Bet. 2000/01:SfU5

Socialförsäkringsutskottets betänkande

2000/01:SFU05

Ny socialavgiftslag

Innehåll

Sammanfattning

Propositionerna

Motionerna

Utskottet

Hemställan

Reservationer

2000/01

SfU5

Sammanfattning

I detta betänkande behandlas proposition 2000/01:8

Ny socialförsäkrings-lag. Några motioner har inte

väckts med anledning av propositionen.

I betänkandet behandlas också elva motionsyrkanden

om socialavgifter väckta under de allmänna

motionstiderna 1999 och 2000. Flertalet av yrkandena

rör nedsättning av arbetsgivaravgiften baserad på en

årslönesumma för företag med säsongsverksamhet. Tre

motionsyrkanden rör krav på att i avgiftssammanhang

likställa ersättning som utges från annan ideell

förening än idrottsförening med ersättning från en

idrottsförening. Krav på sänkta arbetsgivaravgifter

inom tjänstesektorn framförs i två motioner.

I propositionen föreslås en ny socialavgiftslag som

är självständig i förhållande till lagen (1962:381)

om allmän försäkring. Den nya lagen innebär främst

en lagteknisk och språklig bearbetning av nuvarande

bestämmelser om socialavgifter. Skyldigheten att

betala socialavgifter anpassas till den nya

socialförsäkringslagen (1999:799) så att avgifter

betalas på arbetsinkomster för personer som omfattas

av den arbetsbaserade socialförsäkringen. Vidare

föreslås att nuvarande bestämmelser om fördelning av

socialavgifter samlas i en ny lag, lagen om

fördelning av socialavgifter.

För arbetsgivare som sysselsätter sjöman föreslås i

propositionen dels att sjömanspensionsavgiften

slopas, dels att nedsättningen av

sjukförsäkringsavgiften och arbetsmarknadsavgiften

upphör.

Det föreslås också att det undantag som gäller för

lönetillägg vid utlandsarbete vid beräkning av

pensionsgrundande inkomst och underlaget för

arbetsgivaravgifter avskaffas. Dessa ersättningar

blir således avgiftspliktiga och förmånsgrundande.

Enligt förslaget till ny socialavgiftslag skall

sjukförsäkringsavgiften utgöra 8,80 % i form av

arbetsgivaravgift och 9,53 % i form av egenavgift.

Detta är i enlighet med regeringens förslag i

budgetpropositionen för år 2001 om att

sjukförsäkringsavgiften höjs med 0,3 procentenheter

samtidigt som den allmänna löneavgiften sänks med

0,4 procentenheter.

Den nya socialavgiftslagen föreslås träda i kraft

den 1 januari 2001.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag med de

ändringar som föranleds av proposition 2000/01:7

Förenklad skattereduktion. Utskottet avstyrker

samtliga motionsyrkanden.

Till betänkandet har fogats två reservationer och

tre särskilda yttranden.

Propositionerna

Proposition 2000/01:8

I proposition 2000/01:8 Ny socialavgiftslag föreslår

regeringen (Socialdepartementet) att riksdagen antar

de i propositionen framlagda förslagen till

1. socialavgiftslag,

2. lag om fördelning av socialavgifter,

3. lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän

försäkring,

4. lag om ändring i lagen (1999:1366) om ändring i

lagen (1962:381) om allmän försäkring,

5. lag om ändring i lagen (1976:380) om

arbetsskadeförsäkring,

6. lag om ändring i skattebetalningslagen

(1997:483), delvis

7. lag om ändring i lagen (1998:674) om

inkomstgrundad ålderspension,

8. lag om ändring i lagen (1990:325) om

självdeklaration och kontrolluppgifter,

9. lag om ändring i lagen (1990:659) om särskild

löneskatt på vissa förvärvsinkomster,

10. lag om ändring i lagen (1990:912) om

nedsättning av socialavgifter,

11. lag om ändring i lagen (1999:1379) om ändring i

lagen (1990:912) om nedsättning av socialavgifter,

12. lag om ändring i lagen (1991:1047) om sjuklön,

13. lag om ändring i lagen (1999:1271) om ändring i

lagen (1991:586) om särskild inkomstskatt för

utomlands bosatta,

14. lag om ändring i lagen (1991:687) om särskild

löneskatt på pensionskostnader,

15. lag om ändring i lagen (1993:16) om försäkring

mot vissa semesterlönekostnader,

16. lag om ändring i lagen (1994:1920) om allmän

löneavgift,

17. lag om ändring i lagen (1995:439) om

beskattning, förtullning och folkbokföring under

krig eller krigsfara m.m.,

18. lag om ändring i inkomstskattelagen

(1999:1229),

19. lag om ändring i lagen (2000:192) om allmänna

pensionsfonder (AP-fonder),

20. lag om ändring i lagen (2000:461) om

efterlevandepension och efterlevandestöd till barn.

Förslaget till lag om ändring i

skattebetalningslagen (1997:483) har överlämnats

till skatteutskottet såvitt avser 1 kap. 1 §.

Lagförslagen återfinns som bilaga 1 till

betänkandet.

Proposition 2000/01:7

I proposition 2000/01:7 Förenklad skattedeklaration

föreslår regeringen (Finansdepartementet) att

riksdagen antar de i propositionen framlagda

förslagen till

4. lag om ändring i socialavgiftslagen (2000:000),

5. lag om ändring i lagen (2000:000) om fördelning

av socialavgifter.

Lagförslagen återfinns som bilaga 2 till

betänkandet.

Motionerna

Motioner väckta under den allmänna motionstiden 1999

1999/2000:Sk324 av Lennart Daléus m.fl. (c) vari

yrkas

7. att riksdagen beslutar om att

arbetsgivaravgiftsreduktionen beräknas på den årliga

lönesumman.

1999/2000:MJ221 av Göte Jonsson m.fl. (m) vari yrkas

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om arbetskrafts- och

sysselsättningsfrågor.

1999/2000:MJ253 av Caroline Hagström m.fl. (kd) vari

yrkas

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om arbetsgivaravgifter

och sociala avgifter för säsongsanställd personal.

Motioner väckta under den allmänna motionstiden 2000

2000/01:Sk321 av Lennart Daléus m.fl. (c) vari

föreslås att riksdagen fattar följande beslut:

19. Riksdagen beslutar att

arbetsgivaravgiftsreduktionen beräknas på den årliga

lönesumman i enlighet med vad i motionen anförs.

2000/01:Sf248 av Willy Söderdahl (v) vari föreslås

att riksdagen fattar följande beslut: Riksdagen

begär att regeringen gör en snabbutredning om

möjliga gränsdragningar för vilka grupper av ideella

föreningar som skulle kunna omfattas av en

lagändring i skattelagstiftningen.

2000/01:Kr289 av Birgitta Sellén m.fl. (c) vari

föreslås att riksdagen fattar följande beslut:

10. Riksdagen begär att regeringen föreslår

förändring av skattereglerna så att alla ideella

kultur- och ungdomsorganisationer jämställs med

idrottsrörelsen i skattehänseende.

2000/01:Kr701 av Matz Hammarström m.fl. (mp) vari

föreslås att riksdagen fattar följande beslut:

13. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening att överväga om liknande skatteförmåner som

finns inom idrottsområdet också bör införas inom

kulturområdet för att stödja ideellt arbete.

2000/01:MJ244 av Ingvar Eriksson m.fl. (m) vari

föreslås att riksdagen fattar följande beslut:

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att företag skall

medges en nedsättning av arbetsgivaravgiften baserad

på årslönesumman.

2000/01:MJ766 av Caroline Hagström m.fl. (kd) vari

föreslås att riksdagen fattar följande beslut:

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om arbetsgivar- och

sociala avgifter för säsongsanställd personal.

2000/01:N263 av Helena Bargholtz (fp) vari föreslås

att riksdagen fattar följande beslut:

6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om sänkta

arbetsgivaravgifter inom tjänstesektorn.

2000/01:A812 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) vari

föreslås att riksdagen fattar följande beslut:

7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om sänkta

arbetsgivaravgifter.

