Bet. 2000/01:SfU4

Socialförsäkringsutskottets betänkande

2000/01:SFU04

Anpassningar i ålderspensionssystemet inför år

2001

Innehåll

Sammanfattning

Propositionen

Motionerna

Utskottet

Hemställan

2000/01

SfU4

Sammanfattning

I detta betänkande behandlar utskottet regeringens

proposition 1999/2000:138 Anpassningar i

ålderspensionssystemet inför år 2001, m.m. jämte två

motioner som väckts med anledning av propositionen.

I propositionen lämnas förslag till ändringar bl.a.

i lagen (1962:381) om allmän försäkring (AFL) och

lagen (1998:674) om inkomstgrundad ålders-pension

(LIP). Vissa av förslagen är föranledda av att

ålderspensioner för personer födda 1938 eller senare

fr.o.m den 1 januari 2001 skall utbetalas från det

reformerade ålderspensionssystemet samtidigt som

andra pensionsförmåner även fortsättningsvis skall

betalas ut enligt AFL. Detta nödvändiggör vissa lag-

ändringar för att de olika systemen skall kunna

samordnas.

Andra förslag är en konsekvens av att ikraft-

trädandet av bestämmelserna i LIP om utbetalning av

ålderspension, till den del dessa avser personer

födda 1937 eller tidigare, föreslås ändras till den

1 januari 2003. Förslaget i denna del innebär att

ålderspensionsbestämmelserna i AFL upphävs, men att

ålders-pension för denna åldersgrupp med stöd av

övergångsbestämmelser skall utbetalas enligt AFL

under åren 2001 och 2002. Den allmänna tilläggs-

pensionen skall därvid följsamhetsindexeras fr.o.m.

år 2002.

Förslagen i nämnda delar skall träda i kraft den 1

januari 2001.

I propositionen föreslås också att den tillfälliga

höjning av pensionstillskottet som gäller för

perioden juni 1999-november 2000 permanentas.

Förslaget, som beräknas medföra ökade kostnader på

215 miljoner kronor, skall träda i kraft den 1

december 2000.

Utskottet tillstyrker propositionens förslag och

avstyrker motionerna.

Utskottet lägger dessutom fram förslag till

ändringar av mer redaktionell art, dels i

övergångsbestämmelserna till lagen om

arbetsskadeförsäkring respektive lagen om statligt

personskadeskydd, dels i 12 kap. 9 § LIP.

I ärendet finns ett särskilt yttrande.

Propositionen

I proposition 1999/2000:138 Anpassningar i

ålderspensionssystemet inför år 2001, m.m. har

regeringen (Socialdepartementet) föreslagit att

riksdagen antar regeringens förslag till

1. lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän

försäkring,

2. lag om ändring i lagen (1999:800) om ändring i

lagen (1962:381) om allmän försäkring,

3. lag om ändring i lagen (1998:704) om ändring i

lagen (1962:381) om allmän försäkring,

4. lag om ändring i lagen (1969:205) om

pensionstillskott,

5. lag om ändring i lagen (1994:308) om

bostadstillägg till pensionärer,

6. lag om ändring i lagen (1994:308) om

bostadstillägg till pensionärer,

7. lag om ändring i lagen (1999:1398) om ändring i

lagen (1994:308) om bostadstillägg till pensionärer,

8. lag om ändring i lagen (1998:708) om upphävande

av lagen (1994:309) om hustrutillägg i vissa fall då

make uppbär folkpension,

9. lag om ändring i lagen (1998:674) om

inkomstgrundad ålderspension,

10. lag om ändring i lagen (1999:1409) om ändring i

lagen (1998:674) om inkomstgrundad ålderspension,

11. lag om ändring i lagen (1998:675) om införande

av lagen (1998:674) om inkomstgrundad ålderspension,

12. lag om ändring i lagen (1998:702) om

garantipension,

13. lag om ändring i lagen (1998:703) om

handikappersättning och vårdbidrag,

14. lag om ändring i lagen (1998:707) om ändring i

lagen (1990:773) om särskilt pensionstillägg till

folkpension för långvarig vård av sjukt eller

handikappat barn,

15. lag om ändring i socialförsäkringslagen

(1999:799),

16. lag om ändring i lagen (2000:192) om allmänna

pensionsfonder (AP-fonder),

17. lag om ändring i lagen (2000:194) om införande

av ny lagstiftning för allmänna pensionsfonder,

18. lag om ändring i lagen (1999:265) om särskilt

grundavdrag och deklarationsskyldighet för fysiska

personer i vissa fall vid 2000 och 2001 års

taxeringar,

19. lag om ändring i lagen (1990:325) om

självdeklaration och kontroll-uppgifter,

20. lag om ändring i lagen (1999:1271) om ändring i

lagen (1991:586) om särskild inkomstskatt för

utomlands bosatta,

21. lag om ändring i skattebetalningslagen

(1997:483),

22. lag om ändring i lagen (1998:676) om statlig

ålderspensionsavgift,

23. lag om ändring i lagen (1999:1411) om ändring i

lagen (1998:676) om statlig ålderspensionsavgift,

24. lag om ändring i inkomstskattelagen

(1999:1229).

