Bet. 2000/01:SfU12

Socialförsäkringsutskottets betänkande

2000/01:SFU12

Uppehållstillstånd för adopterade

Innehåll

Sammanfattning

Propositionen

Följdmotion

Utskottets överväganden

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

Reservationer

2000/01

SfU12

Redogörelse för ärendet

Ärendet och dess beredning

I proposition 2000/01:66 Uppehållstillstånd för

adopterade föreslår regeringen att riksdagen antar

förslag till ändringar dels i utlänningslagen

(1989:529), dels i lagen (1971:796) om

internationella rättsförhållanden rörande adoption.

Regeringens förslag återfinns i bilaga 1 och

lagförslagen i bilaga 2.

Med anledning av propositionen har en motion

väckts. Förslagen i motionen återges i bilaga 1.

Sammanfattning

I betänkandet behandlar utskottet regeringens

proposition 2000/01:66 Uppehållstillstånd för

adopterade jämte en motion som väckts med anledning

av propositionen.

I propositionen föreslås att en bestämmelse införs

i utlänningslagen som uttryckligen reglerar

möjligheten att ge uppehållstillstånd på grund av

adoption för barn under 18 år. Vidare föreslås att

utlänningsmyndigheterna alltid skall godta den

anknytning som uppkommit genom ett beslut om

adoption som meddelats av svensk domstol samt att

svenska domstolar skall inhämta yttrande från

Migrationsverket i adoptionsärenden som rör

utomnordiska medborgare som är tolv år eller äldre.

Ändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2001.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag och

avstyrker motionsyrkandena.

I betänkandet finns två reservationer.

Propositionen

I proposition 2000/01:66 Uppehållstillstånd för

adopterade har regeringen (Utrikesdepartementet)

föreslagit att riksdagen antar regeringens förslag

till:

1. lag om ändring i utlänningslagen (1989:529),

2. lag om ändring i lagen (1971:796) om

internationella rättsförhållanden rörande adoption.

Lagförslagen återfinns som bilaga 2.

Följdmotion

2000/01:Sf17 av Magda Ayoub m.fl. (kd) vari föreslås

att riksdagen fattar följande beslut:

1. Riksdagen avslår förslaget till tillägg i

utlänningslagen som specifikt avser adopterade under

18 år.

2. Riksdagen beslutar att ta bort prövningen av

uppehållstillstånd avseende de av svensk domstol

meddelade adoptionerna för barn mellan 12 och 17 år.

3. Riksdagen beslutar att återinföra "sista

länken"-bestämmelsen i utlänningslagen.

BILAGA 2

Regeringens lagförslag

Utskottets överväganden

Uppehållstillstånd för underåriga

och vuxna adopterade m.m.

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bifaller regeringens förslag

1. att införa en bestämmelse i utlänningslagen

som uttryckligen reglerar möjligheten att

ge uppehållstillstånd på grund av adoption

för barn under arton år,

2.

3. att det i utlänningslagen uttryckligen

anges att den anknytning som har uppkommit

genom en svensk domstols beslut i ett

adoptionsärende skall godtas i utlännings-

myndigheternas ärenden om

uppehållstillstånd och

4.

5. att svenska domstolar alltid skall inhämta

yttrande från Migrationsverket i

adoptionsärenden, om adoptionen gäller en

utomnordisk medborgare som är 12 år eller

äldre och att denna skyldighet regleras i

lag.

6.

Därmed avslår riksdagen motionsyrkanden bl.a.

om att slopa prövningen av uppehållstillstånd

när svensk domstol meddelat beslut om adoption

för barn mellan 12 och 17 år. Jämför

reservation nr 1 (m, kd och fp).

Gällande bestämmelser

Svenska adoptioner

Adoption uppkommer genom att domstol ger sitt

tillstånd (4 kap. 1 § föräldrabalken, FB). Både barn

och vuxna kan adopteras. Enligt huvudregeln skall

sökanden ha fyllt 25 år för att kunna adoptera. Om

adoptionen gäller ett eget barn, makes barn eller

makes adoptivbarn eller om det annars finns

synnerliga skäl, kan adoption medges så snart

adoptanten fyllt arton år (4 kap. 1 § FB). Det finns

inte några åldersgränser för adoptivbarnet.

Domstolen skall inhämta upplysningar om bl.a.

adoptivbarnet och den som vill adoptera (4 kap. 10 §

FB). När den som adopteras är över 18 år betonas i

förarbetena att det kan vara lämpligt att domstolen

inhämtar yttrande från någon annan myndighet som kan

tillföra ärendet upplysningar av värde, t.ex.

arbetsmarknads- eller utbildningsmyndigheter eller -

när en medborgare i ett utomnordiskt land skall

adopteras - Migrationsverket. Verkets inställning

kan behöva inhämtas även i fall då den som skall

adopteras är under 18 år. Det gäller särskilt då det

finns anledning att misstänka att adoptionen syftar

till att kringgå gällande invandringsbestämmelser

(prop. 1980/81:112 s. 15).

