Bet. 2000/01:SkU19

Skatteutskottets betänkande

2000/01:SKU19

Motioner om företags- och kapitalbeskattning

Innehåll

Sammanfattning

Motioner med anledning av regeringens skrivelse 2000/01:64

Utskottets överväganden

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

Reservationer

2000/01

SkU19

Redogörelse för ärendet

Riksdagen behandlade i höstas ett stort antal

motionsyrkanden från den allmänna motionstiden 2000

samtidigt med regeringens förslag om utgiftsramar

och beräkning av statsinkomsterna för 2001. Bland

dessa yrkanden fanns förslag om sådana ändringar i

företags- och kapitalbeskattningen som ingick i

partiernas alternativ till regeringens budgetförslag

för år 2001. Riksdagen tog ställning till yrkandena

den 22 november 2000 (bet. 2000/01:FiU1, yttr.

2000/01:SkU1y).

I det följande behandlar skatteutskottet flertalet

återstående yrkanden från den allmänna motionstiden

som gäller frågor på företagsbeskattningens och

kapitalbeskattningens områden. Utskottet behandlar

också tre motioner som har väckts med anledning av

regeringens skrivelse 2000/01:64 Meddelande om

kommande förslag om ändringar i de särskilda

skattereglerna för vissa andelsägare i fåmansföretag

samt i reglerna om underprisöverlåtelser.

Sammanfattning

I betänkandet behandlar utskottet motionsyrkanden

från den allmänna motionstiden 2000 om företags- och

kapitalbeskattningen. Motionerna tar upp olika

frågor som angår skattenivån i företaget,

resultatutjämningsmöjligheterna och

ägarbeskattningen.

Utskottet behandlar också tre motioner som har

väckts med anledning av regeringens skrivelse

2000/01:64 med förvarning om ett kommande förslag

till retroaktiva ändringar i bl.a. de särskilda

reglerna om inkomstuppdelning mellan inkomstslagen

tjänst och kapital i fåmansföretag (de s.k. 3:12-

reglerna).

Utskottet avstyrker samtliga motionsyrkanden. I

flera fall hänvisar utskottet till pågående

utredning. Det gäller t.ex. yrkanden om 3:12-

reglerna och hur skattereglerna skall vara utformade

för att underlätta generationsskiften i

familjeföretag.

Vid betänkandet fogas 20 reservationer.

Motioner med anledning av regeringens skrivelse 2000/01:64

2000/01:Sk26 av Carl Fredrik Graf m.fl. (m) vari

föreslås att riksdagen fattar följande beslut:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om ändringar av stopplagarna

för fåmansföretag.

2000/01:Sk27 av Johan Pehrson och Karin Pilsäter

(fp) vari föreslås att riksdagen fattar följande

beslut:

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som i motionen anförs om att regeringen

bör lägga fram förslag till riksdagen om ändrad

beskattning av fåmansföretag så att den kan träda i

kraft från den 1 januari 2002.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som i motionen anförs om att en ny

fåmansbolagsbeskattning bör ha inriktningen att en

schablonmässigt beräknad lön beskattas som inkomst

av tjänst medan all inkomst därutöver beskattas som

kapitalinkomst.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som i motionen anförs om att som följd av

att förslag om ny fåmansföretagsbeskattning bör

läggas fram så att den kan träda i kraft från den 1

januari 2002, bör regeringen ej lägga fram de i

skrivelsen aviserade förslagen om ändringar i de

s.k. 3:12-reglerna.

2000/01:Sk28 av Mats Odell m.fl. (kd) vari föreslås

att riksdagen fattar följande beslut: Riksdagen

tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om ändringar i beskattningen av

ägare i fåmansföretag.

Motioner från allmänna motionstiden

1999

1999/2000:Fi503 av Gunnar Hökmark m.fl. (m) vari

yrkas att riksdagen hos regeringen begär förslag

till lag om fastighetsinvesteringsbolag.

1999/2000:Bo232 av Yvonne Ångström och Kerstin

Heinemann (fp) vari yrkas

7. att riksdagen beslutar ge regeringen i uppdrag

att återkomma med ett förslag till införande av

fastighetsinvesteringsbolag i enlighet med vad som

anförts i motionen.

Motioner från allmänna motionstiden

2000

2000/01:K398 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) vari

föreslås att riksdagen fattar följande beslut:

12. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om åtgärder för att

stärka den inre marknaden och öka sysselsättningen.

2000/01:Sk321 av Lennart Daléus m.fl. (c) vari

föreslås att riksdagen fattar följande beslut:

20. Riksdagen begär att regeringen lägger fram ett

tilläggsdirektiv om att beräkna effekterna av ett

slopande av de särskilda reglerna för beskattning av

utdelning och reavinst i fåmansbolag till

utredningen om reglerna för beskattning av ägare i

fåmansföretag m.m.

2000/01:Sk323 av Alf Svensson m.fl. (kd) vari

föreslås att riksdagen fattar följande beslut:

45. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om en översyn av arvs-

och gåvoskattereglerna i syfte att underlätta

generationsskiften i familjeföretag.

56. Riksdagen begär att regeringen lägger fram

förslag till ändringar i reglerna för fåmansföretag

i enlighet med vad som anförs i motionen.

2000/01:Sk324 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) vari

föreslås att riksdagen fattar följande beslut:

11. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om sänkta

arbetsgivaravgifter i den privata tjänstesektorn.

12. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om dubbelbeskattningen.

19. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att underlätta

generationsväxlingar.

2000/01:Sk609 av Inger Strömbom (kd) vari föreslås

att riksdagen fattar följande beslut: Riksdagen

tillkännager för regeringen som sin mening behovet

av förändring i skattelagen avseende beskattning av

lön till företagares barn som är under 16 år.

2000/01:Sk625 av Maria Larsson (kd) vari föreslås

att riksdagen fattar följande beslut: Riksdagen

begär att regeringen lägger fram förslag till änd-

ring av reglerna för arvs- och gåvoskatt vid

generationsskiften i familjeföretag.

2000/01:Sk630 av Henrik Westman (m) vari föreslås

att riksdagen fattar följande beslut: Riksdagen

tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om att låta nystartade företag sätta

av hela sitt ekonomiska överskott i verksamheten i

periodiseringsfonder de fem första åren.

2000/01:Sk632 av Nils Fredrik Aurelius och Ola

Karlsson (m) vari föreslås att riksdagen fattar

följande beslut:

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om nödvändigheten av

att skattekilarna inom den privata tjänstesektorn

elimineras.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om nödvändigheten av

att förmånsbeskattningen av familjetjänster

reduceras.

2000/01:Sk642 av Elizabeth Nyström och Maud Ekendahl

(m) vari föreslås att riksdagen fattar följande

beslut: Riksdagen tillkännager för regeringen som

sin mening vad i motionen anförs om slopad arvs- och

gåvoskatt för familjeföretag.

2000/01:Sk644 av Elizabeth Nyström och Jeppe

Johnsson (m) vari föreslås att riksdagen fattar

följande beslut: Riksdagen tillkännager för

regeringen som sin mening vad i motionen anförs om

höjd avdragsrätt för representation vid måltider och

givande av gåvor.

2000/01:Sk649 av Catharina Hagen m.fl. (m, kd, fp)

vari föreslås att riksdagen fattar följande beslut:

Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag

till kompletterande direktiv till utredningen om

reglerna för beskattning av ägare i fåmansföretag

m.m. (1999:72) i enlighet med vad som anförs i

motionen.

2000/01:Sk712 av Gunnar Hökmark m.fl. (m) vari

föreslås att riksdagen fattar följande beslut:

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om motiven för att

uppmuntra privat sparande i Sverige.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om behovet av en

förändrad skattepolitik för att sluta missgynna

svenskt enskilt ägande av företag i Sverige.

3. Riksdagen begär hos regeringen förslag till

lagändring i syfte att möjliggöra uppskjuten

reavinstskatt vid byte av aktier och aktiefonder i

vissa fall i enlighet med vad som anförs i motionen.

2000/01:Sk713 av Birger Schlaug m.fl. (mp) vari

föreslås att riksdagen fattar följande beslut:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som i motionen anförs om utveckling av gröna

fonder.

2000/01:Sk718 av Olle Lindström (m) vari föreslås

att riksdagen fattar följande beslut: Riksdagen

tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om turistnäringens förutsättningar.

2000/01:Sk730 av Marianne Andersson m.fl. (c, m, kd,

fp) vari föreslås att riksdagen fattar följande

beslut: Riksdagen tillkännager för regeringen som

sin mening vad i motionen anförs om att införa en

lönebaserad reserveringsmöjlighet särskilt för

mindre företag.

2000/01:Sk732 av Anne-Katrine Dunker och Patrik

Norinder (m) vari föreslås att riksdagen fattar

följande beslut:

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om vikten av sänkta

skatter.

2000/01:Sk735 av Carl Fredrik Graf m.fl. (m) vari

föreslås att riksdagen fattar följande beslut:

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om sänkning av

kapitalinkomstskatterna.

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om arvs- och

gåvoskatten.

7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om beskattningen av

royaltyinkomster.

11. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om ändrade regler för

beskattningen av utdelning från fåmansbolag.

12. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om avskaffande av

särreglerna för beskattning av realisationsvinst i

fåmansbolag.

13. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om beskattning av till

företagsledare närstående anställda i fåmansbolag.

14. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om beskattningen av

optioner ägda av anställda i ett fåmansbolag.

15. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om kravet på

marknadsnotering i 3 § 7 lagen om statlig

inkomstskatt.

21. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om avdragsrätt för

arbetslokal i bostaden.

22. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om ökade möjligheter

för avdrag för representationskostnader.

2000/01:Sk736 av Lars Gustafsson (kd) vari föreslås

att riksdagen fattar följande beslut: Riksdagen

tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om att utreda möjligheterna att

förbättra för fåmansföretagare att engagera sig i

politiken på hel- eller deltid.

2000/01:Sk739 av Kenth Högström (s) vari föreslås

att riksdagen fattar följande beslut: Riksdagen

tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om förbättrade fonderingsvillkor för

skogsägare vars skog exproprieras för utökat

naturskydd och reservatsbildning.

2000/01:Sk740 av Cristina Husmark Pehrsson (m) vari

föreslås att riksdagen fattar följande beslut:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

behovet av att se över möjligheten till

avsättningarna vad gäller periodiseringsfonder i

enlighet med vad som anförs i motionen.

2000/01:Sk742 av Åke Sandström m.fl. (c, m, kd, fp)

vari föreslås att riksdagen fattar följande beslut:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om avdragsmöjligheter när

fastighet eller lägenhet används både för privat

boende och för lokaler för näringsverksamhet.

2000/01:Sk743 av Peter Pedersen och Ulla Hoffmann

(v) vari föreslås att riksdagen fattar följande

beslut: Riksdagen begär att regeringen lägger fram

förslag till ändring i skattelagstiftningen, med

innebörden att prostitution ej är att betrakta som

näringsverksamhet och att avdrag för kostnader ej är

möjligt.

2000/01:Sk746 av Kerstin Heinemann m.fl. (fp, m, kd,

c) vari föreslås att riksdagen fattar följande

beslut: Riksdagen tillkännager för regeringen som

sin mening vad i motionen anförs om att snarast

slopa dubbelbeskattning på onoterade aktier.

2000/01:Sk747 av Marianne Andersson m.fl. (c, m, kd,

fp) vari föreslås att riksdagen fattar följande

beslut: Riksdagen tillkännager för regeringen som

sin mening vad i motionen anförs om att skyndsamt

utreda en uppskovsmodell i reavinstbeskattningen för

återinvestering i onoterade bolag.

2000/01:Sk748 av Ola Karlsson m.fl. (m, kd, c, fp)

vari föreslås att riksdagen fattar följande beslut:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om beskattning av ägare i

fåmansföretag.

2000/01:Sk749 av Ola Karlsson m.fl. (m, kd, c) vari

föreslås att riksdagen fattar följande beslut:

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om ett återinfört

riskkapitalavdrag.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om en indirekt

finansieringsform för privata investeringar i

onoterade företag.

2000/01:Sk764 av Åke Sandström m.fl. (c, m, kd) vari

föreslås att riksdagen fattar följande beslut:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om slopad arvs- och gåvoskatt.

2000/01:Sk778 av Agneta Lundberg m.fl. (s) vari

föreslås att riksdagen fattar följande beslut:

Riksdagen beslutar att den s.k. 3:12-utredningen

överväger frågan om generationsväxling för

småföretagare.

2000/01:Sk779 av Kenth Högström (s) vari föreslås

att riksdagen fattar följande beslut: Riksdagen

tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om förlängning av tiden för

upplösningsfonder i mindre företag.

