Bet. 2000/01:SkU17

Skatteutskottets betänkande

2000/01:SKU17

Allmänna motioner om punktskatter

Innehåll

Sammanfattning

Motioner från allmänna

Utskottets överväganden

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

Reservationer

2000/01

SkU17

Redogörelse för ärendet

Riksdagen har under budgetbehandlingen hösten 2000

genomfört en beräkning av statsbudgetens inkomster

under år 2001 och har i anslutning härtill bifallit

de förslag om förändringar på bl.a.

punktskatteområdet som regeringen lagt fram i

budgetpropositionen. Härvid behandlades även de

förslag på skatteområdet som lagts fram av Moderata

samlingspartiet, Kristdemokraterna, Centerpartiet

och Folkpartiet. Vänsterpartiet och Miljöpartiet

stod bakom regeringens budgetförslag och har därför

inte redovisat några egna förslag (prop. 2000/01,

bet. 2000/01FiU1).

I detta betänkande behandlar utskottet de allmänna

motionsyrkanden angående punktskatter som återstår

efter höstens budgetbehandling.

Sammanfattning

I betänkandet behandlar utskottet ett nittiotal

motionsyrkanden från den allmänna motionstiden 2000.

Motionerna tar upp olika frågor som rör

energiskattepolitikens inriktning, industrins-,

växthusnäringens- och jordbrukets energi- och

miljöskatter, trafikbeskattning (biobränslen och

fossila drivmedel, fordon, flygtrafik etc.)

beskattning av avfall, alkohol och tobak, reklam

samt vissa andra punktskattefrågor.

Utskottet avstyrker samtliga motionsyrkanden. I

betänkandet finns 31 reservationer och 7 särskilda

yttranden.

Motioner från allmänna

motionstiden

2000/01:K398 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) vari

föreslås att riksdagen fattar följande beslut:

20. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att verka för en

lägsta nivå för en koldioxidavgift i EU-länderna.

2000/01:Sk321 av Lennart Daléus m.fl. (c) vari

föreslås att riksdagen fattar följande beslut:

26. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om skatteväxling och

handel med utsläppsrättigheter.

2000/01:Sk324 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) vari

föreslås att riksdagen fattar följande beslut:

15. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om en europeisk

koldioxidskatt.

16. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om fordonsskatt för

miljövänligt transportväsende.

17. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om energibeskattningen.

2000/01:Sk612 av Ingvar Eriksson och Maud Ekendahl

(m) vari föreslås att riksdagen fattar följande

beslut: Riksdagen tillkännager för regeringen som

sin mening vad i motionen anförs om en

miljöanpassning av energibeskattningen.

2000/01:Sk619 av Kenneth Johansson (c) vari föreslås

att riksdagen fattar följande beslut: Riksdagen

tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om skattebefrielse för pilotprojekt

rörande etanolproduktion.

2000/01:Sk620 av Ingvar Eriksson och Olle Lindström

(m) vari föreslås att riksdagen fattar följande

beslut:

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om de svenska

åkeriernas konkurrenssituation.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om förlorade

skatteintäkter på grund av de höga kostnader och

skattenivåer som drabbar svensk åkerinäring.

3. Riksdagen begär att regeringen lägger fram

förslag till ändring av åkeribranschens villkor till

vad som gäller inom övriga EU-länder.

2000/01:Sk636 av Jan-Evert Rådhström och Per-Samuel

Nisser (m) vari föreslås att riksdagen fattar

följande beslut: Riksdagen begär att regeringen

utreder de samhällsekonomiska och miljömässiga

konsekvenserna av en sänkning av skatten på

miljödiesel till en nivå under våra närmaste konkur-

rentländers.

2000/01:Sk639 av Ingvar Eriksson och Anders G

Högmark (m) vari föreslås att riksdagen fattar

följande beslut:

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om bensinpris och

bensinskattenivå.

2000/01:Sk641 av Per Lager m.fl. (mp) vari föreslås

att riksdagen fattar följande beslut:

1. Riksdagen begär att regeringen utreder

möjligheterna att införa miljörelaterade skatter på

flygtransporter.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening att regeringen aktivt skall driva frågan i EU

och i de internationella organen, t.ex. ICAO, för

att få till stånd miljörelaterade skatter på bränsle

och/eller flygresor.

2000/01:Sk645 av Mikael Oscarsson (kd) vari föreslås

att riksdagen fattar följande beslut: Riksdagen

tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om behovet av att se över

fordonsskatten på dieselbilar.

2000/01:Sk647 av Mikael Oscarsson (kd) vari föreslås

att riksdagen fattar följande beslut: Riksdagen

tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om att utreda förutsättningarna för

en sänkning av bensinskatterna.

2000/01:Sk648 av Jeppe Johnsson och Ingvar Eriksson

(m) vari föreslås att riksdagen fattar följande

beslut: Riksdagen tillkännager för regeringen som

sin mening vad i motionen anförs om att bibehålla

det nuvarande systemet vid inköp av dieselolja till

mindre fiskefartyg.

2000/01:Sk650 av Carl G Nilsson (m) vari föreslås

att riksdagen fattar följande beslut: Riksdagen

begär att regeringen lägger fram förslag om skatte-

reduktion på alkylatbensin som används i

skogsbruket.

2000/01:Sk656 av Margareta Cederfelt (m) vari

föreslås att riksdagen fattar följande beslut:

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att införa ett

restitutionsförfarande som innebär att energiskatten

för miljöklass 1 diesel är i nivå med EU:s

miniminivå.

2000/01:Sk659 av Kenneth Johansson och Eskil

Erlandsson (c) vari föreslås att riksdagen fattar

följande beslut: Riksdagen tillkännager för

regeringen som sin mening vad i motionen anförs om

en utredning om differentierad fordonsskatt.

2000/01:Sk664 av Per-Richard Molén m.fl. (m) vari

föreslås att riksdagen fattar följande beslut:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om vägavgiftsbefrielse för

veteranbilar.

2000/01:Sk671 av Tuve Skånberg och Magda Ayoub (kd)

vari föreslås att riksdagen fattar följande beslut:

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om behovet av

omfattande försöksverksamhet med biodrivmedel.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening att Skåne är lämpligt som region för

försöksverksamhet med biodrivmedel.

2000/01:Sk674 av Leif Carlson och Nils Fredrik

Aurelius (m) vari föreslås att riksdagen fattar

följande beslut: Riksdagen tillkännager för

regeringen som sin mening vad i motionen anförs om

behovet av att sänka ölskatten så att likvärdiga

konkurrensvillkor gentemot omvärlden uppnås.

2000/01:Sk678 av Johnny Gylling (kd) vari föreslås

att riksdagen fattar följande beslut: Riksdagen

begär att regeringen lägger fram förslag till att

successivt avskaffa reklamskatten.

2000/01:Sk684 av Ingegerd Saarinen (mp) vari

föreslås att riksdagen fattar följande beslut:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om behovet av en strategi för

hur instrumentet pilotprojektsdispenser skall

användas i framtiden samt kriterier och procedur för

beviljande av dispenser.

2000/01:Sk687 av Per-Samuel Nisser och Lennart

Fridén (m) vari föreslås att riksdagen fattar

följande beslut: Riksdagen tillkännager för

regeringen som sin mening vad i motionen anförs om

lägre drivmedelsskatter.

2000/01:Sk689 av Ingvar Svensson (kd) vari föreslås

att riksdagen fattar följande beslut: Riksdagen

begär att regeringen lägger fram förslag för riks-

dagen om att avskaffa reklamskatten.

2000/01:Sk700 av Ingegerd Saarinen (mp) vari

föreslås att riksdagen fattar följande beslut:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som i motionen anförs om en justering av

formuleringen av undantaget för biogas.

2000/01:Sk701 av Ingegerd Saarinen (mp) vari

föreslås att riksdagen fattar följande beslut:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om att drivmedel och bränslen

producerade ur koldioxidneutral råvara ej bör

belastas med koldioxidskatt.

2000/01:Sk709 av Cristina Husmark Pehrsson och Anne-

Katrine Dunker (m) vari föreslås att riksdagen

fattar följande beslut: Riksdagen tillkännager för

regeringen som sin mening vad i motionen anförs om

att Riksskatteverket i sin bedömning av reklamskatt

bör ta hänsyn till konkurrensnackdelar, hinder för

nyetablering och det redaktionella innehållet.

2000/01:Sk711 av Patrik Norinder och Anne-Katrine

Dunker (m) vari föreslås att riksdagen fattar

följande beslut: Riksdagen tillkännager för

regeringen som sin mening vad i motionen anförs om

vikten av att dieselskatten sänks.

2000/01:Sk714 av Ingegerd Saarinen (mp) vari

föreslås att riksdagen fattar följande beslut:

1. Riksdagen begär att regeringen låter utreda om

mineraloljedirektivet (92/81/EEG) kan anses omfatta

enbart produkter baserade på mineralolja.

2. Riksdagen begär att regeringen låter utreda

konsekvenserna av ovanstående för lagen om skatt på

energi (SFS 1994:1776).

2000/01:Sk716 av Gunnar Axén och Sten Tolgfors (m)

vari föreslås att riksdagen fattar följande beslut:

Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag

om avskaffad reklamskatt.

2000/01:Sk717 av Jan Backman och Anna Åkerhielm (m)

vari föreslås att riksdagen fattar följande beslut:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om ändrad beskattning av

svensk kraftvärmeproduktion.

2000/01:Sk719 av Laila Bäck m.fl. (s) vari föreslås

att riksdagen fattar följande beslut: Riksdagen

tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om en översyn av vilka kommuner som

med hänsyn till temperaturförhållandena bör ha sänkt

energiskatt.

2000/01:Sk720 av Sven Bergström m.fl. (c, mp) vari

föreslås att riksdagen fattar följande beslut:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om att traktorer samt hus- och

släpvagnar äldre än 30 år befrias från fordonsskatt

samt att tunga fordon (bussar och lastbilar) äldre

än 30 år befrias från vägavgift.

2000/01:Sk722 av Jarl Lander (s) vari föreslås att

riksdagen fattar följande beslut:

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om införandet av ett

fordonsskattesystem som är differentierat utifrån

mängden avgasutsläpp.

2. Riksdagen tillkännager att regeringen i den

aviserade översynen av alla trafikrelaterade skatter

överväger de i motionen framförda synpunkterna på

miljöstyrning.

2000/01:Sk724 av Ola Sundell och Stefan Hagfeldt (m)

vari föreslås att riksdagen fattar följande beslut:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om sänkt dieselskatt.

2000/01:Sk725 av Ola Sundell (m) vari föreslås att

riksdagen fattar följande beslut: Riksdagen

tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om klassningen av energitorv som

biobränsle.

2000/01:Sk731 av Ewa Thalén Finné (m) vari föreslås

att riksdagen fattar följande beslut: Riksdagen

beslutar om sänkt dieselskatt i enlighet med vad som

anförs i motionen.

2000/01:Sk732 av Anne-Katrine Dunker och Patrik

Norinder (m) vari föreslås att riksdagen fattar

följande beslut:

6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om behovet av sänkta

skatter på alkohol.

7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om behovet av sänkta

energi- och fastighetsskatter.

2000/01:Sk735 av Carl Fredrik Graf m.fl. (m) vari

föreslås att riksdagen fattar följande beslut:

9. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om skatter på energi.

10. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om avskaffande av

reklamskatten och höjning av mervärdesskatten för

tidningar.

23. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om behovet av översyn

av energiskatterna för hotell- och restaurang-

branschen.

2000/01:Sk738 av Håkan Juholt och Lilian Virgin (s)

vari föreslås att riksdagen fattar följande beslut:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om möjligheterna till

skatterabatt för jord- och skogsbrukare som skriver

bindande bruknings- eller skötselkontrakt.

2000/01:Sk770 av Jan Erik Ågren och Dan Kihlström

(kd) vari föreslås att riksdagen fattar följande

beslut: Riksdagen tillkännager för regeringen som

sin mening vad i motionen anförs om att frågan om en

differentierad drivmedelsskatt utreds.

2000/01:Sk771 av Erling Wälivaara och Gunilla

Tjernberg (kd) vari föreslås att riksdagen fattar

följande beslut: Riksdagen tillkännager för

regeringen som sin mening vad i motionen anförs om

att frågan om en differentierad drivmedelsskatt bör

utredas.

2000/01:Sk772 av Roy Hansson (m) vari föreslås att

riksdagen fattar följande beslut: Riksdagen

tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om att avskaffa reklamskatten.

2000/01:Sk773 av Roy Hansson (m) vari föreslås att

riksdagen fattar följande beslut: Riksdagen

tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om slopandet av reklamskatt för

idrottsföreningar och andra ideella organisationer.

2000/01:Sk774 av Annelie Enochson och Fanny Rizell

(kd) vari föreslås att riksdagen fattar följande

beslut: Riksdagen tillkännager för regeringen som

sin mening vad i motionen anförs om att inrätta en

alkoholskadefond.

2000/01:Sk776 av Gudrun Schyman m.fl. (v) vari

föreslås att riksdagen fattar följande beslut:

1. Riksdagen begär att regeringen låter utreda en

förändrad svensk lagstiftning som gör att

mineraloljedirektivet uppfylls utan att förnybara

drivmedel missgynnas.

4. Riksdagen begär att regeringen lägger fram ett

förslag till en förändring i lagen om skatt på

energi som vidgar undantaget från energi- och

koldioxidskatt till att gälla all biogas.

2000/01:Sk1008 av Jarl Lander och Anita Jönsson (s)

vari föreslås att riksdagen fattar följande beslut:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om lika förutsättningar för

busstrafiken i Europa.

2000/01:Sk1009 av Carl G Nilsson och Ingvar Eriksson

(m) vari föreslås att riksdagen fattar följande

beslut: Riksdagen beslutar att befria äldre

traktorer från fordonsskatt i enlighet med vad som

anförs i motionen.

2000/01:Sk1010 av Urban Ahlin och Carina Ohlsson (s)

vari föreslås att riksdagen fattar följande beslut:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om skattereglernas betydelse

för omställning av energisystemet och uppbyggande av

kraftvärmeproduktion samt fjärrvärme.

2000/01:Sk1011 av Martin Nilsson (s) vari föreslås

att riksdagen fattar följande beslut: Riksdagen

tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om klimatpolitiken.

2000/01:Sk1012 av Lars Lindblad (m) vari föreslås

att riksdagen fattar följande beslut: Riksdagen

tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om att anpassa energiskatterna efter

de nya omvärldsvillkoren.

2000/01:Sk1013 av Harald Nordlund (fp) vari föreslås

att riksdagen fattar följande beslut: Riksdagen

tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om införandet av koldioxidskatt för

torv.

2000/01:Sk1014 av Harald Nordlund (fp) vari föreslås

att riksdagen fattar följande beslut: Riksdagen

beslutar om ändring av lagen om skatt på energi så

att drivmedel och bränslen producerade ur

koldioxidneutral råvara befrias från koldioxidskatt.

2000/01:Sk1015 av Göran Magnusson m.fl. (s) vari

föreslås att riksdagen fattar följande beslut:

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening nödvändigheten av en strategisk

alkoholskattepolitik.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening att regeringen i sin EU-politik verkar för en

implementering av European Alcohol Action Plan.

2000/01:Sk1016 av Krister Örnfjäder m.fl. (s) vari

föreslås att riksdagen fattar följande beslut:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om beställning och köp av

taxfreevaror.

2000/01:Sk1017 av Carl G Nilsson (m) vari föreslås

att riksdagen fattar följande beslut: Riksdagen

tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om införsel av alkohol.

2000/01:Sk1018 av Kenth Högström m.fl. (s) vari

föreslås att riksdagen fattar följande beslut:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om att slopa reklamskatten.

2000/01:Sk1019 av Sven Bergström (c) vari föreslås

att riksdagen fattar följande beslut: Riksdagen

tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om att avskaffa reklamskatten.

2000/01:Sk1020 av Kia Andreasson (mp) vari föreslås

att riksdagen fattar följande beslut: Riksdagen

begär att regeringen särskilt uppmärksammar vad som

i motionen anförs om komplettering av lagen om skatt

på avfall.

2000/01:Sk1021 av Karin Olsson m.fl. (s) vari

föreslås att riksdagen fattar följande beslut:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om båtskatt alternativt höjd

registeravgift för fritidsbåtar.

2000/01:Sk1025 av Catharina Elmsäter-Svärd m.fl. (m)

vari föreslås att riksdagen fattar följande beslut:

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om sänkning av

jordbrukets skatter.

2000/01:Sk1027 av Catharina Elmsäter-Svärd (m) vari

föreslås att riksdagen fattar följande beslut:

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som i motionen anförs om att drivmedel

och bränslen producerade ur koldioxidneutral råvara

ej belastas med koldioxidskatt.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som i motionen anförs om att utreda och

avgöra om mineraloljedirektivet (92/81/EEG) kan

anses omfatta enbart produkter baserade på

mineralolja och utreda konsekvenserna för lagen om

skatt på energi (SFS 1994:1776).

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som i motionen anförs om att undantaget

för biogas justeras.

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som i motionen anförs om att tillkännage

en strategi för hur instrumentet pilotprojektsdis-

penser skall användas i framtiden, samt kriterier

och procedur för beviljande av dispenser.

2000/01:Sk1028 av Carl Fredrik Graf m.fl. (m) vari

föreslås att riksdagen fattar följande beslut:

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om en energineutral

beskattning.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om systemet för

beskattning av energi.

7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om EU och regelverket

kring miljö- och energiskatterna.

8. Riksdagen begär att regeringen tillsätter en

utredning om energiskatterna.

2000/01:Sk1029 av Christel Anderberg (m) vari

föreslås att riksdagen fattar följande beslut:

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om en översyn av

åkerinäringens skatte- och avgiftssystem i syfte att

sänka kostnaderna till en internationell

konkurrenskraftig nivå.

2000/01:U511 av Yvonne Ruwaida m.fl. (mp) vari

föreslås att riksdagen fattar följande beslut:

15. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som i motionen anförs om att en

prioriterad fråga för Sverige skall vara att verka

för införandet av en koldioxidskatt på EU-nivå och

att miljöavgifter och miljöskatter i EU skall vara

minimiregler och att avgifterna skall hanteras av

medlemsländerna.

2000/01:So300 av Chris Heister m.fl. (m) vari

föreslås att riksdagen fattar följande beslut:

16. Riksdagen beslutar införa en rätt till

distansköp från annat EU-land av alkohol för eget

bruk i enlighet med vad som anförs i motionen.

17. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om alkoholpolitiken i

ett gränslöst Europa.

18. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om sänkt alkoholskatt.

2000/01:So335 av Thomas Julin m.fl. (mp) vari

föreslås att riksdagen fattar följande beslut:

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om cigarettpriset.

2000/01:Kr537 av Kent Olsson m.fl. (m) vari föreslås

att riksdagen fattar följande beslut:

11. Riksdagen begär att regeringen lägger fram

förslag om slopande av reklamskatten i enlighet med

vad som anförs i motionen.

2000/01:T212 av Johnny Gylling m.fl. (kd) vari

föreslås att riksdagen fattar följande beslut:

15. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om ökad låginblandning

av etanol samt borttagen koldioxidskatt på etanol.

16. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om den höjda

fordonsskatten för äldre dieselbilar.

17. Riksdagen begär att regeringen lägger fram

förslag till borttagande av vägavgifter och

fordonsskatt för veteranlastbilar som ej

regelmässigt går i yrkesmässig trafik.

2000/01:T613 av Bengt Silfverstrand (s) vari

föreslås att riksdagen fattar följande beslut:

2. Riksdagen begär att regeringen lägger fram

förslag till en avgift/båtskatt i enlighet med vad i

motionen anförs.

2000/01:T627 av Karin Enström (m) vari föreslås att

riksdagen fattar följande beslut:

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening att en båtskatt inte bör införas.

2000/01:T640 av Stig Eriksson m.fl. (v) vari

föreslås att riksdagen fattar följande beslut:

2. Riksdagen begär att regeringen ger

tilläggsdirektiv angående båtbeskattning till den

pågående utredningen om båtregister.

2000/01:T641 av Stig Eriksson m.fl. (v) vari

föreslås att riksdagen fattar följande beslut:

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att driva frågan om

möjlighet till miljöbeskattning av flygbränsle i

FN:s organ ICAO.

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening att flyget bör beskattas så att prisnivån för

flygresor leder till att de nationella miljömålen

och de transportpolitiska målen uppnås.

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att initiera och

driva ett förslag om gemensamma miljöskatter på

flyget inom EU på miniminivå.

6. Riksdagen begär att regeringen återkommer med

en rapport om hur frågan om gemensamma miljöskatter

drivs inom EU.

8. Riksdagen begär att regeringen återkommer till

riksdagen med ett förslag till miljöbeskattning av

flygbensin och flygfotogen för det privata nöjes-

flyget.

2000/01:MJ243 av Alf Svensson m.fl. (kd) vari

föreslås att riksdagen fattar följande beslut:

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att inom EU

harmonisera avgifter och skatter för jordbruket.

2000/01:MJ244 av Ingvar Eriksson m.fl. (m) vari

föreslås att riksdagen fattar följande beslut:

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att

trädgårdsnäringsföretagen skall beskattas med en

generell koldioxidskatt, lika för hela näringen.

6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att ta bort skatten

på kväve i handelsgödseln.

2000/01:MJ256 av Ingvar Eriksson m.fl. (m) vari

föreslås att riksdagen fattar följande beslut:

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om borttagande av

skatten på handelsgödselkväve.

6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om rättvisa vid uttag

av el- och eldningsoljeskatter.

2000/01:MJ257 av Harald Nordlund och Lennart

Kollmats (fp) vari föreslås att riksdagen fattar

följande beslut:

10. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om en europeisk

beskattning av handelsgödsel.

2000/01:MJ711 av Lennart Daléus m.fl. (c) vari

föreslås att riksdagen fattar följande beslut:

9. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om grön skatteväxling.

10. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om miniminivåer för

miljöskatter i EU.

32. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om skattebefrielse för

biobränslen.

37. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att utreda vilka

konsekvenser en skatt på förbränning av sopor skulle

få för miljön och människors hälsa.

2000/01:MJ762 av Yvonne Ruwaida m.fl. (mp) vari

föreslås att riksdagen fattar följande beslut:

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som i motionen anförs om att inom EU ta

initiativ till miniminivå för skatten på icke

förnyelsebara energikällor.

2000/01:MJ763 av Thomas Julin m.fl. (mp) vari

föreslås att riksdagen fattar följande beslut:

4. Riksdagen begär att regeringen lägger fram

förslag till ändring enligt vad i motionen anförs om

en miljöavgift på amalgam.

2000/01:MJ764 av Bo Lundgren m.fl. (m) vari föreslås

att riksdagen fattar följande beslut:

11. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om avfallsskatten.

2000/01:MJ766 av Caroline Hagström m.fl. (kd) vari

föreslås att riksdagen fattar följande beslut:

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om en anpassning av den

svenska koldioxidbeskattningen och därmed avveckling

av 0,8-procentsregeln samt att den svenska

trädgårdsnäringen också i övrigt ges samma

konkurrensvillkor som inom det övriga EU och inom

våra viktigaste konkurrentländer.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om en utredning om

återföring av växthusodlingens koldioxidbeskattning

till stöd för energibesparande investeringar.

2000/01:MJ780 av Matz Hammarström m.fl. (mp) vari

föreslås att riksdagen fattar följande beslut:

6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om ett enhetligt

skattesystem.

7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om stegvis anpassning

till en reformerad energibeskattning.

8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om begränsning av

undantagen för industrin i energibeskattningen.

9. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om enhetlig beskattning

av kraft- och värmeproduktion.

10. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om successivt höjda

skattesatser.

2000/01:MJ795 av Lena Ek och Agne Hansson (c) vari

föreslås att riksdagen fattar följande beslut:

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att icke förorenade

täckmassor skall beläggas med deponiskatt.

2000/01:MJ838 av Yvonne Ruwaida m.fl. (mp) vari

föreslås att riksdagen fattar följande beslut:

7. Riksdagen begär att regeringen under Sveriges

tid som ordförandeland inom EU presenterar en plan

för att underlätta användandet av miljörelaterade

skatter, i synnerhet inrättandet av en gemensam

miniminivå för koldioxidskatt.

2000/01:MJ839 av Kerstin-Maria Stalin (mp) vari

föreslås att riksdagen fattar följande beslut:

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om betydelsen av

beskattning av alternativa fordonsbränslen.

2000/01:MJ841 av Harald Nordlund och Lennart

Kollmats (fp) vari föreslås att riksdagen fattar

följande beslut:

1. Riksdagen begär att regeringen verkar för en

lägsta nivå på koldioxidskatt i EU.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om en fortsatt grön

skatteväxling.

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om införandet av en

skatt på avfallsförbränning.

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om införandet av en för

EU gemensam kilometerskatt på lastbilstrafik.

2000/01:MJ842 av Gudrun Lindvall (mp) vari föreslås

att riksdagen fattar följande beslut:

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om miljöskatt på

bekämpningsmedel.

2000/01:MJ845 av Lars Gustafsson m.fl. (kd) vari

föreslås att riksdagen fattar följande beslut:

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som i motionen anförs om att ge

etanoltillverkarna långsiktig skattebefrielse från

CO2-skatt.

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som i motionen anförs om att låta fler få

pilotprojektdispenser.

6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som i motionen anförs om att skapa större

differens mellan miljövänliga och miljöstörande

alternativ.

9. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som i motionen anförs om att sänka

skatten på s.k. grön bensin för motorsågar och träd-

gårdsredskap.

2000/01:N224 av Christel Anderberg m.fl. (m) vari

föreslås att riksdagen fattar följande beslut:

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om en översyn av

energiskatterna.

2000/01:N242 av Bo Lundgren m.fl. (m) vari föreslås

att riksdagen fattar följande beslut:

6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om behovet av

gemensamma principer för energibeskattningen i de

nordiska länderna.

2000/01:N262 av Inger Strömbom m.fl. (kd) vari

föreslås att riksdagen fattar följande beslut:

8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening att regeringen snarast skall ta ett

helhetsgrepp på energiskatterna och presentera ett

uthålligt skattesystem där goda miljöegenskaper, hög

energieffektivitet och hög elproduktion premieras

medan produktion baserad på fossila bränslen beläggs

med styrande miljöavgifter.

9. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om behovet av att

Sverige kraftfullt skall driva frågan om en harmoni-

sering av koldioxidavgifter i EU.

2000/01:N320 av Ewa Thalén Finné m.fl. (m) vari

föreslås att riksdagen fattar följande beslut:

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om behovet av ökad

harmonisering av energibeskattningen mellan Sverige

och Danmark.

2000/01:N322 av Yvonne Ruwaida m.fl. (mp) vari

föreslås att riksdagen fattar följande beslut:

1. Riksdagen beslutar att undantag för

energiintensiv industri och sänkta

arbetsgivaravgifter som regionalpolitiskt medel inte

utgör konkurrenshinder.

2000/01:N325 av Runar Patriksson (fp) vari föreslås

att riksdagen fattar följande beslut:

10. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om behovet av "maxtaxa"

på bensin.

2000/01:N387 av Ingegerd Saarinen m.fl. (mp) vari

föreslås att riksdagen fattar följande beslut:

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om fortsatt

skatteväxling inom ramen 30 miljarder kronor.

Elanders Gotab, Stockholm 2001

Utskottets överväganden

Energibeskattningens allmänna

inriktning

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår motionsförslagen om att

energibeskattningen skall ges en inriktning

som överensstämmer med de förslag som lagts

fram av Moderaterna, Kristdemokraterna,

Centerpartiet, Folkpartiet och Miljöpartiet.

Skälet är att utskottet dels inte funnit

någon anledning att avvika från den

inriktning av energipolitiken som regeringen

förordat i budgetpropositionen för 2001 och

som riksdagen ställt sig bakom, dels på grund

av att många frågor som tas upp i motionerna

har anknytning till de reformer som stegvis

skall genomföras på energiskatteområdet samt

till de områden som skall ses över i kommande

utredningar.

Jämför reservationerna 1 (m), 2 (kd), 3 (c),

4 (fp) och 5 (mp).

Motioner

I motion Sk1028 av Carl Fredrik Graf m.fl. (m)

framhålls vikten av att energibeskattningen är

neutral medan miljöskatterna bör motsvara den

belastning på miljön som energianvändningen medför.

Enligt motionärerna bör fiskala energiskatter enbart

tas ut i konsumentledet medan miljöskatterna bör tas

ut i produktionsledet (yrkandena 1 och 2). Vidare

anser motionärerna att regelverket kring miljö- och

energiskatter måste samordnas på EU-nivå och att

frågan bör tas upp under Sveriges period som

ordförandeland (yrkande 7).

I motion N242 av Bo Lundgren m.fl. (m) förordas en

ökad samordning av energibeskattningen i de nordiska

länderna (yrkande 6). Motionärerna anför att det är

brådskande att få till stånd en ökad anpassning av

energibeskattningen mellan de nordiska länderna; i

annat fall hotas effektiviteten på den gemensamma

nordiska elmarknaden, vilket leder till

samhällsekonomiska kostnader och en ökad negativ

miljöpåverkan.

I motion N320 av Ewa Thalén Finné m.fl. (m) begärs

en ökad harmonisering av energibeskattningen mellan

Sverige och Danmark (yrkande 1).

I motion N262 av Inger Strömbom m.fl. (kd)

efterlyser motionärerna ett helhetsgrepp om

energibeskattningen (yrkande 8). Enligt motionärerna

är det dags att presentera ett uthålligt

energiskattesystem som premierar goda miljö-

egenskaper, hög energieffektivitet och hög

elproduktion och belägger produktion baserad på

fossila bränslen med styrande miljöavgifter.

I motionerna Sk321 yrkande 26 och MJ711 yrkande 9

av Lennart Daléus m.fl. (c) anförs att

skatteväxlingen måste utformas på ett sätt som

underlättar en framtida handel med

utsläppsrättigheter. Detta innebär bl.a. att

nuvarande nedsättningsregler för industrin

successivt måste fasas ut.

I motion MJ841 av Harald Nordlund och Lennart

Kollmats (fp) begärs ett tillkännagivande om att en

fortsatt grön skatteväxling måste kombineras med

andra åtgärder, t.ex. strävan efter en europeisk

miniminivå för koldioxidskatt, förberedande av ett

system för handel med utsläppsrätter samt

bibehållande av kärnkraften så länge det är

säkerhetsmässigt och ekonomiskt försvarbart (yrkande

3).

I motion MJ780 av Matz Hammarström m.fl. (mp) anförs

att en reformering av energibeskattningen bör leda

till ett enhetligt system som rymmer alla former av

energianvändning med så långt som möjligt samma

skattesatser för alla kategorier av förbrukare.