Lagförslagen återfinns som bilaga 1

till detta betänkande.

Motionerna

1999/2000:Sf26 av Margit Gennser m.fl. (m) vari

yrkas att riksdagen hos regeringen begär förslag

till ändring av den skäliga levnadsnivån i SBTP till

134 % av prisbasbeloppet, i enlighet med vad som

anförts i motionen.

1999/2000:Sf27 av Ulla Hoffmann m.fl. (v) vari yrkas

att riksdagen hos regeringen begär förslag, enligt

vad i motionen anförts, om fortsatt möjlighet för

kommunerna att betala ut kompletterande

bostadstillägg till det statliga bostadstillägget

under 2001 och 2002 eller till dess att

garantipensionen träder i kraft.

Utskottet

Bakgrund

I juni 1998 beslutade riksdagen om reformerade

regler för inkomstgrundad ålderspension och ett nytt

grundtrygghetssystem, garantipension (prop.

1997/98:151-152, bet. 1997/98:SfU13 och SfU14, rskr.

1997/98:315 och 320). Reformen bygger på en

överenskommelse mellan fem av riksdagens partier (s,

m, kd, c och fp).

Genom reformen skapas ett obligatoriskt, offentligt

ålderspensionssystem som är mer följsamt mot den

samhällsekonomiska och demografiska utvecklingen.

Det reformerade ålderspensionssystemet omfattar

såväl ett standardskydd enligt

inkomstbortfallsprincipen som ett grundskydd för dem

som haft inga eller låga förvärvsinkomster.

Grundskyddet finansieras med allmänna skattemedel

medan den inkomstgrundade pensionen är

avgiftsfinansierad. Huvuddelen av det

inkomstgrundade pensionssystemet är uppbyggt som ett

avgiftsbaserat fördelningssystem medan en mindre del

utformats som ett renodlat premiepensionssystem.

Regler om inkomstgrundad ålderspension

(inkomstpension, tilläggspension och premiepension)

har tagits in i en ny lag, lagen (1998:674) om

inkomstgrundad ålderspension (LIP). Ikraftträdande-

och övergångsbestämmelser finns i lagen (1998:675)

om införande av lagen om inkomstgrundad

ålderspension. Reglerna om intjänande av

pensionsrätt har trätt i kraft den 1 januari 1999

och regler om beräkning av förmånernas storlek och

utbetalning träder i kraft den 1 januari 2001.

I det reformerade ålderspensionssystemet, som

gäller för personer födda år 1938 eller senare,

ersätts bosättningsbaserad folkpension,

pensionstillskott och särskilt grundavdrag för

pensionärer (SGA) med en garantipension. Lagen

(1998:702) om garantipension träder i kraft den 1

januari 2001 men utbetalning av garantipension

kommer att ske tidigast fr.o.m. 2003, då personer

födda 1938 fyller 65 år.

I propositionen Garantipension för personer

födda 1937 eller tidigare (prop. 1999/2000:127) har

regeringen lämnat förslag till garantipension för

personer födda 1937 eller tidigare. Det föreslås där

att bestämmelserna skall träda i kraft den 1 januari

2003. Utskottet har denna dag i betänkande

2000/01:SfU3 tillstyrkt regeringens förslag.

Som en konsekvens av detta förslag föreslår

regeringen i denna proposition bl.a. att

ikraftträdandet av bestämmelserna i LIP, till den

del dessa avser personer födda 1937 eller tidigare,

senareläggs till den 1 januari 2003 och att

bestämmelserna i lagen (1962:381) om allmän

försäkring (AFL) som rör denna grupp skall fortsätta

att gälla under 2001 och 2002.

Propositionen

Vissa ändringar i AFL m.m. till följd av

ålderspensionsreformen

Ålderspensioner kommer framdeles att utbetalas med

stöd av LIP och lagen om garantipension. Reglerna om

utbetalning av inkomstgrundad ålderspension

respektive garantipension träder i kraft den 1

januari 2001. Enligt vad som anges i propositionen

kan därmed de nuvarande reglerna om ålderspension i

AFL avskaffas. Regeringen föreslår därför att

bestämmelserna om ålderspension i AFL skall upphävas

fr.o.m. den 1 januari 2001.

Som redan nämnts har regeringen i pro-

position 1999/2000:127 föreslagit att bestämmelserna

om garantipension för personer födda 1937 eller

tidigare skall träda i kraft först den 1 januari

2003. Med hänsyn härtill föreslås att

ålderspensionsreglerna i AFL med stöd av

övergångsbestämmelser skall fortsätta att gälla för

denna åldersgrupp även under 2001 och 2002.