Utskottet

Ny socialavgiftslag

Gällande ordning

Socialavgifterna består av arbetsgivaravgifter och

egenavgifter. Arbets- givaravgifter betalas i

princip av den som är arbetsgivare medan

egenavgifter betalas av främst enskilda

näringsidkare och personer som är delägare i

handelsbolag. Bestämmelserna om socialavgifter finns

i lagen (1981:691) om socialavgifter (SAL).

Socialavgifter skall enligt huvudprincipen betalas

på alla skattepliktiga förvärvsinkomster som är

förmånsgrundande. Med förmånsgrundande inkomst avses

sådan inkomst som ligger till grund för beräkning av

pensionsgrundande inkomst enligt lagen (1998:674) om

inkomstgrundad ålderspension (LIP) och

sjukpenninggrundande inkomst enligt lagen (1962:381)

om allmän försäkring (AFL).

Socialavgifterna tas ut för att finansiera den

allmänna försäkringen, ålders-pensioneringen och

vissa andra sociala ändamål (1 kap. 1 § SAL).

I princip gäller att arbetsgivaravgifter skall

betalas av den som är arbetsgivare. I de allra

flesta fall inträder emellertid skyldigheten att

betala arbetsgivaravgifter i och med att man betalar

ut ersättning för arbete.

Underlaget för beräkning av arbetsgivaravgifter är

summan av vad arbetsgivaren under året har utgivit

som lön i pengar eller annan ersättning för utfört

arbete eller annars med anledning av tjänsten eller

andra skattepliktiga förmåner. På ersättningar till

arbetstagare som vid årets ingång fyllt 65 år

betalas enbart ålderspensionsavgiften. Vid

bestämmande av avgiftsunderlaget skall bortses från

ersättning till en och samme arbetstagare om den

under året inte uppgått till 1 000 kr. En

arbetsgivare får varje månad göra avdrag från

arbetsgivaravgifterna med 5 % av avgiftsunderlaget,

dock högst med 3 550 kr.

Egenavgifter skall betalas av den som har inkomst

av annat förvärvsarbete enligt AFL eller LIP och är

försäkrad enligt någon av dessa lagar. Skyldigheten

att betala egenavgifter grundar sig således på

bestämmelserna om beräkning av sjukpenninggrundande

inkomst (3 kap. AFL) och av bestämmelserna om

beräkning av pensionsgrundande inkomst (2 kap. LIP).

Egen-avgifterna beräknas utifrån det fastställda

avgiftsunderlaget. För år efter det år då den

försäkrade har fyllt 65 år skall bara

ålderspensionsavgiften betalas. Detsamma gäller om

den försäkrade uppburit hel förtidspension någon del

av året eller uppburit hel ålderspension hela året.

Om underlaget för den aktuella avgiften understiger

1 000 kr skall inga avgifter betalas. Till grund för

beräkning av inkomst av annat förvärvsarbete skall

läggas den försäkrades taxering till statlig

inkomstskatt avseende det aktuella året.

Pensionsanknutna avgifter skall beräknas med ledning

av vad som utgör pensionsgrundande inkomst, medan

övriga avgifter beräknas med ledning av

bestämmelserna om beräkning av sjukpenninggrundande

inkomst. Vid beräkning av egenavgifter får avdrag

göras med 5 % av det avgiftsunderlag som baserar sig

på sjukpenninggrundande inkomst, dock högst med 9

000 kr per år.

Socialförsäkringslagen (1999:799), som träder i

kraft den 1 januari 2001, innehåller bestämmelser om

vem som omfattas av social trygghet genom svensk

socialförsäkring och vissa bidragssystem. Rätten

till en förmån skall enligt socialförsäkringslagen

grundas på bosättning eller förvärvsarbete i Sverige

om inte något annat särskilt anges. Den

bosättningsbaserade försäkringen avser garantibelopp

och bidrag, t.ex. barnbidrag och bostadsbidrag. Den

arbetsbaserade försäkringen avser inkomstförlust och

omfattar t.ex. sjukpenning och inkomstgrundad

ålderspension.

Proposition 2000/01:8

I propositionen anförs att dagens bestämmelser om

socialavgifter är svåra att överblicka och tillämpa

och att behovet av klarläggande regler för när och i

vilka situationer det finns en skyldighet att betala

socialavgifter i Sverige har blivit alltmer

påtagligt. Det gäller särskilt i förhållande till

gemenskapsrätten inom EU. Skyldigheten att betala

socialavgifter måste enligt regeringen även anpassas

till socialförsäkringslagens bestämmelser om

försäkringstillhörighet. Regeringen föreslår därför

att en ny socialavgiftslag införs där bestämmelserna

genomgått en betydande lagteknisk och språklig

bearbetning, anpassats till socialförsäkringslagen

och gjorts självständiga i förhållande till AFL.

Sambandet mellan socialförsäkringstillhörighet och

avgiftsskyldighet förtydligas också.

När det gäller den lagtekniska utformningen

föreslås att bestämmelserna om fördelning av

influtna avgifter samlas i en ny lag, lagen om

fördelning av socialavgifter.

I propositionen anges att uttrycket arbetsgivare i

dag är ett flertydigt begrepp och därför inte bör

användas som ett särskilt begrepp i

avgiftssammanhang. Avgiftsskyldigheten för

arbetsgivaravgifter bör i stället kopplas ihop med

den som utger avgiftspliktig ersättning. I

propositionen anges också att det inte heller finns

några lagtekniska fördelar med att behålla begreppet

arbetstagare i socialavgiftslagen, varför även det

begreppet slopas.

Enligt propositionen är dagens metod för att

bestämma underlaget för socialavgifterna indirekt

utformad och onödigt komplicerad. I en

socialavgiftslag som är fristående från AFL och LIP

bör man i stället använda en direkt metod med

särskilda benämningar på ersättningar eller

inkomster som skall ingå eller inte ingå i

avgiftsunderlaget. Regeringen föreslår därför att

ersättningar för vilka arbetsgivaravgifter skall

betalas, dvs. i första hand lön, arvode etc, benämns

som avgiftspliktig ersättning. Inkomster för vilka

egen-avgifter skall betalas bör benämnas som

avgiftspliktig inkomst. Om arbetsgivaravgifter eller

egenavgifter inte skall betalas bör ersättningen

respektive inkomsten i konsekvens härmed benämnas

som avgiftsfri.

Underlaget för egenavgifterna bestäms slutligt i

samband med inkomsttaxeringen och till grund för

detta ligger de vid taxeringen till statlig

inkomstskatt bestämda inkomsterna. Egenavgifterna

beräknas och debiteras i samband med beräkning och

debitering av den slutliga skatten. I propositionen

föreslås därför att skyldigheten att betala

egenavgifter bör knytas till den som har

avgiftspliktig inkomst enligt inkomstskattelagen.

Förslaget medför inte någon materiell skillnad i

förhållande till nuvarande regler.

I propositionen anges att F-skattsedelns funktion i

första hand är att klargöra när en utgivare av en

ersättning för arbete skall betala

arbetsgivaravgifter på ersättningen. Regeringen

föreslår därför att nuvarande koppling mellan

skyldigheten att betala egenavgifter och F-

skattsedel slopas.

Egenavgifter beräknas i dag på två olika

avgiftsunderlag. Ålderspensions- och

efterlevandepensionsavgiften grundas på den

pensionsgrundande inkomsten medan övriga avgifter

grundas på den sjukpenninggrundande inkomsten. I

propositionen föreslås att samtliga egenavgifter

skall beräknas på ett och samma underlag.

I propositionen anförs att trots att

arbetsgivaravgifter i dag skall betalas per år

enligt socialavgiftslagen så beräknas, debiteras och

betalas arbetsgivaravgifterna för närvarande i de

allra flesta fall per kalendermånad, till följd av

bestämmelser i skattebetalningslagen. Regeringen

anser att betalningsperioden i socialavgiftslagen

bör vara densamma som i skattebetalningslagen och

föreslår därför att betalningsperioden för

arbetsgivaravgifter skall vara en kalendermånad.

När det gäller avgiftsskyldigheten i ett

internationellt perspektiv föreslår regeringen att

skyldigheten att betala socialavgifter skall gälla

för ersättning för eller inkomst av arbete i Sverige

i den betydelse uttrycket arbete i Sverige har

enligt socialförsäkringslagen.

