Bet. 2000/01:SkU15

Skatteutskottets betänkande

2000/01:SKU15

Allmänna motioner om mervärdesskatt

Innehåll

Sammanfattning

Motioner från allmänna motionstiden

Utskottets överväganden

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

Reservationer

2000/01

SkU15

Redogörelse för ärendet

Bakgrund

Lagstiftning under senare år

Genom beslut i riksdagen hösten 1994 skedde en

långtgående anpassning av det svenska

mervärdesskattesystemet till EG:s

mervärdesskatteregler. De nya bestämmelserna i

mervärdesskattelagen (ML) gavs en utformning som låg

väl i linje med det s.k. sjätte

mervärdesskattedirektivet (77/388/EEG), vilket bl.a.

innebar att skattebasen fick en omfattning som nära

överensstämde med direktivet. Även förfarandet

anpassades till direktivets bestämmelser, och

dessutom infördes bl.a. nya bestämmelser om jämkning

av avdrag för ingående skatt på fastigheter och

andra investeringsvaror, vilket också föreskrevs i

direktivet. I enlighet med vad direktivet tillät

bibehölls två skattesatser utöver den ordinarie

skattesatsen (prop. 1994/95:57, bet. 1994/95:SkU7,

rskr. 1994/95:151, SFS 1994:1798).

Det nya förfarandet innebar bl.a. att tullens

beskattning av import från andra EG-länder upphörde.

Vad gäller tullen i övrigt kom genom medlemskapet

EG:s förordningar på tullområdet att bli direkt

gällande i svensk rätt. Sverige har därför antagit

den lagstiftning som behövs på tullområdet för att

komplettera gemenskapsförordningarna eller för att

genomföra relevanta direktiv. Under hösten 2000

antog riksdagen en ny tullag som gäller fr.o.m. den

1 januari 2001 (prop. 1999/2000:126,

bet. 2000/01:SkU3, rskr. 2000/01:71, SFS 2000:1281).

Under 1995 genomfördes ytterligare ändringar i ML,

bl.a. i syfte att anpassa bestämmelserna om

begagnade varor till de inom EU gällande reglerna. I

samband härmed slopades också undantaget från

skatteplikt för omsättning och införsel av alster av

bildkonst vilka ägs av upphovsmannen eller dennes

dödsbo (prop. 1994/95:202, bet. 1994/95:SkU27, rskr.

1994/95:402, SFS 1995:700).

Med anledning av EG:s andra förenklingsdirektiv

genomfördes även andra förändringar i

mervärdesskattelagen under hösten 1995. Ändringarna

avsåg huvudsakligen en förenklad beskattning av

kedjetransaktioner med råvaror placerade i

skatteupplag (prop. 1995/96:58, bet. 1995/96:SkU13,

rskr. 1995/96:72, SFS 1995:1286).

Med verkan fr.o.m. den 1 januari 1996 beslutades

vidare under hösten 1995 att införa nya

redovisningsregler. Beloppsgränsen för att redovisa

mervärdesskatt i inkomstdeklarationen höjdes från

200 000 kr till 1 miljon kronor och

redovisningsperioden kortades ner från två månader

till en månad. Beskattningsunderlag som för

beskattningsåret beräknades uppgå till mer än 10

miljoner kronor skulle medföra att deklarationen

skulle lämnas senast den 20:e i månaden efter

utgången av den redovisningsperiod som deklarationen

avsåg. Om beskattningsunderlagen var lägre skulle

deklarationen liksom tidigare lämnas senast den 5:e

i andra månaden efter utgången av den redo-

visningsperiod som deklarationen avsåg (prop.

1995/96:19, bet. 1995/96:

SkU11, rskr. 1995/96:16, SFS 1995:1207).

Beloppsgränsen 10 miljoner kronor för

deklarationstidpunkten den 20:e i månaden efter

redovisningsperioden höjdes senare till 40 miljoner

kronor (prop. 1995/96:198, bet. 1995/96:SkU31, rskr.

1995/96:305, SFS 1996:713). Vidare ändrades

inbetalningsdagarna i samband med

skattekontoreformen - som bl.a. innebar gemensamma

redovisningar, debiteringar och betalningar av

mervärdesskatt och andra skatter och avgifter som

företagen vanligen betalar - till den 12:e i andra

månaden efter redovisningsperioden (i januari och i

vissa fall augusti den 17:e) respektive den 26:e i

månaden efter redovisningsperioden beroende på om

beskattningsunderlaget, exklusive gemenskapsinterna

förvärv och import, understigit eller överstigit 40

miljoner kronor (prop. 1996/97:100, bet.

1996/97:SkU23, rskr. 1996/97:276, SFS 1997:483).

Skattesatsen för livsmedel sänktes från 21 % till

12 % fr.o.m. den 1 januari 1996, vilket fick till

följd att 21-procentsnivån helt försvann ur systemet

(prop. 1994/95:150 bil. 7, bet. 1994/95:FiU20, rskr.

1994/95:447, SFS 1995:931). Senare infördes en ny

skattenivå på 6 % för bl.a. dagstidningar (prop.

1995/96:45, bet. 1995/96:SkU12, rskr. 1995/96:82,

SFS 1995:1365) och biografföreställningar (prop.

1995/96:191, bet. 1995/96:SkU28, rskr. 1995/96:290,

SFS 1996:536).

I syfte att ytterligare anpassa det svenska

mervärdesskattesystemet till sjätte

mervärdesskattedirektivet beslutade riksdagen under

hösten 1996 om flera betydande förändringar inom

områdena utbildning, kultur och idrott, vilka trädde

i kraft den 1 januari 1997. Inom utbildningsområdet

begränsades skattefriheten i princip till utbildning

som anordnades av det allmänna eller av en av det

allmänna erkänd utbildningsanordnare. Kommersiella

utbildningstjänster skulle däremot omfattas av

skatteplikten och beskattas på normal nivå, dvs.

25 %. Inom kultursektorn slopades skattefriheten för

bl.a. konserter och olika sceniska föreställningar

vilka kom att beskattas med 6 %. Inom idrottsområdet

begränsades skattefriheten till tjänster som

tillhandahölls av staten eller en kommun eller en

allmännyttig ideell förening. Kommersiell verksamhet

inom idrottsområdet skulle beskattas med 6 % (prop.

1996/97:10, bet. 1996/97:SkU6, rskr. 1996/97:69, SFS

1996:1327).

År 1998 infördes i mervärdesskattesystemet en

möjlighet till gruppregistrering för företag i en

finansiell gruppering och för företag i

kommissionärsförhållanden (prop. 1997/98:148, bet.

1997/98:SkU29, rskr. 1997/98:254, SFS 1998:346).

Under år 1999 infördes särskilda

mervärdesskatteregler för investeringsguld. De nya

reglerna är baserade på ett EG-direktiv och innebär

att omsättning av guld i investeringssyfte skall

undantas från mervärdesskatt (prop. 1998/99:69, bet.

1998/99:SkU18, rskr. 1998/99:244, SFS 1999:640).

Vidare infördes nya regler om mervärdesskatt på

avgiften för överfart på den fasta förbindelsen över

Öresund (prop. 1999/2000:58, bet. 1999/2000:SkU19,

rskr. 153, SFS 2000:142 och 268).

Under år 2000 genomfördes vissa ändringar i

regelsystemet för frivillig skattskyldighet vid

uthyrning av verksamhetslokaler. Ändringarna innebar

bl.a. en viss utvidgning av kretsen av skattesubjekt

som skall kunna komma i fråga för frivillig

skattskyldighet, vissa möjligheter till

skattskyldighet under uppbyggnadsskedet samt

möjligheter att utan särskild ansökan föra över

skattskyldigheten för en fastighet, som redan

omfattas av frivillig skattskyldighet. Vidare

slopades de s.k. återföringsreglerna som metod att

korrigera avdrag för ingående skatt som i efterhand

framstår som felaktigt. Det innebar att

jämkningssystemet blev den allenarådande metoden i

sådana fall. De nya reglerna gäller fr.o.m. den 1

januari 2001 (prop. 1999/2000:82, bet.

1999/2000:SkU21, rskr. 1999/2000:245, SFS 2000:500).

Ändringen följdes senare upp med några smärre

korrigeringar av övergångsbestämmelserna (prop.

2000/01:23, bet. 2000/01:SkU7, rskr. 2000/01:106,

SFS 2000:1358).

Från och med den 1 januari 2001 gäller att

personbefordran utom sådan befordran där

resemomentet är av underordnad betydelse beskattas

med endast 6 % (prop. 2000/01:1, bet. 2000/01:SkU7,

rskr. 2000/01:106, SFS 2000:1357). Samma skattenivå

infördes samtidigt för tillträde till och förevis-

ning av djurparker (prop. 2000/01:23, bet.

2000/01:SkU7, rskr. 2000/01:106, SFS 2000:1357).

Utredningar

Under våren 1999 tillkallade regeringen en särskild

utredare för att göra en översyn av reglerna om

skattskyldighet i mervärdesskattelagen m.m. Utreda-

ren har bl.a. fått i uppdrag att redovisa hur

mervärdesskattelagens olika regler beträffande

skattskyldighet och yrkesmässig verksamhet överens-

stämmer med motsvarande EG-regler och vilka effekter

skillnaderna i regelsystemen har. Utredaren skall

särskilt analysera hur mervärdesskattelagens

bestämmelser om undantag för skattskyldighet för

ideella föreningars verksamhet överensstämmer med

direktivets verksamhetsinriktade undantag från

skatteplikt för organisationer utan vinstintresse

samt hur nuvarande svenska regler påverkar

konkurrensneutraliteten. Utredningen har fått

förlängning av utredningstiden och skall enligt

planerna redovisa resultatet av sitt arbete senast

den 1 juni 2001 (Fi 1999:03, dir. 1999:10).

Under år 2000 gavs en utredare i uppgift att lämna

en samlad bedömning av internationaliseringens

betydelse för svenska skattebaser och framtida

skattestruktur. I direktiven till utredningen nämns

bl.a. beskattningen av varor och tjänster. Utredaren

skall bl.a. analysera möjligheten och önskvärdheten

av en likformig konsumtionsbeskattning samt för- och

nackdelar hos de två grundläggande principerna för

uttag av mervärdesskatt på gränsöverskridande handel

(destinationsprincipen och ursprungsprincipen).

Utredningens uppdrag skall vara slutfört senast den

31 mars 2002 (Fi 2000:05, dir. 2000:51).

Ytterligare en utredning som berör

mervärdesskatten har beslutats under år 2000.

Regeringen har tillkallat en utredare som skall

lämna förslag på hur kontrollen inom

kommunkontosystemet kan stärkas samt på hur regler

om omprövning av beslut om utbetalning av ingående

mervärdesskatt kan utformas. Uppdraget skall

redovisas senast den 10 juni 2001 (dir. 2000:98).

Regeringen har även tillsatt en arbetsgrupp inom

Finansdepartementet för att analysera och belysa

frågan om finansieringen av kommunkontosystemet,

belysa de omfördelningseffekter som systemet ger

upphov till och ta fram och föreslå alternativa

modeller för att hantera frågan om återbetalning av

ingående mervärdesskatt.

Arbete inom EU

Ett förslag angående rätten till avdrag lades fram

av kommissionen år 1998 med syfte att göra det

enklare för företagare som agerar i andra EU-länder.

Bland annat föreslås att företagaren skall få rätt

att i sin deklaration i hemviststaten dra av

mervärdesskatt som erlagts i ett annat EU-land än

det där han eller hon är etablerad i stället för att

ansöka om återbetalning, vilket i de flesta länder

är en tidskrävande procedur. Vidare föreslår

kommissionen harmoniserade regler för avdragsrätten

för utgifter för mat, dryck, logi och personbilar.

Förslaget är inte färdigbehandlat (KOM(1998)377

slutlig).

Under år 2000 lade kommissionen också fram ett

förslag till ändring i sjätte

mervärdesskattedirektivet rörande tillämpningen av

direktivet vid elektronisk handel. Förslaget är

begränsat till tjänster som levereras elektroniskt

såsom musik, dataspel, programvaror m.m. och innebär

bl.a. att försäljningen av elektroniskt levererade

tjänster skall beskattas där konsumtionen sker, dvs.

att endast sådant som konsumeras inom EU skall

beskattas där. För att förenkla hanteringen föreslås

att företag från tredje land som säljer till

privatpersoner inom EU endast behöver momsregistrera

sig och betala skatt i ett enda EU-land. Förslaget

är ännu inte färdigbehandlat (KOM (2000)349

slutlig).

I november 2000 lämnade kommissionen ett förslag

om förenkling, modernisering och harmonisering av

kraven på fakturering när det gäller

mervärdesskatten. Förslaget innebär att reglerna om

vad en faktura skall innehålla harmoniseras så att

kraven blir desamma inom hela EU. En annan viktig

del av förslaget är att elektroniska fakturor skall

accepteras. Inte heller detta förslag är

färdigbehandlat (KOM(2000)650 slutlig).

I juni 2000 lade kommissionen fram ett s.k.

meddelande som innehåller en ny arbetsstrategi för

att förbättra det europeiska

mervärdesskattesystemet. Meddelandet innehåller ett

åtgärdsprogram för olika delar av mervärdes-

skattesystemet där lagstiftningsinsatser ansetts

angelägna. Den nya arbetsstrategin innebär att det

skall ske en successiv anpassning, modernisering och

förenkling av mervärdesbeskattningen (KOM(2000)348

slutlig).

Senaste behandling av allmänna motioner

Under våren 2000 behandlades i riksdagen en rad

motioner angående mervärdesskatt från den allmänna

motionstiden 1999. Av de frågor som då behandlades

och som nu återkommer i detta betänkande kan bl.a.

nämnas serveringstjänster, nöjesparker, böcker,

elektronisk handel, försäljning av konst på

konstgallerier, alternativ sjukvård, miljömärkta

produkter, körkortsutbildning samt

konkurrenssituationen för ideella föreningar som

saknar avdragsrätt. Utskottet avstyrkte samtliga

motioner och riksdagen följde utskottets hemställan

(bet. 1999/2000:SkU15).

Sammanfattning

I betänkandet behandlar utskottet en lång rad

motioner från allmänna motionstiden hösten 2000 om

mervärdesskattefrågor.

Motionerna handlar bl.a. om dels den allmänna

nivån på mervärdesskatten, dels mervärdesskatten på

vissa särskilt angivna varor och tjänster som motio-

närerna genomgående vill ha en lägre skatt på.

Exempel på sådana varor och tjänster är böcker,

nöjesparker, dans, skidliftar, servering,

prydnadsväxter, hushållsnära tjänster, miljömärkta

produkter, körkortsutbildning, alternativa

sjukdomsbehandlingar och hyrbilar.

Andra mervärdesskattefrågor som tas upp av

motionärerna är utländska företagares

hotellkostnader i Sverige, gränsdragningen mellan

personbil och lastbil, mervärdesskatten på färd till

och från Gotland, arkitekters och bilmekanikers

uttag av tjänst från det egna företaget, de skilda

mervärdesskatteordningarna vid verksamhet som

bedrivs kommunalt eller landstingskommunalt

respektive av ideell förening respektive i privat

regi, mervärdesskattereglerna då det gäller konst,

vissa mervärdesskatteproblem i anslutning till

genomförande av s.k. strukturfondsprojekt, en idé om

skuldföring av mervärdesskatten vid bostadsbyggande

samt prismärkningen i butik av mervärdesskatte- och

punktskattepliktiga varor.

Utskottet förutsätter, bl.a. med anledning av

frågan om gränsdragningen mellan vad som är att anse

som personbil i mervärdesskattelagens mening och vad

som bör betraktas som lastbil, att regeringen

försöker påskynda arbetet inom EU rörande den därmed

sammanhängande avdragsfrågan. Utskottet föreslår

dock inte något uttalande eller annan åtgärd av

riksdagen utan avstyrker samtliga motioner.

Reservationer har lämnats av

(m) beträffande skattesats, digitala tjänster,

import av bilar m.m. (punkt 1), böcker, nöjesparker,

dans m.m. (punkt 2), skidliftar (endast

motiveringen; punkt 3), servering (punkt 4), hotell

(punkt 11) samt skattefri verksamhet som bedrivs

kommunalt eller landstingskommunalt respektive i

privat regi respektive av ideell förening (punkt 15

och 16),

(v) beträffande böcker, nöjesparker, dans m.m.

