Bet. 2000/01:SkU14

Skatteutskottets betänkande

2000/01:SKU14

Allmänna motioner om inkomstskatt m.m.

Innehåll

Sammanfattning

Utskottets överväganden

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

Reservationer

2000/01

SkU14

Sammanfattning

I betänkandet behandlar utskottet motioner från den

allmänna motionstiden 2000 som rör

inkomstbeskattningen.

Med anledning av de synpunkter som framförs i

flera motioner på förmånsbeskattningen av bilar som

är avsedda för installation och distribution och som

används privat i ringa omfattning föreslår utskottet

ett tillkännagivande till regeringen om att reglerna

och deras tillämpning bör ses över.

I övrigt avstyrker utskottet motionerna.

Vid betänkandet fogas 24 reservationer och 6

särskilda yttranden.

Innehållsförteckning

Utskottets överväganden

Skattepolitikens inriktning

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår förslagen om att skattepolitiken skall

ges en inriktning som överensstämmer med de

förslag som lagts fram av Moderaterna,

Kristdemokraterna respektive Folkpartiet.

Jämför reservationerna 1 (m) och 2 (fp) och

särskilda yttrandena 1(kd) och 2 (c().

Motioner

I flera motioner från den allmänna motionstiden

lägger motionärerna fram förslag som ligger i linje

med vissa av de förslag till inriktning av

skattepolitiken som behandlats i anslutning tills

hösten budgetbeslut.

Flera motionsyrkanden ansluter till den inriktning

av skattepolitiken som Moderata samlingspartiet

redovisat i budgetärendet. I motionerna N266 yrkande

6 och A244 yrkande 4 av Bo Lundgren m.fl. (m) anförs

att de höga skatterna minskar utrymmet för människor

att träffa egna val och ta ansvar för sitt eget liv

och leder till att företag, jobb och kunskap flyttar

till andra länder där skatteklimatet är mer

gynnsamt. Motionärerna begär ett tillkännagivande om

att det totala skattetrycket måste sänkas och

redovisar en rad åtgärder som gäller utformningen av

inkomstbeskattningen, företagsbeskattningen etc. I

motion Sk680 av Carl Fredrik Graf m.fl. (m)

framhålls behovet av skattesänkningar för att främja

Sveriges internationella konkurrenskraft. Yrkanden

med denna inriktning framställs också i motionerna

A806 yrkande 4 av Mikael Odenberg m.fl. (m), Kr537

yrkandena 14-16 av Kent Olsson m.fl. (m), A227

yrkande 3 av Mikael Odenberg m.fl. (m), A243 yrkande

5 av Mikael Odenberg m.fl. (m), Sk651 av Stefan

Hagfeldt (m), Sk677 av Margareta Cederfelt (m),

Sk691 av Margit Gennser (m), Sk733 av Roy Hansson

(m), Sk735 yrkandena 1 och 6 av Carl Fredrik Graf

m.fl. (m), Kr230 yrkande 2 av Elisabeth Fleetwood

m.fl. (m).

Som en del i Kristdemokraternas inriktning och med

anledning av den strategi för en skatteväxling som

regeringen redovisat i budgetpropositionen anför

motionärerna i motion Sk323 yrkande 48 av Alf

Svensson m.fl. (kd) att det är angeläget med

förändringar i den riktning som Skatteväxlings-

kommittén förslagit och att detta arbete måste

drivas internationellt och i synnerhet inom EU.

I anslutning till den inriktning av

skattepolitiken som Folkpartiet liberalerna

redovisat anförs i motion N323 yrkande 1 av Eva

Flyborg m.fl. (fp) att skattepolitiken bör inriktas

på att skapa förutsättningar för jobb, nyföretagande

och ekonomisk tillväxt och redovisas de förändringar

på skatte- och avgiftsområdet som föreslås. Ett

motsvarande yrkande framställs i motion N325 yrkande

22 av Runar Patriksson (fp).

Utskottets ställningstagande

Utskottet har under höstens behandling av förslaget

till utgiftsramar och inkomstberäkning för

budgetåret 2001 tillstyrkt regeringens förslag om

inriktning av skattepolitiken och avstyrkt de

förslag om en annan inriktning som lagts fram av

Moderata samlingspartiet, Kristdemokraterna,

Centerpartiet och Folkpartiet liberalerna.

Regeringen har föreslagit att en

inkomstskattereform genomförs för att kompensera

löntagarna, särskilt de med låga eller medelhöga

inkomster, för de skattehöjningar som drabbade dem

under krisåren. Reformen innehåller två delar. Den

första delen innebär att löntagarna kompenseras för

den allmänna pensionsavgiften genom en särskild

skattereduktion. Den andra delen består i att den

nedre skiktgränsen för den statliga inkomstskatten

höjs så att andelen som betalar statlig inkomstskatt

endast omfattar 15 % av skattebetalarna. Reformen

planeras genomföras i fyra steg. Det första steget

togs vid 2001 år inkomsttaxering och det andra

steget beslutades under hösten och gäller vid 2002

års inkomsttaxering. Fullt genomförd beräknas denna

reform leda till ett inkomstbortfall på närmare 50

miljarder kronor.

En ökad miljörelatering av skattesystemet utgör

också ett viktigt inslag i den av regeringen förda

skattepolitiken. En skatteväxling som finansierar

insatser för ökad kompetensutveckling har redan

beslutats, och under hösten togs ytterligare ett

steg genom att en skatteväxling med höjda skatter på

koldioxidutsläpp och energi finansierar en höjning

av grundavdraget för löntagare och pensionärer med

1 200 kr och en sänkning av arbetsgivaravgifterna

med 0,1 procentenheter. Denna skatteväxling har en

total omslutning på 3,3 miljarder kronor.

I höstens budgetproposition har regeringen vidare

redovisat en strategi för en fortsatt skatteväxling

som tar sin utgångspunkt i den modell för hur ener-

giskattesystemet kan reformeras som

Skatteväxlingskommittén redovisat i betänkandet

Skatter, miljö och sysselsättning (jfr Ds 2000:73

Utvärdering av Skatteväxlingskommitténs

energiskattemodell). Skatteväxlingskommitténs

beräkning av utrymmet för en skatteväxling motsvarar

enligt vad regeringen konstaterar ca 30 miljarder

kronor. För att kunna förverkliga denna strategi

förbereder regeringen ett antal utredningsuppdrag

som gäller utformningen av nedsättningssystemet för

tillverkningsindustri, m.m., en fördjupad analys av

alternativa ekonomiska styrmedel, en ökad

miljörelatering av vägtrafikbeskattningen och en

översyn av övriga miljörelaterade skatter.

Enligt utskottets mening finns det inte någon

anledning att avvika från den inriktning av

skattepolitiken som regeringen förslagit och

utskottet tillstyrkt under höstens budgetbehandling.

Utskottet avstyrker därför motionsyrkandena.

Landsbygds- och glesbygdsavdrag

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår förslagen om införande av

landsbygdsavdrag, glesbygdsavdrag och

reseavdrag för ungdomar och pensionärer.

Jämför reservationerna 3 (c) och 4 (m, kd,

fp) och särskilt yttrande 3 (v).

Gällande bestämmelser, m.m.

Den regionalpolitiska utredningen har diskuterat

frågan om ett landsbygds/glesbygdsavdrag i sitt

slutbetänkande (SOU 2000:87) men har inte kommit

fram till någon gemensam ståndpunkt.

Motioner

I flera motioner tar motionärerna upp de extra

transportkostnader som uppkommer för dem som bor i

glesbygd och föreslår att särskilda avdrag införs

för denna grupp.

I motion Sk321 yrkande 9 av Lennart Daléus m.fl.

(c) anförs att boende på landsbygden ofta har extra

kostnader för resor till och från affären och annan

service och för att skjutsa barn till och från

idrott eller föreningsliv. De kostnader som uppstår

på grund av de långa avstånden måste enligt

motionärerna kompenseras. Ett särskilt

landsbygdsavdrag bör införas och regeringen bör få i

uppdrag att utreda frågan så att avdraget kan

införas fr.o.m. år 2002. Ett motsvarande yrkande

framställs i motion Sk693 av Sofia Jonsson (c).

I motion Sk734 av Gunilla Wahlén (v) anförs att

glesbygdsboende behöver ta sig till basservice i

form av skola, post, affär, vårdcentral,

hockeyträning och ridskola och att en utredning

därför bör tillsättas med syfte att ge gles-

bygdsboende en ekonomisk kompensation för höga

kostnader på grund av långa avstånd. Kompensationen

kan enligt motionären få formen av skattereduktion

för alla glesbygdsboende där man via skattsedeln får

ett avdrag som är knutet till boendet och avståndet

till allmänna kommunikationer.

I motion N325 yrkande 9 delvis av Runar Patriksson

(fp) begärs ett tillkännagivande om att reseavdraget

bör breddas så att barnfamiljer och pensionärer

också får ta del av avdragsmöjligheten.

I motion Sk1001 av Hans Stenberg m.fl. (s) anförs

att boende i glesbygd bör kompenseras för sina höga

reskostnader. Detta gäller såväl privatpersoner som

nyttotrafik och näringslivets transporter.

Kompensationen kan enligt motionärerna ske genom

ökade reseavdrag eller en särskild skattereduktion.

Utskottets ställningstagande

Enligt utskottets mening bör skattereglerna så långt

möjligt utformas generellt för hela landet och andra

medel än skattereglerna i första hand användas för

att åstadkomma en regional utjämning.

En viktig del i det kommunala utjämningssystemet

är bl.a. hänsynen till de strukturella

kostnadsskillnaderna där de viktigaste faktorerna är

kostnader som hänger samman med åldersstruktur,

sociala förhållanden och geografiska förhållanden.

Det kommunala utjämningssystemet ger således

möjligheter att ta regionala hänsyn av den typ som

motionärerna eftersträvar.

Utskottet är således inte berett att tillstyrka de

aktuella förslagen och avstyrker därför

motionsyrkandena.

Tjänstesektorn

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår förslagen om en skattereduktion på 50 %

för ROT-arbeten och hushållstjänster som

utförs i hemmet.

Jämför reservation 5 (m, kd, c, fp).

Gällande bestämmelser, m.m.

Frågor om särskilda skatteregler för tjänstesektorn

har behandlats i Tjänsteutredningens betänkande

Uppskattad sysselsättning (SOU 1994:43) och i

Tjänstebeskattningsutredningens betänkande Skatter,

tjänster och syssel-sättning (SOU 1997:17).

Motioner

I flera motioner framställs yrkanden om en

skattereduktion på 50 % för ROT-arbeten och

hushållstjänster som utförs i hemmet.

Skattereduktionen skall medges för arbetskostnader

upp till 50 000 kr per år och hushåll, och priset

skall reduceras direkt vid köp när tjänsten köps

från ett företag. Yrkanden med denna inriktning

framställs i motionerna Sk728 av Carl Fredrik Graf

m.fl. (m, kd, c, fp), N381 yrkande 14 av Per

Westerberg m.fl. (m, kd, c, fp), A806 yrkande 3 av

Mikael Odenberg m.fl. (m), A812 yrkande 4 av Lars

Leijonborg m.fl. (fp), Sk615 av Catharina Elmsäter-

Svärd och Margareta Cederfelt (m), Sk704 av Anita

Sidén och Cecilia Magnusson (m), Sk707 av Kent

Olsson och Elizabeth Nyström (m), Sk753 av Elver

Jonsson (fp), Sk754 av Roy Hansson (m), Sk755 av

Cristina Husmark Pehrsson (m), Sk1025 yrkande 11 av

Catharina Elmsäter-Svärd m.fl. (m), Sk698 av

Birgitta Carlsson och Marianne Andersson (c), Sk744

av Anders Karlsson och Bengt Silfverstrand (s),

Sk663 av Inger Strömbom (kd), N324 yrkande 11 av Alf

Svensson m.fl. (kd) och A809 yrkande 5 av Margareta

Andersson m.fl. (c).

Utskottets ställningstagande

Enligt utskottets mening skulle införandet av en

särskild stimulans för tjänstesektorn i de former

motionärerna föreslår innebära ett avsteg från de

principer om en likformig och neutral beskattning

som ligger till grund för skattereformen och som

enligt utskottets mening bör gälla. Det är också

kostsamt att genom stimulanser försöka skapa en

tjänsteproduktion som kan konkurrera med hushållens

egen tjänsteproduktion. Risken är att effekterna på

sysselsättningen blir mycket små eller inga alls,

samtidigt som kostnaderna blir stora. De

erfarenheter som man har gjort i Danmark talar för

en sådan utgång.

En stimulans av denna typ skulle också leda till

gränsdragningsproblem och ge upphov till

svårkontrollerade gråzoner.

Med det anförda avstyrker utskottet

motionsyrkandena.

Barnomsorgskostnader

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår motionsförslagen om en

avdragsrätt för styrkta barnomsorgskostnader.

Jämför reservation 6 (m, kd, c, fp).

Motioner

I motionerna Sk666 av Marietta de Pourbaix-Lundin

(m) och Sf273 yrkande 23 av Alf Svensson m.fl. (kd)

begärs en avdragsrätt för styrkta barnomsorgs-

kostnader vid den kommunala beskattningen.

Utskottets ställningstagande

Utskottet har under höstens budgetbehandling

avstyrkt yrkanden om en avdragsrätt för

barnomsorgskostnader. Utskottet har inte ändrat

inställning i denna fråga och avstyrker därför även

de nu aktuella motionsyrkandena om en sådan

avdragsrätt.

Kompetenskonton

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår förslagen om införande av

kompetenskonton och en utvidgad avdragsrätt

för utbildningskostnader.

Jämför reservation 7 (m, kd, c, fp).

Bakgrund

Småföretagsdelegationen har i rapporten Kompetens i

småföretag (SOU 1998:77) bl.a. föreslagit ett system

med individuella kompetenskonton där företaget och

de anställda får göra avsättningar av medel för

kompetens-utveckling under skattemässigt gynnade

avsättningar.

Motioner

I motionerna Ub280 yrkande 3 av Patrik Norinder och

Anne-Katrine Dunker (m) och Ub281 yrkande 10 av

Mikael Odenberg m.fl. (m) anförs att individuella

kompetenskonton bör införas där den enskilde och

dennes arbetsgivare kan avsätta medel för

återkommande kunskapsförsörjning som får användas

när det passar arbetstagaren och arbetsgivaren. I

motion A704 yrkande 2 av Margit Gennser (m) föreslås

att äldre kompenseras för tidigare brister i möj-

ligheterna till vidareutbildning genom att

kompetenshöjande åtgärder görs avdragsgilla. Regeln

kan till att börja med gälla för arbetstagare över

50 år och sedan utsträckas längre ner i åldrarna. I

motion Sk635 av Ola Karlsson och Per-Samuel Nisser

(m) anförs att mycket talar för att

utbildningskostnader bör ses som en avdragsgill

kostnad för framtida löneinkomster. En avdragsrätt

för utbildningskostnader kan gälla kurslitteratur,

kursavgifter, m.m. men inte egna levnadskostnader

under studietiden.

I motion N267 yrkande 20 av Lennart Daléus m.fl.

(c) anförs att ett system med individuella

kompetenskonton bör införas. Systemet skall ge

möjlighet för var och en, eventuellt tillsammans med

arbetsgivaren, att spara till sin

kompetensutveckling på skattemässigt gynnade

villkor. Staten bör ikläda sig en utjämnande

funktion för den som inte har råd såsom arbetslösa

och löntagare med låg lön. Egenföretagare bör kunna

kopplas till systemet genom speciella regler.

I motion A225 yrkande 2 av Lars Leijonborg m.fl.

(fp) anför motionärerna att det behövs en kraftfull

satsning på utbildning och kompetens om Sverige

skall kunna upprätthålla sin internationella

konkurrenskraft och att en metod är att införa

kompetenskonton. Det är därför viktigt att de medel

som avsatts för kompetensutveckling i statsbudgeten

för år 2000 också används för detta ändamål.

I motion Sk323 yrkande 44 av Alf Svensson m.fl.

(kd) anförs att en avdragsrätt bör införas för medel

som arbetsgivaren och arbetstagaren sätter in på ett

gemensamt utbildningskonto. I motionerna A278

yrkande 18 av Stefan Attefall m.fl. (kd) och A277

yrkande 5 av Maria Larsson m.fl. (kd) anförs att ett

individuellt utbildningskonto skulle ge den enskilde

möjlighet att ta ansvar för sitt eget lärande och

underlätta för äldre att konkurrera. Såväl

arbetsgivare som arbetstagare bör kunna avsätta

högst 5 % av inkomsten med avdragsrätt. Medlen kan

placeras på valfritt sätt och arbetstagaren

bestämmer själv utbildningens inriktning. Om

arbetsgivarens pengapott används skall en

överenskommelse träffas om användningen. Uttag skall

beskattas.

Utskottets ställningstagande

Riksdagen har under hösten 1999 fattat beslut om en

skatteväxling som finansierar en avsättning på 3

miljarder kronor för reducerad skatt vid kompe-

tensutveckling i arbetslivet under perioden

2000-2002. Syftet är att stimulera till kontinuerlig

individuell kompetensutveckling i arbetslivet,

vilket kan öka individens möjligheter att välja och

byta arbete, och därmed öka tryggheten i

arbetslivet.

Regeringen har den 20 december 1999 beslutat ge en

utredare i uppdrag att föreslå hur de avsatta

budgetmedlen för individuell kompetensutveckling

effektivast skall disponeras (dir. 1999:106).

Utredaren har i december 2000 avlämnat sitt

huvudbetänkande Individuellt kompetenssparande, IKS,

med start år 2002 (SOU 2000:119).

Enligt utskottets mening bör resultatet av

regeringens överväganden med anledning av det

framlagda utredningsförslaget avvaktas. Utskottet

avstyrker motionsyrkandena.

Idrottskonto

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår förslagen om en möjlighet för

elitidrottare och andra som under kort tid

har mycket höga inkomster att fördela

beskattningen av dem över tiden genom

insättning på ett särskilt konto.

Jämför reservation 8 (c, mp).

Motioner

I flera motioner hemställs att riksdagen begär en

utredning om införande av ett idrottskonto.

Motionärerna anför att elitidrottare och andra under

några aktiva år kan ha extremt höga inkomster som

drabbas av en hög marginalskatt. Följden kan bli att

de av ekonomiska skäl väljer att bosätta sig utom-

lands. Problemet skulle väsentligen kunna lösas med

en möjlighet att fördela inkomsten under en längre

tidsperiod, t.ex. genom inrättande av ett

idrottskonto. Yrkanden med denna inriktning

framställs i motionerna Sk708 av Kent Olsson och

Ingvar Eriksson (m), Sk617 av Birgitta Sellén och

Marianne Andersson (c), Kr524 yrkande 4 av Birgitta

Sellén m.fl. (c) och Sk1023 av Kenth Högström (s).

Utskottets ställningstagande

Enligt utskottets mening bör skattereglerna så långt

möjligt vara utformade på ett sådant sätt att

undantag för olika grupper kan undvikas. Utskottet

har därför också vid tidigare tillfällen avstyrkt

yrkanden om olika former av utjämningskonton med

hänvisning till skattereformens principer om en lik-

formig och enhetlig beskattning. Utskottet avstyrker

motionsyrkandena.

Öresundsregionen

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår förslagen om en omförhandling av

dubbelbeskattningsavtalet med Danmark och om

en anpassning av den svenska person- och

företagsbeskattningen till Öresundsregionens

behov.

Gällande bestämmelser, m.m.

En skattskyldig som vid sina resor mellan bostaden

och arbetsplatsen har haft kostnad för väg-, bro-

eller färjeavgift medges avdrag för den faktiska

kostnaden. Den som beskattas enligt reglerna om

särskild inkomstskatt för utomlands bosatta (SINK)

erlägger en bruttoskatt på 25 % och har inte någon

avdragsrätt för kostnader.

Motioner

I tre motioner framställs yrkanden som rör

beskattningen vid arbetspendling mellan Sverige och

Danmark och särskilt effekterna av beslutet att

slopa de s.k. gränsgångarreglerna.

Gränsgångarreglerna tillämpades fram till 1996 års

utgång och innebar att inkomsten beskattades i

bosättningslandet i stället för arbetslandet (prop.

1996/97:44, bet. 1996/97:SkU12).

I motion Sk638 av Inger Strömbom (kd) hemställs

att Sverige snarast tar upp förhandlingar med

Danmark om att återinföra den tidigare gränsgångar-

regeln så att beskattning kan ske i

bosättningslandet. Med nuvarande utformning av

avtalet beskattas löntagare i arbetslandet, och

detta leder enligt motionären till att pendlare som

bor i Sverige och arbetar i Danmark kan bli kost-

samma för bosättningskommunen.

I motion Sk796 av Anders Karlsson och Bengt

Silfverstrand (s) hemställs att gränsgångarregeln

återinförs så att beskattning kan ske i

bosättningslandet i stället för i arbetslandet. De

nuvarande reglerna är enligt motionärerna djupt

orättvisa eftersom kommunen/landstinget måste

tillhandahålla tjänster utan att få del av

skatteinkomsterna.

I motion Ub807 av Ewa Thalén Finné m.fl. (m)

anförs att person- och företagsbeskattningen måste

vara så anpassad att ett företag kan vara verksamt

på båda sidor om sundet. Målet är enligt

motionärerna inte nödvändigtvis att samma

skatteregler skall gälla, utan ett system som

kommunicerar och skapar förutsättningar för

konkurrens på lika villkor (yrkande 2). Priset för

arbetspendling i Öresundsregionen bör sänkas genom

att en avdragsrätt införs för broavgifter (yrkande

10). Slutligen begär även dessa motionärer att

dubbelbeskattningsavtalet mellan Danmark och Sverige

omförhandlas (yrkande 11).

Utskottets ställningstagande

Den svenska och den danska regeringen har i

rapporten "Öresund - en region blir till" i maj 1999

redovisat en första kartläggning av hinder och

möjligheter vad gäller integrationen i

Öresundsregionen. I rapporten redovisar regeringarna

bl.a. sina överväganden när det gäller

gränsgångarnas skatte- och avgiftssituation.

Huvudprincipen om beskattning i arbetslandet är

enligt vad som anförs i rapporten fast förankrad i

den internationella skatterätten, och den står också

i överensstämmelse med de principer som gäller i

EG:s regler om social trygghet. En tillämpning av

huvudprincipen gör att det blir enklare att

preliminärbeskatta inkomsten och beräkna sociala

förmåner och avgifter. Sambandet med arbetsgivarens

avdragsrätt för lönekostnader blir också säkrare. En

samordning mellan skatter och avgifter gör också att

man kan undvika en snedvridande beskattning av

gränspendlarna. Eftersom skatterna har en i förhål-

lande till avgifterna större tyngd i Danmark än i

Sverige kan en snedvridande effekt uppstå om svenska

skatter kombineras med danska avgifter eller vice

versa.

Av rapporten framgår också att det inom Europa

finns många exempel på att principen om beskattning

i hemvistlandet tillämpas i olika gränsregioner.

