Bet. 2000/01:SkU18

Skatteutskottets betänkande

2000/01:SKU18

Allmänna motioner om fastighets- och

förmögenhetsbeskattning

Innehåll

Sammanfattning

Motioner från allmänna

Utskottets överväganden

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

Reservationer

Bilaga 2

2000/01

SkU18

Redogörelse för ärendet

Ärendet och dess beredning

Riksdagen har under höstens budgetbehandling

genomfört en beräkning av statsbudgetens inkomster

under år 2001 och har i anslutning härtill bifallit

de förslag om förändringar på skatteområdet som

regeringen lagt fram i budgetpropositionen. Härvid

behandlades även de förslag på skatteområdet som

lagts fram av Moderata samlingspartiet,

Kristdemokraterna, Centerpartiet och Folkpartiet

liberalerna i deras respektive budgetalternativ.

Vänsterpartiet och Miljöpartiet står bakom

regeringens budgetförslag och har därför inte

redovisat några egna förslag (prop. 2000/01:1, bet.

2000/01:FiU1).

I detta betänkande behandlar utskottet de allmänna

motionsyrkanden angående fastighets- och

förmögenhetsbeskattningen som återstår efter höstens

budgetbehandling. Motionsyrkanden finns inlagda i

förteckningen över behandlade förslag, bilaga 1.

Bostadsutskottet har avgivit ett yttrande över

flertalet motionsförslag. Utskottets yttrande

2000/01:BoU4y bifogas som bilaga 2.

Sammanfattning

I betänkandet behandlar utskottet motioner från den

allmänna motionstiden 2000 som rör fastighets- och

förmögenhetsskatten.

Motionärerna tar bl.a. upp frågor som rör villor

och radhus som upplåts med hyresrätt eller

bostadsrätt, attraktiva områden, energisparåtgärder,

vind-kraftverk, gränsdragningen mellan äkta och

oäkta bostadsföretag, fastighets-skatt för

fastigheter i utlandet, tomträttsinnehavares

skattskyldighet, vård-byggnader och sambeskattningen

av förmögenhet.

Utskottet avstyrker motionerna och hänvisar i

huvudsak till att resultatet av regeringens

överväganden med anledning av

Fastighetsbeskattnings-kommitténs och

Fastighetstaxeringsutredningens förslag bör

avvaktas.

Vid betänkandet fogas 13 reservationer och 3

särskilda yttranden.

Motioner från allmänna

motionstiden

2000/01:Sk321 av Lennart Daléus m.fl. (c) vari

föreslås att riksdagen fattar följande beslut:

13. Riksdagen beslutar att vid nästa allmänna

fastighetstaxering skilja på taxeringen av

fastigheter för fastboende och fritidsboende i

enlighet med vad i motionen anförs.

14. Riksdagen beslutar att avvisa förslaget till

begränsningsregel för fastighetsskatten i enlighet

med vad i motionen anförs.

2000/01:Sk322 av Kenneth Lantz m.fl. (kd) vari

föreslås att riksdagen fattar följande beslut:

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om avskaffad

fastighetsskatt.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om en ny statlig

utredning med direktiv att avskaffa den statliga

fastighetsbeskattningen och att utreda möjligheterna

att införa en kommunal fastighetsavgift på en

betydligt lägre nivå än nuvarande

fastighetsskatteuttag och utan koppling till

taxeringsvärdet.

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om förmögenhetsskatten.

2000/01:Sk621 av Bo Lundgren m.fl. (m) vari föreslås

att riksdagen fattar följande beslut:

3. Riksdagen beslutar att en successiv avveckling

av fastighetsskatten skall genomföras i enlighet med

vad som anförs i motionen.

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening att hela mark-värdet på sikt skall exkluderas

från beräkningsunderlaget.

2000/01:Sk629 av Henrik Westman (m) vari föreslås

att riksdagen fattar följande beslut: Riksdagen

begär att regeringen lägger fram förslag som innebär

att svensk fastighetsskatt avskaffas på fastigheter

i utlandet.

2000/01:Sk631 av Henrik Westman (m) vari föreslås

att riksdagen fattar följande beslut: Riksdagen

tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om att avskaffa sambeskattningen av

förmögenheter.

2000/01:Sk633 av Ola Karlsson och Per-Samuel Nisser

(m) vari föreslås att riksdagen fattar följande

beslut: Riksdagen tillkännager för regeringen som

sin mening vad i motionen anförs om att undanta

energisparande åtgärder från fastighetsskatt.

2000/01:Sk646 av Mikael Oscarsson (kd) vari föreslås

att riksdagen fattar följande beslut: Riksdagen

tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om förändring av reglerna för

förmögenhetsbeskattning.

2000/01:Sk652 av Inger Lundberg (s) vari föreslås

att riksdagen fattar följande beslut: Riksdagen

tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om översyn av taxering och

beskattning av småhus som upplåts med hyres- eller

bostadsrätt.

2000/01:Sk660 av Lennart Fridén m.fl. (m, kd) vari

föreslås att riksdagen fattar följande beslut:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om förmögenhetsskatteregler

för äkta makar.

2000/01:Sk661 av Lennart Fridén (m) vari föreslås

att riksdagen fattar följande beslut: Riksdagen

tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om att fastighetsskatten avskaffas

för att rädda glesbygdsboendet.

2000/01:Sk668 av Inger René och Karin Falkmer (m)

vari föreslås att riksdagen fattar följande beslut:

Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag

till ändring av sambeskattningen gällande

förmögenheter i enlighet med vad som anförs i

motionen.

2000/01:Sk675 av Margareta Cederfelt (m) vari

föreslås att riksdagen fattar följande beslut:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om att sambeskattningen av

förmögenhet för äkta makar bör upphöra 2001.

2000/01:Sk679 av Kenneth Lantz (kd) vari föreslås

att riksdagen fattar följande beslut: Riksdagen

tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om fastighetsskatt på utländska

fastigheter.

2000/01:Sk681 av Carl-Erik Skårman (m) vari föreslås

att riksdagen fattar följande beslut: Riksdagen

beslutar att till dess att fastighetsskatten har

avskaffats, skall fastighetsskatt betalas av

fastighetsägaren och endast för den fastighet eller

den del av fastighet han äger.

2000/01:Sk703 av Cecilia Magnusson och Anita Sidén

(m) vari föreslås att riksdagen fattar följande

beslut: Riksdagen tillkännager för regeringen som

sin mening att fastighetsskatten bör avskaffas i

enlighet med vad som anförs i motionen.

2000/01:Sk715 av Catharina Elmsäter-Svärd (m) vari

föreslås att riksdagen fattar följande beslut:

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som i motionen anförs om en avveckling av

fastighetsskatten.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som i motionen anförs om slopande av

sambeskattningen av äkta makar.

2000/01:Sk727 av Margareta Cederfelt (m) vari

föreslås att riksdagen fattar följande beslut:

Riksdagen beslutar att fastighetsskatten avskaffas

inom en fyraårsperiod i enlighet med vad som anförs

i motionen.

2000/01:Sk735 av Carl Fredrik Graf m.fl. (m) vari

föreslås att riksdagen fattar följande beslut:

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om slopande av

förmögenhetsskatten.

2000/01:Sk761 av Ewa Thalén Finné (m) vari föreslås

att riksdagen fattar följande beslut: Riksdagen

tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om taxering av småhus som upplåts

med bostadsrätt eller hyresrätt.

2000/01:Sk762 av Lisbet Calner och Mona Berglund

Nilsson (s) vari föreslås att riksdagen fattar

följande beslut: Riksdagen tillkännager för

regeringen som sin mening vad i motionen anförs om

fastighetstaxering avseende äldreboende.

2000/01:Sk763 av Kenth Högström (s) vari föreslås

att riksdagen fattar följande beslut: Riksdagen

tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om likställdhet i uppskovsrätt av

reavinstbeskattning vid byte av bostad mellan olika

slags upplåtelseformer.

2000/01:Sk790 av Sören Lekberg och Ingemar Josefsson

(s) vari föreslås att riksdagen fattar följande

beslut: Riksdagen tillkännager för regeringen som

sin mening vad i motionen anförs om en översyn av

taxeringen och beskattningen av småhus som upplåts

med hyres- och bostadsrätt så att dessa också skall

omfattas av sänkningen av fastighetsskatten till 0,7

procent-enheter.

2000/01:Sk791 av Viviann Gerdin och Marianne

Andersson (c) vari föreslås att riksdagen fattar

följande beslut:

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att underlaget för

taxeringsvärdet bör förändras, beskattningen bör ske

på en lägre del.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att skatt på

fastigheter skall tas ut först när fastigheten är

såld.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att förlänga

nuvarande frysning av taxeringsvärdena till nästa

allmänna fastighetstaxering som skall ske 2003.

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att

förbättringsåtgärder som leder till

energibesparingar i hus bör uppmuntras genom ett

särskilt avdrag.

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att

fastighetsbeskattning bör avskaffas och ersättas med

en schablonintäktsbeskattning för fastigheter med

permanent boende.

6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att sambeskattningen

bör upphöra.

7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att särskilja

taxeringen för fastigheter med åretruntboende och

fritidsboende.

2000/01:Sk792 av Birgitta Ahlqvist m.fl. (s) vari

föreslås att riksdagen fattar följande beslut:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om en översyn av beskattning

av förnybar energi.

2000/01:Sk793 av Carl Fredrik Graf (m) vari föreslås

att riksdagen fattar följande beslut:

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som i motionen anförs om beskattning av

fastigheter.

2000/01:N261 av Lennart Daléus (c) vari föreslås att

riksdagen fattar följande beslut:

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som i motionen anförs om skatteuttaget

för fastigheter i Stockholms skärgård.

2000/01:N262 av Inger Strömbom m.fl. (kd) vari

föreslås att riksdagen fattar följande beslut:

12. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om energisparåtgärder

och fastighetsskatt.

2000/01:N265 av Marianne Andersson (c) vari föreslås

att riksdagen fattar följande beslut:

5. Riksdagen begär att regeringen lägger fram

förslag om att vindkraftverk skattemässigt skall

klassificeras som en maskin.

6. Riksdagen begär att regeringen lägger fram

förslag om att undanta vindkraftverken från

fastighetsskatt.

7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att årets

tredubbling av fastighetsskatten på vindkraftverk

skall upphävas.

2000/01:N321 av Carl-Erik Skårman m.fl. (m) vari

föreslås att riksdagen fattar följande beslut:

4. Riksdagen begär att regeringen lägger fram

förslag till förändringar i skattelagstiftningen så

att bostadsbyggandet i tillväxtregionerna

stimuleras.

6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om fastighetsskatten.

2000/01:A812 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) vari

föreslås att riksdagen fattar följande beslut:

12. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om avskaffandet av

sambeskattningen.

2000/01:Bo210 av Owe Hellberg m.fl. (v) vari

föreslås att riksdagen fattar följande beslut:

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om

fastighetsbeskattningen.

2000/01:Bo233 av Ulla-Britt Hagström m.fl. (kd) vari

föreslås att riksdagen fattar följande beslut:

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att

fastighetsskatten avvecklas och att kommunerna ges

möjlighet att ta ut avgifter för service och

tjänster relaterade till fastigheten.

2000/01:Bo236 av Inger Segelström m.fl. (s) vari

föreslås att riksdagen fattar följande beslut:

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om ett återinförande av

fastighetstaxeringsnämnder.

2000/01:Bo414 av Bo Lundgren m.fl. (m) vari föreslås

att riksdagen fattar följande beslut:

13. Riksdagen beslutar att en successiv avveckling

av fastighetsskatten skall genomföras.

2000/01:Bo415 av Knut Billing m.fl. (m) vari

föreslås att riksdagen fattar följande beslut:

7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om gränsdragningen

mellan äkta och oäkta bostadsföretag.

2000/01:Bo508 av Åsa Torstensson (c) vari föreslås

att riksdagen fattar följande beslut:

2. Riksdagen tillkännager som sin mening vad i

motionen anförs om att skilja permanentboende från

fritidsboende vid fastighetstaxering i attraktiva

skärgårdsområden.

3. Riksdagen tillkännager som sin mening vad som i

motionen anförs om borttagandet av

belägenhetsfaktorn för permanentboende.

Utskottets överväganden

Fastighetsbeskattningens inriktning

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår motionsförslagen om

tillkännagivanden, m.m. om att

fastighetsskatten stegvis skall avskaffas för

att ersättas med en schablonintäkt eller en

kommunal avgift, om att underlaget för

beskattningen skall reduceras på olika sätt,

om att taxeringsvärdena skall fortsätta att

vara frysta och om att Fastighetsbeskatt-

ningskommitténs förslag bör fullföljas.

Jämför reservationerna 1 (m), 2 (kd), 3 (fp)

och särskilda yttrandena 1 (v) och 2 (c).

Bakgrund

Fastighetsbeskattningskommittén (dir. 1998:20)

tillsattes våren 1998 med uppdrag att se över och

utvärdera reglerna om fastighetsskatt. Kommittén

avlämnade under år 1999 delbetänkandet Begränsad

fastighetsskatt (SOU 1999:59) som behandlar frågan

om undantag från generella regler i skärgårdsområden

och andra attraktiva fritidshusområden. I

delbetänkandet redovisades två olika förslag till en

begränsningsregel för fastighetsskatt.

Slutbetänkandet Likformig och neutral

fastighetsbeskattning (SOU 2000:34) avlämnades i maj

2000. Kommittén tar i betänkandet upp de

grundläggande principer som bör gälla för

beskattningen av privatbostäder och lägger bl.a.

fram förslag om att fastighetsskatten för

privatbostads-fastigheter skall ersättas med en

schablonintäkt som tas upp till beskattning i

inkomstslaget kapital. En takregel skall dämpa

fastighetsskatteuttaget vid större

värdeförändringar. Kommittén återkommer också till

frågan om en särskild begränsningsregel och föreslår

att en generell och landsomfattande

begränsningsregel införs. Som en konsekvens av

kommitténs ställnings-tagande när det gäller hur

skattemässig neutralitet bör skapas mellan olika

boendeformer föreslår kommittén en modell för

avveckling av såväl fastighetsskatten som

räntebidragen för hyresbostadsfastigheter. I

kommitténs uppdrag ingick också att diskutera frågan

om fastighetsskattens roll i fråga om

miljöinvesteringar och kommittén föreslår att vissa

typer av miljöin-vesteringar undantas från

beskattningsunderlaget under de första tio åren

efter det att investeringarna gjorts.

Fastighetstaxeringsutredningen (dir. 1997:36) har

i betänkandet Fastighets-taxering - precision,

påverkansmöjligheter, individuella bedömningar (SOU

2000:10) redovisat en översyn av regelsystemet för

fastighetstaxering. Utredningen lägger fram en rad

förslag om förändringar av taxeringsreglerna. Bland

annat föreslås att det årliga omräkningsförfarandet

avskaffas. I stället skall allmän fastighetstaxering

ske vart sjätte år och en förenklad fastighets-

taxering tre år efter den allmänna

fastighetstaxeringen.

Riksdagen har under hösten 2000 beslutat sänka

fastighetsskatten för småhus från 1,5 till 1,2 % och

fastighetsskatten för flerbostadshus från 1,2 till

0,7 %. Vid förmögenhetsbeskattningen har fribeloppen

höjts från 900 000 kr till 1 000 000 kr för

ensamstående och från 900 000 kr till 1 500 000 kr

för sambeskattade par. Bakgrunden är att den

justering av fastigheternas taxeringsvärden som

genomfördes den 1 januari 2001 annars skulle ha lett

till mycket kraftiga förändringar i fastighets- och

förmögenhetskatteutaget i stora delar av landet

(prop. 2000/01:1, bet. 2000/01:FiU1 och prop.

2000/01:31, bet. 2000/01:SkU11 och SkU13). I ärendet

anförde regeringen också att det pågår ett arbete

som syftar till att riksdagen under våren skall

kunna föreläggas ett förslag till en

begränsningsregel för uttaget av fastighetsskatt.

Inriktningen av detta arbete är att

begränsningsregeln skall utformas som en

skattereduktion och att den skall ges retroaktiv

tillämpning från och med den 1 januari 2001.

Motioner

I flera motioner från Moderata samlingspartiet

framställs yrkanden som tar sikte på en successiv

avveckling av fastighetsskatten genom sänkningar av

skattesatsen, frysta taxeringsvärden, en avveckling

av markvärdet som grund för beskattningen, etc. I

partimotionen Sk621 av Bo Lundgren m.fl. (m) begärs

ett beslut om en successiv avveckling av

fastighetsskatten genom fortsatta sänkningar av

skattesatsen (yrkande 3) och ett tillkännagivande om

att markvärdet på sikt skall exkluderas från

beräkningsunderlaget (yrkande 5). Även i

partimotionen Bo414 yrkande 13 av Bo Lundgren m.fl.

(m) begärs ett beslut om att fastighetsskatten

successivt skall avskaffas. I motion N321 av Carl-

Erik Skårman m.fl. (m) anförs att fastighetsskatten

är mångdubbelt högre i storstadsregionerna än i

övriga landet och motionärerna yrkar att riksdagen

begär ett förslag hos regeringen som innebär att

skattepolitikens negativa inverkan på

bostadsbyggandet undanröjs (yrkande 4). Motionärerna

begär också ett tillkännagivande om att

fastighetsskatten successivt bör avvecklas (yrkande

6). Tillkännagivanden om att fastighetsskatten bör

avvecklas framställs också i motionerna Sk703 av

Cecilia Magnusson och Anita Sidén (m), Sk715 yrkande

1 av Catharina Elmsäter-Svärd (m). I motion Sk727 av

Margareta Cederfelt (m) anförs att återställningen

av taxerings-värdena drabbar många boende i

Stockholm med kraftiga höjningar och motionären

begär ett beslut om frysning av taxeringsvärdena på

2000 års nivå och en successiv sänkning av

skattesatsen.