Enligt motionärerna skall undantag begränsas till

ett fåtal områden. Energiskatten skall relateras

till energiinnehållet och tas ut i konsumentledet.

Miljöstyrande skatter skall tas ut i

produktionsledet. Därutöver anser motionärerna att

drivmedel skall belastas med en särskild trafikskatt

(yrkande 6). I samma motion (yrkande 7) begärs

tillkännagivande om att anpassningen till en

reformerad energibeskattning enligt ovanstående bör

ske successivt så att marknadens aktörer får en

rimlig omställningstid och så att miljöstyrningen

kan upprätthållas och förstärkas. Anpassningen bör

vara klar senast år 2010. Vidare föreslås en

enhetlig beskattning av kraft- och värmeproduktion.

Full koldioxidskatt för elproduktion bör annonseras

nu (yrkande 9). Slutligen föreslås en successiv

höjning av de viktigaste miljöstyrande skatterna med

början år 2002. En sådan höjning är enligt

motionärerna nödvändig för att syftet med den gröna

skatteväxlingen skall nås (yrkande 10).

I motion N387 av Ingegerd Saarinen m.fl. (mp)

yrkande 1 framhålls att höjda energiskatter inom

ramen för en skatteväxling är det viktigaste

enskilda styrmedlet för att främja en omställning av

energisystemet.

I motion Sk1010 av Urban Ahlin och Carina Ohlsson

(s) begärs ett tillkännagivande om att

skattereglerna måste ses över så att dessa kan

utgöra ett stöd vid omställningen av energisystemet

och uppbyggande av kraftvärmeproduktion samt

fjärrvärme. Motionärerna pekar på att många fjärr-

värmeverk har problem med att få industrin att

ansluta sig till fjärrvärmenätet eftersom

skattereglerna gynnar oljeuppvärmning i industrin.

I ett flertal motioner begärs att regeringen i EU

skall driva frågan om gemensamma minimiregler för

beskattning av energi och koldioxid. Yrkanden med

denna inriktning framförs i motionerna N262 av Inger

Strömbom m.fl. (kd) (yrkande 9), Sk324 (yrkande 15)

och K398 (yrkande 20) av Lars Leijonborg m.fl. (fp),

MJ711 (yrkande 10) av Lennart Daléus m.fl. (c), U511

(yrkande 15) och MJ838 (yrkande 7) av Yvonne Ruwaida

m.fl. (mp) och MJ841 (yrkande 1) av Harald Nordlund

och Lennart Kollmats (fp). I sistnämnda motion

framförs också att beslutsreglerna i ministerrådet

måste ändras så att beslut om gemensamma

miniminivåer på miljöstyrande skatter/avgifter skall

kunna fattas med kvalificerad majoritet. I motion

MJ762 (yrkande 2) av Yvonne Ruwaida m.fl. (mp)

föreslås att Sverige tar initiativ till att en

miniminivå för skatt på icke förnyelsebara

energikällor, dvs. på olja, kol och gas, införs i

EU.

I två motioner tas frågan om den framtid

beskattningen av torv upp.

I motion Sk725 av Ola Sundell (m) anförs att

energitorv bör jämställas med andra biobränslen och

därför även i fortsättningen undantas från

koldioxidskatt. I motion Sk1013 Harald Nordlund (fp)

anförs att det från miljösynpunkt inte är rimligt

att bränslet torv är befriat från koldioxidskatt.

Motionären anser att regeringen skall återkomma till

riksdagen med förslag om att torv skall beläggas med

koldioxidskatt

Beskattningen naturgaseldad kraftvärme tas upp i

följande motioner:

I motion Sk612 av Ingvar Eriksson och Maud Ekendahl

(m) begärs ett tillkännagivande om att

energibeskattningen måste miljöanpassas så att

naturgaseldad kraftvärme tillåts tränga tillbaka

smutsig importerad kolkraft.

I motion Sk717 av Jan Backman och Anna Åkerhielm

(m) föreslås att beskattningen av svensk

kraftvärmeproduktion måste ändras på så sätt att

svensk el från miljövänliga kraftvärmeverk kan

konkurrera på lika villkor med kolkraftimporten.

I motion Sk1012 av Lars Lindblad (m) anförs att

energiskatterna måste anpassas till nya

omvärldsvillkor. Skattepolitiken måste skapa

förutsättningar för att använda de minst

miljöskadliga energislagen t.ex. naturgasbaserad

kraftvärme .

I motion N224 av Christel Anderberg m.fl. (m)

begärs en översyn av energiskatterna så att naturgas

och annan ren energiproduktion inte missgynnas till

förmån för import av elkraft från anläggningar och

energislag med sämre miljöegenskaper (yrkande 3).

I följande två motioner begärs omtolkning av

mineraloljedirektivet.

I motionerna Sk1027 (yrkande 3) av Catharina

Elmsäter-Svärd (m) och Sk714 av Ingegerd Saarinen

(mp) (yrkandena 1 och 2) begärs att regeringen skall

utreda om mineraloljedirektivet (92/81/EEG) enbart

omfattar produkter baserade på mineralolja samt

konsekvenserna för lagen om skatt på energi (LSE).

Frågan om reducerad elskatt tas upp i motion Sk719

av Laila Bäck m.fl. (s). I motionen begärs en

översyn av vilka kommuner som med hänsyn till tempe-

raturförhållandena bör ha sänkt energiskatt.

Utskottets ställningstagande

I budgetpropositionen för år 2001 redovisas en

strategi för en fortsatt grön skatteväxling. Det

främsta syftet är att öka miljörelateringen av

skattesystemet, och härvid är en reformering av

dagens energiskattesystem en central del.

Reformeringen skall bidra till en effektivare

energianvändning, gynna användningen av biobränslen,

ge incitament för att minska företagens

miljöbelastning, säkerställa industrins

konkurrenskraft, skapa förutsättningar för inhemsk

produktion av el, förenkla energiskattesystemet och

ge det en stabil grund. Den principskiss som

presenterades av Skatteväxlingskommittén utgör en

utgångspunkt och innebär bl.a. en ökad tyngd för

koldioxidskatten, en renodling av energiskattens

fiskala karaktär och att skatteuttaget för olika

energislag skall avspegla energiinnehållet. Vid

produktion av el och värme eftersträvas en likformig

beskattning med uttag enbart av koldioxidskatt för

direkt och indirekt konkurrensutsatta sektorer. En

särskild trafik- och miljöskattekomponent bryts ut

ur energiskatten för drivmedel för att miljöeffekter

skall beaktas på ett tydligt sätt.

Reformerna skall, enligt regeringen, genomföras

stegvis och varsamt. Vidare skall effekterna av de

olika stegen löpande följas upp.

Strategin för en grön skatteväxling skall under de

kommande tio åren ge utrymme för en skatteväxling på

i storleksordningen 30 miljarder kronor. Höjda

skatter på energi och miljöfarliga utsläpp skall

växlas mot sänkt skatt på arbete. I propositionen

föreslogs också som ett första steg en rad föränd-

ringar, vilka antogs av riksdagen och som ligger i

linje med en större reformering av

energiskattesystemet (bet. 2000/01:FiU1,

2000/01:SkU1y).

När det gäller det fortsatta arbetet för fortsatt

skatteväxling har regeringen anfört att ytterligare

utredningar behöver genomföras på bl.a. följande

områden. Dessa gäller utformningen av

nedsättningsreglerna för tillverkningsindustrin,

växthusnäringen samt jordbruks-, skogsbruks- och

vattenbruksnäringarna, en ökad miljörelatering av

vägtrafikbeskattningen och en översyn av övriga

miljörelaterade skatter. Dessutom kommer fördjupade

analyser att göras av alternativa ekonomiska

styrmedel. Det gäller bl.a. handel med

utsläppskvoter och system för handel med förnybar el

med hjälp av s.k. gröna certifikat. Ytterligare

styrmedel som studeras inom Regeringskansliet vid

sidan av skatter är driftsbidrag och

investeringsbidrag. Frågan om hur torv som

energikälla skall behandlas i energiskattesammanhang

har varit föremål för utredning inom

Skatteväxlingskommittén och i den översyn av energi-

skattesystemet som pågått inom Regeringskansliet.

Utskottet utgår från att även denna fråga kommer att

ingå i övervägandena om energibeskattningens

kommande inriktning.

Riksdagen har i samband med att statsbudgeten för

innevarande år fastställdes ställt sig bakom den av

regeringen förordade inriktningen av energi-

skattepolitiken (bet. 2000/01:FiU1, SkU1y). Enligt

utskottets mening finns det inte någon anledning att

avvika från denna inriktning.

Många av de frågor som tas upp i nu aktuella

motioner har anknytning till de reformer som stegvis

skall genomföras på energiskatteområdet samt till de

områden som skall ses över i kommande utredningar.

Enligt utskottets mening bör de överväganden som

pågår inom Regeringskansliet när det gäller

fortsatta förändringar på detta område avvaktas

innan ställning tas till de frågor om

energibeskattningens inriktning som tagits upp i

motionerna.

Som utskottet vid tidigare tillfällen framhållit

är det angeläget att Sverige håller en fortsatt hög

ambitionsnivå när det gäller att begränsa koldioxid-

utsläppen. Utskottet konstaterar att Sverige också

tillsammans med några andra länder valt att ligga

steget före vid beskattning av koldioxidutsläpp och

tar på detta sätt ett särskilt ansvar för de globala

miljöproblem och risker som utsläppen av

växthusgaser ger upphov till. Regeringen har också

på ett aktivt sätt sökt förmå andra länder att följa

efter och införa motsvarande ekonomiska styrmedel.

Detta kan också sägas vara målet med Sveriges

agerande på detta område.

Inom EU har Sverige verkat för att

minimiskattesatser skall införas också på naturgas

och kol och tillsammans med andra länder sökt få

till stånd en lösning som innebär att nuvarande

mineraloljedirektiv byggs ut till ett energi- och

koldioxidskattedirektiv. Dessa ansträngningar ledde

fram till att Europeiska kommissionen i mars 1997

lade fram ett förslag till ett nytt direktiv om

beskattning av energiprodukter, KOM (97) 30.

Förslaget som ännu inte slutbehandlats i

ministerrådet innebär en större flexibilitet än

nuvarande regler vad avser möjligheterna till

skattedifferentieringar av bränslen utifrån

miljöegenskaper. Målsättningen är att skattebasen

skall utvidgas till att omfatta samtliga

energiprodukter och att alla energiprodukter skall

omfattas av en positiv minimiskattesats, dvs. även

el, kol och naturgas. Även biobränslen kommer att

omfattas av förslaget. Medlemsländerna kommer dock

att vara fria att tillämpa reducerade skattesatser

eller full skattebefrielse för biobränslen. Sverige

stöder i stort förslaget och verkar för ett snart

antagande. Som utskottet tidigare påpekat bör dock

svårigheterna att nå en överenskommelse som innebär

ett åtagande att införa en positiv skattesats för

samtliga energiprodukter inte underskattas.

I likhet med motionärerna anser utskottet att det

är ett viktigt svenskt intresse att gemensamma

minimiregler för beskattning av energi och koldioxid

kan uppnås. Enligt utskottets mening driver Sverige

aktivt frågan om energi- och koldioxidbeskattning i

olika internationella forum och samarbetar härvid

med andra likasinnade länder.

När det gäller frågan om majoritetsbeslut om

miljöstyrande skatter och avgifter bör införas inom

EU har den svenska inställningen alltid varit att

skattefrågor inom unionen även fortsättningsvis

skall beslutas med enhällighet, dvs. att

medlemsländerna skall ha kvar sin vetorätt.

Utskottet har inte någon annan uppfattning i frågan.

Däremot råder det ingen tvekan om att politiken

behöver samordnas för att begränsa klimatpåverkande

utsläpp. Erfarenheterna visat att en sådan

samordning kan komma till stånd utan att det behöver

inkräkta på den nationella beskattningsrätten. Dessa

synpunkter framfördes även av Sveriges statsminister

i samband med information från regeringen om

toppmötet i Nice i december 2000.

Därutöver skall tilläggas att miljöfrågorna fått

ökad tyngd inom EU:s miljöformuleringar och att

miljögarantins tillämpning har säkrats genom flera

klargöranden som stämmer med de svenska målen.

Miljöfrågorna är också en prioriterad fråga under

det svenska ordförandeskapet.

Med det anförda avstyrker utskottet samtliga nu

behandlade motioner.

Industrins och växthusnäringens

energiskatt

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår motionsyrkanden om

utformningen av industrins, växthusnäringens,

hotell- och restaurangbranschens energi- och

miljöskatter samt yrkanden som rör

beskattningen av el- och värmesektorn.

Jämför reservationerna 6 (m), 7 (kd), 8 (fp),

9 (mp) och särskilt yttrande 1 (v).

Gällande bestämmelser

Förbrukningen av fossila bränslen vid

tillverkningsprocessen i industriell verksamhet och

för växthusuppvärmningen är i dag belastad med 35 %

av ordinarie koldioxidskatt. Någon energiskatt utgår

inte. Vidare begränsas skattebelastningen till 24 %

av den koldioxidskatt som överstiger 0,8 % av de

enskilda företagens omsättning (0,8-procentsregeln).

En utgångspunkt för vilka företag som är berättigade

till nedsättning är den statistiska närings-

grensindelningen (SNI). Den förskjutning av

skatteuttaget från energiskatt till koldioxidskatt

som riksdagen nyligen fattat beslut om (bet.

2000/01:FiU1) har gjorts kostnadsneutral för

tillverkningsindustrin samt jordbruks-, skogsbruks-

och vattenbruksnäringarna. Skattebelastningen för

dessa sektorer är oförändrad genom att

koldioxidskattelättnaden höjdes från 50 % till 65 %

av koldioxidskatteuttaget. Även den i samma ärende

beslutade höjningen av koldioxidskatten är utformad

så att skattebelastningen för bl.a. tillverk-

ningsindustrin och växthusnäringen hålls oförändrad.

Industrin och växthusnäringen betalar ingen

energiskatt för den el som förbrukas vid

tillverkningsprocessen i industriell verksamhet

eller för växthusuppvärmningen.

I 1998 års vårproposition anfördes att

produktionsbeskattningen av el ger upphov till

problem för den elintensiva industrin så länge

förhållandena på elmarknaden är sådana att

beskattningen leder till ökade kostnader för el-

användarna. Detta var också anledningen till

riksdagens beslut att avskaffa den del av

fastighetsskatten på vattenkraftverk som svarade mot

den tidigare produktionsskatten (prop. 1997/98:150

s. 175, bet. 1997/98:FiU20). Under våren 2000

fattade riksdagen beslut om att beskattningen av

kärnkraftsproducerad el skulle läggas om till en

skatt på installerad termisk effekt. Ändringarna

trädde i kraft den 1 juli 2000. Anledningen till

omläggningen var att den tidigare produktionsskatten

kunde ge upphov till snedvridningar inom elpro-

duktionssystemet (bet. 1999/2000:SkU22).

Motioner

I motion Sk735 (yrkande 9) av Carl Fredrik Graf

m.fl. (m) framhålls att industrin har drabbats hårt

av bl.a. produktionsskatterna på el. Enligt motionä-

rernas uppfattning skall över huvud taget inga

fiskala energiskatter tas ut i produktionsledet.

Vidare begär motionärerna en översyn av hotell- och

restaurangbranschens energiskatter i syfte att

undanröja nuvarande konkurrenssnedvridning i

förhållande till livsmedelsindustrin (yrkande 23).

I motion Sk1028 av Carl Fredrik Graf m.fl. (m)

yrkande 8 begärs att regeringen tillsätter en

utredning om energibeskattningens framtida

utformning med inriktningen att behålla den

energiintensiva industrin inom landets gränser.

I motion Sk324 av Lars Leijonborg m.fl. (fp)

yrkande 17 anser motionärerna att riksdagen bör

klargöra att det inte blir någon miljövinst om

energiskattehöjningarna i Sverige blir så höga att

viktig industri flyttar utomlands och att

inriktningen av skattepolitiken måste anpassas till

detta förhållande.

I motion MJ244 av Ingvar Eriksson m.fl. (m)

yrkande 2 begärs att nuvarande system med

nedsättning av koldioxidskatten enligt den s.k. 0,8-

procentsregeln ersätts med en generell

koldioxidskattesats för hela växthus- och

trädgårdsnäringen.

I motion MJ766 av Caroline Hagström m.fl. (kd)

begärs att den s.k. 0,8-procentsregeln skall

avvecklas och att den svenska växthusnäringens

skatter på energi skall anpassas till europeiska

förhållanden så att näringen får samma villkor som

sina främsta konkurrenter i EU (yrkande 2). Som ett

alternativ föreslås i motionen att skatten på

bränsle återförs till näringen som stöd för

energibesparande investeringar (yrkande 3).

I motion Sk732 av Anne-Katrine Dunker och Patrik

Norinder (m) yrkande 7 begärs ett tillkännagivande

om behovet av sänkta energiskatter för turist-

näringen. Enligt motionärerna missgynnas

turistnäringen av nuvarande energibeskattning. Ett

bageri behöver t.ex. inte betala energiskatt medan

ett hotell som bakar sina egna bullar få betala 13,8

öre/ kWh.

I motion MJ780 (yrkande 8) av Matz Hammarström

m.fl. (mp) föreslås att de särskilda undantag och

nedsättningsregler som i dag gäller för tillverk-

ningsindustrin bör begränsas till i första hand

vissa energiintensiva branscher där undantag är helt

nödvändiga med hänsyn till den internationella

konkurrensen.

I motion N322 (yrkande 1) av Yvonne Ruwaida m.fl.

(mp) riktas kritik mot de skattelättnader som i dag

finns för den energiintensiva industrin. En snabb

utfasning av skattereduktionen skulle dock riskera

att lägga en död hand över de reformer i

skattesystemet som har en bättre styrande effekt för

miljön, menar motionärerna. Utfasningen av

skattelättnaderna bör därför inte bestämmas av EG-

kommissionen utan beslutas på nationell nivå i

bättre samspel med den på andra områden förda

politiken.

Utskottets ställningstagande

Den energibeskattning som gäller i dag för

tillverkningsindustrin och växthusnäringen (samt

även för jordbruk, skogsbruk och vattenbruk) innebär

att någon energiskatt inte erläggs för bränsle och

att koldioxidskatt tas ut med 35 % av den

koldioxidskatt som gäller för övriga sektorer (andra

näringar och hushållssektorn). Någon elskatt tas

heller inte ut. Till dessa nedsättningar kommer så

den särskilda nedsättningsregeln som innebär en

ytterligare sänkning av skatteuttaget på den del av

koldioxidskattekostnaden som överstiger 0,8 % av

försäljningsvärdet. Den särskilda nedsättningsregeln

infördes för att upprätthålla en hög generell

koldioxidbeskattning och samtidigt bibehålla så goda

villkor för industrin och växthusnäringen att den

internationella konkurrenskraften inte försvagades.

Nedsättningsregeln kan dock medföra att

skatteuttaget hamnar på så låg nivå att EU:s

minimiskatteregler underskrids, och den kompletteras

därför av särskilda spärregler för att förhindra att

detta inträffar. Inom EU finns en insikt om att

frånvaron av minimiregler för vissa bränslen utgör

ett allvarligt problem genom att den ger upphov till

konkurrenssnedvridningar och begränsar möjligheten

att upprätthålla en ur miljö- och resurssynpunkt

nödvändig beskattning på bl.a. mineraloljeområdet.

Som tidigare nämnts finns ett förslag från EG-

kommissionen om ett nytt energibeskattningsdirektiv,

med inriktning på att införa minimiskatter för

samtliga energislag, dvs. även el, kol och naturgas.

Förslaget har dock ännu inte lett till något beslut

i ministerrådet.

Företag inom cement-, kalk-, glas- och

stenindustrin är utöver nu beskrivna skattelättnader

genom en övergångsvis gällande bestämmelse befriade

från den del av koldioxidskattebelastningen på

främst kol och naturgas som överstiger 1,2 % av för-

säljningsvärdet.

Utskottet anser att en reformering av dagens

energiskattesystem är en central del i en fortsatt

grön skatteväxling. Utskottet ser positivt på att

regeringen som ett led i detta arbete har för avsikt

att tillsätta en utredning med uppgift att se över

bl.a. utformningen av nedsättningssystemet för

tillverkningsindustrin och växthusnäringen och att

en utgångspunkt skall vara att söka skapa ett enkelt

och hållbart system. Det är givetvis angeläget att

energi- och koldioxidbeskattningen ges en utformning

som ger goda förutsättningar för den svenska

industrin och växthusnäringen att konkurrera

internationellt. Vid utformningen av särregler för

industrins och växthusnäringens energiskatter måste

också EU:s regler om statligt stöd beaktas.

De nyligen beslutade höjningarna av

energiskatterna på el har inte belastat

tillverkningsindustrin eller växthusnäringen som

fortfarande tillämpar en nollskattesats på el.

Vidare har kärnkraftsproducerad el lagts om till en

skatt på installerad termisk effekt. Anledningen

till omläggningen var att den tidigare

produktionsskatten kunde ge upphov till

snedvridningar inom elproduktionssystemet (bet.

1999/2000:SkU22).

Utvidgningen av den generellt nedsatta

koldioxidskatten till att även gälla jord- och

skogsbruket har tydliggjort behovet av ett nytt sätt

att ta ut energiskatt på el samt dess kopplingar

till det nedsatta området. Avregleringen av

elmarknaden har förändrat både förhållanden och

villkor på marknaden, bl.a. har t.ex. kundernas

rörlighet ökat. Reglerna och systemet för uttag av

energiskatt på el har däremot inte förändrats, och

utskottet delar regeringens uppfattning att det

finns ett behov av att se över även dessa regler.

Mot bakgrund av att frågor som rör utformningen av

bl.a. industrins och växthusnäringens energiskatter

är föremål för överväganden inom Regeringskansliet

och att alternativa avgränsningar av det

konkurrensutsatta området med generellt sett

reducerad skatt liksom nedsättningssystemets utform-

ning skall utredas anser utskottet inte att

riksdagen nu skall överväga några förändringar av

det slag som motionärerna efterlyser. Utskottet

avstyrker därför motionsyrkandena.

Jordbrukets miljö- och energiskatter

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår motionsyrkanden som rör

jordbrukets skatter på diesel, eldningsolja,

el, handelsgödsel och bekämpningsmedel.

Jämför reservationerna 10 (m), 11 (kd), 12

(fp) och särskilt yttrande 2 (c).

Gällande bestämmelser

Företag som bedriver jordbruks-, skogsbruks- och

vattenbruksverksamhet omfattas fr.o.m. den 1 juli

2000 av samma skattelättnader som tillverk-

ningsindustrin när det gäller förbrukning av el och

bränslen för uppvärmning, dvs. ingen energiskatt tas

ut och koldioxidskatten är nedsatt till hälften

(prop. 1999/2000:105, bet. 1999/2000:SkU22). Fr.o.m.

den 1 januari 2001 tas koldioxidskatt ut med 35 % av

ordinarie skatt.

Liksom för industrin medges skattelättnaden för

bränslen efter ansökan genom kvartalsvis

återbetalning av skattebelopp som uppgår till minst

1 000 kr. Eftersom det finns många små

jordbruksföretag, innebär detta att ca 10 000

jordbruksföretag inte omfattas av reglerna.

Jordbrukets befrielse från energiskatt på el har

på grund av det stora antalet

nedsättningsberättigade utformats som ett

återbetalningssystem där återbetalning endast medges

med belopp som överstiger 1 000 kr per årsperiod.

Den valda gränsen innebär att ca 55 000 företag

omfattas av systemet och att ca 30 000 hamnar

utanför. Denna lösning avviker från vad som i dag

tillämpas för tillverkningsindustrin och

växthusnäringen.

Skatterna på bekämpningsmedel och gödselmedel

infördes båda 1984. Gödselmedelsskatten är 1,80 kr

för varje helt kilo kväve, förutsatt att andelen

kväve i medlet är minst 2 %, och 30 kr för varje

helt gram kadmium i gödselmedel, till den del

kadmiuminnehållet överstiger 5 gram per ton fosfor.

Bekämpningsmedelsskatten är 20 kr för varje helt

kilogram verksam beståndsdel i bekämpningsmedlet.

Motioner

I motion Sk1025 av Catharina Elmsäter-Svärd m.fl.

(m) yrkande 2 begärs sänkt skatter på diesel,

eldningsolja, elektricitet och handelsgödsel.

Motionärerna framhåller att grunden för den

gemensamma jordbrukspolitiken inom EU är att

ländernas jordbrukare skall kunna konkurrera på lika

villkor. Det svenska jordbrukets höga

produktionsskatter innebär en betydande konkur-

rensnackdel för de svenska bönderna, menar

motionärerna.

I motionerna MJ244 (yrkande 6) och MJ256 (yrkande

5) av Ingvar Eriksson m.fl. (m) yrkas att skatten på

kväve i handelsgödsel skall tas bort.

I motion MJ256 (yrkande 6) av Ingvar Eriksson

m.fl. (m) begärs att regeringen skall återkomma med

förslag om hur skattesänkningarna på el och

eldningsolja skall komma alla jord- och skogsbrukare

till del.

I motion Sk650 av Carl G Nilsson (m) begärs

skattereduktion på alkylatbensin som används i

skogsbruket t.ex. i motorsågar.

Motionärerna bakom motion MJ243 (yrkande 3) av Alf

Svensson m.fl. (kd) anser att Sverige med kraft bör

driva frågan om harmoniserade avgifter och skatter

för jordbruksnäringen. För att komma till rätta med

nuvarande olägenheter för svenskt jordbruks

vidkommande krävs dock snabba beslut i enlighet med

den s.k. Björkska utredningen (SOU 1997:167).

I motion MJ845 av Lars Gustafsson m.fl. (kd)

yrkande 9 begärs sänkt skatt på s.k. grön bensin för

motorsågar och trädgårdsredskap.

I motion MJ257 av Harald Nordlund och Lennart

Kollmats (fp) yrkande 10 begärs att regeringen i EU

bör driva kravet om en europeisk skatt på

handelsgödsel och bekämpningsmedel. Enligt

motionärerna är en skatt på handelsgödsel ett

viktigt styrmedel för att minska övergödningen av

våra sjöar och vattendrag samt för att göra den

naturliga stallgödseln mer värdefull.

I motion MJ842 av Gudrun Lindvall (mp) yrkande 3

begärs att skatten på bekämpningsmedel skall höjas

till dansk nivå.

I motion Sk738 av Håkan Juholt och Lilian Virgin

(s) förordas att jord- och skogsbrukare som genom

bindande skötsel- eller brukningskontrakt sätter

kultur- och miljöintresset främst bör erhålla någon

form av skatterabatt.

Utskottets ställningstagande

Jordbrukets befrielse från energiskatt på el har på

grund av det stora antalet nedsättningsberättigade

utformats som ett återbetalningssystem där

återbetalning endast medges med belopp som

överstiger 1 000 kr per årsperiod. Denna lösning

avviker från vad som i dag tillämpas för

tillverkningsindustrin och växthusnäringen och bör

enligt vad som anfördes när reglerna infördes sär-

skilt beaktas i en kommande översyn av reglerna och

systemet för uttag av energiskatt på el. Utskottet

konstaterar att utvidgningen av industrins skatte-

nedsättning till att gälla även jord- och

skogsbruket har tydliggjort behovet av ett nytt sätt

att ta ut energiskatt på el samt dess kopplingar

till det nedsatta området. Utskottet ser därför

positivt på att regeringen i budgetpropositionen för

år 2001 aviserat att en utredning skall tillsättas.

Vidare kommer förfarandereglerna för beskattningen

av eldningsolja att ses över när det gäller jord-

brukssektorn, liksom utformningen av

nedsättningssystemet för koldioxidskatt för samtliga

nedsättningsberättigade sektorer. Mot denna bakgrund

bör riksdagen därför inte nu föregripa det

utredningsarbete som skall äga rum genom att ta

ställning till hur skattelättnaderna för

jordbrukssektorn bör utformas och administreras i

framtiden.

Skatterna på bekämpningsmedel och handelsgödsel

skall ingå i det utredningsarbete för att

förverkliga en fortsatt skatteväxling som regeringen

aviserat. Avsikten är att översynen skall genomföras

i form av en särskild utredning som bl.a. skall

pröva huruvida de olika skatterna kan förändras så

att de kan fungera som effektivare styrmedel på

miljöområdet utan att kraven på kostnadseffektivitet

eftersätts. Det finns enligt utskottets mening inte

anledning för riksdagen att föregripa detta

utredningsarbete med något uttalande i den riktning

som föreslås i motionerna.

Ytterligare områden som enligt regeringens mening

skall ses över för att förverkliga strategin för en

fortsatt skatteväxling är en ökad miljörelatering av

vägtrafikbeskattningen. I anslutning härtill kommer

även beskattningen av arbetsmaskiner att ses över.

Med hänvisning till bl.a. denna översyn avslog

riksdagen i höstas - i samband med att statsbudgeten

för innevarande år fastställdes (prop. 2000/01:1,

bet. FiU1, SkU1y) - en rad motionsförslag.

När det slutligen gäller yrkandet om att införa

särskilda skatterabatter för vissa jordbrukare är

utskottet inte berett att tillstyrka ett sådant

förslag.

Med det anförda avstyrker utskottet de nu aktuella

motionerna.

Fossila drivmedel

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår motionsyrkanden om sänkt

skatt på bensin samt ett yrkande som rör

försäkranssystemet vid inköp av dieselolja

till fiskefaryg. Jämför reservation 13 (m).

Utredning

I budgetpropositionen för år 2001 aviseras att en

utredning kommer att tillsättas med uppgift att öka

miljörelateringen av vägtrafikbeskattningen. Bl.a.

kommer dieselskatten för privatbilism och

yrkesmässig trafik att ses över. Avsikten är att

genomföra en analys av de sammantagna effekterna av

alla vägrelaterade skatter, dvs. hänsyn skall också

tas till verkningarna av fordonsskatter m.m.

Målsättningen är att öka trafikbeskattningens

samlade miljöstyrning och att vägtrafiken därmed

skall betala sina samhällsekonomiska kostnader. I

utredningen skall frågan om en framtida

harmonisering av drivmedelsskatterna tas upp. För

den yrkesmässiga trafikens del skall utvecklingen i

våra grannländer beaktas. I grannländerna kan

noteras en tendens till höjda dieselskatter. I vissa

fall förenas detta med olika former av särregler som

innebär att effekterna av en ökad bränslebeskattning

för den yrkesmässiga trafiken reduceras. Regeringen

anser att sådana undantag om möjligt bör undvikas i

Sverige. Möjligheten att balansera höjningar av

dieselskatten med förändringar i fordonskatten bör

därför i stället övervägas - i den utsträckning

detta är möjligt i relation till gemenskapsrätten.

Önskvärdheten av att ersätta dagens vägavgifter med

en reformerad kilometerskatt bör också utredas.