Sådana avtal finns mellan Frankrike och flera andra

länder, mellan Spanien och Portugal och mellan

Italien och Österrike. Även Sverige har sådana avtal

med Norge och Finland. Regeringarna konstaterar i

rapporten att dessa ordningar bibehålls även om de

avviker från huvudprincipen men att de också skapar

en obalans mellan skatt och utbyte av de sociala

trygghetssystemen.

Även frågan om de kommunalekonomiska effekterna av

en beskattning i arbetslandet tas upp i rapporten.

Regeringarna konstaterar att den nu rådande

ordningen kan påverka skatteunderlaget och därmed

förutsättningarna för en allsidig kommunal service.

Detta skulle enligt vad som anförs i rapporten kunna

vara fallet om pendlingen utvecklas så att

skatteunderlaget i delar av regionen urholkas och

leder till kommunalekonomiska problem som inte

balanseras av positiva effekter i andra led, t.ex.

via ökad handel och annan ekonomisk aktivitet som

hänger samman med boendet.

I rapporten konstaterar regeringarna att den fasta

förbindelsen kan väntas öka antalet pendlare

betydligt. Det är därför enligt vad som anförs

viktigt att vara uppmärksam på om pendlarströmmar

och bosättningsmönster utvecklas på ett sätt som ger

oönskade sociala och kommunalekonomiska effekter.

Samtidigt bör man enligt vad som anförs ta hänsyn

till båda ländernas önskemål om att ha regler för

behandlingen av gränsgångare vid andra landgränser

som är så enhetliga, tydliga och lättillämpliga som

möjligt.

I rapportens skatteavsnitt anförs slutligen att

regeringarna i Danmark och Sverige kommer att, i

samarbete och dialog med organisationer, företag och

myndigheter på båda sidor av Öresund, aktivt följa

integrationsutvecklingen för att bedöma vilka

skillnader i skattesystemen som kan verka hämmande

eller snedvridande för gränsöverskridande

arbetskraft eller yrkesmässig verksamhet. I samband

härmed skall en bedömning göras dels av om det, med

avseende på att underlätta integrationen, finns

behov av och möjlighet till ändringar av

skattesystemen utan att helheten i de nationella

beskattningsreglerna går förlorad, dels av effekten

av fördelningen av skatter och utgifter mellan

länderna vid existerande och framtida pendling,

häribland en bedömning av om det finns behov av och

möjlighet till ett interregionalt utjämningssystem

för inkomstskatter och sociala avgifter samt andra

skatter och avgifter som kan vara av betydelse för

integrationen i regionen. Frågan följs nu av

regeringarna i en dansk-svensk styrgrupp för

Öresundsintegrationen på statssekreterarnivå. I

styrgruppen ingår från svensk sida representanter

från Finans-, Närings- och Socialdepartementen samt

från dansk sida motsvarande ministerier.

Av det anförda framgår enligt utskottets mening

att de frågor som motionärerna tar upp följs av den

svenska och den danska regeringen och att ambitionen

är att avveckla olika hinder och skapa möjligheter

för en ökad integration i Öresundsregionen. I det

pågående samrådet diskuteras även frågan om

effekterna av de nuvarande principerna för

beskattningen av gränspendling. Det finns mot denna

bakgrund inte någon anledning att begära förslag

eller rikta tillkännagivanden till regeringen med

det innehåll som motionärerna föreslår.

När det gäller frågan om att sänka kostnaden för

arbetspendling över bron genom att göra broavgiften

avdragsgill kan utskottet konstatera att en sådan

avdragsrätt redan föreligger. En skattskyldig som

vid sina resor mellan bostaden och arbetsplatsen har

haft kostnad för väg-, bro- eller färjeavgift medges

avdrag för den faktiska kostnaden. En annan sak är

att personer som är bosatta i Danmark och arbetar i

Sverige vid den svenska beskattningen erlägger en

bruttoskatt på 25 % (Särskild inkomstskatt för

utomlands bosatta, SINK) och att avdrag för

kostnader över huvud taget inte medges vid denna

beskattning.

Med det anförda avstyrker utskottet

motionsyrkandena.

Persondatorer och program

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår förslaget om en avdragsrätt för

kostnader för persondatorer och program.

Jämför reservation 9 (kd, fp).

Gällande bestämmelser

Riksdagen har under hösten fattat beslut om en

skattereduktion för utgifter för vissa anslutningar

för data- och telekommunikationer (prop. 2000/01:24,

bet. 2000/01:SkU9).

Motioner

I motion T212 yrkande 40 av Johnny Gylling m.fl.

(kd) anförs att personer som inte har råd med dator

och Internet bör få en möjlighet att göra ett

skatteavdrag. I USA finns t.ex. möjlighet att få

avdrag för kostnad för dator, programvara,

utbildning m.m. En liknande avdragsrätt bör

övervägas.

Utskottets ställningstagande

En allmän avdragsrätt för inköp av datorer och

programvara skulle enligt utskottets mening innebära

en oönskad snedvridning av konkurrensen på detta

område, ge upphov till en mängd

gränsdragningsproblem och dessutom medföra ett

mycket kraftigt inkomstbortfall. Som utskottet i

olika sammanhang framhållit är det önskvärt att

skattesystemet så lång möjligt hålls fritt från

inslag som inte hänger samman med dess grundläggande

funktion att utgöra en säker grund för att

finansiera den gemensamma sektorn. Utskottet avstyr-

ker motionsyrkandet.

Personaloptioner

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår förslagen om en översyn av

optionsbeskattningen i syfte bl.a. att göra

den förmånligare.

Jämför reservation 10 (m, kd, c, fp).

Bakgrund

En personaloption är en rättighet som ges ut enbart

till anställda inom ett företag eller en

företagsgrupp. Den innebär att den anställde under

vissa förutsättningar i framtiden har rätt att

förvärva aktier till ett i förväg bestämt pris.

Optionsvillkoren är enhetliga för samtliga anställda

som får del av förmånen och är ofta bestämda i en

optionsplan.

Personaloptionen kännetecknas av att den är

förenad med olika förfogan-derättsinskränkningar -

t.ex. att den inte får överlåtas eller pantsättas -

och att den kan utnyttjas först efter en viss

kvalifikationstid. Det är inte ovanligt att optionen

är uppdelad i "etapper" med olika

kvalifikationstider. Optionens löptid är lång, ofta

tio år. Vanligtvis förfaller personaloptionen om

anställningen upphör på grund av uppsägning,

avskedande eller dödsfall.

Enligt tidigare praxis (RÅ 1986 ref 36) fanns

möjlighet att skjuta upp beskattningstidpunkten

genom ett avtal om inskränkning i en anställds rätt

att förfoga över förvärvade värdepapper. Denna

möjlighet upphörde genom en lagändring den 1 januari

1990 som innebar att förmån av värdepapper skall tas

upp till beskattning vid avtalstidpunkten. I två

avgöranden under år 1994 fann Regeringsrätten

emellertid att reglerna inte var tillämpliga på de i

målen aktuella optionerna eftersom de inte hade

karaktär av värdepapper. Skatteplikten ansågs

inträda först när den skattskyldige hade möjlighet

att utnyttja optionen. Mot denna bakgrund infördes

fr.o.m. 1999 års taxering nya bestämmelser som

innebär att optioner som inte utgör värdepapper

beskattas när de utnyttjas eller avyttras (prop.

1997/98:133, SkU26). För optioner som utgör

värdepapper gäller alltjämt att de skall beskattas

vid förvärvet.

Numera finns reglerna i inkomstskattelagen. Av 10

kap. 11 § framgår dels att en skattskyldig som på

grund av sin tjänst förvärvar värdepapper på för-

månliga villkor skall ta upp förmånen som intäkt det

beskattningsår då förvärvet sker, dels att en

skattskyldig som på grund av sin tjänst förvärvar en

rätt att i framtiden förvärva värdepapper till ett i

förväg bestämt pris eller i övrigt på förmånliga

villkor skall ta upp förmånen som intäkt det

beskattningsår då rätten utnyttjas eller överlåts.

Särskilda regler gäller vid in- och utflyttning.

Syftet med dessa regler är att beskattningen endast

skall träffa optionsrätt som uppkommit i Sverige.

Motioner

I motionerna T717 av Carl Bildt m.fl. yrkande 2 och

Sk735 yrkande 2 av Carl Fredrik Graf m.fl. (m)

anförs att attraktiva optionsprogram är den i

särklass viktigaste konkurrensfaktorn vid

rekrytering av personal i USA och beskattningen är

enligt motionärerna förmånlig i flertalet delstater.

De begär ett tillkännagivanden om att det är

nödvändigt att utreda vilka ytterligare åtgärder

inom skatteområdet som erfordras för att svenska

optionsprogram skall bli konkurrenskraftiga.

I motion T212 yrkande 41 av Johnny Gylling m.fl.

(kd) anförs att många nya företag använder

personaloptioner för att locka till sig attraktiv

arbetskraft men också för att komma i gång utan höga

lönekostnader. Den svenska beskattningen av

personaloptioner är dock högre än i andra länder och

regelverket är inte heller klart och tydligt. Det

finns därför enligt motionärerna anledning att se

över reglerna.

I motion Sk324 yrkande 9 av Lars Leijonborg m.fl.

(fp) anförs att optioner är en betydligt osäkrare

förmån än vad lön är och att beskattningen skyndsamt

bör ses över både för dem som är långsiktigt

verksamma här och för dem som arbetar här

tillfälligt. Inte minst socialavgifterna skapar

enligt motionärerna problem för företagen.

Konkurrensen från länder med förmånligare beskatt-

ningsregler måste tas som en utgångspunkt vid

översynen. Även i motion T718 yrkande 1 av Eva

Flyborg m.fl. (fp) anförs att reglerna för

beskattning av personaloptioner bör ses över med

beaktande av andra länders förmånligare regler. Det

bör enligt motionärerna t.ex. övervägas om

betalningstidpunkten för socialavgifter på

optionsförmånen kan flyttas eller om avgiftskyl-

digheten kanske bör avskaffas helt.

I motion N267 yrkande 13 av Lennart Daléus m.fl.

(c) anförs att optionsprogrammen blir vanligare och

att det finns anledning att söka anpassa skatte-

systemet till detta förhållande.

Utskottets ställningstagande

Optionsprogrammen innebär enligt utskottets mening

ett visst mått av risktagande från såväl

arbetstagarens som arbetsgivarens sida. I och med

att parterna har valt att skjuta upp beskattningen

till en framtida tidpunkt är det svårt att förutse

storleken på de skatte- respektive

avgiftsinbetalningar som krävs när beskattningen väl

utlöses. Om värdet är noll har den anställde gått

miste om sin löneförmån. Är värdet stort kan

skyldigheten att erlägga arbetsgivaravgifter bli en

större utgift för arbetsgivaren än planerat.

Enligt utskottets mening finns det inte något

bärande skäl att beskatta lön i form av optioner

efter förmånligare regler än de som gäller för andra

löneförmåner. Det är bara inom vissa delar av

arbetsmarknaden som den här typen av löneförmåner

kan erhållas, och det skulle enligt utskottets

mening skapa en i det närmaste ohållbar situation om

vissa grupper på detta sätt fick en förmånligare

beskattning än andra grupper. Härtill kommer att det

är tveksamt om man inom arbetsmarknaden bör

stimulera till avtal som ger upphov till osäkerhet

om ersättningens storlek och tidpunkten för

betalning av arbetsgivaravgifter.

När det gäller in- och utflyttning bygger de

svenska reglerna på principen om att optionsrätter

som förvärvas i Sverige också skall beskattas här

under det att optionsrätter som medförs till Sverige

inte skall beskattas här. Reglerna har enligt

utskottets mening en ändamålsenlig utformning.

Enligt utskottets mening finns det mot den angivna

bakgrunden inte någon anledning att söka anpassa den

svenska beskattningen på detta område till

beskattningen i något eller några andra länder även

om beskattningen i dessa länder skulle vara lägre.

Utskottet avstyrker med det anförda

motionsyrkandena.

Resor till och från arbetet

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår förslagen om en höjning av bilavdraget

och en sänkning av gränsen för avdrag för

resor mellan bostaden och arbetsplatsen.

Jämför reservationerna 11 (m) och 12 (kd) och

särskilt yttrande 4 (c).

Gällande bestämmelser

Riksdagen har höjt det avdragsgilla beloppet för

kostnad för resor med egen bil mellan bostad och

arbetsplats och i tjänsten från 13 kr till 15 kr

fr.o.m. 1999 års taxering. Samtidigt höjdes gränsen

för avdragsgilla kostnader för resor mellan bostaden

och arbetsplatsen från 6 000 kr till 7 000 kr per år

(prop. 1997/98:1, bet. 1997/98:FiU1).

Vid 2002 års taxering höjs det avdragsgilla

beloppet för resor med bil mellan bostad och arbete

från 15 kr till 16 kr per mil. Regeringen gör härvid

bedömningen att den senaste tidens bensinprisuppgång

ligger inom ramen för ett avdragsbelopp på 15 kr,

men att det är motiverat med en höjning för att

stimulera rörligheten på arbetsmarknaden (prop.

2000/01:1, bet. 2000/01:

FiU1).

Avdrag medges endast för resa mellan bostad och

arbetsplats. Eventuell omväg eller tidsförlust när

barn hämtas eller lämnas på vägen beaktas inte, utan

ses som en ej avdragsgill levnadskostnad.

Motioner

I flera motioner framställs yrkanden om en höjning

av avdraget för resor med egen bil och en sänkning

av gränsen för avdraget för resor under tjänst.

I motion Sk639 av Ingvar Eriksson och Anders G

Högmark (m) hemställs att avdraget på 16 kr per mil

för resor till och från arbetet höjs ytterligare

(yrkande 2) och att en utredning om bilens betydelse

i ett fungerande samhälle genomförs (yrkande 3).

I motion MJ845 yrkande 10 av Lars Gustafsson m.fl.

(kd) begärs en sänkning av gränsen för avdrag för

resor m.m. från 7 000 kr till 5 000 kr.

I motion N263 yrkande 8 av Helena Bargholtz (fp)

anförs att bensinpriset under de senaste åren har

stigit till rekordnivåer och att avdraget för

bilresor bör kopplas till prisutvecklingen.

Motionären hemställer också att reglerna ändras så

att hänsyn kan tas till transporter till och från

barntillsyn när rätten till avdrag för bilresor

bestäms. Ett motsvarande yrkande framställs i motion

N268 yrkande 12 av Yvonne Ångström m.fl. (fp) och i

motion N325 yrkande 9 delvis av Runar Patriksson

(fp). Också i motion A812 yrkande 10 av Lars

Leijonborg m.fl. (fp) hemställs att reseavdrag skall

få räknas på den sträcka det tar att köra barn till

och från dagis.

Utskottets ställningstagande

När riksdagen under hösten 1997 behandlade frågan om

en uppjustering av det avdragsgilla beloppet för

resor med egen bil hade detta legat på 13 kr sedan

1993. Ökade rörliga kostnader, bl.a. för bensin, gav

då anledning till en uppjustering av avdraget.

Eftersom den nya nivån borde bestå under flera år

bestämdes uppjusteringen till 2 kr. Med hänsyn till

statsfinanserna och för att ge åtgärden en

tillfredsställande fördelningsprofil höjdes

samtidigt gränsen för avdragsgilla kostnader för

resor till och från arbetet från 6 000 kr till 7 000

kr. Konstruktionen innebar att åtgärden fick en

inriktning mot dem med förhållandevis långa avstånd

mellan bostaden och arbetsplatsen.

Vid höstens budgetbehandling har utskottet

tillstyrkt att det avdragsgilla beloppet för resor

med bil mellan bostad och arbete, m.m. höjs från 15

kr till 16 kr per mil för att på det sättet

stimulera rörligheten på arbetsmarknaden. Härvid har

utskottet avstyrkt yrkanden från Moderaterna,

Kristdemokraterna, Centerpartiet och Folkpartiet

liberalerna med den inriktning som framgår av de nu

aktuella motionerna.

Utskottet har inte ändrat uppfattning när det

gäller bilavdraget och är därför inte berett att

tillstyrka de nu aktuella förslagen om en

ytterligare höjning av detta. Någon anledning att

knyta avdraget till prisutvecklingen finns det

enligt utskottets mening inte.

När det gäller förslagen om en sänkning av

avdragsgränsen på 7 000 kr har utskottet redan under

hösten avstyrkt en sådan åtgärd för innevarande år.

Avdragsgränsen har också en praktisk betydelse genom

att den bidrar till att förenkla taxeringsarbetet.

Utskottet anser inte att det finns skäl att sänka

denna gräns.

När det gäller förslagen om en möjlighet att räkna

in den extra tiden för att lämna barn på dagis finns

det enligt utskottets mening skäl att hålla gräns-

dragningen kring dagens avdragsrätt för resor till

och från arbetet så enkel och lättillämpad som

möjligt. Att låta skattemyndigheterna beakta resan

för inlämning och hämtning av barn på dagis när

tidsvinsten beräknas skulle komplicera de

bedömningar som måste göras i dessa fall. Härtill

kommer att fördelningspolitiska invändningar kan

riktas mot åtgärder som innebär att endast vissa

barnfamiljer erbjuds en avdragsrätt för en del av

sina levnadskostnader. Om syftet är att förbättra

barnfamiljernas ekonomiska situation bör andra

lösningar användas, t.ex. förbättringar av de olika

stöd som i dag går direkt till barnfamiljerna.

Utskottet avstyrker med det anförda de aktuella

motionsyrkandena.

Resor vid kortvariga uppdrag

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår förslaget om en översyn av

beskattningen vid intervjuresor.

Jämför reservation 13 (m, kd).

Bakgrund

För den som har kortvariga arbeten och uppdrag

gäller i allmänhet att arbetsorten är tjänsteställe.

Det medför att resor som uppdragstagaren gör till

och från den tillfälliga arbetsorten inte är att

anse som en tjänsteresa utan en s.k.

inställelseresa. Utgifter för inställelseresor och

resor till och från arbetet i övrigt får dras av

bara till den del de under ett beskattningsår

sammanlagt överstiger 7 000 kr. Detta innebär att

den skattskyldige inte alltid får avdrag för sina

faktiska utgifter i samband med kortvariga arbeten

och uppdrag. Utgifter för tjänsteresor får däremot

dras av från första kronan.

Motioner

I motion Sk784 av Kristina Zakrisson och Monica

Öhman (s) anförs att en person som får

kostnadsersättning för resa i samband med medverkan

i ett debattprogram i TV eller liknande beskattas

för ersättningen utan att kunna göra något

motsvarande avdrag. Detta är enligt motionärerna

orimligt, och de hemställer att reglerna ses över.

Utskottets ställningstagande

Frågan om den skattemässiga behandlingen av

kostnadsersättning som utgår i samband med

inställelseresor och om avdrag för sådana resor har

behandlats av Utredningen om avdrag för ökade

levnadskostnader m.m., och utredningen har under

hösten 1999 avlämnat sitt slutbetänkande Förmåner

och ökade levnadskostnader (SOU 1999:94).

Betänkandet bereds för närvarande inom

Finansdepartementet. Regeringen har för avsikt att

under det närmaste året redovisa de förslag som

bedöms vara nödvändiga för denna typ av resor (Fr

2000/01:233).

Enligt utskottets mening har en översyn av de

aktuella reglerna redan genomförts. Utskottet anser

att resultatet av regeringens överväganden med

anledning av denna översyn nu bör avvaktas.

Utskottet avstyrker motionsyrkandet.

Bilförmån

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen ger regeringen till känna vad utskottet anfört

om en översyn av förmånsbeskattningen av

installations- och distributionsbilar som

använts privat i ringa omfattning. Därmed

bifaller utskottet delvis de aktuella

motionerna.

Jämför reservation 14 (fp).

Gällande bestämmelser

Bestämmelserna om beskattning för bilförmån under

tjänst och i näringsverksamhet överensstämmer. En

förutsättning för att bilförmån skall anses före-

ligga är att bilen använts privat i mer är ringa

omfattning. Detta villkor är uppfyllt om bilen har

körts privat i mer än 100 mil eller fler än 10

gånger. För bilar som används som arbetsredskap

gäller särskilda jämkningsregler.

Småföretagsdelegationen har i rapporten Bättre och

enklare regler (SOU 1997:186) föreslagit att förmån

av fritt bränsle skall schablonbeskattas så att den

byråkrati med körjournaler och liknande som nu

belastar småföretagen kan undvikas. Enligt

delegationens Förslagskatalog (SOU 1998:94) skulle

förslaget få svagt positiva statsfinansiella

effekter.

Motioner

I flera motioner framställs yrkanden om

förmånsbeskattning av näringsidkare som har till

gång till arbetsfordon.

I motion Sk729 (yrkande 1) av Marianne Andersson

m.fl. (c, m, kd, fp) begärs ett tillkännagivande om

att bilar som utgör arbetsredskap i närings-

verksamhet skall undantas från förmånsbeskattning om

de i endast mindre omfattning används privat. Därmed

skulle enligt motionärerna företagare slippa det

administrativa arbetet med körjournal, etc.

I motion Sk710 av Christina Husmark Pehrsson och

Anne-Katrine Dunker (m) anförs att åtskilliga

företagare varje år tvingas skatta för en förmånsbil

trots att de har tillgång till privatbil.

Förmånsbeskattning påförs även om det är en

tvåsitsig skåpbil fullt utrustad med verktyg.

Motionärerna anför att det är svårt för den enskilde

att styrka ringa privat användning och att

anvisningarna är luddiga. Enligt dessa motionärer

bör en översyn genomföras i syfte att eliminera

otydligheterna i dessa regler.

I motion Sk655 av Per Rosengren och Marie Engström

(v) anförs att företagare som använder sig av bilar

med två säten som ständigt är fullastade med

material och inventarier och som knappast kan

betraktas som privatbilar trots detta blir påförda

värde av bilförmån. Även om företagaren äger en

privatbil av hög standard påförs bilförmån eftersom

servicebilen vid vissa tillfällen kan ha använts för

resor mellan företaget och bostaden. Motionärerna

hemställer att riksdagen begär ett förslag som

innebär att rena servicebilar inte påförs

förmånsvärde om företagaren samtidigt innehar en

annan bil för privat bruk.

I motion Sk613 av Maria Larsson (kd) anförs att

kraven på körjournal för fördelning av

bensinförmånen och för bedömning av om privatkörning

förelegat ställer till problem för både företagare

och skattemyndigheter. En förenkling vore att slopa

körjournalerna och införa en schablonbeskattning av

dessa förmåner.

I motion Sk783 av Johan Pehrson och Karin Pilsäter

(fp) anförs att schablonbeskattningen av bilförmån

leder till att en omfattande privat användning

beskattas lägre än en motsvarande löneförmån och att

en liten privat användning beskattas hårdare än en

motsvarande löneförmån. Beskattningen är således

inte neutral, och detta drabbar bl.a. småföretagare

och andra med liten privat körning. Ett annan brist

är att schablonen bestäms på grundval av

administrativt fastställda priser trots att köp i

utlandet kan leda till en avsevärd rabatt. Det vore

enligt motionärerna också bra om billigare och

mindre bilar kunde utgöra ett skattemässigt

fördelaktigare val. En översyn av reglerna om

beskattning av bilförmån bör genomföras.

