Bet. 2000/01:SkU16

Skatteutskottets betänkande

2000/01:SKU16

Allmänna motioner om taxering och skattebetalning

m.m.

Innehåll

Sammanfattning

Motioner från allmänna

Utskottets överväganden

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

Reservationer

2000/01

SkU16

Sammanfattning

I betänkandet behandlar utskottet motioner från den

allmänna motionstiden 2000 som rör taxering,

skattebetalning och folkbokföring m.m. Utskottet

avstyrker samtliga motioner.

Utskottets förslag till riksdagsbeslut har

föranlett 23 reservationer (m, v, kd, c, fp, mp) och

två särskilda yttranden (m, fp).

Motioner från allmänna

motionstiden

2000/01:Sk324 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) vari

föreslås att riksdagen fattar följande beslut:

20. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om förenklat

företagande, F-skattsedel, registrering och

betalning av preliminär F-skatt.

21. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om reformering av

skattekontot.

23. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om avskaffad

generalklausul.

2000/01:Sk601 av Marietta de Pourbaix-Lundin (m)

vari föreslås att riksdagen fattar följande beslut:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om att statsanställda på sina

lönebesked skall få uppgift om sina totala

lönekostnader.

2000/01:Sk610 av Stefan Hagfeldt och Ola Sundell (m)

vari föreslås att riksdagen fattar följande beslut:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om behovet av att synliggöra

skatter och arbetsgivaravgifter.

2000/01:Sk611 av Eskil Erlandsson (c) vari föreslås

att riksdagen fattar följande beslut: Riksdagen

tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om att socknen även i framtiden

skall utgöra den administrativa enheten för

folkbokföring.

2000/01:Sk622 av Kjell Eldensjö (kd) vari föreslås

att riksdagen fattar följande beslut: Riksdagen

tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om ytterligare förenklingar i

självdeklarationen.

2000/01:Sk623 av Catharina Hagen (m) vari föreslås

att riksdagen fattar följande beslut:

1. Riksdagen begär att regeringen lägger fram

förslag till utredning om möjligheterna till en

redovisning av arbetsgivaravgifterna på lönebeskeden

till statligt anställda i enlighet med vad som

anförs i motionen.

2. Riksdagen begär att regeringen lägger fram

förslag till utredning om möjligheterna att få

kommuner och landsting att redovisa arbetsgivar-

avgifterna på lönebeskeden i enlighet med vad som

anförs i motionen.

4. Riksdagen begär att regeringen lägger fram

förslag till utredning av möjligheterna att via

skattemyndigheterna en gång om året redovisa det

totala genomsnittliga skatteuttaget i procent av

"hela lönen" i enlighet med vad som anförs i

motionen.

2000/01:Sk626 av Maria Larsson (kd) vari föreslås

att riksdagen fattar följande beslut:

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att låta

fakturadatum vara styrande för såväl avsändare som

mottagare vid momsredovisning till skattemyndighet.

2000/01:Sk634 av Ola Karlsson och Lars Björkman (m)

vari föreslås att riksdagen fattar följande beslut:

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om ändringar av

skattereglerna.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om regelverkets

utformning.

2000/01:Sk643 av Elizabeth Nyström och Maud Ekendahl

(m) vari föreslås att riksdagen fattar följande

beslut: Riksdagen tillkännager för regeringen som

sin mening vad i motionen anförs om en översyn av

taxeringslagen vad avser skattetillägg.

2000/01:Sk654 av Carl Fredrik Graf m.fl. (m) vari

föreslås att riksdagen fattar följande beslut:

1. Riksdagen beslutar att återinföra tidigare

gällande regler avseende tredjemanskontroll,

revision under löpande period, underrättelse om

revision, föreläggande, tredjemansföreläggande och

tullagen i enlighet med vad som anförs i motionen.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om skattetillägg.

3. Riksdagen beslutar att avskaffa skattetillägg

när det är fråga om periodiseringsfel avseende såväl

direkt som indirekt skatt.

4. Riksdagen beslutar att utreda möjligheterna

till en beloppsbegränsning avseende skattetillägg

med syfte att skapa proportionalitet mellan

förseelse och sanktion i enlighet med vad som anförs

i motionen.

5. Riksdagen beslutar att avskaffa tulltillägget.

6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som anförs i motionen angående

användandet av generalklausuler.

7. Riksdagen beslutar att avskaffa

skatteflyktslagen.

8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som anförs i motionen om gemensam

deklarationsdag för särskild deklaration och

förenklad deklaration.

2000/01:Sk676 av Holger Gustafsson och Kenneth Lantz

(kd) vari föreslås att riksdagen fattar följande

beslut: Riksdagen tillkännager för regeringen som

sin mening vad i motionen anförs om att tillsätta en

utredning med uppgift att reformera det svenska

skattesystemets struktur med målsättningen att

minska såväl de internationella som de nationella

incitamenten till skattebrott.

2000/01:Sk683 av Kia Andreasson m.fl. (mp) vari

föreslås att riksdagen fattar följande beslut:

1. Riksdagen begär att regeringen ger den pågående

utredningen Översyn av reglerna om skattskyldighet i

mervärdesskattelagen m.m. (dir. 1999:10)

tilläggsdirektiv att utreda möjligheterna att

förhindra karusellfusk med moms genom förändringar

av nuvarande eller införande av ny lagstiftning.

2. Riksdagen begär att regeringen tillsätter, om

det inte är möjligt att den pågående utredningen

Översyn av reglerna om skattskyldighet i mervärdes-

skattelagen m.m. (dir. 1999:10) tilläggsdirektiv, en

ny utredning med uppgift att utreda möjligheterna

att förhindra karusellfusk med moms genom föränd-

ringar av nuvarande eller införande av ny

lagstiftning.

2000/01:Sk695 av Anna Lilliehöök (m) vari föreslås

att riksdagen fattar följande beslut: Riksdagen

tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om F-skattsedel, förenklad

deklaration för egenföretagare och avdrag för

arbetsrum i hemmet.

2000/01:Sk735 av Carl Fredrik Graf m.fl. (m) vari

föreslås att riksdagen fattar följande beslut:

8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om slopad förmånsrätt

för skatter vid konkurser.

19. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om nystartade företags

möjligheter att skjuta upp skattebetalning.

20. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om förenklade regler

för mindre företag.

2000/01:Sk737 av Inga Berggren m.fl. (m, kd, c) vari

föreslås att riksdagen fattar följande beslut:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om att införa en förenklad

bokföring och deklaration för de mindre företagen.

2000/01:Sk752 av Magnus Jacobsson m.fl. (kd) vari

föreslås att riksdagen fattar följande beslut:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om införande av licensavgift

på försök för taxi, frisörsalonger och restauranger

i syfte att minska skattefusk.

2000/01:Sk794 av Åke Gustavsson m.fl. (s) vari

föreslås att riksdagen fattar följande beslut:

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att utreda

möjligheten av att etablera ett system för

koordinerade eller gemensamma godkännanden och

kontroller för företag och deras anställda när de

agerar på nordiskt plan.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att skapa en instans

som kan ge tillförlitliga och bindande besked om

vilka rättigheter och skyldigheter man har vid

flyttning eller arbetsplatspendling mellan de

nordiska länderna.

2000/01:Sk801 av Per Rosengren m.fl. (v) vari

föreslås att riksdagen fattar följande beslut:

Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag

enligt vad i motionen anförs om rätt till

legitimationskontroll vid revisioner.

2000/01:Sk802 av Maud Ekendahl (m) vari föreslås att

riksdagen fattar följande beslut: Riksdagen

tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om att låta Tullverket i

Skåneregionen erhålla medel till ett riktat projekt

mot storskalighet av införsel av punktskattebelagda

varor.

2000/01:Sk803 av Marietta de Pourbaix-Lundin (m)

vari föreslås att riksdagen fattar följande beslut:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om behovet av en utvärdering

av skattemyndighetens skattebrottsenheter.

2000/01:Sk804 av Kenneth Lantz (kd) vari föreslås

att riksdagen fattar följande beslut: Riksdagen

begär att regeringen låter utreda huruvida

ersättningslagen (1989:479) kan ändras så att

ersättning för ombudskostnader kan utbetalas.

2000/01:Sk806 av Per Rosengren m.fl. (v) vari

föreslås att riksdagen fattar följande beslut:

1. Riksdagen begär att regeringen lägger fram

förslag till ändring av arbetsgivarens skyldighet

att medverka vid betalning av kvarstående skatt

enligt vad i motionen anförs.

2. Riksdagen begär att regeringen lägger fram

förslag till ändring av betalningstid för kvarskatt

enligt vad i motionen anförs.

2000/01:Sk807 av Ingvar Eriksson och Ola Sundell (m)

vari föreslås att riksdagen fattar följande beslut:

Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag

till en ändring som gör det lättare att erhålla F-

skattsedel.

2000/01:Sk808 av Anna Lilliehöök (m) vari föreslås

att riksdagen fattar följande beslut: Riksdagen

tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om individuell redovisning av

statliga arbetsgivaravgifter och försäkringsmässiga

socialförsäkringar.

2000/01:Sk809 av Sofia Jonsson (c) vari föreslås att

riksdagen fattar följande beslut: Riksdagen

tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om ansökan om F-skattsedel.

2000/01:Sk810 av Cristina Husmark Pehrsson och Anne-

Katrine Dunker (m) vari föreslås att riksdagen

fattar följande beslut: Riksdagen tillkännager för

regeringen som sin mening vad i motionen anförs om

vikten av en ändring i skattelagstiftningen som

underlättar för företagare inom vård, skola och

omsorg att få F-skattsedel.

2000/01:Sk811 av Marie Engström och Sture Arnesson

(v) vari föreslås att riksdagen fattar följande

beslut: Riksdagen tillkännager för regeringen som

sin mening vad i motionen anförs om vikten av att

lägga fram konkreta förslag som underlättar

gränssamarbetet mellan Sverige och Norge samt att

ansvaret för dessa frågor tydliggörs inom

regeringen.

2000/01:Sk812 av Carl Fredrik Graf m.fl. (m) vari

föreslås att riksdagen fattar följande beslut:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om anstånd med betalning av

skatt i samband med omprövningar och överklaganden.

2000/01:Sk814 av Ola Karlsson och Lars Lindblad (m)

vari föreslås att riksdagen fattar följande beslut:

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att

avbytarverksamhet klassas som näringsverksamhet.

2. Riksdagen begär att regeringen lägger fram

förslag till sådan ändring av lagstiftningen att det

blir enklare att erhålla F- och FA-skattsedel.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om signaler till

allmänheten angående försörjningsalternativ.

2000/01:Sk815 av Kenth Skårvik m.fl. (fp, m, kd, c)

vari föreslås att riksdagen fattar följande beslut:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om att alla skattskyldiga som

så önskar, tilldelas F-skattsedel utan annan

prövning än om näringsförbud föreligger.

2000/01:Sk816 av Nils-Göran Holmqvist m.fl. (s) vari

föreslås att riksdagen fattar följande beslut:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om att ändra inbetalningsdag.

2000/01:Sk817 av Mikael Odenberg (m) vari föreslås

att riksdagen fattar följande beslut: Riksdagen

begär att regeringen lägger fram förslag till

ändring av reglerna om skattetillägg för oredovisad

moms i enlighet med vad som anförs i motionen.

2000/01:Sk818 av Sven-Erik Österberg (s) vari

föreslås att riksdagen fattar följande beslut:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om effektivare åtgärder för

att komma till rätta med ekonomisk brottslighet.

2000/01:Sk819 av Bengt Silfverstrand och Anders

Karlsson (s) vari föreslås att riksdagen fattar

följande beslut: Riksdagen tillkännager för

regeringen som sin mening vad i motionen anförs om

åtgärder mot ekonomisk brottslighet.

2000/01:Sk822 av Hans Hoff och Jan Bergqvist (s)

vari föreslås att riksdagen fattar följande beslut:

Riksdagen begär att regeringen återkommer till

riksdagen med en samlad strategi för att motverka

svartarbete.

2000/01:Sk823 av Bengt Silfverstrand och Anders

Karlsson (s) vari föreslås att riksdagen fattar

följande beslut: Riksdagen tillkännager för

regeringen som sin mening vad i motionen anförs om

att situationen på skattekontrollens område noga bör

följas.

2000/01:Sk824 av Yilmaz Kerimo (s) vari föreslås att

riksdagen fattar följande beslut: Riksdagen

tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om förenkling av

momsredovisningsregler för småföre-tagare.

2000/01:Sk825 av Henrik Westman (m) vari föreslås

att riksdagen fattar följande beslut:

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om samordnandet av

myndighetsbeslut.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att

skattekontosystemet måste förenklas.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att tillämpa normala

tidsfrister.

2000/01:Sk826 av Johan Pehrson och Karin Pilsäter

(fp) vari föreslås att riksdagen fattar följande

beslut:

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om skattetillägg för

momsfel.

2000/01:Sk901 av Erik Arthur Egervärn och Marianne

Andersson (c) vari föreslås att riksdagen fattar

följande beslut: Riksdagen tillkännager för

regeringen som sin mening vad i motionen anförs om

sockennamnens bevarande.

2000/01:Sk902 av Lars Björkman och Ola Karlsson (m)

vari föreslås att riksdagen fattar följande beslut:

Riksdagen beslutar att sockenbegreppet skall finnas

kvar i folkbokföringen.

2000/01:Sk903 av Sofia Jonsson (c) vari föreslås att

riksdagen fattar följande beslut: Riksdagen

tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om att socknen/församlingen även i

framtiden skall finnas kvar som grund för den

svenska folkbokföringen.

2000/01:Sk904 av Siw Persson (fp) vari föreslås att

riksdagen fattar följande beslut: Riksdagen

tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om att handläggningen av

sekretesskyddade personuppgifter flyttas från de

lokala skattemyndigheterna.

2000/01:Sk905 av Jan Backman och Roy Hansson (m)

vari föreslås att riksdagen fattar följande beslut:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som anförs i motionen om att skydda begreppet

socken.

2000/01:Sk906 av Birgitta Sellén m.fl. (c) vari

föreslås att riksdagen fattar följande beslut:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om behovet av att göra en

översyn kring reglerna för folkbokföringen.

2000/01:Sk907 av Göran Magnusson (s) vari föreslås

att riksdagen fattar följande beslut: Riksdagen

tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om att behålla de invanda

församlingsnamnen.

2000/01:Sk908 av Lennart Hedquist (m) vari föreslås

att riksdagen fattar följande beslut: Riksdagen

tillkännager för regeringen som sin mening att

församling även i fortsättningen bör vara basenhet i

folkbokföringen.

2000/01:Sk909 av Rune Berglund och Berit Andnor (s)

vari föreslås att riksdagen fattar följande beslut:

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om behovet av att se

över lagen om folkbokföring.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att utreda frågan om

folkbokföringsdagen.

2000/01:Sk1022 av Sylvia Lindgren och Claes-Göran

Brandin (s) vari föreslås att riksdagen fattar

följande beslut: Riksdagen tillkännager för

regeringen som sin mening vad i motionen anförs om

att pröva införandet av licensavgifter inom

speciella branscher.

2000/01:Ju914 av Ragnwi Marcelind m.fl. (kd) vari

föreslås att riksdagen fattar följande beslut:

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att den omfattande

smugglingen måste stoppas och att arbetet vid EU:s

yttre gränser måste fungera väl.

2000/01:Ju920 av Beatrice Ask m.fl. (m) vari

föreslås att riksdagen fattar följande beslut:

6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att intensifierade

åtgärder vidtas så att inte skyddad identitet röjs.

2000/01:U705 av Elver Jonsson och Runar Patriksson

(fp) vari föreslås att riksdagen fattar följande

beslut:

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att verka för en

ekonomisk och demokratisk utveckling i enklaven

Kaliningrad.

2000/01:Sf617 av Ana Maria Narti m.fl. (fp) vari

föreslås att riksdagen fattar följande beslut:

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om lättnader för

småföretagare och enkla regler för F-skattsedel.

2000/01:So548 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) vari

föreslås att riksdagen fattar följande beslut:

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om F-skattsedel för

vårdpersonalen.

2000/01:Kr289 av Birgitta Sellén m.fl. (c) vari

föreslås att riksdagen fattar följande beslut:

15. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om socken eller

församling som administrativ enhet.

2000/01:Kr345 av Inger Davidson m.fl. (kd) vari

föreslås att riksdagen fattar följande beslut:

16. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om sockennamnen.

2000/01:T612 av Bertil Persson (m) vari föreslås att

riksdagen fattar följande beslut:

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om anordnande av en

frizon i anslutning till godsterminalerna vid

Sturup.

2000/01:N324 av Alf Svensson m.fl. (kd) vari

föreslås att riksdagen fattar följande beslut:

10. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om behovet av krafttag

mot svartjobben.

2000/01:N263 av Helena Bargholtz (fp) vari föreslås

att riksdagen fattar följande beslut:

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om sänkta

inkomstskatter och arbetsgivaravgifter samt bättre

och enklare skatteregler för småföretag.

2000/01:N267 av Lennart Daléus m.fl. (c) vari

föreslås att riksdagen fattar följande beslut:

5. Riksdagen tillkännager för regeringen vad som i

motionen anförs om ansökan om F-skattsedel.

8. Riksdagen tillkännager för regeringen vad som i

motionen anförs om tillskjutande av medel för att

införa ny teknik för redovisning och administration

för företag.

2000/01:N323 av Eva Flyborg m.fl. (fp) vari föreslås

att riksdagen fattar följande beslut:

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att införa en

förenklad deklaration för företagare.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att det bör bli

enklare att registrera företag.

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om förenklade F-

skatteregler.

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om lättnader i

uppgiftslämnandet för företagare.

9. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att myndigheterna

bör lämna bindande löften om hur lång tid det tar

att avgöra ärenden.

2000/01:N385 av Bo Lundgren m.fl. (m) vari föreslås

att riksdagen fattar följande beslut:

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om utgångspunkten för

tilldelande av F-skattsedel.

2000/01:N388 av Matz Hammarström m.fl. (mp) vari

föreslås att riksdagen fattar följande beslut:

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om förenklad

självdeklaration för soloföretagare med en årslön

motsvarande mindre än åtta basbelopp.

2000/01:A812 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) vari

föreslås att riksdagen fattar följande beslut:

8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att alla som vill

skall få F-skattsedel.

Utskottets överväganden

Förenklingar för företagare:

utfärdande av F-skattsedel och

startande av företag

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår motionerna om förenklingar

för företagare: utfärdande av F-skattsedel

och startande av företag.

Jämför reservationerna 1-3 (m, kd, fp).

Bakgrund m.m.

Den 1 april 1993 (prop. 1991/92:112, SkU29) infördes

i förenklande syfte nya regler för skatteavdrag och

betalning av socialavgifter vid utbetalning av

ersättning för arbete. Ändringen innebar att

skyldigheten att göra skatteavdrag och betala

socialavgifter knöts till vilken typ av skattsedel

på preliminär skatt mottagaren har. En ny skattsedel

på preliminär skatt för företagare - en F-skattsedel

- infördes. Den som för ett arbete anlitar någon som

har en F-skattsedel är inte skyldig att göra

skatteavdrag eller att betala arbetsgivaravgifter.

Skattsedeln avgör däremot inte vilket inkomstslag en

viss ersättning skall hänföras till vid taxeringen.

Skattsedeln avgör heller inte det arbetsrättsliga

förhållandet.

Enligt 4 kap. 7 § skattebetalningslagen gäller

sedan den 1 januari 1998 att en F-skattsedel efter

ansökan skall utfärdas för den som uppger sig

bedriva eller ha för avsikt att bedriva

näringsverksamhet här i landet, såvida det inte

finns skälig anledning att anta att

näringsverksamhet varken bedrivs eller kommer att

bedrivas. Näringsverksamhet definieras i 13 kap. 1 §

inkomst-skattelagen som "förvärvsverksamhet som

bedrivs yrkesmässigt och självständigt".