2000/01:Sk789 av Kenth Högström (s) vari föreslås

att riksdagen fattar följande beslut: Riksdagen

tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om att pensionsstiftelser skall ges

likvärdiga tryggandemöjligheter som andra

försäkringsbaserade lösningar.

2000/01:Sk813 av Nils Fredrik Aurelius och Ola

Sundell (m) vari föreslås att riksdagen fattar

följande beslut: Riksdagen tillkännager för

regeringen som sin mening vad i motionen anförs om

nödvändigheten av att förenkla deklarationen av

realisationsvinster på aktier.

2000/01:Sk1024 av Henrik Westman och Kent Olsson (m)

vari föreslås att riksdagen fattar följande beslut:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om inrättandet av

utjämningskonto för fiskare.

2000/01:Sk1025 av Catharina Elmsäter-Svärd m.fl. (m)

vari föreslås att riksdagen fattar följande beslut:

7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att underlätta

generationsskiften.

2000/01:Ub259 av Dan Kihlström och Ulla-Britt

Hagström (kd) vari föreslås att riksdagen fattar

följande beslut:

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening att en utredning tillsätts för att redovisa

konsekvenserna av en skattesänkning.

2000/01:T212 av Johnny Gylling m.fl. (kd) vari

föreslås att riksdagen fattar följande beslut:

32. Riksdagen begär att regeringen lägger fram

förslag om tonnageskatt på sjöfarten.

2000/01:T477 av Per-Richard Molén m.fl. (m, kd, fp)

vari föreslås att riksdagen fattar följande beslut:

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om sänkta skatter och

borttagande av företagsskatter.

2000/01:T642 av Per-Richard Molén m.fl. (m) vari

föreslås att riksdagen fattar följande beslut:

10. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att fartygsfonder

bör återinföras.

2000/01:T717 av Carl Bildt m.fl. (m) vari föreslås

att riksdagen fattar följande beslut:

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om sänkning av

kapitalinkomstskatterna.

2000/01:MJ243 av Alf Svensson m.fl. (kd) vari

föreslås att riksdagen fattar följande beslut:

17. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att inrätta ett

fiskekonto.

2000/01:MJ256 av Ingvar Eriksson m.fl. (m) vari

föreslås att riksdagen fattar följande beslut:

7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om problem vid

generationsväxlingar.

2000/01:MJ306 av Ingvar Eriksson m.fl. (m) vari

föreslås att riksdagen fattar följande beslut:

10. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om skogsbrukets

skatter.

2000/01:MJ307 av Berit Adolfsson och Inger René (m)

vari föreslås att riksdagen fattar följande beslut:

3. Riksdagen begär att regeringen lägger fram

förslag till regler för fisket liknande dem som

gäller för skogskonto.

2000/01:N243 av Inger Strömbom m.fl. (kd) vari

föreslås att riksdagen fattar följande beslut:

9. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om villkor för turismen

med avseende på skatter och avgifter jämfört med dem

i andra länder.

2000/01:N264 av Per Erik Granström m.fl. (s) vari

föreslås att riksdagen fattar följande beslut:

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som i motionen anförs om tillgång till

riskkapital.

2000/01:N267 av Lennart Daléus m.fl. (c) vari

föreslås att riksdagen fattar följande beslut:

16. Riksdagen tillkännager för regeringen vad som

i motionen anförs om ökad harmonisering och

konkurrensneutralitet av skatter och regelverk med

övriga EU.

19. Riksdagen tillkännager för regeringen vad som

i motionen anförs om att undanröja skatteproblem vid

generationsskiften.

2000/01:N317 av Kerstin Heinemann m.fl. (fp, m, kd,

c) vari föreslås att riksdagen fattar följande

beslut:

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om ett regelverk bättre

anpassat till soloföretagare.

2000/01:N324 av Alf Svensson m.fl. (kd) vari

föreslås att riksdagen fattar följande beslut:

7. Riksdagen begär att regeringen lägger fram

förslag till ändringar i reglerna för fåmansföretag.

2000/01:N380 av Kenneth Johansson och Margareta

Andersson (c) vari föreslås att riksdagen fattar

följande beslut:

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som i motionen anförs om att Dalarna får

bli ett försökslän för att ge skattelättnader för

nystartade kooperativ.

2000/01:N381 av Per Westerberg m.fl. (m, kd, c, fp)

vari föreslås att riksdagen fattar följande beslut:

15. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om ändrade 3:12-regler.

2000/01:N385 av Bo Lundgren m.fl. (m) vari föreslås

att riksdagen fattar följande beslut:

12. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om reavinstskatten.

2000/01:N388 av Matz Hammarström m.fl. (mp) vari

föreslås att riksdagen fattar följande beslut:

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om avdragsmöjligheter

för de soloföretagare som har kontor i hemmet.

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om periodiseringen av

soloföretagens överskott.

2000/01:Bo235 av Yvonne Ångström och Helena

Bargholtz (fp) vari föreslås att riksdagen fattar

följande beslut:

11. Riksdagen begär att regeringen lägger fram

förslag om införande av fastighetsinvesteringsbolag.

Utskottets överväganden

Inledning

Genom 1990 års reform av företagsbeskattningen

ersattes det då gällande regelsystemet av ett mer

neutralt system med lägre skattesats och mer begrän-

sade reserveringsmöjligheter. Det framhölls att ett

sådant system har flera fördelar, bl.a. att

inlåsningen av kapital minskar och att mer

likvärdiga skattemässiga villkor kan ges för olika

typer av investeringar.

Den formella bolagsskattesatsen sänktes vid

skattereformen från 52 % till 30 % samtidigt som

reserveringsmöjligheterna beskars.

Investeringsfonder, fartygsfonder m.fl.

reserveringsmöjligheter slopades. I stället infördes

en generell reserveringsmöjlighet i form av

skatteutjämningsreserv. Avsättningarna kunde baseras

antingen på företagets kapital eller dess lönesumma.

För enskilda näringsidkare kunde även viss del av

inkomsten beaktas. Lagerreglerna ändrades för att

motverka uppbyggnad av skattefria reserver. Generösa

avskrivningsmöjligheter behölls dock i det nya

systemet liksom ett par speciella

resultatutjämningsmöjligheter för vissa

verksamheter: insättning av medel på skogskonto och

upphovsmannakonto. En fonderingsmöjlighet för att

underlätta ersättningsanskaffningar av förstörd

egendom behölls också.

En ny avvägning av bolagsskattesatsen, till

nuvarande 28 %, gjordes i samband med ändringar i

företagsbeskattningen under 1994, vilka innebar

bl.a. att skatteutjämningsreserven ersattes med

periodiseringsfonder. Avsättningar till

periodiseringsfonder baseras endast på resultatet.

Från och med 2002 års taxering är avsättningsnivån

30 % för enskilda näringsidkare och 25 % av

årsinkomsten för andra företag. Återföringstiden har

fr.o.m. 2000 års taxering förlängts från fem till

sex år.

Skatteutskottet har vid tidigare behandling av

yrkanden på företagsbeskattningens område framhållit

vikten av att upprätthålla de principer som

företagsbeskattningen vilar på.

Reserveringsmöjligheterna får inte utformas så att

det blir svårt att behålla en låg skattesats. Det är

inte heller förenligt med dessa principer att utöka

reserverings- eller avdragsmöjligheterna endast för

att tillgodose vissa branscher, yrkeskategorier

eller andra intressen.

Skattenivån i tjänsteföretag, m.m.

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår motionsförslagen om

skattenivån i tjänsteföretag och

beskattningen av arbete.

Jfr reservation 1 (m, kd, c, fp).

Motionerna

Vid riksdagens behandling i höstas av utgiftsramar

och beräkning av statsinkomsterna för 2001 (prop.

2000/01:1, bet. 2000/01:FiU1) togs upp motions-

förslag om inriktningen av skattepolitiken, bl.a.

nivån på beskattningen av arbete, som hade lagts

fram av Moderata samlingspartiet, Kristdemokraterna,

Centerpartiet och Folkpartiet liberalerna. I några

motioner som behandlas i det här ärendet finns

förslag som också gäller nivån på beskattningen av

förvärvsinkomster.

Lennart Daléus m.fl. (c) efterlyser i motion N267

yrkande 16 en ökad harmonisering och

konkurrensneutralitet av skatter och regelverk med

övriga EU. Sänkta skatter kan enligt motionen

exempelvis ske genom en skatteväxling med sänkta

skatter på arbetskraft och höjda skatter på

miljöskadliga verksamheter.

I motion K398 yrkande 12 förordar Lars Leijonborg

m.fl. (fp) åtgärder för att stärka den inre

marknaden och öka sysselsättningen. En av åtgärderna

är att stimulera till fler arbeten i den privata

tjänstesektorn genom lägre beskattning av arbete.

När det gäller nivån på arbetsgivaravgifterna

förordar Lars Leijonborg m.fl. i motion Sk324

yrkande 11 att dessa sänks i två steg med totalt 5

procentenheter, vilket enligt motionen skulle ge

främst en ökad stimulans för

sysselsättningsutvecklingen i mindre företag.

Enligt motion Sk632 yrkandena 1 och 2 av Nils

Fredrik Aurelius och Ola Karlsson (m) bör

skattekilarna inom den privata tjänstesektorn

elimineras genom bl.a. en minskad nivå på

förmånsbeskattningen av familjetjänster och genom

att de serviceavgifter som förmånsgivaren betalar

skall betraktas som företagsrelaterade kostnader.

En översyn av möjligheterna att sänka

arbetskraftskostnaderna och mervärdesskatten för

turistnäringen yrkas i motion Sk718 av Olle

Lindström (m). Enligt motion Sk732 yrkande 3 av

Anne-Katrine Dunker och Patrik Norinder (m) bör

riksdagen uttala sig för vikten av sänkta skatter på

arbete och företagande, bl.a. för att hindra

utflyttning från glesbygdskommuner. Dan Kihlström

och Ulla-Britt Hagström (kd) vill i motion Ub259

yrkande 2 utreda konsekvenserna av minskade skatter

och avgifter för trafikskolorna. Enligt motion N243

yrkande 9 av Inger Strömbom m.fl. (kd) bör villkoren

utredas för turismen när det gäller avgifter och

skatter i Sverige jämfört med andra länder.

Utskottets ställningstagande

År 2000 inleddes en reform som innebär dels att

löntagare och enskilda näringsidkare skall

kompenseras för den allmänna pensionsavgiften genom

att avdragsrätten för avgiften ersätts med en rätt

att räkna av hela pensionsavgiften från den slutliga

skatten, dels en successiv minskning av andelen

skattskyldiga som skall betala statlig inkomstskatt

med inriktning att andelen skall sjunka till 15 % av

de skattskyldiga med förvärvsinkomster. Takten på

genomförandet av reformen beror på det ekonomiska

läget efter sammanvägning av olika angelägna

resursanspråk. Det andra steget i denna reform

genomfördes i samband med att statens budget för

2001 behandlades av riksdagen. Ändringarna i

inkomstskatten för 2001 innebär höjningar av grund-

avdraget och det särskilda grundavdraget för

pensionärer, en kompensation för 50 % av den

allmänna pensionsavgiften, en förlängning av

skattereduktionen på 1 320 kr för låginkomsttagare

och en justering av gränsen för uttag av statlig

inkomstskatt i syfte att minska andelen

skattskyldiga som betalar statlig inkomstskatt till

16 % (prop. 2000/01:1, volym 1, bet. 2000/01:FiU1).

Regeringen redovisade i budgetförslaget för 2001

också en strategi för grön skatteväxling om ca 30

miljarder kronor under de kommande tio åren som

innebär bl.a. att höjda skatter på energi och

miljöfarliga utsläpp växlas mot sänkt skatt på

arbete genom höjda grundavdrag och sänkta

arbetsgivaravgifter. Som en del av en grön

skatteväxling för 2001 har det sammanlagda uttaget

av socialavgifter och allmän löneavgift sänkts med

0,1 procentenheter. Sedan tidigare finns också

särskilda regler om nedsättning av socialavgifter

som riktar sig främst till små och medelstora

företag.

De förändringar i inkomstskatten som utskottet

redovisat innebär att beskattningen av arbete sänks,

främst för låg- och medelinkomsttagare. När det

gäller beskattningens nivå i ett internationellt

perspektiv vill utskottet nämna att en särskild

utredning - Internationaliseringens betydelse för

svenska skattebaser och framtida skattestruktur

(dir. 2000:51) - har till uppgift att göra en samlad

bedömning av hur den svenska skattestrukturen bör

vara utformad i en värld med internationaliserade

marknader för varor, tjänster och

produktionsfaktorer samtidigt som de

välfärdspolitiska ambitionerna bevaras på dagens

nivå. Bland annat skall analyseras avvägningen i

skatteuttag på arbetsinkomster och kapitalinkomster

liksom möjligheten och önskvärdheten av att bevara

en likformig kapitalinkomstbeskattning. Syftet med

arbetet är att åstadkomma ett förbättrat underlag

för framtida skattepolitiska prioriteringar. En

huvuduppgift är att bedöma rörligheten hos

underlagen för enskilda skatter (skattebaserna)

enligt nuvarande system och i vilket tidsperspektiv

en ökad rörlighet kan uppkomma. Utredningens uppdrag

skall vara slutfört senast den 31 mars 2002.

