Bet. 2000/01:NU5

Näringsutskottets betänkande

2000/01:NU05

Redogörelse för företag med statligt ägande

Innehåll

Sammanfattning

Utskottet

Hemställan

Reservation

2000/01

NU5

Ärendet

I detta betänkande behandlas 2000 års redogörelse för företag med statligt

ägande, vilken har överlämnats till riksdagen med regeringens skrivelse

1999/2000:120. De tre motioner (m, fp) som har väckts med anledning av

skrivelsen kommer utskottet att behandla under våren 2001 i anslutning till

beredningen av ett stort antal motioner från allmänna motionstiden om olika

näringspolitiska frågor, inklusive frågor om statliga företag.

Sammanfattning

Utskottet har inget att erinra mot redogörelsen för de statliga företagen och

föreslår att den läggs till handlingarna utan ytterligare åtgärd. I en

reservation (m, kd, c, fp) redovisas dessa partiers inställning till statligt

ägande av företag.

Skrivelsen

I regeringens skrivelse 1999/2000:120 lämnas en redogörelse för förvaltningen

av statens företagsägande samt för verksamheten i de företag som i mars 2000

helt eller delvis ägdes av staten.

Utskottet

Bakgrund

Sedan början av 1980-talet lämnar regeringen årligen till riksdagen en

redogörelse för företag med statligt ägande. Redogörelsen innehåller en

översikt över den statliga företagssektorn samt beskrivningar av berörda

företag och affärsverk. Under senare år har skrivelsen successivt utvidgats.

I 1998 års redogörelse (skr. 1998/99:20) kompletterades redovisningen med

uppgifter för flertalet företag om de riktlinjer som gäller för förvaltningen

av det aktuella företaget och de riksdagsbeslut som ligger till grund för

detta. Vidare aviserade regeringen att kommande redogörelser skulle utökas

med en bedömning av hur intentionerna i besluten om riktlinjer för

verksamheten har tillgodosetts och i vilken mån uppsatta verksamhetsmål har

uppnåtts.

Vid behandlingen av den redogörelsen och tillhörande motioner noterade

utskottet (bet. 1998/99:NU5) den komplettering som gjorts i redogörelsen.

Samtidigt förutsatte utskottet att den utökade redovisningen i fortsättningen

skulle komma att omfatta samtliga berörda företag och att redovisningen även

skulle inbegripa en tydligare beskrivning av målen för företagens verksamhet.

Utskottet fann det också önskvärt att översikten över de statliga företagen

utökades i ytterligare avseenden. Sålunda menade utskottet - i linje med vad

som hade förordats i tre motioner - att informationen i den årliga

redovisningen även bör omfatta en beskrivning av den statliga

företagssektorns regionala fördelning samt uppgifter om de statliga företagen

med avseende på jämställdhet, miljöanpassning och anställda med

invandrarbakgrund. Utskottet utgick från att en sådan komplettering av den

årliga redogörelsen skulle komma att genomföras senast fr.o.m. redogörelsen

år 2000.

Förslag i en motion om att syftet med det statliga ägandet av respektive

bolag skall redovisas i den årliga redogörelsen avvisades av utskottet, som

anförde att frågor om syftet med det statliga ägandet bör tas upp i

näringspolitiska princippropositioner eller i särskilda propositioner om

statliga företag. Motionen fick stöd i en reservation (m, kd, c, fp), där det

krävdes att redogörelsen också skall omfatta en redovisning för varje företag

av syftet med det statliga ägandet. Därigenom, framhölls det, skulle

riksdagen ges tillfälle att fortlöpande pröva de skäl som låg till grund för

bildandet eller övertagandet av bolaget i fråga. Vidare skulle det av

redogörelsen framgå vad som gjorts och vad som planerades för att syftet med

det statliga ägandet skall uppnås. Riksdagen beslutade i enlighet med

utskottets förslag.