I en kommittémotion från Vänsterpartiet, Bo210

yrkande 3 av Owe Hellberg m.fl. (v), anförs att det

är viktigt att boendekostnaden som andel av den

disponibla inkomsten pressas ner, och motionärerna

begär ett tillkänna-givande om att de förslag som

Fastighetsbeskattningskommittén lagt bör fullföljas

genom att fastighetskatten på hyreshus fasas ut helt

och hållet och genom att fastighetsskatten på

egnahem och bostadsrätter ersätts med en

schablonintäkt under kapital.

I Kristdemokraternas kommittémotion Sk322 av

Kenneth Lantz m.fl. (kd) begärs tillkännagivanden om

att fastighetsskatten successivt bör avskaffas och

ersättas med en kommunal avgift för täckande av

kostnader som är kopplade till boendet (yrkande 1).

Motionärerna hemställer att riksdagen begär en ny

utredning med direktiv att avskaffa den statliga

fastighetsbeskattningen och utreda möjligheterna att

införa en kommunal fastighetsavgift på en betydligt

lägre nivå än det nuvarande fastighetsskatteuttaget

och utan koppling till taxeringsvärdet (yrkande 2).

Också i kommittémotionen Bo233 yrkande 5 av Ulla-

Britt Hagström m.fl. (kd) begärs ett

tillkännagivande om att fastighetsskatten bör växlas

till en kommunal avgift. Den kommunala avgiften

skall enligt motionärerna inkludera kommunal teknisk

service som sophämtning, VA-avgifter, gatuunderhåll,

planteringar, parkeringsplatser, snöröjning,

räddningstjänst, m.m.

I motion Sk791 av Viviann Gerdin och Marianne

Andersson (c) begärs tillkännagivanden om att

underlaget för taxeringsvärdet bör förändras så att

beskattningen grundar sig på en mindre del av

marknadsvärdet (yrkande 1), att skatt på fastigheter

bör tas ut först när fastigheten är såld (yrkande

2), att frysningen av taxeringsvärdena bör förlängas

till nästa allmänna fastighetstaxering (yrkande 3)

och att fastighetsbeskattningen bör ersättas med en

schablonintäkt för fastigheter med permanentboende

(yrkande 5).

Bostadsutskottets yttrande

Bostadsutskottet pekar i sitt yttrande på den ökade

betydelse som fastighetsbeskattningen kommit att få

för boendet och boendekostnaderna och anför att det

ur ett bostadspolitiskt perspektiv är av stor vikt

att beskattningen av boendet vägleds inte bara av

fiskala överväganden utan också av bostadspolitiska

hänsyn. I det fortsatta arbetet med utformningen av

den framtida fastighetsbeskattningen finns det

enligt bostadsutskottets mening därför anledning att

noga överväga beskattningens bostadspolitiska

konsekvenser.

Utskottet avstyrker motionsyrkandena med

hänvisning till att resultatet av regeringens

beredning av Fastighetsbeskattningskommitténs och

Fastighets-taxeringsutredningens förslag bör

avvaktas.

Med anledning av att motionsyrkande N321 yrkande 4

om förändringar i skattelagstiftningen i syfte att

stimulera bostadsbyggandet synes gälla att

fastighetsskatteuttaget på något sätt skall

begränsas för en del av bostads-beståndet anför

bostadsutskottet i sitt yttrande (rubriken

Bostadsbyggandet i tillväxtregioner) att

fastighetsskattelagstiftningen vilar på en princip

om att skatt skall utgå i förhållande till en

fastighets marknadsvärde och att vad motionärerna

anför inte motiverar att denna princip överges.

Utskottet avstyrker även detta motionsyrkande.

Utskottets ställningstagande

Utskottet anser att taxeringsvärdena bör utgöra

grunden för fastighetsbeskattningen och har därför

under höstens budgetbehandling tillstyrkt att den då

gällande frysningen av taxeringsvärdena skulle

upphöra. De problem som hängde samman med att

kopplingen mellan taxeringsvärden och marknadsvärden

återställdes löstes genom en rad åtgärder.

Fastighetsskattesatserna sänktes och fribeloppen

inom förmögenhetsbeskattningen höjdes. Sammantaget

neutraliserades hela den förväntade

offentligfinansiella effekten av de höjda

taxeringsvärdena. Även med dessa åtgärder kvarstod

det ett behov att begränsa uttaget av

fastighetsskatt i vissa fall och regeringen

aviserade därför i ärendet att man inom

Regeringskansliet hade påbörjat ett arbete som

syftade till att riksdagen under våren 2001 skulle

kunna föreläggas ett förslag till en

begränsningsregel för fastighetsskatten. Utskottet

kan i detta sammanhang notera att regeringen i

dagarna har beslutat om remiss av ett PM med förslag

om en begränsningsregel för fastighetsskatten genom

skatte-reduktion med svarstid den 9 maj 2001.

Utskottet är mot denna bakgrund inte berett att

tillstyrka att taxeringsvärdena på nytt fryses eller

att andra åtgärder vidtas som syftar till att helt

eller delvis avskaffa beskattningen av fastigheter.

I övrigt anser utskottet i likhet med

bostadsutskottet att resultatet av regeringens

beredning av de förslag som lagts fram av

Fastighetsbe-skattningskommittén och

Fastighetstaxeringsutredningen bör avvaktas.

Utskottet avstyrker med de anförda de aktuella

motionsyrkandena.

Villor och radhus som upplåts med

hyresrätt eller bostadsrätt

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår motionsförslagen om att

villor och radhus som innehas med hyresrätt

skall följa samma regler som flerbostadshus.

Jämför reservation 4 (m).

Gällande bestämmelser

Fastighetsskatten uppgick vid 1999 års

inkomsttaxering till 1,5 % för både småhus och

hyreshus.

Vid 2000 och 2001 års inkomsttaxering sänktes

fastighetsskatten för bostäder i hyreshus

(flerbostadshus) till 1,3 %. Beslutet skulle gälla i

avvaktan på de ställningstaganden som regering och

riksdag kan komma att göra med anledning av

Fastighetsbeskattningskommitténs förslag. Sänk-

ningen begränsades till att avse bostäder i

hyreshus, vilket innebar att hyresgäster och

bostadsrättsinnehavare fick en sänkning av sin

bostads-kostnad. Motivet var att dessa grupper i

mindre utsträckning än villaägarna hade kunnat

tillgodogöra sig de senaste årens räntesänkningar

(prop. 1998/99:1, bet. 1998/99:FiU1 och prop.

1998/99:100, bet. 1998/99:FiU20). Vid 2001 års

inkomsttaxering genomfördes en ytterligare sänkning

av denna skattesats till 1,2 % (prop. 1999/2000:1,

bet. 1999/2000:FiU1).

Hösten 2000 har skattesaten för småhus sänkts till

1,2 % och skattesatsen för bostäder i hyreshus till

0,7 % för att motverka effekterna av taxerings-

värdesomräkningen den 1 januari 2001. Ett

ytterligare syfte med sänkningen av den senare

skattesatsen var att skapa förutsättningar för lägre

hyresnivåer och stimulera till ökad produktion av

hyresrätter (prop. 2000/01:1, bet. 2000/01:FiU1).

Motioner

I tre motioner framställs yrkanden som syftar till

att den lägre skattesatsen för hyreshus också skall

gälla villor och radhus som innehas med hyresrätt. I

motion Sk790 av Sören Lekberg och Ingemar Josefsson

(s) och Sk652 av Inger Lundberg (s) begärs en

översyn av reglerna i detta syfte. I motion Sk761 av

Ewa Thalén Finné (m) framställs ett motsvarande

yrkande.

Bostadsutskottets yttrande

Bostadsutskottet anför i sitt yttrande att

neutralitetsaspekterna har inneburit att

skattesatserna nu är olika för hyreshus och småhus.

Oavsett resultatet av den beredning av betänkandena

om fastighetsbeskattningen och fastighets-taxeringen

som nu pågår, finns det enligt bostadsutskottets

mening särskild anledning att uppmärksamma hur

reglerna för beskattningen av grupphus-områden som

upplåts med hyresrätt och bostadsrätt skall se ut.

Det viktigaste syftet måste därvid naturligtvis vara

att bostäder i sådana hus inte beskattas hårdare än

motsvarande bostäder i hus som taxeras som hyreshus.

Enligt utskottets mening finns det inte anledning

att närmare än så nu ta ställning till

motionsförslagen. Den beredning som nu pågår i

Regeringskansliet av de nämnda

utredningsbetänkandena bör i stället avvaktas.

Utskottets ställningstagande

Fastighetsbeskattningskommittén har haft i uppgift

att se över beskattningen med avseende på

neutraliteten mellan olika boendeformer, och

kommittén utgår här ifrån det neutralitetsbegrepp

som följer av målet om likformighet i

kapitalbeskattningen. Kommittén kommer till

slutsatsen att den schablon-intäkt som bör påföras

bostäder som ägs av de boende inte behövs när det

gäller hyreshusens ägare eftersom de

inkomstbeskattas för fastigheten. När kommittén som

en följd härav föreslår en modell för avveckling av

fastighetsskatten och räntebidragen för

hyresbostadsfastigheter gäller därför förslaget

såväl småhus som flerbostadshus. Kommitténs avsikt

är att hyres-bostadsfastigheter på sikt endast skall

beskattas konventionellt.

Fastighetstaxeringsutredningen har övervägt olika

justeringar av regelverket med utgångspunkt i

taxeringen av grupphusområden som ägs av

bostadsrättsföreningar. Utredningens överväganden

omfattade även andra taxeringsenheter med flera

byggnader, bl.a. grupphusområden med hyresrätter.

Utredningen prövade bl.a. en tanke om att använda

ägar- och upplåtelseformen som indelningsgrund.

Enligt utredningens mening är det svårt att finna en

metod som borgar för en rättvis taxering av

grupphusområden och som inte innebär onödigt stora

ingrepp i nuvarande systematik inom

fastighetstaxeringen och inte heller skapar nya

problem. Det hänger bl.a. samman med att få hela

grupphusområden säljs och att det därför är svårt

att göra ortprisjämförelser. Utredningen stannade

för att man behåller den nuvarande indelningen av

byggnader och mark och att en förändring görs av

värdefaktorn fastighetsrättsliga förhållanden.

Förslaget konstaterades dock innebära "att vissa

fastigheter får ett högre taxeringsvärde och att

andra får ett lägre".

Utskottet delar botadsutskottets bedömning att

regeringens beredning av de aktuella förslagen nu

bör avvaktas och avstyrker därför motionsyrkandena.

Attraktiva områden

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår motionsförslagen om sänkt

fastighetsskatt och särskilda taxeringsregler

för permanentboende i attraktiva områden.

Riksdagen avslår även ett motionsförslag om

att den av regeringen aviserade

begränsningsregeln skall avvisas.

Jämför reservationerna 5 (m, kd), 6 (c) och 7

(fp).

Bakgrund

Fastighetsbeskattningskommittén har haft i uppdrag

att behandla frågan om fastighetsskattens inverkan i

attraktiva fritidsområden med förtur och har i

betänkandet Begränsad fastighetsskatt (SOU 1999:59)

lagt fram förslag som syftar till en begränsning av

fastighetsskatten för hushåll med låg inkomst.

Kommittén redovisade dels ett förslag om en generell

begränsning, dels ett förslag där begränsningen

endast skall gälla inom ett visst geografiskt

område. I sitt slutbetänkande har

Fastighetsbeskattningskommittén lagt fram ett

förslag om en landsomfattande begränsningsregel.

Regeringen har i höstens budgetproposition anfört

att arbete pågår med en begränsningsregel och att

denna planeras tillämpas fr.o.m. den 1 januari 2001

(prop. 2000/01:1, bet. 2000/01:FiU1). I mars 2001

har regeringen presenterat ett PM med förslag om en

begränsningsregel som innebär att fastighets-

skatten, med vissa inskränkningar och under vissa

förutsättningar, inte skall överstiga 5 % av

hushållets sammanlagda inkomster. De som ingår i

hushållet är samma personkrets som sambeskattas med

fastighetsägaren enligt reglerna i lagen (1997:323)

om statlig förmögenhetsskatt. Även sambor utan barn

föreslås ingå. Reglerna föreslås gälla med

retroaktiv verkan fr.o.m. den 1 januari 2001.

Motioner

I motion Sk661 av Lennart Fridén (m) anförs att

fastighetsskatten leder till en utarmning av många

skärgårdskommuner. Motionären begär ett tillkänna-

givande om att avvecklingen av fastighetsskatten

omedelbart måste påbörjas för att rädda landsbygden

och rätten till åretruntboende i glesbygd.

I flera motioner från Centerpartiet begärs

åtgärder för att minska fastighetsskatteuttaget hos

dem som bor i skärgården och andra attraktiva

fritidsområden. I partimotionen Sk321 av Lennart

Daléus m.fl. (c) avvisas det av regeringen aviserade

förslaget om en begränsningsregel för permanent-

bostäder eftersom det bygger på det enligt

motionärerna omoderna och ojämställda

hushållsbegrepp som används vid sambeskattningen av

förmögenhet (yrkande 14). Motionärerna begär i

stället ett beslut om att taxeringen av fastigheter

för fastboende och fritidsboende skall delas upp vid

nästa allmänna fastighetstaxering så att förvärv av

fritidsfastigheter inte slår igenom på de fastboende

(yrkande 13). Också i motion Bo508 av Åsa

Torstensson (c) begärs ett tillkännagivande om att

permanentboende bör skiljas från fritidsboende vid

fastighetstaxeringen i attraktiva skärgårds-områden

(yrkande 2) och att belägenhetsfaktorn bör tas bort

för permanentboende (yrkande 3). Ett motsvarande

yrkande om skild taxering framställs i motion Sk791

yrkande 7 av Viviann Gerdin och Marianne Andersson

(c). I motion N261 yrkande 1 av Lennart Daléus (c)

begärs ett tillkännagivande om att

fastighetsskatteuttaget bör återställas till en

lägre nivå så att skärgårdsborna kan bo kvar.

I motion Bo236 yrkande 1 av Inger Segelström m.fl.

(s) anförs att det är nödvändigt att komma till

rätta med fastighetskattens marginaleffekter och att

ett sätt skulle kunna vara att återinföra

fastighetstaxeringsnämnderna.

Bostadsutskottets yttrande

Bostadsutskottet hänvisar i sitt yttrande till de

förslag om en begräns-ningsregel som nu övervägs

inom Regeringskansliet. Utskottet anser att

resultatet av regeringens beredning bör avvaktas.

När det gäller frågan om särskilda

taxeringsnämnder anför bostadsutskottet att

Fastighetstaxeringsutredningen inte har funnit

tillräckliga skäl för att särskilda

fastighetstaxeringsnämnder skall inrättas men att

utredningen samtidigt betonar vikten av att

skattenämndens arbete organiseras så att ärendena

avgörs av ledamöter med lokalkännedom. Med hänsyn

till den beredning av utredningens överväganden som

pågår inom Regeringskansliet avstyrks även detta

motionsyrkande.

Utskottets ställningstagande

Som framgår av det anförda pågår det ett arbete inom

Regeringskansliet som syftar till att skyndsamt ta

fram ett förslag om en begränsningsregel som kan

överlämnas till riksdagen under våren och ges

retroaktiv verkan fr.o.m. den 1 januari 2001. Syftet

är att åstadkomma en lindring i

fastighetsskatteuttaget för hushåll med låga

inkomster och hög fastighetsskatt. Detta gäller

framför allt fastigheter som ägts under lång tid och

ligger i attraktiva områden där marknadsvärdena och

därmed fastighetsskatten stigit kraftigt. Det kan

också röra sig om nyetablerade hushåll i attraktiva

fritidsområden där nivån på taxeringsvärderna är hög

samtidigt som hushållsmedlemmarna för sin utkomst är

beroende av relativt begränsade lokala

inkomstmöjligheter. Enligt utskottets mening finns

det goda skäl att avvakta det förslag som regeringen

planerar lägga fram inom kort.

När det gäller frågan om en delad taxering, slopad

belägenhetsfaktor, m.m. har dessa frågor diskuterats

av de nu aktuella utredningarna. Även i denna del

bör regeringens fortsatta beredning avvaktas.

Utskottet avstyrker de aktuella motionsyrkandena.

Energisparåtgärder

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår motionsförslagen om att

energisparåtgärder inte skall höja

taxeringsvärdet.

Jämför reservation 8 (kd, fp).

Motioner

I tre motioner tar motionärerna upp behovet av

särskilda regler för miljöinvesteringar i syfte att

undvika den extra beskattning som annars uppkommer

när investeringen leder till ett höjt

taxeringsvärde.

I motion Sk633 av Ola Karlsson och Per-Samuel

Nisser (m) anförs att den som investerar i åtgärder

som sparar energi straffbeskattas vid

fastighetsbeskattningen och att sådana åtgärder inte

bör inräknas i underlaget i avvaktan på att

ställning tas till de förslag som

Fastighetsbeskattnings-kommittén lagt fram.

I kommittémotionen N262 yrkande 12 av Inger

Strömbom m.fl. (kd) anförs att om verkningsfulla

investeringar i energisparåtgärder skall komma till

stånd är det avgörande att de inte leder till en

ökning av boendekostnaden. Därför bör reglerna för

den statliga fastighetsskatten ses över.

I motion Sk791 yrkande 4 av Viviann Gerdin och

Marianne Andersson (c) begärs ett tillkännagivande

om att förbättringsåtgärder som leder till

energibesparingar i ett hus bör uppmuntras genom ett

särskilt avdrag.

Bostadsutskottets yttrande

Bostadsutskottet anför i sitt yttrande att utskottet

tidigare (yttr. 1999/2000:

BoU4y) uttryckt uppfattningen att principerna bakom

fastighetsbeskattningen i vissa fall kan leda till

att åtgärder som är önskvärda ur samhällets

synvinkel delvis blir mindre förmånliga att

genomföra för den enskilde fastighetsägaren.

Investeringar i energibesparande åtgärder eller byte

till mer miljövänliga uppvärmningsmetoder är exempel

på sådana åtgärder. Sett ur ett

energihushållningsperspektiv kan det således framstå

som olyckligt att åtgärder som i vissa fall har

främjats genom statligt stöd samtidigt leder till en

ökad skattebelastning för fastighetsägaren. Enligt

bostadsutskottets mening kan det mot denna bakgrund

finnas skäl att överväga möjligheterna till

regeländringar inom fastighetsskattesystemets ram.