De förslag i några motioner som gäller sänkt skatt

på hushållsnära tjänster och att införa särskilda

inkomstskatteregler för vissa regioner i landet

eller endast för vissa branscher skulle, om de

genomfördes, innebära avsteg från de principer om en

likformig och neutral beskattning som ligger till

grund för skattereformen. I fråga om turistnäringen,

som tas upp i ett par av motionerna, kan tilläggas

att en grupp knuten till Näringsdepartementet har

till uppgift att analysera de faktorer som kan

främja turistnäringens tillväxt och ta fram ett

underlag för en nationell strategi för den svenska

turistnäringen. Verket för näringslivsutveckling har

också fått regeringens uppdrag att jämföra villkoren

för företagande i de nordliga delarna av Sverige,

Finland och Norge.

Med hänvisning till det anförda avstyrker

utskottet de förslag som förts fram i motionerna

K398 yrkande 12, Sk324 yrkande 11, Sk632 yrkandena 1

och 2, Sk718, Sk732 yrkande 3, Ub259 yrkande 2, N243

yrkande 9 och N267 yrkande 16.

Tonnageskatt, fartygsfonder

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår motionsförslagen om att

införa tonnageskatt och fartygsfonder.

Jfr reservation 2 (m, kd).

Motionen

I motion T212 yrkande 32 föreslår Johnny Gylling

m.fl. (kd) att det införs ett system med

tonnageskatt för sjöfarten. I motion T642 yrkande 10

föreslår Per-Richard Molén m.fl. (m) att

fartygsfonder införs på nytt.

Utskottets ställningstagande

Yrkanden om att införa tonnageskatt och återinföra

fartygsfonder har avslagits av riksdagen vid flera

tidigare tillfällen med hänvisning till - förutom

principerna bakom skattereformen - befintligt

rederistöd i form av att statligt stöd lämnas till

arbetsgivarens kostnader för skatt och sociala

avgifter.

Av budgetpropositionen för 2001 (prop. 2000/01:1,

utg.omr. 22, s. 80) framgår att regeringen har

påbörjat en total översyn av lastsjöfartens och

färjenäringens villkor. Som målsättning anges där

att ge den svenska sjöfarten likvärdiga

konkurrensvillkor. Arbetet är inriktat på att införa

ett s.k. nettostöd. Alternativet är ett s.k.

bruttostöd. Regeringens avsikt är att lägga förslag

om ett nytt stödsystem som kan träda i kraft den 1

januari 2002.

Utskottet anser att regeringens förslag om ett

nytt stödsystem bör avvaktas och avstyrker

motionerna T212 yrkande 32 och T642 yrkande 10.

Åkeribranschen

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår motionsförslaget om att

riksdagen skall uttala sig för sänkta skatter

för åkeriföretag.

Jfr reservation 3 (m, kd).

Motionen

I motion T477 yrkande 1 förordar Per-Richard Molén

m.fl. (m, kd, fp) sänkta skatter för att förbättra

åkeribranschens villkor. Enligt motionärerna ger

kostnadsläget de svenska åkarna konkurrensnackdelar

i förhållande till de utländska åkarna. De största

kostnadsposterna är enligt motionen löner, bränsle

och avskrivningar.

Utskottets ställningstagande

Sverige har under lång tid haft en internationellt

konkurrenskraftig företagsbeskattning som bl.a.

rymmer möjligheter till snabbare avskrivningar av

inventarier än vad som alltid är företagsekonomiskt

motiverat. Som utskottet nämnt i ett tidigare

avsnitt i betänkandet ingår även en sänkt

beskattning av arbete i bl.a. den strategi för en

grön skatteväxling som redovisats i den senaste

budgetpropositionen. En annan komponent i skatteväx-

lingen är en ökad miljörelatering av

vägtrafikbeskattningen. Dagens förhållandevis låga

nivå på dieselbeskattningen, jämfört med

beskattningen av bensin, har tillkommit med hänsyn

till den yrkesmässiga trafikens konkurrenssituation.

Det framgår av budgetpropositionen för 2001 (prop.

2000/01:1, volym 1, s. 230) att det i ett mer

miljörelaterat system bör övervägas möjligheten att

balansera höjningar av dieselskatten med

förändringar i fordonsskatten.

Åkerinäringens villkor uppmärksammades i riksdagen

våren 2000 då regeringen redovisade en samlad

handlingsplan för åkerifrågorna (prop. 1999/2000:78,

bet. 1999/2000:TU11). Arbetet med de olika

åtgärderna i denna plan pågår i samarbete med

företrädare för branschen.

Utskottet hänvisar till det pågående arbetet.

Motionen avstyrks.

Periodiseringsfonder i mindre

företag, m.m.

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår motionsförslagen om

utvidgningar i rätten att sätta av till

periodiseringsfond.

Jfr reservationerna 4 (m, kd, c, fp) och 5

(mp).

Gällande rätt

Enligt gällande regler om avsättning till

periodiseringsfond kan enskilda näringsidkare

(inklusive fysiska personer som är delägare i

handelsbolag) årligen bilda en skattefri reserv som

motsvarar 30 % av årsvinsten. Andra företag som kan

använda sig av periodiseringsfond kan reservera 25 %

av årsinkomsten. Den tid under vilken en

periodiseringsfond längst kan kvarstå som obeskattad

reserv har förlängts fr.o.m. 2000 års taxering.

Reserveringen skall enligt de nya reglerna i

normalfallet återföras senast det sjätte

taxeringsåret efter det taxeringsår som avdraget

hänför sig till.

Motionerna

I några motioner har lagts fram förslag om att

utvidga möjligheterna till skattefria reserveringar

i mindre företag generellt eller i samband med

nystart.

Henrik Westman (m) föreslår i motion Sk630 att

nystartade företag skall kunna sätta av hela sitt

ekonomiska överskott till periodiseringsfonder under

de fem första åren av företagets verksamhet.

Cristina Husmark Pehrsson (m) vill i motion Sk740

att avsättningsmöjligheterna utvidgas för att

underlätta för nystart och expansion i mindre

företag. Enligt motionen bör hela vinsten kunna

reserveras vid nystart och nivån generellt höjas

till 50 %, eventuellt med finansiering genom att

minska de större företagens rätt att göra avsätt-

ningar till periodiseringsfond.

I motion N317 yrkande 2 förordar Kerstin Heinemann

m.fl. (fp, m, kd, c) skatte- och redovisningsregler

som är bättre anpassade till soloföretag. Det

viktigaste för det lilla företaget är enligt

motionen att få bättre möjligheter till

periodisering av överskott.

Periodiseringen i redovisningen medför enligt

motion N388 av Matz Hammarström m.fl. (mp)

svårigheter som har stjälpt många företag. Ökade

möjligheter till periodisering av soloföretagens

överskott förordas i motionens yrkande 5.

I motion Sk730 återkommer Marianne Andersson m.fl.

(c, m, kd, fp) med ett förslag om en lönebaserad

reserveringsmöjlighet för mindre företag med 20 % av

lönesumman upp till 50 basbelopp.

Utskottets ställningstagande

Riksdagen har på senare år beslutat om flera

ändringar i syfte att förbättra villkoren för

nyföretagande och entreprenörskap. För att

underlätta nystart av företag återinfördes 1996 en

möjlighet att kvitta underskott i näringsverksam-

heten mot inkomst av tjänst. Bland andra åtgärder på

skatteområdet märks de lättnader i beskattningen av

utdelningar och reavinster på aktier i onoterade

bolag som beslutades hösten 1996 och som har

utvidgats genom olika beslut under 1997 och 1998. I

syfte att förbättra förutsättningarna för

verksamheten och tillväxten i små och medelstora

företag slopades 1999 flertalet s.k. stoppregler för

fåmansägda företag. Med verkan fr.o.m. 1999 års

taxering utvidgades möjligheten för enskilda

näringsidkare att göra avsättningar till periodise-

ringsfond. Från och med 2000 års taxering höjdes

avsättningsnivån ytterligare för både enskilda

näringsidkare och andra företagsformer.

Småföretagandets problem har uppmärksammats i det

arbete med statsbudgeten som regeringen och dess

båda samarbetspartier har utfört under den

innevarande mandatperioden. I budgetpropositionen

för 2000 (prop. 1999/2000:1, volym 1, s. 196 f.)

redovisades resultatet av en undersökning av

skattebelastningen i företag av olika storlek som

baserades på uppgifter i en företagsregister- och

individdatabas som utvecklats inom Finansdeparte-

mentet. När det gällde reserveringsmöjligheterna

tydde vissa tecken på att dessa inte utnyttjades

fullt ut. Vidare tycktes mindre företag utnyttja

systemet i något mindre utsträckning än storföretag.

Undersökningen visade att små företag den undersökta

perioden (inkomståret 1997) som kollektiv hade beta-

lat en något större andel av sin vinst i skatt än

kollektivet stora företag. Dessa skillnader torde

kunna förklaras av att stora företag oftare har

skilda verksamheter med olika konjunkturcykler och

därigenom bättre kvittningsmöjligheter.

Reserveringsmöjligheter bedömdes vara av särskilt

värde för den kategorin företag som har svårigheter

eller begränsade möjligheter att få externt

riskkapital. I frånvaro av externt riskkapital är

den gruppen av företag hänvisade till att finansiera

sina investeringar med vinstmedel som har genererats

i den egna verksamheten. Detta ansågs i särskilt hög

grad gälla för enskilda näringsidkare och fysiska

personer som är delägare i handelsbolag samt gene-

rellt för nystartade företag. De överväganden som

gjordes i anslutning till undersökningen utmynnade

därför i att taket för avsättningar till periodise-

ringsfond höjdes till 25 % generellt och till 30 %

för fysiska personers inkomst av näringsverksamhet.

För att göra periodiseringsfondssystemet mer

attraktivt för företagen förlängdes dessutom

tidsperioden för att återföra avdraget till

beskattning från fem till sex år.

I de överväganden som ledde fram till beslutet att

utvidga reserveringsutrymmet ingick även att ta

ställning till förslag som skulle innebära större

skillnader mellan olika företagsformer när det

gäller skattesats respektive reserveringsutrymme.

Övervägandena ledde fram till slutsatsen att

selektiva åtgärder inte är lämpliga på

företagsskatteområdet. Bortsett från svårigheter att

finna korrekta storlekskriterier medför selektiva

åtgärder tröskeleffekter, konkurrenssnedvridningar

samt risk för uppdelning av företag (prop.

1999/2000:1, volym 1, s. 198). Det framhölls också

att sänkt bolagsskatt är det mest effektiva sättet

att sänka avkastningskravet på investeringar med

eget kapital. Den skillnad som redan finns i

reserveringsmöjligheterna till förmån för enskilda

näringsidkare och fysiska personer som är delägare i

handelsbolag motiverades med dessa företags sämre

villkor när det gäller kapitalanskaffning. Enligt

traditionell marknadsekonomisk teori är det dock

inte samhällsekonomiskt lönsamt att kompensera

företag för merkostnader som beror på faktiska

relativa nackdelar. En kompensation kan däremot vara

motiverad om merkostnaderna beror på

marknadsmisslyckanden.

Skatteutskottet har vid tidigare behandling av

motionsförslag syftande till skatteuppskov i samband

med nystart av företag särskilt framhållit de

svårigheter för företaget som kan uppkomma när ett

skatteuppskov väl upphör och skatten skall börja

betalas. Många verksamheter skulle sannolikt få

avvecklas av skatteskäl, t.ex. därför att det inte

är möjligt för en småföretagare att driva sin

verksamhet i konkurrens med en nystartad

skattegynnad verksamhet. Liknande problem som skulle

uppkomma om nystartade företag ges särskilda

skattelättnader kan också uppkomma om det är stora

skillnader i reserveringsmöjligheterna mellan olika

företagsformer.

Innan ytterligare åtgärder i fråga om

reserveringsmöjligheterna övervägs är det enligt

utskottets mening angeläget att få kunskap om hur de

förbättringar som redan har beslutats påverkar

företagens beteende när det gäller att utnyttja

periodiseringsfondssystemet. Utskottet anser det

därför vara önskvärt att den undersökning som

inletts i Finansdepartementet kring företagens

reserveringar fortsätts så att det blir möjligt att

följa upp de nyligen ändrade reglerna. Enligt

utskottets mening är det inte nödvändigt för

riksdagen att tillkännage detta för regeringen.