(punkt 2),

(kd) beträffande böcker, nöjesparker, dans m.m.

(punkt 2) och körkortsutbildning (punkt 8),

(c) beträffande böcker, nöjesparker, dans m.m.

(punkt 2),

(fp) beträffande skattesats, digitala tjänster,

import av bilar m.m. (punkt 1), böcker, nöjesparker,

dans m.m. (punkt 2) och servering (punkt 4) samt

(mp) beträffande böcker, nöjesparker, dans m.m.

(punkt 2), miljömärkta produkter (punkt 7) och

alternativa sjukdomsbehandlingar (punkt 9).

Därutöver har m, kd, c och fp lagt fram några

särskilda yttranden.

Motioner från allmänna motionstiden

2000/01:Sk321 av Lennart Daléus m.fl. (c) vari

föreslås att riksdagen fattar följande beslut:

10. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om sänkt bokmoms

fr.o.m. år 2002.

2000/01:Sk323 av Alf Svensson m.fl. (kd) vari

föreslås att riksdagen fattar följande beslut:

50. Riksdagen beslutar om sänkning av bokmomsen

till 6 % i enlighet med vad som anförs i motionen.

2000/01:Sk602 av Rolf Gunnarsson (m) vari föreslås

att riksdagen fattar följande beslut: Riksdagen

tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om momssatserna inom kulturområdet.

2000/01:Sk603 av Elisabeth Fleetwood m.fl. (m) vari

föreslås att riksdagen fattar följande beslut:

Riksdagen begär att regeringen utreder effekter av

och möjligheten till en gemensam momsskattesats för

hela kultursektorn i enlighet med vad som anförts i

motionen.

2000/01:Sk606 av Elizabeth Nyström och Ingvar

Eriksson (m) vari föreslås att riksdagen fattar

följande beslut: Riksdagen tillkännager för

regeringen som sin mening vad i motionen anförs om

en översyn av momssatserna för prydnadsväxter.

2000/01:Sk607 av Inger Strömbom (kd) vari föreslås

att riksdagen fattar följande beslut: Riksdagen

tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om behovet av likhet inför

mervärdesskattelagen.

2000/01:Sk616 av Marietta de Pourbaix-Lundin (m)

vari föreslås att riksdagen fattar följande beslut:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om behovet av synliggörande av

momsen och punktskatterna.

2000/01:Sk623 av Catharina Hagen (m) vari föreslås

att riksdagen fattar följande beslut:

3. Riksdagen begär att regeringen lägger fram

förslag till utredning om möjligheterna att övergå

till obligatorisk prismärkning exklusive moms i

enlighet med vad som anförs i motionen.

2000/01:Sk626 av Maria Larsson (kd) vari föreslås

att riksdagen fattar följande beslut:

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om befrielse från

skattskyldighet när man som företagare utför tjänst

åt sig själv.

2000/01:Sk627 av Viviann Gerdin och Birgitta

Carlsson (c) vari föreslås att riksdagen fattar

följande beslut: Riksdagen tillkännager för

regeringen som sin mening vad i motionen anförs om

moms på danskulturen.

2000/01:Sk637 av Catharina Elmsäter-Svärd (m) vari

föreslås att riksdagen fattar följande beslut:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som i motionen anförs om bokmomsen.

2000/01:Sk653 av Anita Sidén och Elizabeth Nyström

(m) vari föreslås att riksdagen fattar följande

beslut: Riksdagen tillkännager för regeringen som

sin mening vad i motionen anförs om enhetlig moms på

mat.

2000/01:Sk665 av Anders G Högmark och Jan-Evert

Rådhström (m) vari föreslås att riksdagen fattar

följande beslut: Riksdagen tillkännager för rege-

ringen som sin mening vad i motionen anförs om en

skyndsam översyn av mervärdesskattesatserna inom

kultur- och idrottsområdet.

2000/01:Sk672 av Birgitta Sellén och Gunnel Wallin

(c) vari föreslås att riksdagen fattar följande

beslut: Riksdagen tillkännager för regeringen som

sin mening vad i motionen anförs om att den

snedvridna konkurrensen mellan restaurang- och

livsmedelsmomsen bör ses över.

2000/01:Sk673 av Åke Sandström och Erik Arthur

Egervärn (c) vari föreslås att riksdagen fattar

följande beslut: Riksdagen tillkännager för

regeringen som sin mening vad i motionen anförs om

att momssatsen för skidliftsverksamhet skall sänkas

till 6 %.

2000/01:Sk682 av Birger Schlaug m.fl. (mp) vari

föreslås att riksdagen fattar följande beslut:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om miljörelaterad moms.

2000/01:Sk685 av Kenneth Johansson och Viviann

Gerdin (c) vari föreslås att riksdagen fattar

följande beslut: Riksdagen tillkännager för

regeringen som sin mening vad i motionen anförs om

att momssatsen för skidliftsverksamhet fastställs

till 6 %.

2000/01:Sk690 av Ingvar Eriksson och Ewa Thalén

Finné (m) vari föreslås att riksdagen fattar

följande beslut: Riksdagen tillkännager för

regeringen som sin mening vad i motionen anförs om

bättre förutsättningar för restaurangnäringen.

2000/01:Sk692 av Margit Gennser (m) vari föreslås

att riksdagen fattar följande beslut: Riksdagen

tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om att mervärdesskatten på böcker

skall utgå enligt momssatsen 6 %.

2000/01:Sk696 av Sofia Jonsson och Gunnel Wallin (c)

vari föreslås att riksdagen fattar följande beslut:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om översyn av kulturmomsen.

2000/01:Sk697 av Elizabeth Nyström och Jeppe

Johnsson (m) vari föreslås att riksdagen fattar

följande beslut: Riksdagen tillkännager för

regeringen som sin mening vad i motionen anförs om

harmoniserade momssatser inom Europa.

2000/01:Sk702 av Karin Falkmer och Inger René (m)

vari föreslås att riksdagen fattar följande beslut:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om enhetlig och sänkt momssats

för konstnärer, konstgallerier och importerad konst.

2000/01:Sk705 av Anita Sidén och Cecilia Magnusson

(m) vari föreslås att riksdagen fattar följande

beslut: Riksdagen tillkännager för regeringen som

sin mening att momsen på litteratur skall sänkas.

2000/01:Sk706 av Göran Lindblad (m) vari föreslås

att riksdagen fattar följande beslut: Riksdagen

tillkännager för regeringen som sin mening att

momsen på bilar importerade från tredje land till EU

bör sänkas till en sådan nivå att svenska staten

inte förlorar intäkter på försäljning riktad mot

svenska konsumenter.

2000/01:Sk721 av Lena Ek och Agne Hansson (c) vari

föreslås att riksdagen fattar följande beslut:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om att befria alla

kommunikationsmedel till och från Gotland från

momsplikt.

2000/01:Sk726 av Catharina Elmsäter-Svärd (m) vari

föreslås att riksdagen fattar följande beslut:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som i motionen anförs om att föreningar som

driver idrottsanläggningar får samma villkor som

kommunalt drivna anläggningar vad gäller mervärdes-

skatterna.

2000/01:Sk732 av Anne-Katrine Dunker och Patrik

Norinder (m) vari föreslås att riksdagen fattar

följande beslut:

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om sänkt moms på

skidliftar.

2000/01:Sk735 av Carl Fredrik Graf m.fl. (m) vari

föreslås att riksdagen fattar följande beslut:

16. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om mervärdesskatt för

digitala tjänster.

17. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om förändring av sjätte

momsdirektivet vad gäller vissa tjänster.

18. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om sänkning av

mervärdesskatten.

2000/01:Sk741 av Erik Arthur Egervärn och Eskil

Erlandsson (c) vari föreslås att riksdagen fattar

följande beslut: Riksdagen tillkännager för

regeringen som sin mening vad i motionen anförs om

harmonisering av det svenska skattesystemet och

strukturfondsförordningarna vad gäller

mervärdesskatt.

2000/01:Sk765 av Roy Hansson (m) vari föreslås att

riksdagen fattar följande beslut: Riksdagen

tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om idrottens skattevillkor.

2000/01:Sk766 av Siw Wittgren-Ahl m.fl. (s) vari

föreslås att riksdagen fattar följande beslut:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om en övergripande utredning

om hur momsbeskattningen på hela kulturområdet bör

göras.

2000/01:Sk767 av Mikael Odenberg (m) vari föreslås

att riksdagen fattar följande beslut: Riksdagen

begär att regeringen lägger fram förslag om sänkning

av mervärdesskattesatsen för nöjesparker och

nöjesfält till 6 %.

2000/01:Sk768 av Birgitta Sellén m.fl. (c) vari

föreslås att riksdagen fattar följande beslut:

Riksdagen begär hos regeringen en utredning av hur

mervärdesskatten tillämpas på olika

kulturverksamheter.

2000/01:Sk769 av Erik Arthur Egervärn och Eskil

Erlandsson (c) vari föreslås att riksdagen fattar

följande beslut: Riksdagen begär hos regeringen en

utredning för att tillgodose de i motionen framförda

synpunkterna angående mervärdesskatten vid

dansarrangemang.

2000/01:Sk775 av Jan Erik Ågren (kd) vari föreslås

att riksdagen fattar följande beslut:

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att frågan om sänkt

moms på körkortsutbildningen bör utredas.

2000/01:Sk777 av Helena Bargholtz och Yvonne

Ångström (fp) vari föreslås att riksdagen fattar

följande beslut: Riksdagen begär att regeringen

låter utreda förutsättningarna för att underlätta

bostadsbyggandet genom en förmånligare finansiering.

2000/01:Sk797 av Johan Pehrson och Karin Pilsäter

(fp) vari föreslås att riksdagen fattar följande

beslut: Riksdagen tillkännager för regeringen som

sin mening vad i motionen anförs om

mervärdesskatten.

2000/01:Sk798 av Berit Andnor och Rune Berglund (s)

vari föreslås att riksdagen fattar följande beslut:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som i motionen anförs om behovet av att lösa

frågan om momspliktighet i samband med

strukturfondsprojekt.

2000/01:Sk799 av Tomas Högström och Jan-Evert

Rådhström (m) vari föreslås att riksdagen fattar

följande beslut: Riksdagen tillkännager för

regeringen som sin mening vad i motionen anförs om

betydelsen av att företagare får lyfta av momsen på

lastbilar oavsett om de har skåp eller flak, är lätt

lastbil eller av annan skatteklass.

2000/01:Sk1002 av Agne Hansson (c) vari föreslås att

riksdagen fattar följande beslut: Riksdagen

tillkännager för regeringen som sin mening vad som i

motionen anförs om införande av en enhetlig

restaurangmoms.

2000/01:Sk1003 av Jan Backman (m) vari föreslås att

riksdagen fattar följande beslut: Riksdagen

tillkännager för regeringen som sin mening vad som

anförs i motionen om behovet av enklare regler för

hotellbranschens momsavdrag vid export.

2000/01:Sk1004 av Ewa Larsson m.fl. (mp) vari

föreslås att riksdagen fattar följande beslut:

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om bokprisets och

bokmomsens betydelse för läsandet.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om en snedvriden och

osund konkurrens.

2000/01:Sk1005 av Kjell Nordström (s) vari föreslås

att riksdagen fattar följande beslut: Riksdagen

tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om behovet av en översyn av

kulturmomsen.

2000/01:Sk1006 av Charlotta L Bjälkebring (v) vari

föreslås att riksdagen fattar följande beslut:

Riksdagen begär att regeringen tillsätter en

utredning i syfte att se över möjligheterna att

införa en generell momssats på 6 % för all kulturell

verksamhet inklusive dansbandsmusik.

2000/01:Sk1007 av Sven Bergström (c) vari föreslås

att riksdagen fattar följande beslut: Riksdagen

tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om sänkt moms på dansevenemang.

2000/01:Sk1026 av Anna Åkerhielm (m) vari föreslås

att riksdagen fattar följande beslut:

1. Riksdagen beslutar med anledning av vad i

motionen anförs att momsbefria körkortsutbildningen.

2000/01:So223 av Gunnel Wallin och Marianne

Andersson (c) vari föreslås att riksdagen fattar

följande beslut:

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om en utredning om

momsbefrielse för alternativa terapier.

2000/01:Kr344 av Peter Pedersen m.fl. (v) vari

föreslås att riksdagen fattar följande beslut:

1. Riksdagen begär att regeringen tillsätter en

utredning med uppgift att ta fram en sammanhållen

analys av de faktorer som påverkar läsandet där

sänkt bokmoms från 25 till 6 % bör vara en av dem.

2000/01:Kr345 av Inger Davidson m.fl. (kd) vari

föreslås att riksdagen fattar följande beslut:

35. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om sänkt bokmoms.

2000/01:Kr346 av Lennart Kollmats och Kenth Skårvik

(fp) vari föreslås att riksdagen fattar följande

beslut:

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om en sänkning av

bokmomsen.

2000/01:Kr537 av Kent Olsson m.fl. (m) vari föreslås

att riksdagen fattar följande beslut:

12. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om moms på

idrottsanläggningar.

2000/01:Kr701 av Matz Hammarström m.fl. (mp) vari

föreslås att riksdagen fattar följande beslut:

18. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening att dagens bokmoms inte är konkurrensneutral

och att det bör övervägas om den behöver sänkas.

2000/01:Ub242 av Amanda Agestav och Magnus Jacobsson

(kd) vari föreslås att riksdagen fattar följande

beslut:

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som i motionen anförs om behovet av att

sänka körkortsmomsen.

2000/01:T418 av Sofia Jonsson (c) vari föreslås att

riksdagen fattar följande beslut:

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som i motionen anförs om momsbefrielse av

körkortsutbildningen.

2000/01:T476 av Birgitta Carlsson och Rigmor

Stenmark (c) vari föreslås att riksdagen fattar

följande beslut:

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att ta bort

mervärdesskatt på körkortsutbildningar.

2000/01:T717 av Carl Bildt m.fl. (m) vari föreslås

att riksdagen fattar följande beslut:

13. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om reglerna för

momsuttag vid elektronisk handel.

2000/01:N263 av Helena Bargholtz (fp) vari föreslås

att riksdagen fattar följande beslut:

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om lägre skatt på

livsmedel i affär och restaurang.

2000/01:N325 av Runar Patriksson (fp) vari föreslås

att riksdagen fattar följande beslut:

21. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att sänka momsen på

hyrbilar.

2000/01:A225 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) vari

föreslås att riksdagen fattar följande beslut:

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om lägre moms på

hushållsnära tjänster.

Utskottets överväganden

Skattesats, digitala tjänster,

import av bilar m.m.

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår samtliga motionsyrkanden om

såväl en allmän sänkning av mervärdesskatten

som förändringar av mervärdesskatten för

elektronisk handel och import av bilar.

Jämför reservationerna 1 (m) och 2 (fp).

Gällande bestämmelser

I Sverige tillämpas följande skattesatser för

mervärdesskatten:

- 25 % = normalskattesats

- 12 % = livsmedel

hotellrums- och campinguthyrning

transport i skidlift

konstnärs försäljning av egna konstverk

import av konstverk, samlarföremål och

antikviteter

- 6 % = dagstidningar

entré till konserter, biograf-, teater-,

opera- och balettföreställningar samt

djurparker

personbefordran

viss biblioteksverksamhet

viss museiverksamhet

upphovsrätt till litterära och

konstnärliga verk

rätt till ljud- och bildupptagning

idrottsområdet

I övriga EU-länder varierar den normala nivån på

mervärdesskatten mellan 25 % (Danmark) och 15 %

(Luxemburg). Tar man de stora länderna uppgår den

normala momsen till 20,6 % i Frankrike, 20 % i

Italien, 17,5 % i Storbritannien och 16 % i

Tyskland.