Motionerna

Ett antal motioner berör frågan om förenklingar för

den som vill starta företag. Motionärerna anser att

det måste bli enklare att registrera och driva ett

nystartat företag. Reglerna för tilldelning av F-

skattsedel måste enligt motionärerna ändras,

alternativt måste skattemyndigheternas bedömningar

av vad som anses som näringsverksamhet bli

generösare. I något fall påtalas att

skattemyndigheternas handläggningstider i F-

skatteärenden är för lång.

I Folkpartiets kommittémotion Sk324 yrkande 20

delvis av Lars Leijonborg m.fl. påtalas betydelsen

för nyföretagare av en brett tillämpbar förenklad

företagardeklaration samt ett enkelt och tydligt

system för inbetalning av moms, sociala avgifter och

preliminärskatt. Motionärerna föreslår vidare

förenklingar i registreringsförfarandet så att det

inte skall behövas så många olika

myndighetskontakter som i dag. Registreringen

föreslås ske på en enkel blankett för registrering

som sänds till Patent- och registreringsverket (PRV)

och som skall kunna kombineras med ansökan om F-

skatt och momsregistrering etc. Slutligen föreslås i

motionen att alla som vill skall kunna få en F-

skattsedel för att kunna bedriva verksamhet i egen

regi, under förutsättning att det inte föreligger

näringsförbud eller skatteskulder.

I motion Sk695 delvis av Anna Lilliehöök (m)

anförs att det bör vara en rättighet att arbeta

oberoende och självständigt och att alla medborgare

bör kunna välja att få F-skattsedel. Enligt

motionären är det i dag svårt att få F-skattsedel

och starta ett företag under tiden man är anställd

och eventuellt bara har en uppdragsgivare.

I motion Sk807 av Ingvar Eriksson och Ola Sundell

(m) efterlyses förslag från regeringen som gör det

lättare att få F-skattsedel. Motionärerna framhåller

att bedömningen av att näringsverksamhet föreligger

bygger på ett självständighetskriterium som innebär

att t.ex. den som endast har uppdrag från sin före

detta arbetsgivare inte anses bedriva

näringsverksamhet.

I motion Sk809 av Sofia Jonsson (c) föreslås att

alla som önskar skall få F-skattsedel, om inte

synnerliga skäl talar emot. Motionären vill också

komma åt den krångliga och tidskrävande byråkratin

kring företagsstarten och föreslår ökad samordning

mellan myndigheter och bättre utnyttjande av ny

teknik. I motionen påtalas också de onödiga hinder

för den som vill starta företag inom t.ex.

skogsvårdsnäringen genom bl.a. krav på redskap av

inte obetydligt värde.

I motion Sk810 av Cristina Husmark Pehrsson och

Anne-Katrine Dunker (m) anförs vikten av att det

blir lättare att få F-skattsedel för företagare inom

vård, skola och omsorg. Motionärerna pekar på

problemen för nya företagare på dessa områden att

uppfylla självständighetskriteriet. Sjuksköterskor

hindras härigenom att starta eget eftersom man ofta

bara har en uppdragsgivare - den tidigare

arbetsgivaren.

I motion Sk814 yrkandena 1-3 av Ola Karlsson och

Lars Lindblad (m) begärs ett tillkännagivande till

regeringen om sådana förändringar att

avbytarverksamhet klassas som näringsverksamhet och

att F- och FA-skattsedel blir enklare att erhålla.

Motionärerna önskar slutligen ett tillkännagivande

till regeringen om att skattemyndigheternas

hantering av personer som försöker klara sin

försörjning genom egen verksamhet lätt kan ge

allmänheten en signal om att a-kassa och

arbetslöshet är en bättre verksamhet än eget

företagande.

I flerpartimotionen Sk815 av Kenth Skårvik m.fl.

(fp, m, kd, c) föreslås att alla skattskyldiga som

så önskar skall tilldelas F-skattsedel utan annan

prövning än om näringsförbud föreligger. Härigenom

anser motionärerna att den enskilde kan välja mellan

att ömsom vara anställd, ömsom driva företag, vilket

skulle öka flexibiliteten på arbetsmarknaden.

Företag som tvekar att anställa skulle våga lägga ut

uppdrag till intresserade individer.

Deltidsanställda skulle kunna fylla upp sin

resterande tid med egen verksamhet.

I motion Sf617 yrkande 2 av Ana Maria Narti m.fl.

(fp) anförs bl.a. att lättnader för småföretagare

och enkla regler om tilldelning av F-skattsedel har

en särskild betydelse för att komma åt den höga

arbetslösheten bland invandrare.

I Folkpartiets partimotion So548 yrkande 4 av Lars

Leijonborg m.fl. föreslås ändringar i regelverket så

att vårdpersonal inte hindras att få F-skattsedel.

Motionärerna påtalar att vid bedömningen tar man i

dag hänsyn till hur många uppdragsgivare den

blivande företagaren har. Inom vården finns det som

regel bara två uppdragsgivare, nämligen landstinget

och kommunen.

I Centerns partimotion N267 yrkande 5 av Lennart

Daléus m.fl. sägs att det måste bli lättare att

starta företag. Motionärerna pekar på att genom en

ökad samordning mellan myndigheter och bättre

nyttjande av den nya tekniken kan mycket

byråkratiskt arbete undanröjas. Andra nödvändiga

åtgärder är enligt motionen att korta

handläggningstiderna vid startande av företag och

att alla som önskar bör få F-skattsedel om inte

synnerliga skäl talar emot detta.

I motion N323 yrkandena 3 och 4 av Eva Flyborg

m.fl. (fp) anförs att det måste bli enklare att

registrera företag. En myndighetskontakt bör räcka i

normalfallet. Enligt motionärerna bör alla som vill

få en F-skattsedel.

I Moderaternas partimotion N385 yrkande 4 av Bo

Lundgren m.fl. sägs att på landsbygden är en stor

del av befolkningen beroende av företagande och

särskilt småföretagande för sin försörjning.

Eftersom F-skattsedeln är företagandets

skattemässiga grund måste, enligt motionen,

utgångspunkten vara att alla som begär det skall

tilldelas en sådan skattsedel, om inte

företagssyftet är uppenbart oseriöst.

I Folkpartiets partimotion A812 yrkande 8 av Lars

Leijonborg m.fl. anförs att reglerna för utfärdande

av F-skattsedel är för krångliga och utgör ett

hinder för den som vill bli företagare i

tjänstesektorn. De regelförändringar som skett är

inte tillräckliga och motionärerna anser att alla

som vill skall få F-skattsedel.

Utskottets ställningstagande

Utskottet vill till att börja med framhålla att

förutsättningarna för att starta nya företag i

Sverige på det hela taget är mycket goda. Frågor om

regelförenklingar och om insatser för information

till nya företagare är som utskottet redogjort för

vid åtskilliga tillfällen (se bet. 1999/2000:SkU18)

väl uppmärksammade inom Regeringskansliet och inom

skatteförvaltningen. Utskottet lämnar i nästa

avsnitt en redogörelse för det pågående

regelförenklingsarbetet för småföretag.

Den ändring i skattebetalningslagens regler om

utfärdande av F-skattsedel som gjordes 1998 syftade

till att underlätta för egenföretagare i ett

inledningsskede. Reglerna om tilldelning av F-

skattsedel har genom ändringen utvidgats så att det

räcker att en skattskyldig uppger sig ha för avsikt

att bedriva näringsverksamhet för att han skall ha

rätt att få en F-skattsedel - såvida det inte finns

skälig anledning att anta att näringsverksamhet

varken bedrivs eller kommer att bedrivas.

Bevisbördan ligger genom lagändringen på

skattemyndigheten. Om skattemyndigheten överväger

att avslå en ansökan på den grunden att

näringsverksamhet inte föreligger, ankommer det på

myndigheten att visa detta.

År 2000 var totalt drygt 400 000 personer

registrerade för F-skatt i landet. Antalet

nyregistrerade till F-skatt var detta år drygt 38

000. Totalt avslog skattemyndigheten samma år 873

ansökningar på den grunden att närings-verksamhet

inte ansågs bedrivas. Behovet som framförs i

motionerna om ytterligare utvidgningar av de

aktuella reglerna förefaller mot den bakgrunden

överdrivet.

Enligt utskottets uppfattning bör prövningen av om

näringsverksamhet bedrivs inte vara så summarisk att

syftet med F-skattsedeln går förlorad. Det skulle

föra för långt om alla som begär det automatiskt

skulle tilldelas en F-skattsedel. Redan med de sedan

1998 gällande reglerna för tilldelning av F-

skattsedlar kan man räkna med att ett ökande antal

skattskyldiga kommer att få F-skattsedel trots att

inkomsten av verksamheten vid taxeringen befinns

vara inkomst av tjänst. Detta kan få negativa

konsekvenser vid beskattningen som de berörda F-

skattsedelinnehavarna inte har räknat med. En

ytterligare uppluckring av systemet skulle öka

problemet. Risken för missbruk talar också starkt

för att prövningen om den som söker en F-skattsedel

är näringsidkare inte får bli alltför summarisk. I

det sammanhanget vill utskottet också erinra om att

Branschsaneringsutredningen i sitt huvudbetänkande

(SOU 1997:111) Branschsanering och andra metoder mot

ekobrott föreslagit en skärpning när det gäller F-

skattsedel för den som bedriver verksamhet i vissa

branscher samt att skatteavdrag alltid skall göras

från ersättningar till underentreprenörer vid vissa

arbeten, dvs. även om mottagaren har en F-

skattsedel.

Det är givetvis viktigt att skattemyndigheternas

handläggning av ärenden om F-skattsedlar inte i

onödan drar ut på tiden. Enligt en redovisning från

RSV förefaller handläggningstiderna av de aktuella

ärendena i allmänhet vara rimliga. Det ankommer på

myndigheterna att följa denna typ av frågor, och

något uttalande av riksdagen behövs därför inte.

Utskottet vill avslutningsvis peka på att både PRV

och RSV, för att förenkla registreringen av företag,

arbetar med att ta fram en gemensam Internetbaserad

lösning för företagsregistrering hos de bägge

myndigheterna som kommer att förkorta

handläggningstiderna och ge ökad information till

företagen.

Såväl i IT-propositionen som i den

förvaltningspolitiska propositionen understryks

vikten av att myndigheterna utnyttjar de möjligheter

som informationstekniken ger till att öka servicen

gentemot medborgare och företag.

Utskottet avstyrker med det anförda samtliga nu

berörda motioner i motsvarande delar.

Förenklingar för företagare:

bokföring, deklaration och andra

skatteregler

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår motionerna om förenklingar

för företagare: bokföring, deklaration och

andra skatteregler.

Jämför reservationerna 4 och 5 (m, kd, fp,

mp).

Motionerna

I flera motioner berörs behovet av att förenkla det

skattemässiga regelverket kring företagandet främst

för små och medelstora företag.

I motion Sk634 yrkandena 1 och 2 av Ola Karlsson

och Lars Björkman (m) framhålls att den krångliga

lagstiftningen och den osmidiga hanteringen från

myndigheternas sida försämrar företagsklimatet.

Motionärerna vill att skattelagarna och

myndigheternas arbete utformas mer från ett före-

tagarperspektiv.

I motion Sk695 delvis av Anna Lilliehöök (m)

föreslås att en förenklad företagardeklaration

utformas så att en okomplicerad verksamhet kan

deklareras lika enkelt som en löntagare kan fylla i

en förenklad deklaration. Motionären anser också att

det skall gå att göra avdrag för arbetsrum i hemmet.

I Moderaternas kommittémotion Sk735 yrkandena 19

och 20 av Carl Fredrik Graf m.fl. anförs att

nystartade företag ofta har ett begränsat eget

kapital, vilket kan skapa likviditetsproblem när

skatten skall betalas. Motionärerna föreslår att

regeringen skall utreda hur nystartade företag

skulle kunna få möjlighet att skjuta upp

skattebetalningen. I motionen påtalas också att

skatte- och redovisningsreglerna i princip är

desamma för stora och små företag. Motionärerna

ifrågasätter detta förhållande och menar att

regeringen bör lägga fram förslag till förenklade

regler för mindre företag.

I flerpartimotionen Sk737 av Inga Berggren m.fl.

(m, kd, c) skisseras hur en förenklad bokföring och

deklaration för de mindre företagen kan utformas.

I motion Sk825 yrkandena 1-3 av Henrik Westman (m)

beskrivs problem när det uppstått underskott på

skattekontot och skulden överlämnats till

kronofogden. I motionen beskrivs vilket arbete en

småföretagare måste lägga ned för att rätta till

saken. Motionären efterlyser förenklingar och en

samordning av myndighetsbeslut så att det inte

fordras beslut från flera håll för att rätta till

fel. Motionären föreslår slutligen också att normala

tidsfrister (30 dagar) tillämpas för att skapa

tillräckligt rådrum att rätta till fel.

I motion N263 yrkande 4 av Helena Bargholtz (fp)

ges bl.a. förslag till åtgärder i syfte att

underlätta för turistnäringen. I motionen föreslås

sänkta inkomstskatter och arbetsgivaravgifter samt

bättre och enklare skatteregler för småföretag.

I Centerns partimotion N267 yrkande 8 av Lennart

Daléus m.fl. anförs att den nya tekniken bör

utnyttjas effektivare när det gäller redovisning och

administration. Genom att ge Riksskatteverket i

uppdrag att ta fram en lösning för redovisning av

företagsbeskattningen över Internet till

halvårsskiftet 2001 och ha ett system för detta i

drift vid årsskiftet 2001/2002 kan, enligt motionen,

stora administrativa och ekonomiska besparingar

göras. Extra resurser motsvarande 20 miljoner kronor

föreslår motionärerna att verket tillförs för detta

ändamål.

I Folkpartiets kommittémotion N323 yrkandena 2, 5

och 9 av Eva Flyborg m.fl. föreslås införande av en

förenklad deklaration för företagare och lättnader i

uppgiftslämnandet till olika myndigheter.

Motionärerna föreslår vidare att regeringen uppdrar

åt myndigheterna att lämna bindande löften om hur

lång tid det tar att avgöra ett ärende.

I Miljöpartiets partimotion N388 yrkande 4 av Matz

Hammarström m.fl. slutligen anförs att

företagsredovisningen visserligen blivit enklare men

att den fortfarande är så komplicerad att

småföretagare måste ta hjälp för att klara den. När

andra inkomsttagare kan kryssa i en förenklad

självdeklaration måste företagare, framhåller

motionärerna, fortfarande anlita kostsam hjälp för

att deklarera. Enligt motionen bör en förenklad

självdeklaration införas för soloföretagare med en

årslön som är lägre än åtta basbelopp.

Utskottets ställningstagande

Utskottet har under en följd av år kunnat notera ett

stort engagemang i riksdagen för regelförenklingar

på skatteområdet, särskilt för småföretagare.

Utskottet har samtidigt konstaterat att frågan är

väl uppmärksammad inom Regeringskansliet och hos

Riksskatteverket (RSV).

Riksdagen har uppdragit åt regeringen (se bet.

1998/99:NU6) att lämna en årlig redogörelse om

regelförenklingsarbetet samt att formulera ett mål

för arbetet. Regeringen har också fått i uppdrag att

göra en avstämning mot Småföretagsdelegationens

samtliga förslag. En redogörelse har lämnats senast

i budgetpropositionen (prop. 2000/01:1 utg.omr. 24,

s. 23-25).

Regeringen inrättade 1998 en statssekreterargrupp

med särskilt ansvar för arbetet med

regelförenklingar. Gruppen, som består av

statssekreterare från Justitie-, Finans- och

Näringsdepartementen, utfärdade 1999 riktlinjer för

Regeringskansliet avseende arbetet med särskild

konsekvensanalys av reglers effekt för små företags

villkor. Sedan den 1 maj 2000 samordnas

regelförenklingsarbetet med särskild inriktning på

små företag inom den s.k. Simplexenheten på

Näringsdepartementet.

Bland utredningarna på skatteområdet, vars arbete

syftar till att åstadkomma regelförenklingar för små

företag, kan följande utredningar nämnas.

Förenklingsutredningen (Fi 1996:14) som

tillkallades i oktober 1996 har ett allmänt uppdrag

att se över regelsystemet för enskilda näringsidkare

och delägare i handelsbolag i syfte att finna

möjligheter till förenklingar (dir. 1996:78).

Utredningen lämnade i december 1997 delbetänkandet

Enskilda näringsidkare - översyn av skattereglerna

(SOU 1997:178). I delbetänkandet redovisas

utredningens bedömningar och förslag vad gäller

skattereglerna för enskilda näringsidkare.

Utredningen har därefter i januari 1998 erhållit

tilläggsdirektiv. Enligt tilläggsdirektiven (dir.

1998:4) skall utredningen redovisa hur en alternativ

möjlighet till kontantredovisning skulle kunna

utformas för tjänsteföretag med mindre omsättning

och utan tillgångar av betydelse och som bedrivs som

enskild näringsverksamhet. Uppdraget omfattar både

skattereglerna och redovisningslagstiftningen.

Utredningen har avlämnat betänkande (SOU 1999:28)

Kontantmetod för småföretagare. Förslagen bereds för

närvarande inom Regeringskansliet. Utredningen

beräknas avsluta sitt arbete den 30 juni 2001.

Skattekontrollutredningen (Fi 1995:05) har i sitt

slutbetänkande (SOU 1998:12) Självdeklaration och

kontrolluppgifter - förenklade förfaranden lämnat

ett förslag till en ny lag om självdeklarationer och

kontrolluppgifter. Finansdepartementet har med

utgångspunkt från Skattekontrollutredningens

betänkande upprättat promemorian (Ds 2000:70) En ny

lag om självdeklaration och kontrolluppgifter. I

promemorian föreslås bl.a. en utökad förtryckning av

uppgifter i självdeklarationsblanketten beträffande

bl.a. fysiska personer som i dag redovisar inkomst i

särskild självdeklaration, dvs. den som är

näringsidkare eller den som redovisar moms m.fl. En

proposition i ämnet har aviserats till maj månad

2001.

Slutligen kan nämnas Utredningen om reglerna för

beskattning av ägare i fåmansföretag m.m. (dir.

1996:78 och 1998:4 respektive 1999:12).

RSV har under de senaste åren offensivt bedrivit

förenklingsarbetet avseende mindre företag. I

verkets riktlinjer har verksamheten lyfts fram som

ett prioriterat område. Resultatet av arbetet har

redovisats i RSV Rapport 1995:10 Förslag till

förenklingar i skattelagstiftningen. Många av dessa

förslag har genomförts medan andra har tagits upp av

offentliga utredningar etc. RSV har vidare under

slutet av 1999 beslutat (dnr 10407-99/830) genomföra

en förstudie och ta fram underlag för beslut om en

omfattande utredning kring möjligheten att starkt

schablonisera företagsbeskattningen för mindre

företag. Förstudien redovisas i RSV Rapport 2000:12

Schablon-beskattning?. RSV har därefter beslutat att

gå vidare med frågan.

För att göra det lättare för de minsta företagen

att deklarera har RSV vidare på sin hemsida

www.rsv.se lagt ut interaktiva

deklarationsblanketter, där småföretag som inte

behöver göra årsbokslut får hjälp att fylla i vissa

blanketter. RSV kommer att bedriva en

försöksverksamhet och erbjuda ett stort antal

företag en möjlighet att gratis lämna in sin

månatliga skattedeklaration via Internet. RSV har

med anledning av försöksverk-samheten slutit avtal

med Posten om inköp av certifikattjänster och

programvara för elektronisk signering av

företagarnas skattedeklarationer.