Utskottet avstyrker följaktligen motionerna Sk630,

Sk740, N317 yrkande 2 och N388 yrkande 5.

När det gäller förslaget i motion Sk730 om en

lönebaserad avsättningsmöjlighet vill utskottet

erinra om att det fanns en sådan möjlighet i det

slopade systemet med skatteutjämningsreserv.

Motsvarande motionsyrkande har avslagits av

riksdagen vid upprepade tillfällen, senast våren

2000 (bet. 1999/2000:SkU14). Utskottet avstyrker

ånyo detta yrkande.

Skogskonto och ersättningsfond

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår motionsförslagen om utvidgad

avdragsrätt för insättningar på skogskonto

och om att förlänga den tidsperiod under

vilken en ersättningsfond kan vara

obeskattad.

Jfr reservation 6 (m).

Gällande rätt

För att underlätta ersättningsanskaffningar när

egendom har förstörts genom brand eller annan olycka

eller tagits i anspråk genom tvång, t.ex. expropria-

tion eller inskränkningar i förfoganderätten enligt

miljöbalken medges avdrag för avsättningar till

ersättningsfond som görs i bokföringen (31 kap.

inkomstskattelagen). Denna reserveringsmöjlighet

infördes vid skattereformen med förebild både i de

tidigare s.k. eldsvådefonderna och systemet med

uppskov med beskattning av reavinst vid vissa

tvångsavyttringar. Ersättningsfond kan stå kvar i

tre år. Finns särskilda skäl kan tiden förlängas

till sex år. Återförs fonden utan att

ersättningsanskaffning skett, skall det avsatta

beloppet - i normalfallet med tillägg av 30 % - tas

upp som intäkt.

I skogskontosystemet kan beskattningen av

skogsintäkter till viss del skjutas upp i tio år

eller, i de fall avverkning fått tidigareläggas på

grund av skogsskador, i tjugo år (21 kap. 21-40 §§

inkomstskattelagen).

Motionerna

I motion Sk739 föreslår Kenth Högström (s) utvidgade

reserveringsmöjligheter för skogsägare vars skog

exproprieras för utökat naturskydd och reser-

vatsbildning. Samme motionär yrkar i motion Sk779 om

en förlängning av den tidsperiod under vilken en

ersättningsfond i mindre företag kan kvarstå från

tre till fem år.

Utskottets ställningstagande

Riksdagen har tidigare prövat och avslagit Kenth

Högströms förslag till utvidgningar i fråga om

skogskonto och ersättningsfond (bet. 1998/99:SkU11

och 1999/2000:SkU14). Utskottet anser de

reserveringsmöjligheter som dessa reserveringsformer

medger är tillräckliga och vidhåller följaktligen

det tidigare ställningstagandet. Motionerna

avstyrks.

Avsättning till pensionsstiftelse

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår motionsförslaget om ett

tillkännagivande till regeringen om

skattereglerna för avsättning till

pensionsstiftelse.

Bakgrund

Våren 1998 antog riksdagen nya regler för

arbetsgivares avdrag för pensionskostnader. Reglerna

tar sikte på arbetsgivarens kostnad för att trygga

pensionsutfästelserna och innebär att ett belopp

motsvarande högst 35 % av den anställdes lön och

andra pensionsgrundande ersättningar får dras av.

Avdraget får dock inte överstiga 10 basbelopp. En

kompletterande regel finns för de fall då

pensionsrättigheten skall "köpas i kapp" eller då

pensionsavgångar sker i förtid (prop. 1997/98:146

Förenklad avdragsrätt för pensionskostnader, bet.

1997/98:SkU27).

Under hösten 1998 har möjligheten till byte av

tryggandeform med avdragsrätt utvidgats. Avdrag för

kostnad för nytt tryggande av en pensions-utfästelse

får göras under förutsättning att utfästelsen

tidigare tryggats med avdragsrätt (prop. 1998/99:16,

bet. 1998/99:SkU4).

Motionen

I motion Sk789 återkommer Kenth Högström (s) med en

begäran om ett tillkännagivande om att reglerna bör

ändras så att pensionsstiftelseinstrumentet stärks

och företagarnas valmöjligheter ökar. Enligt

motionen gör knytningen av avdragsrätten för

avsättning till pensionsstiftelse till innevarande

eller föregående års löneuttag att en eventuell

ändring i pensionsåtagandet efter avgång ur tjänst

inte får någon skatterättslig effekt, trots att

pensionsstiftelsens kapital ligger inom en

principiellt avdragsgill nivå. Det krävs en

pensionsförsäkringspremie för att en utfästelse till

en rättighetshavares efterlevande skall kunna

tryggas avdragsgillt. Dessa förhållanden

diskriminerar bl.a. stiftelseformen, anser

motionären.

Utskottets ställningstagande

När skatteutskottet under våren 1998 behandlade

dessa skatteregler konstaterade utskottet bl.a. att

reglerna har en nära anknytning till tryggandelagen,

och utskottet uttalade att det är viktigt att de

olika problem som kan finnas kring tryggandelagen

och dess tillämpning kartläggs i syfte att få ett

underlag för en bedömning av behovet av en översyn

av denna lag (bet. 1997/98:SkU27 s. 36).

Under hösten 1998 beslutade riksdagen om en

utvidgning av avdragsrätten vid byte av

tryggandeform. Med anledning av motioner om en

möjlighet till byte av tryggandeform på en högre

förmånsnivå som uppnåtts genom tillväxt i en

pensionsstiftelse eller på annat sätt anförde

skatteutskottet att detta väcker frågor kring

hanteringen av kapitalet i pensionsstiftelser, och

utskottet uttalade att den pågående kartläggningen

av frågor som har anknytning till tryggandelagen bör

ske med beaktande av de regler för beskattning i

samband med pensionsutfästelser som aktualiseras

genom motionsyrkandet. Utskottet förutsatte att

regeringen, om det visar sig behövligt, återkommer

till riksdagen med förslag till ändring i dessa

regler.

När riksdagen förra våren behandlade en

motsvarande motion av Kenth Högström hänvisade

skatteutskottet till att det enligt vad utskottet

erfarit pågår ett arbete inom Regeringskansliet med

de nu aktuella frågorna (bet. 1999/2000:SkU13).

Utskottet får med hänvisning till det tidigare

ställningstagandet ånyo avstyrka motionsyrkandet.

Yrkesfiskare

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår motionsförslagen om en

särskild resultatutjämningsmöjlighet för

yrkesfiskare.

Jfr reservation 7 (m, kd).

Bakgrund

Riksdagen har tidigare beslutat ett tillkännagivande

om att regeringen efter en beredning av frågan om

yrkesfiskarnas konkurrenssituation i förhållande

till grannländerna skall återkomma till riksdagen

med förslag som tillgodoser de krav på

konkurrensneutralitet i förhållande till

grannländerna som väckts i flera motioner (bet.

1996/97:SkU13, rskr. 1996/97:133).

Utredningen (Jo 1998:05) om konkurrenssituationen

för det svenska yrkesfisket lämnade i januari 1999

betänkandet Yrkesfiskets konkurrenssituation (SOU

1999:3). Utredningen föreslog ett yrkesfiskaravdrag

som skall ersätta nuvarande avdrag för ökade

levnadskostnader i samband med fiske och ett system

för resultatutjämning.

Motionerna

I motionerna Sk1024 av Henrik Westman och Kent

Olsson (m), MJ243 yrkande 17 av Alf Svensson m.fl.

(kd) och MJ307 yrkande 3 av Berit Adolfsson och

Inger René (m) förordas att det införs ett särskilt

system för resultatutjämning för yrkesfisket.

Utskottets ställningstagande

I budgetpropositionen för 2001 (prop. 2000/01:1,

volym 1, s. 236) har aviserats ett förslag om

yrkesfiskaravdrag i syfte att förbättra det svenska

yrkesfiskets konkurrenssituation. Lagstiftningen

måste dock lagrådsgranskas och godkännas av EG-

kommissionen. Enligt utskottets mening bör

regeringens förslag avvaktas. Det är enligt

utskottets mening inte aktuellt att utvidga det

kommande förslaget till att omfatta även en

resultatutjämningsmöjlighet som skulle vara

tillgänglig endast för yrkesfisket. Utskottet

avstyrker motionerna.

Kooperativ verksamhet

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår motionsförslagen om

skattelättnader för nystartade kooperativ.

Motionen

I motion N380 yrkande 5 återkommer Kenneth Johansson

och Margareta Andersson (c) med ett förslag om att

Dalarna bör bli ett försökslän för att ge

skattelättnader för nystartade kooperativ.

Utskottets ställningstagande

Motionärernas förslag behandlades av riksdagen för

ett år sedan och avslogs med hänvisning till vissa

åtgärder som vidtagits för att underlätta

riskkapitalförsörjningen för kooperativa företag och

att en skattelättnad bedömts inte vara en lämplig

lösning för att ytterligare underlätta

riskkapitalförsörjningen (bet. 1999/2000:SkU14).

Utskottet finner ingen anledning att ändra det tidi-

gare ställningstagandet och avstyrker motionen.

Ägarbeskattning

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår motionsförslagen om att

slopa den ekonomiska dubbelbeskattningen av

bolagsinkomster och om att återinföra risk-

kapitalavdrag.

Jfr reservation 8 (m, kd, c, fp).

Gällande rätt

Juridiska personer betalar statlig inkomstskatt med

28 % på alla inkomster. Fysiska personer som får

utdelning på aktier och andra andelar skall betala

statlig kapitalinkomstskatt med 30 %. Utdelningen är

inte avdragsgill för företaget och delägarna kan

inte avräkna erlagd bolagsskatt. Detta att aktie-

bolaget (eller den ekonomiska föreningen) i ett

första led betalar skatt på inkomsten och att

delägarna i ett andra led betalar skatt på

utdelningen brukar kallas ekonomisk

dubbelbeskattning. Med gällande bolagsskattesats som

utgångspunkt innebär detta att varje 100 kr

bolagsinkomst först beskattas i bolaget med 28 kr i

bolagsskatt. På de resterande 72 kr som kan delas ut

utgår sedan 30 % kapitalinkomstskatt hos delägare

som är fysisk person. Sammanlagt betalas alltså

statlig inkomstskatt med 49,60 kr av varje 100 kr

som lämnas i utdelning.

Särskilda regler finns för att undvika bl.a. att

en bolagsinkomst beskattas flera gånger inom en och

samma koncern. Sedan 1998 års taxering gäller en

lättnad i dubbelbeskattningen för fysisk persons

innehav av aktier i onoterade företag.

Motionerna

I motion Sk324 yrkande 12 av Lars Leijonborg m.fl.

(fp) föreslås en etappvis slopad dubbelbeskattning

av utdelningar enligt de regler som gällde vid 1995

års taxering efter förslag av den dåvarande

regeringen. Dessa regler innebar bl.a. slopad

beskattning av mottagen utdelning på aktier och

andra andelar. Nuvarande regler försvårar enligt

motionärerna för småföretagen att skaffa fram

riskvilligt kapital.

Enligt motion Sk746 av Kerstin Heinemann m.fl.

(fp, m, kd, c) bör dubbelbeskattningen av aktier i

onoterade företag helt elimineras som ett första

steg i en generellt slopad dubbelbeskattning.

I motion Sk712 yrkande 2 av Gunnar Hökmark m.fl.

(m) presenteras olika åtgärder som enligt

motionärerna bör vidtas som ett led i en förändrad

skattepolitik som innebär att svenskt enskilt ägande

av företag i Sverige inte missgynnas. Här ingår

slopad dubbelbeskattning som en del.

I motion Sk749 yrkandena 1 och 2 av Ola Karlsson

m.fl. (m, kd, c) föreslås att ett utbyggt

riskkapitalavdrag på investeringar i onoterade

företag återinförs. Ett sådant riskkapitalavdrag bör

enligt motionärerna gälla även under viss tid efter

det att dubbelbeskattningen av aktievinster har

slopats och vara tillgängligt för privatpersoner som

önskar placera i särskilda fonder, vilka i sin tur

investerar i onoterade företag.

Enligt motion N264 yrkande 3 av Per Erik Granström

m.fl. (s) är bristen på riskkapital ett stort hinder

för tillväxt i många småföretag. Motionärerna

efterlyser skattelättnader för riskkapitalbolag som

arbetar med små och medelstora företag i Dalarna och

andra skogslän.

Utskottets ställningstagande

Vid behandlingen i höstas av utgiftsramar och

beräkning av statsinkomsterna för 2001 (prop.