När det gäller frågan om mervärdesskatten vid

förvärv av nya bilar innebär EG-reglerna (det s.k.

sjätte mervärdesskattedirektivet 77/388/EEG) att

beskattningen skall ske i det land till vilket det

nya fordonet förs för att användas permanent. För

begagnade motorfordon och andra transportmedel

gäller dock de allmänna reglerna för varuhandel. De

svenska mervärdesskattereglerna är anpassade

härtill. Förvärvsbeskattning skall ske i Sverige om

någon i ett annat EG-land förvärvar ett nytt

transportmedel och sedan transporterar det till

Sverige för att använda det stadigvarande här i

landet (2 a kap. 2 § 1 och 3 § första stycket 1

mervärdesskattelagen).

När det gäller frågan var och hur elektroniska

leveranser skall beskattas gäller skilda regler för

varu- respektive tjänsteleveranser. Om det gäller

on-line-leveranser av material av olika slag, t.ex.

böcker, betraktas de i mervärdesskattehänseende som

tjänsteomsättningar och inte varuomsättningar. Inom

EG:s mervärdesskatteområde skall i sådana fall

reglerna om mervärdesskatt vid omsättning av

tjänster tillämpas. Detta innebär bl.a. att om

köparen är en privatperson i ett EG-land (t.ex.

Sverige) och säljaren också finns i ett EG-land

(samma eller ett annat) skall mervärdesskatt

deklareras av säljaren i säljarens land. Om det är

så att köparen - fortfarande en privatperson - finns

i ett EG-land (t.ex. Sverige) och säljaren finns i

ett tredje land gäller andra regler. De svenska

reglerna går i sådana fall ut på att säljaren

utanför EG rätteligen skall registrera sig till

mervärdesskatt här i Sverige och ta ut svensk

mervärdesskatt för sina försäljningar on-line i

Sverige.

I ett förslag till direktiv har EG-kommissionen

föreslagit (KOM (2000)349 slutlig) att elektroniskt

levererade tjänster såsom musik, dataspel, program-

varor m.m. skall beskattas där konsumtionen sker.

Det innebär att endast sådant som konsumeras inom EU

skall beskattas där. Företagen från tredje land

skall endast behöva momsregistrera sig i ett enda

land, vilket i praktiken blir den medlemsstat till

vilken den först momspliktiga försäljningen sker.

Förslaget är inte färdigbehandlat.

Regeringen tillsatte förra året en utredning om

internationaliseringens betydelse för svenska

skattebaser och framtida skattestruktur (Fi 2000:05,

dir. 2000:51). I direktiven pekas bl.a. på sådana

nya företeelser som elektronisk handel med varor och

tjänster - och de kontrollsvårigheter som föreligger

på detta område - samt den ökade införseln av

motorfordon från andra länder och den betydelse

konsumenternas agerande kan få för det svenska

skatteunderlaget.

Motionerna

I motion Sk735 (yrkandena 16 och 18) av Carl Fredrik

Graf m.fl. (m) krävs att mervärdesskatten sänks till

europeisk nivå. Motionärerna pekar bl.a. på att

problemen med importen av begagnade bilar och andra

kapitalvaror samt digitala leveranser från övriga

EU-länder blir särskilt stora i Sverige på grund av

den höga svenska nivån på mervärdesskatten. Även i

motion Sk697 av Elizabeth Nyström och Jeppe Johnsson

(båda m) förespråkas en sänkning av mervärdesskatten

till europeisk nivå mot bakgrund av bl.a.

utvecklingen i fråga om direktimporten av begagnade

personbilar. I motion Sk706 av Göran Lindblad (m)

föreslås också sänkt mervärdesskatt vid import av

begagnad bil som ursprungligen kommer från land

utanför EU. I motion Sk797 av Johan Pehrson och

Karin Pilsäter (båda fp) begärs en översyn av

mervärdesskattenivån i Sverige med hänsyn till bl.a.

den elektroniska handelns utveckling och

gränsdragningsproblemen med de olika skattesatserna.

I motion T717 (yrkande 13) av Carl Bildt m.fl. (m)

begärs ett uttalande om att Sverige bör verka för

att reglerna för elektronisk handel ses över inom EU

och i motion Sk1004 (yrkande 2) av Ewa Larsson m.fl.

(mp) slutligen efterlyses en bättre kontroll av

bokförsäljningen via Internet.

Utskottets ställningstagande

Utskottet är medvetet om att såväl det totala

skatteuttaget som nivån på mervärdesskatten enligt

gängse mätningar är högre i Sverige än i de flesta

andra industriländer. Utskottet vill emellertid

framhålla att detta förhållande bl.a. torde hänga

samman med de generellt utformade välfärdssystemen i

Sverige, som i hög grad syftar till att kompensera

för inkomstbortfall - och där ersättningarna

beskattas - och att vi i Sverige har en hög

ambitionsnivå i vad gäller offentligt finansierad

verksamhet. Av den nyss lämnade redovisningen fram-

går att regeringen uppmärksammat dessa frågor och

tillkallat en utredare som fått i uppdrag att lämna

en samlad bedömning av hur den svenska

skattestrukturen bör vara utformad i en värld med

internationaliserade marknader för varor, tjänster

och produktionsfaktorer samtidigt som de välfärds-

politiska ambitionerna bevaras på dagens nivå. I

direktiven framhålls vidare att möjligheterna att ha

ett i förhållande till vår omvärld avvikande

skatteuttag även beror på den fortgående

internationaliseringen av den svenska ekonomin,

skattebasernas rörlighet och skattekonkurrensen

mellan länderna. Vad särskilt gäller beskattningen

av varor och tjänster pekas i direktiven också på de

problem i kontrollhänseende som bl.a. den

elektroniska handeln och den privata införseln av

motorfordon från andra länder förorsakar och den

betydelse dessa företeelser kan få för det svenska

skatteunderlaget. Utredningens uppdrag skall vara

slutfört senast den 31 mars 2002 (Fi 2000:05, dir.

2000:51).

Även inom EU pågår ett arbete om

mervärdesskattefrågor kring elektronisk handel och

Internet som bl.a. avser att ge aspekter på

kontrollfrågorna och behovet av ökat samarbete.

Förra året presenterades ett förslag till nytt

rådsdirektiv vad gäller mervärdesskatteregler för

viss elektronisk handel KOM (2000) 349 slutlig.

Förslaget är inte färdigbehandlat.

Utskottet vill också erinra om att utskottet

nyligen anordnade en offentlig utfrågning om hur

internationaliseringen av ekonomin har kommit att

påverka det svenska skattesystemet. Syftet med

utfrågningen var att belysa bl.a. sådana frågor som

skattebasernas rörlighet, myndigheternas

kontrollmöjligheter och skattekonkurrensen mellan

länderna. Medverkande vid utfrågningen var

företrädare för Riksskatteverket och Sveriges

industriförbund samt den utredare som skall bedöma

internationaliseringens betydelse för svenska

skattebaser och framtida skattestruktur Per-Olof

Edin.

Av det anförda framgår att de frågor som

motionärerna tagit upp redan har uppmärksammats både

av den svenska regeringen och inom EU, och det finns

enligt utskottets uppfattning ingen anledning att

inte avvakta resultatet av det arbete och de

överväganden som sker på olika håll just nu. Något

uttalande av riksdagen i enlighet med motionärernas

önskemål är således enligt utskottets mening inte

aktuellt och utskottet avstyrker därför motionerna

Sk697, Sk706, Sk735 yrkandena 16 och 18, Sk797,

Sk1004 yrkande 2 och T717 yrkande 13.

Böcker, nöjesparker, dans m.m.

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår alla motionsförslag om sänkt

mervärdesskatt på böcker,

nöjesparksverksamhet, kommersiella

dansarrangemang m.m.

Jämför reservationerna 3 (m, c), 4 (kd, fp,

mp) och 5 (v).

Gällande bestämmelser

I Sverige beskattas såväl böcker som tidskrifter i

allmänhet med normal skattesats, 25 %. Samma

skattenivå gäller också för både nöjesparksverksam-

het och kommersiell dans. EG-direktivet tillåter

reducerad skattesats på bl.a. böcker, tidskrifter

och nöjesparker men Sverige har inte utnyttjat denna

möjlighet till differentiering. Dans nämns däremot

inte uttryckligen i den förteckning i det berörda

direktivet över varor och tjänster som får

lågbeskattas.

Motionerna

En översyn av mervärdesskatten på kultur med syfte

att undersöka förutsättningarna att beskatta fler

kulturvaror och kulturverksamheter än dem som i dag

lågbeskattas (böcker och dans nämns särskilt) med en

enhetlig, låg mervärdesskatt efterlyses i motionerna

Sk1005 av Kjell Nordström (s), Sk766 av Siw

Wittgren-Ahl m.fl. (s) (här nämns även nöjesparker),

Sk603 av Elisabeth Fleetwood m.fl. (m) (här nämns

även Internethandeln), Sk665 av Anders G. Högmark

och Jan-Evert Rådhström (båda m) (här nämns även

babysim och vattenlek), Sk1006 av Charlotta

Bjälkebring (v), Sk696 av Sofia Jonsson och Gunnel

Wallin (båda c), Sk769 av Erik Arthur Egervärn och

Eskil Erlandsson (båda c) och Sk768 av Birgitta

Sellén m.fl. (c). I motion Kr344 (yrkande 1) av

Peter Pedersen m.fl. (v) efterlyses en utredning om

hur en mervärdesskattesänkning på böcker till 6 %

jämte andra åtgärder kan påverka läsandet.

I motionerna Sk323 (yrkande 50) av Alf Svensson

m.fl. (kd) och Kr345 (yrkande 35) av Inger Davidson

m.fl. (kd) krävs en sänkning av mervärdesskatten på

böcker till 6 % från och med år 2002. Även i

motionerna Sk321 (yrkande 10) av Lennart Daléus

m.fl. (c), Sk692 av Margit Gennser (m), Sk1004

(yrkande 1) av Ewa Larsson m.fl. (mp) yrkas en

sänkning av mervärdesskatten på böcker till 6 %, i

den sistnämnda motionen alternativt ett slopande av

mervärdesskatten på böcker. I motionerna Sk637 av

Catharina Elmsäter-Svärd (m), Sk705 av Anita Sidén

och Cecilia Magnusson (båda m), Kr346 (yrkande 2) av

Lennart Kollmats och Kenth Skårvik (båda fp), Kr 701

(yrkande 18) av Matz Hammarström m.fl. (mp) och

Sk767 av Mikael Odenberg (m) begärs en nedsättning

av mervärdesskatten på böcker.

Slutligen yrkas i motionerna Sk602 av Rolf

Gunnarsson (m), Sk627 av Viviann Gerdin och Birgitta

Carlsson (båda c) och Sk1007 av Sven Bergström (c)

en sänkning av mervärdesskatten på dans till 6 %.

Utskottets ställningstagande

De svenska nivåerna på mervärdesskatten utgör en

omsorgsfull avvägning av vad som behövs för att möta

både statsfinansernas krav och önskemålet om en

fördelningspolitiskt och näringspolitiskt riktig

profil på skatten. Utskottet är medvetet om att de

skilda nivåerna på verksamheter och varor, som för

somliga kan förefalla besläktade, kan synas

orättvisa och ge upphov till gränsdragningsproblem,

men ambitionen bör vara att mervärdesskattereglerna

så långt som möjligt skall vara enkla att tillämpa

och kontrollera. Att infoga ytterligare varor och

verksamheter i det lågbeskattade området skulle

enligt utskottets mening innebära nya

gränsdragningsproblem och kraven härom bör därför

prövas med restriktivitet. Utskottet ställer sig

redan av detta skäl skeptiskt till motionärernas

önskemål om skattesänkningar på böcker, nöjesparker,

dans m.m.

Utskottet vill i detta sammanhang erinra om att

läsfrågorna har fått en stark betoning i den senaste

regeringsförklaringen som bl.a. innehåller

utfästelser om att bibliotekens tillgänglighet skall

ökas och barnens läslust stimuleras. Litteraturen

och läsandet är således viktiga delar i den statliga

litteratur- och kulturpolitiken och staten har också

vidtagit en rad åtgärder för att främja sunda

läsvanor, inte minst bland barn och ungdom. Här kan

nämnas t.ex. det särskilda stöd för läsfrämjande

insatser som infördes år 1999 och som syftar till

att främja läsning bland barn och unga. Vidare kan

nämnas att ett distributionsstöd kopplat till det

redan då befintliga utgivningsstödet infördes samma

år. Här kan även erinras om utgivningsstödet, stödet

till inköp av litteratur till folk- och

skolbibliotek och stödet för utgivning av "En bok

för alla". Därtill kommer ambitiösa satsningar i de

enskilda kommunerna på biblioteksverksamhet m.m.

De efterfrågade skattesänkningarna på böcker,

nöjesparksverksamhet, kommersiella dansarrangemang

m.m. skulle innebära ett betydande inkomstbortfall

för staten som skulle behöva finansieras. Om man

skulle välja att finansiera de berörda

skattenedsättningarna genom besparingar inom kultur-

sektorn - vilket ligger nära till hands - är

utskottet för sin del inte alls övertygat om att

förändringarna sammantagna skulle innebära någon

kulturpolitisk vinst.

I och för sig, bör det framhållas, är det tillåtet

enligt EG-direktivet att sätta ned skatten på böcker

och entré till nöjesparker. Beträffande dansarrange-

mang är saken dock mera svårbedömd eftersom EG-

direktivet inte uttryckligen tillåter lågbeskattning

av sådan verksamhet.

Med det anförda avstyrker utskottet samtliga nu

behandlade motioner.

Skidliftar

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår alla motionsyrkanden om

sänkt mervärdesskatt på transport i skidlift

till 6 %.

Jämför reservation 6 (m).

Gällande bestämmelser

Mervärdesskatt på transport i skidliftar tas ut med

12 %.

Motionerna

I motionerna Sk732 (yrkande 2) av Anne-Katrine

Dunker och Patrik Norinder (båda m), Sk673 av Åke

Sandström och Erik Arthur Egervärn (båda c) och

Sk685 av Kenneth Johansson och Viviann Gerdin (båda

c) yrkas att mervärdesskatten på skidliftsverksamhet

sänks till 6 %. Motionärerna framhåller att

transporter i skidliftar i mervärdesskattehänseende

under lång tid jämställts med övriga

persontransporter, för vilka mervärdesskatten

nyligen sänktes till 6 %. Motionärerna åberopar

vidare regionalpolitiska skäl.

Utskottets ställningstagande

Utskottet vill betona att skidliftsverksamhet redan

i dag är en skattefavoriserad verksamhet i och med

att skatten är nedsatt till 12 %. Utskottet vill

vidare erinra om att den skattenedsättning på

personbefordran från 12 % till 6 %, som skedde från

och med det senaste årsskiftet, motiverades av

behovet att mildra effekterna för kollektivtrafiken

av en samtidigt genomförd höjning av dieselskatten.

Detta skäl för att sänka skatten på personbefordran

kan enligt utskottets mening inte åberopas för att

sänka skatten ytterligare även för transport i

skidlift. Vad motionärerna anfört därutöver väger

enligt utskottets uppfattning inte tillräckligt

tungt för att vidta en ytterligare sänkning av

skatten på skidliftar. Utskottet avstyrker därför de

nu behandlade motionerna Sk673, Sk685 och Sk732

yrkande 2.

Servering

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår alla motionsyrkanden om

sänkt mervärdesskatt på serverad mat och

serveringstjänster samt också sänkt elskatt

för restauranger och höjda

representationsavdrag.

Jämför reservation 7 (m, fp)

Gällande bestämmelser

Livsmedel som konsumenten köper och tar med sig

beskattas med 12 % medan mat som serveras på

restaurang eller annat serveringsställe beskattas på

normal nivå, 25 %. Tidigare var mervärdesskatten på

servering lika med mervärdesskatten på mat men från

och med den 1 januari 1995 höjdes den till den

allmänna nivån. Skälet var att EG-reglerna inte

medgav en lägre skattesats på serveringstjänster (se

prop. 1994/95:57 s. 124, bet. 1994/95:SkU7

s. 80-81). Längre tillbaka i tiden var förhållandet

det omvända mot vad det är nu dvs. mervärdesskatten

på serverings- och hotelltjänster uppgick till

endast 60 % av den normala nivån som även omfattade

mat. De särskilda reduceringsreglerna för

serverings- och hotelltjänster slopades från och med

den 1 januari 1990, bl.a. av

konkurrensneutralitetsskäl men också på grund av att

det förelåg problem med att avgöra om kraven på

servering var uppfyllda (prop. 1989/90:50 s. 92-93,

bet. 1989/90:SkU10).

