Bet. 2000/01:SfU3

Socialförsäkringsutskottets betänkande

2000/01:SFU03

Garantipension för personer födda år 1937 eller

tidigare

Innehåll

Sammanfattning

Propositionen

Utskottet

Hemställan

2000/01

SfU3

Sammanfattning

I detta betänkande behandlar utskottet regeringens

proposition 1999/2000:127 Garantipension för

personer födda år 1937 eller tidigare.

I propositionen lämnas förslag till hur

grundskyddet för ålderspensionärer födda 1937 eller

tidigare skall utformas fr.o.m. 2003. Grundskyddet

skall utgöras av garantipension, som skall beskattas

på samma sätt som gäller för övriga inkomsttagare

men ha en annan utformning än garantipensionen för

yngre årsklasser.

Grundskyddet för den aktuella åldersgruppen utgörs

i dag av folkpension, pensionstillskott och särskilt

grundavdrag vid beskattningen. Ett belopp som

motsvarar folkpension beräknad i förhållande till

antalet tillgodoräknade år med ATP-poäng kommer

fr.o.m. 2003 att utges i form av tilläggspension

enligt lagen om inkomstgrundad ålderspension. Om

pensionären är berättigad till ett högre

folkpensionsbelopp enligt nu gällande regler om

bosättningsbaserad folkpension skall enligt

förslaget det överskjutande beloppet utges i form av

garantipension. Även ett belopp som motsvarar det

pensionstillskott som pensionären har rätt till

enligt dagens regler skall utges i form av

garantipension. Vidare skall värdet av det särskilda

grundavdraget bestämmas utifrån pensionärens

inkomster av allmän pension och tjänstepension samt

efter en kommunalskattesats på 34 %. Motsvarande

belopp utges som garantipension.

Bestämmelserna om garantipension för

ålderspensionärer födda 1937 eller tidigare, som

skall tas in i lagen om garantipension, föreslås

träda i kraft den 1 januari 2003. Förslaget beräknas

ge en ökad nettokostnad för ålderspensioner med 0,7

miljarder kronor i huvudsak beroende på att

pensionärer som bor i kommuner med lägre

kommunalskatt än 34 % kommer att få en höjning av

nettopensionen jämfört med nuvarande system.

I propositionen lämnas också vissa andra förslag,

bl.a. hur ålderspensionen för de berörda

årsklasserna skall samordnas med yrkesskadelivränta

och arbetsskadelivränta.

Inga motioner har väckts med anledning av

propositionen. Utskottet biträder regeringens

förslag.

Propositionen

I proposition 1999/2000:127 Garantipension för

personer födda år 1937 eller tidigare har regeringen

(Socialdepartementet) föreslagit att riksdagen antar

regeringens förslag till

1. lag om ändring i lagen (1998:702) om

garantipension,

2. lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän

försäkring,

3. lag om ändring i lagen (1969:205) om

pensionstillskott,

4. lag om ändring i lagen (1976:380) om

arbetsskadeförsäkring,

5. lag om ändring i lagen (1990:773) om särskilt

pensionstillägg till ålders-pension för långvarig

vård av sjukt eller handikappat barn,

6. lag om ändring i lagen (1998:674) om

inkomstgrundad ålderspension,

7. lag om ändring i socialförsäkringslagen

(1999:799), och

8. lag om ändring i lagen (1999:1230) om

ikraftträdande av inkomstskattelagen (1999:1229).

Lagförslagen återfinns som bilaga

till detta betänkande.

Utskottet

Nuvarande ålderspensionssystem

Folkpension och tilläggspension m.m.

I det nuvarande allmänna pensionssystemet utges

ålderspension i form av folkpension och

tilläggspension (ATP). Den som har låg eller ingen

ATP har även rätt till pensionstillskott.

Berättigad till folkpension i form av ålderspension

är dels försäkrad som är bosatt i Sverige, dels

svensk medborgare bosatt utomlands. För rätt till

hel folkpension krävs antingen att den försäkrade

mellan 16 år och 64 år har varit bosatt i Sverige i

minst 40 år (bosättningsbaserad folkpension) eller

att han eller hon har 30 år med ATP-poäng (ATP-

baserad folkpension). Om antalet ATP-år eller år med

bosättning är färre än 30 respektive 40 minskas

pensionen i motsvarande mån.

Sedan den 1 januari 1999 är rätten till

bosättningsbaserad folkpension begränsad till

personer födda 1937 eller tidigare. Vidare gäller

att svenskt medborgarskap fr.o.m. 2001 inte längre

skall ge rätt till särskilda förmåner.

Hel folkpension i form av ålderspension utgör 96 %

av prisbasbeloppet för ogift pensionär och 78,5 % av

prisbasbeloppet för gift pensionär.

ATP beräknas på den genomsnittliga pensionspoängen.

Om pensionspoäng tillgodoräknats för mer än 15 år,

räknas pensionen på medeltalet av de 15 högsta

poängtalen. Pensionspoängen är den pensionsgrundande

inkomsten delad med det förhöjda prisbasbeloppet.

Såväl inkomst av anställning som inkomst av annat

förvärvsarbete är pensionsgrundande till den del

inkomsten överstiger det förhöjda prisbasbeloppet.

Vid beräkningen bortses från inkomster som

överstiger 7,5 förhöjda prisbasbelopp (8,07 förhöjda

prisbasbelopp sedan avdrag gjorts för den allmänna

pensionsavgiften).