Utskottets ställningstagande

Enligt utskottets mening syftar de nuvarande

reglerna och den praxis som gäller på området till

att upprätthålla en förhållandevis schabloniserad

beskattning för att på det sättet få enkla och

lättillämpade regler. Även med denna utgångspunkt

finns undantag för bilar som använts privat i ringa

omfattning och en möjlighet att jämka förmånsvärdet

om det rör sig om ett arbetsredskap.

Sedan den 1 januari 1997 gäller en ny metod för

värdering av förmånen av helt eller delvis fri bil.

I förhållande till tidigare regler har en uppdelning

skett i förmån av privat nyttjande av bil och förmån

av fritt drivmedel. Drivmedelsförmånen är knuten

till bilens totala körsträcka med en möjlighet för

den skattskyldige att reducera förmånen genom styrkt

tjänstekörning. Reglerna för beskattning av

bilförmån har i denna del fått sin utformning som en

följd av den kritik som riktades mot de tidigare

reglerna för att de innebar en alltför kraftig

stimulans av tjänstebilsinnehavarnas privata

körning.

Utskottet är medvetet om att önskemålet om en ur

miljösynpunkt mer rimlig utformning har fört med sig

att reglerna blivit mer komplicerade att tillämpa

för dem som har förmån av fritt drivmedel, men anser

att reglerna trots allt måste anses utgöra en rimlig

kompromiss i sammanhanget. Utskottet är inte berett

att frångå de grundläggande principer för

beskattningen av bilförmån som de nuvarande reglerna

är ett uttryck för.

Den kritik som motionärerna tar upp gäller bl.a.

företagares svårigheter att slippa

förmånsbeskattning för bilar avsedda för

installation och distribution som inte används

privat. Motionärerna bakom motionerna Sk655 och

Sk710 anför t.ex. att företagare som använder sig av

bilar med två säten som ständigt är fullastade med

material och inventarier och som knappast kan

betraktas som privatbilar ändå blir påförda

bilförmån och att detta gäller även om företagaren

äger en privatbil av hög standard. Anledningen är då

att servicebilen kan ha använts för resor mellan

företaget och bostaden.

Enligt utskottets mening är det en viktig

förutsättning för en schabloniserad beskattning att

det finns tydliga och kontrollerbara gränser för det

område som skall beskattas och att prövningen av de

grundläggande förutsättningarna för beskattningen

inte leder till alltför mycket arbete för den

enskilde och myndigheterna. Samtidigt måste undantag

kunna medges i så stor utsträckning att man inte

äventyrar en allmän acceptans av reglerna.

Med anledning av de synpunkter som framförs om

förmånsbeskattningen av bilar avsedda för

installation och distribution som används privat i

ringa omfattning kan det enligt utskottets mening

vara motiverat att i denna del se över reglerna och

deras tillämpning. Regeringen bör enligt utskottets

mening genomföra en sådan översyn och snarast

återkomma till riksdagen med ett förslag. Det

anförda bör riksdagen med delvis bifall till de

aktuella motionsyrkandena som sin mening ge

regeringen till känna.

Arbetsrum i bostaden

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår förslagen om en utvidgning av rätten

till avdrag för arbetsrum i bostaden.

Jämför reservation 15 (m, fp) och särskilt

yttrande 5 (kd).

Bakgrund

Praxis är mycket restriktiv när det gäller avdrag

för anställds kostnad för arbetsrum i den egna

bostaden. Avdrag medges inte om arbetsrummet även

kan används som bostadsrum.

Näringsidkare medges ett schablonavdrag för arbete

i hemmet om arbete i bostaden utförts minst 800

timmar under beskattningsåret. Om arbetet utförts i

bostad på egen fastighet uppgår avdraget till 2 000

kr och annars till 4 000 kr. Distansutredningen

föreslog i SOU 1998:115 att motsvarande schablon-

avdrag skulle medges vid distansarbete i hemmet.

Motioner

I motion Sk604 av Marietta de Pourbaix-Lundin och

Tomas Högström (m) anförs att fler och fler

arbetsplatser ersätts av arbete som utförs i hemmet,

s.k. distansarbete. Utvecklingen motiverar enligt

motionärerna en radikal utvidgning av rätten till

avdrag för arbetsrum i bostaden.

Skattelagstiftningen riskerar annars att kraftigt

motverka en dynamisk och i övrigt önskvärd

utveckling på arbetsmarknaden. I motion Sk614 av

Sten Tolgfors och Gunnar Axén (m) hemställs att

reglerna ändras så att alla som kan visa att de

utför sitt arbete med hemmet som bas kan göra avdrag

för arbetsrummet.

I motion Sk608 av Inger Strömbom (kd) anförs att

samhället tjänar på att fler ges möjlighet att

utföra sitt arbete i hemmet. Skattereglerna kring

distansarbete och särskilt den begränsade

möjligheten att göra avdrag för arbetsrum bör ses

över så att den nya teknikens möjligheter att skapa

nya arbetsvillkor och nya arbetstillfällen inte

hindras.

I motion Sk780 av Rigmor Stenmark (c) anförs att

den begränsade möjligheten att göra avdrag för

arbetsrum i hemmet måste ses över så att möjligheten

att arbeta på distans kan utvecklas.

Utskottets ställningstagande

Distansutredningen har i sitt betänkande SOU

1998:115 lagt fram ett förslag om en möjlighet till

schablonavdrag för kostnad för arbetsrum i hemmet

vid distansarbete. Utredningens förslag är nu

föremål för överväganden inom Regeringskansliet.

Enligt utskottets mening bör resultatet av

regeringens överväganden nu avvaktas. Utskottet

avstyrker motionsyrkandena.

Ideellt skadestånd

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår förslagen om en skattebefrielse för

ideellt skadestånd som utgår därför att en

arbetsgivare inte vidtagit tillräckliga

åtgärder med anledning av ett påstående om

att det förekommer sexuella trakasserier på

arbetsplatsen.

Jämför reservation 16 (kd, mp) och särskilt

yttrande 6 (v).

Bakgrund

Kammarrätten i Göteborg har i en dom i september

1999 funnit att en utgiven kompensation för

själsligt lidande utgjorde skattepliktig inkomst av

tjänst.

Motioner

I motion Sk618 av Kjell Eldensjö och Ingemar

Vänerlöv (kd) anförs att det är märkligt att

skadestånd för sexuella trakasserier i ett

anställningsförhållande beskattas som om det vore

inkomst av tjänst. Skadeståndet bör enligt motio-

nären ses som ett ideellt skadestånd för lidande och

inte beskattas.

Utskottets ställningstagande

Enligt utskottets mening är ideella skadestånd som

saknar samband med skattepliktig verksamhet normalt

skattefria. Det är först när skadeståndet har sin

grund i ett anställningsförhållande som det anses

utgöra skattepliktig intäkt av tjänst.

Enligt flera bestämmelser inom arbetsrättens

område skall en arbetsgivare betala skadestånd till

en arbetstagare om arbetsgivaren har åsidosatt vissa

av sina lagliga skyldigheter. Skadeståndet kan avse

ersättning för ekonomisk skada och ersättning för

den kränkning som lagbrottet innebär. Båda dessa

slag av skadestånd till arbetstagaren är normalt

skattepliktig intäkt av tjänst för denne.

När det gäller sexuella trakasserier finns i

jämställdhetslagen (1991:433) en

skadeståndssanktionerad skyldighet för en

arbetsgivare att vidta utredningsåtgärder och andra

åtgärder vid ett påstående om att sådana

trakasserier förekommer på arbetsplatsen. Om

arbetsgivaren inte fullgör dessa skyldigheter skall

arbetsgivaren betala skadestånd till arbetstagaren

för den kränkning som underlåtenheten innebär.

Enligt utskottets mening finns det inte någon

anledning från beskattningssynpunkt att behandla

skadestånd som betalas ut med stöd av dessa regler

på annat sätt än andra skadestånd. Nuvarande praxis

i fråga om beskattning av skadestånd som har sin

grund i anställningsförhållanden fungerar också väl.

Utskottet är inte berett att tillstyrka förslagen om

ändrade regler på detta område och avstyrker därför

det aktuella motionsyrkandena.

Privata pensionsförsäkringar

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår förslagen om en utvidgning av den

personkrets som kan vara förmånstagare till

pensionsförsäkring till bl.a. barnbarn.

Jämför reservation 17 (m, kd).

Bakgrund

Finansmarknadsutredningen (Fi 1997:14) har i

betänkandet Finanssektorns framtid (SOU 2000:11)

funnit att behovet är starkt av en övergripande

granskning av de skatteregler och andra statliga

bestämmelser som styr pensionssparandet. Enligt vad

utredningen anför bör de statliga reglerna på detta

område vara neutrala mellan olika sparformer, i

syfte att stimulera konkurrensen, minska

inlåsningseffekter och förbättra kapitalmarknadens

funktionssätt. Det innebär att avdragsrätt och

skattesubventioner enligt utredningens mening bör

undvikas.

Motioner

I två motioner framställs yrkanden som syftar till

en utvidgning av den krets personer som kan vara

förmånstagare till en pensionsförsäkring.

I motion Sk669 av Tuve Skånberg (kd) anförs att

gränsen för förmånstagare till pensionsförsäkring i

dag dras vid barn, make och sambo samt makes och

sambos barn. Barnbarn, syskon, syskonbarn kan

således inte sättas in som förmånstagare.

Konsekvensen kan bli att den som sparar i en pen-

sionsförsäkring får låta pengarna gå till

försäkringskollektivet trots att det finns barnbarn

och att syskonbarn eller sambos barn får förmånen i

stället för de egna barnbarnen. Det är principiellt

fel att staten sätter gränser för vem i familjen som

skall ärva, men om gränser skall sättas bör enligt

motionären inte de som är släkt med varandra

missgynnas.

Även i motion Sk788 av Agne Hansson (c) framhålls

att den närståendekrets som kan vara förmånstagare

till en pensionsförsäkring omfattar inte barnbarn,

syskon eller syskonbarn. Även om ärvdabalken har en

motsvarande gränsdragning är det enligt motionären

inte motiverat att dra gränsen så snävt i dessa

fall. En översyn bör genomföras där

förutsättningarna att utvidga närståendekretsen

prövas (förslag).

I motion Sk628 av Göran Hägglund (kd) anförs att

Finansmarknadsutredningens förslag om att avskaffa

avdragsrätten för pensionsförsäkringar är orimligt

och att det finns skäl att klargöra att det inte är

aktuellt att avskaffa denna avdragsrätt.

Utskottets ställningstagande

När det gäller förmånskretsen till

pensionsförsäkringar är en utgångspunkt i första

hand att pensionen skall tillfalla den försäkrade

och i andra hand den krets personer som för sin

försörjning är beroende av den försäkrade. Det är

härvid rimligt att barnbarn inte tas med i kretsen.

En följd är att pensionsförmånerna någon gång kan

tillfalla kollektivet och att pensionsförmånerna i

övriga fall därför kan göras förmånligare. Utskottet

är mot denna bakgrund inte berett att tillstyrka den

av motionärerna föreslagna utvidgningen av den

personkrets som kan vara förmånstagare till

pensionsförsäkring.

När det gäller Finansmarknadsutredningens förslag

om en slopad avdragsrätt för

pensionsförsäkringspremier ingår detta som en del i

ett förslag till en större omläggning av

beskattningen på detta område. Utredningen föreslår

att förmögenhetskatt reduceras och på sikt avskaffas

och att kapitalbeskattningen och

kapitalvinstbeskattningen sänks. Utredningens

förslag har remissbehandlats och är nu föremål för

överväganden inom Regeringskansliet. Utskottet anser

att resultatet av regeringens överväganden bör

avvaktas även i denna del.

Med det anförda avstyrker utskottet de aktuella

motionsyrkandena.

Gåvor till ideell verksamhet, m.m.

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår förslagen om en avdragsrätt för gåvor

till ideella föreningar m.m.

Jämför reservation 18 (m, kd).

Motioner

I motion Sk787 av Margit Gennser och Sten Andersson

(m) föreslås att en avdragsrätt införs för styrkta

gåvor/bidrag upp till ett belopp på 25 000-50 000 kr

för information och upplysning om EMU inför en

folkomröstning.

I motion Sk658 delvis av Mikael Oscarsson (kd)

anförs att en avdragsrätt för gåvor till ideella

organisationer skulle öka föreningslivet och den

ideella sektorns omfattning. En positiv effekt

skulle vara att föreningar med god medlemskontakt

premieras. Frågan om en sådan avdragsrätt bör

utredas.

I motion Sk670 av Tuve Skånberg och Harald

Bergström (kd) anförs att tiden nu är inne för att

genomföra en avdragsrätt för gåvor till ideella

organisationer. En beloppsgräns kan enligt

motionärerna förslagsvis sättas vid 10 000 kr. De

begär en utredning med denna inriktning.

Utskottets ställningstagande

Utskottet har vid upprepade tillfällen avstyrkt

yrkanden med denna inriktning och har därvid

hänvisat till att en avdragsrätt för gåvor skulle

utgöra ett allvarligt brott mot principerna för 1990

års skattereform och skulle leda till ett kraftigt

skattebortfall. Utskottet avstyrker

motionsyrkandena.

Ideella föreningars skattskyldighet

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår förslagen om en översyn av reglerna om

ideella föreningars skattskyldighet.

Bakgrund

Ideella föreningar är under vissa villkor befriade

från skattskyldighet för bl.a. inkomst av

förvärvsverksamhet som till huvudsaklig del härrör

från verksamhet som av hävd utnyttjats som

finansieringskälla för ideellt arbete.

Frågan om ideella föreningars verksamhet omfattas

av skattebefrielsen har under senare tid prövats i

ett antal fall. Ett uppmärksammat fall gäller en

idrottsförenings skattskyldighet för inkomst av

rockkonsert. Föreningen skulle i samarbete med ett

kommersiellt bolag anordna en årlig rockkonsert med

viss arbetsfördelning mellan bolaget och föreningen.

Rättsnämnden lämnade ett negativt besked. Föreningen

överklagade och Regeringsrätten förklarade i dom i

september 1999 att anordnandet av rockkonsert skall

anses som en verksamhet som av hävd utnyttjas för

att finansiera ideellt arbete.

Stiftelse- och föreningsskattekommittén har haft i

uppdrag att se över beskattningsreglerna för

stiftelser och ideella föreningar och har i

betänkandet Översyn av skattereglerna för stiftelser

och ideella föreningar (SOU 1995:63) föreslagit en

modernisering av systemet för skattebefrielse.

Tyngdpunkten ligger i en särskild lag om

skattebefrielse för stiftelser och ideella

föreningar. Lagen bygger till stor del på nuvarande

system men innehåller en del materiella

förändringar. Betänkandet bereds för närvarande i

Regeringskansliet.

Motioner

I motion Sk751 av Lisbet Calner m.fl. (s) anförs att

det råder osäkerhet om hur gränsen mellan ideell och

kommersiell verksamhet skall dras i en ideell

förening och att skattemyndigheternas besked

varierar från plats till plats. En översyn bör

genomföras för att skapa klara och tydliga regler

för beskattningen av ideella föreningar.

I motion Sk750 av Carina Hägg (s) anförs att

ideella föreningar har förmånliga skatteregler om de

uppfyller vissa krav. Det gäller t.ex. att de skall

ha ett allmännyttigt ändamål och en öppen

medlemsantagning. Villkoren får inte vara utformade

så att öppenheten i realiteten omintetgörs. Trots

detta omfattas scientologirörelsen av de förmånliga

skattereglerna. Det är enligt motionärerna angeläget

att reglerna ses över så att de blir tydliga och

tillämpas på ett allmännyttigt sätt.

Utskottets ställningstagande

Stiftelse- och föreningsskattekommittén har haft i

uppdrag att se över beskattningsreglerna för

stiftelser och ideella föreningar och har i

betänkandet Översyn av skattereglerna för stiftelser

och ideella föreningar (SOU 1995:63) föreslagit en

modernisering av systemet för skattebefrielse.

Kommitténs förslag är föremål för överväganden inom

Regeringskansliet. Utskottet anser att resultatet av

den pågående beredningen bör avvaktas och avstyrker

motionärernas begäran om tillkännagivanden till

regeringen i frågan.

Ideella föreningars ersättning till

ledare m.m.

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår förslagen om en utvidgning till andra

ideella föreningar av idrottsföreningarnas

avgiftsbefrielse från arbetsgivaravgift på

mindre belopp och schablonavdrag för

idrottsredskap.

Jämför reservationerna 19 (m) och 20 (kd).

Gällande bestämmelser

För idrottsföreningar gäller särskilda regler vid

utbetalning av ersättning till idrottsutövare.

Understiger föreningens ersättning till en utövare

ett halvt prisbasbelopp per år utgår inte

arbetsgivaravgift/särskild löneskatt (3 kap. 2 §

lagen om allmän försäkring). Vidare kan, under vissa

förutsättningar, ett schablonavdrag på upp till

3 000 kr medges för kostnader för idrottsredskap

m.m. (RSV S 1999:37).

Motioner

I motion Sk688 av Per-Samuel Nisser och Catharina

Elmsäter-Svärd (m) anförs att ersättning för utlägg

och kostnader till ungdomsledare ger upphov till

stora kostnader hos föreningarna i form av skatter

och avgifter och att sådana ersättningar bör vara

skattefria upp till ett visst belopp. Det skulle

enligt motionärerna ge föreningarna möjlighet att

använda pengarna till idrottsverksamhet, och det

skulle bli lättare att få fram ledare.

I motion Sk658 delvis av Mikael Oscarsson (kd)

anförs att idrottsföreningarnas möjlighet till

skatteavdrag för kostnader för t.ex. idrottsredskap

och möjlighet till reducerad arbetsgivaravgift bör

gälla hela den ideella sektorn. Vidare bör

reseavdrag medges med 15 kr/mil när ledare eller

föräldrar ställer upp och skjutsar barn vid ideella

barn- och ungdomsverksamheter.

Utskottets ställningstagande

Frågan om en utvidgning av idrottsföreningarnas

befrielse från arbetsgivaravgifter till andra

ideella föreningar har behandlats ingående i

anslutning till att en ny lag om socialavgifter

antogs av riksdagen under hösten 2000 (prop.

2000/01:8, bet. 2000/01:SfU5). I ärendet föreslog

regeringen ingen ändring av de gällande reglerna.

Med anledning av ett antal motioner om en

utvidgning av avgiftsbefrielsen anförde

socialförsäkringsutskottet följande.

De nuvarande bestämmelserna i

socialavgiftslagen om att man vid bestämmandet av

avgiftsunderlaget för socialavgifter skall bortse

från ersättning till en idrottsutövare från en

sådan ideell förening som har till huvudsakligt

syfte att främja idrottslig verksamhet, om

ersättningen från föreningen under året inte

uppgått till ett halvt basbelopp infördes i

anslutning till skattereformen 1990.

Före skattereformen 1990 behandlades bl.a.

kostnadsersättningar och schablonavdrag till

idrottsutövare m.fl. i RSV:s rekommendationer

gällande beskattning av ersättning i samband med

idrottslig verksamhet. Rekommendationerna, som

utformats bl.a. mot bakgrund av att de inkomster

som idrottsutövare hade i mångt och mycket var

ersättningar för utlägg som idrottsutövaren haft,

angav att om den årliga ersättningen i form av

kontant lön, skattepliktiga naturaförmåner och

kostnadsersättningar till idrottsutövare översteg

ett halvt basbelopp så skulle den skattepliktiga

delen av inkomsten i normalfallet anses vara

sjukpenning- och pensionsgrundande. Ersättningar

under ett halvt basbelopp undantogs därmed även

från underlaget för socialavgifter, när inkomsten

var att hänföra till inkomstslaget tjänst.

I samband med skattereformen 1990 slogs

huvudprincipen fast att i princip alla inkomster

som skall tas upp till beskattning som inkomst av

tjänst skall vara förmånsgrundande och

socialavgifter skall därmed tas ut.

I proposition 1990/91:76 som ligger till grund

för den nuvarande bestämmelsen i

socialavgiftslagen, om att man vid bestämmandet

av avgiftsunderlaget skall bortse från viss

ersättning till idrottsutövare, angavs att den

beslutade skattereformen inte avsåg att ändra på

förutsättningarna att i inkomstslaget tjänst få

göra ett s.k. schablonavdrag enligt RSV:s

rekommendationer, men att någon motsvarande

hänvisning inte gjordes när det gällde uttag av

socialavgifter. I propositionen föreslogs därför

en lagändring för att den ordning som dittills

tillämpats beträffande uttag av socialavgifter

för idrottsutövare m.fl. skulle bestå även i

fortsättningen. Socialförsäkringsutskottet angav

vid behandlingen av propositionen att utskottet

tidigare vid flera tillfällen, när utskottet

behandlat motionsyrkanden om befrielse från

skyldigheten att erlägga arbetsgivaravgifter inom

idrottsrörelsen, gett uttryck för sin

principiella uppfattning att inkomster i samband

med idrottsutövning i likhet med andra inkomster

bör grunda rätt till socialförsäkringsförmåner

och föranleda att socialavgifter erläggs.

Samtidigt var utskottet införstått med att en

schablon kunde behövas för i vilken mån mindre

ersättningar inom idrottsrörelsen, vilka ofta kan

ha karaktären av kostnadsersättningar, skall vara

undantagna från underlaget för uttag av

socialavgifter (bet. 1990/91:SfU10). I samma

betänkande avstyrkte utskottet motionsyrkanden om

att ge även andra ideella föreningar än

idrottsföreningar rätt till avgiftsfrihet

motsvarande ett halvt basbelopp. Utskottet

anförde att trots principiella betänkligheter när

det gäller urholkningen av pensionsskyddet hade

utskottet biträtt propositionens förslag att göra

ett undantag från skyldigheten att erlägga

arbetsgivaravgifter. Utskottet ansåg emellertid

att detta inte kunde tas till intäkt för att göra

ytterligare undantag. Utskottet ansåg att det

främsta skälet härför var risken för urholkning

av pensionsskyddet för den enskilde.

I proposition 1997/98:151 med förslag om ett

nytt ålderspensionssystem angavs (s. 203) att

regeln om att ersättningar upp till ett halvt

basbelopp inte är pensionsgrundande kunde införas

i ATP-systemet utan att det uppstod någon mer

påtaglig risk för att idrottsutövarnas framtida

ålderspension skulle påverkas. ATP grundas i

princip på inkomster överstigande ett basbelopp

under ett år samtidigt som det i normalfallet är

långt ifrån alla år som blir avgörande för

ålderspensionens storlek. I det reformerade

pensionssystemet, där i princip varje kronas

inkomst under hela livet skall få betydelse för

det framtida pensionsutfallet, kan däremot regeln

ifrågasättas. Regeringen ansåg emellertid att ett

slopande av särregeln skulle kräva särskilda

överväganden bl.a. när det gäller idrotts-

föreningars ekonomiska situation och därutöver

ställningstaganden till rimligheten av eventuella

kompenserande stödformer. Frågan borde därför

enligt propositionen tas upp i ett annat

sammanhang. Utskottet, som inte hade någon annan

uppfattning i denna fråga (bet. 1997/98:SfU13),

vill nu peka på att regeringen ännu inte har

tagit upp särreglerna för idrottsutövare till

omprövning.

