Bet. 2000/01:SkU11

Skatteutskottets betänkande

2000/01:SKU11

Vissa förmögenhets- och

punktskattefrågor

Innehåll

Sammanfattning

Motionerna

Utskottet

Hemställan

Reservationer

2000/01

SkU11

Sammanfattning

I betänkandet tillstyrker utskottet

proposition 2000/01:31 Vissa förmögen

hets- och punktskattefrågor och

avstyrker de motioner som väckts med

anledning av propositionen. Vidare

tillstyrker utskottet vissa lagändringar

i proposition 1999/2000:126 En ny

tullag, vilka av samordningsskäl

behandlas i detta betänkande.

Vid betänkandet har fogats åtta

reservationer (m, v, kd, c och fp) och

fem särskilda yttranden (m, v, kd, c, fp

och mp).

Propositionerna

Proposition 2000/01:31

Regeringen (Finansdepartementet)

föreslår i proposition 2000/01:31 att

riksdagen antar de i propositionen

framlagda förslagen till

1. lag om ändring i lagen (1997:323) om

statlig förmögenhetsskatt,

2. lag om ändring i lagen (1994:1563)

om tobaksskatt,

3. lag om ändring i lagen (1994:1564)

om alkoholskatt,

4. lag om ändring i lagen (1994:1776)

om skatt på energi,

5. lag om ändring i

mervärdesskattelagen (1994:200),

6. lag om ändring i tullagen

(0000:000),

7. lag om ändring i lagen (1999:673) om

skatt på avfall,

8. lag om ändring i fordonsskattelagen

(1988:327),

9. lag om ändring i lagen (1997:1137)

om vägavgift för vissa tunga fordon,

10. lag om ändring i bilskrotningslagen

(1975:343),

11. lag om ändring i lagen (1984:151)

om punktskatter och prisreglerings

avgifter,

12. lag om ändring i lagen (1985:146)

om avräkning vid återbetalning av

skatter och avgifter,

13. lag om ändring i lagen (1990:325)

om självdeklaration och kontroll

uppgifter,

14. lag om ändring i lagen (1999:1240)

om ändring i kupongskattelagen

(1970:624),

15. lag om ändring i lagen (1976:266)

om skatt på annonser och reklam.

I propositionen föreslås, i enlighet med

vad som aviserades i budgetpropositionen

för 2001, att fribeloppet vid

förmögenhetsbeskattningen höjs från

900 000 kronor till 1 000 000 för

ensamstående och till 1 500 000 kronor

för sambeskattade par.

Vidare föreslås att reglerna om

skattskyldighet för import i lagarna om

skatt på tobak, alkohol och energi

anpassas till vad som gäller enligt

mervärdesskattelagen och

tullagstiftningen i fråga om vem som är

skattskyldig och när skattskyldigheten

inträder. Vidare föreslås att

skyldigheten att betala punkt- och

mervärdesskatt vid införsel av varor

från områden utanför EG:s skatteområde

skall vara densamma, oavsett om området

ligger inom eller utanför EG:s

tullområde.

I propositionen behandlas också vissa

problemställningar gom gäller

avfallsskatten och främst behandling av

slam. Förslag lämnas om skattefrihet för

rening och avvattning av avfall, för

slam och annat flytande avfall som förs

till s.k. vassbäddar och för

vattenverksslam som förs till

slambassänger.

Dessutom föreslås att vägavgiften

differentieras efter vilka krav på

utsläpp av föroreningar som ett fordons

motor uppfyller. Befrielse från

fordonsskatt avskaffas för lastbilar som

är av en årsmodell som är 30 år eller

äldre. Lastbilar befrias i stället från

fordonsskatt om de inte är

vägavgiftspliktiga och från vägavgift om

de är av en årsmodell som är 30 år eller

äldre, under förutsättning att de inte

används i yrkesmässig trafik.

I propositionen behandlas slutligen ett

uppdrag från riksdagen att överväga ett

förslag om avdragsrätt vid

arvsbeskattningen för kostnader för

skötsel av grav. Något förslag till

ändring av reglerna läggs inte fram.

Proposition 1999/2000:126

I betänkande 2000/01:SkU3 En ny tullag

har utskottet behandlat några i

proposition 1999/2000:126 föreslagna

ändringar i 5 kap. 5 § lagen (1994:

1776) om skatt på energi, 1 kap. 2 och 5

§§ mervärdesskattelagen (1994:

200), 1 § lagen (1985:146) om avräkning

vid återbetalning av skatter och

avgifter och 26 § lagen (1972:266) om

skatt på annonser och reklam. Den

författningstekniska regleringen har

dock överförts till detta betänkande.

Lagförslagen

Regeringens lagförslag finns i bilaga 1

till betänkandet.

Motionerna

2000/01:Sk17 av Elizabeth Nyström och

Maud Ekendahl (m) vari föreslås att

riksdagen fattar följande beslut:

1. Riksdagen tillkännager för

regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om slopande av

förmögenhetsskatten.

2. Riksdagen tillkännager för

regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om särbeskattning av förmögenhet.

2000/01:Sk18 av Carl Fredrik Graf m.fl.

(m) vari föreslås att riksdagen fattar

följande beslut:

1. Riksdagen beslutar att nedre gränsen

för att betala förmögenhetsskatt sätts

till 1 500 000 kr i skattepliktig

förmögenhet i enlighet med vad som

anförs i motionen.

2. Riksdagen tillkännager för

regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om att förmögenhetsskatten

avskaffas 2002.

3. Riksdagen tillkännager för

regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om avfallsskatten.

4. Riksdagen beslutar att

veterantraktorer befrias från

fordonsskatt i enlighet med vad som

anförs i motionen.

2000/01:Sk19 av Per Rosengren m.fl. (v)

vari föreslås att riksdagen fattar

följande beslut: Riksdagen begär att

regeringen återkommer med förslag om

avdragsrätt vid arvsbeskattningen för

kostnader för vård och skötsel av grav

plats enligt vad i motionen anförs.

2000/01:Sk20 av Birger Schlaug (mp) vari

föreslås att riksdagen fattar följande

beslut: Riksdagen tillkännager för

regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om behovet av skatt på

förbränning av avfall.

2000/01:Sk21 av Kenneth Lantz m.fl. (kd)

vari föreslås att riksdagen fattar

följande beslut:

1. Riksdagen avslår regeringens förslag

till ändring i lagen (1997:323) om

statlig förmögenhetsskatt.

2. Riksdagen beslutar om att avveckla

förmögenhetsskatten i enlighet med vad

som anförs i motionen.

3. Riksdagen beslutar om att inte låta

frysningen av fastighetstaxeringsvärdena

upphöra år 2001 eller senare i enlighet

med vad som anförs i motionen.

4. Riksdagen tillkännager för

regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om övervägande att tillåta avdrag

för verkliga kostnader avseende vård och

skötsel av gravplats.

2000/01:Sk22 av Rolf Kenneryd m.fl. (c)

vari föreslås att riksdagen fattar

följande beslut:

1. Riksdagen beslutar att, med avslag

på förslaget om att höja fribeloppet för

uttag av förmögenhetsskatt, förlänga

nuvarande frysning av taxeringsvärdena

för fastigheter.

