Bet. 2000/01:SfU10

Socialförsäkringsutskottets betänkande

2000/01:SFU10

Föräldraförsäkring och föräldraledighet

Innehåll

Sammanfattning

Propositionen

Följdmotioner

Utskottets överväganden

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

Reservationer

Bilaga 2

2000/01

SfU10

Redogörelse för ärendet

Ärendet och dess beredning

I proposition 2000/01:44 Föräldraförsäkring och

föräldraledighet föreslår regeringen att riksdagen

antar förslag till ändringar dels i lagen (1962:381)

om allmän försäkring, dels i föräldraledighetslagen

(1995:584). Regeringens förslag återfinns i bilaga 2

och av utskottet framlagda lagförslag i bilaga 3.

Med anledning av propositionen har sju motioner

väckts. Förslagen i motionerna återges i bilaga 1.

Arbetsmarknadsutskottet har yttrat sig över de

delar av propositionen som rör

föräldraledighetslagen samt över motionerna

2000/01:Sf10 yrkandena 2 och 4, 2000/01:Sf11

yrkandena 1 och 7 och 2000/01:Sf12 yrkandena 6 och

8. Arbetsmarknadsutskottets yttrande återges i

bilaga 4.

Sammanfattning

I betänkandet behandlar utskottet regeringens

proposition 2000/01:44 Föräldraförsäkring och

föräldraledighet jämte motioner som väckts med

anledning av propositionen.

I propositionen föreslås vissa ändringar i lagen

(1962:381) om allmän försäkring (AFL) och

föräldraledighetslagen (1995:584) i syfte att

ytterligare förbättra föräldrars möjligheter att

kombinera familj och arbete.

Det föreslås att föräldrapenningen förlängs med 30

dagar med ersättning motsvarande förälderns

sjukpenning och att sammanlagt 60 dagar med sådan

ersättning reserveras för vardera föräldern. Vidare

föreslås att en femte förmånsnivå motsvarande en

åttondels förmån införs i föräldraförsäkringen och

att motsvarande rätt till ledighet införs i

föräldraledighetslagen.

Härutöver föreslås nya förmåner inom den

tillfälliga föräldrapenningen. En ny förmån

motsvarande faderns särskilda dagar i samband med

barns födelse eller adoption införs. Förslaget

innebär att en annan försäkrad än en fader eller

moder som avstår från förvärvsarbete i vissa

situationer skall kunna ges rätt till tillfällig

föräldrapenning under högst tio dagar för att i

samband med barns födelse eller adoption närvara vid

förlossningen, sköta hemmet eller vårda barn.

Dessutom föreslås att när en förälder inte kan vårda

sitt barn på grund av egen sjukdom eller smitta och

får bl.a. sjukpenning eller sjuklön skall en annan

försäkrad som vårdar barnet kunna ges rätt till

tillfällig föräldrapenning. Vidare föreslås att

föräldrar som avstår från förvärvsarbete i samband

med besök i barnets skola eller fritidshem skall få

rätt till tillfällig föräldrapenning i form av en

kontaktdag per barn och år fr.o.m. det kalenderår

under vilket barnet fyller sex år t.o.m. det

kalenderår under vilket barnet fyller elva år.

I propositionen föreslås också att

försäkringsskyddet vid spädbarnsdöd förbättras. När

ett barn avlidit och föräldrarna får ytterligare ett

barn förlängs det tvååriga särskilda

försäkringsskyddet för beräkning av föräldrapenning

oavsett om det tidigare barnet avled före eller

efter det att kvinnan blir gravid på nytt.

Förutsättningen för förlängt skydd skall dock vara

att det tidigare barnet om det hade levt skulle ha

varit yngre än ett år och nio månader när kvinnan

blir gravid på nytt.

Slutligen föreslås vissa ändringar i

föräldraledighetslagen. Vid förkortning av

arbetstiden skall ledigheten även få förläggas till

en eller vissa av arbetsveckans dagar. Om

arbetsgivaren och arbetstagaren inte kommer överens

om hur ledigheten skall tas ut vid förkortad

arbetstid, skall arbetsgivaren förlägga ledigheten

på det sätt som arbetstagaren önskar. Detta gäller

under förutsättning att verksamheten hos

arbetsgivaren kan fortgå utan påtaglig störning.

Vidare förtydligas föräldraledighetslagen så att

det klarare framgår att en förälder som är delledig

utan föräldrapenning har rätt till förkortning av

sin arbetstid med upp till en fjärdedel för vård av

barn. Det innebär att även en mindre förkortning av

arbetstiden än en fjärdedel blir möjlig.

Förlängningen av föräldrapenningen och en ny

förmånsnivå inom föräldraförsäkringen samt

motsvarande ändringar i föräldraledighetslagen

föreslås träda i kraft den 1 januari 2002, och

övriga ändringar den 1 juli 2001.

Utskottet tillstyrker med anledning av två

motioner (s och v) regeringens förslag med den

ändringen av 4 kap. 10 § femte stycket AFL att, när

det gäller de s.k. pappadagarna, något avstående

inte skall vara nödvändigt om fadern inte kan eller

på grund av besöksförbud eller liknande eller på

grund av andra särskilda omständigheter sannolikt

inte kommer att nyttja sin rätt till de tio

pappadagarna. Det förslaget föranleder även en

ändring i regeringens förslag till ändring i 4 kap.

12 § tredje stycket AFL. Utskottet föreslår även en

komplettering av regeringens förslag till ändring i

14 § föräldraledighetslagen med innebörd att om en

förläggning av delledighet enligt arbetstagarens

önskemål medför en påtaglig störning i

arbetsgivarens verksamhet en arbetsgivare inte utan

arbetstagarens samtycke får förlägga delledigheten

på annat sätt än att sprida den över arbetsveckans

samtliga dagar. Utskottet avstyrker motionerna i

övrigt.

I betänkandet finns 14 reservationer och ett

särskilt yttrande.

Propositionen

I proposition 2000/01:44 Föräldraförsäkring och

föräldraledighet har regeringen

(Socialdepartementet) föreslagit att riksdagen antar

regeringens förslag till

1. lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän

försäkring,

2. lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän

försäkring,

3. lag om ändring i föräldraledighetslagen

(1995:584),

4. lag om ändring i föräldraledighetslagen

(1995:584).

Lagförslagen återfinns som bilaga 2 till

betänkandet.

Följdmotioner

2000/01:Sf10 av Margit Gennser m.fl. (m) vari

föreslås att riksdagen fattar följande beslut:

1. Riksdagen avslår regeringens förslag om en

förlängning av föräldrapenningen.

2. Riksdagen avslår regeringens förslag om en

lagfäst arbetstidsförkortning.

3. Riksdagen avslår regeringens förslag om

kontaktdagar.

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att förslagen kan

leda till nackdelar ur ett samhällsekonomiskt

perspektiv och därför bör utredas närmare.

2000/01:Sf11 av Birgitta Carlsson m.fl. (c) vari

föreslås att riksdagen fattar följande beslut:

1. Riksdagen tillkännager för regeringen vad som i

motionen anförs om redovisning i företags och

förvaltningars verksamhetsberättelse om

möjligheterna till och det faktiska uttaget av

föräldraledighet.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen behovet

av en höjning av garantinivån i enlighet med vad som

anförs i motionen.

3. Riksdagen beslutar avslå regeringens förslag om

förlängd föräldraledighet till 480 dagar.

4. Riksdagen tillkännager för regeringen vad som i

motionen anförs om införandet av ett

barnomsorgskonto.

5. Riksdagen tillkännager för regeringen vad som i

motionen anförs om en ny förmånsnivå inom

föräldraförsäkringen.

6. Riksdagen tillkännager för regeringen vad som i

motionen anförs om en utredning för att förbättra

föräldrars möjligheter att på ett aktivt sätt delta

i skolans arbete.

7. Riksdagen beslutar avslå regeringens förslag

angående förläggningen av delledighet enligt

föräldraledighetslagen.

2000/01:Sf12 av Fanny Rizell m.fl. (kd) vari

föreslås att riksdagen fattar följande beslut:

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om föräldrars önskemål

att få mer tid för barnen.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om inriktningen av en

familjepolitisk reform.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att skapa ekonomiska

och praktiska förutsättningar för val mellan olika

och flexibla barnomsorgsformer.

4. Riksdagen beslutar, med avslag på regeringens

förslag till förlängd föräldrapenning, införa ett

barnomsorgskonto som omfattar alla barn i enlighet

med vad som anförs i motionen.

5. Riksdagen beslutar införa en avdragsrätt för

styrkta barnomsorgskostnader i enlighet med vad som

anförs i motionen.

6. Riksdagen begär att regeringen lägger fram

förslag till ändring enligt vad i motionen anförs om

rätten till tre års tjänstledighet i samband med

barns födelse.

7. Riksdagen beslutar att höja garantibeloppet i

föräldraförsäkringen i enlighet med vad som anförs i

motionen.

8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om flexibel arbetstid.

9. Riksdagen beslutar att återinföra två

kontaktdagar per år och barn från det kalenderår

barnet fyller fyra år t.o.m. det år barnet fyller

tolv år i enlighet med vad som anförs i motionen.

2000/01:Sf13 av Berit Andnor m.fl. (s) vari föreslås

att riksdagen fattar följande beslut: Riksdagen

beslutar om ändring i regeringens förslag om ändring

i 4 kap. 10 § femte stycket lagen om allmän

försäkring i enlighet med vad som anförs i motionen.

2000/01:Sf14 av Ulla Hoffmann m.fl. (v) vari

föreslås att riksdagen fattar följande beslut:

Riksdagen beslutar om ändring i regeringens förslag

om ändring i 4 kap. 10 § femte stycket i lagen om

allmän försäkring i enlighet med vad i motionen

anförs.

2000/01:Sf15 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) vari

föreslås att riksdagen fattar följande beslut:

1. Riksdagen avslår regeringens förslag om

förlängd föräldraförsäkring.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om ett utökat barnstöd

i form av skattereduktion.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om inrättande av ett

obeskattat barnkonto för förskolebarn.

4. Riksdagen av regeringen begär förslag om en

höjd ersättningsnivå från 80 % till 90 % för pappa-

och mammamånaden.

5. Riksdagen beslutar om höjt tak i

föräldraförsäkringens pappa- och mammamånader i

enlighet med förslaget i motionen.

6. Riksdagen av regeringen begär förslag om ett

höjt garantibelopp i föräldraförsäkringen i enlighet

med vad som anförs i motionen.

7. Riksdagen av regeringen begär förslag om att

avskaffa de s.k. garantidagarna i

föräldraförsäkringen.

8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om behovet av en

utredning av effekterna av att ersätta den s.k. 2,5-

årsregeln med en längre intjänandeperiod.

9. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om införande av en

överlåtelsemöjlighet av föräldrapenning och

tillfällig föräldrapenning i enlighet med

Tjänstebeskattningsutredningens förslag.

10. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att lagen om allmän

försäkring ändras så att den tillfälliga

föräldrapenningen vid behov kan utvidgas under ej

fastställt antal dagar för vård av barn med en

livshotande sjukdom.

2000/01:Sf16 av Marianne Samuelsson (mp) vari

föreslås att riksdagen fattar följande beslut:

Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag

till ändring angående vissa begränsningar vad det

gäller att pappan skall ge sitt medgivande vid

överlåtande av de s.k. tio pappadagarna.

Utskottets överväganden

Förlängning av föräldrapenningen

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bifaller regeringens förslag dels

att förlänga föräldrapenningen med 30 dagar

motsvarande förälderns sjukpenning, dels att

reservera sammanlagt 60 dagar på

sjukpenningnivå för vardera föräldern.

Riksdagen avslår samtidigt motionsyrkanden om

bl.a. avslag på förslaget och införande av

ett system med barnomsorgskonto. Jämför

reservationerna nr 1 (m, kd, c och fp), 2

(kd), 3 (fp) och 4 (fp.)

Gällande bestämmelser

Föräldrapenning utges under sammanlagt 450 dagar i

anslutning till barns födelse eller adoption.

Föräldrapenning kan tas ut längst till dess barnet

fyllt åtta år eller den senare tidpunkt då barnet

har avslutat sitt första skolår. För adoptivbarn

gäller att föräldrapenning kan tas ut längst till

det barnet fyller tio år.

När båda föräldrarna är vårdnadshavare har de rätt

till hälften var av det totala antalet

ersättningsdagar. En förälder kan överlåta rätten

till föräldrapenning till den andra föräldern med

undantag av 30 dagar med sjukpenningbelopp (de s.k.

mamma- och pappamånaderna).

Under 360 dagar utges ersättning med 80 % av den

sjukpenninggrundande inkomsten. En förutsättning är

dock, såvitt gäller de första 180

ersättningsdagarna, att föräldern under minst 240

dagar i följd före barnets födelse eller den

beräknade tidpunkten härför har varit försäkrad för

en sjukpenning över garantinivån och skulle ha varit

det om försäkringskassan känt till samtliga

förhållanden. Ersättning utges dock alltid lägst

enligt garantinivån, som är 60 kr per dag. För

resterande 90 dagar är ersättningen lika med

garantinivån.

Vid flerbarnsfödsel utges föräldrapenning under

ytterligare 180 dagar för varje barn utöver det

första, varav 90 dagar enligt garantinivån. Från och

med den 1 januari 2000 gäller dock att

föräldrapenning för varje barn utöver det andra

utges med belopp motsvarande förälderns sjukpenning

för samtliga tillkommande dagar.

Föräldrapenning kan utges som hel, tre fjärdedels,

halv och en fjärdedels förmån.

Propositionen

Barnfamiljernas ekonomiska situation har genomgått

stora förändringar under 1990-talet. Fram till 1997

minskade den ekonomiska standarden för

barnfamiljerna och särskilt ensamstående föräldrar

med två eller flera barn liksom sammanboende

föräldrar med tre eller flera barn fick vidkännas

relativt stora försämringar. De senaste åren har

både den ökade sysselsättningen och sänkta skatter

kompenserat barnfamiljerna för en del av

standardförlusten. Vidare har barnfamiljernas

ekonomiska situation förbättrats bl.a. genom höjda

barnbidrag och höjd ersättningsnivå inom

föräldraförsäkringen.

En utbyggnad av föräldraförsäkringen är enligt

regeringens uppfattning en angelägen åtgärd för att

åstadkomma förbättringar för barnfamiljerna. En väl

utformad föräldraförsäkring ger dessutom båda

föräldrarna möjlighet att förena förvärvsarbete med

föräldraskap. Att öka männens uttag av

föräldrapenningen är också ett uttalat mål för

regeringen. Införandet av mamma- och pappamånaderna

har medfört att betydligt fler pappor tar del i

vården av sitt barn jämfört med tidigare. Enligt

regeringen är det viktigt att stödja denna

utveckling genom att reservera ytterligare

föräldrapenningdagar för vardera föräldern.

I propositionen föreslås att föräldrapenningen

förlängs med 30 ersättningsdagar motsvarande

förälderns sjukpenning eller till sammanlagt 480

dagar. Inom ramen för sådan förlängning föreslår

regeringen att ytterligare 30 dagar eller sammanlagt

60 dagar på sjukpenningnivå reserveras för vardera

föräldern.

Enligt regeringens bedömning innebär de föreslagna

reglerna att statens utgifter för anslaget 21:2

Föräldraförsäkring kommer att öka med 62 miljoner

kronor 2001, 164 miljoner kronor 2002 och 1 284

miljoner kronor 2003. De beräknade utgifterna är

beaktade i budgetpropositionen för 2001.

Ändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari

2002. För barn som är födda eller adopterade före

ikraftträdandet tillämpas äldre bestämmelser.

Motioner

Margit Gennser m.fl. (m) begär i motion Sf10 yrkande

1 avslag på förslaget om en förlängning av

föräldrapenningen. Enligt motionärerna skall

föräldrar inte vara beroende av det allmänna för att

kunna skapa ekonomisk trygghet vid familjebildning.

Motionärerna förordar i stället att skatteavdrag för

barn och ett system med barnomsorgskonto införs. De

vill även höja garantibeloppet i

föräldraförsäkringen till 120 kr per dag.

I motion Sf12 av Fanny Rizell m.fl. (kd) begärs i

yrkande 4 avslag på förslaget till förlängd

föräldrapenning och i stället beslut om att införa

ett barnomsorgskonto som omfattar alla barn. I samma

motion yrkande 1 begärs ett tillkännagivande om

föräldrars önskemål att få mer tid för barnen. I

yrkandena 2 och 3 begärs tillkännagivanden dels om

inriktningen av en familjepolitisk reform, dels om

att skapa ekonomiska och praktiska förutsättningar

för val mellan olika och flexibla barnomsorgsformer.

I yrkande 5 begär motionärerna beslut om att införa

en avdragsrätt för styrkta barnomsorgskostnader och

i yrkande 8 ett tillkännagivande om flexibel

arbetstid. De anser att en femte förmånsnivå i

föräldraförsäkringen på ett bättre sätt tillgodoser

arbetstagarens möjlighet att kombinera arbetsliv med

föräldraskap men att denna flexibilitet bör finnas

även när föräldraförsäkringen upphört. Ett system

med barnomsorgskonto tillåter enligt motionärerna

föräldrarna att i större utsträckning själva välja

hur man vill disponera tiden med barnen efter det

första året.

Birgitta Carlsson m.fl. (c) begär i motion Sf11

yrkande 3 avslag på förslaget om förlängd

föräldraledighet till 480 dagar. I samma motion

yrkande 4 begärs ett tillkännagivande om

införandet av ett barnomsorgskonto. Kostnaden för

en förlängd föräldrapenning kan enligt

motionärerna användas bättre genom att införa ett

barnomsorgskonto.