Motionerna

I motionerna Sk653 av Anita Sidén och Elizabeth

Nyström (båda m), Sk672 av Birgitta Sellén och

Gunnel Wallin (båda c) och Sk1002 av Agne Hansson

(c) begärs att mervärdesskatten på serverad mat

sänks till samma nivå som mervärdesskatten på mat

som konsumenten köper och tar med sig, 12 %. I

motion Sk690 av Ingvar Eriksson och Ewa Thalén Finné

(båda m) begärs ett uttalande om behovet av

förbättrade förutsättningar för restaurangnäringen

och motionärerna föreslår sänkt mervärdesskatt,

sänkt elskatt och högre representationsavdrag.

Slutligen krävs i motion N263 (yrkande 5) av Helena

Bargholtz (fp) att Sverige verkar för att EG-

direktivet ändras så att det ger möjlighet att ta ut

samma mervärdesskatt på livsmedel i affär och i

restaurang.

Utskottets ställningstagande

När det gäller mervärdesskatten på mat som serveras

på restaurang och liknande har utskottet tidigare i

återkommande sammanhang påpekat att gällande EG-

direktiv inte tillåter en lägre skatt än den normala

på serveringstjänster. Den svenska lagstiftningen är

utformad med hänsyn härtill och utskottet ser ingen

anledning att föreslå att regeringen tar initiativ

inom EU angående just denna fråga. Utskottet vill

vidare erinra om att turistsektorn och

hotellbranschen redan är gynnade genom lägre

mervärdesskatt på bl.a. persontransporter,

hotellövernattningar och uthyrning av

campingplatser. Med det anförda avstyrker utskottet

de nu behandlade motionerna Sk653, Sk672, Sk690,

Sk1002 och N263 yrkande 5.

Prydnadsväxter

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår en motion om sänkt

mervärdesskatt på prydnadsväxter.

Gällande bestämmelser

Mervärdesskatt på prydnadsväxter tas i Sverige ut

med den normala skattesatsen, 25 %. EG-direktivet

96/42/EG gör det i och för sig tillåtet för med-

lemsstaterna att tillämpa en reducerad skattesats

för tillhandahållande av levande växter och andra

produkter från blomsterodling, men Sverige har inte

använt sig av denna möjlighet.

Motionen

I motionen Sk606 av Elizabeth Nyström och Ingvar

Eriksson (båda m) föreslås sänkt skatt på

prydnadsväxter. Motionärerna vill härigenom motverka

"svarthandel" med prydnadsväxter. De framhåller

också att fackhandeln inom prydnadsväxtbranschen är

missgynnad gentemot dagligvaruhandeln.

Utskottets ställningstagande

Som utskottet tidigare anfört bör krav på att nya

varugrupper skall lågbeskattas prövas restriktivt

och motionärerna har enligt utskottets mening inte

anfört några bärande skäl för att vidta en sådan

ändring av mervärdesskatten på prydnadsväxter som de

begär. Utskottet avstyrker därför motion Sk606.

Hushållsnära tjänster

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår ett motionsyrkande om sänkt

mervärdesskatt på s.k. hushållsnära tjänster.

Gällande bestämmelser

Hushållsnära tjänster beskattas på normal nivå, dvs.

25 %. Genom rådets direktiv 1999/85/EG kunde de

medlemsstater som så önskade ta ut lägre

mervärdesskatt under tre år på vissa

arbetskraftsintensiva tjänster, t.ex.

småreparationer, fönsterputsning och städning.

Sverige anmälde aldrig något önskemål om en sådan

sänkning och nu föreligger inte längre den möjlighe-

ten.

Motionen

I motion A225 (yrkande 3) av Lars Leijonborg m.fl.

(fp) uttalas ett önskemål om sänkt mervärdesskatt på

hushållsnära tjänster. Motionärernas syfte är att

skapa bättre förhållanden och minska stressen för

dubbelarbetande familjer.

Utskottets ställningstagande

De skattesänkningar som motionärerna aktualiserar

var det tidigare möjligt att under vissa

förutsättningar genomföra under en begränsad tid,

men Sverige anmälde aldrig något önskemål om att

delta i detta försök. Resultaten av försöket kommer

att utvärderas av EG-kommissionen. För närvarande

tillåter inte EG-reglerna om mervärdesskatt sådana

skattesänkningar som motionärerna föreslår och

utskottet avstyrker därför motion A225 yrkande 3.

Miljömärkta produkter

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår en motion om sänkt

mervärdesskatt på miljömärkta produkter och

Kravodlade livsmedel.

Jämför reservation 8 (mp).

Gällande bestämmelser

Några särbestämmelser om miljömärkta produkter finns

inte i mervärdesskattelagen och inte heller i EG-

direktivet om mervärdesskatt. Sådana varor beskattas

således enligt generella regler.

Motionen

I motion Sk682 av Birger Schlaug m.fl. (mp) föreslås

sänkt mervärdesskatt på miljömärkta produkter och

kravodlade livsmedel. En sådan åtgärd skulle enligt

motionärerna komplettera den gröna skatteväxlingen

och driva på utvecklingen mot nya och miljömässigt

bättre produkter.

Utskottets ställningstagande

Utskottet har tidigare ställt sig avvisande till en

sådan ordning som motionären förespråkar eftersom

den skulle innebära olika skatt på varor som är av

samma slag men som är tillverkade på olika sätt

eller har olika egenskaper. Utskottet vidhåller sin

uppfattning att en sådan ordning skulle bli svår att

administrera och än svårare att kontrollera.

Utskottet noterar emellertid samtidigt att frågan

är föremål för EG-kommissionens uppmärksamhet. Redan

i kommissionens meddelande KOM (2000)348 slutlig om

en strategi för förbättring av

mervärdesskattesystemets funktion inom ramen för den

inre marknaden aviserades att frågan om

tillämpningen av reducerade skattesatser för att

bl.a. främja miljöskydd kommer att ägnas särskild

uppmärksamhet, och i en nyligen framlagd grönbok om

integrerad produktpolicy KOM(2001)68 presenterar

kommissionen en strategi som går ut på att förstärka

och rikta om den produktrelaterade miljöpolitiken

för att främja utvecklingen av en marknad för

miljövänligare produkter. Grönboken innehåller ett

omfattande program av åtgärder, och bl.a. förs

tankar fram på en differentierad beskattning

utgående från produkternas miljöprestanda och ett

införande av sänkt mervärdesskatt för produkter som

utmärkts med gemenskapens miljömärke. Avsikten är

att grönboken skall ge en grundval för vidare

diskussioner inom bl.a. Europaparlamentet och

Ministerrådet, och det finns således enligt

utskottets mening anledning att avvakta utvecklingen

när det gäller denna fråga. Då någon åtgärd av riks-

dagen för närvarande inte kan anses aktuell

avstyrker utskottet motion Sk682.

Körkortsutbildning

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår alla motionsyrkanden om

slopad eller sänkt mervärdesskatt på

körkortsutbildning.

Jämför reservation 9 (kd).

Gällande bestämmelser

Skatteplikt på bl.a. körkortsutbildning infördes i

samband med att utbildningsområdet generellt på

grund av EG-rättens krav infogades i det skatte-

pliktiga området (prop. 1996/97:10, bet.

1996/97:SkU6). För att mildra effekterna för

bilskolorna infördes samtidigt en avdragsrätt för

bilskolornas förvärv och förhyrning av fordon.

Motionerna

I motionerna Sk775 (yrkande 1) av Jan Erik Ågren

(kd), Ub242 (yrkande 2) av Amanda Agestav och Magnus

Jacobsson (båda kd), Sk1026 (yrkande 1) av Anna

Åkerhielm (m), T418 (yrkande 2) av Sofia Jonsson (c)

och T476 (yrkande 1) av Birgitta Carlsson och Rigmor

Stenmarck (båda c) yrkas sänkt eller slopad

mervärdesskatt på körkortsutbildning. Det åberopade

motivet är att minska kostnaderna för

körkortsutbildning och öka trafiksäkerheten.

Utskottets ställningstagande

Utskottet har tidigare påpekat att ett generellt

undantag för mervärdesskatten på körkortsutbildning

inte är möjligt enligt EG-rätten. Detsamma gäller en

sänkning av mervärdesskatten på körkortsutbildning.

Utskottet vill dessutom erinra om att bilskolorna,

till skillnad från de flesta andra företag, har rätt

att göra avdrag för mervärdesskatt som belöper på

inköp och leasing av bilar. Med det anförda

avstyrker utskottet motionerna Sk775 yrkande 1,

Sk1026 yrkande 1, Ub242 yrkande 2, T418 yrkande 2

och T476 yrkande 1.

Alternativa sjukdomsbehandlingar

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår ett motionsyrkande om sänkt

mervärdesskatt på alternativa

sjukdomsbehandlingar.

Jämför reservation 10 (mp).

Gällande bestämmelser

Enligt 3 kap. 4 § mervärdesskattelagen undantas från

skatteplikt omsättning av tjänster som utgör

sjukvård, tandvård och social omsorg. För

skattefrihet krävs att sjukvården omfattar sådana

åtgärder som definitionsmässigt är sjukvård och att

sjukvården tillhandahålls vid sjukvårdsinrättningar

eller av någon med särskild legitimation att utöva

sjukvårdsyrke. För s.k. alternativvård gäller

däremot inte skattefriheten.

Även läkemedel är undantagna från skatteplikt.

Undantaget gäller dock bara läkemedel som utlämnas

enligt recept eller säljs till sjukhus eller införs

till landet i anslutning till sådan utlämning eller

försäljning (3 kap. 23 § mervärdesskattelagen).

Motionen

I motion So223 (yrkande 4) av Gunnel Wallin och

Marianne Andersson (båda c) yrkas att

mervärdesskatten slopas på alternativa

behandlingsformer. Motionärerna framhåller att dessa

behandlingsformer blivit alltmer erkända och

använda.

Utskottets ställningstagande

Utskottet har prövat den aktuella frågan om

skattenedsättning på alternativa

sjukdomsbehandlingar vid flera tillfällen de senaste

åren. Mot bakgrund av de kostnader för staten som

den föreslagna skattenedsättningen skulle föra med

sig och de avgränsningsproblem som skulle kunna

uppstå gentemot andra typer av verksamheter som

också har till ändamål att göra folk friskare

ställer utskottet sig avvisande till förslaget.

Utskottet avstyrker därför motion So223 yrkande 4.

Hyrbilar

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår ett motionsyrkande om sänkt

mervärdesskatt på hyrbilar.

Gällande bestämmelser

Till skillnad från vad som gäller för företag

generellt har företag som hyr ut bilar avdragsrätt

för sådan ingående mervärdesskatt som hänför sig

till förvärv och förhyrning av fordon. Några

bestämmelser som ger rätt att tillämpa reducerad

skattesats för biluthyrning finns däremot inte i

mervärdesskattelagen eller EG-direktivet.

Motionen

I motion N325 (yrkande 21) av Runar Patriksson (fp)

yrkas sänkt mervärdesskatt på hyrbilar till 12 %. En

sådan åtgärd skulle enligt motionären vara bra för

turistnäringen i glesbygderna.

Utskottets ställningstagande

Utskottet vill framhålla att det enligt EG-

direktivet inte finns någon möjlighet att tillämpa

reducerad mervärdesskatt på biluthyrning. Utskottet

avstyrker därför motion N325 yrkande 21.

Hotell

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår ett motionsförslag om

enklare avdrag för utländska företagares

hotellkostnader här i landet.

Jämför reservation 11 (m).

Gällande bestämmelser

Hotelltjänster beskattas enligt generella regler.

För en utländsk företagare som inte registrerats

genom ombud och som har haft kostnader här i landet

innefattande mervärdesskatt föreligger under vissa

omständigheter rätt till återbetalning av

mervärdeskatten enligt 10 kap. mervärdesskattelagen.

En ansökan härom skall ställas till

Skattemyndigheten i Gävle.

Inom EG pågår ett arbete med förslag om ändring av

direktiv 77/388/EEG i vad gäller reglerna om

avdragsrätt KOM (1998)377 slutlig. Förslaget handlar

bl.a. just om frågor om avdrag (återbetalning) av

mervärdesskatt som erlagts i en medlemsstat där den

skattskyldige inte är etablerad.

Motionen

I motion Sk1003 av Jan Backman (m) efterlyses

enklare regler för avdrag för ingående

mervärdesskatt avseende hotellens "export"

(motionärens benämning) av hotelltjänster.

Motionärens mål är ett smidigare system för

återbetalning av exportmoms i hotellbranschen.

Utskottets ställningstagande

Som framgår av det ovan anförda pågår inom EU ett

arbete som handlar bl.a. om frågor om avdrag

(återbetalning) av mervärdesskatt som erlagts i en

medlemsstat där den skattskyldige inte är etablerad.

Enligt vad utskottet erfarit kan detta arbete komma

att resultera i en sådan förbättring för företagare

som har kostnader i andra länder - bl.a.

hotellövernattningar - som motionären efterlyser.

Resultatet av detta arbete bör enligt utskottets

uppfattning avvaktas innan några ändringar i

mervärdesskattesystemet vidtas från svensk sida.

Utskottet avstyrker därför motion Sk1003.

Olika lastbilstyper

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår en motion om avdrag för

ingående mervärdesskatt för alla typer av

lastbilar, alltså även de som i dag betraktas

som personbilar.

Gällande bestämmelser

Enligt mervärdesskattelagen råder avdragsförbud vid

förvärv av personbilar, utom i några speciella

verksamheter. Som personbil enligt mervärdesskatte-

lagen räknas även bl.a. lastbil med skåpkarosseri

utan separat förarhytt och med en totalvikt om högst

3 500 kg. Andra lastbilar behandlas som normala

varor i mervärdesskattehänseende och är alltså inte

utsatta för någon särskild begränsning i vad gäller

avdragsrätten för näringsidkare.

Reglerna om avdragsrätt är som nyss nämnts föremål

för överväganden inom EU, se KOM(98)377. Frågan om

avdragsrätt för lastbilar och andra fordon för

näringsverksamhet kommer att behandlas i detta

sammanhang.

Motionen

I motion Sk799 av Tomas Högström och Jan-Evert

Rådhström (båda m) begärs ett uttalande om rätt till

avdrag för ingående mervärdesskatt på alla typer av

lastbilar. Motionärerna anser att de nuvarande

reglerna ger upphov till alltför mycket onödigt

krångel.

Utskottets ställningstagande

Utskottet håller med motionärerna om att resultatet

i fråga om avdragsrätten på grund av den nuvarande

gränsdragningen mellan fordon som räknas som

personbilar och fordon som anses som lastbilar i

mervärdesskattelagens mening kan förefalla

svårförståelig i vissa fall. Eftersom EG-

kommissionens nyss nämnda förslag till nya regler om

avdragsrätt är av betydelse för bedömningen av dessa

frågor bör emellertid resultatet av detta arbete

avvaktas innan ställning tas till sådana

förändringar av avdragsrätten som motionärerna

begär. Utskottet förutsätter att man från svensk

sida driver på för att påskynda arbetet inom EU och

avstyrker därmed motion Sk799.

Kommunikationer till och från

Gotland m.m.

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår en motion om slopad

mervärdesskatt på kommunikationerna samt

tele-, radio- och datatrafiken till och från

Gotland.

Gällande bestämmelser

Några särskilda bestämmelser om Gotland finns inte i

mervärdesskattelagen. Beträffande kommunikationer i

allmänhet gäller sedan den 1 januari 2001 att

personbefordran utom sådan befordran där

resemomentet är av underordnad betydelse beskattas

med 6 %.

Motionen

I motion Sk721 framför Lena Ek och Agne Hansson

(båda c) tanken på att slopa mervärdesskatten på

färjor och flyg till och från Gotland samt tele-,

radio- och datatrafik på Gotland. En sådan åtgärd

skulle enligt motionärerna verksamt bidra till att

ge Gotland ökade möjligheter att utvecklas i samma

takt som omvärlden och bättre kunna konkurrera på

EU:s inre marknad.