Samtidigt bör givetvis en strävan vara att reglerna

för taxering och uttag av fastighetsskatt skall vara

så enkla och enhetliga som möjligt.

Fastighetsbeskattningskommittén har föreslagit att

en ökning av en fastighets taxeringsvärde som beror

på vissa specifika miljöinvesteringar inte skall få

påverka underlaget för fastighetsskatten under de

tio första åren efter det att investeringarna

gjordes. Regeringen har i budgetpropositionen för år

2001 redovisat sin avsikt att särskilt uppmärksamma

denna fråga vid den fortsatta beredningen av

kommitténs betänkande. Utskottet avstyrker

motionerna.

Utskottets ställningstagande

Fastighetsbeskattningskommittén föreslår att en

ökning av en fastighets taxeringsvärde som beror på

vissa typer av miljöinvesteringar (jordvärmepump,

isolerglas och treglas) inte skall påverka

underlaget för schablonintäkten under de första tio

åren. Enligt utskottets mening bör regeringens

fortsatta beredning av kommitténs förslag avvaktas

och utskottet avstyrker därför motionerna.

Vindkraftverk

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår motionsförslagen om sänkt

fastighetsskatt, m.m. för vindkraftverk.

Gällande bestämmelser

Vindkraftverk fastighetstaxeras som

elproduktionsenhet. Vid 2000 års allmänna

fastighetstaxering rekommenderade RSV att

vindkraftverk värderas till 6 400 kr per

installerade kW. Fastighetsskatten för

elproduktionsenheter uppgår till 0,5 %.

Motioner

I motion N265 yrkandena 5-7 av Marianne Andersson

(c) anförs att vindkraftverk inte bör belastas med

fastighetsskatt eftersom de är maskiner och inte

byggnader. Fastighetsskatten på vindkraftverk har

tredubblats under år 2000. Denna höjning bör

upphävas.

I motion Sk792 av Birgitta Ahlqvist m.fl. (s)

anförs att de nya reglerna för fastighetsskatt

medför stora höjningar för vindkraft. Skatten stiger

från 0,2 öre per kWh till 1,7 öre per kWh.

Motionärerna begär en översyn av reglerna.

Utskottets ställningstagande

Fastighetstaxeringsutredningen har behandlat frågan

om taxering av s.k. skräddarsydda byggnader (SOU

2000:10 s. 385). Vid fastighetstaxeringen anses

vissa maskiner (t.ex. hissar) utgöra en del av

byggnaden under det att andra maskiner (t.ex.

svarvar) i stället utgör industritillbehör. Eftersom

industritillbehör inte utgör en del av byggnaden

påverkar de inte heller taxeringsvärdet.

Ett speciellt fall är när byggnaden skräddarsytts

för en viss maskinell utrustning. Genom att

sambandet mellan maskinen och byggnaden på detta

sätt stärks blir maskinen många gånger att betrakta

som ett byggnadstillbehör och påverkar därmed

taxeringsvärdet. RSV har i rekommendationer för 2000

års allmänna fastighetstaxering (RSV S 1999:24)

redovisat sin syn på gränsdragningen och konstaterar

härvid att maskiner med en skräddarsydd byggnad

utgör byggnadstillbehör. Till sådana byggnader

räknas sinterverk, koksverk, masugnar, såghus,

torkar, vatten- och värmekraftverk, etc.

Utredningen konstaterar att maskinell utrustning i

varierande grad ingår i en industrienhets

taxeringsvärde och att detta skapar orättvisor.

Utredningen anför att ett särskilt delvärde för

industritillbehör skulle ge upphov till

värderingstekniska problem och dessutom vara

kostsamt att införa. Utredningen anför

sammanfattningsvis att det, när det gäller industri-

enheterna, överhuvudtaget är svårt att utforma

regler som innebär att taxeringsvärdena blir så

likformiga och rättvisa att de utgör ett lämpligt

skatteunderlag.

Enligt utskottets mening bör regeringens

överväganden avvaktas även i denna del. Utskottet

avstyrker motionsyrkandena.

Äkta och oäkta bostadsföretag

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår motionsförslagen om ändrade

regler för gränsdragningen mellan äkta och

oäkta bostadsföretag och om en möjlighet till

uppskov med beskattningen av kapitalvinst vid

avyttring av andel i oäkta bostadsföretag.

Jämför reservation 9 (m, fp).

Gällande bestämmelser

För att bostadsföretag skall anses som äkta krävs

att verksamheten till klart övervägande del består i

att åt sina medlemmar eller delägare tillhandahålla

bostäder i byggnader som ägs av föreningen eller

bolaget (2 kap. 17 § IL).

RSV rekommenderar att företagets fastighet skall

inrymma minst tre lägenheter och att minst 60 % av

taxeringsvärdet skall belöpa på de till medlemmar

eller delägare med bostads- eller hyresrätt upplåtna

bostads-lägenheterna (RSV S 1999:43).

Bestämmelserna om uppskovsavdrag gäller endast för

privatbostads-fastighet eller privatbostadsrätt. Den

som säljer en andel i ett oäkta bostadsföretag kan

inte få uppskovsavdrag.

Fastighetsbeskattningskommittén har föreslagit att

frågan om gränsdrag-ningen mellan vad som anses som

ett äkta respektive ett oäkta bostadsföretag skall

utredas vidare.

Motionen

I Moderaternas kommittémotion Bo415 yrkande 7 av

Knut Billing m.fl. (m) anförs att dagens gräns

mellan oäkta och äkta bostadsföretag gör att

bostadsföretag kan kastas mellan olika system för

beskattningen enbart på grund av taxeringsvärdenas

utveckling år från år. De hemställer att reglerna

ändras så att det i stället är ytan som används som

grund för gränsdragningen.

I motion Sk763 av Kenth Högström (s) anförs att

den som bor i ett oäkta bostadsföretag i vart fall

bör ha samma möjlighet som andra att få uppskov med

kapitalvinsten.

Bostadsutskottets yttrande

Bostadsutskottet avstyrker motionerna med hänvisning

till den beredning av

Fastighetsbeskattningskommitténs förslag som nu

pågår. Det kan enligt vad bostadsutskottet anför

antas att dessa överväganden även kommer att beröra

i vilka avseenden gränsdragningen skall ha

betydelse.

Utskottets ställningstagande

Fastighetsbeskattningskommittén anför att det finns

anledning att uppmärksamma att dagens regler kan ge

upphov till gränsdragningsproblem och besvärande

tröskeleffekter och föreslår att frågan utreds

vidare vid den fortsatta beredningen av frågan om

beskattning av bostadsrätter (SOU 2000:34 s. 396).

Fastighetsbeskattningskommittén anför vidare att de

förändringar som föreslås för äkta

privatbostadsföretag kräver en anpassning av de

regler om gäller för oäkta föreningar och deras

medlemmar.

Enligt utskottets mening bör resultatet av

regeringens överväganden i denna del avvaktas

regeringen. Utskottet avstyrker motionsyrkandena.

Fastigheter i utlandet

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår motionsförslagen om att

fastighetsskatten på fastigheter i utlandet

skall avskaffas.

Jämför reservation 10 (m, kd).

Gällande bestämmelser

Fastigheter, bostadsrätter och liknande objekt som

är privatbostad i utlandet är skattepliktiga till

statlig fastighetsskatt. Bostäder på

jordbruksfastigheter i utlandet är däremot inte

skattepliktiga. Fastighetsskatten för privatbostad i

utlandet beräknas på 75 % av marknadsvärdet

exklusive eventuellt markvärde. RSV anger att man

som schablonregel kan använda en indexupp-räknad

anskaffningskostnad, exklusive eventuell kostnad för

mark. I anskaff-ningskostnaden räknas även kostnader

in för mer omfattande ny-, till- eller ombyggnad.

Kan man inte bestämma hur stor del av

anskaffningskostnaden som avser enbart byggnaden får

50 % av hela den indexuppräknade

anskaffningskostnaden tas upp.

Nedsättning av fastighetsskatten medges inte för

fastigheter i utlandet, varför fastighetsskatt på

privatbostad i utlandet alltid tas ut efter hel

skattesats.

Statlig fastighetsskatt tas inte ut när inkomst av

eller förmögenhet som består av privatbostad i

utlandet undantas från beskattning i Sverige på

grund av bestämmelse i dubbelbeskattningsavtal.

Motioner

I tre motioner begärs tillkännagivanden om att den

som äger en fastighet i utlandet inte skall behöva

betala fastighetsskatt för den. Det är enligt

motionärerna fel att Sverige tar ut fastighetsskatt

på fastigheter som redan är ålagda beskattning i det

land där fastigheten är belägen. Motionärerna

framhåller att RSV föreslagit att fastighetsskatten

på privatbostäder i utlandet slopas eftersom detta

skulle leda till en stark förenkling för både

privatpersoner och skattemyndigheter (Dnr 8539-

99/100). Sådana yrkanden framställs i motionerna

Sk793 yrkande 2 av Carl Fredrik Graf (m), Sk629 av

Henrik Westman (m) och Sk679 av Kenneth Lantz (kd).

Utskottets ställningstagande

Enligt utskottets mening innebär målet om en

likformig kapitalinkomst-beskattning att

privatbostäder i utlandet som ägs av personer som är

bosatta i Sverige bör omfattas av samma regler som

svenska privatbostäder. Ett problem med

fastighetsskatten har härvid varit att den kräver en

särskild regel för att dubbelbeskattningsavtalens

bestämmelser om inkomster skall få effekt även i de

fall då det är fastighetsskatten som leder till

dubbelbeskattning. Vid en övergång till

schablonintäktsbeskattning minskar detta problem.

Med hänsyn till att frågan om den närmare

utformningen av Fastighets-beskattningskommitténs

förslag nu är föremål för överväganden inom

Regeringskansliet bör enligt utskottets mening

resultatet av regeringens överväganden avvaktas även

i denna del.

Utskottet avstyrker med det anförda de aktuella

motionsyrkandena.

Tomträtt

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår motionsförslaget att

tomträttsinnehavare inte skall behandlas som

ägare av fastigheten vid

fastighetsbeskattningen.

Jämför reservation 11 (m, kd).

Gällande bestämmelser

Vid fastighetsbeskattningen likställs

tomträttsinnehav med vanligt ägande. En konsekvens

är att det är tomträttsinnehavaren och inte ägaren

som betalar fastighetsskatt för en fastighet som

innehas med tomträtt. Härvid medges

tomträttsinnehavaren avdrag för sin tomträttsavgäld

under inkomst av kapital.

Motioner

I motion Sk681 av Carl-Erik Skårman (m) anförs att

de bristfälliga motiven för fastighetsskatten

framstår i särskilt skarp dager när det gäller

fastighets-skatten på tomträtter. En

tomträttsinnehavare har endast en nyttjanderätt till

marken, och det framstår därför som stötande att

låta tomträttsinnehavaren och inte ägaren betala

fastighetsskatt för marken. Fastighetsskatt skall

betalas av fastighetsägaren och inte av den som

innehar en fastighet med tomträtt.

Bostadsutskottets yttrande

Bostadsutskottet anför i sitt yttrande att det som

anförs i motionen inte ger anledning att förorda

någon förändring i dessa regler. En omläggning av

skattskyldigheten skulle enligt utskottets mening

sannolikt föranleda krav från markägaren på en

kompensation inom ramen för tomträttsavgälden.

Utskottets ställningstagande

Skatteutskottet har vid upprepade tillfällen

avstyrkt yrkandena med denna inriktning och ser inte

någon anledning att nu ändra inställning i denna

fråga. I likhet med bostadsutskottet avstyrker

utskottet den aktuella motionen.

Vårdbyggnader

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår motionsförslaget om en

översyn av reglerna om skattefrihet för

vårdbyggnader.

Gällande bestämmelser

Vårdbyggnader är i fastighetstaxeringslagen

undantagna från skatteplikt. Som vårdbyggnad räknas

byggnad som används för sjukvård, nykterhetsvård,

narkomanvård, barnavård, kriminalvård, arbetsvård,

åldringsvård eller omsorg om psykiskt

utvecklingsstörda. Annan byggnad utgör vårdbyggnad

om den används som hem åt personer som behöver

institutionell vård eller tillsyn. Om t.ex.

åldringar eller utvecklingsstörda vårdas av anhöriga

i sitt eller i de anhörigas hem torde detta inte

föranleda att bostadsbyggnaderna skall klassificeras

som vårdbyggnader. Servicehus, gruppbostäder och

lik-nande, som till övervägande del upptas av

bostadslägenheter med kök, indelas inte som

vårdbyggnad, även om byggnaden också innehåller

gemensamma utrymmen och de boende kan få hjälp med

sjukvård, matlagning och annan tillsyn (jfr RÅ 1986

ref. 10 I och II samt Regeringsrättens dom den 29

april 1993 i mål nr 2110-1992).

Motioner

I motion Sk762 av Lisbet Calner och Mona Berglund

Nilsson (s) anförs att tolkningen av

fastighetstaxeringslagens bestämmelser om

skattefrihet för vårdbyggnader lett till

överklaganden från kommunernas sida i samband med

förändringar och förbättringar av vårdinrättningar.

Motionärerna begär ett tillkännagivande om att

reglerna bör göras klarare.

Utskottets ställningstagande

Boende- och avgiftsutredningen (dir. 1997:111) har

analyserat begreppet "särskilda boendeformer" och

har kommit fram till att begreppet enbart bör

användas för äldreboende, bostäder med särskild

service för funktionshindrade och korttidsboende.

Med äldreboende avses här permanentboende för äldre

vars behov av vård eller omsorg, service samt

trygghet inte kan tillgodoses i ordinärt boende.

Utredningen anser att fastighetstaxeringslagen bör

behandla de särskilda boendeformerna på ett

enhetligt sätt och har överlämnat sina synpunkter

till Fastighetstaxerings-utredningen (SOU 1999:33 s.

76).

Fastighetstaxeringsutredningen konstaterar att

särskilda boendeformer bör kunna utgöra

skattebefriade specialenheter om Boende- och

avgiftsutred-ningens förslag genomförs (SOU 2000:10

s. 224).

De nu aktuella utredningsförslagen är föremål för

överväganden inom Regeringskansliet. Enligt

utskottets mening bör resultatet av dessa

överväganden nu avvaktas. Utskottet avstyrker med

det anförda motions-yrkandet.

Slopad förmögenhetsskatt

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår motionsförslagen slopad

förmögenhetsskatt.

Jämför reservation 12 (m, kd, c, fp).

Motioner

I två motioner framställs yrkanden om en slopad

eller utfasad förmögen-hetsskatt. I en

kommittémotion från Moderata samlingspartiet, Sk735

yrkande 3 av Carl Fredrik Graf m.fl. (m), anförs att

kombinationen av fastighetsskatt och

förmögenhetsskatt gör att många småhusägare kan

tvingas lämna sina hem. De begär ett

tillkännagivande om att förmögenhetsskatten skall

slopas.

Också i motion Sk322 yrkande 4 av Kenneth Lantz

m.fl. (kd) hemställs att förmögenhetsskatten fasas

ut. Den bör enligt motionärerna sänkas till 1 % år

2002, till 0,5 % år 2003 och vara helt avvecklad år

2004. Förmögenhetsskatt bör endast beräknas på en

tredjedel av markvärdet över 150 000 kr.

Utskottets ställningstagande

Utskottet har under höstens behandling av de olika

budgetalternativ som uppställts av bl.a. Moderata

samlingspartiet och Kristdemokraterna avstyrkt

yrkanden med denna inriktning. Utskottet var inte då

och är inte heller nu berett att tillstyrka att

förmögenhetsskatten slopas eller avvecklas och

avstyrker därför de nu aktuella motionsyrkandena.

Sambeskattning av förmögenhet

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår motionsförslagen om slopad

sambeskattning av förmögenhet.

Jämför reservation 13 (m, kd, c, fp) och

särskilt yttrande (v).

Gällande bestämmelser

Fysisk person, dödsbo och familjestiftelse betalar

vid 2001 års inkomst-taxering förmögenhetsskatt med

1,5 % av den del av förmögenheten som överstiger 900

000 kr. För annan juridisk person utgår

förmögenhetsskatt med 1,5 % av den del av

förmögenheten som överstiger 25 000 kr. Arbetande

kapital i företag är fritt från förmögenhetsskatt

och befrielsen gäller i princip också arbetande

kapital som innehas via aktier. Aktier på börsens A-

lista betraktas dock i flertalet fall som en

kapitalplacering och värderas då till 80 % av

marknadsvärdet.

Makar och hemmavarande barn under 18 år som inte

själva skall lämna självdeklaration sambeskattas.

Förmögenhetsskatt betalas med 1,5 % av den del av

den gemensamma förmögenheten som överstiger 900 000

kr. Med makar jämställs de som utan att vara gifta

bor tillsammans och har eller har haft barn eller

tidigare har varit gifta med varandra.

Fr.o.m 2002 års inkomsttaxering har gränsen för

uttag av förmögen-hetsskatt höjts till 1 000 000 kr

för ensamstående och till 1 500 000 kr för

sambeskattade par (prop. 2000/01:1, bet.

2000/01:FiU1 samt prop. 2000/01:31, bet.

2000/01:SkU11 och SkU13).

Motioner

I flera motioner begärs tillkännagivanden m.m. om

att sambeskattningen av förmögenhet skall avskaffas.

Motionärerna anför att gifta par och sambor med barn

bör betala samma förmögenhetsskatt som sambor utan

barn och framhåller att sambeskattningen är den

sista kvarlevan i skattesystemet av en föråldrad

kvinnosyn. De anser att skyldigheter och rättigheter

mot samhället skall vara individuella. Yrkanden med

denna inriktning framställs i motionerna Sk631 av

Henrik Westman (m), Sk660 av Lennart Fridén m.fl.

(m, kd), Sk668 av Inger René och Karin Falkmer (m),

Sk675 av Margareta Cederfelt (m), Sk715 yrkande 2 av

Catharina Elmsäter-Svärd (m), Sk791 yrkande 6 av

Viviann Gerdin och Marianne Andersson (c) och A812

yrkande 12 av Lars Leijonborg m.fl. (fp).