I motion Sf15 av Lars Leijonborg m.fl. (fp)

begärs i yrkande 1 avslag på förslaget om

förlängd föräldraförsäkring. Som alternativ

till en utbyggd föräldraförsäkring vill

motionärerna ha ett system med

barnomsorgskonto, skattereduktion och högre

ersättning och höjt tak i mamma- och

pappamånaderna. Med dessa förändringar kan de

s.k. garantidagarna slopas. I samma motion

yrkandena 2 och 3 begärs tillkännagivanden om

ett utökat barnstöd i form av skattereduktion

och om inrättande av ett obeskattat barnkonto

för förskolebarn. I yrkandena 4 och 5 begärs

förslag om en höjd ersättningsnivå till 90 %

för mamma- och pappamånaderna liksom en höjning

av taket för dessa månader. I yrkande 7 begär

motionärerna förslag om att avskaffa

garantidagarna i föräldraförsäkringen.

Utskottets ställningstagande

Som utskottet framhöll i betänkande 2000/01:SfU1 (s.

92) är en väl utbyggd familjepolitik ett viktigt

medel för att uppnå jämställdhet mellan kvinnor och

män och ett införande av ytterligare en s.k. mamma-

och pappamånad i föräldraförsäkringen skulle stärka

familjepolitikens betydelse för att uppnå

jämställdhet mellan könen.

Utskottet konstaterar att männens andel av antalet

uttagna föräldrapenningdagar är mycket låg även om

en mindre ökning har kunnat noteras. Av RFV:s

statistikuppgifter framgår att männens andel av

utbetalade dagar var 11,6 % i juni 2000 och 11,2 % i

maj samma år. Motsvarande siffror för 1999 var 11,3

% och 9,6 %. En ytterligare ökning av pappornas

andel är enligt utskottets mening nödvändig av flera

skäl. Barnen, som har behov av båda sina föräldrar,

får en bättre möjlighet att skapa en tidig och nära

kontakt även med sin pappa. Kvinnornas möjligheter

att förvärvsarbeta eller att öka sitt arbetsutbud

underlättas och deras ställning på arbetsmarknaden

kan därmed stärkas. Också männen gynnas av en tidig

och nära relation med sina barn. Bland annat nu

nämnda skäl motiverade införandet av mamma- och

pappamånaderna 1995. Därefter har alltfler pappor

tagit del i vården av sina barn och andelen pappor

som tar ut föräldrapenning har ökat från 26,1 % 1990

till 35,8 % 1999.

Enligt utskottets mening kommer en utbyggnad av

föräldraförsäkringen i form av ytterligare en mamma-

och pappamånad på sjukpenningnivå att innebära ett

betydelsefullt steg på vägen att öka männens

intresse av att ta sin del i det praktiska ansvaret

för sina barn utan att de behöver riskera sina

möjligheter i arbetslivet. Därmed bör den hittills

otillräckliga men i grunden ändå positiva

utvecklingen kunna fortsätta.

Moderaterna, Kristdemokraterna, Centerpartiet och

Folkpartiet har yrkat avslag på regeringens förslag

och som alternativ förordat ett system med

barnomsorgskonto. Utskottet har tidigare (bet.

2000/01:SfU1 s. 93) ansett att höjningen av

barnbidraget fr.o.m. 2001 och en utbyggd

föräldraförsäkring innebär både en påtaglig

förbättring av barnfamiljernas ekonomi och

gynnsammare förutsättningar för ett ökat

barnafödande. Utskottet vidhåller denna uppfattning

och kan inte heller nu se något skäl att införa ett

system med barnomsorgskonto. Utskottet välkomnar

regeringens nu framlagda förslag och tillstyrker

förslaget om förlängning av föräldrapenningen.

Motionerna Sf10 yrkande 1, Sf12 yrkandena 3, 4 och

5, Sf11 yrkandena 3 och 4 och Sf15 yrkandena 1 och 3

avstyrks med det anförda.

Såvitt gäller motionerna Sf12 yrkandena 1, 2 och 8

och Sf15 yrkandena 2, 4, 5 och 7 synes dessa i

huvudsak utgöra delar av respektive partis

familjepolitik där förslaget om införande av ett

barnomsorgskonto utgör hörnstenen. Även dessa

motionsyrkanden avstyrks därför med vad utskottet

nyss anfört.

Ny förmånsnivå inom

föräldraförsäkringen

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bifaller regeringens förslag om

införande av en åttondels förmån i

föräldraförsäkringen och en motsvarande rätt

till ledighet i föräldraledighetslagen.

Riksdagen avslår därmed motionsyrkanden bl.a.

om avslag på regeringens förslag. Jämför

reservationerna nr 5 (m) och 6 (c).

Gällande bestämmelser

Som redan nämnts kan föräldrapenning utges som hel,

halv, tre fjärdedels och en fjärdedels förmån. Hel

förmån utges när föräldern inte förvärvsarbetar. Tre

fjärdedels, halv eller en fjärdedels förmån utges

när föräldern förvärvsarbetar högst en fjärdedel,

hälften respektive tre fjärdedelar av normal

arbetstid.

Även tillfällig föräldrapenning kan utges på fyra

förmånsnivåer. Tillfällig föräldrapenning utges

huvudsakligen till föräldrar som behöver stanna

hemma för att tillfälligt vårda ett sjukt barn under

12 år (i vissa fall över tolv år).

Enligt föräldraledighetslagen har en förälder rätt

till hel ledighet för vård av barn till dess barnet

är 18 månader oavsett om föräldern får

föräldrapenning eller inte. En förälder har

därutöver rätt till ledighet (helt eller delvis)

medan föräldern uppbär föräldrapenning eller

tillfällig föräldrapenning enligt AFL.

Propositionen

I propositionen föreslås att en åttondels förmån

(föräldrapenning och tillfällig föräldrapenning)

införs i föräldraförsäkringen och att en motsvarande

rätt till ledighet införs i föräldraledighetslagen.

Enligt regeringen finns redan i dag stora

möjligheter att inom ramen för föräldraförsäkringen

reducera arbetstiden. Genom att införa ytterligare

en förmånsnivå, motsvarande en åttondels förmån, ges

föräldrar möjlighet att reducera sin arbetstid med

en timme per dag och samtidigt få en sådan minskning

av arbetstiden ersatt genom föräldraförsäkringen.

Att införa en ny förmånsnivå inom

föräldraförsäkringen som saknar motsvarighet i

sjukförsäkringen skapar enligt regeringen en

obalans. Sjukpenning kan utges som en fjärdedels,

halv, tre fjärdedels och hel förmån. När en förälder

som arbetar sju åttondelar av en heltid och är

föräldraledig motsvarande en åttondel blir sjuk, kan

han eller hon sjukskrivas högst motsvarande tre

fjärdedels sjukpenning. Detta under förutsättning

att föräldern trots sjukdomen kan fortsätta att

vårda barnet men inte förvärvsarbeta. Föräldern kan

då känna sig tvungen att gå upp från en åttondels

föräldrapenning till en fjärdedels förmån för att

täcka det inkomstbortfall som sjukskrivningen

medför. Vidare bedömer regeringen att visst

administrativt merarbete kan uppstå. Trots dessa

olägenheter anser regeringen att skälen för att

införa en ny förmånsnivå i föräldraförsäkringen

överväger eftersom flexibiliteten inom försäkringen

ökar och föräldrarnas möjligheter att kombinera

arbete med familj förbättras.

Ändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari

2002.

Motioner

I motion Sf10 av Margit Gennser m.fl. (m) begärs i

yrkande 2 avslag på förslaget om en lagfäst

arbetstidsförkortning. Motionärerna framhåller att

regeringens förslag om en ny förmånsnivå är

detaljstyrande och saknar motsvarighet inom

sjukförsäkringen. Vidare anser de att frågan bör

regleras genom avtal mellan arbetsgivare och

arbetstagare.

I motion Sf11 av Birgitta Carlsson m.fl. (c)

yrkande 5 begärs ett tillkännagivande om en ny

förmånsnivå inom föräldraförsäkringen. Enligt

motionärerna medför en femte förmånsnivå en obalans

i förhållande till sjukpenningen, vilket i sin tur

leder till en administrativ belastning för både

företagen och försäkringskassans handläggare.

Utskottets ställningstagande

Enligt socialförsäkringsutskottets mening ger

föräldraförsäkringen i sin nuvarande utformning

utrymme för flexibla lösningar för olika

familjesituationer. Även om möjligheten att reducera

arbetstiden redan i dag är förhållandevis god kan

dock det förhållandet att det bara finns fyra

förmånsnivåer i vissa fall upplevas som en

begränsning. Eftersom möjligheten till

arbetstidsförkortning är särskilt viktig för

småbarnsföräldrar anser utskottet att införandet av

en åttondels förmån i föräldraförsäkringen kan bidra

till att underlätta för dessa familjer att kombinera

arbete med föräldraskap. Särskilt för ensamstående

föräldrar kan en sådan förmånsnivå vara värdefull

när det gäller att anpassa arbetstiden.

Arbetsmarknadsutskottet har i sitt yttrande

påpekat att det inte finns någon motsvarande

ersättningsnivå i sjukförsäkringen, men anser i

likhet med regeringen att de positiva effekter som

förslaget får för föräldrarnas möjligheter att på

ett mer flexibelt sätt kombinera arbete och familj

överväger.

Det förhållandet att föräldraförsäkringen kommer

att innehålla ytterligare en förmånsnivå jämfört med

sjukförsäkringen kan innebära ett visst merarbete

för t.ex. försäkringskassan. Vidare finns såsom

beskrivs i propositionen en viss risk för att en

sjukskriven förälder frestas att begära en

fjärdedels föräldrapenning i stället för en åttondel

för att täcka det inkomstbortfall som en

sjukskrivning medför. En förälder som önskar

förkorta arbetstiden med en timme per arbetsdag

under längsta möjliga tid riskerar emellertid i så

fall att antalet dagar med möjlighet att få en

åttondels föräldrapenning blir färre.

Socialförsäkringsutskottet kan inte se att vad nu

anförts utgör skäl för att inte godta regeringens

förslag.

Socialförsäkringsutskottet tillstyrker med det

anförda införandet av en ny förmånsnivå i

föräldraförsäkringen och avstyrker därmed motionerna

Sf10 yrkande 2 och Sf11 yrkande 5.

Ny förmån motsvarande faderns

särskilda dagar i samband med barns

födelse eller adoption

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen antar regeringens förslag om en ny

förmån motsvarande de s.k. pappadagarna med den

ändringen att något avstående inte är

nödvändigt om fadern inte kan eller på grund av

besöksförbud eller liknande eller på grund av

andra särskilda omständigheter sannolikt inte

kommer att nyttja sin rätt. Riksdagen bifaller

därmed motionerna Sf13 och Sf14 och avslår

motion Sf16.

Gällande bestämmelser

Tillfällig föräldrapenning kan utges till en

förälder som behöver avstå från förvärvsarbete för

att tillfälligt vårda sjukt barn under tolv år, i

vissa fall även för vård av barn över tolv år.

Tillfällig föräldrapenning kan också utges när

barnets ordinarie vårdare är sjuk, när en förälder

behöver följa med barnet till barnavårdscentral m.m.

samt till någon av föräldrarna vid vårdbehov som

uppkommer när den andra föräldern besöker läkare med

ett annat barn.

Tillfällig föräldrapenning kan utges under 120

dagar per barn och år. Vid ordinarie vårdares

sjukdom eller smitta kan dock högst 60

ersättningsdagar utges per barn och år.

En fader som avstår från förvärvsarbete i samband

med barns födelse har rätt till tillfällig

föräldrapenning under tio dagar per barn för att

närvara vid förlossningen, biträda i hemmet eller

vårda barn. Motsvarande gäller i tillämpliga delar

för en fader vid adoption av barn, om barnet inte

fyllt tio år. Som adoption avses även att någon tar

emot ett barn i avsikt att adoptera det. Tillfällig

föräldrapenning utges i dessa fall inte för tid

efter den sextionde dagen efter barnets hemkomst

efter förlossningen. Vid adoption räknas tiden från

den tidpunkt föräldrarna fått barnet i sin vård.

Tillfällig föräldrapenning utges med 80 % av den

sjukpenninggrundande inkomsten och kan liksom

föräldrapenning för närvarande utges som hel, halv,

tre fjärdedels och en fjärdedels förmån.

Propositionen

I propositionen föreslås att en annan försäkrad än

en fader eller moder som avstår från förvärvsarbete

skall få rätt till tillfällig föräldrapenning i tio

dagar i samband med barns födelse eller adoption.

Förutsättningen är att det inte finns någon fader

med rätt till tillfällig föräldrapenning eller att

fadern avstår från sin rätt eller att modern är

avliden. Fadern skall enligt förslaget endast under

vissa förutsättningar kunna avstå från sin rätt till

tillfällig föräldrapenning.

Faderns särskilda dagar i samband med barns

födelse eller adoption infördes den 1 januari 1980

(prop. 1978/79:168, bet. SfU1978/79:24, rskr.

1978/79:386). De motiv som uttalades vid införandet

av förmånen var att modern får stöd efter

förlossningen och att barn och fader får möjlighet

till kontakt.

Regeringens nu framlagda förslag innebär en

förstärkning av det första motivet. Vad gäller det

andra motivet - att ge barn och fader möjlighet till

kontakt - innebär förslaget ingen förändring. En

vägledande princip vid utformandet av förslaget har

varit att utvidgningen bestäms restriktivt och att

det inte inskränker faderns rätt till de tio

ersättningsdagarna. Om fadern medger det, bör det

dock ändå i vissa fall kunna komma i fråga att låta

en annan försäkrad få rätt till tillfällig

föräldrapenning i stället för honom.

Enligt regeringen bör fadern kunna avstå från sin

rätt till "pappadagarna" om han av något skäl inte

kan nyttja sin rätt eller om det annars skulle vara

oskäligt att han inte fick avstå från sin rätt till

tillfällig föräldrapenning. Exempel på situationer

när fadern inte kan ta del av vården av sitt barn är

att han har ålagts besöksförbud eller är intagen på

institution, t.ex. sjukhus, kriminalvårdsanstalt

e.d. Exempel på situationer då det skulle vara

oskäligt att inte låta fadern avstå från sin rätt är

när han och modern inte har någon kontakt med

varandra eller inte har för avsikt att leva

tillsammans.

I propositionen anförs att det finns fler

situationer då det skulle vara angeläget med ett

ökat föräldrastöd under den första spädbarnstiden.

Betydande gränsdragningsproblem skulle emellertid

uppstå med en ytterligare utvidgning av reglerna och

enligt regeringens uppfattning är det väsentligt att

administrationen inte görs onödigt komplicerad.

Förslaget avses träda i kraft den 1 juli 2001. För

barn som är födda eller adopterade före

ikraftträdandet tillämpas äldre bestämmelser.

Enligt vad som anges i propositionen avser

regeringen att dels följa effekterna av förslaget

särskilt med avseende på pappornas nyttjande av de

tio dagarna, dels efter tre år göra en utvärdering

av reformen.

Motioner

Berit Andnor m.fl. (s) begär i motion Sf13 beslut om

ändring i regeringens förslag om en ny förmån

motsvarande faderns särskilda dagar i samband med

barns födelse eller adoption. Motionärerna

ifrågasätter om det är rimligt att det skall krävas

ett avstående i de fall fadern har meddelats

besöksförbud och man kan befara att han typiskt sett

kan antas motsätta sig ett avstående. Motionärerna

anser inte det och föreslår att avstående inte skall

vara nödvändigt om modern kan göra sannolikt att

omständigheterna är sådana att fadern inte avser

eller har möjlighet att nyttja sin rätt till de tio

pappadagarna.

Ett likalydande yrkande finns i motion Sf14 av

Ulla Hoffmann m.fl. (v).

Marianne Samuelsson (mp) begär i motion Sf16

förslag med innebörd att en pappa som ålagts

besöksförbud skall mista sin rätt till de tio

pappadagarna och att något medgivande därför inte

skall behövas i ett sådant fall.

Utskottets ställningstagande

Enligt utskottets mening är det viktigt att ett barn

tidigt får en god kontakt och en nära relation till

båda sina föräldrar. Att öka männens delaktighet

tidigt i barnets liv är även viktigt för

jämställdheten både i hemmet och i arbetslivet. De

tio s.k. pappadagarna har inneburit att många män

fått möjlighet att tidigt ta del i vården av sitt

barn. Utskottet noterar att 73 % av papporna

utnyttjade de särskilda pappadagarna under 1999.

För ensamstående kvinnor som inte har barnets

pappa tillgänglig under den första spädbarnstiden

finns ett stort behov av ett särskilt stöd i samband

med förlossningen. Eftersom nuvarande regler inom

föräldraförsäkringen inte ger utrymme för detta

anser utskottet i likhet med regeringen att det

finns skäl att vidga möjligheten för rätt till

tillfällig föräldrapenning till att omfatta annan

försäkrad som avstår från förvärvsarbete i samband

med barns födelse eller adoption. Möjligheten att

utge tillfällig föräldrapenning till annan försäkrad

än pappan får emellertid inte leda till att pappans

rätt till kontakt med sitt barn eller barnets rätt

till båda sina föräldrar inskränks.

Av det skälet anser utskottet att den föreslagna

utvidgningen i enlighet med regeringens förslag bör

omfatta fall då pappan inte finns på grund av att

han är okänd, faderskapet inte är fastställt, pappan

är avliden eller inte omfattas av

föräldraförsäkringen. För dessa fall kan en

utvidgning ske utan att pappans rätt behöver

begränsas. Även i de fall en ensamstående pappa

ensam vårdar barnet och mamman är avliden bör en

motsvarande möjlighet till särskilt stöd av annan

försäkrad kunna ges under den första tiden med

barnet.