Domstolen skall pröva om det är lämpligt att

adoptionen äger rum. Tillstånd får ges endast

om adoptionen är till fördel för barnet samt

sökanden har uppfostrat barnet eller vill

uppfostra det eller det annars med hänsyn till

det personliga förhållandet mellan sökanden och

barnet finns särskild anledning till adoptionen

(4 kap. 6 § första stycket FB).

Internationella adoptioner

När det gäller internationella adoptioner finns det

särskilda bestämmelser i lagen (1971:796) om

internationella rättsförhållanden rörande adoption -

1971 års lag - och i lagen (1997:191) med anledning

av Sveriges tillträde till Haagkonventionen om skydd

av barn och samarbete vid internationella adoptioner

- 1997 års lag. Förordningen (1931:429) om vissa

internationella rättsförhållanden rörande äktenskap,

adoption och förmynderskap innehåller bestämmelser

avseende internordiska förhållanden.

Enligt 1971 års lag gäller ett utländskt

adoptionsbeslut automatiskt i Sverige om

adoptanten/adoptanterna var medborgare eller hade

hemvist i den främmande staten när adoptionsbeslutet

meddelades. Om den utländska adop-tionen gäller ett

adoptivbarn som var svensk medborgare eller hade

hemvist i Sverige krävs att den godkänns av Statens

nämnd för internationella adoptionsfrågor (NIA) för

att adoptionen skall gälla här. Ett utländskt

adoptionsbeslut får dock inte erkännas om detta

skulle vara uppenbart oförenligt med grunderna för

den svenska rättsordningen, dvs. skulle strida mot

ordre public. Av förarbetena till 1971 års lag

framgår att adoptionen inte bör gälla här (prop.

1971:113 s. 48) om en utländsk medborgare med

hemvist i Sverige i sitt hemland adopterar en vuxen

person uteslutande i tanke att därmed underlätta för

honom eller henne att få uppehållstillstånd och

arbetstillstånd i Sverige och på längre sikt svenskt

medborgarskap.

En grundtanke med 1997 års lag och den

bakomliggande Haagkonventionen är att ansvaret

för adoptioner skall delas mellan ursprungs-

och mottagarländerna. Principen om barnets

bästa skall vara vägledande. Mottagarlandet

skall bl.a. ha fastställt att nödvändiga

samtycken har lämnats, att de blivande

adoptivföräldrarna är lämpliga och att

adoptivbarnet har eller kommer att få tillstånd

att resa in i landet och bosätta sig där. En

genomförd adoption skall erkännas omedelbart

enligt de andra konventionsstaternas

lagstiftning. Genom erkännandet godkänns a) det

rättsliga barn-föräldra-förhållandet mellan

barnet och dess adoptivföräldrar, b)

adoptivföräldrarnas föräldraansvar för barnet

och c) att det tidigare rättsliga förhållandet

mellan barnet och dess biologiska föräldrar har

upphört, om adoptionen har denna verkan i den

fördragsslutande stat där den ägde rum.

Utlänningslagen

Enligt den lagstiftning som trädde i kraft den 1

januari 1997 (prop. 1996/97:25, bet. 1996/97:SfU5,

rskr. 1996/97:80) sänktes åldersgränsen till 18 år

för uppehållstillstånd för ogifta barn som önskar

återförena sig med sina föräldrar. Vidare bedömdes

att anhöriga utanför kärnfamiljen inte skulle

beviljas uppehållstillstånd i Sverige i samma

utsträckning som tidigare. Härmed avsågs främst

kategorier som föräldrapar, ensamstående föräldrar

och s.k. sista länken-fall, dvs. en person vars

samtliga nära släktingar var bosatta i Sverige.

Enligt 2 kap. 4 § första stycket 2 utlänningslagen

(1989:529) (UtlL) gäller numera att

uppehållstillstånd får ges till en utlänning som är

under 18 år och ogift och som är eller har varit

hemmavarande barn till någon som är bosatt i Sverige

eller som har beviljats uppehållstillstånd för

bosättning här. I praxis omfattas både biologiska

och adopterade barn av paragrafen. Om den adopterade

har varit hemmavarande barn till de i Sverige

bosatta adoptivföräldrarna under bosättning

utomlands, kan uppehållstillstånd ges enligt denna

bestämmelse.

Uppehållstillstånd får vidare ges till en

utlänning som annars har särskild anknytning till

Sverige (2 kap. 4 § första stycket 4 UtlL).

Adopterade barn under 18 år som inte uppfyller

kravet på att ha varit hemmavarande barn till i

Sverige bosatta adoptivföräldrar beviljas i regel

uppehållstillstånd enligt denna bestämmelse.