2. Riksdagen beslutar att, med avslag

på förslaget om att höja fribeloppet för

uttag av förmögenhetsskatt, slopa

sambeskattningen fr.o.m. år 2001.

3. Riksdagen tillkännager för

regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om successivt slopad

förmögenhetsskatt.

4. Riksdagen beslutar att tillfälligt

höja skrotningspremien till 8 000 kr

under år 2001.

2000/01:Sk23 av Johan Pehrson och Karin

Pilsäter (fp) vari föreslås att riks

dagen fattar följande beslut:

1. Riksdagen avslår proposition

2000/01:31 vad gäller regeringens

förslag till lag om ändring i lagen

(1997:323) om statlig förmögenhetsskatt.

2. Riksdagen tillkännager för

regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om ett avskaffande av

sambeskattningen i den statliga

förmögenhetsbeskattningen år 2001 som

ett första steg mot ett totalt

avskaffande av förmögenhetsskatten.

Utskottet

Förmögenhetsbeskattningen

Propositionen

I budgetpropositionen för 2001

meddelades att regeringen hade för

avsikt att under hösten återkomma till

riksdagen med ett lagförslag om höjda

fribelopp vid förmögenhetsbeskattningen.

I propositionen föreslås i enlighet med

vad som angavs i budgetpropositionen att

fribeloppet vid

förmögenhetsbeskattningen höjs från 900

000 kr till 1 000 000 kr för fysiska

personer, dödsbon och familjestiftelser

samt i de fall då sambeskattning skall

ske av ensamstående förälder och dennes

hemmavarande barn. I de fall

sambeskattning skall ske av makar eller

sambor, höjs fribeloppet till 1 500 000

kr. Detta gäller även sambeskattade par

och deras hemmavarande barn. Syftet med

förslaget är att begränsa effekten av

förslaget i budgetpropositionen om att

återställa fastighetstaxeringsvärdena.

Ändringen föreslås träda i kraft den 1

januari 2001 och tillämpas första gången

vid 2002 års taxering. Förslaget

beräknas ge en budgetförsvagning i

periodiserade termer på 2,7 miljarder

kronor år 2001.

Motionerna

I motion Sk17 yrkandena 1 och 2 av

Elizabeth Nyström och Maud Ekendahl (m)

begärs ett tillkännagivande om att

förmögenhetsskatten och särbeskattning

av förmögenhet skall slopas. I motion

Sk18 yrkandena 1 och 2 av Carl Fredrik

Graf m.fl. (m) yrkas att riksdagen

beslutar att nedre gränsen för att

betala förmögenhetsskatt skall sättas

till 1 500 000 kr i skattepliktig förmö

genhet och att riksdagen tillkännager

för regeringen att förmögenhetsskatten

skall avskaffas år 2002. I motion Sk21

yrkandena 1-3 av Kenneth Lantz m.fl.

(kd) yrkas att riksdagen avslår

regeringens förslag till ändring i lagen

(1997:323) om statlig förmögenhetsskatt

samt beslutar om att avveckla för

mögenhetsskatten och att inte låta

frysningen av fastighetstaxeringsvärdena

upphöra år 2001 eller senare. I motion

Sk22 yrkandena 1-3 av Rolf Kenneryd

m.fl. (c) yrkas att riksdagen beslutar

dels att, med avslag på förslaget om att

höja fribeloppet för uttag av

förmögenhetsskatt, förlänga nuvarande

frysning av taxeringsvärdena för

fastigheter och slopa sambeskattningen

fr.o.m. år 2001, dels att riksdagen

tillkännager för regeringen att för

mögenhetsskatten successivt skall

slopas. I motion Sk23 yrkandena 1 och 2

av Johan Pehrson och Karin Pilsäter (fp)

yrkas att riksdagen avslår proposition

2000/01:31 vad gäller regeringens

förslag till lag om ändring i lagen om

statlig förmögenhetsskatt samt ges ett

tillkännagivande om att sambeskattningen

i den statliga förmögenhetsbeskattningen

avskaffas år 2001 som ett första steg

mot ett totalt avskaffande av

förmögenhetsskatten.

Utskottets ställningstagande

Frågan om en höjning av fribeloppet för

uttag av förmögenhetsskatt har

behandlats av finansutskottet i

betänkande 2000/01:FiU1 Utgiftsramar och

beräkning av statsinkomsterna, m.m.

Finanasutskottet anförde bl.a. att

utskottet instämmer i regeringens

bedömning att fribeloppet för uttag av

förmögenhetsskatt bör höjas från 900 000

kr till 1 000 000 kr för ensamstående

och till 1 500 000 kr för sambeskattade

par vid 2002 års inkomststaxering.

Utskottet avstyrkte därvid de

motionsförslag som väckts om slopad

sambeskattning, ytterligare höjda

fribelopp och avskaffande av förmögen

hetsskatten. Även yrkanden om fortsatt

frysning av taxeringsvärdena avstyrktes.

Riksdagen har den 22 november 2000

beslutat i enlighet med utskottets

förslag.

I sitt yttrande till finansutskottet

över budgetpropositionen (SkU1y) anförde

utskottet bl.a. att det är angeläget att

frysningen av taxeringsvärdena nu

upphör. De problem som hänger samman med

att kopplingen mellan taxeringsvärden

och marknadsvärden återställs bör lösas

genom en anpassning av övriga

skatteregler. Enligt utskottet är det

vidare önskvärt att den trendmässiga

ökningen av antalet skattskyldiga som

erlägger förmögenhetsskatt begränsas.

Det finns också anledning att söka göra

reglerna mer neutrala i förhållande till

den skattskyldiges familjeförhållanden.

Utskottet instämde därvid i regeringens

slutsats att metoden med olika fribelopp

för ensamstående och sambeskattade par

är att föredra framför t.ex. ett

slopande av sambeskattningen, när

effekten av de återställda

taxeringsvärdena skall begränsas.

Utskottet finner inte skäl att nu göra

annan bedömning än den som

finansutskottet tidigare gjort.

Utskottet tillstyrker därför

propositionen i denna del och avstyrker

motionerna Sk17 yrkandena 1 och 2, Sk18

yrkandena 1 och 2, Sk21 yrkandena 1-3,

Sk22 yrkandena 1-3 och Sk23 yrkandena 1

och 2.

Avfallsskatt

Propositionen

Riksdagen antog i juni 1999 regeringens

förslag till lag om avfallsskatt (prop.

1998/99:84, bet. SkU20) med

ikraftträdande den 1 januari 2000.

Syftet med skatten är att öka de

ekonomiska incitamenten för att behandla

avfall på ett från miljö- och

naturresurssynpunkt bättre sätt och

därigenom också minska mängden deponerat

avfall.

Enligt lagen om avfallsskatt skall

skatt tas ut på allt avfall som

deponeras. Om avfallet förs ut efter

t.ex. sortering, får avdrag göras för

skatten på det avfall som förts ut från

anläggningen. Avfall som tas om hand på

annat sätt än genom deponering, t.ex.

genom kompostering eller förbränning,

beskattas inte. Skatt skall inte heller

tas ut på avfall för vilket det ännu

inte finns några miljömässigt godtagbara

alternativ till deponering, t.ex.

radioaktivt avfall.