Utskottet kan vidare dela regeringens uppfattning

att en annan försäkrad bör kunna få rätt till

tillfällig föräldrapenning i stället för pappan om

pappan medger det, nämligen om han av något skäl

inte kan utnyttja sin rätt eller om det annars

skulle vara oskäligt att han inte fick avstå från

sin rätt till tillfällig föräldrapenning. I det

första fallet avses enligt propositionen att pappan

inte kan ta del av vården av sitt barn på grund av

att han ålagts besöksförbud, är intagen på

institution, t.ex. sjukhus, kriminalvårdsanstalt

e.d. I det andra fallet avses att föräldrarna inte

har någon kontakt med varandra eller inte har för

avsikt att leva tillsammans.

I två av motionerna Sf13 (s) och Sf14 (v)

ifrågasätts om det är rimligt att det skall krävas

ett avstående i de fall fadern har meddelats

besöksförbud och man kan befara att han typiskt sett

kan antas motsätta sig ett avstående. Motionärerna

anser inte det och föreslår därför att något

avstående inte skall vara nödvändigt om modern kan

göra sannolikt att omständigheterna är sådana att

fadern inte avser eller har möjlighet att nyttja sin

rätt till de tio pappadagarna. I motion Sf16

förordas i stället en lösning där pappor som ålagts

besöksförbud skall mista sin rätt till de tio

pappadagarna.

Enligt lagen (1988:688) om besöksförbud får sådant

förbud meddelas för viss tid, högst ett år.

Besöksförbud får meddelas, om det på grund av

särskilda omständigheter finns risk för att den mot

vilken förbudet avses gälla kommer att begå brott

mot, förfölja eller på annat sätt allvarligt

trakassera den som förbudet avser skydda. I beslutet

om besöksförbud skall tas upp de begränsningar och

undantag som är påkallade med hänsyn till

förhållandena i det enskilda fallet. Det kan enligt

förarbetena (prop. 1987/88:137 s. 42) t.ex. röra sig

om att tillåta kontakter som föranleds av frågor

rörande gemensamma barn.

Såsom påpekas i motionerna (s och v) har pappor

som meddelats besöksförbud rätt både till pappadagar

och till övriga föräldrapenningförmåner, såvida de

inte har förvägrats umgängesrätt med sina barn. En

fader som meddelats besöksförbud i förhållande till

modern men med bibehållen rätt till umgänge med sina

barn kan inte sägas vara i avsaknad av sin möjlighet

att utnyttja sin rätt. Däremot kan omständigheterna

vara sådana att han inte vill utnyttja denna rätt,

vilket han som redan nämnts har 60 dagar på sig att

göra räknat från barnets hemkomst.

Utskottet anser att det skulle föra för långt att

frånkänna en pappa som ålagts besöksförbud i

förhållande till modern hans rätt till pappadagar.

Utskottet anser i stället, i enlighet med motionerna

Sf13 och Sf14, att något avstående inte skall vara

nödvändigt om fadern inte kan eller på grund av

besöksförbud eller liknande eller på grund av andra

särskilda omständigheter sannolikt inte kommer att

utnyttja sin rätt till de tio pappadagarna.

Utskottet föreslår en ändring med denna innebörd i

regeringens förslag till ändring av 4 kap. 10 §

femte stycket AFL. Skälet till att formuleringen

besöksförbud eller liknande har valts är att det i

14 kap. 7 § andra stycket äktenskapsbalken

föreskrivs att domstolen i mål om

äktenskapsskillnad får, för tiden till dess att

skillnadsfrågan har avgjorts genom dom som vunnit

laga kraft, på yrkande av någon av makarna förbjuda

dem att besöka varandra. I ett sådant fall skall det

således inte heller krävas något medgivande från

fadern. Med andra särskilda omständigheter avses

t.ex. sjukhusvistelse eller vistelse på

kriminalvårdsanstalt, även om viss möjlighet att få

permission finns. För att underlätta läsningen av

det nya femte stycket har utskottet funnit det

ändamålsenligt att i punktform ange i vilka

situationer försäkringskassan får besluta att en

annan försäkrad skall få rätt till pappadagar.

Vidare anser utskottet att det är överflödigt att

särskilt ange att avstående kan ske om fadern inte

kan utnyttja sin rätt. Enligt utskottets mening

inryms denna situation i uttrycket att det skulle

vara oskäligt att inte låta honom avstå.

Förslaget innebär att något avstående inte krävs

om en pappa inte kan utnyttja sin rätt till

pappadagarna, t.ex. på grund av att han är intagen

på kriminalvårdsanstalt utan eller med begränsad

möjlighet till permission. Detsamma kommer att gälla

om pappan har ålagts t.ex. besöksförbud och det är

sannolikt att han inte kommer att nyttja dagarna. Om

avstående inte sker kommer, med denna utformning av

förslaget, faderns rätt till de tio dagarna med

tillfällig föräldrapenning att finnas kvar även om

det inte är troligt att han skulle komma att nyttja

den. Om pappan, när han inte själv avstått från sin

rätt, ändå skulle kräva sin rätt till pappadagar bör

försäkringskassan emellertid inte kunna neka honom

den rätten om han i övrigt uppfyller kraven för rätt

till tillfällig föräldrapenning. Eftersom nuvarande

regler föreskriver att pappans särskilda rätt till

tillfällig föräldrapenning är begränsad till tio

dagar per barn behövs en ändring i 4 kap. 12 §

tredje stycket AFL för att möjliggöra för pappan att

få tillfällig föräldrapenning, om han inte avstått

från sin rätt, även om en annan försäkrad redan

uppburit dagar med tillfällig föräldrapenning.

Utskottet föreslår därför en justering av

regeringens förslag om ändring i nämnda paragraf.

Utskottet tillstyrker med de angivna ändringarna i

4 kap. 10 § femte stycket och 12 § tredje stycket

AFL regeringens förslag och motionerna Sf13 och

Sf14. Motion Sf16 får anses tillgodosedd med det

anförda.

Utvidgning av rätten till tillfällig

föräldrapenning

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bifaller regeringens förslag att en

annan försäkrad som avstår från

förvärvsarbete skall få rätt till tillfällig

föräldrapenning för att vårda ett barn om

föräldern på grund av egen sjukdom eller

smitta inte kan vårda barnet.

Gällande bestämmelser

En förälder kan överlåta sin rätt till tillfällig

föräldrapenning för vård av ett barn till en annan

försäkrad som i stället för föräldern avstår från

förvärvsarbete för att vårda barnet i samband med

sjukdom eller smitta hos barnet eller hos barnets

ordinarie vårdare. Detta gäller dock inte sådan

tillfällig föräldrapenning som utges till en fader i

samband med barns födelse eller adoption.

Bestämmelserna om överlåtelse av rätt till

tillfällig föräldrapenning innebär att den som

överlåter dels måste vara förälder, dels måste

förvärvsarbeta. Med förälder likställs rättslig

vårdnadshavare som inte är förälder och som har vård

om barnet, den som med socialnämndens medgivande har

tagit emot ett barn för stadigvarande vård och

fostran i syfte att adoptera det samt den med vilken

en förälder är eller har varit gift eller har eller

har haft barn, om de varaktigt bor tillsammans. Den

person som i stället för föräldern vårdar barnet

måste avstå från förvärvsarbete.

Propositionen

En förälder som på grund av egen sjukdom eller

smitta varken kan förvärvsarbeta eller vårda sitt

barn har inte någon laglig möjlighet att överlåta

rätten till tillfällig föräldrapenning till någon

annan eftersom föräldern inte uppfyller kravet att

avstå från förvärvsarbete för att t.ex. vårda ett

sjukt barn. I dessa fall förutsätts att det finns en

annan förvärvsarbetande förälder som vårdar barnet

eller som kan överlåta sin rätt till tillfällig

föräldrapenning till annan försäkrad som i stället

vårdar barnet.

Enligt regeringen finns det framför allt när det

gäller en ensamstående förälder ett behov av att ge

en annan försäkrad möjlighet till tillfällig

föräldrapenning när föräldern på grund av egen

sjukdom eller smitta varken kan vårda barnet eller

överlåta sin rätt till tillfällig föräldrapenning.

I propositionen föreslås därför att när en

förälder på grund av egen sjukdom eller smitta inte

kan vårda sitt barn och inte får tillfällig

föräldrapenning endast av den anledningen att han

eller hon i stället får sjukpenning, sjuklön eller

motsvarande ersättning eller smittbärarpenning skall

försäkringskassan, efter förälderns medgivande,

kunna besluta att en annan försäkrad som avstår från

förvärvsarbete skall få rätt till tillfällig

föräldrapenning för att vårda barnet.

Enligt propositionen är den föreslagna

utvidgningen inte begränsad till ensamstående

föräldrar utan omfattar alla föräldrar.

Ändringen föreslås träda i kraft den 1 juli 2001.

Utskottets ställningstagande

Utskottet, som noterar att inga motioner har väckts

med anledning av förslaget, har inget att invända

mot regeringens förslag om utvidgning av rätten till

tillfällig föräldrapenning vid förälderns egen

sjukdom eller smitta. Utskottet tillstyrker

förslaget.

Kontaktdagar

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bifaller regeringens förslag om att

föräldrar skall ha rätt till tillfällig

föräldrapenning i form av en kontaktdag per

barn och år fr.o.m. det kalenderår under

vilket barnet fyller sex år t.o.m. det

kalenderår under vilket det fyller elva år

för besök i barns skola eller fritidshem.

Riksdagen avslår därmed motionsyrkanden bl.a.

om avslag på förslaget respektive att

återinföra två kontaktdagar per barn och år.

Jämför reservationerna nr 7 (m) och 8 (c).

Gällande bestämmelser m.m.

Före den 1 juli 1995 hade föräldrar till barn mellan

fyra och tolv år rätt till tillfällig

föräldrapenning i form av två kontaktdagar per barn

och år. Dagarna kunde utnyttjas i samband med

föräldrautbildning, besök i barnets förskola, skola

eller fritidshemsverksamhet. Rätten till

kontaktdagar avskaffades som ett led i saneringen av

statens finanser.

Enligt nuvarande regler har en förälder till barn

som omfattas av lagen (1993:387) om stöd och service

till vissa funktionshindrade (LSS) rätt till

tillfällig föräldrapenning i form av kontaktdagar

när föräldern avstår från förvärvsarbete bl.a. i

samband med föräldrautbildning och besök i barnets

skola eller förskola. Sådan tillfällig

föräldrapenning kan utges under högst tio dagar per

barn och år från barnets födelse till dess att det

fyller 16 år.

Propositionen

Inom nuvarande system kan föräldrapenningdagar

sparas till dess att barnet fyller åtta år eller den

senare tidpunkt då barnet avslutar sitt första

skolår. Eftersom föräldrarna använder majoriteten av

föräldrapenningdagarna under barnets första tre år

finns det enligt regeringen risk att föräldrar som

inte sparat ersättningsdagar inte anser sig kunna

vara lediga från förvärvsarbete utan ersättning för

att vara med barnet i skolan.

Enligt regeringens uppfattning är det av stor

betydelse att föräldrarna kan få tillgång till

kontaktdagar som kan disponeras under den första

skoltiden, dvs. från det att barnet fyller sex år.

Även om det finns behov av kontakt med barnets

vardagliga miljö också när barnet deltar i

förskoleverksamhet deltar föräldrar dock mer

kontinuerligt i förskoleverksamheten jämfört med

skolverksamheten. Största behovet av kontaktdagar

bedöms därför föreligga för barn som börjat skolan.

Regeringen föreslår att föräldrar skall ha rätt

till tillfällig föräldrapenning i form av en

kontaktdag per barn och år när de avstår från

förvärvsarbete i samband med besök i barnets skola

eller fritidshem. Rätt till sådana dagar skall

gälla fr.o.m. det kalenderår barnet fyller sex år

t.o.m. det kalenderår barnet fyller elva år. Dagar

som inte tas ut under ett år skall enligt förslaget

kunna sparas och tas ut ett senare år, dock senast

det år barnet fyller elva år.

De nya reglerna om kontaktdagar, som även innebär

rätt till ledighet från arbetet, föreslås träda i

kraft den 1 juli 2001.

Enligt propositionen avser regeringen att följa

effekterna av förslaget och efter viss tid göra

en utvärdering av reformen.

Motioner

Margit Gennser m.fl. (m) begär i motion Sf10 yrkande

3 avslag på förslaget om kontaktdagar. Enligt

motionärerna finns det redan möjlighet för föräldrar

att ta ledigt för att besöka barnens skola eller

fritidshem. Att återinföra kontaktdagar innebär

därför att staten försöker styra föräldrar att

disponera sin ledighet i enlighet med regeringens

ambitioner. Enligt motionärerna bör föräldrarna

själva få avgöra hur de vill disponera sin ledighet.

I motion Sf12 av Fanny Rizell m.fl. (kd) begärs i

yrkande 9 beslut att återinföra två kontaktdagar per

barn och år fr.o.m. det kalenderår barnet fyller

fyra år t.o.m. det år barnet fyller tolv.

I motion Sf11 av Birgitta Carlsson m.fl. (c)

begärs i yrkande 6 ett tillkännagivande om en

utredning för att förbättra föräldrars möjligheter

att på ett aktivt sätt delta i skolans arbete.

Enligt motionärerna är erfarenheterna av när och på

vilket sätt uttag av kontaktdagar sker inte enbart

positiva. Därför bör man utreda om det är just genom

kontaktdagar som föräldrars delaktighet och närvaro

i skolan kan förbättras.

Utskottets ställningstagande

Redan i dag finns möjlighet att använda sig av

föräldrapenningdagar för besök i barnets skola.

Sådana dagar kan dock endast sparas till dess att

barnet fyller åtta år eller avslutat sitt första

skolår. Som framhålls i propositionen finns det en

risk för att föräldrar, som inte haft möjlighet att

spara dagar, inte heller anser sig ha ekonomiska

förutsättningar att ta ledigt från arbetet för att

besöka barnets skola eller fritidshem. Utskottet

anser liksom regeringen att det är viktigt att

föräldrarna får möjlighet att besöka barnets skola

eller fritidshem både för att få en god kontakt med

barnets vardagliga miljö och för att få tillfälle

att bearbeta uppkomna problem. Utskottet välkomnar

därför förslaget om att införa rätt till

kontaktdagar i den tillfälliga föräldrapenningen för

föräldrar till andra barn än sådana som omfattas av

LSS. Utskottet, som även delar uppfattningen att det

är under den första skoltiden som föräldrar har det

största behovet av kontaktdagar, har förståelse för

önskemålet att införa två kontaktdagar per barn och

år. Utskottet kan dock inte se att det för

närvarande finns finansiellt utrymme för detta.

Med det anförda tillstyrker

utskottet regeringens förslag och

avstyrker motionerna Sf10 yrkande 3

och Sf12 yrkande 9. Även motion Sf11

yrkande 6 avstyrks med det anförda.

Förbättrat skydd vid spädbarnsdöd

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bifaller regeringens förslag om ett

förbättrat försäkringsskydd vid spädbarnsdöd

och avslår ett motionsyrkande om att utreda

frågan om att ersätta 2,5-årsregeln med en

längre intjänandeperiod. Jämför reservation

nr 9 (kd och fp).

Gällande bestämmelser

Föräldrapenning beräknas med utgångspunkt i en

förälders sjukpenninggrundande inkomst. I vissa

situationer kan en förälder få behålla en

sjukpenninggrundande inkomst trots att han eller hon

inte förvärvsarbetar. Bland annat får en förälders

sjukpenninggrundande inkomst inte sänkas under den

tid föräldern är helt eller delvis ledig från

förvärvsarbete för vård av barn till dess att barnet

fyller ett år (SGI-skyddad tid). Vid ettårsperiodens

utgång fastställs förälderns sjukpenninggrundande

inkomst med hänsyn till den beräknade framtida

inkomsten av förvärvsarbete.

Om den sjukpenninggrundande inkomsten har sänkts

vid barnets ettårsdag har föräldern ändå rätt till

föräldrapenning, beräknad lägst efter den tidigare

sjukpenninggrundande inkomsten, eller den högre

inkomst som löneutvecklingen medför, till dess

barnet fyller två år. Detta gäller även för

adoptivföräldrar och blivande adoptivföräldrar.

Tvåårstidpunkten räknas då fr.o.m. den dag föräldern

fått barnet i sin vård.

Får föräldrarna ytterligare ett barn kan det

tvååriga SGI-skyddet förlängas under förutsättning

att det tidigare barnet levde när kvinnan blev

gravid och barnet då inte hade uppnått en ålder av

ett år och nio månader. Detsamma gäller vid adoption

av barn som sker inom två år och sex månader efter

det att det tidigare barnet fötts eller adopterats.

Föräldrapenningen beräknas för det nya barnet efter

den sjukpenninggrundande inkomst som gällde när

föräldrarna fick det tidigare barnet. Denna regel,

den s.k. 2,5-årsregeln, innebär att en förälder

behåller lägst den ursprungliga föräldrapenningnivån

även om föräldern valt att inte arbeta mellan två

barns födelser, under förutsättning att barnen föds

inom två och ett halvt år.

Propositionen

Enligt vad som anges i propositionen kan det inte

anses tillfredsställande att det är helt avgörande

för rätten till det förlängda skyddet inom

föräldraförsäkringen att kvinnan är gravid på nytt

vid det förra barnets dödsfall. Om kvinnan blir

gravid efter det att barnet avlidit har hon inte

möjlighet att kvalificera sig för det förlängda

skyddet. Återgår föräldern inte omedelbart i

förvärvsarbete upphör förälderns

sjukpenningförsäkring, såvida hon inte är

sjukskriven och därmed har ett annat skydd.