Reglerna om handikappersättning och vårdbidrag har

i princip oförändrade förts över från AFL till en

fristående lag, lagen (1998:703) om

handikappersättning och vårdbidrag. Lagen träder i

kraft den 1 januari 2001 och gäller såväl för

personer som är födda 1937 eller tidigare som för

personer födda 1938 eller senare. Mot bakgrund härav

föreslår regeringen att bestämmelserna i AFL om

handikappersättning och vårdbidrag upphävs den 1

januari 2001.

Enligt lagen (1994:308) om bostadstillägg till

pensionärer (BTP) lämnas BTP bl.a. till den som

uppbär ålderspension enligt AFL. BTP lämnas dock

inte till pensionär som enbart uppbär ålderspension

till följd av förtida uttag. Storleken av BTP är

beroende av pensionärens årsinkomst. Vid

fastställande av årsinkomsten beaktas bl.a. den del

av ATP som inte föranlett minskning av

pensionstillskott. Från och med den 1 januari 2001

kommer även inkomstgrundad ålderspension enligt LIP

att kunna betalas ut. En person som är född 1938

eller senare med partiellt förtida uttag av

ålderspension enligt LIP kan vara berättigad till

BTP endast om vederbörande samtidigt uppbär

förtidspension eller efterlevandepension enligt AFL.

Regeringen föreslår att vid fastställande av

årsinkomsten skall tilläggspension enligt LIP alltid

beräknas som om den inkomstgrundade pensionen i sin

helhet utges i form av ATP. Förslaget innebär att

övrig inkomstgrundad ålderspension, inkomstpension,

premiepension och folkpensionstillägget (den del av

tilläggspension enligt LIP som ersätter den ATP-

baserade folkpensionen) inte skall beaktas vid be-

räkning av årsinkomsten.

Reglerna föreslås träda i kraft den 1 januari 2001.

Vissa ändringar i LIP och införandelagen till LIP

Personer födda 1937 eller tidigare omfattas inte av

det reformerade ålders-pensionssystemet. Trots det

har reglerna om tilläggspension för denna

åldersgrupp tagits in i LIP, vars bestämmelser om

utbetalning av ålderspension träder i kraft

den 1 januari 2001. Som en konsekvens av att

reglerna om garantipension för denna åldersgrupp

enligt förslag i proposition 1999/2000:127 skall

träda i kraft först den 1 januari 2003 föreslår

regeringen att även bestämmelserna i LIP om

tilläggspension för personer födda 1937 eller

tidigare skall träda i kraft den 1 januari 2003.

Dessa personer skall som framgår ovan få

ålderspension i form av folkpension och

tilläggspension enligt äldre regler i AFL även för

åren 2001 och 2002.

Tilläggspension skall enligt 6 kap. 4 § LIP årligen

räknas om, följsamhetsindexeras, kring normen 1,6 i

stället för att prisindexeras som gäller i dag.

Således skall pensionerna skrivas upp med

inkomstindexets procentuella förändring reducerad

med talet 1,6. Därigenom får pensionären, förutom

kompensation för prisstegringar, en viss

standardhöjning så länge den reala lönetillväxten

överstiger 1,6 %. Skulle den reala lönetillväxten

var lägre än 1,6 % gäller det motsatta. Av

propositionen framgår att de prognoser som har

gjorts, bl.a. i den ekonomiska vårpropositionen

(prop. 1999/2000:100) tyder på en positiv real-

löneutveckling under åren 1999-2001. Enligt

regeringen är det därför sannolikt att pensionärerna

skulle få en viss real uppskrivning av pensionen om

följsamhetsindexering skulle tillämpas 2002. Om även

följsamhetsindexeringen senareläggs skulle

pensionärerna gå miste om en standardhöjning. Med

hänsyn härtill föreslås att ålderspension i form av

tilläggspension enligt AFL skall

följsamhetsindexeras fr.o.m. årsskiftet 2001/2002.

Sedan 1974 omfattas utländska sjömän på svenska

fartyg av försäkringen för tilläggspension. De har

därmed även rätt till ATP-baserad folkpension, dvs.

folkpension beräknad i förhållande till antalet år

med ATP-poäng. Vidare gäller att de utländska sjömän

som under åren 1960-1973 tjänstgjorde på svenska

fartyg kan ha rätt till svensk folkpension om

sjömansskatt har betalats under något eller några av

dessa år. Den rätt till folkpension som baseras på

sådana år likställs med ATP-år men dessa

bestämmelser har inte överförts till LIP. Utländska

sjömän som med stöd av nuvarande regler har rätt

till folkpension för åren 1960-1973 skulle därmed

inte bli berättigade till någon motsvarande förmån

enligt LIP. Enligt regeringen är detta inte

acceptabelt, och det föreslås därför att år före

1974 för vilket sjömansskatt har betalats och som

enligt AFL skulle ge rätt till folkpension för

utländska medborgare fr.o.m. 2001 skall ge

motsvarande rätt till folkpensionstillägg enligt

LIP. Till följd av förslaget beräknas kostnaderna

för ålderspension öka något under åren 2001-2002,

för att år 2003 öka med högst fem miljoner kronor.