Inom RSV pågår slutligen en utvärdering av

skattekontoreformen. Målet är att på sikt

tillhandahålla ett fullgott stöd för redovisning och

betalning av de skatter och avgifter som hanteras i

skattekontosystemet. I utvärderingen ingår en större

enkätundersökning där företag m.fl. får ge sin syn

på skattekontot.

Utskottet anser att det inte behövs något

tillkännagivande från riksdagen i dessa frågor och

avstyrker samtliga motioner i berörda delar.

Beräkning av F-skatt

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår motionen om beräkning av F-

skatt.

Jämför reservation 6 (fp).

Bakgrund

En schablonmetod för debitering av F-skatt (tidigare

B-skatt), som innebär att sådana skatter skall

debiteras med utgångspunkt från den senast

debiterade slutliga skatten, infördes redan år 1954.

För närvarande gäller enligt skattebetalningslagen

att preliminär F-skatt skall tas ut med ett belopp

motsvarande 110 % av den slutliga skatt som påförts

den skattskyldige året före inkomståret. Understiger

den slutliga skatten den ursprungligen debiterade F-

skatten skall preliminär skatt i stället tas ut med

105 %.

Skattebetalningslagen medger även andra metoder

för att beräkna F-skatt. Reglerna syftar till att

uppnå så god överensstämmelse som möjligt mellan den

preliminära skatten och den slutliga skatten.

Motionen

I Folkpartiets partimotion Sk324 yrkande 20 delvis

av Lars Leijonborg m.fl. framhålls att den som har

F-skatt skall beräkna sin årsinkomst i förväg och

sedan månadsvis betala in beräknad F-skatt, oavsett

om inkomsterna uppgår till de beräknade beloppen

eller om inkomsterna kommer mer oregelbundet. I

motionen föreslås att företagen i stället skall

betala in preliminärskatt i förhållande till den

faktiskt intjänade inkomsten för månaden som gått.

Utskottets ställningstagande

Utskottet har även i andra sammanhang (se bet.

1999/2000:SkU18 och bet. 1998/99:SkU9) framhållit

att schablonuppräkningen vid debiteringen av F-skatt

innebär en förenklad och arbetsbesparande hantering.

Utskottet gör vidare bedömningen att den förväntade

ekonomiska utvecklingen inte är sådan att det finns

anledning att ändra procentsatserna för uttaget.

Utskottet avstyrker därför motion Sk324 i

motsvarande del.

Nordiskt gränssamarbete

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår motionerna om nordiskt

gränssamarbete.

Jämför reservation 7 (v).

Bakgrund

Genom EU-medlemskapet har de nationella reglerna för

medgivande av temporär tullfrihet upphört, och det

är numera gemenskapens bestämmelser om temporär

tullfrihet för vägfordon för privat bruk som gäller

i Sverige. EU:s tullregler innehåller generösa

regler för pendlare som kan åberopas av personer som

är bosatta i Norge och arbetar i Sverige. När en

person har sin bostad i Sverige men arbetar i Norge

skall bilen enligt huvudregeln vara registrerad och

skattad i Sverige. Problem kan uppstå om norska

nationella regler inte medger temporär tullfrihet

eller om enighet inte kan nås mellan myndigheterna i

Sverige och Norge om var en person skall anses

bosatt i skatte- och tullhänseende. För att försöka

lösa den senare frågan har de nordiska

finansministrarna år 1991 beslutat att införa en

konsultationsprocedur. Lösningar i enskilda ärenden

som gäller förhållanden i Sverige måste dock rymmas

inom ramen för EU:s lagstiftning på området.

Skattefrågorna regleras bl.a. i det nordiska

dubbelbeskattningsavtalet (1996:1512) och lagen

(1991:586) om särskild inkomstskatt för utomlands-

bosatta (SINK). Dubbelbeskattningsavtalet syftar

till att inkomster endast skall beskattas i ett av

de nordiska länderna beroende på hemvist och arbets-

förhållanden. Enligt SINK gäller att fysiska

personer som är bosatta utomlands är skattskyldiga i

Sverige för vissa inkomster som uppburits här.

Det nordiska dubbelbeskattningsavtalet reglerar

särskilt beskattningen av s.k. gränsgångare, dvs. de

människor som bor och arbetar i gränskommunerna. Ett

alltför högt preliminärskatteavdrag, under tiden som

myndigheterna på ömse sidor prövar vilka skattavdrag

som skall göras, regleras när den slutliga skatten

beräknas.

För att tillgodose importörers behov av förvaring

och viss bearbetning av importerade varor innan de

övergår i fri omsättning eller blir föremål för

annan tullmässig bestämmelse eller användning finns

inom EU en möjlighet att inrätta bl.a. frizoner.

Regeringen kan ge tillstånd att inrätta frizon eller

frilager med stöd av artikel 167 i förordningen (EG)

nr 2913/92 (EG:s tullkodex) och 46 § tullagen

(1994:1550). I sådana frizoner får enligt 50 §

tullagen industriell verksamhet bedrivas med de

begränsningar och på de villkor som regeringen

föreskriver. Enligt EU:s tullkodex skall frizoner

vara inhägnade.

Motionerna

I motion Sk794 yrkandena 1 och 2 av Åke Gustavsson

m.fl. (s) påtalas bl.a. problem som finns, inte

minst för mindre företag, att bedriva verksamhet i

flera nordiska länder. Exempelvis medför ofta regler

om beskattning, kontroll och behörighet svårigheter

att genomföra entreprenadarbeten utanför hemlandet.

Motionärerna föreslår att en utredning ser över

möjligheten att etablera ett system för koordinerade

eller gemensamma godkännanden och kontroller för

företag och anställda när de agerar på nordiskt

plan. Motionärerna efterlyser också en instans som

kan ge tillförlitliga och bindande besked om

rättigheter och skyldigheter vid flyttning eller

arbetspendling i Norden.

I motion Sk811 av Marie Engström och Sture

Arnesson (v) behandlas betydelsen av en effektiv

arbetsmarknad över gränsen till Norge. Motionärerna

berör tillhandahållandet av skattekort och

personnummer, förbättrat skydd vid sjukdom samt en

översyn av regelverket för användande av bil i det

andra landet och hur informationen kring frågor om

att arbeta i ett annat land kan förbättras.

Motionärerna efterlyser konkreta åtgärder bl.a. med

utgångspunkt från rapporten Handlingsplan för en

fördjupad integration mellan Norge och Sverige.

Enligt motionen bör också ansvaret inom regeringen

för dessa frågor tydliggöras.

I motion U705 yrkande 3 av Elver Jonsson och Runar

Patriksson (fp) berörs likaledes problem för dem som

bor i gränsregionen mot Norge. Enligt motionen har

problemen varit aktuella i Nordiska rådet i många

år. Motionärerna vill anmoda regeringen att

åstadkomma lösningar på de kvarstående problem som

försvårar för nordbor att bosätta sig och arbeta i

ett annat nordiskt land.

I motion T612 yrkande 2 av Bertil Persson (m)

föreslås åtgärder för att utveckla Öresundsregionen.

Motionären föreslår bl.a. att det anordnas en frizon

i anslutning till godsterminalen vid Sturup.

Utskottets ställningstagande

Utskottet anser att problem av den typ motionärerna

tar upp bör lösas i lämpligt internationellt

sammanhang. Arbetet med att förbättra förhållandena

för utbytet av varor och tjänster och stimulera till

ökad rörlighet generellt inom Norden har

intensifierats under senare år. De norska och

svenska regeringarna beslöt i september 1999 att

närmare granska de gränshinder som finns mellan

länderna. Regeringen gav därefter Kommerskollegium i

uppdrag att göra en inventering av förekommande

hinder. En norsk-svensk arbetsgrupp för ökad

integration tillsattes för ändamålet. Arbetsgruppen

redovisade den 12 maj 2000 Handlingsplan för en

fördjupad integration mellan Norge och Sverige.

Motsvarande handlingsplaner finns också för

Öresundsregionen och i förhållande till Finland.

Utskottet räknar med att handlingsplanerna

successivt kommer att omsättas i konkreta åtgärder.

Inom Nordiska ministerrådet pågår också ett

omfattande utredningsarbete för att bearbeta och

försöka lösa hinder av det aktuella slaget inom

Norden.

Näringsministern anförde i riksdagsdebatten i maj

1999 (Interpellation 1998/99:321, prot. 1998/99:103)

att enligt hans bedömning skulle en hel del av

problemen i gränspendlingen komma att lösas av

Nordiska ministerrådet och inom ramen för de

diskussioner som förs på annat sätt mellan de nor-

diska länderna. Utskottet instämmer i detta och

förutsätter att regeringen återkommer till riksdagen

i frågan i lämpligt sammanhang. Med detta avstyrker

utskottet motionerna Sk794 yrkandena 1 och 2, Sk811

och U705 yrkande 3.

Med anledning av motion T612 vill

utskottet framhålla att regeringen i

juni 1998 beviljade en ansökan från

ett bolag om att inrätta en frizon i

anslutning till Sturups flygplats.

Syftet var att stärka Sturup som

flygplats och erbjuda ett

heltäckande flygplatskoncept och en

förstärkt inriktning på fraktflyg,

vilket kunde ge möjligheter till

samarbete med Kastrup. Såvitt

utskottet erfarit har inte någon

frizon tagits i drift och det

aktuella tillståndet har numera

förfallit. Som framgått kan

regeringen efter ansökan ge

tillstånd att inrätta en frizon, och

utskottet anser därför att det inte

behövs något särskilt uttalande från

riksdagen i frågan. Motion T612

yrkande 2 avstyrks med detta.

Skattemyndigheternas

kontrollverksamhet,

skattebrottsenheterna

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår motionerna om

skattemyndigheternas kontroll-verksamhet och

skattebrottsenheterna.

Jämför reservation 8 (v).

Motioner

I motion Sk801 av Per Rosengren (v) anförs att en av

orsakerna till att myndigheterna inte kommer åt

skatteundandragandet bl.a. är att de saknar

tillräckliga befogenheter i samband med revisioner.

I motionen föreslås att skatterevisorerna skall ha

rätt att utföra legitimationskontroller vid

revisioner.

I motion Sk803 av Marietta de Pourbaix-Lundin (m)

ifrågasätts om det är ändamålsenligt att samma typ

av brott utreds av två myndigheter,

skattebrottsenheterna respektive

Ekobrottsmyndigheten. Motionären anser att det nu är

lämpligt att utvärdera om skattebrottsenheterna

effektiviserat kampen mot den ekonomiska

brottsligheten.

I motion Sk818 Sven-Erik Österberg (s) framhålls

att samhället varje år förlorar åtskilliga tiotals

miljarder kronor i uteblivna skatteintäkter till

följd av svartarbete, momsbedrägerier och

försäljning av obeskattade varor etc. Enligt

motionären är utvecklingen densamma i många andra

länder. I flera länder inom EU kontrollerar

myndigheterna olika verksamheter direkt på fältet.

Enligt motionären är tiden mogen att myndigheterna

även i Sverige får effektivare metoder mot ekonomisk

brottslighet.

I motion Sk823 av Bengt Silfverstrand och Anders

Karlsson (s) uppmärksammas skattemyndigheternas

kontrollverksamhet. Mot bakgrund av tidigare

besparingar och faktiska behov är det nyligen

beslutade resurs-tillskottet otillräckligt.

Situationen är prekär hos flera skattemyndigheter

och situationen på skattekontrollens område bör

följas noga, menar motionärerna.

Utskottets ställningstagande

Utskottet har i budgetsammanhang ofta understrukit

vikten av att skatte-myndigheterna har tillräckliga

resurser för kontrollverksamheten. Riksdagen har vid

den senaste budgetbehandlingen (bet. 2000/01:SkU1),

efter utskottets hemställan, beslutat att fr.o.m.

2001 tilldela skatteförvaltningen ett varaktigt

resurstillskott på 125 miljoner kronor som skall

användas bl.a. för att höja kontrollnivån i riktning

mot 1997 års nivå. Utskottet som instämmer med

slutsatsen i motion Sk823 utgår från att regeringen,

även utan tillkännagivande från riksdagen, noga

följer utvecklingen på skattekontrollens område och

i lämpligt sammanhang redovisar för riksdagen hur

verksamheten utvecklas.

Vid sidan av de ekonomiska resurserna är det, som

även påpekas i motionerna Sk801 och Sk818, givetvis

utomordentligt viktigt att skattemyndigheterna har

tillräckliga befogenheter vid revisioner och att

myndigheterna tillämpar effektiva metoder för att

bekämpa skattebrottslighet. Utskottet kan inte finna

annat än att arbete pågår i dessa frågor sedan länge

inom Regeringskansliet och på myndighetsnivå, bl.a.

inom ramen för den av regeringen 1995 beslutade

samlade strategin mot den ekonomiska brottsligheten.

Skatteflyktskommittén (Fi 1995:04) föreslog att

skattemyndigheten i samband med skattekontroll i

verksamhetslokaler skulle få befogenhet att begära

legitimation av personer på platsen. Förslaget mötte

invändningar från vissa remissinstanser. Regeringen

(prop. 1997/98:100) ansåg att förslaget inte skulle

genomföras bl.a. med hänvisning till att

skattemyndigheten i detta avseende skulle få

väsentligt mer långtgående befogenheter än polisen.

Utskottet (bet. 1997/98:SkU28 s. 48) avslog

motsvarande motionsyrkande (se även bet.

1998/99:JuU9) med hänvisning till att förslaget var

alltför långtgående. Utskottet vidhåller sin

uppfattning i denna fråga.

När det gäller frågan om en utvärdering av

skattebrottsenheterna och motion Sk803 vill

utskottet framhålla att det för närvarande pågår tre

utvärderingar med inriktning mot ekonomisk

brottslighet. Riksdagens revisorer har gjort en

förstudie (1999/2000:19) där man granskar

effektiviteten i myndigheters och andra statliga

organs samverkan i arbetet med att bekämpa den

ekonomiska brottsligheten. Revisorerna arbetar nu

med en rapport i ämnet. Riksrevisionsverket

utvärderar för närvarande Ekobrottsmyndigheten och

slutligen har regeringen i regleringsbrevet för 2001

givit Riksskatteverket i uppdrag att utvärdera

skattebrottsenheterna.

Utskottet avstyrker här behandlade motioner i den

mån de inte kan anses tillgodosedda med vad

utskottet anfört.

Åtgärder mot skattebrottslighet och

annan ekonomisk brottslighet

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår motionerna om åtgärder mot

skattebrottslighet och annan ekonomisk

brottslighet.

Jämför reservation 9 (kd, fp).

Motioner

I motion Sk676 av Holger Gustafsson och Kenneth

Lantz (kd) anförs bl.a. att Sverige behöver en ny

skattestruktur som tar sikte på att minska de

problem för skattesystemet som följer med modern IT-

teknik, ökande interna-tionalisering och den

benägenhet till brott som det svenska skattesystemet

inbjuder till. Motionärerna begär att en utredning

ser över skattesystemets struktur för att komma till

rätta med problemen.

I motion Sk683 av Kia Andreasson m.fl. (mp)

framhålls bl.a. att det s.k. karusellfusket med moms

ökat inom EU och förekommer frekvent i alla

medlemsländer. Motionärerna begär att regeringens

skall ge den pågående Momsutredningen (dir. 1999:10)

tilläggsdirektiv att se över möjligheterna att

förhindra karusellfusk med moms (yrkande 1). I annat

fall anser motionärerna att en ny utredning skall

tillsättas i detta syfte (yrkande 2).

I motion Sk752 av Magnus Jacobsson m.fl. (kd)

anförs att det allvarligaste med den svarta sektorn

är den urholkning av samhällsmoralen som skattefusk

och svart arbete innebär samt att konkurrensen

snedvrids mellan de företag som följer reglerna och

de som struntar i dem. Motionärerna föreslår att

licensavgifter införs på försök på några orter för

taxi, frisersalonger och restauranger.

I motion Sk819 av Bengt Silfverstrand och Anders

Karlsson (s) beskriver motionärerna att den

ekonomiska brottsligheten fått en sådan omfattning

och karaktär att den utgör ett hot mot

samhällssolidariteten. Motionärerna lyfter fram

några områden där åtgärder är nödvändiga och möjliga

att snabbt genomföra. Det gäller handel med

skalbolag, momsbedrägerier, cigarettsmuggling och

krogsanering. Enligt motionen bör riksdagen påskynda

arbetet i Regeringskansliet.

I motion Sk822 av Hans Hoff och Jan Bergqvist

(båda s) beskrivs svartarbetets omfattning, och

motionärerna vill att regeringen återkommer till

riksdagen med en samlad strategi för att motverka

svartarbete. Strategin skall beakta påföljderna vid

köp av svart arbetskraft samt möjligheterna att

påverka attityderna mot att arbeta svart.

I motion Sk1022 av Sylvia Lindgren och Claes-Göran

Brandin (s) anförs att det är allmänt känt att

skattebrott förekommer oftare inom vissa branscher

och att samhället har ett ansvar för att göra dessa

branscher oattraktiva för skojare och

ekobrottslingar. Motionärerna föreslår att

licensavgifter, enligt Branschsaneringsutredningens

modell, prövas inom speciella branscher.

I Kristdemokraternas partimotion N324 yrkande 10

av Alf Svensson m.fl. påtalas behovet av att

samhället tar krafttag mot svartjobben. Motionärerna

framhåller att den ekonomiska brottsligheten och den

svarta sektorns utbredning är ett mycket allvarligt

strukturproblem som leder till ett stort

skattebortfall för den svenska ekonomin. Genom en

omformning av skattesystemet kan en stor mängd "vita

jobb" uppstå i olika sektorer, t.ex.

hushållssektorn. I motionen påtalas att

Kristdemokraterna föreslagit en skattereduktion för

hushållstjänster samt att en sådan åtgärd bör

kompletteras med en sänkning av förmånsvärdet av

sådana tjänster.

Utskottets ställningstagande

Som utskottet med instämmande av riksdagen i olika

sammanhang anfört är skattebrottslighet ett stort,

och måhända växande, problem som undergräver

solidariteten i samhället och som måste bekämpas med

stor kraft. Utskottet har således samma

grundinställning som motionärerna. Bekämpningen av

skattefusk är en prioriterad uppgift inom

skatteförvaltningen och - som framgått av föregående

avsnitt - riksdagen har vid den senaste budget-

behandlingen, efter utskottets hemställan (bet.

2000/01:SkU1), tillfört skattemyndigheterna ökade

resurser till kontrollverksamheten.

Skattefusk är en del av en större ekonomisk

brottslighet som måste bekämpas på bred front. Det

finns säkert skäl att, som föreslås i bl.a.

motionerna Sk819, Sk822 och N324, överväga olika

förändringar i regelsystemen för att förebygga,

upptäcka, utreda och lagföra ekonomisk brottslighet.

Utskottet instämmer med motionärerna om att

brottsligheten har en sådan omfattning att det finns

anledning att driva på förändringsarbetet.

Frågan om att bekämpa den ekonomiska

brottsligheten har hög prioritet, och regeringen

beslutade med hörande av riksdagen i april 1995 om

en samlad strategi på området. I strategin slås fast

som ett övergripande mål att påtagligt minska den

ekonomiska brottsligheten genom åtgärder som innebär

en kraftig förstärkning av samhällets samlade

insatser mot sådan kriminalitet. För att genomföra

dessa mål redovisades ett brett åtgärdsprogram som

omfattade bl.a. förstärkt skattekontroll och

förenklad skattelagstiftning och en rad andra

åtgärder. För att underlätta arbetet inrättades en

arbetsgrupp inom Regeringskansliet (regeringens

ekobrottsberedning) bestående av tjänstemän från

flera departement. Regeringen redovisar varje år

läget beträffande den ekonomiska brottsligheten i en

skrivelse till riksdagen - senast i skrivelse

2000/01:25 som beretts av justitieutskottet (se bet.