Regeringen föreslår därför att om föräldrarna får

ytterligare ett barn skall det särskilda

försäkringsskyddet förlängas oavsett om det tidigare

barnet avlidit före eller efter det att kvinnan på

nytt blir gravid. Förutsättningen för förlängt skydd

skall dock vara att det tidigare barnet inte uppnått

eller - om det inte var vid liv - vid

konceptionstidpunkten inte skulle ha uppnått en

ålder av ett år och nio månader.

Regeländringen föreslås träda i kraft den 1 juli

2001.

Motion

I motion Sf15 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) begärs i

yrkande 8 ett tillkännagivande om behovet av en

utredning av effekterna av att ersätta den s.k. 2,5-

årsregeln med en längre intjänandeperiod. Med

intjänanderegler under längre tid faller enligt

motionärerna delvis den s.k. 2,5-årsregeln. En

utredning bör tillsättas för att se över

konsekvenserna av en sådan ordning.

Utskottets ställningstagande

Att förlora ett barn innebär en livslång sorg och

saknad. Det stöd och den hjälp familjen får kan vara

av avgörande betydelse för familjens möjlighet att

gå vidare. Föräldraförsäkringen har här en viktig

roll att spela för de föräldrar som får ett nytt

barn. Det förlängda försäkringsskyddet, den s.k.

2,5-årsregeln, har emellertid fått en

otillfredsställande utformning såtillvida att den

förutsätter att kvinnan var gravid på nytt när det

tidigare barnet avled. Utskottet ser därför positivt

på att regeringen nu föreslår en ändring så att det

inte längre skall ha någon betydelse om barnet avled

före eller efter det att kvinnan på nytt blev

gravid, under förutsättning att barnet inte uppnått

eller inte skulle ha uppnått en ålder av ett år och

nio månader vid konceptionstidpunkten.

Folkpartiets yrkande om att utreda konsekvenserna

av att ersätta 2,5-årsregeln med en längre

intjänandeperiod synes ta sikte på den s.k. 240-

dagarsregeln i föräldraförsäkringen. Enligt den

regeln skall föräldern för att få föräldrapenning på

sjukpenningnivå för de första 180 dagarna under

minst 240 dagar i följd före barnets födelse eller

den beräknade tidpunkten härför ha varit försäkrad

för en sjukpenning över garantinivån och skulle ha

varit det om försäkringskassan känt till samtliga

förhållanden.

Före den 1 januari 1986 gällde en

kvalifikationstid om 270 dagar. Förslaget om att

förkorta tiden till nuvarande 240 dagar motiverades

i regeringens proposition 1984/85:78 (s. 59-60) med

att det dåvarande kravet på 270 dagars

kvalifikationstid hade tillkommit för att undvika

att föräldrar enbart i syfte att få en högre

föräldrapenning påbörjar ett förvärvsarbete under

graviditeten. Bestämmelsen hade dock medfört att

blivande mödrar gått miste om den högre

föräldrapenningen trots att de påbörjat ett

förvärvsarbete inom den första graviditetsmånaden,

dvs. normalt sett innan de fått sin graviditet

konstaterad. Detta hade skapat irritation bland de

drabbade mödrarna som ansåg sig ha en fast

anknytning till arbetsmarknaden och därmed borde

vara berättigade till ersättning för inkomstförlust

i samband med barnafödandet. Det var ofta fråga om

studerande eller nytillträdande på arbetsmarknaden,

som tidigare hade varit enbart sjukvårdsförsäkrade

eller hemmamakeförsäkrade. Enligt propositionen

bedömdes en kvalifikationstid om 240 dagar vara

tillräcklig. Detta blev också riksdagens beslut

(bet. SfU 1984/85:12, rskr. 1984/85:125).

Utskottet anser att motivet för att förkorta

kvalifikationstiden till 240 dagar alltjämt står

sig. Det saknas därför skäl att förorda att frågan

om en förlängd sådan tid utreds. Utskottet

tillstyrker med det anförda regeringens förslag och

avstyrker motion Sf15 yrkande 8.

Övriga frågor om

föräldraförsäkringen

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår motionsyrkanden om höjning

av garantibeloppet/garantinivån i

föräldrapenningen och om överlåtelse av

föräldrapenning och tillfällig

föräldrapenning. Vidare avslås ett motions-

yrkande om att utvidga rätten till tillfällig

föräldrapenning vid vård av barn med

livshotande sjukdom. Jämför reservationerna

nr 10 (m, kd, c och fp) och 11 (fp).

Motioner

I motion Sf12 av Fanny Rizell m.fl. (kd) begärs i

yrkande 7 beslut att höja garantibeloppet i

föräldraförsäkringen till 150 kr per dag. Eftersom

nivån har varit oförändrad sedan 1987 anser

motionärerna att det behövs en ordentlig uppräkning

av nivån för dem som har det sämst ställt.

I motion Sf11 av Birgitta Carlsson m.fl. (c)

begärs i yrkande 2 ett tillkännagivande om behovet

av höjning av garantinivån. Enligt motionärerna bör

nivån höjas till 200 kr per dag.

Lars Leijonborg m.fl. (fp) begär i motion Sf15

yrkande 6 förslag om ett höjt garantibelopp i

föräldraförsäkringen till 150 kr per dag. I samma

motion yrkande 9 begärs ett tillkännagivande om att

införa en möjlighet att överlåta föräldrapenning och

tillfällig föräldrapenning till någon annan om

föräldrarna finner detta lämpligt, t.ex. till en vän

eller släkting eller som betalning till en

barnvårdare från ett företag. I yrkande 10 begär

motionärerna ett tillkännagivande om att ändra AFL

så att tillfällig föräldrapenning vid behov kan

utvidgas under ej fastställt antal dagar för vård av

barn med livshotande sjukdom. Enligt motionärerna

bör behovet fastställas efter särskild prövning och

styrkas med läkarutlåtande. Tillfällig

föräldrapenning bör i dessa fall gälla till dess att

barnet fyller 18 år.

Utskottets ställningstagande

Vad först gäller frågan om att höja garantinivån

respektive garantibeloppet konstaterar utskottet att

både nivån och beloppet har varit oförändrade - 60

kr per dag - sedan 1987. Utskottet skulle gärna se

en höjning av garantinivån och förutsätter att

regeringen tar initiativ till en sådan höjning så

snart det ekonomiska läget tillåter det och andra

mer angelägna behov inte står i vägen.

Beträffande överlåtelse av föräldrapenning i

samband med barns födelse anser utskottet liksom

tidigare (se bet. 2000/01:SfU1 s. 104) att

föräldrapenningen skall vara knuten till

föräldraskapet, inklusive med föräldrar likställda.

Utskottet kan därmed inte ställa sig bakom kravet

att föräldrapenning skall kunna överlåtas till t.ex.

vänner eller som betalning till en barnvårdare från

ett företag.

I fråga om överlåtelse av tillfällig

föräldrapenning har utskottet ovan tillstyrkt

regeringens förslag om en utvidgad rätt för annan

försäkrad att få tillfällig föräldrapenning under

tio dagar i samband med barns födelse eller adoption

liksom även förslaget om en utvidgning av rätten

till tillfällig föräldrapenning vid förälderns egen

sjukdom eller smitta. I övrigt konstaterar utskottet

att det redan i dag finns möjlighet att överlåta

tillfällig föräldrapenning till en annan försäkrad

som i stället för föräldern avstår från

förvärvsarbete för vård av barn i samband med

sjukdom eller smitta hos barnet eller barnets

ordinarie vårdare. Utskottet anser med hänsyn

härtill att det för närvarande inte finns skäl att

utöka möjligheterna för annan försäkrad att uppbära

tillfällig föräldrapenning.

Vad därefter gäller frågan om att utöka antalet

dagar med tillfällig föräldrapenning för vård av

barn med livshotande sjukdom noterar utskottet att

Kommittén om vård i livets slutskede nyligen har

lagt fram sitt slutbetänkande Värdig vård vid livets

slut (SOU 2001:6). I betänkandet föreslås bl.a. att

tillfällig föräldrapenning vid behov skall kunna

utvidgas under ej fastställt antal dagar för vård av

barn med livshotande sjukdom. Det föreslås även att

rätten till tillfällig föräldrapenning i dessa fall

skall gälla tills barnet fyller 18 år. Utskottet,

som inte anser att det finns skäl att föregripa den

kommande beredningen av kommitténs förslag, anser

att resultatet härav bör avvaktas.

Med det anförda avstyrker utskottet motionerna

Sf12 yrkande 7, Sf11 yrkande 2 och Sf15 yrkandena 6,

9 och 10.

Förläggning av delledighet enligt

föräldraledighetslagen

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bifaller regeringens förslag att

delledighet vid förkortning av arbetstid dels

får förläggas även till en eller vissa av

arbetsveckans dagar, dels skall förläggas på

det sätt som arbetstagaren önskar om det inte

medför påtaglig störning i arbetsgivarens

verksamhet. Riksdagen beslutar samtidigt att

regeringens förslag till ändring i 14 §

föräldraledighetslagen skall kompletteras så

att om en förläggning av delledighet enligt

arbetstagarens önskemål medför en påtaglig

störning i arbetsgivarens verksamhet en

arbetsgivare inte utan arbetstagarens

samtycke får förlägga delledigheten på annat

sätt än att sprida den över arbetsveckans

samtliga dagar. Riksdagen avslår därmed

motionsyrkanden bl.a. om avslag på förslaget

och om behovet av en närmare utredning.

Jämför reservationerna nr 12 (m och c), 13 (m

och kd) och 14 (c).

Riksdagen bifaller vidare regeringens förslag att

förtydliga föräldraledighetslagen så att det

klarare framgår att en förälder som är

delledig utan föräldrapenning har rätt till

förkortning av arbetstiden med upp till en

fjärdedel för vård av barn.

Gällande bestämmelser

Enligt 3 § föräldraledighetslagen (1995:584) finns

fem former av föräldraledighet för vård av barn

m.m., bl.a. ledighet i form av förkortning av normal

arbetstid. Sådan delledighet kan utnyttjas såväl av

föräldrar som uppbär föräldrapenning (delledighet

med föräldrapenning) som av föräldrar som inte

uppbär föräldrapenning (delledighet utan

föräldrapenning).

I 7 § stadgas att en förälder har rätt till

förkortning av normal arbetstid med en fjärdedel,

utan att föräldern erhåller föräldrapenning, för

vård av ett barn som inte har fyllt åtta år eller

som är äldre än så men ännu inte har avslutat sitt

första skolår. I 12 § föreskrivs att vid förkortad

arbetstid skall ledigheten spridas över

arbetsveckans samtliga dagar, om inte särskilda skäl

ger anledning till att den förläggs på annat sätt. I

förarbetena till föräldraledighetslagen (prop.

1977/78:104 s. 48) uttalas att syftet med

deltidsledigheten är att mera varaktigt förbättra

möjligheterna till samvaro mellan föräldrar och barn

samt att göra det möjligt att avkorta de långa

dagliga vistelsetiderna för barn i daghem och

familjedaghem.

Enligt 14 § skall arbetstagaren samråda med

arbetsgivaren om ledighetens förläggning och om

andra frågor som rör ledigheten. Om arbetstagaren

och arbetsgivaren inte kan komma överens om hur

ledigheten skall tas ut vid förkortad arbetstid

bestämmer arbetsgivaren i fråga om ledighetens

närmare förläggning och därmed sammanhängande

frågor, om inte annat har avtalats. Arbetsgivaren

får dock inte utan arbetstagarens samtycke dela upp

ledigheten under arbetsdagen eller förlägga den till

någon annan tid än arbetsdagens början eller slut.

Propositionen

Enligt vad som anges i propositionen är det

angeläget att småbarnsföräldrar utan svårigheter kan

kombinera förvärvsarbete och föräldraskap. Inte

minst när föräldrar med olika arbetsgivare båda

önskar ta ut delledighet kan nu gällande regler

innebära samordningsproblem. Regler för att

underlätta för föräldrar i detta avseende får

emellertid inte utformas så att de motverkar en

effektivt och rationellt bedriven verksamhet i

företag eller hos andra arbetsgivare. Regeringen

anser dock att viljan att underlätta för

småbarnsföräldrar att förena arbete och föräldraskap

bör ges ett ökat genomslag och att arbetstagaren bör

ges ett större inflytande över ledighetsbesluten.

I propositionen föreslås därför att vid

förkortning av arbetstid skall ledigheten, förutom

att spridas över arbetsveckans samtliga dagar, också

kunna förläggas till en eller vissa av arbetsveckans

dagar utan att det krävs särskilda skäl för en sådan

förläggning.

Vidare föreslås att ledigheten normalt skall

förläggas i enlighet med arbetstagarens önskemål.

Arbetstagarens inflytande över ledighetens

förläggning bör dock vara förenat med villkor om att

verksamheten hos arbetsgivaren kan fortgå utan

allvarliga men eller störningar. Begreppet påtaglig

störning bör därvid ha samma betydelse som vid

förläggning av hel ledighet. Meningen är inte att

varje störning skall kunna berättiga arbetsgivaren

att inte tillgodose arbetstagarens önskemål. Endast

om det finns omständigheter i det enskilda fallet

som gör att verksamheten hos arbetsgivaren kommer

att utsättas för stora påfrestningar om ledigheten

förläggs i enlighet med arbetstagarens önskemål, bör

arbetsgivaren kunna förlägga ledigheten i strid med

arbetstagarens önskemål.

Beslutet om ledighetens förläggning skall enligt

förslaget alltjämt fattas av arbetsgivaren, eftersom

arbetsgivarens beslut och bedömning då kan bli

föremål för prövning i domstol.

Ändringen föreslås gälla oavsett om föräldern blir

kompenserad för inkomstbortfallet från

föräldraförsäkringen eller inte.

Den lagstadgade rätten till förkortning av normal

arbetstid med en fjärdedel kan enligt regeringen

förstås så att en förälder måste förkorta sin

arbetstid med just en fjärdedel och att möjlighet

inte finns att förkorta arbetstiden med mindre tid.

Det föreslås därför att lagtexten förtydligas så att

det klarare framgår att en förälder som är delledig

utan föräldrapenning har rätt till förkortning av

den normala arbetstiden med upp till en fjärdedel

för vård av barn.

Såvitt gäller ekonomiska konsekvenser av

förslaget om förläggning av delledighet bedömer

regeringen att det inte kommer att innebära

belastningar på samhällsekonomin eller

statsfinanserna. För arbetsgivare generellt väntas

förslaget normalt inte medföra ett ökat behov av

nyanställningar. I normala fall förväntas inte

heller något behov av investeringar eller andra

kostnader uppstå som reellt påverkar företags

produktionsmöjligheter, likviditet eller

konkurrensförhållanden. I de fall arbetstagare och

arbetsgivare inte kan enas om ledighetens

förläggning kan dock lagändringen leda till ökade

kostnader för arbetsgivaren.

En ökad flexibilitet i föräldraledighetslagens

regler om förläggning av ledighet vid förkortad

arbetstid och ett ökat inflytande för arbetstagarna

kan enligt regeringen ge både positiva och mindre

gynnsamma verkningar för företagen. Arbetsplatsens

storlek är en av de faktorer som kan beaktas när

arbetsgivaren bedömer om en viss förläggning av

delledighet medför en påtaglig störning. Det är

troligt att de små företagen kan komma att påverkas

mer än stora företag, eftersom de mindre företagen

generellt sett kan antas ha mindre flexibilitet i

sin organisation.

En tänkbar icke önskad effekt av det ökade

arbetstagarinflytandet skulle enligt propositionen

kunna bli att småbarnsföräldrar, och kvinnor i

synnerhet, möter ökade svårigheter när de söker

arbete. Regeringen anser emellertid att risken för

denna oönskade effekt inte är så stor att förslaget

om ändringar i föräldraledighetslagen inte skall

läggas fram.

Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli

2001.

Enligt vad som anges i propositionen avser

regeringen att följa de nu föreslagna reglernas

inverkan på arbetslivet, särskilt med utgångspunkt i

de förhållanden som råder i små företag. En

uppföljning kan ske i anslutning till den översyn

som regeringen kommer att göra beträffande arbetstid

och ledighet.

Motioner

Margit Gennser m.fl. (m) begär i motion Sf10 yrkande

4 ett tillkännagivande om att förslagen kan leda

till nackdelar ur ett samhällsekonomiskt perspektiv

och därför bör utredas närmare. Enligt motionärerna

tar regeringen för lätt på de problem som kan uppstå

för näringslivet och då främst småföretagare till

följd av förslagen rörande föräldraledighetslagen.

Dessutom riskerar kvinnor att drabbas av ökade

svårigheter i arbetslivet om förslagen antas.

Konsekvenserna av förlängd föräldrapenning, lagfäst

arbetstidsförkortning, kontaktdagar och förläggning

av delledighet bör utredas innan beslut i dessa

frågor fattas.

I motion Sf12 av Fanny Rizell m.fl. (kd) begärs i

yrkande 6 förslag om rätt till tre års

tjänstledighet i samband med barns födelse.

I motion Sf11 av Birgitta Carlsson m.fl. (c)

begärs i yrkande 1 ett tillkännagivande om

redovisning i företags och förvaltningars

verksamhetsberättelse om möjligheterna till och det

faktiska uttaget av föräldraledighet. I samma motion

yrkande 7 begärs avslag på förslaget angående

förläggningen av delledighet enligt

föräldraledighetslagen. Förslaget leder enligt

motionärerna till stora gränsdragningsproblem i

fråga om vad som skall anses utgöra en allvarlig

störning. Vidare drabbar det små och mindre stora

företag samt riskerar att leda till att företagare

drar sig för att rekrytera småbarnsföräldrar.