Enligt 13 kap. 7 § LIP skall ett beslut ändras

bl.a. om det föranleds av en ändring som gjorts i

beräkningsunderlaget för beslutet. Ett beslut om

pensionsgrundande inkomst eller pensionsgrundande

belopp skall dock ändras endast om storleken på den

pensionsgrundande inkomsten eller det

pensionsgrundande beloppet skulle öka eller minska

med minst 1 000 kr. Pensionsrätt beräknas på ett

underlag som består av pensionsgrundande inkomst i

botten och därefter i fastställd prioritetsordning

pensionsgrundande belopp för förtidspension,

plikttjänstgöring, barnår och studier. Om den

pensionsgrundande inkomsten eller ett

pensionsgrundande belopp ändras kan det påverka ett

annat pensionsgrundande belopp, genom att det

utrymme som finns för att fastställa

pensionsgrundande inkomster och belopp är begränsat

till 7,5 inkomstbasbelopp. Enligt propositionen

innebär en tillämpning av en 1 000-kronorsgräns på

pensionsgrundande belopp att ett redan komplicerat

system kompliceras ytterligare. Det föreslås därför

att 1 000-kronorsgränsen för ändring av ett beslut

skall begränsas till att endast gälla pensions-

grundande inkomst.

I 12 kap. 9 § LIP och 4 kap. 4 § lagen om

garantipension finns bestämmelser om samordning

mellan pensionsförmåner och yrkesskadelivränta.

Bestämmelserna har sin motsvarighet i 17 kap. 2 §

AFL. Samordningsbestämmelserna har tillkommit för

att undvika en överkompensation som annars skulle

kunna uppstå. Samordningsregeln i AFL innehåller

dock en begränsning så till vida att avdrag på

tilläggspension endast får göras om den pensions-

berättigade kunnat tillgodoräknas pensionspoäng för

minst ett år när skadan inträffade. Om denna

förutsättning inte är uppfylld är en avräkning inte

motiverad för att förebygga överkompensation

eftersom i så fall tilläggspensionen måste vara

grundad på inkomster som den pensionsberättigade har

kunnat skaffa sig efter yrkesskadan. Enligt

propositionen har begränsningsregeln i AFL av

förbiseende inte fått någon motsvarighet i LIP eller

lagen om garantipension. Regeringen föreslår därför

att det införs en sådan regel i LIP respektive i

lagen om garantipension.

I propositionen föreslås att bestämmelserna skall

träda i kraft den 1 januari 2001.

Vissa ändringar i socialförsäkringslagen

I 18 kap. 2 § AFL anges vilken verksamhet en

försäkringskassa skall eller får bedriva. Där anges

också att regeringen, eller den myndighet regeringen

bestämmer, får föreskriva att det hos en eller flera

försäkringskassor skall finnas gemensamma enheter

för alla försäkringskassor för vissa ärenden eller

frågor. Enligt AFL kan därmed föreskrivas att en

viss försäkringskassa skall handha samtliga ärenden

av en viss typ.

Den 1 januari 2001 träder socialförsäkringslagen

(1999:799) (SofL) i kraft. Enligt 5 kap. 4 och 5 §§

SofL skall ett ärende normalt beslutas av den

försäkringskassa inom vars verksamhetsområde den en-

skilde är bosatt eller arbetar. Någon motsvarighet

till undantagsbestämmelsen i AFL har inte tagits in

i SofL och det föreslås därför att en

undantagsbestämmelse införs i SofL, med motsvarande

innebörd.

Som redan nämnts skall personer födda 1937 eller

tidigare få ålderspension i form av folkpension och

tilläggspension enligt AFL under ytterligare två år

efter det att SofL trätt i kraft. För att dessa

personer skall omfattas av SofL fr.o.m. 2001 måste

ett tillägg göras, och det föreslås därför att

SofL:s övergångsbestämmelser kompletteras så att

bestämmelserna om bosättningsbaserad och

arbetsbaserad försäkring fram till utgången av 2002

omfattar även folk- och tilläggspension i form av

ålderspension för personer födda 1937 eller tidi-

gare.

