Bet. 2000/01:SfU2

Socialförsäkringsutskottets betänkande

2000/01:SFU02

Anslag inom utgiftsområde 8 Invandrare och

flyktingar

Innehåll

Sammanfattning

Propositionen

Motionerna

Utskottet

Hemställan

Reservationer

2000/01

SfU2

Sammanfattning

Utskottet behandlar i detta betänkande

budgetproposition 2000/01:1 utgiftsområde 8

Invandrare och flyktingar samt motioner som rör

anslagen eller närliggande frågor. De politikområden

som ligger inom utgiftsområde 8 är

integrationspolitiken, storstadspolitiken,

migrationspolitiken samt minoritetspolitiken.

Utskottet tillstyrker propositionen, med ett

förtydligande vad gäller migrationspolitikens mål,

och avstyrker samtliga motioner. Utskottet har vid

beredningen särskilt granskat handläggningstiderna

hos Migrationsverket och Utlänningsnämnden. I

samband med detta har även anslagsstrukturen inom

migrationsområdet uppmärksammats. Utskottet föreslår

att riksdagen tillkännager för regeringen att

regeringen i samband med den ekonomiska

vårpropositionen 2001 bör redovisa ett sätt att

möjliggöra flexiblare utnyttjande av anslagen på

migrationsområdet, då i första hand anslagen 12.1

Migrationsverket och 12:2 Mottagande av asylsökande.

Till betänkandet har fogats åtta reservationer och

nio särskilda yttranden.

Propositionen

Regeringen har i proposition 2000/01:1

Budgetpropositionen för år 2001, i volym 4,

utgiftsområde 8, föreslagit att riksdagen

1. godkänner de föreslagna målen för

politikområdena migrationspolitik (avsnitt 5.3),

minoritetspolitik (avsnitt 6.3) och kompletteringen

av de integrationspolitiska målen (avsnitt 3.3) samt

att de tidigare godkända målen inom politikområde

migrationspolitik upphör att gälla,

2. godkänner att under år 2001 lån tas upp i

Riksgäldskontoret för det samlade behovet för

hemutrustningslån till ett belopp av högst 1 400 000

000 kronor (avsnitt 3.9),

3. för budgetåret 2001 anvisar anslagen under

utgiftsområde

8 Invandrare och flyktingar enligt följande

uppställning:(tusental kronor)

- 10:1 Integrationsverket; ramanslag; 83 731,

- 10:2 Integrationsåtgärder; ramanslag; 50 242,

- 10:3 Kommunersättningar vid flyktingmottagande;

ramanslag; 2 238 565,

- 10:4 Hemutrustningslån; ramanslag; 21 227,

- 10:5 Ombudsmannen mot etnisk diskriminering;

ramanslag; 12 474,

- 11:1 Utvecklingsinsatser i storstadsregionerna;

ramanslag; 565 000,

- 12:1 Migrationsverket; ramanslag; 446 031,

- 12:2 Mottagande av asylsökande; ramanslag; 1 039

335,

- 12:3 Migrationspolitiska åtgärder; ramanslag; 285

221,

- 12:4 Utlänningsnämnden; ramanslag; 70 483,

- 12:5 Offentligt biträde i utlänningsärenden;

ramanslag; 57 913,

- 12:6 Utresor för avvisade och utvisade; ramanslag;

63 656,

- 47:1 Åtgärder för nationella minoriteter;

ramanslag; 8 000.

Motionerna

Motioner väckta under den allmänna motionstiden 2000

2000/01:Sf274 av Matz Hammarström m.fl. (mp) vari

föreslås att riksdagen fattar följande beslut:

9. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening att gömda barn ges rätt till fullständig

hälso- och sjukvård samt tandvård.

12. Riksdagen beslutar att asylsökande barn ges

samma rättigheter till skolundervisning som andra

barn bosatta i Sverige.

13. Riksdagen beslutar att asylsökande ungdomar ges

samma rätt till gymnasieundervisning som andra

ungdomar bosatta i Sverige.

14. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening att asylsökande barn får tillgång till

terapeutisk vård oavsett om de får

uppehållstillstånd eller ej.

17. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening att handläggningstiden för ensamkommande barn

sätts till max tre månader.

18. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening att socialtjänsten och inte Migrationsverket

ansvarar för de ensamkommande barnens boende.

2000/01:Sf604 av Inger Lundberg (s) vari föreslås

att riksdagen fattar följande beslut: Riksdagen

tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om behovet av insatser inom ramen

för storstadssatsningen för att bryta segregation

och utanförskap.

2000/01:Sf605 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) vari

föreslås att riksdagen fattar följande beslut:

23. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att lagstifta om

handläggningstider för asylärenden.

24. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att möjliggöra för

asylansökningar i hela Sverige.

2000/01:Sf607 av Gudrun Schyman m.fl. (v) vari

föreslås att riksdagen fattar följande beslut:

Riksdagen begär att regeringen tillsätter en

utredning med uppgift att göra en översyn av lagen

om mottagande av asylsökande m.fl. för att den

verksamhet som erbjuds asylsökande barn på

Migrationsverkets förläggningar skall hålla

åtminstone samma standard som för barn födda i

Sverige, ta hänsyn till asylsökande flickors och

pojkars särskilda behov samt bringas i full

överensstämmelse med de krav som ställs i FN:s

barnkonvention.

2000/01:Sf608 av Ulla-Britt Hagström (kd) vari

föreslås att riksdagen fattar följande beslut:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

att asylsökande barn skall ges rättighet att delta i

den reguljära skolundervisningen i samma omfattning

som svenska barn.

2000/01:Sf612 av Margareta Viklund m.fl. (kd) vari

föreslås att riksdagen fattar följande beslut:

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att införa en

lagändring med syfte att göra det möjligt att införa

regional flyktingmottagning i stället för kommunal.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att utreda

möjligheten att införa en "utvecklingspeng" som

följer flyktingen och som fördelas efter flyktingens

eget val av bostad, svenskundervisning hos valfri

anordnare, arbetspraktik hos valfri arbetsgivare

osv.

2000/01:Sf620 av Berndt Ekholm (s) vari föreslås att

riksdagen fattar följande beslut:

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening om kortare handläggningstider vid ambassader

och Migrationsverket.

2000/01:Sf625 av Ann-Marie Fagerström m.fl. (s) vari

föreslås att riksdagen fattar följande beslut:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om hemutrustningslån till nya

svenskar.

2000/01:Sf631 av Birgitta Carlsson m.fl. (c) vari

föreslås att riksdagen fattar följande beslut:

Riksdagen anvisar med följande ändringar i

förhållande till regeringens förslag, anslag under

utgiftsområde 8 Invandrare och flyktingar enligt

uppställning i motionen.

2000/01:Sf633 av Margit Gennser m.fl. (m) vari

föreslås att riksdagen fattar följande beslut:

1. Riksdagen begär att regeringen återkommer till

riksdagen med en utvärdering av hur

Integrationsverkets medel använts och vilka resultat

som uppnåtts senast i samband med 2001 års

ekonomiska vårproposition, i enlighet med vad som

anförs i motionen.

2. Riksdagen beslutar att flytta anslaget 10:5

Ombudsmannen mot etnisk diskriminering till

utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv.

3. Riksdagen anvisar till utgiftsområde 8

politikområde 10:1 Integrationsverket för år 2001 63

731 000 kr.

4. Riksdagen anvisar till utgiftsområde 8

politikområde 10:5 Ombuds- mannen mot etnisk

diskriminering för 2001 0 kr.

5. Riksdagen anvisar till utgiftsområde 8

politikområde 11:1 Utvecklingssatsningar i

storstäderna för år 2001 0 kr.

6. Riksdagen anvisar till utgiftsområde 12:1

Migrationsverket för år 2001 20 000 000 kr utöver

vad regeringen föreslår eller således 466 031 000

kr.

2000/01:Sf636 av Sinikka Bohlin m.fl. (s) vari

föreslås att riksdagen fattar följande beslut:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om statsbidrag till

minoritetsorganisationer.

2000/01:Sf638 av Nalin Pekgul (s) vari föreslås att

riksdagen fattar följande beslut: Riksdagen

tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om att en del av de statliga medel

som tilldelas kommuner som tar emot flyktingar

omfördelas så att de i stället tillfaller

landstingen.

2000/01:Sf640 av Yilmaz Kerimo (s) vari föreslås att

riksdagen fattar följande beslut: Riksdagen

tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om asylsökandes boendesituation

under väntan på uppehålls- och arbetstillstånd.

2000/01:Sf643 av Monica Green m.fl. (s) vari

föreslås att riksdagen fattar följande beslut:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om att utreda möjligheterna

för att ge asylsökande barn rätt till

föreskoleverksamhet som andra barn i Sverige.

2000/01:Sf645 av Magda Ayoub m.fl. (kd) vari

föreslås att riksdagen fattar följande beslut:

12. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om flyktingars psykiska

och fysiska hälsa.

24. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om de långa

handläggningstiderna.

30. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om nationella

minoriteters möjlighet att använda sitt språk i

kontakten med centrala myndigheter och att de

vanligaste svenska lagarna översätts till samiska,

finska och meänkieli.

31. Riksdagen beslutar att systemet med

förhandlingar om avtal med kommuner avseende

nyanlända avskaffas, i enlighet med vad som anförs i

motionen.

32. Riksdagen beslutar att avveckla

Integrationsverket fr.o.m. 1/7 2001, i enlighet med

vad som anförs i motionen.

33. Riksdagen beslutar att införa utvecklingspeng

som fördelas av RFV och att Migrationsverket ges

ansvar för informationsfrågor till invandrare och

flyktingar, i enlighet med vad som anförs i

motionen.

35. Riksdagen anvisar med följande ändringar i

förhållande till regeringens förslag anslagen under

utgiftsområde 8 Invandrare och flyktingar enligt

uppställning i motionen.

2000/01:Fi211 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) vari

föreslås att riksdagen fattar följande beslut:

16. Riksdagen anvisar för budgetåret 2001 anslagen

under utgiftsområde 8 Invandrare och flyktingar,

(utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och

handikapp, utgiftsområde 11 Ekonomisk trygghet vid

ålderdom samt utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet

för familjer och barn) enligt uppställning i

motionen.

2000/01:N388 av Matz Hammarström m.fl. (mp) vari

föreslås att riksdagen fattar följande beslut:

16. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om det administrativa

ansvaret för medlen till kommunernas

introduktionsprogram för invandrare.

2000/01:So304 av Lennart Daléus m.fl. (c) vari

föreslås att riksdagen fattar följande beslut:

2. Riksdagen begär att regeringen lägger fram

förslag om att socialtjänsten bör vara ansvarig för

ensamma asylsökande flyktingbarns boende och att de

anmäls till utredning enligt socialtjänstlagen.

2000/01:Ub316 av Alf Svensson m.fl. (kd) vari

föreslås att riksdagen fattar följande beslut:

7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om rätt till skolgång

för barn med asylsökande föräldrar.

Motion väckt med anledning av skrivelse 2000/01:4

Migration och asylpolitik

2000/01:Sf5 av Margit Gennser m.fl. (m) vari

föreslås att riksdagen fattar följande beslut:

10. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att Migrationsverket

och Utlänningsnämnden måste få förstärkta resurser

för att utföra sitt arbete.

Utskottet

Utgiftsområde 8

Utgiftsområdet omfattar fyra politikområden:

integrationspolitik, storstadspolitik,

migrationspolitik och minoritetspolitik.

Inom integrationspolitiken behandlas frågor rörande

invandrares introduktion, ersättning till kommunerna

för mottagande av flyktingar samt frågor om svenskt

medborgarskap. Vidare behandlas åtgärder för att den

etniska och kulturella mångfalden i samhället skall

tas tillvara samt åtgärder för att förebygga och

motverka etnisk diskriminering och

främlingsfientlighet. Inom politikområdet finns även

myndigheterna Integrationsverket, Ombudsmannen mot

etnisk diskriminering samt Nämnden mot

diskriminering.

Storstadspolitik är ett tvärsektoriellt

politikområde och omfattar olika utvecklingsinsatser

i storstadsområden. Anslag till storstadspolitiken

finns också inom utgiftsområde 16, Utbildning och

universitetsforskning.

Migrationspolitik omfattar i sin tur

flyktingpolitiken, invandring till Sverige,

mottagande av asylsökande, utlänningars rätt att

vistas i Sverige, internationellt arbete inom det

migrationspolitiska området samt myndigheterna

Migrationsverket och Utlänningsnämnden.

Dessutom omfattar utgiftsområde 8 även

minoritetspolitiken, med frågor rörande skydd och

stöd för de nationella minoriteterna och de

historiska minoritetsspråken.

Rambeslut

Riksdagens finansutskott har i enlighet med

regeringens förslag för budgetåret 2001 föreslagit

ramen för utgiftsområde 8 till 4 941 878 000 kr

(bet. 2000/01:FiU1).

Integrationspolitiken

Integrationspolitikens mål

Propositionen

Riksdagen har tidigare beslutat om mål för

integrationspolitiken (prop. 1997/98:16, bet.

1997/98:SfU6, rskr. 1997/98:68).

Integrationspolitikens mål är enligt detta beslut

lika rättigheter och möjligheter för alla oavsett

etnisk och kulturell bakgrund, en samhällsgemenskap

med samhällets mångfald som grund, samt en

samhällsutveckling som kännetecknas av ömsesidig

respekt och tolerans och som alla oavsett bakgrund

skall vara delaktiga i och medansvariga för.

Enligt vad som anges i propositionen underströk

både regeringen och riksdagen i samband med att

riksdagen antog målen för integrationspolitiken att

målet om allas lika rättigheter och möjligheter även

innebär att alla har lika skyldigheter oavsett

etnisk och kulturell bakgrund. Riksdagen har

tillkännagivit för regeringen att detta bör

tydliggöras genom en komplettering av målen för

integrationspolitiken (bet. 1999/2000:SfU10, rskr.

1999/2000: 188). I propositionen föreslås därför att

ordet skyldigheter fogas till det

integrationspolitiska målet om lika rättigheter och

möjligheter för alla oavsett etnisk och kulturell

bakgrund.

Enligt vad som uttalas i propositionen är

tillståndet inom området inte tillfredsställande i

förhållande till de mål som riksdagen beslutat.

Segregationen i det svenska samhället är fortfarande

stor och många människor med utländsk bakgrund

upplever det svenska samhället som diskriminerande

och ställer krav på att större insatser görs för att

alla skall behandlas lika oavsett kön, klass och

etnisk bakgrund. Arbete med dessa frågor är

emellertid långsiktigt. Enligt propositionen kommer

regeringen att fortsätta prioritera insatser som

bidrar till en ökad integration och till att den

etniska mångfalden i samhället tas tillvara. Arbetet

med att införliva de integrationspolitiska målen

inom olika sektorer kommer att fortsätta och den

etniska och kulturella mångfalden i samhället kommer

att fortsätta att främjas. Därför är det viktigt att

Integrationsverkets arbete för att stimulera

kommunerna att förbättra och utveckla introduktionen

av nyanlända får hög prioritet.

Målen för integrationspolitiken uppnås emellertid

endast i begränsad del genom insatser inom

politikområdet. Insatser som sker inom den generella

politiken är avgörande för att de

integrationspolitiska målen skall uppnås. De

generella insatser som sker inom bl.a.

arbetsmarknads- och utbildningspolitiken måste komma

personer med invandrarbakgrund till del. I detta

sammanhang bör, enligt vad regeringen uttalar, också

könsperspektivet uppmärksammas.

Utskottets bedömning

Som anges i beskrivningen av propositionen ovan har

riksdagen tidigare på förslag från

socialförsäkringsutskottet tillkännagivit för

regeringen att målen för integrationspolitiken bör

tydliggöras på ett sådant sätt att det framgår att

lika rättigheter och möjligheter oavsett etnisk och

kulturell bakgrund också innebär att alla har lika

skyldigheter. Utskottet tillstyrker därför

regeringens förslag om komplettering av de

integrationspolitiska målen.

Utskottet konstaterar också att tillståndet inom

politikområdet inte är tillfredsställande i

förhållande till målen och vill liksom regeringen

peka på att de integrationspolitiska målen är

långsiktiga. Utskottet finner således ingen

anledning att göra någon annan bedömning än

regeringen vad gäller prioriteringarna på området.