Uppehållstillstånd får även ges till en utlänning

som på något annat sätt är nära anhörig till någon

som är bosatt i Sverige eller har beviljats

uppehållstillstånd för bosättning här och som ingått

i samma hushåll som den personen (2 kap. 4 § första

stycket 3 UtlL). Vuxna barn får beviljas

uppehållstillstånd enligt denna bestämmelse om

barnet och de i Sverige bosatta föräldrarna tidigare

ingått i samma hushåll. Enligt förarbetena måste det

dessutom finnas någon form av beroendeförhållande

som gör det svårt för släktingarna att leva

åtskilda. Detta innebär att det måste krävas att de

levt i samma hushåll omedelbart före den härvarandes

flyttning till Sverige och att ansökan om

familjeåterförening görs relativt snart efter det

att den härvarande bosatt sig här (prop. 1996/97:25

s. 113). I praxis tillämpas lagrummet för både

biologiska och adopterade vuxna barn.

En ansökan om uppehållstillstånd av en vuxen

adopterad, som inte tidigare har ingått i

hushållsgemenskap med adoptivföräldrarna, prövas

normalt enligt 2 kap. 4 § första stycket 4 UtlL.

Liksom beträffande underåriga adopterade krävs för

att uppehållstillstånd skall beviljas enligt denna

punkt att den adopterade har särskild anknytning

till Sverige.

Riksdagen har nyligen godkänt regeringens

proposition 1999/2000:147 med förslag bl.a. om

att även utomnordiska adoptionsbeslut, som

gäller i Sverige på grund av lag, skall medföra

automatiskt förvärv av svenskt medborgarskap

för adoptivbarn, om någon av personerna som

adopterar är svensk medborgare och barnet inte

har fyllt tolv år (bet. 2000/01:SfU8, rskr.

2000/01:143).

Propositionen

Uppehållstillstånd för underåriga adopterade

Liksom andra underåriga har adopterade barn behov av

rättsordningens uttalade skydd. Ett avslag på en

ansökan om uppehållstillstånd för en adopterad

underårig kan enligt regeringen få olyckliga

konsekvenser. Om ansökan om uppehållstillstånd

avslås, kan ändå adoptivföräldrarnas föräldraansvar

finnas kvar samtidigt som barnets rättsliga

förhållande till sina biologiska föräldrar helt

eller delvis har upphört.

Det förhållandet att underåriga adoptivbarn

beviljas uppehållstillstånd enligt 2 kap. 4 § första

stycket 4 UtlL, som kräver att den sökande har en

särskild anknytning till Sverige, står enligt

regeringen inte i överensstämmelse med att

bestämmelsen enligt förarbetena skall tillämpas

endast i undantagsfall när det gäller

släktanknytningar (prop. 1996/97:25 s. 285).

I propositionen föreslås därför att en bestämmelse

införs i utlänningslagen, 2 kap. 4 § första stycket

2 a, som uttryckligen reglerar möjligheten att ge

uppehållstillstånd på grund av adoption för barn

under 18 år.

Enligt huvudregeln krävs att barn under 18 år är

eller har varit hemmavarande barn till den i Sverige

bosatta personen för att uppehållstillstånd skall

beviljas. Om underåriga adoptivbarns rätt till

uppehållstillstånd reglerades i lagen utan att

särskilda kriterier angavs, skulle enligt regeringen

adopterade kunna få en förmånligare ställning än

biologiska barn som aldrig varit hemmavarande hos

den i Sverige bosatta föräldern. Detta är emellertid

inte avsikten med förslaget. Den nu föreslagna

särskilda regleringen för adopterade bör därför

endast vara avsedd för adopterade som inte kan

uppfylla kravet på att ha varit hemmavarande barn

till adoptivföräldrarna.

Den föreslagna ändringen, som även omfattar

möjligheten att ge ett tidsbegränsat

uppehållstillstånd, föreslås träda i kraft den

1 juli 2001.

Uppehållstillstånd för vuxna adopterade

För barn som blivit myndiga är möjligheterna att få

uppehållstillstånd i Sverige mer begränsade än för

underåriga. Detta gäller både biologiska barn och

adopterade. Ett sådant barns möjlighet till

uppehållstillstånd i Sverige är i princip begränsad

till att personen i fråga ingått i samma hushåll som

den i Sverige bosatta personen eller att han eller

hon annars har särskild anknytning hit (2 kap. 4 §

första stycket 3 och 4 UtlL).

Den ändring i lagstiftningen om uppehållstillstånd

för anhöriga som trädde i kraft 1997 har enligt

regeringen inneburit minskade möjligheter att få

uppehållstillstånd för adopterade vuxna. Detta är

emellertid en ändring som inte endast berör

adopterade utan även andra kategorier av anhöriga

berörs, t.ex. biologiska vuxna barn som inte

uppfyller kraven på tidigare hushållsgemenskap.