Enligt SofL skall bosättningsbaserade förmåner i

princip betalas ut endast till den som är bosatt i

Sverige. En person som har börjat uppbära en

bosättningsbaserad förmån kan dock med stöd av 4

kap. 4 § SofL få förmånen utbetald till utlandet, om

det skulle framstå som uppenbart oskäligt att dra in

förmånen. En liknande bestämmelse finns i 5 kap. 16

§ AFL. Folkpension kan vidare enligt särskilda

övergångsregler betalas ut till personer bosatta

utomlands. De personer som avses är svenska

medborgare som den 1 juli 1979 uppbar folkpension

enligt äldre regler i AFL och som enligt särskilda

övergångsbestämmelser har rätt att under vissa

förutsättningar vid bosättning utomlands uppbära en

oavkortad folkpension. Regeringen, som anser att

dessa personer även i fortsättningen skall få

pensionen utbetald till utlandet, föreslår att

SofL:s övergångsbestämmelser kompletteras så att den

som vid utgången av 2000 är bosatt utomlands och får

folkpension utbetald till utlandet skall få det även

fortsättningsvis utan hinder av de nya

bestämmelserna i SofL.

Förslagen skall enligt propositionen träda i kraft

den 1 januari 2001.

Vissa ändringar i bestämmelserna om

pensionstillskott m.m.

I samband med att gränsen för högkostnadsskyddet på

läkemedel höjdes fr.o.m. den 1 juni 1999 (prop.

1998/99:106, bet. 1998/99:SoU14, rskr. 1998/99:209)

höjdes även nivåerna för beräkning av

pensionstillskott och särskilt bostadstillägg till

pensionärer (SBTP) med 1,4 procentenheter.

Höjningarna skulle enligt riksdagens beslut upphöra

att gälla den 1 december 2000. Enligt vad som anges

i propositionen kvarstår emellertid de skäl som låg

bakom beslutet att höja nivåerna. Regeringen

föreslår därför att den tillfälliga höjningen av

nivåerna för beräkning av pensionstillskott och SBTP

skall permanentas fr.o.m. den 1 december 2000.

Enligt propositionen medför förslaget en ökad

kostnad på 215 miljoner kronor.

Förslaget innebär att pensionstillskott till

ålderspension, förtidspension och efterlevan-

depension även fortsättningsvis skall utgöra 56,9,

112,9 respektive 62,9 % av prisbasbeloppet. Vidare

skall skälig levnadsnivå för beräkning av SBTP

utgöra 123,4 % av prisbasbeloppet för den som är

ogift och 102,4 % för den som är gift samt

folkpension och pensionstillskott sammantaget alltid

anses utgöra lägst 152,9 % av prisbasbeloppet för

den som är ogift och 135,4 % för den som är gift.

Därtill föreslås att det särskilda grundavdraget

för pensionärer anpassas till höjningen av

pensionstillskottet. Maximalt avdrag för ogift

pensionär skall därmed utgöra 152,9 % av

prisbasbeloppet och för gift pensionär 135,4 % av

prisbasbeloppet.

Motionerna

I motion Sf26 av Margit Gennser m.fl. (m) begärs

förslag till ändring av den skäliga levnadsnivån i

SBTP till 134 % av prisbasbeloppet. Enligt

motionärerna har regeringen aviserat en höjning av

nivån till 128 % från 2001. Den nivån är enligt

motionärerna dock för snålt tilltagen, framför allt

för de allra sämst ställda pensionärerna vilka

oftast är äldre ensamstående kvinnor.

I motion Sf27 av Ulla Hoffmann m.fl. (v) begärs

förslag om fortsatt möjlighet för kommunerna att

betala ut kompletterande bostadstillägg till det

statliga bostadstillägget under 2001 och 2002 eller

till dess garantipension för personer födda 1937

eller tidigare träder i kraft. Motionärerna anser

att detta är nödvändigt eftersom utbetalning av

övergångsvis garantipension föreslås senarelagd till

2003.

Utskottets bedömning

De förbättringar av pensionstillskottet och det

särskilda bostadstillägget till pensionärer (SBTP)

som föreslås i propositionen är föranledda av att

den nuvarande tillfälliga höjningen av nivåerna för

dessa förmåner permanentas fr.o.m. december 2000.

Utskottet, som välkomnar denna förändring, anser att

någon ytterligare förändring avseende SBTP inte bör

göras i detta sammanhang. Utskottet noterar dock att

regeringen i budgetpropositionen för 2001 (prop.

2000/01:1) har återkommit med förslag om vissa

förbättringar av både BTP och SBTP fr.o.m. den 1

januari 2001. Såvitt gäller SBTP föreslås dels att

gränsen för skälig levnadsnivå höjs med ytterligare

sex procentenheter till 129,4 % av prisbasbeloppet

för den som är ensamstående och till 108,4 % för den

som är gift, dels att gränsen för skälig

boendekostnad höjs från 5 200 kr till 5 700 kr per

månad. Enligt vad som anges i budgetpropositionen

innebär förslagen för en pensionär med SBTP att

ersättningen höjs med mellan 2 400 kr och 8 400 kr

per år. Mot bakgrund härav och då utskottet kommer

att få ta ställning till gränsen för skälig

levnadsnivå vid beräkning av SBTP vid höstens

beredning av budgetpropositionen avstyrks motion

Sf26.