Vidare nämndes behov av att komplettera tidigare

gjorda analyser av system för miljöstyrande

vägavgifter i tätorter.

Motioner

I motion Sk639 (yrkande 1) av Ingvar Eriksson och

Anders G Högmark (m) begärs att skatten på bensin

sänks med mellan 0,75 och 1 kr per liter samt att

aviserade årliga höjningar av bensinskatten inte

skall återtas. Motionärerna pekar på att

bensinpriserna slår hårt mot barnfamiljer,

glesbygdsbor och andra som behöver använda sin bil

dagligen.

I motion Sk687 av Per-Samuel Nisser och Lennart

Fridén (m) föreslås att skatten på bensin sänks.

Enligt motionärerna måste skatten på bensin sänkas

rejält för att människor i glesbygd skall kunna leva

ett normalt liv, delta i olika fritidsaktiviteter

samt ta sig till och från sina arbetsplatser.

I motion Sk647 av Mikael Oscarsson (kd) begärs ett

tillkännagivande om att utreda förutsättningarna för

att sänka bensinskatterna.

I motion N325 (yrkande 10) av Runar Patriksson

(fp) föreslås en "maxtaxa" på bensin. Motionären

menar att om skatten (energiskatt plus moms) på

bensin tas ut med en fast skattesats så kommer

höjningen av priset (exklusive skatt) inte att bli

lika märkbar för den enskilde som i nuläget.

I motion Sk648 av Jeppe Johnsson och Ingvar

Eriksson (m) yrkas att nuvarande system med inköp

mot försäkran vid inköp av dieselolja till mindre

fiskefartyg skall behållas. Motionärerna vänder sig

mot förslagen i Punktskatteutredningens förslag (SOU

2000:46) om att dagens system med skattefria inköp

av bränsle mot försäkran att varorna skall användas

för ett speciellt ändamål skall ersättas med ett

system där skattefria inköp förutsätter att köparen

är godkänd av skattemyndigheten som skattebefriad

förbrukare. Vidare kritiseras utredningens förslag

om att endast den som i betydande omfattning

använder skattebefriade varor skall kunna godkännas

som skattebefriad förbrukare. Enligt utredningen får

förbrukningen normalt anses betydande om

skattebeloppet uppgår till minst 15 000 kr per år.

Utskottets ställningstagande

Regeringens strategi för en grön skatteväxling som

riksdagen ställt sig bakom, har som främsta syfte

att öka miljörelateringen av skattesystemet (prop.

2000/01:1, FiU1, SkU1y). Redan av det skälet anser

utskottet att det saknas anledning att nu överväga

någon sänkning av bensinskatten. Därtill kommer att

avsikten med den utredning som aviseras av

regeringen är att den skall ligga till grund för de

fortsatta förändringarna på vägtrafikbeskattnings-

området.

När det gäller motionsyrkandet om att behålla

nuvarande s.k. försäkranssystem vid inköp av

dieselolja till mindre fiskefartyg har regeringen i

en nyligen avlämnad lagrådsremiss rörande bl.a.

inköp av bränsle utan punktskatt frångått

Punktskatteutredningens förslag såvitt gäller

skattefri försäljning av bränsle till båtar med

fartygstillstånd enligt fiskelagen. Regeringen

föreslår att skattefri försäljning av bränsle till

sådana båtar skall få ske även om mottagaren inte är

godkänd som skattebefriad förbrukare. Regeringen

anser också att systemet med skattebefriade även

skall vara öppet för företag som förbrukar

förhållandevis små mängder bränsle, dvs. något krav

på minst 15 000 kr ställs inte. En proposition är

aviserad till den 29 mars 2001.

Av det anförda följer att utskottet anser att

riksdagen bör avslå motionerna om skattesänkningar

på bensin liksom yrkandet om att nuvarande system

för skattefria inköp av bränsle i lagen om skatt på

energi skall behållas.

Åkerinäringen

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår motionsyrkanden om sänkt

skatt på diesel, om restitution av

bränsleskatten, om konkurrensneutralitet, om

en inom EU gemensam kilometerskatt på

lastbilstrafik och om ett vägavgiftssystem

för busstrafiken.

Jämför reservationerna 14 (m,kd) och 15 (fp,

mp).

Bakgrund

Sverige deltar sedan den 1 januari 1998 i det

gemensamma vägavgiftssystem som Belgien, Danmark,

Luxemburg, Nederländerna och Tyskland tidigare

infört, det s.k. Eurovinjettsystemet (prop.

1997/98:12, bet. 1997/98:SkU7). Avgiften gäller för

lastbilar och lastbilsekipage med en totalvikt på

minst 12 ton. För dessa fordon har fordonsskatten

sänkts. Bevis för betald vägavgift ger rätt att

trafikera vägarna i anslutna länder.

En samlad handlingsplan för åkerinäringen

redovisades för riksdagen våren 2000 (prop.

1999/2000:78, bet. 1999/2000:TU11). I en debatt den

25 januari 2001 med anledning av interpellation

2000/01:170 uppgav näringsministern att arbetet med

de olika åtgärderna i denna plan pågår i samarbete

med företrädare för branschen.

Riksdagen biföll regeringens förslag i

budgetpropositionen för år 2001 om en höjning av

energiskatten på dieselolja med 117 kr per

kubikmeter (bet. 2000/01:FiU1, SkU1y). Enligt

regeringens och riksdagens mening finns det från

miljösynpunkt inte skäl att ta ut lägre skatt för

dieselolja än för bensin. Vidare hänvisades till att

den lägre skattenivån för dieselolja jämfört med

bensin har motiverats med hänsyn till den

yrkesmässiga trafikens konkurrenssituation och att

frågan om en framtida harmonisering av

drivmedelsskatterna bör kunna tas upp i den

aviserade utredningen om en ökad miljörelatering av

vägtrafikbeskattningen. Motionsyrkanden om sänkta

drivmedelsskatter på olika områden avslogs av

riksdagen.

Motioner

I motion Sk620 (yrkande 1) av Ingvar Eriksson och

Olle Lindström (m) framhålls att svensk åkerinäring

i längden inte kan bära den tunga bördan med 20 %

högre kostnader än motsvarande näring i

konkurrentländerna. För att förbättra villkoren för

svensk åkerinäring och därmed rädda jobben inom

näringen måste de svenska skatterna och avgifterna

harmoniseras med övriga EU-länders (yrkande 2).

Vidare anser motionärerna att det är hög tid att

regeringen återkommer till riksdagen med förslag som

förbättrar branschens villkor (yrkande 3).

I motion Sk636 av Jan-Evert Rådhström och Per-

Samuel Nisser (m) begärs tillkännagivande om behovet

av att utreda de samhällsekonomiska konsekvenserna

av en sänkt miljödieselskatt till en nivå som ligger

under våra närmaste konkurrentländers. Motionärerna

framhåller att svensk miljödiesel har en mycket hög

kvalitet i förhållande till den som är vanlig i våra

grannländer inom EU. Att utländska åkare inte tankar

sina fordon med svensk diesel under transporter i

Sverige beror på den höga beskattningen. Det är,

menar motionärerna, angeläget från såväl miljö- som

konkurrenssynpunkt att frågan om en sänkning av den

svenska dieselskatten utreds.

I motion Sk656 (yrkande 1) av Margareta Cederfelt

(m) förordas ett restitutionsförfarande på

bränsleskatten som innebär att åkerinäringen återfår

delar av den skatt om erlagts.

Restitutionsförfarandet bör utformas så att energi-

skatten för diesel i miljöklass 1 motsvarar EU:s

miniminivå.

I motionerna Sk711 av Patrik Norinder och Anne-

Katrine Dunker (m), Sk724 av Ola Sundell och Stefan

Hagfeldt (m) och Sk731 av Ewa Thalén Finné (m) yrkas

att dieselskatten skall sänkas. En sådan åtgärd är

enligt motionärerna nödvändig för att svensk

åkerinäring skall bli konkurrenskraftig och för att

rädda arbetstillfällena inom landet. En

skattesänkning skulle också få utländska åkare att

tanka ren diesel i Sverige, vilket i sin tur leder

till positiva effekter på miljön.

I motion Sk1029 (yrkande 1) av Christel Anderberg

(m) begärs att åkerinäringens skatte- och

avgiftssystem skall ses över i syfte att sänka

näringens kostnader till en internationellt

konkurrenskraftig nivå.

I motion MJ841 (yrkande 5) av Harald Nordlund och

Lennart Kollmats (fp) begärs ett uttalande om att

regeringen bör verka för att införa en för EU

gemensam kilometerskatt på lastbilstrafik.

I motion Sk1008 av Jarl Lander och Anita Jönsson

(s) begärs att Sverige skall vidta åtgärder för att

åstadkomma konkurrensneutralitet på bussområdet.

Motionärerna anser att Sverige bör gå i spetsen för

att införa ett gemensamt vägavgiftssystem för

busstrafiken inom EU motsvarande det s.k.

Eurovinjettsystem som gäller för lastbilstrafiken. I

dag har utländska bussföretag som trafikerar Sverige

generösare villkor än svenska bussföretag som

trafikerar andra europeiska länder eftersom Sverige

varken tar ut vägskatter, vägtrafikavgift eller

vägmoms.

Utskottets ställningstagande

Utskottet konstaterar att regeringen på olika sätt

har uppmärksammat åkerinäringens

konkurrenssituation, bl.a. genom det transport- och

näringspolitiska program för svensk åkerinäring som

presenterades förra våren och det arbete med olika

åtgärder i detta program som nu pågår i samarbete

mellan representanter för branschen och regeringen.

Programmet innefattar planerade åtgärder på kortare

och längre sikt inom bl.a. skatteområdet, kontroll

av yrkesmässig trafik, kvalitetssäkring och

kompetensutveckling. Vidare kommer frågor som rör

den yrkesmässiga trafiken att tas upp av den utred-

ning som regeringen skall tillsätta med uppgift att

öka miljörelateringen i skattesystemet. Avsikten är

att genomföra en analys av de sammantagna effekterna

av alla vägrelaterade skatter, dvs. hänsyn skall

också tas till verkningarna av fordonsskatter m.m.

Målsättningen är att öka trafikbeskattningens

samlade miljöstyrning och att vägtrafiken därmed

skall betala sina samhällsekonomiska kostnader. I

utredningen skall också frågan om en framtida har-

monisering av drivmedelsskatterna tas upp. För den

yrkesmässiga trafikens del skall förhållandena i

våra grannländer beaktas. Även frågan om att ersätta

dagens vägavgifter med en reformerad kilometerskatt

bör enligt regeringens uttalanden i

budgetpropositionen för år 2001 tas upp under utred-

ningsarbetet. Mot bakgrund av det omfattande och

grundläggande utredningsarbete som planeras anser

utskottet att det inte finns anledning till något

tillkännagivande till regeringen av det slag som

efterlyses i motionerna. Motionerna avstyrks.

Biobränslen

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår motionsyrkanden om

beskattning av biobränslen och biodrivmedel

och om en strategi för s.k.

pilotprojektsdispenser samt yrkanden om att

fler producenter av bl.a. etanol skall medges

skattebefrielse och att skattelättnader skall

medges även efter 2003 då nuvarande dispenser

löper ut.

Jämför reservationerna 16 (m), 17 (v), 18

(kd), 19 (c) och särskilt yttrande 3 (mp).

Gällande bestämmelser

I dag gäller full skattebefrielse för användning av

biobränslen för andra ändamål än drift av

motordrivna fordon. Dit räknas vanliga trädbränslen

(t.ex. ved, bark, flis, spån) men även energiskog

(sälg, asp), ettåriga grödor och vissa biprodukter

från industrin (med undantag av råtallolja från

massaindustrin, som beskattas på ett särskilt sätt i

syfte att minimera de negativa effekterna som

energibeskattningen indirekt haft för den kemiska

förädlingsindustrins råvaruinköp).

Beskattning av fordonsbränslen regleras av det

s.k. mineraloljedirektivet (rådets direktiv

92/81/EEG om harmonisering av strukturerna för

punkt-skatter på mineraloljor). Av direktivet följer

att vissa minimiskattenivåer måste iakttas vad

gäller beskattningen av samtliga fordonsbränslen,

dvs. såväl fossila som förnyelsebara drivmedel.

Skatten skall i fråga om biodrivmedel betalas med de

skattebelopp som gäller för motsvarande

mineraloljeprodukt, vanligen dieselolja eller

bensin.

Mineraloljedirektivet (art. 8.2) ger dock

medlemsstaterna möjlighet att medge skattelättnader

för bränslen som används i försöksverksamhet inom

ramen för pilotprojekt som syftar till att utveckla

mer miljövänliga bränslen. Regeringen har under åren

1995-1998 med stöd av energiskattelagens

bestämmelser om pilotprojekt (2 kap. 12 § LSE)

beviljat ett tjugotal företag, däribland Agroetanol

AB, skattenedsättning för vissa biodrivmedel (främst

etanol och rapsmetylester, RME). Nuvarande dispenser

gäller som längst t.o.m. utgången av år 2003.

Biogas är befriat från energi- och koldioxidskatt

(2 kap. 11 § första stycket 1 LSE) med stöd av ett

rådsbeslut inom EU (art. 8.4 mineraloljedirektivet)

för biologiskt framställd metan. I annat fall skulle

metanet ha beskattats som naturgas. I Sverige har

detta tolkats som att också biogas som drivmedel kan

skattebefrias.

I direktiv 98/70/EG om kvaliteten på bensin och

dieselbränslen (Auto/oildirektivet) begränsas

inblandning av etanol i bensin till en volymhalt om

högst 5 %. Direktivet innebär inte något hinder mot

fortsatt användning av E 85 (85 % etanol och

återstoden främst bensin); inte heller påverkas

möjligheterna att använda ren etanol i bussar i

kollektivtrafik. Bestämmelserna i direktivet

tillämpas i medlemsstaterna fr.o.m. den 1 januari

2000. Direktivet har genomförts i svensk

lagstiftning genom ändringar i miljöbalken (prop.

1999/2000:9, bet. 1999/2000:SkU11). I samband med

riksdagsbehandlingen föreslog utskottet bl.a. att

regeringen i avvaktan på att Auto/oil-programmets

andra del slutförts bör pröva möjligheten att av

kommissionen få dispens från direktivets

bestämmelser om högsta tillåtna volymhalt etanol i

bensin. Detta blev också riksdagens beslut (rskr.

1999/2000:110).

Motioner

I motionerna Sk1027 av Catharina Elmsäter-Svärd (m)

yrkande 1, Sk1014 av Harald Nordlund (fp) och Sk701

av Ingegerd Saarinen (mp) begärs tillkännagivanden

om att energiskattelagen skall ändras så att

drivmedel och bränslen producerade ur

koldioxidneutral råvara ej belastas med

koldioxidskatt.

I motion Sk776 av Gudrun Schyman m.fl. (v) begärs

att regeringen skall utreda förutsättningarna för

att ändra energiskattelagen så att förnybara driv-

medel inte missgynnas (yrkande 1). I motionen

framställs också yrkande om att regeringen skall

återkomma med ett förslag om att nuvarande undantag

från energi- och koldioxidskatt för biogas skall

vidgas till att gälla all biogas, dvs. omfatta all

metan som framställs ur biologisk råvara (yrkande

4).

I motion Sk1027 yrkande 4 av Catharina Elmsäter-

Svärd (m) begärs att energiskattelagens bestämmelse

rörande undantag från energi- och koldioxidskatt

såvitt avser biogas får en ny lydelse som inte

gynnar en specifik produkt tillverkad med en

specifik process. Samma yrkande framställs i motion

Sk700 av Ingegerd Saarinen (mp).

I motionerna Sk1027 yrkande 5 av Catharina

Elmsäter-Svärd (m) och Sk684 av Ingegerd Saarinen

(mp) begärs ett tillkännagivande om behovet av en

strategi för hur instrumentet pilotprojektsdispenser

skall användas i framtiden och tydliga kriterier för

bedömningen av ansökningarna.

I motion T212 av Johnny Gylling m.fl. (kd) yrkande

15 framhålls vikten av att skatter på förnyelsebara

bränslen inte utformas så att de hindrar utveck-

lingen av alternativa bränslen. Ökad låginblandning

av etanol kan klaras utan modifieringar i befintliga

motorer och skapar en omedelbar marknad för inhemsk

produktion i stor skala. Utvecklingen måste drivas i

en riktning som ökar aktörernas möjlighet att arbeta

med god framförhållning. Staten måste medverka till

att stimulera marknaden på det området, och ett

uttalat mål bör vara att minst hälften av alla bilar

drivs med annat än fossila bränslen år 2010.

I motion MJ845 av Lars Gustafsson m.fl. (kd)

begärs ett riksdagsuttalande om att den inhemska

produktionen av etanol skall skattebefrias även

efter år 2004 (yrkande 4). Vidare begärs

tillkännagivanden dels om att antalet projekt som

beviljas skattelättnad inte skall begränsas på det

sätt som nu sker eftersom det bl.a. hindrar

utvecklingen av nya produkter och utbyggnaden av

servicenät för alternativa bränslen (yrkande 5),

dels om behovet av att skapa en större differens

mellan miljövänliga och miljöförstörande

bränslealternativ. Fossila bränslen bör fasas ut och

på sikt beläggas med högre koldioxidskatt efterhand

som miljöanpassade alternativ kan erbjudas (yrkande

6).

I motion Sk671 av Tuve Skånberg och Magda Ayoub

(kd) föreslås att biobränslen skall befrias från

skatt under relativt lång introduktionstid (yrkande

1) samt att ett fullskaleförsök med skattebefriade

biodrivmedel bör genomföras i Skåne (yrkande 2).

I motion MJ711 yrkande 32 av Lennart Daléus m.fl.

(c) anförs att riksdagen i ett tidigare

tillkännagivande uppmanat regeringen att lämna in en

svensk dispensansökan för att i fortsättningen kunna

blanda in mer än 5 % ersättningsbränslekomponenter

(främst etanol) i bensin. Eftersom regeringen ännu

inte lämnat i en sådan ansökan anser motionärerna

att riksdagen ånyo bör uppmana regeringen att

snarast agera i enlighet med riksdagens begäran.

Vidare anser motionärerna att fler företag måste få

möjlighet att sälja skattebefriade biodrivmedel och

att etanol och rapsmetylester (RME) skall gynnas

skattemässigt även efter år 2003. Även i motion

Sk619 av Kenneth Johansson (c) begärs att regeringen

inom ramen för den s.k. pilotprojektsbestämmelsen i

energiskattelagen skall bevilja fler producenter av

etanol skattebefrielse, givetvis under förutsättning

att projekten bedöms som seriösa och utveck-

lingsbara.

I motion MJ839 av Kerstin-Maria Stalin (mp)

yrkande 2 föreslås att alternativa fordonsbränslen

skall ges en tioårig befrielse från koldioxidskatt

och därefter en beskattning som relaterar till

kostnaden för miljöpåverkan.

Tidigare behandling av pilotprojektsdispenser

Regeringen avslog i juli 1999 ansökningar om

skattebefrielse för biodrivmedel. Skälet var att

ansökningarna motsvarade ett skattebortfall om drygt

1 miljard kronor och att det blev uppenbart att ett

genomförande av pilotprojektsprogrammet i dess

dåvarande form skulle få allvarliga statsfinansiella

konsekvenser. När det gällde etanol och RME

hänvisades också till osäkerheten om en ökad

användning av dessa bränslen skulle resultera i

någon mer betydande miljövinst.

Regeringens beslut (4 sept. 1997) rörande

Agroetanol innebär att energiskatt och

koldioxidskatt under kalenderåren 1999-2003 inte

skall tas ut för ren etanol och etanol som ingår i

en bränsleblandning som innehåller mine-

raloljeprodukter och som av Agroetanol säljs eller

förbrukas som motorbränsle eller som tillsats till

motorbränsle. Beslutet avser 50 000 kubikmeter per

kalenderår.

Statens energimyndighet följer årligen på uppdrag

av regeringen upp och utvärderar pågående

pilotprojekt avseende kostnadsutveckling och miljö-

aspekter. En sådan rapport avseende 1999

överlämnades till regeringen den 31 maj 2000.

I en debatt den 6 februari 2001 med anledning av

interpellation 2000/01:137 uppgav finansministern

att regeringen avser att utarbeta en skattestrategi

för användningen av alternativa drivmedel. Strategin

får sedan avgöra eventuella fortsatta satsningar.

Regeringens stöd i övrigt är främst inriktat på

forskning och utveckling kring flera olika

alternativa drivmedel. Sådana insatser kommer även

fortsättningsvis att finnas kvar, anförde finans-

ministern.

I betänkande 1999/2000:SkU16 avslog utskottet

motionsyrkanden med delvis liknande innehåll som nu

aktuella.

Utskottets ställningstagande

Utskottet vidhåller sin tidigare uppfattning att en

fortsatt introduktion av biobränslen för

fordonsdrift av samhällsekonomiska och

statsfinansiella skäl bör ske i den takt som är

möjlig och lämplig. Olika inslag av skattesubventio-

ner och andra subventioner på såväl EU-nivå som

nationell nivå måste vägas in i sammanhanget.

Utskottet ser positivt på att regeringen avser att

utarbeta en skattestrategi för användningen av

alternativa drivmedel och att Regeringskansliet för

närvarande ser över riktlinjerna och hanteringen av

pilotprojektsdispenserna. Regeringens

ställningstagande i dessa frågor bör enligt

utskottets mening avvaktas innan riksdagen tar

ställning till fortsatta satsningar på detta område.

I detta sammanhang vill utskottet emellertid

erinra om att biobränslena till följd av den ökade

miljörelateringen av skattesystemet får en stärkt

konkurrenskraft genom att beskattningen av fossila

bränslen ökar. I budgetpropositionen för 2001 har

regeringen också anfört att en reformering av dagens

energiskattesystem är en central del i den gröna

skatteväxling som nu inletts och att reformeringen

skall bidra till att gynna användningen av

biobränslen. Inriktningen bör således vara att någon

koldioxidskatt inte tas ut på bränslen som inte

anses ge något nettotillskott av koldioxid till

atmosfären, förutsatt att en ökad användning av det

aktuella bränslet leder till en påvisbar miljövinst.

En skattelättnad måste också vägas mot de

statsfinansiella effekterna i form av

skattebortfall. Utskottet förutsätter att regeringen

i det fortsatta arbetet beaktar de värdefulla

synpunkter som framförts i bl.a. motionerna Sk701,

Sk1027 yrkande 1 och Sk1014.

När det gäller biobränslenas roll i

energiförsörjningssystemet pågår eller planeras

olika forsknings- och utvecklingsprojekt, bl.a. av

energiskogsproduktion. Vidare satsas betydande

resurser på bioenergiområdet inom ramen för det

energipolitiska omställningsprogram som antogs 1997.

Därutöver skall nämnas att regeringen stöder

forsknings- och utvecklingsinsatser kring flera

olika alternativa drivmedel. När det gäller

utvecklingen av etanol från skogsråvara har staten

anslagit 210 miljoner för perioden 1998-2004.

Projekt bedrivs också för att sänka

produktionskostnaderna, vilket är en viktig förut-

sättning för introduktion av etanol i drivmedel i

större skala. Vidare har regeringen initierat ett

samverkansprogram med bilindustrin för att främja

utvecklingen av mer miljöanpassade fordon. Staten

har för detta ändamål avsatt 500 miljoner kronor

under en sexårsperiod. Utskottet kan således kon-

statera att betydande satsningar görs för att

stimulera utvecklingen av förnyelsebara energislag.

Slutligen vill utskottet peka på att om förslaget

till ett nytt energibeskattningsdirektiv antas,

skulle alla differentieringar på drivmedel utifrån

användningsområde eller bränslekvalitet vara

tillåtna, under förutsättning att skattesatsen

alltid ligger över miniminivån på bränslet och att

differentieringarna inte strider mot EU:s

statsstödsregler. Fortsatta diskussioner om

förslaget kommer att föras under det svenska

ordförandeskapet.

Frågan om ökad etanolinblandning i bensin bereds

fortfarande inom Regeringskansliet. Utskottet finner

det inte påkallat med något nytt tillkännagivande

till regeringen.

Sammanfattningsvis anser utskottet mot bakgrund av

det anförda att nu aktuella motionsyrkanden bör

avslås.

Differentierad drivmedels- och

fordonsskatt

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår förslag om att utreda frågan

om differentierad skatt på fordon och

fordonsbränsle.

Motioner

I motionerna Sk770 av Jan Erik Ågren och Dan

Kihlström (kd) och Sk771 av Erling Wälivaara och

Gunilla Tjernberg (kd) yrkas att regeringen hos

riksdagen begär en utredning med uppgift att

utarbeta förslag till differentierad skatt på

drivmedel som gynnar boende i glesbygd.

I motion Sk659 av Kenneth Johansson och Eskil

Erlandsson (c) begärs att regeringen tillsätter en

utredning med uppgift att utreda frågan om

differentierad fordonsskatt till förmån för boende i

glesbygd.

Utskottets ställningstagande

Motioner om regional differentiering av skatten på

fordonsbränslen har behandlats av utskottet vid ett

flertal tillfällen, senast i betänkande

1999/2000:SkU16. Utskottet avslog yrkandena med

hänsyn till att ett sådant system som motionärerna

efterlyser skulle medföra stora administrativa

svårigheter och problem ur kontrollsynpunkt samt

snedvrida konkurrensen och ge upphov till

gränshandel. Utskottet har inte ändrat uppfattning i

frågan och avstyrker därför motionerna Sk770 och

Sk771.

Fordonsskatten på personbilar som ägs av boende i

vissa glesbygdsområden är nedsatt sedan år 1980.

Utskottet vidhåller sitt tidigare ställningstagande

att nedsättningen av fordonsskatten för

personbilsägare i vissa glesbygdsområden bör

behållas och uppgå till samma belopp som nu gäller,

dvs. 384 kr/år. Utskottet noterar också att frågan

om fordonsskatten i glesbygdsområden varit föremål

för överväganden i Trafikbeskattningsutredningen

(TBU). TBU föreslog inte någon ändring av nuvarande

bestämmelser. Vidare kommer regeringen inom kort att

tillsätta en utredning som skall se över de samman-

tagna effekterna av alla vägrelaterade skatter, dvs.

också verkningarna av fordonsskatter. Utskottet

avstyrker med det anförda även motion Sk659.

Fordonsskatt

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår motionsyrkanden om slopad

fordonsskatt för veteranfordon (traktorer,

hus- och släpvagnar), slopad vägavgift på

tunga veteranfordon och översyn av

fordonsskatterna.

Jämför reservationerna 20 (m), 21 (fp) och

särskilt yttrande 4 (kd).

Motioner

I motion Sk324 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) yrkande

16 begärs att regeringen återkommer till riksdagen

med förslag om hur fordonsskatterna kan användas för

att underlätta ett mer miljövänligt

transportväsende.

I motion Sk664 av Per-Richard Molén m.fl. (m)

begärs ett tillkännagivande om att avskaffa

vägavgiften på tunga veteranfordon.

I motion Sk1009 av Carl G Nilsson och Ingvar

Eriksson (m) yrkas att riksdagen skall besluta om

att slopa fordonsskatten för veterantraktorer.

I motion T212 (yrkande 16) av Johnny Gylling m.fl.

(kd) begärs att regeringens förslag om höjd

fordonsskatt på äldre dieseldrivna personbilar skall

avvaktas till dess att den aviserade översynen av

vägtrafikrelaterade skatter är slutförd. I motionen

(yrkande 17) begärs förslag om slopad fordonsskatt

och vägavgift för veteranlastbilar i enlighet med

Trafikbeskattningsutredningens förslag.

I motion Sk645 av Mikael Oscarsson (kd) begärs en

översyn av fordonsskatten på dieseldrivna

personbilar. Motionären anser att skillnaden i

beskattning mellan äldre och nyare dieselbilar skall

jämnas ut.

I motion Sk720 av Sven Bergström m.fl. (c, mp)

begärs att fordonsskatten avskaffas för traktorer,

hus- och släpvagnar som är 30 år eller äldre samt

att tunga veteranfordon skall befrias från

vägavgifter.

I motion Sk1011 av Martin Nilsson (s) anförs att

miljörelateringen av skattesystemet måste bli

tydligare. Höga bensinpriser stimulerar till bilar

med lägre bränslekonsumtion men också fordonsskatten

måste ses över, anser motionären.

Bränslekonsumtionen måste bli den styrande faktorn

när det gäller miljöklassindelning och fordonsskatt.

I motion Sk722 av Jarl Lander (s) föreslås ett

fordonsskattesystem för bussar som är differentierat

utifrån mängden avgasutsläpp (yrkande 1). Diffe-

rentieringen bör enligt motionären grunda sig på de

miljöklasser för motorer till tunga fordon som finns

inom EU, det s.k. euroklassystemet. Ett lämpligt

tillfälle att utreda frågan är i samband med den

översyn av trafikrelaterade skatter som regeringen

aviserat och som just syftar till att öka

miljöstyrningen av vägtrafikbeskattningen (yrkande

2).

Utskottets ställningstagande

Motorcyklar, personbilar, lastbilar och bussar som

enligt bilregistret är av en årsmodell som är 30 år

eller äldre undantogs från skatteplikt den 1 januari

1985. Skälet var att göra det lättare att inneha

veteranfordon av berörda slag. Befrielsen avsåg

ursprungligen fordon av 1950 års modell eller äldre.

Den 1 juli 1994 infördes en rullande 30-årsgräns

(prop. 1993/94:181, bet. 1993/94:SkU27).

När det gäller den utvidgning av skattebefrielsen

som föreslås i motionerna Sk1009 och Sk720 vill

utskottet framhålla att avsikten med

skattebefrielsen för vissa veteranfordon inte har

varit att uppställa någon allmän regel om befrielse

från fordonsskatt för fordon som är 30 år eller

äldre. Motionsyrkanden om en utvidgning av

skattebefrielsen till traktorer, husvagnar och släp-

vagnar avslogs mot denna bakgrund redan i samband

med införandet av en rullande 30-årsgräns. Utskottet

har också under senare år avstyrkt förslag om en

skattebefrielse för äldre traktorer (bet.

1996/97:SkU16, 1997/98:

SkU18, 1999/2000:SkU16 och 2000/01:SkU1).

Utskottet vidhåller denna uppfattning och

avstyrker därmed motionsyrkandena om att utvidga

skattebefrielsen.

Fr.o.m. den 1 januari 2001 avskaffades

skattebefrielsen för veteranlastbilar eftersom den

var för generellt utformad för att vara förenlig med

EU:s direktiv på området. I stället infördes

bestämmelser om att lastbilar som är av en årsmodell

som är trettio år eller äldre skall befrias från

fordonsskatt om fordonen inte är vägavgiftspliktiga

samt från vägavgift under förutsättning att de inte

används i yrkesmässig trafik (prop. 2000/01:31, bet.