I motion Sk646 av Mikael Oscarsson (kd) anför

motionären att även med de nya fribeloppen kan ett

sambopar äga 2 miljoner kronor utan förmögen-

hetsskatt under det att gränsen för gifta går vid

1,5 miljoner kronor. Reglerna bör enligt denne

motionär ändras så att gifta par inte diskrimineras

vid förmögenhetsbeskattningen.

Bostadsutskottets yttrande

Bostadsutskottet anför i sitt yttrande att det inte

finns anledning att av bostadspolitiska skäl

tillstyrka att sambeskattningen av förmögenhet

slopas.

Utskottets ställningstagande

Utskottet har vid olika tillfällen haft anledning

att ta ställning till yrkanden om att

sambeskattningen skall avskaffas. På samma sätt som

nu har kritiken då grundats på att sambeskattningen

är problematisk från jämställd-hetssynpunkt och att

den inte ger ett likformigt resultat eftersom par

som sambeskattas får en högre förmögenhetsskatt än

par som inte sambeskattas. Ett ytterligare skäl har

varit att sambeskattningen gör reglerna svåra att

administrera.

När den nya förmögenhetsskattelagen antogs våren

1997 var frågan aktuell, och utskottet anförde då

att jämställdhetsskäl, intresset av likformiga

regler och administrativa skäl talar för en slopad

sambeskattning. Ett skäl för att i stället bibehålla

sambeskattningen var att den förebygger skatte-

motiverade förmögenhetsöverföringar inom en familj.

I sammanhanget framhölls vidare att de invändningar

som riktas mot sambeskattningen mellan makar inte på

samma sätt gör sig gällande vid sambeskattning

mellan föräldrar och barn och att det snarast kan

vara svårt att motivera en särbeskattning i dessa

fall. En kombination av särbeskattning för makar och

sambeskattning av föräldrar med barn skulle

emellertid göra det svårt att uppnå några

administrativa fördelar.

Även om utskottet således vid behandlingen av

dessa frågor uttryckte förståelse för de

invändningar som riktats mot sambeskattningen

bedömdes det inte som meningsfullt att gå närmare in

på frågan om sambeskattningen borde avskaffas eller

ej, eftersom det inte fanns något statsfinansiellt

utrymme för att minska skatteuttaget från

förmögenhetsbeskattningen. En stats-finansiellt

neutral lösning skulle ha inneburit att

skattehöjningar för ensam-stående skulle få

finansiera skattesänkningar för sambeskattade par

och framstod inte som acceptabel.

I anslutning till att fastighetstaxeringsvärdena

återställdes den 1 januari 2001 uppkom ett behov av

att minska förmögenhetsskatteuttaget med närmare 2,7

miljarder kronor. Härvid öppnades en möjlighet att

samtidigt genomföra en förändring av reglerna i

syfte att komma till rätta med en del av den kritik

som riktats mot dessa. Med hänsynstagande både till

behovet av att begränsa effekterna av de återställda

taxeringsvärdena och till den kritik som riktats mot

reglerna höjdes fribeloppet till 1 miljon kronor för

ensamstående och till 1,5 miljoner kronor för

sambeskattade par.

Enligt utskottets mening är det viktigt att

jämställdhetsaspekten beaktas när skatteregler

utformas och utskottet anser att beslutet att höja

fribeloppet för sambeskattade par till 1,5 miljoner

kr innebär att jämställdhetsaspekten nu har fått en

större tyngd än tidigare. I och med detta bortfaller

enligt utskottets mening en stor del av den kritik

som riktats mot reglerna. Förändringen kan ses som

ett första steg på vägen mot en jämställd

förmögenhetsbeskattning. Fortsatta överväganden i

dessa frågor bör enligt utskottets mening med

beaktande av fördelningspolitiska effekter ske i

samband med att övriga frågor som rör budgeten

behandlas.

Med det anförda avstyrker utskottet

motionsyrkandena.

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

Med hänvisning till de motiveringar som framförs

under Utskottets överväganden föreslår utskottet att

riksdagen fattar följande beslut:

1. Fastighetsbeskattningens inriktning

Riksdagen avslår motionerna 2000/01:Sk322

yrkandena 1 och 2, 2000/01:Sk621 yrkandena 3 och

5, 2000/01:Sk703, 2000/01:Sk715 yrkande 1,

2000/01:Sk727, 2000/01:Sk791 yrkandena 1-3 och 5,

2000/01:N321 yrkandena 4 och 6, 2000/01:Bo210

yrkande 3, 2000/01:Bo233 yrkande 5 och

2000/01:Bo414 yrkande 13.

Reservation 1 (m)

Reservation 2 (kd)

Reservation 3 (fp)

2. Villor och radhus som upplåts med

hyresrätt eller bostadsrätt

Riksdagen avslår motionerna 2000/01:Sk652,

2000/01:Sk761 och 2000/01:Sk790.

Reservation 4 (m) motiv.

3. Attraktiva områden

Riksdagen avslår motionerna 2000/01:Sk321

yrkandena 13 och 14, 2000/01:Sk661, 2000/01:Sk791

yrkande 7, 2000/01:N261 yrkande 1, 2000/01:Bo236

yrkande 1 och 2000/01:Bo508 yrkandena 2 och 3.

Reservation 5 (m, kd)

Reservation 6 (c)

Reservation 7 (fp)

4. Energisparåtgärder

Riksdagen avslår motionerna 2000/01:Sk633,

2000/01:Sk791 yrkande 4 och 2000/01:N262 yrkande

12.

Reservation 8 (kd, fp)

5. Vindkraftverk

Riksdagen avslår motionerna 2000/01:Sk792 och

2000/01:N265 yrkandena 5-7.

6. Äkta och oäkta bostadsföretag

Riksdagen avslår motionerna 2000/01:Sk763 och

2000/01:Bo415 yrkande 7.

Reservation 9 (m, fp)

7. Fastigheter i utlandet

Riksdagen avslår motionerna 2000/01:Sk629,

2000/01:Sk679 och 2000/01:Sk793 yrkande 2.

Reservation 10 (m, kd)

8. Tomträtt

Riksdagen avslår motion 2000/01:Sk681.

Reservation 11 (m, kd)

9. Vårdbyggnader

Riksdagen avslår motion 2000/01:Sk762.

10. Slopad förmögenhetsskatt

Riksdagen avslår motionerna 2000/01:Sk322

yrkande 4 och 2000/01:Sk735 yrkande 3.

Reservation 12 (m, kd, c, fp)

11. Sambeskattning av förmögenhet

Riksdagen avslår motionerna 2000/01:Sk631,

2000/01:Sk646, 2000/01:Sk660, 2000/01:Sk668,

2000/01:Sk675, 2000/01:Sk715 yrkande 2,

2000/01:Sk791 yrkande 6 och 2000/01:A812 yrkande

12.

Reservation 13 (m, kd, c, fp)

Stockholm den 22 mars 2001

På skatteutskottets vägnar

Arne Kjörnsberg

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Arne

Kjörnsberg (s), Carl Fredrik Graf (m), Anita

Johansson (s), Lisbeth Staaf-Igelström (s), Per

Rosengren (v), Helena Höij (kd), Carl Erik Hedlund

(m), Per Erik Granström (s), Marietta de Pourbaix-

Lundin (m), Marie Engström (v), Kenneth Lantz (kd),

Catharina Hagen (m), Rolf Kenneryd (c), Per-Olof

Svensson (s), Lennart Axelsson (s), Karin Pilsäter

(fp) och Matz Hammarström (mp).

Reservationer

Utskottets förslag till riksdagsbeslut och

ställningstaganden har föranlett följande

reservationer. I rubriken anges inom

parentes vilken punkt i utskottets förslag

till riksdagsbeslut som behandlas i

avsnittet.

1. Fastighetsbeskattningens inriktning

(punkt 1) - m

av Carl Fredrik Graf (m), Carl Erik Hedlund (m),

Marietta de Pourbaix-Lundin (m) och Catharina

Hagen (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 1 borde

ha följande lydelse:

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som

sin mening vad i reservationen anförts. Därmed

bifaller riksdagen motionerna 2000/01:Sk621

yrkandena 3 och 5, 2000/01:Sk703, 2000/01:Sk715

yrkande 1, 2000/01:N321 yrkandena 4 och 6 och

2000/01:Bo414 yrkande 13, bifaller delvis

motion 2000/01:Sk727 och avslår motionerna

2000/01:Sk322 yrkandena 1 och 2, 2000/01:Sk791

yrkandena 1-3 och 5, 2000/01:Bo210 yrkande 3

och 2000/01:Bo233 yrkande 5.

Ställningstagande

Fastighetsskatten är orättfärdig eftersom den tas ut

utan hänsyn till bärkraft. Skatten slår mycket hårt

mot människor med låga inkomster som bor i

attraktiva områden där taxeringsvärdena till följd

av efterfrågan skjutit i höjden. Många äldre som

"pensionssparat" i sina bostäder tvingas i dag

betala de av skatterna alltmer höjda

bostadskostnaderna med magra pensioner.

Beskattningen av boendet är totalt sett alldeles

för omfattande. Fastighets-skatten drabbar alla

boendeformer. För de boende i hyreshus kostar

fastighetsskatten minst en månadshyra per år. För

småhusägare varierar fastighetsskatten mycket

beroende på var fastigheten ligger. Det kan i många

fall röra sig om belopp över 1 500 kr i månaden för

ordinära småhus eller fritidsfastigheter i vissa

lägen. I år - nu när frysningen av fastighetsskatten

har upphört - kan många familjer förvänta sig stora

fastighetsskattehöjningar trots att skattesatsen

sänkts.

Mot den nu angivna bakgrunden framstår det som

helt nödvändigt att omedelbart inleda en avveckling

av fastighetsskatten. Som en viktig första åtgärd

skall underlaget för skatteberäkningen återgå till

den frysta nivå som gällde före årsskiftet. I de

områden där prisutvecklingen lett till sänkta

taxeringsvärden skall i stället de lägre värdena

gälla. Skattesatsen för småhus sänks först till 1,0

% och därefter fortsätter sänkningen för både småhus

och hyreshus.

Även andra åtgärder måste vidtas för att lindra

bördan av fastighetsskatten. En sådan åtgärd som bör

genomföras - för att minska de regionala

skillnaderna - är att ändra underlaget för

fastighetsskatten så att det utgörs av

byggnadsvärdet och halva markvärdet. På sikt skall

hela markvärdet undantas från beskattningen. Genom

att på detta sätt reducera markvärdet vid

beräkningen av skattens storlek löser man till

betydande del också de problem som i dag finns i

attraktiva fritidsområden. Till denna fråga

återkommer vi senare.

Som framgått är de förändringar som nu bör

genomföras steg på väg mot ett avskaffande av

fastighetsskatten. För tydlighetens skull bör här

göras klart att avsikten inte är att denna skatt

skall ersättas med andra pålagor i form av en

schablonintäkt eller liknande.

De första förändringar vi nu och de närmaste åren

önskar se genomförda gör det möjligt att relativt

snart förenkla fastighetstaxeringen. Fastighets-

taxeringen kostar det allmänna stora pengar.

Regelsystemet för denna har blivit ogenomträngligt

och dess tillämpning upplevs som kineseri.

Vi föreslår att riksdagen tillkännager för

regeringen som sin mening vad vi framför.

2. Fastighetsbeskattningens inriktning

(punkt 1) - kd

av Helena Höij (kd) och Kenneth Lantz (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 1 borde

ha följande lydelse:

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i reservationen anförts. Därmed bifaller

riksdagen motionerna 2000/01:Sk322 yrkandena 1 och

2, 2000/01:Bo233 yrkande 5, bifaller delvis

motionerna 2000/01:Sk621 yrkandena 3 och 5,

2000/01:Sk703, 2000/01:Sk715 yrkande 1, 2000/01:

Sk727 och avslår motionerna 2000/01:Sk791 yrkandena

1-3 och 5, 2000/01:N321 yrkandena 4 och 6,

2000/01:Bo210 yrkande 3 och 2000/01:

Bo414 yrkande 13.

Ställningstagande

Beskattningen av boendet är hårdare i Sverige än i

något annat land. I de europeiska länderna är momsen

lägre, försäljningsskatt är mycket sällsynt och

fastighetsskatten mycket begränsad. Stora skillnader

finns mellan länderna vad gäller boendekostnaderna

sedda i förhållande till hushållens disponibla

inkomster.

De olika boendeformerna bör inte ha olika

beskattning. Det finns ingen anledning att med

beskattning styra människors val av boendeform.

Villaägarnas riksförbund redovisar skatteskillnader

på hela 25 kr/kvm och år mellan hyreshus och småhus.

Det genomsnittliga skatteuttaget är enligt

förbundets beräkningar 58 kr/kvm för småhus och 33

kr/kvm för hyreshus. Vi förordar en skattemässig

neutralitet i boendet.

Skatt efter bärkraft är den princip som bör gälla.

Fastighetsskatten drabbar alla boende oavsett

inkomst och betalningsförmåga. Den är en skatt på en

inkomst som inte finns och strider således mot den

nämnda principen. Skatten hotar i vissa fall

äganderätten liksom den enskildes trygghet vad

gäller besittningen av det egna hemmet. Personer med

låga inkomster har inte råd att betala skatten. Att

göra det möjligt att äga sin bostad också för

låginkomsttagare är att verka för ett jämlikt

samhälle, ett samhälle där äganderätt inte kräver

stora pengar. Fastighetsskatten ökar den sociala

segregeringen och motverkar möjligheterna för ett

permanent boende i många områden som är attraktiva

för de fritidsboende.

I enlighet med förslagen i de nu aktuella kd-

motionerna måste fastighets-skatten på sikt

avvecklas. I stället bör kommunerna ges en rätt att

debitera en kommunal fastighetsavgift som skall

täcka kommunens självkostnader för gatuunderhåll,

brandförsvar och annan kommunal service som är

kopplad till fastigheten. Den nu förordade

skatteavvecklingen bör inledas omedelbart. En

utredning bör tillsättas för att utarbeta reglerna

för den förordade fastighetsavgiften. Övergången

till en kommunal avgift kommer att innebära att

kommunerna får en breddad intäktsbas vilket ger dem

en större självständighet gentemot staten.

Medborgarna ser en omedelbar koppling mellan

kommunal avgift och service.

I ett första steg bör fastighetsskatten på

markvärdet enbart beräknas på en tredjedel av det

belopp som överstiger 150 000 kr. Som en viktig

åtgärd skall underlaget för skatteberäkningen

därtill frysas på föregående års nivå. Härigenom

mildras effekterna av de senaste årens mycket

kraftiga prisökningar i vissa områden. Med dagens

regler leder prisuppgången till kraftigt höjda

taxeringsvärden och därmed åtföljande höjd skatt.

Till frågan om fastighetsbeskattningen i attraktiva

fritidsområden återkommer vi senare.

Vi föreslår att riksdagen tillkännager för

regeringen som sin mening vad vi framför.

3. Fastighetsbeskattningens inriktning

(punkt 1) - fp

av Karin Pilsäter (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 1 borde

ha följande lydelse:

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i reservationen anförts. Därmed bifaller

riksdagen delvis motionerna 2000/01:Sk621 yrkande 3,

2000/01:Sk791 yrkande 5 och 2000/01:Bo210 yrkande 3

och avslår motionerna 2000/01:Sk322 yrkandena 1 och

2, 2000/01:Sk621 yrkande 5, 2000/01:Sk703,

2000/01:Sk715 yrkande 1, 2000/01:Sk727,

2000/01:Sk791 yrkandena 1-3, 2000/01:N321 yrkandena

4 och 6, 2000/01:Bo233 yrkande 5 och 2000/01:Bo414

yrkande 13.

Ställningstagande

Jag anser att nivån på fastighetsbeskattningen

fortfarande är för hög och att dagens

beskattningsform i grunden är oacceptabel. Jag vill

därför framhålla Folkpartiets ståndpunkt att

sänkningen av fastighetsbeskattningen måste ske

stegvis och inledas omgående. Vägen till sänkt

beskattning av fastigheter skall innehålla att den

nuvarande fastighetsskatten avskaffas, att en

schablonintäktsbeskattning för egna hem införs och

att avdragsrätten för låneräntor bibehålls. I

avvaktan på en grundläggande reformering av

fastighetsbeskattningen bör taxeringsvärdena vara

frysta vid den nivå som gällt till innevarande

inkomstår.

Jag föreslår att riksdagen tillkännager för

regeringen som sin mening vad jag framför.

4. Villor och radhus som upplåts med hyresrätt

eller bostadsrätt (punkt 2, motiveringen) -

m

av Carl Fredrik Graf (m), Carl Erik Hedlund (m),

Marietta de Pourbaix-Lundin (m) och Catharina

Hagen (m).

Ställningstagande

Vi är inte beredda att avvakta att regeringen lägger

fram förslag om en justering av reglerna på denna

punkt utan anser att problemet snabbast och enklast

löses genom en successiv avveckling av

fastighetsbeskattningen. En sådan avveckling bör

påbörjas så snart som möjligt och innebär att

taxeringsvärdena återgår till den nivå som

fastställdes 1997 eller ännu lägre och att

fastighetsskattesatsen i ett första steg sänks till

1%. Härigenom får alla villor och radhus direkt en

kraftig sänkning av fastighetskatten. Denna följs

sedan av årliga sänkningar av fastighetsskatten på

alla former av boende och till sist av ett helt

avskaffande av fastighetsbeskattningen. Härigenom

tillgodoses i allt väsentligt syftet med de aktuella

motionerna.

Med det anförda avstyrker vi motionsyrkandena.

5. Attraktiva områden (punkt 3) - m, kd

av Carl Fredrik Graf (m), Helena Höij (kd), Carl

Erik Hedlund (m), Marietta de Pourbaix-Lundin

(m), Kenneth Lantz (kd) och Catharina Hagen (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 3 borde

ha följande lydelse:

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i reservationen anförts. Därmed bifaller

riksdagen motion 2000/01:Sk661, bifaller delvis

motion 2000/01:N261 yrkande 1 och avslår motionerna

2000/01:Sk321 yrkandena 13 och 14, 2000/01:Sk791

yrkande 7, 2000/01:Bo236 yrkande 1 och 2000/01:Bo508

yrkandena 2 och 3.