Utskottets ställningstagande

Enligt utskottets bedömning är det på grund av EG-

direktivet inte möjligt att genomföra en sådan

särskild ordning för mervärdesskatten på Gotland som

motionärerna förespråkar. Slopad mervärdesskatt

skulle dessutom innebära mistad avdragsrätt vilket

gör det tveksamt om åtgärden verkligen skulle inne-

bära en fördel för trafikföretagen, vilka för

närvarande betalar mervärdesskatt med den lägsta

nivån, 6 %, för personbefordran. Med det anförda

avstyrker utskottet motion Sk721.

Uttag av tjänst

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår ett motionsyrkande om slopad

mervärdesskatt vid uttag av tjänst för bl.a.

arkitekter och bilmekaniker.

Gällande bestämmelser

Mervärdesskattesystemet innebär att uttag av varor

och tjänster från en rörelse i princip skall

beskattas. Uttagsbeskattningsreglerna avser i

princip att återföra det belopp till beskattning som

avdrag tidigare medgivits för och - i vissa fall -

till att begränsa konkurrenssnedvridningar. Vid

uttag av tjänster regleras det värde som man utgår

ifrån vid beräkning av beskattningsunderlaget i

7 kap. 3 § 2 b mervärdesskattelagen.

Motionen

I motion Sk626 (yrkande 1) av Maria Larsson (kd)

yrkas ett slopande av mervärdesskatteplikten vid

uttag av tjänst, t.ex. för arkitekter och bilmekani-

ker. Motionären anser att det nuvarande regelverket

inte är rimligt och att det är svårt att tillämpa

både för skattskyldiga och myndigheter.

Utskottets ställningstagande

Som nämnts ovan avser uttagsbeskattningsreglerna i

princip att återföra det belopp till beskattning som

avdrag tidigare medgivits för och i vissa fall även

begränsa konkurrenssnedvridningar. Denna ordning

överensstämmer med EG-reglerna på detta område, och

utskottet anser att det också är en principiellt

rimlig grund för beskattningen. Det vore i stället

enligt utskottets uppfattning anmärkningsvärt om en

näringsidkare som i regel utnyttjar utrustning som

han eller hon vid förvärvet har medgivits avdrag för

skulle kunna tillgodogöra sig tjänsten utan

konsekvenser i fråga om mervärdesskatten. Med det

anförda avstyrker utskottet motion Sk626 yrkande 1.

Skattefri verksamhet som bedrivs

kommunalt eller landstingskommunalt

respektive i privat regi

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår ett motionsyrkande om att

ändra reglerna för att åstadkomma bättre

konkurrensläge för privat sjukvård, tandvård,

undervisning och social omsorg i förhållande

till den offentliga verksamheten på dessa

områden då det gäller kompensation för

ingående mervärdesskatt.

Jämför reservation 12 (m).

Gällande bestämmelser

Mervärdesskattesystemet innebär att bara den som har

mervärdesskattepliktig omsättning får dra av

mervärdesskatt på inköp av varor och tjänster.

Kommunerna och landstingen har sålunda i och för sig

inte någon avdragsrätt för kostnader som är

hänförliga till skattefri verksamhet men kan i många

fall få kompensation inom ramen för systemet med

mervärdesskattekonton för kommuner och landsting.

Kommunerna och landstingen får dock betala en avgift

till systemet för att finansiera uttagen.

Fristående skolor med allmänt stöd som är befriade

från mervärdesskatt saknar följaktligen också

avdragsrätt. I förordningen (1996:1206) om fri-

stående skolor föreskrivs dock att ersättning för

sådan ingående mervärdesskatt som skolan saknar

avdragsrätt för skall ingå i bidragen.

Tandvården är också en verksamhet som inte är

skattepliktig och som därför saknar avdragsrätt.

Frågan har behandlats under hösten år 2000 i finans-

utskottets betänkande 2000/01:FiU3. Finansutskottet

ställer sig bakom regeringens bedömning att frågan

om konkurrensneutraliteten inom vuxentandvården bör

kunna lösas på frivillig väg. Finansutskottet

noterar vidare att regeringen har aviserat att

ytterligare analyser av kommunkontosystemet kommer

att göras. Regeringen har därefter tillsatt en

arbetsgrupp för översyn av kommunkontosystemet och

en ny utredning Kontroll och omprövning av beslut om

utbetalning av kommunkontosystemet (dir. 2000:98).

Uppdrag har även lämnats till både Riksskatteverket

och Riksrevisionsverket rörande denna fråga.

Motionen

I motion Sk735 (yrkande 17) av Carl Fredrik Graf

m.fl. (m) efterlyses ett bättre konkurrensläge för

de privata alternativen i förhållande till de

offentliga då det gäller kompensation för ingående

mervärdesskatt. Motionärerna nämner bl.a. sjukvård,

tandvård, undervisning och social omsorg och kräver

att Sverige verkar för en ändring i EU:s

mervärdesskatteregler så att berörda verksamheter

kan fogas in i mervärdesskattesystemet och avdrag

göras.

Utskottets ställningstagande

Den av motionärerna aktualiserade frågan om

konkurrensneutralitet är redan uppmärksammad av

regeringen och föremål för utredningar och

överväganden på olika håll. Resultatet av dessa

arbeten bör enligt utskottets uppfattning avvaktas

innan ställning tas till hur man lämpligen bör

förfara med dessa frågor i fortsättningen. Utskottet

avstyrker därför motion Sk735 yrkande 17.

Skattefri verksamhet som bedrivs

kommunalt eller landstingskommunalt

eller av ideell förening

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår alla motioner om att ändra

mervärdesskattereglerna för att åstadkomma

samma villkor för å ena sidan föreningsägda

eller samfundsägda idrottsanläggningar eller

folkhögskolor, å andra sidan motsvarande

kommunala eller landstingskommunala

verksamheter.

Jämför reservation 13 (m).

Gällande bestämmelser

Allmännyttiga ideella föreningar som är befriade

från inkomstskatt och mervärdesskatt saknar - liksom

privatpersoner - möjlighet att dra av mervärdes-

skatten på sina inköp.

Motionerna

I motionerna Sk726 av Catharina Elmsäter-Svärd (m),

Sk765 av Roy Hansson (m) och Kr537 (yrkande 12) av

Kent Olsson m.fl. (m) efterlyses lika villkor

beträffande mervärdesskatten för idrottsanläggningar

som drivs av föreningar och sådana som drivs

kommunalt. I motion Sk607 av Inger Strömbom (kd)

begärs jämlika villkor för folkrörelse- och

samfundsägda folkhögskolor respektive landstingsägda

folkhögskolor.

Utskottets ställningstagande

Utskottet vill först och främst erinra om att

frånvaron av avdragsrätt för de allmännyttiga

ideella föreningarna är en naturlig följd av att

deras verksamhet inte är skattepliktig. Föreningarna

har i detta hänseende samma ställning som vanliga

fysiska personer och utskottet har egentligen svårt

att se något fel i detta. Utskottet har tidigare

avstyrkt åtskilliga motionsyrkanden liknande de nu

aktuella med hänvisning till den tidigare omnämnda

översynen av reglerna om skattskyldighet i

mervärdesskattelagen m.m. (dir. 1999:10) som enligt

planerna skall avslutas den 1 juni 2001. Enligt

direktiven skall utredaren bl.a. uppmärksamma den

situationen att det nuvarande undantaget i

mervärdesskattelagen medför nackdelar för de ideella

föreningarna, bl.a. i de fall då konkurrerande

kommersiella företag beskattas med reducerad

skattesats men har avdragsrätt för den ingående

mervärdesskatten som den ideella föreningen saknar.

Detta spörsmål tangerar de frågor som tagits upp av

motionärerna och utskottet anser liksom tidigare att

ett ställningstagande till frågorna i motionerna bör

anstå till dess att resultatet av översynen

föreligger. Frågan har dessutom en anknytning till

de kommunkontofrågor som berörts i det föregående

och vars utveckling det enligt utskottet finns

anledning att avvakta. Utskottet avstyrker därför

motionerna Sk607, Sk726, Sk765 och Kr537 yrkande 12.

Konst, konstgallerier och importerad

konst

Utskottets förslag i korthet

Utskottet avslår en motion om sänkt

mervärdesskatt på konst,

konstgalleriverksamhet och importerad konst.

Gällande bestämmelser

Den generella skatteplikten för mervärdesskatt

omfattar även omsättning av konstverk. I fråga om

konstverk som ägs av upphovsmannen eller dennes

dödsbo gäller dock att skattskyldigheten inträder

först om omsättningen uppgår till 300 000 kr eller

mer (1 kap. 2 a § mervärdesskattelagen). I sådana

fall är skattesatsen begränsad till 12 % (7 kap. 1 §

andra stycket mervärdesskattelagen). Vid annan

handel med konstverk tillämpas s.k. vinstmarginal-

beskattning som innebär att beskattningen grundas på

återförsäljarens vinstmarginal (9 a kap.

mervärdesskattelagen). Skattesatsen är i sådana fall

den normala, dvs. 25 %.

Motionen

I motion Sk702 av Karin Falkmer och Inger René (båda

m) begärs att mervärdesskatten på all konst skall

begränsas till 6 %. Motionärerna vill att mer-

värdesskatten även på galleriernas provisioner skall

sänkas till 6 % och jämför med förhållandena för

ideella föreningar som inte betalar någon mervär-

desskatt alls. Motionärerna yrkar att

mervärdesskatten också på importerad konst skall

sänkas till 6 %. Kulturpolitiska skäl åberopas.

Utskottets ställningstagande

Som utskottet tidigare erinrat om saknas det enligt

EG-reglerna möjligheter att införa en reducerad

skattesats i vad gäller just galleriers försäljning

av konst i allmänhet. Vad gäller skattenivån på

konstnärers försäljning av egna konstverk finns

visserligen möjligheten att sänka skattesatsen till

6 % men enligt EG-reglerna krävs då att också

mervärdesskatten vid import av konstverk,

samlarföremål och antikviteter sänks till 6 %.

Skattesänkningar av det slaget finner utskottet inte

prioriterade, i varje fall inte just nu.

När det gäller argumentet att vissa föreningar kan

sälja bl.a. konst skattefritt vill utskottet hänvisa

till den ovan berörda översynen av reglerna om

skattskyldighet i mervärdesskattelagen m.m. (dir.

1999:10) som enligt direktiven bl.a. skall ta upp de

grundläggande bestämmelserna i mervärdesskattelagen

om begreppet yrkesmässig verksamhet m.m. I uppdraget

ingår bl.a. att undersöka om de nuvarande reglerna

ger upphov till snedvridningar i konkurrenshänseende

då verksamhet bedrivs av ideella organisationer i

konkurrens med motsvarande verksamhet i privat regi.

Mot bakgrund av att denna översyn ännu pågår - den

skall som tidigare nämnts enligt planerna avslutas

den 1 juni 2001 - finns det enligt utskottets

uppfattning inte någon anledning för riksdagen att

nu göra något uttalande i frågan.

Med det anförda avstyrker utskottet motion Sk702.

Strukturfondsprojekt

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår två motioner om ett

uttalande om att ändra mer-

värdesskattereglerna i fråga om s.k.

strukturfondsprojekt.

Gällande bestämmelser

I ett skriftligt svar på fråga om

strukturfondsprojekt och mervärdesskatt anförde

finansministern nyligen följande. I de fall

projektägaren inte är momsregistrerad har bidrag

från strukturfonderna kunnat utgå inklusive kom-

pensation för mervärdesskatt. Detta beror på att en

projektägare som inte är momsregistrerad inte kan få

tillbaka den mervärdesskatt som betalas på

anskaffningar till projektet från staten. En

förutsättning för att få stöd inklusive kompensation

för mervärdesskatt är att projektägaren kan styrka

med ett särskilt intyg från skatteförvaltningen att

denne inte är momsregistrerad. Om projektägaren är

momsregistrerad betalas medel ut exklusive

kompensation för mervärdesskatt. Projektägaren yrkar

i stället avdrag för den skatt han har betalat på

inköpen till projektet i en vanlig

skattedeklaration. Om det i efterhand har kunnat

konstateras att projektet i sig inte har varit

momspliktigt har skattemyndigheterna på vissa håll

underkänt avdragsyrkandena från momsregistrerade

projektägare.

Riksskatteverket (RSV) har i en nyligen publicerad

skrivelse (dnr. 2758-01/120) redovisat verkets

inställning till hur mottagande av bidrag från EU:s

strukturfonder samt offentlig medfinansiering skall

behandlas i mervärdesskattehänseende. RSV anser att

mottagande av bidrag från strukturfonderna samt

offentlig medfinansiering som utbetalas i syfte att

utjämna ekonomiska och sociala skillnader inom EU

inte utgör omsättning av tjänst och att sådana

bidrag därför faller utanför mervärdesskattelagens

tillämpningsområde. Mervärdesskatt skall således

inte betalas för mottagande av bidragen, menar RSV.

För de fall bidragsmottagaren har avdragsrätt för

ingående skatt på förvärv beräknas enligt RSV:s

skrivelse bidraget med hänsyn till den avdragsgilla

ingående skatten. För att kunna avgöra storleken på

bidraget skall därför, enligt RSV:s uppfattning, en

bedömning göras om bidragsmottagaren har avdragsrätt

för ingående skatt på förvärv som är hänförliga till

de aktiviteter som skall utföras inom det projekt

som bidraget avser.

Skrivelsen behandlar också översiktligt

principerna för inkomstskattereglerna avseende EU-

bidrag, och den innehåller flera belysande och väg-

ledande exempel. Den är utlagd på RSV:s hemsida

www.rsv.se. Ytterligare information om EU:s

strukturfonder finns att hämta på bl.a. följande

hemsidor: www.nutek.se samt www.vaxtkraft.com.

Motionerna

I motionerna Sk798 av Berit Andnor och Rune Berglund

(båda s) och Sk741 av Erik Arthur Egervärn och Eskil

Erlandsson (båda c) krävs en harmonisering av

mervärdesskattereglerna och strukturfondsreglerna då

det gäller kompensation för mervärdesskatt.

Motionärerna beskriver det fallet att en pro-

jektägare, som betraktats som skattskyldig, vid en

senare revision bedöms som icke skattskyldig och

åläggs att betala tillbaka återbetald ingående mer-

värdesskatt.

Utskottets ställningstagande

Det är enligt utskottets uppfattning bra att

Riksskatteverket nu med sin skrivelse har skapat

ökad klarhet om hur de aktuella EU-bidragen skall

hanteras i mervärdesskattehänseende. Härigenom ökar

förutsättningarna att få till stånd en enhetlig

praxis i hela landet, vilket också är värdefullt.

Det är nu, vill utskottet betona, angeläget att

information om hur projektägare bör förfara för att

få klarhet i om ett planerat projekt utgör

skattepliktig eller icke skattepliktig verksamhet

och vad som gäller i de olika fallen sprids och görs

tillgänglig för de berörda så fort som möjligt.

Utskottet förutsätter att problemen kan lösas på

detta sätt utan att riksdagen gör något formellt

uttalande eller vidtar någon annan åtgärd och

avstyrker därför motionerna Sk741 och Sk798.

Skuldföring av mervärdesskatten vid

bostadsbyggande

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår en motion med förslag om

införande av en möjlighet att skuldföra

mervärdesskatten vid bostadsbyggande under 25

år.

Gällande bestämmelser

Tjänster inom området för bostadsbyggande är

skattepliktiga till mervärdesskatt enligt generella

regler och skatten skall också betalas enligt de

generella reglerna. Däremot är försäljningar av

fastigheter undantagna från mervärdesskatt.

Motionen

I motion Sk777 av Helena Bargholz och Yvonne

Ångström (båda fp) föreslås införande av en

möjlighet att skuldföra mervärdesskatten på 25 år

och med 4 % avskrivning för varje år vid

bostadsbyggande, dock att kvarvarande skatt skall

betalas genast vid en försäljning av fastigheten.

Syftet är att få i gång byggnation av bostäder.