Socialförsäkringslagen delar som nämnts in

socialförsäkringen i en bosättningsbaserad

försäkring som avser garantibelopp och bidrag och en

arbetsbaserad försäkring som avser inkomstförlust.

Det enda försäkringsvillkoret för att en person

skall omfattas av den arbetsbaserade försäkringen är

att han eller hon arbetar i Sverige. Enligt

propositionen bör sambandet mellan

socialförsäkringstillhörighet och skyldigheten att

betala socialavgifter förstärkas och bli tydligare

än i dag. I den nya lagen bör därför skyldigheten

att betala socialavgifter knytas till sådant arbete

som medför att man omfattas av den arbetsbaserade

försäkringen enligt socialförsäkringslagen. I

socialavgiftslagen bör också anges att det finns

särskilda regler för sjömän, utsända personer och

diplomater m.fl.

Att en person kan komma att omfattas av svensk

arbetsbaserad försäkring kan också följa av

gemenskapsrätt eller avtal med annan stat om social

trygghet. Även i dessa fall bör det enligt

propositionen finnas en skyldighet att betala

svenska socialavgifter. Vidare bör

socialavgiftslagen i princip inte tillämpas i fråga

om ersättning till en person som när arbetet utförs

omfattas av ett annat lands lagstiftning om social

trygghet, antingen till följd av gemenskapsrätten

eller avtal med andra stater.

När det gäller ersättningar som ges ut av

privatpersoner föreslår regeringen att

beloppsgränsen på 10 000 kr för skyldigheten att

betala arbetsgivaravgifter skall kunna överskridas

utan att arbetsgivaravgifter skall betalas på

ersättning som utgivits tidigare under året till

samma person, om det vid tidigare utbetalningar

funnits anledning att anta att den sammanlagda

ersättningen under året kommer att understiga 10 000

kr.

När det gäller ekonomiska konsekvenser anges i

propositionen att i den mån förslagen medför

förändringar i skyldigheten att betala

socialavgifter förklaras det av motsvarande

förändringar på förmånssidan. Utgångspunkten är då

att en ökning eller minskning av inkomsterna från

socialavgifterna innebär en motsvarande ökning eller

minskning av kostnaderna för den arbetsbaserade

socialförsäkringen och arbetslöshetsförsäkringen. I

princip bedöms förslagen därför vara

kostnadsneutrala.

Förslaget, som redovisas nedan, om att avskaffa

sjömanspensionsavgiften och slopa nedsättningen av

sjukförsäkringsavgiften och arbetsmarknadsavgiften

för arbetsgivare som sysselsätter sjömän medför en

ökning av arbetsgivaravgifterna för dessa

arbetsgivare med 1,04 procentenheter. Detta beräknas

innebära en ökning av statens inkomster med ca 20

miljoner kronor per år. Motivet för förslaget är

emellertid att sjömännen numera omfattas av svensk

arbetsbaserad socialförsäkring, vilket i sin tur kan

antas medföra ökade kostnader på förmånssidan.

Sammanlagt medför alltså förslaget till ny

socialavgiftslag enligt propositionen inga

ekonomiska nettoeffekter för det offentliga.

Utskottets bedömning

Enligt utskottets mening ger den nya

socialavgiftslagen en tydligare bild av dels vem som

är skyldig att betala socialavgifter, dels för vilka

ersättningar som avgifter skall betalas. Genom att

skyldigheten att betala socialavgifter knyts till

sådant arbete som medför att en person omfattas av

den arbetsbaserade försäkringen enligt

socialförsäkringslagen stärks också sambandet mellan

socialförsäkringstillhörighet och skyldigheten att

betala socialavgifter.

Enligt förslaget till ny socialavgiftslag skall

sjukförsäkringsavgiften utgöra 8,80 % i form av

arbetsgivaravgift och 9,53 % i form av egenavgift.

Detta är i enlighet med regeringens förslag i

budgetpropositionen för år 2001 om att

sjukförsäkringsavgiften höjs med 0,3 procentenheter

samtidigt som den allmänna löneavgiften sänks med

0,4 procentenheter. Inga motioner har väckts med

anledning av förslaget i budgetpropositionen om höjd

sjukförsäkringsavgift, och utskottet har i sitt

yttrande till finansutskottet över statsbudgetens

inkomster (yttr. 2000/01:SfU1y) tillstyrkt

förslaget.

Utskottet, som nedan återkommer till vissa frågor,

tillstyrker i övrigt regeringens förslag.

Arbetsgivaravgifter för sjömän

Gällande ordning

Arbetsgivare som sysselsätter sjömän (redare)

betalar utöver sedvanliga arbetsgivaravgifter en

särskild sjömanspensionsavgift på 1,20 % av

avgiftsunderlaget. Avgiften skall användas för

beredande av pension åt sjömän som varit påmönstrade

som manskap på svenska handelsfartyg i utrikes fart.

Den särskilda sjömanspensioneringen upphörde vid

utgången av år 1989. Enligt övergångsregler och

vissa äldre författningar kommer dock rätt till

pension att föreligga i vissa fall fram t.o.m. år

2008.

Sjömanspensionerna finansieras genom fonderade

medel jämte avkastning och den särskilda

sjömanspensionsavgiften.

Redare betalar för år 2000 sjukförsäkringsavgift

och arbetsmarknadsavgift om 7,17 % respektive 4,93 %

av avgiftsunderlaget. Motsvarande procentsatser för

andra som betalar arbetsgivaravgifter är 8,50 %

respektive 5,84 %. I jämförelse med andra

avgiftsskyldiga betalar redare således totalt med

sjömanspensionsavgiften 1,04 procentenheter lägre

avgifter.

Enligt sjömanslagen utges lön vid sjukdom eller

skada såväl under pågående befattning som efter det

befattningen lämnats. Lön utges under högst 60 dagar

vid befattning i utrikes fart och under 30 dagar vid

befattning i inrikes fart. Rätt till viss ersättning

från försäkringskassan för kostnaderna föreligger

enligt förordningen om vissa

sjukförsäkringsersättningar för sjömän. För de

första 28 dagarna av en sjukperiod lämnas ersättning

med 30 % av utgiven lön och kostnader och för tid

därefter med 90 % av lön och kostnader. Redare har

också enligt sjömanslagen en skyldighet att sörja

för att en sjuk eller skadad sjöman får betryggande

vård. Även i detta fall har redaren emellertid rätt

till ersättning från den allmänna försäkringen för

kostnaderna.

En utländsk sjöman på svenskt handelsfartyg är,

även om han eller hon inte är bosatt i Sverige,

försäkrad enligt LIP.

Enligt socialförsäkringslagen, som träder i kraft

den 1 januari 2001, omfattas den som arbetar i

Sverige av den arbetsbaserade försäkringen. Sjömän

som arbetar ombord på svenskt handelsfartyg anses

arbeta i Sverige.

Proposition 2000/01:8

I propositionen anges att intäkterna från

sjömanspensionsavgiften kommer att överstiga

kostnaderna för sjömanspensionerna, om man

bibehåller nuvarande nivå. Regeringen föreslår

därför att sjömanspensionsavgiften avskaffas och att

de återstående pensionskostnaderna finansieras med

sjukförsäkringsavgiften, om de fonderade medlen inte

är tillräckliga.

I propositionen anges att motivet för den lägre

sjukförsäkrings- och arbetsmarknadsavgiften för

redare bl.a. har varit att en del av besättningen

inte är bosatt i Sverige och därför inte heller är

berättigad till de förmåner som avgifterna är

avsedda att täcka. Från och med den 1 januari 2001,

när socialförsäkringslagen träder i kraft, kommer

det emellertid att vara mycket få sjömän på svenska

handelsfartyg som inte omfattas av det svenska

socialförsäkringssystemet. Det angivna motivet för

lägre arbetsgivaravgifter för redare saknar således

enligt regeringen numera bärkraft.