Regeringen anser att det principiellt är viktigt att

adoptivbarn och biologiska barn så långt som möjligt

har samma rättsliga ställning i fråga om uppehålls-

tillstånd.

Eftersom adopterade vuxna torde utgöra endast en

mycket liten del av alla tillståndssökande anser

regeringen att prövningen av en vuxen adopterads

ansökan om uppehållstillstånd är förenlig med den

karaktär av undantagsbestämmelse som punkt 4 anses

ha när det gäller släktanknytningar. Regeringen

anser mot den bakgrunden att det inte finns

anledning att införa en ny bestämmelse enligt vilken

de vuxna adopterades möjligheter till

uppehållstillstånd regleras särskilt. Även

fortsättningsvis bör således frågan om

uppehållstillstånd för adopterade vuxna prövas

enligt 2 kap. 4 § första stycket 4 UtlL.

Adoptionsanknytning som godtas i ett ärende om

uppehållstillstånd

När det är fråga om att genom adoptionen befästa ett

personligt förhållande mellan sökanden och den som

avses bli adopterad, ställer domstolarna normalt

krav på att förhållandet i allt väsentligt är som

det mellan föräldrar och deras biologiska barn. Om

utlänningsmyndigheterna inte godtar den genom

adoptionen uppkomna anknytningen, blir det enligt

regeringen närmast fråga om en omprövning av

domstolens bedömning. Enligt regeringens mening kan

en sådan ordning av principiella skäl inte

accepteras.

I propositionen föreslås därför att det i

utlänningslagen uttryckligen skall anges att den

anknytning som har uppkommit genom en svensk

domstols beslut i ett adoptionsärende skall godtas i

utlänningsmyndigheternas ärenden om

uppehållstillstånd. Denna ändring föreslås träda i

kraft den 1 juli 2001.

Enligt regeringen kan utlänningsmyndigheterna ändå

komma att pröva vissa omständigheter som rör

relationen mellan den adopterade och adoptivför-

äldrarna eftersom domstolarna och utlänningsmyndig-

heterna har olika uppgifter i detta avseende. Medan

domstolarna har att pröva om det föreligger ett

verkligt förälder-barn-förhållande skall utlännings-

myndigheterna pröva om utlänningslagstiftningen

medger att uppehållstillstånd beviljas.

Ett utomlands meddelat adoptionsbeslut, som inte

strider mot ordre public, gäller i Sverige antingen

automatiskt eller efter godkännande av NIA.

Utlänningsmyndigheternas prövning av om syftet med

en utomlands beslutad adop-tion som gäller i Sverige

främst varit ett försök till kringgående av svenska

utlänningsregler har stöd i förarbetena till 1971

års lag (jfr prop. 1971:113 s. 38). Utrymmet för att

avslå en ansökan om uppehållstillstånd på denna

grund är dock enligt regeringen mycket begränsat. I

proposition 1971:113 anges att det bör beaktas om

det finns anledning anta att adoptionen har kommit

till stånd huvudsakligen för att den adopterade

skall få en gynnsammare behandling i just det ärende

som är i fråga. Med hänsyn härtill och till den s.k.

seriositetsprövningen inom ramen för

tillståndsgivningen när det gäller äktenskap och

samboförhållanden anser regeringen att det finns

utrymme för att inom ramen för gällande lagstiftning

göra en prövning av om adoptionen varit ett led i

ett kringgående av utlänningslagstiftningen.

Det finns enligt regeringen självfallet en risk

för olyckliga konsekvenser om en underårig inte

tillåts bosätta sig hos sina adoptivföräldrar i

Sverige. Emellertid kan det också finnas fall där

det skulle vara direkt stötande om adoptionsbeslutet

utan någon vidare prövning lades till grund för

bedömningen av ansökan om uppehållstillstånd.

Regeringen anser därför att utlännings-myndigheterna

i ärendet om uppehållstillstånd även

fortsättningsvis bör kunna beakta det bakomliggande

syftet med en adoption som skett i utlandet och att

detta skall gälla såväl adoptioner där den

adopterade är underårig som där den adopterade är

vuxen.

Enligt regeringens bedömning är de fall där det

kan bli aktuellt att frånkänna den utomlands

meddelade adoptionen verkan i ärendet om

uppehållstillstånd troligen mycket sällsynta. Om det

utländska adoptionsbeslutet strider mot ordre public

är adoptionen dock inte gällande i Sverige. Har

möjligheten till uppehållstillstånd i Sverige varit

en bidragande orsak till adoptionen, men inte den

främsta anledningen, bör utlänningsmyndigheterna

godta den anknytning som uppkommit genom det

utländska adoptionsbeslutet. Endast beträffande fall

som ryms mellan dessa båda situationer bör det komma

i fråga att frånkänna adoptionen verkan i ärendet om

uppehållstillstånd.