2000/01:JuU6).

Sveriges inträde i EU och en ökande

internationalisering har medfört en ökad rörlighet

av arbetskraft, varor och tjänster, vilket ställer

krav på en analys av om och hur en anpassning av den

svenska skattestrukturen skall göras, bl.a. för att

förhindra ekonomisk brottslighet. Regeringen

tillsatte år 2000 en utredning (Dir. 2000:5)

Internationaliseringens betydelse för svenska

skattebaser och framtida skattestruktur. Utskottet

har för sin del nyligen vid en utfrågning med

företrädare för Riksskatteverket, Industriförbundet

och den särskilda utredaren belyst hur den ökande

internationaliseringen påverkar bl.a. sådana frågor

som skattebasernas rörlighet, myndigheternas

kontroll-möjligheter och skattekonkurrens mellan

länderna. För att komma till rätta med s.k.

karusellbedrägerier med moms har, enligt vad

utskottet erfarit, ett omfattande samarbete inletts

mellan skattemyndigheterna, Ekobrotts-myndigheten

och andra myndigheter inom och utom landet. De

frågor som tas upp i motionerna Sk676 och Sk683 är

således föremål för en intensiv uppmärksamhet och

något tillkännagivande från riksdagens sida behövs

knappast.

Beträffande motionerna Sk752 och Sk1022 med krav

på ett tillkännagivande av riksdagen om

licensavgifter på försök i vissa branscher vill

utskottet framhålla följande. Remissinstanserna var

övervägande negativa till

Branschsaneringsutredningens (Ju 1995:11) förslag om

licensavgifter. Kritiken avser bl.a. att förslaget

inte får någon egentlig effekt på

skatteundandragandet eftersom man kan förvänta sig

en anpassning i de branscher där fusk förekommer så

att miniminivån också blir ett tak för

skatteinbetalningarna. Systemet anses vidare

krångligt eftersom det skall fungera parallellt med

det ordinarie skattesystemet och förutsätter ett

avräkningsförfarande. Slutligen har kritik riktats

mot att hela branscher pekas ut som skattefuskare,

vilket naturligtvis drabbar även seriösa företagare

inom branschen. Utskottet är mot den bakgrunden inte

berett att ställa sig bakom motionerna.

Utskottet avstyrker med det anförda samtliga

motioner i berörda delar i den mån de inte

tillgodoses med vad utskottet anfört.

Tullens insatser mot smuggling

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår motionerna om tullens

insatser mot smuggling.

Jämför reservation 10 (kd).

Motionerna

I motion Sk802 av Maud Ekendahl (m) föreslås att

tullen i Skåne tilldelas medel för ett riktat

projekt mot storskalig införsel av

punktskattebelagda varor. Den storskaliga införseln

av punktskattebelagda varor började, enligt

motionen, för fem år sedan och verksamheten har

därefter bara vuxit i omfattning. Enligt motionären

sker införsel främst på tre sätt: via lastbilar,

genom de populära endagarsbussarna till Tyskland och

genom hämtning i Helsingör av varor som inhandlats i

Tyskland.

I motion Ju914 yrkande 2 av Ragnwi Marcelind m.fl.

(kd) anförs bl.a. att kampen mot den organiserade

brottsligheten är en av EU:s stora utmaningar.

Motionärerna för fram flera förslag, bl.a. om ökade

resurser till tullen, och föreslår ett

tillkännagivande från riksdagen om vikten av att den

omfattande smugglingen stoppas och arbetet vid EU:s

yttre gräns fungerar väl.

Utskottets ställningstagande

Utskottet fäster mycket stor vikt vid att

bekämpningen av smuggling ges högsta prioritet av

tullen. Riksdagen har nyligen (prop. 2000/01:1, bet.

2000/01:SkU1) beslutat tillföra tullen ökade

resurser som ytterligare kan effektivisera

myndighetens arbete på området.

Utskottet anser att mycket talar för att tullens

kontrollverksamhet vid såväl yttre som inre gräns är

effektiv och att effektiviteten har ökat efter EU-

inträdet. Tullen redovisar fortsatt höga

beslagsmängder av narkotika, alkohol och tobak.

Tullen upprätthåller kontrollerna även i EU-trafiken

med stöd av den s.k. inregränslagen från 1996 som

bl.a. är tillämplig på alkohol och tobak som

beskattas enligt privatinförsellagen. Genom

punktskattekontrollagen har tullen sedan 1998 fått

ökade kontrollbefogenheter beträffande yrkesmässig

hantering av bl.a. alkoholvaror, distansförsäljning

av sådana varor och kommersiella eller privata

postförsändelser. Tullen har efter EU-medlemskapet

även fått tillgång till transportföretagens

bokningslistor för att lättare kunna spåra

brottslighet i samband med transporter, och man får

nu även använda datoriserade register för

underrättelseverksamhet och analyser om man

misstänker allvarlig brottslighet. Tullen arbetar

aktivt med att ytterligare effektivisera sin

underrättelse- och analysverksamhet. Det pågår inom

EU ett intensivt arbete med att ta fram effektiva

medel mot bl.a. smugglingsbrott. Arbetet innefattar

en översyn av transiteringssystemet, krav på

säkerhet vid transporter av högbeskattade varor och

skärpt tullkontroll. För närvarande pågår vidare ett

arbete med att skapa ett gemensamt datoriserat

system för administration och kontroll av

transiteringar. Slutligen utarbetas för närvarande

inom EU ett system för informationsutbyte beträf-

fande påbörjade transporter samtidigt som

utvecklingen av tullinformationssystemet CIS

fortskrider.

Till detta kan tilläggas att riksdagen (prop.

1999/2000:122, bet. 2000/01:SkU2) dels godkänt den

s.k. tullsamarbetskonventionen och vissa

förklaringar i anslutning till den, dels antagit en

lag om internationellt tullsamarbete. Härigenom ökar

tullens möjligheter att ytterligare skärpa kampen

mot den organiserade och grova gränsöverskridande

brottsligheten. Riksdagen har även antagit en ny

smugglingslag (prop. 1999/2000:124, bet.

2000/01:JuU2) som markerar en skärpt hållning till

den gränsöverskridande brottsligheten.

Utskottet anser att det inte behövs sådana

tillkännagivanden som motionärerna föreslår och

avstyrker de aktuella motionerna i motsvarande

delar.

Skatteflyktslagens generalklausul

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår motionerna om

skatteflyktslagens generalklausul.

Jämför reservation 11 (m, kd, fp).

Bakgrund m.m.

År 1980 infördes en lag mot skatteflykt. Lagen var

av tillfällig karaktär och skärptes 1982 och

förlängdes i olika omgångar tills den upphävdes

hösten 1992. Den 1 juli 1995 återinfördes lagen

(prop. 1994/95:209, bet. 1994/95: SkU30).

Generalklausulen i 2 § fick en ny utformning den 1

januari 1998 (prop. 1996/97:170, bet. 1997/98:SkU3).

I det sammanhanget avslog riksdagen motioner om

lagens upphävande.

Lagen (1995:575) om skatteflykt gäller vid

taxering till kommunal och statlig inkomstskatt och

statlig förmögenhetsskatt. Enligt 2 § skall vid

taxeringen hänsyn ej tas till rättshandling, om

1. rättshandlingen, ensam eller tillsammans med

annan rättshandling, ingår i ett förfarande som

medför en väsentlig skatteförmån för den

skattskyldige,

2. den skattskyldige direkt eller indirekt medverkat

i rättshandlingen eller rättshandlingarna,

3. skatteförmånen med hänsyn till omständigheterna

kan antas ha utgjort det övervägande skälet för

förfarandet, och en taxering på grundval av

förfarandet skulle strida mot lagstiftningens syfte

som det framgår av skattebestämmelsernas allmänna

utformning och de bestämmelser som är direkt

tillämpliga eller har kringgåtts genom förfarandet.

Motionerna

I Folkpartiets partimotion Sk324 yrkande 23 av Lars

Leijonborg m.fl. föreslås att generalklausulen

avskaffas. Enligt motionen står bestämmelsen i strid

med fundamentala principer som syftar till att

förhindra godtycklig maktutövning. Bestämmelsens

tillämpning, menar motionärerna, är svårbegriplig

och helt oförutsägbar för de skattskyldiga.

I Moderaternas kommittémotion Sk654 yrkandena 6

och 7 av Carl Fredrik Graf m.fl. anförs att

generalklausulen inte hör hemma i ett rättssamhälle

och därför bör avskaffas. Bestämmelsen stärker det

allmännas ställning gentemot den enskilde på ett

orimligt sätt. Den enskilde kan, enligt motionen,

inte bedöma skattekonsekvenserna av olika

rättshandlingar eftersom bestämmel-sens tillämpning

inte är förutsebar.

Utskottets ställningstagande

Utskottet anser att möjligheterna till förfaranden

och handlingar som är att betrakta som skatteflykt

på viktiga områden minskat genom 1991 års

skattereform. Fortfarande finns det emellertid

utrymme för sådana förfaranden som är att betrakta

som skatteflykt genom skillnader i beskattningen av

arbetsinkomster och kapitalinkomster och genom andra

asymmetrier i beskattningssystemet. De

lagtolkningsmetoder som finns har visat sig

otillräckliga när det gäller att förhindra och

motverka skatteflyktsförfaranden. Det finns ett

starkt behov av en lagstadgad tolkningsanvisning som

ger möjlighet att under vissa förutsättningar

angripa förfaranden som inte kan förhindras eller

motverkas med annan lagstiftning. Lagens främsta

betydelse ligger dock i att den är ett avhållande

medel mot skatteflyktstransaktioner. Utskottet anser

mot denna bakgrund att skatteflyktslagen med den

s.k. generalklausulen inte bör upphävas. Utskottet

avstyrker de berörda motionerna i motsvarande delar.

Revisionsregler, skattetillägg m.m.

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår motionerna om

revisionsregler, skattetillägg m.m.

Jämför reservation 12 och 13 (m, kd, fp).

Bakgrund

Den 1 november 1997 (prop. 1996/97:100, bet.

1996/97:SkU23) ändrades revisionsreglerna för att

effektivisera skattekontrollen. Ändringen, som

grundade sig på Skatteflyktskommitténs betänkande

(SOU 1996:79) Översyn av revisionsreglerna, innebar

att revision kan ske för löpande period och hos

tredje man. Vidare får kassakontroll,

lagerinventering och liknande fysisk kontroll

företas i form av s.k. överraskningsrevisioner.

Reglerna för tull-revision ändrades på motsvarande

sätt.

Motionerna

I motion Sk643 av Elizabeth Nyström och Maud

Ekendahl (m) begärs en översyn av skattetillägget. I

motionen anförs att skattetillägget kan bli väldigt

stort och för mindre företag oerhört kännbart.

Medvetet lämnande av oriktiga uppgifter i en

deklaration bör givetvis beivras, framhåller

motionärerna, men ifrågasätter om sanktionen står i

rimlig proportion till begångna fel.

I Moderaternas kommittémotion Sk654 yrkande 1 av

Carl Fredrik Graf m.fl. föreslås av integritets- och

rättssäkerhetsskäl att riksdagen skall besluta

återinföra de regler om skatterevision som gällde

före lagändringen 1997. Det gäller reglerna om

tredjemanskontroll, revision under löpande period,

underrättelse om revision, föreläggande och

tredjemansföreläggande.

Enligt motionen skall reglerna för tullrevision

utformas på samma sätt som reglerna om

skatterevision. Det innebär att tredjemansrevision,

revision under löpande år samt

överraskningsrevisioner inte skall få förekomma vid

tullrevision.

Motionärerna föreslår vidare (yrkandena 2 och 3)

att skattetillägg avskaffas vid periodiseringsfel

beträffande både direkt och indirekt skatt. Enligt

motionen (yrkande 4) bör Skattetilläggsutredningen

få tilläggsdirektiv om att utreda en

beloppsbegränsning för skattetillägg i syfte att

skapa proportionalitet mellan förseelse och

sanktion.

Motionärerna vill slutligen (yrkande 5) helt

avskaffa tulltillägg. Man anser att tillägget

drabbar företag på ett sätt som inte står i rimlig

proportion till förseelsen. Dessutom handlar det,

enligt motionärerna, nästan uteslutande om icke

uppsåtliga fel.

I motion Sk817 av Mikael Odenberg (m) framhålls

att skattetillägg påförs vid felperiodiseringar som

inte innebär någon nämnvärd skada för det allmänna

samt vid felredovisningar där den skattskyldige

betalar för mycket skatt. Motionären föreslår att

reglerna om skattetillägg ändras.

I Folkpartiets kommittémotion Sk826 yrkande 1 av

Johan Pehrson och Karin Pilsäter föreslås att

skattetillägg slopas när periodiseringsfel i

momsredovisning inte innebär någon förlust för

staten eller när förlusten är försumbar.

Utskottets ställningstagande

I samband med behandlingen av det förslag som ledde

till att den nu gällande ordningen för

skatterevision antogs betonade skatteutskottet både

den skattskyldiges rimliga krav på rättssäkerhet och

integritet och att skatte-myndigheterna fick

lämpliga resurser, befogenheter och

kontrollinstrument till sitt förfogande. Utskottet

ansåg vidare att av effektivitetsskäl möjligheten

till tredjemansrevision borde återinföras. Vid

misstanke om skalbolags-transaktioner och

bolagsplundringar borde enligt utskottet

skattemyndig-heterna kunna säkra uppgifter ur

räkenskaperna innan bolaget töms eller säljs till en

s.k. målvakt. Skattemyndigheterna borde också kunna

göra iakttagelser av aktuella förhållanden i

svårkontrollerad affärsverk-samhet som riktar sig

till enskilda konsumenter och där kvitto inte

efterfrågas. Dessa omständig-heter talade enligt

utskottet för att skattemyndigheterna även borde få

en möjlighet att företa revision av löpande period.

Slutligen ansåg utskottet att s.k. över-

raskningsrevisioner måste kunna tillgripas i vissa

särskilda fall, t.ex. för kassakontroll,

lagerinventering och liknande. Utskottets

bedömningar står sig alltjämt och utskottet

avstyrker motion Sk654 i motsvarande del.

Skattetilläggsutredningen (Fi 1998:07) som för

närvarande ser över skattetilläggsinstitutet

beräknas slutföra sitt arbete under mars 2001.

Utskottet anser inte att det är lämpligt att

föregripa utredningens arbete och avstyrker

motionerna Sk643, Sk654 i motsvarande delar, Sk817

och Sk826 i mot-svarande del.

Uppgifter om skatt m.m. på

lönebesked och redovisning av det

totala skatteuttaget

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår motionerna om uppgifter om

skatt m.m. på lönebesked och redovisning av

det totala skatteuttaget.

Jämför reservation 14 (m).

Motionerna

I motion Sk601 av Marietta de Pourbaix-Lundin (m)

anförs att det i Sverige, med världens högsta

skattetryck, är särskilt viktigt att synliggöra det

totala skattetrycket. I motionen föreslås att staten

som arbetsgivare föregår med gott exempel och på

lönebesked lämnar uppgift om de totala

lönekostnaderna.

I motion Sk610 av Stefan Hagfeldt och Ola Sundell

(m) anförs att alltför många människor inte känner

till vilka skatter de betalar. Kännedomen om

arbetsgivaravgifterna är allra sämst. Motionärerna

framhåller att det i andra sammanhang anses viktigt

att den enskilde får uppgift om exempelvis

jämförelsepriser. Självklart skall en löntagare ha

rätt att få alla skatter öppet redovisade på

lönebesked och inkomstuppgifter, menar motionärerna.

I motion Sk623 yrkandena 1 och 2 av Catharina

Hagen (m) framhålls att behovet är stort av generell

skatteinformation till medborgarna och väljarna. En

viktig del av denna information är att anställda får

reda på hur mycket arbetsgivaren betalar i

löneskatter. Enligt motionen bör regeringen utreda

möjligheten att staten, kommuner och landsting

redovisar arbetsgivaravgifter på lönebesked.

Motionären anser vidare att bilden av det totala

skatteuttaget från arbetsinkomster bör kompletteras

med uppgifter om, förutom löneskatter,

inkomstskatter och egenavgifter, moms, punktskatter

och vissa andra skatter. Enligt motionen bör

regeringen utreda möjligheten att

skattemyndigheterna en gång om året redovisar det

totala genomsnittliga skatteuttaget i procent av

"hela lönen" (yrkande 4).

I motion Sk808 av Anna Lilliehöök (m) påtalas att

den anställde inte får någon uppgift om hur stor

bruttolönen eller lönekostnaden är. Den anställde

kan heller inte se vilka avgifter som betalats in

och vilka förmåner i form av pensioner och

försäkringar man egentligen tjänat ihop till.

Motionären föreslår en individuell redovisning av

statliga arbetsgivaravgifter och försäkringsmässiga

socialförsäkringar.

Utskottets ställningstagande

Det står givetvis arbetsgivare fritt att som en

frivillig serviceåtgärd till de anställda lämna

information av ifrågavarande slag på lönebeskeden

eller på annat sätt. Enligt vad utskottet känner

till är en sådan ordning också vanligt förekommande.

Utskottet vidhåller (se bet. 1999/2000:SkU18) dock

uppfattningen att det inte finns någon anledning att

införa ett obligatoriskt uppgiftslämnande för

arbetsgivarna, vare sig de är offentliga eller

privata, och belasta dem med det merarbete och

kostnader ett sådant uppgiftslämnande medför.

Strävandena bör tvärtom vara att så långt möjligt

begränsa arbetsgivarnas uppgiftsskyldighet.

Utskottet avstyrker följaktligen motionerna Sk601,

Sk610, Sk623 i motsvarande del och motion Sk808.

Förenklad självdeklaration,

deklarationstidpunkt

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår motionerna om förenklad

självdeklaration och deklarationstidpunkt.

Jämför reservation 15 (m).

Gällande bestämmelser

Enligt 2 kap. 28 § lagen (1990:325) om

självdeklaration och kontrolluppgifter skall

förenklad självdeklaration lämnas senast den 2 maj

under taxeringsåret, och särskild självdeklaration

skall normalt lämnas senast den 31 mars under

taxeringsåret.

Skattekontrollutredningen (Fi 1995:05) har i sitt

slutbetänkande (SOU 1998:12) Självdeklaration och

kontrolluppgifter - förenklade förfaranden lämnat

ett förslag till en ny lag om självdeklarationer och

kontrolluppgifter. Utredningen har bl.a. föreslagit

att den 2 maj blir en gemensam deklara-tionsdag för

alla deklarationsskyldiga. Inom Finansdepartementet

har med utgångspunkt i Skattekontrollutredningens

betänkande upprättats prome-morian (Ds 2000:70) En

ny lag om självdeklaration och kontrolluppgifter. En

proposition i ämnet har aviserats till maj månad

2001.

Motionerna

I motion Sk622 av Kjell Eldensjö (kd) anförs att

staten går miste om flera tiotals miljarder kronor i

skatteintäkter på grund av felaktiga deklarationer.

Med ytterligare förenklingar i

självdeklarationsproceduren genom utnyttjande av

dagens tekniska möjligheter skulle

skattemyndigheterna kunna ägna mer tid åt själva

granskningen. Motionären ifrågasätter om den

förenklade deklarationen skall behöva undertecknas

och returneras till skatte-myndigheten. Mycket

arbetstid skulle också sparas om registrering och

arkivering av icke ändrade förenklade deklarationer

inte var nödvändiga. Småändringar av förtryckta

deklarationsuppgifter borde, framhåller motionären

slutligen, kunna ske via knapptelefon.