Slutligen vill utskottet understryka att en

förutsättning för att de integrationspolitiska målen

skall kunna uppnås är en generell politik som ger

lika möjligheter för alla. En lyckad

integrationspolitik är avhängig den generella

politiken som förs i samhället. Utskottet anser

vidare att det är viktigt att könsaspekten

uppmärksammas i integrationspolitiken.

10:1 Integrationsverket

Propositionen

Integrationsverket är central förvaltningsmyndighet

för integrationsfrågor. Verket har ett övergripande

ansvar för att integrationspolitiska mål och synsätt

får genomslag inom olika samhällsområden samt för

att aktivt stimulera integrationsprocesserna i

samhället. En central uppgift för myndigheten är att

följa och utvärdera samhällsutvecklingen mot

bakgrund av samhällets etniska och kulturella

mångfald.

Integrationsverkets verksamhetsmål var under år

1999 att öka kunskapen om hur de

integrationspolitiska målen uppfyllts inom olika

sektorer samt att arbeta aktivt för att verksamheter

inom dessa sektorer tar ökad hänsyn till de

integrationspolitiska målen och den etniska och

kulturella mångfalden i samhället. När det gäller

nyanlända invandrare och introduktionen var

verksamhetsmålen att verka för bättre

förutsättningar för försörjning och delaktighet i

samhället och att bidra till att kommunernas

introduktion anpassas till individen och i övrigt

utvecklas efter vad som anges i den

integrationspolitiska propositionen. Ett ytterligare

verksamhetsmål var att organiserat överförda

flyktingar skulle kunna bosätta sig direkt vid

ankomsten till Sverige och att 90 % av dem som bodde

på statens anläggningar skulle få bostad i en kommun

senast tre veckor efter att ärendet kommit till

Integrationsverket.

Enligt vad som anges i propositionen har

Integrationsverket följt den prioritering som

regeringen har gjort i regleringsbrevet för 1999.

Uppföljning av kommunernas introduktion samt bidrag

till förbättring och utveckling av denna har varit

en prioriterad arbetsuppgift under 1999. Enligt

propositionen har Integrationsverkets arbete även

till stor del ägnats åt att sprida kunskap om

integrationsperspektivet hos myndigheter, kommuner

och organisationer och att få dessa att utveckla

egna verksamheter.

Vad gäller målet att verka för bättre

förutsättningar för alla nyanlända invandrare har

inte detta kunnat nås under ett år. Att anpassa

kommunernas introduktion till individens behov

kräver, enligt vad som anförs i propositionen, ett

långsiktigt arbete från Integrationsverkets sida.

Ett sådant arbete pågår för närvarande.

Målet att 90 % av de personer som bor på

Migrationsverkets anläggningar skall anvisas bostad

i en kommun senast tre veckor efter det att ärendet

inkommit till Integrationsverket uppnåddes i det

närmaste (89 %).

Integrationsverkets etablering har under 1999 skett

successivt med vissa eftersläpningar av verksamheten

som följd. Integrationsverket fick därför ett stort

anslagssparande för år 1999. Verksamheten pågår nu i

enlighet med gällande riktlinjer för

Integrationsverket och ett flertal uppdrag kommer

att leda till konkreta resultat under år 2000.

Under år 2001 skall Integrationsverkets verksamhet

fokuseras på huvuduppgifterna introduktion av

nyanlända, främjande av integration, insatser mot

främlingsfientlighet, rasism och etnisk

diskriminering samt uppföljning och utvärdering.

Regeringen förslår för budgetåret 2001 ett

ramanslag på 83 731 000 kr.

Motioner som har anslagseffekt 2001

Margit Gennser m.fl. (m) begär i motion Sf633

yrkande 3 att riksdagen beslutar att anvisa 20

miljoner kronor mindre än regeringen föreslagit till

anslaget 10:1 Integrationsverket. Motionärerna anför

att Moderaterna var emot Integrationsverket när det

inrättades och att de fortfarande är tveksamma till

dess existens. De föreslår i yrkande 1 i samma

motion, vilket tas upp nedan, en skyndsam utredning

av hur Integrationsverkets medel använts och vilka

effekter som uppnåtts, varefter de kommer att ta

ställning till om de anser att verket bör läggas ner

eller vara kvar.

Magda Ayoub m.fl. (kd) begär i motion Sf645

yrkandena 32 och 35 att riksdagen beslutar att

anvisa 53 miljoner kronor mindre än regeringen

föreslagit till anslaget 10:1 Integrationsverket och

att riksdagen beslutar att Integrationsverket

avvecklas efter fem månader. Motionärerna anför att

Kristdemokraterna motsatte sig inrättandet av en ny

integrationsmyndighet från början, och att förslaget

genomfördes av Socialdemokraterna trots motstånd

från fem av riksdagens partier.

Integrationspolitiken bör, enligt motionärerna,

bedrivas på samma sätt som jämställdhetspolitiken,

dvs. genom s.k. main streaming. Alla verk och

myndigheter bör ta fullt ansvar inom sina områden.

Lars Leijonborg m.fl. (fp) begär i motion Fi211

yrkande 16 att riksdagen anvisar 42 miljoner kronor

mindre än regeringen föreslagit till anslaget 10:1

Integrationsverket. Motionärerna menar att

integration inte är en process som kan styras genom

byråkratiska beslut, och att Integrationsverket

därför kan läggas ner.

Övrig motion

Margit Gennser m.fl. (m) begär i motion Sf633

yrkande 1 att riksdagen begär att regeringen

återkommer med en utvärdering av hur

Integrationsverkets medel använts och vilka resultat

som uppnåtts, senast i samband med 2001 års

ekonomiska vårproposition. Motionärerna anför att

Moderaterna är tveksamma till Integrationsverkets

existens och att de efter utvärderingen kommer att

ta ställning till om verket bör finnas kvar eller

läggas ner.

Utskottets bedömning

Utskottet kan med utgångspunkt i regeringens

bedömning konstatera att integrationspolitiken förs

i integrationsmålens riktning. Som utskottet påpekar

i samband med bedömningen av integrationspolitikens

mål ovan, är integrationsverksamheten långsiktig och

det tar sålunda tid innan olika åtgärder ger effekt.

Ett flertal uppföljnings- och utvärderingsprojekt

genomförs och har genomförts av Integrationsverket.

Bland annat har Integrationsverket studerat

effekterna av de s.k. Blommanpengarna, analyserat

valdeltagande i vissa utsatta bostadsområden,

studerat hur arbetsmarknadens strukturer påverkar

möjligheterna till egen försörjning, samt kartlagt

kommunernas introduktion för nyanlända invandrare,

för att nämna några exempel. Eftersom

integrationsarbete är långsiktigt kan det i

dagsläget vara svårt att mäta effekterna av verkets

arbete. Att målen tar lång tid att uppnå gör

emellertid, enligt utskottets bedömning, inte

verksamheten mindre viktigt.

Utskottet kan konstatera att ett fortlöpande

utvärderingsarbete bedrivs men anser att det är för

tidigt att göra en samlad bedömning av verkets

arbete.

Vidare delar utskottet regeringens bedömning om

prioriteringar för år 2001 och anser att det är

nödvändigt att Integrationsverket får tillräckliga

resurser för att genomföra sitt uppdrag.

Med det anförda tillstyrker utskottet regeringens

förslag till medelsanvisning och avstyrker

motionerna Sf633 yrkandena 1 och 3, Sf645 yrkandena

32 och 35 i denna del samt Fi211 yrkande 16 i denna

del.

10:2 Integrationsåtgärder

Propositionen

Anslaget disponeras i huvudsak av Integrationsverket

för åtgärder som stimulerar integrationsprocesserna

i samhället och som förebygger och motverkar

diskriminering, främlingsfientlighet och rasism.

Anslaget skall också användas för förbättringar av

introduktionen och för stimulans av etnisk och

kulturell mångfald inom offentlig förvaltning och

privata företag.

Från anslaget fördelas också medel till

organisationer som främjar integration. Ett nytt

statsbidragssystem införs för dessa organisationer

från och med år 2001, med oförändrad ram.

En mindre del av anslaget står till regeringens

förfogande för olika initiativ i syfte att stärka

integrationen samt för åtgärder till förbättrad

introduktion.

Regeringen föreslår för budgetåret 2001 ett

ramanslag på 50 242 000 kr.

Motioner som inte har anslagseffekt år 2001

Sinikka Bohlin m.fl. (s) begär i motion Sf636 ett

tillkännagivande om att minoritetsorganisationer som

arbetar utifrån riksdagens minoritetspolitiska

beslut (prop. 1998/99:143, bet. 1999/2000:KU6, rskr.

1999/2000:69) har hamnat utanför de existerande

bidragsbestämmelserna för organisationsstöd.

Motionärerna pekar på att förordningen om

statsbidrag till organisationer som främjar

integration (SFS 2000:216) saknar anvisningar för

ekonomiskt stöd till minoritetsorganisationer.

Utskottets bedömning

Det förändrade bidragssystemet till organisationer

bildade på etnisk grund föranleddes av två olika

skäl, dels för att tydligare relatera

organisationsstödet till de integrationspolitiska

målen så som de utformats av riksdag och regering

(prop. 1997/98:16, bet. 1997/98:SfU6, rskr.

1997/98:68), dels för att anpassa stödet till den

utveckling av stöd till andra folkrörelser som

skett. Det är också integrationspolitiken och dess

mål som legat till grund för utformandet av

förordningen om statsbidrag till organisationer som

främjar integration, som kommer att träda i kraft

den 1 januari 2001.

Stödet utdelas enligt förordningen som

organisationsbidrag, verksamhetsbidrag eller

projektbidrag. Organisationsbidraget, som i huvudsak

bygger på medlemsantal, syftar till att ge

organisationer bildade på etnisk grund stöd för

nödvändiga kanslifunktioner etc. Verksamhetsbidraget

syftar i sin tur till att stödja den utåtriktade och

löpande integrationsverksamheten. För att en

organisation skall kunna få nämnda bidrag krävs att

organisationen till övervägande del har medlemmar

med invandrarbakgrund. Projektbidraget lämnas

slutligen till klart avgränsade integrationsprojekt.

Det finns även en möjlighet att under en tre år lång

etableringsperiod stödja organisationer som ännu

inte uppfyller vissa av de grundläggande kraven för

organisations- och verksamhetsbidrag.

Utskottet vill också erinra om att anslaget 47:1

Åtgärder för nationella minoriteter bland annat

täcker kostnader för inflytande för nationella

minoriteter. Utskottet erfar att regeringen den 11

maj 2000 fördelade medel, från anslag 47:1, till

organisationer som företräder de nationella

minoriteterna. Frågan om stöd till

minoritetsorganisationer är således uppmärksammad.

Med detta avstyrker utskottet motion Sf636 och

tillstyrker regeringens förslag till

medelsanvisning.

10:3 Kommunersättningar vid flyktingmottagande

Propositionen

Via anslaget lämnar staten ersättning till kommuner

och landsting för att täcka kostnader för

flyktingmottagande. Utbetalningarna styrs av

regelverket i förordningen (1990:927) om statlig

ersättning för flyktingmottagande m.m. Flera

ersättningsformer finns, varav den dominerande är

schablonersättning. Denna ersättning är flerårig och

börjar betalas ut månaden efter det att flyktingen

har folkbokförts i en kommun. Kommunerna kan också,

inom en för varje år fastställd medelsram, få

ersättning för extraordinära kostnader i samband med

att de tar emot flyktingar.

Beräkningen av anslaget utgår ifrån redan mottagna

flyktingar samt prog-noser om asylsökande,

invandring av anhöriga till flyktingar samt

kollektivt överförda flyktingar (kvotflyktingar) som

kan väntas få tillstånd att bosätta sig i Sverige

under de närmaste åren. För att t.ex. kunna beräkna

schablonersättningarna för år 2001 måste hänsyn tas

till det månadsvisa kommunmottagandet fr.o.m.

december 1998 t.o.m. november 2001.

Antalet kommunmottagna flyktingar har varierat

under åren, framför allt beroende på händelser i

omvärlden. Under 1999 har 9 000 personer, som

beviljats permanent uppehållstillstånd som

flyktingar, av humanitära skäl eller som anhörig,

tagits emot i kommunerna. Det relativt låga antalet

berodde delvis på att flyktingar från Kosovo fick

tidsbegränsade uppehållstillstånd, vilket bl.a.

innebär att de inte kommunplaceras. Under år 2000

beräknas mottagandet av flyktingar i kommunerna öka

med ca 65 % till 15 000, därefter beräknas antalet

åter sjunka något till 12 200 år 2001. Besluten om

uppehållstillstånd för år 2000 kommer enligt

budgetpropositionen att koncentreras till den senare

delen av året och därför till största delen påverka

anslaget för ersättningsbetalningarna år 2001 och

2002.

Det stora flertalet av de personer som beviljats

uppehållstillstånd som flyktingar eller av

humanitära skäl har bott i eget boende i en kommun

under den tid asylansökan prövats. De personerna

blir därefter oftast kvar i samma kommun när

uppehållstillståndet beviljats. Huvuddelen bosätter

sig i storstäderna trots svårigheterna att få en

permanent bostad där.

Enligt propositionen har Integrationsverket i en

skrivelse till regeringen begärt att under en

begränsad tidsperiod få kompensera kommuner som i

organiserade former tar emot flyktingar och ger dem

bra introduktion, efter att de en kortare tid bott i

storstadskommunerna. Regeringen bedömer, enligt

propositionen, med hänvisning till den rådande

situationen i storstäderna, att Integrationsverket

under 2001 skall få pröva att ge kommunerna ett

visst stimulansbidrag för att ta emot flyktingar som

ursprungligen togs emot i storstäderna. För detta

ändamål får Integrationsverket disponera 30 miljoner

kronor av anslaget.

Regeringen föreslår för budgetåret 2001 ett

ramanslag på 2 238 565 000 kr.

Motioner som har anslagseffekt 2001

Birgitta Carlsson m.fl. (c) begär i motion Sf631 att

riksdagen beslutar anvisa 50 miljoner kronor mindre

än regeringen föreslagit till anslaget 10:3

Kommunersättningar vid flyktingmottagande.

Motionärerna menar att effektiviseringar i

flyktingmottagandet möjliggör stora besparingar.

Genom kortare handläggningstider och ökade insatser

för att få människor i arbete menar motionärerna att

anslaget till kommunersättningar vid

flyktingmottagande kan sänkas med 50 miljoner

kronor.

Nalin Pekgul (s) begär i motion Sf638 ett

tillkännagivande om att en del av de statliga medel

som tilldelas kommuner som tar emot flyktingar

fördelas om så att de i stället tillfaller

landstingen. Motionären anför att många flyktingar

har en hög vårdkonsumtion under de två första åren

och att det trots detta inte finns några öronmärkta

pengar som följer flyktingen. Motionären anser att

primärvården där flyktingen bor inte bör belastas

extra.

Övriga motioner

Magda Ayoub m.fl. (kd) begär i motion Sf645 yrkande

31 att riksdagen beslutar om att systemet med

förhandlingar och avtal med kommunerna, avseende

nyanlända, avskaffas. Motionärerna begär i samma

motion yrkande 33 (delvis) att riksdagen beslutar

att införa en s.k. utvecklingspeng. Motionärerna

anser att den nyanlända inte bör placeras utan fritt

få välja bostadsort och att systemet med

förhandlingar och avtal med kommunerna därför bör

avskaffas. Stödet till den nyanlända bör i stället

följa individen i form av en utvecklingspeng, som

fördelas av RFV och betalas ut av försäkringskassan.

Margareta Viklund m.fl. (kd) begär i motion Sf612

yrkande 1 ett tillkännagivande angående en

lagändring i syfte att möjliggöra ett regionalt i

stället för ett kommunalt flyktingmottagande.

Motionärerna begär i samma motion yrkande 2 ett

tillkännagivande angående en utredning om

möjligheten att införa en utvecklingspeng som följer

flyktingen och som fördelas efter flyktingens val av

bostad, svenskundervisning, arbetspraktik osv.

Motionärerna anser att ett regionalt

flyktingmottagande är ett första steg. Det

långsiktiga målet bör emellertid vara ett nationellt

flyktingmottagande. Vinsterna med ett regionalt

flyktingmottagande är flera, anser motionärerna.