För full ATP fordras att pensionsgrundande inkomst

tillgodoräknats för minst 30 år. Som år för vilket

pensionspoäng tillgodoräknats likställs s.k. vårdår.

Vårdår kan tillgodoräknas förälder som under större

delen av året vårdat barn som inte har fyllt tre år.

ATP utgör 60 % av prisbasbeloppet multiplicerat med

medeltalet av pensionspoängen för de 15 bästa

inkomståren.

Ålderspension utges till en försäkrad fr.o.m den

månad han eller hon fyller 65 år. En försäkrad har

också möjlighet att göra förtida respektive

uppskjutet uttag av ålderspension. Förtida uttag kan

ske tidigast fr.o.m. den månad den försäkrade fyller

61 år. För personer födda 1937 eller tidigare gäller

dock alltjämt äldre regler enligt vilka

ålderspension kan tas ut tidigast från 60 års ålder.

Vid förtida uttag minskas pensionsbeloppet med 0,5 %

för varje månad pensionen tas ut före den månad den

försäkrade fyller 65 år. Minskningen av

pensionsbeloppet blir sedan livsvarig. På

motsvarande sätt innebär uppskjutet uttag av

ålderspension att pensionsbeloppet höjs med 0,7 %

för varje månad som uttaget skjuts upp efter den

månad den försäkrade fyller 65 år. Hänsyn tas dock

inte till tid efter ingången av den månad under

vilken den försäkrade fyller 70 år.

Uttag av ålderspension kan avse hel, tre

fjärdedelar, halv eller en fjärdedel av hel

ålderspension.

Till ålderspensionär som helt saknar eller har låg

ATP utbetalas även pensionstillskott. Maximalt

pensionstillskott utgör 55,5 % av prisbasbeloppet

men är tillfälligt förhöjt till 56,9 % av

prisbasbeloppet. I proposition 1999/2000:138

Anpassningar i ålderspensionssystemet inför år 2001,

m.m. föreslås att den tillfälliga höjningen av

pensionstillskottet skall permanentas fr.o.m. den 1

december 2000. Pensionstillskottet är inkomstprövat

och avräknas krona för krona mot ATP och pension

enligt utländsk lagstiftning.

Den som under längre tid vårdar sjukt eller

handikappat barn och på grund härav går miste om

förvärvsinkomster kan i vissa fall få ett särskilt

pensionstillägg med mellan 5 och 50 % av

prisbasbeloppet.

I nyss nämnda proposition föreslås också att

bestämmelserna om tilläggspension i LIP för personer

födda år 1937 eller tidigare skall senareläggas och

träda i kraft den 1 januari 2003 samt att denna

åldersgrupp skall få ålderspension i form av

folkpension och tilläggspension enligt AFL även

under åren 2001 och 2002 (propositionen behandlas

denna dag i utskottets betänkande 2000/01:SfU4).

Särskilt grundavdrag för pensionärer

En viktig del i det nuvarande systemet för

grundskydd är att den som uppbär folkpension har

rätt till särskilt grundavdrag vid beskattningen

(SGA). För rätt till SGA krävs att folkpensionen,

pensionstillskottet och den del av ATP som föranlett

avräkning av pensionstillskottet sammantaget uppgår

till minst 6 000 kr eller minst en femtedel av den

sammanräknade inkomsten. Med folkpension likställs

ålders-, efterlevande- och förtidspension som utges

enligt utländsk lagstiftning om social trygghet, när

den utges efter grunder som är jämförbara med vad

som gäller för folkpension. Detta gäller under

förutsättning att pensionen beskattas i Sverige.

Maximalt SGA motsvarar beloppet för folkpension och

maximalt pensionstillskott för ålderspensionärer.

SGA minskar med 66,5 % av den del av inkomsten i

form av allmän pension, tjänstepension och utländsk

pension (skattepliktig i Sverige) som ligger över

denna nivå. Vid partiella uttag liksom för personer

som inte uppburit pension hela beskattningsåret

eller som inte har varit bosatta i Sverige under

hela beskattningsåret gäller att SGA inte får bli

större än summan av uppburen folkpension,

pensionstillskott och den del av ATP som reducerat

pensionstillskottet.

I proposition 1999/2000:138 har regeringen

föreslagit att SGA för en ensamstående

pensionär skall höjas till 1,529 prisbas-

belopp och för en gift pensionär till 1,354

prisbasbelopp vid 2002 och 2003 års

taxeringar (vid 2001 års taxering utgör

motsvarande procenttal 1,5279 respektive

1,3529).

Det nya ålderspensionssystemet

I juni 1998 beslutade riksdagen om reformerade

regler för inkomstgrundad ålderspension och ett nytt

grundtrygghetssystem, garantipension (prop.

1997/98:151-152, bet. 1997/98:SfU13 och SfU14, rskr.

1997/98:315 och 320). Riktlinjer för det nya

pensionssystemet hade antagits av riksdagen fyra år

tidigare (prop. 1993/94:250, bet. 1993/94:SfU24,

rskr. 1993/94:439). Reformen bygger på en

överenskommelse som träffats mellan fem av

riksdagens partier (s, m, kd, c och fp).

Genom reformen skapas ett obligatoriskt, offentligt

ålderspensionssystem som är mer följsamt mot den

samhällsekonomiska och demografiska utvecklingen.