I Moderaternas kommittémotion Sk654 yrkande 8 av

Carl Fredrik Graf m.fl. anförs bl.a. att

överblickbarheten minskar i en familj där familje-

medlemmarna vid olika tidpunkter skall fylla i en

särskild deklaration respektive en förenklad

deklaration. Enligt motionen bör en gemensam sista

dag för deklarationsinlämningen införas.

Utskottets ställningstagande

Utskottet anser att det finns anledning att avvakta

och se vad den aviserade propositionen med nya

bestämmelser på deklarationsområdet innehåller.

Utskottet avstyrker därmed motionerna Sk622 och

Sk654 i motsvarande del.

Skatteredovisnings- och

skatteinbetalningstidpunkt

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår motionerna om

skatteredovisnings- och

skatteinbetalningstidpunkt.

Jämför reservation 16 (fp).

Gällande bestämmelser

En skattedeklaration skall ha kommit in till

skattemyndigheten på fastställt formulär senast den

dag som angivits i skattebetalningslagen. (En

skattedeklaration får efter särskilt medgivande från

Riksskatteverket eller skattemyndighet lämnas i form

av ett elektroniskt dokument.) Skatten är betald den

dag då betalningen har bokförts på

skattemyndighetens konto. (Före skattekontoreformen

gällde att skatten ansågs betald då inbetalning

skett till post eller bank.)

Den 1 januari 1996 höjdes beloppsgränsen för att

redovisa moms i självdeklaration i stället för i en

skattedeklaration från ett beskattnings-underlag på

200 000 kr till en miljon kronor.

Redovisningsperioden för skattedeklarationen

kortades ned från två månader till en månad.

(Redovisningsperioden för moms i självdeklaration

utgörs av det beskatt-ningsår som självdeklarationen

avser.) Handelsbolag skall som regel inte lämna

självdeklaration och har undantagits från ovannämnda

beloppsgräns. De skall således alltid redovisa moms

i en skattedeklaration. Skattemyndig-heten får

beträffande den som inte är skyldig att lämna

självdeklaration och beträffande handelsbolag

besluta att redovisningsperioden skall vara ett helt

beskattningsår, dock endast om

beskattningsunderlaget beräknas uppgå till högst 200

000 kr.

Motionerna

I Folkpartiets partimotion Sk324 yrkande 21 av Lars

Leijonborg m.fl. (fp) anförs att företagare med

dagens regler är skyldiga att se till att

deklaration och skattebetalning har kommit

skattemyndigheten till handa ett visst datum.

Eftersom det inte finns några garantier för att

postgången fungerar, innebär det en osäkerhet om

deklarationen respektive inbetalningen verkligen

kommit in i rätt tid. Motionärerna vill därför ändra

reglerna för skattekontot så att redovisning och

betalning av skatt skall ha sänts in senast det i

lagen angivna datumet.

I motion Sk626 yrkande 2 av Maria Larsson (kd) anförs att

momsredovis-ningen vållar företag stora problem

eftersom förskottsfakturor är vanliga och moms då

skall redovisas annan månad än fakturadatum.

Motionären framhåller att den skattskyldige kan

påföras skattetillägg vid fel i momsredovisningen

även om inbetalningen gjorts i förtid och om

beloppet är rätt men tidpunkten fel. I motionen

föreslås att reglerna skyndsamt ändras och att

fakturadatum blir styrande för både avsändare och

mottagare vid momsredovisning till

skattemyndigheten.

I motion Sk824 av Yilmaz Kerimo (s) efterlyses en

översyn i förenklande syfte av

momsredovisningsreglerna för småföretagare.

Motionären föreslår att vid enskild firma gränsen

för att redovisa moms i självdeklaration i stället

för i en skattedeklaration höjs och får gälla även

handelsbolag.

Utskottets ställningstagande

Frågan om vid vilken tidpunkt en skattebetalning

eller en skatteredovisning skall anses ha skett har

behandlats av utskottet under en följd av år, senast

i det av riksdagen godkända betänkandet

1999/2000:SkU18. Enligt den gällande ordningen skall

deklarationen ha kommit in till skattemyndigheten

viss dag, och skatten är betald den dag betalningen

bokförts på skattemyndighetens konto. Utskottet

vidhåller uppfattningen att det är en fördel att ha

en ordning på skatteområdet som stämmer överens med

civilrättsliga principer om hur betalning och

redovisning görs i andra sammanhang. Till saken hör

att det numera finns möjligheter som inte fanns

tidigare att betala skatten genom bankgiro.

Härigenom har tidsåtgången minskat för den som

föredrar denna betalningsform. Därmed avstyrks

motion Sk324 i motsvarande del.

När det gäller motion Sk626 instämmer utskottet i

att de nuvarande reglerna i momslagen om redovisning

av utgående och ingående moms är svåra att tillämpa

för både skattskyldiga och myndigheter. Moms skall

redovisas vid yrkesmässig omsättning av varor och

tjänster, vid import och vid gemenskapsinterna

förvärv samt vid uttag av varor och tjänster.

Huvudregeln för redovisning innebär att skatten

skall redovisas när en omsättning respektive ett

förvärv "enligt god redovisningssed bokförts eller

borde ha bokförts". Problemet är att nämnda regel

inte entydigt anger vid vilken tidpunkt redo-

visningsskyldighet för utgående skatt respektive

avdragsrätt för ingående skatt uppkommer.

Svårigheterna beror på att det finns olika regler i

bokföringslagen som anger när en faktura skall

grundbokföras under löpande räkenskapsår. Detta kan

ske per verifikationsdatum (när en faktura utfärdats

eller mottagits) eller alternativt per

affärshändelsedatum. Det finns dessutom regler i

momslagen som anger vid vilken tidpunkt en faktura

eller jämförlig handling skall finnas för att styrka

avdragsrätt till ingående moms. Slutligen regleras

frågan av den redovisningspraxis för bokföring av

moms vid bokslut som uppkommit och som t.ex. medger

en möjlighet till s.k. brytdagsredovisning.

Nuvarande rättspraxis ger företagen möjlighet att

redovisa skatten efter antingen fakturadatum eller

efter leveransdatum, dvs. oberoende av när fakturan

är daterad. Även brytdagsredovisning med möjlighet

för företagen att individuellt välja brytdag medför

att utgående och ingående skatt ofta inte redovisas

i samma period av säljare och köpare. De olika

redovisningssätten leder till betydande

tillämpnings- och kontrollproblem och ställer stora

krav på både företag och myndigheter. Systemet kan

också missbrukas av företag i intressegemenskap.

En arbetsgrupp inom RSV har i en rapport, 1999:13

Sambandet mellan redovisning och indirekt

beskattning, utarbetat ett förslag för att komma

till rätta med de ovan beskrivna svårigheterna.

Förslaget syftar till en precisering i momslagen av

tidpunkten för redovisning av moms. Skattereglerna

föreslås bli fristående i förhållande till

redovisningsreglerna men redovisningen skall även

fortsättningsvis ske med ledning av företagets

löpande bokföring. Fakturadatum föreslås i de allra

flesta fall bli avgörande för tidpunkten för

redovisning av utgående moms och därmed i praktiken

huvudmetod. Rapporten remissbehandlades under våren

2000, och en skrivelse lämnades till

Finansdepartementet i september 2000. Förslaget i

skrivelsen bereds för närvarande i departementet.

Den fråga som tas upp i motion Sk626 är således

uppmärksammad genom Riksskatteverkets översyn, och

ett tillkännagivande från riksdagens sida är därför

obehövligt. Utskottet avstyrker därmed motion Sk626

i motsvarande del.

När det slutligen gäller förslaget i motion Sk824

om att höja gränsen för att redovisa moms i en

självdeklaration i stället för i en

skattedeklaration erinrar utskottet om att

Förenklingsutredningen (Fi 1996:14) överväger ett

förenklat deklarations- och redovisningsförfarande

för de allra minsta företagen i fråga om bl.a. moms

(se dir. 1996:78 och 1998:4). Utskottet anser inte

att utred-ningens arbete bör föregripas och

avstyrker motion Sk824.

Inbetalning av kvarskatt

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår motionerna om inbetalning av

kvarskatt.

Jämför reservation 17 (v).

Gällande bestämmelser

Enligt 16 kap. 6 § första stycket

skattebetalningslagen skall obetald slutlig skatt

betalas efter en betalningsfrist på 90 dagar efter

ett grundläggande beslut om slutlig skatt. Enligt

andra stycket i samma paragraf är motsvarande frist

beträffande skatt som har bestäms genom

omprövningsbeslut 30 dagar. Enligt 11 kap. 15 §

samma lag skall ett besked om den slutliga skatten

skickas till den skattskyldige senast den 15

december taxeringsåret.

Det ankommer på den skattskyldige själv att betala

in obetald slutlig skatt. Arbetsgivarens tidigare

medverkan i betalningen slopades i samband med

införandet av den nya skattebetalningslagen (prop.

1996/97:100, bet. SkU23).

För skattskyldiga med förenklad deklaration finns

en preliminär uppgift om eventuell kvarskatt redan

på den förtryckta deklarationsblanketten.

Motionerna

I kommittémotion Sk806 yrkande 1 av Per Rosengren

m.fl. (v) föreslås att arbetsgivarens skyldighet att

medverka vid betalningen av kvarskatt skall

återinföras. Enligt motionen var det gamla systemet

effektivt och gav en större garanti för att skatten

betalades in.

I motionen anförs vidare att de nya reglerna

innebär att skattskyldiga med förenklade

deklarationer som får slutskattebesked i slutet av

augusti skall betala in kvarstående skatt senast den

sista november samma år. Detta leder, enligt

motionen, till problem för många, särskilt

barnfamiljer, då familjeekonomin ofta är ansträngd

vid slutet av året. Motionärerna föreslår att den

tidigare betalningstiden för kvarskatt skall

återinföras (yrkande 2).

I motion Sk816 av Nils-Göran Holmqvist m.fl. (s)

föreslås att inbetalningstidpunkten för kvarstående

skatt skall flyttas till en tidpunkt i anslutning

till löneutbetalningen, som för flertalet infaller

mellan den 25 och 30 i varje månad.

Utskottets ställningstagande

Mot bakgrund av att kvarskatterna under 1990-talet

fortlöpande minskat och att de skattskyldiga med

förenklad deklaration numera redan på den förtryckta

deklarationsblanketten får tydliga besked om sina

skatteförhållanden förefaller det inte finnas något

skäl att ånyo pålägga arbetsgivarna skyldigheten att

betala in de anställdas kvarskatter. Ett

återinförande av denna skyldighet skulle dessutom

passa dåligt in i skattekontosystemet och ge upphov

till administrativt merarbete. Utskottet ser heller

ingen anledning att ändra den gällande

betalningsfristen.

Utskottet utgår från att regeringen utvärderar det

nya systemet för inbetalning av kvarskatt för att

utröna vilka konsekvenser detta fått för såväl

myndigheter som skattskyldiga. Utskottet avstyrker

därmed motionerna Sk806 i berörd del och Sk816.

Anstånd med betalning av skatt

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår motionen om anstånd med

betalning av skatt.

Jämför reservation 18 (m).

Gällande bestämmelser

Ett taxeringsbeslut är verkställbart även om det

inte har vunnit laga kraft. Den skattskyldige kan

alltså inte genom att överklaga beslutet påverka

skyldigheten att i föreskriven tid och ordning

betala den skatt som debiterats på grund av

taxeringen. Under vissa förutsättningar kan

emellertid den skattskyldige enligt regler i

skattebetalningslagen få anstånd med att betala in

skatten.

Enligt 17 kap. 2 § skattebetalningslagen får

skattemyndigheten i samband med omprövning eller

överklagande bevilja anstånd med inbetalning av

skatt:

1. om det kan antas att den skattskyldige kommer att

få befrielse helt eller delvis från skatten,

2. om den skattskyldige begärt omprövning av eller

överklagat ett beskattningsbeslut och det är

tveksamt om den skattskyldige kommer att bli skyldig

att betala skatten, eller

3. om den skattskyldige begärt omprövning av ett

beskattningsbeslut eller ett sådant beslut

överklagats och det skulle medföra betydande

skadeverkningar för den skattskyldige eller annars

framstå som oskäligt att betala skatten.

Motionen

I kommittémotion Sk812 av Carl Fredrik Graf m.fl.

(m) anförs att praxis på området är splittrad och

oförutsebar och att tiden nu är mogen för att stärka

de skattskyldigas rättssäkerhet. Enligt motionen bör

anstånd med betalning av skatt generellt medges om

den skattskyldige begärt omprövning respektive

överklagat taxeringen eller annat skattebeslut.

Undantag bör endast göras om begäran om omprövning

eller överklagandet är uppenbart ogrundat.

Utskottets ställningstagande

Anståndsreglerna har varit föremål för översyn av

Skattebetalnings-utredningen. Utredningen avlämnande

i juni 1996 slutbetänkandet Ett nytt system för

skattebetalning (SOU 1996:100). Utredningen

konstaterade, en åsikt som regeringen delade (prop.

1996/97:100), att anståndsbestämmelserna inte

vållade några nämnvärda problem och att det inte

fanns skäl att ändra förutsättningarna för anstånd i

samband med omprövning och överklagande. Riksdagen

hade heller inget att erinra mot reglernas

utformning (bet. 1996/97:SkU23).

Utskottet anser att det skulle föra alldeles för

långt att, som föreslås i motionen, en skattskyldig

i princip automatiskt skulle få en kredittid genom

att begära omprövning eller överklaga ett

beskattningsbeslut. Att införa en sådan generell

rätt till anstånd med betalning av skatten skulle,

enligt utskottets uppfattning, urholka

betalningsmoralen och på ett oacceptabelt sätt öka

belastningen på myndigheter och domstolar. Utskottet

avstyrker därmed den aktuella motionen i motsvarande

del.

Ersättning för ombudskostnader i

skattemål

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår motionen om ersättning för

ombudskostnader i skattemål.

Jämför reservation 19 (m, kd).

Gällande bestämmelser

En skattskyldig som i ett mål haft kostnader i

domstol eller andra myndigheter för ombud eller

biträde, utredning eller annat som skäligen behövts

för att ta till vara hans rätt skall beviljas

ersättning om

1. han helt eller delvis vinner bifall till sina

yrkanden i ärendet eller målet,

2. målet avser en fråga som är av betydelse för

rättstillämpningen, eller

3. det finns synnerliga skäl för ersättning.

Vissa kostnader får inte ersättas, t.ex. för

deklaration och för eget arbete.

Motionen

I motion Sk804 av Kenneth Lantz (kd) anförs att det

för en skattskyldig fortfarande är alltför svårt att

få ersättning för kostnader i samband med en

prövning hos skattemyndighet eller domstol.

Motionären föreslår att ersättningslagen skall ses

över så att en skattskyldig skall kunna få

ersättning för ombudskostnader i samma utsträckning

som gäller för tvistemål i de fall vederbörande

vinner bifall till sin talan hos skattemyndighet

eller i domstol.

Utskottets ställningstagande

De nuvarande bestämmelserna om ersättning för

kostnader i ärenden och mål om skatt infördes den 1

juli 1994 (prop. 1993/94:151, bet. 1993/94:SkU31,

SFS 1994:470). De nya reglerna innebar för den

enskilde en utvidgning av ersättningsmöjligheterna.

Utskottet anser att principen bör vara att

ersättning skall beviljas en skattskyldig som

verkligen har behov av juridisk sakkunskap för att

på ett effektivt sätt kunna föra sin talan. Det bör

beaktas att förvaltningsmyndigheter och

förvaltningsdomstolar är skyldiga att självmant

införskaffa den utredning som krävs och att behovet

av ombud därför normalt sett är betydligt mindre i

ett skattemål än i t.ex. ett tvistemål vid allmän

domstol. Utskottet anser att de nuvarande

ersättningsbestämmelserna är lämpligt utformade och

avstyrker motion Sk804.

Förmånsrätt för skattefordringar

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår motionen om förmånsrätt för

skattefordringar.

Jämför reservation 20 (m).

Motionen

I kommittémotion Sk735 yrkande 8 av Carl Fredrik

Graf m.fl. (m) förslås att förmånsrätten vid konkurs

för skattefordringar skall slopas. Enligt motionen

är denna förmånsrätt en väsentlig omständighet om

ett företag skall rekonstrueras. Ett mer jämbördigt

system för samtliga fordringsägare, inklusive

staten, skulle enligt motionen vara till fördel för

alla parter.

Utskottets ställningstagande

Förmånsrättskommittén (Ju 1996:02) föreslår i

betänkandet Nya förmåns-rättsregler (SOU 1999:1) att

statens förmånsrätt för skatter och allmänna

avgifter avskaffas. Enligt vad utskottet erfarit

arbetar Justitiedepartementet med en lagrådsremiss

som man beräknar vara klar under hösten 2001.

Utskottet finner ingen anledning att föregripa

beredningsarbetet och avstyrker bifall till motion

Sk735 i motsvarande del.

Församlingen och socknen i

folkbokföringen m.m.

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår motionerna om församling och

socknen i folkbokföringen.

Jämför reservation 21 (m, kd, c).

Bakgrund

Enligt 6 § folkbokföringslagen skall en person

folkbokföras på den fastighet, i vissa fall även

lägenhet, och i den territoriella församling där

vederbörande är att anse som bosatt. Sverige är

indelat i territoriella församlingar, som i dag är

kyrkliga kommuner.

Församlingsindelningen är en inomkyrklig

angelägenhet sedan kyrkan skilts från staten. Frågan

om folkbokföring i en territoriell församling och

konsekvenserna av att bibehålla eller avskaffa

nuvarande ordning har analyserats av en utredare

(dir. 1998:75). Utredaren har i betänkandet

Folkbokföring efter stat-kyrkareformen m.m. (SOU

2000:17) föreslagit att folkbokföring inte längre

skall ske i territoriell församling inom Svenska

kyrkan. En person skall, enligt förslaget, i stället

folkbokföras på den fastighet och i den kommun där

han eller hon är att anse som bosatt.

Motionerna

I motion Sk611 av Eskil Erlandsson (c) begärs ett

tillkännagivande om att socknen även i framtiden

skall utgöra den administrativa enheten för

folkbokföring.

I motion Sk901 av Erik Egervärn och Marianne

Andersson (c) anförs att församlingsbegreppet inte

enbart är en kyrklig angelägenhet och att en mängd

samhällsorgan använder församlingsbegreppet som

minsta basenhet. Församlingen eller socknen är,

enligt motionen, också bärare av ett stort

kulturhistoriskt värde. Mot den bakgrunden är det,

enligt motionen, motiverat att församlings- eller

sockennamnet får ett lagligt skydd och att

församlings-begreppet även i fortsättningen skall

vara basenhet för samhällets insamling, bearbetning

och redovisning av statistik.

I motion Sk902 av Lars Björkman och Ola Karlsson

(m) anförs att riksdagen bör besluta att

sockenbegreppet skall finnas kvar i folkbokföringen.

Motionärerna framhåller att utredningsförslaget om

att utmönstra för-samlingstillhörigheten ur

folkbokföringen äventyrar en viktig del av kultur-

arvet. Dessutom blir, enligt motionen, den

historiska forskningen lidande.

I motion Sk903 av Sofia Jonsson (c) betonas att

socken- eller församlings-indelningen är en viktig

sorteringsmekanism för vårt geografiska namn-system.

Ett ortnamn går att åtskilja så länge man vet vilken

socken eller församling som avses. Negativa

konsekvenser uppstår, enligt motionen, om dessa

begrepp försvinner från den officiella hanteringen.

Motionären anser att socknen eller församlingen även

i framtiden skall finnas kvar som grund för

folkbokföringen.

I motion Sk905 av Jan Backman och Roy Hansson (m)

anförs att sockenbegreppet bör skyddas och

regeringen bör ta initiativ till att socken-namnen

skyddas genom att tas in i 4 § kulturminneslagen.