Vidare anser regeringen att det utvidgade ansvar

som en redare har enligt sjömanslagen för lön vid

sjukdom och skada och för sjukvård i betydande

utsträckning kompenseras av redarens möjligheter

till ersättning från försäkringskassan för sina

kostnader. Regeringen föreslår därför att

nedsättningen av sjukförsäkrings- och

arbetsmarknadsavgiften, på totalt 2,24

procentenheter, som gäller för redare slopas.

Utskottets bedömning

Utskottet delar regeringens bedömning och

tillstyrker förslagen. Enligt utskottets mening

stärker förslagen huvudprincipen om att

skattepliktiga förvärvsinkomster så långt möjligt

skall ge rätt till förmåner, och att socialavgifter

därmed skall betalas.

För det fall de fonderade medlen inte är

tillräckliga för att finansiera återstående

pensionskostnader anges i propositionen att

sjukförsäkringsavgiften bör tas i anspråk. Utskottet

noterar att en ändring av bestämmelserna om

fördelning av socialavgifter i så fall blir

nödvändig.

Lönetillägg vid utlandsarbete

Gällande ordning

Som pensionsgrundande inkomst enligt 2 kap. 16 §

andra stycket LIP räknas inte sådana lönetillägg

som, vid arbete som utförts utomlands, har betingats

av ökade levnadskostnader och andra särskilda

förhållanden i sysselsättningslandet.

Arbetsgivaravgifter skall inte heller, enligt 2 kap.

4 § första stycket 8 SAL, beräknas på sådana

lönetillägg. Vid beräkning av sjukpenninggrundande

inkomst gäller vidare att hänsyn inte skall tas till

lönetillägg vid utlandsarbete såvitt avser personer

som är utsända av en statlig arbetsgivare. Vid

inkomstbeskattningen gäller inte några särskilda

regler för dessa lönetillägg. De behandlas som lön

eller kostnadsersättning som utgått för tjänsten och

är skattepliktiga i sin helhet.

Proposition 2000/01:8

I propositionen anförs att en genomgående princip

inom socialförsäkringssystemet är att lön och andra

former av ersättning för arbete som är

skattepliktiga också skall vara förmånsgrundande för

mottagaren av ersättningen. Om ersättningen är

förmånsgrundande skall i konsekvens därmed

socialavgifter betalas på den. Till den del

lönetilläggen vid utlandsarbetet inte motsvarar

avdragsgilla ökade levnadskostnader vid tjänsteresor

eller andra kostnader i arbetet är tilläggen att

betrakta som ersättning för arbete.

Regeringen föreslår därför att det undantag som

gäller för lönetillägg vid utlandsarbete vid

beräkning av pensionsgrundande inkomst och

underlaget för arbetsgivaravgifter avskaffas. Dessa

ersättningar skall fortsättningsvis vara

förmånsgrundande och avgiftspliktiga.

I propositionen påpekas att de lönetillägg som

avses inte är den kostnads-ersättning i form av

utlandstillägg och därmed likställda förmåner som

ges till personal vid utrikesförvaltningen eller i

svensk biståndsverksamhet som är stationerad

utomlands. Sådana kostnadsersättningar tas inte upp

till beskattning och är redan av den anledningen

varken förmåns- eller avgiftsgrundande. Det handlar

inte heller om sedvanlig ersättning för ökade

levnadskostnader (traktamente) vid tjänsteresor som

arbetsgivaravgifter under vissa förutsättningar inte

skall betalas på.

Utskottets bedömning

Utskottet delar regeringens bedömning och

tillstyrker förslaget.

Ideella föreningars avgiftsskyldighet

Gällande ordning

Vid bestämmande av avgiftsunderlaget skall enligt 2

kap. 4 § SAL bortses bl.a. från ersättning till en

och samme arbetstagare (eller motsvarande) om

ersättningen under året inte uppgått till 1 000 kr.

Enligt 3 kap. 2 § andra stycket AFL och 2 kap. 9 §

LIP gäller motsvarande gräns vid beräkning av

sjukpenninggrundande inkomst av anställning

respektive pensionsgrundande inkomst.

Av 3 kap. 2 § andra stycket AFL framgår att man vid

beräkning av sjukpenninggrundande inkomst av

anställning skall bortse från ersättning som

idrottsutövare får från sådan ideell förening som

avses i 7 kap. 7 § första stycket inkomstskattelagen

och som har till huvudsakligt syfte att främja

idrottslig verksamhet, om ersättningen från

föreningen under året inte kan antas uppgå till

minst ett halvt prisbasbelopp. Detsamma gäller

enligt 2 kap. 13 § LIP vid beräkning av

pensionsgrundande inkomst.

Av 2 kap. 4 § första stycket 14 SAL framgår att

också vid bestämmandet av avgiftsunderlaget skall

bortses från sådan ersättning.

Proposition 2000/01:8

I propositionen föreslås ingen ändring vad gäller

reglerna om att vid bestämmandet av

avgiftsunderlaget bortse från ersättning som

idrottsutövare får från sådan ideell förening som

avses i 7 kap. 7 § första stycket inkomstskattelagen

och som har till huvudsakligt syfte att främja

idrottslig verksamhet, om ersättningen från

föreningen under året inte kan antas uppgå till

minst ett halvt prisbasbelopp.

Motionerna

I motion 2000/01:Sf248 av Willy Söderdahl (v) anförs

att det är omotiverat med den skillnad som i dag

finns mellan de föreningar som utövar idrottslig

verksamhet och övriga ideella föreningar när det

gäller skyldigheten att betala arbetsgivaravgifter.

Motionären begär att regeringen gör en

snabbutredning om möjliga gränsdragningar för vilka

grupper av ideella föreningar som skulle kunna

omfattas av en lagändring.

Birgitta Sellén m.fl. (c) anser i motion

2000/01:Kr289 yrkande 10 att alla ideella kultur-

och ungdomsorganisationer skall få möjlighet att

utge lön upp till ett halvt basbelopp utan att

betala arbetsgivaravgifter. Motionärerna begär att

regeringen återkommer med förslag till förändringar

av reglerna.

I motion 2000/01:Kr701 av Matz Hammarström m.fl.

(mp) yrkande 13 begärs ett tillkännagivande om att

liknande skatteförmåner som finns inom

idrottsområdet också bör införas inom kulturområdet

för att stödja ideellt arbete.

Uppvaktning m.m.

Under ärendets beredning har föreningen FRISAM

uppvaktat utskottet.

FRISAM, som företräder 14 av Sveriges största

frilufts- och främjandeorganisationer, har anfört i

huvudsak följande. De organisationer som är anslutna

till Riksidrottsförbundet samt ytterligare 6

organisationer som erhåller statliga bidrag via

Riksidrottsförbundet får i dag vid bestämmandet av

avgiftsunderlaget bortse från ersättning som under

året inte uppgått till ett halvt prisbasbelopp.

Utöver dessa organisationer finns en mängd frilufts-

och främjandeorganisationer som bedriver likartad

verksamhet och som på samma sätt som idrottsrörelsen

har problem med att bl.a. rekrytera ledare. Dessa

organisationer har emellertid inte av

skattemyndigheterna jämställts med idrottsföreningar

och därmed inte medgivits avdrag med ett halvt

prisbasbelopp. FRISAM anser att det krävs ett

gemensamt och enhetligt regelverk för såväl idrotts-

som frilufts- och främjandeorganisationerna.

Från Riksförbundet Sveriges 4H, som ingår i FRISAM,

har inkommit en skrivelse där förbundet anför att

alla ideella föreningar med allmännyttigt ändamål,

och som erhåller skattemedel för sin verksamhet, vid

bestämmandet av avgiftsunderlaget bör få bortse från

ersättning till en och samma person som under året

inte uppgått till ett halvt prisbasbelopp.

Utskottets bedömning

De nuvarande bestämmelserna i socialavgiftslagen om

att man vid bestämmandet av avgiftsunderlaget för

socialavgifter skall bortse från ersättning till en

idrottsutövare från en sådan ideell förening som har

till huvudsakligt syfte att främja idrottslig

verksamhet, om ersättningen från föreningen under

året inte uppgått till ett halvt basbelopp infördes

i anslutning till skattereformen 1990.