Utskottets ställningstagande

Utskottet vill inledningsvis erinra om att

försäljningar av fastigheter redan enligt gällande

regler är undantagna från mervärdesskatt. Om

motionärerna menar att den mervärdesskatt som

betalas av de entreprenörer som utför byggtjänster

och andra tjänster åt en fastighetsägare som bygger

bostäder så skulle den föreslagna ordningen med

visshet innebära mycket stora problem med kontrollen

med tanke på den långa tid under vilken den latenta

skatteskulden skulle bestå, 25 år. Förslaget innebär

i så fall i praktiken också ett undantag från

beskattningen av byggmaterial och tjänster vars

förenlighet med EG-rätten kan ifrågasättas.

Utskottet har givetvis förståelse för motionärernas

syfte att få bättre fart på bostadsbyggandet men

finner deras förslag ogenomförbart och EG-rättsligt

tvivelaktigt. Utskottet avstyrker därför motion

Sk777.

Prismärkning utan mervärdesskatt och

punktskatter

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår två motionsyrkanden om

obligatoriska regler för butikerna att märka

varans pris i butiken med prisbeloppet exklu-

sive mervärdesskatt och förekommande

punktskatter.

Gällande bestämmelser

I 11 kap. 5 § mervärdesskattelagen finns

bestämmelser om att faktura skall innehålla

uppgifter om mervärdesskattebelopp m.m. Däremot

finns i mervärdesskattelagen inga bestämmelser om

hur varor skall prismärkas i en butik. Inte heller i

de lagar som reglerar skatten på punktskattebelagda

varor finns någon sådan bestämmelse. Däremot

föreskrivs i 5 § prisinformationslagen att det pris

som anges för en vara skall inbegripa

mervärdesskatt.

Motionerna

I motionerna Sk616 av Marietta de Pourbaix-Lundin

(m) och Sk623 (yrkande 3) av Catharina Hagen (m)

föreslås ett system som innebär att priset för mer-

värdesskattebelagda och punktskattebelagda varor

skall anges i butiken utan moms och punktskatt.

Dessa skatter bör i stället enligt motionärerna

läggas på i kassan. Syftet är att göra människorna

bättre medvetna om hur mycket de betalar i skatt.

Utskottets ställningstagande

Utskottet vill erinra om att åtminstone

mervärdesskatten normalt framgår av de kassakvitton

som erhålls vid köp i butik av varor som omfattas av

mervärdesskatt. En ordning av det slaget att enbart

nettopriset utan mervärdesskatt och förekommande

punktskatter skulle anges i butiken skulle enligt

utskottets mening vara inte bara missvisande och

obekväm för konsumenterna utan även direkt stridande

mot bestämmelserna i prisinformationslagen som i

berörd del redovisas ovan. Utskottet avstyrker

således motionerna Sk616 och Sk623 yrkande 3.

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

Med hänvisning till de motiveringar som framförs

under Utskottets överväganden föreslår utskottet att

riksdagen fattar följande beslut:

1. Skattesats, digitala tjänster,

import av bilar m.m.

Riksdagen avslår motionerna 2000/01:Sk697,

2000/01:Sk706, 2000/01:

Sk735 yrkandena 16 och 18, 2000/01:Sk797,

2000/01:Sk1004 yrkande 2 och 2000/01:T717 yrkande

13.

Reservation 1 (m)

Reservation 2 (fp)

2. Böcker, nöjesparker, dans m.m.

Riksdagen avslår motionerna 2000/01:Sk321

yrkande 10, 2000/01:Sk323 yrkande 50,

2000/01:Sk602, 2000/01:Sk603, 2000/01:Sk627,

2000/01:

Sk637, 2000/01:Sk665, 2000/01:Sk692,

2000/01:Sk696, 2000/01:Sk705, 2000/01:Sk766,

2000/01:Sk767, 2000/01:Sk768, 2000/01:Sk769,

2000/01:Sk1004 yrkande 1, 2000/01:Sk1005,

2000/01:Sk1006, 2000/01:

Sk1007, 2000/01:Kr344 yrkande 1, 2000/01:Kr345

yrkande 35, 2000/01:

Kr346 yrkande 2 och 2000/01:Kr701 yrkande 18.

Reservation 3 (m, c)

Reservation 4 (kd, fp, mp)

Reservation 5 (v)

3. Skidliftar

Riksdagen avslår motionerna 2000/01:Sk673,

2000/01:Sk685 och 2000/01:Sk732 yrkande 2.

Reservation 6 (m) - motiv.

4. Servering

Riksdagen avslår motionerna 2000/01:Sk653,

2000/01:Sk672, 2000/01:

Sk690, 2000/01:Sk1002 och 2000/01:N263 yrkande 5.

Reservation 7 (m, fp)

5. Prydnadsväxter

Riksdagen avslår motion 2000/01:Sk606.

6. Hushållsnära tjänster

Riksdagen avslår motion 2000/01:A225 yrkande 3.

7. Miljömärkta produkter

Riksdagen avslår motion 2000/01:Sk682.

Reservation 8 (mp)

8. Körkortsutbildning

Riksdagen avslår motionerna 2000/01:Sk775

yrkande 1, 2000/01:Sk1026 yrkande 1,

2000/01:Ub242 yrkande 2, 2000/01:T418 yrkande 2

och 2000/01:T476 yrkande 1.

Reservation 9 (kd)

9. Alternativa sjukdomsbehandlingar

Riksdagen avslår motion 2000/01:So223 yrkande

4.

Reservation 10 (mp)

10. Hyrbilar

Riksdagen avslår motion 2000/01:N325 yrkande

21.

11. Hotell

Riksdagen avslår motion 2000/01:Sk1003.

Reservation 11 (m)

12. Olika lastbilstyper

Riksdagen avslår motion 2000/01:Sk799.

13. Kommunikationer till och från

Gotland

Riksdagen avslår motion 2000/01:Sk721.

14. Uttag av tjänst

Riksdagen avslår motion 2000/01:Sk626 yrkande

1.

15. Skattefri verksamhet som bedrivs

kommunalt eller landstingskommunalt

respektive i privat regi

Riksdagen avslår motion 2000/01:Sk735 yrkande

17.

Reservation 12 (m)

16. Skattefri verksamhet som bedrivs

kommunalt eller landstingskommunalt eller av

ideell förening

Riksdagen avslår motionerna 2000/01:Sk607,

2000/01:Sk726, 2000/01:

Sk765 och 2000/01:Kr537 yrkande 12.

Reservation 13 (m)

17. Konst, konstgallerier och

importerad konst

Riksdagen avslår motion 2000/01:Sk702.

18. Strukturfondsprojekt

Riksdagen avslår motionerna 2000/01:Sk741 och

2000/01:Sk798.

19. Skuldföring av mervärdesskatt vid

bostadsbyggande

Riksdagen avslår motion 2000/01:Sk777.

20. Prismärkning utan mervärdesskatt

och punktskatter

Riksdagen avslår motionerna 2000/01:Sk616 och

2000/01:Sk623 yrkande 3.

Stockholm den 6 mars 2001

På skatteutskottets vägnar

Arne Kjörnsberg

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Arne

Kjörnsberg (s), Carl Fredrik Graf (m), Lisbeth

Staaf-Igelström (s), Per Rosengren (v), Helena Höij

(kd), Carl Erik Hedlund (m), Per Erik Granström (s),

Marietta de Pourbaix-Lundin (m), Ulla Wester (s),

Catharina Hagen (m), Birger Schlaug (mp), Rolf

Kenneryd (c), Johan Pehrson (fp), Per-Olof Svensson

(s), Lennart Axelsson (s), Claes Stockhaus (v) och

Sven Brus (kd).

Reservationer

Utskottets förslag till riksdagsbeslut och

ställningstaganden har föranlett följande

reservationer. I rubriken anges inom parentes vilken

punkt i utskottets förslag till riksdagsbeslut som

behandlas i avsnittet.

1. Skattesats, digitala tjänster, import av

bilar m.m. (punkt 1)

- m

av Carl Fredrik Graf (m), Carl Erik Hedlund (m),

Marietta de Pourbaix-Lundin (m) och Catharina

Hagen (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 1 borde

ha följande lydelse:

1. Riksdagen ger som sin mening regeringen till

känna vad reservanterna anfört i reservation 1.

Riksdagen bifaller därmed motionerna 2000/01:Sk735

yrkandena 16 och 18 och 2000/01:T717 yrkande 13 och

avslår motionerna 2000/01:Sk697, 2000/01:Sk706,

2000/01:Sk797 och 2000/01:Sk1004 yrkande 2.

Ställningstagande

Att Sverige - jämte Danmark - har den högsta

mervärdesskatten i Europa ställer till allvarliga

konkurrensproblem för svenska företag, och problemen

växer efterhand som den inre marknaden utvecklas.

Den stora skillnaden på skattenivåerna mellan å ena

sida Sverige och å andra sidan länderna söder om

Danmark försätter de svenska företagen i ett mycket

besvärligt konkurrensmässigt underläge. Särskilt på

kapitalvarumarknaden (bilar, vitvaror, elektroniska

varor m.m.) blir det allt svårare att konkurrera med

motsvarande handlare på kontinenten, vilka kan

erbjuda mycket lägre priser på grund av den lägre

nivån på mervärdesskatten. Den är t.ex. 9

procentenheter lägre i Tyskland.

Ett särskilt problem när det gäller den höga

svenska momsen utgör den elektroniska handeln.

Liksom motionärerna bakom motion Sk735 (m) har

finansministern i direktiven till utredningen om den

framtida skattestrukturen uppmärksammat att

problemen ökar alltmer och dessutom att

svårbemästrade kontrollproblem uppkommer hela tiden.

För närvarande övervägs inom EU ett förslag av

kommissionen som bl.a. går ut på att digitala

leveranser av t.ex. programvara, databearbetning och

radio- och TV-sändningar från länder utanför EU

skall momsbeskattas inom EU när de konsumeras här,

men att företag från tredje land endast skall behöva

momsregistrera sig i ett EU-land. För alla vidare

leveranser skall sedan det landets

skattebestämmelser och skattesats gälla. Det inses

lätt att företagen kommer att föredra länder med

lägre skattesatser framför länder med högre, som

Sverige. Redan har många svenska IT-företag valt att

etablera sig i andra EU-länder med låga

skattesatser.

Ytterligare en faktor att ta hänsyn till är

kommissionens strävan att etablera den s.k.

ursprungsprincipen. Om denna princip börjar gälla

allmänt inom EU kommer det att bli mycket svårt att

upprätthålla den höga nivå på skatten som nu gäller

i Sverige.

I en gemensam reservation av Moderata

samlingspartiet, Kristdemokraterna, Centerpartiet

och Folkpartiet till finansutskottets

budgetbetänkande (1999/2000:FiU1) betonas den stora

vikten av att sänka skattetrycket i Sverige. Som ett

led i ett skattesänkningsprogram bör enligt vår

mening även ingå en allmän sänkning av

mervärdesskatten till europeisk nivå, bl.a. för att

stärka konkurrensförutsättningarna för svensk handel

och minska på behovet av kontrollåtgärder på detta

område. Det räcker enligt vår mening inte att utreda

skattestrukturen, utan inriktningen måste vara att

gå in för konkreta och rejäla sänkningar av skatten.

Som nyss anförts är problemen med den höga svenska

mervärdesskatten särskilt påtagliga i samband med

elektronisk handel. En annan åtgärd som regeringen

bör vidta är därför att verka i Bryssel för att

reglerna vid momsuttag vid internationell handel ses

över inom EU och i allt internationellt samarbete.

Vi anser att riksdagen bör rikta ett

tillkännagivande till regeringen om att den bör

inrikta sig på en sänkning av mervärdesskatten till

en nivå som är vanlig i Europa i enlighet med vad vi

nu har anfört. Det innebär att vi tillstyrker

motionerna Sk735 yrkandena 16 och 18 samt motion

T717 yrkande 13.

2. Skattesats, digitala tjänster, import av

bilar m.m. (punkt 1)

- fp

av Johan Pehrson (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 1 borde

ha följande lydelse:

1. Riksdagen ger som sin mening regeringen till

känna vad reservanten anfört i reservation 2.

Riksdagen bifaller därmed motion 2000/01:Sk797 och

avslår motionerna 2000/01:Sk697, 2000/01:Sk706,

2000/01:Sk735 yrkandena 16 och 18, 2000/01:Sk1004

yrkande 2 och 2000/01:T717 yrkande 13.

Ställningstagande

Sverige har tillsammans med Danmark världens högsta

generella nivå på mervärdesskatten, 25 %. Detta

förhållande har bl.a. medfört att det ideligen reses

krav på lågbeskattning av olika speciella

varugrupper och tjänstegrupper, särskilt sådana som

är utsatta för utländsk konkurrens. Genom den stora

differensen mellan den generella nivån och den

lägsta nivån blir det mycket viktigt för berörd

bransch att få denna skatteförmån. Varje slag av

vara eller tjänst som favoriseras på detta sätt ger

emellertid upphov till gränsdragnings- och

kontrollproblem och nya anspråk på att besläktade

varor och tjänster skall behandlas på samma

förmånliga sätt. Det blir allt svårare att begränsa

det lågbeskattade området.

När den s.k. elektroniska handeln - både den

verkliga och den postorderbaserade - får rejält

genomslag kommer trycket i riktning mot lägre moms

att öka. Kontrollproblemet är redan nu stort när

privatpersoner handlar, och att fastställa

beskattningsland och korrekt internprissättning blir

också allt svårare i de mer eller mindre virtuella

företagen. De gamla principerna för internationell

beskattning är svåra att översätta till de nya

formerna av den internationella ekonomin. Effekten

blir att alltfler företag och privatpersoner dras

till stater med låg mervärdesskatt. Sverige måste i

allt större omfattning ta hänsyn till

internationella aspekter när mervärdesskattesystemet

utformas.

En annan nackdel med det nuvarande systemet med

olika momssatser är att det innebär en olämplig

styrning av konsumtionen, vilket ur ett liberalt

perspektiv är en olycklig politik. Den ökade

rörligheten, inte minst inom EU, innebär också att

den mervärdesskatteanknutna brottsligheten över

gränserna ökar. Den höga svenska nivån på

mervärdesskatten gör Sverige extra känsligt för

brotten på momsområdet.

Vad nu anförts leder till slutsatsen att

regeringen bör tillsätta en ny utredning för att ta

fram en strategi för att möta de framtida

utmaningarna när det gäller momsen. Det handlar om

dels det internationella samarbetet, dels hur

konsumtionsskatterna långsiktigt skall hanteras för

att i möjligaste mån undvika de absurda

gränsdragningar som blir följden av specifika

skatteregler på begränsade områden. Riksdagen bör

med bifall till motion Sk797 (fp) rikta ett

tillkännagivande till regeringen härom.

3. Böcker, nöjesparker, dans m.m. (punkt 2) -

m, c

av Carl Fredrik Graf (m), Carl Erik Hedlund (m),

Marietta de Pourbaix-Lundin (m), Catharina Hagen

(m) och Rolf Kenneryd (c).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 2 borde

ha följande lydelse:

2. Riksdagen ger som sin mening regeringen till

känna vad reservanterna anfört i reservation 3.

Riksdagen bifaller därmed motionerna 2000/01:Sk603,

2000/01:Sk696, 2000/01:Sk766 och 2000/01:Sk1005 och

bifaller delvis motionerna 2000/01:Sk321 yrkande 10,

2000/01:Sk323 yrkande 50, 2000/01:

Sk602, 2000/01:Sk627, 2000/01:Sk637, 2000/01:Sk665,

2000/01:Sk692, 2000/01:Sk705, 2000/01:Sk767,

2000/01:Sk768, 2000/01:Sk769, 2000/01:

Sk1004 yrkande 1, 2000/01:Sk1006, 2000/01:Sk1007,

2000/01:Kr344 yrkande 1, 2000/01:Kr345 yrkande 35,

2000/01:Kr346 yrkande 2 och 2000/01:Kr701 yrkande

18.

Ställningstagande

Vi anser att mervärdesskattereglerna inom

kultursektorn har fått en olycklig utformning. I

dagsläget är momspåslaget mycket olika inom

kultursektorn. Det finns verksamheter som är helt

momsbefriade medan andra beläggs med högsta

momssats, dvs. 25 %.