2000/01:1, bet. 2000/01:FiU1) avslog riksdagen

förslag från Moderaterna, Kristdemokraterna och

Folkpartiet liberalerna om slopad skatt på

aktieutdelningar med början redan under budgetåret

2001. I en gemensam reservation av nämnda partier

och Centerpartiet invändes mot den ekonomiska

dubbelbeskattningen bl.a. att expansion med eget

kapital missgynnas och att utländskt ägande gynnas.

I ett yttrande (2000/01:SkU1y) till finansutskottet

anförde skatteutskottet att de utredningar som

gjorts på området har visat att en slopad skatt på

aktieutdelningar inte är ett verksamt medel för att

förbättra de större företagens villkor. Tillgången

till en internationell kapitalmarknad gör att

beskattningen av sparande endast i begränsad

omfattning inverkar på företagens

investeringsbenägenhet. Utskottet ansåg mot denna

bakgrund att en generell sänkning av skatten på

ägarnas sparande i aktier inte är en effektiv metod

för att förbättra villkoren för företagandet.

För små och medelstora företag som inte i alla

avseenden har tillgång till den internationella

kapitalmarknaden kan emellertid inte bortses från

att den personliga kapitalbeskattningen inverkar på

avkastningskravet och därmed i viss mån fungerar som

en skatt på företagens investeringar. I

skattelagstiftningen har detta förhållande beaktats

genom de särskilda lättnader som gäller fr.o.m. 1998

års taxering vid beskattningen av utdelningar och

reavinster på onoterade aktier. Eftersom en

generellt utformad lättnad skulle ge begränsade

effekter på företagsinvesteringar och sysselsättning

till priset av en högst betydande

offentligfinansiell kostnad talar emellertid starka

skäl mot att lättnaderna i ägarbeskattningen

utvidgas till andra än onoterade företag. Utskottet

avstyrker därför att den nuvarande lättnaden för

onoterade aktier utvidgas till en generell lättnad i

ägarbeskattningen.

Beträffande yrkandena om riskkapitalavdrag vid

investeringar i mindre företag vill utskottet nämna

att ett tidsbegränsat riskkapitalavdrag infördes

hösten 1995. Avdraget var avsett att gälla till dess

problemen kring de små och medelstora företagens

kapitalförsörjning kunde få en permanent lösning.

Sådana permanenta regler har numera införts genom

den nyss nämnda lättnaden i ägarbeskattningen för

onoterade företag, och det är inte aktuellt att nu

överväga ett återinfört riskkapitalavdrag. En väl

fungerande riskkapitalför-sörjning är emellertid av

stor betydelse för att främja nyföretagande och

tillväxt i små och medelstora företag. Olika

alternativa åtgärder för att förbättra

kapitalförsörjningen för småföretagen prövas också

fortlöpande. En nyligen vidtagen åtgärd är att

förluster på marknadsnoterade delägarrätter med

verkan fr.o.m. den 1 januari 2000 kan kvittas mot

vinster på onoterade aktier. Förslaget genomfördes i

syfte att ytterligare förbättra villkoren för extern

kapitalförsörjning av onoterade bolag.

När det gäller sådana former för indirekta

investeringar i onoterade bolag som har tagits upp i

motionerna Sk749 och N264 vill utskottet erinra om

den utredning (Fi 2000:2) som har i uppdrag att göra

en översyn av lagstiftningen om värdepappersfonder

och andra företag för kollektiva investeringar (dir.

1999:108). I uppdraget ingår att analysera om det

finns behov av att skapa ytterligare förutsättningar

för etablering av slutna fondföretag - i synnerhet

för investeringar i riskkapital - och i förekommande

fall ge förslag till lagstiftning samt i detta

sammanhang även analysera de institutionella

förutsättningarna vad gäller schablonbeskattning av

värdepappersfonder.

Sammanfattningsvis avstyrker utskottet motionerna

Sk324 yrkande 12, Sk712 yrkande 2, Sk746, Sk749

yrkandena 1 och 2 och N264 yrkande 3.

Kapitalinkomstbeskattningens nivå,

m.m.

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår motionsförslagen om att

riksdagen skall uttala sig för en sänkt nivå

för beskattningen av kapitalinkomster.

Jfr reservationerna 9 (m), 10 (fp) och 11

(mp).

Motionerna

Enligt motion Sk712 yrkande 1 av Gunnar Hökmark

m.fl. (m) träffas sparandet i aktier i Sverige av en

mycket högre beskattning än motsvarande sparande

inom EU och OECD i övrigt. Därmed skapas en grogrund

för stora delar av sparandet, och företagandet drivs

utanför landets gränser. I motionen förordas att

riksdagen tillkännager för regeringen de motiv för

att uppmuntra till ett ökat privat sparande i

Sverige som utvecklas närmare i motionen, bl.a. att

öka tillgången på kapital för att starta eget och

för att utveckla sin egen kompetens. Sänkta inkomst-

och förmögenhetsskatter lägger enligt motionen

grunden för en god sparandemiljö i Sverige.

I motion Sk735 av Carl Fredrik Graf m.fl. (m)

anförs att huvudorsaken till det stora utflöde av

kapital som sker från Sverige till utlandet är de

höga skatterna på kapital. Enligt motionens yrkande

2 bör skatten på kapitalinkomster successivt sänkas

till 15 %. En sänkning av skatten på kapital-

inkomster förordas också i motion T717 yrkande 1 av

Carl Bildt m.fl. (m).

I motion Sk713 efterlyser Birger Schlaug m.fl.

(mp) en styrning mot miljömässigt bra investeringar

genom att avkastning av värdepappersfonder som

placerar efter vissa miljöetiska kriterier beskattas

lägre än avkastning av andra fonder.

Utskottets ställningstagande

Som utskottet har nämnt tidigare i betänkandet har

en särskild utredning - Internationaliseringens

betydelse för svenska skattebaser och framtida

skattestruktur (dir. 2000:51) - fått i uppgift att i

ett internationellt perspektiv analysera avvägningen

i skatteuttag på arbetsinkomster och

kapitalinkomster liksom möjligheten och

önskvärdheten av att bevara en likformig kapital-

inkomstbeskattning. Syftet med arbetet är att

åstadkomma ett förbättrat underlag för framtida

skattepolitiska prioriteringar. Utredningens uppdrag

skall vara slutfört senast den 31 mars 2002.

I fråga om beskattningen av kapitalvinster inom

företagssektorn har två utredningar, utredningen (Fi

1998:11) om vissa internationella företagsskatte-

frågor och utredningen (Fi 1998:10) om vissa

företagsskattefrågor, nyligen lagt fram ett

gemensamt förslag om slopad beskattning av

kapitalvinster på näringsbetingade andelar.

Utredningarnas förslag bereds för närvarande i

Finansdepartementet.

Utskottet anser att ett ställningstagande om nivån

på beskattningen av kapital bör anstå i avvaktan på

ett resultat av det pågående utrednings- och

beredningsarbetet. Utskottet avstyrker därför

motionerna Sk712 yrkande 1, Sk735 yrkande 2 och T717

yrkande 1.

Att stimulera användningen av miljövänliga

produkter och miljövänlig teknik genom lägre skatt

på kapitalavkastningen av vissa investeringar, som

förordas i en motion, skulle sannolikt förorsaka

administrativa svårigheter. Det är enligt utskottets

mening bättre att använda tillgängliga resurser på

ett sätt som innebär en mer direkt styrning mot

miljövänlig produktion. Utskottet avstyrker även

motion Sk713.

Beskattningsmetod för aktievinster

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår motionsförslagen om att byta

metod för beskattningen av kapitalvinster på

aktier och andra finansiella instrument.

Jfr reservation 12 (m, fp).

Gällande rätt

Skatten på en kapitalvinst vid avyttring av aktier

eller andra finansiella instrument är 30 % för

fysiska personer oavsett innehavstid. Enligt huvud-

regeln får vid vinstberäkningen dras av det

genomsnittliga anskaffningsvärdet på samtliga

finansiella instrument av samma slag och sort som

det avyttrade, beräknat på grundval av faktiska

anskaffningsutgifter och med hänsyn till inträffade

förändringar i innehavet (genomsnittsmetoden).

Alternativt får anskaffningsvärdet för

marknadsnoterade instrument (utom optioner och

terminer) bestämmas till 20 % av försäljningspriset

efter avdrag för försäljningskostnaderna.

En möjlighet till uppskov med beskattningen av en

kapitalvinst finns vid vissa aktiebyten för att

omstruktureringar i näringslivet inte skall hindras.

Värdepappersfonder och investmentbolag är befriade

från kapitalvinstbeskattning. Den förmån som ett

indirekt ägande genom fonder och investmentbolag

därigenom får framför direkt ägande är tänkt att

elimineras genom att en schablonmässigt beräknad

intäkt läggs till grund för beskattningen. Denna

beräknas på innehavet av värdepapper och uppgår till

1,5 % för värdepappersfonder och 2 % för

investmentbolag.

Motionerna

I motion Sk712 yrkande 3 av Gunnar Hökmark m.fl. (m)

föreslås uppskjuten kapitalvinstbeskattning vid byte

av aktiefonder eller aktier inom en och samma

värdepappersdepå. Motionärerna anser att det privata

direktägandet missgynnas i förhållande till det

institutionella ägandet. De hänvisar också till den

möjlighet som nu finns att byta fond inom

premiepensionssystemet.

Marianne Andersson m.fl. (c, m, kd, fp) begär i

motion Sk747 en utredning om en uppskovsmodell i

kapitalvinstbeskattningen för återinvestering i

onoterade bolag.

I motion Sk813 yrkar Nils Fredrik Aurelius och Ola

Sundell (m) att riksdagen skall uttala sig för ett

enklare system för beräkning av kapitalvinster på

aktier. De anför att svårigheterna att beräkna

kapitalvinster har ökat efterhand som de finansiella

transaktionerna på marknaden blivit mer

komplicerade. Som alternativa beskattningsmetoder

anvisas i motionen att tillämpa samma regler för

enskilda ägare som för fonder och investmentbolag,

att reducera kapitalvinstbeskattningen eller att

införa en ny och mera gynnsam schablonregel.

Utskottets ställningstagande

Under utredningsarbetet inför 1990 års skattereform

undersöktes ett betydande antal metoder för

beskattning av kapitalvinster. Redan innan dess

undersökte Kapitalvinstkommittén (SOU 1986:37) olika

s.k. saldometoder som i den enklaste versionen

innebär full återinvesteringsrätt under året utan

att detta utlöser beskattning. Utredningen om

reformerad inkomstbeskattning (RINK) föreslog en

s.k. portföljmetod, som i princip var en

vidareutveckling av en saldometod och som bedömdes

kunna innebära effektivare kontroll och enklare

reavinstberäkningar. Kritiken blev emellertid

förödande mot denna obeprövade metod och en

modifierad genomsnittsmetod behölls därför (se prop.

1989/90:110 s. 426).

Riksskatteverket har i en nyligen presenterad

utredning (RSV Rapport 2001:2) lämnat ett förslag om

enklare skatteregler vid försäljning av värdepapper.

Enligt rapporten är krångliga regler vid andelsbyten

det största problemet och genomsnittsmetoden det

näst största. Beträffande andelsbytena föreslås

förenklingar. När det gäller genomsnittsmetoden

konstateras i rapporten att det i nuläget inte finns

något bättre alternativ till genomsnittsmetoden.

Regler som generellt skulle medge skatteuppskov i

samband med återinvesteringar skulle innebära ett

stort avsteg från gällande modell för beskattning av

kapitalvinster. Som framgått av utskottets

redovisning ovan har det inte tidigare varit möjligt

att införa någon annan metod än genomsnittsmetoden.

När det gäller förslaget om skatteuppskov vid

återinvesteringar i onoterade företag för att gynna

dessa företags riskkapitalanskaffning har utskottet

emellertid tidigare hänvisat till att denna fråga

har aktualiserats av Småföretagsdelegationen i

betänkandet Kapitalförsörjning till småföretag (SOU

1998:93). Även den av kommissionen tillsatta

Business Environment Simplificaton Task Force (BEST)

har föreslagit liknande lättnader. Den s.k. Bättre-

gruppen i Regeringskansliet, som har analyserat

Småföretagsdelegationens och BEST:s olika idéer, har

kommit till slutsatsen att en statlig utredning bör

få i uppgift att analysera om en uppskovsmodell i

kapitalvinstbeskattningen för återinvestering i

onoterade bolag är en effektiv åtgärd och om en

sådan möjlighet bör införas (Rapport från

Bättregruppen, s. 63).

Beträffande utformningen av gällande schablonregel

vill utskottet framhålla att procentsatsen vid 1990

år skattereform sattes ned från 50 % till 20 %.