Ändringen bör enligt motionärerna inte genomföras

utan kopplas till den översyn av arbetstidslagen

m.fl. ledighetslagar som tillsatts.

Utskottets ställningstagande

Utskottet delar regeringens bedömning att det är

angeläget att småbarnsföräldrar utan svårigheter kan

kombinera förvärvsarbete och föräldraskap. Enligt

utskottet innebär förslaget att öka arbetstagarens

inflytande över förläggningen av delledigheten en

viktig del i arbetet med att skapa bättre

förutsättningar för barnfamiljerna i detta

hänseende. Förslaget medger en större grad av

flexibilitet och kan därför underlätta för t.ex.

ensamstående föräldrar att anpassa barntillsynen

till de egna arbetstiderna. Vidare kan det som

framhålls i propositionen underlätta för föräldrar

med olika arbetsgivare att båda arbeta deltid.

Förslaget kan dock komma att medföra problem för

arbetsgivare och då framför allt de små

arbetsgivarna.

Arbetsmarknadsutskottet konstaterar i sitt

yttrande att utskottet redan i betänkande

1994/95:AU16 uttalade att för det fall en

överenskommelse inte träffas om hur ledigheten skall

tas ut vid förkortad arbetstid borde arbetstagaren

själv få bestämma i fråga om ledighetens närmare

förläggning och därmed sammanhängande frågor. En

förutsättning måste dock vara att ledigheten inte

får förläggas så att det skulle skapa allvarliga men

för produktionens behöriga gång. Regeringen borde

närmare överväga en sådan ordning och vid lämpligt

tillfälle återkomma till riksdagen med förslag om

hur en sådan bestämmelse bör utformas. Detta gav

riksdagen regeringen till känna (rskr. 1994/95:364).

Med hänvisning härtill välkomnar

arbetsmarknadsutskottet regeringens förslag dels om

förläggning av delledighet, dels att förtydliga

lagen på ovan angivet sätt.

Även socialförsäkringsutskottet välkomnar

regeringen förslag men vill framhålla att förslaget

till ändring i 12 och 14 §§ föräldraledighetslagen

medför att den nuvarande ovillkorliga rätten till

förkortad arbetstid fördelad över arbetsveckans

samtliga dagar inte kommer att gälla. Regeringens

förslag till ändring i 14 § andra stycket

föräldraledighetslagen bör därför kompletteras så

att, om en förläggning enligt arbetstagarens

önskemål medför påtaglig störning i arbetsgivarens

verksamhet, arbetsgivaren inte utan arbetstagarens

samtycke skall få förlägga ledigheten på annat sätt

än att sprida den över arbetsveckans samtliga dagar.

Utskottet föreslår en sådan komplettering.

Med denna ändring tillstyrker

socialförsäkringsutskottet regeringens förslag och

avstyrker motionerna Sf10 yrkande 4 och Sf11 yrkande

7.

Vad gäller frågan om tre års tjänstledighet i

samband med barns födelse anför

arbetsmarknadsutskottet att det har behandlat

motsvarande yrkande vid flera tidigare tillfällen.

Senast ett sådant förslag behandlades var i

betänkande 1999/2000:AU5 där det konstaterades att

det inte fanns någon utredning bl.a. om vilka

effekter som en utvidgad föräldraledighet skulle

kunna komma att få, t.ex. för de mindre företagen,

hur vikariatsfrågan skulle lösas vid upprepade långa

ledigheter och vilken inverkan föräldraledigheten

skulle ha på lön m.m. Arbetsmarknadsutskottet

konstaterar att det alltjämt saknas en sådan analys

och att redan det är ett skäl att avstyrka

förslaget. Arbetsmarknadsutskottet anser i stället

att det är viktigare att föräldrarna i möjligaste

mån delar på ledigheten. En sådan utveckling är inte

minst betydelsefull för barnen, och den utgör

dessutom en viktig del i arbetet mot större

jämställdhet. Socialförsäkringsutskottet gör samma

bedömning som arbetsmarknadsutskottet och avstyrker

därmed motion Sf12 yrkande 6.

Beträffande kravet på redovisning i företags och

förvaltningars verksamhetsberättelser av bl.a. uttag

av föräldraledighet anför arbetsmarknadsutskottet

bl.a. att liknande behov av redovisning även finns

inom andra områden såsom arbetsskador, sjukfrånvaro,

utbildningsinsatser, personalomsättning m.m. Som

redovisades i betänkande 1999/2000:AU2 anses det att

det finns hinder i redovisningslagstiftningen mot

att ta in sådana uppgifter i årsredovisningar,

eftersom syftet med lagstiftningen är att ge

intressenter i ett bolag upplysningar som är av

betydelse för bedömningar av bolagets ekonomiska

förhållanden och utvecklingsmöjligheter. Enligt

arbetsmarknadsutskottet finns det möjlighet att

använda sig av de jämställdhetsplaner som det

åligger en arbetsgivare att upprätta enligt

jämställdhetslagen. I en sådan plan går det t.ex.

att fastställa en policy för uttag av

föräldraledighet m.m. Eftersom jämställdhetslagen

även ställer krav på uppföljning av föregående års

plan går det därigenom att bedöma hur uttaget av

föräldraledighet ser ut.

Socialförsäkringsutskottet delar

arbetsmarknadsutskottets uppfattning i denna fråga

och avstyrker med det anförda motion Sf11 yrkande 1.

Socialförsäkringsutskottet vill i övrigt erinra om

den parlamentariska kommitté som nyligen tillsatts

av regeringen och som fått till uppgift att göra en

översyn av arbetstidslagen, semesterlagen och övrig

ledighetslagstiftning (dir. 2000:97). Enligt

direktiven skall resultatet av kommitténs arbete

redovisas i etapper och slutredovisning skall ske

senast den 1 mars 2003.

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

Med hänvisning till de motiveringar som

framförs under Utskottets överväganden

föreslår utskottet att riksdagen fattar

följande beslut:

1. Förlängning av föräldrapenningen m.m.

Riksdagen antar regeringens förslag till

dels lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän

försäkring såvitt avser 4 kap. 3 § (lagförslag

2.1),

dels lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän

försäkring (lagförslag 2.2).

Riksdagen avslår därmed motionerna 2000/01:Sf10

yrkande 1, 2000/01:Sf11 yrkandena 3 och 4,

2000/01:Sf12 yrkandena 3, 4 och 5 och

2000/01:Sf15 yrkandena 1 och 3.

Reservation 1 (m, kd, c, fp)

2. Familjepolitisk reform m.m.

Riksdagen avslår motion 2000/01:Sf12 yrkandena

1, 2 och 8.

Reservation 2 (kd)

3. Utökat barnstöd i form av skattereduktion

Riksdagen avslår motion 2000/01:Sf15 yrkande 2.

Reservation 3 (fp)

4. Höjd ersättningsnivå för mamma- och

pappamånaderna m.m.

Riksdagen avslår motion 2000/01:Sf15 yrkandena

4, 5 och 7.

Reservation 4 (fp)

5. Ny förmånsnivå i föräldraförsäkringen

Riksdagen antar regeringens förslag till

dels lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän

försäkring såvitt avser 4 kap. 7, 8, 14 och 18 §§

(lagförslag 2.1),

dels lag om ändring i föräldraledighetslagen

(1995:584) såvitt avser 6 § (lagförslag 2.3),

dels lag om ändring i föräldraledighetslagen

(1995:584) såvitt avser 3 § (lagförslag 2.4).

Riksdagen avslår därmed motionerna 2000/01:Sf10

yrkande 2 och 2000/01:Sf11 yrkande 5.

Reservation 5 (m)

Reservation 6 (c)

6. Ny förmån motsvarande faderns särskilda

dagar i samband med barns födelse eller

adoption

Riksdagen antar regeringen förslag till lag om

ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring

såvitt avser 4 kap. 1 §, 10 § femte stycket, 12 §

tredje stycket och 16 § (lagförslag 2.1) med den

ändringen att 10 § femte stycket och 12 § tredje

stycket skall erhålla ändrad lydelse i enlighet

med Utskottets förslag i bilaga 3,

Därmed bifaller riksdagen motionerna

2000/01:Sf13 och 2000/01:Sf14 och avslår

motion 2000/01:Sf16.

7. Utvidgning av rätten till tillfällig

föräldrapenning

Riksdagen antar regeringens förslag till lag

om ändring i lagen (1962:381) om allmän

försäkring såvitt avser 4 kap. 11 a och 13

§§ (lagförslag 2.1).

8. Kontaktdagar

Riksdagen antar regeringens förslag till lag om

ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring

såvitt avser 4 kap. 10 och 12 §§ (lagförslag

2.1), till den del det inte omfattas av punkt 6.

Därmed avslår riksdagen motionerna 2000/01:Sf10

yrkande 3, 2000/01:Sf11 yrkande 6 och

2000/01:Sf12 yrkande 9.

Reservation 7 (m)

Reservation 8 (c)

9. 2,5-årsregeln

Riksdagen antar regeringens förslag till lag om

ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring

såvitt avser 4 kap. 6 § (lagförslag 2.1). Därmed

avslår riksdagen motion 2000/01:Sf15 yrkande 8.

Reservation 9 (kd, fp)

10. Höjning av garantinivån och

garantibeloppet

Riksdagen avslår motionerna 2000/01:Sf11

yrkande 2, 2000/01:Sf12 yrkande 7 och

2000/01:Sf15 yrkande 6.

Reservation 10 (m, kd, c, fp)

11. Överlåtelse av föräldrapenning m.m.

Riksdagen avslår motion 2000/01:Sf15 yrkandena

9 och 10.

Reservation 11 (fp)

12. Förläggning av delledighet enligt

föräldraledighetslagen m.m.

Riksdagen antar regeringens förslag till lag om

ändring i föräldraledighetslagen (1995:584)

såvitt avser lagförslag 2.3, till den del det

inte omfattas av punkt 5, med den ändringen att

14 § andra stycket skall erhålla ändrad lydelse i

enlighet med Utskottets förslag i bilaga 3.

Därmed avslår riksdagen motionerna 2000/01:Sf10

yrkande 4 och 2000/01:Sf11 yrkande 7.

Reservation 12 (m, c)

13. Tre års tjänstledighet

Riksdagen avslår motion 2000/01:Sf12 yrkande

6.

Reservation 13 (m, kd)

14. Redovisning i verksamhetsberättelse

Riksdagen avslår motion 2000/01:Sf11 yrkande 1.

Reservation 14 (c)

15. Lagförslagen i övrigt

Riksdagen antar regeringens förslag till lag om

ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring

(lagförslag 2.1) till den del det inte omfattas av

punkterna 1, 5, 6, 7, 8 och 9.

Stockholm den 6 mars 2001

På socialförsäkringsutskottets vägnar

Berit Andnor

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Berit

Andnor (s), Bo Könberg (fp), Margit Gennser (m),

Maud Björnemalm (s), Anita Jönsson (s), Ulla

Hoffmann (v), Gustaf von Essen (m), Mariann

Ytterberg (s), Lennart Klockare (s), Ronny Olander

(s), Fanny Rizell (kd), Cecilia Magnusson (m),

Kerstin-Maria Stalin (mp), Birgitta Carlsson (c),

Magda Ayoub (kd) och Kalle Larsson (v).

Reservationer

Utskottets förslag till riksdagsbeslut och

ställningstaganden har föranlett följande

reservationer. I rubriken anges inom parentes vilken

punkt i utskottets förslag till riksdagsbeslut som

behandlas i avsnittet.

1. Förlängning av föräldrapenningen m.m.

(punkt 1)

av Bo Könberg (fp), Margit Gennser (m), Gustaf

von Essen (m), Fanny Rizell (kd), Cecilia

Magnusson (m), Birgitta Carlsson (c) och Magda

Ayoub (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 1 borde

ha följande lydelse:

1. Riksdagen beslutar att avslå regeringens förslag

till

dels lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän

försäkring såvitt avser 4 kap. 3 § (lagförslag 2.1),

dels lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän

försäkring (lagförslag 2.2). Riksdagen tillkännager

för regeringen som sin mening vad som anförts i

reservation 1. Därmed bifaller riksdagen motionerna

2000/01:Sf10 yrkande 1, 2000/01:Sf11 yrkandena 3 och

4, 2000/01:Sf12 yrkandena 3, 4 och 5 och

2000/01:Sf15 yrkandena 1 och 3.

Ställningstagande

För att alla föräldrar skall få bättre möjligheter

att förena familje- och yrkesliv, vilket är av

avgörande betydelse för både kvinnor och män, krävs

att föräldrarnas valfrihet ökar och att utrymme

skapas för en mångfald barnomsorgsformer.

Regeringens förslag om förlängd föräldrapenning med

30 dagar är enligt vår uppfattning inte en sådan

åtgärd som kommer att öka föräldrarnas valfrihet

vare sig i fråga om föräldraledighet eller

barnomsorg. Förslaget bör därför inte genomföras. Vi

föreslår i stället att ett system med

barnomsorgskonto införs. Genom ett sådant system

läggs en grund för att familjerna skall få lika

möjligheter utan att lösningarna behöver vara

likadana. Barnomsorgskonto skall omfatta alla barn i

förskoleåldern och bör införas fr.o.m. 2002. Som ett

första steg införs ett barnomsorgskonto på 40 000 kr

för ettåringar och 20 000 kr för tvååringar.

Maximalt 20 000 kr per barn skall få tas ut per år.

Vidare skall styrkta barnomsorgskostnader vara

avdragsgilla i den kommunala beskattningen. Rätten

till avdrag, som skall kunna utnyttjas under hela

förskoleperioden, skall gälla för samtliga

barnomsorgskostnader oavsett tillsynsform, och

avdrag skall få göras med maximalt 50 000 kr per

barn och år. Vi anser dessutom att etableringsfrihet

bör återinföras så att privat och kooperativ

barnomsorg får samma villkor som den kommunala

förskolan och att kommunerna skall kompenseras för

skattebortfallet. Barnomsorgskontot ger enligt vår

mening föräldrarna möjlighet att välja barnomsorg,

minska sin arbetstid eller stanna hemma under en del

av barnens uppväxt.

Mot bakgrund av vad vi nu anfört föreslår vi att

riksdagen avslår förslaget om en förlängd

föräldrapenning och att regeringen återkommer till

riksdagen med ett förslag om barnomsorgskonto som

omfattar alla barn, avdragsrätt för styrkta

barnomsorgskostnader samt etableringsfrihet inom

barnomsorgen. Vi föreslår att riksdagen tillkännager

för regeringen vad vi här har anfört.

2. Familjepolitisk reform m.m. (punkt 2)

av Fanny Rizell och Magda Ayoub (båda kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 2 borde

ha följande lydelse:

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som anförts i reservation 2. Riksdagen

bifaller därmed motion 2000/01:Sf12 yrkandena 1, 2

och 8.

Ställningstagande

Många undersökningar visar att både mammor och

pappor skulle vilja ägna mer tid åt barnen, särskilt

när de är små. Det är en inställning som bör

uppmuntras och stödjas på olika sätt.

Familjepolitiken måste därför utformas så att den

skapar förutsättningar för föräldrarna att

tillbringa mer tid med sina barn. Av det skälet

måste de olika regelsystemen för föräldraförsäkring,

barnomsorg och rätt till tjänstledighet samverka.

Ledstjärnan för systemens utformning måste vara att

varje familj så långt som möjligt får hitta

lösningar som passar den egna familjens behov. Vi

anser att en generös föräldraförsäkring, möjlighet

till föräldraledighet i minst tre år med

barnomsorgskonto och tillgång till god barnomsorg av

olika slag är viktiga inslag för att göra

kombinationen föräldraskap och arbetsliv möjlig. Den

av regeringen föreslagna femte förmånsnivån i

föräldraförsäkringen tillgodoser på ett bättre sätt

arbetstagarens möjlighet att kombinera arbetsliv med

föräldraskap, men denna flexibilitet bör finnas även

när föräldraförsäkringen upphört. Ett system med

barnomsorgskonto tillåter enligt vår mening

föräldrarna att i större utsträckning själva välja

hur man vill disponera tiden med barnen efter det

första året. Vi föreslår att riksdagen tillkännager

för regeringen som sin mening vad vi nu har anfört.

3. Utökat barnstöd i form av skattereduktion

(punkt 3)

av Bo Könberg (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 3 borde

ha följande lydelse:

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som anförts i reservation 3. Riksdagen

bifaller därmed motion 2000/01:Sf15 yrkande 2.

Ställningstagande

Enligt min uppfattning är det hög tid att mer direkt

ta hänsyn till försörjningsbörda i skattesystemet.

Alla höjningar av generella barnstöd bör därför ske

i form av skattereduktion. I de fall familjen inte

betalar någon eller mycket låg skatt får de i

stället ett kontantbidrag. Jag föreslår att

riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad jag nu har anfört.

4. Höjd ersättningsnivå för mamma- och

pappamånaderna m.m. (punkt 4)

av Bo Könberg (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 4 borde

ha följande lydelse:

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som anförts i reservation 4. Riksdagen

bifaller därmed motion 2000/01:Sf15 yrkandena 4, 5

och 7.