2000/01:SkU11). Motionerna Sk664, T212 yrkande 17

och Sk720 delvis är enligt utskottets mening

tillgodosedda genom de lagändringar som nyligen

vidtagits. Motionerna avstyrks därför.

Fordonsskatten för dieseldrivna personbilar av

1993 års modell och äldre har fr.o.m. den 1 januari

2001 höjts till samma nivå som gäller för nyare

dieseldrivna personbilar. Den återstående

försäljningsskatten på lätta lastbilar och bussar

samt motorcyklar har avskaffats fr.o.m. den 20

september år 2000 (bet. 2000/01:FiU1, SkU1y). Motion

Sk645 får därmed i allt väsentligt anses

tillgodosedd och avstyrks därmed. Även yrkande 16 i

motion T212 avstyrks.

I budgetpropositionen för år 2001 aviseras att en

utredning kommer att tillsättas med uppgift att öka

miljörelateringen av vägtrafikbeskattningen.

Avsikten är att genomföra en analys av de

sammantagna effekterna av alla vägrelaterade

skatter, dvs. hänsyn skall också tas till

verkningarna av fordonsskatter m.m. Målsättningen är

att öka trafikbeskattningens samlade miljöstyrning

och att vägtrafiken därmed skall betala sina

samhällsekonomiska kostnader. Utskottet konstaterar

således att ett noggrant utredningsarbete planeras

som bl.a. skall ta ställning till sådana aspekter

som förs fram i motion Sk324. Med hänsyn härtill

anser utskottet att något tillkännagivande till

regeringen med anledning av motionen inte behövs.

Motionen avstyrks.

Fordonskatten på tunga dieseldrivna bussar höjdes

den 1 januari 2000 och skatten viktdifferentieras på

samma sätt som redan sker för tunga lastbilar,

vilket innebär att bussarna indelas i olika

skatteklasser beroende på vikt och antalet axlar

(bet. 1999/2000:FiU1, SkU1y). Utskottet är inte

berett att föreslå någon ändring när det gäller

fordonsskatten på bussar och avstyrker därmed även

motion Sk722.

Miljöskatt på flyg

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår motionsyrkanden om

miljöskatt på flygbränsle som används i

kommersiell trafik och på bränsle som används

för privat nöjesflygning.

Jämför reservationerna 22 (v), 23 (mp) och särskilt

yttrande 5 (v)

Gällande bestämmelser, m.m.

Mineraloljedirektivet (92/81/EEG) innehåller ett

antal tvingande respektive fakultativa undantag från

beskattning, bl.a. avseende flygbränsle för yrkes-

mässig trafik och för yrkesmässig sjöfart på inre

vattenvägar. Enligt mineraloljedirektivet skall

flygbränsle som används i kommersiell trafik

undantas från skatt. (Denna bestämmelse är

tvingande.) Artikel 8.4 i direktivet ger också

medlemsstaterna en möjlighet att skattebefria

bränsle som används för privat nöjesflygning, vilket

bl.a. Sverige utnyttjat.

Under åren 1989-1996 beskattades inrikes

flygtrafik i Sverige (lagen om miljöskatt på inrikes

flygtrafik). Skatten infördes för att minska flygets

utsläpp av kolväten och kväveoxider. Senare

utvidgades skatten till att också omfatta

flygbränsle. Skattskyldig var flygplanets ägare.

Systemet med miljöskatt på luftfart avvecklades på

grund av att skatten inte var förenlig med

gemenskapslagstiftningen, dvs.

mineraloljedirektivet.

I kommissionens förslag till direktiv om en

omstrukturering av gemenskapens regler för

beskattning av energiprodukter KOM (97) 30 skall

kommersiellt flygbränsle undantas från beskattning

så länge sådana produkter är undantagna från

beskattning enligt internationella åtaganden.

Undantaget kan begränsas till jetbränsle

(flygfotogen). Dessutom behöver undantaget inte

tillämpas inom medlemsstaten och inte heller mellan

två medlemsstater om bilateralt avtal har slutits.

Minimiskattenivån behöver i sådant fall inte

respekteras. (Som tidigare anförts har man inom EU

ännu inte lyckats nå en överenskommelse rörande

direktivet.)

Den 2 mars 2000 presenterade kommissionen i ett

meddelande till bl.a. rådet och Europaparlamentet

resultaten från en oberoende studie om vilka

effekter en skatt på kommersiellt flyg kan komma att

få (Beskattning av bränsle för luftfartyg KOM (2000)

110 slutlig).

Kommissionen anser att dess förslag om att tillåta

medlemsstaterna att på frivillig basis beskatta

bränsle som används för inrikesflygningar eller,

genom bilaterala överenskommelser, för flygningar

inom gemenskapen samt att internationellt arbeta för

att en sådan skatt införs globalt är berättigat och

bör antas.

Resultaten från undersökningen bekräftar också,

menar kommissionen, vad kommissionen tidigare kommit

fram till i denna fråga, nämligen att det av

huvudsakligen ekonomiska skäl varken skulle vara

görligt eller önskvärt för gemenskapen i dess helhet

att i dagsläget införa skatt på bränsle för

luftfartyg endast för EU-lufttrafikföretags

flygningar inom gemenskapen. Denna slutsats kvarstår

också mot bakgrund av andra undersökningsresultat

som visar att effekterna på miljön av en sådan

ensidig åtgärd skulle bli väsentligt mindre

omfattande än om alla flygningar, dvs. såväl inom

som utom gemenskapen, skulle omfattas av skatten.

Kommissionen rekommenderar medlemsstaterna att i

nära samarbete med kommissionen och inom ramen för

ICAO (International Civil Aviation Organisation)

intensifierar arbetet för att skatt på flygbränsle

eller andra instrument med liknande verkan skall

införas globalt. Särskilt angeläget är detta under

upptakten till ICAO:s 33:e församling, som skall äga

rum hösten 2001.

Motioner

I motionerna T641 av Stig Eriksson m.fl. (v) och

Sk641 av Per Lager m.fl. (mp) tas frågan om

miljöbeskattning av flygtrafik upp.

Motionärerna bakom motion T641 anför att

Chicagokonventionen om bilaterala luftfartsavtal

måste omförhandlas för att möjliggöra en beskattning

av flygbränsle. Sverige bör därför som enskild stat

och via EU driva frågan om beskattning av

flygtrafiken i ICAO (yrkande 3). Riksdagen bör göra

ett uttalande om att flyget skall beskattas så att

prisnivån för flygresor leder till att de nationella

miljömålen och de transportpolitiska målen nås

(yrkande 4). Vidare föreslås ett uttalande om att

regeringen bör initiera och driva förslag om

gemensamma miljöskatter på flyget inom EU. Den

gemensamma skatten skall ligga på en miniminivå som

ger enskilda medlemsstater möjlighet att gå längre

och införa högre skatter (yrkande 5). Regeringen bör

också, menar motionärerna, årligen redogöra för

riksdagen om hur frågan om gemensamma miljöskatter

på flyget drivs i EU (yrkande 6) samt återkomma till

riksdagen med förslag om skatt på flygfotogen och

flygbensin för det privata nöjesflyget, dvs. ta bort

det nuvarande undantaget för privatflyget (yrkande

8).

I motion Sk641 begärs att regeringen skall utreda

frågan om att införa miljöskatter på flygtransporter

(yrkande 1). Enligt motionärerna är det orimligt att

flyget som enda transportslag går fri från

beskattning. Flyget måste ta sitt miljöansvar och

det är hög tid att utsläppen från flygtrafik

beskattas. För att detta ska bli möjligt måste

regeringen aktivt driva frågan i EU och i inter-

nationella organ, t.ex. ICAO, om ett införande av en

miljörelaterad skatt på flygbränsle och/eller

flygresor (yrkande 2).

Utskottets ställningstagande

I likhet med motionärerna anser utskottet att en

viktig princip för att styra mot miljömålen är att

samtliga transportslag så långt som möjligt bär sina

samhällsekonomiska kostnader. Det är dock viktigt

att de styrmedel som används får avsedda positiva

effekter på miljön utan att det leder till

konkurrenssnedvridningar nationellt eller

internationellt. I dag bär flyget inte fullt ut sina

miljökostnader eftersom flygbränsle som används i

kommersiell lufttrafik är undantaget från skatt.

Frågan om att utsträcka punktskatterna på

mineraloljor till att också omfatta flygbränsle är

emellertid sedan en längre tid tillbaka aktuell inom

EU. Även inom ICAO har arbetet med civil luftfart

och miljö pågått ganska länge. EG-kommissionen har

föreslagit att nuvarande undantag skall bestå så

länge sådana produkter är undantagna från

beskattning enligt internationella åtaganden. Skälet

är att det av huvudsakligen ekonomiska skäl varken

skulle vara görligt eller önskvärt för gemenskapen i

dess helhet att i dagsläget införa skatt på bränsle

för luftfartyg endast för EU-lufttrafikföretags

flygningar inom gemenskapen. Även effekterna på

miljön kommer att bli jämförelsevis begränsade,

såvida inte alla flygningar till alla destinationer

beskattas. Denna inställning delas även av

Europaparlamentet. Kommissionens förslag öppnar dock

en möjlighet för de medlemsstater som så önskar att

ta ut skatt på flygbränsle som används för inhemska

flygningar eller, genom bilaterala överenskommelser,

för flygningar inom gemenskapen. Vidare

rekommenderar kommissionen medlemsstaterna att i

nära samarbete med kommissionen intensifiera sina

ansträngningar inom ramen för ICAO för att bana väg

för en internationell lösning.

Enligt utskottets mening finns det anledning att

avvakta utvecklingen när det gäller denna fråga.

Det skall också tilläggas att möjligheterna att

införa olika marknadsbaserade styrmedel, främst

frågan om att etablera ett handelssystem för

utsläppsrätter, utreds inom ICAO. Såväl Sverige som

EU är pådrivande i detta arbete.

Sveriges (och andra medlemsstaters) sätt att

skattebefria bränsle som används för privat

nöjesflyg har nyligen förlängts. Utskottet finner

inte skäl att bifalla motionsyrkandet om att

avveckla detta undantag.

Då någon åtgärd från riksdagen för närvarande inte

kan anses aktuell avstyrker utskottet motionerna.

Alkohol- och tobaksbeskattning

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår motionsyrkanden om sänkta

alkoholskatter samt yrkanden om att riksdagen

skall göra uttalanden om att skattepolitiken

skall garantera ett högt pris på

alkoholdrycker, att en särskild

alkoholskadeavgift skall tas ut och att

priset på tobaksvaror skall stiga i takt med

prisutvecklingen på andra varor.

Jämför reservation 24 (m).

Gällande bestämmelser

Sveriges medlemskap i EU föranledde förändringar i

beskattningen av alkoholhaltiga drycker. Den

progressiva skatteskala som infördes 1992 har

ersatts av en i princip proportionell beskattning

efter alkoholhalt.

I förhandlingarna om medlemskap i EU fick Sverige

en treårig övergångsperiod (t.o.m. den 1 januari

1998) under vilken en reducerad skattesats skulle få

tillämpas för öl med en alkoholhalt som inte

överstiger 3,5 volymprocent. I syfte att förstärka

stimulansen för en övergång till alkoholsvagare

drycker och motverka den ökande gränshandeln

genomfördes dock en omläggning till en enhetlig

(lägre) skatt på öl redan den 1 januari 1997.

Samtidigt höjdes alkoholgränsen för nollbeskattat öl

från 2,25 volymprocent till den övre gränsen inom EU

för tillämpning av reducerade skatter på öl, dvs.

2,8 volymprocent. För att uppnå en oförändrad

konsumtionsvolym av ren alkohol höjdes också skatten

på sprit med 2 % (prop. 1996/97:1, bet. FiU1).

Skattesatsen på öl över 2,8 volymprocent är 1,47

kr för varje volymprocent alkohol och liter. Vid en

alkoholhalt på 5 % är skatten 7,35 kr/liter (snittet

för samtliga EU-länder är 3,74 kr/liter).

Skatten på lättvin tas ut i "trappsteg" och uppgår

till 27,20 kr/liter för vin över 8,5 upp till 15

volymprocent (ca 4 gånger högre än genomsnittet inom

EU).

Skatten på 70 centiliter starksprit är ca 140 kr

(ca 3 gånger högre än genomsnittet inom EU).

Den 1 augusti 1998 sänktes styckeskatten på

cigaretter från 85 öre till 20 öre. Samtidigt höjdes

den del av skatten som är relaterad till

detaljhandelspriset från 17,8 % till 39,2 %. För

skatten på cigaretter innebär det en sänkning med

14 %. Systemet för automatisk uppräkning av

punktskatterna på alkohol och tobak har slopats

eftersom en automatisk uppräkning inte föregås av

någon prövning från lämplighetssynpunkt (prop.

1997/98:150, bet. 1997/98:FiU20). Det ansågs

lämpligare att skattesatserna i stället omprövas i

vanlig ordning med lämpliga mellanrum och avvägs med

hänsyn även till andra omständigheter än

förändringarna i penningvärdet.

Den 1 juli 1998 trädde lagen (1998:506) om

punktskattekontroll av transporter m.m. av alkohol-

och tobaksvaror och mineraloljeprodukter i kraft.

Den nya lagen har gett tullen utökade befogenheter

att kontrollera yrkesmässiga vägtransporter av

sådana varor. Tullmyndigheterna har också getts

befogenhet att undersöka om postförsändelser

(kommersiella och privata) från andra EU-länder

innehåller alkohol- eller tobaksvaror.

Den 1 januari 2001 trädde en ny lag om straff för

smuggling i kraft. Som ett led i kampen mot den

grova brottsligheten innehåller lagen en särskild

straffskala för grov olovlig befattning med

smuggelgods.

Motioner

I motion Sk1015 av Göran Magnusson m.fl. (s)

framhålls att priset på alkoholdrycker är ett av de

viktigaste instrumenten för att begränsa

konsumtionen och därmed alkoholskadorna. Det är

därför, menar motionärerna, nödvändigt med en

strategisk alkoholpolitik där skattesänkningar inte

är ett alternativ (yrkande 1). Enligt WHO:s European

Alcohol Action Plan bör länderna utveckla en

skattepolitik som garanterar ett högt realpris på

alkohol. Motionärerna anser att Sverige i

Europasamarbetet skall verka för en implementering

av denna plan och stimulera andra länder att också

utnyttja skatten som en konsumtionsdämpande faktor

(yrkande 2).

I motion So300 av Chris Heister m.fl. (m) begärs

en sänkning av alkoholskatterna för att motverka

gränshandel och illegal handel med vin, sprit och öl

samt för att rädda den inhemska bryggerinäringen

(yrkande 18).

Även i motionerna Sk674 av Leif Carlson och Nils

Fredrik Aurelius (m) och Sk732 (yrkande 6) av Anne-

Katrine Dunker och Patrik Norinder (m) begärs

tillkännagivanden om sänkta alkoholskatter.

Motionärerna bakom motion Sk674 begär en fortsatt

anpassning av den svenska ölskatten så att

likvärdiga konkurrensvillkor gentemot omvärlden

uppnås, och motionärerna bakom Sk732 anser att de

nuvarande höga skatterna på öl och andra alko-

holdrycker gynnar handeln med svartsprit till men

för bl.a. restaurangnäringen.

I motion Sk774 av Annelie Enochson och Fanny

Rizell (kd) föreslås att en särskild

alkoholskadeavgift skall tas ut på

alkoholhanteringen och placeras i en särskild fond

(alkoholskadefond). Avgiften skall tas ut i

producent-, detaljist- och konsumentledet. Fondens

medel bör kunna bidra till att finansiera de

alkoholrelaterade skadorna inom sjukvård,

polisväsende och kriminalvård.

I motion So335 av Thomas Julin m.fl. (mp) begärs

ett tillkännagivande om vikten av att regeringen

följer prisutvecklingen på tobaksvaror och genom

reglering av tobaksskatten ser till att priset

åtminstone stiger i takt med övrig prisutveckling

(yrkande 2).

Övrigt

Regeringen har i den nationella handlingsplanen för

att förebygga alkoholskador (prop. 2000/01:20)

föreslagit åtgärder för att Sverige

fortsättningsvis, även vid höjda införselkvoter,

skall kunna behålla målet om att begränsa alkoholens

skadeverkningar och verka för att minska den totala

alkoholkonsumtionen. Regeringen gör bedömningen att

de svenska alkoholskatterna på spritdrycker, vin och

starköl kommer att behöva ses över på sikt, och det

framgår att regeringen har för avsikt att senare i

en särskild proposition återkomma till frågan om de

skattejusteringar som behövs.

I sitt yttrande till finansutskottet över

skattefrågorna i budgetpropositionen för 2001

(2000/01:SkU1y) uttalade utskottet att det då inte

var aktuellt att genomföra några förändringar av

alkoholskattesatserna och avstyrkte motionsyrkanden

om att sänka skattesatserna till dansk nivå.

Utskottets ställningstagande

Sverige för sedan en lång tid tillbaka en restriktiv

alkoholpolitik som syftar till att begränsa

alkoholens skadeverkningar genom en minskad

totalkonsumtion. Detta sker främst genom en

kombination av höga skatter och restriktioner som på

olika sätt begränsar tillgängligheten samt

information, opinionsbildning och

behandlingsinsatser. Som utskottet tidigare anfört

finns det inte något skäl att minska ambitionerna

med den svenska alkoholpolitiken därför att man i

några medlemsländer inom EU har en annan syn på

dessa frågor. En annan sak är att förutsättningarna

för att driva den svenska alkoholpolitiken har

ändrats genom medlemskapet i EU och den ökade

internationella rörligheten. Prioriteringar måste

därför göras till de områden där insatserna ger

störst effekt. En strävan att hålla fast vid de mest

verkningsfulla alkoholpolitiska medlen så länge de

har effekt och ta bort sådana restriktioner som

bedöms ha mindre alkoholpolitisk betydelse och som

ifrågasätts ur EG-rättslig synpunkt var också

regeringens utgångspunkt för de förslag som lades

fram i proposition 1998/99:134 Vissa alkoholfrågor

och som riksdagen ställde sig bakom hösten 1999.

Utskottet vidhåller sin tidigare inställning att ett

av de viktigaste alkoholpolitiska medlen fortfarande

är prispolitiken.

Utskottet vill framhålla att Sverige för

närvarande är mitt inne i en fas av successiva

höjningar av tillåtna införselkvoter av alkohol- och

tobaksvaror. Regeringen har tidigare aviserat att

den avser att återkomma till riksdagen med förslag

till åtgärder på skatteområdet. Den närmare

inriktningen av dessa åtgärder hänger samman med

regeringens bedömning av budgetläget liksom givetvis

de alkoholpolitiska ambitionerna. Utskottet anser

att regeringens ställningstagande bör avvaktas.

I likhet med motionärerna anser utskottet att det

är angeläget att motarbeta illegal införsel av

alkoholdrycker. Detta är också en prioriterad

uppgift för tullen som genom införandet av

punktskattekontrollagen också fick bättre

möjligheter till kontroll av transporter av

punktskattepliktiga varor samt bättre

sanktionsmöjligheter. Alkoholdrycker och tobaksvaror

som förs in av resande för privat bruk kan

omhändertas av tullen, om det finns en påtaglig risk

att den skattskyldige inte kommer att betala

skatten. Riksskatteverket och Tullverket har begärt

att lagstiftningen på området ändras i syfte att

förbättra skatteförvaltningens och tullens

möjligheter att bekämpa privatinförsel i

kommersiellt syfte. Inom Finansdepartementet utreds

för närvarande om det är möjligt att införa

strängare straffrättsliga sanktioner mot

skatteundandragande på punktskatteområdet. Målet är

att bestämmelser om nya kontrollåtgärder och

strängare straffrättsliga sanktioner skall kunna

träda i kraft nästa år. Olovlig försäljning och

tillverkning av alkoholdrycker kan straffas med

böter eller fängelse. Det straffbelagda området har

utvidgats till att omfatta även förvärv och innehav

av olovligt tillverkad sprit eller spritdrycker.

Vidare har en ny lag om straff för smuggling nyligen

trätt i kraft. Lagen gör det möjligt att redan på

planeringsstadiet ingripa mot grov smuggling av

alkohol.

Slutligen vill utskottet i detta sammanhang nämna

att det inte bara är länder som Sverige med höga

skatter som drabbas av problem med skatte-

undandraganden genom bedrägerier inom

suspensionsordningen eller inom

transiteringssystemen. I stor utsträckning rör det

sig om ett problem för hela unionen. Åtgärder i

syfte att motverka eller förhindra undandraganden av

punktskatter har också haft hög prioritet inom EU de

senaste åren.

Med det anförda avstyrker utskottet motionerna

Sk674, Sk732 och So300 om sänkt skatt på alkohol.

Utskottet anser att motion Sk1015 i allt väsentligt

är tillgodosedd och avstyrker därmed motionen.

När det gäller yrkandet i motion Sk774 om en

särskild avgift på alkoholdrycker för att finansiera

bl.a. hälso- och sjukvårdens kostnader för alko-

holrelaterade skador skall erinras om att utskottet

tidigare i olika sammanhang tagit avstånd från

specialdestinerade skatter med motiveringen att de

verksamheter som motionärerna vill gynna bör

underställas en normal budgetprövning. Utskottet

finner inte skäl att göra någon annan bedömning med

anledning av nu aktuellt yrkande. Motionen avstyrks.

Utskottet utgår från att regeringen följer

utvecklingen av tobakskonsumtionen och priset på

tobaksvaror samt vidtar de åtgärder som efter vunna

erfarenheter kan visa sig vara motiverade såväl från

folkhälsosynpunkt som från fiskal synpunkt, utan

något särskilt tillkännagivande härom från riks-

dagens sida. Det anförda innebär att även motion

So335 avstyrks.

Införsel av alkohol

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår motionsyrkanden om ökade

införselkvoter kombinerat med sänkta skatter

på sprit, vin och starköl, om att tillåta

privatimport av alkoholdrycker och

försäljning av taxfree- varor vid hemkomsten

från resa till tredje land samt förslag om

ändringar i införsellagens bestämmelser om

lättvin och starkvin.

Jämför reservation 25 (m).

Gällande bestämmelser

Enligt rådets direktiv 92/12/EEG, det s.k.

cirkulationsdirektivet, får den som reser mellan EU-

länder medföra minst 10 liter sprit, 20 liter

starkvin, 90 liter vin, 110 liter öl samt 800

cigaretter, 400 cigariller, 200 cigarrer och 1 kilo

röktobak utan att betala skatt i införsellandet om

varorna inköpts beskattade i en annan EU-stat och är

avsedda för privat konsumtion.

Den 30 juni 2000 beslutade rådet, i enlighet med

kommissionens förslag och med vad som tidigare

underhand överenskommits mellan Sverige och

kommissionen, att Sverige, i likhet med Danmark och

Finland, får fortsätta att t.o.m. den 31 december

2003 ha regler som avviker från cirkulationsdirekti-

vet och skall under tiden fram till detta datum

successivt öka införselkvoterna (direktiv

2000/44/EG). Riksdagen har i enlighet härmed

beslutat om ökade kvoter för privatinförsel av vin,

starköl och tobaksprodukter fr.o.m. den 1 juli 2000

(prop. 1999/2000:121, bet. 1999/2000:SkU23, rskr.

247).

Vidare har riksdagen i samband med behandlingen av

budgetpropositionen för år 2001 beslutat att den

mängd vin och öl som en resande kan föra in till

Sverige från ett annat EU-land utan att skatt skall

betalas i Sverige skall höjas från den 1 januari

2001. Sedan årsskiftet kan en resande föra in 6

liter starkvin, 26 liter vin och 32 liter starköl

utan att svensk skatt skall betalas. Kvoten för

sprit ligger kvar på 1 liter.

Den 1 juli 1999 upphörde den skattefria

försäljningen (den s.k. taxfree- försäljningen) inom

EU. Sedan detta datum kan endast alkohol- och

tobaksvaror som beskattats i ett annat medlemsland

föras in (prop. 1998/99:86, bet. 1998/99:SkU21).

Skattefria alkoholdrycker och tobaksvaror kan

fortfarande säljas till resenärer som skall resa

till tredje land (inkl. bl.a. Åland och

Kanarieöarna, som ligger utanför EG:s skatteområde)

samt föras in från sådant land till Sverige.

Införseln och de begränsningar som därvid gäller

regleras i lagen (1994:1551) om frihet från skatt

vid import, m.m.

Systembolaget har en begränsad importrätt av

spritdrycker, vin och starköl. Rätten är begränsad

till import i samband med beställningar från privat-

kunder. I övrigt är privat import av sådana varor

(dvs. direkt import från annat land av privatperson

för konsumtion i Sverige, t.ex. via postorder eller

Internet) inte tillåtet enligt nuvarande

lagstiftning.

Motioner

I motion So300 av Chris Heister m.fl. (m) yrkas att

riksdagen beslutar att distansköp av alkohol för

eget bruk från ett annat medlemsland i EU skall

tillåtas (yrkande 16). Vidare anser motionärerna att

Sverige skall delta i det europeiska samarbetets

alla delar och att det är hög tid att

alkoholpolitiken anpassas till det gränslösa Europa.

Bl.a. bör Sverige införa samma regler för

resandeinförsel som flertalet övriga EU-länder har

(yrkande 17).

I motion Sk1017 av Carl G Nilsson (m) yrkas att

nuvarande införselregler skall ändras så att det

blir möjligt att ta in vanligt vin, dvs. lättvin, på

starkvinskvoten.

I motion Sk1016 av Christer Örnfjäder m.fl. (s)

anförs att nuvarande regler för köp av taxfreevaror

skall ändras så att det blir möjligt att handla

skattefritt i Sverige vid hemkomsten från resa från

tredje land.

Utskottets ställningstagande

Frågan om att tillåta distansköp av alkoholdrycker

behandlades av utskottet hösten 1999

(1999/2000:SkU3y). Utskottet delade regeringens

bedömning att direkt försäljning av spritdrycker,

vin och starköl från annat land till privatperson i

Sverige, t.ex. via postorder eller Internet inte

skulle tillåtas (i annat fall än då försäljningen

sker genom Systembolagets försorg enligt de

särskilda rutiner som gäller för den s.k.

privatimporten). Skälet till utskottets ställ-

ningstagande var att en sådan typ av försäljning med

all sannolikhet skulle bli mycket omfattande och

därmed leda till kontrollproblem inom landet samt

undergräva detaljhandelsmonopolets legitimitet.

Utskottet vidhåller denna inställning och avstyrker

därmed motion So300 yrkande 16. Även yrkande 17 i

samma motion avstyrks eftersom utskottet inte ser

någon anledning att, som motionärerna föreslår,

besluta om högre gränser än som anges i direktiv

2000/44/EG när det gäller privat införsel av sprit,

vin och starköl. Utskottet ser heller inte något

skäl att ändra nuvarande införselregler på det sätt

som förordas i motion Sk1017. Motionen avstyrks.

Motionsyrkande om att få handla skattefria varor

på svenska flygplatser vid hemkomsten från resa till

tredje land avstyrktes av utskottet i betänkande

1999/2000:SkU1 med motiveringen att det skulle

strida mot grundläggande principer för en

konsumtionsskatt att tillåta skattefri försäljning

vid resenärers ankomst till landet. Utskottet kunde

heller inte se några avgörande fördelar med ett

avsteg från denna princip för flygpassagerare.

Utskottet har inte ändrat uppfattning i frågan och

avstyrker därmed motion Sk1016.

Reklamskatt

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår motionsyrkanden om att

avskaffa reklamskatten.

Jämför reservation 26 (m, kd, c och fp) och

särskilt yttrande 6 (v).

Gällande bestämmelser

Skatt på annons och reklam tas ut på annons som är

avsedd att offentliggöras i landet. Skattesatsen för

annons i allmän nyhetstidning är 4 % av

beskattningsvärdet (moms 6 %) och i övriga fall,

bl.a. tidskrifter och annonsblad, 11 % (25 % moms).

Skattskyldig är den som yrkesmässigt offentliggör

reklam eller annons.

Reklamskatt tas inte ut på direktreklam, dvs.

reklamtrycksaker, inte heller på reklam i

kommersiell TV och radio eller på reklam via

Internet.

Skatteuppbörden från skatt på annonser och reklam

uppgick år 1999 till 1 037 miljoner kronor.

Skattebortfallet till följd av lagändringen den 1

januari 1999 då den del av skatten som avsåg

reklamtrycksaker avskaffades uppgår till drygt 208

miljoner kronor. Antalet registrerade skattskyldiga

är väsentligt större än för någon annan punktskatt.

Frågan om reklamskattens överensstämmelse med EG-

rätten har varit föremål för prövning i

Regeringsrätten. Regeringsrätten har i en dom den 6

februari 1999 funnit att uttagande av skatt enligt

lagen om skatt på annonser och reklam inte strider

mot artikel 33 i rådets sjätte

mervärdesskattedirektiv (77/388/EEG). Domstolen

avslog också ett yrkande om att inhämta ett för-

handsavgörande från EG-domstolen.

Motioner

I motion Sk735 (yrkande 10) av Carl Fredrik Graf

m.fl. (m) anförs att reklamskatten, i likhet med vad

som föreslagits av regeringens egen utredare, bör

slopas. Enligt motionärerna ger skatten upphov till

snedvridningar av konkurrensen mellan olika medier i

sin nuvarande form och torde inte heller vara

förenlig med EG-rätten. Svårigheter i tillämpningen

och kontrollen av skatten på annonser och reklam var

skälet till att den del av skatten som avsåg

reklamtrycksaker avskaffades. Dessa svårigheter

gäller i lika stor utsträckning för de delar av

reklamskatten som finns kvar, menar motionärerna.

Även i motionerna Sk1018 av Kenth Högström m.fl.

(s), Sk772 av Roy Hansson (m), Sk716 av Gunnar Axén

och Sten Tolgfors (m), Sk689 av Ingvar Svensson

(kd), Sk1019 av Sven Bergström (c) och Kr537

(yrkande 11) av Kent Olsson m.fl. (m) begärs förslag

om slopad reklamskatt. I sistnämnda motion framhålls

att den reklamskatt som i dag tas ut på olika former

av reklam som ges ut av idrottsföreningar och

förbund slår hårt mot idrottsrörelsen. Skatten bör

därför slopas under 2001.

I motion Sk678 av Johnny Gylling (kd) begärs ett

uttalande från riksdagen om att reklamskatten i sin

helhet skall avvecklas och att regeringen skall

återkomma till riksdagen med ett förslag om hur

detta praktiskt skall genomföras. Detta kan menar

motionären ske successivt över flera år.

I motion Sk773 av Roy Hansson (m) begärs att

reklamskatten skall slopas för idrottsföreningar och

andra ideella organisationer.