Vidare har regeringen i budgetpropositionen för

2001 under utgiftsområde 11 föreslagit att

kommunerna skall ges fortsatt möjlighet att betala

ut kom-pletterande bostadstillägg till det statliga

bostadstillägget under åren 2001 och 2002. Som

framgår ovan har utskottet i betänkande 2000/01:SfU3

tillstyrkt regeringens förslag om införande av

garantipension för personer födda 1937 eller

tidigare fr.o.m. 2003. Utskottet anser med hänsyn

härtill att motion Sf27 får anses tillgodosedd och

avstyrker därmed motionen.

Utskottet tillstyrker med det anförda

propositionens förslag.

Lagförslag i övrigt

Utskottet har av Socialdepartementet uppmärksammats

på behovet av vissa ändringar i

övergångsbestämmelserna till lagen (1976:380) om

arbetsskadeförsäkring (LAF) respektive lagen

(1977:265) om statligt personskadeskydd (LSP).

Lagändringarna rör livräntor som beviljas

retroaktivt enligt lagen (1954:243) om

yrkesskadeförsäkring (YFL) och

militärersättningslagen (1950:261). Dessa lagar är

upphävda men skall enligt övergångsbestämmelser

till LAF respektive LSP alltjämt tillämpas på skada

som har inträffat före den 1 juli 1977. Om en sådan

livränta nybeviljas eller ändras retroaktivt görs

avdrag för för mycket utbetald pension på den

retroaktiva livränteutbetalningen. Detta görs med

stöd av 26 § YFL respektive 11 § 2 mom.

militärersättningslagen, som anger att sådant avdrag

skall göras för tid då ersättningstagaren åtnjutit

pension enligt AFL i den mån ersättningen skulle ha

föranlett minskning av pensionen.

För att samordning skall kunna göras även med

pension från det nya ålderspensionssystemet

föreslår utskottet att punkt 1 i ikraftträdande-

och övergångsbestämmelserna till LAF respektive

LSP kompletteras på så sätt att pension enligt

AFL likställs med pension enligt LIP eller lagen

om garantipension.

Med anledning av att 3 kap. 5 och 6 §§ LAF

upphävdes den 1 juli 1993 föreslår utskottet

också att hänvisningen till dessa paragrafer i

nämnda punkt 1 görs till bestämmelsernas lydelse

före den 1 juli 1993.

Utskottet föreslår vidare att regeringens förslag

till ändring i 12 kap. 9 § LIP kompletteras genom

att en hänvisning till 6 kap. 17 § LIP tas in i

paragrafens tredje stycke i syfte att klargöra vad

som avses med gift respektive ogift

pensionsberättigad.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande skälig levnadsnivå vid

beräkning av särskilt bostadstillägg till

pensionärer

att riksdagen avslår motion 1999/2000:Sf26,

2. beträffande kompletterande kommunalt

bostadstillägg till pensionärer

att riksdagen avslår motion 1999/2000:Sf27,

3. beträffande lagen om inkomstgrundad

ålderspension

att riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring

i lagen (1998:674) om inkomstgrundad

ålderspension med den ändringen att 12 kap. 9 §

tredje stycket kompletteras med en andra mening

med följande lydelse: Härvid skall

bestämmelserna i 6 kap. 17 § tillämpas på

motsvarande sätt.