Ställningstagande

Enligt min uppfattning är det från

jämställdhetssynpunkt viktigt att de pappor som i

dag önskar vara pappalediga men som inte får stöd

från omgivningen för detta, ändå har det stöd som

den öronmärkta tiden (mamma- och pappamånaderna)

ger. Föräldraförsäkringen bör inte byggas ut, men

ersättningen under dessa månader bör vara 90 % av

den sjukpenninggrundande inkomsten. En annan viktig

åtgärd för att stimulera papporna att ta ut mer

föräldraledighet är att höja taket för ersättningen

under mamma- och pappamånaderna till förslagsvis tio

prisbasbelopp under en försöksperiod. De nuvarande

90 garantidagarna, dvs. de dagar som uteslutande

ersätts enligt garantinivån tas bort. Regeringen bör

återkomma till riksdagen med förslag till

lagändringar i enlighet med vad jag nu anfört. Jag

föreslår därför att riksdagen tillkännager för

regeringen som sin mening vad jag har anfört.

5. Ny förmånsnivå i föräldraförsäkringen

(punkt 5)

av Margit Gennser, Gustaf von Essen och Cecilia

Magnusson (alla m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 5 borde

ha följande lydelse:

5. Riksdagen avslår regeringens förslag till

dels lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän

försäkring såvitt avser 4 kap. 7, 8, 14 och 18 §§

(lagförslag 2.1),

dels lag om ändring i föräldraledighetslagen

(1995:584) såvitt avser 6 § (lagförslag 2.3)

dels lag om ändring i föräldraledighetslagen

(1995:584) (lagförslag 2.4)

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som anförts i reservation 5. Därmed bifaller

riksdagen motion 2000/01:Sf10 yrkande 2 och avslår

motion 2000/01:Sf11 yrkande 5.

Ställningstagande

Enligt vår mening är arbetstidens längd en fråga som

bör avgöras i avtal mellan arbetsmarknadens parter.

Staten bör således inte detaljreglera hur omfattande

ledigheten skall vara och när den skall tas ut.

Regeringens förslag om en ny förmånsnivå saknar

dessutom motsvarighet inom sjukförsäkringen samt

riskerar att motverka jämställdhetssträvandena genom

att kvinnor kan få en försvagad ställning på

arbetsmarknaden. Med hänsyn härtill föreslår vi att

riksdagen avslår förslaget om en åttondels

förmånsnivå i föräldraförsäkringen.

6. Ny förmånsnivå i föräldraförsäkringen

(punkt 5)

av Birgitta Carlsson (c).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 5 borde

ha följande lydelse:

5. Riksdagen antar regeringens förslag till

dels lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän

försäkring såvitt avser 4 kap. 7, 8, 14 och 18 §§

(lagförslag 2.1),

dels lag om ändring i föräldraledighetslagen

(1995:584) såvitt avser 6 § (lagförslag 2.3),

dels lag om ändring i föräldraledighetslagen

(1995:584) (lagförslag 2.4).

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som anförts i reservation 6. Därmed bifaller

riksdagen motion 2000/01:Sf11 yrkande 5 och avslår

motion 2000/01:Sf10 yrkande 2.

Ställningstagande

Enligt min mening innebär regeringens förslag om att

införa en femte förmånsnivå att ett tidigare

enhetligt system får en inbyggd obalans eftersom

sjukförsäkringen fortfarande kommer att ha fyra

förmånsnivåer. Förslaget leder till en ökad

administrativ belastning för såväl företag som för

försäkringskassans handläggare. Jag föreslår i

stället att man skapar ett ökat konsumtionsutrymme

för föräldrarna som de själva fritt kan disponera

och som i första hand bör riktas mot låg- och

medelinkomsttagarna. Jag föreslår att riksdagen

tillkännager för regeringen som sin mening vad jag

nu har anfört.

7. Kontaktdagar (punkt 8)

av Margit Gennser, Gustaf von Essen och Cecilia

Magnusson (alla m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 8 borde

ha följande lydelse:

8. Riksdagen avslår regeringens förslag till lag om

ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring

såvitt avser 4 kap. 10 och 12 §§ (lagförslag 2.1),

till den del det inte omfattas av punkt 6, och

tillkännager för regeringen som sin mening vad som

anförts i reservation 7. Därmed bifaller riksdagen

motion 2000/01:Sf10 yrkande 3 och avslår motionerna

2000/01:Sf11 yrkande 6 och 2000/01:Sf12 yrkande 9.

Ställningstagande

Enligt vår uppfattning är regeringens förslag om

införande av kontaktdagar onödigt. Redan i dag finns

det möjlighet för föräldrar att ta ledigt för att

besöka barnens skola eller fritidshem. Att införa en

rätt till kontaktdagar innebär att staten försöker

styra föräldrar att disponera sin ledighet i

enlighet med regeringens ambitioner. Föräldrarna bör

själva få avgöra hur de vill disponera sin ledighet.

Vi föreslår i enlighet härmed att riksdagen avslår

förslaget om införande av en kontaktdag i den

tillfälliga föräldrapenningen.

8. Kontaktdagar (punkt 8)

av Birgitta Carlsson (c).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 8 borde

ha följande lydelse:

8. Riksdagen antar regeringens förslag till lag om

ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring

såvitt avser 4 kap. 10 och 12 §§ (lagförslag 2.1),

till den del det inte omfattas av punkt 6, och

tillkännager för regeringen som sin mening vad som

anförts i reservation 8. Därmed bifaller riksdagen

motion 2000/01:Sf11 yrkande 6 och avslår motionerna

2000/01:Sf10 yrkande 3 och 2000/01:Sf12 yrkande 9.

Ställningstagande

Det är enligt min mening viktigt att föräldrar har

möjlighet att aktivt delta i och bidra till skolans

verksamhet. Med fler vuxna som aktivt deltar i

skolans verksamhet förbättras förutsättningarna för

skolan att lyckas med sitt uppdrag. Erfarenheterna

av när och på vilket sätt uttag av kontaktdagar sker

är dock inte enbart positiva, och frågan är om det

är just genom kontaktdagar som föräldrars

delaktighet och närvaro i skolan kan förbättras. Jag

anser att det finns anledning att utreda detta. Jag

föreslår därför att riksdagen tillkännager för

regeringen som sin mening vad jag nu har anfört

9. 2,5-årsregeln (punkt 9)

av Bo Könberg (fp), Fanny Rizell (kd) och Magda

Ayoub (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 9 borde

ha följande lydelse:

9. Riksdagen antar regeringens förslag till lag om

ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring

såvitt avser 4 kap. 6 § (lagförslag 2.1) och

tillkännager för regeringen som sin mening vad som

anförts i reservation 9. Därmed bifaller riksdagen

motion 2000/01:Sf15 yrkande 8.

Ställningstagande

Enligt vår mening finns det skäl att ifrågasätta om

inte den s.k. 2,5-årsregeln kan ersättas med en

längre intjänandeperiod. Med intjänanderegler under

längre tid kommer regeln åtminstone delvis att

förlora i betydelse. Vi anser att en utredning bör

tillsättas för att se över konsekvenserna av en

sådan ordning. Vi föreslår därför att riksdagen

tillkännager för regeringen som sin mening vad vi nu

har anfört.

10. Höjning av garantinivån och garantibeloppet

(punkt 10)

av Bo Könberg (fp), Margit Gennser (m), Gustaf

von Essen (m), Fanny Rizell (kd), Cecilia

Magnusson (m), Birgitta Carlsson (c) och Magda

Ayoub (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 10 borde

ha följande lydelse:

10. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som anförts i reservation 10. Därmed

bifaller riksdagen motionerna 2000/01:Sf11 yrkande

2, 2000/01:Sf12 yrkande 7 och 2000/01:Sf15 yrkande

6.

Ställningstagande

För att få en inkomstbaserad föräldrapenning under

hela föräldraledigheten krävs enligt nuvarande

regler att föräldern varit försäkrad för en

sjukpenning under minst 240 dagar i följd. Det

innebär t.ex. att den som just avslutat sin

högskoleutbildning inte får mer än garantinivån,

dvs. 60 kr per dag. Denna familjs inkomster måste

med all sannolikhet kompletteras med socialbidrag

och bostadsbidrag. För studerande, egenföretagare

eller personer med tillfälliga anställningar leder

dessa regler till stor ekonomisk osäkerhet. Enligt

vår mening måste det finnas en grundnivå som ger en

acceptabel ekonomisk trygghet under barnets första

år. Vi anser därför att garantinivån i

föräldraförsäkringen bör höjas betydligt för att

förbättra situationen för de sämst ställda

barnfamiljerna. En sådan höjning skulle också kunna

leda till ett ökat barnafödande. Regeringen bör

snarast återkomma med förslag om höjning av

garantinivån/garantibeloppet. Vi föreslår att

riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad vi nu har anfört.

11. Överlåtelse av föräldrapenning m.m.

(punkt 11)

av Bo Könberg (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 11

borde ha följande lydelse:

11. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som anförts i reservation 11. Därmed

bifaller riksdagen motion 2000/01:Sf15 yrkandena 9

och 10.

Ställningstagande

För att göra föräldraförsäkringen mer flexibel bör

enligt min mening en större del av

ersättningsdagarna kunna överföras till någon annan

om föräldrarna finner detta lämpligt. I enlighet med

Tjänstebeskattningsutredningens förslag bör därför

föräldrapenning och sådan tillfällig föräldrapenning

som utges vid vård av sjukt barn kunna överlåtas på

ett friare sätt t.ex. till en vän eller en släkting

eller användas som betalning till en barnvårdare

från ett företag. Jag föreslår att riksdagen

tillkännager för regeringen som sin mening vad jag

nu har anfört.

12. Förläggning av delledighet enligt

föräldraledighetslagen m.m. (punkt 12)

av Margit Gennser (m), Gustaf von Essen (m),

Cecilia Magnusson (m) och Birgitta Carlsson (c).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 12 borde

ha följande lydelse:

12. Riksdagen avslår regeringens förslag till lag

om ändring i föräldraledighetslagen (1995:584)

(lagförslag 2.3) och tillkännager för regeringen som

sin mening vad som anförts i reservation 12. Därmed

bifaller riksdagen motion 2000/01:Sf11 yrkande 7 och

avslår motion 2000/01:Sf10 yrkande 4.

Ställningstagande

Regeringen konstaterar att förslaget om förläggning

av delledighet inte kommer att innebära belastningar

på samhällsekonomin eller statsfinanserna men att

det kan leda till ökade kostnader för arbetsgivare

om arbetsgivare och arbetstagare inte kommer

överens. Enligt vår uppfattning kommer förslaget att

slå olika mot olika typer av företag beroende på

företagets verksamhet och storlek. Det kan också

leda till stora gränsdragningsproblem när det gäller

bedömningen av vad som skall anses utgöra en

allvarlig störning. Det finns således en uppenbar

risk för att ändringen kommer att drabba små och

mindre stora företag samtidigt som det finns risk

för att företagare drar sig för att rekrytera

småbarnsföräldrar. Dessutom riskerar kvinnor att

drabbas av ökade svårigheter i arbetslivet om

förslaget antas. Ändringen bör därför inte

genomföras utan frågan bör utredas, lämpligen inom

ramen för den översyn av arbetstidslagen m.fl.

ledighetslagar som för närvarande pågår. Vi föreslår

att riksdagen avslår förslaget om förläggning av

delledighet.

13. Tre års tjänstledighet (punkt 13)

av Margit Gennser (m), Gustaf von Essen (m),

Fanny Rizell (kd), Cecilia Magnusson (m) och

Magda Ayoub (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 13 borde

ha följande lydelse:

13. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som anförts i reservation 13. Därmed

bifaller riksdagen motion 2000/01:Sf12 yrkande 6.

Ställningstagande

Vi anser att föräldrar bör ges rätt till tre års

tjänstledighet på heltid eller deltid med bibehållen

rätt att återvända till arbetet efter

tjänstledigheten. Om båda föräldrarna arbetar eller

studerar skall de kunna dela upp ledigheten mellan

sig. Enligt vår uppfattning bör detta kunna bidra

till att fler pappor tar ut föräldraledighet.

Regeringen bör därför återkomma med förslag om

införande av tre års tjänstledighet. Vi föreslår att

riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad vi har anfört.

14. Redovisning i verksamhetsberättelse

(punkt 14)

av Birgitta Carlsson (c).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 14

borde ha följande lydelse:

14. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som anförts i reservation 14. Därmed

bifaller riksdagen motion 2000/01:Sf11 yrkande 1.

Ställningstagande

Mäns högre inkomster i kombination med samhällets

attityder och strukturer utgör orsaker till att män

i mindre omfattning än kvinnor utnyttjar sin

lagstadgade rätt till föräldraledighet. Det är inte

ovanligt att män aktivt motarbetas av arbetsledning

och arbetskamrater på sin arbetsplats när de

försöker ta del av sina rättigheter som föräldrar.

Det finns dock exempel på företag som går in och

betalar den mellanskillnad som uppstår då föräldrar

tar ut sin föräldraledighet. Möjligheterna till

respektive uttag av föräldraledighet, som är

meriterande för såväl företag som arbetsgivare, bör

återges i företags respektive förvaltningars

verksamhetsberättelse. Jag föreslår att riksdagen

tillkännager för regeringen som sin mening vad jag

nu har anfört.

Särskilt yttrande

Kontaktdagar (punkt 8)

Fanny Rizell och Magda Ayoub (båda kd) anför:

Fram till den 1 juli 1995 hade föräldrar till barn

mellan fyra och tolv år rätt till tillfällig

föräldrapenning i form av två kontaktdagar per barn

och år. Dagarna kunde utnyttjas i samband med

föräldrautbildning, besök i barnets förskola, skola

eller fritidshemsverksamhet. Rätten till

kontaktdagar avskaffades dock som ett led i

saneringen av statens finanser. Vi anser att

kontaktdagarna, när de fanns, var mycket viktiga för

föräldrarna. Regeringens förslag om att införa en

kontaktdag per år för barn mellan sex och elva år är

otillräckligt och strider dessutom mot ett tidigare

löfte om att återinföra kontaktdagarna. Vi anser

därför att kontaktdagarna bör återinföras enligt

tidigare gällande regler.

Bilaga 1

Förteckning över behandlade förslag

Bilaga 2

Regeringens lagförslag

Bilaga 3

Utskottets lagförslag

Förslag till ändrad lydelse av 4 kap. 10 § femte

stycket lagen (1962:381) om allmän försäkring

-----------------------------------------------------

Regeringens förslag Utskottets förslag

-----------------------------------------------------

Försäkringskassan kan Försäkringskassan kan

besluta att en annan besluta att en annan

försäkrad än en fader försäkrad än en fader

eller moder som avstår eller moder som avstår

från förvärvsarbete i från förvärvsarbete i

samband med barns födelse samband med barns födelse

eller adoption skall få eller adoption skall få

rätt till tillfällig rätt till tillfällig

föräldrapenning för de föräldrapenning för de

ändamål som anges i ändamål som anges i

fjärde stycket. Detta fjärde stycket. Detta

gäller om det inte finns gäller om

någon fader som har rätt

till tillfällig 1. det inte finns någon

föräldrapenning, om fader som har rätt till

modern är avliden eller tillfällig

om fadern avstår från sin föräldrapenning,

rätt till tillfällig

föräldrapenning enligt 2. modern är avliden,

fjärde stycket. Fadern

kan avstå från sin rätt 3. fadern avstår från

till tillfällig sin rätt till tillfällig

föräldrapenning om han föräldrapenning enligt

inte kan nyttja sin rätt fjärde stycket och det

eller om det annars skulle vara oskäligt att

skulle vara oskäligt att inte låta honom avstå

inte låta honom avstå eller

från sin rätt till

tillfällig 4. fadern inte kan eller

föräldrapenning. på grund av besöksförbud

enligt lagen (1988:688)

om besöksförbud eller

liknande eller på grund

av andra särskilda

omständigheter sannolikt

inte kommer att nyttja

sin rätt enligt fjärde

stycket.

-----------------------------------------------------

Förslag till ändrad lydelse av 4 kap. 12 § tredje

stycket lagen (1962:381) om allmän försäkring

-----------------------------------------------------

Regeringens förslag Utskottets förslag

-----------------------------------------------------

Tillfällig Tillfällig

föräldrapenning enligt föräldrapenning enligt

10 § fjärde eller femte 10 § fjärde stycket utges

stycket utges under högst under högst tio dagar per

tio dagar per barn och barn och utges inte för

utges inte för tid efter tid efter sextionde dagen

sextionde dagen efter efter barnets hemkomst

barnets hemkomst efter efter förlossningen.

förlossningen. Vid Detsamma gäller

adoption räknas tiden tillfällig

från den tidpunkt föräldrapenning enligt 10

föräldrarna fått barnet i § femte stycket med

sin vård. avräkning dock för dagar

med tillfällig

föräldrapenning som en

fader kan ha uppburit med

stöd av 10 § fjärde

stycket. Vid adoption

räknas tiden från den

tidpunkt föräldrarna fått

barnet i sin vård.

-----------------------------------------------------

Förslag till ändrad lydelse av 14 § andra stycket

föräldraledighetslagen (1995:584)

-----------------------------------------------------

Regeringens förslag Utskottets förslag

-----------------------------------------------------

Kan överenskommelse inte Kan överenskommelse inte

träffas om hur ledigheten träffas om hur ledigheten

skall tas ut vid skall tas ut vid

förkortad arbetstid, förkortad arbetstid,

skall arbetsgivaren skall arbetsgivaren

förlägga ledigheten i förlägga ledigheten i

enlighet med enlighet med

arbetstagarens önskemål, arbetstagarens önskemål,

om en sådan förläggning om en sådan förläggning

inte medför påtaglig inte medför påtaglig

störning i arbetsgivarens störning i arbetsgivarens

verksamhet. Arbetsgivaren verksamhet. Arbetsgivaren

får inte utan får inte utan

arbetstagarens samtycke arbetstagarens samtycke

dela upp ledigheten under förlägga ledigheten på

arbetsdagen eller annat sätt än att sprida

förlägga den till någon den över arbetsveckans

annan tid än arbetsdagens samtliga dagar, dela upp

början eller slut. ledigheten under

arbetsdagen eller

förlägga den till någon

annan tid än arbetsdagens

början eller slut.