I propositionen föreslås att

avfallsskatt inte skall betalas för

flytande avfall som förs till en

vassbädd. Inte heller skall skatt

betalas för flytande avfall som renas

inom en skattepliktig anläggning eller

för avfall som avvattnas på en sådan

anläggning under förutsättning att det

renade eller avskilda vattnet inte

deponeras inom anläggningen. Vidare

skall anläggningar där deponering eller

förvaring uteslutande sker av

vattenverksslam i slambassänger undantas

från avfallsskatten.

Någon möjlighet ges inte för regeringen

eller enskild myndighet att bevilja

skattefrihet i form av dispenser i

särskilda fall för vissa typer av behand

lingsmetoder. Något generellt undantag

för avloppsslam under behandling bör

enligt propositionen inte införas. Inte

heller bör skatten baseras på torr

substanshalten.

Motionerna

I motion Sk18 yrkande 3 av Carl Fredrik

Graf m.fl. (m) yrkas att riksdagen

tillkännager för regeringen att

avfallsskatten skall avvecklas.

Motionärerna anför bl.a. att om skatten

tas bort kan den miljömässigt bästa

lösningen på avfallshanteringen användas

i varje enskilt fall. I motion Sk20 av

Birger Schlaug (mp) yrkas att riksdagen

tillkännager för regeringen om behovet

av skatt på förbränning av avfall.

Motionären anför bl.a. att skatten på

deponier innebär en styrning mot ökad

förbränning av avfall. Det skapar också

nya ekonomiska problem för dem som

arbetar med miljöbättre biobränsle,

eftersom förbränning ofta konkurrerar

med biobränslen.

Utskottets ställningstagande

Regeringens förslag innebär att

avfallsskatt inte skall tas ut på vissa

metoder som från miljösynpunkt är att

föredra eller är avsevärt mycket bättre

hantering än deponering. Avfallsskatt på

hanteringen av t.ex. flytande avfall i

vassbäddar skulle kunna innebära att en

sådan hantering i praktiken omöjliggörs.

Det är enligt utskottet väsentligt att

systemet inte bidrar till att motverka

miljömässigt bra behandlingsmetoder.

Genom att, som föreslås i propositionen,

medge skattebefrielse för vissa metoder

kan negativa effekter undvikas. Med det

anförda tillstyrker utskottet

propositionen i denna del.

Avfallsskatten har nyligen införts på

utskottets tillstyrkan och syftar till

att uppnå en från miljö- och

naturresurssynpunkt bättre behandling av

avfall och till att minska

avfallsmängderna på sikt. Utskottet har

inte ändrat sin tidigare inställning och

avstyrker därför motion Sk18 yrkande 3.

Utskottet har vidare i samband med att

avfallsskattelagen infördes ansett att

det i dag inte finns skäl att beskatta

avfall som går till förbrännings

anläggningar, men att frågan kan komma

att behöva analyseras på nytt i

framtiden. Vad som framkommit i motionen

utgör enligt utskottet inte skäl att nu

ta upp frågan om skatt på förbränning av

avfall. Om förbränningen skulle öka på

ett omotiverat sätt förutsätter dock

utskottet att regeringen återkommer till

riksdagen med de förslag som kan visa

sig påkallade. Med det anförda avstyrker

utskottet motion Sk20.

Skatteregler för veteranfordon

Propositionen

Enligt fordonsskattelagen är

motorcyklar, personbilar, lastbilar och

bussar som är av en årsmodell som är 30

år eller äldre inte skattepliktiga. I

propositionen föreslås att den nu

gällande skattebefrielsen för

veteranlastbilar avskaffas eftersom den

med nuvarande generella utformning inte

är förenlig med Europaparlamentets och

rådets direktiv 1999/62/EG av den 17

juni 1999 om avgifter på tunga

godsfordon för användning av vissa

infrastrukturer. I stället föreslås att

lastbilar som är av en årsmodell som är

30 år eller äldre skall befrias från

fordonsskatt endast om de inte är

vägavgiftspliktiga. Befrielse från

vägavgift kan enligt förslaget medges

lastbilar som är av en årsmodell som är

30 år eller äldre och inte används i

yrkesmässig trafik.

Motionen

I motion Sk18 yrkande 4 av Carl Fredrik

Graf m.fl. (m) yrkas att riksdagen

beslutar att veterantraktorer befrias

från fordonsskatt.

Utskottets ställningstagande

Regeringens förslag till ändrade regler

för skattebefrielse för veteranlastbilar

föranleds av att nuvarande regler inte

är förenliga med EU:s direktiv på

området. Utskottet har inte funnit något

att erinra mot förslaget om att vete

ranlastbilar skall befrias från

fordonsskatt och vägavgift om de inte

används i yrkesmässig trafik. När det

gäller den utvidgning av

skattebefrielsen som föreslås i motionen

vill utskottet framhålla att avsikten

aldrig varit att införa någon allmän

regel om befrielse från fordonsskatt för

fordon som är äldre än 30 år. Utskottet

har också under senare år konsekvent

avstyrkt yrkanden om en skattebefrielse

för äldre traktorer (bet. 1996/97:SkU16,

1997/98:SkU18 och 1999/2000:SkU16).

Utskottet vidhåller denna uppfattning.

Mot bakgrund av det anförda tillstyrker

utskottet propositionen i denna del och

avstyrker motion Sk18 yrkande 4.

Bilskrotningslagen

Propositionen

I budgetpropositionen för år 2001

föreslås att lagen om försäljningsskatt

på motorfordon skall upphävas.

Bestämmelserna i den lagen tillämpas med

vissa undantag även i fråga om

skrotningsavgift. Avskaffandet av

försäljningsskattelagen är inte avsett

att påverka tillämpningen av

skrotningsavgiften. I propositionen

föreslås därför att de bestämmelser i

försäljningsskattelagen som skall

tillämpas på skrotningsavgiften förs in

i bilskrotningslagen. Nuvarande

möjlighet till kompensation för

skrotningsavgiften i vissa fall skall,

med undantag för diplomatfordon,

emellertid upphöra.

Motionen

I motion Sk22 yrkande 4 av Rolf Kenneryd

m.fl. (c) yrkas att riksdagen beslutar

att tillfälligt höja skrotningspremien

till 8 000 kr under år 2001.

Motionärerna anför bl.a. att en

tillfällig höjning av skrotningspremien

kan vara ett verkningsfullt sätt att få

bort gamla bensinslukande bilar som är

dåliga både för miljön och för

trafiksäkerheten.

Utskottets ställningstagande

Utskottet delar regeringens uppfattning

att de regler i försäljningsskattelagen

som skall tillämpas på

skrotningsavgiften skall flyttas över

till bilskrotningslagen.

Regeringen har nyligen i en

lagrådsremiss föreslagit ändringar i

reglerna för bilskrotning som bl.a.

skall stärka de ekonomiska incitamenten

att lämna en bil till skrotning.

Regeringen avser att lämna en

proposition i januari 2001. Enligt

utskottets mening bör behandlingen av

regeringens förslag avvaktas innan

ställning tas till skrotningspremiens

storlek.

Utskottet tillstyrker propositionen i

denna del och avstyrker motion Sk22

yrkande 4.

Kostnader för vård och skötsel av

gravplats

Propositionen

Vid beräkning av arvsskatt får avdrag

göras för kostnader för begravning och

bouppteckning. Till begravningskostnader

hänförs alla kostnader som är

erforderliga för begravningen. Hit

räknas bl.a. utgifter för gravplats och

gravvård, men inte utgifter som är

hänförliga till den framtida vården av

graven.