Ställningstagande

I många skärgårdskommuner leder de ökade

taxeringsvärdena till att äldre tvingas sälja sina

hus till ickeåretruntboende. Nya fastboende kan inte

etablera sig där. Detta leder till

befolkningsminskning, lägre skatteuttag, försämrad

service i form av nedlagda skolor, vårdcentraler

m.m. Hela det utbud som finns av service i form av

affärer m.m. blir till slut hotat. För att rädda

landsbygden och bevara möjligheterna till

åretruntboende samt för att trygga ägandet av det

egna hemmet är det ytterst angeläget att fastighets-

skatten avskaffas. Avvecklingen måste påbörjas

omedelbart.

Vi föreslår att riksdagen tillkännager för

regeringen som sin mening vad vi framför. Vårt

förslag lämnas med anledning av motion 2000/01:Sk661

(m).

6. Attraktiva områden (punkt 3) - c

av Rolf Kenneryd (c).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 3 borde

ha följande lydelse:

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i reservationen anförts. Därmed bifaller

riksdagen motionerna 2000/01:Sk321 yrkandena 13 och

14, 2000/01:Sk791 yrkande 7, 2000/01:Bo236 yrkande 1

och 2000/01:

Bo508 yrkandena 2 och 3, bifaller delvis motion

2000/01:N261 yrkande 1 och avslår motion

2000/01:Sk661,

Ställningstagande

Det framstår för alla som helt uppenbart att dagens

fastighetsbeskattning ger helt orimliga konsekvenser

för dem som är permanentboende i attraktiva

fritidsområden i bl.a. skärgården. De priser som de

fritidsboende är villiga att betala medför att

taxeringsvärdena för de bofastas fastigheter stiger

och att den fastighetsskatt som utgår ligger på

nivåer som många inte har någon som helst möjlighet

att klara. Som framhålls i flera av motionerna kan

inte ett skattesystem accepteras som leder till att

människor får flytta från sina hem till följd av en

orimlig skattebörda.

Eftersom fastighetsbeskattningen i dag ligger på

en för hög nivå finns det möjlighet att uppnå

lättnader genom en successiv sänkning av

skatteuttaget till en mer rimlig nivå. Utöver denna

generella förändring fordras ytterligare åtgärder.

Exempel på sådana åtgärder är att ta bort den s.k.

belägenhetsfaktorn för permanentboende. Ett annat

exempel - som kan ta något längre tid att genomföra

- är att man vid taxeringen skiljer på

permanentboende och fritidsboende. Genom att på

detta sätt förändra underlaget för beskattningen

kommer de högt uppressade priserna på

fritidsfastigheter inte att slå igenom för de

fastboende. Människor skall inte behöva lämna sin

bygd på grund av det skatteuttag som görs på deras

fastigheter.

Vad jag nu föreslår innebär att det inte behöver

införas en särskild begränsningsregel för

fastighetsskatten. Dessutom finns det skäl att

avvisa en sådan regel med hänsyn till att den utgör

en förlegad form av sambeskattning.

Lekmannainflytande i taxeringsprocessen

tillgodoser bl.a. behovet av lokalkännedom. Det kan

utan vidare konstateras att lokalkännedom vid

fastighetstaxeringen är av stor vikt för att det

skall fattas korrekta beslut. De mest betydelsefulla

skälen för en lekmannamedverkan i beslutsprocessen

är i övrigt allmänhetens intresse av insyn i

skattemyndigheternas verksamhet och att denna ligger

i linje med de allmänna värderingar som präglar

samhället. I likhet med

Fastighetsbeskattningskommittén anser jag att det

finns goda skäl att öka lokalkännedomen när ärenden

om fastighetstaxering skall bedömas. Med hänsyn till

att skattekontoren omfattar ganska stora områden är

det svårt att uppnå en verklig lokalkännedom utan

att inrätta fastighetstaxerings-nämnder med ett

större antal ledamöter. Enligt min mening bör sådana

nämnder kunna organiseras utan att alltför stora

kostnader eller andra problem uppkommer. Jag anser

att regeringen bör överväga frågan om ett ökat

lekmannainflytande med inriktning på att

fastighetstaxeringsnämnder skall inrättas.

Jag föreslår att riksdagen tillkännager för

regeringen som sin mening vad jag framför.

7. Attraktiva områden (punkt 3) - fp

av Karin Pilsäter (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 3 borde

ha följande lydelse:

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i reservationen anförts. Därmed bifaller

riksdagen delvis motionerna 2000/01:Sk321 yrkandena

13 och 14, 2000/01:Sk661, 2000/01:Sk791 yrkande 7,

2000/01:N261 yrkande 1 och 2000/01:Bo508 yrkandena 2

och 3 och avslår motion 2000/01:Bo236 yrkande 1.

Ställningstagande

Det framstår för alla som helt uppenbart att dagens

fastighetsbeskattning ger helt orimliga konsekvenser

för dem som är permanentboende i attraktiva

fritidsområden i bl.a. skärgården. De priser som de

fritidsboende är villiga att betala medför att

taxeringsvärdena för de bofastas fastigheter stiger

och att den fastighetsskatt som utgår ligger på

nivåer som många inte har någon som helst möjlighet

att klara. Som framhålls i flera av motionerna kan

inte ett skattesystem accepteras som leder till att

människor får flytta från sina hem till följd av en

orimlig skattebörda.

Den mest uppenbara lösningen på problemen i

attraktiva skärgårds-områden och andra områden med

motsvarande problem är att avveckla dagens

fastighetsskatt i enlighet med vad som föreslås i

flera av de nu aktuella motionerna. En avveckling

kan dock inte ske omedelbart utan det måste ske

successivt under en något längre tid. Vad som

erfordras är därför åtgärder som kan sättas in redan

nu och som leder till en kraftigt sänkt

fastighetsskatt snabbt. Fastighetsskatten för

fastboende i attraktiva fritids-områden kan

exempelvis sättas ned till en tredjedel så länge.

Människor skall inte behöva lämna sin bygd på grund

av det skatteuttag som görs på deras fastigheter.

Vad jag nu föreslår innebär att det inte behöver

införas en särskild begränsningsregel för

fastighetsskatten. Dessutom finns det skäl att

avvisa en sådan regel med hänsyn till att den utgör

en förlegad form av sambeskattning.

Det anförda bör riksdagen som sin mening ge

regeringen till känna.

8. Energisparåtgärder (punkt 4) - kd, fp

av Helena Höij (kd), Kenneth Lantz (kd) och Karin

Pilsäter (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 4 borde

ha följande lydelse:

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i reservationen anförts. Därmed bifaller

riksdagen motion 2000/01:N262 yrkande 12 och

bifaller delvis motionerna 2000/01:Sk633 och

2000/01:Sk791 yrkande 4.

Ställningstagande

Förutom de principiella invändningar som enligt vår

mening kan resas mot fastighetsskatten som sådan

innehåller beskattningen enskilda moment som också

de kan starkt ifrågasättas. En sådan brist är de

orimliga effekter på fastighetsskatten som

energibesparande och andra

energihushållningsåtgärder kan ge upphov till.

Den som i dag investerar i anläggningar som sparar

energi eller som på annat sätt bidrar till att

hushålla med våra resurser får med automatik ett

höjt taxeringsvärde och därmed också höjd

fastighetsskatt. Den som genomför åtgärder som ur

ett långsiktigt hushållningsperspektiv är önskvärda

kommer därmed att straffas för detta. Det är

naturligtvis inte rimligt. Även skattesy-stemet

måste självfallet medverka till - och inte motverka

- att energi-besparande eller i övrigt

miljöförbättrande åtgärder kommer till stånd. I

enlighet med motionsförslagen bör därför reglerna

för fastighetsbeskattningen ändras så att

miljöförbättrande åtgärder av olika slag inte

motverkas i skattehänseende. Fastighetsbeskattningen

måste i stället utformas så att sådana åtgärder

gynnas eller åtminstone så att skatteeffekten är

neutral.

Vi föreslår att riksdagen tillkännager för

regeringen som sin mening vad vi framför.

9. Äkta och oäkta bostadsföretag (punkt 6) - m,

fp

av Carl Fredrik Graf (m), Carl Erik Hedlund (m),

Marietta de Pourbaix-Lundin (m), Catharina Hagen

(m) och Karin Pilsäter (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 6 borde

ha följande lydelse:

6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i reservationen anförts. Därmed bifaller

riksdagen motion 2000/01:Bo415 yrkande 7 och

bifaller delvis motion 2000/01:Sk763.

Ställningstagande

För att ett bostadsföretag i skattesammanhang skall

betraktas som ett s.k. äkta bostadsföretag fordras

bl.a. att företagets fastighet (fastigheter)

inrymmer minst tre lägenheter och att minst 60 % av

taxeringsvärdet belöper på de till medlemmar eller

delägare med bostads- eller hyresrätt upplåtna

bostadslägenheterna. Sådana bostadsföretag

schablonbeskattas. Av rekvisiten som avgör om ett

företag är äkta eller inte följer att en

bostadsrättsförening skall betraktas som oäkta om

den har ett alltför stort inslag av lokaler

alternativt upplåter bostäder i alltför stor

utsträckning till personer som inte är medlemmar. I

större städer inryms inte sällan butiker, kontor och

lokaler i bostadsrättsfastigheternas gatuplan. I

exempelvis Stockholms innerstad - med ett högt

lokalhyresläge - tenderar lokaltaxeringsvärdena att

drivas upp.

Det är orimligt att ha ett system där en

bostadsrättsförening riskerar att kastas ut och in i

olika regelsystem enbart på grund av ändrade

taxeringsvärden. Vi anser att dagens system för

gränsdragning mellan äkta och oäkta bostadsföretag

måste förändras. Det behövs därför ett tillägg till

de nu gällande bestämmelserna. Vi föreslår att

gränsdragningen skall kunna göras även på ytbasis.

Genom att använda ytan som gräns för att skilja äkta

och oäkta bostadsföretag åt skulle man ge större

trygghet och förutsebarhet för

bostadsrättsföreningen och de boende. Det bör

ankomma på regeringen att utan dröjsmål återkomma

till riksdagen med förslag med denna innebörd.

Den som bor i en oäkta bostadsrättsförening kan i

dag inte få uppskov med beskattningen av

kapitalvinst vid ett bostadsbyte. Vi anser att

möjligheten att få uppskov med beskattningen vid

bostadsbyte om möjligt även bör gälla för den som

bor i ett oäkta bostadsföretag. I anslutning till

att regeringen återkommer med ett förslag om ändrad

gränsdragning mellan äkta och oäkta bostadsföretag

bör regeringen även redovisa ett förslag som innebär

att den som bor i ett oäkta bostadsföretag kan

medges uppskov med beskattningen vid bostadsbyte.

Vi föreslår att riksdagen tillkännager för

regeringen som sin mening vad vi framför.

10. Fastigheter i utlandet (punkt 7) - m, kd

av Carl Fredrik Graf (m), Helena Höij (kd), Carl

Erik Hedlund (m), Marietta de Pourbaix-Lundin

(m), Kenneth Lantz (kd) och Catharina Hagen (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 7 borde

ha följande lydelse:

7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i reservationen anförts. Därmed bifaller

riksdagen motionerna 2000/01:Sk679 och 2000/01:Sk793

yrkande 2 och bifaller delvis motion 2000/01:Sk629.

Ställningstagande

Privatpersoner som äger fastigheter i utlandet

betalar svensk förmögen-hetsskatt och

fastighetsskatt för fastigheten och får härvid

avdrag för den fastighetsskatt som erlagts i

utlandet. 1998 fanns det ca 8 400 svenskar som ägde

fastighet i utlandet. Intäkterna från dessa

fastigheter beräknas till 14,5 miljoner kronor.

Granskningen sker helt manuellt och är svår och

tidsödande. Möjligheten att kontrollera sådana

fastighetsinnehav är inte heller stora.

Med hänsyn till att beskattningen av dessa

fastigheter kanske inte ens ger någon nettointäkt

för statskassan, att beskattningen i första hand bör

ske i det land där fastigheten är belägen och att

det överhuvudtaget torde vara svårt att upprätthålla

en rättvis och likformig beskattning när

kontrollmöjligheterna är så förhållandevis

outvecklade är enligt vår mening det enda rimliga

att beskattningen av dessa fastighetsinnehav slopas.

Vi anser också att det är principiellt fel att

Sverige tar ut fastighetsskatt på fastigheter som

redan är ålagda beskattning i det land där

fastigheten är belägen. Regeringen bör snarast

återkomma med en utvärdering av effekterna av ett

borttagande av skatten på fastigheter i utlandet.

Vi föreslår att riksdagen tillkännager för

regeringen som sin mening vad vi framför.

11. Tomträtt (punkt 8) - m, kd

av Carl Fredrik Graf (m), Helena Höij (kd), Carl

Erik Hedlund (m), Marietta de Pourbaix-Lundin

(m), Kenneth Lantz (kd) och Catharina Hagen (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 8 borde

ha följande lydelse:

8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i reservationen anförts. Därmed bifaller

riksdagen motion 2000/01:Sk681.

Ställningstagande

Vi delar den i motion 2000/01:Sk681 (m) framförda

uppfattningen att det ter sig svårt att hitta något

motiv för att någon skulle vara skyldig att betala

skatt för en fastighet som han inte äger. En

tomträttshavare har ju endast en nyttjanderätt -

tomträtt - till marken. Desto svårare att finna ett

motiv blir det när det dessutom rör sig om en skatt

som baseras på ett tänkt marknadsvärde för en tomt

som den skattskyldige inte kan sälja då den är

upplåten med tomträtt. Det är enligt vår mening en

principiellt oriktig ordning. Det enda rimliga är

naturligtvis att den som äger en fastighet också

betalar den skatt som belöper på den. Frågan om

detta förhållande kommer att påverka

tomträttsavgälden är något som inte i sig bör

påverka de skatterättsliga principer enligt vilka

fastighetsskatten tas ut.

Vi föreslår att riksdagen tillkännager för

regeringen som sin mening vad vi framför.

12. Slopad förmögenhetsskatt (punkt 10) - m,

kd, c, fp

av Carl Fredrik Graf (m), Helena Höij (kd), Carl

Erik Hedlund (m), Marietta de Pourbaix-Lundin

(m), Kenneth Lantz (kd), Catharina Hagen (m),

Rolf Kenneryd (c) och Karin Pilsäter (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 10 borde

ha följande lydelse:

10. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i reservationen anförts. Därmed bifaller

riksdagen delvis motionerna 2000/01:Sk322 yrkande 4

och 2000/01:Sk735 yrkande 3.

Ställningstagande

Förmögenhetsskatten är en extraskatt på

kapitalavkastning och motverkar den nödvändiga

kapitalbildningen. Ett mångfasetterat näringsliv

under omstruktu-rering behöver riskkapital, och det

är viktigt att så stora delar av befolkningen som

möjligt deltar i kapitaluppbyggnaden.

I Tyskland, Finland, Danmark och flertalet övriga

länder inom OECD har förmögenhetsbeskattningen redan

avvecklats.

Förmögenhetsskatten är dessutom godtycklig. Många

av de största ägarna betalar inte förmögenhetsskatt

för sitt aktieinnehav, medan låginkomsttagare med

småhus nu kan tvingas lämna sina hem på grund av

kombinationen av fastighetsskatt och

förmögenhetsskatt. Av den totala

förmögenhetsbeskatt-ningen i Sverige består ca 40 %

av en ytterligare beskattning av egna hem, vilka

redan beskattats med bl.a. fastighetsskatt.

Vi anser att förmögenhetsskatten skall avvecklas

genom en successiv utfasning och med slopad

sambeskattning som ett första steg.

Vi föreslår att riksdagen tillkännager för

regeringen som sin mening vad vi framför.

13. Sambeskattning av förmögenhet (punkt 11) -

m, kd, c, fp

av Carl Fredrik Graf (m), Helena Höij (kd), Carl

Erik Hedlund (m), Marietta de Pourbaix-Lundin

(m), Kenneth Lantz (kd), Catharina Hagen (m),

Rolf Kenneryd (c) och Karin Pilsäter (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 11 borde

ha följande lydelse:

11. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i reservationen anförts. Därmed bifaller

riksdagen motionerna 2000/01:Sk631, 2000/01:

Sk646, 2000/01:Sk660, 2000/01:Sk668, 2000/01:Sk675,

2000/01:Sk715 yrkande 2, 2000/01:Sk791 yrkande 6 och

2000/01:A812 yrkande 12.

Ställningstagande

Sambeskattningen av förmögenhet är det enda

kvarvarande momentet av sambeskattning som finns i

nuvarande skattesystem. Den skattepliktiga

förmögenheten beräknas bl.a. gemensamt för makar som

sammanbott större delen av beskattningsåret. Med

makar jämställs de som utan att vara gifta bor

tillsammans och har eller har haft barn eller

tidigare varit gifta med varandra. Samboende utan

barn sambeskattas inte.

I praktiken innebär detta att två personer eller

t.ex. ett samboende par utan barn kan förlora flera

tusen kronor per år om de gifter sig eller om de

skaffar barn. Den orättvisa som sambeskattningen

leder till beroende på valet av samlevnadsform är

oacceptabel. Makar och samboende måste beskattas

lika när det gäller förmögenhet.

Riksskatteverket anser i sin rapport "Förslag till

förenklingar i skattelagstiftningen" (RSV Rapport

1995:10) att ett slopande av sambeskattningen av

familjs förmögenhet skulle "vara till stor fördel

och innebära avsevärda förenklingar i de tekniska

systemen". Sambeskattningen innebär betydande

kontrollproblem för skattemyndigheterna.

Regeringen har trots kritik även från Lagrådet

hållit fast vid systemet med sambeskattning med

hänvisning till det statsfinansiella läget.

Riksdagen beslutade under hösten om en höjning av

fribeloppen men sambeskattningen kvarstår och det

gör också den olikhet i beskattningen som gällde

tidigare, även om den har reducerats.