Procentsatsen bestämdes genom en avvägning av

önskemålet om en effektiv kapitalvinstbeskattning

mot önskemålet att underlätta i situationer när det

finns svårigheter att bevisa verkliga

anskaffningsvärden, t.ex. när aktierna ärvts.

Utskottet finner sammanfattningsvis att riksdagen

bör avslå de förslag om ändringar i beskattningen av

kapitalvinster som har föreslagits i motionerna

Sk712 yrkande 3, Sk747 och Sk813.

Royalty

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår motionsförslaget om att

royalty skall beskattas som inkomst av

kapital.

Jfr reservationerna 13 (m) och 14 (kd).

Gällande rätt

Royalty skall enligt huvudregeln beskattas i

inkomstslaget näringsverksamhet. Om royaltyn grundar

sig på anställning eller på uppdrag eller tillfällig

verksamhet som inte ingår i en näringsverksamhet

skall den dock tas upp i inkomstslaget tjänst.

Motionen

I motion Sk735 yrkande 7 föreslår Carl Fredrik Graf

m.fl. (m) att royalty på patent skall kunna

beskattas som inkomst av kapital.

Utskottets ställningstagande

Motionsförslag om skattelättnader för royalty på

patenterade uppfinningar har avslagits av riksdagen

vid upprepade tillfällen. Senast avslogs - vid riks-

dagens behandling av utgiftsramar och beräkning av

statsinkomsterna för år 2001 (bet. 2000/2001:FiU1) -

ett förslag från Moderaterna som motsvarar det nu

aktuella om att royalty skall beskattas som

kapitalinkomst och ett annat förslag från

Kristdemokraterna om skattefrihet under två år och

därefter beskattning som kapitalinkomst. Med

hänvisning till riksdagens tidigare

ställningstagande i denna fråga avstyrker utskottet

motionen.

Fåmansföretag

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår motionsförslagen om att

riksdagen genom ett uttalande till regeringen

skall lägga fast inriktningen av kommande

ändringar i 3:12-reglerna.

Jfr reservation 15 (m, kd, c, fp).

Bakgrund

I 57 kap. inkomstskattelagen (1999:1229) finns

särskilda regler om fördelning mellan tjänst och

kapital av utdelningar från och kapitalvinst vid

försäljning av aktier i fåmansföretag. Dessa regler

omfattar bl.a. delägare som är verksamma i

fåmansföretaget i betydande omfattning och som

därmed anses inneha s.k. kvalificerade andelar.

Reglerna skall garantera att inkomster som härrör

från delägarnas arbetsinsatser i bolaget skall

beskattas på samma nivå som förvärvsinkomster och

inte enligt den proportionella skattesats om 30 %

som gäller för utdelningar och kapitalvinster enligt

reglerna om beskattning av kapitalinkomster.

Fåmansföretagsreglerna fanns tidigare i den numera

upphävda 3 § 12-12 e mom. lagen (1947:576) om

statlig inkomstskatt, och i dagligt tal kallas de

fortfarande 3:12-reglerna.

Vid sidan av 3:12-reglerna fanns tidigare ett

stort antal s.k. stoppregler, som tog sikte på att

hindra att ägaren utnyttjade sitt bestämmande

inflytande i bolaget i transaktioner mellan sig

själv och bolaget för att sänka sin personliga

beskattning. Stoppreglerna har med två undantag

upphävts fr.o.m. 2000 års taxering, och i stället

tillämpas allmänna regler för beskattning av förmå-

ner från det egna företaget. I samband med att

stoppreglerna slopades gjordes en översyn även av de

särskilda regler som gäller om ett fåmansföretag har

betalat ut mer än marknadsmässig lön till delägarens

make eller barn. Stoppregelutredningen (SOU

1998:116) hade föreslagit slopade regler om lön till

make men att reglerna om lön till barn skulle

behållas. I propositionen om slopade stoppregler

(prop. 1999/2000:15) hänvisades till att motsvarande

regler för enskild näringsverksamhet tagits upp av

Redovisningskommittén och att reglerna om

inkomstfördelning i fåmansföretag och fåmansägda

handelsbolag kunde ses över i samband med reglerna

för enskilda näringsidkare.

En översyn sker för närvarande av 3:12-reglerna.

Enligt direktiven (dir. 1999:72) skall utredaren

pröva olika möjligheter till förändring för att

stimulera tillväxt, investeringar och aktivt

risktagande i fåmansföretagen. Det framhålls i

direktiven som väsentligt att systemet förenklas och

att aktiva ägare i fåmansföretag - i förhållande

till passiva kapitalägare - inte missgynnas av

reglerna. En utgångspunkt är att ett särskilt system

måste upprätthållas, men utredaren skall analysera

om detta skall ha samma uppbyggnad som det

nuvarande, dvs. en schablonmässigt bestämd

kapitalavkastning. Alternativet kan t.ex. vara att i

stället fastställa en normallön för olika branscher

eller för samtliga företag. Utredningen skall vara

klar senast den 31 oktober 2001.

Regeringen har i skrivelse 2000/01:64 den 1

februari 2001 aviserat kommande ändringar i 3:12-

reglerna och i reglerna om beskattningen i inkomst-

slaget tjänst vid underprisöverlåtelser. Ändringarna

i 3:12-reglerna skall hindra att olika

bolagskonstruktioner används i syfte att ge

skattefördelar som inte har varit avsedda. Sedan

regeringens planer på att rätta till detta blivit

kända finns det enligt skrivelsen en risk för att de

nuvarande reglerna i ökad omfattning utnyttjas på

ett inte avsett sätt tills de aviserade reglerna har

trätt i kraft. Regeringen föreslår därför med stöd

av 2 kap. 10 § andra stycket regeringsformen att de

kommande förslagen börjar tillämpas fr.o.m. dagen

efter avlämnandet av skrivelsen, dvs. fr.o.m. den 2

februari 2001. Vilka förfaranden som är avsedda att

omfattas av det kommande förslaget beskrivs närmare

i skrivelsen. Skrivelsen kommer senare att följas

upp med en proposition där förslag till nödvändiga

ändringar i inkomstskattelagen läggs fram för ett

beslut av riksdagen.

Motionerna

Enligt motion Sk321 yrkande 20 av Lennart Daléus

m.fl. (c) innebär 3:12-reglerna en straffbeskattning

av investeringar i eget företag i jämförelse med

investeringar i främmande företag. Den pågående

utredningen om beskattningen av fåmansföretag bör få

till uppgift att även beräkna effekterna av ett

slopande av 3:12-reglerna. Ett liknande yrkande

finns i motion Sk649 av Catharina Hagen m.fl. (m,

kd, fp).

I motionerna Sk323 yrkande 56 och N324 yrkande 7

av Alf Svensson m.fl. (kd) förordas nya, enklare

regler för fåmansföretag som jämställer fåmans-

företag med andra företag. Reglerna skall utgå från

bl.a. att delägare i fåmansaktiebolag skall

beskattas och behandlas lika som delägare i större

bolag och att utdelning utöver ett belopp

motsvarande marknadsmässig lön bör beskattas som

kapitalinkomst. Barn under 16 år som jobbar i

familjeföretag skall kunna få skälig ersättning utan

att denna läggs på föräldrarnas inkomst.

Enligt motion Sk735 av Carl Fredrik Graf m.fl. (m)

innebär gällande regler att personer som satsar eget

kapital och gör en egen arbetsinsats i ett bolag

beskattas hårdare än passiva kapitalägare, något som

medför att de mindre företagen inte kan växa i

Sverige. Enligt motionen bör utdelning till aktiv

delägare utöver marknadsmässig lön beskattas som

kapitalinkomst (yrkande 11), särbestämmelserna om

beskattning av kapitalvinster i fåmansbolag och om

beskattning av lön till företagsledarens

familjemedlemmar slopas (yrkandena 12 och 13) och

samma regler införas för beskattning av

personaloptioner i fåmansbolag som i noterade bolag

(yrkande 14).

Ett slopande av 3:12-reglerna begärs också i

motion N381 yrkande 15 av Per Westerberg m.fl. (m,

kd, c, fp). I motion Sk748 av Ola Karlsson m.fl. (m,

kd, c, fp) begärs ett uttalande om att

tillväxtperspektivet skall vara styrande för den

pågående 3:12-utredningen. I motion Sk736 efterlyser

Lars Gustafsson (kd) en utredning om möjligheterna

att förbättra för fåmansföretagare att engagera sig

i politiken på hel- eller deltid. I motion Sk609 av

Inger Strömbom (kd) begärs ändrade regler om

beskattning av lön till företagares barn under 16

år.

Med anledning av regeringens skrivelse 2000/01:64

om vissa kommande förslag till ändringar i 3:12-

reglerna har väckts tre motioner, Sk26 av Carl

Fredrik Graf m.fl. (m), Sk27 yrkandena 1-3 av Johan

Pehrson och Karin Pilsäter (fp) och Sk28 av Mats

Odell m.fl. (kd). Gemensamt för motionerna är att de

avvisar att regeringen lägger fram förslag om

ytterligare ändringar i regelsystemet innan nya

regler som sänker skattebelastningen i fåmansföreta-

gen kan antas. Enligt motion Sk28 bör inriktningen

på det pågående arbetet vara att nya regler skall

kunna träda i kraft den 1 januari 2002.

Utskottets ställningstagande

Yrkanden om slopade eller ändrade 3:12-regler,

ändrade regler för lön till make, lön till barn

m.fl. fåmansföretagsfrågor avstyrktes i samband med

att regeringens budgetförslag för 2001 och

partiernas alternativa budgetförslag behandlades i

riksdagen med hänvisning till pågående utredning och

de ställningstaganden som gjorts tidigare i samband

med bl.a. att stoppreglerna slopades (bet.

2000/01:FiU1). En särskild utredning prövar nu hur

regelsystemet skall kunna förändras för att

stimulera tillväxt, investeringar och aktivt risk-

tagande i fåmansföretagen. Viktiga inslag i arbetet

är att förenkla systemet och att uppnå att aktiva

ägare i fåmansföretag - i förhållande till passiva

kapitalägare - inte skall missgynnas av reglerna.

Skatteutskottet vill med hänvisning till riksdagens

ställningstagande i höstas och till det utrednings-

arbete som nu pågår avstyrka motionerna Sk321

yrkande 20, Sk323 yrkande 56, Sk609, Sk649, Sk735

yrkandena 11-14, Sk736, Sk748, N324 yrkande 7 och

N381 yrkande 15.

Utredningen om 3:12-reglerna skall enligt

direktiven vara klar senast den 31 oktober 2001.

Därefter skall förslagen remissbehandlas och

lagrådsgranskas. Nya regler torde därför inte kunna

träda i kraft den 1 januari 2002, som yrkats i en av

de motioner som väckts med anledning av regeringens

skrivelse 2000/01:64. De ändringar som aviserats i

skrivelsen innebär att gällande regelsystem behöver

kompletteras för att motverka konstruktioner som

medför skattefördelar som inte har varit avsedda.

Sådana ändringar är angelägna inte minst därför att

företagare som inte har möjlighet att utnyttja

sådana konstruktioner skall komma i ett sämre läge

till följd av den särskilda regleringen. Utskottet

anser följaktligen att riksdagen inte bör göra

uttalanden med det innehåll som föreslås i

motionerna Sk26, Sk27 yrkandena 1-3 och Sk28.

Utskottet avstyrker därför även dessa motioner.

Generationsskiften i familjeföretag

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår motionsförslagen om översyn

av eller ändringar i de skatteregler som har

betydelse i samband med generationsskiften i

familjeföretag.

Jfr reservation 16 (m, kd, c, fp).

Gällande rätt

Vid arvs- och gåvobeskattningen finns

reduceringsregler som innebär att en

företagsförmögenhet tas upp till endast 30 % av

substansvärdet. Flera villkor gäller, bl.a. att hela

förvärvskällan måste omfattas av en gåva och att

gåvomottagaren måste behålla egendomen i fem år. På

inkomstskattesidan har reglerna om räntefördelning

och om expansionsmedel utformats med beaktande av

vissa problem som kan uppkomma vid

generationsskiften (prop. 1996/97:12, bet.

1996/97:SkU7).

Motionerna

I motionerna Sk323 yrkande 45 av Alf Svensson m.fl.

(kd), Sk324 yrkande 19 av Lars Leijonborg m.fl.

(fp), Sk625 av Maria Larsson (kd), Sk642 av

Elizabeth Nyström och Maud Ekendahl (m), Sk735

yrkande 4 av Carl Fredrik Graf m.fl. (m), Sk764 av

Åke Sandström m.fl. (c, m, kd), Sk778 av Agneta

Lundberg m.fl. (s), Sk1025 yrkande 7 av Catharina

Elmsäter-Svärd m.fl. (m), MJ256 yrkande 7 av Ingvar

Eriksson m.fl. (m), MJ306 yrkande 10 av Ingvar

Eriksson m.fl. (m), N267 yrkande 19 av Lennart

Daléus m.fl. (c) och N385 yrkande 12 av Bo Lundgren

m.fl. (m) förordas en översyn av eller ändringar i

skattereglerna i syfte att underlätta

generationsskiften i familjeföretag.