I ett tillkännagivande 1989 gav

riksdagen regeringen i uppdrag att ta

upp frågan om införande av en

avdragsrätt vid arvsbeskattningen för

kostnader för vård och skötsel av

gravplats. I en promemoria som

upprättats inom Regeringskansliet

föreslogs en avdragsrätt begränsad till

1 000 kr. Förslaget i promemorian har

kritiserats av remissinstanserna.

Kritiken har dels tagit sikte på den

principiella aspekten, dels det belopp

som föreslagits.

I propositionen avstår regeringen från

att lägga fram något förslag om avdrag

vid arvsbeskattningen för kostnader för

vård och skötsel av gravplats.

Regeringen har därvid anfört att det kan

ifrågasättas om en avdragsrätt över

huvud taget skall införas och att flera

remissinstanser har framfört princi

piella invändningar mot en avdragsrätt.

Motionerna

I motion Sk19 av Per Rosengren m.fl. (v)

yrkas att riksdagen begär att regeringen

återkommer med förslag om avdragsrätt

vid arvsbeskattningen för kostnader för

vård och skötsel av gravplats.

Motionärerna anför bl.a att sambandet

mellan kostnaden och dödsfallet är

tydlig och avdragsrätten kan jämställas

med de begravningskostnader som i dag

får dras av. Genom att kostnaderna blir

avdragsgilla skapas också möjlighet för

fler människor att försäkra sig om att

gravplatsen sköts om. I motion Sk21

yrkande 4 av Kenneth Lantz m.fl. (kd)

yrkas att riksdagen tillkännager för

regeringen att avdragsrätt vid

arvsbeskattningen för kostnader för vård

och skötsel av gravplats bör övervägas.

Motionärerna anför bl.a. att det är

rimligt med en avdragsrätt när medel

avsätts från den avlidnes tillgångar.

Utskottets ställningstagande

Huvudregel vid arvsbeskattningen är att

den dödes tillgångar och skulder skall

redovisas enligt förhållandena på

dödsdagen. Undantag från denna princip

finns dock bl.a. i form av avdragsrätt

för begravnings- och boupp

teckningskostnader.

Kostnaden för framtida skötsel av

gravplats är en kostnad som inte före

ligger vid dödsfallet. Den sträcker sig

ofta långt fram i tiden, och möjlighet

finns att gravrätten sägs upp och

skötselkostnaden därmed upphör före

avtalstidens slut. Kostnaden kan inte

heller anses ha det omedelbara samband

med dödsfallet som kostnader för

begravning och bouppteckning har. Enligt

utskottets mening finns det inte skäl

att införa ytterligare undantag från

huvudregeln genom en avdragsrätt för

skötsel av gravplats. Mot bakgrund av

det anförda tillstyrker utskottet

propositionen i denna del och avstyrker

motionerna Sk19 och Sk21 yrkande 4.

Propositionen i övrigt

I övrigt föreslås i propositionen en rad

ändringar på olika områden inom

skattesystemet. Förslagen innebär

sammanfattningsvis följande.

Reglerna om skattskyldighet för import

i lagarna om skatt på tobak, alkohol och

energi föreslås anpassas till vad som

gäller enligt mervärdesskattelagen och

tullagen i fråga om vem som är

skattskyldig och när skattskyldigheten

inträder. Vidare föreslås att

skyldigheten att betala punkt- och

mervärdesskatt vid införsel av varor

från områden utanför EG:s skatteområde

skall vara densamma, oavsett om området

ligger inom eller utanför EG:s tullom

råde.

Vidare föreslås att riksdagen godkänner

protokollet om ändring i sam

arbetsavtalet om uttag av en avgift för

tunga fordon som använder vissa vägar.

Vägavgiften differentieras efter vilka

krav på utsläpp av föroreningar som ett

fordons motor uppfyller. Någon särskild

differentiering av vägavgift till förmån

för fordon som används i särpräglad

verksamhet föreslås inte.

Slutligen föreslås att registrerade

trossamfund när det gäller deklarations

skyldighet och skyldighet att lämna

särskild uppgift skall behandlas på

samma sätt som ideella föreningar som är

undantagna från skattskyldighet för

vissa inkomster.

Utskottet har såvitt avser nu

behandlade delar av propositionen inte

funnit anledning till erinran. Utskottet

tillstyrker således propositionen i

dessa delar.

Författningstekniska frågor

I proposition 1999/2000:126 En ny tullag

föreslås bl.a. ändringar i 5 kap. 5 §

lagen (1994:1776) om skatt på energi, 1

kap. 2 och 5 §§ mervärdesskattelagen

(1994:200), 1 § lagen (1985:146) om

avräkning vid återbetalning av skatter

och avgifter och 26 § lagen (1972:266)

om skatt på annonser och reklam.

Ändringarna föreslås träda i kraft den 1

januari 2001. I utskottets betänkande

2000/01:SkU3, där proposition

1999/2000:126 behandlas, tillstyrks

ändringarna i sak. Av tekniska skäl

samordnas den författningsmässiga

regleringen i detta betänkande där andra

ändringar i samma lagrum och med samma

ikraftträdandedag föreslås.

Vidare har utskottet uppmärksammat att

ändringen i 4 kap. 1 § lagen om skatt på

energi föranleder följdändringar även i

2 kap. 1 § samma lag. Utskottet föreslår

därför en ändring även av denna

bestämmelse.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande

förmögenhetsbeskattningen

att riksdagen godtar proposition

2000/01:31 i denna del och avslår

motionerna 2000/01:Sk17 yrkandena 1 och

2, 2000/01:Sk18 yrkandena 1 och 2,

2000/01:Sk21 yrkandena 1-3, 2000/01:Sk22

yrkandena 1-3 samt 2000/01:Sk23

yrkandena 1 och 2,

res. 1 (m)

res. 2 (kd)

res. 3 (c)

res. 4 (fp)

2. beträffande avfallsskatt

att riksdagen godtar proposition

2000/01:31 i denna del och avslår

motionerna 2000/01:Sk18 yrkande 3 och

2000/01:Sk20,

res. 5 (m)

3. beträffande skatteregler för

veteranfordon

att riksdagen godtar proposition

2000/01:31 i denna del och avslår motion

2000/01:Sk18 yrkande 4,

res. 6 (m, kd)

4. beträffande bilskrotningslagen

att riksdagen godtar proposition

2000/01:31 i denna del och avslår motion

2000/01:Sk22 yrkande 4,

res. 7 (c)

5. beträffande kostnader för vård

och skötsel av gravplats

att riksdagen godtar proposition

2000/01:31 i denna del och avslår

motionerna 2000/01:Sk19 och 2000/01:Sk21

yrkande 4.

res. 8 (v, kd)