Före skattereformen 1990 behandlades bl.a.

kostnadsersättningar och schablonavdrag till

idrottsutövare m.fl. i RSV:s rekommendationer

gällande beskattning av ersättning i samband med

idrottslig verksamhet. Rekommendationerna, som

utformats bl.a. mot bakgrund av att de inkomster som

idrottsutövare hade i mångt och mycket var

ersättningar för utlägg som idrottsutövaren haft,

angav att om den årliga ersättningen i form av

kontant lön, skattepliktiga naturaförmåner och

kostnadsersättningar till idrottsutövare översteg

ett halvt basbelopp så skulle den skattepliktiga

delen av inkomsten i normalfallet anses vara

sjukpenning- och pensionsgrundande. Ersättningar

under ett halvt basbelopp undantogs därmed även från

underlaget för socialavgifter, när inkomsten var att

hänföra till inkomstslaget tjänst.

I samband med skattereformen 1990 slogs

huvudprincipen fast att i princip alla inkomster som

skall tas upp till beskattning som inkomst av tjänst

skall vara förmånsgrundande och socialavgifter skall

därmed tas ut.

I proposition 1990/91:76 som ligger till grund för

den nuvarande bestämmelsen i socialavgiftslagen, om

att man vid bestämmandet av avgiftsunderlaget skall

bortse från viss ersättning till idrottsutövare,

angavs att den beslutade skattereformen inte avsåg

att ändra på förutsättningarna att i inkomstslaget

tjänst få göra ett s.k. schablonavdrag enligt RSV:s

rekommendationer, men att någon motsvarande

hänvisning inte gjordes när det gällde uttag av

socialavgifter. I propositionen föreslogs därför en

lagändring för att den ordning som dittills

tillämpats beträffande uttag av socialavgifter för

idrottsutövare m.fl. skulle bestå även i

fortsättningen. Socialförsäkringsutskottet angav vid

behandlingen av propositionen att utskottet tidigare

vid flera tillfällen, när utskottet behandlat

motionsyrkanden om befrielse från skyldigheten att

erlägga arbetsgivaravgifter inom idrottsrörelsen,

gett uttryck för sin principiella uppfattning att

inkomster i samband med idrottsutövning i likhet med

andra inkomster bör grunda rätt till

socialförsäkringsförmåner och föranleda att

socialavgifter erläggs. Samtidigt var utskottet

införstått med att en schablon kunde behövas för i

vilken mån mindre ersättningar inom idrottsrörelsen,

vilka ofta kan ha karaktären av

kostnadsersättningar, skall vara undantagna från

underlaget för uttag av socialavgifter (bet.

1990/91:SfU10). I samma betänkande avstyrkte

utskottet motionsyrkanden om att ge även andra

ideella föreningar än idrottsföreningar rätt till

avgiftsfrihet motsvarande ett halvt basbelopp.

Utskottet anförde att trots principiella

betänkligheter när det gäller urholkningen av

pensionsskyddet hade utskottet biträtt

propositionens förslag att göra ett undantag från

skyldigheten att erlägga arbetsgivaravgifter.

Utskottet ansåg emellertid att detta inte kunde tas

till intäkt för att göra ytterligare undantag.

Utskottet ansåg att det främsta skälet härför var

risken för urholkning av pensionsskyddet för den

enskilde.

I proposition 1997/98:151 med förslag om ett nytt

ålderspensionssystem angavs (s. 203) att regeln om

att ersättningar upp till ett halvt basbelopp inte

är pensionsgrundande kunde införas i ATP-systemet

utan att det uppstod någon mer påtaglig risk för att

idrottsutövarnas framtida ålderspension skulle

påverkas. ATP grundas i princip på inkomster

överstigande ett basbelopp under ett år samtidigt

som det i normalfallet är långt ifrån alla år som

blir avgörande för ålderspensionens storlek. I det

reformerade pensionssystemet, där i princip varje

kronas inkomst under hela livet skall få betydelse

för det framtida pensionsutfallet, kan däremot

regeln ifrågasättas. Regeringen ansåg emellertid att

ett slopande av särregeln skulle kräva särskilda

överväganden bl.a. när det gäller idrottsföreningars

ekonomiska situation och därutöver

ställningstaganden till rimligheten av eventuella

kompenserande stödformer. Frågan borde därför enligt

propositionen tas upp i ett annat sammanhang.

Utskottet, som inte hade någon annan uppfattning i

denna fråga (bet. 1997/98:SfU13), vill nu peka på

att regeringen ännu inte har tagit upp särreglerna

för idrottsutövare till omprövning.

Utskottet, som senast i betänkande 1998/99:SfU6 har

behandlat liknande motionsyrkanden, vidhåller sin

tidigare inställning att undantag från

avgiftsskyldigheten riskerar att urholka

pensionsskyddet och att det är viktigt att

upprätthålla principen om att inkomster som grundar

rätt till socialförsäkringsförmåner bör föranleda

att socialavgifter erläggs.

Utskottet, som vill erinra om att undantaget från

skyldigheten att betala arbetsgivaravgifter

uppkommit i första hand för att förenkla möjligheten

till avdrag i avgiftssammanhang för idrottsutövares

kostnadsersättningar, kan inte ställa sig bakom ett

förslag till utvidgning av undantaget. Utskottet

noterar också att till den nya lagen även överförs

nuvarande regler om bl.a. utgifter i arbetet. Mot

bakgrund av det anförda biträder utskottet förslaget

i propositionen om att nuvarande särregler för vissa

idrottsutövare överförs till nya socialavgiftslagen.

Med det anförda avstyrker utskottet motionerna

2000/01:Sf248, 2000/01: Kr289 yrkande 10 och

2000/01:Kr701 yrkande 13.

Nedsättning av socialavgifter

Gällande ordning

Enligt 2 kap. 3 § SAL skall arbetsgivaravgifter

beräknas på summan av vad arbetsgivaren under året

utgivit i lön etc.

Enligt 2 kap. 5 a § SAL får en arbetsgivare vid

beräkning av arbetsgivaravgifter varje månad göra

avdrag med 5 % av avgiftsunderlaget, dock högst 3

550 kr. Vid beräkningen av egenavgifter får enligt 3

kap. 5 a § avdrag göras med 5 % av

avgiftsunderlaget, dock högst med 9 000 kr per år.

Proposition 2000/01:8

I propositionen anges att enligt

skattebetalningslagen skall arbetsgivaravgifter

beräknas för varje redovisningsperiod som omfattar

en kalendermånad. I princip beräknas, debiteras och

betalas arbetsgivaravgifter per kalendermånad. Den

beräkning och betalning av avgifterna som skall

göras enligt skattebetalningslagen är slutlig och

inte enbart preliminär.

Regeringen föreslår att betalningsperioden för

arbetsgivaravgifter enligt socialavgiftslagen skall

vara densamma som i skattebetalningslagen. Genom att

betalningsperioden för arbetsgivaravgifter föreslås

vara en kalendermånad kommer också det avdrag som

får göras från arbetsgivaravgifterna med 5 % av

avgiftsunderlaget, dock högst 3 550 kr per månad,

även fortsättningsvis att beräknas på det

avgiftsunderlag som gäller för respektive

kalendermånad. Detta gäller även i de fall då

redovisningen till följd av ett dispensbeslut får

avse flera månader åt gången. Avdraget kan alltså

inte beräknas på ett under året ackumulerat

avgiftsunderlag utan skall beräknas för varje

kalendermånad för sig.

Motionerna

I motion 2000/01:MJ244 av Ingvar Eriksson m.fl. (m)

yrkande 3 begärs ett tillkännagivande om nedsättning

av arbetsgivaravgiften baserad på årslönesumman.

Motionärerna anser att regeringen omgående bör

återkomma med förslag. I motion 1999/2000:MJ221

yrkande 4 av Göte Jonsson m.fl. (m) finns ett

liknande yrkande.

I motion 2000/01:MJ766 yrkande 4 av Caroline

Hagström m.fl. (kd) anförs att trädgårdsnäringens

småföretagare missgynnas på grund av sitt behov av

säsongsarbetskraft och att det därför behövs en

årlig avstämning när det gäller nedsättningen av

arbetsgivaravgifterna. Motionärerna begär ett

tillkännagivande härom. Motsvarande yrkande finns i

motion 1999/2000:MJ253 yrkande 3 av Caroline

Hagström m.fl. (kd).