Bland annat förs ansvaret över till flyktingfamiljen

när de får en större frihet att bosätta sig var de

vill. Vidare kan ingen kommun neka flyktingen att

bosätta sig på orten, med hänvisning till att det

saknas bostäder. Slutligen blir villkoren på så sätt

lika som för den som flyttar inom Sverige.

Matz Hammarström m.fl. (mp) begär i motion N388

yrkande 16 ett tillkännagivande om att det

administrativa ansvaret för medel till kommunernas

introduktionsprogram förs över från

Integrationsverket till regional nivå. Motionärerna

anför att det görs alldeles för lite för att

stimulera invandrare att bli egenföretagare under

deras introduktionsperiod i Sverige. Detta anser

motionärerna kunna avhjälpas bland annat genom att

det administrativa ansvaret för ersättningarna till

kommunerna förs över till regional nivå så att

medlen strategiskt kan fördelas till kommunernas

introduktionsprogram för nyanlända inom ramen för de

regionala tillväxtavtalen.

Utskottets bedömning

Kommunersättningen delas ut av staten till

kommunerna för att täcka de kostnader som

flyktingmottagandet medför. För personer som vistas

på en förläggning och beviljas uppehållstillstånd

kan kommunerna förbereda mottagande och påbörja

introduktionsprogram i direkt anslutning till att

personen tas emot i kommunen. Syftet är att så snart

som möjligt komma i gång med introduktionen. Det är

av stor vikt att kommunen som tar emot personen i

fråga har kapacitet att erbjuda boende och en god

introduktion. Allt för att den enskilde skall få så

goda förutsättningar att komma in i det svenska

samhället som möjligt. Systemet med förhandlingar

med kommuner om kommunplacering ger också kommunerna

möjligheter att erbjuda så goda förutsättningar som

möjligt för boende och introduktion. Detta arbete

underlättas också av att en central myndighet,

Integrationsverket, har det administrativa ansvaret.

Under de senaste åren har tillgången till t.ex.

lämpliga bostäder i storstadsregionerna minskat,

vilket medfört att storstadskommunerna har haft

svårt att erbjuda ett rimligt boende och en god

introduktion till det svenska samhället. Det

nuvarande systemet möjliggör den typ av

stimulansbidrag till kommuner som föreslås av

regeringen i budgetpropositionen, för att komma

tillrätta med detta problem.

Utskottet vill med det ovan sagda avstyrka

motionerna Sf645 yrkandena 31 och 33 (delvis), Sf612

samt N388 yrkande 16.

Från anslaget 10:3 lämnas i dag ersättning till

kommuner och landsting i syfte att täcka deras

kostnader vid flyktingmottagandet. Utbetalningarna

styrs av förordningen (1990:927) om statlig

ersättning för flyktingmottagande m.m. Vad gäller

motion Sf638 vill utskottet erinra om att enligt

nämnda förordning 34-38 §§ har kommun eller

landsting rätt till ersättning för vissa hälso- och

sjukvårdskostnader som de har för utlänningar. Med

detta avstyrker utskottet motion Sf638.

Vad gäller medelstilldelningen finner utskottet

ingen anledning att göra någon annan bedömning än

den regeringen har gjort i propositionen och

avstyrker med detta motion Sf631 i denna del.

Med det anförda tillstyrker utskottet regeringens

förslag till medelsanvisning.

10:4 Hemutrustningslån

Propositionen

Sedan 1991 kan flyktingar få statliga lån till

hemutrustning när de får en bostad i Sverige.

Villkoren för lånen, som administreras av Centrala

studie-stödsnämnden (CSN), regleras i förordningen

(1990:1361) om lån till hemutrustning för flyktingar

och vissa andra utlänningar. Kapitalet lånas upp av

Riksgäldskontoret på marknadsmässiga villkor.

Underskottet i verksamheten, i huvudsak

låneftergifter och bristande inbetalningar av räntor

och amorteringar, täcks av anslaget.

Omfattningen av låneverksamheten bestäms i första

hand av antalet kommunmottagna flyktingar och deras

behov av lån. I december i år beräknas upplåningen

uppgå till 1 295 miljoner kronor och i slutet av år

2001 till 1 277 miljoner kronor.

Lånereglerna har tidigare varit sådana att de har

uppmuntrat till stora lån, vilket ibland ledde till

att låntagarna hade svårt att ekonomiskt orka med

amorteringarna. Regeringen har därför under de

senaste åren (1997 samt 1999) sänkt de maximala

lånebeloppen.

Regeringen föreslår för budgetåret 2001 ett

ramanslag på 21 227 000 kr. Det föreslås vidare att

riksdagen godkänner att lån under 2001 tas upp i

Riksgäldskontoret för det samlade behovet för

hemutrustningslån intill ett belopp av högst 1 400

000 000 kr.

Motion som inte har anslagseffekt 2001

Ann-Marie Fagerström m.fl. (s) begär i motion Sf625

ett tillkännagivande om översyn av villkoren för

hemutrustningslånen. Motionärerna menar att det

finns risk att låntagarna fastnar i en skuldfälla,

eftersom räntan räknas från det datum då lånen tas,

medan amorteringen inte påbörjas förrän efter två

år. Syftet med anståndet på två år är att ge ett

utrymme för låntagaren att komma in på

arbetsmarknaden. Det har emellertid i många fall

visat sig att detta tar längre tid än två år.

Utskottets bedömning

Utskottet konstaterar att förändringar bl.a. vad

gäller de maximala lånebeloppen vid

hemutrustningslån gjorts vid två tidigare

tillfällen, i syfte att komma tillrätta med de

återbetalningsproblem som uppkommer för vissa

låntagare, och anser att ytterligare förändringar nu

inte är aktuella. Utskottet vill också peka på att

det har skett en positiv utveckling vad gäller

arbetslösheten för utomnordiska medborgare.

Utskottet avstyrker med detta motion Sf625.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag till

medelsanvisning samt tillstyrker att riksdagen

godkänner att under år 2001 lån får tas upp i

Riksgäldskontoret upp till angivet belopp.

10:5 Ombudsmannen mot etnisk diskriminering

Propositionen

Från anslaget finansieras Ombudsmannen mot etnisk

diskriminering (DO) samt Nämnden mot diskriminering.

Under år 1999 har DO haft två skilda

regleringsbrev, med delvis olika mål. Orsaken var

att den nya lagen (1999:130) om åtgärder mot etnisk

diskriminering i arbetslivet trädde i kraft i maj

1999. Utvecklingen under året visar att den nya

lagen om åtgärder mot etnisk diskriminering i

arbetslivet har lett till att anmälningar om etnisk

diskriminering ökat. DO har samarbetat och drivit

ett aktivt opinionsskapande arbete med myndigheter,

näringsliv och organisationer för att förebygga

etnisk diskriminering.

Enligt vad som anges i propositionen utarbetas för

närvarande inom Regeringskansliet en nationell

handlingsplan mot rasism, främlingsfientlighet och

etnisk diskriminering. Detta arbete berör bland

annat DO. Våren 2000 gav regeringen

Integrationsverket i uppdrag att bl.a. tillsammans

med DO, genomföra en lång rad insatser för att

motverka rasism, främlingsfientlighet, och etnisk

diskriminering. Insatserna skall utgöra ett första

steg i arbetet med den nationella handlingsplanen

mot rasism, främlingsfientlighet och etnisk

diskriminering. DO har enligt propositionen en

central roll i arbetet med handlingsplanen och har i

sitt budgetunderlag framfört behov av ytterligare

resurser för att verksamheten skall kunna bedrivas

enligt riksdagens och regeringens krav. Regeringen

delar enligt propositionen DO:s bedömning och

föreslår därför att DO:s anslag utökas med 4

miljoner kronor.

Regeringen föreslår för budgetåret 2001 ett

ramanslag på 12 474 000 kr.

Motioner som har anslagseffekt 2001

Margit Gennser m.fl. (m) begär i motion Sf633

yrkande 2 att riksdagen flyttar anslaget 10:5

Ombudsmannen mot etnisk diskriminering, till

utgiftsområde 14 Arbetsliv. Motionärerna begär i

samma motion yrkande 4 att riksdagen beslutar att

inte anvisa några medel till anslaget 10:5 under

utgiftsområde 8. Motionärerna vill med dessa

åtgärder samla alla ombudsmän mot diskriminering av

skilda slag i en myndighet, under utgiftsområde 14.

Magda Ayoub m.fl. (kd) begär i motion Sf645 yrkande

35 att riksdagen beslutar att anvisa 4 miljoner

kronor mer än regeringen föreslagit till anslaget

10:5, Ombudsmannen mot etnisk diskriminering.

Kristdemokraterna anser att DO bör ha ett speciellt

ansvar för opinionsbildningen mot rasism och

främlingsfientlighet och vara pådrivande vad gäller

detta arbete.

Utskottets bedömning

Utskottet noterar med tillfredsställelse att arbetet

mot rasism, främlingsfientlighet och etnisk

diskriminering har intensifierats och att en

nationella handlingsplan håller på att tas fram. DO

har en viktig roll att spela i detta sammanhang. I

regeringens förslag tillförs också medel för att

stärka DO i det fortsatta arbetet med

handlingsplanen. Utskottet anser vidare att anslaget

till DO bör vara kvar inom utgiftsområde 8.

Utskottet noterar emellertid att riksdagen, efter

förslag från konstitutionsutskottet beslutat om ett

tillkännagivande för regeringen om en utredning om

att slå samman de olika ombudsmännen till en

ombudsmannaorganisation (bet. 2000/01:KU3, rskr.

2000/01:35).

Med det anförda tillstyrker utskottet regeringens

förslag och avstyrker motionerna Sf633 yrkandena 2

och 4 samt Sf645 yrkande 35 i denna del.

Storstadspolitiken

Storstadspolitiken är sektorsöverskridande och berör

flera andra politikområden, främst integrations-,

utbildnings-, arbetsmarknads- och näringspolitiken.

Inom politikområdet finns dels ett anslag för

utvecklingsinsatser i storstadsregionerna, dels ett

anslag för förstärkning och utveckling av förskola,

skola och vuxenutbildning i storstadsregionerna,

vilket ligger under utgiftsområde 16.

Målen för storstadspolitiken är att ge

storstadsregionerna goda förutsättningar för

långsiktigt hållbar tillväxt och därmed kunna bidra

till att nya arbetstillfällen skapas såväl inom

storstadsregionerna som i övriga delar av landet

samt att bryta den sociala, etniska och

diskriminerande segregationen i storstadsregionerna

och att verka för jämlika och jämställda

levnadsvillkor för storstädernas invånare.

Storstadspolitiken genomförs inledningsvis i form

av lokala utvecklingsavtal som tecknas mellan staten

och kommuner i storstadsregionerna. I avtalen ingår

lokalt framtagna mål, en åtgärdsplan och en

reglering av de statliga och kommunala åtagandena på

respektive område samt en plan för uppföljning och

utvärdering.

11:1 Utvecklingsinsatser i storstadsregionerna

Propositionen

Från anslaget finansieras särskilda insatser som

skall främja utvecklingen i storstadsregionernas

utsatta bostadsområden och bostadsområden i en

liknande situation.

De statliga medlen är avsedda att täcka kostnader

för utveckling av strukturer och verksamheter som

kan få en mer permanent karaktär. Insatserna i de

lokala utvecklingsavtalen skall efter avtalsperioden

kunna övergå till ordinarie verksamheter i kommunal

eller annan regi. En av kommunens viktigaste

uppgifter i samband med avtalen blir därmed att ta

ställning till hur utvecklingsarbetet skall

samordnas med och påverka den reguljära verksamheten

på sikt. Staten åtar sig i avtalen att förbättra

samordningen av åtgärder inom olika politikområden.

Som ett led i detta arbete har enligt propositionen

uppdrag lämnats i berörda myndigheters

regleringsbrev för år 2000 att redovisa till

regeringen hur man på lokal och central nivå har

medverkat i arbetet med de lokala

utvecklingsavtalen.

Enligt propositionen har de tidigare statliga

insatserna för att stödja utsatta områden i

storstadsregionerna, de s.k. Blommanpengarna,

utvärderats av Integrationsverket under år 2000 och

erfarenheterna från detta beaktas i det fortsatta

arbetet.

För budgetåret 2001 föreslår regeringen ett

ramanslag på 565 000 000 kr.

Motioner som har anslagseffekt 2001

Margit Gennser m.fl. (m) begär i motion Sf633

yrkande 5 att riksdagen beslutar att inte anvisa

några medel till anslaget 11:1, Utvecklingsinsatser

i storstadsregionerna. Motionärerna anser att andra

mer effektiva vägar, som även innebär en mindre

belastning på statsbudgeten, bör prövas.

Motionärerna framhåller att en av de viktigaste

uppgifterna är att skapa social och geografisk

rörlighet i det svenska samhället, vilket kan uppnås

bland annat genom att bostadsmarknaden och

arbetsmarknaden avregleras, vilket i sin tur får

positiva effekter på integrationen.

Magda Ayoub m.fl. (kd) begär i motion Sf645 yrkande

35 att riksdagen anvisar 305 miljoner kronor mindre

än regeringen förslagit till anslaget 11:1

Utvecklingsinsatser i storstadsregionerna.

Kristdemokraterna avvisar med detta den kraftiga

höjningen av anslaget.

Birgitta Carlsson m.fl. (c) begär i motion Sf631

att riksdagen beslutar att anvisa 265 miljoner

kronor mindre än regeringen föreslagit till anslaget

11:1 Utvecklingsinsatser i storstadsregionerna.

Motionärerna anser att integrationspolitiken måste

bli en del av tillväxtpolitiken. Som

storstadssatsningarna är utformade i dag präglas

den, enligt motionärerna, för mycket av

"gåvogivande", och utnyttjar inte människors kraft

och möjlighet. Motionärerna menar att

storstadspolitiken i sin nuvarande utformning inte

kommer att leda till långsiktiga förbättringar, utan

riskerar att bli en projektverksamhet vid sidan av

kommunernas ordinarie verksamhet.

Lars Leijonborg m.fl. (fp) begär i motion Fi211

yrkande 16 att riksdagen anvisar 400 miljoner kronor

mindre än regeringen föreslagit till anslaget 11:1

Utvecklingsinsatser i storstadsregionerna.

Motionärerna anser att en dominerande del av de

projekt som finansieras inom anslaget inte haft en

tillfredsställande effektivitet och förankring bland

de berörda och anser därför att en minskning av

anslaget bör ske.

Inger Lundberg (s) anför i motion Sf604 att

storstadssatsningen bör ges en sådan utformning att

stora behov i kommuner utanför storstadsregionerna

också beaktas vid medelsfördelningen. Motionären

lyfter även fram att det i budgetpropositionen finns

skrivningar som öppnar för en sådan tolkning. Örebro

är enligt motionären ett exempel på en kommun som

borde komma i fråga. I motionen begärs ett

tillkännagivande härom.

Utskottets bedömning

Storstadspolitiken är en viktig del i arbetet att

bryta segregationen och förbättra

storstadsregionernas förutsättningar. Detta arbete

är emellertid, liksom integrationspolitiken, av

långsiktig karaktär. Utskottet noterar att en

utvärdering av de insatser som föregick

storstadssatsningen har gjorts och att det även i

denna utvärdering lyfts fram vikten av långsiktighet

i arbetet. Flera positiva erfarenheter rapporteras,

bland annat från Botkyrka och Rosengård. Men det

rapporteras även om risker som det enligt utskottets

mening är viktigt att bära med sig i det fortsatta

storstadsarbetet. Främst gäller detta att arbetet

riskerar att bli en del vid sidan av kommunernas

ordinarie verksamhet. Utskotten noterar emellertid

med tillförsikt att regeringen är medveten om denna

risk. Från Integrationsverket meddelas även att det

nu finns tendenser till ett större intresse vad

gäller utvecklingsavtalen från de boendes sida

jämfört med vad som var fallet under arbetet med de

s.k. Blommanpengarna. Detta förklaras med att det

lokala arbetet har pågått under flera år och nu

blivit något mer än ett kortsiktigt projekt.

Utskottet avstyrker med det anförda motionerna

Sf633 yrkande 5, Sf645 yrkande 35 delvis, Sf631

delvis och Fi211 yrkande 16 delvis.