4. beträffande samordning mellan pension

och livränta enligt äldre lagstiftning

att riksdagen antar av utskottet i bilaga 2 framlagda

förslag till

dels lag om ändring i lagen (1976:380) om

arbetsskadeförsäkring,

dels lag om ändring i lagen (1977:265) om

statligt personskadeskydd,

5. beträffande lagförslagen i övrigt

att riksdagen antar regeringens förslag till

1. lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän

försäkring,

2. lag om ändring i lagen (1999:800) om ändring

i lagen (1962:381) om allmän försäkring,

3. lag om ändring i lagen (1998:704) om ändring

i lagen (1962:381) om allmän försäkring,

4. lag om ändring i lagen (1969:205) om

pensionstillskott,

5. lag om ändring i lagen (1994:308) om

bostadstillägg till pensionärer,

6. lag om ändring i lagen (1994:308) om

bostadstillägg till pensionärer,

7. lag om ändring i lagen (1999:1398) om ändring

i lagen (1994:308) om bostadstillägg till

pensionärer,

8. lag om ändring i lagen (1998:708) om

upphävande av lagen (1994:309) om hustrutillägg

i vissa fall då make uppbär folkpension,

9. lag om ändring i lagen (1999:1409) om ändring

i lagen (1998:674) om inkomstgrundad

ålderspension,

10. lag om ändring i lagen (1998:675) om

införande av lagen (1998:674) om inkomstgrundad

ålderspension,

11. lag om ändring i lagen (1998:702) om

garantipension,

12. lag om ändring i lagen (1998:703) om

handikappersättning och vårdbidrag,

13. lag om ändring i lagen (1998:707) om ändring

i lagen (1990:773) om särskilt pensionstillägg

till folkpension för långvarig vård av sjukt

eller handikappat barn,

14. lag om ändring i socialförsäkringslagen

(1999:799),

15. lag om ändring i lagen (2000:192) om

allmänna pensionsfonder (AP-fonder),

16. lag om ändring i lagen (2000:194) om

införande av ny lagstiftning för allmänna

pensionsfonder,

17. lag om ändring i lagen (1999:265) om

särskilt grundavdrag och deklarationsskyldighet

för fysiska personer i vissa fall vid 2000 och

2001 års taxeringar,

18. lag om ändring i lagen (1990:325) om

självdeklaration och kontrolluppgifter,

19. lag om ändring i lagen (1999:1271) om

ändring i lagen (1991:586) om särskild

inkomstskatt för utomlands bosatta,

20. lag om ändring i skattebetalningslagen

(1997:483),

21. lag om ändring i lagen (1998:676) om statlig

ålderspensionsavgift,

22. lag om ändring i lagen (1999:1411) om

ändring i lagen (1998:676) om statlig

ålderspensionsavgift,

23. lag om ändring i inkomstskattelagen

(1999:1229).

Stockholm den 10 oktober 2000

På socialförsäkringsutskottets vägnar

Berit Andnor

I beslutet har deltagit: Berit Andnor (s), Margit

Gennser (m), Maud Björnemalm (s), Anita Jönsson (s),

Rose-Marie Frebran (kd), Cecilia Magnusson (m),

Mariann Ytterberg (s), Gustaf von Essen (m), Lennart

Klockare (s), Ronny Olander (s), Fanny Rizell (kd),

Göran Lindblad (m), Kerstin-Maria Stalin (mp),

Birgitta Carlsson (c), Claes Stockhaus (v), Kalle

Larsson (v) och Johan Pehrson (fp).

Särskilt yttrande

Skälig levnadsnivå vid beräkning av särskilt

bostadstillägg (mom. 1)

Margit Gennser, Cecilia Magnusson, Gustaf von Essen

och Göran Lindblad (alla m) anför:

För att i viss mån kompensera för sin försämring av

läkemedelsförsäkringen genomförde regeringen en

tillfällig höjning bl.a. av den skäliga levnadsnivån

i det särskilda bostadstillägget för pensionärer

(SBTP) med 1,4 procentenheter eller till 123,4 % av

prisbasbeloppet. Höjningen skulle gälla under

perioden den 1 juni 1999-30 november 2000. I den nu

aktuella propositionen föreslås att den tillfälliga

höjningen av SBTP permanentas fr.o.m. december 2000.

Redan i den ekonomiska vårpropositionen (prop.

1999/2000:100) förklarade dock regeringen sin avsikt

att i den kommande budgetpropositionen återkomma med

förslag om att höja den skäliga levnadsnivån i SBTP

till 128 % av prisbasbeloppet fr.o.m. den 1 januari

2001. I budgetpropositionen för 2001 (prop.

2000/01:1) har regeringen emellertid föreslagit att

gränsen för skälig levnadsnivå skall höjas

ytterligare, nämligen till 129,4 % av

prisbasbeloppet fr.o.m. 2001.

Förslaget om en permanentning av SBTB på en nivå

som är lägre än den som man föreslagit i

budgetpropositionen är minst sagt förvillande och

reser frågan om vad regeringen egentligen anser är

en skälig levnadsnivå i SBTP.

Vi ansåg redan i samband med behandlingen av

regeringens förslag i vårpropositionen att den då

föreslagna levnadsnivån var för snålt tilltagen och

föreslog i stället att den skäliga levnadsnivån i

SBTP skulle höjas till 134 % av prisbasbeloppet. En

sådan höjning var enligt vår mening motiverad för

att skydda de allra sämst ställda pensionärerna,

vilka oftast är äldre ensamstående kvinnor.

Även om regeringens förslag i budgetpropositionen

ännu inte är i nivå med vårt förslag om skälig

levnadsnivå i SBTP drar vi slutsatsen att man ändå

har tagit intryck av våra tidigare krav om att höja

nivån. Vi anser alltjämt att det hade varit befogat

att redan fr.o.m. december 2000 höja nivån till 134

% av prisbasbeloppet men konstaterar att den nivån i

så fall hade kommit att gälla endast under december

månad 2000. Eftersom vi i en av våra motioner som

väckts med anledning av budgetpropositionen har

begärt att den skäliga levnadsnivån för SBTP skall

höjas till 135,4 % av prisbasbeloppet fr.o.m. den 1

januari 2001 nöjer vi oss för dagen med att

konstatera att frågan om skälig levnadsnivå fr.o.m.

2001 kommer att behandlas av riksdagen under

innevarande höst.