I motion Sk709 av Cristina Husmark Pehrsson och

Anne-Katrine Dunker (m) begärs ett tillkännagivande

om behovet av att Riksskatteverket i bedömningen av

reklamskattefrågor tar hänsyn till

konkurrensnackdelar, hinder för nyetablering och det

redaktionella innehållet och till att fackpress inte

är annonsblad.

Utredning, m.m.

Enligt 1996 års reklamskatteutredning bör

reklamskatten avskaffas (SOU 1997:53 Avskaffa

reklamskatten!).

Riksdagen har våren 1998 beslutat att avskaffa

reklamskatten på reklamtrycksaker (prop.

1997/98:150, bet. 1997/98:FiU20). Skälet till att

reklamskatten inte helt slopades i enlighet med vad

1996 års reklamskatteutredning föreslog var

finansiella. Utskottet som tillstyrkte förslaget om

slopad skatt på reklamtrycksaker men ej annan reklam

framhöll i sitt yttrande (1997/98:SkU 4y) till

finansutskottet att åtgärden kan leda till nya

nackdelar för reklam i annan form och försämra

konkurrensförhållandena exempelvis för gratistid-

ningar och s.k. annonsblad. Utskottet förutsatte att

regeringen noga följer utvecklingen och återkommer

till dessa frågor så snart som utvecklingen

motiverar detta. I betänkande 1998/99:SkU13 vidhöll

utskottet sitt tidigare ställningstagande och

avstyrkte då aktuella motionsyrkanden. Även i betän-

kande 1999/2000:SkU16 avstyrkte utskottet

motionsyrkanden om att slopa reklamskatten i sin

helhet.

Utskottets ställningstagande

Ett slopande av reklamskatten i sin helhet skulle

innebära ett bortfall av skatteinkomster för staten

av icke obetydlig omfattning. Enligt utskottets

mening bör riksdagens ställningstagande till en

sådan åtgärd därför anstå till dess att regeringen

redovisat sina överväganden rörande beskattningens

kommande inriktning och vilka områden och

verksamheter som skall prioriteras vid eventuella

skattesänkningar. Utskottet vidhåller dock sin

tidigare inställning att regeringen noga bör följa

utvecklingen på området. Med det anförda avstyrker

utskottet samtliga nu behandlade motioner.

Båtskatt

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår motionsyrkanden om en skatt

på fritidsbåtar, att frågan härom skall

utredas samt yrkandet om att riksdagen skall

uttala att en skatt på fritidsbåtar inte

skall införas.

Jämför reservationerna 27 (m) och 28 (v).

Gällande bestämmelser

Någon särskild skatt tas i dag inte ut på

fritidsbåtar.

Motioner

I motion Sk1021 av Karin Olsson m.fl. (s) förordas

att en skatt på fritidsbåtar eller en höjd

registeravgift bör införas för att täcka

Sjöfartsverkets kostnader för fritidsbåtstrafiken.

I motion T613 (yrkande 2) av Bengt Silfverstrand

(s) anförs att samhällets totala kostnader för

sjösäkerhet etc. sammantaget med de stora

förmögenhetsvärden som finns i fritidsbåtar är

starka skäl för att snarast möjligt införa en

båtskatt.

I motion T627 (yrkande 2) av Karin Enström (m)

begärs ett tillkännagivande om att fritidsbåtar inte

skall belastas med en särskild skatt.

I motion T640 (yrkande 2) av Stig Eriksson m.fl.

(v) yrkas att riksdagen skall begära att regeringen

ger den särskilde utredaren i uppgift att, utöver

frågan om ett båtregister, också undersöker

möjligheten att införa någon form av beskattning av

fritidsbåtar.

Utredning

Regeringen uppdrog under år 1995 åt en särskild

utredare att närmare belysa vilka kostnader

fritidsbåtstrafiken orsakar samhället och överväga

hur dessa kostnader skall betalas. Utredaren har i

betänkande SOU 1996:170 föreslagit att ett statligt

register över fritidsbåtar återinförs. Utredaren har

avvisat en särskild båtskatt med hänvisning till att

samhällets intäkter från båtlivet enligt

utredningens beräkningar vida överstiger

kostnaderna.

I budgetproposition 1999/2000:1 (utg.omr. 22) har

regeringen gjort den bedömningen att ett allmänt

register för fritidsbåtar bör bygga vidare på det

frivilliga båtregistret som Stöldskyddsföreningen

administrerar. Vidare framgår att regeringen har för

avsikt att överväga möjligheterna att införa en

obligatorisk ansvarsförsäkring för ägare av

fritidsbåtar i syfte att förbättra ersätt-

ningsmöjligheterna för skadelidande vid olyckor med

sådana båtar. Om en sådan obligatorisk

ansvarsförsäkring införs skapas enligt regeringens

mening också en möjlighet för försäkringsgivarna att

lämna kontrolluppgifter om fritidsbåtsinnehav till

skattemyndigheterna.

Av budgetproposition 2000/01:1 (utg.omr. 22)

framgår att regeringen avser att införa en

obligatorisk ansvarsförsäkring för ägare av

fritidsbåtar. En särskild utredare skall ges i

uppdrag att utreda förutsättningarna för en sådan

försäkring och för hur ett allmänt

fritidsbåtsregister bör vara utformat.

På fråga i riksdagen om särskild skatt på lyxbåtar

har finansministern svarat att frågan om båtskatt

kan övervägas först efter det att utredaren är klar

med sitt uppdrag om ett fritidsbåtsregister (fråga

2000/01:621).

Utskottets ställningstagande

En särskild utredare har tillkallats för att utreda

förutsättningarna för en obligatorisk

ansvarsförsäkring för ägare av fritidsbåtar och för

hur ett allmänt fritidsbåtsregister bör utformas.

Utskottet är inte berett att ta ställning till

frågan om en särskild skatt på fritidsbåtar utan

anser i likhet med finansministern att frågan härom

bör anstå till dess att utredaren redovisat sitt

uppdrag. Utskottet avstyrker därför samtliga nu

behandlade motioner.

Avfallsskatt

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår motionsyrkandet om att

avfallsskattelagen skall avskaffas, yrkandena

om att skatt skall införas på förbränning av

avfall, liksom att frågan härom skall utredas

samt yrkandet om slopande av deponiskatt på

icke förorenade täckmassor .

Jämför reservationena 29 (m), 30 (fp) och

särskilt yttrande 7 (v, mp).

Gällande bestämmelser

Riksdagen antog i juni 1999 regeringens förslag om

att införa en skatt på deponerat avfall (prop.

1998/99:84; bet. SkU20) med ikraftträdande den 1

januari 2000. Syftet med skatten är att öka de

ekonomiska incitamenten för att behandla avfall på

ett från miljö- och naturresurssynpunkt bättre sätt

och därigenom också mängden deponerat avfall.

Enligt lagen om skatt på avfall skall skatt tas ut

på allt avfall som deponeras. Om avfallet förs ut

efter t.ex. sortering får avdrag göras för skatten

på det avfall som förts ut från anläggningen. Avfall

som tas om hand på annat sätt än genom deponering,

t.ex. förbränning beskattas inte. Skatt tas heller

inte ut på avfall för vilket det ännu inte finns

några miljömässigt godtagbara alternativ till

deponering.

Täckmassor som används vid s.k. mellantäckning på

deponi är inte undantagna från beskattning. I

proposition 1998/99:84 Lag om skatt på avfall (s.

59) uttrycks detta på följande sätt:

För att undvika att annat material än avfall - t.ex.

naturgrus - används för mellantäckning, bör allt

material som används för sådan täckning vara föremål

för beskattning. Avsikten är att styra mot att

avfall som omhändertas används för mellantäckning,

vilket med dagens teknik är fullt möjligt. Mot den

bakgrunden anser regeringen det inte motiverat att

medge skattebefrielse för vissa typer av material.

Avfall och annat material som används för

sluttäckning är däremot befriade från avfallsskatt.

Skattebefrielsen uppnås genom att avdrag för skatten

medges när materialet använts för avsett ändamål.

Det medför att avdrag i vissa fall medges först

efter flera år och att den som bedriver verksamheten

därför kan få vänta länge på att få tillgodogöra sig

avdrag för betald skatt.

Regeringen har tillkallat en särskild utredare med

uppgift att göra en utvärdering av hur systemet med

avfallsbeskattningen fungerar (dir. 2001:13).

Utredaren skall bl.a. utvärdera och analysera de

ekonomiska och miljömässiga konsekvenserna av att

införa en skatt på förbränning av avfall. Utredaren

skall också utreda om skattefriheten för avfall och

annat material som används för att vidta avslutande

täckningsåtgärder på avfallsupplagen skall medges

direkt vid införseln till anläggningen samt

avfallsskattens påverkan på användningen av

naturgrus.

Motioner

I motion MJ764 (yrkande 11) av Bo Lundgren m.fl. (m)

föreslås att avfallsskatten skall avskaffas. Skatten

hade enligt motionärernas mening aldrig bort införas

eftersom den medför flera negativa effekter inte

minst från miljösynpunkt. Skatten straffar de

återvinnings- och behandlingsverksamheter som

bedrivs vid befintliga deponier och leder till en

snedvridning av konkurrensen. Skatten innebär också

en styrning mot ökad förbränning av avfall, vilket

varken gynnar materialåtervinning eller biologisk

behandling. Därutöver försvåras utvecklingen av

miljövänlig teknik för omhändertagande av avfall,

och risken för illegal deponering ökar.

I motion MJ711 (yrkande 37) av Lennart Daléus

m.fl. (c) begärs att regeringen skall utreda vilka

konsekvenser en skatt på förbränning av sopor skulle

få för miljön och människors hälsa.

I motion MJ841 (yrkande 4) av Harald Nordlund och

Lennart Kollmats (fp) föreslås en viktbaserad skatt

på förbränning på samma nivå som dagens deponiskatt.

En skatt kommer enligt motionärerna att stimulera

till avfallsminimering, materialåtervinning och

biologiska behandlingsmetoder. Detta kommer i sin

tur att leda till minskade dioxinutsläpp. Även i

motion Sk1020 av Kia Andreasson (mp) begärs att

skatt skall införas på avfall som går till

förbränning samt på restprodukter till

energiutvinning.

I motion MJ795 (yrkande 1) av Lena Ek och Agne

Hansson (c) förordas att avfallsskattelagen skall

ändras så att deponiskatt inte tas ut på icke

förorenade täckmassor.

Utskottets ställningstagande

Den nyligen införda avfallsskattelagen syftar till

att uppnå en från miljö- och resurssynpunkt bättre

behandling av avfall och till att minska

avfallsmängderna på sikt. Lagen trädde i kraft den 1

januari 2000. Därefter har utskottet vid två

tillfällen avstyrkt motionsyrkanden från Moderata

samlingspartiet om att avskaffa skatten, senast i

betänkande 2000/01:SkU11. Utskottet har inte ändrat

sin tidigare inställning och avstyrker följaktligen

yrkandet i motion MJ764.

I samband med riksdagsbehandlingen av

avfallsskattelagen uttalade utskottet att det i dag

inte finns skäl att beskatta avfall som går till

förbränningsanläggningar, men att frågan kan komma

att behöva analyseras på nytt i framtiden. Om

förbränningen skulle öka på ett omotiverat sätt

förutsatte utskottet att regeringen skulle återkomma

till riksdagen.

Utskottet ser positivt på att regeringen nu har

tillkallat en särskild utredare med uppgift att göra

en utvärdering av hur systemet med

avfallsbeskattningen fungerar (dir. 2001:13).

Utredaren skall bl.a. utvärdera och analysera de

ekonomiska och miljömässiga konsekvenserna av att

införa en skatt på förbränning av avfall. Mot denna

bakgrund anser utskottet att det inte behövs något

tillkännagivande till regeringen med anledning av

motionerna MJ711, MJ841 och Sk1020.

Utredaren skall också utreda om skattefriheten för

avfall och annat material som används för att vidta

avslutande täckningsåtgärder på avfallsupplagen

skall medges direkt vid införseln till anläggningen

samt avfallsskattens påverkan på användningen av

naturgrus. Detta innebär att även den fråga som tas

upp i motion MJ795 kommer att ses över. Något skäl

för riksdagen att göra något uttalande i den

riktning som motionärerna önskar föreligger inte.

Motionen avstyrks.

Amalgam

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår motionsyrkandet om att

införa en miljöavgift på amalgam. Jämför

reservation 31 (mp).

Motion

I motion MJ763 av Thomas Julin m.fl. (mp) yrkas att

amalgam skall beläggas med en miljöavgift (yrkande

4). Avgiften bör enligt motionärerna sättas så att

kostnaderna för rening av avlopp och luft, kremering

och slutförvaring täcks.

Bakgrund

Sverige bedriver sedan lång tid arbete med

inriktning på att begränsa och fasa ut användningen

av kvicksilverhaltiga produkter av miljöskäl både

nationellt och internationellt. Användningen av

kvicksilver har också minskat kraftigt under det

senaste årtiondet på grund av införda restriktioner

och förbud. Målsättningen är att användningen av

kvicksilver bör avvecklas till år 2000 med vissa

undantag där acceptabla alternativ ännu inte finns

att tillgå (prop. 1997/98:145, bet. 1998/99:MJU6).

Det skall också nämnas att en särskild utredare

tillkallats med uppgift att samordna och utreda det

fortsatta nationella arbetet med att åstadkomma

slutförvaring av kvicksilverhaltigt avfall i djupt

bergförvar. Utredaren skall lämna förslag till en

lösning där ägarna av kvicksilverhaltigt avfall tar

ansvar för slutförvaringen av avfallet.

Våren 1994 ställde sig riksdagen positiv till en

avveckling av amalgam som tandfyllningsmaterial

(bet. 1993/94:JoU23). Användningen av amalgam i

tandvården har därefter minskat kraftigt.

Tandvårdsersättning för amalgamfyllningar slopades

per den 1 januari 1999, och inriktningen är att

amalgam som tandfyllningsmaterial skall förbjudas

(prop. 1997/98:112, bet. 1997/98:SoU25).

När det gäller krematoriernas kvicksilverutsläpp

bedrivs utvecklingsarbete för att komma till rätta

med detta problem. En metod innebär att en selen-

ampull placeras på kistlocket före kremeringen.

Tanken är att selen och kvicksilver skall reagera

med varandra i rökgaserna och därvid bilda kvick-

silverselenid som är en stabil och ofarlig förening.

En annan metod gäller utveckling av modern

filterteknik. Avskiljningen av kvicksilver sker då

genom att kvicksilvret, som förångas vid

kremeringen, amalgamiseras på ett selenfilter som

sedan kan förnyas.

Utskottets ställningstagande

Utskottet behandlade redan förra året ett yrkande

med samma innehåll som det nu aktuella. Utskottet

konstaterade att olika åtgärder har vidtagits eller

förbereds för att fasa ut användningen av

kvicksilverhaltiga produkter, inklusive amalgam.

Något skäl att därutöver belägga produkten med en

särskild skatt fanns inte enligt utskottets mening.

Utskottet har inte funnit skäl till någon annan

bedömning och avstyrker således motionsyrkandet.

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

Med hänvisning till de motiveringar som framförs

under Utskottets överväganden föreslår utskottet att

riksdagen fattar följande beslut:

1. Energibeskattningens allmänna

inriktning

Riksdagen avslår motionerna 2000/01:K398

yrkande 20, 2000/01:Sk321 yrkande 26,

2000/01:Sk324 yrkande 15, 2000/01:Sk612,

2000/01:Sk714 yrkandena 1 och 2, 2000/01:Sk717,

2000/01:Sk719, 2000/01:Sk725, 2000/01:Sk1010,

2000/01:Sk1012, 2000/01:Sk1013, 2000/01:Sk1027

yrkande 3, 2000/01:Sk1028 yrkandena 1, 2 och 7,

2000/01:U511 yrkande 15, 2000/01:MJ711 yrkandena

9 och 10, 2000/01:MJ762 yrkande 2, 2000/01:MJ780

yrkandena 6, 7, 9 och 10, 2000/01:MJ838 yrkande

7, 2000/01:MJ841 yrkandena 1 och 3, 2000/01:N224

yrkande 3, 2000/01:

N242 yrkande 6, 2000/01:N262 yrkandena 8 och 9,

2000/01:N320 yrkande 1 och 2000/01:N387 yrkande

1.

Reservation 1 (m)

Reservation 2 (kd)

Reservation 3 (c)

Reservation 4 (fp)

Reservation 5 (mp)

2. Industrins och växthusnäringens

energiskatt

Riksdagen avslår motionerna 2000/01:Sk324

yrkande 17, 2000/01:Sk732 yrkande 7,

2000/01:Sk735 yrkandena 9 och 23, 2000/01:Sk1028

yrkande 8, 2000/01:MJ244 yrkande 2, 2000/01:MJ766

yrkandena 2 och 3, 2000/01:MJ780 yrkande 8 och

2000/01:N322 yrkande 1.

Reservation 6 (m)

Reservation 7 (kd)

Reservation 8 (fp)

Reservation 9 (mp)

3. Jordbrukets miljö- och energiskatter

Riksdagen avslår motionerna 2000/01:Sk650,

2000/01:Sk738, 2000/01:Sk1025 yrkande 2,

2000/01:MJ243 yrkande 3, 2000/01:MJ244 yrkande 6,

2000/01:MJ256 yrkandena 5 och 6, 2000/01:MJ257

yrkande 10, 2000/01:MJ842 yrkande 3 och

2000/01:MJ845 yrkande 9.

Reservation 10 (m)

Reservation 11 (kd)

Reservation 12 (fp)

4. Fossila drivmedel

Riksdagen avslår motionerna 2000/01:Sk639

yrkande 1, 2000/01:Sk647, 2000/01:Sk648,

2000/01:Sk687 och 2000/01:N325 yrkande 10.

Reservation 13 (m)

5. Åkerinäringen

Riksdagen avslår motionerna 2000/01:Sk620

yrkandena 1-3, 2000/01:

Sk636, 2000/01:Sk656 yrkande 1, 2000/01:Sk711,

2000/01:Sk724, 2000/01:Sk731, 2000/01:Sk1008,

2000/01:Sk1029 yrkande 1 och 2000/01:MJ841

yrkande 5.

Reservation 14 (m, kd)

Reservation 15 (fp, mp)

6. Biobränslen

Riksdagen avslår motionerna 2000/01:Sk619,

2000/01:Sk671 yrkandena 1 och 2, 2000/01:Sk684,

2000/01:Sk700, 2000/01:Sk701, 2000/01:Sk776

yrkandena 1 och 4, 2000/01:Sk1014, 2000/01:Sk1027

yrkandena 1, 4 och 5, 2000/01:T212 yrkande 15,

2000/01:MJ711 yrkande 32, 2000/01:

MJ839 yrkande 2 och 2000/01:MJ845 yrkandena 4-6.

Reservation 16 (m)

Reservation 17 (v)

Reservation 18 (kd)

Reservation 19 (c)

7. Differentierad drivmedels- och

fordonsskatt

Riksdagen avslår motionerna 2000/01:Sk659,

2000/01:Sk770 och 2000/01:Sk771.

8. Fordonsskatt

Riksdagen avslår motionerna 2000/01:Sk324

yrkande 16, 2000/01:

Sk645, 2000/01:Sk664, 2000/01:Sk720,

2000/01:Sk722 yrkandena 1 och 2, 2000/01:Sk1009,

2000/01:Sk1011 och 2000/01:T212 yrkandena 16 och

17.

Reservation 20 (m)

Reservation 21 (fp)

9. Miljöskatt på flyg

Riksdagen avslår motionerna 2000/01:Sk641

yrkandena 1 och 2 och 2000/01:T641 yrkandena 3-6

och 8.

Reservation 22 (v)

Reservation 23 (mp)

10. Alkohol- och tobaksbeskattning

Riksdagen avslår motionerna 2000/01:Sk674,

2000/01:Sk732 yrkande 6, 2000/01:Sk774,

2000/01:Sk1015 yrkandena 1 och 2, 2000/01:So300

yrkande 18 och 2000/01:So335 yrkande 2.

Reservation 24 (m)

11. Införsel av alkohol

Riksdagen avslår motionerna 2000/01:Sk1016,

2000/01:Sk1017 och 2000/01:So300 yrkandena 16 och

17.

Reservation 25 (m)

12. Reklamskatt

Riksdagen avslår motionerna 2000/01:Sk678,

2000/01:Sk689, 2000/01:

Sk709, 2000/01:Sk716, 2000/01:Sk735 yrkande 10,

2000/01:Sk772, 2000/01:Sk773, 2000/01:Sk1018,

2000/01:Sk1019 och 2000/01:Kr537 yrkande 11.

Reservation 26 (m, kd, c, fp)

13. Båtskatt

Riksdagen avslår motionerna 2000/01:Sk1021,

2000/01:T613 yrkande 2, 2000/01:T627 yrkande 2

och 2000/01:T640 yrkande 2.

Reservation 27 (m)

Reservation 28 (v)

14. Avfallsskatt

Riksdagen avslår motionerna 2000/01:Sk1020,

2000/01:MJ711 yrkande 37, 2000/01:MJ764 yrkande

11, 2000/01:MJ795 yrkande 1 och 2000/01:

MJ841 yrkande 4.

Reservation 29 (m)

Reservation 30 (fp)

15. Avgift på amalgam

Riksdagen avslår motion 2000/01:MJ763 yrkande

4.

Reservation 31 (mp)

Stockholm den 20 mars 2001

På skatteutskottets vägnar

Arne Kjörnsberg

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Arne

Kjörnsberg (s), Carl Fredrik Graf (m), Anita

Johansson (s), Lisbeth Staaf-Igelström (s), Per

Rosengren (v), Helena Höij (kd), Carl Erik Hedlund

(m), Per Erik Granström (s), Marietta de Pourbaix-

Lundin (m), Kenneth Lantz (kd), Catharina Hagen (m),

Rolf Kenneryd (c), Per-Olof Svensson (s), Lennart

Axelsson (s), Claes Stockhaus (v), Karin Pilsäter

(fp) och Matz Hammarström (mp).

Reservationer

Utskottets förslag till riksdagsbeslut och

ställningstaganden har föranlett följande

reservationer. I rubriken anges inom parentes vilken

punkt i utskottets förslag till riksdagsbeslut som

behandlas i avsnittet.

1. Energibeskattningens allmänna inriktning

(punkt 1) - m

av Carl Fredrik Graf (m), Carl Erik Hedlund (m),

Marietta de Pourbaix-Lundin (m) och Catharina

Hagen (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 1 borde

ha följande lydelse:

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i reservationen anförs om

energiskattepolitikens inriktning. Därmed bifaller

riksdagen motionerna 2000/01:Sk1028 yrkandena 1, 2

och 7, 2000/01:N242 yrkande 6, bifaller delvis

motionerna 2000/01:Sk612, 2000/01:Sk717,

2000/01:Sk1012 och 2000/01:N224 yrkande 3 samt

avslår motionerna 2000/01:K398 yrkande 20,

2000/01:Sk321 yrkande 26, 2000/01:Sk324 yrkande 15,

2000/01:Sk714 yrkandena 1 och 2, 2000/01:Sk719,

2000/01:Sk725, 2000/01:Sk1010, 2000/01:Sk1013,

2000/01:Sk1027 yrkande 3, 2000/01:U511 yrkande 15,

2000/01:MJ711 yrkandena 9 och 10, 2000/01:MJ762

yrkande 2, 2000/01:

MJ780 yrkandena 6, 7, 9 och 10, 2000/01:MJ838

yrkande 7, 2000/01:MJ841 yrkandena 1 och 3,

2000/01:N262 yrkandena 8 och 9, 2000/01:N320 yrkande

1 och 2000/01:N387 yrkande 1.

Ställningstagande

Inledningsvis vill vi framhålla vikten av att

arbetet med att reformera nuvarande lapptäcke till

energiskattesystem måste påskyndas. Energi- och

miljöskatterna med olika undantag och

nedsättningsregler för olika sektorer gör detta

område mycket komplicerat och oöverskådligt. Därtill

är skatten på energi hög i Sverige, vilket fördyrar

produktion, transporter och boende. Arbetet med

energibeskattningens framtida utformning har nu

pågått flera år i Regeringskansliet och vi finner

det märkligt att regeringen inte förmår presentera

ett förslag till ett enklare och mer överskådligt

energiskattesystem med en klarare uppdelning mellan

skatternas fiskala och miljöstyrande roller. Den

översyn av energibeskattningen som man hänvisat till

under senare år är tydligen avslutad. Den

arbetsgrupp som arbetat med frågan har i en särskild

departementspromemoria (Ds 2000:73) redovisat delar

av det analysarbete som gjorts under de senaste

åren, dock utan att presentera några konkreta

förslag till ett nytt energiskattesystem. I stället

skall regeringen, enligt vad som uttalats i

budgetpropositionen för år 2001, tillsätta ett

flertal utredningar med varierande uppgifter. Syftet

med dessa utredningar verkar i första hand vara att

förverkliga strategin för en fortsatt grön

skatteväxling.

När det gäller miljöskatterna har regeringen

aviserat dramatiska höjningar genom den s.k. gröna

skatteväxlingen på ca 30 miljarder kronor på några

års sikt. Miljön kommer enligt vår mening dock inte

att vinna något på att svensk industri, som i ett

internationellt perspektiv släpper ut en liten mängd

föroreningar, på grund av höga skatter tvingas

flytta utomlands.

Vår principiella inställning är att

energibeskattningen skall vara energineutral medan

miljöskatterna skall motsvara den belastning på

miljön som energianvändningen medför. Fiskala

skatter, som energiskatten, bör endast tas ut i

konsumentledet samt vara proportionellt mot

energiinnehållet, medan miljöstyrande skatter bör

tas ut endast i produktionsledet i syfte att göra

produktionsprocesserna mindre miljöstörande.

Konkurrensen mellan energislagen måste också

förbättras. Skattesystemets utformning har i dag

bl.a. lett till en ökad import av el från utländska

kolkondenskraftverk. Vi anser att

energiskattepolitiken måste anpassas till nya

omvärldsvillkor, där Sverige inte längre utgör en

isolerad elmarknad. Skattereglerna bör utformas så

att förutsättningar skapas för att använda de minst

miljöskadliga energislagen. Därigenom skulle en del

av den importerade elen från bl.a. polska och danska

kolkraftverk kunna trängas tillbaka. En annan viktig

uppgift är att få till stånd en ökad anpassning av

energibeskattningen mellan de nordiska länderna.

Ökande skillnader och olika beskattningsprinciper

hotar effektiviteten på den gemensamma, nordiska

elmarknaden. De samlade produktionsresurserna

utnyttjas mindre effektivt, vilket i sin tur leder

till samhällsekonomiska kostnader och en ökad

negativ miljöpåverkan

Vidare vill vi betona vikten av att regelverket

kring miljö- och energiskatter samordnas på EU-nivå.

En sådan samordning är en logisk följd av att

marknaden släpps fri. Viktigt i detta sammanhang är

att den fiskala beskattningen, som är

produktionsneutral, sker i konsumtionsledet, medan

miljöskatterna med sin styrande verkan tas ut i

produktionsledet. Samordningen bör göras så snart

som möjligt. Ett lämpligt tillfälle att föra upp

frågan på dagordningen är under det svenska

ordförandeskapet.

2. Energibeskattningens allmänna inriktning

(punkt 1) - kd

av Helena Höij (kd) och Kenneth Lantz (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 1 borde

ha följande lydelse:

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i reservationen anförs om

energiskattepolitikens inriktning. Därmed bifaller

riksdagen motion 2000/01:N262 yrkandena 8 och 9,

bifaller delvis motionerna 2000/01:Sk324 yrkande 15,

2000/01:K398 yrkande 20, 2000/01:U511 yrkande 15,

2000/01:

MJ711 yrkande 10, 2000/01:MJ838 yrkande 7,

2000/01:MJ841 yrkande 1 samt avslår motionerna

2000/01:Sk321 yrkande 26, 2000/01:Sk612, 2000/01:

Sk714 yrkandena 1 och 2, 2000/01:Sk717,

2000/01:Sk719, 2000/01:Sk725, 2000/01:Sk1010,

2000/01:Sk1012, 2000/01:Sk1013, 2000/01:Sk1027

yrkande 3, 2000/01:Sk1028 yrkandena 1, 2 och 7,

2000/01:MJ711 yrkande 9, 2000/01:MJ762 yrkande 2,

2000/01:MJ780 yrkandena 6, 7, 9 och 10,

2000/01:MJ841 yrkande 3, 2000/01:N224 yrkande 3,

2000/01:N242 yrkande 6, 2000/01:N320 yrkande 1 och

2000/01N387 yrkande 1.

Ställningstagande

I likhet med vad som anförs i motion N262 anser vi

att Sverige behöver ett skattesystem som styr mot en

ekologiskt hållbar produktion och konsumtion, är

konsekvent och slår rättvist men inte så hårt att

svensk industri förlorar konkurrenskraft gentemot

omvärlden. Energiskattesystemet är också avgörande

för den framtida efterfrågan på inhemsk bioenergi

och på vindkraft.

De förnybara energislagens kostnader för

insatsvaror och teknik har blivit lägre, teknikens

tillgänglighet och effektivitet har ökat. Ändå är

kostnadsskillnaden mellan elproduktion baserad på

förnybara energikällor och konventionell

fossilbaserad elproduktion fortfarande betydande.

Vi menar att det nu är dags att ta ett

helhetsgrepp på energiskatterna och presentera ett

uthålligt energiskattesystem som premierar goda

miljöegenskaper, hög energieffektivitet och hög

elproduktion samt belägger produktion baserad på

fossila bränslen med styrande miljöavgifter. Arbetet

med energibeskattningens framtida utformning har nu

pågått flera år i Regeringskansliet och vi finner

det märkligt att regeringen inte förmår presentera

ett förslag till ett enklare och mer överskådligt

energiskattesystem med en klarare uppdelning mellan

skatternas fiskala och miljöstyrande roller. Arbetet

med att reformera nuvarande lapptäcke till

energiskattesystem måste påskyndas.

Enligt vår mening bör ekonomiska styrmedel på

miljöområdet av konkurrens-, effektivitets- och

miljöskäl regleras på unionsnivå. Utsläpp av

växthusgaser kan inte längre ses enbart som en

nationell angelägenhet. Miljöföroreningarna känner

inga gränser. Inte heller elmarknaden är nationellt

begränsad. Därför måste Sverige kraftfullt driva

frågan om en miniminivå när det gäller

koldioxidavgifter i EU. Eftersom produktion

utomlands ofta drivs med miljökrav som är lägre än i

Sverige är det viktigt att gå över till majori-

tetsbeslut inom EU när det gäller miljöstyrande

skatter och avgifter. Vi kan bara beklaga den

svenska regeringens inställning i frågan och dess

medverkan till att något beslut om en övergång till

majoritetsbeslut inte fattades vid den senaste

regeringskonferensen.