1999 års redogörelse (skr. 1999/2000:20) innebar en vidareutveckling av

informationen. För varje bolag angavs bolagets affärsidé samt lämnades

beskrivningar över verksamheten och viktigare omvärldshändelser. Den

inledande presentationen av den statliga företagssektorn hade vidare utökats

med olika sammanställningar över företagen. I skrivelsen meddelade regeringen

att den senare avsåg att föreslå riksdagen förändrade riktlinjer för

förvaltningen av statliga företag. För att åstadkomma en så effektiv

förvaltning av de statliga tillgångarna som möjligt måste staten, enligt

regeringen, sätta tydliga mål, ge riktlinjer och skapa system för uppföljning

av verksamheterna samt organisera förvaltningen effektivt. Enligt de

riktlinjer som regeringen senare under hösten 1999 avsåg att föreslå

riksdagen skulle ett grundligt analysarbete påbörjas med syfte att genomlysa

affärsidé och strategier, föreslå nödvändiga förändringar och

kompletteringar/fusioner/försälj-ningar av verksamheter samt utvärdera de

finansiella strategierna. I detta, betonades det i skrivelsen, låg också att

belysa statens syfte med ägandet.

Något förslag om ändrade riktlinjer för förvaltningen av statliga företag

har inte presenterats av regeringen. Enligt uppgift från Näringsdepartementet

är det nu inte heller aktuellt för regeringen att lägga fram något sådant

förslag.

Ingen motion väcktes med anledning av 1999 års redogörelse. Utskottet (bet.

1999/2000:NU7) välkomnade den fördjupning av informationen om den statliga

företagssektorn som lämnades i redogörelsen. Utskottet påminde om att det

tidigare efterlyst en utvidgning av informationen i den årliga redogörelsen

till att också omfatta uppgifter om de statliga företagen med avseende på

bl.a. jämställdhet, miljöanpassning och anställda med invandrarbakgrund.

Emellertid ville utskottet nu betona att därmed inte åsyftades en redovisning

baserad på uppgifter från varje enskilt företag. Det utskottet eftersträvade

är allmän information om utvecklingen inom den statliga företagssektorn i

fråga om jämställdhet och miljöanpassning samt beträffande rekrytering av

personer med utländsk bakgrund.

I ett särskilt yttrande (m, kd, c, fp) erinrades om dessa partiers

uppfattning beträffande statliga företag.

2000 års redogörelse

2000 års redogörelse innebär en ytterligare fördjupning av informationen

kring de statliga företagen. En grundläggande förändring är att för varje

företag finns en mer strukturerad beskrivning av affärsidé, verksamhet,

omvärldsfaktorer och viktigare händelser under åren 1999 och 2000 samt ett

avsnitt med utvärdering av verksamheten. Vidare redovisas för varje företag

hur miljö- respektive jämställdhetsarbetet bedrivs. Nytt är också att en

prog-nos för innevarande år redovisas för varje bolag. I den inledande

sammanställningen över företagen beskrivs bl.a. den regionala fördelningen av

de statliga företagen. I ett avsnitt med viktigare policyfrågor berörs frågor

om miljö, jämställdhet, mångfald och avgångsvederlag. I en särskild bilaga

till skrivelsen finns det för flertalet av de statliga företagen uppgifter om

de riktlinjer och riksdagsbeslut som ligger till grund för företagens

verksamhet.

Härutöver finns i inledningen av redogörelsen ett nytt avsnitt med

presentation av statens ägarpolitik, med underrubrikerna Målet är att skapa

värde, Ägarens tre verktyg, Effektivare styrelser, Ökad genomlysning

respektive Ökad fokus på kärnverksamheten.

Tre motioner (m, fp) - huvudsakligen med krav på privatisering av statliga

företag - har väckts med anledning av skrivelsen. Dessa motioner kommer

utskottet att bereda under våren 2001 i anslutning till behandlingen av ett

stort antal motioner från allmänna motionstiden om olika näringspolitiska

frågor, inklusive frågor om statlig företagsamhet.

Utskottets ställningstagande

Utskottet ser positivt på den fördjupning av informationen om den statliga

företagssektorn som lämnas i årets redogörelse. Genom denna komplettering ges

bättre upplysningar både om företagssektorn som helhet och om verksamheten

hos enskilda företag. Utskottet välkomnar också att regeringen numera ger ut

en mer lättillgänglig version av skrivelsen.