Det reformerade ålderspensionssystemet omfattar

såväl ett standardskydd enligt

inkomstbortfallsprincipen som ett grundskydd för dem

som haft inga eller låga förvärvsinkomster.

Grundskyddet finansieras med allmänna skattemedel

medan den inkomstgrundade pensionen är

avgiftsfinansierad. Huvuddelen av det

inkomstgrundade pensionssystemet är uppbyggt som ett

avgiftsbaserat fördelningssystem medan en mindre del

utformats som ett renodlat premiepensionssystem.

Regler om inkomstgrundad ålderspension har tagits

in i en ny lag, lagen (1998:674) om inkomstgrundad

ålderspension (LIP). Ikraftträdande- och

övergångsbestämmelser finns i lagen (1998:675) om

införande av lagen om inkomstgrundad ålderspension.

Reglerna om intjänande av pensionsrätt har trätt i

kraft den 1 januari 1999 och regler om beräkning av

förmånernas storlek och utbetalning träder i kraft

den 1 januari 2001.

I det reformerade ålderspensionssystemet, som

gäller för personer födda 1938 eller senare, ersätts

bosättningsbaserad folkpension, pensionstillskott

och SGA med en garantipension. Lagen (1998:702) om

garantipension träder i kraft den 1 januari 2001 men

utbetalning av garantipension kommer att ske

tidigast fr.o.m. 2003, då personer födda 1938 fyller

65 år.

Garantipension skall beskattas som vanlig

förvärvsinkomst och får betalas ut först från 65 års

ålder. Om den pensionsberättigade tar ut

inkomstgrundad pension före eller efter denna tid-

punkt beräknas garantipensionen ändå som om den

inkomstgrundade pensionen hade tagits ut vid 65 års

ålder. Vid partiella uttag av inkomstgrundad

ålderspension kan garantipension tas ut med

motsvarande andel.

Rätt till garantipension grundas på försäkringstid

i Sverige. Vid kortare intjänandetid i Sverige än 40

år skall garantipensionen reduceras proportionellt.

Garantipensionen utgår från en basnivå på 2,13

prisbasbelopp för ensamstående och 1,90

prisbasbelopp för gift pensionär. Garantipensionen

avtrappas mot inkomstgrundad ålderspension,

änkepension och viss utländsk pension. Avtrappningen

görs i två olika inkomstintervall. I ett första

intervall (upp till 1,26 prisbasbelopp för

ensamstående och 1,14 prisbasbelopp för gift)

avräknas garantipensionen krona för krona. För

inkomstdelar därutöver görs avräkning med 48 %.

Garantipensionen är helt bortreducerad vid en

pensionsinkomst på ca 3,1 prisbasbelopp (113 460 kr

i 2000 års prisbasbelopp) för en ensamstående

ålderspensionär och ca 2,7 prisbasbelopp (98 820 kr

i 2000 års prisbasbelopp) för en gift ålderspen-

sionär.

Garantipension betalas ut endast till den som är

bosatt i Sverige. I undantagsfall kan dock

garantipension betalas ut till en person som är

bosatt utomlands, om det är uppenbart oskäligt att

inte betala ut pensionen. Till följd av reglerna i

förordning (EEG) nr 1408/71 om tillämpning av

systemen för social trygghet när anställda,

egenföretagare eller deras familjemedlemmar flyttar

inom gemenskapen och av konventionsförpliktelser

kommer garantipension att få betalas ut även till

personer som är bosatta inom EU/EES-området

respektive i konventionslandet.

Övergångsvis garantipension

Propositionen

Bakgrund

I den ovan nämnda riktlinjepropositionen (prop.

1993/94:250) presenterades ett förslag till

övergångsvis garantipension för de ålderspensionärer

som inte skall omfattas av det reformerade

pensionssystemet. Utgångspunkten för förslaget var

att de efter omläggningen skall betala samma skatt

som förvärvsarbetande utan att för den skull få ett

lägre nettoutfall än med nuvarande regler. Den

föreslagna övergångsvisa garantipensionen var

utformad på motsvarande sätt som garantipensionen

för yngre pensionärer, dvs. garantipensionen utgick

från en basnivå som reducerades med viss andel av

pensionsinkomsten. Redan i propositionen

uppmärksammades emellertid att den föreslagna

konstruktionen hade vissa brister. Frågan skulle

därför övervägas vidare. I den fortsatta beredningen

stod det klart att ytterligare utredningsarbete

krävdes, varför en särskild utredare tillkallades

med uppdrag att lämna förslag till utformning av

övergångsvis garantipension.

Ö-garpsutredningen har därefter avlämnat betänkandet

Garantipension och bosättningstillägg för personer

födda år 1937 eller tidigare (SOU 1999:17).

Principer för övergångsvis garantipension

Enligt vad som anförs i propositionen skall alla

ålderspensionärer, inklusive de som är födda 1937

eller tidigare, omfattas av ett system med

bruttopenioner, dvs. beskattade ålderspensioner.

Vidare skall enligt propositionen inte några

särskilda beskattningsregler finnas för pensionärer

utan dessa bör beskattas på samma sätt som övriga

inkomsttagare. En central utgångspunkt vid

utformningen av den övergångsvisa garantipensionen

har dock varit att i princip ingen pensionär skall

få ett sämre nettoutfall ekonomiskt sett jämfört med

före omläggningen till övergångsvis garantipension.