Utskottet, som senast i betänkande 1998/99:SfU6

har behandlat liknande motionsyrkanden, vidhåller

sin tidigare inställning att undantag från

avgiftsskyldigheten riskerar att urholka

pensionsskyddet och att det är viktigt att

upprätthålla principen om att inkomster som

grundar rätt till socialförsäkringsförmåner bör

föranleda att socialavgifter erläggs.

Utskottet, som vill erinra om att undantaget

från skyldigheten att betala arbetsgivaravgifter

uppkommit i första hand för att förenkla möj-

ligheten till avdrag i avgiftssammanhang för

idrottsutövares kostnadsersättningar, kan inte

ställa sig bakom ett förslag till utvidgning av

undantaget. Utskottet noterar också att till den

nya lagen även överförs nuvarande regler om bl.a.

utgifter i arbetet. Mot bakgrund av det anförda

biträder utskottet förslaget i propositionen om

att nuvarande särregler för vissa idrottsutövare

överförs till nya socialavgiftslagen.

Skatteutskottet är inte av någon annan mening och

avstyrker därför de nu aktuella motionsyrkandena.

När det gäller förslagen om en utvidgning av

möjligheten till schablonavdrag för idrottsredskap

m.m. till andra föreningar och om en generell

avdragsrätt för ledares och föräldrars bilresor är

utskottet inte berett att tillstyrka dessa.

Öskatteparadis

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår förslaget om en generell

skattebefrielse för öar som inte har bro- och

tunnelförbindelse med fastlandet.

Motioner

I motion Sk667 av Marietta de Pourbaix-Lundin (m)

föreslås att öar utan bro- eller tunnelförbindelse

med fastlandet skall få slippa alla skatter. På så

sätt skulle öarna inte bara bli semesterparadis,

utan även skatteparadis. Öborna skulle i princip

klara sig själva - inga bidrag behövs och ingen

byråkrati.

Utskottets ställningstagande

Utskottet är inte berett att tillstyrka en så

genomgripande förändring av skattereglerna.

Utskottet avstyrker motionsyrkandet.

Privata larm- och

trygghetsanordningar

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår förslaget om en avdragsrätt för privata

larm- och trygghetsanordningar.

Motioner

I motion Sk686 av Maud Ekendahl och Jeppe Johnsson

(m) anförs att medborgarna via skattsedeln betalar

avsevärda belopp för att genom rättsväsendets

försorg tillförsäkras trygghet till liv och egendom

och att det måste anses rimligt att styrkta

kostnader för larm och bevakning görs avdragsgilla

då samhället trots detta inte kan garantera den

personliga säkerheten.

I motion Ju229 yrkande 2 av Henrik Westman (m)

anförs att skäliga kostnader som den enskilde har

för att skydda hälsa, liv och lem samt sin egendom

bör vara avdragsgilla i avvaktan på fler.

Utskottets ställningstagande

Utskottet är inte berett att tillstyrka en allmän

avdragsrätt för privata larm- och

trygghetsanordningar. Utskottet avstyrker

motionsyrkandena.

Barns ränteinkomster

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår förslaget om ett grundavdrag för barns

ränteinkomster.

Motioner

I motion Sk699 av Birgitta Carlsson och Marianne

Andersson (c) anförs att barn i dag får betala skatt

på ränta som överstiger 100 kr i och att detta mins-

kar intresset att spara pengar då man får betala

30 % i skatt på all ränta över 100 kr. För att

stimulera barn och ungdomar att ha ett sparkapital

vid oförutsedda utgifter föreslår motionärerna att

ett grundavdrag på 2 000 kr införs för barns

ränteinkomster.

Utskottets ställningstagande

Före skattereformen var det vanligt att föräldrar

förde över kapital till sina barn av skatteskäl.

Barnen hade en lägre skattesats och var dessutom

berättigade till ett grundavdrag som kunde kvittas

mot ränteinkomsten.

Skattereformen syftade bl.a. till att eliminera

den här formen av vardaglig skatteplanering genom

att göra beskattningen mer likformig. Kapital-

inkomsterna sammanfördes i ett inkomstslag och fick

en proportionell skattesats, och möjligheten att få

grundavdrag från inkomst av kapital slopades. Ett då

gällande särskilt sparavdrag slopades också.

Resultatet blev en så långt möjligt likformig

beskattning av kapitalinkomster.

Enligt utskottets mening är det ett viktigt

resultat av skattereformen att ränteinkomster numera

har en likformig beskattning. Utskottet är inte

berett att ändra på detta förhållande och avstyrker

därför motionsyrkandet.

Dagbarnvårdare, familjedaghem

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår förslaget om att anställda

dagbarnvårdare skall undantas från

gränsbeloppet om 1 000 kr för övriga avdrag

under tjänst.

Motioner

I motion Sk756 av Christina Axelsson (s) anförs att

anställda dagbarnvårdare tar upp sin

kostnadsersättning som inkomst under tjänst men att

endast den del av kostnaden som överstiger 1 000 kr

är avdragsgill. Någon motsvarande begränsning av

avdragsrätten finns inte i privata familjedaghem.

Detta är enligt motionärerna orättvist för de

dagbarnvårdare som är anställda. Möjligheten att få

avdrag bör enligt motionärerna utformas så att

konkurrensneutralitet råder mellan privata

familjedaghem och anställda dagbarnvårdare.

Utskottets ställningstagande

Enligt utskottets mening har gränsbeloppet på 1 000

kr för vissa övriga kostnader under tjänst en

praktisk betydelse genom att det minskar

skattemyndigheternas arbete med olika småavdrag.

Även om det bör vara ett mål att skattereglerna är

neutrala och inte ger upphov till konkurrens-

snedvridningar måste det enligt utskottets mening

kunna accepteras att beskattningstekniken skiljer

något mellan olika inkomstslag och att hänsyn tas

till behovet av att hålla reglerna enkla och

lättillämpade.

Med det anförda avstyrker utskottet det aktuella

motionsyrkandet.

Fjällräddningen

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår förslagen om att fjällräddarna skall få

dra av halva snöskotern under fem år.

Bakgrund

Polismyndigheten i Jämtlands län ansvarar för

samordningen av fjällräddningen inom ett område i

fjällkedjan som omfattar Jämtland, Västerbotten,

Norrbotten och Dalarna. Fjällräddningsorganisationen

består av ca 500 fjällräddare som rekryteras bland

ortsbefolkningen. Av dessa är 400-450 utrustade med

egen skoter. Antalet uppdrag varierar och det totala

antalet var förra säsongen 250 st. En enskild

fjällräddare kan delta i ett tiotal uppdrag medan

andra inte deltar i något uppdrag alls. Ersättningen

består av en arvodesdel på 140 kr per timme och en

kostnadsdel på 180 kr per timme. Ersättningen avser

endast fjällräddningsuppdrag och inte de

rekognosceringsturer som fjällräddaren genomför för

att kunna fullgöra sitt uppdrag.

Motioner

I motion Sk758 av Erik Arthur Egervärn och Åke

Sandström (c) anförs att fjällräddarnas yrkanden om

att få skriva av halva skotern på fem år behandlas

mycket godtyckligt och med varierande bedömning av

skattemyndigheterna. Mot denna bakgrund bör

riksdagen enligt motionärerna besluta om en generell

möjlighet till avskrivning av snöskotrar som används

för fjällräddningsuppdrag.

I motion Sk757 av Siw Persson (fp) anförs att en

del av fjällräddarnas utrustning tillhandahålls av

polisen men att fjällräddarna själva måste hålla sig

med en snöskoter som uppfyller vissa krav. En sådan

skoter kan ha ett inköpspris på 75 000 kr-100 000

kr. Motionären anser att staten bör bidra genom en

avdragsmöjlighet för de dyra skotrarna. Ett önskemål

från fjällräddarnas sida är att få skriva av halva

värdet på fem år.

Utskottets ställningstagande

Riksskatteverket (RSV) har i ett brevsvar redovisat

sin bedömning av fjällräddarnas skattefrågor med

anledning en förfrågan från polismyndigheten i

Jämtlands län. Av RSV:s svar framgår att

Kammarrätten i Sundsvall medgivit avdrag för

kostnader för fjällräddningsuppdrag och

rekognosceringsturer efter en bedömning i ett

enskilt fall. RSV delar i sitt brevsvar domstolarnas

bedömning att avdrag kan medges för kostnader vid

räddningsuppdrag och rekognosceringsturer. Med

hänsyn till att förhållandena för fjällräddarna

varierar kraftigt från fjällräddare till

fjällräddare anser RSV emellertid att avdrag inte

kan medges enligt någon form av schablon.

Värdeminskningsavdrag baserat på halva

anskaffningskostnaden är således enligt RSV:s

bedömning inte aktuellt. Avdraget bör i stället

bestämmas med utgångspunkt från den utredning som

föreligger i varje enskilt fall.

Enligt utskottets mening ger skattereglerna och

den praxis som utvecklats möjlighet att medge

förslitningsavdrag för utrustning som används i

tjänsten eller vid uppdrag. Utskottet är inte berett

att gå in på en bedömning av hur reglerna skall

tillämpas i de fall som tas upp av motionärerna utan

förutsätter att frågan prövas av skattemyndigheterna

på sedvanligt sätt och att eventuella skillnader i

bedömningen mellan olika skattemyndigheter reds ut

genom överklaganden och praxisbildning. Någon

anledning för riksdagen att överväga att införa

särskilda regler för dessa fall med anledning av vad

som anförs i motionerna finns det enligt utskottets

mening inte. Utskottet avstyrker motionsyrkandena.

Fackföreningsavgifter

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår förslagen om tillkännagivanden till

regeringen beträffande den skattemässiga

behandlingen av avgifter till fackförening

respektive arbetsgivarorganisation.

Jämför reservation 21 (m).

Gällande bestämmelser

Avdrag för medlemsavgift till fackförening medges

inte enligt gällande regler. När det gäller

arbetsgivarnas rätt till avdrag för avgifter till

arbetsgivarorganisationer föreligger inte heller

någon avdragsrätt för den del av avgiften som avser

utgifter för föreningsangelägenheter eller

serviceåtgärder. Däremot får arbetsgivarna avdrag

för den del av avgiften som avser medel för

konfliktändamål. Anledningen är att sådana avgifter

anses ha karaktär av försäkringspremie och därför, i

enlighet med grundläggande principer för

företagsbeskattningen, är avdragsgilla. Den

skattemässiga jämställdheten mellan arbetstagare och

arbetsgivare anses upprätthållen genom att utbetalda

konfliktersättningar är skattepliktiga för

arbetsgivare men inte för fackföreningsmedlemmar.

Motioner

I motion Sk759 av Rinaldo Karlsson och Carin

Lundberg (s) anförs att arbetsgivarna i dag får göra

avdrag för avgiften till de egna organisationerna

under det att någon liknande avdragsrätt inte finns

för arbetstagarens avgift till en fackförening.

Regeringen bör enligt motionärerna se över reglerna.

I motion Sk781 av Sylvia Lindgren m.fl. (s) anförs

att förslaget i betänkandet Avdragsrätt för

fackföreningsavgifter (SOU 2000:65) innebär en klar

förbättring om det genomförs men att arbetsgivarnas

konfliktfonder gör att det fortfarande finns en

skillnad. Motionären begär ett tillkännagivande om

nödvändigheten av att det råder jämställda

förhållanden.

Utskottets ställningstagande

FARA-utredningen har i juni 2000 lagt fram

betänkandet Avdragsrätt för fackföreningsavgifter

(SOU 2000:65). Utredningen föreslår att 62 % av

avgiften skall berättiga till skattereduktion.

Förslaget bereds för närvarande inom

Regeringskansliet.

Enligt utskottets mening bör resultatet av

regeringens överväganden avvaktas. Utskottet

avstyrker motionsyrkandena.

Bär, svamp och kottar

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår förslagen om en höjning av

gränsbeloppet för skattefri hobbyplockning av

bär, svamp och kottar.

Motioner

I motion Sk760 av Erling Wälivaara och Jan Erik

Ågren (kd) anförs att det är 19 år sedan gränsen på

5 000 kr för skattefri hobbyplockning av vildvuxna

bär, svampar och kottar först fastställdes. Med

nuvarande nivå slutar enligt motionärerna många

människor att plocka när de når upp till gränsen för

vad som är skattefritt. De hemställer att gränsen

höjs till 10 000 kr så att dessa naturresurser tas

till vara.

Utskottets ställningstagande

Enligt utskottets mening finns det anledning att

vara restriktiv när det gäller undantag från de

allmänna reglerna om beskattning av förvärvsinkomst.

Utskottet anser inte att det finns skäl att överväga

en höjning av detta belopp och avstyrker därför

motionsyrkandet.

Dubbel bosättning

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår förslagen om en utvidgning av

möjligheterna att få avdrag för ökade

levnadskostnader vid dubbel bosättning.

Jämför reservation 22 (m).

Bakgrund

En skattskyldig som på grund av sitt arbete flyttar

till ny bostadsort och behåller bostaden på den

tidigare bostadsorten kan medges avdrag för ökade

levnadskostnader beroende på vederbörandes bostads-

och familjeförhållanden. Vid dubbel bosättning

medges gifta och sammanboende par avdrag under

längst tre år och ensamstående skattskyldiga under

längst ett år. Avdrag under längre tid kan medges om

det finns särskilda skäl.

Motioner

I motion Sk785 av Christel Anderberg (m) anförs att

när tvåårsgränsen för avdrag för ökade

levnadskostnader vid tillfälligt arbete nu slopats

aktualiseras en motsvarande åtgärd när det gäller

avdrag för ökade levnadskostnader vid dubbel

bosättning. Det skulle öka möjligheten att bo och

arbeta i glesbygd och förbättra rörligheten på

arbetsmarknaden.

I motion Sk786 av Raimo Pärssinen och Sinikka

Bohlin (s) anförs att avdrag för dubbel bosättning

medges bl.a. om man tvingas behålla den ursprungliga

bostaden på grund av "annan särskild omständighet".

I praxis har en person med två år till pension

medgivits avdrag när arbete togs på annan ort under

det att en person med fyra år till pension vägrats

avdrag. Eftersom det är angeläget att alla som vill

skall kunna försörja sig fram till pensioneringen

bör reglerna ses över.

Utskottets ställningstagande

Med anledning av en motion (v) om en utvidgning

av möjligheten till avdrag för ökade

levnadskostnader vid dubbel bosättning gjorde

riksdagen våren 2000 följande tillkännagivande

efter att först ha konstaterat att Utredningen om

avdrag för ökade levnadskostnader funnit att

någon utvidgning av möjligheten till avdrag vid

dubbel bosättning inte borde ske

(1999/2000:SkU13):

Även om utskottet kan instämma i utredningens

principiella resonemang anser utskottet, i likhet

med motionärerna, att en utvidgning av

avdragsrätten för ökade levnadskostnader i dessa

fall skulle kunna ge positiva effekter.

Rörligheten på arbetsmarknaden skulle öka och

möjligheterna att bo och arbeta i glesbygd skulle

förbättras. Enligt utskottets mening finns det

skäl att genomföra en kompletterande utredning

som belyser dessa effekter. Även den

statsfinansiella kostnaden för en sådan reform

bör belysas.

Det anförda bör riksdagen som sin mening ge

regeringen till känna.

De förslag som Utredningen om ökade levnadskostnader

lagt fram i SOU 1999:4 och som ännu inte genomförts

övervägs för närvarande inom Regeringskansliet.

Vidare pågår ett arbete med anledning av riksdagens

tillkännagivande.

Enligt utskottets mening bör resultatet av

regeringens överväganden avvaktas. Utskottet

avstyrker motionsyrkandena.

Försvarsmakten

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår förslaget om en översyn av

skattereglerna i syfte att ge dessa en

utformning som tar större hänsyn till

Försvarsmaktens behov.

Jämför reservation 23 (m).

Motioner

I motion Sk782 av Henrik Landerholm och Karin

Enström (m) anförs att skattereglerna bör ges en

utformning som tar större hänsyn till Försvars-

maktens behov. Exempel på regler som ger upphov till

problem för Försvarsmakten är folkbokföringen av

personal med tillfällig anställning, begränsningen

av avdraget för dubbel bosättning och hemresor till

3 år, förmånsbeskattningen vid utlandsvistelse för

måltider som intas under fältliknande förhållanden,

förmånsbeskattningen vid utlandsvistelse av olika

former av stöd som t.ex. hustrutillägg, joursystem

för barnpassning etc. Riksrevisionsverket bör enligt

motionärerna få i uppdrag att analysera vilka

negativa effekter dagens regelsystem har för

verksamheten inom Försvarsmakten.

Utskottets ställningstagande

De problem som tas upp i motionen har i huvudsak att

göra med skattereglernas tillämpning vid

utlandsstationering.

Arbetsgivarverket har i september 2000 inkommit

till Regeringskansliet med en begäran om

förtydligande av de skatteregler som gäller för

ersättningar till statligt anställda vid

tjänstgöring i utlandet (Fi 2000/3337). Arbets-

givarverket anför att särskilda regler gäller för

anställda i utrikesförvaltningen och i

biståndsverksamhet men att det för övriga statligt

anställda behövs en reglering av skattefrågorna som

gör det möjligt att utlandsstationera personal på

rimliga villkor. Enligt Arbetsgivarverkets

framställning har bristen på ett ändamålsenligt

regelverk för denna grupp lett till betydande

problem när myndigheterna försöker organisera sin

internationellt inriktade verksamhet, och exempel

ges från bl.a. Försvarsmakten. Arbetsgivarverket

hemställer att reglerna i inkomstskattelagen

förtydligas så att ersättningar som arbetsgivaren

utger för de merkostnader som följer av

utlandsstationeringen inte behöver tas upp till

beskattning för statligt anställd som är stationerad

utomlands. Regeringen har beslutat inhämta yttranden

över Arbetsgivarverkets framställning.

Enligt utskottets mening är frågor om

beskattningen av statligt anställda med

utlandsstationering nu föremål för behandling inom

Regeringskansliet. I denna del bör resultatet av

regeringens framställning nu avvaktas.

När det gäller frågor om avdrag för dubbel

bosättning pågår överväganden inom Regeringskansliet

med anledning av de förslag som Utredningen om ökade

levnadskostnader lagt fram och det tillkännagivande

beträffande reglerna om avdrag för ökade

levnadskostnader vid dubbel bosättning som riksdagen

gjort (jfr rubriken Dubbel bosättning). Även i denna

del bör resultatet av regeringens överväganden

avvaktas.

Med det anförda avstyrker utskottet motionen.

Svenskar i utlandet

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår förslaget om en ändring av de regler

som gäller vid avräkning av spansk skatt på

pensioner som utbetalats från Sverige.

Jämför reservation 24 (m).

Motioner

I motion Sk793 yrkande 1 av Carl Fredrik Graf (m)

anförs att svenska pensionärer som är bosatta i

Spanien har rätt till återbetalning av en del av den

skatt som erläggs i Sverige. Återbetalning medges

emellertid inte förrän pensionären kan visa att

skatt erlagts i Spanien. Jämkningsmöjligheter

saknas. Detta kan enligt motionären leda till

likviditetsproblem för den enskilde. Principen bör

därför vara att svenska medborgare inte skall behöva

betala skatt på sina inkomster till två stater, för

att först i efterhand få tillbaka från en av de

berörda staterna. Regeringen bör återkomma med ett

förslag som innebär att denna olägenhet undanröjs.

Utskottets ställningstagande

Avräkning av utländsk skatt är en vedertagen metod

för att undanröja den dubbelbeskattning som ofta

uppkommer till följd av att skattesystemen skiljer

sig åt mellan länderna. Sverige hävdar av både

ekonomiska och principiella skäl rätten att beskatta

pensioner som intjänats i Sverige och utbetalas från

Sverige till mottagare i andra länder. Vanligen

leder detta till att beskattningen i de andra

länderna sätts ner i motsvarande mån, så att någon

dubbelbeskattning inte uppkommer.

Spanien har emellertid inte kunnat acceptera denna

ordning utan har vid förhandlingarna insisterat på

att avräkningen i stället skall ske i Sverige.

Eftersom den svenska beskattningen i dessa fall

består i en källskatt på pensionerna kan någon

jämkning av den svenska skatten inte erhållas.

Avräkning av erlagd spansk skatt medges därför först

sedan den spanska skatten betalats.

Enligt utskottets mening skulle det vara förenat

med stora svårigheter att förändra reglerna så att

avräkning kan medges innan den spanska skatten

erlagts. Även om utskottet har förståelse för att

det kan vara påfrestande att behöva ligga ute med

den spanska skatten under en tid ser utskottet inte

någon möjlighet att hitta en rimlig lösning på det

uppkomna problemet. Det bör framhållas att Sverige i

sina förhandlingar söker undvika att avräkningen

hamnar i Sverige i dessa fall och att den endast

förekommer i några få dubbelbeskattningsavtal.

Med det anförda avstyrker utskottet motionsyrkandet.

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

Med hänvisning till de motiveringar som

framförs under Utskottets överväganden

föreslår utskottet att riksdagen fattar

följande beslut:

1. Skattepolitikens inriktning

Riksdagen avslår motionerna 2000/01:Sk323

yrkande 48, 2000/01:

Sk651, 2000/01:Sk677, 2000/01:Sk680,

2000/01:Sk691, 2000/01:Sk733, 2000/01:Sk735

yrkandena 1 och 6, 2000/01:Kr230 yrkande 2,

2000/01:

Kr537 yrkandena 14-16, 2000/01:N266 yrkande 6,

2000/01:N323 yrkande 1, 2000/01:N325 yrkande 22,

2000/01:A227 yrkande 3, 2000/01:A243 yrkande 5,

2000/01:A244 yrkande 4 och 2000/01:A806 yrkande

4.

Reservation 1 (m)

Reservation 2 (fp)

2. Landsbygds- och glesbygdsavdrag

Riksdagen avslår motionerna 2000/01:Sk321

yrkande 9, 2000/01:Sk693, 2000/01:Sk734,

2000/01:Sk1001 och 2000/01:N325 yrkande 9 i denna

del.

Reservation 3 (c)

Reservation 4 (m, kd, fp) - motiv.

3. Tjänstesektorn

Riksdagen avslår motionerna 2000/01:Sk615,

2000/01:Sk663, 2000/01:

Sk698, 2000/01:Sk704, 2000/01:Sk707,

2000/01:Sk728, 2000/01:Sk744, 2000/01:Sk753,

2000/01:Sk754, 2000/01:Sk755, 2000/01:Sk1025

yrkande 11, 2000/01:N324 yrkande 11, 2000/01:N381

yrkande 14, 2000/01:

A806 yrkande 3, 2000/01:A809 yrkande 5 och

2000/01:A812 yrkande 4.

Reservation 5 (m, kd, c, fp)

4. Barnomsorgskostnader

Riksdagen avslår motionerna 2000/01:Sk666 och

2000/01:Sf273 yrkande 23.