Enligt utskottets mening är ett statligt företagsägande motiverat av bl.a.

sysselsättnings- och regionalpolitiska skäl och behövs därutöver för att

bevaka viktigare naturtillgångar som skogen och malmen. Dessutom kan statliga

företag ha andra funktioner att fylla. Som tidigare nämnts kommer utskottet

under våren 2001 att i ett näringspolitiskt betänkande ta upp frågor om

statliga företag med anledning av ett flertal motioner i ämnet. Utskottet

finner inte skäl att här gå in på dessa frågor utan hänvisar till den

kommande motionsbehandlingen. Enligt utskottets mening bör 2000 års

redogörelse läggas till handlingarna utan ytterligare åtgärd.

Hemställan

Utskottet hemställer

beträffande redogörelse för företag med statligt ägande

att riksdagen lägger regeringens skrivelse 1999/2000:120 till handlingarna.

res. (m, kd, c, fp) - motiv.

Stockholm den 30 november 2000

På näringsutskottets vägnar

Per Westerberg

I beslutet har deltagit: Per Westerberg (m), Barbro Andersson Öhrn (s),

Reynoldh Furustrand (s), Lennart Beijer (v), Göran Hägglund (kd), Karin

Falkmer (m), Ola Karlsson (m), Nils-Göran Holmqvist (s), Marie Granlund (s),

Gunilla Wahlén (v), Inger Strömbom (kd), Ola Sundell (m), Ingegerd Saarinen

(mp), Åke Sandström (c), Eva Flyborg (fp), Anne Ludvigsson (s) och Karl

Gustav Abramsson (s).

Reservation

(motiveringen)

Per Westerberg (m), Göran Hägglund (kd), Karin Falkmer (m), Ola Karlsson (m),

Inger Strömbom (kd), Ola Sundell (m), Åke Sandström (c) och Eva Flyborg (fp)

anser att utskottets ställningstagande bort ha följande lydelse:

Regeringen erkänner i skrivelsen att den ser pragmatiskt på frågan huruvida

staten skall äga vissa företag eller inte. Regeringens avsikt, meddelas det,

är att "vårda det staten äger, det vill säga att vara en aktiv, långsiktig

ägare och att ge företagen med statligt ägande möjligheter att skapa värde".

Regeringens vision är att de statliga företagen skall bli de mest välskötta

och välrenommerade företagen inom sina respektive branscher.

Det är, menar utskottet, uppenbart att regeringen inte har någon plan eller

strategi för det statliga företagsägandet. Det bekräftas också av att

regeringen till riksdagen inte har överlämnat det tidigare aviserade

förslaget om förändrade riktlinjer för förvaltningen av statliga företag.

Inte heller redovisas i skrivelsen syftet med det statliga ägandet av

respektive företag.

Enligt utskottets uppfattning finns det av principiella och

konkurrensmässiga skäl ingen anledning för staten att genom ägande av olika

företag med kommersiell verksamhet konkurrera med privata näringsidkare.

Statens främsta näringspolitiska uppgift är att ange ramar och regelsystem

för näringslivets verksamhet och bidra till att skapa betingelser för

långsiktig tillväxt. Om staten samtidigt uppträder som företagsägare och som

utformare av de regler som gäller för näringslivets verksamhet uppstår många

olika problem. Grundprincipen måste vara att konkurrensutsatt verksamhet

skall bedrivas i privat regi. Dessutom har studier visat att det finns mycket

övrigt att önska av staten som företagsledare. Exempelvis har

Riksrevisionsverkets granskningar av statliga bolag visat på behovet av

bättre uppföljning och rapportering av verksamheterna.

Som tidigare nämnts kommer utskottet under våren 2001 att i ett

näringspolitiskt betänkande behandla olika motioner med krav på privatisering

av statliga företag. I avvaktan på denna behandling föreslår utskottet att

2000 års redogörelse för de statliga företagen läggs till handlingarna utan

ytterligare åtgärd.