Bakgrunden är att efter EU-inträdet utnyttjades

den möjlighet till lågbeskattning för vissa

kulturarrangemang som fanns enligt gällande EG-

direktiv. Det innebar att den lägsta svenska

skattesatsen på 6 % kom att omfatta bl.a. entré till

vissa kulturarrangemang, viss biblioteksverksamhet,

viss museiverksamhet, upphovsrätt till litterära och

konstnärliga verk samt rätt till ljud- och

bildupptagning. Även delar av det närbesläktade

idrottsområdet inordnades i sexprocentsområdet.

Ett problem är att gränsdragningen för många

förefaller godtycklig, obegriplig och orättvis.

Utanför det lågbeskattade området faller, som

framhållits i flera motioner, t.ex. böcker och

tidskrifter, nöjesparksverksamhet och sällskapsdans,

vilka beläggs med en momssats på 25 %. Arrangemang

där fullbeskattade respektive lågbeskattade inslag

är blandade med varandra förekommer, och det är

olyckligt om uppläggningen av sådana arrangemang

styrs av skattehänsyn.

Man bör enligt vår mening pröva tanken att

bestämma mervärdesskatten på böcker till samma nivå

som gäller för övriga lågbeskattade kulturvaror och

kulturarrangemang. En sådan åtgärd är också tillåten

enligt EG-rätten.

Även nöjesparker betalar för närvarande full

skatt. När det gäller nöjesparker förekommer därför

konstlade tekniska arrangemang från arrangörernas

sida med skilda insläpp o.d. som har som syfte att

undvika fullskatt, men som annars är helt

irrationella. Vad gäller sällskapsdans tas högre

moms ut än som gäller för konserter och liknande

lågbeskattade sceniska föreställningar.

Eftersom det inte är meningen att staten genom

beskattningen skall styra människors val av kultur

bör man inte ha skilda skattesatser på olika kultur-

utbud. Sammantaget anser vi därför att det nu är

dags att se över mervärdesskattereglerna och

mervärdesskattenivåerna inom kultursektorn.

Regeringen bör tillsätta en utredning i syfte att

skapa en enhetlig momssats inom hela kulturområdet.

Vi föreslår att riksdagen riktar ett

tillkännagivande härom till regeringen och

tillstyrker därmed motionerna Sk603 (m), Sk696 (c),

Sk766 och Sk1005 (båda s). Motion Sk321 yrkande 10

(c) och övriga nu behandlade motioner och

motionsyrkanden får anses mer eller mindre

tillgodosedda genom vad nu anförts.

4. Böcker, nöjesparker, dans m.m. (punkt 2) -

kd, fp, mp

av Helena Höij (kd), Birger Schlaug (mp), Johan

Pehrson (fp) och Sven Brus (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 2 borde

ha följande lydelse:

2. Riksdagen ger som sin mening regeringen till

känna vad reservanterna anfört i reservation 4.

Riksdagen bifaller därmed motionerna 2000/01:Sk321

yrkande 10, 2000/01:Kr345 yrkande 35, 2000/01:Kr346

yrkande 2 och 2000/01:Kr701 yrkande 18, bifaller

delvis motionerna 2000/01:Sk323 yrkande 50,

2000/01:Sk603, 2000/01:Sk637, 2000/01:Sk665,

2000/01:Sk692, 2000/01:Sk696, 2000/01:Sk705,

2000/01:Sk766, 2000/01:Sk767, 2000/01:

Sk768, 2000/01:Sk769, 2000/01:Sk1004 yrkande 1,

2000/01:Sk1005, 2000/01:Sk1006, och 2000/01:Kr344

yrkande 1 och avslår motionerna 2000/01:Sk602,

2000/01:Sk627 och 2000/01:Sk1007.

Ställningstagande

I dag gäller skilda skattesatser mellan bokinköp

(25 %) och annan konsumtion av kultur och det

tryckta ordet, t.ex. teater-, konsert- och

operaföreställningar och dagstidningar (6 %).

Skattepolitiken bidrar således till att styra

människor till att välja annan kulturkonsumtion än

böcker och snedvrider härigenom på ett olyckligt

sätt konkurrensen till bokens nackdel jämfört med

utbudet av andra lågbeskattade kulturella

arrangemang. Det dåliga konkurrensläget för boken

förvärras än mer av Internetbranschens utveckling på

detta område och möjligheterna att anskaffa böcker

online. Den dåliga kontrollen av Internethandeln med

böcker gör att många bokleveranser över huvud taget

inte beskattas alls, vare sig de sker offline eller

online, vilket leder till mycket svåra

konkurrensproblem för den traditionella bokhandeln.

Regeringens skattepolitik på detta område går stick

i stäv mot dess i andra sammanhang uttalade ambition

att uppmuntra sunda läsvanor och tillgång till

litteratur. Särskilt barnfamiljernas behov av att

köpa böcker till barnen för att uppamma

läsfärdigheter och språkkänsla kommer i kläm.

Billiga böcker betyder mest i de grupper där

läsandet är lågt. En sänkt bokmoms gör det lättare

för fler att ta del av fantasieggande

skönlitteratur, upplysande facklitteratur och

utmanande lyrik.

Därtill kommer att kurslitteratur är en tung post

för studerande över 20 år och en sänkning av

bokmomsen skulle förbättra deras ekonomiska

situation, oberoende av om det gäller studier på

universitetsnivå eller komvux. Att alla elever har

möjlighet att köpa den litteratur som krävs är

nödvändigt för att hålla kunskapsnivån uppe.

I sammanhanget bör dessutom framhållas att EG-

reglerna inte utgör något hinder mot att sänka

mervärdesskatten på böcker. Förutom i Danmark är

mervärdesskatten på böcker betydligt lägre i övriga

EU-länder än i Sverige.

Böcker har ett värde i sig genom de rika

upplevelser de ger oss och genom att de förvaltar

vårt kulturarv. Det är ett viktigt skäl till att

staten genom en momssänkning skall se till att boken

blir tillgänglig för fler.

Vi utgår från att en sänkning av mervärdesskatten

på böcker kan genomföras på ett sådant sätt att

främst bokköparna får nytta av åtgärden genom att

priserna sänks. Vi förutsätter vidare att

finansieringen inte går ut över det statliga

litteraturstöd som finns för närvarande. Mot

bakgrund av det anförda föreslår vi därför att

riksdagen hos regeringen begär förslag om sänkt

mervärdesskatt på böcker. Sänkningen bör träda i

kraft den 1 januari 2002. Det innebär att vi

tillstyrker motionerna Sk323 yrkande 50 och Kr345

yrkande 35 (båda kd), Sk321 yrkande 10 (c), Kr346

yrkande 2 (fp) och Kr701 yrkande 18 (mp). Övriga nu

behandlade motioner och motionsyrkanden, som i vissa

fall får anses helt eller delvis tillgodosedda,

avstyrks.

5. Böcker, nöjesparker, dans m.m. (punkt 2) - v

av Per Rosengren (v) och Claes Stockhaus (v).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 2 borde

ha följande lydelse:

2. Riksdagen ger som sin mening regeringen till

känna vad reservanterna anfört i reservation 5.

Riksdagen bifaller därmed motion 2000/01:Kr344

yrkande 1 och avslår motionerna 2000/01:Sk321

yrkande 10, 2000/01:Sk323 yrkande 50, 2000/01:Sk602,

2000/01:Sk603, 2000/01:Sk627, 2000/01:Sk637,

2000/01:Sk665, 2000/01:Sk692, 2000/01:Sk696,

2000/01:Sk705, 2000/01:

Sk766, 2000/01:Sk767, 2000/01:Sk768, 2000/01:Sk769,

2000/01:Sk1004 yrkande 1, 2000/01:Sk1005,

2000/01:Sk1006, 2000/01:Sk1007, 2000/01:

Kr345 yrkande 35, 2000/01:Kr346 yrkande 2 och

2000/01:Kr701 yrkande 18.

Ställningstagande

Det finns enligt vår mening starka skäl att sänka

momsen på böcker till 6 %, bl.a. därför att det är

denna nivå som är den normala för kulturutbudet i

Sverige. Att beskatta litteraturen med 25 % och

annan kultur med 6 % försätter bokförsäljningen i en

besvärlig konkurrenssituation eftersom den vänder

sig till samma grupper som t.ex. går på bio (vilket

momsbeskattas med 6 %). Den bokköpande allmänheten

måste betala en ohemult hög skatt för sitt val av

kulturkonsumtion. Resultatet blir en mycket kännbar

fördyring av bokinköpen i Sverige, och särskilt ny

litteratur är mycket dyr. Härav följer att

bokläsandet minskar, vilket är negativt för svenska

folkets bildningsnivå och förmåga att tillgodogöra

sig skrivet material. Särskilt för barnfamiljer är

utvecklingen negativ, vilket är synnerligen

olyckligt eftersom barnen behöver egna böcker för

att få igång intresset för läsning.

Vi anser att regeringen bör tillsätta en utredning

som klarlägger effekterna av den höga svenska

mervärdesskatten på litteraturutbudet och

litteraturkonsumtionen. Utredningen bör bl.a. bedöma

huruvida en sänkt bokmoms verkligen leder till

sänkta bokpriser för konsumenterna eller om förlagen

och bokhandlarna inom en snar framtid kommer att

höja priserna och de egna marginalerna. Utredningen

bör också väga in huruvida argumentet att en sänkt

bokmoms skulle gynna enbart dem som redan nu köper

och läser böcker är relevant, eller om man kan räkna

med att nya bokköpare och läsare kommer till. En

annan viktig fråga som bör kartläggas, och som det

för närvarande råder delade meningar om, är hur

stora inkomster staten skulle förlora på en sänkning

av bokmomsen till 12 respektive 6 %. Slutligen bör

utredningen undersöka förutsättningarna för att

säkra en sänkning av bokpriserna genom t.ex. en mer

formaliserad överenskommelse med berörda parter -

förlagen och bokhandeln - och upprättandet av ett

brett och fungerande bokprisindex, som följer

konsumentprisernas utveckling på böcker efter en

sänkt bokmoms så att de inte på ett negativt sätt

avviker från konsumentprisindex.

Vi anser att riksdagen bör som sin mening ge

regeringen till känna vad vi nu anfört. Det innebär

att vi tillstyrker motion Kr344 yrkande 1 (v) men

avstyrker övriga nu behandlade motioner och

motionsyrkanden.

6. Skidliftar (punkt 3, motiveringen) - m

av Carl Fredrik Graf (m), Carl Erik Hedlund (m),

Marietta de Pourbaix-Lundin (m) och Catharina

Hagen (m).

Ställningstagande

I och för sig kan vi förstå argumentet att det

naturliga skulle vara att även i fortsättningen

beskatta transporter i skidliftar med samma

skattesats som för övrig personbefordran. I

bakgrunden av den senaste sänkningen av mervär-

desskatten på persontransporter - utom i just

skidliftar - från 12 % till 6 % ligger emellertid

den samtidigt höjda dieselskatten. Vi menar att

höjningen av dieselskatten var en helt felaktig

åtgärd som bl.a. kommer att slå hårt mot

åkerinäringen. För att komma till rätta med de höga

transportkostnaderna anser vi att man bör sänka

skatten på både dieselolja och bensin och dessutom

höja reseavdragen. Vi anser att regeringen bör

återkomma med ett sådant förslag och kan därför inte

nu biträda motionskraven om sänkt mervärdesskatt på

skidliftsverksamhet. Vi avstyrker därför motionerna

Sk673, Sk732 yrkande 2 och Sk685.

7. Servering (punkt 4) - m, fp

av Carl Fredrik Graf (m), Carl Erik Hedlund (m),

Marietta de Pourbaix-Lundin (m), Catharina Hagen

(m) och Johan Pehrson (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 4 borde

ha följande lydelse:

4. Riksdagen ger som sin mening regeringen till

känna vad reservanterna anfört i reservation 7.

Riksdagen bifaller därmed motionerna 2000/01:Sk653

och 2000/01:N263 yrkande 5 och bifaller delvis

motionerna 2000/01:Sk672, 2000/01:Sk690 och

2000/01:Sk1002.

Ställningstagande

Mervärdesskatten på livsmedel är i Sverige olika

beroende på om maten inhandlas i butik eller om den

skall förtäras på stället. Denna diskriminering av

restaurangnäringen har resulterat i ett kraftigt

ökat utbud av färdigrätter samtidigt som

restauranger dragit ned på sitt öppethållande. Många

restauranger har också under senare år drabbats av

konkurser och nedläggelser.

Vi vill också betona att turistnäringen i Sverige

är en bransch som är värd att satsa på, särskilt i

regioner som behöver arbetstillfällen, dvs.

glesbygder och avfolkningsbygder. Den svenska

turistnäringen, som konkurrerar med andra länder om

världens turister, lider därför särskilt av den höga

svenska restaurangmomsen. De momsnedsättningar som

för närvarande gäller för hotelltjänster etc. är

inte tillräckliga för att väga upp denna negativa

bild. Priserna i restaurangerna i Sverige trissas

upp på ett sätt som gör landet mindre attraktivt att

besöka för utländska turister och lockar svenska

turister att turista i andra länder än Sverige.

Turistnäringen har en stor potential och många

möjligheter till tillväxt. En expansion av turismen

i Sverige skulle leda till ökad omsättning inom

kringliggande näringar och verksamheter. För att

stimulera till en ökning av turismen i Sverige,

vitalisera lusten till initiativ, väcka intresse för

arbete och nya investeringar i denna sektor och göra

gjorda investeringar mera lönsamma behövs en

sänkning av mervärdesskatten för restaurangtjänster.

Mot bakgrund av det anförda anser vi att

regeringen bör försöka få EU att ändra det aktuella

mervärdesskattedirektivet eller på annat sätt göra

det möjligt att ha samma mervärdesskatt på mat som

säljs i butik och serveringstjänster på

restauranger. Detta bör riksdagen som sin mening ge

regeringen till känna och vi tillstyrker därför

motionerna Sk653 (m) och N263 yrkande 5 (fp). Övriga

nu behandlade motioner får härigenom anses tillgodo-

sedda.

8. Miljömärkta produkter (punkt 7) - mp

av Birger Schlaug (mp).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 7 borde

ha följande lydelse:

7. Riksdagen ger som sin mening regeringen till

känna vad reservanten anfört i reservation 8.

Riksdagen bifaller därmed motion 2000/01:Sk682.

Ställningstagande

Skatterna bör utformas så att en god hushållning med

begränsade resurser främjas och framväxten av ett

ekologiskt hållbart samhälle stimuleras. Detta är

bakgrunden till den gröna skatteväxlingen som numera

vunnit ett brett stöd inte bara i riksdagen utan

också i den allmänna opinionen. För att få den gröna

skatteväxlingen att slå igenom även på importerade

varor och åstadkomma en minskning av de utsläpp och

den energiomsättning och resursförbrukning som de

importerade varorna förorsakat bör den kompletteras

med en miljörelaterad skatt i slutförbrukarledet.

Detta kan uppnås genom en miljörelatering av

mervärdesskatten. Ett sådant förslag har

Konsumentverket nyligen lagt fram i ett

remissyttrande. En utredning av denna fråga bör

skyndsamt igångsättas och målet bör vara att

miljörelaterad mervärdesskatt skall kunna införas

senast i januari 2002 i form av sänkt skatt på

miljömärkta produkter. Jag föreslår att riksdagen

med bifall till motion Sk682 (mp) gör ett tillkänna-

givande härom till regeringen.

9. Körkortsutbildning (punkt 8) - kd

av Helena Höij (kd) och Sven Brus (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 8 borde

ha följande lydelse:

8. Riksdagen ger som sin mening regeringen till

känna vad reservanterna anfört i reservation 9.

Riksdagen bifaller därmed motionerna 2000/01:Sk775

yrkande 1 och 2000/01:Ub242 yrkande 2 och bifaller

delvis motionerna 2000/01:Sk1026 yrkande 1,

2000/01:T418 yrkande 2 och 2000/01:T476 yrkande 1.