-----------------------------------------------------

Bilaga 4

Yttrande från annat utskott

Arbetsmarknadsutskottets yttrande

2000/01:AU1y

Föräldraförsäkring och

föräldraledighet

Till

socialförsäkringsutskottet

Inledning

Socialförsäkringsutskottet har genom beslut den 1

februari 2001 berett arbetsmarknadsutskottet

tillfälle att yttra sig över proposition 2000/01:44

Föräldraförsäkring och föräldraledighet samt över de

motioner som har väckts med anledning av

propositionen, i de delar som avser

arbetsmarknadsutskottets beredningsområde.

Utskottet yttrar sig över följande motioner:

Moderaternas kommittémotion 2000/01:Sf10 yrkandena

2 och 4.

Kristdemokraternas kommittémotion 2000/01:Sf12

yrkandena 6 och 8.

Centerpartiets kommittémotion 2000/01:Sf11

yrkandena 1 och 7.

Propositionen

Regeringen föreslår i propositionen att riksdagen

skall godkänna vissa ändringar i lagen (1962:381) om

allmän försäkring och föräldraledighetslagen

(1995:584). Syftet med ändringarna är att

ytterligare förbättra föräldrars möjligheter att

kombinera familj och arbete.

Bland de föreslagna ändringarna kan här nämnas en

förlängning av föräldrapenningen med 30 dagar med

ersättning motsvarande förälderns sjukpenning.

Sammanlagt 60 dagar med ersättning motsvarande

förälderns sjukpenning reserveras för var och en av

föräldrarna. Vidare föreslås att en femte

förmånsnivå motsvarande en åttondels förmån införs i

föräldraförsäkringen. Motsvarande rätt till ledighet

införs i föräldraledighetslagen. Propositionen

innehåller också förslag om att återinföra

kontaktdagar inom den tillfälliga föräldrapenningen.

Föräldrar som avstår från förvärvsarbete i samband

med besök i barnets skola eller fritidshem föreslås

få rätt till tillfällig föräldrapenning under en dag

per barn och år för barn som fyllt sex men inte tolv

år. Bestämmelserna om föräldraledighet föreslås även

förändras så att ledigheten vid förkortning av

arbetstiden får spridas över arbetsveckans samtliga

dagar eller förläggas till en eller vissa av

arbetsveckans dagar. Om arbetsgivaren och

arbetstagaren inte kommer överens om hur ledigheten

skall tas ut vid förkortad arbetstid, skall

arbetsgivaren förlägga ledigheten på det sätt som

arbetstagaren önskar. Detta gäller under

förutsättning att verksamheten hos arbetsgivaren kan

fortgå utan påtaglig störning. Dessutom förtydligas

föräldraledighetslagen på så sätt att det klarare

framgår att en förälder som är delledig utan

föräldrapenning har rätt till förkortning av sin

arbetstid med upp till en fjärdedel för vård av

barn.

Ändringarna föreslås - såvitt avser förlängning av

föräldrapenningen och ny förmånsnivå inom

föräldraförsäkringen samt motsvarande ändringar i

föräldraledighetslagen - träda i kraft den 1 januari

2002 och i övriga delar den 1 juli 2001.

Motionerna

Moderaterna anser i motion Sf10 att utgångspunkten

måste vara att arbetstidens längd är en fråga mellan

arbetsgivare och arbetstagare då det är de som är

bäst skickade att komma överens om när och hur

ledighet skall tas ut. Därför bör inte staten

detaljreglera hur arbetstid skall disponeras på det

sätt som nu föreslås. Bland annat därför bör

förslaget om lagfäst arbetstidsförkortning avslås

(yrkande 2).

Moderaterna anser också att eftersom regeringens

förslag riskerar att påverka samhällsekonomin och

kvinnornas ställning på arbetsmarknaden bör

konsekvenserna av bl.a. lagfäst arbetstid och

förläggning av delledighet utredas innan beslut

fattas i dessa frågor (yrkande 4).

Kristdemokraterna förespråkar i motion Sf12 att det

bör införas en treårig rätt till tjänstledighet i

samband med föräldraskap (yrkande 6). Ledigheten

skall kunna disponeras av föräldrarna på det sätt de

själva väljer.

Möjligheterna till flexibel arbetstid bör

underlättas så att arbetstagaren tillsammans med

arbetsgivaren kan välja hur arbetstiden skall

förläggas (yrkande 8). Möjligheterna att arbeta från

hemmet bör tas till vara i högre grad än vad som är

fallet i dag. Sådana möjligheter för arbetstagaren

bör också kunna kombineras med ekonomiska insatser

från stat och kommun. Den enskildes arbete bör också

kunna organiseras så att frivillig arbetsdelning

och/eller att tjänstledighet underlättas.

Kristdemokraterna välkomnar förslaget om

förtydligande av föräldraledighetslagen när det

gäller arbetstagarens önskemål om förläggning av den

förkortade arbetstiden liksom förslaget om att

införa en femte förmånsnivå i föräldraförsäkringen.

Partiet anser dock att denna flexibilitet bör finnas

kvar även när föräldraförsäkringen upphör. Ett sätt

att uppnå detta är att införa ett barnomsorgskonto.

Centerpartiet anser i motion Sf11 att det bör

införas en redovisning i företags och förvaltningars

verksamhetsberättelser av vilka möjligheter

arbetstagarna har till föräldraledighet och hur det

faktiska uttaget av föräldraledighet ser ut (yrkande

1). Genom ett sådant förfarande skulle det

synliggöras hur många män resp. kvinnor som i

praktiken utnyttjar sin föräldraledighet, vilket

skulle kunna underlätta för framför allt män att ta

ut sin ledighet.

Partiet anser vidare att den i propositionen

föreslagna förändringen i fråga om förläggning av

delledighet bör avslås bl.a. då den slår olika mot

olika typer av företag samtidigt som den i

förlängningen kan misstänkas leda till att

arbetsgivarna, ännu mer än vad som är fallet i dag,

drar sig för att anställa arbetslösa

småbarnsföräldrar. Det är därför tveksamt om den

föreslagna förändringens positiva effekter vad avser

valfrihet för arbetstagaren uppväger de

inskränkningar som den kan komma att medföra för det

enskilda företaget. Förslaget bör därför avslås

(yrkande 7). Frågan bör i stället utredas, vilket

lämpligen kan göras inom ramen för den översyn av

arbetstidslagen, semesterlagen och övrig

ledighetslagstiftning som regeringen har fattat

beslut om.

Utskottets bedömning

Parallellt med detta yttrande behandlar

arbetsmarknadsutskottet ett antal motioner som berör

frågor om arbetstid och ledighet m.m. i ett eget

betänkande, AU9. Utskottet redovisar där sina

närmare överväganden vad avser dessa frågor.

Rörande de nu aktuella motionerna vill utskottet

anföra följande.

Både Moderaterna och Centerpartiet motsätter sig

förslaget om delledighetens förläggning och anser

att frågan bör utredas ytterligare innan beslut

fattas.

Utskottet kan erinra om att det i en rad

betänkanden tidigare har understrukit betydelsen av

att arbetstagare ges bättre möjligheter att förena

arbete och föräldraskap. Utskottet föreslog t.ex. i

betänkande 1994/95:AU16 Ny föräldraledighetslag m.m.

ett tillkännagivande om sin syn på frågan om

förläggning av föräldraledigheten när arbetstagaren

vill minska sin dagliga arbetstid. Utskottet ansåg

att, om överenskommelse inte träffats om hur

ledighet skall tas ut vid förkortad arbetstid,

arbetstagaren själv bör få bestämma i fråga om

ledighetens närmare förläggning och därmed

sammanhängade frågor. En förutsättning måste dock

enligt vad utskottet anförde vara att förläggningen

inte skapar allvarliga men för produktionens

behöriga gång. Utskottet ansåg att regeringen

närmare borde överväga en sådan ordning och vid

lämpligt tillfälle återkomma till riksdagen med

förslag om hur en sådan bestämmelse bör utformas.

Riksdagen beslutade den 19 maj 1995 i enlighet med

utskottets förslag (rskr. 1994/95:364).

Arbetsmarknadsutskottet har därefter i sitt

yttrande hösten 1999 till konstitutionsutskottet

över regeringens skrivelse 1998/99:75 Redogörelse

för behandlingen av riksdagens skrivelser till

regeringen (bil. 2 till protokoll 1999/2000:6)

riktat kritik mot regeringens redogörelse i

skrivelsen när det gäller orsakerna till att den

aktuella frågan om förläggning av föräldraledigheten

inte slutbehandlats. I sitt yttrande till

konstitutionsutskottet året därefter över

regeringens skrivelse 1999/2000:75 Redogörelse för

behandlingen av riksdagens skrivelser till

regeringen (bil. 7 till protokoll 2000/01:5)

förklarade sig utskottet, efter att ha tagit del av

regeringens redovisning i den aktuella frågan, inte

ha någon erinran mot att ärendet kvarstod som icke

slutbehandlat. Utskottet förutsatte dock att de av

regeringen aviserade åtgärderna skulle vidtas och

att skrivelserna därmed skulle kunna slutbehandlas

utan dröjsmål.

Utskottet välkomnar därför det förslag som

regeringen nu presenterar i proposition 44 om att

vid förkortning av arbetstid ledigheten får spridas

över arbetsveckans samtliga dagar eller förläggas

till en eller vissa av arbetsveckans dagar, liksom

att i de fall som arbetsgivaren och arbetstagaren

inte kommer överens om hur ledigheten skall tas ut

vid förkortad arbetstid, arbetsgivaren skall

förlägga ledigheten på det sätt som arbetstagaren

önskar, om en sådan förläggning inte medför påtaglig

störning av arbetsgivarens verksamhet. Det är också

bra att lagen förtydligas så att det klarare framgår

att en förälder har rätt till förkortning av normal

arbetstid med upp till en fjärdedel för vård av

barn.

Med hänvisning till detta anser utskottet att

motionerna Sf10 yrkande 4 delvis och Sf11 yrkande 7

bör avstyrkas.

Vad avser Kristdemokraternas förslag i motion Sf12

om tre års tjänstledighet har utskottet behandlat

motsvarande yrkande vid flera tidigare tillfällen.

Senast ett sådant förslag behandlades var i

betänkande 1999/2000:AU5 där utskottet, med

hänvisning till tidigare uttalanden, konstaterade

att det inte fanns någon utredning bl.a. om vilka

effekter som en utvidgad föräldraledighet skulle

kunna komma att få t.ex. för de mindre företagen,

hur vikariatsfrågan skulle lösas vid upprepade långa

ledigheter, vilken inverkan föräldraledigheten

skulle ha på lön m.m.

Utskottet kan notera att det alltjämt saknas en

sådan analys (se även vad som anförs nedan om den

nytillsatta arbetstidskommittén). Redan det är ett

skäl att avstyrka förslaget om en så kraftig

förlängning av föräldrars rätt till ledighet.

Utskottet anser i stället att det är viktigare att

föräldrarna i möjligaste mån delar på ledigheten. En

sådan utveckling är inte minst betydelsefull för

barnen, och den utgör dessutom en viktig del i

arbetet mot större jämställdhet. De förändringar som

nu föreslås i propositionen, och som utöver de ovan

berörda möjligheterna till förläggning av

delledighet innebär en förlängning av

föräldrapenningen med 30 dagar, införandet av

ytterligare en pappa- resp. mammamånad och en femte

förmånsnivå, motsvarande en åttondels förmån i

föräldraförsäkringen, betyder att möjligheterna att

kombinera förvärvsarbete med rollen som förälder

förbättras ytterligare. Motion Sf12 yrkande 6

avstyrks.

Det anförda innebär också att utskottet inte

heller ställer sig bakom Moderaternas avslagsyrkande

i Sf10 avseende förslaget om att införa en femte

förmånsnivå i föräldraförsäkringen. Även om det, som

anförs i motionen, bl.a. inte finns någon

motsvarande ersättningsnivå i sjukförsäkringen anser

utskottet i likhet med regeringen att de positiva

effekter som förslaget får för föräldrarnas

möjligheter att på ett mer flexibelt sätt kombinera

arbete och familj överväger. Motion Sf10 yrkande 2

avstyrks därför.

I nyss nämnda motion efterfrågar Moderaterna också

en mer allmän utredning av bl.a. konsekvenserna av

lagfäst arbetstid. Kristdemokraterna förespråkar i

motion Sf12 ökad flexibilitet beträffande arbetstid.

Det finns i detta sammanhang anledning att nämna

den parlamentariska utredning som regeringen, efter

remissbehandlingen av rapporten Kortare arbetstid -

för och emot, fattade beslut om den 21 december

2000. Av direktiven till kommittén (dir. 2000:97)

framgår att den skall göra en översyn av

arbetstidslagen, semesterlagen och övrig

ledighetslagstiftning. Representanter för

arbetsmarknadens parter skall knytas till kommittén.

Regeringen konstaterar i direktiven att

arbetstidsfrågan är mångfasetterad och rör

arbetstidens längd och förläggning, flexibiliteten i

uttaget av arbetstid under dygnet, veckan, året

eller t.o.m. konjunkturcykeln och inflytandet över

hur arbetstiden bestäms. Skillnaderna i uppfattning

mellan olika aktörer avser inte enbart materiella

frågor utan också huruvida förändringar bör

genomföras via ändrad lagstiftning eller om frågan

helt bör hanteras av arbetsmarknadens parter.

Enligt direktiven skall kommittén lämna förslag

till en ny reglering av arbetstiden som ger den

enskilde arbetstagaren ökade möjligheter att påverka

förläggningen av arbetet samtidigt som

flexibiliteten i produktionen är god. I uppdraget

ligger också en översyn av införandet av EG:s

arbetstidsdirektiv (93/104/EG). Kommittén skall

också undersöka olika sätt att förkorta arbetstiden,

se över dagens bestämmelser om övertidsarbete och

lämna förslag till förändringar i semesterlagen som

bl.a. skall ge arbetstagare möjlighet att ta ut

semester som överstiger fyra veckor per år som del

av dag.

Kommittén skall bedöma konsekvenserna av sina

förslag för de offentliga finanserna och

samhällsekonomin, jämställdheten, arbetsmiljön,

arbetsorganisationen och arbetstagarnas hälsa liksom

tillgången på arbetskraft. Även de

företagsekonomiska konsekvenserna skall belysas,

särskilt för små företag.

I uppdraget ingår också att undersöka om det

finns möjligheter, särskilt vad avser små företag,

att slå samman eller samordna strukturen i

arbetstidslagen, semesterlagen och övrig

ledighetslagstiftning.

Utskottet anser att arbetstidens längd och

förläggning har stor betydelse för arbetstagarna vad

avser både arbetsliv och privatliv. I arbetslivet

kan ett större inflytande skapa bättre

förutsättningar för ett bättre och mer utvecklande

arbete vilket i sin tur kan leda till minskad stress

i arbetslivet samtidigt som det också kan bidra till

att öka jämställdheten i samhället. Utskottet är

därför övertygat om att ett ökat inflytande för den

enskilda arbetstagaren över arbetstiden inte bara

kan kombineras med en effektivare och flexiblare

produktion utan faktiskt är en förutsättning för

detta. Reformer i en sådan riktning skulle också

medföra att individen skulle få mer inflytande över

sin vardag och skapa bättre förutsättningar för ett

mer jämställt samhälle.

Utgångspunkt för arbetet bör enligt

arbetsmarknadsutskottet vara arbetstidslagens

karaktär av skyddslagstiftning. Förslaget bör ge den

enskilda arbetstagaren ett större inflytande än i

dag över arbetstidens förläggning men samtidigt ge

en god flexibilitet i produktionen. Det är också

viktigt att en lagreglering av arbetstiden inte

hindrar parterna från att bygga vidare på de

avtalslösningar på arbetstidsområdet som redan

finns. Som regeringen framhåller i direktiven finns

det många olika exempel på goda arbetstidslösningar

via avtal.

De motioner som behandlas i detta yttrande berör

några av alla de olika aspekter som finns rörande

arbetstider. Flera av de frågor som tas upp i

motionerna ingår i uppdraget till den nytillsatta

arbetstidsutredningen att belysa respektive lägga

fram förslag om.

Utskottet anser inte att det i dagsläget finns

skäl att närmare ta ställning till hur en framtida

arbetstidsreglering bör utformas utan anser att det

är angeläget att avvakta slutsatserna från

Arbetstidsutredningen. Motionerna Sf10 yrkande 4

delvis och Sf12 yrkande 8 bör därför avstyrkas.

Utskottet ställer sig positivt till vad som anförs

i direktiven om att en arbetstidsreglering, som

innebär ett stärkt inflytande över arbetstiden för

individen, kan bidra till minskad stress och bättre

förutsättningar för jämställdhet. Utskottet kommer

att behandla frågorna i sitt eget betänkande.

I motion Sf11 anser Centerpartiet att det bör

införas en skyldighet att i företags och

förvaltningars verksamhetsberättelser redovisa vilka

möjligheter arbetstagarna har till föräldraledighet

och hur det faktiska uttaget av föräldraledighet ser

ut.

Utskottet har vid upprepade tillfällen berört

föräldraförsäkringens betydelse bl.a. för en ökad

jämställdhet mellan kvinnor och män. För att såväl

mammor som pappor skall kunna kombinera arbete med

familj och tidigt etablera en god kontakt och

relation med barnet är det därför en viktig fråga

inom föräldraförsäkringen hur uttaget av

föräldrapenningdagarna fördelar sig mellan

föräldrarna. För närvarande är pappornas uttag av

föräldrapenningdagarna lågt i förhållande till

mammornas. Kunskapen om orsakerna bakom denna

fördelning är bristfällig. Det är därför önskvärt

att finna anledningarna till den ojämna fördelningen

av dagarna och att på sikt även uppnå en jämnare

fördelning.