I propositionen anförs att ingen adoption bör

genomföras under den oriktiga föreställningen att

den automatiskt kommer att medföra att den

adopterade beviljas uppehållstillstånd i Sverige.

Regeringen gör därför bedömningen att informationen

om lagstiftningen som gäller uppehållstillstånd och

adoption bör bli bättre. Domstolsverket och

Migrationsverket bör gemensamt ta fram ett

skriftligt informationsmaterial på flera språk som

bör ges till blivande adoptivföräldrar som bor i

Sverige. Informationen bör också finnas hos utlands-

myndigheterna och på Internet.

Domstolarnas beslutsunderlag

Enligt regeringens uppfattning bör de adoptioner som

beslutas i Sverige grundas på ett så brett

beslutsunderlag som möjligt. Samtliga omständigheter

som kan vara av betydelse för om adoptionen är

lämplig bör beaktas. Eftersom den anknytning som

uppkommer genom svenska adoptionsbeslut skall godtas

av utlänningsmyndigheterna finns det skäl att låta

domstolarna mer konsekvent - och som ett led i

bedömningen av om ett förälder-barn-liknande

förhållande föreligger - uppmärksamma om det främsta

syftet med adoptionen kan antas vara att kringgå

utlänningslagstiftningen.

Mot denna bakgrund föreslår regeringen att svenska

domstolar alltid skall inhämta yttrande från

Migrationsverket när det gäller adoption av en

utomnordiska medborgare som är tolv år eller äldre.

I vissa fall kan det vara lämpligt att

Migrationsverkets inställning inhämtas även när den

som avses adopteras är under tolv år. Något hinder

mot att domstolen inhämtar yttrande också i dessa

fall föreligger inte. Detta behöver dock enligt

regeringen inte regleras i författning.

Eftersom domstolarnas skyldighet att inhämta

yttrande inskränker sig till internationella

adoptioner föreslår regeringen att bestämmelserna

tas in i 1971 års lag.

Ändringen föreslås träda i kraft den 1 juli

2001.

Motionen

I motion Sf17 av Magda Ayoub m.fl. (kd) begärs

i yrkande 1 avslag på regeringens förslag om

tillägg i utlänningslagen som specifikt avser

adopterade under 18 år. Motionärerna anser till

skillnad från regeringen att det bör räcka med

att svensk domstol vid tidpunkten för prövning

av en adoption, som avser barn mellan 12 och 17

år, inhämtar yttrande från Migrationsverket.

Det måste vara bättre för samtliga parter att

man vid samma tillfälle som adoptionen prövas

även väger in de delar som kan handla om att

kringgå utlännings-lagstiftningen. Det vore

enligt motionärerna oerhört olyckligt om

adoptionen beviljas av svensk domstol och att

man därefter nekas uppehållstillstånd. I samma

motion yrkande 2 begärs att riksdagen beslutar

att ta bort prövningen av uppehållstillstånd

när svensk domstol meddelat beslut om adoption

för barn mellan 12 och 17 år. Motionärerna

påpekar att man inte funnit något fall där

adopterade i denna ålder har nekats

uppehållstillstånd i Sverige efter det att

adoption beviljats av svensk domstol. Att

Migrationsverket skall pröva varje fall innebär

enligt motionärerna bl.a. en onödig

administrativ belastning och en längre väntan

för adoptivbarnet och adoptanterna.

Utskottets ställningstagande

Enligt regeringens förslag skall såvitt gäller barn

under 18 år särskilt regleras att uppehållstillstånd

får ges om adoptionsbeslutet har meddelats eller

avses komma att meddelas av svensk domstol eller som

gäller i Sverige antingen enligt 1971 års lag eller

enligt 1997 års lag. Såvitt gäller vuxna adopterade

gör regeringen bedömningen att det saknas skäl att

föreslå någon särskild reglering. Regeringen anser

att dessa liksom hittills bör prövas för

uppehållstillstånd enligt 2 kap. 4 § första stycket

4 UtlL.

Såvitt gäller underåriga adoptivbarn behövs enligt

regeringens uppfattning den föreslagna

lagregleringen eftersom den nuvarande regleringen

innebär att ett underårigt adoptivbarn som inte kan

bedömas som hemmavarande till den i Sverige bosatta

personen prövas för uppehållstillstånd enligt en

bestämmelse som i princip är avsedd att tillämpas

endast i undantagsfall. I sak är dock någon ändring

inte avsedd. Om barnet bedöms som hemmavarande skall

huvudregeln i 2 kap. 4 § första stycket 2 UtlL även

fortsättningsvis tillämpas. Endast om det underåriga

adoptivbarnet inte uppfyller kravet på att vara

hemmavarande barn skall den nya bestämmelsen i 2

kap. 4 § första stycket 2 a UtlL tillämpas.