Även med denna förändring kvarstår enligt vår

mening en principiellt helt oacceptabel

diskriminering av gifta par. Ett sambopar kan ha en

förmögenhet på 2 miljoner kronor utan att drabbas av

förmögenhetsskatt. Ett gift par får max ha 1,5

miljoner kronor i förmögenhet innan

förmögenhetsskatten slår till. Om ett gift par har 2

miljoner kronor var som förmögenhet i form av pengar

på banken, fonder, eller villa, får paret betala

7 500 kr i skatt per år. Ett sambopar utan barn med

exakt samma förmögenhet betalar 0 kr i förmögen-

hetskatt, men om de skaffar barn blir

förmögenhetsskatten 7 500 kr per år. Detta är

naturligtvis helt orimligt.

Som vi framhållit måste utgångspunkten vara att

skyldigheter och rättigheter mot samhället skall

vara individuella och vi anser därför att den enda

rimliga lösningen är att den föråldrade

sambeskattningen av makar och andra sambeskattade

par nu slopas så att parterna i en sådan relation

kan erkännas som självständiga individer även av

skattemyndigheterna. Regeringen bör återkomma till

riksdagen med ett förslag som innebär att

sambeskattningen av makar slopas.

Riksdagen bör som sin mening ge regeringen till

känna vad vi anfört om att sambeskattningen bör

avskaffas.

Särskilda yttranden

1. Fastighetsbeskattningens inriktning

(punkt 1) - v

av Per Rosengren (v) och Marie Engström (v).

Ställningstagande

Vi anser att inriktningen bör vara att fullfölja de

förslag som Fastighets-beskattningskommittén lagt

fram. Sådana förändringar bör leda fram till

generellt minskade boendekostnader och en större

grad av neutralitet mellan upplåtelseformerna.

Fastighetsskatten på egnahem och bostadsrätter bör

således ersättas med beskattning av en

schablonintäkt under inkomst av kapital.

Fastighetsskatten på hyresbostadsfastigheter bör

enligt kommittén avvecklas på sikt. För äldre

fastigheter innebär förslaget dock att fastighets-

skatten bibehålls till dess fastigheten, till följd

av ombyggnader, åsätts värdeår 1994 eller senare.

Vi anser inte att denna avvecklingstakt är

tillräcklig. Det finns inte några skäl för att

hyresboendet i det äldre beståndet skall missgynnas

i fastighets-skatterättsligt hänseende. De brister

skattesystemet har för hyresrätten som

upplåtelseform återspeglas i dag på marknaden av att

det byggs för få hyresrätter och att många

hyresrätter omvandlas till bostadsrätter.

Neutralitetsmålet kräver att fastighetsskatten för

hyresrätter fasas ut helt och hållet utan koppling

till när en hyresfastighet byggs om.

Vi kommer att ta upp dessa frågor i förhandlingar

med regeringen och har därför inget yrkande här.

2. Fastighetsbeskattningens inriktning

(punkt 1) - c

av Rolf Kenneryd (c).

Ställningstagande

Fastighetsskatten utgör en alltför stor del av många

människors boende-kostnad och upplevs som orättvis.

Skattebeloppen ökar nu kraftigt och höjningen

träffar människor utan hänsyn till deras kraft att

bära den.

De kraftiga uppräkningar av

fastighetstaxeringsvärdena som nu slår igenom måste

stoppas genom att taxeringsvärdena för både småhus

och hyreshus fryses på förra årets nivå.

Indexuppräkningen har visat sig inte hålla för

praktisk användning och tillämpning, och det är

därför klart olämpligt att som regeringen gjort i

ett slag genomföra en uppräkning som avser

prisutvecklingen över flera år. Frysningen för

småhus bör stå kvar till nästa allmänna

fastighetstaxering år 2003.

Fastighetsskatten ligger också på en för hög nivå

och måste successivt sänkas till en mer rimlig nivå.

Vidare är det viktigt att taxeringsförfarandet

reformeras så att taxeringsvärdena blir mer

rättvisande.

Vår partimotion med förslag på detta område har

redan behandlats av riksdagen. Vi återkommer

i frågan.

3. Sambeskattning av förmögenhet (punkt 11) - v

av Per Rosengren (v) och Marie Engström (v).

Ställningstagande

Vi anser att beslutet att höja fribeloppet för

sambeskattade par till 1,5 miljoner kronor utgör en

viktig förändring i förmögenhetsskattereglerna i

syfte att komma till rätta med den kritik som

riktats mot dessa därför att de, i första hand, inte

är neutrala i förhållande till olika

samlevnadsformer. I övrigt är vi ense med utskottet.

BILAGA 1

Förteckning över behandlade förslag

Bilaga 2

Yttrande från annat utskott

Bostadsutskottets yttrande

2000/01:BoU4y

Vissa frågor om

fastighetsbeskattningen m.m.

Till skatteutskottet

Skatteutskottet har berett bostadsutskottet

tillfälle att avge yttrande över ett antal motioner

från 2000 års allmänna motionstid angående bl.a.

fastighetsbeskattningen och sambeskattningen av

förmögenhet.

Bostadsutskottet behandlar i

yttrandet motionerna

2000/01:Sk321 (c) yrkandena 13

och 14, 2000/01:Sk322 (kd)

yrkandena 1 och 2,

2000/01:Sk621 (m) yrkandena 3

och 5, 2000/01:Sk633 (m),

2000/01:Sk652 (s), 2000/01:

Sk661 (m), 2000/01:Sk681 (m),

2000/01:Sk703 (m),

2000/01:Sk715 (m) yrkandena 1

och 2, 2000/01:Sk727 (m),

2000/01:Sk761 (m),

2000/01:Sk763 (s),

2000/01:Sk790 (s),

2000/01:Sk791 (c) yrkandena 1 -

7, 2000/01:N261 (c) yrkande 1,

2000/01:N262 (kd) yrkande 12,

2000/01:N321 (m) yrkandena 4

och 6, 2000/01:Bo210 (v)

yrkande 3, 2000/01:Bo233 (kd)

yrkande 5, 2000/01:Bo236 (s)

yrkande 1, 2000/01:Bo414 (m)

yrkande 13, 2000/01: Bo415 (m)

yrkande 7 samt 2000/01:Bo508

(c) yrkandena 2 och 3.

Sammanfattning

Bostadsutskottet avstyrker de motioner om

fastighetsskatt, fastighetstaxering och

sambeskattning av förmögenhet m.m. som behandlas i

yttrandet. Utskottet hänvisar bl.a. till att den

inom Regeringskansliet pågående beredningen av de

nyligen avlämnade utredningsbetänkandena i fråga om

fastighetsbeskattningen och fastighetstaxeringen bör

avvaktas.

Till yttrandet har fogats tolv avvikande meningar

och ett särskilt yttrande.

Utskottet

Inledning

Bostadsutskottet behandlade senast i sitt yttrande

till finansutskottet om ramen för utgiftsområde 18

för budgetåret 2001 (yttr. 2000/01:BoU1y) frågor om

fastighetsbeskattningen. Utskottet gav då uttryck

för uppfattningen att övervägandena om mera

omfattande och grundläggande förändringar i

fastighetsbeskattningen borde anstå med hänsyn till

de överväganden Fastighetsbeskattningskommittén

respektive Fastighetstaxeringsutredningen gjort.

Utskottet anmärkte att regeringen i

budgetpropositionen aviserat sin avsikt att

återkomma till riksdagen när det gäller de förslag

som de båda utredningarna lagt fram och ansåg att

den fortsatta beredningen av förslagen borde

avvaktas.

Fastighetsbeskattningskommittén har avgivit

betänkandena Begränsad fastighetsskatt (SOU 1999:59)

och Likformig och neutral fastighetsbeskattning (SOU

2000:34). Fastighetstaxeringsutredningen har lämnat

betänkandet Fastighetstaxering - precision,

påverkansmöjligheter, individuella bedömningar (SOU

2000:10). Utredningsbetänkandena bereds fortfarande

i Regeringskansliet.

I detta yttrande behandlar utskottet först

huvuddragen i fastighetsbeskattningen på längre

sikt. Därefter tas fastighetsbeskattningsfrågor med

en mer speciell inriktning jämte vissa näraliggande

frågor upp. Slutligen behandlas frågan om

sambeskattning av förmögenhet.

Fastighetsbeskattningen m.m.

Huvuddragen

Fastighetsbeskattningen på längre sikt

Med anslutning till tidigare förslag på området

förordas i flera motioner en reformerad

fastighetsbeskattning.

Förslag om att successivt avveckla

fastighetsskatten förs fram dels i Moderata

samlingspartiets partimotioner 2000/01:Sk621

yrkandena 3 och 5 samt 2000/01:Bo414 yrkande 13,

dels i motionerna 2000/01:Sk703 (m), 2000/01: Sk715

(m) yrkande 1, 2000/01:Sk727 (m) och 2000/01:N321

(m) yrkande 6. Gemensamt för motionerna är att de

framhåller den höga totala beskattningen av boendet

och de orimliga effekterna av dagens fastighets-

taxering och fastighetsbeskattning. Förslagen i

bl.a. partimotionerna omfattar att skatten skall

avvecklas genom dels successivt sänkta skattesatser,

dels att i beräkningsunderlaget till en början

endast halva markvärdet skall ingå och att på sikt

hela markvärdet skall exkluderas. De sistnämnda

förslagen avser att bl.a. utjämna de regionala

skillnaderna.

Även i motionerna 2000/01:Sk322 (kd) yrkandena 1

och 2 samt 2000/01:Bo233 (kd) yrkande 5 föreslås att

fastighetsskatten på sikt skall avvecklas. Enligt

motionerna bör den ersättas av en kommunal

fastighetsavgift som är kopplad till kommunens

självkostnader för gatuunderhåll, va-system och

brandförsvar m.m. Som motiv för denna reform

framhålls framför allt att fastighetsskatten utgår

utan hänsyn till den skattskyldiges betalnings-

förmåga och utgör en tunga börda för många samt den

bristande neutralitet som skatten ger upphov till.

Avvecklingen av fastighetsskatten bör ske genom en

fortsatt frysning av taxeringsvärdena och en

successiv nedtrappning av skattesatserna. Skatten

skall i fråga om mark endast beräknas på en

tredjedel av det värde som överstiger 150 000 kr.

Motionen 2000/01:Sk791 (c) yrkandena 1-3 och 5

innehåller ett flertal förslag om förändringar av

beskattningen. Enligt motionärerna bör fastighets-

skatten för fastigheter med permanentboende

avskaffas och ersättas med en

schablonintäktsbeskattning. I avvaktan på att

fastighetsskatten avvecklas helt bör den beräknas på

en mindre del av taxeringsvärdet och den tidigare

frysningen av taxeringsvärdena bör bestå till nästa

allmänna fastighetstaxering år 2003. Motionen

innehåller också ett förslag om att skatt på

fastigheter skall tas ut först när fastigheten är

såld.

Enligt motion 2000/01:Bo210 (v) yrkande 3 bör

fastighetsskatten på hyresrätter fasas ut helt och

hållet. Dessutom föreslås att skatten på egna hem

och bostadsrätter bör ersättas med en schablonintäkt

under inkomst av kapital.

Bostadsutskottet har vid flera tidigare tillfällen

behandlat motionsförslag som avser förändringar i

fastighetsbeskattningen såväl för innevarande

budgetår som på längre sikt. Utskottet har i dessa

sammanhang pekat på den ökade betydelse

fastighetsbeskattningen kommit att få för boendet

och boendekostnaderna. I takt med att samhällets

subventioner till byggandet och boendet minskat har

fastighetsskatten tillsammans med övrig beskattning

av boendet kommit att bli en allt viktigare faktor

när det gäller påverkan på boendekostnaderna liksom

på neutraliteten mellan olika upplåtelseformer. Ur

ett bostadspolitiskt perspektiv är det sålunda av

stor vikt att beskattningen av boendet vägleds inte

bara av fiskala överväganden utan också av

bostadspolitiska hänsyn. I det fortsatta arbetet med

utformningen av den framtida fastighetsbeskattningen

finns det enligt utskottets mening därför anledning

att noga överväga beskattningens bostadspolitiska

konsekvenser. Det är också mot denna bakgrund som

utskottet under förra riksmötet anordnat en

offentlig utfrågning om boendekostnaderna och

boendebeskattningen.

Som utskottet ovan i korthet redovisat har två

offentliga utredningar genomfört en utvärdering och

översyn av dagens fastighetsbeskattning. Inom

Regeringskansliet pågår nu beredning av de

betänkanden dessa utredningar avgivit. Enligt

utskottets mening bör resultatet av denna beredning

avvaktas. Utskottet avstyrker med hänvisning till

detta motionerna 2000/01:Sk322 (kd) yrkandena 1 och

2, 2000/01:Sk621 (m) yrkandena 3 och 5,

2000/01:Sk703 (m), 2000/01:Sk715 (m) yrkande 1,

2000/01:Sk727 (m), 2000/01:Sk791 (c) yrkandena 1-3

och 5, 2000/01:N321 (m) yrkande 6, 2000/01:Bo210 (v)

yrkande 3, 2000/01:Bo233 (kd) yrkande 5 samt

2000/01:Bo414 (m) yrkande 13.

Särskilda frågor

Attraktiva skärgårdsområden m.m.

Åtgärder för att komma till rätta med problemen med

fastighetsbeskattningen i attraktiva

skärgårdsområden m.m. förs fram i fem motioner.

I syfte att rädda glesbygdsboendet föreslås i

motion 2000/01:Sk661 (m) att fastighetsskatten skall

avskaffas.

Enligt Centerpartiets partimotion 2000/01:Sk321

yrkande 13 bör man vid nästa allmänna

fastighetstaxering skilja på fastigheter för

fastboende och fritidsboende. De högt upptrissade

priserna för fritidsfastigheter skulle då inte slå

igenom på fastighetsskatten för de fastboende. En

sådan ordning föreslås också i motionerna

2000/01:Sk791 (c) yrkande 7 och 2000/01:Bo508 (c)

yrkande 2. En annan partimotion från samma parti,

2000/01:N261 yrkande 1, berör särskilt förhållandena

i Stockholms skärgård och åtgärder för att

skärgårdsborna skall kunna bo kvar. I motionen

förespråkas i detta syfte att skatteuttaget skall

återställas till en rimligare nivå. Förslaget i

motion 2000/01:Bo508 (c) yrkande 3 innebär att

belägenhetsfaktorn, som medför att t.ex. en

strandfastighet får ett högre taxeringsvärde än en

normaltomt i samma område, skall avskaffas för

permanentboende. Enligt Centerpartiets partimotion

2000/01:Sk321 yrkande 14 bör ett av regeringen

aviserat förslag om att införa en begränsningsregel

för fastighetsskatten inte genomföras med hänsyn

till bl.a. att det är fråga om en form av

sambeskattning.

Fastighetsbeskattningskommittén har sett över

beskattningen av fastigheter i attraktiva

fritidsområden och övervägt om en undantagsreglering

bör införas och hur denna i så fall skall utformas.

Utredningen har behandlat denna fråga med förtur och

i betänkandet Begränsad fastighetsskatt (SOU

1999:59) föreslagit att en begränsningsregel för

fastighetsskatten införs. Regeln skall enligt

förslaget endast gälla skattskyldiga som är fysiska

personer och som är bosatta i småhus på småhusenhet

eller lantbruksenhet. För utformningen av

begränsningsregeln har kommittén lagt fram två

alternativa förslag. Gemensamt för förslagen är att

de riktar sig mot hushåll som har låga inkomster och

som är bosatta i fastigheter med höga

taxeringsvärden. Förslaget, som har

remissbehandlats, bereds för närvarande i

Regeringskansliet. Enligt utskottets mening bör

resultatet av denna beredning avvaktas. Motionerna

2000/01:Sk321 (c) yrkandena 13 och 14, 2000/01:Sk661

(m), 2000/01:Sk791 (c) yrkande 7, 2000/01:N261 (c)

yrkande 1 samt 2000/01:Bo508 (c) yrkandena 2 och 3

avstyrks sålunda.

Energibesparande åtgärder

I motionerna 2000/01:Sk633 (m), 2000/01:N262 (kd)

yrkande 12 samt 2000/01:Sk791 (c) yrkande 4 förs

fram förslag om att energibesparande åtgärder på en

fastighet inte skall leda till höjt taxeringsvärde

respektive höjd fastighetsskatt. Enligt motionerna

motverkar de nuvarande reglerna önskvärda

energihushållningsåtgärder i bostadsbeståndet.

Vid fastighetstaxeringen eller vid beräkningen av

fastighetsskatt särbehandlas inte investeringar som

gjorts i energibesparande syfte. Den huvudprincip

som gäller är att investeringar som leder till ett

höjt marknadsvärde för en fastighet också leder till

ett höjt taxeringsvärde och därmed höjd

fastighetsskatt. Bostadsutskottet har tidigare

(yttr. 1999/2000:BoU4y) uttryckt uppfattningen att

dessa principer i vissa fall kan leda till att

åtgärder som är önskvärda ur samhällets synvinkel

delvis blir mindre förmånliga att genomföra för den

enskilde fastighetsägaren. Investeringar i

energibesparande åtgärder eller byte till mer

miljövänliga uppvärmningsmetoder är exempel på

sådana åtgärder. Sett ur ett

energihushållningsperspektiv kan det således framstå

som olyckligt att åtgärder som i vissa fall har

främjats genom statligt stöd samtidigt leder till en

ökad skattebelastning för fastighetsägaren. Som

förordas i de aktuella motionerna kan det mot denna

bakgrund finnas skäl att överväga möjligheterna till

regeländringar inom fastighetsskattesystemets ram.

Samtidigt bör givetvis en strävan vara att reglerna

för taxering och uttag av fastighetsskatt skall vara

så enkla och enhetliga som möjligt.