I motionerna 2000/01:Sk321 yrkande 19 och

1999/2000:Sk324 yrkande 7 av Lennart Daléus m.fl.

(c) begärs att arbetsgivaravgiftsreduktionen bör

beräknas på den årliga lönesumman. Motionärerna

anser att systemet med lönesumman uppdelad månadsvis

missgynnar mindre företagare inom bl.a. turism och

trädgårdsnäring, som är mycket säsongsberoende.

I motionerna 2000/01:A812 av Lars Leijonborg m.fl.

(fp) yrkande 7 och 2000/01:N263 av Helena Bargholtz

(fp) yrkande 6 begärs tillkännagivanden om sänkta

arbetsgivaravgifter i tjänstesektorn. Motionärerna

anser att detta dels gynnar turistbranschen, som är

arbetsintensiv och hårt drabbad av höga skatter på

arbete, dels gynnar kvinnor som ofta arbetar inom

den privata tjänstesektorn.

Utskottets bedömning

I propositionen om ny socialavgiftslag anförs att av

både systematiska och pedagogiska skäl bör

betalningsperioden för arbetsgivaravgifter enligt

social-avgiftslagen vara densamma som i

skattebetalningslagen. I propositionen anges därför

att det uttryckligen i socialavgiftslagen skall

anges att avgiftsunderlaget är summan av de

ersättningar som utgivits under en kalendermånad.

Bestämmelserna om månadsvis beräkning och betalning

av arbetsgivaravgifterna kan enligt utskottets

mening av administrativa skäl för närvarande inte

ändras.

Med det anförda tillstyrker utskottet proposition

2000/01:8 och avstyrker motionerna 1999/2000:MJ221

yrkande 4, 1999/2000:MJ253 yrkande 3,

1999/2000:Sk324 yrkande 7, 2000/01:MJ244 yrkande 3,

2000/01:MJ766 yrkande 4 och 2000/01:Sk321

yrkande 19.

I budgetpropositionen för år 2001 föreslår

regeringen att det samlade uttaget av socialavgifter

och allmän löneskatt skall sänkas med 0,1

procentenheter. Utskottet har ställt sig bakom

förslaget. Utskottet kan dock inte i detta skede se

att utrymme finns för en ytterligare sänkning.

Utskottet avstyrker därför motionerna 2000/01:A812

yrkande 7 och 2000/01:N263 yrkande 6.

Lagförslagen

Regeringen föreslår som framgått en ny

socialavgiftslag samt en lag om fördelning av

socialavgifter. Vidare föreslås ändringar i ett

flertal lagar.

Skatteutskottet har till socialförsäkringsutskottet

överlämnat lagförslagen 4 och 5 från proposition

2000/01:7 Förenklad skattedeklaration. I

propositionen föreslås att en fysisk person eller

ett dödsbo som anlitar en annan fysisk person för

ett arbete skall få redovisa skatteavdrag och

arbetsgivaravgifter på ersättningen för arbetet i en

förenklad skattedeklaration. I lagförslagen föreslås

dels en ny 2 kap. 30 § i socialavgiftslagen, dels ny

lydelse av 11 § lagen om fördelning av

socialavgifter. Bestämmelsen i 2 kap. 30 §, som

skall tillämpas i fråga om avgifter på ersättningar

som betalas ut efter utgången av år 2001, innebär

att den som redovisar i förenklad skattedeklaration

alltid får reducera arbetsgivaravgifterna med 5

procentenheter. Detta föranleder en följdändring i

11 §. Dessa lagförslag bör samordnas med förslaget i

proposition 2000/01:8.

Proposition 2000/01:7 i övrigt är behandlad av

skatteutskottet i betänkande 2000/01:SkU4. Riksdagen

kommer att besluta i ärendet den 15 november 2000.

Utskottet har i sitt betänkande 2000/01:SfU4

Anpassningar i ålderspensionssystemet inför år 2001

behandlat ett av regeringen i proposition

1999/2000:138 framlagt förslag till ändring i lagen

(1991:586) om särskild inkomstskatt för utomlands

bosatta. I nu behandlad proposition lämnar

regeringen förslag till ändringar i samma lagrum

(lagförslag 2.13). Dessa ändringar bör, med

beaktande av de ändringar som antagits av riksdagen

med anledning av proposition 138 (rskr. 2000/01:11),

utformas enligt utskottets förslag i bilaga 3.

Utskottet tillstyrker lagförslagen i övrigt.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande ideella föreningars

avgiftsskyldighet

att riksdagen avslår motionerna 2000/01:Sf248, 2000/01:Kr289

yrkande 10 och 2000/01:Kr701 yrkande 13,

2. beträffande säsongsanställda

att riksdagen avslår motionerna 1999/2000:MJ221 yrkande 4,

1999/2000:MJ253 yrkande 3, 1999/2000:Sk324

yrkande 7, 2000/01: MJ244 yrkande 3,

2000/01:MJ766 yrkande 4 och 2000/01:Sk321

yrkande 19,

res. 1 (m, kd, c, fp)

3. beträffande sänkta socialavgifter

att riksdagen avslår motionerna 2000/01:A812 yrkande 7 och

2000/01:N263 yrkande 6,

res. 2 (fp)

4. beträffande socialavgiftslagen

att riksdagen antar av regeringen i proposition 2000/01:8

framlagt förslag till socialavgiftslag

(lagförslag 2.1) med

dels den ändringen att det i lagen införs en ny

paragraf 2 kap. 30 § av den lydelse som följer

av regeringens förslag i proposition 2000/01:7

(lagförslag 2.4),

dels den ändringen att det i ikraftträdande- och

övergångsbestämmelserna införs en ny punkt 9 av

den lydelse som följer av regeringens förslag i

proposition 2000/01:7 (lagförslag 2.4),

5. beträffande lagen om fördelning av

socialavgifter

att riksdagen antar av regeringen i proposition 2000/01:8

framlagt förslag till lag om fördelning av

socialavgifter (lagförslag 2.2) med den

ändringen att 11 § erhåller av regeringen i

proposition 2000/01:7 föreslagen lydelse i

lagförslag 2.5,

6. beträffande skattebetalningslagen

att riksdagen antar av regeringen i proposition 2000/01:8

framlagt förslag till lag om ändring i

skattebetalningslagen (1997:483) (lagförslag

2.6) utom såvitt avser 1 kap. 1 §,

7. beträffande lagen om särskild

inkomstskatt för utomlands bosatta

att riksdagen med anledning av proposition 2000/01:8

(lagförslag 2.13) antar av utskottet i bilaga 3

framlagt förslag till lag om ändring i lagen

(2000:793) om ändring i lagen (1999:1271) om

ändring i lagen (1991:586) om särskild

inkomstskatt för utomlands bosatta,

8. beträffande lagförslagen i övrigt

att riksdagen antar av regeringen i proposition 2000/01:8

framlagda förslag till

1. lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän

försäkring,

2. lag om ändring i lagen (1999:1366) om ändring

i lagen (1962:381) om allmän försäkring,

3. lag om ändring i lagen (1976:380) om

arbetsskadeförsäkring,

4. lag om ändring i lagen (1998:674) om

inkomstgrundad ålderspension,

5. lag om ändring i lagen (1990:325) om

självdeklaration och kontrolluppgifter,

6. lag om ändring i lagen (1990:659) om särskild

löneskatt på vissa förvärvsinkomster,

7. lag om ändring i lagen (1990:912) om

nedsättning av socialavgifter,

8. lag om ändring i lagen (1999:1379) om ändring

i lagen (1990:912) om nedsättning av

socialavgifter,

9. lag om ändring i lagen (1991:1047) om

sjuklön,

10. lag om ändring i lagen (1991:687) om

särskild löneskatt på pensionskostnader,

11. lag om ändring i lagen (1993:16) om

försäkring mot vissa semesterlönekostnader,

12. lag om ändring i lagen (1994:1920) om allmän

löneavgift,

13. lag om ändring i lagen (1995:439) om

beskattning, förtullning och folkbokföring under

krig eller krigsfara m.m.,

14. lag om ändring i inkomstskattelagen

(1999:1229),

15. lag om ändring i lagen (2000:192) om

allmänna pensionsfonder (AP-fonder),

16. lag om ändring i lagen (2000:461) om

efterlevandepension och efterlevandestöd till

barn.