Ställningstagande

Redan när utbildningsmomsen infördes ställde sig

Kristdemokraterna skeptiska till att det skulle vara

alldeles nödvändigt att belägga även privata bil-

skolors körkortsutbildning med moms, bl.a. med tanke

på att motsvarande utbildning var momsfri när den

förekom i gymnasieskolor. Vi framhöll redan då att

tillämpningen av EG-rätten i t.ex. Belgien tydde på

att det skulle finnas utrymme för att medge

skattefrihet för körkortsutbildning, i varje fall då

utbildningen kunde klassas som yrkesutbildning. Mot

bakgrund av att körkortsutbildning under senare år

blivit så dyr att många ungdomar av ekonomiska skäl

måste avstå från att ta körkort och att det dessutom

är ett starkt trafiksäkerhetsintresse att

körkortsaspiranterna tar så många körlektioner som

behövs och inte chansar med för tidig uppkörning

anser vi att regeringen bör undersöka möjligheterna

att sänka eller t.o.m. slopa momsen på

körkortsutbildning. Vi tillstyrker således i så

måtto motionerna Sk775 yrkande 1 och Ub242 yrkande 2

(båda kd), varigenom övriga nu behandlade motioner

får anses i väsentliga delar tillgodosedda.

10.Alternativa sjukdomsbehandlingar (punkt 9) -

mp

av Birger Schlaug (mp).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 9 borde

ha följande lydelse:

9. Riksdagen ger som sin mening regeringen till

känna vad reservanten anfört i reservation 10.

Riksdagen bifaller därmed motion 2000/01:So223

yrkande 4.

Ställningstagande

Av principiella skäl och för att tillgodose

människors berättigade krav på valfrihet när det

gäller sjukvård bör alternativmedicin och alternativ

sjukvård jämställas med skolmedicin och traditionell

sjukvård i momshänseende. Tidigare hade riksdagen

också en mera positiv inställning i dessa frågor,

och bl.a. gjordes ett uttalande år 1993 om att

införa ett momsundantag för alternativmedicinsk

behandling (se bet. 1992/93:SkU26 s. 23-24). Detta

uttalande av riksdagen ledde så småningom till att

en utredning lade fram förslag om att skattefriheten

för sjukvård borde utvidgas till att omfatta

alternativmedicinska behandlingsmetoder (SOU

1992:121 Vissa mervärdesskattefrågor). Frågan

behandlades också i en senare utredning (SOU

1996:138 Ny behörighetsreglering på hälso- och

sjukvårdens område, s. 455 f.), men i denna

utredning föreslogs inte några ändringar av momsen

för alternativa behandlingsformer. Regeringen har

hittills avstått från att lägga fram något förslag

om lättnader i beskattningen av alternativmedicinska

tjänster och preparat trots riksdagens tidigare

uttalade önskemål och förslaget i den nyss nämnda

utredningen SOU 1992:121.

Jag anser att regeringen nu bör ta upp frågan igen

och göra en ny översyn i syfte att ta fram ett

förslag som tillgodoser kravet på jämlika

behandlingsvillkor och människors behov av valfrihet

på detta område. Detta bör riksdagen som sin mening

ge regeringen till känna. Jag tillstyrker således

motion So223 yrkande 4.

11.Hotell (punkt 11) - m

av Carl Fredrik Graf (m), Carl Erik Hedlund (m),

Marietta de Pourbaix-Lundin (m) och Catharina

Hagen (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 11 borde

ha följande lydelse:

11. Riksdagen ger som sin mening regeringen till

känna vad reservanterna anfört i reservation 11.

Riksdagen bifaller därmed motion 2000/01:Sk1003.

Ställningstagande

Export av varor och tjänster är befriad från svensk

moms. För bl.a. hotellbranschen krävs det speciella

arrangemang för att momsåterbäringen skall fungera.

Vi anser att det är mycket angeläget att eliminera

krånglet i samband med utländska företagares rätt

till återbetalning av mervärdesskatt som betalats

för hotellövernattningar här i landet. Vi efterlyser

ett smidigare system än det nuvarande, som går ut på

att företagaren i fråga skall vända sig Skattemyn-

digheten i Gävle med sin ansökan om återbetalning.

Ibland måste företagaren vänta mycket länge på att

återbetalningen skall fungera.

Vi håller med motionären bakom motion Sk1003 att

ett smidigare system för återbetalning av

hotellmomsen i de aktuella fallen förmodligen skulle

gynna de svenska småföretagens exportansträngningar.

Sverige bör därför driva på det arbete som pågår

inom EU om avdrag (återbetalning) av mervärdesskatt

som erlagts i en medlemsstat där den skattskyldige

inte är etablerad.

Vi tillstyrker därför motion Sk1003 och föreslår

att riksdagen gör ett uttalande i enlighet med vad

vi anfört.

12.Skattefri verksamhet som bedrivs kommunalt

eller landstingskommunalt respektive i

privat regi (punkt 15) - m

av Carl Fredrik Graf (m), Carl Erik Hedlund (m),

Marietta de Pourbaix-Lundin (m) och Catharina

Hagen (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 15 borde

ha följande lydelse:

15. Riksdagen ger som sin mening regeringen till

känna vad reservanterna anfört i reservation 12.

Riksdagen bifaller därmed motion 2000/01:Sk735

yrkande 17.

Ställningstagande

I en reservation till finansutskottets betänkande

2000/01:FiU3 utvecklar Moderata samlingspartiet sin

syn på kommunkontosystemet och konkurrens-

neutraliteten då det gäller sådana områden som i

enlighet med EU:s direktiv ej kan beläggas med

mervärdesskatt, dvs. bl.a. vård, omsorg och skola.

Av reservationen framgår att regeringens hittills

vidtagna åtgärder - löften om kommande analyser m.m.

- inte på något sätt kan anses tillräckliga för att

undanröja de negativa effekterna av den nuvarande

ordningen. För närvarande gynnas kommuner och

landsting som kan få kompensation genom kommun-

kontosystemet för den ingående momsen även i sådana

verksamheter som är skattefria till sin natur och

missgynnas de privata företagen med motsvarande

verksamhet som varken kan få avdrag eller någon

annan form av kompensation. De moderata

reservanterna i finansutskottet förespråkar dels en

utredning om att inom nuvarande rättsliga ramar och

EG-direktiv undersöka en mervärdesskattebeläggning

av den berörda verksamheten, dels omedelbara

åtgärder för att inom ramen för det nuvarande

regelverket åtgärda situationen. Sverige bör försöka

påskynda EU:s arbete med en modernisering av de

gemensamma mervärdesskattereglerna i syfte att

stimulera konkurrensen inom berörda tjänstesektorer.

Detta är viktigt för att säkra utvecklingen inom

tjänstebranscherna och en långsiktig

samhällsekonomisk effektivitet.

Vi delar uppfattningen i den nämnda reservationen

och föreslår att riksdagen gör ett tillkännagivande

i enlighet med det anförda. Det innebär att vi

tillstyrker motion Sk735 yrkande 17 (m).

13.Skattefri verksamhet som bedrivs kommunalt

eller landstingskommunalt eller av ideell

förening (punkt 16) - m

av Carl Fredrik Graf (m), Carl Erik Hedlund (m),

Marietta de Pourbaix-Lundin (m) och Catharina

Hagen (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 16 borde

ha följande lydelse:

16. Riksdagen ger som sin mening regeringen till

känna vad reservanterna anfört i reservation 13.

Riksdagen bifaller därmed motionerna 2000/01:

Sk726, 2000/01:Sk765 och 2000/01:Kr537 yrkande 12

och avslår motion 2000/01:Sk607.

Ställningstagande

Vi anser att skillnaden i

mervärdesskatteförhållanden för å ena sidan kommuner

och landsting och å andra sidan ideella föreningar

utgör ett problem när det gäller mervärdesskatten på

kostnadskrävande drift och underhåll av byggnader

och anläggningar. Den omständigheten att kommunerna

och landstingen kan få kompensation för den

mervärdesskatt som belastar inköp och andra förvärv

inom ramen för kommunkontosystemet och att de

skattefria ideella föreningarna saknar denna

kompensationsmöjlighet missgynnar de ideella

föreningarna. Problemen med att inte kunna få

tillbaka utlägg för moms blir givetvis särskilt

stora för de ideella föreningarna när det gäller

drift och underhåll av stora anläggningar som

idrottsarenor. Vi efterlyser jämlika villkor på

detta område och anser att regeringen bör göra något

åt saken. Detta bör riksdagen som sin mening ge

regeringen till känna och vi tillstyrker därför

motionerna Sk726, Sk765 och Kr537 yrkande 12 (alla

m). Motion Sk607 avstyrks.

Särskilda yttranden

Utskottets beredning av ärendet har föranlett

följande särskilda yttranden. I rubriken anges inom

parentes vilken punkt i utskottets förslag till

riksdagsbeslut som behandlas i avsnittet.

1. Hushållsnära tjänster (punkt 6) - m, kd, c,

fp

av Carl Fredrik Graf (m), Helena Höij (kd), Carl

Erik Hedlund (m), Marietta de Pourbaix-Lundin (m),

Catharina Hagen (m), Rolf Kenneryd (c), Johan

Pehrson (fp) och Sven Brus (kd).

Sedan EU i ett direktiv beslutat att medlemsländerna

fick ta ut lägre moms än den normala på vissa

arbetsintensiva tjänster åt hushållen under tre år

beslutade nio länder att utföra ett sådant försök

för att på detta sätt öka sysselsättningen. Dessa

nio länder var Belgien, Frankrike, Grekland,

Italien, Luxemburg, Nederländerna, Portugal, Spanien

och Storbritannien. Trots att det förelåg en kraftig

opinion i riksdagen till förmån för att en sådan

sysselsättningsbefrämjande metod skulle prövas även

i Sverige försummade regeringen att skicka in en

anmälan i tid. Nu är det för sent.

Regeringens passivitet, ointresse och brist på

handlande är enligt vår mening anmärkningsvärda.

Utan att samråda med partierna i riksdagen om den

möjlighet som öppnade sig att öka sysselsättningen i

de aktuella branscherna - men som måste utnyttjas

snabbt på grund av den korta anmälningstiden till

kommissionen - avfärdade den svenska regeringen en

idé som i varje fall nio andra regeringar inom EU

uppenbarligen trodde på. Ett sådant försök hade

kunnat öppna för en vidgad arbetsmarknad och

dessutom innebära att dubbelarbetande familjer och

äldre personer lättare skulle kunna få hjälp med

hushållsarbete och småreparationer i hemmet.

Vi vill här erinra om den gemensamma reservation

som de fyra oppositionspartierna Moderata

samlingspartiet, Kristdemokraterna, Centerpartiet

och Folkpartiet tillsammans lade fram i

finansutskottets senaste budgetbetänkande (bet.

2000/01:FiU1). I denna reservation förespråkas en

skattepolitik som gör det lättare att hinna med

vardagen, minskar den ekonomiska fördelen av att

göra jobben själv eller engagera "svart" arbetskraft

för jobb i hemmen och ökar jämställdheten och

valfriheten för hushållen. Ett bärande element i

denna skattepolitik är att minska på beskattningen

av tjänster riktade till hushållen. Härigenom, menar

reservanterna, blir det bättre möjligheter även för

andra än de rika eller de som kan få någon annan att

betala att köpa sådana tjänster. Vi ställer oss helt

bakom denna reservation.

Enligt kommissionens meddelande om en strategi för

att förbättra mervärdesskattesystemet är det

uppenbart att en genomgripande revidering av de

nuvarande bestämmelserna om arbetsintensiva tjänster

kan komma att visa sig nödvändig efter det försök

som infördes 1999. Vi förutsätter att regeringen tar

till vara möjligheten att i detta sammanhang verka

för att det ges en ny möjlighet att sätta ned momsen

på arbetsintensiva tjänster och denna gång inte

försummar att även i Sverige genomföra en sådan

sänkning. Vi ämnar bevaka frågan men avvaktar med

att ställa konkreta yrkanden tills frågan blivit

mera aktuell inom EU.

2. Skattefri verksamhet som bedrivs kommunalt

eller landstingskommunalt respektive i privat

regi (punkt 15) - kd

av Helena Höij (kd) och Sven Brus (kd).

Kristdemokraterna har utvecklat sin syn på

kommunkontosystemet och konkurrensneutraliteten då

det gäller sådana områden som är befriade från mer-

värdesskatt, dvs. bl.a. vård, omsorg och skola i en

reservation till finansutskottets betänkande

2000/01:FiU3. Av reservationen framgår att rege-

ringens hittills vidtagna åtgärder - löften om

kommande analyser m.m. - inte på något sätt kan

anses tillräckliga för att undanröja de negativa

effekterna av den nuvarande ordningen. För

närvarande gynnas kommuner och landsting som kan få

kompensation genom kommunkontosystemet för den

ingående momsen även i sådana verksamheter som är

skattefria till sin natur och missgynnas de privata

företagen med motsvarande verksamhet som varken kan

få avdrag eller någon annan form av kompensation.

Kristdemokraterna i finansutskottet förespråkar dels

en utredning om att inom nuvarande rättsliga ramar

och EG-direktiv undersöka en

mervärdesskattebeläggning av den berörda

verksamheten, dels omedelbara åtgärder för att inom

ramen för det nuvarande regelverket åtgärda

situationen. Vidare betonas vikten av att Sverige

försöker påskynda EU:s arbete med en modernisering

av de gemensamma mervärdesskattereglerna för att

säkra utvecklingen inom tjänstebranscherna och en

långsiktig samhällsekonomisk effektivitet.

Härefter har regeringen tillsatt en arbetsgrupp

för att se över systemet och utfärdat direktiv till

en ny utredning. Uppdrag har även lämnats till Riks-

skatteverket och Riksrevisionsverket rörande denna

fråga. Vi avser att bevaka frågan och lägga fram de

förslag vi anser vara motiverade, men vi avstår från

att nu ställa något yrkande.

3. Konst, konstgallerier och importerad konst

(punkt 17) - m

av Carl Fredrik Graf (m), Carl Erik Hedlund (m),

Marietta de Pourbaix-Lundin (m) och Catharina

Hagen (m).

Vi har tidigare framhållit att konstgallerierna

utför en viktig kulturgärning som har väsentlig

betydelse för både konstnärerna och den

konstintresserade allmänheten. Momsregler av olika

slag försvårar emellertid galleriernas möjlighet att

bedriva sin verksamhet. Momssatsen för en tavla som

säljs genom lagerförsäljning från ett konstgalleri

grundas på återförsäljarnas vinstmarginal och ligger

på 25 %, vartill kommer en avgift på 5 % för droit

de suite. Vissa ideella organisationer kan förmedla

och försälja konst utan momspålägg, och denna

skillnad mellan gallerier och ideella organisationer

medför helt klart en bristande

konkurrensneutralitet, vilket har påtalats i motion

Sk702 (m). Reglerna får den konsekvensen att en

tavla som säljs på ett galleri blir - med hänsyn

till mervärdesskatten - dyrare än en likadan tavla

som säljs genom exempelvis Folkets hus. Vi noterar

att regeringen har uppmärksammat frågan i

utredningen som berör reglerna om skattskyldighet i

mervärdesskattelagen m.m. (dir. 1999:10) och vi

förutsätter att utredningen lägger fram förslag som

avhjälper den bristande konkurrensneutraliteten på

detta område.

4. Prismärkning utan mervärdesskatt och

punktskatter (punkt 20) - m

av Carl Fredrik Graf (m), Carl Erik Hedlund (m),

Marietta de Pourbaix-Lundin (m) och Catharina

Hagen (m).

Varje år betalar svenska folket flera tiotals

miljarder kronor i punktskatter och därtill kommer

mervärdesskatten på dessa varor som beräknas på

priset inklusive punktskatten. Vi anser att

motionärerna bakom motionerna Sk616 och Sk623 (båda

m) är ute i ett vällovligt syfte när de vill göra

människor uppmärksamma på hur stor del av priset på

en vara som utgör skatt i form av moms och

punktskatt. Den metod de rekommenderar innebär

emellertid trots allt nackdelar och skulle om den

gjordes obligatorisk kunna innebära krångel för både

säljare och köpare och rentav komma i konflikt med

lagen. Vi kan därför inte biträda yrkandena i

motionerna men ställer oss bakom syftet. Det är

viktigt att uppmärksamma folk på momsens och

punktskatternas del i priserna.

Bilaga

Förteckning över behandlade förslag