Fastighetsbeskattningskommittén har föreslagit att

en ökning av en fastighets taxeringsvärde som beror

på vissa specifika miljöinvesteringar inte skall få

påverka underlaget för fastighetsskatten under de

tio första åren efter det att investeringarna

gjordes. Regeringen har i budgetpropositionen för år

2001 redovisat sin avsikt att särskilt uppmärksamma

denna fråga vid den fortsatta beredningen av

kommitténs betänkande. Utskottet avstyrker motioner-

na 2000/01:Sk633 (m), 2000/01:Sk791 (c) yrkande 4

och 2000/01:N262 (kd) yrkande 12 med hänvisning till

denna beredning.

Bostadsbyggandet i tillväxtregioner

I motion 2000/01:N321 (m) yrkande 4 förespråkas

förändringar i skattelagstiftningen med syfte att

stimulera bostadsbyggandet i storstäderna.

Motionärerna anger som bakgrund till sitt förslag

bl.a. att fastighetsskattebeloppen i storstäderna är

mångdubbelt högre än landet i övrigt.

Motionsförslaget synes omfatta att

fastighetsskatteuttaget på något sätt skall

begränsas för en del av bostadsbeståndet.

Fastighetsskattelagstiftningen vilar på en princip

om att skatt skall utgå i förhållande till en

fastighets marknadsvärde. Vad motionärerna anför

motiverar inte enligt utskottets mening att denna

princip skall överges. I den mån motionsförslaget

avses omfatta ytterligare förändringar anser sig

utskottet redan ha tagit ställning till dem. Motion

2000/01:N321 (m) yrkande 4 avstyrks med hänvisning

till det anförda.

Småhus som upplåts med hyres- eller bostadsrätt

I motionerna 2000/01:Sk652 (s) och 2000/01:Sk790 (s) föreslås

att en översyn görs av taxering och beskattning av

småhus som upplåts med hyres- eller bostadsrätt.

Syftet är att dessa hus skall beskattas på samma

sätt som flerfamiljshus upplåtna med hyres- eller

bostadsrätt och att den lägre skattesatsen för

sådana hus skall bli gällande. Också i motion

2000/01:Sk761 (m) lämnas förslag som innebär att

upplåtelseformen - och inte husets utformning -

skall styra beskattningen.

Fastighetstaxeringsutredningen har övervägt olika

justeringar av regelverket med utgångspunkt i

taxeringen av grupphusområden som ägs av

bostadsrättsföreningar. Utredningens överväganden

omfattade även andra taxeringsenheter med flera

byggnader, bl.a. grupphusområden med hyresrätter.

Utredningen prövade bl.a. en tanke om att använda

ägar- och upplåtelseformen som indelningsgrund.

Enligt utredningens mening är det svårt att finna en

metod som borgar för en rättvis taxering av

grupphusområden och som inte innebär onödigt stora

ingrepp i nuvarande systematik inom

fastighetstaxeringen och inte heller skapar nya

problem. Det hänger bl.a. samman med att få hela

grupphusområden säljs och att det därför är svårt

att göra ortprisjämförelser. Utredningen stannade

för att man behåller den nuvarande indelningen av

byggnader och mark och att en förändring görs av

värdefaktorn fastighetsrättsliga förhållanden.

Förslaget konstaterades dock innebära "att vissa

fastigheter får ett högre taxeringsvärde och att

andra får ett lägre". En av

Fastighetsbeskattningskommitténs viktigaste

uppgifter var att se över beskattningen av småhus

och hyreshus med avseende på neutraliteten i

beskattningen. Målet om neutralitet i beskattningen

av olika boendeformer innebär enligt kommitténs

bedömning att olika typer av inkomster och kostnader

som är förknippade med bostaden behandlas på ett

likvärdigt sätt i beskattningen oavsett

upplåtelseform.

Neutralitetsaspekterna har inneburit att

skattesatserna nu är olika för hyreshus och småhus.

Oavsett resultatet av den beredning av betänkandena

om fastighetsbeskattningen och fastighetstaxeringen

som nu pågår, finns det enligt bostadsutskottets

mening särskild anledning att uppmärksamma hur

reglerna för beskattningen av grupphusområden som

upplåts med hyresrätt och bostadsrätt skall se ut.

Det viktigaste syftet måste därvid naturligtvis vara

att bostäder i sådana hus inte beskattas hårdare än

motsvarande bostäder i hus som taxeras som hyreshus.

Enligt utskottets mening finns det inte anledning

att närmare än så nu ta ställning till

motionsförslagen. Den beredning som nu pågår i

Regeringskansliet av de nämnda

utredningsbetänkandena bör i stället avvaktas.

Motionerna 2000/01:Sk652 (s), 2000/01:Sk761 (m) och

2000/01: Sk790 (s) avstyrks sålunda.

Äkta och oäkta bostadsföretag

Motionerna 2000/01:Sk763 (s) och 2000/01:Bo415 (m)

yrkande 7 tar upp ett par frågor som gäller

skillnader i beskattningen mellan s.k. äkta och

oäkta bostadsföretag. Indelningen avser flera olika

typer av bostadsföretag men uppmärksammas oftast i

förhållande till bostadsrättsföreningar. För att ett

bostadsföretag skall anses som äkta krävs, något

förenklat, att företagets fastighet (fastigheter)

inrymmer minst tre lägenheter och att minst 60 % av

taxeringsvärdet belöper på de till medlemmarna eller

delägarna med bostads- eller hyresrätt upplåtna

bostadslägenheterna. Sådana bostadsföretag

schablonbeskattas. Vid försäljning av en bostad i

ett sådant företag finns möjligheter till uppskov

med reavinstbeskattningen. Skattereglerna för de två

typerna av företag skiljer sig dessutom i vissa

andra avseenden.

I s-motionen förespråkas att bostadsrättshavare i

de s.k. oäkta bostadsföretagen skall ha samma

möjligheter till uppskov med reavinstbeskattningen

som de i de äkta företagen. I m-motionen föreslås

att gränsdragningen mellan de äkta och oäkta

företagen även skall kunna baseras på yta. Förslaget

avser att ge större förutsebarhet och trygghet i

beskattningen.

Fastighetsbeskattningskommittén har föreslagit att

frågan om gränsdragningen mellan vad som anses som

ett äkta respektive ett oäkta bostadsföretag skall

utredas vidare. Utskottet avstyrker motionerna

2000/01:Sk763 (s) och 2000/01:Bo415 (m) yrkande 7

med hänvisning till den beredning av Fastig-

hetsbeskattningskommitténs förslag som nu pågår. Det

kan antas att de nämnda övervägandena även kommer

att beröra i vilka avseenden gränsdragningen skall

ha betydelse.

Tomträtter

I motion 2000/01:Sk681 (m) föreslås att

fastighetsägaren (markägaren), och inte

tomträttshavaren, skall betala fastighetsskatt för

tomträttsmarken.

Enligt lagen om statlig fastighetsskatt och

fastighetstaxeringslagen jämställs tomträttshavare

med fastighetsägare vad gäller skattskyldighet till

fastighetsskatt. Vad som i motionen anförts ger inte

bostadsutskottet anledning att förorda någon

förändring i detta avseende. Som utskottet tidigare

anfört (senast i yttr. 1999/2000:BoU4y) skulle en

omläggning av skattskyldigheten sannolikt föranleda

krav från markägaren på en kompensation inom ramen

för tomträttsavgälden. Motion 2000/01:Sk681 (m)

avstyrks således.

Fastighetstaxeringsnämnder

I motion 2000/01:Bo236 (s) yrkande 1 lämnas förslag

om att vidare överväganden skall göras i frågan om

att återinföra fastighetstaxeringsnämnderna.

Utskottet förstår motionsmotiven närmast så att en

sådan nämnd skulle tillföra lokalkännedom till

beslutsprocessen och därigenom förbättra

beslutskvaliteten.

Fastighetstaxeringsutredningen har inte funnit

tillräckliga skäl för att särskilda

fastighetstaxeringsnämnder skall inrättas men

betonar samtidigt vikten av att skattenämndens

arbete organiseras så att ärendena avgörs av

ledamöter med lokalkännedom. Med hänsyn till den

beredning av utredningens överväganden som nu pågår

inom Regeringskansliet avstyrks motion 2000/01:

Bo236 (s) yrkande 1.

Förmögenhetsbeskattningen

Sambeskattning av förmögenhet

I motionerna 2000/01:Sk715 (m) yrkande 2 och

2000/01:Sk791 (c) yrkande 6 föreslås att

sambeskattningen av förmögenhet skall upphöra.

I budgetpropositionen aviserade regeringen som en

följd av att taxeringsvärdena för fastigheter blev

återställda ett förslag om att fr.o.m. 2002 års

taxering fribeloppen för uttag av förmögenhetsskatt

skall höjas från 900 000 kr till 1 000 000 kr för

ensamstående och till 1 500 000 kr för sambeskattade

par. Regeringen anförde också bl.a. följande.

Mot bakgrund av de principiella invändningar som

utifrån bl.a. jämställdhetssynpunkt kan riktas

mot sambeskattningen skulle man kunna tänka sig

att justeringen genomfördes i form av slopad

sambeskattning. Mot en sådan åtgärd kan dock

anföras att slopad sambeskattning skapar

incitament till omfördelning av förmögenheter

inom hushållen av skatteplaneringsskäl. Därtill

kommer att en sådan åtgärd inte skulle innebära

någon lindring alls för ensamstående.

Ett lagförslag i enlighet med vad regeringen

aviserade i budgetpropositionen antogs av riksdagen

under höstsessionen år 2000 (bet. 2000/01:SkU13).

Bostadsutskottet anser inte att det av

bostadspolitiska skäl finns anledning att tillstyrka

motionerna 2000/01:Sk715 (m) yrkande 2 och

2000/01:Sk791 (c) yrkande 6. Det ankommer inte på

utskottet att pröva förslaget från andra

utgångspunkter.

Stockholm den 22 februari 2001

På bostadsutskottets vägnar

Knut Billing

Följande ledamöter har deltagit

i beslutet: Knut Billing (m),

Lennart Nilsson (s), Bengt-Ola

Ryttar (s), Lilian Virgin (s),

Owe Hellberg (v), Ulla-Britt

Hagström (kd), Sten Andersson

(m), Inga Berggren (m), Anders

Ygeman (s), Siw Wittgren-Ahl

(s), Sten Lundström (v),

Annelie Enochson (kd), Carl-

Erik Skårman (m), Helena Hillar

Rosenqvist (mp), Rigmor

Stenmark (c), Yvonne Ångström

(fp) och Carina Adolfsson

Elgestam (s).

Avvikande meningar

1. Fastighetsbeskattningen på längre sikt

Knut Billing (m), Sten Andersson (m), Inga Berggren

(m) och Carl-Erik Skårman (m) anser:

Fastighetsskatten är orättfärdig eftersom den tas ut

utan hänsyn till bärkraft. Skatten slår mycket hårt

mot människor med låga inkomster som bor i

attraktiva områden där taxeringsvärdena till följd

av efterfrågan skjutit i höjden. Många äldre som

"pensionssparat" i sina bostäder tvingas i dag

betala de av skatterna alltmer höjda

bostadskostnaderna med magra pensioner.

Beskattningen av boendet är totalt sett alldeles

för omfattande. Fastighetsskatten drabbar alla

boendeformer. Av beräkningar som gjorts framgår att

omkring 60 % av produktionskostnaden för en bostad

utgörs av skatt och andra pålagor. Vidare gör

kombinationen av konsumtions- och kapitalskatt att

ca 65 % av hyran i en nybyggd lägenhet kan härledas

till skatter. Men det blir också allt dyrare att bo

i redan befintliga hyresrätter. Bara

fastighetsskatten kostar de boende i hyreshus minst

en månadshyra per år. För småhusägare varierar

fastighetsskatten mycket beroende på var fastigheten

ligger. Det kan i många fall röra sig om belopp över

1 500 kr i månaden för ordinära småhus eller

fritidsfastigheter i vissa lägen. I år - nu när

frysningen av fastighetsskatten har upphört - kan

många familjer förvänta sig stora

fastighetsskattehöjningar trots att skattesatsen

sänkts.

Mot den nu angivna bakgrunden framstår det som

helt nödvändigt att i enlighet med förslagen i

Moderata samlingspartiets motioner omedelbart inleda

en avveckling av fastighetsskatten. I enlighet med

förslagen bör sålunda en strategi för en successiv

avveckling läggas fast redan nu. Som en viktig

första åtgärd skall underlaget för skatteberäkningen

återgå till den frysta nivå som gällde före

årsskiftet. I de områden där prisutvecklingen lett

till sänkta taxeringsvärden skall dock i stället

dessa lägre värden gälla. Skattesatsen för år 2001

skall sänkas för småhus, till 1,0 %. Därefter skall

skattesatserna både för småhus och hyreshus sänkas

ytterligare. Även andra åtgärder måste vidtas för

att lindra bördan av fastighetsskatten. En sådan

åtgärd som bör genomföras - för att minska de

regional skillnaderna - är att ändra underlaget för

fastighetsskatten så att det utgörs av

byggnadsvärdet och halva markvärdet. På sikt skall

hela markvärdet undantas från beskattningen. Genom

att på detta sätt reducera markvärdet vid

beräkningen av skattens storlek löser man till

betydande del också de problem som i dag finns i

attraktiva fritidsområden. Till denna fråga

återkommer vi senare.

Som framgått är de förändringar som nu bör

genomföras steg på väg mot ett avskaffande av

fastighetsskatten. För tydlighetens skull bör här

göras klart att avsikten inte är att denna skatt

skall ersättas med andra pålagor i form av en

schablonintäkt eller liknande. De första

förändringar vi nu och de närmaste åren önskar se

genomförda gör det möjligt att relativt snart

förenkla fastighetstaxeringen. Fastighetstaxeringen

kostar det allmänna stora pengar. Regelsystemet för

denna har blivit ogenomträngligt och dess

tillämpning upplevs som kineseri. Ett exempel på

detta är att systemet inte förmår annat än att

beskatta småhus som hyrs ut eller upplåts med

bostadsrätt på samma sätt som egna hem trots att

förutsättningarna för beskattningen är i grunden

helt annorlunda.

Vi föreslår att riksdagen tillkännager för

regeringen som sin mening vad vi framför. Vårt

förslag lämnas med anledning dels av Moderata

samlingspartiets partimotioner 2000/01:Sk621

yrkandena 3 och 5 samt 2000/01:Bo414 yrkande 13,

dels av motionerna 2000/01:Sk703 (m), 2000/01:Sk715

(m) yrkande 1, 2000/01:Sk727 (m) samt 2000/01:N321

(m) yrkande 6. Förslaget innebär att även övriga

motionsyrkanden i allt väsentligt får anses bli

tillgodosedda.

2. Fastighetsbeskattningen på längre sikt

Ulla-Britt Hagström (kd) och Annelie Enochson (kd)

anser:

Beskattningen av boendet är hårdare i Sverige än i

något annat land. I de europeiska länderna är momsen

lägre, försäljningsskatt är mycket sällsynt och

fastighetsskatten mycket begränsad. Vissa länder har

över huvud taget ingen fastighetsskatt. Stora

skillnader finns mellan länderna vad gäller

boendekostnaderna sedda i förhållande till

hushållens disponibla inkomster.

De olika boendeformerna bör inte ha olika

beskattning. Det finns ingen anledning att med

beskattning styra människors val av boendeform.

Villaägarnas riksförbund redovisar skatteskillnader

på hela 25 kr/kvm och år mellan hyreshus och småhus.

Det genomsnittliga skatteuttaget är enligt

förbundets beräkningar 58 kr/kvm för småhus och 33

kr/kvm för hyreshus. Vi förordar en skattemässig

neutralitet i boendet.

Skatt efter bärkraft är den princip som bör gälla.

Fastighetsskatten drabbar alla boende oavsett

inkomst och betalningsförmåga. Den är en skatt på en

inkomst som inte finns och strider således mot den

nämnda principen. Skatten hotar i vissa fall

äganderätten liksom den enskildes trygghet vad

gäller besittningen av det egna hemmet. Personer med

låga inkomster har inte råd att betala skatten. Att

göra det möjligt att äga sin bostad också för

låginkomsttagare är att verka för ett jämlikt

samhälle, ett samhälle där äganderätt inte kräver

stora pengar. Fastighetsskatten ökar den sociala

segregeringen och motverkar möjligheterna för ett

permanent boende i många områden som är attraktiva

för de fritidsboende.

I enlighet med förslagen i de nu aktuella kd-

motionerna måste fastighetsskatten på sikt

avvecklas. I stället bör kommunerna ges en rätt att

debitera en kommunal fastighetsavgift som skall

täcka kommunens självkostnader för gatuunderhåll,

brandförsvar och annan kommunal service som är

kopplad till fastigheten. Den nu förordade

skatteavvecklingen bör inledas omedelbart. En

utredning bör tillsättas för att utarbeta reglerna

för den förordade fastighetsavgiften. Övergången

till en kommunal avgift kommer att innebära att

kommunerna får en breddad intäktsbas vilket ger dem

en större självständighet gentemot staten.

Medborgarna ser en omedelbar koppling mellan

kommunal avgift och service.

Som redovisats ovan innebär våra förslag bl.a. att

skatten stegvis skall sänkas och ersättas med en

kommunal avgift för sådan kommunal service som har

en direkt knytning till fastigheten. I ett första

steg bör den ändringen göras att fastighetsskatten

på markvärdet enbart skall beräknas på en tredjedel

av det belopp som överstiger 150 000 kr. Som en

viktig åtgärd skall underlaget för skatteberäkningen

därtill frysas på föregående års nivå. Härigenom

mildras effekterna av de senaste årens mycket

kraftiga prisökningar i vissa områden. Med dagens

regler leder prisuppgången till kraftigt höjda

taxeringsvärden och därmed åtföljande höjd skatt.

Till frågan om fastighetsbeskattningen i attraktiva

fritidsområden återkommer vi senare.

Vi föreslår att riksdagen tillkännager för

regeringen som sin mening vad vi framför. Vårt

förslag lämnas med anledning av motionerna

2000/01:Sk322 (kd) yrkandena 1 och 2 samt

2000/01:Bo233 (kd) yrkande 5. Förslaget innebär att

även övriga motionsyrkanden får anses i allt

väsentligt bli tillgodosedda.