Vad gäller motionen Sf604 så sägs, som motionären

pekar på, i budgetpropositionen att "från anslaget

finansieras särskilda insatser som skall främja

utvecklingen i storstadsregionernas utsatta

bostadsområden och bostadsområden i en likartad

situation". Utskottet anser att det i detta fall får

ankomma på regeringen hur medlen disponeras inom

anslaget. Med detta avstyrker utskottet motion

Sf604.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag till

medelsanvisning.

Migrationspolitiken

Migrationspolitikens mål

Propositionen

Målen för migrationspolitiken under år 2000 har

varit att verka för att migration till och från vårt

land kan ske i ordnade former, värna asylrätten,

upprätthålla den reglerade invandringen samt att

verksamheten skall präglas av rättssäkerhet,

humanitet och respekt för individens mänskliga

rättigheter.

Regeringen lägger i budgetpropositionen fram ett

förslag till delvis nya mål för migrationspolitiken,

under utgiftsområde 8. Förslaget till mål är att

migration till och från vårt land kan ske i ordnade

former, asylrätten i Sverige och i ett

internationellt perspektiv värnas, den reglerade

invandringen upprätthålls samt att harmoniseringen

av flykting- och invandringspolitiken i EU ökar. Det

uttalas också i förslaget att i arbetet med målets

uppfyllande skall verksamheten präglas av

rättssäkerhet, humanitet och respekt för individens

mänskliga rättigheter.

Utskottets bedömning

Svensk migrationspolitik utgår från ett

helhetsperspektiv som omfattar flykting-,

invandrings-, invandrar- och återvändandepolitik. I

denna helhetssyn ingår även insatser för att stärka

respekten för de mänskliga rättigheterna, som utgör

själva grundvalen för asylrätten, internationell

samverkan samt förebyggande åtgärder.

Jämfört med målen för migrationspolitiken såsom de

uttrycks i propositionen Svensk migrationspolitik i

globalt perspektiv, och vilka godkänts av riksdagen

(prop. 1996/97:25, bet. 1996/97:SfU5, rskr.

1996/97:80) innebär den i budgetpropositionen

föreslagna målformuleringen att harmoniseringen av

flykting- och invandringspolitiken i EU betonas

tydligare i migrationspolitiken.

Utskottet konstaterar vidare att regeringens

förslag också innebär ett förtydligande av att hela

kedjan från mottagande av asylsökande till

återvändande eller integration i Sverige skall

präglas av rättssäkerhet, humanitet och respekt för

individens mänskliga rättigheter.

Med det anförda tillstyrker utskottet regeringens

förslag om ändrade mål för migrationspolitiken.

12:1 Migrationsverket

Propositionen

Anslaget avser i huvudsak förvaltningskostnader för

Migrationsverket och vissa kostnader vad avser

utlandsmyndigheterna med inriktning på

arbetsuppgifter inom migrationsområdet.

Migrationsverket är central utlänningsmyndighet och

ansvarar för utlännings-, invandrings- och

medborgarfrågor i den mån frågorna inte handläggs av

någon annan myndighet.

Enligt regeringens bedömning bör Migrationsverket

vara dimensionerat för att under 2001 pröva 170 000

tillstånds- och viseringsärenden, 45 000

medborgarskapsärenden samt ha beredskap att ta emot

18 000 asylsökande.

Antalet registrerade i mottagandesystemet var den 1

juli i år 17 156 personer. Den genomsnittliga

vistelsetiden för dessa personer var 445 dagar. Det

skall jämföras med motsvarande siffror den 1 juli

1999 då ca 18 600 personer var registrerade. Den

genomsnittliga vistelsetiden för dessa personer

inklusive dem som förts över från provinsen Kosovo i

Förbundsrepubliken Jugoslavien var ca 470 dagar.

Under 1999 var den totala genomsnittliga

handläggningstiden för grund-ärenden hos

Migrationsverket 226 dagar. Av dessa avgjordes 43 %

inom verksamhetsmålet sex månader.

I regleringsbrevet för 1999 till Migrationsverket

anges att målet är att beslut om visering skall

fattas inom en månad om inte särskilda skäl

föreligger. Målet har inte uppfyllts. I

propositionen gör emellertid regeringen bedömningen

att genom att tillsätta migrationstjänstemän vid

elva utlandsmyndigheter samt genom förbättrad

information och förbättrade anvisningar för

viseringar så kommer de genomsnittliga

handläggningstiderna att kunna minskas.

Verksamhetsmålet för beslut i ärenden om

uppehållstillstånd är att den totala väntetiden inte

skall överstiga tolv månader. Öppna ärenden som inte

avgjorts i första instans får inte vara äldre än fem

månader om inte särskilda skäl föreligger. Den

genomsnittliga handläggningstiden ligger enligt vad

som anförs i propositionen väl inom målet på fem

månader. Den sammanlagda genomsnittliga

handläggningstiden vid Migrationsverket och

Utlänningsnämnden överstiger dock den totala

väntetiden med i genomsnitt 65 dagar.

Målet för handläggning av medborgarskapsärenden är

att de sökande är medvetna om kraven för att erhålla

svenskt medborgarskap och kan förutse resultatet av

ansökan. Den totala väntetiden bör inte överstiga

sexton månader. Öppna ärenden som inte avgjorts av

Migrationsverket får inte vara äldre än sex månader,

om inte särskilda skäl föreligger. Vid utgången av

1999 var antalet öppna ärenden 20 240. Av dessa var

48 % äldre än sex månader.

Andelen negativa beslut har minskat markant, vilket

enligt propositionen kan tyda på att många nu söker

medborgarskap först när de uppfyller villkoren.

Resultatet inom det migrationspolitiska området har

i stor omfattning påverkats av krisen i Kosovo.

Tidigare prognoser har därmed fått revideras

eftersom denna kris resulterat i att personer från

provinsen Kosovo har haft längre vistelsetider i

Migrationsverkets mottagandesystem än beräknat

eftersom de inte kunnat återvända på grund av

situationen i hemlandet. För de medborgare i Kosovo

vilka erhållit tidsbegränsade uppehållstillstånd har

inte heller kommunplacering varit aktuell. En annan

anledning till långa vistelsetider har varit att ca

70 % av de ca 11 200 personer som sökte asyl under

år 1999 saknade passhandlingar.

Migrationsverket fick i regleringsbrevet för år

2000 i uppdrag att i samråd med Integrationsverket

se över rutiner och samarbetsformer för att

effektivisera arbetet med utflyttningar till egen

bostad för personer som vistas på Migrationsverkets

anläggningar. Resultatet av översynen skall leda

till att väntetiden för den enskilde förkortas och

att kostnaderna för mottagande av asylsökande

minskar med 10 miljoner kronor per år fr.o.m. 2000.

Utvecklingen av Migrationsverkets roll som central

utlänningsmyndighet har enligt propositionen

fortsatt i syfte att effektivisera arbetet med

viserings- och tillståndsgivningen samt

handläggningen av asyl- och medborgarskaps-ärenden.

För att kunna upprätthålla målet vad avser

handläggningstiderna och för att undvika en negativ

utveckling av ärendebalansen föreslår regeringen en

utökning av Migrationsverkets förvaltningsanslag med

24 miljoner kronor.

Regeringen föreslår för budgetåret 2001 ett

ramanslag på 446 031 000 kr.

Motioner som har anslagseffekt 2001

Margit Gennser m.fl. (m) begär i motion Sf633

yrkande 6 att riksdagen beslutar att för budgetåret

2001 till anslaget 12:1 Migrationsverket anvisa 20

miljoner kronor mer än regeringens förslag.

Motionärerna anser att asylsökande måste få en snabb

och grundlig behandling av sina ärenden för att inte

fastna i väntan som leder till vanmakt och

passivisering. Det anförs också att Migrationsverket

har ett helhetsansvar för hela asylprocessen och att

det måste få adekvata resurser för detta. Även i

motion Sf5 yrkande 10 av Margit Gennser m.fl. (m)

påtalas behovet av förstärkta resurser.

Magda Ayoub m.fl. (kd) begär i motion Sf645 yrkande

35 att riksdagen anvisar 10 miljoner kronor mer än

regeringen förslagit till anslaget 12:1

Migrationsverket. I yrkande 33 i samma motion begär

motionärerna att riksdagen beslutar att

Migrationsverket ges ansvar för informationsfrågor

till invandrare och flyktingar. Motionärerna

föreslår en nedläggning av Integrationsverket

(yrkandet behandlas i detta betänkande under

rubriken 10:1 Integrationsverket) och att vissa

uppgifter, däribland informationsfrågor till

invandrare och flyktingar, förs över till

Migrationsverket. För detta ändamål föreslår

motionärerna att Migrationsverkets anslag förstärks.

Birgitta Carlsson m.fl. (c) begär i motion Sf631

att riksdagen anvisar 50 miljoner kronor mindre än

regeringen förslagit till anslaget 12:1

Migrationsverket. Motionärerna anser att besparingar

kan göras på Migrationsverkets administration genom

effektiviseringar vid mottagandet av asylsökande och

förkortade handläggningstider.

Övriga motioner

Magda Ayoub m.fl. (kd) anför i motion Sf645 att

resurser bör sättas in tidigt i ansökningsprocessen.

På så sätt skulle handläggningstiderna kunna

förkortas vilket skulle leda till positiva effekter

för flyktingarnas fysiska och psykiska hälsa. Vidare

menar motionärerna att handläggningstiderna måste

stramas upp och att barn bör ha förtur vid

handläggningsförfarandet. Motionärerna begär ett

tillkännagivande om detta (yrkandena 12 och 24).

Lars Leijonborg m.fl. (fp) anför i motion Sf605

yrkande 23 att det är enormt psykiskt påfrestande

att under flera års tid leva i väntan på ett beslut.

Motionärerna anser att de långa handläggningstiderna

måste förkortas radikalt. Vidare anförs att det

under mer än 20 års tid har gjorts försök att

förkorta handläggningstiderna, utan påtagligt

resultat. Därför bör det nu, enligt motionärerna,

lagstiftas om handläggningstiderna, vilket bör ges

regeringen till känna. I yrkande 24 begärs ett

tillkännagivande om att asylansökningar bör kunna

lämnas in vid alla Migrationsverkets kontor.

Därigenom skulle ärendebelastningen på asylenheterna

i storstäderna minska och handläggningstiderna bli

kortare, menar motionärerna.

Matz Hammarström m.fl. (mp) begär i motion Sf274

yrkande 17 ett tillkännagivande om att

handläggningstiderna för ensamkommande barn sätts

till max tre månader.

Berndt Ekholm (s) begär i motion Sf620 yrkande 2

ett tillkännagivande om att handläggningstiderna hos

Migrationsverket och Utlänningsnämnden generellt bör

förkortas. Motionären anser att den nuvarande

gränsen på sex månader för den sammanlagda

handläggning är för lång tid. Vidare anförs att

handläggningstiden i många fall blir ännu längre än

så. Motionären anser att handläggningstiden bör

kortas generellt, och särskilt i de fall som barn är

inblandande.

Matz Hammarström m.fl. (mp) begär i motion Sf274

yrkande 18 ett tillkännagivande om att

socialtjänsten och inte Migrationsverket bör ansvara

för de ensamkommande barnens boende. Lennart Daléus

m.fl. (c) begär i motion So304 yrkande 2 att

regeringen lägger fram förslag om att socialtjänsten

bör ansvara för ensamma asylsökande flyktingbarns

boende och att de anmäls till utredning enligt

socialtjänstlagen. I de båda motionerna anförs att

de barn som kommer ensamma till Sverige är utsatta

på många sätt och att mottagandet är illa anpassat

efter deras behov, och att detta bör förändras.

Utskottets bedömning

Av budgetpropositionen framgår att målet vad gäller

handläggningstider inte uppnåtts i de flesta av de

ärendetyper som Migrationsverket handlägger.

Exempelvis avgjordes endast 43 % av

Migrationsverkets grundärenden vid asylprövning inom

ramen för verksamhetsmålet, vad gäller

handläggningstidernas längd.

Långa handläggningstider i utlänningsärenden har

länge varit ett problem och utskottet beslutade

därför redan i våras att vid årets budgetbehandling

särskilt granska handläggningstiderna. I detta syfte

har ytterligare uppgifter inhämtats om

dagstillståndet samt utvecklingen av

handläggningstiderna inom såväl Migrationsverket som

Utlänningsnämnden. Vad gäller asylärenden har bl.a.

de uppgifter inhämtats som redogörs för i tabellen

nedan. Även utifrån socialförsäkringsutskottets

granskning av handläggningstiderna kan konstateras

att handläggningstiderna hos Migrationsverket och

Utlänningsnämnden i många fall ligger över de mål

som angivits i regleringsbreven. I tabellen visas

bl.a. att det under år 2000, till och med september,

endast är 56 % av asylärendena som avgjorts inom det

sexmånadersmål som satts upp i regleringsbrevet.

Detta är i och för sig en förbättring jämfört med

1999, då motsvarande siffra var 43 %, men det

innebär trots det att nästan hälften av asylärendena

inte avgörs inom målet. Vidare framgår i tabellen

att antalet öppna grundärenden hos Migrationsverket

har ökat under perioden från 1997 till och med

september 2000. Vid årsskiftet 1997 var antalet

öppna grund-ärenden ca 6 300 och i september 2000

var motsvarande siffra ca 10 600. Detta samtidigt

som antalet avgjorda grundärenden ligger ungefär på

samma nivå.

Vad gäller Utlänningsnämndens handläggningstider har

utskottet i granskningen kunnat konstatera att andelen

avvisnings- och utvisningsärenden, inklusive vilande

ärenden, som är äldre än sex månader utgör drygt hälften

av Utlänningsnämndens öppna ärenden, under perioden 1999

till och med oktober 2000. Utskottet konstaterar

emellertid att denna andel har visat tendenser till en

nedåtgående trend sedan januari 2000. Utskottet ser detta

som positivt.

Asylprövning - ärendeutveckling och handläggningstider hos

Migrationsverket

-----------------------------------------------------------

| |1997 |1998 |1999 | 2000 |

| | | | | |

| | | | |(-sept)|

-----------------------------------------------------------

|Inkomna ärenden |9 697 |13 245 |11 479 |13 725 |

| | | | | |

-----------------------------------------------------------

|Öppna grundärenden* |6 301 |7 855 |7 840 |10 587 |

| | | | | |

-----------------------------------------------------------

|Avgjorda grundärenden |10 767 |11 639 |11 779 |10 960 |

| | | | | |

-----------------------------------------------------------

|Andel inom 6 månader | ** |52 % |43 % | 56 % |

|enligt | | | | |

|regleringsbrevet | | | | |

| | | | | |

-----------------------------------------------------------

Källa: Invandrarverkets årsredovisning 1999 samt uppgifter

från Migrationsverket

Kommentar: Grundärenden kallas de ärenden som handläggs i

första instans. Om beslut överklagas är överklagandet inte

längre ett grundärende.

* För 1997, 1998 och 1999 gäller uppgiften vid budgetårets

slut och för 2000 för september.

** Uppgift saknas.

I budgetpropositionen anges beträffande anslaget

12:1 att medel beräknats bl.a. för att

Migrationsverket skall kunna pröva 170 000

tillstånds- och viseringsärenden samt 45 000

medborgarskapsärenden. Det framgår emellertid inte i

budgetpropositionen hur de olika ärendetyperna

beräknats inom det angivna antalet tillstånds- och

viseringsärenden. Under beredningen har utskottet

hört Migrationsverkets generaldirektör. Hon har

angivit att anslaget för bl.a. prövning av

asylärenden i reella termer har minskat med drygt 10

% det senaste budgetåret och att Migrationsverket

genom budgetförslaget får medel för prövning av ca

12 000 asylärenden (grundärenden) 2001. Härutöver

har verket tidigare fått medel för prövning av

asylansökningar på grund av krisen i Kosovo.

Bortsett från dessa ärenden gör hon följande

bedömning av hanteringen av asylärenden. Antalet

öppna grundärenden den 1 januari 2000 var ca 8 000

och inströmningen av asylsökande under året bedöms

bli ca 15 000. Vid utgången av året kommer antalet

öppna ärenden därför att öka till 11 000. Prognosen

vad gäller asylsökande under 2001 är 14 500, om

hänsyn endast tas till den ökning av antalet som

Sveriges inträde i Schengensamarbetet kan medföra.

Med samma kapacitet för ärendehantering kommer

antalet öppna asylärenden att vara 13 500 vid

ingången av 2002.