Utskottets ställningstagande

Den utredare som skall se över reglerna för

beskattning av ägare i fåmansföretag m.m. skall

enligt direktiven även överväga olika ändringar i

arvs- och gåvobeskattningen som kan underlätta

generationsskiften av företag (dir. 1999:72). Enligt

utskottets mening bör detta utredningsarbete nu

avvaktas. Utskottet avstyrker därför motionerna.

Fastighetsinvesteringsbolag

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår motionsförslagen om att

införa särskilda skatteregler för

fastighetsinvesteringsbolag.

Jfr reservation 17 (m, fp).

Bakgrund

Förslag om fastighetsinvesteringsbolag (FIB) har

presenterats i en rapport av professor Lars Vinell

som utarbetades på uppdrag av Catella, Diligentia

och Securum. Ett sådant aktiebolag skulle

uteslutande eller så gott som uteslutande äga och

förvalta fastigheter. Det skulle ur investerarnas

synvinkel fungera som en skattefri mellanhand.

Ägandet skulle vara spritt.

Med anledning av vissa skrivelser med krav på att

införa fastighetsinvesteringsbolag beslutade

regeringen den 28 november 1996 att inte vidta någon

åtgärd med hänvisning till att problemen på

fastighetsmarknaden torde kunna lösas med

tillämpning av befintliga regler. Samma resultat som

förslagsställarna ville uppnå, dvs.

enkelbeskattning, kunde enligt beslutet uppnås genom

att ett fastighetsbolag ger ut ett lån.

I juni 1998 presenterade Aktiefrämjandet och en

grupp bestående av de stora institutionella

pensionsförvaltarna ett reformförslag som i form av

en skrivelse lämnades till Finansdepartementet.

Förslaget förutsatte skattefrihet i bolaget för de

överskott som vidareutdelas och att bolaget skulle

få vissa fonderingsmöjligheter. I skrivelsen

redovisades även de särskilda regler som finns i

några andra länder, bl.a. s.k. REIT (Real Estate

Investment Trusts) i USA och skattebefriade

fastighetsbolag i Belgien.

Motionerna

I motionerna 1999/2000:Fi503 av Gunnar Hökmark m.fl.

(m) och 1999/2000:Bo232 yrkande 7 och 2000/01:Bo235

yrkande 11 av Yvonne Ångström och Kerstin Heinemann

(fp) begärs en särskild lagstiftning som innebär att

fastighetsinvesteringsbolag införs i enlighet med

tidigare väckta förslag.

Utskottets ställningstagande

Motsvarande yrkanden har tidigare avslagits av

riksdagen, senast våren 1999 (bet. 1998/99:FiU16)

med hänvisning till bl.a. det beslut som regeringen

tidigare har fattat i frågan. Av finansutskottets

betänkande framgår att Finland antog en lag om

fastighetsfonder som trätt i kraft den 1 mars 1998.

Syftet med lagen var att skapa tydliga

förutsättningar för värdepapperisering av finländska

fastigheter och att stärka placerarnas förtroende

för fastighetsmarknaden. I sitt betänkande (31/1997

rd) anförde ekonomiutskottet att med den nya lagen

kan fastighetsägarna med hjälp av fastighetsfonderna

omvandla svårrealiserbar fastighetsegendom i en mer

likvid form och bredda ägarbasen. Det skulle också

bli lättare för andra än institutionella placerare

att investera lättillgängligt kapital i

fastighetsegendom. Det betraktades som tryggare att

placera i en fastighetsfond än att direkt äga

fastigheter eftersom fonden enligt bestämmelserna är

förpliktad att sprida riskerna. Den finska

lagstiftningen medger befrielse från s.k.

överlåtelseskatt när fastighetsfonderna bildas. I

övrigt beskattas fastighetsfonderna som andra

aktiebolag.

Skatteutskottet höll den 27 september 2000 en

intern utfrågning med Carl Johan Åberg, som var

ordförande för Aktiefrämjandet vid den tidpunkt då

det tidigare förslaget presenterades, och

statssekreterare Claes Ljungh från

Finansdepartementet. Vid utfrågningen har inte något

väsentligt nytt framkommit i frågan som skulle kunna

motivera ett ändrat ställningstagande i denna fråga.

Utskottet avstyrker motionerna.

Lex Asea

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår motionsförslaget om att

slopa kravet på marknadsnotering i de s.k.

lex Asea-reglerna.

Jfr reservation 18 (m).

Gällande rätt

De bestämmelser som brukar kallas lex Asea innebär

att ett dotterföretag kan avskiljas från sitt

moderföretag genom att samtliga aktier i

dotterbolaget delas ut till aktieägarna utan att

dessa beskattas för utdelningen eller att moder-

företaget uttagsbeskattas. I stället justeras

anskaffningsutgift på moder- och dotterföretagets

aktier. Flera villkor uppställs, bl.a. att

åtminstone någon del av aktierna i moderföretaget är

marknadsnoterade. Reglerna finns i 22 kap. 10 § och

42 kap. 16 § inkomstskattelagen.

Motionen

I motion Sk735 yrkande 15 av Carl Fredrik Graf m.fl.

(m) föreslås att kravet på marknadsnotering i de

s.k. lex Asea-reglerna slopas.

Utskottets ställningstagande

I samband med att riksdagen hösten 1998 antog nya

skatteregler för omstrukturering i näringslivet

(prop. 1998/99:15, bet. 1998/99:SkU5) gjordes en

uppmjukning av villkoren i lex Asea, dock släpptes

inte kravet på marknadsnotering. Utskottet framhöll

att anskaffningsvärdet på aktierna i det utdelande

bolaget måste kunna fördelas mellan moderbolagets

och det utdelade bolagets aktier i förhållande till

förändringen av marknadsvärdet på aktierna i

moderbolaget. Skulle ett marknadsvärde saknas måste

fördelningen göras på andra grunder. Detta skulle

medföra praktiska problem vid tillämpningen av

reglerna. Utskottet ville med hänsyn härtill inte

slopa noteringsvillkoret. Utskottet har inte funnit

skäl för att ändra det tidigare ställningstagandet

och avstyrker därför motionsyrkandet.

Arbetslokal i bostaden

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår motionsförslagen om utvidgad

avdragsrätt för kostnader för en privatbostad

som delvis används i näringsverksamhet.

Jfr reservation 19 (m, fp och mp).

Gällande rätt

När en privatbostad används i en näringsverksamhet

är avdragsrätten begränsad till skälig del av

kostnader för hyra o.d., värme, vatten och avlopp

samt elektrisk ström. Avdrag medges även för

kostnader i övrigt som är omedelbart betingade av

näringsverksamheten. En förutsättning är att en

särskild del av bostaden har inrättats för

näringsverksamheten. Om så ej är fallet kan avdrag

medges med ett schablonmässigt beräknat belopp om

arbete utförts minst 800 timmar i den egna

privatbostaden. Schablonbeloppet är 2 000 kr för

lokal i egen eller makes fastighet och 4 000 kr för

lokal i hyrd lägenhet eller bostadsrätt.

Motionerna

Enligt motion Sk735 yrkande 21 av Carl Fredrik Graf

m.fl. (m) är avdragsmöjligheterna för arbetslokal i

bostaden för små, och reglerna bör enligt motionen

ses över. I motion Sk742 av Åke Sandström m.fl. (c,

m, kd, fp) yrkas att det skall vara möjligt för

företaget att dra av marknadsmässig hyra för rum i

bostaden alternativt att företagaren får

proportionera kostnaderna mellan rörelsen och den

privata ekonomin. Enligt motion N388 yrkande 2 av

Matz Hammarström m.fl. (mp) bör de schablonbelopp

som gäller för avdragsrätten höjas.

Utskottets ställningstagande

Före 1990 års skattereform kunde t.ex. en villa som

användes i ägarens rörelse delas upp i en bostadsdel

och en rörelsedel. Vid skattereformen infördes i

stället principen att den övervägande användningen

skulle vara styrande för i vilket inkomstslag

fastigheten skulle beskattas, dvs. om fastigheten

skulle behandlas som näringsfastighet eller som

privatbostad. Syftet var att uppnå enkla, enhetliga

och likformiga regler för inkomstbeskattningen. När

fastigheten väl klassificerats skulle enhetliga

regler gälla för respektive inkomstslag. I

näringsverksamhet måste alla faktiska inkomster och

utgifter beaktas medan enklare och mer

schablonmässiga regler tillämpas i inkomstslaget

kapital.

Utskottet vill inte förorda en återgång till vad

som gällde före 1990 års skattereform och avstyrker

följaktligen motion Sk742. När det gäller nivån på

nuvarande schablonmässigt beräknade avdrag vill

utskottet erinra om att Stoppregelutredningen har

behandlat reglerna i betänkandet Stoppreglerna (SOU

1998:116). Enligt utredningen har inget framkommit

som ger anledning att ompröva de valda schablonerna.

Utskottet finner mot bakgrund av det anförda inte

någon anledning till ändringar i gällande regler.

Utskottet avstyrker följaktligen även motionerna

Sk735 yrkande 21 och N388 yrkande 2.

Representation

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår motionsförslagen om att

utöka företagens avdragsrätt för

representation.

Jfr reservation 20 (m).

Gällande rätt

Utgifter för representation och liknande ändamål

skall enligt 16 kap. 2 § inkomstskattelagen dras av

bara om de har omedelbart samband med närings-

verksamheten, såsom då det uteslutande är fråga om

att inleda eller upprätthålla affärsförbindelser

eller liknande eller då utgifterna avser jubileum

eller personalvård. Avdraget får inte överstiga vad

som kan anses skäligt. För utgifter för lunch,

middag eller supé får avdraget inte överstiga 90 kr

per person och måltid med tillägg för mervärdesskatt

till den del denna inte skall dras av eller

återbetalas.

Riksskatteverket har till ledning för en enhetlig

rättstillämpning lämnat rekommendationer (RSV S

1997:2) om avdrag för utgifter för representation

m.m. I rekommendationerna redogörs även för

rättsfall som har betydelse för att avgöra t.ex. vad

som kan anses utgöra skäligt avdrag för kostnader

för representation. För representationsgåvor bör

enligt rekommendationerna tillämpas en beloppsgräns

om 180 kr exklusive mervärdesskatt per person.

Motionerna

I motion Sk644 av Elizabeth Nyström och Jeppe

Johnsson (m) yrkas att avdragsrätt för måltider och

gåvor i samband med representation skall höjas.

Enligt motion Sk735 yrkande 22 av Carl Fredrik Graf

m.fl. (m) bör reglerna för avdrag av

representationskostnader göras mer generösa än vad

de är i dag.

Utskottets ställningstagande

Avdragsreglerna för representation har ändrats vid

flera tillfällen under senare år. Hösten 1995

beslutade riksdagen att avdragsramen för

måltidsutgifter i samband med representation skulle

vara 180 kr exklusive mervärdesskatt från och med

inkomståret 1996, vilket innebar ungefär en

halvering av avdragsramen. Hösten 1996 minskades

avdragsramen ytterligare till 90 kr. Samtidigt

ändrades reglerna så att vin och sprit skulle få

räknas med inom avdragsramen 90 kr, något som skulle

medföra förenklingar för skattemyndigheterna och

företagen. Utskottet finner inte skäl att gå ifrån

det tidigare ställningstagandet. Det har heller inte

i motionerna anförts något som kan motivera att

utöka avdragsrätten för representation i samband med

måltider eller i något annat avseende. Utskottet

avstyrker motionerna.

Inkomst av prostitution

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår motionsförslaget om att

inkomster av prostitution inte skall

behandlas som skattepliktiga inkomster.

Motionen

I motion Sk743 av Peter Pedersen och Ulla Hoffmann

(v) yrkas att inkomst av prostitution inte skall

betraktas som näringsverksamhet och att avdrag för

kostnader inte skall kunna göras. Motionärerna

hänvisar till en dom i Regeringsrätten (RÅ 1982

1:20) där inkomster i samband med prostitution

ansetts som skattepliktiga. Att beskatta inkomster

av prostitution kan enligt motionärerna legitimera

fortsatt prostitution.