Stockholm den 7 november 2000

På socialförsäkringsutskottets vägnar

Berit Andnor

I beslutet har deltagit: Berit Andnor (s), Bo

Könberg (fp), Margit Gennser (m), Maud Björnemalm

(s), Ulla Hoffmann (v), Rose-Marie Frebran (kd),

Cecilia Magnusson (m), Mariann Ytterberg (s),

Lennart Klockare (s), Ronny Olander (s), Göran

Lindblad (m), Kerstin-Maria Stalin (mp), Birgitta

Carlsson (c), Mona Berglund Nilsson (s), Claes

Stockhaus (v) och Désirée Pethrus Engström (kd).

Reservationer

1. Säsongsanställda (mom. 2)

Bo Könberg (fp), Margit Gennser (m), Rose-Marie

Frebran (kd), Cecilia Magnusson (m), Göran Lindblad

(m), Birgitta Carlsson (c) och Désirée Pethrus

Engström (kd) anser

dels att den del av utskottets yttrande som i

avsnittet Nedsättning av socialavgifter börjar med

"I propositionen" och slutar med "yrkande 19" bort

ha följande lydelse:

Kostnaden för arbetskraft utgör vid sidan av

kapitalkostnader den största enskilda kostnadsposten

inom bl.a. turism och trädgårdsnäring. Dessa företag

är mycket säsongsberoende och kan inte fullt ut

utnyttja den nedsättning av arbetsmarknadsavgifterna

som infördes 1997 för att stimulera nyanställningar.

Enligt utskottets mening missgynnar systemet med

lönesumman uppdelad månadsvis mindre företagare med

stor andel säsongsarbetskraft. Utskottet anser att

nedsättningen av arbetsgivaravgifterna med 5 % av

avgiftsunderlaget bör beräknas på den årliga

lönesumman. Regeringen bör omgående återkomma med

förslag härom.

Vad utskottet anfört bör riksdagen som sin mening

ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 2 bort ha

följande lydelse:

2. beträffande säsongsanställda

att riksdagen med bifall till motionerna 1999/2000:MJ221

yrkande 4, 1999/2000:MJ253 yrkande 3,

2000/01:MJ244 yrkande 3 och 2000/01: MJ766

yrkande 4 samt med anledning av motionerna

1999/2000: Sk324 yrkande 7 och 2000/01:Sk321

yrkande 19 som sin mening ger regeringen till

känna vad utskottet anfört,

2. Sänkta socialavgifter (mom. 3)

Bo Könberg (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som i

avsnittet Nedsättning av social-avgifter i

tjänstesektorn börjar med "I budgetpropositionen"

och slutar med "yrkande 6" bort ha följande lydelse:

Enligt utskottets mening bör en sänkning av

arbetsgivaravgifterna fasas in med hänsyn till läget

på arbetsmarknaden. Utskottet anser att

arbetsgivaravgifterna i tjänstesektorn bör sänkas

med 5 procentenheter. Detta skulle dels gynna

turistbranschen, som är arbetsintensiv och hårt

drabbad av höga skatter på arbete, dels gynna

kvinnor som ofta arbetar inom den privata

tjänstesektorn. Regeringen bör återkomma med förslag

om detta.

Vad utskottet anfört bör riksdagen som sin mening

ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 3 bort ha

följande lydelse:

3. beträffande sänkta socialavgifter

att riksdagen med bifall till motionerna 2000/01:A812 yrkande

7 och 2000/01:N263 yrkande 6 som sin mening ger

regeringen till känna vad utskottet anfört.

Särskilda yttranden

1. Ideella föreningars avgiftsskyldighet

(mom. 1)

Rose-Marie Frebran (kd), Birgitta Carlsson (c) och

Désirée Pethrus Engström (kd) anför:

Ersättning som utges till en idrottsutövare eller

idrottsledare är under vissa förutsättningar befriad

från avgiftsskyldighet om ersättningen under ett år

understiger ett halvt prisbasbelopp. Sådan

ersättning grundar inte heller rätt till pension

eller socialförsäkringsförmåner för den enskilde.

Idrotten gagnar barn och ungdomar fysiskt, psykiskt

och socialt. Alla är emellertid inte intresserade av

idrott, och enligt vår mening finns det också många

andra verksamheter som bidrar till barns och

ungdomars goda uppväxtförhållanden, exempelvis 4H,

SVEROK, Vi Unga, Scoutrörelsen, kyrkliga

ungdomsverksamheter och organisationer som bedriver

kulturaktiviteter. Vi anser att den skillnad som i

dag finns mellan de föreningar som utövar idrottslig

verksamhet och övriga ideella föreningar, när det

gäller skyldigheten att betala arbetsgivaravgifter,

är omotiverad. Enligt vår mening bör alla ideella

kultur- och ungdomsorganisationer få möjlighet att

utge lön eller annan ersättning för arbete upp till

ett halvt prisbasbelopp utan att betala

arbetsgivaravgifter.

2. Sänkta socialavgifter (mom. 3)

Rose-Marie Frebran och Désirée Pethrus Engström

(båda kd) anför:

Vi anser att arbetsgivaravgifter driver upp

lönekostnaden och därmed försämrar näringslivets

konkurrenskraft med omvärlden och minskar

sysselsättningen i Sverige. Enligt vår mening är det

därför nödvändigt att hålla nere

arbetsgivaravgifterna. I motionsyrkanden rörande

statsbudgetens inkomster för 2001, som behandlas av

finansutskottet, har vi framfört att

arbetsgivaravgifterna bör sänkas med 10

procentenheter på lönesummor upp till 900 000 kr per

år. För egenföretagare bör lönesumman utökas till

250 000 kr per år. Detta bör gälla alla företag men

kommer främst att gynna småföretagen. De mindre

företag som i dag tvekar om de skall våga nyanställa

får härigenom klart förbättrade möjligheter att våga

satsa på utveckling och nyanställningar.

3. Sänkta socialavgifter (mom. 3)

Birgitta Carlsson (c) anför:

Centerpartiet har tidigare aktivt medverkat till att

sänka arbetsgivaravgifterna för att bl.a. få ett

bättre företagsklimat i Sverige. Skatter och

avgifter på arbete måste sänkas för att ge

förutsättningar för ökad sysselsättning. Från och

med den 1 januari 1997 är det möjligt att göra en

viss nedsättning av socialavgiften. Vid beräkning av

arbetsgivaravgifter och egenavgifter får en

arbetsgivare göra avdrag från arbetsgivaravgifterna

med 5 % av avgiftsunderlaget upp till en årlig

lönesumma på 852 000 kr. För egenföretagare är

motsvarande gräns för lönesumman 180 000 kr. I

motionsyrkanden rörande statsbudgetens inkomster för

2001, som behandlas av finansutskottet, har vi

framfört att arbetsgivaravgifterna i ett första

skede bör sänkas genom att reduktionen utökas till

10 procentenheter för såväl arbetsgivaravgifter som

egenavgifter. I ett senare skede bör också den

högsta lönesumman, som nedsättningen av

arbetsgivaravgifterna räknas mot, uppgå till 2

miljoner kronor. För egenföretagare bör motsvarande

gräns då sättas till 300 000 kr. Genom att sänka

arbetsgivaravgifterna på detta sätt främjas de

mindre företagen, där anställningspotentialen är

högst, i förhållande till de större.

I proposition 2000/01:8 framlagda lagförslag

I proposition 2000/01:7 framlagda lagförslag

2.4 Förslag till lag om ändring i

socialavgiftslagen (2000:000)

Härigenom föreskrivs i fråga om i

socialavgiftslagen (2000:000)[1]

dels att det i lagen skall införas en ny paragraf,

2 kap. 30 §, av följande lydelse,

dels att det i ikraftträdande- och

övergångsbestämmelserna till lagen skall införas en

ny punkt, 9, av följande lydelse.