Utskottet nödgas konstatera att vid en sådan

utveckling kommer handläggningstiderna för, i första

hand, asylärenden att öka ytterligare, men även

andra ärendegrupper kan bli drabbade med längre

väntetider som följd. Migrationsverket och

Utlänningsnämnden föreslås emellertid i

budgetpropositionen få en förstärkning av anslagen

för att upprätthålla målen vad gäller

handläggningstiderna. Härtill kommer dock att det

förväntade antalet asylsökande är osäkert och olika

händelser, i första hand i omvärlden men även i

Sverige t.ex. i form av praxisbeslut, kraftigt kan

påverka antalet ansökningar. Särskilt vid ett ökat

antal ansökningar måste frågan om tilläggsbudget

aktualiseras. Så sker också emellanåt och regeringen

har i höstens budgetproposition föreslagit att

ytterligare 4 miljoner kronor anvisas till

Migrationsverket för innevarande budgetår på

anslaget A1 i syfte att bl.a. förkorta

handläggningstiderna (bet. 2000/01:FiU11).

Det finns emellertid anledning analysera huruvida

de medel som anvisas för migrationspolitiken används

rationellt. Långa handläggningstider blir särskilt

kostsamma i asylärenden, inte bara på grund av att

de sökande under tiden vistas i Migrationsverkets

mottagningssystem, utan också på grund av den

psykiska press som sökandena under tiden tvingas

leva under. Även personalen vid Migrationsverket

påverkas av detta, och den stress som det för med

sig. Vad gäller de direkta utgifterna som lång

handläggningstid medför kan nämnas att för varje dag

som tiden för boende i anläggning eller eget boende

kan förkortas görs en besparing på medlen inom

anslaget 12:2 Mottagande av asylsökande med 200 kr,

vilket är den beräknade dygnsmedelkostnaden nästa år

för personer i mottagningssystemet. Med utgångspunkt

från att i genomsnitt 6 000 asylsökande väntar på

beslut skulle detta medföra en besparing på nämnda

anslag, senast följande år, med 1,2 miljoner kronor

för varje dags förkortning. Migrationsverket har

uppgivit att om anslagskonstruktionen så medgav

skulle resurser, främst i form av personal, från

mottagningssystemet kunna användas vid ökad

inströmning av asylsökande varvid kostnaderna för

mottagandet då skulle kunna minska, även om

besparingen uppkommer med någon tidsförskjutning.

Utskottet noterar även att en granskning av

handläggningstiderna, anslagsstruktur och

budgetarbete inom migrationspolitiken för närvarande

genomförs av Riksdagens revisorer. En förstudie har

genomförts (2000/01:4) och granskningen planeras

vara klar under senare delen av våren 2001.

Utskottet anser emellertid att det redan nu bör

vidtas åtgärder för att få till stånd ett bättre

utnyttjande av de medel som anvisas för

migrationspolitiken. I en verksamhet som kan

fluktuera snabbt och där det är av stor vikt med

tidiga insatser måste den ansvariga myndigheten

kunna utnyttja de samlade resurserna på bästa

möjliga sätt. Utskottet anser att regeringen i

samband med den ekonomiska vårpropositionen 2001 bör

redovisa ett sätt att möjliggöra ett flexiblare

utnyttjande av anslagen på migrationsområdet, då i

första hand anslagen 12:1 och 12:2. Detta bör

riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

När det gäller ensamma flyktingbarn kan nämnas att

Migrationsverket har tagit initiativ till ett

samarbete med Socialstyrelsen, Landstingsförbundet

och Skolverket om ett förbättrat mottagande av

ensamkommande barn, bl.a. så att huvudansvaret för

barnen fortsättningsvis även i praktiken ligger hos

socialtjänsten. Detta kan även leda till att

handläggningstiden minskar för dessa barn.

Med detta avstyrker utskottet motionerna Sf631, Sf5

yrkande 10, Sf633 yrkande 6, Sf645 yrkandena 33 och

35 i delar, Sf645 yrkandena 12 och 24, Sf605

yrkandena 23 och 24, Sf274 yrkande 17, Sf620 yrkande

2, Sf274 yrkande 18 samt So304 yrkande 2.

Utskottet tillstyrker med det ovan sagda

regeringens förslag till medelsanvisning.

12:2 Mottagande av asylsökande

Propositionen

Anslaget finansierar mottagande av asylsökande och

vissa personer med tidsbegränsade

uppehållstillstånd. Därutöver finansieras

kostnaderna för utlänningar som tagits i förvar

enligt utlänningslagen samt ersättning till

kommunerna för den ersättning som ges till vissa

andra utlänningar än asylsökande medan de väntar på

beslut om uppehållstillstånd. Anslaget finansierar

även kostnader för hälso- och sjukvård till

landstingen för barn som hålls gömda inför

verkställigheten inför ett av- eller

utvisningsbeslut samt den tillfälliga ersättningen

till kommuner och landsting för vissa utlänningar

från Förbundsrepubliken Jugoslavien.

Migrationsverket organiserar mottagandet av

asylsökande. De kan bo antingen på en av verkets

förläggningar eller få viss bostadsersättning för

att ordna bostad på egen hand. Migrationsverket

ansvarar även för behandlingen av utlänningar som

tagits i förvar enligt utlänningslagen samt för

förvarslokalerna.

För budgetåret 1999 beräknades den genomsnittliga

flyktingdygnskostnaden till 200 kr. Det faktiska

utfallet blev emellertid 187 kr. För år 2000 bedömde

regeringen motsvarande kostnad till 195 kr per dygn.

Perioden 2001-2003 görs bedömningen att den

genomsnittliga dygnskostnaden blir 200 kr.

Anledningen till denna ökning är, efter vad som

anges i propositionen, bland annat ett kommande

förslag om asylsökande barns skolgång i enlighet med

barnkonventionen.

Under hösten 2000 avser regeringen enligt

propositionen att lämna ett förslag till riksdagen

om att barn och ungdomar under arton år, som söker

uppehållstillstånd eller erhåller ett tillfälligt

skydd som avses i 2 kap. 4 a § utlänningslagen

(1989:529) understigande tolv månader, i enlighet

med barnkonventionen, skall erhålla samma utbildning

som i Sverige bosatta barn.

Anslaget 12:2 föreslås av regeringen att öka med

147 miljoner kronor år 2001 i förhållande till de

beräkningar som gjorts i budgetpropositionen för

2000 och med ca 180 miljoner år 2002. Skälet till

detta är att antalet personer i mottagningssystemet

ökar i förhållande till vad som beräknades i

budgetpropositionen för år 2000.

Regeringen förslår för budgetåret 2001 ett

ramanslag på 1 039 335 000 kr.

Motioner som har anslagseffekt 2001

Birgitta Carlsson m.fl. (c) begär i motion Sf631 att

riksdagen beslutar att anvisa 100 miljoner kronor

mindre än regeringen föreslagit till anslaget 12:2.

Motionärerna anser att genom effektiviseringar vid

mottagandet av asylsökande, förkortade

handläggningstider och ökade möjligheter för

flyktingar att delta i arbete, möjliggörs stora

besparingar inom detta område.

Motioner om skolgång m.m. för asylsökande barn

Gudrun Schyman m.fl. (v) begär i motion Sf607 att

regeringen tillsätter en utredning med uppgift att

göra en översyn av lagen om mottagande av

asylsökande m.fl. för att den verksamhet som erbjuds

asylsökande barn på Migrationsverkets förläggningar

skall hålla åtminstone samma standard som för barn

födda i Sverige, ta hänsyn till asylsökande pojkar

och flickors särskilda behov samt bringas i full

överensstämmelse med de krav som ställs i FN:s

barnkonvention. Motionärerna anför att de

aktiviteter som erbjuds barn vid Migrationsverkets

förläggningar är begränsade. De anser att det finns

starka skäl att göra en utredning med syfte att

erbjuda asylsökande barn en omsorg som inte håller

lägre kvalitet än för barn födda i Sverige.

Alf Svensson m.fl. (kd) begär i motion Ub316

yrkande 7 ett tillkännagivande om rätt till skolgång

för barn med asylsökande föräldrar. Motionärerna

anser att asylsökandes barn skall ges rätt till

reguljär skolundervisning, i samma omfattning som

svenska barn i samma ålder. Ett liknande yrkande har

Ulla-Britt Hagström (kd) i motion Sf608.

Matz Hammarström m.fl. (mp) begär i motion Sf274

yrkande 12 att riksdagen beslutar om att asylsökande

barn ges samma rättigheter till skolundervisning som

andra barn bosatta i Sverige. Motionärerna begär i

samma motion yrkande 13 att riksdagen beslutar att

asylsökande ungdomar ges samma rätt till

gymnasieundervisning som andra ungdomar bosatta i

Sverige. Med de regler som gäller i dag är barn som

inte är folkbokförda i Sverige endast garanterade

minst 15 schemalagda timmar i veckan, och de har

ingen rätt till utbildning inom särskolan, anför

motionärerna. Vad gäller ungdomar mellan 16 och 18

år har de enbart rätt till studieverksamhet som

motsvarar gymnasieskolan, men saknar rätten till

utbildning på samma villkor som barn bosatta i

Sverige. Motionärerna anser att detta bör åtgärdas.

Monica Green m.fl. (s) begär i motion Sf643 ett

tillkännagivande om att utreda möjligheterna att ge

asylsökande barn samma rätt till förskoleverksamhet

som andra barn i Sverige. Motionärerna anför att i

förslaget om maxtaxa och allmän förskola, sägs bl.a.

att barn vars föräldrar är arbetslösa eller

föräldralediga skall ha rätt till förskoleverksamhet

under minst tre timmar per dag. Motionärerna anser

att dessa rättigheter även bör gälla asylsökande

barn, trots att föräldrarna ännu inte står till

arbetsmarknadens förfogande. Motionärerna anför

vidare att EU nyligen antagit direktiv mot

diskriminering på grund av ras eller etniskt

ursprung. Tillsammans med barnkonventionens förbud

mot särbehandling i artikel 2 och Barnkommitténs

skrivningar vad gäller asylsökande barns

rättigheter, finns det starka skäl för att ge

asylsökande barn samma rättigheter som andra barn i

Sverige har till förskola, skola och barnomsorg,

anser motionärerna.

Motioner om vård och boende för asylsökande

Matz Hammarström m.fl. begär i motion Sf274 yrkande

9 ett tillkännagivande om att gömda barn ges rätt

till fullständig hälso- och sjukvård samt tandvård.

Motionärerna begär i samma motion yrkande 14 ett

tillkännagivande om att asylsökande barn får

tillgång till terapeutisk vård oavsett om de har

uppehållstillstånd eller ej.

Yilmaz Kerimo (s) begär i motion Sf640 ett

tillkännagivande om de asylsökandes boendesituation.

Motionären anser att det finns flera problem med det

egna boendet för asylsökande, som bör ses över.

Bland annat menar motionären att

mottagningshandläggaren kan ha svårt att

upprätthålla en god kontakt med dem som har eget

boende, och att standarden för hur asylsökande bor

kan vara bristfällig.

Utskottets bedömning

För barn i förskoleåldern som bor på någon av

Migrationsverkets förläggningar anordnas för

närvarande s.k. familjebaserad verksamhet. Barn som

bor i eget boende kan delta i av kommunen anordnad

öppen förskola. Asylsökande barn i skolåldern får

undervisning i grundskolan genom kommunens försorg.

Ungdomar i gymnasieåldern erbjuds gymnasieersättande

verksamhet genom Migrationsverkets försorg. Många

ungdomar som kan och vill erbjuds undervisning i

ordinarie gymnasieskola.

En arbetsgrupp inom Utbildningsdepartementet har i

promemorian Förskola, skola och skolbarnomsorg för

asylsökande barn (Ds 2000:26) under våren 2000

lämnat förslag om hur barn och ungdomar under 18 år

som söker uppehållstillstånd eller som erhåller ett

tillfälligt skydd som avses i 2 kap. 4 a §

utlänningslagen understigande tolv månader skall

kunna erhålla utbildning på i huvudsak samma villkor

som i Sverige bosatta barn.

Utskottet konstaterar även att regeringen har

aviserat en proposition i frågan. Propositionen bör

avvaktas och utskottet avstyrker med detta

motionerna Ub316 yrkande 7, Sf608, Sf274 yrkandena

12 och 13 samt Sf643.

Vidare anser utskottet att Migrationsverkets

organiserade verksamhet för asylsökande barn i

förskoleåldern skall hålla samma standard som den

allmänna förskolan. Huvudsyftet i motionen Sf607 får

med detta anses tillgodosett.

Vad gäller medelstilldelningen konstaterar

utskottet att det totala anslaget utökas bl.a. på

grund av att fler personer förväntas befinna sig i

mottagningssystemet än vad som tidigare beräknats.

Utskottet konstaterar även att anslaget har

beräknats utifrån en flyktingdygnskostnad på 200 kr,

vilket är en ökning jämfört med tidigare år.

Anledningen till denna ökning är ett kommande

förslag om asylsökande barns skolgång. Den ovan

nämnda arbetsgruppen föreslår bl.a. att den statliga

ersättningen till kommunerna avseende

grundskoleundervisning för asylsökande barn höjs och

att en sådan ersättning införs också för skolformer

motsvarande grundskolan. Vidare föreslås att en

statlig ersättning införs till kommuner för

kostnader avseende förskoleklass för asylsökande

barn och att en motsvarande ersättning införs

avseende gymnasieutbildning för asylsökande

ungdomar. Utskottet utgår från att detta har

beaktats vid beräkningen av anslaget. Utskottet

anser också att kostnadsutvecklingen inom

kommunerna, med anledning av det kommande förslaget,

bör följas noggrant. Vidare föreslår utskottet ovan,

under utskottets bedömning vad gäller

Migrationsverket, ett tillkännagivande om att

regeringen i samband med den ekonomiska

vårpropositionen bör redovisa ett sätt att

möjliggöra ett flexiblare utnyttjande av anslagen på

migrationsområdet, då i första hand anslagen 12:1

och 12:2.

Utifrån detta tillstyrker utskottet regeringens

förslag till medelsanvisning och avstyrker motion

Sf631 i denna del.

Angående vård av asylsökande vill utskottet erinra

om att landstingen sedan den 1 januari 1997 är

ansvariga för att asylsökande m.fl. erhåller akut

sjukvård och tandvård samt sjuk- och tandvård som

inte kan anstå. Därutöver ges viss annan vård,

exempelvis mödra- och förlossningsvård. Barn under

18 år har rätt till hälso- och sjukvård enligt samma

principer som alla andra barn som är bosatta i

Sverige.

Utskottet vill också erinra om att i enlighet med

en överenskommelse mellan staten och

Landstingsförbundet beslutade regeringen i mars 2000

att barn som hålls gömda inför verkställighet av

avvisnings- eller utvisningsbeslut skall

tillförsäkras hälso- och sjukvård på samma grunder

som asylsökande barn. Med det anförda avstyrker

utskottet motion Sf274 yrkandena 9 och 14.

Vad gäller asylsökandes boende vill utskottet

erinra om att Migrationsverket i regleringsbrevet

för år 2000 fick i uppdrag att i samråd med

Integrationsverket se över rutinerna och

samarbetsformerna vid utflyttning till egen bostad

för personer som vistas på Migrationsverkets

förläggningar. Utskottet förutsätter att eventuella

problem vid eget boende framkommer vid översynen.

Med detta avstyrker utskottet motion Sf640.

12:3 Migrationspolitiska åtgärder

Propositionen

Från anslaget finansieras kostnaderna för mottagande

av flyktingar som organiserat överförs till Sverige

och mottagandet av dessa i kommunerna. Medel från

detta anslag har också använts till bidrag för

frivillig återvandring för vissa personer som varit

bosatta i Sverige under längre eller kortare tid.

Anhöriga till flyktingar i Sverige har också kunnat

få bidrag till resan hit. Medel används även för att

bekosta vissa migrationspolitiska projekt och

Sveriges deltagande i internationellt samarbete inom

flykting- och invandringsområdet. Likaså anvisas

medel från detta anslag till Svenska Röda korsets

efterforskningsverksamhet

Under budgetåret 2000 har riksdagen anvisat medel

motsvarande kostnaden för att ta emot 1 840

överförda flyktingar. Regeringen menar enligt

propositionen att anslagsmedlen även framdeles bör

motsvara kostnaderna för 1 840 överförda flyktingar.