Reservation 6 (m, kd, c, fp)

5. Kompetenskonton

Riksdagen avslår motionerna 2000/01:Sk323

yrkande 44, 2000/01:

Sk635, 2000/01:Ub280 yrkande 3, 2000/01:Ub281

yrkande 10, 2000/01:

N267 yrkande 20, 2000/01:A225 yrkande 2,

2000/01:A277 yrkande 5, 2000/01:A278 yrkande 18

och 2000/01:A704 yrkande 2.

Reservation 7 (m, kd, c, fp)

6. Idrottskonto

Riksdagen avslår motionerna 2000/01:Sk617,

2000/01:Sk708, 2000/01:

Sk1023 och 2000/01:Kr524 yrkande 4.

Reservation 8 (c, mp)

7. Öresundsregionen

Riksdagen avslår motionerna 2000/01:Sk638,

2000/01:Sk796 och 2000/01:Ub807 yrkandena 2, 10

och 11.

8. Persondatorer och program

Riksdagen avslår motion 2000/01:T212 yrkande

40.

Reservation 9 (kd, fp)

9. Personaloptioner

Riksdagen avslår motionerna 2000/01:Sk324

yrkande 9, 2000/01:Sk735 yrkande 5, 2000/01:T212

yrkande 41, 2000/01:T717 yrkande 2, 2000/01:

T718 yrkande 1 och 2000/01:N267 yrkande 13.

Reservation 10 (m, kd, c, fp)

10. Resor till och från arbetet

Riksdagen avslår motionerna 2000/01:Sk639

yrkandena 2 och 3, 2000/01:MJ845 yrkande 10,

2000/01:N263 yrkande 8, 2000/01:N268 yrkande 12,

2000/01:N325 yrkande 9 i denna del och

2000/01:A812 yrkande 10.

Reservation 11 (m)

Reservation 12 (kd)

11. Resor vid kortvariga uppdrag

Riksdagen avslår motion 2000/01:Sk784.

Reservation 13 (m, kd)

12. Bilförmån

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad utskottet anfört om en översyn av

förmånsbeskattningen av installations- och

distributionsbilar som används privat i ringa

omfattning. Därmed bifaller riksdagen delvis

motionerna 2000/01:Sk613, 2000/01:Sk655,

2000/01:Sk710, 2000/01:Sk729 yrkandena 1 och 2

samt 2000/01:Sk783.

Reservation 14 (fp)

13. Arbetsrum i bostaden

Riksdagen avslår motionerna 2000/01:Sk604,

2000/01:Sk608, 2000/01:

Sk614 och 2000/01:Sk780.

Reservation 15 (m, fp)

14. Ideellt skadestånd

Riksdagen avslår motion 2000/01:Sk618.

Reservation 16 (kd, mp)

15. Privata pensionsförsäkringar

Riksdagen avslår motionerna 2000/01:Sk628,

2000/01:Sk669 och 2000/01:Sk788.

Reservation 17 (m, kd)

16. Gåvor till ideell verksamhet, m.m.

Riksdagen avslår motionerna 2000/01:Sk658 i

denna del, 2000/01:Sk670 och 2000/01:Sk787.

Reservation 18 (m, kd)

17. Ideella föreningars skattskyldighet

Riksdagen avslår motionerna 2000/01:Sk750 och

2000/01:Sk751.

18. Ideella föreningars ersättning till

ledare m.m.

Riksdagen avslår motionerna 2000/01:Sk658 i

denna del och 2000/01:

Sk688.

Reservation 19 (m)

Reservation 20 (kd)

19. Öskatteparadis

Riksdagen avslår motion 2000/01:Sk667.

20. Privata larm- och trygghetsanordningar

Riksdagen avslår motionerna 2000/01:Sk686 och

2000/01:Ju229 yrkande 2.

21. Barns ränteinkomster

Riksdagen avslår motion 2000/01:Sk699.

22. Dagbarnvårdare, familjedaghem

Riksdagen avslår motion 2000/01:Sk756.

23. Fjällräddningen

Riksdagen avslår motionerna 2000/01:Sk757 och

2000/01:Sk758.

24. Fackföreningsavgifter

Riksdagen avslår motionerna 2000/01:Sk759 och

2000/01:Sk781.

Reservation 21 (m) - motiv.

25. Bär, svamp och kottar

Riksdagen avslår motion 2000/01:Sk760.

26. Dubbel bosättning

Riksdagen avslår motionerna 2000/01:Sk785 och

2000/01:Sk786.

Reservation 22 (m)

27. Försvarsmakten

Riksdagen avslår motion 2000/01:Sk782.

Reservation 23 (m)

28. Svenskar i utlandet

Riksdagen avslår motion 2000/01:Sk793 yrkande

1.

Reservation 24 (m)

Stockholm den 6 mars 2001

På skatteutskottets vägnar

Arne Kjörnsberg

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Arne

Kjörnsberg (s), Carl Fredrik Graf (m), Lisbeth

Staaf-Igelström (s), Per Rosengren (v), Helena Höij

(kd), Carl Erik Hedlund (m), Per Erik Granström (s),

Marietta de Pourbaix-Lundin (m), Ulla Wester (s),

Catharina Hagen (m), Birger Schlaug (mp), Rolf

Kenneryd (c), Johan Pehrson (fp), Per-Olof Svensson

(s), Lennart Axelsson (s), Claes Stockhaus (v) och

Sven Brus (kd).

Redogörelse för ärendet

Riksdagen har under höstens budgetbehandling

genomfört en beräkning av statsbudgetens inkomster

under år 2001 och har i anslutning härtill bifallit

de förslag om förändringar på skatteområdet som

regeringen lagt fram i budgetpropositionen. Härvid

behandlades även de förslag på skatteområdet som

lagts fram av Moderata samlingspartiet,

Kristdemokraterna, Centerpartiet och Folkpartiet

liberalerna i deras respektive budgetalternativ.

Vänsterpartiet och Miljöpartiet står bakom

regeringens budgetförslag och har därför inte

redovisat några egna förslag (prop. 2000/01:1, bet.

2000/01:FiU1).

I detta betänkande behandlar utskottet de allmänna

motionsyrkanden angående inkomstbeskattningen som

återstår efter höstens budgetbehandling.

Reservationer

Utskottets förslag till riksdagsbeslut och

ställningstaganden har föranlett följande

reservationer. I rubriken anges inom parentes vilken

punkt i utskottets förslag till riksdagsbeslut som

behandlas i avsnittet.

1. Skattepolitikens inriktning (punkt 1) - m

av Carl Fredrik Graf (m), Carl Erik Hedlund (m),

Marietta de Pourbaix-Lundin (m) och Catharina

Hagen (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 1 borde

ha följande lydelse:

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i reservationen anförs om

skattepolitikens inriktning. Därmed bifaller

riksdagen motionerna 2000/01:Sk651, 2000/01:Sk680,

2000/01:Sk733, 2000/01:Sk735 yrkandena 1 och 6,

2000/01:Kr230 yrkande 2, 2000/01:Kr537 yrkandena

14-16, 2000/01:

N266 yrkande 6, 2000/01:A227 yrkande 3, 2000/01:A243

yrkande 5, 2000/01:A244 yrkande 4 och 2000/01:A806

yrkande 4, bifaller delvis motionerna 2000/01:Sk677

och 2000/01:Sk691 samt avslår motionerna 2000/01:

Sk323 yrkande 48, 2000/01:N323 yrkande 1 och

2000/01:N325 yrkande 22.

Ställningstagande

De höga svenska skatterna minskar utrymmet för

människor att träffa egna val. Människor hindras på

så sätt att ta ansvar för sina egna liv. Det måste

bli möjligt för alla att känna den trygghet och det

oberoende som det innebär att kunna leva på sin lön.

Målet måste vara att människor kan spara ihop till

en årslön på banken.

De höga skatterna motverkar också de svenska

företagens och den svenska ekonomins tillväxt.

Skattetrycket gör att företag, jobb och kunskap

flyttar till länder där skatteklimatet är

gynnsammare. Den ökande internationaliseringen gör

det allt viktigare för Sverige att ha

konkurrenskraftiga skatter om vi vill behålla våra

framgångsrika företag, vår attraktiva arbetskraft

och vårt kapital. Att omfördela skattetrycket genom

s.k. skatteväxling eller skatteomläggningar löser

inte de problem Sverige lider av. För att råda bot

på dem måste det totala skattetrycket sänkas.

Moderata samlingspartiet har i sitt

budgetalternativ för innevarande år lagt fram

förslag som innebär att skattepolitiken inriktas på

en kraftig sänkning av det totala skattetrycket.

En modern inkomstskattereform genomförs. I

kunskapsintensiva yrken är arbetskraften i allt

högre grad rörlig över nationsgränser. Det kan gälla

forskare och ingenjörer, likaväl som datatekniker

och sjuksköterskor. En viktig anledning att flytta

från Sverige är att lönen efter skatt är högre i

andra länder. Den förlängda värnskatten är en skatt

som fungerar som en skatt på kunskap och kompetens.

Vi föreslår att den avskaffas. Den statliga

inkomstskatten bör successivt avvecklas och i ett

första skede sänkas till 15 %.

Sverige är det land som beskattar låga inkomster

hårdast internationellt sett och detta leder till

otrygghet och bidragsberoende för stora grupper. Vi

föreslår att människor med låga och medelhöga

inkomster befrias från en stor del av sin nuvarande

skattebörda genom att grundavdraget höjs till 50 000

kr och genom att ett förvärvsavdrag införs.

Förvärvsavdraget sänker marginalskatten i alla

inkomstskikt.

För att underlätta för företag inom

kunskapsintensiva branscher att behålla sin personal

utges ofta olika typer av optioner. De höga

inkomstskatterna i Sverige gör att verksamheter ofta

förläggs till andra länder, där beskattningen

upplevs som rimligare. Därför är det viktigt att

såväl skattetrycket i sin helhet som beskattningen

av optioner sänks till nivåer som är

konkurrenskraftiga i förhållande till andra länder.

Det bör övervägas att beskatta personaloptioner som

inkomst av kapital. Vi föreslår också att

royaltyinkomster av patenterade uppfinningar

beskattas som kapital i stället för som inkomst av

förvärvsarbete.

Beskattningen av företag, företagare och

riskkapital är för hög i Sverige. Den svenska

skatten på ägande, dvs. skatten på bolagsvinster,

förmögenhet, reavinster och utdelningar, är högst i

världen. Förmögenhetsskatten är en del av denna

problematik. Den bör avskaffas. Vi vill också

avskaffa dubbelbeskattningen på aktier. Det ökar

tillgången på riskkapital och stimulerar nytänkande

och entreprenörskap.

Fåmansbolagen diskrimineras i svensk

skattelagstiftning. Ett stort antal regler som

medför att personer som äger och driver sådana

företag måste betala högre skatt än andra har

införts. Vi har under flera år krävt att denna

särlagstiftning skall upphöra.

Dessutom vill vi införa en möjlighet att göra

riskkapitalavdrag för riskfyllda investeringar. Det

stimulerar tillkomsten av nya företag inom nya

expansiva verksamheter.

De krångliga s.k. 3:12-reglerna tvingar företagare

att ta ut en del av sin vinst som högbeskattad

arbetsinkomst. Reglerna missgynnar därmed aktivt

ägande i småföretag till fördel för passivt

kapitalägande samt missgynnar högavkastande och

riskfyllt företagande till förmån för lågavkastande

och relativt riskfritt företagande. Det råder en

bred samstämmighet om att dessa regler måste ändras.

Regeringen har begravt frågan om 3:12-reglernas

avskaffande i en utredning, och på grund av

regeringens senfärdighet finns det risk för att det

kan dröja åtskilliga år innan reglerna ändras. Det

är nu hög tid att dessa småföretagarfientliga regler

omedelbart avskaffas.

Behovet att få hjälp med hemnära tjänster är

stort. Det gäller såväl reparation och underhåll av

bostaden som hjälp med att sköta hushållet. Modera-

terna har tillsammans med Kristdemokraterna, Centern

och Folkpartiet lagt förslag om skattereduktion för

ersättning av hushållstjänster som utförs i hemmet.

Reduktionen skall vara 50 % av betald arbetskostnad

och maximeras till 25 000 kr per hushåll och år. För

underhåll och reparation av egna bostäder bör

motsvarande skattereduktion införas. Genom dessa

förändringar försvinner en del av de hinder som

finns för tjänstesektorns utveckling. Jämställdheten

stärks och nya arbetstillfällen tillkommer.

Den särskilda energiskatten på elektricitet

producerad i kärnkraftverk är från den synpunkten

irrationell. På sikt bör de produktionsskatter som

inte är kopplade till miljöbelastning tas bort.

Dessutom bör bensin- och dieselskatterna sänkas.

Som också anförs i flera av de nu aktuella

motionerna skulle Moderata samlingspartiets förslag

om en sänkning av skattetrycket ha positiva effekter

på en rad områden. I ett samhälle där människor

känner trygghet och oberoende ökar individens makt

över den egna arbetstiden och inslagen av stress och

utbrändhet minskar. Lönebildningen underlättas och

bidragsberoendet minskar. Det skulle också bli

lättare för konstnärer som har låga inkomster att

försörja sig på sin konst. Människor skulle få

bättre möjlighet att bidra till olika ideella

verksamheter och detta skulle förbättra t.ex.

idrottens villkor.

Vi tillstyrker med det anförda helt eller delvis

motionsyrkandena med nu aktuell inriktning.

2. Skattepolitikens inriktning (punkt 1) - fp

av Johan Pehrson (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 1 borde

ha följande lydelse:

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i reservationen anförs om

skattepolitikens inriktning. Därmed bifaller

riksdagen motion 2000/01:N323 yrkande 1 och avslår

motionerna 2000/01:Sk323 yrkande 48, 2000/01:Sk651,

2000/01:Sk677, 2000/01:Sk680, 2000/01:Sk691,

2000/01:

Sk733, 2000/01:Sk735 yrkandena 1 och 6,

2000/01:Kr230 yrkande 2, 2000/01:Kr537 yrkandena

14-16, 2000/01:N266 yrkande 6, 2000/01:N325 yrkande

22, 2000/01:A227 yrkande 3, 2000/01:A243 yrkande 5,

2000/01:

A244 yrkande 4 och 2000/01:A806 yrkande 4.

Ställningstagande

Skattetrycket behöver sänkas och skattepolitiken

inriktas på att skapa förutsättningar för jobb,

nyföretagande och ekonomisk tillväxt. I Folkpartiet

liberalernas budgetalternativ för 2001 och åren

därefter sänks skatterna och även

arbetsgivaravgifterna kraftigt. När det gäller

arbetsgivaravgifterna bedömer vi att den största

potentialen för nyföretagande och jobb finns i den

privata tjänstesektorn, och i vårt förslag riktar vi

därför hela sänkningen till denna del av ekonomin.

Vårt förslag innebär en sänkning med 5 procent-

enheter.

Vi inför också rejäla skattelättnader för

hushållstjänster. Tillsammans med Moderaterna,

Kristdemokraterna och Centerpartiet har vi

föreslagit en rejäl skattelättnad som innebär att

det vita priset på hushållstjänster kan halveras.

Med detta förslag kan tjänsterna bli tillgängliga

också för hushåll med normala inkomster, och svarta

jobb - som tyvärr är vanligt förekommande - kan bli

vita.

Värnskatten måste bort. Det skall löna sig att

arbeta!

Dubbelskatten på aktier måste slopas. Det är en av

de viktigaste åtgärderna för att långsiktigt

förbättra tillgången på riskvilligt kapital för

småföretagen. På kort sikt har utbudet av

riskkapital ökat, särskilt för företag inom IT- och

telekombranscherna. Det gäller dock att långsiktigt

säkra tillgången till riskkapital.

Förmögenhetsskatten måste sänkas för att på sikt

helt slopas. I dag är det vanliga småhusägare och

aktiesparare som betalar denna specialskatt för "de

rika", medan 17 av 18 börsmiljardärer får kraftig

nedsättning av skatten. I en internationaliserad

värld ter sig denna skatt alltmer omöjlig.

I Folkpartiet ser vi positivt på systemen med

andel i vinst. Vi tror att det ökar förståelsen för

företagandets villkor och höjer motivationen och

trivseln på arbetsplatserna. I ett läge där stressen

på arbetsmarknaden tycks öka är det angeläget med

åtgärder som ökar medarbetarnas medinflytande. Vi

vill därför slopa sociala avgifter på vinstandelar.

Många moderna företags största kapitaltillgång

ligger i de anställdas kunnande. För att företaget

skall kunna behålla denna tillgång är en väg att

bereda dem ägande i företaget, t.ex. genom

personaloptioner. I konsekvens med vår syn på

vinstandelar bör optionsbeskattningen ses över med

sikte på att en motsvarande skattelättnad skall

kunna ges.

Privat sparande ger trygghet åt individen och är

en viktig förutsättning för en väl fungerande

riskkapitalmarknad. Med ett ökande behov av återkom-

mande kompetensutveckling är ett sparande som kan

användas bl.a. för detta ändamål viktigt. Vi anser

att avdragsrätten för pensionssparande bör höjas

till 1,5 basbelopp.

Nystartade företag bör kunna få uppskov med

bolagsskatten ett antal år så länge pengarna inte

tas ur företaget. Detta underlättar för företagen

att växa med hjälp av eget kapital, vilket de flesta

småföretagare önskar. En helt dominerande andel av

småföretagarna anser att bolagets egna vinstmedel är

den viktigaste finansieringskällan, före både

banklån och leveranskrediter. Vi vill slopa

skattetillägget för fel i momsredovisningen.

Vi vill skapa generösare och enklare avdragsregler

för företagare med hemmet som arbetsplats.

Informationstekniken gör det lättare, rationellare

och allt vanligare att egenföretagare arbetar hemma,

men dagens regler försvårar denna form av

företagande.

Vi tillstyrker med det anförda motionsyrkandet om

att skattepolitiken skall ges denna inriktning.

3. Landsbygds- och glesbygdsavdrag (punkt 2) -

c

av Rolf Kenneryd (c).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 2 borde

ha följande lydelse:

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i reservationen anförs om en utredning

med sikte på snarast möjliga införande av ett

särskilt landsbygdsavdrag. Därmed bifaller riksdagen

motionerna 2000/01:Sk321 yrkande 9 och

2000/01:Sk693, bifaller delvis motion 2000/01:Sk734

och avslår motionerna 2000/01:Sk1001 och

2000/01:N325 yrkande 9 i denna del.

Ställningstagande

Att bo på landsbygden innebär oftast extra kostnader

för resor till och från affär och annan service, för

att skjutsa barn till och från idrott och annat

föreningsliv m.m. Långa avstånd och avsaknaden av

alternativa transportmedel gör bilen till en

nödvändighet. För att kompensera för kostnaden för

resor till och från arbetet har möjligheten till

reseavdrag funnits under många år. Detta kompenserar

inte för de många mil som körs för ovanstående

ändamål som är viktiga för barn, ungdomar och

föräldrar.

Kostnader som uppstår på grund av långa avstånd

till olika former av service måste därför

kompenseras. Centerpartiet anser därför att ett

landsbygdsavdrag bör införas. Dess närmare

utformning bör utredas med sikte på snarast möjliga

införande.

4. Landsbygds- och glesbygdsavdrag (punkt 2,

motiveringen)

- m, kd, fp

av Carl Fredrik Graf (m), Helena Höij (kd), Carl

Erik Hedlund (m), Marietta de Pourbaix-Lundin

(m), Catharina Hagen (m), Johan Pehrson (fp) och

Sven Brus (kd).

Ställningstagande

Vi är ense med utskottet om att skattereglerna så

långt möjligt bör vara utformade generellt för hela

landet och att i första hand andra medel bör

användas för att åstadkomma en regional utjämning.

När det gäller det kommunala utjämningssystemet

och de möjligheter att ta regionala hänsyn som detta

ger delar vi emellertid inte utskottets syn. Den

kritik som framförts mot det kommunala

utjämningssystemet är kraftig, och vi har utifrån

något olika utgångspunkter framfört krav som innebär

att dagens system bör ersättas med ett nytt system

som är enklare, mer överskådligt och bättre

respekterar det kommunala självstyret. Vi är mot

denna bakgrund inte beredda att hänvisa till att

dagens kommunala utjämningssystem ger möjlighet att

ta den typ av hänsyn som motionärerna eftersträvar.

Även med denna utgångspunkt avstyrker vi de

aktuella motionsyrkandena om landsbygdsavdrag,

glesbygdsavdrag m.m.

5. Tjänstesektorn (punkt 3) - m, kd, c, fp

av Carl Fredrik Graf (m), Helena Höij (kd), Carl

Erik Hedlund (m), Marietta de Pourbaix-Lundin

(m), Catharina Hagen (m), Rolf Kenneryd (c),

Johan Pehrson (fp) och Sven Brus (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 3 borde

ha följande lydelse:

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i reservationen anförs om förslag till

sänkt skatt på hushållsnära tjänster. Därmed

bifaller riksdagen motionerna 2000/01:Sk615,

2000/01:Sk704, 2000/01:Sk707, 2000/01:Sk728,

2000/01:Sk754, 2000/01:Sk1025 yrkande 11,

2000/01:N381 yrkande 14, 2000/01:A806 yrkande 3 och

2000/01:A812 yrkande 4 och bifaller delvis

motionerna 2000/01:Sk663, 2000/01:Sk698,

2000/01:Sk744, 2000/01:Sk753, 2000/01:Sk755,

2000/01:A809 yrkande 5 och 2000/01:N324 yrkande 11.

Ställningstagande

Vi föreslår att en skattereduktion på 50 % införs

för privatpersoners betalning av arbetskostnaden

inklusive moms för hushållstjänster som utförs i det

egna hemmet, upp till 25 000 kr per år.

Det finns en stor efterfrågan på hushållstjänster.

Totalt är nästan vart fjärde hushåll i Sverige

intresserat av hjälp ibland eller regelbundet. Vi

vet dock att det är det höga skatteuttaget som

hindrar efterfrågan och utbud från att mötas på en

vit marknad. Inkomstskatter, sociala avgifter och

moms driver upp timpriset till nivåer som nästan

inga hushåll med normala inkomster är beredda att

betala. Så gott som alla hushållstjänster, som

städning, fönsterputsning eller barnpassning, som

utförs mot betalning sker därför svart. Riks-

skatteverkets undersökningar visar att skatt på

oredovisade inkomster uppskattas till ca 60

miljarder kronor per år. Hushållstjänsterna utgör

sannolikt en betydande del av dessa miljarder.

Vårt förslag förbättrar förutsättningarna för den

vita marknaden för hushållstjänster.

1. Det gör svarta jobb vita. Det är djupt olyckligt

att orimliga skatteregler pressar människor till

svart arbete. För många unga riskerar den första

kontakten med arbetsmarknaden att bli svartjobb.

Genom vårt förslag till skattereduktion får de

som i dag arbetar svart möjlighet att inordna sig

i ett legalt system och som alla andra få del av

förmånerna i socialförsäkringssystemen:

sjukförsäkring, pension m.m.

2.

· Det ökar valfriheten för hushållen. Med ett ökat

utbud av servicetjänster ökar också valfriheten.

Människor får större möjlighet att välja mellan

att arbeta mycket och köpa tjänster till hemmet

eller att arbeta mindre och i stället göra

hemarbetet själva.