I propositionen föreslås att nuvarande grundskydd i

form av bosättningsbaserad folkpension och

pensionstillskott samt SGA för personer som är födda

1937 eller tidigare ersätts av en övergångsvis

garantipension. De pensionsförmåner inom

grundskyddet som den pensionsberättigade får vid

omläggningen, eller som han eller hon med stöd av

dagens regler skulle ha fått vid tiden för ansökan

om ålderspension, skall fortfarande beräknas på det

sätt som sker i dag men betalas ut i form av över-

gångsvis garantipension. Vidare skall värdet av det

särskilda grundavdraget bestämmas utifrån

pensionärens inkomster av allmän pension och tjäns-

tepension samt efter en kommunalskattesats på 34 %.

Motsvarande belopp utges som garantipension.

Enligt vad som anges i propositionen kommer

samtliga i den aktuella åldersgruppen att ha fyllt

65 år när det nya systemet med övergångsvis

garantipension skall börja tillämpas och de flesta

kommer därför att uppbära

ålderspension redan före omläggningen. Endast i

undantagsfall, såsom vid uppskjutet uttag eller vid

återflyttning till Sverige, kan personer som inte

redan uppbär ålderspension vid omläggningen komma

att få övergångsvis garantipension.

Den övergångsvisa garantipensionen skall beräknas

enligt följande principer.

För den pensionsberättigade fastställs ett

beräkningsunderlag. I underlaget skall ingå sådana

pensionsförmåner som enligt nuvarande bestämmelser

påverkar storleken av SGA vid inkomsttaxeringen.

Underlaget räknas därefter upp på visst sätt,

varigenom den pensionsberättigade kompenseras för

bortfallet av SGA. Enligt vad som anges i

propositionen motsvarar det uppräknade

beräkningsunderlaget pensionärens totala bruttopen-

sion, som skall beskattas enligt samma regler som

gäller övriga inkomsttagare. Det belopp som

utbetalas i form av övergångsvis garantipension

utgör skillnaden mellan det omräknade underlaget och

pensionstagarens inkomstrelaterade

pensionsinkomster.

I propositionen föreslås att bestämmelserna om

övergångsvis garantipension skall tas in i lagen om

garantipension och att de nya bestämmelserna skall

träda i kraft den 1 januari 2003.

Det framhålls i propositionen att benämningen

övergångsvis garantipension är missvisande, eftersom

det nya grundskyddet kommer att utges under mycket

lång tid framöver. Benämningen garantipension skall

därför gälla även för grundskyddet för personer

födda 1937 eller tidigare. För enkelhetens skull

används i propositionen övergångsvis garantipension

som kortnamn för den garantipension som skall utges

till personer som är födda 1937 eller tidigare.

Rätt till övergångsvis garantipension

I propositionen föreslås att bestämmelserna om

övergångsvis garantipension skall omfatta den som är

bosatt i Sverige och utges till den som den 31

december 2002 har eller skulle haft rätt till

folkpension i form av ålderspension. Eftersom

samtliga personer som omfattas av den övergångsvisa

garantipensionen kommer att ha fyllt 65 år vid

ikraftträdandet har de enligt vad som anges i

propositionen redan tillgodoräknats all den

bosättningstid eller de år med pensionspoäng, eller

därmed likställda år, som de är berättigade till

enligt AFL.

Enligt den nuvarande bosättningsregeln i AFL gäller

att bosättningstid i Sverige kan tillgodoräknas

mellan 16 år och 64 år. Till denna regel, som

infördes den 1 januari 1993, finns särskilda

övergångsbestämmelser för dem som är födda 1937

eller tidigare. Dessa innebär bl.a. att

bosättningstid utomlands får tillgodoräknas som

bosättningstid här, förutsatt att pension grundad på

bosättning inte samtidigt tjänats in i det andra

landet och pensionen betalas ut vid bosättning i

Sverige. Sammanlagt krävs minst tio års bosättning i

Sverige sedan 16 års ålder, varav minst fem år i

anslutning till ansökan om pension. Något krav på

att kvalifikationstiden är fullgjord vid fyllda 65

år ställs inte utan kravet kan uppfyllas genom att

personen är fortsatt bosatt i Sverige även efter 65

år.

I propositionen föreslås att denna bestämmelse i

viss utsträckning skall tillämpas även för rätt till

övergångsvis garantipension men begränsas till fall

i vilka en person tillgodoräknats bosättningstid i

Sverige före den 1 januari 2003. Förslaget innebär

att endast personer med viss anknytning till Sverige

före 2003 har möjlighet att därefter kvalificera sig

för grundskydd efter 65 års ålder.

Beräkningsunderlaget för övergångsvis garantipension

I beräkningsunderlaget för övergångsvis

garantipension skall ingå sådana pensionsförmåner

som påverkar storleken av SGA vid inkomsttaxeringen

enligt följande.

Tilläggspension i form av ålderspension och

änkepension

I underlaget skall ingå den tilläggspension som den

pensionsberättigade har rätt till enligt 6 kap. 2 §

LIP, dvs. dels ett belopp som motsvarar

tilläggspensionen enligt AFL, dels ett s.k. folk-

pensionstillägg. Folkpensionstillägget utgör en kom-

pensation för den ATP-baserade folkpensionen.