Utskottet delar regeringens uppfattning att

underåriga adoptivbarns möjlighet att få

uppehållstillstånd bör framgå direkt av

utlänningslagen.

Regeringen har vidare föreslagit dels att

domstolen i ett adoptionsärende alltid skall inhämta

yttrande från Migrationsverket när adoptionen gäller

utomnordiska medborgare som är tolv år eller äldre,

dels att den familjeanknytning som uppkommit genom

en adoption beslutad av svensk domstol alltid skall

godtas när frågan om uppehållstillstånd därefter

prövas. Ett utomlands meddelat adoptionsbeslut som

gäller i Sverige automatiskt eller efter godkännande

av NIA omfattas inte av nu nämnda förslag.

Utlänningsmyndigheterna får således inte ompröva

den anknytning som svensk domstol funnit föreligga i

ett adoptionsärende utan myndigheterna skall i

stället se på förhållandet mellan adoptivförälder

och adoptivbarn (underårigt eller vuxet) på samma

sätt som ett biologiskt förälder-barn-förhållande.

Utlänningsmyndigheterna skall med andra ord i ett

sådant fall pröva ett adoptivbarns ansökan om

uppehållstillstånd som om det gällde en ansökan från

ett biologiskt barn till en i Sverige bosatt person.

Endast om det huvudsakliga syftet med adoptionen

varit ett försök att kringgå de svenska

utlänningsreglerna skall anknytningen inte läggas

till grund för uppehållstillstånd.

Utskottet inser liksom regeringen att ett avslag

på en ansökan om uppehållstillstånd för en adopterad

underårig kan få olyckliga konsekvenser. Om ansökan

om uppehållstillstånd avslås, kan ändå

adoptivföräldrarnas föräldraansvar finnas kvar

samtidigt som barnets rättsliga förhållande till

sina biologiska föräldrar kan ha upphört. Som

framgår av motion Sf17 yrkandena 1 och 2 har dessa

konsekvenser föranlett motionärernas krav att

uppehållstillstånd i princip skall beviljas

automatiskt om svensk domstol, efter hörande av

Migrationsverket, godkänt adoptionen och barnet är

mellan 12 och 17 år. Utskottet har förståelse för

motionärernas krav, som tar sikte på underåriga

adoptivbarn. Utskottet kan ändå inte godta en sådan

lösning eftersom det i så fall skulle innebära att

dessa adoptivbarn får en förmånligare ställning än

biologiska barn som inte uppfyller kravet på att

vara eller ha varit hemmavarande hos den i Sverige

bosatta föräldern. Med hänsyn till de olika

uppgifter som åligger allmänna domstolar i ett

adoptionsärende respektive utlänningsmyndigheterna i

deras prövning av om uppehållstillstånd skall

beviljas, anser utskottet att det får godtas att

utlänningsmyndigheterna skall kunna pröva om det

huvudsakliga syftet med adoptionen varit ett försök

att kringgå de svenska utlänningsreglerna. Med det

anförda tillstyrker utskottet regeringens förslag

och avstyrker motion Sf17 yrkandena 1 och 2.

Eftersom ett svenskt adoptionsbeslut således

kommer att gälla såvitt avser den av domstolen

prövade familjeanknytningen anser utskottet att det

är angeläget att domstolarna regelmässigt

uppmärksammar om adoptionen utgör ett led i ett

kringgående av den svenska utlänningslagstiftningen.

Utskottet delar därför regeringens uppfattning att

svenska domstolar i ett adoptionsärende alltid skall

inhämta yttrande från Migrationsverket när den som

adoptionen avser är utomnordisk medborgare och tolv

år eller äldre. I den mån Migrationsverket anser att

adoptionen främst syftar till att kringgå

utlännings-lagens bestämmelser och att verket därför

inte avser att bevilja adoptivbarnet

uppehållstillstånd i Sverige bör detta redovisas.

Därmed ökar enligt utskottet möjligheterna att

undvika den situationen att domstolen först

godkänner

adoptionen och utlänningsmyndigheterna därefter

avslår ansökan om uppehållstillstånd. Med det

anförda tillstyrker utskottet regeringens förslag om

att svensk domstol alltid skall inhämta yttrande

från Migrationsverket i angivna fall.

Utskottet vill erinra om att

utlänningsmyndigheterna vid en prövning av

uppehållstillstånd alltid har att beakta frågan om

sökanden i enlighet med bestämmelsen i 2 kap. 4 §

sista stycket UtlL kan förväntas föra en hederlig

vandel. Denna bestämmelse är generellt tillämplig i

ärenden om uppehållstillstånd enligt nämnda lagrum

och gäller således såväl adoptivbarn som biologiska

barn.