6. beträffande lagförslagen

att riksdagen

dels med anledning av proposition

2000/01:31 i denna del och proposition

1999/2000:126 såvitt nu är i fråga samt

till följd av vad utskottet anfört och

hemställt antar de i bilaga 1 till detta

betänkande återgivna förslagen till

1. lag om ändring i lagen (1997:323) om

statlig förmögenhetsskatt,

2. lag om ändring i lagen (1994:1563) om

tobaksskatt,

3. lag om ändring i lagen (1994:1564) om

alkoholskatt,

4. lag om ändring i lagen (1994:1776) om

skatt på energi,

5. lag om ändring i mervärdesskattelagen

(1994:200),

6. lag om ändring i tullagen (0000:000),

7. lag om ändring i lagen (1999:673) om

skatt på avfall,

8. lag om ändring i fordonsskattelagen

(1988:327),

9. lag om ändring i lagen (1997:1137) om

vägavgift för vissa tunga fordon,

10. lag om ändring i bilskrotningslagen

(1975:343),

11. lag om ändring i lagen (1984:151) om

punktskatter och prisregleringsavgifter,

12. lag om ändring i lagen (1985:146) om

avräkning vid återbetalning av skatter

och avgifter,

13. lag om ändring i lagen (1990:325) om

självdeklaration och kontrolluppgifter,

14. lag om ändring i lagen (1999:1240)

om ändring i kupongskattelagen

(1970:624),

15. lag om ändring i lagen (1976:266) om

skatt på annonser och reklam.

dels antar det i bilaga 2 till detta

betänkande intagna förslaget till lag om

ändring i lagen (2000:000) om ändring i

lagen (1994:1776) om skatt på energi.

Stockholm den 28 november 2000

På skatteutskottets vägnar

Arne Kjörnsberg

I beslutet har deltagit: Arne Kjörnsberg

(s), Carl Fredrik Graf (m), Anita

Johansson (s), Lisbeth Staaf-Igelström

(s), Per Rosengren (v), Helena Höij

(kd), Carl Erik Hedlund (m), Marietta de

Pourbaix-Lundin (m), Ulla Wester (s),

Marie Engström (v), Kenneth Lantz (kd),

Catharina Hagen (m), Birger Schlaug

(mp), Rolf Kenneryd (c), Johan Pehrson

(fp), Per-Olof Svensson (s) och Lennart

Axelsson (s).

Reservationer

1. Förmögenhetsbeskattningen (mom. 1) -

m

Carl Fredrik Graf (m), Carl Erik Hedlund

(m), Marietta de Pourbaix-Lundin (m) och

Catharina Hagen (m) har

dels anfört följande:

Förmögenhetsskatten är en extra skatt på

kapitalavkastning och motverkar den

nödvändiga kapitalbildningen.

Regeringens förslag vidmakthåller den

skatt som i många fall uppgår till mer

än 100 % av avkastningen och därmed

konfiskerar vanliga människors

besparingar. Med nuvarande skattesats

och ränteläge är det inte ovanligt att

en del av besparingarna måste användas

för att betala förmögenhetsskatt

eftersom avkastningen inte räcker till

för detta. Förmögenhetsskatten är inte

heller särskilt träffsäker vare sig i

ekonomisk eller moralisk bemärkelse. Det

går inte att motivera att t.ex.

småhusinnehav för eget boende är

skattepliktigt men inte

fastighetsinnehav för andras boende.

Pensionssparande i aktiefonder i PPM:s

regi är skattebefriat men inte

individuellt pensionssparande i

aktiefonder. Det är likaledes

oförsvarbart. Förmögenhetsskatten är

inte bara orättvis för den enskilde, den

är också negativ för Sverige. Den

motverkar sparande och risktagande och

bidrar till att entreprenörer och

företag flyttar från Sverige. Rent

skattemässigt är den dessutom

kontraproduktiv. I flertalet andra

länder har förmögenhetsskatten redan

avskaffats. Förmögenhetsskatten bör

enligt vår mening avskaffas även i

Sverige. Om förmögenhetsskatten inte

slopas bör i vart fall som ett första

steg systemet med sambeskattning av

förmögenhet avskaffas eftersom det är

otidsenligt och orättvist. Det anförda

bör riksdagen som sin mening ge

regeringen till känna och vi tillstyrker

därför motionerna 2000/01:Sk17 yrkandena

1 och 2 och 2000/01:Sk18 yrkande 2.

dels vid moment 1 hemställt:

1. beträffande

förmögenhetsbeskattningen

att riksdagen med bifall till motionerna

2000/01:Sk17 yrkandena 1 och 2 och

2000/01:Sk18 yrkande 2 och med anledning

av motionerna 2000/01:Sk18 yrkande 1 och

2000/01:Sk21 yrkande 2 samt med avslag

på motionerna 2000/01:Sk21 yrkandena 1

och 3, 2000/01:Sk22 yrkandena 1-3 och

2000/01:Sk23 yrkandena 1 och 2 som sin

mening ger regeringen till känna vad som

ovan anförts om avskaffande av

förmögenhetsskatten.

2. Förmögenhetsbeskattningen (mom. 1) -

kd

Helena Höij (kd) och Kenneth Lantz (kd)

har

dels anfört följande:

Den svenska förmögenhetsbeskattningen är

i en internationell jämförelse extrem.

De senaste årens utveckling har visat på

svårigheterna att behålla den höga

förmögenhetsbeskattningen. Anledningen

står främst att finna i den ökande

internationaliseringen som gör det

omöjligt för Sverige att i det långa

loppet bibehålla ett skattetryck som

avsevärt överstiger omvärldens. För

mögenhetsskatten som tidigare kunnat

motiveras av fördelningspolitiska skäl

får i dag helt andra effekter än de

tilltänkta. Detta har tydliggjorts bl.a.

genom att regeringen befriat 17 av

Sveriges 18 aktiemiljardärer från för

mögenhetsskatt på sitt aktieinnehav.

Motivet för detta är att de annars

sannolikt skulle välja att lämna Sverige

med sina pengar. De som inte har de

stora resurserna får stanna kvar och

finna sig i att betala skatten. Sverige

har i dag den högsta förmögenhetsskatten

av OECD-länderna. Våra grannländer

Danmark och Tyskland har redan avskaffat

förmögenhetsskatten. Detta borde Sverige

också göra. Vi förordar att

förmögenhetsskatten skall fasas ut. Det

innebär att skattesatsen sänks till 1 %

år 2002 och år 2003 till 0,5 %. Från år

2004 bör förmögenhetsskatten avvecklas

helt. Det anförda bör riksdagen som sin

mening ge regeringen till känna och vi

tillstyrker därför motion Sk21 yrkande

2.

dels vid moment 1 hemställt:

1. beträffande

förmögenhetsbeskattningen

att riksdagen med bifall till motion

2000/01:Sk21 yrkande 2 och med anledning

av motion 2000/01:Sk21 yrkandena 1 och 3

samt med avslag på motionerna

2000/01:Sk17 yrkandena 1 och 2,

2000/01:Sk18 yrkandena 1 och 2,

2000/01:Sk22 yrkandena 1-3 och

2000/01:Sk23 yrkandena 1 och 2 som sin

mening ger regeringen till känna vad som

ovan anförts om avskaffande av

förmögenhetsskatten.