Tilläggspension skall enligt 6 kap. 4 § LIP årligen

räknas om, följsamhetsindexeras, vilket innebär att

den kan såväl öka som minska i fasta priser räknat.

I enstaka fall (om pensionären har många ATP-år och

därmed i det närmaste fullt folkpensionstillägg, men

trots det mycket låg ATP) kan följsamhetsindexe-

ringen leda till att tilläggspensionens ATP-del helt

reduceras bort och att även folkpensionsdelen

minskar. För att den pensionsberättigade inte skall

riskera att till följd härav förlora en del av det

grundskydd som dagens folkpension innebär, föreslår

regeringen att om tilläggspensionen uppgår till ett

lägre belopp än vad som motsvarar tilläggspensionens

folkpensionsdel i prisbasbelopp före

följsamhetsindexering skall detta senare belopp

medräknas i beräkningsunderlaget.

I propositionen föreslås att också inkomstrelaterad

änkepension skall ingå i beräkningsunderlaget.

Folkpension och pensionstillskott

En pensionsberättigad som inte har tjänat in fullt

antal ATP-år kan enligt nuvarande regler i AFL vara

berättigad till ett högre folkpensionsbelopp än som

motsvaras av det ATP-relaterade

folkpensionstillägget. Det föreslås därför att ett

belopp som motsvarar den folkpension som den

pensionsberättigade skulle varit berättigad till

enligt de regler som gäller i december 2002 skall

ingå i beräkningsunderlaget. Detta belopp skall dock

ingå endast till den del det inte ingår i

folkpensionstillägget.

Vidare föreslås att det i beräkningsunderlaget

skall ingå ett belopp som motsvarar det

pensionstillskott som den pensionsberättigade skulle

varit berättigad till enligt äldre bestämmelser,

dvs. pensionstillskott efter minskning med den del

av tilläggspensionen som motsvarar ATP-delen i AFL.

Vidare skall enligt förslaget andra förmåner som är

att anse som svensk folkpension ingå i underlaget.

Enligt vad som anges i propositionen avses därmed

sådant tillägg som utges enligt artikel 27 i den

nordiska konventionen om social trygghet.

Det föreslås också att en kvinna som är född 1944

eller tidigare och som är 65 år eller äldre när

maken avlider inte skall kunna tillgodoräkna sig den

avlidnes bosättningstid som försäkringstid om

dödsfallet inträffat efter 2002. Inte heller skall

folkpensionen kunna grundas på den avlidnes år med

ATP-poäng.

Tjänstepension

I det nuvarande grundskyddssystemet påverkas varken

folkpension eller pensionstillskott av

tjänstepension. Däremot är storleken på SGA beroende

av tjänstepensioner. Det finns därmed ett samband

mellan grundskyddet och tjänstepension, som innebär

att pensionsbeloppet efter skatt är beroende av

storleken av den samlade allmänna pensionen och

tjänstepensionen.

Om tjänstepensionen inte medräknas i

beräkningsunderlaget skulle det enligt vad som anges

i propositionen medföra en försämring för vissa

pensionsberättigade. Detta gäller pensionärer med en

pensionsinkomst som understiger nivån för maximalt

särskilt grundavdrag (dvs. nivån för folkpension och

fullt pensionstillskott). För dem är i dag

tjänstepensionen befriad från skatt. De pensionärer

vars pensionsinkomster överstiger nämnda nivå skulle

i stället få en, enligt regeringens uppfattning,

oacceptabel höjning av sin nettopension. Enligt

regeringen saknas det möjlighet att finansiera en

sådan höjning, som beräknas medföra en ökning av

kostnaderna för grundskyddet med ca 1 miljard

kronor.

I propositionen föreslås att svensk tjänstepension

för december månad föregående år skall ingå i

beräkningsunderlaget. Om tjänstepensionen därefter

ändras på annat sätt än genom indexomräkning eller

motsvarande, skall det nya tjänstepensionsbeloppet

ingå i beräkningsunderlaget. Förslaget innebär

enligt regeringen endast en översättning av dagens

skatteregler för pensionärer, varför tjänstepen-

sionens påverkan på pensionsinkomsten efter skatt

kommer att bli densamma före som efter omläggningen

till övergångsvis garantipension.

Med tjänstepension avses dels pension som betalas

ut på grund av sådan tjänstepensionsförsäkring som

avses i 58 kap. 7 § inkomstskattelagen (1999:1229),

dels pension som betalas ut på grund av tidigare

tjänst på annat sätt än genom försäkring.

Utländsk pension

Både storleken på pensionstillskottet och SGA

påverkas av utländska pensioner. Såvitt gäller SGA

är dock en förutsättning härför att skattskyldighet

för den utländska pensionen föreligger i Sverige,

vilket på grund av dubbelbeskattningsavtal inte

alltid är fallet.

I propositionen föreslås att utländsk socialför-

säkringspension i form av ålders-, förtids- eller

efterlevandepension och utländsk tjänstepension

skall ingå i beräkningsunderlaget. För att den

enskildes inkomst efter skatt inte på grund av detta

skall bli lägre skall sådana utländska pensioner som

den pensionsberättigade uppbär redan före

omläggningen ingå i beräkningsunderlaget endast om

de skall påverka SGA vid inkomsttaxeringen avseende

inkomståret 2002.

