeringen föreslagna anslaget IT-

infrastruktur: Regionala transportnät m.m. på 450

miljoner kronor bör avvisas. Kostnadsansvaret för

uppbyggnaden av regionala IT-nät bör enligt

Folkpartiets mening i första hand ligga på

näringslivet.

Den regionalpolitiska utredningens förslag (SOU

2000:87) om att avveckla regionalpolitiken i dess

nuvarande form och ersätta den med en regionalt

anpassad välfärds- och tillväxtpolitik för hela

landet ligger i linje med Folkpartiets politik. Vår

uppfattning om vissa grunddrag i den allmänna

inriktningen av regionalpolitiken framgår av en

fyrpartireservation (m, kd, c, fp).

Regeringens och oppositionspartiernas förslag till anslag för år 2001 inom utgi

19

Regional utjämning och utveckling

Utskottets förslag överensstämmer med regeringens förslag till anslagsfördelnin

har avstått från att delta i beslutet om anslag (se särskilda yttranden 2-5)

Belopp i 1000-tal kronor

----------------------------------------------------------------------

Anslag Anslags- Regeringens

typ förslag

(m) (kd) (c)

(fp)

----------------------------------------------------------------------

----------------------------------------------------------------------

33:1 Allmänna (ram.) 1 675 350 -250 -500

regionalpolitiska 000 000

åtgärder

----------------------------------------------------------------------

33:2 (ram.) 60 000

Landsbygdslån

----------------------------------------------------------------------

33:3 Täckande av

förluster på grund (ram.) 9 000

av kreditgarantier

inom

regionalpolitiken

----------------------------------------------------------------------

33:4 Ersättning (ram.) 200 000

för nedsättning av

socialavgifter

----------------------------------------------------------------------

33:5 (ram.) 336 000

Transportbidrag

----------------------------------------------------------------------

33:6 (ram.) 25 103

Glesbygdsverket

----------------------------------------------------------------------

33:7 Europeiska

regionala (ram.) 559 000

utvecklingsfonden

perioden

1995-1999

----------------------------------------------------------------------

33:8 Europeiska

regionala (ram.) 800 000

utvecklingsfonden

perioden 2000-2006

----------------------------------------------------------------------

33:9 Utgifter för

lokalisering av (ram.) 100 000 -50 000

statliga

arbetstillfällen

till vissa

kommuner

----------------------------------------------------------------------

37:1 IT- (ram.) 450 000 -450 -450 -450

infrastruktur: 000 000 000

Regionala

transportnät m.m.

----------------------------------------------------------------------

----------------------------------------------------------------------

Summa 4 214 453 -300 -450 -450 -950

000 000 000 000

----------------------------------------------------------------------