3. Förmögenhetsbeskattningen (mom. 1) -

c

Rolf Kenneryd (c) har

dels anfört följande:

Förmögenhetsskatten bör successivt fasas

ut ur det svenska skattesystemet. Den

tas i många fall ut i form av en extra

skatt på fastigheter, som har ett högt

taxeringsvärde och låga

inteckningsskulder. Den internationella

rörligheten för kapitalet har ökat och

därför har det varit nödvändigt att

befria huvudägare i aktiebolag från

förmögenhetsskatt med hänvisning till

att deras kapital är låst i deras stora

företag, som fyller en viktig funktion

för svenskt näringsliv och svensk

arbetsmarknad. En situation där verkligt

förmögna människor befrias från

förmögenhetsskatt och mindre förmögna

människor belastas med

förmögenhetsskatt, är naturligtvis inte

acceptabel ur rättvisesynpunkt. Enligt

vår mening bör förmögenhetsskatten

successivt fasas ut ur det svenska

skattesystemet. Första steget bör vara

att sambeskattningen slopas. Därefter

bör förmögenhetsskattesatsen halveras år

2003. Med det anförda tillstyrker vi

motion Sk22 yrkande 3.

dels vid moment 1 hemställt:

1. beträffande

förmögenhetsbeskattningen

att riksdagen med bifall till motion

2000/01:Sk22 yrkande 3 och med anledning

av motion 2000/01:Sk22 yrkandena 1 och 2

samt med avslag på motionerna

2000/01:Sk17 yrkandena 1 och 2,

2000/01:Sk18 yrkandena 1 och 2,

2000/01:Sk21 yrkandena 1-3 och

2000/01:Sk23 yrkandena 1 och 2 som sin

mening ger regeringen till känna vad som

ovan anförts om avskaffande av

förmögenhetsskatten.

4. Förmögenhetsbeskattningen (mom. 1) -

fp

Johan Pehrson (fp) har

dels anfört följande:

Förmögenhetsskatt är ett alltmer

omodernt instrument för att försöka

påverka fördelningen. Skatter som

riskerar driva ut kapital ur ett land

kan aldrig bidra till en bättre

fördelning. Ett växande antal länder har

således avskaffat förmögenhetsskatten

helt. I Västeuropa är det bara sju åtta

länder som har kvar denna skatt. För ett

land som Sverige, som är beroende av den

internationella utvecklingen, och som

har ambitioner att hålla en hög

lönenivå, bidrar förmögenhetsskatten

negativt på minst tre sätt. För det

första riskerar den att avskräcka

människor från att starta företag och

låta dem växa. Förmögenhetsskatten

håller därmed tillbaka tillväxt och

skapandet av nya jobb. För det andra

leder den till att människor i högre

grad än vad som annars skulle vara

fallet förlägger sin verksamhet till

andra länder. För det tredje riskerar

den att snedvrida tillgångsstrukturen i

riktning mot icke-

förmögenhetsskattepliktiga tillgångar.

Förmögenhetsskatten bör enligt vår

mening avskaffas successivt. Det

naturliga första steget är att avskaffa

sambeskattningen. Detta är det enda

område där sambeskattningen finns kvar.

I nästa steg bör fribeloppet höjas till

2,1 miljoner kronor.

De kraftigt höjda taxeringsvärden på

småhus som regeringens förslag kommer

att medföra för vissa tätorter och en

del andra attraktiva områden innebär att

många kommer att överskrida den

nuvarande gränsen för förmögenhetsskatt,

trots att deras förmögenhet som kan

konsumeras inte ökat. Folkpartiet

liberalerna anser att det bör ske en

omprövning av hela fastighets

skattesystemet.

Det ovan anförda bör riksdagen som sin

mening ge regeringen till känna.

dels vid moment 1 hemställt:

1. beträffande

förmögenhetsbeskattningen

att riksdagen med anledning av motion

2000/01:Sk23 yrkandena 1 och 2 och med

avslag på motionerna 2000/01:Sk17

yrkandena 1 och 2, 2000/01:Sk18

yrkandena 1 och 2, 2000/01:Sk21

yrkandena 1-3 och 2000/01:Sk22 yrkandena

1-3 som sin mening ger regeringen till

känna vad som ovan anförts om

avskaffande av förmögenhetsskatten.

5. Avfallsskatt (mom. 2) - m

Carl Fredrik Graf (m), Carl Erik Hedlund

(m), Marietta de Pourbaix-Lundin (m) och

Catharina Hagen (m) har

dels anfört följande:

Regeringen föreslår nu ett antal

undantag från skatten på avfall. Avfalls

skattens konstruktion medför att det

kommer att bli nödvändigt med ytter

ligare undantag för att förhindra icke

miljömässigt motiverade anpassningar

till skatten. En effekt av skatten är

att förbränningen av avfall ökat. Det

vore enligt vår mening lämpligare om

skatten på avfall togs bort. På så sätt

kan den miljömässigt bästa lösningen av

avfallshanteringen användas i varje

enskilt fall. Med dagens situation

riskerar skattehänsynen att spela större

roll än miljömässiga hänsyn. Vi anser i

likhet med vad som yrkats i motion Sk18

yrkande 3 att regeringen bör återkomma

med förslag till en avveckling av denna

skatt. Eftersom avfallsskatten enligt

vår mening bör avskaffas finns det inte

heller skäl att utvidga skatten till att

även omfatta skatt på förbränning av

avfall. Med det anförda avstyrker vi

motion Sk20.

dels vid moment 2 hemställt:

2. beträffande avfallsskatt

att riksdagen med bifall till motion

2000/01:Sk18 yrkande 3 och med avslag på

motion 2000/01:Sk20 som sin mening ger

regeringen till känna vad som ovan

anförts om avskaffande av

avfallsskatten.

6. Skatteregler för veteranfordon

(mom. 3) - m, kd

Carl Fredrik Graf (m), Helena Höij (kd),

Carl Erik Hedlund (m), Marietta de

Pourbaix-Lundin (m), Kenneth Lantz (kd)

och Catharina Hagen (m) har

dels anfört följande:

Befrielsen från fordonsskatt för

personbilar, lastbilar, bussar och

motorcyklar som är 30 år eller äldre gör

det möjligt att ha hobbyfordon på

rimliga villkor. Motivet till

skattebefrielsen är att dessa äldre

fordon används som hobbyfordon och

därför körs korta sträckor per år och

att de i huvudsak används för

uppvisningsändamål. Någon anledning att

undanta traktorer från denna

skattebefrielse finns inte enligt vår

mening. Gamla traktorer renoveras och

visas upp på samma sätt som andra äldre

fordon. Liksom dessa körs även äldre

traktorer endast korta sträckor och de

används inte heller i företaget. Det är

därför, menar vi, rimligt att

veterantraktorer omfattas av samma

skatteregler som veteranlastbilar.

Riksdagen bör därför uppdra åt

regeringen att snarast återkomma med ett

förslag till ändring av reglerna som

tillgodoser detta önskemål. Det anförda

bör riksdagen med anledning av motion

Sk18 yrkande 4 som sin mening ge

regeringen till känna.

dels vid moment 3 hemställt:

3. beträffande skatteregler för

veteranfordon

att riksdagen med bifall till motion

2000/01:Sk18 yrkande 4 som sin mening

ger riksdagen till känna vad som ovan

anförts.

7. Bilskrotningslagen (mom. 4) - c

Rolf Kenneryd (c) har

dels anfört följande:

Vi anser att förändringar behöver göras

i fråga om möjligheterna till användning

av de medel som finns i

bilskrotningsfonden och som löpande

betalas in via skrotningsavgiften.