I motion Sk907 av Göran Magnusson (s) begärs ett

tillkännagivande till regeringen om att de invanda

församlingsnamnen skall behållas. Motionären

framhåller att församlingarnas geografiska

avgränsning använts för olika slags offentlig

statistik. Motionären anför vidare att

församlingarna, i många av de kommuner som skapades

genom kommunsammanslagningen för 30 år sedan, utgör

kommundelar, där de boende känner samhörighet,

ibland också i formellt organiserade

kommundelsnämnder.

I motion Sk908 av Lennart Hedquist (m) beskrivs

utredningsförslaget som en klåfingrig förändring som

tyder på bristande respekt för vår historia och som

även skulle bryta ett intressant statistiskt samband

bakåt i tiden. Enligt motionen bör församlingen även

i fortsättningen vara basenhet i folk-bokföringen.

I kommittémotion Kr289 yrkande 15 av Birgitta

Sellén m.fl. (c) sägs att utredningsförslaget hotar

viktiga underlag för samhällsforskning och lokalt

utvecklingsarbete. Dessutom, framhåller

motionärerna, är sockennamnen en viktig del av det

svenska kulturarvet och står för kulturell identitet

och samarbete.

I kommittémotion Kr345 yrkande 16 av Inger

Davidson m.fl. (kd) är motionärerna mycket negativa

till den föreslagna förändringen och anser att

socknarna utgör en omistlig del av det svenska

kulturarvet. De är, enligt motionärerna, att

likställa med ortnamn som nyligen fick lagstöd.

Enligt motionen bör även sockennamnen omfattas av

ortnamnslagen.

Utskottets ställningstagande

Förslaget om förändring vad gäller folkbokföring i

territoriell församling bereds för närvarande i

Regeringskansliet. Vice statsminister Lena Hjelm-

Wallén har vid riksdagens frågestund den 25 januari

2001 anfört bl.a. att regeringens beredning av

frågan innefattar en bedömning av vilka besparingar

som kan göras om man tar bort sockennamnen och att

kostnadsaspekten vägs mot de kulturvärden som ligger

i ett bevarande. Enligt statsrådet är det viktigt

att kulturvärdena kan bevaras. Utskottet anser inte

att riksdagen bör föregripa regeringens beredning av

utredningens förslag och avstyrker bifall till de

aktuella motionerna i motsvarande delar.

Missbruk av folkbokföringen m.m.

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår motionerna om missbruk av

folkbokföringen, m.m.

Gällande bestämmelser

Den 1 november var tidigare mantalsskrivningsdag. I

och med den nya folkbokföringslagen avskaffades

mantalsskrivningen och ersattes av begreppet

folkbokföring. Folkbokföring sker löpande under året

och någon viss folkbokföringsdag finns inte. Som

huvudregel gäller vid flyttning den nya

folkbokföringen från och med flyttningsdagen. Något

skäl att ha en viss folkbokföringsdag finns inte för

folkbokföringsverksamheten. I vissa lagar finns det

fortfarande kvar bestämmelser som tar sikte på den

enskildes folkbokföring den 1 november, så t.ex.

kommunalskattelagen (rätt beskattningsort) och

socialförsäkringslagen (rätt kassa för inskrivning).

Kommuner och landsting har en skyldighet att

underrätta skattemyndigheten om det finns anledning

att anta att någon har fel adress i folkbokföringen.

Dessa uppgifter ligger till grund för

bosättningskontroll.

Motionerna

I motion Sk906 av Birgitta Sellén m.fl. (c) begärs

en översyn av reglerna för folkbokföringen. Enligt

motionen borde det med dagens teknik gå att göra en

folkbokföring minst två gånger per år.

I motion Sk909 yrkandena 1 och 2 av Rune Berglund

och Berit Andnor (s) anförs att det finns anledning

att utreda om det går att skapa klara

folkbokföringsregler som ger kommuner och

myndigheter möjligheter till övervakning och som

innehåller sanktioner mot uppenbart missbruk av

folkbokföringen. Enligt motionen finns det också

anledning att utreda frågan om den 1 januari som

folkbokföringsdag.

Utskottets ställningstagande

Utskottet erinrar om att folkbokföringen i dag sker

löpande under året och att det inte finns något skäl

för att åter införa en särskild folkbokföringsdag.

Med anledning av vad som sägs i motion Sk909 vill

utskottet understryka vikten av att kvaliteten i

folkbokföringen är hög. Det kan inte uteslutas att

det behövs åtgärder för att man skall komma till

rätta med felaktigheter och missbruk av

folkbokföringen. Riksskatteverket har den 17

februari 1999 till regeringen redovisat resultatet

av ett projektarbete rörande förbättrad

bosättningskontroll samt lämnat förslag till

förändringar och andra åtgärder. Regeringen har

därefter den 27 januari 2000 beslutat att tilldela

RSV ytterligare projektbidrag för

bosättningskontroll. Det nya projektet omfattar

tidsbegränsade vistelser samt samverkan med

Invandrarverket. Utskottet anser att behovet av en

eventuell översyn bättre kan bedömas när alla

problem blivit belysta. Resultatet av projektet bör

därför avvaktas. Det kan avslutningsvis påpekas att

kommuner och landsting redan i dag har en skyldighet

att underrätta skattemyndigheten om det finns

anledning att anta att någon har fel adress i

folkbokföringen. Dessa uppgifter ligger sedan till

grund för bosättningskontroll.

Utskottet avstyrker med det anförda

motionerna Sk906 och Sk909 i berörd

del.

Fingerade personuppgifter i

folkbokföringen

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår motionerna om fingerade

personuppgifter i folkbokföringen.

Jämför reservation 22 och 23 (m, fp).

Gällande bestämmelser

Uppgifter som registreras i folkbokföringen om en

persons namn, personuppgifter och adress m.m. är som

huvudregel offentliga. Om det kan innebära men för

personen, exempelvis risk för förföljelse om

uppgifter om henne eller honom lämnas ut, kan

skattemyndigheten i folkbokföringsregistret lägga

till en markering om särskild sekretessprövning,

s.k. sekretess-markering. Uppgifter om personer med

sekretessmarkering lämnas inte ut till den som inte

kan erbjuda sekretesskydd för uppgifterna.

Sekretessmarkerade personuppgifter från

folkbokföringen skapar automatiskt markeringar i

olika register inom t.ex. socialförsäkringen.

En person som av särskilda skäl kan antas bli

utsatt för brott, förföljelse eller allvarliga

trakasserier på annat sätt får vidare vid flyttning

medges vara folkbokförd på den gamla

folkbokföringsorten, s.k. kvarskrivning.

En folkbokförd person som riskerar att bli utsatt

för allvarlig brottslighet som riktar sig mot dennes

liv, hälsa eller frihet kan slutligen enligt lagen

(1991:483) om fingerade personuppgifter av domstol

ges tillstånd att använda andra personuppgifter om

sig själv än de verkliga. Den som fått sådant

medgivande registreras inom folkbokföringen med de

fingerade uppgifterna.

En enskild person som fått sin skyddade identitet

röjd kan rikta skade-ståndsanspråk mot staten enligt

förordningen (1995:1301) om handläggning av

skadeståndsanspråk mot staten.

Motionerna

I motion Sk904 av Siw Persson (fp) begärs ett

tillkännagivande till regeringen om att

handläggningen av sekretesskyddade personuppgifter

skall flyttas från de lokala skattemyndigheterna.

Motionären beskriver i motionen att myndigheter och

enskilda tjänstemän röjer sekretesskyddade uppgifter

på ett otillbörligt sätt.

I motion Ju920 yrkande 6 av Beatrice Ask m.fl. (m)

vill motionären att intensifierade åtgärder vidtas

så att inte myndigheter röjer adressen till

misshandlade kvinnor som lever under skyddad

identitet.

Utskottets ställningstagande

Utskottet anser att det är mycket allvarligt om av

samhället vidtagna åtgärder för att skydda en

enskild person blir verkningslösa därför att

reglerna tillämpas felaktigt, vare sig det är

medvetet eller på grund av rena förbiseenden. Enligt

utskottets bedömning är det inte i första hand ny

lagstiftning som behövs. Det är snarare en fråga om

att tillämpa befintliga regelsystem på ett korrekt

sätt. Det ankommer i första hand på myndigheterna

att kontinuerligt, genom information,

utbildningsinsatser och liknande, verka för att

anställda är förtrogna med sekretessbestämmelserna

och att de är medvetna om vilka konsekvenser det kan

få för enskilda människor om hemliga uppgifter röjs.

Det bör också framhållas att det enligt brottsbalken

är straffbart att medvetet eller oaktsamt röja

uppgifter som skall hållas hemliga. Det ankommer på

polis och åklagare att beivra sådan brottslighet.

Frågan om att förhindra att sekretessbelagda

uppgifter röjs av myndigheter har aktualiserats inom

Regeringskansliet bl.a. genom en interpellation till

justitieministern i mars 2000 (se ip. 1999/2000:239,

prot. 1999/2000:79). Utskottet anser inte att ett

tillkännagivande av riksdagen i frågan är nödvändigt

och avstyrker med det anförda bifall till motionerna

Sk904 och Ju920, den senare i berörd del.

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

Med hänvisning till de motiveringar som

framförs under Utskottets överväganden

föreslår utskottet att riksdagen fattar

följande beslut:

1. Förenklingar för företagare: utfärdande

av F-skattsedel och startande av företag

Riksdagen avslår motionerna 2000/01:Sk324

yrkande 20 delvis, 2000/01:Sk695 delvis,

2000/01:Sk807, 2000/01:Sk809, 2000/01:Sk810,

2000/01:Sk814 yrkandena 1-3, 2000/01:Sk815,

2000/01:Sf617 yrkande 2, 2000/01:So548 yrkande 4,

2000/01:N267 yrkande 5, 2000/01:N323 yrkandena 3

och 4, 2000/01:N385 yrkande 4 och 2000/01:A812

yrkande 8.

Reservation 1 (m)

Reservation 2 (kd)

Reservation 3 (fp)

2. Förenklingar för företagare: bokföring,

deklaration och andra skatteregler

Riksdagen avslår motionerna 2000/01:Sk634

yrkandena 1 och 2, 2000/01:Sk695 delvis,

2000/01:Sk735 yrkandena 19 och 20, 2000/01:Sk737,

2000/01:Sk825 yrkandena 1-3, 2000/01:N263 yrkande

4, 2000/01:N267 yrkande 8, 2000/01:N323 yrkandena

2, 5 och 9 och 2000/01:N388 yrkande 4.

Reservation 4 (m, kd, fp)

Reservation 5 (mp)

3. Beräkning av F-skatt

Riksdagen avslår motion 2000/01:Sk324 yrkande

20 delvis.

Reservation 6 (fp)

4. Nordiskt gränssamarbete

Riksdagen avslår motionerna 2000/01:Sk794

yrkandena 1 och 2, 2000/01:Sk811, 2000/01:U705

yrkande 3 och 2000/01:T612 yrkande 2.

Reservation 7 (v)

5. Skattemyndigheternas kontrollverksamhet,

skattebrottsenheterna

Riksdagen avslår motionerna 2000/01:Sk801,

2000/01:Sk803, 2000/01:Sk818, 2000/01:Sk823.

Reservation 8 (v)

6. Åtgärder mot skattebrottslighet och

annan ekonomisk brottslighet

Riksdagen avslår motionerna 2000/01:Sk676,

2000/01:Sk683 yrkandena 1 och 2, 2000/01:Sk752,

2000/01:Sk819, 2000/01:Sk822, 2000/01:

Sk1022 och 2000/01:N324 yrkande 10.

Reservation 9 (kd, fp)

7. Tullens insatser mot smuggling

Riksdagen avslår motionerna 2000/01:Sk802 och

2000/01:Ju914 yrkande 2.

Reservation 10 (kd)

8. Skatteflyktslagens generalklausul

Riksdagen avslår motionerna 2000/01:Sk324

yrkande 23 och 2000/01: Sk654 yrkandena 6 och 7.

Reservation 11 (m, kd, fp)

9. Revisionsregler, skattetillägg m.m.

Riksdagen avslår motionerna 2000/01:Sk643,

2000/01:Sk654 yrkandena 1-5, 2000/01:Sk817 och

2000/01:Sk826 yrkande 1.

Reservation 12 (m)

Reservation 13 (kd, fp)

10. Uppgifter om skatt m.m. på lönebesked

och redovisning av det totala

skatteuttaget

Riksdagen avslår motionerna 2000/01:Sk601,

2000/01:Sk610, 2000/01: Sk623 yrkandena 1, 2 och

4 och 2000/01:Sk808.

Reservation 14 (m)

11. Förenklad självdeklaration,

deklarationstidpunkt

Riksdagen avslår motionerna 2000/01:Sk622 och

2000/01:Sk654 yrkande 8.

Reservation 15 (m)

12. Skatteredovisnings- och

skatteinbetalningstidpunkt

Riksdagen avslår motionerna 2000/01:Sk324

yrkande 21, 2000/01:Sk626 yrkande 2 och

2000/01:Sk824.

Reservation 16 (fp)

13. Inbetalning av kvarskatt

Riksdagen avslår motionerna 2000/01:Sk806

yrkandena 1 och 2 och 2000/01:Sk816.

Reservation 17 (v)

14. Anstånd med betalning av skatt

Riksdagen avslår motion 2000/01:Sk812.

Reservation 18 (m)

15. Ersättning för ombudskostnader i

skattemål

Riksdagen avslår motion 2000/01:Sk804.

Reservation 19 (m, kd)

16. Förmånsrätt för skattefordringar

Riksdagen avslår motion 2000/01:Sk735 yrkande

8.

Reservation 20 (m)

17. Församlingen och socknen i

folkbokföringen m.m.

Riksdagen avslår motionerna 2000/01:Sk611,

2000/01:Sk901, 2000/01:Sk902, 2000/01:Sk903,

2000/01:Sk905, 2000/01:Sk907, 2000/01:Sk908,

2000/01:Kr289 yrkande 15 och 2000/01:Kr345

yrkande 16.

Reservation 21 (m, kd, c)

18. Missbruk av folkbokföringen m.m.

Riksdagen avslår motionerna 2000/01:Sk906 och

2000/01:Sk909 yrkandena 1 och 2.

19. Fingerade personuppgifter i

folkbokföringen

Riksdagen avslår motionerna 2000/01:Sk904 och

2000/01:Ju920 yrkande 6.

Reservation 22 (m)

Reservation 23 (fp)

Stockholm den 20 mars 2001

På skatteutskottets vägnar

Arne Kjörnsberg

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Arne

Kjörnsberg (s), Carl Fredrik Graf (m), Anita

Johansson (s), Lisbeth Staaf-Igelström (s), Per

Rosengren (v), Helena Höij (kd), Carl Erik Hedlund

(m), Per Erik Granström (s), Marietta de Pourbaix-

Lundin (m), Kenneth Lantz (kd), Catharina Hagen (m),

Rolf Kenneryd (c), Per-Olof Svensson (s), Lennart

Axelsson (s), Claes Stockhaus (v), Karin Pilsäter

(fp) och Matz Hammarström (mp).

Reservationer

Utskottets förslag till riksdagsbeslut och

ställningstaganden har föranlett följande

reservationer. I rubriken anges inom

parentes vilken punkt i utskottets förslag

till riksdagsbeslut som behandlas i

avsnittet.

1. Förenklingar för företagare: utfärdande av

F-skattsedel och startande av företag

(punkt 1) - m

av Carl Fredrik Graf (m), Carl Erik Hedlund (m),

Marietta de Pourbaix-Lundin (m) och Catharina

Hagen (m)

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 1 borde

ha följande lydelse:

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som framförts i reservation 1. Därmed

bifaller riksdagen delvis motionerna 2000/01:Sk807,

2000/01:Sk809, 2000/01:Sk810, 2000/01:Sk814

yrkandena 1-3 och 2000/01:N385 yrkande 4 samt

bifaller delvis motionerna 2000/01:Sk324 yrkande 20

delvis, 2000/01:Sf617 yrkande 2, 2000/01:So548

yrkande 4, 2000/01:N267 yrkande 5, 2000/01:N323

yrkandena 3 och 4 samt avslår motionerna

2000/01:Sk695 delvis, 2000/01:Sk815 och 2000/01:A812

yrkande 8.

Ställningstagande

Innehav av F-skattsedel är viktig för alla

företagare. Det gäller att för kunder och

uppdragsgivare kunna visa att man själv har ansvaret

för skatter och arbetsgivaravgifter så att köparen

inte behöver ansvara för betalningen av dessa. Utan

F-skattsedel kommer man därför lätt till korta i

konkurrensen. På landsbygden är innehavet särskilt

viktigt eftersom en så stor del av befolkningen är

beroende av företagande, och särskilt

småföretagande.

De modifieringar av reglerna som gjordes den 1

januari 1998 var enligt vår uppfattning inte

tillräckliga. Fortfarande vägrar ibland

skattemyndigheterna att utfärda en F-skattsedel

därför att den sökande inte kan antas komma att

bedriva näringsverksamhet. Bedömningen av

näringsverksamhet bygger på ett

självständighetskriterium som innebär bl.a. att den

som endast har uppdrag från sin tidigare

arbetsgivare inte anses bedriva näringsverksamhet.

Detta är inte något annat än förtäckt

etableringskontroll.

Vi anser att etableringsfrihet skall råda. I

princip skall alla som ansöker om en F-skattsedel

också få en sådan, om inte företagssyftet är

uppenbart oseriöst.

Vi anser att RSV:s förslag (RSV Rapport 1998:4)

om bl.a. en utvidgning av näringsbegreppet skall

genomföras.

2. Förenklingar för företagare: utfärdande av

F-skattsedel och startande av företag

(punkt 1) - kd

av Helena Höij och Kenneth Lantz (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 1 borde

ha följande lydelse:

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som framförts i reservation 2. Därmed

bifaller riksdagen motion 2000/01:Sk815 samt avslår

motionerna 2000/01:Sk807, 2000/01:Sk809,

2000/01:Sk810, 2000/01:Sk814 yrkandena 1-3 och

2000/01:N385 yrkande 4, 2000/01:Sk324 yrkande 20

delvis, 2000/01:Sk695 delvis, 2000/01:Sf617 yrkande

2, 2000/01:So548 yrkande 4, 2000/01:N267 yrkande 5,

2000/01:N323 yrkandena 3 och 4 och 2000/01:A812

yrkande 8.

Ställningstagande

F-skattsedel är numera i praktiken ett villkor för

att man skall kunna driva en verksamhet. Alla som så

önskar bör därför få en sådan utan annan prövning än

om personen har näringsförbud. I gengäld bör

skattemyndigheten lika snabbt återkalla F-

skattsedeln om den missbrukas.

Om den enskilde kan växla mellan att vara anställd

och driva företag skulle flexibiliteten på

arbetsmarknaden öka. Individen skulle ges större

möjlighet och uppmuntran att söka sig andra och nya

vägar än anställning för sin utkomst. Företagare som

tvekar att anställa skulle våga lägga ut uppdrag

till intresserade personer utan att behöva anställa

dem. På samma sätt skulle många deltidsanställda

kunna fylla upp sin arbetstid med egen verksamhet.

Särskilt viktigt är detta för kvinnor som

ofrivilligt hamnat i deltidsarbete. F-skattsedeln är

därmed en viktig jämställdhetsfråga.

Vi anser mot denna bakgrund att man bör slopa

prövningen av om verksamheten är näringsverksamhet

vid tilldelning av F-skattsedel. Så länge staten får

in sina egenavgifter eller sociala avgifter borde

det vara ointressant i vilken verksamhet som de

genererats. Dagens definition av vad som anses vara

näringsverksamhet inrymmer bl.a. krav på att

omfattande materiella investeringar skett och att

flera uppdragsgivare finns redan i startskedet.

Prövningen blir därmed godtycklig.