I propositionen sägs även att anslaget bör liksom

tidigare kunna få användas med viss flexibilitet.

Under första halvåret 2000 har 176 personer

överförts till Sverige. Enligt propositionen är

skälet till att det är så få främst att många

personer som tagits ut från norra Irak och Iran ännu

inte har fått utresetillstånd.

För budgetåret 2001 föreslår regeringen ett

ramanslag på 285 221 000 kr.

Utskottets bedömning

Utskottet ser ingen anledning att göra någon annan

bedömning än regeringen och tillstyrker därför

regeringens förslag till medelsanvisning.

12:4 Utlänningsnämnden

Propositionen

Anslaget avser förvaltningskostnader för

Utlänningsnämnden.

Utlänningsnämnden prövar överklaganden av beslut

som fattas av Migrationsverket avseende avvisning

och utvisning samt ansökningar om

uppehållstillstånd, flyktingförklaringar, svenskt

medborgarskap och offentliga biträden i

utlänningsärenden. Nämnden behandlar också s.k. nya

ärenden om uppehållstillstånd enligt 2 kap. 5 b §

utlänningslagen.

Som en följd av förslaget att öka Migrationsverkets

förvaltningsanslag bör, enligt propositionen,

Utlänningsnämndens anslag ökas med 6 miljoner kronor

för 2001.

För budgetåret 2001 föreslår regeringen ett

ramanslag på 70 483 000 kr.

Motioner som har anslagseffekt år 2001

Birgitta Carlsson m.fl. (c) begär i motion Sf631 att

riksdagen beslutar att inte anvisa några medel till

anslaget 12:4 Utlänningsnämnden. Motionärerna anser

att Utlänningsnämnden bör avvecklas och asylärendena

föras över till förvaltningsdomstolarna.

Utskottets bedömning

Utskottet konstaterar att regeringen föreslår ett

tillskott till Utlänningsnämndens anslag med 6

miljoner kronor, för att kunna upprätthålla målen

vad gäller handläggningstiderna. Utskottet ser det

som positivt. I övrigt redovisar utskottet sin syn

på handläggningstiderna ovan, under anslaget 12:1.

Beträffande frågan om att avveckla

Utlänningsnämnden vill utskottet erinra om att den

arbetsgrupp, som tillsattes efter remissutfallet på

Kommittén om ny instans- och processordnings (NIPU)

slutbetänkande (SOU 1999:16), redovisade sitt

uppdrag den 1 juni 2000. Arbetsgruppens promemoria

(Ds 2000:45) har därefter sänts på remiss. Utskottet

anser att beredningen av promemorian bör avvaktas.

Utskottet tillstyrker med det anförda regeringens

förslag till medelsanvisning och avstyrker motion

Sf631 i denna del.

12:5 Offentligt biträde i utlänningsärenden

Propositionen

Anslaget finansierar offentligt biträde enligt

utlänningslagen vid Regeringskansliet,

Migrationsverket och Utlänningsnämnden. Anslaget

påverkas främst av antalet avgjorda ärenden.

Kostnaderna för offentligt biträde hos

Migrationsverket under 1999 översteg anslagna medel

och verket utnyttjade sin anslagskredit med 1 219

000 kr. En jämförelse mellan budget och utfall för

1999 visar att Utlänningsnämnden utnyttjade sin

anslagskredit med 146 000 kr. Den del av anslaget

som Regeringskansliet förfogar över utnyttjades inte

fullt ut.

Uppföljningsarbetet för att kunna få mer precisa

beräkningar av anslaget fortsätter enligt

propositionen under 2000.

Regeringen gör bedömningen att resursbehovet

minskar under 2001 med 15 425 000 kr.

För budgetåret 2001 föreslår regeringen ett

ramanslag på 57 913 000 kr.

Utskottets bedömning

Utskottet tillstyrker regeringens förslag till

medelsanvisning.

12:6 Utresor för avvisade och utvisade

Propositionen

Anslaget finansierar resor ut ur landet för

utlänningar som avvisats eller utvisats enligt

beslut av regeringen, Migrationsverket,

Utlänningsnämnden eller polisen med stöd av

utlänningslagen. Även kostnader för resor ur Sverige

för de asylsökande som återkallat sin ansökan

finansieras från anslaget.

Den 1 januari 1999 övertog Migrationsverket

huvudansvaret för verkställighet av beslut om

avvisning och utvisning från polisen.

Migrationsverket kan överlämna ärenden till

polismyndigheten om utlänningen håller sig undan

eller om det kan antas att tvång kommer att behövas

för att genomföra verkställigheten. Kriminalvårdens

transporttjänst organiserar utresor för avvisade och

utvisade på polisens uppdrag.

Enligt propositionen gör regeringen bedömningen att

resursbehovet minskas för 2001 med 10 875 000 kr.

För budgetåret 2001 föreslår regeringen ett

ramanslag på 63 656 000 kr.

Utskottets bedömning

Utskottet ser ingen anledning att göra någon annan

bedömning än regeringen och tillstyrker därför

regeringens förslag till medelsanvisning.

Minoritetspolitiken

Minoritetspolitikens mål

Propositionen

Regeringen föreslår i propositionen att målen för

minoritetspolitiken skall vara att ge skydd för de

nationella minoriteterna och stärka deras

möjligheter till inflytande samt stödja de

historiska minoritetsspråken så att de hålls

levande.

De nationella minoriteterna är samer,

sverigefinnar, tornedalingar, romer och judar, och

de språk som omfattas av minoritetspolitiken är

samiska (alla former), finska, meänkieli

(tornedalsfinska), romani chib (alla former) och

jiddisch.

Utskottets bedömning

De föreslagna målen för minoritetspolitiken ligger i

linje med den inriktning som minoritetspolitiken

getts genom riksdagens beslut om nationella

minoriteter i Sverige (prop. 1998/99:143, bet.

1999/2000:KU6, rskr. 1999/2000:69) och utskottet som

tidigare i ett yttrande till konstitutionsutskottet

(1999/2000:SfU2y) ställt sig bakom utgångspunkterna

för minoritetspolitiken ser inte något skäl att nu

avvika från sin tidigare bedömning. Med det anförda

tillstyrker utskottets regeringens förslag till mål

för minoritetspolitiken.

47:1 Åtgärder för nationella minoriteter

Propositionen

Anslaget fördes upp första gången på statsbudgeten

år 2000. Av anslaget används huvuddelen som

statsbidrag till kommunerna och landstinget inom de

områden i Norrbottens län som utpekats som

förvaltningsområden för samiska respektive finska

och meänkieli. Medlen fördelas av Länsstyrelsen i

Norrbottens län enligt förordningen (2000:86) om

statsbidrag för att stödja användningen av samiska,

finska och meänkieli. En viss del av medlen går även

till att täcka kostnader för inflytande för

nationella minoriteter och vissa

uppföljningsinsatser. Enligt vad som anges i

propositionen fördelade regeringen den 11 maj 2000

medel till organisationer som företräder de

nationella minoriteterna för att ge ökade

möjligheter till inflytande i frågor som rör dem.

För budgetåret 2001 föreslår regeringen ett

ramanslag på 8 000 000 kr.

Motioner som inte har anslagseffekt år 2001

Magda Ayoub m.fl. (kd) begär i motion Sf645 yrkande

30 ett tillkännagivande om de nationella

minoriteternas möjlighet att använda sitt språk i

kontakt med centrala myndigheter och att de

vanligaste svenska lagarna översätts till samiska,

finska och meänkieli.

Utskottets bedömning

Konstitutionsutskottet uttalade i betänkande

1999/2000:KU6 att författningar som särskilt rör de

nationella minoriteternas rättigheter bör översättas

till samiska, finska och meänkieli. De exempel på

författningar som bör översättas som KU ger är

bl.a.: sametingslagen och rennäringslagen samt

grundläggande lagstiftning som rör fri- och

rättigheter, t.ex. regeringsformen.

Utskottet bedömer därmed att vad som anförs i

motionen om översättning av de vanligaste lagarna

delvis redan är tillgodosett.

Socialförsäkringsutskottet har i ett yttrande till

KU med anledning av proposition 1998/99:143 anfört

att, när området för regionalt tillämpliga regler om

rätt att använda samiska i offentliga sammanhang

bestäms, har också aspekter som berör möjligheten

att praktiskt tillämpa sådana bestämmelser vägts in.

Utskottet framhåller även i yttrandet att regeringen

påpekar att minoritetsspråkskonventionen till stor

del är inriktad på att ge stöd och skydd för

landsdels- eller minoritetsspråken i de geografiska

områden där språken använts av hävd och fortfarande

används i tillräcklig omfattning. Denna begränsning

bygger på att man ansett att det kan möta alltför

stora hinder, både praktiskt och kostnadsmässigt,

att tillämpa konventionens olika bestämmelser i

områden där mycket få personer använder ett

landsdels- eller minoritetsspråk. KU delar denna

bedömning. Utskottet ser inga skäl att ändra sin

tidigare bedömning. Med det anförda avstyrker

utskottet sålunda motion Sf645 yrkande 30.

Utskottet konstaterar vidare att en del av anslaget

inom minoritetspolitiken har under 2000 använts till

att stödja organisationer som företräder de

nationella minoriteterna.

Med det anförda tillstyrker utskottet regeringens

förslag till medelsanvisning.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande anslag inom utgiftsområde 8

Invandrare och flyktingar

a) att riksdagen godkänner kompletteringen av de

integrationspolitiska målen samt de föreslagna

målen för politikområdet minoritetspolitik,

b) att riksdagen med anledning av propositionen

dels godkänner de föreslagna målen för

politikområdet migrationspolitik, dels godkänner

vad utskottet anfört om de tidigare godkända

målen för migrationspolitiken,

c) att riksdagen godkänner att under år 2001 lån

tas upp i Riksgäldskontoret för det samlade

behovet för hemutrustningslån till ett belopp av

högst 1 400 000 000 kr,

d) att riksdagen med bifall till regeringens

förslag anvisar anslagen inom utgiftsområde 8

Invandrare och flyktingar för budgetåret 2001

enligt utskottets förslag i bilaga,

e) att riksdagen avslår motionerna 2000/01:Sf5

yrkande 10, 2000/01:Sf604, 2000/01:Sf631,

2000/01:Sf633 yrkandena 2-6, 2000/01:Sf638,

2000/01:Sf645 yrkandena 32, 33 i denna del och

35 samt 2000/01:Fi211 yrkande 16 i denna del,

2. beträffande utredning om

Integrationsverket

att riksdagen avslår motion 2000/01:Sf633 yrkande 1,

res. 1 (m)

3. beträffande integrationsåtgärder och

organisationsstöd

att riksdagen avslår motion 2000/01:Sf636,

4. beträffande kommunersättningar vid

flyktingmottagande

att riksdagen avslår motionerna 2000/01:Sf612, 2000/01:Sf645

yrkandena 31 och 33 i denna del samt

2000/01:N388 yrkande 16,

res. 2 (kd)

res. 3 (mp)

5. beträffande hemutrustningslån

att riksdagen avslår motion 2000/01:Sf625.

6. beträffande flexiblare

anslagsutnyttjande

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

utskottet anfört om flexiblare utnyttjande av

anslagen på migrationsområdet,

7. beträffande handläggningstiden

att riksdagen avslår motionerna 2000/01:Sf274 yrkande 17,

2000/01:Sf605 yrkandena 23 och 24, 2000/01:Sf620

yrkande 2 samt 2000/01:Sf645 yrkandena 12 och

24,

res. 4 (kd, fp)

8. beträffande ansvar för ensamkommande

barn

att riksdagen avslår motionerna 2000/01:Sf274 yrkande 18

samt 2000/01:So304 yrkande 2,

res. 5 (c, mp)

9. beträffande skolgång m.m. för

asylsökande barn

att riksdagen avslår motionerna 2000/01:Sf274 yrkandena 12

och 13, 2000/01:Sf607, 2000/01:Sf608,

2000/01:Sf643 samt 2000/01:Ub316 yrkande 7,

res. 6 (kd, mp)

10. beträffande vård och boende för

asylsökande

att riksdagen avslår motionerna 2000/01:Sf274 yrkandena 9

och 14 samt 2000/01:Sf640,

res. 7 (mp)

11. beträffande åtgärder för nationella

minoriteter

att riksdagen avslår motion 2000/01:Sf645 yrkande 30.

res. 8 (kd)

Stockholm den 21 november 2000

På socialförsäkringsutskottets vägnar

Berit Andnor

I beslutet har deltagit: Berit Andnor (s), Bo

Könberg (fp), Margit Gennser (m), Maud Björnemalm

(s), Anita Jönsson (s), Ulla Hoffmann (v), Cecilia

Magnusson (m), Mariann Ytterberg (s), Gustaf von

Essen (m), Lennart Klockare (s), Ronny Olander (s),

Fanny Rizell (kd), Kerstin-Maria Stalin (mp),

Birgitta Carlsson (c), Margareta Cederfelt (m),

Magda Ayoub (kd) och Kalle Larsson (v).

Reservationer

1. Utredning om Integrationsverket (mom. 2)

Margit Gennser, Cecilia Magnusson, Gustaf von Essen

och Margareta Cederfelt (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande under

rubriken Utskottets bedömning i avsnittet 10:1

Integrationsverket som börjar med "Utskottet kan"

och slutar med "i tillämplig del" bort ha följande

lydelse:

Utskottet är tveksamt till Integrationsverkets

existens. Utskottet föreslår därför att regeringen

skyndsamt skall genomföra en utvärdering av hur

verkets medel använts och vilka resultat som

åstadkommits och återkomma till riksdagen senast i

samband med 2001 års ekonomiska vårproposition.

Därefter kommer utskottet att ta ställning till om

det anser att Integrationsverket skall läggas ned

och vilka av dess uppgifter som i så fall skall

föras över till andra myndigheter.

dels att utskottets hemställan under 2 bort ha

följande lydelse:

2. beträffande utredning om Integrationsverket

att riksdagen med bifall till motion 2000/01:Sf633 yrkande 1

som sin mening ger regeringen till känna vad

utskottet anfört.

2. Kommunersättningar vid

flyktingmottagande (mom. 4)

Fanny Rizell och Magda Ayoub (båda kd) anser

dels att den del av utskottets yttrande under

rubriken Utskottets bedömning i avsnittet 10:3

Kommunersättningar vid flyktingmottagande som börjar

med "Kommunersättningen" och slutar med

"medelsanvisningen" bort ha följande lydelse:

Invandrare bör åtnjuta samma frihet som övriga

medborgare, ha rätt att bosätta sig var de vill, att

utöva sin egen religion, lära sina barn sitt

modersmål och för övrigt få utöva sina mänskliga

rättigheter. Integration behöver inte betyda

fullständig assimilation.

Den grundläggande utgångspunkten bör vara att gå

från omhändertagande till att ge människor

förutsättningar för att kunna ta ansvar för sitt

eget liv. Utskottet anser att man bör sträva efter

att stärka människor och ge dem möjligheter till

egenmakt. Staten skall medverka till att underlätta

och skapa förutsättningar men inte planera och ta

kontroll öven människors liv. Samhället skall sträva

efter att erbjuda medborgarna jämlika levnadsvillkor

och lika stora möjligheter att utvecklas och

förverkliga sina livsprojekt. Livsprojekten skall

inte möta några hinder så länge de inte inskränker

andra människors rättigheter eller strider mot våra

gemensamma rättsnormer.

Utskottet anser att de nyanlända inte bör placeras

utan fritt få välja bostadsort. Utskottet föreslår

att systemet med förhandlingar och avtal med

kommunerna avskaffas. Stödet till den nyanlända bör

följa individen i form av en s.k. "utvecklingspeng"

som fördelas av RFV och sedan betalas ut av

försäkringskassan. Genom utvecklingspengen ges

individen och den lokala nivån ett större ansvar.