·

· Det ökar jämställdheten. Jämställdheten har

visserligen gjort framsteg under de senaste

decennierna, men fortfarande är det kvinnorna som

har huvudansvaret för hemmet och barnen och som

utför merparten av det oavlönade hemarbetet.

Skattereglerna hindrar kvinnor såväl från att

bjuda ut sitt kunnande på en vit marknad som att

köpa sig servicetjänster.

·

· Det ökar antalet jobb. Det är svårt att med någon

större precision ange hur många nya

arbetstillfällen som kan tillkomma med vårt

förslag. Helt klart är det ett betydande antal

personer, av vilka flera har svårt att komma in

på arbetsmarknaden, som genom vårt förslag får

arbete.

·

· Det ökar effektiviteten i ekonomin. Individens

fria val mellan fritid, oavlönat hemarbete och

beskattat marknadsarbete snedvrids av de stora

skattekilarna på tjänsteproduktion. Genom att

minska skattekilarna minskar snedvridningarna.

Människor kommer då i större utsträckning att

kunna köpa hushållstjänster och använda den

frigjorda tiden till ökat förvärvsarbete eller

till att tillbringa den med barnen.

·

Det är de tjänster som utförs i det egna hemmet

eller på den egna tomten som skall berättiga till

skattelättnad. Det innebär att skatten sänks för ett

antal hushållstjänster där det är lätt att "göra det

själv" och där någon vit marknad knappast

förekommer, exempelvis städning, gräsklippning och

barntillsyn. Förslaget omfattar även sådana tjänster

som redan delvis utförs på en vit marknad som

målning, snickeriarbete och reparation av

hushållsapparater. Däremot utesluts offentligt

subventionerade tjänster, exempelvis offentlig barn-

omsorg och andra tjänster som normalt inte utförs i

hemmet, exempelvis advokat- och arkitekttjänster.

När en privatperson köper en tjänst som är

berättigad till skattereduktion från ett företag

skall företaget dra av kundens skattereduktion

direkt vid betalningen. På kvittot kommer då att stå

hur mycket kunden har betalat och hur mycket

tjänsten skulle ha kostat om kunden betalat full

skatt. Företaget drar sedan av kundens

skattereduktion i den egna månatliga skattedeklara-

tionen.

Med det anförda tillstyrker vi helt eller delvis

de aktuella motionsyrkandena.

6. Barnomsorgskostnader (punkt 4) - m, kd, c,

fp

av Carl Fredrik Graf (m), Helena Höij (kd), Carl

Erik Hedlund (m), Marietta de Pourbaix-Lundin

(m), Catharina Hagen (m), Rolf Kenneryd (c),

Johan Pehrson (fp) och Sven Brus (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 4 borde

ha följande lydelse:

4. Riksdagen begär att regeringen lägger fram

förslag om en avdragsrätt för styrkta

barnomsorgskostnader i enlighet med vad som anförs i

reservationen. Därmed bifaller riksdagen motionerna

2000/01:Sk666 och 2000/01:Sf273 yrkande 23.

Ställningstagande

Vi anser att en bra barnomsorg på föräldrarnas

villkor är en grundförutsättning för att

förvärvsarbete skall bli möjligt för

småbarnsföräldrar. En rätt till avdrag för alla

typer av barnomsorg, såväl offentlig som privat,

ökar familjernas valfrihet och ger utrymme för

flexibla lösningar.

Vi föreslår därför att en rätt till avdrag för

styrkta barnomsorgskostnader införs. Rätten skall

gälla för samtliga barnomsorgskostnader oavsett

tillsynsform. Avdrag får göras med maximalt 50 000

kr per barn och år vid den kommunala taxeringen.

Kommunerna kompenseras för skattebortfallet. I en

kommun med genomsnittlig skattesats minskar den

skatt som familjen betalar med en knapp tredjedel av

de kostnader som dras av. Avdragsrätten kan

utnyttjas under hela förskoleperioden.

Avdragsrätten för styrkta barnomsorgskostnader

bidrar till att omvandla svart barnomsorg till vit.

Tillsammans med vårt förslag om barnomsorgskonto

ökar avdragsrätten möjligheterna att använda andra

typer av barnomsorgsformer än den kommunala.

Avdragsrätten minskar dessutom tröskeleffekterna vid

övergång till förvärvsarbete genom att den effektiva

kostnaden för barnomsorg sänks.

Med det anförda tillstyrker vi motionsyrkandena om

en avdragsrätt för styrkta barnomsorgskostnader.

7. Kompetenskonton (punkt 5) - m, kd, c, fp

av Carl Fredrik Graf (m), Helena Höij (kd), Carl

Erik Hedlund (m), Marietta de Pourbaix-Lundin

(m), Catharina Hagen (m), Rolf Kenneryd (c),

Johan Pehrson (fp) och Sven Brus (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 5 borde

ha följande lydelse:

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i reservationen anförs om

kompetenskonton. Därmed bifaller riksdagen delvis

motionerna 2000/01:Sk323 yrkande 44, 2000/01:Sk635,

2000/01:Ub280 yrkande 3, 2000/01:Ub281 yrkande 10,

2000/01:N267 yrkande 20, 2000/01:A225 yrkande 2,

2000/01:A277 yrkande 5, 2000/01:A278 yrkande 18 och

2000/01:A704 yrkande 2.

Ställningstagande

För att svenskt näringsliv skall stå väl rustat på

den globala arenan måste utbildningsnivån öka hos

arbetskraften på alla nivåer, från baskompetens till

spetskompetens. I framtiden kommer omsättningen på

kompetens att vara än snabbare än i dag. För en

civilingenjör eller en sjuksköterska kan det handla

om så korta perioder som fyra fem år innan

kunskaperna är för gamla och måste förnyas eller

kompletteras.

Vår förmåga att möjliggöra ett livslångt lärande

kommer att påverka företagens möjligheter att

rekrytera personal som stannar i Sverige. Det bör

vara ett gemensamt intresse för arbetsgivare och

varje anställd i företaget att satsa på medarbetares

kompetens för att utveckla såväl företaget som den

enskildes personliga kvalifikationer.

Vi anser att ett system med individuella

kompetenskonton bör införas och att det är viktigt

att de medel som finns avsatta för ändamålet sedan

år 2000 snarast kommer till användning. Systemet

skall ge möjlighet till var och en att, eventuellt

tillsammans med arbetsgivaren, spara till sin

kompetensutveckling på skattegynnade villkor. Staten

bör ikläda sig en utjämnande funktion för t.ex.

löntagare med låg lön. Egenföretagare bör kunna

kopplas till systemet genom speciella regler.

Med det anförda tillstyrker vi de aktuella

motionsyrkandena.

8. Idrottskonto (punkt 6) - c, mp

av Birger Schlaug (mp) och Rolf Kenneryd (c).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 6 borde

ha följande lydelse:

6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i reservationen anförs om ett konto för

inkomstutjämning över tiden för personer med starkt

varierande inkomster. Därmed bifaller riksdagen

motionerna 2000/01:Sk617, 2000/01:Sk708,

2000/01:Sk1023 och 2000/01:Kr524 yrkande 4.

Ställningstagande

Idrottsutövare kan under några aktiva år erhålla

höga, eller mycket höga, inkomster, ofta som en

följd av att man satsat intensivt på sin idrott.

Utbildning och "civil karriär" kommer ofta i andra

hand. Men de aktiva åren med höga inkomster kan å

andra sidan vara mycket begränsade till antalet.

De regler för inkomstutjämning genom exempelvis

olika former av pensionsarrangemang som för

närvarande finns är ofta klart otillräckliga.

Följden blir många gånger att idrottsutövare, efter

sin karriär, måste börja från början, inte minst med

utbildning. En annan följd är att framgångsrika

idrottsutövare av ekonomiska skäl väljer att bosätta

sig i något annat land. Sverige tappar därmed

goodwill och skatteinkomster. Problemet skulle till

väsentlig del kunna lösas med en möjlighet att

fördela inkomsten under en längre tidsperiod, t.ex.

genom att inrätta ett idrottskonto, som fungerar på

liknande sätt som ett skogskonto för skogsägare

eller upphovsmannakonto för författare.

Det innebär att uppskov med beskattning medges för

medel som avsätts till kontona ett visst år och att

beskattningen i stället sker det år medlen tas från

kontot. Med ett idrottskonto fonderas pengarna och

beskattas vid uttag. Motsvarande kan också gälla

andra med mycket osäkra eller mycket periodiska

inkomster såsom författare, konstnärer och musiker.

Frågan om införande av ett konto för utjämning i

vissa fall av inkomster över tiden bör med det

snaraste utredas.

9. Persondatorer och program (punkt 8) - kd, fp

av Helena Höij (kd), Johan Pehrson (fp) och Sven

Brus (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 8 borde

ha följande lydelse:

8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i reservationen anförs om ett särskilt

avdrag för datorer och program. Därmed bifaller

riksdagen motion 2000/01:T212 yrkande 40.

Ställningstagande

I Sverige består en stor del av klyftan i att

personer med anställning via sin arbetsgivare kan

erhålla subventionerade datorer medan den som t.ex.

är arbetslös inte har samma möjlighet. Detta är

orimligt särskilt med tanke på att det är den som är

arbetslös som kanske mest av allt behöver stöd att

utveckla sin datorvana. För att minska den s.k.

digitala klyftan som uppstår i ett samhälle med en

så snabb teknikutveckling som i dag borde även de

människor som vill men inte anser sig ha råd med

dator och Internet kunna t.ex. få göra ett

skatteavdrag.

I delstaten Minnesota finns det t.ex. möjligheter

för familjer med en inkomst som inte överstiger en

viss summa, att hjälpa sina barn med dator och

programvara genom ett speciellt skatteavdrag. Avdrag

kan även göras för viss utbildning, sommarläger och

instruktionsböcker. Även andra typer av skatteavdrag

finns i USA för att minska den digitala klyftan.

Riksdagen bör tillkännage för regeringen som sin

mening vad som anförs om att ett skatteavdrag för

att motverka den digitala klyftan bör övervägas.

10. Personaloptioner (punkt 9) - m, kd, c, fp

av Carl Fredrik Graf (m), Helena Höij (kd), Carl

Erik Hedlund (m), Marietta de Pourbaix-Lundin

(m), Catharina Hagen (m), Rolf Kenneryd (c),

Johan Pehrson (fp) och Sven Brus (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 9 borde

ha följande lydelse:

9. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i reservationen anförs om beskattningen

av personaloptioner. Därmed bifaller riksdagen

motionerna 2000/01:Sk324 yrkande 9, 2000/01:Sk735

yrkande 5, 2000/01:

T212 yrkande 41, 2000/01:T717 yrkande 2,

2000/01:T718 yrkande 1 och 2000/01:N267 yrkande 13.

Ställningstagande

Sverige måste vara globalt attraktivt, inte minst

vad avser att locka till sig kompetenta personer.

För växande företag, som är globala i sin själ, är

det inte svårt att tänka sig att förlägga

verksamheten på annan plats än i Sverige. För att

Sverige långsiktigt skall kunna konkurrera

framgångsrikt om den globala kompetensen måste en

kombination av gynnsamma villkor och personliga

utvecklingsmöjligheter säkerställas.

Ett sätt för många nya företag att försäkra sig om

kompetenta medarbetare är att skapa optionsprogram.

Det innebär att medarbetarna visserligen inte får

särskilt mycket betalt i lön under ett

uppbyggnadsskede, men i gengäld får de en utfästelse

att senare förvärva aktier i företaget. Man kan säga

att medarbetarna riskerar sitt humankapital på

liknande sätt som andra satsar penningkapital. Blir

företaget ett misslyckande förlorar man allt, blir

det en framgång kan avkastningen bli stor. I USA,

som är huvudaktör inom tillväxtbranscherna, är

attraktiva optionsprogram den i särklass viktigaste

konkurrensparametern vid rekrytering av personal.

Beskattningen är i flertalet delstater dessutom

förmånlig.

I Sverige beskattas personaloptioner oförmånligt

beroende bl.a. på höga socialförsäkringsavgifter och

höga inkomstskatter. Dessutom innebär lagstiftningen

för personaloptioner att företagens kostnader för

personaloptioner inte är tillräckligt förutsägbara.

Det medför särskilda problem för de små perso-

nalintensiva kunskapsföretag som saknar finansiell

styrka. Osäkerheten försvårar även framtida analys

och påverkar negativt marknadens värdering av

företagen, exempelvis vid en börsintroduktion.

I takt med att optionsprogrammen blir vanligare

ökar behovet av en anpassning av skattereglerna.

Beskattningen av personaloptioner bör skyndsamt ses

över både för dem som är långsiktigt verksamma i

Sverige och dem som arbetar här tillfälligt. Inte

minst socialavgifterna skapar problem. Konkurrensen

från länder med förmånligare beskattningsregler

måste tas som utgångspunkt vid översynen.

Det anförda bör riksdagen som sin mening ge

regeringen till känna.

11. Resor till och från arbetet (punkt 10) - m

av Carl Fredrik Graf (m), Carl Erik Hedlund (m),

Marietta de Pourbaix-Lundin (m) och Catharina

Hagen (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 10 borde

ha följande lydelse:

10. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i reservationen anförs om sänkta

bensinpriser, höjda avdrag för resor till och från

arbetet och resor till barnomsorg. Därmed bifaller

riksdagen delvis motionerna 2000/01:Sk639 yrkande 2

och 2000/01:A812 yrkande 10 och avslår motionerna

2000/01:Sk639 yrkande 3, 2000/01:N263 yrkande 8,

2000/01:N268 yrkande 12, 2000/01:N325 yrkande 9 i

denna del och 2000/01:MJ845 yrkande 10.

Ställningstagande

I ett land som Sverige med långa avstånd och stora

områden där alternativ till bilen ofta inte finns är

det viktigt att kostnaden för att använda egen bil

inte är för hög. Alla resor som görs är inte

arbetsresor. För att folk skall kunna bo i

glesbygden räcker det därför inte att t.ex. höja

avdraget för arbetsresor.

Bensinpriset har under de senaste åren stigit till

rekordnivåer genom en kombination av pris- och

skattehöjningar. Vi anser att de svenska bensin-

skatterna nu måste sänkas till en genomsnittlig

europeisk nivå och har därför i vårt

budgetalternativ föreslagit att skatten på bensin

och diesel sänks med 70 öre per liter inklusive moms

från årsskiftet.

Även reseavdraget behöver höjas och vi har i vårt

budgetalternativ föreslagit att avdraget bestäms

till 20 kr per mil i stället för nuvarande 16 kr per

mil.

Vid beräkning av avdrag för resor till och från

arbetet bör restiden även inkludera hämtning och

lämning av barn vid barnomsorg. Detta är för många

en förutsättning för att kunna arbeta, och denna tid

och omväg bör räknas in vid beräkning av

tidsvinsten.

Det anförda bör riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna.

12. Resor till och från arbetet (punkt 10) - kd

av Helena Höij (kd) och Sven Brus (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 10 borde

ha följande lydelse:

10. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i reservationen anförs om resor till och

från arbetet. Därmed bifaller riksdagen motionerna

2000/01:MJ845 yrkande 10, 2000/01:A812 yrkande 10,

bifaller delvis motion 2000/01:N263 yrkande 8 och

avslår motionerna 2000/01:Sk639 yrkandena 2 och 3,

2000/01:N268 yrkande 12 och 2000/01:N325 yrkande 9 i

denna del.

Ställningstagande

Gränsen för avdrag för resor till och från jobbet

bör enligt vår mening sänkas från 7 000 till 5 000

kr. Det innebär att resekostnader på ytterligare

2 000 kr blir avdragsgilla jämfört med i dag. Vidare

bör avdraget inkludera resor till och från

barnomsorg. Förslaget skall ses som ett stöd för

personer i glesbygd och andra som inte har möjlighet

att utnyttja kollektiva alternativ till bilen.

13. Resor vid kortvariga uppdrag (punkt 11) -

m, kd

av Carl Fredrik Graf (m), Helena Höij (kd), Carl

Erik Hedlund (m), Marietta de Pourbaix-Lundin

(m), Catharina Hagen (m) och Sven Brus (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 11 borde

ha följande lydelse:

11. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i reservationen anförs om ändrade regler

för resor vid kortvariga uppdrag. Därmed bifaller

riksdagen motion 2000/01:Sk784.

Ställningstagande

Vi anser att det är orimligt att en person som bjuds

in för att medverka i en intervju, ett debattprogram

eller liknande kan beskattas fullt ut för den res-

ersättning som utgår. Det kan innebära att den som

redan tidigare har svårt att göra sin stämma hörd i

medievärlden i stället avstår från att delta i

exempelvis samhällsdebatter.

Det är bra att frågan har behandlats av

Utredningen om avdrag för ökade levnadskostnader och

att det nu pågår ett arbete inom Regeringskansliet

med ett förslag om ändrade regler. Vi vill dock

understyrka att det är viktigt att ett sådant

förslag inte försenas ytterligare utan läggs fram

skyndsamt.

14. Bilförmån (punkt 12) - fp

av Johan Pehrson (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 12 borde

ha följande lydelse:

12. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i reservationen anförs om en översyn av

reglerna om beskattning av bilförmån. Därmed

bifaller riksdagen motion 2000/01:Sk783 och bifaller

delvis motionerna 2000/01:Sk613, 2000/01:Sk655,

2000/01:Sk710 och 2000/01:Sk729 yrkandena 1 och 2.

Ställningstagande

Grundprincipen för löneförmåner är och skall vara

att förmånen beskattas till sitt faktiska värde.

Detta gäller i dag inte för s.k. förmånsbilar.

Ett viktigt avsteg är det faktum att man i

förmånsbeskattningen inte skiljer mellan bilar som

ges som ren löneförmån och bilar som används

mestadels som tjänsteredskap. Detta gäller särskilt

för småföretagare. Samtidigt beskattas förmånen till

ett värde där den rörliga kostnaden blir ytterst

liten. Detta har fått till följd att den som har en

bil som löneförmån som man använder mycket privat

tjänar på detta jämfört med att ta ut lön, medan den

som har en bil att använda mycket i tjänsten men

lite privat tvingas betala en skatt som överstiger

privatförmånen.

För egenföretagaren kan detta innebära att ett

fordon som skulle behövas i företaget inte kan

anskaffas på grund av oacceptabla privatekonomiska

konsekvenser. Samtidigt skulle det vara önskvärt att

den rörliga kostnaden för privatbruk av förmånsbil

ökade och den fasta därmed minskade. Ett sådant

system riskerar dock att bli tekniskt alltför

komplicerat och svårkontrollerat. I grunden borde

det inte finnas skattemässiga skäl för en individ

att föredra att få ut lön i form av förmåner. Ett

gott företagarklimat har däremot inte för-

månsbeskattningsregler som försvårar eller

förhindrar ett praktiskt sätt att bedriva

verksamheten.

Ett andra viktigt avsteg är att det inte är bilens

faktiska inköpspris som utgör underlag för

förmånsvärderingen utan administrativt fastställda

priser, oaktat att man kan ha erhållit rejäla

rabatter eller köpt bilen begagnad till av olika

skäl påtagligt lägre pris. Den internationella

handeln ökar alltmer. Det gäller även bilar. Det är

bra att prisnivåerna utsätts för det konkurrenstryck

det innebär att kunden likaväl kan köpa sin bil i

ett annat land, där priset är mer förmånligt. Det

vore också bra om mindre och billigare bilar kunde

utgöra ett också skattemässigt fördelaktigare val,

både för konkurrensens och produktutvecklingens

skull.

Mot bakgrund av ovan nämnda skäl vore det

angeläget att en översyn av förmånsbilsbeskattningen

kunde göras.

15. Arbetsrum i bostaden (punkt 13) - m, fp

av Carl Fredrik Graf (m), Carl Erik Hedlund (m),

Marietta de Pourbaix-Lundin (m), Catharina Hagen

(m) och Johan Pehrson (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 13 borde

ha följande lydelse:

13. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i reservationen anförs om avdrag för

kostnader för arbetsrum i bostaden. Därmed bifaller

riksdagen motionerna 2000/01:Sk604, 2000/01:Sk608,

2000/01:Sk614 och 2000/01:Sk780.

Ställningstagande

Dagens samhällsutveckling på arbetsmarknaden präglas

bland annat av att alltfler arbetstagare utför

arbete i hemmet, s.k. distansarbete. Fler och fler

fasta arbetsplatser på en gemensam arbetsplats

ersätts av rörliga arbetsplatser och av ett

arbetssätt som innebär att en ökande del av arbetet

utförs i arbetstagarens hem.

Denna samhällsutveckling motiverar en radikal

omprövning av den hittillsvarande mycket stränga

lagstiftning beträffande rätt till skatteavdrag för

arbetsrum i hemmet som har gällt i princip

oförändrad i decennier. I våra förvaltningsdomstolar

har också utvecklats en extremt fyrkantig och rigid

rättspraxis på området. Denna praxis har i vissa

fall tagit sig närmast parodiska uttryck. Begrepp

som "från bostaden avskilt utrymme" har föranlett

företagare med särskilt arbetsrum i sin lägenhet att

undra om man måste mura igen dörren och ordna entré

till arbetsrummet via repstege.

Lagen och rättstillämpningen måste enligt vår

mening anpassas till rådande aktuella förhållanden

på arbetsmarknaden. Skattelagstiftningen riskerar

annars att kraftigt motverka en dynamisk och i

övrigt önskvärd utveckling.

Det anförda bör riksdagen som sin mening ge

regeringen till känna.

16. Ideellt skadestånd (punkt 14) - kd, mp

av Helena Höij (kd), Birger Schlaug (mp) och Sven

Brus (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 14 borde

ha följande lydelse:

14. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i reservationen anförs om ideellt

skadestånd. Därmed bifaller riksdagen motion

2000/01:

Sk618.

Ställningstagande

I ett uppmärksammat mål har Kammarrätten i Göteborg

fastslagit att skadestånd som en arbetsgivare

utbetalar därför att tillräckliga åtgärder inte

vidtagits med anledning av påstådda sexuella

trakasserier på arbetsplatsen skall räknas som

inkomst av tjänst och beskattas.

Ideella skadestånd som saknar samband med

skattepliktig verksamhet är normalt skattefria.

Enligt rådande praxis och kammarrättens utslag är

emellertid skadestånd som har sin grund i

anställningsförhållanden, oavsett om det i praktiken

rör sig om ideell skada eller ej, att betrakta som

skattepliktig inkomst av tjänst.

Vi anser att bristande åtgärder från

arbetsgivarens sida vid påståenden om sexuella

trakasserier skall ses som ideell skada på grund av

den kränkning och det lidande som en drabbad person

utsatts för. Detta bör enligt vår mening också slå

igenom i lagstiftningen. Det är märkligt, för att

inte säga i sig kränkande, att den typ av skadestånd

det här är fråga om beskattas som om det vore en

inkomst av tjänst. Jämställdhetslagen bör därför

ändras eller förtydligas så att skadestånd med

anledning av sexuella trakasserier på en arbetsplats

blir skattefria.

Det anförda bör riksdagen som sin mening ge

regeringen till känna.