3. Fastighetsbeskattningen på längre sikt

Owe Hellberg (v) och Sten Lundström (v) anser:

Inriktningen bör vara att fullfölja de förslag som

Fastighetsbeskattningskommittén lagt fram. Sådana

förändringar bör leda fram till generellt minskade

boendekostnader och en större grad av neutralitet

mellan upplåtelseformerna. Fastighetskatten på egna

hem och bostadsrätter bör således ersättas med

beskattning av en schablonintäkt under inkomst av

kapital. Fastighetsskatten på

hyresbostadsfastigheter bör enligt kommittén

avvecklas på sikt. För äldre fastigheter innebär

förslaget dock att fastighetsskatten bibehålls till

dess fastigheten, till följd av ombyggnader, åsätts

värdeår 1994 eller senare. Vi anser inte att denna

avvecklingstakt är tillräcklig. Det finns inte några

skäl för att hyresboendet i det äldre beståndet

skall missgynnas i fastighetskatterättsligt

hänseende. De brister skattesystemet har för

hyresrätten som upplåtelseform återspeglas i dag på

marknaden av att det byggs för få hyresrätter och

att många hyresrätter omvandlas till bostadsrätter.

Neutralitetsmålet kräver att fastighetsskatten för

hyresrätter fasas ut helt och hållet utan koppling

till när en hyresfastighet byggs om.

Vi föreslår att riksdagen tillkännager för

regeringen som sin mening vad vi framför. Vårt

förslag lämnas med anledning av motion 2000/01:Bo210

(v) yrkande 3. Övriga motionsyrkanden avstyrks.

4. Fastighetsbeskattningen på längre sikt

Rigmor Stenmark (c) anser:

Fastighetsskatten utgör en alltför en stor del av

många människors boendekostnad. Den drar i dag in ca

23 miljarder kronor till statskassan. Skatten

upplevs av många som orättvis. De successivt höjda

skattesatserna har tydliggjort att skattebeloppen

blir olika för likvärdiga bostäder beroende på var

de ligger. Skattebeloppen har ökat kraftigt för

många sedan de gjort sitt fastighetsförvärv.

Boendet omfattar inte bara bostaden i sig utan

avser också tryggheten av att ha ett hem. Valfrihet

och mångfald i boendet är en grundpelare i

bostadspolitiken och en del av välfärdspolitiken.

Att äga sitt hem har ett värde i sig.

Fastighetsskatten träffar människor utan hänsyn till

deras kraft att bära den. Inriktningen bör därför

vara att skatten successivt skall sänkas.

Skattesystemet bör dessutom vad gäller småhus

ersättas med ett system med schablonintäkt mot

vilket avdrag får göras för fastighetens kostnader

för räntor. Ett sådant system har flera fördelar,

bl.a. bestraffar det inte lika påtagligt den som gör

miljö- och energiförbättringar på fastigheten.

En schablonintäktsbeskattning bör införas i

samband med den allmänna fastighetstaxeringen år

2003. Fram till dess bör taxeringsvärdena vara

frysta på förra årets nivå. Skattesänkningarna bör

fortsatta även efter år 2003. Att man vid taxeringen

bör skilja mellan fritidsbostäder och

permanentbostäder återkommer jag till senare.

Frysningen av taxeringsvärdena skall även omfatta

hyreshusen.

Vad jag nu föreslår innebär att det inte behöver

införas en särskild begränsningsregel för

fastighetsskatten. Dessutom finns det skäl att

avvisa en sådan regel med hänsyn till att den utgör

en förlegad form av sambeskattning.

De nu förordade förändringarna i

fastighetsbeskattningen bör genomföras skyndsamt.

Riksdagen bör därför uppdra åt regeringen att lägga

fram förslag till schablonintäktsbeskattning som jag

nu uttalat mig för. I detta sammanhang bör även

frågan om hur kommunerna skall kunna få del av

intäkterna övervägas.

Jag föreslår att riksdagen tillkännager för

regeringen som sin mening vad jag framför. Mitt

förslag lämnas med anledning av motion 2000/01:Sk791

(c) yrkandena 1-3 och 5. Förslaget innebär att även

övriga motionsyrkanden i allt väsentligt får anses

bli tillgodosedda.

5. Attraktiva skärgårdsområden m.m.

Knut Billing (m), Ulla-Britt Hagström (kd), Sten

Andersson (m), Inga Berggren (m), Annelie Enochson

(kd) och Carl-Erik Skårman (m) anser:

I många skärgårdskommuner leder de ökade

taxeringsvärdena till att äldre tvingas sälja sina

hus till icke-åretruntboende. Nya fastboende kan

inte etablera sig där. Detta leder till

befolkningsminskning, lägre skatteuttag, försämrad

service i form av nedlagda skolor, vårdcentraler

m.m. Hela det utbud som finns av service i form av

affärer m.m. blir till slut hotat. För att rädda

landsbygden och bevara möjligheterna till

åretruntboende samt för att trygga ägandet av det

egna hemmet är det ytterst angeläget att fastighets-

skatten avskaffas. Avvecklingen måste påbörjas

omedelbart.

Vi föreslår att riksdagen tillkännager för

regeringen som sin mening vad vi framför. Vårt

förslag lämnas med anledning av motion 2000/01:Sk661

(m). Förslaget innebär att även övriga

motionsyrkanden får anses i allt väsentligt

tillgodosedda.

6. Attraktiva skärgårdsområden m.m.

Rigmor Stenmark (c) anser:

Det framstår för alla som helt uppenbart att dagens

fastighetsbeskattning ger helt orimliga konsekvenser

för dem som är permanentboende i attraktiva

fritidsområden i bl.a. skärgården. De priser som de

fritidsboende är villiga att betala medför att

taxeringsvärdena för de bofastas fastigheter stiger

och att den fastighetsskatt som utgår ligger på

nivåer som många inte har någon som helst möjlighet

att klara. Som framhålls i flera av motionerna kan

inte ett skattesystem accepteras som leder till att

människor får flytta från sina hem till följd av en

orimlig skattebörda.

Den mest uppenbara lösningen på problemen i

attraktiva skärgårdsområden och andra områden med

motsvarande problem är att avveckla dagens

fastighetsskatt i enlighet med vad som föreslås i

flera av de nu aktuella motionerna. En avveckling

kan dock inte ske omedelbart utan det måste ske

successivt under en något längre tid. Vad som

erfordras är därför åtgärder som kan sättas in redan

nu och som leder till en kraftigt sänkt

fastighetsskatt snabbt. Exempel på sådana åtgärder

är att ta bort den s.k. belägenhetsfaktorn för

permanentboende. Ett annat exempel - som kan ta

något längre tid att genomföra - är att man vid

taxeringen skiljer på permanentboende och

fritidsboende. Genom att på detta sätt förändra

underlaget för beskattningen kommer de högt

uppressade priserna på fritidsfastigheter inte att

slå igenom för de fastboende. Människor skall inte

behöva lämna sin bygd på grund av det skatteuttag

som görs på deras fastigheter.

Vad jag nu föreslår innebär att det inte behöver

införas en särskild begränsningsregel för

fastighetsskatten. Dessutom finns det skäl att

avvisa en sådan regel med hänsyn till att den utgör

en förlegad form av sambeskattning.

Jag föreslår att riksdagen tillkännager för

regeringen som sin mening vad jag framför. Mitt

förslag lämnas med anledning av motionerna

2000/01:Sk321 (c) yrkandena 13 och 14, 2000/01:Sk791

(c) yrkande 7, 2000/01:N261 (c) yrkande 1 samt

2000/01:Bo508 (c) yrkandena 2 och 3. Motion

2000/01:Sk661 (m) avstyrks.

7. Energibesparande åtgärder

Ulla-Britt Hagström (kd), Annelie Enochson (kd),

Rigmor Stenmark (c) och Yvonne Ångström (fp) anser:

Förutom de principiella invändningar som enligt vår

mening kan resas mot fastighetsskatten som sådan

innehåller beskattningen enskilda moment som också

de kan starkt ifrågasättas. Den mest uppenbara

lösningen på dessa problem är att avveckla dagens

fastighetsskatt i enlighet med vad som föreslagits

under ett flertal år i motioner från (m), (kd), (c)

och (fp). I avvaktan på att detta successivt kan

genomföras bör dock de mest uppenbara bristerna i

dagens system rättas till. En sådan brist är de

orimliga effekter på fastighetsskatten som

energibesparande och andra

energihushållningsåtgärder kan ge upphov till.

Den som i dag investerar i anläggningar som sparar

energi eller som på annat sätt bidrar till att

hushålla med våra resurser får med automatik ett

höjt taxeringsvärde och därmed också höjd

fastighetsskatt. Den som genomför åtgärder som ur

ett långsiktigt hushållningsperspektiv är önskvärda

kommer därmed att straffas för detta. Det är

naturligtvis inte rimligt. Även skattesy-stemet

måste självfallet medverka till - och inte motverka

- att energibesparande eller i övrigt

miljöförbättrande åtgärder kommer till stånd. I

enlighet med motionsförslagen bör därför reglerna

för fastighetsbeskattningen ändras så att

miljöförbättrande åtgärder av olika slag inte

motverkas i skattehänseende. Fastighetsbeskattningen

måste i stället utformas så att sådana åtgärder

gynnas eller åtminstone så att skatteeffekten är

neutral.

Vi föreslår att riksdagen tillkännager för

regeringen som sin mening vad vi framför. Vårt

förslag lämnas med anledning av motionerna

2000/01:Sk633 (m), 2000/01:Sk791 (c) yrkande 4 och

2000/01:N262 (kd) yrkande 12.

8. Bostadsbyggandet i tillväxtregioner

Knut Billing (m), Sten Andersson (m), Inga Berggren

(m) och Carl-Erik Skårman (m) anser:

Om inte bostadspolitiken ändras kommer färre och

färre byggherrar att vilja bygga i Stockholm och

andra orter med stark tillväxt. En självklar följd

av detta blir att bostadsbristen och

bostadssegregationen kommer att bestå. Det måste

vara lönsamt att bygga bostäder. Även byggherren

måste kunna få ersättning för sin insats att skapa

fler bostäder. Skattesystemets utformning har varit

och kommer även i framtiden att vara en av de mest

avgörande faktorerna för hur bostadsmarknaden kommer

att se ut. För Stockholm och andra tillväxtregioner

är det inte bara en lokal eller regional

bostadsfråga. Det är en nationell angelägenhet med

betydelse för den ökade tillväxt och välfärd vi

syftar till att skapa.

Totalt har beskattningen av boendet fördubblats

sedan år 1990. Boendekostnaden har som andel av

nettoinkomsten ökat med nära 40 %. Till detta kommer

skatteutjämningen som har en negativ inverkan samt

det faktum att fastighetsskatten är mångdubbelt

högre i storstäderna än i övriga landet. Riksdagen

bör därför begära att regeringen lägger fram förslag

till förändringar i skattelagstiftningen så att

bostadsbyggande i tillväxtregionerna stimuleras.

Vi föreslår att riksdagen tillkännager för

regeringen som sin mening vad vi framför. Vårt

förslag lämnas med anledning av motion 2000/01:N321

(m) yrkande 4.

9. Äkta och oäkta bostadsföretag

Knut Billing (m), Sten Andersson (m), Inga Berggren

(m), Carl-Erik Skårman (m) och Yvonne Ångström (fp)

anser:

För att ett bostadsföretag i skattesammanhang skall

betraktas som ett s.k. äkta bostadsföretag fordras

bl.a. att företagets fastighet (fastigheter)

inrymmer minst tre lägenheter och att minst 60 % av

taxeringsvärdet belöper på de till medlemmar eller

delägare med bostads- eller hyresrätt upplåtna

bostadslägenheterna. Sådana bostadsföretag

schablonbeskattas. Av rekvisiten som avgör om ett

företag är äkta eller inte följer att en

bostadsrättsförening skall betraktas som oäkta om

den har ett alltför stort inslag av lokaler

alternativt upplåter bostäder i alltför stor

utsträckning till personer som inte är medlemmar. I

större städer inryms inte sällan butiker, kontor och

lokaler i bostadsrättsfastigheternas gatuplan. I

exempelvis Stockholms innerstad - med ett högt

lokalhyresläge - tenderar lokaltaxeringsvärdena att

drivas upp. Det är orimligt att ha ett system där en

bostadsrättsförening riskerar att kastas ut och in i

olika regelsystem enbart på grund av ändrade

taxeringsvärden. Vi anser att dagens system för

gränsdragning mellan äkta och oäkta bostadsföretag

måste förändras. Det behövs därför ett tillägg till

de nu gällande bestämmelserna. Vi föreslår att

gränsdragningen skall kunna göras även på ytbasis.

Genom att använda ytan som gräns för att skilja äkta

och oäkta bostadsföretag åt skulle man ge större

trygghet och förutsebarhet för

bostadsrättsföreningen och de boende. Det bör

ankomma på regeringen att utan dröjsmål återkomma

till riksdagen med förslag med denna innebörd.

Vi föreslår att riksdagen tillkännager för

regeringen som sin mening vad vi framför. Vårt

förslag lämnas med anledning av motion 2000/01:Bo415

(m) yrkande 7. Vi avstyrker s-motionen på de av

utskottsmajoriteten anförda skälen.

10. Tomträtter

Knut Billing (m), Ulla-Britt Hagström (kd), Sten

Andersson (m), Inga Berggren (m), Annelie Enochson

(kd), Carl-Erik Skårman (m) och Rigmor Stenmark (c)

anser:

Vi delar den i motion 2000/01:Sk681 (m) framförda

uppfattningen att det ter sig svårt att hitta något

motiv för att någon skulle vara skyldig att betala

skatt för en fastighet som han inte äger. En

tomträttshavare har ju endast en nyttjanderätt -

tomträtt - till marken. Desto svårare att finna ett

motiv blir det när det dessutom rör sig om en skatt

som baseras på ett tänkt marknadsvärde för en tomt

som den skattskyldige inte kan sälja då den är

upplåten med tomträtt. Det är enligt vår mening en

principiellt oriktig ordning. Det enda rimliga är

naturligtvis att den som äger en fastighet också

betalar den skatt som belöper på den. Frågan om

detta förhållande kommer att påverka

tomträttsavgälden är något som inte i sig bör

påverka de skatterättsliga principer enligt vilka

fastighetsskatten tas ut.

Vi föreslår att riksdagen tillkännager för

regeringen som sin mening vad vi framför. Vårt

förslag lämnas med anledning av motion 2000/01:Sk681

(m).

11. Fastighetstaxeringsnämnder

Rigmor Stenmark (c) anser:

Lekmannainflytande i taxeringsprocessen tillgodoser

bl.a. behovet av lokalkännedom. Det kan utan vidare

konstateras att lokalkännedom vid

fastighetstaxeringen är av stor vikt för att det

skall fattas korrekta beslut. De mest betydelsefulla

skälen för en lekmannamedverkan i beslutsprocessen

är i övrigt allmänhetens intresse av insyn i

skattemyndigheternas verksamhet och att denna ligger

i linje med de allmänna värderingar som präglar

samhället. I likhet med

Fastighetsbeskattningskommittén anser jag att det

finns goda skäl att öka lokalkännedomen när ärenden

om fastighetstaxering skall bedömas. Med hänsyn till

att skattekontoren omfattar ganska stora områden är

det svårt att uppnå en verklig lokalkännedom utan

att inrätta fastighetstaxeringsnämnder med ett

större antal ledamöter. Enligt min mening bör sådana

nämnder kunna organiseras utan att alltför stora

kostnader eller andra problem uppkommer. Jag anser

att regeringen bör överväga frågan om ett ökat

lekmannainflytande med inriktning på att

fastighetstaxeringsnämnder skall inrättas.

Jag föreslår att riksdagen tillkännager för

regeringen som sin mening vad jag framför. Mitt

förslag lämnas med anledning av motion 2000/01:Bo236

(s) yrkande 1.

12. Sambeskattning av förmögenhet

Knut Billing (m), Ulla-Britt Hagström (kd), Sten

Andersson (m), Inga Berggren (m), Annelie Enochson

(kd), Carl-Erik Skårman (m), Rigmor Stenmark (c) och

Yvonne Ångström (fp) anser:

Sambeskattning är en föråldrad form av beskattning

som inte hör hemma i dagens samhälle. Vi vill att

sambeskattningen av förmögenhet skall upphöra. För

de flesta familjer, liksom också för ensamstående,

är det den egna bostaden som medför skattskyldighet

för förmögenhet. En särbeskattning - som också är

önskvärd ur jämställdhetssynpunkt - skulle innebära

förbättrade möjligheter för många familjer att

skaffa en bättre lämpad bostad. Tyvärr måste

konstateras att åtgärden är nödvändig också för att

många skall kunna behålla sina hem. Ökad

fastighetsskatt jämte ökad förmögenhetsskatt och i

vissa fall också ökade tomträttsavgälder blir

summerade till ett sådant belopp att det ofta är

alltför mycket att bära. En avveckling av

sambeskattningen är en av de åtgärder som bör

genomföras för att öka familjernas möjligheter att

bo och verka där de vill.

Vi föreslår att riksdagen tillkännager för

regeringen som sin mening vad vi framför. Vårt

förslag lämnas med anledning av motionerna

2000/01:Sk715 (m) yrkande 2 och 2000/01:Sk791 (c)

yrkande 6.

Särskilt yttrande

Fastighetsbeskattningen på längre sikt

Yvonne Ångström (fp) anför:

Jag anser att nivån på fastighetsbeskattningen

fortfarande är för hög och att dagens

beskattningsform i grunden är oacceptabel. Jag vill

därför framhålla Folkpartiets ståndpunkt att

sänkningen av fastighetsbeskattningen måste ske

stegvis och inledas omgående. Vägen till sänkt

beskattning av fastigheter skall innehålla att den

nuvarande fastighetsskatten avskaffas, att en

schablonintäktsbeskattning för egna hem införs och

att avdragsrätten för låneräntor bibehålls. I

avvaktan på en grundläggande reformering av

fastighetsbeskattningen bör taxeringsvärdena vara

frysta vid den nivå som gällt till innevarande

inkomstår. Folkpartiets partimotion med förslag i

dessa frågor har redan behandlats av riksdagen.