RFV bör även betala ut ersättning till kommunerna

för t.ex. sfi-undervisning.

dels att utskottets hemställan under 4 bort ha

följande lydelse:

4. beträffande kommunersättningar vid

flyktingmottagande

att riksdagen med anledning av motionerna 2000/01:Sf612 och

2000/01:Sf645 yrkandena 31 och 33 i denna del

samt med avslag på motion 2000/01:N388 yrkande

16 som sin mening ger regeringen till känna vad

utskottet anfört,

3. Kommunersättningar vid

flyktingmottagande (mom. 4)

Kerstin-Maria Stalin (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande under

rubriken Utskottets bedömning i avsnittet 10:3

Kommunersättningar vid flyktingmottagande som börjar

med "Kommunersättningen" och slutar med

"medelsanvisningen" bort ha följande lydelse:

Inflyttningen av nya invånare bör ses som en resurs

för det lokala näringslivet och för den ekonomiska

tillväxten i sin helhet. Att underlätta deras

deltagande på arbetsmarknaden är av yttersta vikt

för att få bukt med den resterande arbetslösheten.

Denna är en enorm välfärdsförlust för samhället och

går stick i stäv med all integrationspolitik.

Utskottet anser att det görs alldeles för lite för

att stimulera invandrare att bli egenföretagare

under deras introduktionsperiod i Sverige. Detta har

två orsaker: dels beror det på kommunernas

introduktionssystem som har en dominerande

socialpolitisk profil, vilket resulterar i ett

långvarigt bidragsberoende, dels beror det på

bristande kunskap bland banker och företagsrådgivare

om invandrarnas potential. Utskottet anser att om

det administrativa ansvaret för ersättningarna till

kommunerna förs över från Integrationsverket till

regional nivå kan medlen strategiskt fördelas till

kommunernas introduktionsprogram för nyanlända inom

ramen för samordning av de regionala

tillväxtavtalen.

dels att utskottets hemställan under 4 bort ha

följande lydelse:

4. beträffande kommunersättningar vid

flyktingmottagande

att riksdagen med bifall till motion 2000/01:N388 yrkande 16

och med avslag på motionerna 2000/01:Sf612 samt

2000/01:Sf645 yrkandena 31 och 33 i denna del

som sin mening ger regeringen till känna vad

utskottet anfört.

4. Handläggningstiden (mom. 7)

Bo Könberg (fp), Fanny Rizell (kd) och Magda Ayoub

(kd) anser

dels att den del av utskottets yttrande under

rubriken Utskottets bedömning i avsnittet 12:1

Migrationsverket som börjar med "Med detta" och

slutar med "yrkande 2" bort ha följande lydelse:

Myndigheternas behandling av ansökan om

uppehållstillstånd drar ofta ut på tiden. I dag

läggs stora pengar på långa förläggningstider och

sjukvård. Inte minst gäller det vård för att ta hand

om depressioner och annan psykisk ohälsa som drabbar

de asylsökande bland annat på grund av långa

väntetider. Från psykiatrin hörs ofta protester över

ett myndighetsförfarande som drabbar människor som

redan haft svåra upplevelser. Om resurserna i

stället sattes in i ett tidigt skede i processen

skulle handläggningstiderna bli kortare, trycket på

den psykiatriska vården skulle minska och så även

det lidande som det innebär för den asylsökande att

sväva i ovisshet.

Snabbare handläggningstider skulle även frigöra

resurser som i dag läggs på åtgärder och boende i

mottagningssystemet. Exempelvis var vid slutet av

1999 den genomsnittliga vistelsetiden för personer

registrerade i mottagningssystemet ca 14 månader.

1999 fanns ca 17 900 personer registrerade med en

dygnskostnad på ca 190 kr per person. Om vi skulle

få ner handläggningstiderna från 14 månader till

t.ex. åtta månader, bl.a. genom satsningar på flera

asylhandläggare, skulle detta betyda besparingar på

flera hundra miljoner kronor för staten.

Vi anser att det flexibla anslagsutnyttjande som

utskottet förespråkar för att komma tillrätta med

dagens långa handläggningstider inte är

tillräckligt. Dessa handläggningstider måste

förkortas radikalt.

Dessutom bör det göras möjligt att lämna in en

asylansökan vid alla Migrationsverkets kontor,

vilket inte går i dag. På så sätt skulle

ärendebelastningen på Migrationsverkets asylenheter

i storstadsregionerna minska, och

handläggningstiderna skulle bli kortare.

dels att utskottets hemställan under 7 bort ha

följande lydelse:

7. beträffande handläggningstiden

att riksdagen med bifall till motionerna 2000/01:Sf605

yrkandena 23 och 24 och 2000/01:Sf645 yrkandena

12 och 24 samt med avslag på motionerna

2000/01:Sf274 yrkande 17 och 2000/01:Sf620

yrkande 2 som sin mening ger regeringen till

känna vad utskottet anfört,

5. Ansvar för ensamkommande barn (mom. 8)

Kerstin-Maria Stalin (mp) och Birgitta Carlsson (c)

anser

dels att den del av utskottets yttrande under

rubriken Utskottets bedömning i avsnittet 12:1

Migrationsverket som börjar med "När det" och slutar

med "yrkande 2" bort ha följande lydelse:

Asylsökande barn är i en mycket utsatt situation, i

synnerhet barn som är ensamma på flykt. Rädda Barnen

redovisar i en nyligen presenterad rapport hur barn

som flytt på egen hand till Europa upplever sin

situation. Många har svåra traumatiska upplevelser

och behöver akut psykiatrisk hjälp. De ensamma

barnen behandlas på samma sätt som vuxna

asylsökande, trots att de har helt andra behov.

Migrationsverkets uppgift är att utreda barnens

asylskäl, inget annat.

Utskottet anser att dessa barn bör anmälas till

utredning enligt socialtjänstlagen, och kommunernas

socialtjänst bör vara ansvariga för barnens boende -

inte Migrationsverket som i dag.

dels att utskottets hemställan under 8 bort ha

följande lydelse:

8. beträffande ansvar för ensamkommande barn

att riksdagen med bifall till motionerna 2000/01:Sf274 yrkande

18 och 2000/01:So304 yrkande 2 som sin mening

ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

6. Skolgång m.m. för asylsökande barn

(mom. 9)

Fanny Rizell (kd), Kerstin-Maria Stalin (mp) och

Magda Ayoub (kd) anser

dels att den del av utskottets yttrande under

rubriken Utskottets bedömning i avsnittet 12:2

Mottagande av asylsökande som börjar med "För barn"

och slutar med "motionen Sf640" bort ha följande

lydelse:

En grupp som särskilt kommit i kläm vid skolgången

är barn och ungdomar till asylsökande föräldrar. De

regler som i dag gäller för barn som inte är

folkbokförda, säger att de skall tas emot i

grundskolan i den kommun de vistas i. Men antalet

timmar är begränsat enligt den särskilda

förordningen om undervisning för asylsökande barn.

Dessa barn är i dag endast garanterade undervisning

om minst 15 schemalagda veckotimmar. Även ungdomar

mellan 16 och 18 år, som inte är folkbokförda i

landet, saknar den rätt till utbildning som barn

bosatta i Sverige har. Däremot har de rätt att delta

i "studieverksamhet som motsvarar gymnasieskolan".

Barn som inte är folkbokförda i Sverige och som är i

behov av särskola har inte heller samma rätt till

det som svenska barn.

Utskottet anser att asylsökandes barn skall ges

rätt till reguljär skolundervisning i samma

omfattning som svenska barn i motsvarande ålder.

Detta bör även gälla barn i behov av särskola. Barn

och ungdomar som invandrar till Sverige mitt i

skoltiden har ibland problem att både hämta in ett

nytt språk och nödvändig ämneskunskap innan

grundskoletiden är slut. Risken är uppenbar att de

går vidare till gymnasiet med otillräckliga

kunskaper. Endast hälften av de elever som kommit

till Sverige efter tio års ålder lämnade t.ex.

grundskolan med fullständiga betyg. Barn och

ungdomar födda utomlands skall erbjudas tillräcklig

utbildningstid i grundskolan för att bli rustade för

gymnasiestudier.

Utskottet anser att även dessa barn skall ha en

fullgod undervisning precis som de barn som är

bosatta i Sverige.

dels att utskottets hemställan under 9 bort ha

följande lydelse:

9. beträffande skolgång m.m. för asylsökande

barn

att riksdagen med bifall till motionerna 2000/01:Sf274

yrkandena 12 och 13, 2000/01:Sf608 samt

2000/01:Ub316 yrkande 7 och med avslag på

motionerna 2000/01:Sf607 samt 2000/01:Sf643 som

sin mening ger regeringen till känna vad

utskottet anfört,

7. Vård och boende för asylsökande

(mom. 10)

Kerstin-Maria Stalin (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande under

rubriken Utskottets bedömning i avsnittet 12:2

Mottagande av asylsökande som börjar med "För barn"

och slutar med "motion Sf640" bort ha följande

lydelse:

Av alla asylsökande i Sverige är ungefär 30 % barn.

Den 30 april 1999 var 4 409 barn under 18 år

registrerade som asylsökande. I dag finns det

dessutom ca 4 000 statslösa barn i Sverige, av vilka

merparten (ca 3 800) är födda här i landet.

Enligt barnkonventionens andra artikel, principen

om icke-diskriminering, skall alla barn inom landets

jurisdiktion ha lika rättigheter. Men så är inte

fallet. Om barn inte blir folkbokförda får de sämre

rätt till sociala förmåner än andra barn som vistas

legalt i landet. Utskottet anser att gömda barn bör

ges rätt till fullständig hälso- och sjukvård samt

tandvård. Utskottet anser även att det är av stor

vikt att asylsökande barn vid behov får terapeutisk

vård oavsett om familjen får stanna eller ej.

dels att utskottets hemställan under 10 bort ha

följande lydelse:

10. beträffande vård och boende för

asylsökande

att riksdagen med bifall till motion 2000/01:Sf274 yrkandena 9

och 14 och med avslag på motion 2000/01:Sf640

som sin mening ger regeringen till känna vad

utskottet anfört,

8. Åtgärder för nationella minoriteter

(mom. 11)

Fanny Rizell och Magda Ayoub (båda kd) anser

dels att den del av utskottets yttrande under

rubriken Utskottets bedömning i avsnittet 47:1

Åtgärder för nationella minoriteter som börjar med

"Konstitutionsutskottet" och slutar med

"medelsanvisning" bort ha följande lydelse:

Sveriges nationella minoriteter är en levande del

av det svenska samhället och deras språk är en

värdefull del av den svenska kulturen. Genom att

tillerkänna dem språkliga och etniska rättigheter

stärks deras självtillit och kulturella identitet.

En rad åtgärder måste vidtas för att Sverige skall

kunna ratificera Europarådets ramkonvention om skydd

för nationella minoriteter och den europeiska

stadgan om landsdels- eller minoritetsspråk.

Regeringens proposition 1998/99:143 Nationella

minoriteter var ett steg i rätt riktning. Det

främsta syftet med propositionen var att erkänna

Sveriges nationella minoriteter och deras språk.

Utskottet stöder dessa förslag på flera punkter.

Utskottet anser dock även att nationella minoriteter

skall kunna använda sitt språk i kontakten med

centrala myndigheter. Därutöver föreslår utskottet

att de vanligaste lagarna i vårt land översätts till

samiska, finska och meänkieli.

dels att utskottets hemställan under 11 bort ha

följande lydelse:

11. beträffande åtgärder för nationella

minoriteter

att riksdagen med bifall till motion 2000/01:Sf645 yrkande 30

som sin mening ger regeringen till känna vad

utskottet anfört.

Särskilda yttranden

1. Moderaternas anslagförslag (mom. 1)

Margit Gennser, Cecilia Magnusson, Gustaf von Essen

och Margareta Cederfelt (alla m) anför:

Finansutskottet har med en majoritet bestående av

socialdemokrater, vänsterpartister och

miljöpartister föreslagit riksdagen att fastställa

ekonomiska ramar för de olika utgiftsområdena i den

statliga budgeten och en beräkning av statens

inkomster avseende 2001. Samtidigt föreslogs beslut

om preliminära utgiftstak för åren 2002 och 2003.

Moderata samlingspartiet har i parti- och

kommittémotioner förordat en annan inriktning av den

ekonomiska politiken och budgetpolitiken. Våra

förslag syftar till att skapa förutsättningar för

ett ekonomiskt, kulturellt och socialt växande

Sverige. Vi vill satsa på en utbildning som ger alla

större möjligheter till ett rikare liv. Genom en

större enskild sektor och ett starkare civilt

samhälle kan både företag och människor växa. Ännu

fler kan komma in på den ordinarie arbetsmarknaden.

Den sociala tryggheten ökar också i andra

bemärkelser genom att hushållen får en större

ekonomisk självständighet. Friheten att välja bidrar

både till mångfald, en bättre kvalitet och en större

trygghet. De enskilda människorna får ett större

inflytande över sina liv.

Vi har föreslagit en långtgående växling från

subventioner och bidrag till omfattande

skattesänkningar främst för alla, låg- och

medelinkomsttagare. Samtidigt värnar vi de människor

som är i störst behov av gemensamma insatser och som

har små eller inga möjligheter att påverka sin egen

situation. Vi slår också fast att det allmänna skall

tillföras resurser för att på ett tillfredsställande

sätt kunna genomföra de uppgifter som måste vara

gemensamma.

När finansutskottets majoritet nu genom förslag

till beslut om ramar för de olika utgiftsområdena

ställt sig bakom en annan inriktning av politiken,

redovisar vi i detta särskilda yttrande den del av

vår politik som rör utgiftsområde 8.

Anslag inom utgiftsområde 8 Invandrare och

flyktingar

Moderaterna anser att utgiftsområde 8 bör minskas

med 577 miljoner kronor för budgetåret 2001.

Enligt vår mening är det fel av regeringen att

fortsätta anslå budgetmedel till vissa invandrartäta

bostadsområden i storstäderna. Vi anser att andra

vägar bör prövas, som är effektivare, bättre och som

även innebär en mindre belastning på statsbudgeten.

Vi menar att en av de viktigaste uppgifterna är att

skapa social och geografisk rörlighet i det svenska

samhället. Detta kan uppnås bland annat genom att

bostadsmarknaden och arbetsmarknaden avregleras,

vilket i sin tur får positiva effekter på

integrationen. Vi vill också framhålla att vi

motsatte oss inrättandet av Integrationsverket och

att vi fortfarande är tveksamma till dess existens.

Enligt vår mening bör en skyndsam utvärdering

genomföras av hur verkets medel använts och vilka

resultat som åstadkommits, därefter skall vi ta

ställning till om verket bör läggas ned eller finnas

kvar. Vi föreslår att 20 miljoner kronor av

Integrationsverkets anslag förs över till

Migrationsverket. Vi menar att en utökning av

anslagen till Migrationsverket är nödvändigt. Det

räcker inte med det mer flexibla anslagsutnyttjande

som utskottet föreslår ett tillkännagivande om.

Detta eftersom vi anser att asylsökanden måste få en

snabb och grundlig behandling för att inte fastna i

väntan som leder till vanmakt och passivisering.

Slutligen anser vi att anslaget för Ombudsmannen mot

etnisk diskriminering bör flyttas till utgiftsområde

14 Arbetsliv och att DO bör slås samman med de

övriga ombudsmännen mot diskriminering av olika slag

i en myndighet.

2. Kristdemokraternas anslagförslag (mom.

1)

Fanny Rizell och Magda Ayoub (båda kd) anför:

Kristdemokraterna har i parti- och kommittémotioner

förordat en annan inriktning av den ekonomiska

politiken och budgetpolitiken än regeringen och dess

stödpartier föreslår.

Kristdemokraternas budgetalternativ tar sikte på

att långsiktigt förbättra Sveriges

tillväxtförutsättningar genom strukturella reformer

och strategiska skattesänkningar på arbete och

sparande. Därigenom skapas förutsättningar för att

sysselsättningen skall kunna öka i en sådan

utsträckning att välfärden tryggas för alla.

Det handlar bland annat om arbetsmarknaden, som

måste göras mer flexibel. Det handlar om skatterna

på arbete och företagande som måste sänkas och på

sikt anpassas till omvärldens betydligt lägre

skattetryck. Det handlar om det svenska

konkurrenstrycket som måste förbättras. Vidare måste

den offentliga sektorn förnyas för att bättre möta

konsumenternas/brukarnas behov och bättre tillvarata

personalens kompetens och idéer. Dessutom måste

valfriheten inom familjepolitiken öka, rättsväsendet

återupprättas, pensionärernas ekonomiska situation

stärkas, och infrastrukturen förbättras.