Förändringen är nödvändig mot bakgrund

av att Sverige har en av Europas äldsta

bilparker. De sämsta bilarna drar mycket

bensin eller diesel. En energisnålare

bil skulle betyda mycket för familje

ekonomin, för trafiksäkerheten och

miljön. En tillfällig höjning av skrot

ningspremien till 8 000 kr under år 2001

kan enligt vår mening vara ett verk

ningsfullt sätt att få bort gamla

bensinslukande bilar som är dåliga både

för miljön och trafiksäkerheten.

Riksdagen bör därför uppdra åt

regeringen att snarast återkomma med ett

förslag till ändring av reglerna som

tillgodoser detta önskemål. Det anförda

bör riksdagen med anledning av motion

Sk22 yrkande 4 som sin mening ge

regeringen till känna.

dels vid moment 4 hemställt:

4. beträffande bilskrotningslagen

att riksdagen med bifall till motion

2000/01:Sk22 yrkande 4 som sin mening ge

riksdagen till känna vad som ovan

anförts.

8. Kostnader för vård och skötsel av

gravplats (mom. 5) - v, kd, fp

Per Rosengren (v), Helena Höij (kd),

Marie Engström (v) och Kenneth Lantz

(kd) har

dels anfört följande:

Vi anser att kostnader för vård och

skötsel av gravplats bör vara

avdragsgilla vid arvsbeskattningen.

Sambandet mellan kostnaden och

dödsfallet är tydliga och avdragsrätten

för skötseln kan jämställas med de

begravningskostnader som i dag får dras

av. Ett annat skäl till att kostnaderna

bör vara avdragsgilla är anhöriga som

bor långt ifrån den avlidnes gravplats.

För dessa anhöriga är det en trygghet

att veta att gravplatsen får en normal

skötsel av kyrkogårdsförvaltningen.

Genom att kostnaden blir avdragsgill

skapas möjlighet för fler människor att

försäkra sig om att gravplatsen hålls i

ordnat och värdigt skick. Då behöver de

inte heller vara oroliga för att

gravrätten förklaras förverkad på grund

av vanskötsel. Avdragsrätten bör

utformas så att dödsbo som ingått ett

avtal om gravskötsel medges avdrag med

ett belopp motsvarande verklig utgift i

enlighet med ingånget avtal, dock högst

7 500 kr. Vad som ovan anförts bör

regeringen snarast återkomma med förslag

till riksdagen om. Det anförda bör

riksdagen med anledning av motionerna

Sk19 och Sk 21 yrkande 4 som sin mening

ge regeringen till känna.

dels vid moment 5 hemställt:

5. beträffande kostnader för vård och

skötsel av gravplats

att riksdagen med bifall till motionerna

2000/01:Sk19 och 2000/01:

Sk21 yrkande 4 som sin mening ger

regeringen till känna vad som ovan

anförts.

Särskilda yttranden

1. Förmögenhetsbeskattningen - m

Carl Fredrik Graf (m), Carl Erik Hedlund

(m), Marietta de Pourbaix-Lundin (m) och

Catharina Hagen (m) anför:

Den höjning av fribeloppet som föreslås

är så liten att förmögenhetsskatten i

många fall skärps om man samtidigt är

fastighetsägare. Tillsammans med

fastighetsskatten kommer

förmögenhetsskatten att tvinga människor

från sina hem. I vår reservation ovan

under moment 1 har vi anfört att

förmögenhetsskatten bör avskaffas helt

från år 2002. I ett första steg borde

emellertid fribeloppet i enlighet med

vad vi föreslagit i vårt

budgetalternativ för år 2001 höjas till

1,5 miljoner kronor år 2001. Vi vill

också fortsätta frysningen av

taxeringsvärdena. Skatterna bör beräknas

utifrån 1997 års taxeringsvärden. I de

områden där prisutvecklingen leder till

sänkta taxeringsvärden skall de lägre

värdena gälla. Emellertid har riksdagen

genom ett beslut den 22 november i år

fastställt de ekonomiska ramarna för

utgiftsområdena i statsbudgeten och en

beräkning av statens inkomster för 2001.

Denna beräkning lämnar inte utrymme för

sådana åtgärder. Med hänsyn härtill har

vi i detta ärende avstått från att

fullfölja yrkandena i denna del, men vi

återkommer till dessa frågor i annat

sammanhang.

2. Förmögenhetsbeskattningen - kd

Helena Höij (kd) och Kenneth Lantz (kd)

anför:

Genom de kraftiga höjningarna av

taxeringsvärdena på småhus kommer många

fler än hittills att drabbas av

förmögenhetsskatt. Många som bor i

attraktiva områden kommer att få stora

problem eftersom den ökande fastig

hetsskatten baseras på fiktiva

inkomster. Ovanpå detta kommer förmögen

hetsskatten. I vårt budgetalternativ för

år 2001 har vi föreslagit att förmögen

hetsskatten skall fasas ut. Enligt

förslaget skall sambeskattningen som ett

första steg avskaffas år 2001.

Kristdemokraterna har också lagt förslag

om att fastighetstaxeringsvärdena skall

frysas. Detta får också stor effekt på

underlaget för förmögenhetsskatten, som

därigenom sänks kraftigt jämfört med

regeringens förslag. Emellertid har

riksdagen genom ett beslut den

22 november i år fastställt de

ekonomiska ramarna för utgiftsområdena i

statsbudgeten och en beräkning av

statens inkomster för 2001. Denna beräk

ning lämnar inte utrymme för de ovan

angivna åtgärderna. Med hänsyn härtill

har vi i detta ärende avstått från att

fullfölja yrkandena i denna del, men

kommer så snart som möjligt återkomma

till dessa frågor.

3. Förmögenhetsbeskattningen - c

Rolf Kenneryd (c) anför:

Vid beräkning av den skattepliktiga

förmögenheten skall fastighet i Sverige

tas upp till taxeringsvärdet. Nära 40 %

av basen för förmögenhetsskatten består

i dag av värdet av människors egna hem.

Centerpartiet anser att redan detta

förhållande är orimligt. Om frysningen

av taxeringsvärdena på fastigheter

tillåts att upphöra kommer förhållandet

att bli än mer orimligt. Det årliga

omräkningsförfarandet kommer att medföra

höjda taxeringsvärden för de flesta

fastigheter. Genom att höja fribeloppet

för förmögenhetsskatten för att motverka

effekterna av att frysningen av

fastighetstaxeringsvärdena upphör

angriper regeringen symptomen snarare än

de underliggande problemen med

trendmässigt stigande taxeringsvärden

och en orimlig förmögenhetsbeskattning.

Centerpartiet anser att det enda rimliga

beslutet är att förlänga nuvarande

frysning av taxeringsvärdena till nästa

allmänna fastighetstaxering, som skall

ske 2003. Med ett sådant förfaringssätt

kan de dramatiska förändringar av

fastighetsskatt och förmögenhetsskatt

som följer av höjda taxeringsvärden

undvikas. Vi anser att i stället för att

höja fribeloppet för uttag av

förmögenhetsskatt borde nuvarande

frysning av taxeringsvärdena för

fastigheter förlängas. Vidare har vi i

vår reservation under moment 1 anfört

att förmögenhetsskatten successivt bör

avskaffas. Ett första steg borde vara

att redan nästa år slopa

sambeskattningen. Emellertid har

riksdagen genom ett beslut den 22

november i år fastställt de ekonomiska

ramarna för utgiftsområdena i

statsbudgeten och en beräkning av

statens inkomster för 2001. Denna

beräkning lämnar inte utrymme för de

ovan angivna åtgärder som föreslagits i

motionen. Med hänsyn härtill har vi i

detta ärende avstått från att fullfölja

yrkandena i dessa delar, men återkommer

så snart som möjligt till dessa frågor.