Vidare anser vi att regeringen genom förhandlingar

med Danmark och andra kraftproducerande länder bör

verka för en svensk miljöavgift på importerad

kolbaserad kraftvärme. I dag är förhållandet att

Danmark lägger en koldioxidavgift och svavelavgift i

konsumtionsledet på den vattenkrafts- och

kärnkraftsel som importeras från Sverige. Dansk

kolkraft kan däremot försäljas till Sverige utan

motsvarande avgifter vilket ger den ett mycket för-

månligt pris. Detta innebär en konkurrensfördel på

miljöns bekostnad, som vi anser vara helt

förkastligt.

3. Energibeskattningens allmänna inriktning

(punkt 1) - c

av Rolf Kenneryd (c).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 1 borde

ha följande lydelse:

1. Riksdagen tillkännager för regeringen vad i

reservationen anförs om energipolitikens inriktning,

skatteväxling och handel med utsläppsrättigheter och

om miniminivåer för miljöskatter i EU. Därmed

bifaller riksdagen motionerna 2000/01:Sk321 yrkande

26 och 2000/01:MJ711 yrkandena 9 och 10, bifaller

delvis motionerna 2000/01:K398 yrkande 20,

2000/01:Sk324 yrkande 15, 2000/01:MJ841 yrkande 1,

2000/01:U511 yrkande 15, 2000/01:MJ838 yrkande 7 och

2000/01:N262 yrkande 9 samt avslår motionerna

2000/01:

Sk612, 2000/01:Sk714 yrkandena 1 och 2,

2000/01:Sk717, 2000/01:Sk719, 2000/01:Sk725,

2000/01:Sk1010, 2000/01:Sk1012, 2000/01:Sk1013,

2000/01:Sk1027 yrkande 3, 2000/01:Sk1028 yrkandena

1, 2 och 7, 2000/01:MJ762 yrkande 2, 2000/01:MJ780

yrkandena 6, 7, 9 och 10, 2000/01:MJ841 yrkande 3,

2000/01:N224 yrkande 3, 2000/01:N242 yrkande 6,

2000/01:N262 yrkande 8, 2000/01:N320 yrkande 1 och

2000/01:N387 yrkande 1.

Ställningstagande

Ekonomiska styrmedel är ofta ett effektivt medel för

att komma till rätta med miljöproblemen. Väl

utformade ekonomiska styrmedel låser inte

utvecklingen vid vissa tekniska lösningar eller

miljömässiga delmål utan stimulerar kreativitet och

utveckling. Det blir lönsamt att skydda miljön och

effektivisera resursanvändningen genom ständiga

förbättringar. Marknadsekonomins dynamik och

utvecklingskraft verkar därmed i miljöns tjänst.

Centerpartiet har under många år arbetat för att

långsiktigt öka miljörelateringen i skattesystemet.

Verksamheter som påverkar miljön skall inte vältra

över miljö- och hälsorelaterade kostnader på

samhället. Principen om att förorenaren skall betala

skall gälla.

Ekonomiska styrmedel som till exempel skatter och

avgifter ger som en sidoeffekt inkomster till

statskassan. Det innebär att staten kan sänka andra

skatter och avgifter som är störande för

samhällsekonomin. En väl genomförd grön

skatteväxling skall leda till sänkt skatt på arbete

och höjda skatter på miljöförstöring och användning

av ändliga naturresurser. Som anförs i motion Sk321

måste skatteväxlingen också utformas på ett sätt som

underlättar en framtida handel med

utsläppsrättigheter. Centerpartiet anser att ett väl

fungerade system för handel med utsläppsrättigheter

på ett bättre sätt än ständiga ändringar av

skattesatser kan använda marknadsekonomins dynamik i

miljöns tjänst. Handel med utsläppsrättigheter

fungerar dock inte på alla områden varför

skatteväxling fortfarande är ett bra instrument för

att minska miljöförstöring och användning av ändliga

naturresurser. I Sverige finns för närvarande ett

skattesystem med särskilda nedsättningsregler för

att minska skattebördan för bl.a. industrin. När ett

system med utsläppsrättigheter är infört måste dessa

särskilda nedsättningsregler avskaffas för att göra

handeln enkel och enhetlig. Detta innebär att den

nedsättning av koldioxidskatten som i dag gäller

successivt måste fasas ut.

Regeringen och dess samarbetspartier i riksdagen

har inte klarat av att utforma skatteväxlingen så

att en framtida handel med utsläppsrättigheter

underlättas. I stället förstärker man den befintliga

skillnaden i miljöbeskattning mellan hushåll och

industri. Inga ansatser görs för att successivt fasa

ut de nedsättningar som finns och förbereda Sverige

för ett system för handel med utsläppsrättigheter.

Vidare anser jag att det är nödvändigt med en

tydlig miljöstyrning inom EU då nationella

konkurrensvillkor alltmer ersätts av internationell

konkurrens på den gemensamma marknaden. Olika

konkurrensvillkor på grund av olika miljöregler och

miljöskatter kan fungera som en drivkraft men också

som ett hinder. Ett exempel på ett sådant område där

olika regler är ett hinder är det svenska

jordbrukets konkurrenssituation. Gemensamma

miljöskatter är ett av verktygen för att komma till

rätta med detta problem. Sverige måste våga ta

stegen och säga att vi behöver miniminivåer för

miljöskatterna i EU. Detta vore bra för miljön och

det är ett bra sätt för att skapa likvärdiga kon-

kurrensvillkor inom EU. Centerpartiet, som bejakar

EU-samarbetet, vill se dessa miniminivåer för

miljöskatter i EU förverkligade. Regeringen bör där-

för med kraft driva denna fråga.

Slutligen vill jag framhålla vikten av att ett

nytt energibeskattningssystem byggs från grunden.

Att fortsätta lappandet på dagens delvis

inkonsekventa och otydliga system av energiskatter

är en omväg till ett ekologiskt hållbart samhälle.

4. Energibeskattningens allmänna inriktning

(punkt 1) - fp

av Karin Pilsäter (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 1 borde

ha följande lydelse:

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i reservationen anförs om

energiskattepolitikens inriktning. Därmed bifaller

riksdagen motionerna 2000/01:K398 yrkande 20,

2000/01:Sk324 yrkande 15, 2000/01:MJ841 yrkandena 1

och 3, bifaller delvis motionerna 2000/01:U511

yrkande 15, 2000/01:MJ711 yrkande 10, 2000/01:MJ838

yrkande 7 och 2000/01:N262 yrkande 9 samt avslår

motionerna 2000/01:Sk321 yrkande 26, 2000/01:

Sk612, 2000/01:Sk714 yrkandena 1 och 2,

2000/01:Sk717, 2000/01:Sk719, 2000/01:Sk725,

2000/01:Sk1010, 2000/01:Sk1012, 2000/01:Sk1013,

2000/01:Sk1027 yrkande 3, 2000/01:Sk1028 yrkandena

1, 2 och 7, 2000/01:MJ711 yrkande 9, 2000/01:MJ762

yrkande 2, 2000/01:MJ780 yrkandena 6, 7, 9 och 10,

2000/01:N224 yrkande 3, 2000/01:N242 yrkande 6,

2000/01:N262 yrkande 8, 2000/01:N320 yrkande 1 och

2000/01:N387 yrkande 1.

Ställningstagande

Folkpartiet har en positiv inställning till

skatteväxling, dvs. att knappa resurser beskattas

mer och arbete mindre. Det som hittills präglat

regeringens politik är dock snarare en svartväxling;

skatt på energi har höjts medan skattesänkningarna

på arbete uteblivit.

En ökad miljöstyrning av skattesystemet med en

förskjutning av skatteuttaget från energiskatt till

koldioxidskatt är en viktig åtgärd för att begränsa

koldioxidutsläppen och därmed växthuseffekten.

Koncentrationen måste fokuseras på de miljöproblem

som är störst, och hänsyn måste tas till att

miljöfrågorna är internationella. Enligt vår mening

är det angeläget att en gemensam koldioxidskatt

införs i EU. Ekonomiska styrmedel för

gränsöverskridande miljöförstöring bör regleras på

unionsnivå. Regeringen måste nu med kraft verka för

att detta skall bli möjligt. Så länge beslut härom

måste fattas med enhällighet i rådet omöjliggörs i

praktiken målet om en gemensam miniminivå för

miljöavgifter på koldioxid och andra skadliga

utsläpp. Av konkurrens- och effektivitetsskäl är det

viktigt att detta löses på europeisk nivå. Svårighe-

terna att nå enighet om kommissionens förslag till

ett nytt energibeskattningsdirektiv visar på

nödvändigheten av att ge upp vetorätten när det

gäller miljöbeskattning. Vi anser att det i första

hand rör sig om en miljöfråga och inte en

skattefråga, och därmed bör besluten kunna fattas

med kvalificerad majoritet.

En fortsatt grön skatteväxling måste också

kombineras med andra åtgärder som t.ex. handel med

utsläppsrätter.

Därutöver anser jag att arbetet med att reformera

nuvarande lapptäcke till energiskattesystem måste

påskyndas.

5. Energibeskattningens allmänna inriktning

(punkt 1) - mp

av Matz Hammarström (mp).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 1 borde

ha följande lydelse:

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i reservationen anförs om

energiskattepolitikens inriktning. Därmed bifaller

riksdagen motion 2000/01:MJ780 yrkandena 6, 7, 9,

och 10, bifaller delvis motionerna 2000/01:

N387 yrkande 1, 2000/01:U511 yrkande 15,

2000/01:MJ838 yrkande 7, 2000/01:MJ762 yrkande 2,

2000/01:Sk1027 yrkande 3 och 2000/01:Sk714 yrkandena

1 och 2 samt avslår motionerna 2000/01:K398 yrkande

20, 2000/01:Sk321 yrkande 26, 2000/01:Sk324 yrkande

15, 2000/01:Sk612, 2000/01:Sk717, 2000/01:Sk719,

2000/01:Sk725, 2000/01:Sk1010, 2000/01:Sk1012,

2000/01:Sk1013, 2000/01:Sk1028 yrkandena 1, 2 och 7,

2000/01:MJ711 yrkandena 9 och 10, 2000/01:MJ841

yrkandena 1 och 3, 2000/01:N224 yrkande 3,

2000/01:N242 yrkande 6, 2000/01:N262 yrkandena 8 och

9 och 2000/01:N320 yrkande 1.

Ställningstagande

Inledningsvis vill jag framhålla koldioxidskattens

stora betydelse som styrmedel för att bekämpa

koldioxidutsläppen. Handel med utsläppsrätter kan

komplettera eller eventuellt ersätta koldioxidskatt

först på sikt. Miljöpartiet har genom åren envetet

strävat efter att skattesatsen skall höjas och att

undantag för olika kategorier förorenare skall tas

bort. Koldioxidskatten är en av flera sammanflätade

miljöskatter i energi- och trafikbeskattningen. En

höjning av koldioxidskatten måste, menar jag,

åtföljas av en rad justeringar i övriga skatter för

att miljökonsekvenserna totalt sett skall bli de

bästa.

Det främsta syftet med en grön skatteväxling är

just en ökad miljörelatering av skattesystemet.

Skatteväxlingen leder då till att ekonomiska

styrmedel ges en ökad tyngd i miljöpolitiken vid

sidan av administrativa och informativa styrmedel.

De ekonomiska styrmedlen måste vara rätt utformade

för att ge kostnadseffektiva signaler till

marknadens aktörer att utveckla en miljövänlig och

resurssnål livsstil och teknik. Miljöpartiet har i

många år drivit kravet på en grön skatteväxling och

det är därför glädjande att en sådan nu inletts.

Strategin för en fortsatt grön skatteväxling bör

utformas enligt följande:

Energiskatterna skall bidra till att miljömålen

nås. En reformering av energibeskattningen bör leda

till ett heltäckande energiskattesystem som rymmer

alla former av energianvändning med så långt möjligt

samma skattesatser för alla kategorier av

förbrukare. Enligt min mening skall undantag eller

nedsättning av beskattningen begränsas till ett

fåtal områden, där de är nödvändiga med hänsyn till

den internationella konkurrensen, främst den

energiintensiva industrin. Härigenom uppnås bredast

möjliga skattebaser.

Energibeskattningen bör främst omfatta följande

skatteslag:

· En allmän energiskatt var syfte är dels fiskalt,

dels syftar till att allmänt hushålla med energi

som är en knapp resurs. Energiskatten relateras

till energiinnehållet och skall i princip vara

lika för alla energislag. En högre energiskatt

måste dock tas ut för el, av skäl som närmare

utvecklas senare. Energiskatten tas ut i

konsumentledet.

·

· Miljöstyrande skatter, till exempel

koldioxidskatt och effektskatt på kärnkraft, som

tas ut i produktionsledet.

·

1. Drivmedel belastas dessutom med en trafikskatt.

2.

Vidare anser Miljöpartiet att anpassningen till en

sådan reformerad energibeskattning som vi här

förordar bör ske successivt så att marknadens

aktörer får en rimlig omställningstid och så att

miljöstyrningen kan upprätthållas och förstärkas.

Målet bör vara att alla bitar fallit på plats senast

2010.

Fossila bränslen som används för värmeproduktion i

fjärr- eller kraftvärmeverk belastas i dag med full

energiskatt och koldioxidskatt. Bränslen som används

för elproduktion i kraftvärmeverk eller kondens-

kraftverk är däremot befriade från energiskatt (i

stället tas energiskatt ut på den producerade elen)

och koldioxidskatt. Detta orsakar ett flertal

problem som vi anser måste åtgärdas. Miljöpartiet

föreslår som ett första steg mot en mer enhetlig

beskattning att energiskatten vid värmeproduktion

flyttas till slutförbrukarledet. I ett andra steg

bör sedan samtliga fossila bränslen beläggas med

full koldioxidskatt, vare sig de används för el-

eller värmeproduktion. Full koldioxidskatt för

elproduktion bör annonseras nu så att berörda

verksamheter ges en förberedelsetid på tre fyra år

för att planera alternativa strategier, i första

hand en övergång till biobränslen.

I övrigt anser vi att skattesatserna för de

viktigaste miljöstyrande skatterna successivt bör

höjas fr.o.m. 2002 så att den gröna skatteväxlingen

2010 omfattar minst 30 miljarder kronor.

Det måste också finnas en beredskap att pröva nya

styrmedel som kan bli aktuella i miljöpolitiken. Det

främsta exemplet på detta är handel med

utsläppsrätter

Arbetet inom EU med uppföljningen av

Kyotokonferensen har gått mycket trögt, och några

steg i riktning mot att bekämpa växthuseffekten har

egentligen inte tagits. I stället ökar utsläppen av

bl.a. koldioxid. Sverige måste fortsätta sina

ansträngningar för att införa en koldioxidskatt på

unionsnivå. Miljöpartiets uppfattning är dock att

miljöavgifter och miljöskatter i EU alltid skall

vara minimiregler så att de enskilda medlemsländerna

har frihet att gå före och nationellt fastställa

högre nivåer.

Slutligen anser jag att regeringen i enlighet med

vad som framförs i motion Sk714 bör utreda

förutsättningarna för en omtolkning av

mineraloljedirektivet (92/81/EEG) så att bränslen

och drivmedel baserade på förnybara eller

koldioxidneutrala råvaror kan undantas från

koldioxidskatt.

6. Industrins och växthusnäringens energiskatt

(punkt 2) - m

av Carl Fredrik Graf (m), Carl Erik Hedlund (m),

Marietta de Pourbaix-Lundin (m) och Catharina

Hagen (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 2 borde

ha följande lydelse:

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i reservationen anförs om utformningen av

industrins, växthusnäringens, hotell och

restaurangbranschens energibeskattning. Därmed

bifaller riksdagen motionerna 2000/01:Sk735 yrkan-

dena 9 och 23, 2000/01:Sk1028 yrkande 8, bifaller

delvis motionerna 2000/01:Sk732 yrkande 7 och

2000/01:MJ244 yrkande 2 samt avslår 2000/01:Sk324

yrkande 17, 2000/01:MJ766 yrkandena 2 och 3,

2000/01:MJ780 yrkande 8 och 2000/01:N322 yrkande 1.

Ställningstagande

Det är statens uppgift att fastställa ramar och

villkor som medför att hushåll och företag ges

långsiktigt hållbara spelregler. Enligt vår mening

är det angeläget att nya energipolitiska riktlinjer,

som bl.a. innebär att energibeskattningen görs

konkurrensneutral, nu skyndsamt antas.

Sverige har en internationellt sett stor

energikrävande industrisektor, som har drabbats hårt

av de särskilda produktionsskatterna på el. Enligt

vår uppfattning bör inga fiskala energiskatter över

huvud taget tas ut i produktionsledet. Som vi

tidigare anfört bör skatten på termisk effekt i

kärnkraftverk omvandlas till en skatt på producerad

energi och i ett första skede sänkas till 2,2 öre

per kWh. På sikt bör skatten tas bort.

En annan viktig fråga för Sverige och svensk

industri är att energi- och koldioxidbeskattningen

på bl.a. mineraloljor, kol och naturgas ges en

utformning som ger goda förutsättningar för svensk

industri att konkurrera internationellt. I annat

fall är risken stor att den svenska energiintensiva

industrin flyttar till länder med gynnsammare

skatteklimat. En del av de svenska energiskatterna

motiveras av miljöhänsyn. Dessa förfelas helt, menar

vi, om beskattningen är såg hög att verksamheten i

Sverige läggs ned och flyttas till länder med annan

skatteprofil. Arbetstillfällen går förlorade och

handelsbalansen försvagas. Industrins energi- och

miljöskatter måste snarast bli föremål för

överväganden med inriktningen att dels behålla den

energiintensiva industrin inom landets gränser, dels

förhindra nedläggningar. Vi bedömer denna fråga som

synnerligen angelägen eftersom Sverige i längden

inte kan räkna med att kunna få behålla de

skattelättnader, i form av ingen energiskatt och en

reducerad koldioxidskattenivå, som i dag gäller för

bl.a. tillverkningsindustrin.

Hotell- och restaurangnäringarna är betydelsefulla

och växande näringsgrenar. Dessa näringsgrenar är

emellertid missgynnade i dagens energiskattesystem.

Hotell och restauranger får t.ex. betala

konsumentskatt på el, medan livsmedelsindustrin

betraktas som tillverkande enheter och omfattas

därmed av nollskattesats på el samt av de särskilda

skattelättnader som gäller för

tillverkningsindustrin när det gäller förbrukningen

av fossila bränslen. Detta missförhållande måste

rättas till. Regeringen bör snarast se över hotell

och restaurangbranschens energibeskattning i syfte

att undanröja nuvarande konkurrenssnedvridning.

Beträffande växthusnäringen anser vi att det är av

yttersta vikt att svenska växthusodlare ges samma

produktionsvillkor som sina främsta konkurrenter

inom EU. Genom EU-inträdet har konkurrensen för den

svenska växthusodlingen ökat markant. Det sker

successivt en reducering av priser och intäkter som

en anpassning till de nivåer som finns inom EU. Det

är därför, menar vi, rimligt att de svenska

produktionsskatterna på energi också anpassas till

europeiska förhållanden.

7. Industrins och växthusnäringens energiskatt

(punkt 2) - kd

av Helena Höij (kd) och Kenneth Lantz (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 2 borde

ha följande lydelse:

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i reservationen anförs om

växthusnäringens energi- och miljöskatter. Därmed

bifaller riksdagen motion 2000/01:MJ766 yrkandena 2

och 3, bifaller delvis motion 2000/01:MJ244 yrkande

2 samt avslår motionerna 2000/01:

Sk324 yrkande 17, 2000/01:Sk732 yrkande 7,

2000/01:Sk735 yrkandena 9 och 23, 2000/01:Sk1028

yrkande 8, 2000/01:MJ780 yrkande 8 och 2000/01:N322

yrkande 1.

Ställningstagande

Genom EU-inträdet har konkurrensen för den svenska

växthusodlingen ökat markant. Det sker successivt en

reducering av priser och intäkter som en anpassning

till de nivåer som finns inom EU. Det är därför,

menar vi, rimligt att de svenska

produktionsskatterna på energi också anpassas till

europeiska förhållanden. I annat fall är risken stor

att näringen på sikt slås ut.

På samma sätt som beträffande jordbrukets

produktionsskatter utgör energibeskattningen av

växthusodlingen en tung kostnad att bära, och

skatten står inte alls i rimlig proportion till den

skatt som belastar växthusodlingen i kon-

kurrentländerna.

Vi har vid ett flertal tillfällen pekat på att den

s.k. 0,8-procentsregeln leder till en orättvis

beskattning av företag med samma typ av produktion

men med olika uppvärmningssystem. Regeln leder också

till stora variationer i koldioxidskatteuttaget

mellan olika växthusföretag. Nuvarande bestämmelser

är dessutom administrativt betungande för många små

företag inom näringen.

Det svenska beskattningssystemet innebär således

inte bara en avsevärd konkurrensnackdel i

förhållande till växthusföretagen i andra EU-länder

utan innebär också att systemet skapar ojämlika

beskattningsförhållanden mellan svenska

växthusföretag. Vi vill i detta sammanhang också

framhålla att koldioxidskatten i dagsläget motverkar

sitt syfte som en styrande skatt mot ett mindre

energiberoende. Redan energikostnaden i sig har i

dag en tillräcklig sådan effekt på branschen.

De nu beskrivna missförhållandena måste enligt vår

mening rättas till. Skatten för växthusnäringen bör

antingen återföras t.ex. som en avräkning mot

kapitalkostnader för utförda energibesparande

investeringar, som en kollektiv återföring i ett

förstärkt investeringsstöd för sektorn eller direkt

genom en skattenedsättning till nivå med

konkurrentländernas skattenivå. Frågan om vilket

alternativ som skall väljas bör skyndsamt bli

föremål för en utredning, lämpligen i anslutning

till frågan om jordbrukets produktionsskatter.

8. Industrins och växthusnäringens energiskatt

(punkt 2) - fp

av Karin Pilsäter (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 2 borde

ha följande lydelse:

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i reservationen anförs om industrins

energi- och miljöskatter. Därmed bifaller riksdagen

motion 2000/01:Sk324 yrkande 17 och avslår motio-

nerna 2000/01:Sk732 yrkande 7, 2000/01:Sk735

yrkandena 9 och 23, 2000/01:Sk1028 yrkande 8,

2000/01:MJ244 yrkande 2, 2000/01:MJ766 yrkandena 2

och 3, 2000/01:MJ780 yrkande 8 och 2000/01:N322

yrkande 1.

Ställningstagande

Vid utformning och bestämning av nivåer av

beskattningen är det angeläget att beakta industrins

internationella konkurrenskraft och att

miljöskatterna på bl.a. mineraloljor, kol och

naturgas inte driver företag att lägga verksamheten

i andra länder. I värsta fall skulle detta till och

med kunna försämra miljön, nämligen om miljökraven i

dessa andra länder är avsevärt mildare än i Sverige.

Det är också viktigt att notera att effektiva

miljöskatter leder till att skattebasen minskar,

vilket naturligtvis reducerar möjligheten att

finansiera andra skattesänkningar. Som jag tidigare

framfört måste regeringen med kraft verka för en

koldioxidskatt på EU-nivå som beaktar problemens

internationella karaktär och likställer företagen

från konkurrenssynpunkt.

9. Industrins och växthusnäringens energiskatt

(punkt 2) - mp

av Matz Hammarström (mp).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 2 borde

ha följande lydelse:

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i reservationen anförs om utformningen av

framtida skattelättnader för vissa energiintensiva

branscher. Därmed bifaller riksdagen motionerna

2000/01:MJ780 yrkande 8 och 2000/01: N322 yrkande 1

och avslår motionerna 2000/01:Sk324 yrkande 17,

2000/01: Sk732 yrkande 7, 2000/01:Sk735 yrkandena 9

och 23, 2000/01:Sk1028 yrkande 8, 2000/01:MJ244

yrkande 2 och 2000/01:MJ766 yrkandena 2 och 3.

Ställningstagande

Tillverkningsindustrin slipper i dag betala

energiskatt och koldioxidskatt tas ut med 35 % av

ordinarie skatt. Enligt min och Miljöpartiets

uppfattning bör undantagen begränsas till att bara

gälla i vissa energiintensiva branscher, i första

hand massa och papper, stål och metallverk, gruvor

och mineralutvinning, petroleumraffinaderier samt

jord- och stenvaruindustri. Det allmänna undantaget

för jordbruket som infördes förra året och som är

kopplat till industriundantaget bör logiskt sett

försvinna. Skälen till vår inställning är att

undantagen endast bör omfatta branscher där undantag

är helt nödvändiga med hänsyn till den

internationella konkurrensen, dvs. att motsvarande

beskattning ännu inte tas ut i andra länder. De

undantagna branscherna omfattar 80-90 % av

industrins totala energiförbrukning, men bara

10-20 % av antalet företag, antalet anställda och

förädlingsvärdet i industrin. I den övriga delen av

industrin, som omfattar 80-90 % av företagen, de

anställda och förädlingsvärdet finns inte samma

motiv för undantag. Här är det tvärtom viktigt att

samma miljöstyrande effekter kan uppnås genom

energibeskattningen som inom övriga sektorer. En

fortsatt grön skatteväxling bör kunna omfatta också

denna del av industrin utan att de totala

kostnaderna väsentligt höjs.

Vidare vill jag betona vikten av att det även

fortsättningsvis finns incitament för

energieffektivisering och miljöförbättring också i

den energiintensiva industrin som bör ha fortsatta

undantag. Flera medel för detta är tänkbara. En

möjlighet är särskilda avtal om

energieffektivisering mellan staten och de större

energiintensiva företagen. En annan möjlighet skulle

kunna vara att i förtid införa ett system med

utsläppsrätter för denna industri.

Slutligen vill jag framhålla att begränsningen av

undantagen för industrin i tiden bör samordnas med

införandet av enhetlig beskattning av kraft- och

värmeproduktion, vilken i sin tur bör samordnas med

införandet av handel med gröna certifikat för

förnybar el som planeras att påbörjas 2003. För att

ge berörd industri en viss tid för omställning kan

slopandet av undantagen lämpligen ske stegvis under

två år. Genom att redan nu annonsera begränsningen

får berörd industri en omställningstid på tre fyra

år.

10. Jordbrukets miljö- och energiskatter

(punkt 3) - m

av Carl Fredrik Graf (m), Carl Erik Hedlund (m),

Marietta de Pourbaix-Lundin (m) och Catharina

Hagen (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 3 borde

ha följande lydelse:

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i reservationen anförs om skattelättnader

för att stärka jordbrukets konkurrenskraft. Därmed

bifaller riksdagen motionerna 2000/01:MJ244 yrkande

6, 2000/01:MJ256 yrkandena 5 och 6, bifaller delvis

motion 2000/01:Sk1025 yrkande 2 samt avslår

motionerna 2000/01:Sk650, 2000/01:Sk738,

2000/01:MJ243 yrkande 3, 2000/01:MJ257 yrkande 10,

2000/01:MJ842 yrkande 3 och 2000/01:

MJ845 yrkande 9.

Ställningstagande

Ett konkurrenskraftigt jordbruk är en förutsättning

för att hela livsmedelssektorn skall kunna

utvecklas. Livsmedelssektorn har sammantaget stor

ekonomisk betydelse och svarar för en stor del av

arbetstillfällena i landet. Att jordbruket skall ges

villkor som är likvärdiga med industrisektorns är

ett krav som vi moderater har ställt under flera år.

Riksdagens beslut förra våren om att ge bl.a.

jordbrukssektorn samma skattelättnader som

tillverkningsindustrin när det gäller förbrukningen

av el och bränslen för uppvärmning var ett steg i

rätt riktning. Vi är dock starkt kritiska till att

skattelättnaden i bränslebeskattningen och

skattebefrielsen på el inte har kommit alla

jordbrukare till del. Diskrimineringen av små och

medelstora jordbruksföretag kvarstår och måste

snarast rättas till.

För att ge det svenska jordbruket rimliga

konkurrensförutsättningar måste ytterligare

förändringar vidtas. Skatten på diesel som används

inom jordbruket, i arbetsmaskiner, arbetsredskap

samt i entreprenadmaskiner, bör sänkas till en nivå

på 53 öre per liter.

Vidare har de senaste årens höjningar av skatten

på handelsgödsel lett till en kraftig försämring av

det svenska jordbrukets och livsmedelsnäringens

konkurrenskraft. Någon motsvarande skatt finns inte

i Danmark och saknas i stort sett också i andra EU-

länder. Vi tror inte att skatteinstrumentet är det

effektivaste vapnet för att förhindra läckage från

jordbruket. Den verkliga miljöstyrande effekten av

skatten är svår att uppskatta. Därtill kommer att

läckaget från stallgödsel faktiskt är svårare att

bemästra än läckaget från handelsgödsel. Enligt vår

uppfattning bör skatten på handelsgödsel vad avser

kväve tas bort. Detta förslag innebär inte att vi

negligerar växtnäringsläckaget från jordbruket utan

vi menar att problemet bör angripas med andra

metoder än konkurrenssnedvridande skatter, t.ex.

genom forskning, information och ökad kunskap om

bättre odlingsmetoder.

11. Jordbrukets miljö- och energiskatter

(punkt 3) - kd

av Helena Höij (kd) och Kenneth Lantz (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 3 borde

ha följande lydelse:

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i reservationen anförs om skattelättnader

och andra åtgärder för att stärka jordbrukets

konkurrenskraft. Därmed bifaller riksdagen

motionerna 2000/01:MJ243 yrkande 3 och 2000/01:MJ845

yrkande 9 samt avslår motionerna 2000/01:

Sk650, 2000/01:Sk738, 2000/01:Sk1025 yrkande 2,

2000/01:MJ244 yrkande 6, 2000/01:MJ256 yrkandena 5

och 6, 2000/01:MJ257 yrkande 10 och 2000/01:MJ842

yrkande 3.

Ställningstagande

Jordbruket måste ges villkor som är likvärdiga med

andra näringsgrenar. Ett konkurrenskraftigt jordbruk

är en förutsättning för att hela livsmedelssektorn

skall kunna utvecklas. Livsmedelssektorn har

sammantaget stor ekonomisk betydelse och svarar för

en stor del av arbetstillfällena i landet.

Riksdagens beslut förra våren om att ge bl.a.

jordbrukssektorn samma skattelättnader som

tillverkningsindustrin när det gäller förbrukningen

av el och bränslen för uppvärmning var ett steg i

rätt riktning. Vi är dock starkt kritiska till att

skattelättnaden i bränslebeskattningen och

skattebefrielsen på el inte har kommit alla

jordbrukare till del. Diskrimineringen av små och

medelstora jordbruksföretag kvarstår och måste

snarast rättas till.