Målet med våra reformer på dessa områden är att

skapa förutsättningar för en uthålligt hög tillväxt,

där sysselsättningen kan öka utan att inflationen

tar fart, där den enskildes valfrihet, personliga

ansvar och välfärd kan öka utan detaljstyrning, där

den offentliga sektorn kan vitaliseras och möta

ökande behov utan att jagas av krympande

skattebaser, och där statens finanser inte kollapsar

vid nästa lågkonjunktur.

Eftersom finansutskottets majoritet - bestående av

socialdemokrater, vänsterpartister och

miljöpartister - nu genom förslag till ramar för de

olika utgiftsområdena ställt sig bakom en annan

inriktning av politiken redovisar vi i detta

särskilda yttrande den del av vår politik som rör

utgiftsområde 8.

Anslag inom utgiftsområde 8 Invandrare och

flyktingar

Kristdemokraterna anser att utgiftsområde 8 bör

minskas med 344 miljoner kronor för budgetåret 2001.

Statsbidrag har från och med 1995/96 lämnats till

vissa kommuner i framför allt storstadsregionerna

för att stimulera till insatser i utsatta

bostadsområden. Vi ställde oss bakom anslaget för

1999 och den föreslagna höjningen år 2000 men

avvisar den kraftiga höjningen av anslaget till

utvecklingsinsatser i storstadsregionerna med 305

miljoner kronor för budgetåret 2001, och vi

motsätter oss även projektets förlängning som skulle

innebära ett anslag om 230 miljoner kronor för 2003,

vilket regeringen föreslår i budgetpropositionen.

Kristdemokraterna motsatte sig regeringens förslag

att inrätta en ny integrationsmyndighet. Trots ett

kompakt motstånd från fem av riksdagens partier

genomdrev Socialdemokraterna emellertid inrättandet

av Integrationsverket. Integrationspolitiken bör

bedrivas på samma sätt som jämställdhetspolitiken,

genom s.k. main streaming. Vi anser att

Integrationsverket bör läggas ned den 1 juni 2001.

Vissa av Integrationsverkets uppgifter bör i stället

övertas av Migrationsverket, Ombudsmannen mot etnisk

diskriminering samt Riksförsäkringsverket. Bland

annat bör Migrationsverket ta över

informationsfrågorna till invandrare och flyktingar.

För detta ändamål föreslår vi en höjning av

Migrationsverkets anslag med 10 miljoner kronor för

budgetåret 2001.

3. Centerpartiets anslagförslag (mom. 1)

Birgitta Carlsson (c) anför:

Anslag inom utgiftsområde 8 Invandrare och

flyktingar

Centerpartiet anser att utgiftsområde 8 sammanlagt

bör minskas med 535 miljoner kronor för budgetåret

2001.

Vi anser att integrationspolitiken måste bli en del

av tillväxtpolitiken. Regeringens

storstadssatsningar präglas av en kortsiktig politik

med enstaka insatser och den har karaktären av

"gåvogivande" i stället för att använda människors

kraft och möjligheter. Utvecklingen måste komma

underifrån. Vi tror inte att regeringens centralt

dirigerade projekt leder till en långsiktig

förbättring. Och som regeringen påpekar i sin analys

så riskerar projekten att bli en del av

projektverksamheten vid sidan av kommunernas

ordinarie verksamhet. Mot bakgrund av detta anser vi

att anslaget till utvecklingsinsatser i

storstadsregionerna bör minskas med 265 miljoner

kronor.

Vidare anser vi att förkortade handläggningstider

vid flyktingmottagandet och ökade insatser för att

få människor i arbete möjliggör stora besparingar

inom utgiftsområdet. Vi föreslår därför minskningar

av anslagen 10:2, 12:1 och 12:2.

Vidare menar vi att asylprocessen måste förbättras

och rättssäkerheten ökas. Tvåpartsprocesser bör

införas. Utlänningsnämnden bör avvecklas och

asylärendena bör överföras till

förvaltningsdomstolarna. Vi föreslår därför att inga

medel anvisas till Utlänningsnämnden för 2001.

4. Folkpartiets anslagsförslag (mom. 1)

Bo Könberg (fp) anför:

Anslag inom utgiftsområde 8 Invandrare och

flyktingar

Folkpartiet anser att utgiftsområde 8 bör minskas

med 442 miljoner kronor för budgetåret 2001.

Segregation gräver allt djupare diken mellan

människor. Utanförskap och vanmakt växer. Det är hög

tid att bryta denna utveckling och vända

utanförskapet till makt över det egna livet. Vi

anser att grundbulten för integrationen är makten

över vardagen genom jobb och egen försörjning. För

att nå dit krävs en i grunden förändrad politik för

jobb och företagande. Utbildning är avgörande. De

som behöver skolan mest skall också ha den bästa

skolan. Folkpartiet har presenterat ett alternativ

till regeringens politik när det gäller

företagandets villkor och arbetsmarknaden. Dessa

förändringar är i grunden generella men kan ha

störst betydelse för dem som står längst ifrån

dagens arbetsmarknad. Den liberala

utbildningspolitiken som sätter eleverna och deras

kunskaper i centrum är bland det viktigaste för att

skapa jämlika villkor för ungdomar oavsett social

bakgrund.

Regeringen har genom åren alltmer fokuserat på

olika typer av projektbidrag till kommunala

verksamheter och på att genom olika typer av

förhandlingslösningar ge stöd till specifika

verksamheter och aktiviteter. Som exempel kan nämnas

de lokala investeringsprogrammen och

storstadspengarna. Vi anser att en dominerande del

av de projekt som finansieras inom anslaget

Utvecklingsinsatser i storstadsregionerna inte har

haft en tillfredsställande effektivitet och

förankring bland de berörda. Vi föreslår därför att

en minskning av anslaget med 400 miljoner kronor

skall ske. Vi anser även att integration inte är en

process som kan styras genom byråkratiska beslut och

att Integrationsverket därför kan läggas ned.

5. Målen för politikområdet

migrationspolitik (mom. 1)

Kerstin-Maria Stalin (mp) anför:

Regeringen föreslår i budgetpropositionen för 2001

ett delvis nytt mål för migrationspolitiken. Vi har

i en motion (Sf6) med anledning av skrivelsen

Migration och asylpolitik 2000/01:4 tidigare

reagerat på den inbördes ordningen av målen i

migrationspolitiken. Vi menar att först i

uppräknandet av migrationspolitikens mål bör komma

att migrationspolitiken skall präglas av

rättssäkerhet, humanitet och respekt för individens

mänskliga rättigheter. Detta finns emellertid inte

medtaget som ett mål i regeringens förslag i

budgetpropositionen. I stället har att

harmoniseringen av flykting- och invandrarpolitiken

i EU skall öka skrivits in som ett mål. Vi finner

detta mycket olyckligt.

6. Stimulansbidrag till kommunerna (mom. 1)

Ulla Hoffmann (v), Kerstin-Maria Stalin (mp) och

Kalle Larsson (v) anför:

Under anslaget 10:3 kommer Integrationsverket under

2001 att kunna ge kommunerna visst stimulansbidrag

för att ta emot flyktingar som ursprungligen togs

emot i storstäderna. I budgetpropositionen anges som

bakgrund till detta att situationen i en del

storstadsområden är sådan att man i många fall inte

kan erbjuda vare sig enskilda eller familjer ett

rimligt boende och därmed rimliga förutsättningar

till en introduktion till det svenska samhället.

Vidare anges att det finns många kommuner som har

tillgång till goda bostadslösningar och som kan

erbjuda bra introduktionsprogram.

Vi är självfallet medvetna om de regionala

obalanser som råder i landet, och fullt införstådda

med att flyktingar, när de väljer bostadsort, skall

få god information om vilka fördelar som finns att

bosätta sig på olika orter i Sverige. Satsningar på

förbättrad information av sådan karaktär beskrivs på

andra ställen i budgetpropositionen. Vi ser det

också som självklart att de kommuner som tar emot

flyktingar skall erhålla statsbidrag för detta. Men

när en kvinna eller man som flytt till Sverige valt

att bosätta sig på en ort är det samhällets uppgift

att där sörja för att hon eller han kan skaffa sig

en rimlig bostad och få förutsättningar till en god

introduktion till det svenska samhället. Hon eller

han är med avseende på möjligheterna att skapa ett

värdigt liv för sig och eventuellt för sin familj

fullt likvärdig med den infödda svensk som bor i

samma område. Vi vill därför markera att vi anser

riktade insatser för att få flyktingar som valt att

bosätta sig i storstadsområdena att flytta till

andra kommuner som inte samtidigt riktar sig till

andra kommuninvånare är att betrakta som

diskriminerande. Vi ser här ingen principiell

anledning att skilja ut flyktingar som grupp. Lika

lite som kommuner bör få särskilda stimulansbidrag

för att ta emot flyktingar bör man få det för att ta

emot statstjänstemän, socialbidragstagare eller

blåögda. Flyktingar äger samma frihet som alla andra

bosatta i Sverige att utan särskild påverkan från

statsmakten välja var man vill bo. Det hade därför

varit mer rimligt att i betänkandet föreslå en

satsning från Glesbygdsverket på att få fler att

flytta till avflyttningsorter, än att ange att

Integrationsverket särskilt skall uppmuntra

flyktingar att flytta från storstadsområden. Vi

anser att pengarna hade gjort större nytta om de

satsats på förbättrad sfi-undervisning och

introduktionsverksamhet i kommunerna.

7. Utlänningsnämnden (mom. 1)

Bo Könberg (fp), Ulla Hoffmann (v), Fanny Rizell

(kd), Kerstin-Maria Stalin (mp), Magda Ayoub (kd)

och Kalle Larsson (v) anför:

Representanter för samtliga sju riksdagspartier i

Kommittén om ny instans- och processordning i

utlänningsärenden var eniga om att större öppenhet

och rättssäkerhet i handläggningen av

utlänningsärendena bäst främjades om

förvaltningsdomstolarna ersatte Utlänningsnämnden

som överklagandeinstans. Vänsterpartiet,

Kristdemokraterna, Folkpartitet och Miljöpartiet

ville gå ett steg längre och låta Migrationsverket

fatta enbart bifallsbeslut, i övriga ärenden borde

verket - sedan ärendet färdigutretts - ansöka om

avvisning hos länsrätt.

Regeringen ansåg dock att kommittén inte

tillräckligt utrett och belyst alternativet med en

specialdomstol som överinstans och gav därför en

arbetsgrupp i Regeringskansliet i uppdrag att

genomföra en komplettering i detta avseende.

Förslaget från regeringens arbetsgrupp innebär i

praktiken att Utlänningsnämnden blir kvar under nytt

namn, Utlänningsdomstolen, och att det muntliga

inslaget ökas.

Det har framhållits som ett viktigt argument för

att välja specialdomstolslösningen att den besitter

expertkunskaper om förhållanden i främmande länder

som kan ges betydelse i det enskilda ärendet. Men

det är ju just detta förhållande som utgjort ett av

de allra svåraste rättssäkerhetsproblemen hos

Utlänningsnämnden och Migrationsverket, att man

grundat besluten på kunskap som enbart varit känd

för nämnden eller verket och inte delgivits den

enskilde.

Den mest angelägna reform som just nu kan

genomföras på flyktingrättens område är att flytta

över prövningen till förvaltningsdomstolarna. Därmed

skulle den sökande och myndigheten ställas som

parter mot varandra i en rättegång enligt normala

processprinciper. Detta skulle betyda att den

sökande får del av allt material som beslutet

grundas på, att det kan ske en tillämpbar

praxisbildning på området och att likformigheten,

förutsebarheten och därmed rättssäkerheten ökar.

8. Flexiblare anslagsutnyttjande (mom. 6)

Ulla Hoffmann och Kalle Larsson (båda v) anför:

Vänsterpartiet anser att den typ av flexibelt

utnyttjande av anslagen 12:1 och 12:2 som utskottet

förespråkar inte löser problemen i

mottagningssystemet i det långa loppet. Det innebär

bara att medel flyttas mellan två redan ansträngda

anslag. Om t.ex. medel från anslaget 12:2 utnyttjas

vid handläggningen kan detta medföra att

verksamheten vid förläggningarna blir lidande. Detta

kan t.ex. innebära att undervisning, organiserad

verksamhet och terapeutisk vård försämras. Det

flexibla anslagsutnyttjandet är därför, enligt vår

mening, att betrakta främst som en nödåtgärd. För

att problemen skall lösas på ett hållbart sätt menar

vi att ytterligare medel i framtiden måste tillföras

anslagen 12:1 och 12:2.

9. Skolgång m.m. för asylsökande barn (mom.

9)

Ulla Hoffmann och Kalle Larsson (båda v) anför:

Den 1 juli 1994 trädde lagen om mottagande av

asylsökande m.fl. i kraft. Lagen innehåller bl.a.

föreskrifter om sysselsättning för och bistånd till

asylsökande och utgör den rättsliga grunden för

Migrationsverkets organiserade verksamhet på

förläggningarna. Det finns ingen annan

författningsreglering som ålägger Migrationsverket

ett ansvar för att organisera verksamhet för barn.

Migrationsverket har inte heller något särskilt

anslag för sådan verksamhet.

Av Utbildningsdepartementets utredning Förskola,

skola och skolbarnomsorg för asylsökande barn

framgår bl.a. följande: "För barn t.o.m. fem års

ålder har Migrationsverket ansvaret för att anordna

barnverksamhet." Av de sexåringar som fanns på

Migrationsverkets förläggningar i januari 2000

deltog cirka hälften i verksamhet i

Migrationsverkets regi och hälften i kommunal

verksamhet. I några fall där ingen verksamhet alls

erbjudits har förläggningarna svarat att man inte

har råd med sådan. Fritidsverksamhet erbjuds vissa

barn i skolpliktig ålder som bor på förläggningar.

Vänsterpartiet anser att det är av största vikt att

förutsättningar ges så att den omsorg som erbjuds

asylsökande barn inte håller lägre kvalitet än för

barn födda i Sverige. Det är enligt vår uppfattning

ett steg framåt att utskottet i betänkandet uttalar

att det är dess uppfattning att Migrationsverkets

organiserade verksamhet för asylsökande barn i

förskoleåldern skall hålla samma standard som den

allmänna förskolan. Vänsterpartiet anser vidare att

barnomsorgen skall omfatta alla barn och inte bara

barn till "i första hand de förvärvsarbetande och

studerande föräldrar bland de asylsökande", som det

heter i förslaget från Utbildningsdepartementets

arbetsgrupp.

Förslag till beslut om anslag inom

utgiftsområde 8 Invandrare och

flyktingar

Belopp i 1 000-tal kronor

Utskottets förslag överensstämmer med regeringens

förslag till anslagsfördelning.

--------------------------------------------------------

Politikområde Utskottets

--------------------------------------------------------

Anslag

förslag

--------------------------------------------------------

--------------------------------------------------------

10 Integrationspolitik

--------------------------------------------------------

1 Integrationsverket (ram) 83 731

--------------------------------------------------------

2 Integrationsåtgärder (ram) 50 242

--------------------------------------------------------

3 Kommunersättningar vid 2 238 565

flyktingmottagande (ram)

--------------------------------------------------------

4 Hemutrustningslån (ram) 21 227

--------------------------------------------------------

5 Ombudsmannen mot etnisk diskriminering 12 474

(ram)

--------------------------------------------------------

--------------------------------------------------------

11 Storstadspolitik

--------------------------------------------------------

1 Utvecklingsinsatser i 565 000

storstadsregionerna (ram)

--------------------------------------------------------

--------------------------------------------------------

12 Migrationspolitik

--------------------------------------------------------

1 Migrationsverket (ram) 446 031

--------------------------------------------------------

2 Mottagande av asylsökande (ram) 1 039 335

--------------------------------------------------------

3 Migrationspolitiska åtgärder (ram) 285 221

--------------------------------------------------------

4 Utlänningsnämnden (ram) 70 483

--------------------------------------------------------

5 Offentligt biträde i utlänningsärenden 57 913

(ram)

--------------------------------------------------------

6 Utresor för avvisade och utvisade (ram) 63 656

--------------------------------------------------------

--------------------------------------------------------

47 Minoritetspolitik

--------------------------------------------------------

1 Åtgärder för nationella minoriteter 8 000

(ram)

--------------------------------------------------------

--------------------------------------------------------

Summa för utgiftsområdet 4 941 878

--------------------------------------------------------

--------------------------------------------------------