Förslaget innebär att utländsk pension som inte

utges i december 2002 utan först från en senare

tidpunkt alltid skall ingå i beräkningsunderlaget.

Beräkning av övergångsvis garantipension vid helt

uttag av ålderspension

Som beskrivits ovan skall den övergångsvisa

garantipensionen beräknas på grundval av

ålderspensionärens beräkningsunderlag, som skall

räknas upp till en ny, högre bruttopension som skall

beskattas efter samma regler som gäller för yngre

åldersgrupper.

Beräkningsmodellerna för övergångsvis

garantipension har baserats på en skattesats på 34

%. I skattesatsen har inräknats kommunal- och

landstingsskatt samt den obligatoriska begrav-

ningsavgiften. För en pensionär bosatt i en kommun

med en skattesats på 34 % kommer därmed omläggningen

till övergångsvis garantipension inte att innebära

någon ekonomisk förändring, om inte pensionären har

andra inkomster än allmän pension och

tjänstepension. Eftersom den högsta

kommunalskattesatsen i landet är 33,76 % år 2000 och

den genomsnittliga kommunalskatten 30,62 % kommer

enligt regeringen omräkningen till övergångsvis

garantipension för i princip samtliga pensionärer

att innebära en höjning av pensionen efter skatt.

Beräkningsunderlag som är 0,24 prisbasbelopp eller

lägre räknas inte upp eftersom det motsvarar det

vanliga grundavdraget. Någon uppräkning görs inte

heller vid beräkningsunderlag som överstiger ca 3,1

prisbasbelopp för ogift och 2,7 prisbasbelopp för

gift eftersom det vanliga grundavdraget då är större

än SGA. Beräkningsunderlag över 0,24 prisbasbelopp

men under 3,1 respektive 2,7 prisbasbelopp räknas

upp på särskilt angivet sätt för att kompensera för

det slopade SGA.

Beräkning av övergångsvis garantipension vid

partiellt uttag av ålderspension

Uttag av ålderspension kan enligt nuvarande regler

göras som hel, halv, tre fjärdedels eller en

fjärdedels förmån. För beräkningen av SGA är det

främst pensionsinkomsternas belopp som är avgörande

och inte om de motsvarar hel eller partiell förmån.

SGA:s grundnivå och avtrappningsbestämmelser är

desamma för alla pensionärer. För dem med partiell

pension gäller dock att SGA inte kan vara högre än

uppburen folkpension och pensionstillskott (in-

begripet den del av ATP som minskat

pensionstillskottet).

Enligt propositionen är förslaget till övergångsvis

garantipension för pensionärer med helt

pensionsuttag baserat på en översättning av SGA-reg-

lerna till pensionssystemet. Om på samma sätt SGA

för dem med partiellt pensionsuttag skulle omvandlas

till en pensionsförmån skulle det innebära att den

övergångsvisa garantipensionen skulle tjäna som

utfyllnad för dem som endast tagit ut en del av sin

inkomstgrundade pension.

Enligt regeringen finns det dock inget skäl till

att ett uppskjutet uttag av en del av

ålderspensionen skulle ersättas av en utbetalning

från garantipensionssystemet. Det föreslås därför

att vid partiellt uttag av ålderspension skall först

beräknas vad hel övergångsvis garantipension skulle

motsvara och därefter andelsberäknas detta belopp.

Förslaget kan enligt propositionen innebära en

försämring för det fåtal pensionärer som vid

omläggningen uppbär halv pension. De kan efter

övergången till övergångsvis garantipension komma

att få en lägre inkomst efter skatt.

Utskottets bedömning

Personer födda 1937 eller tidigare omfattas inte av

det nya pensionssystemet. Enligt riktlinjerna för

pensionsreformen skall deras allmänna pension dock

omräknas till en förmån som beskattas på samma sätt

som för andra inkomsttagare. Detta skall enligt

riktlinjerna ske på ett sådant sätt att i princip

ingen pensionstagare får lägre pension efter skatt

än de haft före övergången.

Skatten på pensionsinkomst varierar redan nu mellan

olika personer beroende på bl.a. skillnader i

kommunalskattesats och skillnaden blir än mer

påtaglig när pensionen efter omläggningen beskattas

fullt ut. Regeringen har därför föreslagit att

skattekompensationen för alla personer i denna

åldersgrupp skall beräknas utifrån en

kommunalskattesats på 34 %. I kommunalskattesatsen

ingår numera kommunalskatt, landstingsskatt, den

obligatoriska begravningsavgiften och, i

förekommande fall, kyrkoavgift. Regeringen har

grundat förslaget på att högsta kommunalskattesats i

dag är 33,76 % men då inte räknat in kyrkoavgiften.

Utskottet har erfarit att i ett antal församlingar

överstiger kommunalskattesatsen tillsammans med den

kyrkoavgift som fr.o.m. innevarande år uttas av

medlemmar i Svenska kyrkan 34 %. Enligt utskottets

mening motiverar denna skillnad dock inte att

kompensationen för det slopade SGA, en kompensation

som kommer att avse samtliga pensionärer, beräknas

efter en högre skattesats. Regeringens förslag

uppfyller så nära som rimligen kan begäras att

pensionärer får kompensation för skatteeffekten.

Utskottet noterar att regeringens förslag är

beräknat efter den högre nivån för

pensionstillskott, 56,9 %. Därmed utgör maximalt SGA

för en ensamstående pensionär 1,529 prisbasbelopp

och för en gift pensionär 1,354 prisbasbelopp.