Den svenske bonden är utsatt för konkurrens. Är

det något vi är säkra på så är det att svenska

bönder klarar tuff konkurrens bara den sker på lika

villkor. Problemet är att de skatter och avgifter

som belastar den svenska råvaruproduktionen oftast

inte har sin motsvarighet i konkurrentländerna,

varför konkurrensen snedvrids till svenska

jordbruksproducenters nackdel. Vi vill därför

framhålla vikten av att Sverige inom EU med kraft

driver frågan om harmonisering av avgifter och

skatter för jordbruksnäringen. I avvaktan härpå

måste, enligt vår mening, det svenska jordbrukets

energiskatter sänkas till en nivå som är likvärdig

med vad som gäller i våra främsta konkurrentländer.

Vidare har de senaste årens höjningar av skatten

på handelsgödsel lett till en kraftig försämring av

det svenska jordbrukets och livsmedelsnäringens

konkurrenskraft. Någon motsvarande skatt saknas i

stort sett i andra EU-länder. Flera utredningar har

också konstaterat att sambandet mellan skatten på

handelsgödsel och kväveläckaget är mycket svagt och

den verkliga miljöstyrande effekten av skatten är

svår att uppskatta. Enligt vår uppfattning bör även

skatten på handelsgödsel anpassas till omvärldens.

Detta innebär inte att vi negligerar

växtnäringsläckaget från jordbruket utan vi menar

att problemet bör angripas med andra metoder än

konkurrenssnedvridande skatter, t.ex. genom att den

miljöstyrande skatten på t.ex. handelsgödsel återgår

för miljöinsatser i jordbruksnäringen.

Trots vackert tal om överenskommelse med bönderna

om dieselskattesänkning och att miljöavgifterna på

något sätt ska återföras till jordbruket fanns

ingenting av detta i budgetpropositionen för år

2001. Vi förutsätter att för jordbruket positiva

åtgärder presenteras senast i samband med vårbudge-

ten i april månad.

Enligt vår mening bör även skatten på s.k. grön

bensin för motorsågar och trädgårdsredskap sänkas.

12. Jordbrukets miljö- och energiskatter

(punkt 3) - fp

av Karin Pilsäter (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 3 borde

ha följande lydelse:

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i reservationen anförs om skattelättnader

för jordbrukssektorn och behovet av gemensamma

skatter på handelsgödsel och bekämpningsmedel i EU.

Därmed bifaller riksdagen motion 2000/01:MJ257

yrkande 10 och avslår motionerna 2000/01:Sk650,

2000/01:Sk738, 2000/01:Sk1025 yrkande 2,

2000/01:MJ243 yrkande 3, 2000/01:MJ244 yrkande 6,

2000/01:MJ256 yrkandena 5 och 6, 2000/01:MJ842

yrkande 3 och 2000/01:MJ845 yrkande 9.

Ställningstagande

Lantbruk och livsmedelsnäring bör ges likvärdiga

villkor med andra företag. Riksdagens beslut förra

våren om att ge bl.a. jordbrukssektorn samma

skattelättnader som tillverkningsindustrin när det

gäller förbrukningen av el och bränslen för

uppvärmning var därför riktigt. Dock har dessa

skatteregler inte kommit alla lantbrukare till del,

vilket de borde. Därtill kommer att administrationen

kring skattelättnaden har blivit för krånglig. Dessa

brister måste snarast rättas till.

När det gäller skatten på handelsgödsel är vår

inställning att skatten är nödvändig för att minska

övergödningen av våra sjöar och vattendrag och i

längden även av kustvattnen. Gränsöverskridande

problem måste få gränsöverskridande lösningar.

Folkpartiet anser därför att regeringen i EU bör

verka för en gemensam skatt på handelsgödsel och

bekämpningsmedel genom ett system baserat på

kväveeffektivitet/kväveförluster.

13. Fossila drivmedel (punkt 4) - m

av Carl Fredrik Graf (m), Carl Erik Hedlund (m),

Marietta de Pourbaix-Lundin (m) och Catharina

Hagen (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 4 borde

ha följande lydelse:

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i reservationen anförs om sänkt skatt på

bensin. Därmed bifaller riksdagen delvis motionerna

2000/01:Sk639 yrkande 1 och 2000/01:Sk687 samt

avslår motionerna 2000/01:Sk647, 2000/01:Sk648 och

2000/01:N325 yrkande 10.

Ställningstagande

För enskilda människors välfärd är goda

kommunikationer avgörande. Goda kommunikationer

underlättar arbetspendling och är ett väsentligt

inslag för en god livskvalitet och ökar

möjligheterna att kombinera en god boendemiljö med

en bred arbetsmarknad. Utan bilen skulle många

människor varken ha fungerande arbetsliv eller

socialt liv. Särskilt viktig är bilen för boende i

glesbygd, barnfamiljer och för dem som har ett

aktivt fritidsliv. Transporternas betydelse för en

bredare arbetsmarknad och minskad arbetslöshet är

kraftigt underskattad.

För att underlätta för hushållen och öka

rörligheten på arbetsmarknaden bör skatten på bensin

sänkas med 70 öre per liter inklusive moms. Vi

avvisar vidare bestämt alla idéer om en fortsatt

årlig ökning av bensinskatten. I stället bör

ytterligare bensinskattesänkningar genomföras.

Därutöver anser vi att bensinskatten skall vara

enhetlig i hela landet.

Det skall också tilläggas att Sverige har en av

Europas äldsta bilparker, vilket är negativt ur

miljösynpunkt eftersom nya bilar släpper ut mindre

kolväten och kväveoxid och även ofta drar mindre

bensin per mil. Ett lägre pris på bensin skulle ge

många hushåll en möjlighet att på sikt byta den

gamla bilen mot en nyare och mer miljövänlig.

Den höga skatten på bensin kan således sägas vara

kontraproduktiv ur miljösynpunkt.

14. Åkerinäringen (punkt 5) - m, kd

av Carl Fredrik Graf (m), Helena Höij (kd), Carl

Erik Hedlund (m), Marietta de Pourbaix-Lundin

(m), Kenneth Lantz (kd) och Catharina Hagen (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 5 borde

ha följande lydelse:

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i reservationen anförs om åtgärder för

att förbättra villkoren för svensk åkerinäring.

Därmed bifaller riksdagen motionerna 2000/01:Sk620

yrkandena 1 och 3, 2000/01:Sk636, 2000/01:Sk711,

2000/01:Sk724, 2000/01:Sk731 och 2000/01:Sk1029

yrkande 1 samt avslår motionerna 2000/01:Sk620

yrkande 2, 2000/01:Sk656 yrkande 1, 2000/01:Sk1008

och 2000/01:MJ841 yrkande 5.

Ställningstagande

En effektiv och miljövänlig åkerinäring är viktig

för landet. Höga skatter på fordon och dieselbränsle

och högre personalkostnader för svenska åkare inne-

bär stora konkurrensnackdelar gentemot många andra

europeiska åkerier. Sverige har en av de äldsta

lastbilsflottorna, och den fasta fordonskostnaden är

näst högst i Europa. Dieselkostnaden inklusive skatt

är en av de högsta. Det är enligt vår mening

uppenbart att åkerinäringen inte längre kan bära den

tunga bördan med ca 20 % högre kostnader än i

konkurrentländerna.

Den 1 juli 1998 infördes fritt s.k. cabotage i

Europa. Detta innebär att utländska buss- och

lastbilsflottor fritt kan konkurrera i hela Europa.

Konkurrensen måste dock ske på lika villkor. Som det

är i dag är risken uppenbar att svenska åkerier, med

sina högre löne- och skattekostnader samt strängare

miljökrav, förlorar uppdrag. Detta leder i sin tur

till att åkerier lägger ned, går i konkurs eller i

vissa fall flaggar ut till andra länder som en sista

åtgärd för att överleva. Konsekvenserna av detta

blir, förutom en försvagning av svenskt näringsliv,

att miljön påverkas negativt. Den avgjort viktigaste

frågan för åkerinäringen är sänkta skatter.

Bränslekostnaderna och löneskatterna måste sänkas

för att svensk åkerinäring skall kunna konkurrera

med utländska företag. En annan viktig åtgärd är att

sänka fordonsbeskattningen till EU:s miniminivå för

de fordonskombinationer som inte har denna nivå på

skatt i dag.

Vi anser att regeringen skyndsamt skall återkomma

till riksdagen med förslag om förbättrade villkor

för svensk åkerinäring i enlighet med det ovan

anförda. Därigenom kan jobben inom näringen räddas

och skatteintäkterna behållas. Även belastningen på

miljön kan förväntas minska om utländska åkare

väljer svensk diesel under transporter här i landet

i stället för att som nu fylla fordonen med den från

miljösynpunkt sämre utländska kvaliteten innan

transporten påbörjas.

15. Åkerinäringen (punkt 5) - fp, mp

av Karin Pilsäter (fp) och Matz Hammarström (mp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 5 borde

ha följande lydelse:

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i reservationen anförs om en gemensam

kilometerskatt på lastbilstrafik. Därmed bifaller

riksdagen motion 2000/01:MJ841 yrkande 5 och avslår

motionerna 2000/01:Sk620 yrkandena 1-3,

2000/01:Sk636, 2000/01:Sk656 yrkande 1, 2000/01:

Sk711, 2000/01:Sk724, 2000/01:Sk731, 2000/01:Sk1008

och 2000/01: Sk1029 yrkande 1.

Ställningstagande

Inledningsvis vill vi slå fast att en effektiv och

miljövänlig åkerinäring är viktig för landet.

Vi har också förståelse för att transportföretag

som i dag använder dieselolja som drivmedel är

negativt inställda till ökat skatteuttag på diesel.

Transportnäringen har precis som alla övriga

näringsgrenar i vårt land fått känna på

internationell konkurrens från våra grannländer. Det

har förts fram synpunkter om att svenska åkare inte

klarar konkurrensen från seriösa utländska samt

oseriösa inhemska och utländska åkare. Till detta

skall läggas lägre skatter och avgifter, tummande på

regelboken och dumpade priser som ytterligare

pressar åkerinäringen.

Även om en prisjämförelse med våra viktigaste

konkurrentländer visar att dieselpriset inte på

något sätt efter en höjning blir alltför avvikande,

finns all anledning att ta svensk transportnärings

problem på allvar.

Vi anser att regeringen inom EU bör arbeta för att

införa en miljörelaterad, rättvis och neutral

gemensam kilometerskatt på lastbilstrafik. Detta är

en miljöåtgärd som, enligt vår mening, rimmar bra

med strävan efter en enhetlig inre marknad med

konkurrens på lika villkor.

16. Biobränslen (punkt 6) - m

av Carl Fredrik Graf (m), Carl Erik Hedlund (m),

Marietta de Pourbaix-Lundin (m) och Catharina

Hagen (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 6 borde

ha följande lydelse:

6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i reservationen anförs om en strategi för

s.k. pilotprojektsdispenser. Därmed bifaller

riksdagen motionerna 2000/01:Sk1027 yrkande 5 och

2000/01:Sk684 samt avslår motionerna 2000/01:Sk619,

2000/01:Sk671 yrkandena 1 och 2, 2000/01:Sk700,

2000/01:Sk701, 2000/01:Sk776 yrkandena 1 och 4,

2000/01:Sk1014, 2000/01:Sk1027 yrkandena 1 och 4,

2000/01:T212 yrkande 15, 2000/01:MJ711 yrkande 32,

2000/01:MJ839 yrkande 2 och 2000/01:MJ845 yrkandena

4-6.

Ställningstagande

Enligt art. 8.2 i mineraloljedirektivet (92/81/EEG)

samt enligt 2 kap. 12 § lagen om skatt på energi kan

regeringen lämna hel eller delvis nedsättning av

energi- och koldioxidskatt för pilotprojekt som

syftar till att utveckla mer miljöanpassade

produkter. Fram till och med 1997 beviljades i

princip samtliga ansökningar om s.k.

pilotprojektsdispens. Det rörde sig främst om

etanol, rapsmetylester och biogas för användning som

drivmedel. Regeringen avslog i juli 1999 ett flertal

ansökningar med bl.a. motiveringen att det blev

uppenbart att ett genomförande av

pilotprojektsprogrammet i dess dåvarande form skulle

få allvarliga statsfinansiella konsekvenser. Många

av de ansökningar som då avslogs hade legat på

regeringens bord under mer än ett och ett halvt år.

I likhet med vad som anförs i motion Sk1027 (yrkande

5) anser vi att denna ryckiga hantering av

pilotprojektsdispenser är bekymmersam för

utvecklingen av alternativa drivmedel, och särskilt

för små företag.

Vi menar att regeringen nu måste tillkännage en

strategi för hur pilotprojektsdispenser skall

hanteras i framtiden (nuvarande dispenser gäller som

längst till och med utgången av 2003), liksom

tydliga kriterier för bedömningen av sådana

ansökningar. Enligt vår mening bör regeringen också

ange vilka departement och myndigheter som skall

medverka i bedömningen av ansökningarna samt se till

att handläggningstiderna begränsas.

17. Biobränslen (punkt 6) - v

av Per Rosengren (v) och Claes Stockhaus (v).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 6 borde

ha följande lydelse:

6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i reservationen anförs om

skattebefrielsen för biogas och behovet av en

utredning i syfte att gynna utvecklingen av

förnybara drivmedel. Därmed bifaller riksdagen

motion 2000/01:Sk776 yrkandena 1 och 4, bifaller

delvis motionerna 2000/01:Sk1027 yrkande 4 och

2000/01:Sk700 samt avslår motionerna 2000/01:Sk619,

2000/01:Sk671 yrkandena 1 och 2, 2000/01:Sk684,

2000/01:Sk701, 2000/01:Sk1014, 2000/01:Sk1027

yrkandena 1 och 5, 2000/01:T212 yrkande 15,

2000/01:MJ711 yrkande 32, 2000/01:MJ839 yrkande 2

och 2000/01:MJ845 yrkandena 4-6.

Ställningstagande

Ökad växthuseffekt är ett av de allvarligaste

miljöhoten i dag. Förändringar av atmosfärens halt

av koldioxid och andra växthusgaser påverkar jordens

klimat, och vi upplever i dag stigande temperaturer

och extrema väderfenomen vilka kan vara kopplade

till klimatförändringarna. Om inte utvecklingen

vänds är risken stor att konsekvenserna blir

förödande. Den fossilbränslebaserade vägtrafiken är

ett av de största problemen att åtgärda. Koldioxid-

utsläppen från transportsektorn fortsätter att öka i

motsats till andra sektorer. Därför är det angeläget

att göra något åt trafikens koldioxidutsläpp.

Sverige har inlett en skatteväxling som bl.a.

innebär höjningar av dieselskatten. Det är en viktig

del i att skapa ett hållbart transportsystem genom

ökad bränsleeffektivitet och minskade transporter på

väg. Skatteväxlingen behöver enligt vår mening trots

detta kompletteras med andra åtgärder, bl.a. för att

förbättra möjligheterna för en utveckling av

förnybara drivmedel.

I dag utgår lagen om skatt på energi ifrån att

även förnybara drivmedel skall omfattas av EU:s

mineraloljedirektiv. Detta är en tolkning av

direktivet som vi menar att det finns anledning att

ifrågasätta. Mineraloljedirektivet är utformat

utifrån att drivmedel är fossila och gäller således

egentligen endast fossila bränslen. Sveriges

genomförande av direktivet, genom lagen om skatt på

energi, är därför i onödan starkt begränsande för de

förnybara alternativen. En tillämpning av

mineraloljedirektivet som generellt undantar

förnybara drivmedel från koldioxidskatt och

energiskatt skulle gynna en utveckling av förnybara

drivmedel. Regeringen bör därför utreda

förutsättningarna för att ändra energiskattelagen så

att mineraloljedirektivets krav uppfylls utan att

förnybara drivmedel missgynnas.

Vidare anser vi att regeringen skall återkomma

till riksdagen med förslag om att nuvarande undantag

från energi- och koldioxidskatt för biogas skall

vidgas till att gälla all biogas, dvs. omfatta all

metan som framställs ur biologisk råvara. Nuvarande

krav om att biogasen skall framställas genom biolo-

giska processer är begränsande för

teknikutvecklingen. I dag finns möjlighet att

framställa biogas ur biologisk råvara med andra

metoder än biologisk rötning. Enligt vår uppfattning

finns det inte något egentligt skäl att i lagstift-

ningen avgöra vilken metod som skall användas för

att framställa metan ur biologisk råvara. En sådan

lagändring får sannolikt inte några omedelbara

budgetmässiga konsekvenser, och även för de närmaste

åren torde budgetkonsekvenserna vara begränsade.

18. Biobränslen (punkt 6) - kd

av Helena Höij (kd) och Kenneth Lantz (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 6 borde

ha följande lydelse:

6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i reservationen anförs om åtgärder för

att förbättra utvecklingen av alternativa bränslen

och fortsatt skattebefrielse för inhemsk produktion

av etanol. Därmed bifaller riksdagen motionerna

2000/01:T212 yrkande 15, 2000/01:MJ845 yrkandena 4-6

och 2000/01:Sk671 yrkande 1 samt avslår motionerna

2000/01:Sk619, 2000/01:Sk671 yrkande 2,

2000/01:Sk684, 2000/01:Sk700, 2000/01:Sk701,

2000/01:Sk776 yrkandena 1 och 4, 2000/01:Sk1014,

2000/01:Sk1027 yrkandena 1, 4 och 5, 2000/01:MJ711

yrkande 32 och 2000/01:MJ839 yrkande 2.

Ställningstagande

Vi anser att Sverige har mycket goda förutsättningar

att framställa förnybara drivmedel. Biodrivmedel har

en gynnsam effekt på mängden koldioxidutsläpp och

minskar beroendet av import från oljeproducerande

länder. Biodrivmedlens goda effekt på miljön och på

att skapa arbetstillfällen och en konkurrenskraftig

gröda för svenskt jordbruk gör det angeläget att

fasa ut fossila bränslen till förmån för förnybara

biodrivmedel. Vi anser att det är angeläget att

tekniken för alternativa drivmedel till motorer

stimuleras. Ett viktig steg i denna strävan är att

inom EU verka för harmoniserade skatter för de olika

energislagen. Därigenom kan konkurrensen bibehållas

samtidigt som drivmedlen och transporterna blir mer

miljöanpassade.

En fortsatt introduktion av biobränsle bör ske

både genom låginblandning och genom att utveckla nya

motorer som kan drivas med ren alkohol. Låginbland-

ning av största möjliga halt, som kan klaras utan

modifieringar i befintliga motorer, ger omedelbart

en marknad för inhemsk produktion i stor skala.

Därigenom skapas också förutsättningar för en

introduktion av fordon med ren alkoholdrift.

Mot denna bakgrund anser vi att det är viktigt att

skatter och andra pålagor inte hindrar utvecklingen

av alternativa bränslen, utan staten måste medverka

till att stimulera marknaden på detta område. Ett

rimligt mål bör vara att minst hälften av alla bilar

drivs med annat än fossilt bränsle år 2010.

Vidare anser vi att den inhemska produktionen av

etanol skall skattebefrias även efter 2003, då

nuvarande pilotprojektsdispenser löper ut. Antalet

projekt bör inte begränsas på sätt som hittills

skett eftersom det bl.a. hindrar utvecklingen av nya

produkter och utbyggnaden av servicenät för

alternativa bränslen.

I detta sammanhang vill vi också påtala behovet av

att skapa en större differens i skatteuttaget mellan

miljövänliga och miljöförstörande bränslealternativ.

Vår uppfattning är att fossila bränslen successivt

skall beläggas med högre koldioxidskatt efterhand

som miljövänliga alternativ kan erbjudas.

19. Biobränslen (punkt 6) - c

av Rolf Kenneryd (c).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 6 borde

ha följande lydelse:

6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i reservationen anförs om åtgärder för

att främja utvecklingen och en fortsatt introduktion

av miljövänliga drivmedel. Därmed bifaller riksdagen

motion 2000/01:MJ711 yrkande 32 och 2000/01:Sk619

samt avslår motionerna 2000/01:Sk671 yrkandena 1 och

2, 2000/01:Sk684, 2000/01:Sk700, 2000/01:Sk701,

2000/01:Sk776 yrkandena 1 och 4, 2000/01:Sk1014,

2000/01:Sk1027 yrkandena 1, 4 och 5, 2000/01:T212

yrkande 15, 2000/01:MJ839 yrkande 2 och

2000/01:MJ845 yrkandena 4-6.

Ställningstagande

Nya miljövänliga drivmedel är en av

förutsättningarna för att skapa ett grönare

transportsystem. Fossilbränslen måste fasas ut. Att

blanda in främst etanol i bensin och diesel är ett

bra sätt att minska miljöpåverkan från vägtrafiken.

I Sverige fanns innan Auto/Oil-direktivet trädde i

kraft en mycket positiv utveckling och utbyggnad av

E10-pumpar. Detta skedde på helt frivillig väg. Att

regeringen inte vill främja denna utveckling är

olyckligt.

Riksdagen har tidigare i ett tillkännagivande

uppmanat regeringen att lämna in en svensk

dispensansökan för att även fortsättningsvis kunna

blanda in mer än 5 % ersättningsbränslekomponenter

(främst etanol) i bensin och diesel. Det är

anmärkningsvärt att regeringen ännu inte tagit detta

steg för att kunna minska utsläppen av miljöskadliga

ämnen från transportsektorn. Jag anser det därför

befogat att riksdagen återigen ger regeringen i

uppdrag att lämna in en dispensansökan.

Regeringens brist på strategi och tydliga

riktlinjer för en fortsatt introduktion av

biobränslen är mycket tydlig när det gäller

beskattningen av biodrivmedel. Om vi på allvar skall

kunna minska koldioxidutsläppen från vägtrafiken

måste fler företag få möjlighet att producera och

sälja biodrivmedel som är skattebefriade. Trots att

flera företag står på kö, beviljar regeringen sedan

februari 1998 inga fler pilotprojekt. Regeringens

agerande leder till en industristruktur med inhemska

monopol. Dessutom är reglerna ryckiga på ett område

som behöver långsiktighet. Denna industristruktur

gynnar knappast den långsiktiga utvecklingen av

branschen.

Centerpartiet vill släppa fram biodrivmedel som

exempelvis etanol och rapsmetylester (RME) genom att

gynna dem skattemässigt även efter 2003. Det minskar

Sveriges oljeberoende, är miljömässigt bättre än

fossilbränslen och ger samtidigt arbetstillfällen

och inkomster på landsbygden. Att låsa fast Sverige

i ett fortsatt oljeberoende med motivet att det ger

staten skatteinkomster är ett osolidariskt agerande

mot kommande generationer. Samtidigt finns det fog

att tro att skattebefrielsen inte alls skulle leda

till minskade totala skatteinkomster för staten.

Inhemsk produktion av biobränslen ger ett ökat

skatteunderlag som med stor sannolikhet skulle

uppväga det direkta bortfallet av energi- och

koldioxidskatterna.

20. Fordonsskatt (punkt 8) - m

av Carl Fredrik Graf (m), Carl Erik Hedlund (m),

Marietta de Pourbaix-Lundin (m) och Catharina

Hagen (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 8 borde

ha följande lydelse:

8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i reservationen anförs om att

veterantraktorer skall befrias från fordonskatt.

Därmed bifaller riksdagen motion 2000/01:Sk1009 samt

avslår motionerna 2000/01:Sk324 yrkande 16,

2000/01:Sk645, 2000/01:Sk664, 2000/01:Sk720,

2000/01:Sk722 yrkandena 1 och 2, 2000/01:Sk1011 och

2000/01:T212 yrkandena 16 och 17.

Ställningstagande

Befrielsen från fordonsskatt för personbilar, bussar

och motorcyklar som är 30 år eller äldre gör det

möjligt att ha hobbyfordon på rimliga villkor.

Motivet till skattebefrielsen är att dessa äldre

fordon används som hobbyfordon och därför körs korta

sträckor per år och att de i huvudsak används för

uppvisningsändamål. Någon anledning att undanta

traktorer från denna skattebefrielse finns inte

enligt vår mening. Veterantraktorer lockar många

människors intresse. Gamla traktorer renoveras och

visas upp på samma sätt som äldre bilar och

motorcyklar. Liksom dessa körs även äldre traktorer

endast korta sträckor, och de används inte heller i

dagligt bruk.

Det är därför, menar vi, rimligt att äldre

traktorer befrias från fordonsskatt i likhet med vad

som gäller för personbilar, bussar och motorcyklar.

21. Fordonsskatt (punkt 8) - fp

av Karin Pilsäter (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 8 borde

ha följande lydelse:

8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i reservationen anförs om fordonsskatten

och en ökad miljörelatering av vägtrafikbeskatt-

ningen. Därmed bifaller riksdagen motion

2000/01:Sk324 yrkande 16 och avslår motionerna

2000/01:Sk645, 2000/01:Sk664, 2000/01:Sk720,

2000/01:

Sk722 yrkandena 1 och 2, 2000/01:Sk1009,

2000/01:Sk1011 och 2000/01:T212 yrkandena 16 och 17.

Ställningstagande

Enligt vad som uttalades i budgetpropositionen har

regeringen för avsikt att tillsätta en utredning med

uppgift att öka miljörelateringen av vägtrafik-

beskattningen. Någon utredning har ännu inte

tillsatts och inte heller har några direktiv

utfärdats. Trafikbeskattningsutredningen påtalade

att beskattningen av drivmedel är i det närmaste ett

perfekt styrmedel vad gäller begränsning av

koldioxidutsläpp och andra förbränningsutsläpp. I

stället bör då den fasta beskattningen,

fordonsskatten, sänkas i motsvarande grad.

Regeringen bör återkomma till riksdagen med ett

förslag om hur fordonsskatterna kan användas för att

underlätta ett mer miljövänligt transportväsende.

22. Miljöskatt på flyg (punkt 9) - v

av Per Rosengren (v) och Claes Stockhaus (v).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 9 borde

ha följande lydelse:

9. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i reservationen anförs om miljöskatt på

flygbränsle som används i kommersiell lufttrafik.

Därmed bifaller riksdagen motion 2000/01:T641

yrkandena 3, 5 och 6, bifaller delvis motion

2000/01:Sk641 yrkandena 1 och 2 och avslår motion

2000/01:T641 yrkandena 4 och 8.

Ställningstagande

Flyget är det mest energislukande och

miljöbelastande transportsättet per personkilometer

och bidrar signifikant till globala, regionala och

lokala miljöproblem. Flygets största miljöeffekter

är klimatförändringar, försurning och påverkan på

ozonskiktet. Flygets snabba expansion motverkar

uppfyllandet av flera av de nationella miljömålen

samt flera internationella miljööverenskommelser.

Flygets största miljöproblem är, liksom för de

flesta transportslag, utsläppen av koldioxid och

andra klimatpåverkande gaser. Flyget är också det

trafikslag som snabbast ökar utsläppen av koldioxid.

Riksdagens mål att utsläppen av koldioxid från

fossila källor i Sverige skulle stabiliserats på

1990 års nivå senast år 2000 har inte att uppnåtts.

I stället har koldioxidutsläppen ökat under 90-

talet. Huvudorsaken är den ökande väg- och

flygtrafiken.

Vi anser att en viktig princip för att styra mot

miljömålen är att samtliga transportslag så långt

som möjligt bär sina samhällsekonomiska kostnader.

Detta gäller i dag inte för flyget. Flyget följer

varken principen om att förorenaren skall betala,

som bland annat finns fastlagd i EU:s grundfördrag,

eller riksdagsbeslutet från 1988 om att varje

trafikslag skall stå för sina samhällsekonomiska

kostnader.

Principen att inte beskatta flygbränsle gäller i

stort sett i hela världen och manifesteras bland

annat genom 1944 års Chicagokonvention (artikel 24)

samt ett mycket stort antal bilaterala

luftfartsavtal. Principen är föråldrad och avspeglar

varken dagens miljösituation eller de åtgärder som

krävs för att nå de globala målen om hållbar

utveckling, som antagits av alla FN-länder vid

Riokonferensen. För att möjliggöra miljöbeskattning

av flygbränsle måste Chicagokonventionen och de

bilaterala luftfartsavtalen omförhandlas. Vi menar

att Sverige som enskild stat och via EU bör driva

frågan om beskattning av flygtrafiken i ICAO. Vi

anser även att regeringen årligen skall återkomma

med rapporter till riksdagen om händelseutvecklingen

vid dessa internationella förhandlingar.

Artikel 8.1b i mineraloljedirektivet (92/81/EEG)

förbjuder beskattning av mineraloljor som används

som flygbränsle för kommersiell flygtrafik. Som

medlem i den europeiska unionen bör Sverige initiera

och driva förslag om gemensamma miljöskatter på

flyget inom EU, så att det blir möjligt för enskilda

medlemsländer att miljöbeskatta detta transportslag.

Den gemensamma miljöskatten skall ligga på en

miniminivå som ger enskilda medlemsstater möjlighet

att gå längre och införa högre skatter. Sverige bör

utnyttja sin tid som orförandeland i EU till att

verka för att driva igenom dessa förändringar i nu

gällande gemenskapslagstiftning. Därutöver bör

regeringen i samband med den årliga skrivelsen om

EU-arbetet redovisa hur frågan drivs.

23. Miljöskatt på flyg (punkt 9) - mp

av Matz Hammarström (mp).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 9 borde

ha följande lydelse:

9. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i reservationen anförs om miljöskatt på

flygbränsle och/eller flygresor. Därmed bifaller

riksdagen motionerna 2000/01:Sk641 yrkandena 1 och 2

och 2000/01:T641 yrkandena 3 och 5 samt avslår

motion 2000/01:T641 yrkandena 4, 6 och 8.

Ställningstagande

Utifrån Sveriges åtaganden i internationella

sammanhang, bl.a. i Kyoto 1997, angående åtgärder

mot växthuseffekten, måste varje utsläpp av

växthusgaser vägas in i möjligheten att minimera

påverkan på det framtida klimatet. För att minska

utsläppen och driva över inriktningen av

utvecklingen till förnybara alternativ har samhället

framför allt skatteinstrumentet till sitt

förfogande, vid sidan av annan lagstiftning, stöd

och bidrag. Med hjälp av styrande miljöskatter,

uppbyggda för att ge ett någorlunda rättvist

kostnadsansvar för miljöförstöringen, kan man ge

marknadskrafterna signaler om att det som är lång-

siktigt hållbart samtidigt skall göras kortsiktigt

lönsamt, och att det som är ohållbart skall göras

dyrare. Den koldioxidskattehöjning som inleddes 2001

träffar alla fossilbränslebaserade transporter utom

flyget. Enligt min mening är det inte rimligt att

den värsta miljöboven går fri från beskattning. En

tidigare miljöskatt på inrikesflyget från 1989 fick

tas bort den 1 januari 1997 sedan EU funnit att den

inte var förenlig med mineraloljedirektivet

(92/81/EEG). Utifrån detta direktiv är det alltså

inte möjligt att miljöbeskatta luftfarten. Dessutom

är flygbränsle, genom avtal slutna inom den

internationella luftfartsorganisationen, ICAO, helt

skattebefriat.