Vi anser sammanfattningsvis att F-skattsedel skall

tilldelas sökande som inte har näringsförbud.

Härigenom förenklas reglerna avsevärt, samtidigt som

ingen person riskerar att hindras i sina ambitioner

som blivande företagare.

3. Förenklingar för företagare: utfärdande

av F-skattsedel och startande av företag

(punkt 1) - fp

av Karin Pilsäter (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 1 borde

ha följande lydelse:

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som framförts i reservation 3. Därmed

bifaller riksdagen delvis motionerna 2000/01:Sk324

yrkande 20 delvis, 2000/01:Sf617 yrkande 2,

2000/01:So548 yrkande 4, 2000/01:N323 yrkandena 3

och 4 och 2000/01:A812 yrkande 8 samt avslår

motionerna 2000/01:Sk695 delvis, 2000/01:Sk807,

2000/01:Sk809, 2000/01: Sk810, 2000/01:Sk814

yrkandena 1-3, 2000/01:Sk815, 2000/01:N267 yrkande

5 och 2000/01:N385 yrkande 4,

Ställningstagande

Den som vill starta ett eget företag möts i dag av

en mur av blanketter, byråkrati och misstänksamhet.

Lagstiftningen och myndigheternas arbete måste i

större utsträckning utgå från ett

företagarperspektiv. Det krävs en rejäl rensning i

regelverket. En blivande företagare måste kontakta

en lång rad myndigheter, och en mängd blanketter

skall beställas och fyllas i. Folkpartiet anser att

det skall införas en enkel blankett för registrering

av företaget som sänds till, förslagsvis, Patent-

och registreringsverket. Denna skall kunna

kombineras med ansökan om F-skatt och

momsregistrering etc.

Reglerna för utfärdande av F-skattsedel är i dag

alldeles för krångliga och utgör ett hinder för dem

som önskar bli småföretagare i tjänstesektorn. De

förändringar som har skett är inte tillräckliga.

Folkpartiet anser att alla som vill bör få F-

skattsedel, givetvis under förutsättning att man

inte har näringsförbud, skatteskulder sedan tidigare

eller på annat sätt befinner sig i en sådan

situation att F-skattsedeln omedelbart skulle

återkallas.

För att få en F-skattsedel enligt dagens praxis

bör företagaren inte tidigare ha varit anställd hos

uppdragsgivaren, använda uppdragsgivarens

utrustning, ha få kunder som anlitar företagets

tjänster under långa perioder, bedriva ekonomisk

verksamhet av "allmän karaktär" eller ha en låg

ekonomisk risk. Särskilt kvinnor i tjänstesektorn

drabbas av systemet, bl.a. sjuksköterskor hindras

från att starta eget eftersom skattemyndigheterna

tar hänsyn till hur många uppdragsgivare som finns

för tjänsten. I regel är det bara landstinget och

kommunen. Detta vill Folkpartiet ändra på.

4. Förenklingar för företagare: bokföring,

deklaration och andra skatteregler (punkt 2)

- m, kd, fp

av Carl Fredrik Graf (m), Carl Erik Hedlund (m),

Marietta de Pourbaix- Lundin (m), Catharina Hagen

(m), Helena Höij (kd), Kenneth Lantz (kd) och

Karin Pilsäter (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 2 borde

ha följande lydelse:

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som framförts i reservation 4. Därmed

bifaller riksdagen delvis motionerna 2000/01:Sk634

yrkandena 1 och 2, 2000/01:Sk695 delvis,

2000/01:Sk735 yrkandena 19 och 20, 2000/01:Sk737,

2000/01:Sk825 yrkandena 1-3, 2000/01:N263 yrkande 4,

2000/01:N267 yrkande 8, 2000/01:N323 yrkandena 2, 5

och 9 och 2000/01:N388 yrkande 4.

Ställningstagande

Regeringen tillkallade hösten 1996

Småföretagsdelegationen för att identifiera problem

och föreslå åtgärder för att undanröja onödiga

hinder för etablering av och tillväxt i mindre

företag. Av de 80-talet förslag som delegationen

avgav för drygt två år sedan har endast en tredjedel

genomförts. Regeringskansliets egen

förenklingsgrupp, Simplexgruppen, har i praktiken

inte kommit i gång med sin verksamhet.

Vi anser att skattelagarna och myndigheternas

arbete måste utformas mer ur ett

företagarperspektiv. I dag är regelverket utformat

så att det skall vara lätt för myndigheterna att

granska företagen. Regelverket bör samtidigt som det

är effektivt ur granskningssynpunkt i första hand

utformas så att det är lätt att följa och förstå.

Myndigheterna skall hjälpa företagen att följa

reglerna, inte utforma bestämmelser med vars hjälp

man stjälper dem i efterhand.

Många företagare upplever administrationen kring

den egna verksamheten som alltför omfattande. Regler

och förordningar och ständigt ökande krav på

uppgiftslämnande ställer stora krav på kunskaper hos

företagaren. Det är inte heller rimligt som sker i

dag att belägga småföretagare med höga avgifter för

olika typer av kontroller och inspektioner av

brandsäkerhet o.d. Kommuner och länsstyrelser måste

kunna utöva sådana verksamheter utan att onödigt

höga kostnader vältras över på företagarna.

Nystartade företag har oftast begränsat eget

kapital. När företaget börjar visa vinst skall skatt

erläggas, vilket kan vara besvärligt ur likviditets-

synvinkel. Vi anser att regeringen bör utreda hur

nya företag skulle kunna få möjlighet att skjuta upp

skattebetalningen.

En förenklad företagsdeklaration behöver utformas

så att det går att redovisa och deklarera en

okomplicerad verksamhet lika enkelt som i den

förenklade deklarationen för löntagare. I dag är det

många av landets småföretagare som inte klarar av

att deklarera själva. Nuvarande redovisnings- och

skatteregler för företag är i princip desamma för

stor- och småföretag. Vi ifrågasätter om det skall

behöva vara så. Regeringen bör återkomma till

riksdagen med förslag till förenklade regler för

mindre företag.

En företagare måste också kunna ordna ett

arbetsrum i hemmet. De nuvarande reglerna medför att

man tvingas flytta verksamheten hemifrån. Det går

nämligen inte att dra av arbetsrummet om man gör om

ett rum i hemmet till arbetsrum. Detta vill vi ändra

på.

5. Förenklingar för företagare: bokföring,

deklaration och andra skatteregler (punkt 2)

- mp

av Matz Hammarström (mp).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 2 borde

ha följande lydelse:

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som framförts i reservation 5. Därmed

bifaller riksdagen motionerna 2000/01:N388 yrkande 4

och 2000/01:Sk735 yrkande 19 samt avslår motionerna

2000/01:Sk634 yrkandena 1 och 2, 2000/01:Sk695

delvis, 2000/01:Sk735 yrkande 20, 2000/01:Sk737,

2000/01:Sk825 yrkandena 1-3, 2000/01:N263 yrkande 4,

2000/01:N267 yrkande 8 och 2000/01:N323 yrkandena 2,

5 och 9.

Ställningstagande

Nystartade företag har oftast begränsat eget

kapital. När företaget börjar visa vinst skall skatt

erläggas, vilket kan vara besvärligt ur

likviditetssynvinkel. Jag anser att regeringen bör

utreda hur nya företag skulle kunna få möjlighet att

skjuta upp skattebetalningen.

En annan mer allmän svårighet för småföretag är

periodiseringen i redovisningen.

Avskrivningsmöjligheterna är starkt begränsade, och

småföre-tagen i allmänhet och soloföretagen i

synnerhet kan drabbas av stora svängningar i

verksamhetens omsättning och lönsamhet. Därför bör

dagens möjligheter att periodisera och fondera

överskottet samt beviljas uppskjuten

reavinstbeskattning utökas. Detta kan låta sig göras

om tidsgränsen för redovisningsskyldigheten blir två

år.

Redovisningsskyldigheten är ett problem för små

företagare, inte minst för soloföretagare som i

inledningen av sin näringsverksamhet ofta även har

traditionellt lönarbete. Företagsredovisningen har

förenklats på senare tid, men är fortfarande så

komplicerad, att småföretagare ofta måste ta hjälp

för detta ändamål. En del förbättringar har skett,

och försöksprojekt genomförs. En komplicerad

redovisning är ofta befogad för större företag, men

för soloföretagare som inte tjänar mer än andra

medelinkomsttagare bör deklarationen kunna göras

enklare.

6. Beräkning av F-skatt (punkt 3) - fp

av Karin Pilsäter (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 3 borde

ha följande lydelse:

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som framförts i reservation 6. Därmed

bifaller riksdagen motion 2000/01:Sk324 yrkande 20

delvis.

Ställningstagande

I dag gäller att en företagare skall beräkna

sin årsinkomst i förväg och sedan månadsvis

betala preliminär F-skatt, oavsett om

inkomsterna uppgår till beräknade belopp

eller kommer mera oregelbundet. Folkpartiet

anser att företagare i stället skall ha

möjlighet att betala preliminär F-skatt i

förhållande till faktisk intjänad inkomst

för månaden som gått. Detta bör riksdagen

som sin mening ge regeringen till känna.

7. Nordiskt gränssamarbete (punkt 4) - v

av Per Rosengren och Claes Stockhaus (v).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 4 borde

ha följande lydelse:

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som framförts i reservation 7. Därmed

bifaller riksdagen motion 2000/01:Sk811 samt avslår

motionerna 2000/01:Sk794 yrkandena 1 och 2,

2000/01:U705 yrkande 3 och 2000/01:T612 yrkande 2.

Ställningstagande

I många delar av västra Sverige är möjligheten till

en effektiv arbetsmarknad över gränsen mot Norge

viktig. Sedan många år har man i både Sverige och

Norge strävat efter att underlätta för medborgare

att arbeta i det andra landet. Trots det finns

fortfarande krångel och informationsproblem. Det är

bl.a. frågor inom skatte-, tull- och

socialförsäkringsområdena som vållar problem. Det

gäller t.ex. tillhandahållande av skattekort och

personnummer, skyddet vid sjukdom och regelverket

för användandet av bil i det andra landet.

Förutom långa handläggningstider är också

behandlingen och bedömningen av ärenden många gånger

olika från gång till gång. Det finns en lång rad

exempel på hur människor slussats runt till olika

myndigheter. Detta skapar irritation och försvårar

för den enskilde arbetstagaren.

Det som beskrivits bekräftas i en undersökning som

gjorts på uppdrag av länsarbetsnämnden i Värmland

och den norska motsvarigheten i Hedmarks fylke. I

undersökningen har man ställt frågor till

arbetsförmedlingar på båda sidor gränsen och till

arbetstagare, främst svenskar som arbetar i Norge.

I rapporten "Handlingsplan för en fördjupad

integration mellan Norge och Sverige" identifieras

också en rad problemområden som till delar

sammanfaller med de som nämnts. Dessutom lyfts

frågor fram som är viktiga för utveckling av

näringsliv och infrastruktur.

För att underlätta gränssamarbetet är det

nödvändigt att konkreta förslag arbetas fram bl.a.

med utgångspunkt från den nämnda handlingsplanen.

Eftersom de frågor som berörts ovan griper in i en

lång rad politikområden är det också viktigt att

ansvaret inom regeringen görs tydligt.

8. Skattemyndigheternas kontrollverksamhet,

skattebrottsenheterna (punkt 5) - v

av Per Rosengren och Claes Stockhaus (v).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 5 borde

ha följande lydelse:

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som framförts i reservation 8. Därmed

bifaller riksdagen motion 2000/01:Sk801 samt avslår

motionerna 2000/01:Sk803, 2000/01:Sk818 och

2000/01:Sk823.

Ställningstagande

Det illegala skatteundandragandet är fortfarande

högt. En av orsakerna till att man inte kommer åt

ekobrottslingar och människor som sysslar med

skatteundandragande är att skattemyndigheterna inte

har tillräckliga medel för att motverka och avslöja

dem. Det handlar både om ekonomiska resurser och

rättigheter att genomföra olika åtgärder i samband

med revisioner. Vissa branscher är

överrepresenterade i det här avseendet. Det gäller

t.ex. restaurang- och byggbranscherna där man också

är medveten om problemet, inte minst den

snedvridning av konkurrensen som uppstår till följd

av ekobrott och skatteundandragande.

Vänsterpartiet har under flera år krävt att

skatterevisorer skall ha rätt att utföra

legitimationskontroll vid revisioner för att kunna

stämma av dem som vid revisionstillfället arbetar på

exempelvis en restaurang mot arbetsgivar-registret.

Vad gäller restaurangnäringen skulle det vara enkelt

att dra in eventuella tillstånd om kontrollen visar

att det finns "svart" arbetskraft på arbetsplatsen.

Vi tror att en sådan lagstiftning skulle vara

ytterst effektiv i kampen mot ekonomisk brottslighet

och annat skatteundandragande och begär därför att

regeringen återkommer med förslag om rätt till

legitimationskontroll vid revisioner.

Byggbranschen har nyligen inlett en samverkan med

skattemyndigheterna för att komma till rätta med

svartjobben. Ett led i denna samverkan är en skärpt

identitets- och närvarokontroll på byggena. Det

visar att branschen själv inte anser att

Vänsterpartiets förslag om legitimationskontroller

är alltför långtgående.

9. Åtgärder mot skattebrottslighet och annan

ekonomisk brottslighet (punkt 6) - kd, fp

av Helena Höij och Kenneth Lantz (kd) och Karin

Pilsäter (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 6 borde

ha följande lydelse:

6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som framförts i reservation 9. Därmed

bifaller riksdagen delvis motionerna 2000/01:Sk676,

2000/01:Sk752 och 2000/01:N324 yrkande 10 samt

avslår motionerna 2000/01:Sk683 yrkandena 1 och 2,

2000/01:Sk819, 2000/01:Sk822 och 2000/01:Sk1022.

Ställningstagande

Den ekonomiska brottsligheten och den svarta

sektorns utbredning är ett mycket allvarligt

strukturproblem i den svenska ekonomin. Enligt

Riksrevisionsverket (RRV) omsätter den svarta

sektorn mellan 50 och 60 miljarder kronor om året i

Sverige. Effekterna av den svarta ekonomin innebär

ett årligt skattebortfall uppemot 40 miljarder

kronor. RRV:s undersökning visar också att uppemot

800 000 personer per år arbetar svart. Det finns

dessutom alarmerande signaler om att den svarta

sektorn ökar i omfattning.

Förutom att skattesystemet frestar många till

lagbrott, leder det också till att sektorer av

ekonomin där det egentligen både finns ett utbud och

en efterfrågan inte kan växa. En sådan sektor är

hushållstjänster. Här skulle en stor mängd vita jobb

kunna uppstå om bara skattesystemet omformades.

Svartarbetet med enkla hushållstjänster omsätter

omkring 3 miljarder kronor varje år, enligt en

utredning gjord av RSV. Lägger man till de

reparationer och underhåll i hemmen som utförs

svart, och svarta bilreparationer, får man totalt

minst 10 miljarder kronor i svart ersättning per år

för tjänster kopplade till hemmen. Därför vill vi

omgående införa den modell som Kristdemokraterna,

Folkpartiet, Moderaterna och Centern presenterat

till-sammans.

Dagens situation riskerar att leda till en

kraftigt urholkad skattemoral. Ett fungerande

rättssamhälle bygger på att lagstiftningen är

förankrad i människors rättsuppfattning så att man

av egen kraft och vilja lyder lagarna.

Vi vill också underlätta för de arbetstagare som

erbjuds hemservice som löneförmån från sina

arbetsgivare. Dagens förmånsvärde är satt så högt

att få har råd att ta emot löneförmånen. Om vårt

förslag om en 50-procentig skattereduktion för

hushållstjänster förverkligas bör också

förmånsvärdet sänkas. Då skulle t.ex. många personer

som i dag arbetar i överhettade branscher kunna ta

emot denna förmån, och skattesystemet blir därmed

effektivitetsbefrämjande samtidigt som det skapas

nya arbetstillfällen. Den svarta sektorn innebär

även betydande problem för de seriösa företag som

redan finns och verkar på den vita marknaden. Den

snedvridna konkurrensen från den svarta sektorn

leder till att seriösa företagare inte har en chans

om de inte också fuskar med vissa regler. I några

branscher har detta blivit en ond cirkel, där

företag "tvingas" fuska för att överleva på

marknaden.

Dagens situation riskerar att leda till en

kraftigt urholkad skattemoral. Ett fungerande

rättssamhälle bygger på att lagstiftningen är

förankrad i människors rättsuppfattning så att man

av egen kraft och vilja lyder lagarna.

10. Tullens insatser mot smuggling (punkt 7)

- kd

av Helena Höij och Kenneth Lantz (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 7 borde

ha följande lydelse:

7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som framförts i reservation 10. Därmed

bifaller riksdagen motion 2000/01:Ju914 yrkande 2

samt avslår motion 2000/01:Sk802.

Ställningstagande

Som anförs i motion Ju914 är kampen mot organiserad

brottslighet av central betydelse för att inom EU

förverkliga "ett område av frihet, säkerhet och

rättvisa". En fördjupad integration fordrar att

medlemsstaterna har förtroende för varandras

kapacitet att hantera allvarlig gränsöverskridande

brottslighet. Kristdemokraterna är positiva till

Schengensamarbetet. Vi anser emellertid att en

avveckling av de inre gränserna kräver en

förstärkning av tullen för att hejda den illegala

handeln med narkotika, alkohol och tobak. Vi anser

också att tullens resurser i samband med att Sverige

gick in i EU begränsades för mycket och för tidigt.

Smugglingen av narkotika, sprit och cigaretter har

ökat mycket kraftigt under de senaste åren och leder

till ökat missbruk bland allt yngre människor.

Tullen måste få tillgång till adekvat utrustning för

att komma till rätta med smugglingen. Den

röntgenutrustning som för närvarande används av

tullen är inte ändamålsenlig, samtidigt som modern

utrustning finns att köpa på marknaden. Vi vill

verka för att tullen får möjlighet att skaffa den

utrustning som behövs för en effektiv gränskontroll

och att personalen får nödvändig utbildning.

11. Skatteflyktslagens generalklausul (punkt 8)

- m, kd, fp

av Carl Fredrik Graf (m), Carl Erik Hedlund (m),

Marietta de Pourbaix- Lundin (m), Catharina Hagen

(m), Helena Höij (kd), Kenneth Lantz (kd) och Karin

Pilsäter (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 8 borde

ha följande lydelse:

8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som framförs i reservation 8. Därmed

bifaller riksdagen motionerna 2000/01:Sk324 yrkande

23 och 2000/01:Sk654 yrkandena 6 och 7.

Ställningstagande

En förutsättning för ett fungerande skattesystem är

att det finns en tillfredsställande kontroll av

skatteunderlaget. Det ligger i alla medborgares

intresse att skattemyndigheterna har ambitioner att

motverka skattefusk. För oss är det centralt att

denna strävan inte kränker den enskildes integritet

och rättssäkerhet.

Den s.k. generalklausulen avskaffades av den förra

borgerliga regeringen. Därefter har den återinförts

och skärpts av Socialdemokraterna. Vi anser att den

står i strid med fundamentala principer som syftar

till att förhindra godtycklig maktutövning. Dess

tillämpning är svårbegriplig och helt oförutsägbar

för de skattskyldiga. I rättssäkerhetens idé ligger

att reglerna skall vara fasta och klara så att

medborgarna därigenom kan förutse och förstå

konsekvenserna av sitt handlande. Människor måste ha

förutsättningar att känna till var gränsen går

mellan tillåtet och förbjudet och klart veta vilka

sanktionerna är om bestämmelserna överträds.

Generalklausulen bör därför avskaffas.