17. Privata pensionsförsäkringar (punkt 15) -

m, kd

av Carl Fredrik Graf (m), Helena Höij (kd), Carl

Erik Hedlund (m), Marietta de Pourbaix-Lundin

(m), Catharina Hagen (m) och Sven Brus (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 15 borde

ha följande lydelse:

15. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i reservationen anförs om förslaget om

avskaffad avdragsrätt för privata pensionsförsäk-

ringar. Därmed bifaller riksdagen motion

2000/01:Sk628 och avslår motionerna 2000/01:Sk669

och 2000/01:Sk788.

Ställningstagande

Över två miljoner svenskar lägger regelbundet undan

pengar för att komplettera sin kommande

ålderspension med en pensionsförsäkring. Det

långsiktiga sparandet för ålderdomen är av största

betydelse för enskilda människor och för samhället i

stort.

Hittills har statsmakterna velat uppmuntra ett

kompletterande sparande från medborgarnas sida för

att utjämna inkomster över tiden. Det har med rätta

ansetts vara värt att premiera enskildas

ansvarstagande för ålderdomen. Det har dessutom

bidragit till kapitalbildningen i samhället.

Sparandet i pensionsförsäkringar är avdragsgillt

inom vissa ramar, vilket innebär att inkomst-

beskattningen skjuts upp tills försäkringen faller

ut, i regel efter många år. Den avkastningsskatt som

löpande tas ut på försäkringen är lägre än skatten

på annat sparande.

Nyligen presenterade Finansmarknadsutredningen ett

batteri med förslag. Ett av förslagen innebär att

avdragsrätten för privata pensionsförsäkringar skall

avskaffas. Förslaget kan möjligen vara föranlett av

att de statliga utredningarnas förslag måste vara

finansierade, och kanske såg utredningen ett

avskaffande av avdragsrätten för

pensionsförsäkringar som en finansiering av andra -

också angelägna - reformer för sparande och

kapitalbildning.

Vi anser att utredningens förslag om att avskaffa

avdragsrätten är helt orimligt. De regler som

omgärdar ett långsiktigt privat sparande måste vara

stabila. Människor som under många år planerat för

sin ålderdom genom eget pensionssparande har rätt

att avkräva statsmakten ett ansvarsfullt beteende.

Riksdagen bör därför som in mening ge regeringen

till känna att det inte är aktuellt att avskaffa

avdragsrätten för pensionssparande. I övrigt

avstyrker vi motionsyrkandena.

18. Gåvor till ideell verksamhet, m.m.

(punkt 16) - m, kd

av Carl Fredrik Graf (m), Helena Höij (kd), Carl

Erik Hedlund (m), Marietta de Pourbaix-Lundin

(m), Catharina Hagen (m) och Sven Brus (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 16 borde

ha följande lydelse:

16. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i reservationen anförs om en avdragsrätt

för gåvor till ideell verksamhet. Därmed bifaller

riksdagen motion 2000/01:Sk658 i denna del, bifaller

delvis motion 2000/01:Sk670 och avslår motion

2000/01:Sk787.

Ställningstagande

Med tanke på de kraftiga nedskärningar som görs av

den offentliga sektorn bör nu tiden vara inne att

genom skatteavdrag för donationer till ideella före-

ningar frigöra kapital och resurser som annars

aldrig kommit dessa till del. I länder som har en

utvecklad tradition av skatteavdrag även för större

eller mindre donationer under donatorns levnad har

betydande belopp donerats som möjliggjort stora

satsningar på idrott, forskning och andra välgörande

ändamål. Denna typ av avdragsrätt finns i många

andra länder som t.ex. USA, Frankrike, Holland,

England, Belgien och Norge.

Att införa en avdragsrätt för gåvor till ideella

organisationer skulle definitivt öka föreningslivets

och den ideella sektorns möjligheter att öka i

omfattning. En positiv effekt av denna avdragsrätt

är också att de organisationer som har god kontakt

med sina medlemmar och sympatisörer förmodligen

skulle premieras. Organisationer som har dålig

kontakt med sina medlemmar och kanske bara överlever

genom kommunala bidrag får starka incitament att

förbättra sina kontakter med verkligheten.

Regeringen bör få i uppdrag att utreda den närmare

utformningen av en sådan avdragsrätt.

Det anförda bör riksdagen som sin mening ge

regeringen till känna.

19. Ideella föreningars ersättning till ledare

m.m. (punkt 18) - m

av Carl Fredrik Graf (m), Carl Erik Hedlund (m),

Marietta de Pourbaix-Lundin (m) och Catharina

Hagen (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 18 borde

ha följande lydelse:

18. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i reservationen anförs om ideella

föreningars ersättning till ledare m.m. Därmed

bifaller riksdagen motion 2000/01:Sk688 och avslår

motion 2000/01:Sk658 i denna del.

Ställningstagande

Idrottens betydelse för ungdomar går inte nog att

betona. Den ger kamratskap och umgänge, bättre hälsa

genom träning som är betydelsefullt för att få en

bra start i livet, och det ger en socialt viktig och

meningsfull fritid. Vi vet genom många rapporter att

många ungdomar sitter stilla mycket, vilket innebär

för lite fysisk aktivitet. Det påverkar skolarbetet

och hälsan negativt.

Ungdomsidrottens verksamhet gör att många barn,

som annars skulle få olika sociala problem, kan

hålla sig borta från skadliga miljöer. Det finns i

Sverige tusentals ledare, ofta föräldrar, som

engagerar sig inom ungdomsidrotten. De lägger ner

mycket tid och kraft för att deras egna eller andras

barn skall få delta i olika idrottsaktiviteter.

Verksamhet som är kopplad till ungdomsidrott är

enbart positiv för samhället.

Vi anser att det bör utredas om det är möjligt att

göra den här typen av ersättningar skatte- och

avgiftsfria. Det anförda bör riksdagen som sin

mening ge regeringen till känna.

20. Ideella föreningars ersättning till ledare

m.m. (punkt 18) - kd

av Helena Höij (kd) och Sven Brus (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 18 borde

ha följande lydelse:

18. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i reservationen anförs om ideella

föreningars ersättning till ledare m.m. Därmed

bifaller riksdagen motion 2000/01:Sk658 i denna del

och avslår motion 2000/01:Sk688.

Ställningstagande

Den ideella sektorn är något mycket värdefullt som

bör stödjas. Många ideella organisationer gör en

fantastisk insats; Rädda Barnen, Frälsningsarmén,

BRIS, Röda korset, Scouterna och idrottsrörelsen för

att nämna några vid namn. Det är dock inte lätt att

bedriva ideell verksamhet i Sverige. Höga skatter

och arbetsgivaravgifter är en viktig orsak till att

många föreningar och organisationer dras med en

dålig ekonomi.

För idrottsföreningar gäller speciella regler vid

utbetalning av ersättning till idrottsutövare.

Understiger föreningens ersättning till en utövare

ett halvt basbelopp per år utgår inte

arbetsgivaravgift och löneskatt. Vidare kan ett

schablonavdrag på upp till 3 000 kr medges för

kostnader för t.ex. idrottsredskap.

Vi anser att samma regler bör gälla hela den

ideella sektorn. Därigenom kan föreningslivet slippa

en hel del byråkrati och kostnader när man arvoderar

olika funktionärer och personer som medverkar vid

olika arrangemang.

Det anförda bör riksdagen som sin mening ge

regeringen till känna.

21. Fackföreningsavgifter (punkt 24,

motiveringen) - m

av Carl Fredrik Graf (m), Carl Erik Hedlund (m),

Marietta de Pourbaix-Lundin (m) och Catharina

Hagen (m).

Ställningstagande

Avdrag för medlemsavgift till fackförening medges

inte enligt gällande regler. När det gäller

arbetsgivarnas rätt till avdrag för avgifter till

arbetsgivarorganisationer föreligger inte heller

någon avdragsrätt för den del av avgiften som avser

utgifter för föreningsangelägenheter eller

serviceåtgärder. Däremot får arbetsgivarna avdrag

för den del av avgiften som avser medel för

konfliktändamål. Anledningen är att sådana avgifter

anses ha karaktär av försäkringspremie och därför, i

enlighet med grundläggande principer för

företagsbeskattningen, är avdragsgilla. Den

skattemässiga jämställdheten mellan arbetstagare och

arbetsgivare upprätthålls genom att utbetalda kon-

fliktersättningar är skattepliktiga för arbetsgivare

men inte för fackföreningsmedlemmar.

FARA-utredningens förslag innebär att den

nuvarande skattemässiga neutraliteten mellan

arbetsgivare och arbetstagare upphävs. En större del

av fackföreningsavgiften skall enligt utredningens

förslag berättiga till skattereduktion.

Vi anser att de nu gällande reglerna är neutrala

och är inte beredda att tillstyrka tillkännagivanden

till regeringen om att de skall ändras. Vi avstyrker

därför - i likhet med utskottet - de nu aktuella

motionsyrkandena.

22. Dubbel bosättning (punkt 26) - m

av Carl Fredrik Graf (m), Carl Erik Hedlund (m),

Marietta de Pourbaix-Lundin (m) och Catharina

Hagen (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 26 borde

ha följande lydelse:

26. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i reservationen anförs om att

avdragsrätten för ökade levnadskostnader vid dubbel

bosättning bör utvidgas. Därmed bifaller riksdagen

motion 2000/01:Sk785 och bifaller delvis motion

2000/01:Sk786.

Ställningstagande

En skattskyldig som på grund av sitt arbete flyttar

till ny bostadsort och behåller bostaden på den

tidigare bostadsorten kan medges avdrag för ökade

levnadskostnader beroende på vederbörandes bostads-

och familjeförhållanden. Vid dubbel bosättning

medges gifta och sammanboende par avdrag under

längst tre år och ensamstående skattskyldiga under

längst ett år. Avdrag under längre tid kan medges om

det finns särskilda skäl. Därefter krävs att den

skattskyldige flyttar till den ort där han har sitt

arbete eller att han bestrider sina kostnader för

dubbel bosättning av beskattade pengar. Det första

alternativet är för många omöjligt av familjeskäl,

det andra är det av ekonomiska skäl.

Möjligheten att få avdrag för ökade

levnadskostnader vid tillfälligt arbete var fram

t.o.m. 1998 års taxering begränsad till två år.

Avdrag kunde medges under längre tid än två år, om

"anställningens natur" eller "andra särskilda skäl"

talade för det. I syfte att underlätta rörligheten

på arbetsmarknaden och samtidigt göra reglerna

enklare och mer förutsebara har riksdagen slopat

tvåårsgränsen för avdrag för ökade levnadskostnader

vid tillfälligt arbete fr.o.m. 1999 års taxering.

Avdrag skall medges så länge det tillfälliga arbetet

pågår och förutsättningarna i övrigt för avdrag är

uppfyllda (prop. 1998/99:83, bet. 1998/99:SkU17).

Det är en händelse som ser ut som en tanke att denna

regel bara tar sikte på behoven hos

anläggningsarbetare och liknande.

Vi anser att tiden nu är mogen att ta steget att

utvidga gränsen även vid permanent arbete utanför

hemorten. Det skulle öka möjligheterna att bo och

arbeta i glesbygd och förbättra rörligheten på

arbetsmarknaden. Det skulle också ge positiva

effekter genom att små kommuner i glesbygden får

bättre möjligheter behålla mer av sitt vikande

befolkningsunderlag.

Riksdagen har under våren 2000 gjort ett

tillkännagivande till regeringen om att en

utvidgning av avdragsrätten för ökade

levnadskostnader vid dubbel bosättning skulle kunna

ge positiva effekter genom ökad rörlighet på arbets-

marknaden och förbättrade möjligheter att bo och

arbeta i glesbygd och att det finns skäl att

genomföra en kompletterande utredning som belyser

dessa effekter, liksom den statsfinansiella

kostnaden.

Med hänsyn till den tid som gått sedan riksdagens

tillkännagivande finns det enligt vår mening skäl

för riksdagen att på nytt ge regeringen till känna

att tiden nu är mogen att utvidga avdragsrätten för

ökade levnadskostnader även vid dubbel bosättning.

Regeringen bör enligt vår mening återkomma med ett

förslag med denna inriktning.

Det anförda bör riksdagen som sin mening ge

regeringen till känna.

23. Försvarsmakten (punkt 27) - m

av Carl Fredrik Graf (m), Carl Erik Hedlund (m),

Marietta de Pourbaix-Lundin (m) och Catharina

Hagen (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 27 borde

ha följande lydelse:

27. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i reservationen anförs om en översyn av

skattereglerna i syfte att optimera dessa för

Försvarsmaktens intresse. Därmed bifaller riksdagen

motion 2000/01:Sk782.

Ställningstagande

Försvarsmakten är, åtminstone i ekonomiska termer,

statens största enskilda myndighet. Den svenska

officerskåren tjänstgör under förhållanden som i

stor utsträckning vore helt främmande på den civila

arbetsmarknaden. Till denna beskrivning av office-

rens tjänstgöring i Sverige kommer dessutom den

under senare år allt vanligare tjänstgöringen

utomlands som innebär än större uppoffringar och

risker för de enskilda officerarna.

I den svenska skattelagstiftningen finns en rad

bestämmelser som formats utan att Försvarsmaktens

särskilda behov av personalrörlighet och rekrytering

beaktats. I åtskilliga fall är det dessutom så att

dessa för verksamheten väsentliga mål direkt

motverkas av regelverket - och dess tillämpning - på

skatteområdet. Inom landet hänger problemen samman

med dels folkbokföringen av personal med tillfällig

anställning (tidsbegränsad placering), dels

begränsningen av avdraget för dubbel bosättning och

hemresor till en tidsperiod av maximalt tre år.

Kommunalskattelagen medger inte avdrag trots att man

kan tvingas byta arbetsplats (tidigare myndighet) på

samma ort och påbörja en ny tidsbegränsad period.

Ett exempel på detta är att först vara lärare vid en

skola för att därefter tjänstgöra vid en stab eller

vice versa inte går ihop ekonomiskt. Eftersom

Försvarsmakten ofta tillämpar beordrad, men

tidsbegränsad tjänstgöring i flera på varandra

direkt följande perioder, innebär det att den

enskilde inte kan flytta till en ny arbetsort.

Personalplaneringen sker nämligen ofta i perioder om

två till tre år. Det senare även beroende på det

senaste decenniets återkommande omorganisation av

militär verksamhet.

I den internationella verksamheten är det främst

två förhållanden som medför problem.

Förmånsbeskattning sker i dag också av måltider som

intas under fältliknande förhållanden. Detta har

mycket svårt att få acceptans av personalen.

Särskilt besvärande blir det eftersom de delar av

traktamentet som blir kvar efter avdrag är mycket

små. I dag medger det s.k. utlandstraktamentet ingen

eller ringa handlingsfrihet vad avser tid eller

plats för intagande av måltid. Vidare skapar

förmånsbeskattningen av stöd för hemmavarande pro-

blem. Här måste skapas möjligheter att utan

förmånsbeskattning få hjälp med allt ifrån

heltids/deltidsuppfyllnad i form av lön för

hemmavarande make/maka, till joursystem för praktisk

hjälp med t.ex. barnpassning. När den enskilde

officeren åläggs ett tungt utlandsuppdrag med

politiskt prioriterat syfte innebär det med dagens

regler ett kanske lika tungt "uppdrag" för den

hemmavarande utan vare sig ersättning eller stöd.

Dagens skatteregler är som beskrivits långt ifrån

optimala för verksamhetsintresset hos statens

största myndighet. En myndighet vars funktionssätt

är av avgörande betydelse inte bara för Sveriges

fred och frihet utan också för våra möjligheter att

i samverkan med andra länder upprätthålla fred och

frihet i andra delar av världen. Det är oacceptabelt

att staten i sin roll som uppdragsgivare och

beslutsfattare i säkerhetspolitiska frågor direkt

motverkas i sitt syfte av statliga beslut på

skatteområdet.

Enligt vår mening bör en översyn av skattereglerna

genomföras snarast möjligt. Det anförda bör

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna.

24. Svenskar i utlandet (punkt 28) - m

av Carl Fredrik Graf (m), Carl Erik Hedlund (m),

Marietta de Pourbaix-Lundin (m) och Catharina

Hagen (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 28 borde

ha följande lydelse:

28. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i reservationen anförs om svenskar i

utlandet. Därmed bifaller riksdagen motion 2000/01:

Sk793 yrkande 1.

Ställningstagande

Människors möjlighet och benägenhet att flytta

mellan olika länder ökar alltmer. Detta ställer i

sin tur större krav på bland annat

skattelagstiftningen. När det gäller beskattning av

arbete så följer av OECD:s modellavtal att

inkomsterna i regel tas upp till beskattning i det

land personen i fråga arbetar.

För de flesta svenskar som är bosatta och arbetar

i utlandet gäller att man skall betala sin skatt i

det land där man bor. Ett undantag är dock skatt på

pensioner från stat och kommun som beskattas i

Sverige för svenskar i utlandet. För undvikande av

dubbelbeskattning finns ofta särskilda avtal mellan

länderna.

När det gäller förhållandena för svenska

pensionärer som är bosatta i Spanien, så medger inte

Sverige avräkning av den skatt som betalats i

Sverige förrän den faktiskt erlagts.

Jämkningsmöjligheter saknas. Detta kan leda till

likviditetsproblem för den enskilde. Sverige har

möjlighet att tillsammans med Spanien ändra i

dubbelbeskattningsavtalet. Ett annat alternativ är

att ändra i intern svensk lagstiftning. Det senare

torde var den mest framkomliga vägen.

Enligt vår mening bör principen vara att svenska

medborgare inte skall behöva betala skatt på sina

inkomster till två stater, för att först i efterhand

få tillbaka skatten från en av de berörda staterna

genom avräkning. Regeringen bör därför återkomma

till riksdagen med ett förslag som innebär att denna

olägenhet undanröjs.

Det anförda bör riksdagen som sin mening ge

regeringen till känna.

Särskilda yttranden

Utskottets beredning av ärendet har föranlett

följande särskilda yttranden. I rubriken anges inom

parentes vilken punkt i utskottets förslag till

riksdagsbeslut som behandlas i avsnittet.

1. Skattepolitikens inriktning (punkt 1) - kd

av Helena Höij (kd) och Sven Brus (kd).

Ställningstagande

Vi ser det som en viktig och prioriterad uppgift att

skapa en skattestruktur som gör att fler kan klara

sig på sin egen lön och inte tvingas vara beroende

av bidrag för att få hushållsekonomin att gå ihop

och föreslår bl.a. inkomstskattesänkningar för alla.

Stabila och goda villkor bör skapas för fler och

växande företag och därigenom öka sysselsättningen,

minska arbetslösheten och trygga välfärden. Här

ingår bl.a. en kraftig sänkning av arbetsgivaravgif-

terna.

Vi ser ingen anledning att i detta ärende

återupprepa våra förslag utan hänvisar till den

inriktning av skattepolitiken som vi redovisat i

betänkandet 2000/01:FiU1.

2. Skattepolitikens inriktning (punkt 1) - c

av Rolf Kenneryd (c).

Ställningstagande

Centerpartiet för en politik för ett decentraliserat

och ekologiskt samhälle med en stark ekonomi och har

aktivt medverkat till att den svenska ekonomin nu är

stark. Vi har under höstens budgetbehandling

föreslagit skattesänkningar och reformer på

arbetsmarknaden för att öka sysselsättningen och

stärka välfärden. Vi prioriterar sänkt inkomstskatt

för låg- och medelinkomsttagare samt sänkt skatt på

företagande och boende. Centerpartiet arbetar också

för att långsiktigt öka miljörelateringen i

skattesystemet.

Jag ser ingen anledning att i detta ärende

återupprepa våra förslag utan hänvisar till den

inriktning av skattepolitiken som vi redovisat i

betänkandet 2000/01:FiU1.

3. Landsbygds- och glesbygdsavdrag (punkt 2) -

v

av Per Rosengren (v) och Claes Stockhaus (v).

Ställningstagande

Den regionalpolitiska utredningen har i sitt

slutbetänkande behandlat frågan om ett

landsbygds/glesbygdsavdrag. Utredningens

slutbetänkande är nu föremål för överväganden inom

Regeringskansliet.

I denna fråga avvaktar vi resultatet av

regeringens överväganden.

4. Resor till och från arbetet (punkt 10) - c

av Rolf Kenneryd (c).

Ställningstagande

I Centerpartiets budgetalternativ finns förslag som

innebär att reseavdraget höjs till 20 kr per mil. En

höjd avdragsrätt gör att människor har en fortsatt

möjlighet att bo kvar eller flytta till mindre orter

där arbetsresorna ofta är långa. Ett höjt reseavdrag

ökar även den regionala rörligheten på arbetsmark-

naden och bidrar därmed till ett större

arbetskraftsutbud även i mindre orter. Riskerna för

arbetskraftsbrist inom vissa yrken minskas därmed.

Vi har också föreslagit att reseavdraget skall

omfatta resor till och från barnomsorg.

Våra yrkanden har i denna del behandlats under

hösten i 2000/01:FiU1.

5. Arbetsrum i bostaden (punkt 13) - kd

av Helena Höij (kd) och Sven Brus (kd).

Ställningstagande

Distansutredningen har i SOU 2000:115 bl.a.

föreslagit att ett schablonavdrag, som motsvarar det

som gäller för näringsidkare införs vid inkomst av

tjänst. Förslaget innebär att arbetstagare medges

avdrag för bostadskostnad, även om någon del av

bostaden inte särskilt inrättats för verksamheten,

om arbete i tjänsten utförts i bostaden minst 800

timmar under beskattningsåret och det med hänsyn

till arbetet eller anställningens art har varit

motiverat att utföra arbetet i bostaden.

Med hänsyn till att Distansutredningens förslag nu

är föremål för överväganden inom Regeringskansliet

ser vi inte något skäl att nu framställa yrkanden i

denna fråga. Om det dock visar sig att regeringens

förslag dröjer eller inte tar tillräcklig hänsyn

till Distansutredningens förslag är vi beredda att

återkomma i frågan.

6. Ideellt skadestånd (punkt 14) - v

av Per Rosengren (v) och Claes Stockhaus (v).

Ställningstagande

Om ett skadestånd utgör gottgörelse för själsligt

lidande t.ex. ärekränkning, sveda och värk, lyte

eller men är det ett ideellt skadestånd. Sådana

engångsbelopp är skattefria om de inte har ett för

starkt samband med ett anställningsförhållande.

Härvid fäster domstolarna stort avseende vid om

ersättningen utbetalas från en arbetsgivare eller

f.d. arbetsgivare. Skadestånd på grund av uppsägning

har t.ex. ansetts utgöra skattepliktig ersättning

och därför upptagits till beskattning.

När det gäller beskattningen av skadestånd som en

arbetsgivare betalar därför att tillräckliga

åtgärder inte vidtagits med anledning av ett

påstående om att det förekommer sexuella

trakasserier på arbetsplatsen följer dessa

avgöranden den praxis som etablerats för ideella

skadestånd.

Även om det eventuellt kan finnas skäl att närmare

överväga om den praxis som utvecklats för ideella

skadestånd i anställningsförhållanden behöver ändras

på något sätt är vi inte beredda att nu ställa oss

bakom de yrkanden som väckts i frågan.