Det är orimligt att flyget som enda transportslag

går fritt från beskattning, inte minst med tanke på

att flyget är det transportslag som har högst

koldioxidutsäpp per personkilometer och som

förväntas öka sina utsläpp av koldioxid snabbast.

Med sin skattebefrielse på bränslet och inga

särskilda miljöskatter på flygresor betalar flyget

inte sina externa samhällskostnader. Flyget måste ta

sitt miljöansvar och det är hög tid, anser jag, att

utsläppen från flygtrafiken beskattas. Det är

nödvändigt att regeringen, i EU och i

internationella organ som ICAO, aktivt driver frågan

om att införa en miljörelaterad skatt på flygbränsle

och/eller flygresor.

Ett bestämt agerande i linje med överenskomna

miljömål i Rio och Kyoto måste till, liksom kravet

på att ett enskilt land skall kunna gå före.

24. Alkohol- och tobaksbeskattning (punkt 10) -

m

av Carl Fredrik Graf (m), Carl Erik Hedlund (m),

Marietta de Pourbaix-Lundin (m) och Catharina

Hagen (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 10 borde

ha följande lydelse:

10. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i reservationen anförs om sänkta skatter

på alkoholdrycker. Därmed bifaller riksdagen motion

2000/01:So300 yrkande 18, 2000/01:Sk674 och

2000/01:Sk732 yrkande 6 samt avslår motionerna

2000/01:Sk774, 2000/01:Sk1015 yrkandena 1 och 2 och

2000/01:So335 yrkande 2.

Ställningstagande

Förslag om sänkningar på alkoholskatteområdet

stoppades förra året under uppmärksammade former av

den socialdemokratiska riksdagsgruppen. Vidare har

förevarit ett offentligt meningsutbyte i medierna

där socialministern gick emot de skattesänkningar

som finansministern förespråkat. Den senaste tidens

meningsutbyte i medierna har visat på

meningsmotsättningar mellan regeringen och dess

samarbetspartier i riksdagen. Slutsatsen står klar,

regeringen saknar förmåga att forma en modern

alkoholpolitik.

Högskattepolitiken inom alkoholområdet medför att

den illegala och den legala införseln av

alkoholdrycker fortsätter att öka liksom den

illegala alkoholhanteringen inom landet.

Skattebelastningen har också inneburit att många

även annars laglydiga medborgare tycker att det är

helt i sin ordning att köpa s.k. svartsprit eller

smuggla för husbehov. Den restriktiva

alkoholpolitiken, kriminaliseringen av innehav och

köp av illegal sprit eller polisiära åtgärder har

inte kunnat stoppa den svarta marknadens tillväxt. I

ett läge där de svenska priserna på alkoholdrycker

kraftigt skiljer sig från övriga EU-länders ser

välorganiserade brottssyndikat möjlighet att tjäna

stora pengar på smuggling av dessa varor med en allt

grövre brottslighet som följd.

De höga skatterna har därutöver inneburit att den

svenska bryggerinäringens konkurrenssituation

allvarligt har försämrats. Den svenska brygge-

rinäringen sysselsätter ca 3 700 personer direkt och

påverkar sysselsättningen för mångdubbelt fler.

Bryggerinäringen måste ses som en förädlingsindustri

inom livsmedelsbranschen och bör åtnjuta med

utländska konkurrenter likvärdiga villkor för sin

verksamhet. På så sätt kan en industrigren ges

möjlighet till naturlig utveckling och svenska

arbetstillfällen behållas. Medlemskapet i EU och den

nu fasta förbindelsen över Öresund har drastiskt

tillspetsat branschens konkurrenssituation då den

svenska ölskatten påtagligt avvikit från omvärldens

och fortfarande gör det. Vi kan i dag konstatera att

den skattesänkning som genomfördes 1997 för att

motverka den ökande gränshandeln var otillräcklig.

Även med den nya skatten kvarstår en betydande

skillnad jämfört med t.ex. Danmark. Gränshandeln och

smugglingen fortgår. Detta påverkar allvarligt den

svenska bryggerinäringens överlevnadsmöjligheter på

sikt.

För Sverige är införseln över gränsen från våra

grannländer av störst betydelse, dels för att den

redan har en stark tradition, dels därför att

reglerna tillåter en införsel av 32 liter starköl

per person från annat EU-land. Denna kvot kommer

successivt att ökas fram till utgången av år 2003 då

det blir möjligt att föra in 110 liter öl per

person. Det tycks också vara en tidsfråga innan

Danmark, för att klara konkurrensen med tyskt öl,

sänker sina skatter. Situationen kommer då att bli

helt omöjlig för svenska bryggerier. Gränshandeln

har enligt vår mening redan nu antagit sådana

proportioner att det är nödvändigt att vidta

motverkande åtgärder. Erfarenheterna från

gränshandeln mellan Danmark och Tyskland och England

och Frankrike bestyrker att en gränshandel av denna

storleksordning uppkommer om skatteskillnaden är mer

än försumbar.

Mot denna bakgrund anser vi att det finns mycket

starka skäl att närma de svenska alkoholskatterna

med omvärldens. Det går heller inte att vänta längre

med en sådan åtgärd. Enligt vår mening måste

skattesänkningar vidtas för att komma åt de

skisserade missförhållandena. Det måste finnas

utrymme för en stegvis sänkning av punktskatten på

starköl, vin och spritdrycker till en nivå som

överensstämmer med, i vart fall, den som råder i

Danmark och Tyskland. En sänkning som sker stegvis

kommer att leda till en mindre ökning av för-

säljningen än vad som skulle bli fallet om

sänkningen genomförs i ett steg.

25. Införsel av alkohol (punkt 11) - m

av Carl Fredrik Graf (m), Carl Erik Hedlund (m),

Marietta de Pourbaix-Lundin (m) och Catharina

Hagen (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 11 borde

ha följande lydelse:

11. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i reservationen anförs om ökade

införselkvoter och en begränsad rätt till

privatimport. Därmed bifaller riksdagen motion

2000/01:So300 yrkandena 16 och 17 och avslår

motionerna 2000/01:Sk1016 och 2000/01:Sk1017.

Ställningstagande

Enligt vår mening måste den svenska alkoholpolitiken

anpassas till det gränslösa Europa. Vi anser bl.a.

att de regler om privat införsel av alkoholvaror som

gäller och tillämpas av en klar majoritet bland

övriga medlemsländer också skall gälla oss svenskar.

De strängare införselregler vi hittills haft har

spelat ut sin roll och bl.a. bidragit till ökad

illegal införsel. Att införselkvoterna successivt

skall höjas under de närmaste åren kommer knappast

att leda till att den illegala införseln minskar. Vi

kan dock vänta oss en ökad legal införsel som kommer

att leda till kraftigt minskade skatteintäkter och

ytterligare försämrad konkurrenskraft för den

inhemska bryggerinäringen, såvida inte

alkoholskatten samtidigt sänks. Därför är vårt

förslag om ökade införselkvoter kombinerat med

sänkta skatter på såväl spritdrycker som vin och

starköl.

Vidare anser vi att det är dags att lätta på

restriktionerna för den s.k. privatimporten. Det

nuvarande systemet med privatimport genom

Systembolagets försorg ter sig allmänt sett

föråldrat och överdrivet krångligt. Ur den enskildes

perspektiv kan det också med fog förefalla märkligt

att även mindre specialbeställningar från utlandet

måste göras genom Systembolaget, samtidigt som den

enskilde själv hade kunnat föra in motsvarande mängd

drycker i samband med en resa. Vi förordar att det

skall införas en möjlighet för privatpersoner att

själva köpa alkoholdrycker direkt från en utländsk

försäljare förutsatt att dryckerna är avsedda för

privat bruk. Sådan distansförsäljning är också en

etablerad försäljningsform för alkoholdrycker inom

EU. Att privatimporten skulle kunna bli ett

alternativ till inköp på Systembolaget och därmed

göra det svårt att upprätthålla

detaljhandelsmonopolet utgör enligt vår mening inget

hinder mot att genomföra en sådan lagändring. Inte

heller bör praktiska hänsyn som skatteuppbörd och

ålderskontroll få hindra en begränsad rätt till

privatimport av alkoholdrycker.

26. Reklamskatt (punkt 12) - m, kd, c, fp

av Carl Fredrik Graf (m), Helena Höij (kd), Carl

Erik Hedlund (m), Marietta de Pourbaix-Lundin

(m), Kenneth Lantz (kd), Catharina Hagen (m),

Rolf Kenneryd (c) och Karin Pilsäter (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 12 borde

ha följande lydelse:

12. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i reservationen anförs om att avskaffa

reklamskatten i dess helhet. Därmed bifaller riks-

dagen motionerna 2000/01:Sk689, 2000/01:Sk716,

2000/01:Sk735 yrkande 10, 2000/01:Sk772,

2000/01:Sk1018, 2000/01:Sk1019 och 2000/01:Kr537

yrkande 11 samt bifaller delvis motionerna

2000/01:Sk678, 2000/01:Sk709 och 2000/01:Sk773.

Ställningstagande

I dag beskattas reklam i dagspress, tidskrifter och

annonsblad medan reklamtrycksaker, reklam i

kommersiell TV och radio samt via Internet är undan-

tagna från beskattning. Detta har medfört att

reklamskatten i sin nuvarande form medför stora

snedvridningar av konkurrensen mellan olika medier

och andra problem för alla som berörs.

Skatten är en extraskatt på information och

marknadsföring som också gör det svårare och dyrare

för företag att sälja sin produkter. Därtill kommer

att skatten i sin nuvarande utformning i högre grad

träffar mindre företag än större. Större företag kan

trycka upp egna reklamtrycksaker och distribuera

dessa till kunderna. Många mindre företag har inte

denna möjlighet utan vänder sig i stället i stor

utsträckning till gratistidningarna och träffas

därmed av skatten. Även om den slopade reklamskatten

på reklamtrycksaker givetvis var bra för denna

sektor och ett steg i rätt riktning mot ett slopande

av reklamskatten i dess helhet, så har åtgärden lett

till rubbade konkurrensförhållanden mellan olika

typer av företag och till försämrad konkurrenskraft

för gratistidningar.

Reklamskatten slår även hårt mot idrottsrörelsen

eftersom skatten tas ut på olika former av reklam

som säljs av idrottsföreningar och förbund. Det

gäller bl.a. annonser i programblad, arenareklam

m.m.

Enligt vår mening går det inte längre att vänta

och se om det blir några negativa effekter av

beslutet att endast slopa skatten på

reklamtrycksaker eftersom det är uppenbart att denna

åtgärd medfört allvarliga nackdelar för bl.a. reklam

i annan form. Den tekniska utvecklingen och den

ökade användningen av reklam i skattebefriade medier

visar också på orimligheten i att behålla de delar

av reklamskatten som finns kvar. Att ständigt

åberopa statsfinansiella skäl för att inte göra

något åt problemet är heller inte ett hållbart

argument. Det är ovärdigt ett rättssamhälle som vårt

att ha kvar denna skatt som är

konkurrenssnedvridande, som medför stora

tillämpnings- och kontrollsvårigheter och som

strider mot grundläggande principer för ett rimligt

skattesystem. Vi menar att det nu är dags att gå

från ord till handling och avskaffa reklamskatten i

dess helhet.

27. Båtskatt (punkt 13) - m

av Carl Fredrik Graf (m), Carl Erik Hedlund (m),

Marietta de Pourbaix-Lundin (m) och Catharina

Hagen (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 13 borde

ha följande lydelse:

13. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i reservationen anförs om att skatt inte

skall införas på fritidsbåtar. Därmed bifaller

riksdagen motion 2000/01:T627 yrkande 2 och avslår

motionerna 2000/01:Sk1021, 2000/01:T613 yrkande 2

och 2000/01:T640 yrkande 2.

Ställningstagande

Vi konstaterar att regeringen i budgetpropositionen

för år 2001 återigen fört upp tanken på ett nytt

statligt båtregister. Enligt vår mening finns det

inget skäl att överväga ett statligt register över

fritidsbåtar eftersom det redan finns ett frivilligt

båtregister hos Stöldskyddsföreningen. Regeringens

uppfattning i budgetpropositionen för år 2000

(1999/2000:1 utgiftsområde 22) var att något

statligt obligatoriskt båtregister inte skulle

införas utan att ett register för fritidsbåtar

skulle bygga vidare på det frivilliga båtregistret

som Stöldskyddsföreningen administrerar. Nu har

regeringens uppfattning tydligen svängt igen, och

det framstår som uppenbart att ett statligt

båtregister i förlängningen kommer att leda till en

skatt på fritidsbåtar. Vi anser att resonemanget om

att båtar skall beskattas eftersom annan egendom,

t.ex. fritidshus, beskattas är felaktigt. Sverige

behöver inte fler skatter utan snarare färre. Vi

vill i detta sammanhang också erinra om att den

särskilde utredare som hade regeringens uppdrag att

närmare belysa vilka kostnader fritidsbåtstrafiken

orsakar samhället och överväga hur dessa kostnader

skall betalas har avvisat en särskild båtskatt med

hänvisning till att samhällets intäkter från

båtlivet vida överstiger kostnaderna. I likhet med

utredaren anser vi att en särskild båtskatt är

omotiverad och principiellt felaktig. Det skall

också påminnas om att Sverige har ett rikt båtliv

som än så länge utövas av människor i alla

inkomstlägen. Om båtlivet belastas med ännu fler

pålagor kommer färre människor att ha råd att delta.

En sådan utveckling vill vi inte medverka till.

28. Båtskatt (punkt 13) - v

av Per Rosengren (v) och Claes Stockhaus (v).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 13 borde

ha följande lydelse:

13. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i reservationen anförs om att utreda

frågan om en skatt på fritidsbåtar. Därmed bifaller

riksdagen motion 2000/01:T640 yrkande 2 och avslår

motionerna 2000/01:Sk1021, 2000/01:T613 yrkande 2

och 2000/01:T627 yrkande 2.

Ställningstagande

Vi anser att riksdagen skall begära att den

särskilde utredare som regeringen skall tillkalla

för att utreda förutsättningarna för att införa en

obligatorisk ansvarsförsäkring för ägare av

fritidsbåtar samt utformningen av ett

fritidsbåtsregister också ges i uppdrag att se över

möjligheten att införa någon form av beskattning av

fritidsbåtar. Det finns ett antal alternativ till

hur en beskattning av fritidsbåtar kan ske. I

Frankrike och Norge finns ett system som utgår från

motoreffekten, ju större motor desto högre skatt.

Ett annat alternativ är att utgå från

förmögenhetsvärdet på båten. Ett tredje alternativ

är att via bränsleskatten eller annan

utsläppsrelaterad avgift nå miljömålen även för

fritidsbåtar.

29. Avfallsskatt (punkt 14) - m

av Carl Fredrik Graf (m), Carl Erik Hedlund (m),

Marietta de Pourbaix-Lundin (m) och Catharina

Hagen (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 14 borde

ha följande lydelse:

14. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i reservationen anförs om att avskaffa

lagen om skatt på avfall. Därmed bifaller riksdagen

motion 2000/01:MJ764 yrkande 11 och avslår

motionerna 2000/01:Sk1020, 2000/01:MJ711 yrkande 37,

2000/01:MJ795 yrkande 1 och 2000/01:MJ841 yrkande 4.

Ställningstagande

Enligt vår mening bör avfallsskatten slopas. Vi

reserverade oss också mot förslaget redan i samband

med riksdagsbehandlingen våren 1999 av regeringens

proposition om en lag om skatt på avfall eftersom

skatten får flera negativa effekter. Skälet för vårt

ställningstagande är följande.

Skatten bestraffar de verksamheter för återvinning

och annan avfallsbehandling som bedrivs vid

befintliga avfallsanläggningar. Följden blir en

snedvridning av konkurrensen som medför att

miljömässigt väl fungerande verksamheter inom

avfallsanläggningarna kan komma att tvingas upphöra

eller flytta ut från anläggningarna. Avfallsskatten

innebär i sin nuvarande form en styrning mot ökad

förbränning av avfallet, vilket, som vi tidigare

påpekat, varken gynnar materialåtervinning eller

biologisk behandling. Med en avfallsskatt på

biobränsle motverkas de åtgärder som statsmakterna i

andra sammanhang har vidtagit för att stimulera

användningen av detta energislag. Skatten kommer

också, som närmare har utvecklats i motion MJ764,

att försvåra eller i värsta fall helt avbryta

utvecklingen av miljövänlig teknik för

omhändertagande av avfall. Därutöver innebär skatten

ökat krångel samt medför att fungerande verksamheter

som bedrivits inom många deponiområden får problem.

Lagens utformning med undantagsregler och avdrag

vid utförsel av avfall riskerar att leda till s.k.

kreativ bokföring och diverse metoder för att slippa

betala skatt, vilket i sin tur kan leda till

konstlade materialflöden, absurda lösningar och att

statens nettointäkter blir betydligt mindre än

beräknat. Det är också mycket troligt att den

illegala deponeringen, som vi hittills varit

relativt förskonade från, kommer att öka.

Lagen trädde i kraft den 1 januari 2000, och redan

i oktober månad samma år föreslog regeringen ett

antal undantag från skatten på avfall som riksdagen

ställde sig bakom. I samband med

riksdagsbehandlingen av detta förslag anförde vi att

avfallskattens konstruktion medför att det kommer

att bli nödvändigt med ytterligare undantag för att

förhindra icke miljömässigt motiverade anpassningar.

Att vi hade rätt i våra antaganden bekräftas av att

regeringen nu tillkallat en särskild utredare som

skall göra en utvärdering av hur systemet med

avfallsskatten fungerar. I uppdraget ingår också att

analysera de ekonomiska och miljömässiga

konsekvenserna av att införa en skatt på förbränning

av avfall.

Vi vidhåller vår tidigare uppfattning att skatten

bör tas bort. Därigenom kan den miljömässigt bästa

lösningen av avfallshanteringen användas i varje

enskilt fall. Regeringen bör återkomma till

riksdagen med förslag om en avveckling av denna

skatt. Mot denna bakgrund finns det inte något skäl

att överväga frågan om att utvidga skatten till att

även omfatta skatt på förbränning av avfall.

30. Avfallsskatt (punkt 14) - fp

av Karin Pilsäter (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 14

borde ha följande lydelse:

14. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i reservationen anförs om skatt på

avfallsförbränning. Därmed bifaller riksdagen motion

2000/01:MJ841 yrkande 4, bifaller delvis motion

2000/01:Sk1020 och avslår motionerna 2000/01:MJ711

yrkande 37, 2000/01:MJ764 yrkande 11 och

2000/01:MJ795 yrkande 1.

Ställningstagande

Skatten på deponering av avfall har lett till en

ökad förbränning av brännbart avfall. Detta är en

mycket olycklig utveckling eftersom just

avfallsförbränning utgör en av de största globala

källorna till dioxinbildning. Det finns all

anledning att verka för andra mer hållbara och

miljövänligare vägar för avfallshantering än

förbränning. För att stimulera till

avfallsminimering, materialåtervinning och

biologiska behandlingsmetoder bör förbränning av

avfall beskattas. Regeringen bör återkomma till

riksdagen med förslag om en viktbaserad skatt på

förbränning på en nivå motsvarande dagens deponi-

skatt.

31. Avgift på amalgam (punkt 15) - mp

av Matz Hammarström (mp).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 15

borde ha följande lydelse:

15. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i reservationen anförs om en särskild

miljöavgift på amalgam. Därmed bifaller riksdagen

motion 2000/01:MJ763 yrkande 4.

Ställningstagande

Riksdagens beslut i juni 1998 om att avskaffa

subventionerna för amalgamfyllningar var en viktig

politisk signal om att det är dags att upphöra med

kvicksilverhaltiga material i tandfyllningar. Även

om amalgamanvändningen nu äntligen håller på att

fasas ut så kommer människor inom överskådlig tid

att vara amalgambärare. I dagsläget räknar man med

att det rör sig om cirka 60 ton rent kvicksilver i

den svenska befolkningens munnar. Kvicksilver som på

olika sätt förgiftar vår livsmiljö.

Kvicksilveromsättningen har ökat kraftigt under de

senaste åren i Sverige trots att vi är väl medvetna

om konsekvenserna. Enligt min mening måste amalgamet

beläggas med en miljöavgift i enlighet med principen

om att förorenaren betalar. Avgiften bör sättas så

att kostnaderna för rening av avlopp och luft,

kremering och slutförvaring täcks.

Särskilda yttranden

Utskottets beredning av ärendet har föranlett

följande särskilda yttranden. I rubriken anges inom

parentes vilken punkt i utskottets förslag till

riksdagsbeslut som behandlas i avsnittet.

1. Industrins och växthusnäringens energiskatt

(punkt 2) - v

av Per Rosengren (v) och Claes Stockhaus (v).

En viktig fråga för Sverige och svensk

energiintensiv industri är att energi- och

koldioxidbeskattningen ges en utformning som ger

goda förutsättningar för denna bransch att

konkurrera internationellt. Vi anser därför att

vissa energiintensiva branscher, i första hand

papper, stål- och metallverk, gruvor samt jord- och

stenvaruindustrin bör vara befriade från energiskatt

och att koldioxidskatten skall tas ut med en

generellt sett lägre skattesats än som gäller för

övriga sektorer. Skälen till vår inställning är att

nuvarande undantag endast bör omfatta branscher där

sådana undantag är helt nödvändiga med hänsyn till

den internationella konkurrensen, dvs. att

motsvarande beskattning ännu inte tas ut i andra

länder. Det är dock viktigt att det finns fortsatta

incitament för energieffektivisering och

miljöförbättring också i den energiintensiva

industrin som bör ha fortsatta skattelättnader. En

möjlighet är särskilda avtal om

energieffektivisering mellan staten och de större

företagen. En annan möjlighet är att i förtid införa

ett system med utsläppsrätter för denna industri. Vi

utgår från att dessa frågor beaktas av den utredning

som skall tillsättas för att se över

nedsättningssystemen för bl.a. industrin.

2. Jordbrukets energi- och miljöskatter (punkt

3) - c

av Rolf Kenneryd (c).

Ställningstagande

Centerpartiet har vid ett flertal tillfällen, senast

i anslutning till förra höstens budgetbehandling,

föreslagit att de extra skatter som belastar

jordbruket återförs till näringens utövare. För

många jordbrukare innebär de senaste årens

dieselskattehöjningar att man ytterligare förlorar i

konkurrenskraft i förhållande till sina kolleger i

bl.a. Finland och Danmark.

Regeringen har i ett antal regeringsförklaringar

de senaste åren lovsjungit jordbruket som en

framtidsnäring. De vackra orden har dock inte blivit

mycket mer än vackra ord. Likställandet av el- och

eldningsoljebeskattningen med vad som gäller för

tillverkningsindustrin blev tyvärr en halvmesyr.

Genom underliga gränsdragningar får småbrukarna inte

ta del av skattenedsättningen utan hamnade utanför

systemet, detta samtidigt som dessa småbrukare finns

i redan svaga bygder. Centerpartiet anser att det

småskaliga jordbruket är en viktig del av svensk

lantbruksnäring. Diskrimineringen av det småskaliga

jordbruket måste snarast rättas till.

Centerpartiet avser att återkomma till dessa

frågor under våren.

3. Biobränslen (punkt 6) - mp

av Matz Hammarström (mp).

Koldioxidneutrala drivmedel som inte medgivits

undantag från mineraloljedirektivet beläggs i dag

med koldioxidskatt. Koldioxidskatten är avsedd att

vara en miljöstyrande skatt. Den skall därför läggas

på drivmedel som har ett nettoutsläpp av

växthusgaser och på sikt nå en nivå där dessa

drivmedel betalar för sin egen miljöpåverkan. Då får

de drivmedel som inte ger nettoutsläpp av koldioxid

en möjlighet att nå marknaden och konsumenten. Det

är en enkel och självklar princip för ett samhälle

som strävar efter minskade utsläpp av växthusgaser

att koldioxidneutrala drivmedel inte beläggs med

koldioxidskatt.

I regeringens proposition 1998/99:100 angavs

följande: "För att stimulera en introduktion av

alternativa drivmedel avser regeringen att lämna in

en ansökan till EG-kommissionen för att kunna medge

skattebefrielse för biodrivmedel, t. ex etanol och

rapsmetylester." Jag förutsätter att regeringen

snarast förverkligar denna för snart två år sedan

uttalade avsikt och ansöker om ett generellt

undantag från koldioxidskatt för biodrivmedel.

På grund av denna avsiktsförklaring, och

utskottets positiva uttalande i nu föreliggande

ärende om "att inriktningen bör vara att någon

koldioxidskatt inte tas ut på bränslen som inte

anses ge något nettotillskott av koldioxid till

atmosfären" samt det faktum att frågan om en mer

miljöstyrande beskattning för närvarande bereds inom

ramen för utarbetandet av en strategi för den av

riksdagen beslutade gröna skatteväxlingen, avstår

jag från att nu ställa något yrkande.

4. Fordonsskatt (punkt 8) - kd

av Helena Höij (kd) och Kenneth Lantz (kd).

Ställningstagande

I budgetpropositionen för år 2001 föreslog

regeringen att fordonsskatten på dieselbilar av 1993

års modell eller äldre skulle höjas till samma nivå

som gäller för nyare dieselbilar. Detta blev också

riksdagens beslut. Beslutet att jämna ut

skatteskillnaderna var i och för sig riktigt med

tanke på att de nyare dieselbilarna är

miljövänligare än de äldre. Vad vi är kritiska till

är tidpunkten för beslutet och att regeringen inte

tidigare låtit meddela att den hade för avsikt att

följa Trafikbeskattningsutredningens förslag om höjd

fordonsskatt för äldre dieseldrivna personbilar.

Konsekvensen av riksdagens beslut blev att människor

endast hade ett par månader på sig att bestämma om

de skulle behålla sin bil och betala förhöjd skatt

(ca 1 100 kr mer för en liten bil typ VW Golf och ca

3 000 kr mer för en stor bil typ Mercedes).

Exempelvis tvingades ett pensionärspar som haft sin

Mercedes 200 diesel sedan 1980 att inom loppet av en

dryg månad välja mellan att betala 250 kr extra

varje månad i högre fordonsskatt eller att sälja

bilen. Det senare torde inte vara någon lönsam affär

eftersom bilen redan från början inte är värd så

mycket och värdet torde minska ytterligare till

följd av skattehöjningen.

Vidare uttalade regeringen att den avser att se

över dieselbeskattningen för privatbilism och

yrkesmässig trafik och att förändringar på detta

område bör baseras på en analys av de sammantagna

effekterna av alla vägtrafikrelaterade skatter, dvs.

även fordonsskatten. Vi menar att regeringen borde

ha avvaktat med förslaget om höjd skatt på äldre

dieseldrivna personbilar till dess att den aviserade

utredningen slutförts. Det borde också ha varit en

längre tid mellan beslutet om skattehöjningen och

ikraftträdandet så att innehavarna av de aktuella

fordonen fått längre tid på sig att anpassa sig till

de nya förhållandena.

5. Miljöskatt på flyg (punkt 9) - v

av Per Rosengren (v) och Claes Stockhaus (v).

Ställningstagande

I de flesta länder är flyget befriat från de skatter

och avgifter som belastar den övriga

transportsektorn. Även i Sverige är flygbränsle

befriat från energiskatt och koldioxidskatt. Detta

snedvrider konkurrensen i förhållande till andra

transportslag, vilket enligt vår mening bör rättas

till. Vår principiella inställning är att flyget bör

beskattas så att prisnivån för flygresor leder till

att de nationella miljömålen och de

transportpolitiska målen nås.

Enligt mineraloljedirektivet (92/81/EEG) skall

bränsle som används för privat nöjesflygning, till

skillnad från flygbränsle som används kommersiellt,

beskattas. Sverige har dock utnyttjat den

undantagsmöjlighet som finns i direktivet (artikel

8.4) och beskattar därför inte flygbensin och

flygfotogen som används för privat nöjesflygning.

Eftersom förhållandet bygger på en undantagsregel

anser vi att det enkelt borde kunna rättas till. Vi

är dock i dag inte beredda att framställa något

särskilt yrkande härom men avser att återkomma i

frågan.

6. Reklamskatt (punkt 12) - v

av Per Rosengren (v) och Claes Stockhaus (v).

Ställningstagande

I dag beskattas reklam i dagspress, tidskrifter och

annonsblad medan reklamtrycksaker, reklam i

kommersiell TV och radio samt via Internet är undan-

tagna från beskattning. Detta har medfört att

reklamskatten i sin nuvarande form medför stora

snedvridningar av konkurrensen mellan olika medier

och andra problem för alla som berörs.

Vår principiella inställning är att reklamskatten

skall avskaffas. Skälen härför är uppenbara. Skatten

är konkurrenssnedvridande, den medför stora

tillämpnings- och kontrollsvårigheter och den

strider mot grundläggande principer för ett rimligt

skattesystem. Vi avvaktar dock med att framställa

ett konkret yrkande.

7. Avfallsskatt (punkt 14) - v, mp

av Per Rosengren (v), Claes Stockhaus (v) och

Matz Hammarström (mp).

Ställningstagande

I dag finns inga ekonomiska styrmedel eller andra

restriktioner som reglerar och stävjar den olämpliga

utvecklingen mot en kraftig utbyggnad av

sopförbränning. Skatten på deponier som trädde i

kraft den 1 januari 2000 har skapat ett mycket

starkt incitament till att styra om brännbara

restprodukter till förbränning. Detta medför klara

problem ur ett både brett och djupt miljöperspektiv.

Det skapar också nya ekonomiska problem för dem som

arbetar med miljöbättre biobränslen, eftersom

förbränning av avfall ofta konkurrerar med

biobränslen. En ur miljöns synvinkel negativ

konkurrenssituation uppstår. När förbudet mot att

lägga organiskt avfall på deponi börjar gälla år

2005 är det ännu viktigare att ha skatt på

avfallsförbränning. Mot denna bakgrund anser vi att

skatt skall tas ut också på restprodukter till

energiutvinning. Flera andra länder har infört skatt

på förbränning. Detta har lett till att importen av

avfall till Sverige har ökat. Sverige har blivit en

avstjälpningsplats. De ämnen som släpps ut från en

förbränningsanläggning kan vara både hälso- och

miljöfarliga. Det borde vara självklart att inte

uppmuntra denna typ av verksamhet genom osund

konkurrens på grund av politiskt beslutade skatter.

Vi framställer inte nu något yrkande om en skatt på

förbränning av avfall, utan avvaktar resultatet av

pågående utredningsarbete.

Bilaga

Förteckning över behandlade förslag