Utskottet vill vidare erinra om att det arbete som

pågår inom EU med att få till stånd ett direktiv om

rätt till familjeåterförening kan komma att påverka

de närmare bestämmelserna om uppehållstillstånd i

utlänningslagen.

Sista länken-fall

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår ett motionsyrkande om att

återinföra den s.k. sista länken-bestämmelsen i

utlänningslagen. Jämför reservation nr 2 (kd).

Gällande bestämmelser

Före den 1 januari 1997 gällde enligt 2 kap. 4 §

första stycket 1 UtlL att uppehållstillstånd fick

ges till en utlänning som är nära anhörig till en i

Sverige bosatt person eller som annars har särskild

anknytning till Sverige.

Genom 1997 års ändringar i utlänningslagen

preciserades familje- och anhörigbegreppen i lagen.

Enligt nu gällande bestämmelser får

uppehållstillstånd beviljas make, maka eller sambo

och hemmavarande ogifta barn under 18 år till någon

som är bosatt i Sverige eller som fått

uppehållstillstånd för bosättning här. Vidare får

uppehållstillstånd ges till andra nära anhöriga som

ingått i samma hushåll som en sådan person. Det

innebär att anhöriga utanför kärnfamiljen inte kan

beviljas uppehållstillstånd i Sverige i samma

utsträckning som tidigare. Det gäller främst

kategorier som föräldrapar, ensamstående föräldrar

och s.k. sista länken-fall, dvs. en person vars

samtliga nära släktingar är bosatta i Sverige.

Motionen

I motion Sf17 av Magda Ayoub m.fl. (kd) begärs i

yrkande 3 att riksdagen beslutar att återinföra

"sista länken"-bestämmelsen i utlänningslagen. Den

tidigare gällande bestämmelsen gav t.ex. gamla

föräldrar med barn i Sverige möjlighet att

återförenas. Ett återinförande av den tidigare

gällande bestämmelsen kan enligt motionärerna ske

utan att Anhörigkommitténs förslag behöver inväntas.

Utskottets ställningstagande

I sitt av riksdagen godkända betänkande 1998/99:SfU5

uttalade utskottet att en utvärdering borde göras av

de bestämmelser i utlänningslagen som reglerar

anhörigas invandring utanför kärnfamiljen och som

trädde i kraft den 1 januari 1997. Utskottet

framhöll att speciellt udda och ömmande fall liksom

även sista länken-fall och andra speciella

anknytningar borde uppmärksammas i utvärderingen.

Detta gav riksdagen som sin mening regeringen till

känna.

En parlamentarisk kommitté, Anhörigkommittén, har

fått uppdraget (dir. 2000:36) att utreda

utlänningslagens bestämmelser om anhöriginvandring

till Sverige. Genom tilläggsdirektiv (dir. 2000:81)

skall uppdraget rörande anhöriginvandring redovisas

senast den 1 juni 2001.

Med hänsyn till att kommittén inom kort kommer

att ha avslutat sitt arbete i den del som avser

anhöriginvandringen saknas det enligt utskottets

mening skäl att föregripa kommitténs arbete.

Utskottet anser därför att resultatet härav bör

avvaktas och avstyrker därmed motion Sf17 yrkande 3.

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

Med hänvisning till de motiveringar som

framförs under Utskottets överväganden

föreslår utskottet att riksdagen fattar

följande beslut:

1. Uppehållstillstånd för underåriga och

vuxna adopterade m.m.

Riksdagen antar regeringens förslag till

dels lag om ändring i utlänningslagen (1989:529),

dels lag om ändring lagen (1971:796) om

internationella rättsförhållanden rörande adoption.

Därmed avslår riksdagen motion 2000/01:Sf17

yrkandena 1 och 2.

Reservation 1 (m, kd, fp)

2. Sista länken-fall

Riksdagen avslår motion 2000/01:Sf17 yrkande 3.

Reservation 2 (kd)

Stockholm den 20 mars 2001

På socialförsäkringsutskottets vägnar

Berit Andnor

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Berit

Andnor (s), Bo Könberg (fp), Margit Gennser (m),

Maud Björnemalm (s), Anita Jönsson (s), Ulla

Hoffmann (v), Gustaf von Essen (m), Mariann

Ytterberg (s), Göran Lindblad (m), Ronny Olander

(s), Sven-Erik Sjöstrand (v), Fanny Rizell (kd),

Kerstin-Maria Stalin (mp), Birgitta Carlsson (c),

Mona Berglund Nilsson (s), Margareta Cederfelt (m)

och Magda Ayoub (kd).