Det förslag till beräkningsmodell för s.k.

övergångsvis garantipension, som läggs fram i

propositionen, medför att pensionären utöver sin

tilläggspension (ATP med tillägg för folkpension i

förhållande till antalet ATP-år) får övriga

grundtrygghetsförmåner utbetalade som en

garantipension, dvs. eventuell bosättningsbaserad

folkpension till den del den överstiger den ATP-

baserade och det pensionstillskott som skulle ha

utbetalats. Som garantipension utbetalas också ett

belopp som i princip kompenserar för den ytterligare

skatt som skall betalas när pensionen blir

skattepliktig. Enligt ovan utgår kompensationen

schablonmässigt från en kommunalskattesats på 34 %

men i övrigt beräknas skatteeffekten i huvudsak på

den enskilde pensionärens samtliga pensionsinkomster

(allmän pension och tjänstepension). Detta är

anledningen till att även tjänstepension beaktas vid

beräkningarna. Skulle man bortse från tjänstepension

vid beräkningen av skatteeffekten skulle det i

allmänhet leda till att en pensionär med

tjänstepension får för hög kompensation för

skatteeffekten och i praktiken således får ett högre

"grundskydd" än en pensionär utan tjänstepension. En

pensionär med tjänstepension men med en låg allmän

pension skulle å andra sidan kunna få en sänkt nivå.

En sådan effekt är enligt utskottets mening inte

rimlig. Den ökade kostnaden för omläggningen som

skulle bli följden av att tjänstepension inte räknas

med i beräkningsunderlaget skulle dessutom leda till

att det i fortsättningen inte finns utrymme för

behövliga ekonomiska förstärkningar för de

pensionärer som har lägst inkomst. Utskottet erinrar

om att regeringen med anledning av frågan om höjda

kommunala taxor har hänvisat till att betänkandet

från Boende- och avgiftsutredningen inom äldre- och

handikappområdet (SOU 1999:33) för närvarande bereds

inom Regeringskansliet. Regeringen har förklarat sin

avsikt att återkomma till riksdagen i frågan under

hösten 2000.

Utskottet tillstyrker således regeringens förslag

till regler för garantipension för personer födda

1937 eller tidigare. Utskottet, som konstaterar att

de nya reglerna av administrativa skäl inte kan

tillämpas förrän 2003, tillstyrker också att

reglerna träder i kraft den 1 januari 2003.

Utskottet vill tillägga att regeringen i

budgetpropositionen för 2001 har föreslagit att SGA

fr.o.m. 2001 skall höjas till 155,9 % för en ogift

skattskyldig och till 138,1 % för en gift

skattskyldig. Enligt regeringen medför detta att en

omräkning skall ske av den övergångsvisa

garantipensionen så att den motsvarar höjningen av

SGA.

Övriga förslag

Propositionen

Samordning med yrkesskadelivränta m.m.

I propositionen föreslås att nuvarande bestämmelser

om samordning av yrkesskadelivränta med

ålderspension i princip skall överföras till det nya

systemet med tilläggspension och övergångsvis

garantipension när det gäller personer födda 1937

eller tidigare och som i december 2002 uppbar både

ålderspension och yrkesskadelivränta. Motsvarande

skall gälla beträffande inkomstrelaterad

änkepension.

Förslaget innebär att tilläggspension enligt LIP

vid utbetalningen skall minskas med ett förutbestämt

fast belopp motsvarande skillnaden mellan beviljad

och utbetald ålderspension enligt AFL i december

2002. Tilläggspensionen efter samordningen skall

ingå i beräkningsunderlaget för den övergångsvisa

garantipensionen.

För den som beviljas ålderspension eller

yrkesskadelivränta först efter utgången av 2002

föreslås samma samordningsregler som gäller för

personer som är födda 1938 eller senare.

Det föreslås vidare att särskilt pensionstillägg

till folkpension för långvarig vård av sjukt eller

handikappat barn även i framtiden skall utges till

personer som är födda 1937 eller tidigare i

förhållande antingen till antal bosättningsår eller

till antalet år med tillgodoräknade pensionspoäng

enligt

5 kap. AFL.

Även reglerna om barntillägg, som avskaffades 1990

men alltjämt betalas ut till dem som hade rätt till

barntillägg i december 1989, föreslås anpassade till

systemet med övergångsvis garantipension.

I propositionen föreslås också att livränta enligt

lagen (1976:380) om arbetsskadeförsäkring (LAF) och

enligt lagen (1977:265) om statligt personskadeskydd

(LSP) efter utgången av 2002 skall betalas ut varje

månad med det överskjutande belopp som räknats fram

för december 2002. Beloppet skall fr.o.m. 2003

årligen räknas om med förändringen i

prisbasbeloppet.

Utbetalning av övergångsvis garantipension m.m.

I propositionen föreslås att övergångsvis

garantipension som huvudregel skall betalas ut

endast till den som är bosatt i Sverige.

Övergångsvis garantipension skall i undantagsfall

kunna betalas ut till en person som bosatt sig

utomlands, om det med hänsyn till omständigheterna

är uppenbart oskäligt att inte betala ut pensionen.