4. Förmögenhetsbeskattningen - fp

Johan Pehrson (fp) anför:

I vår reservation ovan under moment 1

har vi anfört att förmögenhetsskatten

bör avskaffas successivt samt att ett

slopande av sambeskattningen bör vara

det första steg som tas i riktning mot

att på sikt avskaffa förmögenhetsskatten

helt. Detta första steg borde enligt vår

mening tas redan under år 2001. Vidare

anser vi att taxeringsvärdena bör frysas

i avvaktan på en omprövning av hela

fastighetsskattesystemet. Emellertid har

riksdagen genom ett beslut den 22

november i år fastställt de ekonomiska

ramarna för utgiftsområdena i

statsbudgeten och en beräkning av

statens inkomster för 2001. Denna beräk

ning lämnar inte utrymme för de åtgärder

som föreslagits i motionen. Med hänsyn

härtill har vi i detta ärende avstått

från att fullfölja yrkandena i denna

del, men kommer så snart som möjligt

återkomma till dessa frågor.

5. Avfallsskatten - v, fp, mp

Per Rosengren (v), Marie Engström (v),

Birger Schlaug (mp) och Johan Pehrson

(fp) anför:

Genom en skatt på deponier skapas ett

mycket starkt incitament till att styra

om brännbara restprodukter till

förbränning. Detta medför klara problem

ur ett både brett och djupt

miljöperspektiv. Det skapar också nya

ekonomiska problem för dem som arbetar

med miljöbättre biobränslen, eftersom

förbränning av avfall ofta konkurrerar

med biobränslen. En ur miljöns synvinkel

negativ konkurrenssituation uppstår. När

förbudet mot att lägga organiskt avfall

på deponi börjar gälla år 2005 är det

ännu viktigare att ha skatt på

avfallsförbränning. Mot denna bakgrund

anser vi i likhet med motionären bakom

Sk20 att skatt skall tas ut också på

restprodukter till energiutvinning.

Flera andra länder har infört skatt på

förbränning. Detta har lett till att

importen av avfall till Sverige har

ökat. Sverige har blivit en avstjälp

ningsplats. De ämnen som släpps ut från

en förbränningsanläggning kan vara både

hälso- och miljöfarliga. Det borde vara

självklart att inte uppmuntra denna typ

av verksamhet genom osund konkurrens på

grund av politiskt beslutade skatter. Vi

har inte möjlighet att nu lägga fram

förslag till skatt på förbränning av

avfall men återkommer så snart som

möjligt i denna fråga.

Utskottets lagförslag

Förslag till lag om ändring lagen

(2000:000) om ändring i lagen

(1994:1776) om skatt på energi

Härigenom föreskrivs att 2 kap. 1 §

lagen (1994: 1776) om skatt på energi i

stället för dess lydelse enligt lagen

(2000:000) om ändring i nämnda lag skall

ha följande lydelse.

2 kap.

1 §

Energiskatt och koldioxidskatt skall,

om inte annat följer av andra stycket,

betalas för följande bränslen med

angivna belopp:

KN-nr Slag av Skattebelopp

bränsle

Energi Koldio Summa

skatt xid skatt

skatt

1 2710 00 Bensin

. 26, som

uppfylle

2710 00 r krav

27, för

2710 00

29

eller

2710 00

32

a) 3 kr 1 kr 4 kr

miljökla 26 öre 24 öre 50 öre

ss 1 per per per

liter liter liter

b) 3 kr 1 kr 4 kr

miljökla 29 öre 24 öre 53 öre

ss 2 per per per

liter liter liter

2 2710 00 Annan 3 kr 1 kr 5 kr

. 26, bensin 92 öre 24 öre 16 öre

per per per

2710 00 än som liter liter liter

34 avses

eller under 1

2710 00

36

3 2710 00 Eldnings

. 51, olja,

dieselbr

2710 00 ännolja,

55, fotogen,

m.m. som

2710 00

69

eller

2710 00

74 -

2710 00

78

a) har 688 kr 1 527 2 215

försetts per m3 kr per kr per

med m3 m3

märkämne

n eller

ger

mindre

än 85

volym

procent

destilla

t vid

350oC,

b) inte

har för

setts

med märk

ämnen

och ger

minst 85

volym

procent

destilla

t vid

350o C,

tillhöri

g

miljökla 1 512 1 527 3 039

ss 1 kr per kr per kr per

m3 m3 m3

miljökla 1 739 1 527 3 266

ss 2 kr per kr per kr per

m3 m3 m3

miljökla 2 039 1 527 3 566

ss 3 kr per kr per kr per

eller m3 m3 m3

inte

tillhör

någon

miljö

klass

4 ur Gasol

. 2711 12 som

11-271 används

1 19 00 för

a) drift 0 kr 1 264 1 264

av per kr per kr per

motordri 1 000 1 000 1 000

vet kg kg kg

fordon,

fartyg

eller

luftfart

yg

b) annat 134 kr 1 606 1 740

ändamål per kr per kr per

än som 1 000 1 000 1 000

avses kg kg kg

under a

5 ur Metan

. 2711 29 som

00 används

för

a) drift 0 kr 1 039 1 039

av motor per kr per kr per

drivet 1 000 1 000 1 000

fordon, m3 m3 m3

fartyg

eller

luftfart

yg

b) annat 223 kr 1 144 1 367

ändamål per kr per kr per

än som 1 000 1 000 1 000

avses m3 m3 m3

under a

6 2711 11 Naturgas

. 00, som

2711 21 används

00 för

a) drift 0 kr 1 039 1 039

av motor per kr per kr per

drivet 1 000 1 000 1 000

fordon, m3 m3 m3

fartyg

eller

luftfart

yg

b) annat 223 kr 1 144 1 367

ändamål per kr per kr per

än som 1 000 1 000 1 000

avses m3 m3 m3

under a

7 2701, Kolbräns 293 kr 1 329 1 622

. 2702 len per kr per kr per

eller 1 000 1 000 1 000

2704 kg kg kg

8 2713 11 Petroleu 293 kr 1 329 1 622

. 00-271 mkoks per kr per kr per

3 12 00 1 000 1 000 1 000

kg kg kg

Nuvarande lydelse Utskottets förslag

I fall som avses i I fall som avses i

4 kap. 1 § första 4 kap. 1 § första

stycket 7 och andra stycket 6 och andra

stycket samt 12 § stycket samt 12 §

första stycket 4 första stycket 4

och andra stycket och andra stycket

tas skatt ut med tas skatt ut med

ett belopp som ett belopp som

motsvarar motsvarar

skillnaden mellan skillnaden mellan

de skattebelopp som de skattebelopp som

gäller för gäller för

bränslets olika bränslets olika

användningssätt. användningssätt.

För kalenderåret 2002 och efterföljande

kalenderår skall de i första stycket

angivna skattebeloppen räknas om enligt

10 §.