2 kap.

-----------------------------------------

30 §

Vid beräkning av

arbetsgivaravgifter

som redovisas i en

förenklad

skattedeklaration

enligt 10 kap. 13 a

§

skattebetalningslagen

(1997:483), skall

avdrag göras med 5

procent av

avgiftsunderlaget.

Hänsyn skall inte

tas till avdrag

enligt denna

paragraf vid

beräkning av avdrag

enligt 28 och 29

§§.

-----------------------------------------

-----------------------------------------------------

9. Bestämmelsen i 2 kap.

30 § skall tillämpas i

fråga om avgifter på

ersättningar som betalas

ut efter utgången av år

2001.

-----------------------------------------------------

**FOOTNOTES**

[1]: Lydelse enligt prop. 2000/01:8.

2.5 Förslag till lag om ändring i lagen

(2000:000) om fördelning av

socialavgifter

Härigenom föreskrivs att 11 § i lag

(2000:000)[2] om fördelning av

socialavgifter skall ha följande

lydelse.

11 §

-----------------------------------------------------

Influtna Influtna

arbetsgivaravgifter skall arbetsgivaravgifter skall

fördelas mellan fördelas mellan

avgiftsändamålen enligt avgiftsändamålen enligt

beskattningsbeslut som beskattningsbeslut som

följer av 11 kap. följer av 11 kap.

skattebetalningslagen skattebetalningslagen

(1997:483). Avdrag som (1997:483). Avdrag som

görs enligt 2 kap. 28 och görs enligt 2 kap. 28-30

29 §§ socialavgiftslagen §§ socialavgiftslagen

(2000:000) skall avse (2000:000) skall avse

arbetsmarknadsavgiften. arbetsmarknadsavgiften.

-----------------------------------------------------

Bestämmelserna i första stycket skall

tillämpas också på avgifts- och

räntebelopp som betalas ut till

arbetsgivare.

Föreskrifter om fördelningen får

meddelas av regeringen eller, efter

regeringens bemyndigande,

Riksförsäkringsverket.

**FOOTNOTES**

[2]: Lydelse enligt prop. 2000/01:8.

Av utskottet framlagt lagförslag

Förslag till lag om ändring i lagen

(2000:793) om ändring i lagen

(1999:1271) om ändring i lagen

(1991:586) om särskild inkomstskatt för

utomlands bosatta

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen

(1991:586) om särskild inkomstskatt för

utomlands bosatta

dels att 5 § i stället för dess

lydelse enligt lagen (2000:793) om

ändring i lagen (1999:1271) om ändring

i nämnda lag skall ha följande lydelse,

dels att ikraftträdande- och

övergångsbestämmelserna till lagen

(1999:1271) om ändring i nämnda lag

skall ha följande lydelse.

-----------------------------------------------------

Lydelse enligt SFS Föreslagen lydelse

2000:793

-----------------------------------------------------

5 §

Skattepliktig inkomst enligt denna lag

är:

1. avlöning eller därmed jämförlig

förmån, som utgått av anställning eller

uppdrag hos svenska staten eller svensk

kommun;

2. avlöning eller därmed jämförlig

förmån, som utgått av annan anställning

eller annat uppdrag än hos svenska

staten eller svensk kommun, i den mån

inkomsten förvärvats genom verksamhet

här i riket;

3. arvode och liknande ersättning som

uppburits av någon i egenskap av

ledamot eller suppleant i styrelse

eller annat liknande organ i svenskt

aktiebolag eller annan svensk juridisk

person, oavsett var verksamheten

utövats;

4. pension enligt lagen (1962:381) om

allmän försäkring till den del beloppet

överstiger uppburen folkpension och

pensionstillskott som uppburits enligt

2 § lagen (1969:205) om

pensionstillskott eller, för den som

uppburit folkpension i form av

förtidspension, till den del beloppet

överstiger uppburen folkpension och 52

procent av pensionstillskott som

uppburits enligt 2 a § sistnämnda lag,

eller, om folkpension enligt

bestämmelserna i 17 kap. 2 § lagen om

allmän försäkring samordnats med

yrkesskadelivränta eller annan i nämnda

lagrum angiven livränta, till den del

beloppet överstiger den pension som

skulle ha utgått om sådan samordning

inte skett, och för annan ersättning

enligt lagen om allmän försäkring;

5. pension på grund av anställning

eller uppdrag hos svenska staten eller

svensk kommun;

6. belopp, som utgår på grund av annan

pensionsförsäkring än tjänste-

pensionsförsäkring, om försäkringen

meddelats i här i riket bedriven för-

säkringsrörelse samt belopp som

utbetalas från pensionssparkonto fört

av ett svenskt pensionssparinstitut

eller av ett utländskt instituts filial

i Sverige enligt lagen (1993:931) om

individuellt pensionssparande;

7. pension på grund av

tjänstepensionsförsäkring samt annan

pension eller förmån, om förmån utgår

från Sverige på grund av förutvarande

tjänst och den tidigare verksamheten

huvudsakligen utövats här;

8. ersättning enligt lagen (1954:243)

om yrkesskadeförsäkring eller lagen

(1976:380) om arbetsskadeförsäkring och

lagen (1989:225) om ersättning till

smittbärare samt enligt annan lag eller

författning, som utgått till någon vid

sjukdom eller olycksfall i arbete eller

på grund av militärtjänstgöring eller i

fall som avses i lagen (1977:265) om

statligt personskadeskydd eller lagen

(1977:267) om krigsskadeersättning till

sjömän;

9. dagpenning från arbetslöshetskassa

enligt lagen (1997:238) om

arbetslöshetsförsäkring;

10. korttidsstudiestöd enligt

studiestödslagen (1973:349);

11. annan härifrån uppburen, genom

verksamhet här i riket förvärvad

inkomst av tjänst;

-----------------------------------------------------

12. återfört avdrag för 12. återfört avdrag för

egenavgifter enligt lagen egenavgifter enligt

(1981:691) om socialavgiftslagen

socialavgifter, (2000:000), egenavgifter

egenavgifter som satts som satts ned genom

ned genom ändrad debi- ändrad debitering, i den

tering, i den mån avdrag mån avdrag har medgetts

har medgetts för för avgifterna samt

avgifterna samt avgifter avgifter som avses i 62

som avses i 62 kap. 6 § kap. 6 §

inkomstskattelagen inkomstskattelagen

(1999:1229) och som satts (1999:1229) och som satts

ned genom ändrad ned genom ändrad

debitering i den mån debitering i den mån

avdrag har medgetts för avdrag har medgetts för

avgifterna och dessa inte avgifterna och dessa inte

hänför sig till hänför sig till

näringsverksamhet; näringsverksamhet;

-----------------------------------------------------

13. sjöinkomst som avses i 64 kap. 3

och 4 §§ inkomstskattelagen;

14. pension enligt lagen (1998:674) om

inkomstgrundad ålderspension.

Som inkomst enligt första stycket 1-3

anses också förskott på sådan inkomst.

Som folkpension behandlas även

tilläggspension i den mån den enligt

lagen om pensionstillskott föranlett

avräkning av pensionstillskott. Däremot

räknas inte barnpension som

folkpension.

Verksamhet på grund av anställning i

svenskt företag anses utövad här i

riket även om tjänsteinnehavaren i och

för sin tjänst måste göra tillfälliga

besök utomlands eller under längre tid

uppehålla sig där under kringresande

(t.ex. handelsresande).

Skattepliktig inkomst enligt denna lag

är dock endast sådan inkomst som skulle

ha beskattats hos en obegränsat

skattskyldig enligt inkomstskattelagen.

-----------------------------------------------------

Denna lag träder i 1. Denna lag träder i

kraft den 1 januari 2001 kraft den 1 januari 2001

och tillämpas på inkomst och tillämpas på inkomst

som uppbärs efter som uppbärs efter

ikraftträdandet. ikraftträdandet.

2. Äldre bestämmelser i

5 § första stycket 12

gäller fortfarande i

fråga om avgifter som

belöper på inkomst som

uppbärs före den 1

januari 2001.

-----------------------------------------------------