12. Revisionsregler, skattetillägg m.m.

(punkt 9) - m

av Carl Fredrik Graf (m), Carl Erik Hedlund (m),

Marietta de Pourbaix Lundin (m) och Catharina Hagen

(m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 9 borde

ha följande lydelse:

9. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som framförts i reservation 12. Därmed

bifaller riksdagen delvis motionerna 2000/01:Sk826

yrkande 1, 2000/01:Sk643, 2000/01:Sk654 yrkandena

1-5 och 2000/01:

Sk817.

Ställningstagande

Den 1 juli 1994 trädde rättssäkerhetsreformen i

kraft, vilken baserades på ett enigt

kommittébetänkande, Rättssäkerheten vid

beskattningen (SOU 1993:62). Ett av de viktigaste

kraven på politiker och beslutsfattare som fördes

fram var att beslut skall präglas av långsiktighet

och förutsägbarhet. Vi beklagar att den enighet som

fanns 1994 inte längre föreligger. Med de

revisionsregler som infördes våren 1997

(1996/97:SkU23) ändrades balansen mellan aktörerna

och vi anser därför att tidigare regler bör

återinföras.

När det gäller tredjemanskontroll genom revision

behöver skattemyndig-heterna numera inte underrätta

den reviderade om vem eller vilken rätts-handling

granskningen avser. I en demokratisk rättsstat får

myndigheter aldrig ges godtyckliga befogenheter,

utan de måste vara väl avgränsade och framgå av lag.

Vid integritetskränkande myndighetsutövning skall

åtgärden vidare stå i proportion till ändamålet. Den

enskilde måste normalt veta vad som söks hos honom

och varför. 1994 års bestämmelser om

tredjemanskontroll bör därför återställas.

1994 års regler vid föreläggande att samla in

uppgifter om tredje man bör också återinföras.

Enligt dessa kunde den enskilde välja att ställa

handlingar till skattemyndighetens förfogande i

stället för att själv samla in uppgifterna.

Genom skattemyndigheternas nuvarande möjligheter

att kontrollera det löpande beskattningsårets eller

den löpande redovisningsperiodens räkenskaper och

andra handlingar har ändamålet med revisionerna

utvidgats. Detta strider mot behovs- och

proportionalitetsprinciperna. Det är helt orimligt

att tillåta kontroll av bokföring och handlingar

m.m. som inte har något samband med att skatt- och

uppgiftsskyldigheten har fullgjorts.

Enligt nuvarande regler underrättas den enskilde

om revisionen först i samband med att man knackar på

hos honom eller henne för att på så sätt få till

stånd en överraskningsrevision utan föregående

domstolsprövning. På så sätt kringgås

rättssäkerhetsgarantierna. Vi anser att en

överraskningsrevision alltid måste anses innebära en

tvångsåtgärd som skall omgärdas av särskilda

rättssäkerhetsgarantier.

Reglerna för tullrevision bör utformas i enlighet

med skatterevisionsreg-lerna. Det innebär att

tredjemansrevision, revision av löpande år samt

över-raskningsrevision inte skall få förekomma i

samband med tullrevision.

Ett stort antal företag har under de senaste åren

har fått vidkännas påförda skattetillägg som inte

står i rimlig proportion till förseelsens art. För

att komma till rätta med orimliga skattetilläggskrav

anser vi att en belopps-begränsning bör införas.

Regeringen bör överväga detta när den bereder

Skattetilläggsutredningens förslag och utarbeta ett

förslag i syfte att förhindra skattetillägg som inte

står i rimlig proportion till förseelsen.

13. Revisionsregler, skattetillägg m.m.

(punkt 9) - kd, fp

av Helena Höij (kd), Kenneth Lantz (kd) och Karin

Pilsäter (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 9 borde

ha följande lydelse:

9. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som framförs i reservation 13. Därmed

bifaller riksdagen delvis motionerna 2000/01:Sk643,

2000/01:Sk654 yrkandena 1-5, 2000/01:Sk817 och

2000/01:Sk826 yrkande 1.

Ställningstagande

Skattetilläggen för fel i momsredovisningen bör

slopas. Vi anser att det är mycket stötande och i

strid med det allmänna rättsmedvetandet att en

skatt-skyldig kan påföras skattetillägg även i de

fall staten inte förlorar pengar eller förlusten är

försumbar. Skattetillägg måste stå i rimlig

proportion till statens förlust. Vi föreslår att

skattetillägget slopas i de fall periodiseringsfel

inte varit till statens nackdel eller rör ett

försumbart belopp. Att en mildring skett av de höga

avgifterna är ett steg i rätt riktning men är inte

tillräckligt.

14. Uppgifter om skatt m.m. på lönebesked

och redovisning av det totala skatteuttaget

(punkt 10) - m

av Carl Fredrik Graf (m), Carl Erik Hedlund (m),

Marietta de Pourbaix- Lundin (m) och Catharina Hagen

(m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 10 borde

ha följande lydelse:

10. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som framförts i reservation 14. Därmed

bifaller riksdagen delvis motionerna 2000/01:Sk601,

2000/01:Sk610, 2000/01:Sk623 yrkandena 1, 2 och 4

samt avslår motion 2000/01:Sk808.

Ställningstagande

Alltför många människor i vårt land känner inte till

vilka skatter de betalar och hur höga de är. En

undersökning visar att 40 % av svenska folket tror

att skatterna totalt tar 35 % eller mindre av vad

man tjänar ihop. Rätt svar är omkring 65 %, vilket

endast 24 % visste. Detta visar att behovet är stort

av generell skatteinformation till medborgarna och

väljarna.

I Sverige, med världens högsta skattetryck, är det

särskilt viktigt att synliggöra det totala

skattetrycket i olika sammanhang. Ett lönebesked med

information om bruttolön, inklusive alla skatter och

avgifter för såväl arbetsgivaren som den enskilde,

är ett utmärkt sätt att synliggöra det faktiska

skattetrycket på arbete och arbetsinkomster. Staten

kan som arbetsgivare föregå med gott exempel genom

att som första punkt på lönebeskedet redovisa

arbetstagarens bruttolön inklusive avgifter enligt

lag och avtal. Därefter redovisas

arbetsgivaravgifter, löneskatter och andra avgifter

som dras från den ursprungliga totala bruttolönen.

Kommuner och landsting borde rekommenderas att göra

på samma sätt. Regeringen bör utreda förutsätt-

ningarna för en utökad information om redovisning av

skatter.

15. Förenklad självdeklaration,

deklarationstidpunkt (punkt 11) - m

av Carl Fredrik Graf (m), Carl Erik Hedlund (m),

Marietta de Pourbaix- Lundin (m) och Catharina Hagen

(m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 11 borde

ha följande lydelse:

11. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som framförts i reservation 15. Därmed

bifaller riksdagen motion 2000/01:Sk654 yrkande 8

samt avslår motion 2000/01:Sk622.

Ställningstagande

I dag är det olika datum för inlämnande av

deklaration beroende på om det gäller en särskild

deklaration eller förenklad deklaration. För en

familj där familjemedlemmarna har olika tidpunkter

för deklaration minskar överblick-barheten. En

eventuell fyllnadsinbetalning måste, för att

räntekostnader skall undvikas, betalas cirka tre

månader före sista dag för deklarationsinlämning.

Innebörden blir att man även måste göra själva

deklarationen tre månader i förväg. En gemensam

sista dag för deklarationsinlämnande bör införas

oavsett deklarationstyp.

16. Skatteredovisnings- och

skatteinbetalningstidpunkt (punkt 12) - fp

av Karin Pilsäter (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 12

borde ha följande lydelse:

12. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som framförts i reservation 16. Därmed

bifaller riksdagen motion 2000/01:Sk324 yrkande 21

samt avslår motionerna 2000/01:Sk626 yrkande 2 och

2000/01:Sk824.

Ställningstagande

Grundidén med skattekontot är bra. Dock har man i

vissa avseenden sett mer till myndighetens

bekvämlighet än till företagarens. Den skattskyldige

är med dagens regler skyldig att se till att

betalningen är inne på skattekontot ett visst datum,

dvs. det är inte tillräckligt att ha betalat in före

en viss tidpunkt. Detsamma gäller

skattedeklarationen, som dessutom skall postas

separat. Eftersom det inte finns garantier för att

postgången fungerar, innebär det en osäkerhet för de

skattskyldiga om inbetalningen och redovisningen

verkligen kommit in i tid eller ej. Har den inte det

påförs den skattskyldige avgifter och ränta även om

inbetalningen är större än vad som krävs.

Folkpartiet vill ändra reglerna för skattekontot så

att det räcker att redovisning och betalning har

sänts in senast visst angivet datumet.

17. Inbetalning av kvarskatt (punkt 13) - v

av Per Rosengren och Claes Stockhaus (v).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 13

borde ha följande lydelse:

13. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som framförts i reservation 17. Därmed

bifaller riksdagen delvis motionerna 2000/01:Sk806

yrkandena 1 och 2 och 2000/01:Sk816.

Ställningstagande

Ett problem som har uppstått fr.o.m. inkomståret

1998 är inbetalningen av kvarskatt. Enligt de gamla

reglerna hade arbetsgivaren ett ansvar för att den

kvarstående skatten betalades in. Det var ett

effektivt system och gav en större garanti för att

skatten betalades in. I det nya systemet är det helt

upp till den skattskyldige själv att betala in

obetald slutlig skatt. Detta har medfört ett ökat

antal ärenden hos kronofogden.

Vänsterpartiet anser att arbetsgivarens skyldighet

att medverka vid betalningen av kvarstående skatt

skall återinföras. De nya reglerna innebär också att

en skattskyldig med förenklad deklaration som får

sitt slutskattsedel i slutet av augusti skall betala

in den kvarstående skatten senast den sista november

samma år. Detta kan leda till stora problem för

många, speciellt barnfamiljer, då slutet av året

oftast innebär stora påfrestningar för

familjeekonomin. Vänsterpartiet föreslår därför att

den tidigare betalnings-tiden för kvarstående skatt

skall återinföras.

Regeringen bör återkomma till riksdagen med

förslag om ändrade regler.

18. Anstånd med betalning av skatt (punkt 14) -

m

av Carl Fredrik Graf (m), Carl Erik Hedlund (m),

Marietta de Pourbaix- Lundin (m) och Catharina Hagen

(m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 14 borde

ha följande lydelse:

14. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som framförts i reservation 18. Därmed

bifaller riksdagen motion 2000/01:Sk812.

Ställningstagande

Vi anser att tiden nu är mogen för att stärka de

skattskyldigas rättssäkerhet. Anstånd med betalning

av skatt bör kunna medges generellt om den

skattskyldige begär omprövning eller överklagar sin

taxering eller annat skattebeslut. Undantag bör

endast få förekomma om begäran om omprövning eller

överklagandet är uppenbart ogrundat. Presumtionen

bör således vara att anstånd med betalning av skatt

skall lämnas i förekommande fall, om inte

skattemyndigheten kan bevisa att omprövningen eller

överklagandet är uppenbart ogrundat.

Rättspraxis på anståndsområdet, särskilt i

skattemyndigheterna, är splittrad med en besvärande

brist på förutsebarhet. Konsekvenserna av den

osäkerhet som råder är mycket oroande med hänsyn

till bestämmelsernas ingripande karaktär för de

skattskyldiga. Ett vägrat anstånd kan snabbt leda

till betalningsanmärkningar och i värsta fall

konkurs för företagare innan ens skattemyndighetens

beslut har hunnit bli föremål för domstolsprövning i

länsrätt. Effektivitetsskäl kan knappast tala mot en

generösare anstånds-givning. Antalet överklagade

taxeringsbeslut är försumbart. Alla överklagan-den

genomgår en obligatorisk omprövning. Rättssäkerheten

kan således förbättras utan några motsvarande

försämringar såvitt avser det allmännas

effektivitetsintresse.

19. Ersättning för ombudskostnader i skattemål

(punkt 15) - m, kd

av Carl Fredrik Graf (m), Carl Erik Hedlund (m),

Marietta de Pourbaix Lundin (m), Catharina Hagen

(m), Helena Höij (kd) och Kenneth Lantz (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 15 borde

ha följande lydelse:

15. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som framförts i reservation 19. Därmed

bifaller riksdagen motion 2000/01:Sk804.

Ställningstagande

Ersättningsreglerna ändrades 1993, men fortfarande

är det alltför svårt att erhålla ersättning för sina

kostnader om man ifrågasätter skattemyndighetens

bedömning eller överklagar ett taxeringsbeslut. I

förarbetena till lagen framgår bl.a. att en

skattskyldig i princip har rätt till ersättning om

hans yrkande helt eller delvis bifallits, i s.k.

prejudikatmål eller om det föreligger synnerliga

skäl för ersättning. Ersättning betalas bara för

kostnader "som skäligen behövts för att ta tillvara

hans rätt", och i förarbetena anges att viss ledning

bör kunna hämtas från vad som gäller i fråga om

ersättning till ett rättshjälpsbiträde. Detta skrevs

emellertid innan rättshjälpslagen ändrades och den

allmänna rättshjälpen kraftigt reducerades och

gjordes subsidiär till rättsskyddet i

hemförsäkringen. Ombudskostnader i skattetvister

omfattas i dag regelmässigt inte av rättsskyddet i

hemförsäkringen. Skattemål är oftast mycket

komplicerade och skattemyndigheten har specialister

till sitt förfogande. Det är inte rimligt att den

enskilde i stor utsträckning förutsätts föra sin

talan utan hjälp av ett ombud.

20. Förmånsrätt för skattefordringar (punkt 16)

- m

av Carl Fredrik Graf (m), Carl Erik Hedlund (m),

Marietta de Pourbaix- Lundin (m) och Catharina Hagen

(m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 16 borde

ha följande lydelse:

16. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som framförts i reservation 20. Därmed

bifaller riksdagen motion 2000/01:Sk735 yrkande 8.

Ställningstagande

Vi anser att statens skattefordringar i konkurser

inte skall ha den prioritet som gäller i dag.

Förmånsrätten för skatter och avgifter är en

väsentlig omständighet när företag skall räddas

genom en rekonstruktion. Ett mer jämbördigt

regelsystem för samtliga fordringsägare, inklusive

staten, skulle vara till fördel för alla parter. Om

staten tvingades att bevaka sina fordringar på samma

villkor som andra fordringsägare, skulle dessutom

oseriösa företagare kunna upptäckas snabbare än i

dag. Reglerna om förmånsrätt måste därför ändras.

21. Församlingen och socknen i folkbokföringen

m.m. (punkt 17) - m, kd, c

av Carl Fredrik Graf (m), Carl Erik Hedlund (m),

Marietta de Pourbaix- Lundin (m), Catharina Hagen

(m), Helena Höij (kd), Kenneth Lantz (kd) och Rolf

Kenneryd (c).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 17 borde

ha följande lydelse:

17. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som framförts i reservation 21. Därmed

bifaller riksdagen delvis motionerna 2000/01:Sk611,

2000/01:Sk901, 2000/01:Sk902, 2000/01:Sk903,

2000/01:Sk905, 2000/01:

Sk907, 2000/01:Sk908, 2000/01:Kr289 yrkande 15 och

2000/01:Kr345 yrkande 16.

Ställningstagande

En statlig utredare har lagt fram ett förslag om att

socken- och församlings-tillhörigheten skall

avskaffas. Utredaren har föreslagit att kommunerna

fr.o.m. den 1 januari 2001 skall utgöra s.k.

basenhet för folkbokföringen och således ersätta

församlingarna eller socknarna som sedan århundraden

fungerat som grundval för Sveriges internationellt

sett unika folkbokföring. Vi är i likhet med flera

remissinstanser mycket kritiska till förslaget och

anser att det hotar viktiga underlag för

samhällsforskning och lokalt utvecklingsarbete.

Dess-utom är sockennamnen en viktig del av det

svenska kulturarvet och står för kulturell identitet

och samarbete. Vi vill därför bevara den

administrativa enhet med församlingar och socknar

som råder i dag. Vi anser att regeringen i sina

fortsatta överväganden bör avvisa

utredningsförslaget i denna del.

22. Fingerade personuppgifter i folkbokföringen

(punkt 19) - m

av Carl Fredrik Graf (m), Carl Erik Hedlund (m),

Marietta de Pourbaix- Lundin (m) och Catharina Hagen

(m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 19 borde

ha följande lydelse:

19. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som framförts i reservation 22. Därmed

bifaller riksdagen motion 2000/01:Ju920 yrkande 6

och avslår motion 2000/01:Sk904.

Ställningstagande

Det finns rapporter om fall där misshandlade kvinnor

fått skyddad identitet för att kunna leva sitt liv

utan hot om våld från sina tidigare män. Dessvärre

förekommer det alltför ofta att olika myndigheter

röjt adressen för männen. Vi anser att det är

ytterst angeläget att uppgifter om en person med

skyddad identitet inte lämnas ut. Regeringen måste

vidta åtgärder för att skyddet för dessa personer

skall kunna upprätthållas.

23. Fingerade personuppgifter i folkbokföringen

(punkt 19) - fp

av Karin Pilsäter (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 19

borde ha följande lydelse:

19. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som framförts i reservation 23. Därmed

bifaller riksdagen delvis motionerna 2000/01:Sk904

och 2000/01:Ju920 yrkande 6.

Ställningstagande

I dagens hårdnande samhällsklimat måste alltfler

kvinnor och män begära skyddade personuppgifter hos

lokala skattemyndigheten. Det är många hotade

kvinnor och män som är beroende av att

skattemyndigheten och dess personal inser vilken

grannlaga och allvarlig uppgift de har för dessa

personers liv och hälsa. Alltför många kvinnor med

sekretesskyddade personuppgifter har fått sätta

livet till därför att våldsverkare har fått reda på

kvinnans hemliga adress. Det har förekommit att

sekretesskyddade uppgifter, utan kontroll, lämnats

ut enbart för att någon utgett sig för att vara

myndighetsperson. Någonstans inom skattemyndigheten

fungerar inte rutinerna på det sätt som vi har rätt

att kräva. Jag anser att en utredning med förtur

skall tillsättas med uppgift att gå igenom hur

myndigheternas rutiner fungerar.

Särskilda yttranden

Utskottets beredning av ärendet har föranlett

följande särskilda yttrande. I rubriken anges inom

parentes vilken punkt i utskottets förslag till

riksdagsbeslut som behandlas i avsnittet.

1. Åtgärder mot skattebrottslighet och annan

ekonomisk brottslighet (punkt 6) - m

av Carl Fredrik Graf (m), Carl Erik Hedlund (m),

Marietta de Pourbaix- Lundin (m) och Catharina

Hagen (m).

Vi anser att det är mycket viktigt att myndigheter

har resurser och befogenheter att bekämpa

skattebrottslighet och annan ekonomisk brotts-

lighet. Utöver vad som framgår av utskottets

ställningstagande är det emellertid viktigt att även

lyfta fram andra aspekter än kontrollperspektivet

när det gäller bekämpning av skattebrott. Det

förtjänar att framhållas att skattesystemets

legitimitet bland medborgarna är beroende av att

skatte-satserna upplevs som rimliga. Vid ett lägre

skattetryck med färre undantag och särbestämmelser

minskar incitamenten att komma undan skatt samtidigt

som kontrollen blir lättare att upprätthålla.

2. Tullens insatser mot smuggling (punkt 7) -

m, fp

av Carl Fredrik Graf (m), Carl Erik Hedlund (m),

Marietta de Pourbaix- Lundin (m), Catharina Hagen

(m) och Karin Pilsäter (fp).

Vi anser att tullens insatser mot smuggling

behöver skärpas ytterligare. Både Moderata

samlingspartiet och Folkpartiet föreslog vid

budgetbehandlingen för 2001 att tullen skulle få

ytterligare resurser för att bekämpa illegal

införsel av narkotika, alkohol och cigaretter.

Bilaga

Förteckning över behandlade förslag