I propositionen framlagda lagförslag

Av utskottet framlagda lagförslag

Förslag till lag om ändring i lagen (1976:380) om

arbetsskadeförsäkring

Härigenom föreskrivs att punkt 1 av

ikraftträdande- och övergångsbestämmelserna till

lagen (1976:380) om arbetsskadeförsäkring[1] skall

ha följande lydelse.

-----------------------------------------------------

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

-----------------------------------------------------

1.[2] Denna lag[3] 1. Denna lag träder i

träder i kraft den 1 juli kraft den 1 juli 1977, då

1977, då lagen (1954:243) lagen (1954:243) om

om yrkesskadeförsäkring yrkesskadeförsäkring

skall upphöra att gälla. skall upphöra att gälla.

I fråga om skada som har I fråga om skada som har

inträffat före inträffat före

ikraftträdandet gäller ikraftträdandet gäller

fortfarande äldre fortfarande äldre

bestämmelser, dock med bestämmelser, dock med

undantag av 13 § andra undantag av 13 § andra

stycket nämnda lag såvitt stycket nämnda lag såvitt

avser avdrag på avser avdrag på

sjukpenning vid sjukpenning vid

sjukhusvård. sjukhusvård. Vid

Bestämmelserna i 3 kap. 5 tillämpning av 26 § andra

§ första stycket andra stycket i den upphävda

meningen och 6 § andra lagen skall med pension

stycket andra meningen enligt lagen om allmän

lagen om försäkring likställas

arbetsskadeförsäkring pension enligt lagen

skall tillämpas på (1998:674) om

motsvarande sätt i fråga inkomstgrundad

om sjukpenning enligt ålderspension eller lagen

lagen om (1998:702) om

yrkesskadeförsäkring. garantipension.

Bestämmelserna i 3 kap. 5

§ första stycket andra

meningen och 6 § andra

stycket andra meningen

lagen om

arbetsskadeförsäkring i

bestämmelsernas lydelse

före den 1 juli 1993

skall tillämpas på

motsvarande sätt i fråga

om sjukpenning enligt

lagen om

yrkesskadeförsäkring.

-----------------------------------------------------

--------------

Denna lag[4]4 träder i kraft den 1 januari 2001.

Förslag till lag om ändring i lagen (1977:265) om

statligt personskadeskydd

Härigenom föreskrivs att punkt 1 av

ikraftträdande- och övergångsbestämmelserna till

lagen (1977:265) om statligt personskadeskydd skall

ha följande lydelse.

-----------------------------------------------------

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

-----------------------------------------------------

1.[5]1Denna lag[6]2 träder i kraft den 1 juli 1977.

Genom lagen upphäves

a) militärersättningslagen (1950:261),

b) förordningen (1954:249) om ersättning i

anledning av kroppsskada, ådragen under tjänstgöring

i civilförsvaret,

c) förordningen (1954:250) om ersättning i

anledning av kroppsskada, ådragen under vistelse å

anstalt m.m.

-----------------------------------------------------

I fråga om skada som har I fråga om skada som har

inträffat före inträffat före

ikraftträdandet gäller ikraftträdandet gäller

fortfarande äldre fortfarande äldre

bestämmelser, dock med bestämmelser, dock med

undantag av 6 § 2 mom. undantag av 6 § 2 mom.

andra stycket andra stycket

militärersättningslagen militärersättningslagen

såvitt avser avdrag såvitt avser avdrag på

sjukpenning vid sjukpenning vid

sjukhusvård. sjukhusvård. Vid

Bestämmelserna i 3 kap. 5 tillämpning av 11 § 2

§ första stycket andra mom. andra stycket

meningen och 6 § andra militärrersättningslagen

stycket andra meningen skall med pension enligt

lagen (1976:380) om lagen om allmän

arbetsskadeförsäkring försäkring likställas

skall tillämpas på pension enligt lagen

motsvarande sätt i fråga (1998:674) om

om sjukpennning och inkomstgrundad

särskild sjukpenning ålderspension eller lagen

enligt de upphävda (1998:702) om

författningarna. garantipension.

Bestämmelserna i 3 kap. 5

§ första stycket andra

meningen och 6 § andra

stycket andra meningen

lagen (1976:380) om

arbetsskadeförsäkring i

bestämmelsernas lydelse

före den 1 juli 1993

skall tillämpas på

motsvarande sätt i fråga

om sjukpennning och

särskild sjukpenning

enligt de upphävda

författningarna.

-----------------------------------------------------

-------------------

Denna lag[7]3 träder i kraft den 1 januari 2001.

**FOOTNOTES**

[1]: Lagen omtryckt 1993:357.

[2]: Senaste lydelse 1992:277.

[3]: 1976:380.

[4]:4 2000:000.

[5]:1 Senaste lydelse 1992:278.

[6]:2 1977:265.

[7]:3 2000:000.