Införandet av den s.k. pappa- respektive

mammamånaden 1995 har tydligt påverkat pappornas

nyttjande av föräldrapenningen. Uppgifter från

Riksförsäkringsverket visar att ca 80 % av papporna

till barn födda efter regeländringen 1995 har

nyttjat föräldrapenning under barnets första fyra

år. Cirka 50 % av papporna till barn födda åren 1993

och 1994, dvs. före regeländringen, hade nyttjat

förmånen under motsvarande tid. När barnen födda

1995 fyllde fyra år hade deras pappor i genomsnitt

tagit ut 41 ersättningsdagar med föräldrapenning och

50 % av papporna hade tagit ut tid motsvarande den

s.k. pappamånaden. Som utskottet berört ovan är det

positivt att den s.k. pappamånaden nu föreslås bli

utökad till två månader.

Orsakerna till att så få pappor tar ut

föräldraledighet kan vara flera och någon klar bild

finns inte. En tänkbar orsak kan vara att många män

har högre inkomster än kvinnor, vilket i kombination

med takbegränsningen för ersättningsnivån i

föräldraförsäkringen medför att familjeinkomsten

blir lägre när pappan är ledig. I många fall kan det

också tänkas att inställningen hos arbetsgivaren

liksom fördomar och attityder bland arbetskamrater

etc. spelar en roll. Det finns emellertid flera goda

exempel på arbetsgivare som uppmuntrar sina

anställda, både kvinnor och män, att ta ut sin

föräldraledighet. Många av dessa arbetsgivare ger

också den anställde kompensation för mellanskillnad

i inkomst som uppstår vid uttag av

föräldraledigheten. Utskottet vill här också

framhålla att det av 5 § jämställdhetslagen

(1991:433) följer att en arbetsgivare skall

underlätta för både kvinnliga och manliga

arbetstagare att förena förvärvsarbete och

föräldraskap.

Utskottet kan dela den uppfattning som förs fram i

motionen att ett sätt att underlätta för

arbetstagare, och då främst män, att ta ut sin

föräldraledighet är att öppet redovisa hur

bestämmelserna tillämpas i den enskilda

verksamheten. Utskottet vill dock understryka att

liknande behov av redovisning finns även inom andra

områden såsom arbetsskador, sjukfrånvaro,

utbildningsinsatser, personalomsättning m.m. Som

utskottet redovisade i betänkandet 1999/2000:AU2

anses det finnas hinder i redovisningslagstiftningen

mot att ta in sådana uppgifter i årsredovisningar,

eftersom syftet med lagstiftningen är att ge

intressenter i ett bolag upplysningar som är av

betydelse för bedömningar av bolagets ekonomiska

förhållanden och utvecklingsmöjligheter. Utskottet

vill i detta sammanhang även påminna om de

möjligheter som finns att använda sig av de

jämställdhetsplaner som det åligger en arbetsgivare

att upprätta enligt jämställdhetslagen. I en sådan

plan går det t.ex. att fastställa en policy för

uttag av föräldraledighet m.m. Eftersom

jämställdhetslagen även ställer krav på uppföljning

av föregående års plan går det därigenom att bedöma

hur uttaget av föräldraledighet ser ut.

Med hänsyn till det anförda anser utskottet att

motion Sf11 yrkande 1 bör avstyrkas.

Stockholm den 15 februari 2001

På arbetsmarknadsutskottets vägnar

Sven-Erik Österberg

I beslutet har deltagit Sven-Erik Österberg (s),

Hans Andersson (v), Margareta Andersson (c), Mikael

Odenberg (m), Björn Kaaling (s), Kent Olsson (m),

Laila Bjurling (s), Patrik Norinder (m), Sonja

Fransson (s), Camilla Sköld Jansson (v), Maria

Larsson (kd), Christel Anderberg (m), Elver Jonsson

(fp), Anders Karlsson (s), Cinnika Beiming (s) och

Magnus Jacobsson (kd).

Avvikande meningar

1. Mikael Odenberg, Kent Olsson, Patrik Norinder och

Christel Anderberg (alla m)

anser att utskottets bedömning i fråga om en ny

femte förmånsnivå i föräldraförsäkringen och en

allmän utredning om konsekvenserna av propositionens

förslag borde ha följande lydelse:

I propositionen föreslår regeringen att en ny

förmånsnivå motsvarande en åttondels förmån skall

införas i föräldraförsäkringen. Detta medför att en

arbetstagare får möjlighet att reducera sin

arbetstid med en timme per dag. Vi anser i stället

att utgångspunkten skall vara att arbetstidens längd

bör avgöras genom avtal som träffas mellan

arbetsgivaren och arbetstagaren. Det är

arbetsgivaren och arbetstagaren som har de bästa

förutsättningarna att själva avgöra arbetstidens

längd och komma överens om hur omfattande ledigheten

skall vara och när den skall tas ut. Av den

anledningen bör inte staten i detalj reglera hur

arbetstiden skall disponeras på det sätt som sker

genom de nu föreslagna förändringarna.

Det finns även andra skäl för att inte genomföra

den föreslagna lagändringen. En utvidgning av

föräldraledigheten innebär att näringslivet, och då

främst de små företagen, ställs inför nya belastande

administrativa rutiner. Den åttondels förmån som nu

föreslås i föräldraförsäkringen saknar dessutom en

motsvarighet i sjukförsäkringen som är uppbyggd på

en indelning i fjärdedelar. Vid en tillbakablick

visar det sig också att alltsedan 1970-talet har den

här typen av tvingande åtgärder ofta förfelat sitt

syfte.

Trots att dessa uppenbara olägenheter

uppmärksammades under beredningen har regeringen

valt att lägga fram förslaget om lagändring.

Det bör också framhållas att den föreslagna

förmånen riskerar att motverka

jämställdhetssträvandena på arbetsmarknaden genom

att kvinnor i egenskap av presumtiva mödrar riskerar

att få en relativt försvagad ställning på

arbetsmarknaden i förhållande till andra

arbetstagare.

Med hänvisning till det anförda anser vi att

förslaget om att införa ny förmånsnivå motsvarande

en åttondels förmån i föräldraförsäkringen bör

avslås. Motion Sf10 yrkande 2 bör således

tillstyrkas.

Regeringen föreslår i propositionen att när en förälder önskar

minska sin arbetstid med upp till en fjärdedel under

barnets åtta första år skall denne inte längre

behöva visa att detta inte medför en påtaglig

störning, utan bevisbördan för att det medför en

påtaglig störning skall fortsättningsvis ligga på

arbetsgivaren. När det gäller uttaget av

delledigheten är regeringens ambition att

arbetstagarens behov skall få ökat genomslag genom

att arbetsgivares rätt att leda verksamheten och

förlägga ledigheten inskränks. Det är vår fasta

övertygelse att förläggning av delledighet är en

fråga som arbetstagare och arbetsgivare kan komma

överens om. I den mån meningsskiljaktighet uppstår

om förläggning av ledighet torde detta kunna

regleras genom avtal. Ur vårt perspektiv bör

arbetsgivare och arbetstagare ha lika stor möjlighet

att påverka anställningens utformning genom avtal.

De ekonomiska konsekvenserna av förändringarna

inom föräldraledighetslagen får främst bäras av

enskilda människor och företag och i mindre

utsträckning av staten. Regeringen konstaterar att

förslaget om förläggning av delledighet enligt

föräldraledighetslagen inte kommer att innebära

belastningar på samhällsekonomin eller

statsfinanserna men leda till ökade kostnader för

arbetsgivare, i de fall arbetsgivare och

arbetstagare inte kan komma överens. Vi finner att

regeringen med detta rapsodiska avfärdande av

invändningen mot förslaget tar för lätt på de

problem som kan uppstå för näringslivet, och då

främst småföretagare. Därför bör inte dessa förslag

antas innan de underkastats en utredning.

Om de nu föreslagna ändringarna genomförs riskerar

småbarnsföräldrar, och kvinnor i synnerhet, att

drabbas av ökade svårigheter i arbetslivet. Trots

att regeringen uppmärksammar dessa problem i

propositionen, väljer den att lägga fram ett förslag

som underminerar småbarnsföräldrars förutsättningar

på arbetsmarknaden.

Med hänvisning till vad som anförts om risken att

vissa av regeringens förslag om föräldraförsäkring

och föräldraledighet kan komma att påverka

samhällsekonomin och kvinnors ställning på

arbetsmarknaden negativt, bör konsekvenserna av

förslagen om bl.a. lagfäst arbetstidsförkortning och

förläggning av delledighet utredas innan beslut

fattas i dessa frågor. Motion Sf10 yrkande 4 bör

således tillstyrkas. Motion Sf11 yrkande 7 och Sf12

yrkande 8 bör avstyrkas i den mån de inte kan anses

tillgodosedda med vad som anförs i denna avvikande

mening.

2. Maria Larsson och Magnus Jacobsson (båda kd)

anser att utskottets bedömning i fråga om föräldrars

rätt till tjänstledighet och flexibel arbetstid

borde ha följande lydelse:

En förutsättning för att både kvinnor och män skall

ha möjlighet att utvecklas i sin yrkesroll och

samtidigt kunna fungera i den viktiga föräldrarollen

är att vi kan skapa ett barnvänligt arbetsliv,

alltså stora möjligheter för kvinnor och män att

förena föräldraskap och arbetsliv på ett bra sätt.

Att vara förälder, att vårda och fostra barn, bör

betraktas som en kompetenshöjning och en viktig

samhällsuppgift. Mycket tyder på att en ökad

förvärvsfrekvens och ett högre tempo i arbetslivet

försvårar kombinationen med föräldraskap. Det kan få

allvarliga konsekvenser i framtiden om det inte

skapas möjligheter för barn att födas och för vuxna

att vara föräldrar. Vi välkomnar därför förslaget om

ett förtydligande av lagen när det gäller

arbetstagarens önskemål om förläggningen av den

förkortade arbetstiden. Samtidigt kan formuleringen

"om en sådan förläggning inte medför påtaglig

störning i arbetsgivarens verksamhet" också kunna

tillgodose arbetsgivarens krav.

Även förslaget om att införa en femte förmånsnivå

i föräldraförsäkringen tillgodoser på ett bättre

sätt arbetstagarens möjlighet att välja på vilket

sätt han eller hon skall kombinera arbetsliv och

föräldraskap. Vi anser dock att denna flexibilitet

bör finnas kvar även när föräldraförsäkringen

upphört. En lösning för att underlätta för

föräldrarna att i mycket större utsträckning välja

hur man vill disponera sin tid med barnen även efter

det första året vore att införa ett

barnomsorgskonto. Det bör också införas en rätt i

lag till tre års tjänstledighet (hel eller deltid)

för nyblivna föräldrar. Föräldrarna skall ha

möjlighet att dela upp ledigheten mellan sig, om

båda arbetar eller studerar. Den som varit

tjänstledig skall ha rätt att återvända till sitt

arbete.

Med hänvisning till det anförda bör motion Sf12

yrkande 6 tillstyrkas.

Stressen ökar i hela samhället och alltfler

människor upplever att de inte får tiden att räcka

till vare sig i sitt privata liv eller i yrkeslivet.

En grupp som är särskilt drabbad är

småbarnsföräldrar som förvärvsarbetar. Ett sätt att

ge dem bättre möjligheter att kombinera familj och

arbetsliv är att underlätta möjligheterna till

flexibla arbetstider.

En undersökning som Hem och Skola har gjort visar

att föräldrar i första hand önskar flexiblare inte

kortare arbetstid för att kunna förena föräldraskap

och arbetsliv. Undersökningen visade att 39 % anser

att flexibel arbetstidsförläggning är bästa

botemedlet mot "ansvarskrockar". Det ökar

möjligheten att också ha mer tid för sina barn när

de nått skolåldern eller behöver föräldrastöd som

tonåringar.

Flexibel arbetstid innebär t.ex. att arbetstagaren

tillsammans med arbetsgivaren kan välja hur

arbetstiden skall förläggas. Tack vare den tekniska

utvecklingen är det i dag lättare att arbeta

hemifrån. Arbetet bör kunna organiseras så att

möjlighet ges till frivillig arbetsdelning och/eller

att tjänstledighet underlättas.

Med hänvisning till det anförda bör motion Sf12

yrkande 8 tillstyrkas och motion Sf10 yrkande 4

delvis avstyrkas i den mån den inte kan anses

tillgodosedd med vad som anförs i denna avvikande

mening.

3. Margareta Andersson (c) och Elver Jonsson (fp)

anser att utskottets bedömning i fråga om

redovisning i företags och förvaltningars

verksamhetsberättelser om möjligheterna till och det

faktiska uttaget av föräldraledighet och förläggning

av delledighet borde ha följande lydelse:

Att ha möjlighet att kombinera föräldraskap med

förvärvsarbete är en viktig utgångspunkt för den

svenska familje-, arbetsmarknads- och

jämställdhetspolitiken.

Under 1960-talet kom den svenska familjepolitiken,

i en tid av stark ekonomisk expansion, att utvecklas

i nära samspel med arbetsmarknadspolitiken. Den

grundläggande målsättningen var att tillgodose

efterfrågan på arbetskraft genom att mobilisera

dolda arbetskraftsreserver. Allt sedan dess har det

funnits en stark koppling mellan kvinnors deltagande

på arbetsmarknaden och svensk familjepolitik.

Målsättningen för familjepolitiken har varit att

göra det möjligt för kvinnor och män att kombinera

förvärvsarbete och familjeliv samtidigt som de skall

ha möjlighet att ge barnen en trygg uppväxt.

I praktiken har detta inte fått fullt genomslag,

mycket beroende på skillnader i mäns och kvinnors

löner och kopplingen till inkomst, men även beroende

på skillnader i förvärvsfrekvensen bland

småbarnsföräldrar där män i större utsträckning än

kvinnor förvärvsarbetar. Det faktum att män

generellt har en högre utkomst av sitt arbete än

kvinnor leder till att det ekonomiska bortfallet

blir större i de fall där mannen tar ut

föräldraledigheten än om kvinnan gör det. I takt med

att dessa inkomstskillnader minskar ökar även

sannolikheten för att män i större utsträckning än i

dag skall få möjlighet att ta sitt ansvar i

föräldraskapet utan att familjens ekonomi skall lida

skada. Till detta skall även samhällets attityder

och struktur läggas som en ytterligare orsak till

att män i mindre omfattning än kvinnor nyttjar sin

lagstadgade rätt till föräldraledighet. Därför är

det viktigt att opinionsbildningen drivs med kraft

om en förbättring skall åstadkommas.

De angivna begränsningarna i männens möjligheter

att på ett mer aktivt sätt delta i föräldraskapet

cementerar de könsroller som formats av samhället.

Tyvärr är det dessutom inte ovanligt att män aktivt

motarbetas av arbetsledning och arbetskamrater på

sin arbetsplats när de försöker ta del av sina

lagstadgade rättigheter som föräldrar, något som

inverkar negativt på arbetet mot ökad jämställdhet.

Det finns dock goda exempel från många företag;

vissa företag går t.ex. in och betalar den skillnad

som uppstår mellan den ordinarie lönen och den

ersättning som utgår från föräldraförsäkringen då

arbetstagaren tar ut sin föräldraledighet.

Vi anser att ett sätt att framhålla de företag som

underlättar uttag av föräldraledighet och samtidigt

ger stöd till föräldrar, främst pappor, som vill ta

ut sin föräldraledighet vore att i företags och

förvaltningars verksamhetsberättelser redovisa

möjligheterna till och det faktiska uttaget av

föräldraledighet bland personalen.

Med hänvisning till det anförda bör motion Sf11

yrkande 1 tillstyrkas.

Den i propositionen föreslagna förändringen i frågan

om förläggning av delledighet kan komma att slå

olika mot skilda typer av företag beroende på

företagets verksamhet och storlek. Detta kan i

förlängningen leda till stora gränsdragningsproblem

vad gäller bedömningen av vad som kan sägas utgöra

en allvarlig störning. Det föreligger därför en

uppenbar risk att den föreslagna förändringen kommer

att drabba små och medelstora företag i större

utsträckning än stora företag.

Möjligheten till samvaro mellan föräldrar och barn

är viktigt för både barnen och föräldrarna. Det är

därför inte önskvärt att dessa möjligheter riskerar

inskränkas av en lagstiftning som i förlängningen

kan komma att missgynna arbetslösa

småbarnsföräldrars möjligheter att förena familj och

arbete. De nu föreslagna förändringarna i

lagstiftningen kan nämligen leda till att företagare

drar sig för att rekrytera arbetssökande som är

småbarnsföräldrar. En sådan utveckling skulle

innebära att situationen blev än mer besvärlig för

en redan utsatt grupp.

Det är tveksamt om den av regeringen föreslagna

förändringens positiva effekter avseende valfrihet

för arbetstagaren står i proportion till de

inskränkningar som den medför för i första hand små

och medelstora företag. Vi anser därför att det är

önskvärt att denna förändring inte genomförs i detta

skede utan att den kopplas till den utredning som

tillsatts för översynen av arbetstidslagen,

semesterlagen och övrig ledighetslagstiftning.

Med hänsyn till det anförda bör motion Sf11

yrkande 7 tillstyrkas. Motion Sf10 yrkande 4 delvis

bör avstyrkas i den mån den inte kan anses

tillgodosedd med vad som anförts i denna avvikande

mening.