Bilaga

Förteckning över behandlade förslag

Motioner från allmänna motionstiden

2000/01:Sk321 av Lennart Daléus m.fl. (c) vari

föreslås att riksdagen fattar följande beslut:

9. Riksdagen beslutar ge regeringen i uppdrag att

utreda ett landsbygdsavdrag med införande år 2002 i

enlighet med vad i motionen anförs.

2000/01:Sk323 av Alf Svensson m.fl. (kd) vari

föreslås att riksdagen fattar följande beslut:

44. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om individuella

utbildningskonton.

48. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om en skatteväxling för

miljön och jobben.

2000/01:Sk324 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) vari

föreslås att riksdagen fattar följande beslut:

9. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om skatt på

personaloptioner.

2000/01:Sk604 av Marietta de Pourbaix-Lundin och

Tomas Högström (m) vari föreslås att riksdagen

fattar följande beslut: Riksdagen tillkännager för

regeringen som sin mening vad i motionen anförs om

förslag till sådan ändring i berörd lagstiftning att

rätten till skatteavdrag för arbetsrum i bostaden

utvidgas.

2000/01:Sk608 av Inger Strömbom (kd) vari föreslås

att riksdagen fattar följande beslut: Riksdagen

tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om behovet av en anpassning av

skattereglerna kring distansarbete så att den nya

teknikens möjligheter att skapa nya arbetsvillkor

och nya arbetstillfällen inte hindras.

2000/01:Sk613 av Maria Larsson (kd) vari föreslås

att riksdagen fattar följande beslut: Riksdagen

tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om avskaffande av körjournaler för

att i stället införa en schablonbeskattning.

2000/01:Sk614 av Sten Tolgfors och Gunnar Axén (m)

vari föreslås att riksdagen fattar följande beslut:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om avdragsrätt för den del av

bostadsytan som används för arbete.

2000/01:Sk615 av Catharina Elmsäter-Svärd och

Margareta Cederfelt (m) vari föreslås att riksdagen

fattar följande beslut: Riksdagen beslutar införa en

skattereduktion för hemnära tjänster i enlighet med

vad som anförs i motionen.

2000/01:Sk617 av Birgitta Sellén och Marianne

Andersson (c) vari föreslås att riksdagen fattar

följande beslut: Riksdagen tillkännager för

regeringen som sin mening vad i motionen anförs om

införande av ett idrottskonto.

2000/01:Sk618 av Kjell Eldensjö och Ingemar Vänerlöv

(kd) vari föreslås att riksdagen fattar följande

beslut: Riksdagen tillkännager för regeringen som

sin mening vad i motionen anförs om översyn av

lagstiftningen vad avser skatt på skadestånd vid

sexuella trakasserier på arbetsplats.

2000/01:Sk628 av Göran Hägglund (kd) vari föreslås

att riksdagen fattar följande beslut: Riksdagen

tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om avdragsrätten för privata

pensionsförsäkringar.

2000/01:Sk635 av Ola Karlsson och Per-Samuel Nisser

(m) vari föreslås att riksdagen fattar följande

beslut: Riksdagen tillkännager för regeringen som

sin mening vad i motionen anförs om att låta utreda

ett system med avdragsrätt för

fortbildningskostnader.

2000/01:Sk638 av Inger Strömbom (kd) vari föreslås

att riksdagen fattar följande beslut: Riksdagen

tillkännager för regeringen som sin mening att

förhandlingar om gränsgångaravtal snarast bör upptas

med Danmark.

2000/01:Sk639 av Ingvar Eriksson och Anders G

Högmark (m) vari föreslås att riksdagen fattar

följande beslut:

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om bilavdrag vid

arbetsresor.

3. Riksdagen begär att regeringen lägger fram

förslag till ändring gällande bilens betydelse i ett

fungerande samhälle i enlighet med vad som anförs i

motionen.

2000/01:Sk651 av Stefan Hagfeldt (m) vari föreslås

att riksdagen fattar följande beslut: Riksdagen

tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om vikten av att bryta

bidragsberoendet.

2000/01:Sk655 av Per Rosengren och Marie Engström

(v) vari föreslås att riksdagen fattar följande

beslut: Riksdagen begär att regeringen lägger fram

förslag till ändring av skattereglerna i enlighet

med vad i motionen anförs om förmånsvärde.

2000/01:Sk658 av Mikael Oscarsson (kd) vari föreslås

att riksdagen fattar följande beslut: Riksdagen

tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om att utreda på vilka sätt den

ideella sektorn skulle kunna stödjas i fråga om

avdragsrätt för gåvor till ideella organisationer,

reducerade arbetsgivaravgifter samt reseavdrag för

resor vid ideella barn- och ungdomsverksamheter.

2000/01:Sk663 av Inger Strömbom (kd) vari föreslås

att riksdagen fattar följande beslut: Riksdagen

begär att regeringen låter utreda ett tidigarelagt

reavinstskatteavdrag med syfte att omfördela

skattebelastningen så att skattereduktion erhålls i

samband med förbättringsåtgärder.

2000/01:Sk666 av Marietta de Pourbaix-Lundin (m)

vari föreslås att riksdagen fattar följande beslut:

Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag

om att införa en avdragsrätt för styrkta

barnomsorgskostnader i enlighet med vad som anförs i

motionen.

2000/01:Sk667 av Marietta de Pourbaix-Lundin (m)

vari föreslås att riksdagen fattar följande beslut:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om att öar utan bro- eller

tunnelförbindelse med fastlandet skall bli

öskatteparadis.

2000/01:Sk669 av Tuve Skånberg (kd) vari föreslås

att riksdagen fattar följande beslut: Riksdagen

tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om begränsningar för förmånstagare

till pensionsförsäkringar.

2000/01:Sk670 av Tuve Skånberg och Harald Bergström

(kd) vari föreslås att riksdagen fattar följande

beslut: Riksdagen tillkännager för regeringen som

sin mening att frågan om skatteavdrag för gåvor till

ideella föreningar och liknande ändamål utreds.

2000/01:Sk677 av Margareta Cederfelt (m) vari

föreslås att riksdagen fattar följande beslut:

Riksdagen beslutar att införa lika procentuell skatt

i enlighet med vad som anförs i motionen.

2000/01:Sk680 av Carl Fredrik Graf m.fl. (m) vari

föreslås att riksdagen fattar följande beslut:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om behovet av förändringar i

skattesystemet.

2000/01:Sk686 av Maud Ekendahl och Jeppe Johnsson

(m) vari föreslås att riksdagen fattar följande

beslut: Riksdagen tillkännager för regeringen som

sin mening vad i motionen anförs om avdragsrätt i

deklarationen för privata larm- och

trygghetsanordningar.

2000/01:Sk688 av Per-Samuel Nisser och Catharina

Elmsäter-Svärd (m) vari föreslås att riksdagen

fattar följande beslut: Riksdagen tillkännager för

regeringen som sin mening vad i motionen anförs om

ungdomsidrotten och ersättningar till ledare.

2000/01:Sk691 av Margit Gennser (m) vari föreslås

att riksdagen fattar följande beslut: Riksdagen

tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om att det är viktigt att snarast

tillsätta en utredning om hur den progressiva

inkomstskatten skall avvecklas.

2000/01:Sk693 av Sofia Jonsson (c) vari föreslås att

riksdagen fattar följande beslut: Riksdagen

tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om införande av landsbygdsavdrag.

2000/01:Sk698 av Birgitta Carlsson och Marianne

Andersson (c) vari föreslås att riksdagen fattar

följande beslut: Riksdagen tillkännager för

regeringen som sin mening vad i motionen anförs om

att återinföra, vidareutveckla och permanenta ROT-

avdraget.

2000/01:Sk699 av Birgitta Carlsson och Marianne

Andersson (c) vari föreslås att riksdagen fattar

följande beslut: Riksdagen begär att regeringen

lägger fram förslag till grundavdrag på barns

ränteinkomster.

2000/01:Sk704 av Anita Sidén och Cecilia Magnusson

(m) vari föreslås att riksdagen fattar följande

beslut: Riksdagen tillkännager för regeringen som

sin mening vad i motionen anförs om behovet av

införande av skattereducering för hemnära tjänster.

2000/01:Sk707 av Kent Olsson och Elizabeth Nyström

(m) vari föreslås att riksdagen fattar följande

beslut: Riksdagen tillkännager för regeringen som

sin mening vad i motionen anförs om behovet av en

skattereducering på hushållsnära tjänster.

2000/01:Sk708 av Kent Olsson och Ingvar Eriksson (m)

vari föreslås att riksdagen fattar följande beslut:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om införande av ett

idrottskonto för elitidrottare.

2000/01:Sk710 av Cristina Husmark Pehrsson och Anne-

Katrine Dunker (m) vari föreslås att riksdagen

fattar följande beslut: Riksdagen tillkännager för

regeringen som sin mening att snarast göra en

översyn av förmånsbeskattning av firmabil i syfte

att eliminera otydligheter i enlighet med vad som

anförs i motionen.

2000/01:Sk728 av Carl Fredrik Graf m.fl. (m, kd, c,

fp) vari föreslås att riksdagen fattar följande

beslut: Riksdagen tillkännager för regeringen som

sin mening vad i motionen anförs om förslag till

sänkt skatt på hushållsnära tjänster.

2000/01:Sk729 av Marianne Andersson m.fl. (c, m, kd,

fp) vari föreslås att riksdagen fattar följande

beslut:

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att bilar som är

arbetsredskap i näringsverksamhet undantas från

förmånsbeskattning.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att vid beräkningar

av förmånsvärde för fordon som inte är arbetsredskap

större hänsyn tas till det faktiska värdet av

förmånen.

2000/01:Sk733 av Roy Hansson (m) vari föreslås att

riksdagen fattar följande beslut: Riksdagen

tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om behovet av sänkt skattetryck.

2000/01:Sk734 av Gunilla Wahlén (v) vari föreslås

att riksdagen fattar följande beslut: Riksdagen

begär att regeringen tillsätter en utredning om en

skattereduktion för glesbygdsboende eller ett

glesbygdstillskott enligt vad i motionen anförs.

2000/01:Sk735 av Carl Fredrik Graf m.fl. (m) vari

föreslås att riksdagen fattar följande beslut:

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att slopa den

statliga skatten för inkomst av tjänst.

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om beskattningen av

optioner.

6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om slopande av

värnskatten.

2000/01:Sk744 av Anders Karlsson och Bengt

Silfverstrand (s) vari föreslås att riksdagen fattar

följande beslut: Riksdagen begär att regeringen

tillsätter en utredning för att undersöka

möjligheterna att återinföra ett ROT-bidrag som

motverkar svart arbetsmarknad, skapar sysselsättning

och ger mer pengar tillbaka till stat och kommun än

vad som utges i bidrag.

2000/01:Sk750 av Carina Hägg (s) vari föreslås att

riksdagen fattar följande beslut: Riksdagen

tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om behovet av en översyn av

skattereglerna för ideella föreningar och

organisationer.

2000/01:Sk751 av Lisbet Calner m.fl. (s) vari

föreslås att riksdagen fattar följande beslut:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om en översyn av

lagstiftningen vad gäller beskattning av ideella

föreningar.

2000/01:Sk753 av Elver Jonsson (fp) vari föreslås

att riksdagen fattar följande beslut: Riksdagen

begär att regeringen lägger fram förslag till

lagstiftning som möjliggör reformering av regler och

skattesatser som innebär att den s.k. svarta

arbetsmarknaden blir möjlig att göra till en "vit"

samhällssektor.

2000/01:Sk754 av Roy Hansson (m) vari föreslås att

riksdagen fattar följande beslut: Riksdagen

tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om privata hemtjänster.

2000/01:Sk755 av Cristina Husmark Pehrsson (m) vari

föreslås att riksdagen fattar följande beslut:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

att snarast utreda förutsättningarna för

skattesubventionerad hemtjänst i syfte att

möjliggöra för äldre att leva kvar i det egna

boendet.

2000/01:Sk756 av Christina Axelsson (s) vari

föreslås att riksdagen fattar följande beslut:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om att göra avdraget gällande

omkostnadsersättningen konkurrensneutralt mellan

privata familjedaghem och anställda dagbarnvårdare.

2000/01:Sk757 av Siw Persson (fp) vari föreslås att

riksdagen fattar följande beslut: Riksdagen

tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om möjlighet till avdrag för

kostnader för inköp av snöskoter vid uppdrag som

fjällräddare.

2000/01:Sk758 av Erik Arthur Egervärn och Åke

Sandström (c) vari föreslås att riksdagen fattar

följande beslut: Riksdagen tillkännager för

regeringen som sin mening vad i motionen anförs om

en generell möjlighet till avskrivning av skotrar

som används för fjällräddningsuppdrag.

2000/01:Sk759 av Rinaldo Karlsson och Carin Lundberg

(s) vari föreslås att riksdagen fattar följande

beslut: Riksdagen tillkännager för regeringen som

sin mening vad i motionen anförs om likvärdig

avdragsrätt för avgifterna till fackliga

organisationer.

2000/01:Sk760 av Erling Wälivaara och Jan Erik Ågren

(kd) vari föreslås att riksdagen fattar följande

beslut: Riksdagen tillkännager för regeringen som

sin mening vad i motionen anförs om att höja den

skattefria gränsen för hobbyplockning av vildvuxna

bär, svampar och kottar till 10 000 kr.

2000/01:Sk780 av Rigmor Stenmark (c) vari föreslås

att riksdagen fattar följande beslut: Riksdagen

tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om avdrag för arbetsrum i hemmet.

2000/01:Sk781 av Sylvia Lindgren m.fl. (s) vari

föreslås att riksdagen fattar följande beslut:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om nödvändigheten av

jämställda förhållanden på arbetsmarknaden vad avser

avdragsrätt för fackförenings- och

organisationsavgifter.

2000/01:Sk782 av Henrik Landerholm och Karin Enström

(m) vari föreslås att riksdagen fattar följande

beslut: Riksdagen tillkännager för regeringen som

sin mening vad i motionen anförs om behovet av en

översyn av regelsystemet på skatteområdet för att

möjliggöra ett ändamålsenligt personalutnyttjande

inom Försvarsmakten.

2000/01:Sk783 av Johan Pehrson och Karin Pilsäter

(fp) vari föreslås att riksdagen fattar följande

beslut: Riksdagen tillkännager för regeringen som

sin mening vad i motionen anförs om översyn av

förmånsbilsbeskattningen.

2000/01:Sk784 av Kristina Zakrisson och Monica Öhman

(s) vari föreslås att riksdagen fattar följande

beslut: Riksdagen tillkännager för regeringen som

sin mening vad i motionen anförs om

förmånsbeskattning.

2000/01:Sk785 av Christel Anderberg (m) vari

föreslås att riksdagen fattar följande beslut:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om avdrag för kostnader vid

dubbel bosättning.

2000/01:Sk786 av Raimo Pärssinen och Sinikka Bohlin

(s) vari föreslås att riksdagen fattar följande

beslut: Riksdagen tillkännager för regeringen som

sin mening vad i motionen anförs om avdrag för

dubbel bosättning.

2000/01:Sk787 av Margit Gennser och Sten Andersson

(m) vari föreslås att riksdagen fattar följande

beslut: Riksdagen tillkännager för regeringen som

sin mening vad i motionen anförs om att styrkta

gåvor/bidrag upp till ett belopp på 25 000-50 000 kr

för information och upplysning om EMU inför en

folkomröstning skall vara avdragsgilla vid

beskattningen av fysiska personer.

2000/01:Sk788 av Agne Hansson (c) vari föreslås att

riksdagen fattar följande beslut: Riksdagen begär

att regeringen lägger fram förslag till ändring av

lagen om pensionssparande (1993:931) i syfte att

vidga förmånstagarkretsen.

2000/01:Sk793 av Carl Fredrik Graf (m) vari föreslås

att riksdagen fattar följande beslut:

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om beskattning av

svenskar bosatta i utlandet.

2000/01:Sk796 av Anders Karlsson och Bengt

Silfverstrand (s) vari föreslås att riksdagen fattar

följande beslut: Riksdagen tillkännager för

regeringen som sin mening vad i motionen anförs om

gränsgångaravtalet.

2000/01:Sk1001 av Hans Stenberg m.fl. (s) vari

föreslås att riksdagen fattar följande beslut:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om utredning av olika modeller

för att underlätta glesbygdsboende.

2000/01:Sk1023 av Kenth Högström (s) vari föreslås

att riksdagen fattar följande beslut: Riksdagen

tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om en översyn av reglerna för

inkomstutjämning över tiden för vissa fria

yrkesutövare/näringsidkare.

2000/01:Sk1025 av Catharina Elmsäter-Svärd m.fl. (m)

vari föreslås att riksdagen fattar följande beslut:

11. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om skatten på hemnära

tjänster.

2000/01:Ju229 av Henrik Westman (m) vari föreslås

att riksdagen fattar följande beslut:

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om avdragsrätt för

skyddskostnader.

2000/01:Sf273 av Alf Svensson m.fl. (kd) vari

föreslås att riksdagen fattar följande beslut:

23. Riksdagen beslutar införa en avdragsrätt för

styrkta barnomsorgskostnader i enlighet med vad som

anförs i motionen.

2000/01:Kr230 av Elisabeth Fleetwood m.fl. (m) vari

föreslås att riksdagen fattar följande beslut:

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om konstnärer och

skatterna.

2000/01:Kr524 av Birgitta Sellén m.fl. (c) vari

föreslås att riksdagen fattar följande beslut:

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att ett idrottskonto

inrättas för elitidrottare som tjänat höga inkomster

under kort tid.

2000/01:Kr537 av Kent Olsson m.fl. (m) vari föreslås

att riksdagen fattar följande beslut:

14. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att höja

grundavdraget.

15. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att införa ett

förvärvsavdrag.

16. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att slopa såväl den

statliga inkomst- som förmögenhetsskatten.

2000/01:Ub280 av Patrik Norinder och Anne-Katrine

Dunker (m) vari föreslås att riksdagen fattar

följande beslut:

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om individuella

kompetenskonton.

2000/01:Ub281 av Mikael Odenberg m.fl. (m) vari

föreslås att riksdagen fattar följande beslut:

10. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om införande av

flexibla och hållbara utbildningskonton.

2000/01:Ub807 av Ewa Thalén Finné m.fl. (m) vari

föreslås att riksdagen fattar följande beslut:

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om beskattningen i

Skåne.

10. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om priset för

arbetspendling i Öresundsregionen.

11. Riksdagen begär att regeringen lägger fram

förslag till ändring av dubbelbeskattningsavtalet

mellan Danmark och Sverige i enlighet med vad i

motionen anförs.

2000/01:T212 av Johnny Gylling m.fl. (kd) vari

föreslås att riksdagen fattar följande beslut:

40. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om skatteavdrag för att

motverka den digitala klyftan.

41. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om personaloptioner.

2000/01:T717 av Carl Bildt m.fl. (m) vari föreslås

att riksdagen fattar följande beslut:

2. Riksdagen begär att regeringen lägger fram

förslag om nya regler för beskattning av

personaloptioner i enlighet med vad som anförs i

motionen.

2000/01:T718 av Eva Flyborg m.fl. (fp) vari föreslås

att riksdagen fattar följande beslut:

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om en översyn av

reglerna för beskattning av personaloptioner.

2000/01:MJ845 av Lars Gustafsson m.fl. (kd) vari

föreslås att riksdagen fattar följande beslut:

10. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som i motionen anförs om att höja

reseavdragen.

2000/01:N263 av Helena Bargholtz (fp) vari föreslås

att riksdagen fattar följande beslut:

8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om en ändring av

reseavdraget så att det följer prisutvecklingen och

tar hänsyn till transporter till och från

barntillsyn.

2000/01:N266 av Bo Lundgren m.fl. (m) vari föreslås

att riksdagen fattar följande beslut:

6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om behoven av en

skattereform.

2000/01:N267 av Lennart Daléus m.fl. (c) vari

föreslås att riksdagen fattar följande beslut:

13. Riksdagen tillkännager för regeringen vad i

motionen anförs om en anpassning av skattesystemet

till optionsprogram.

20. Riksdagen tillkännager för regeringen vad som

i motionen anförs om införande av individuella

kompetenskonton.

2000/01:N268 av Yvonne Ångström m.fl. (fp) vari

föreslås att riksdagen fattar följande beslut:

12. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om reseavdraget och

bensinbeskattningen.

2000/01:N323 av Eva Flyborg m.fl. (fp) vari föreslås

att riksdagen fattar följande beslut:

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om inriktningen på

skattepolitiken.

2000/01:N324 av Alf Svensson m.fl. (kd) vari

föreslås att riksdagen fattar följande beslut:

11. Riksdagen begär att regeringen lägger fram

förslag till åtgärder för att stimulera

tjänstesektorn i enlighet med vad som anförs i

motionen.

2000/01:N325 av Runar Patriksson (fp) vari föreslås

att riksdagen fattar följande beslut:

9. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att reseavdraget

skall anpassas efter prisutvecklingen.

22. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att slopa den

statliga inkomstskatten i skogslänen.

2000/01:N381 av Per Westerberg m.fl. (m, kd, c, fp)

vari föreslås att riksdagen fattar följande beslut:

14. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om en skattereduktion

på hushållstjänster.

2000/01:A225 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) vari

föreslås att riksdagen fattar följande beslut:

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om kompetenskonton.

2000/01:A227 av Mikael Odenberg m.fl. (m) vari

föreslås att riksdagen fattar följande beslut:

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om behoven av en modern

inkomstskattereform för att underlätta löne-

bildningen.

2000/01:A243 av Mikael Odenberg m.fl. (m) vari

föreslås att riksdagen fattar följande beslut:

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om en sänkning av

skatten på arbete.

2000/01:A244 av Bo Lundgren m.fl. (m) vari föreslås

att riksdagen fattar följande beslut:

4. Riksdagen beslutar om en modern

inkomstskattereform i enlighet med vad som anförs i

motionen.

2000/01:A277 av Maria Larsson m.fl. (kd) vari

föreslås att riksdagen fattar följande beslut:

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om utbildningskonto.

2000/01:A278 av Stefan Attefall m.fl. (kd) vari

föreslås att riksdagen fattar följande beslut:

18. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om införandet av

utbildningskonto för att främja kompetenshöjning i

arbetslivet.

2000/01:A704 av Margit Gennser (m) vari föreslås att

riksdagen fattar följande beslut:

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om särskilda

skatteregler för den äldre arbetskraftens

kompetensutveckling.

2000/01:A806 av Mikael Odenberg m.fl. (m) vari

föreslås att riksdagen fattar följande beslut:

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om införande av en

skattereduktion för hemnära tjänster.

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om sänkta skatter och

minskade marginaleffekter.

2000/01:A809 av Margareta Andersson m.fl. (c) vari

föreslås att riksdagen fattar följande beslut:

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att utforma ett

skattesystem som gör det möjligt för kvinnor att ta

del av löneförmåner.

2000/01:A812 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) vari

föreslås att riksdagen fattar följande beslut:

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om ändrade skatteregler

för ett rikt utbud av hushållsnära tjänster.

10. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att reseavdrag skall

få räknas på den sträcka det tar att köra barn till

och från dagis.