Vidare föreslås att svenska medborgare som den 1

juli 1979 uppbar folkpension enligt äldre regler i

AFL och vid utgången av 2002 får sin folkpension i

form av ålderspension utbetald till utlandet skall

få övergångsvis garantipension utbetald till

utlandet utan särskild prövning.

Det föreslås också att uttag av övergångsvis

garantipension skall kunna avse hel, tre fjärdedels,

halv eller en fjärdedels förmån. En

pensionsberättigad som har rätt till tilläggspension

skall dock få ta ut övergångsvis garantipension en-

dast om och till den del som han eller hon tar ut

tilläggspension för samma tid.

Övergångsvis garantipension skall utges utan

ansökan till den som vid utgången av 2002 uppbär

ålderspension och i övrigt efter ansökan.

Utbetalning skall ske tidigast fr.o.m. månaden efter

det att ansökan kommit in till försäkringskassan,

dock tidigast fr.o.m. januari 2003.

I övrigt lämnas i propositionen förslag rörande

utbetalning m.m. av övergångsvis garantipension som

överensstämmer med reglerna som gäller för

garantipension för personer födda 1938 eller senare.

Såvitt gäller internationella förhållanden gör

regeringen bedömningen dels att övergångsvis

garantipension troligen kommer att betalas ut inom

EU/EES-området, dels att den pensionsberättigade -

för att uppfylla kraven för rätt till övergångsvis

garantipension - enligt förordning (EEG) 1408/71

torde ha rätt att med svensk försäkringstid lägga

samman försäkrings- eller bosättningstider som

tjänats in i ett annat EU/EES-land. Vidare kommer

enligt propositionen den del av den övergångsvisa

garantipensionen som ersätter den bosättnings-

baserade folkpensionen och pensionstillskottet

troligen, för en person som även varit försäkrad i

ett annat EU/EES-land, att beräknas enligt

principerna om andelsberäkning i förordningen (EEG)

1408/71. Storleken på den övergångsvisa

garantipensionen bedöms också påverkas av utländsk

pension.

Uppgiftsskyldighet

I propositionen föreslås att den som uppbär eller

har rätt till garantipension skall vara skyldig att

till försäkringskassan lämna uppgifter om dels

utländsk socialförsäkringspension, dels svensk och

utländsk tjänstepension. Skyldigheten att lämna

uppgift om tjänstepension begränsas till personer

som är födda 1937 eller tidigare. Uppgift skall

också lämnas om förändringar i civilståndet. I

sistnämnda fall begränsas uppgiftsskyldigheten till

personer som är bosatta utomlands.

Regeringen gör samtidigt bedömningen att den som

betalar ut tjänstepension till en person som är född

1937 eller tidigare bör lämna uppgift om detta till

Riksförsäkringsverket. Den närmare utformningen av

detta uppgiftslämnande bör enligt regeringen beredas

ytterligare.

Utskottets bedömning

Utskottet biträder regeringens förslag i nu

redovisade delar.

Kostnader och finansiering

I propositionen görs bedömningen att kostnaderna för

utvecklandet av datasystem i samband med införandet

av den övergångsvisa garantipensionen kommer att

uppgå till 60 miljoner kronor och att dessa bör

finansieras med lån i Riksgäldskontoret. Regeringen

avser att återkomma i frågan om eventuell

resursförstärkning för försäkringskassorna efter det

att de återstående delarna av anpassningen till det

reformerade ålderspensionssystemet är på plats.

Enligt vad som anges i propositionen beräknas

förslaget om övergångsvis garantipension öka ut-

gifterna för ålderspensioner med 9,8 miljarder

kronor. Samtidigt beräknas skatteintäkterna öka med

9,1 miljarder kronor. Nettokostnaden, 0,7 miljarder

kronor, beror enligt regeringen till största delen

på att den övergångsvisa garantipensionen är

anpassad till en kommunalskattesats på 34 % och att

pensionärer som bor i kommuner med lägre skatt efter

övergången kommer att få högre nettopension jämfört

med nuvarande system.

Hemställan

Utskottet hemställer

att riksdagen antar regeringens förslag till

1. lag om ändring i lagen (1998:702) om

garantipension,

2. lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän

försäkring,

3. lag om ändring i lagen (1969:205) om

pensionstillskott,

4. lag om ändring i lagen (1976:380) om

arbetsskadeförsäkring,

5. lag om ändring i lagen (1990:773) om särskilt

pensionstillägg till ålderspension för långvarig

vård av sjukt eller handikappat barn,

6. lag om ändring i lagen (1998:674) om

inkomstgrundad ålderspension,

7. lag om ändring i socialförsäkringslagen

(1999:799),

8. lag om ändring i lagen (1999:1230) om

ikraftträdande av inkomstskattelagen (1999:1229).

Stockholm den 10 oktober 2000

På socialförsäkringsutskottets vägnar

Berit Andnor

I beslutet har deltagit: Berit Andnor (s), Margit

Gennser (m), Maud Björnemalm (s), Anita Jönsson (s),

Rose-Marie Frebran (kd), Cecilia Magnusson (m),

Mariann Ytterberg (s), Gustaf von Essen (m), Lennart

Klockare (s), Ronny Olander (s), Fanny Rizell (kd),

Göran Lindblad (m), Kerstin-Maria Stalin (mp),

Birgitta Carlsson (c), Claes Stockhaus (v), Kalle

Larsson (v) och Johan Pehrson (fp).

I propositionen framlagda lagförslag