Reservationer

Utskottets förslag till riksdagsbeslut och

ställningstaganden har föranlett följande

reservationer. I rubriken anges inom

parentes vilken punkt i utskottets förslag

till riksdagsbeslut som behandlas i

avsnittet.

1. Uppehållstillstånd för underåriga och vuxna

adopterade (punkt 1)

av Bo Könberg (fp), Margit Gennser (m), Gustaf

von Essen (m), Göran Lindblad (m), Fanny Rizell

(kd), Margareta Cederfelt (m) och Magda Ayoub

(kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 1 borde

ha följande lydelse:

1. Riksdagen antar regeringens förslag till

dels lag om ändring i utlänningslagen (1989:529) med

undantag av 2 kap. 4 § första stycket 2 a,3 och 5 §,

dels lag om ändring i lagen (1971:796) om

internationella rättförhållanden rörande adoption.

Riksdagen tillkännager som sin mening vad som

anförts om uppehållstillstånd för underåriga i

reservation 1. Därmed bifaller riksdagen motion

2000/01:Sf17 yrkandena 1 och 2.

Ställningstagande

Nuvarande regler innebär att en svensk domstol i ett

adoptionsärende först prövar om ett verkligt

förälder-barn-förhållande föreligger. Därefter

prövar utlänningsmyndigheterna om

utlänningslagstiftningen medger att

uppehållstillstånd beviljas. Enligt propositionen

skulle ett förfarande som innebär att adoptivbarn

utan förbehåll erhöll uppehållstillstånd vara

olämpligt, eftersom dessa adoptivbarn i så fall får

en förmånligare ställning än vissa biologiska barn.

Vi delar inte den uppfattningen utan anser till

skillnad från regeringen att det, såvitt avser barn

mellan 12 och 17 år, bör räcka med att svensk

domstol vid tidpunkten för prövning av en adoption

inhämtar yttrande från Migrationsverket. Ett krav på

att Migrationsverket skall pröva frågan om

uppehållstillstånd i varje fall innebär en onödig

administrativ belastning, extra kostnader samt en

längre väntan för adoptivbarnet och adoptanterna.

Enligt vår mening måste det vara bättre för alla

parter att man samtidigt som adoptionen prövas även

väger in frågan om ett eventuellt kringgående av

utlänningslagstiftningen. Det vore oerhört olyckligt

om adoptionen först beviljas av svensk domstol och

adoptivbarnet sedan nekas uppehållstillstånd. Om

ansökan om uppehållstillstånd avslås, kan ändå

adoptivföräldrarnas föräldraansvar finnas kvar

samtidigt som barnets rättsliga förhållande till

sina biologiska föräldrar helt eller delvis har

upphört. Även om det arbete som pågår inom EU med

att få till stånd ett direktiv om rätt till

familjeåterförening kan komma att påverka de närmare

bestämmelserna om uppehållstillstånd i

utlänningslagen, anser vi att det inte skall vara

nödvändigt med en prövning av uppehållstillstånd för

adoptivbarn under 18 år i de fall svensk domstol har

godkänt adoptionen. Regeringen bör därför återkomma

till riksdagen med förslag till lagändringar i

enlighet härmed. Vi föreslår att riksdagen

tillkännager för regeringen som sin mening vad vi nu

har anfört.

2. Sista länken-fall (punkt 2)

av Fanny Rizell och Magda Ayoub (båda kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 2 borde

ha följande lydelse:

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som

sin mening vad som anförts i reservation 2.

Därmed bifaller riksdagen motion 2000/01:Sf17

yrkande 3.

Ställningstagande

Den ändring av anhörigbegreppet som gjordes med

verkan fr.o.m. den 1 januari 1997 innebar en

inskränkning jämfört med tidigare i och med att den

s.k. sista länken-bestämmelsen togs bort. Vi

motsatte oss redan då att bestämmelsen skulle

slopas, eftersom den bl.a. gav möjlighet för gamla

föräldrar med barn i Sverige att återförenas med

barnen här. Enligt vad som anges i den nu aktuella

propositionen kan slopandet av denna bestämmelse ha

påverkat två avslagsbeslut avseende

uppehållstillstånd till vuxna adopterade. Även om

inte alltför långtgående slutsatser bör dras av så

få beslut, ansåg Utredningen om uppehållstillstånd

vid adoption i sitt betänkande SOU 2000:32 att det

kunde förmodas att de två avslagsbesluten var en

följd av att möjligheterna till uppehållstillstånd

hade minskat för anhöriga som tidigare betraktats

som "sista länk". Mot bakgrund härav anser vi att

den nämnda bestämmelsen bör återinföras och att

detta kan ske utan att invänta resultatet av

Anhörigkommitténs arbete. Vi föreslår att riksdagen

tillkännager för regeringen som sin mening vad vi nu

har anfört.

Bilaga 1

Förteckning över behandlade förslag