Utskottets ställningstagande

Köp av sexuella tjänster är kriminaliserade enligt

lagen (1998:408) om förbud mot köp av sexuella

tjänster. En sådan lagändring som motionärerna

efterlyser torde enligt utskottets mening inte kunna

bli ett verksamt medel för att motverka

prostitutionen. Åtgärder mot handeln med sexuella

tjänster bör i stället koncentreras direkt på

efterfrågan på och tillgången till sexuella tjänster

mot betalning. Insatser för att hjälpa prostituerade

att komma bort från prostitutionen är därvid

särskilt viktiga. Utskottet avstyrker motionärernas

förslag.

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

Med hänvisning till de motiveringar som framförs

under Utskottets överväganden föreslår utskottet att

riksdagen fattar följande beslut:

1. Skattenivån i tjänsteföretag, m.m.

Riksdagen avslår motionerna 2000/01:K398

yrkande 12, 2000/01:Sk324 yrkande 11,

2000/01:Sk632 yrkandena 1 och 2, 2000/01:Sk718,

2000/01:

Sk732 yrkande 3, 2000/01:Ub259 yrkande 2,

2000/01:N243 yrkande 9 och 2000/01:N267 yrkande

16.

Reservation 1 (m, kd, c, fp)

2. Tonnageskatt, fartygsfonder

Riksdagen avslår motionerna 2000/01:T212

yrkande 32 och 2000/01:

T642 yrkande 10.

Reservation 2 (m, kd)

3. Åkeribranschen

Riksdagen avslår motion 2000/01:T477 yrkande 1.

Reservation 3 (m, kd)

4. Periodiseringsfonder i mindre företag,

m.m.

Riksdagen avslår motionerna 2000/01:Sk630,

2000/01:Sk730, 2000/01:

Sk740, 2000/01:N317 yrkande 2 och 2000/01:N388

yrkande 5.

Reservation 4 (m, kd, c, fp)

Reservation 5 (mp)

5. Skogskonto och ersättningsfond

Riksdagen avslår motionerna 2000/01:Sk739 och

2000/01:Sk779.

Reservation 6 (m)

6. Avsättning till pensionsstiftelse

Riksdagen avslår motion 2000/01:Sk789.

7. Yrkesfiskare

Riksdagen avslår motionerna 2000/01:Sk1024,

2000/01:MJ243 yrkande 17 och 2000/01:MJ307

yrkande 3.

Reservation 7 (m, kd)

8. Kooperativ verksamhet

Riksdagen avslår motion 2000/01:N380 yrkande 5.

9. Ägarbeskattning

Riksdagen avslår motionerna 2000/01:Sk324

yrkande 12, 2000/01:Sk712 yrkande 2,

2000/01:Sk746, 2000/01:Sk749 yrkandena 1 och 2

samt 2000/01:N264 yrkande 3.

Reservation 8 (m, kd, c, fp)

10. Kapitalinkomstbeskattningens nivå

Riksdagen avslår motionerna 2000/01:Sk712

yrkande 1, 2000/01:Sk713, 2000/01:Sk735 yrkande 2

och 2000/01:T717 yrkande 1.

Reservation 9 (m)

Reservation 10 (fp)

Reservation 11 (mp)

11. Beskattningsmetod för aktievinster

Riksdagen avslår motionerna 2000/01:Sk712

yrkande 3, 2000/01:Sk747 och 2000/01:Sk813.

Reservation 12 (m, fp)

12. Royalty

Riksdagen avslår motion 2000/01:Sk735 yrkande

7.

Reservation 13 (m, fp)

Reservation 14 (kd)

13. Fåmansföretag

Riksdagen avslår motionerna 2000/01:Sk26,

2000/01:Sk27 yrkandena 1-3, 2000/01:Sk28,

2000/01:Sk321 yrkande 20, 2000/01:Sk323 yrkande

56, 2000/01:Sk609, 2000/01:Sk649, 2000/01:Sk735

yrkandena 11-14, 2000/01:Sk736, 2000/01:Sk748,

2000/01:N324 yrkande 7 och 2000/01:

N381 yrkande 15.

Reservation 15 (m, kd, c, fp)

14. Generationsskiften i familjeföretag

Riksdagen avslår motionerna 2000/01:Sk323

yrkande 45, 2000/01:Sk324 yrkande 19,

2000/01:Sk625, 2000/01:Sk642, 2000/01:Sk735

yrkande 4, 2000/01:Sk764, 2000/01:Sk778,

2000/01:Sk1025 yrkande 7, 2000/01:

MJ256 yrkande 7, 2000/01:MJ306 yrkande 10,

2000/01:N267 yrkande 19 och 2000/01:N385 yrkande

12.

Reservation 16 (m, kd, c, fp)

15. Fastighetsinvesteringsbolag

Riksdagen avslår motionerna 1999/2000:Fi503,

1999/2000:Bo232 yrkande 7 och 2000/01:Bo235

yrkande 11.

Reservation 17 (m, fp)

16. Lex Asea

Riksdagen avslår motion 2000/01:Sk735 yrkande

15.

Reservation 18 (m)

17. Arbetslokal i bostaden

Riksdagen avslår motionerna 2000/01:Sk735

yrkande 21, 2000/01:Sk742 och 2000/01:N388

yrkande 2.

Reservation 19 (m, fp, mp)

18. Representation

Riksdagen avslår motionerna 2000/01:Sk644 och

2000/01:Sk735 yrkande 22.

Reservation 20 (m)

19. Inkomst av prostitution

Riksdagen avslår motion 2000/01:Sk743.

Stockholm den 20 mars 2001

På skatteutskottets vägnar

Arne Kjörnsberg

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Arne

Kjörnsberg (s), Carl Fredrik Graf (m), Anita

Johansson (s), Lisbeth Staaf-Igelström (s), Per

Rosengren (v), Helena Höij (kd), Carl Erik Hedlund

(m), Per Erik Granström (s), Marietta de Pourbaix-

Lundin (m), Kenneth Lantz (kd), Catharina Hagen (m),

Rolf Kenneryd (c), Per-Olof Svensson (s), Lennart

Axelsson (s), Claes Stockhaus (v), Karin Pilsäter

(fp) och Matz Hammarström (mp).

Reservationer

Utskottets förslag till riksdagsbeslut och

ställningstaganden har föranlett följande

reservationer. I rubriken anges inom parentes vilken

punkt i utskottets förslag till riksdagsbeslut som

behandlas i avsnittet.

1. Skattenivån i tjänsteföretag, m.m. (punkt 1)

- m, kd, c, fp

av Carl Fredrik Graf (m), Helena Höij (kd), Carl

Erik Hedlund (m), Marietta de Pourbaix-Lundin

(m), Kenneth Lantz (kd), Catharina Hagen (m),

Rolf Kenneryd (c) och Karin Pilsäter (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 1 borde

ha följande lydelse:

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som anförs i reservationen om sänkt skatt

på arbete. Därmed bifaller riksdagen delvis

motionerna 2000/01:K398 yrkande 12, 2000/01:Sk324

yrkande 11, 2000/01:

Sk632 yrkande 1, 2000/01:Sk732 yrkande 3,

2000/01:N243 yrkande 9 och 2000/01:N267 yrkande 16

och avslår motionerna 2000/01:Sk632 yrkande 2,

2000/01:Sk718 och 2000/01:Ub259 yrkande 2.

Ställningstagande

Nivån på beskattningen av arbete har mycket stor

betydelse för tillväxten i ekonomin och för hur

företagssektorn kan utvecklas. En hög beskattning av

arbete leder till en sämre fungerande arbetsmarknad:

mindre arbete, färre arbetstillfällen och större

risker för flaskhalsar i expansionstider. Med sänkt

skatt på arbete stärks tillväxtkraften i ekonomin så

att sysselsättningen kan öka. Till följd av en ökad

sysselsättning och genom att en mindre del av lönen

går till skatt kan fler leva på sin lön. Därmed

minskar behovet av bidrag och offentliga

subventioner.

Ett gemensamt drag i de skatteförslag som våra

partier presenterade i höstas som alternativ till

regeringens politik är sänkta marginaleffekter och

betydande lättnader genom höjda grundavdrag

och/eller skattereduktioner. Detta betyder mest för

dem med de lägre inkomsterna. För att eliminera de

höga marginaleffekternas negativa effekter på

arbetsmarknadens funktionssätt är det också hög tid

att fullfölja inriktningen i 1990 års skattereform,

dvs. att de allra flesta betalar endast

kommunalskatt och att marginalskatten som högst kan

uppgå till 50 %. I en fortsatt process av sänkta

skatter ned mot de skattetrycksnivåer som präglar

jämförbara OECD-länder måste inriktningen både vara

att slå vakt om låginkomsttagares förutsättningar

att försörja sig på sitt arbete och på att värna

Sveriges konkurrenskraft om företagande och kunskap.

En sänkning av beskattningen av arbete och av

andra skatter till en i förhållande till omvärlden

rimligare nivå har självfallet stor betydelse för

utvecklingsmöjligheterna för turistnäringen och

andra personalintensiva branscher liksom för

småföretagandet i glesbygd. Flera motionärer som tar

upp situtationen i glesbygden och för särskilda

branscher har också pekat på detta.

När det gäller hushållsnära tjänster vet vi att

det är det höga skatteuttaget som hindrar

efterfrågan och utbud från att mötas på en vit

marknad. Inkomstskatter, sociala avgifter och moms

driver upp timpriset till nivåer som nästan inga

hushåll med normala inkomster är beredda att betala.

Så gott som alla hushållstjänster, som städning,

fönsterputsning eller barnpassning, som utförs mot

betalning sker därför svart. Riksskatteverkets

undersökningar visar att skatt på oredovisade

inkomster uppskattas till ca 60 miljarder kronor per

år. Hushållstjänsterna utgör sannolikt en betydande

del av dessa miljarder. Vi har i samband med

behandlingen av statsbudgeten i höstas gemensamt

föreslagit att en skattereduktion på 50 % införs för

privatpersoners betalning av arbetskostnaden

inklusive moms för hushållstjänster som utförs i det

egna hemmet, upp till 25 000 kr per år.

Vi förordar att riksdagen med anledning av vad

som anförs i flera av de nu aktuella motionerna om

sänkt skatt på arbete m.m. tillkännager till

regeringen att det är angeläget för företagandet och

samhällsekonomin att sänka skatten på arbete.

2. Tonnageskatt, fartygsfonder (punkt 2) - m ,

kd

av Carl Fredrik Graf (m), Helena Höij (kd), Carl

Erik Hedlund (m), Marietta de Pourbaix-Lundin

(m), Kenneth Lantz (kd) och Catharina Hagen (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 2 borde

ha följande lydelse:

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som anförs i reservationen om översyn av

rederiernas företagsbeskattning. Därmed bifaller

riksdagen delvis motionerna 2000/01:T212 yrkande 32

och 2000/01:T642 yrkande 10.

Ställningstagande

Ett grundläggande krav på skattesystemet är att

näringsverksamhet som drivs här i landet får samma

villkor som gäller för näringsverksamhet i de länder

som våra företag konkurrerar med. Utredningen om

sjöfartens struktur- och kapitalsituation har i

betänkandet Svensk sjöfartsnäring, hot och

möjligheter (SOU 1998:129), med hänvisning till

uppgifter från kommissionen, bl.a. anfört att flera

EU-länder medger fonderingsmöjligheter för

rederierna och reducerad bolagsskatt eller

tonnageskatt. Utredningen har inte haft i uppdrag

att lämna förslag på skatteområdet, men har uttalat

att fartygsfonder bör utredas vidare. Enligt vår

uppfattning måste rederiernas företagsbeskattning

ses över mot bakgrund av den utveckling som äger rum

i vår omvärld. Det är angeläget att systemet

utformas så att rederierna kan grunda sina

investeringar på kommersiella bedömningar mera än på

skattemässiga avvägningar.

3. Åkeribranschen (punkt 3) - m, kd

av Carl Fredrik Graf (m), Helena Höij (kd), Carl

Erik Hedlund (m), Marietta de Pourbaix-Lundin

(m), Kenneth Lantz (kd) och Catharina Hagen (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 3 borde

ha följande lydelse:

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som anförs i motion 2000/01:T477 yrkande

1 om åtgärder för att förbättra åkeribranschens

villkor. Därmed bifaller riksdagen motionen.

Ställningstagande

I motionen redovisas de stora skillnader i

konkurrensförutsättningarna som finns mellan svenska

och utländska åkare. Som framgår av motionen behövs

det åtgärder på flera fronter om svenska åkerier

skall bli konkurrensmässigt jämställda med utländska

åkerier. På skattesidan gäller det att komma till

rätta med de problem som följer av en hög

skattebelastning på arbete och kapital och de höga

bränsleskatterna. Vi förordar att riksdagen beslutar

ett tillkännagivande till regeringen i enlighet med

motionen.

4. Periodiseringsfonder i mindre företag, m.m.

(punkt 4) - m, kd, c, fp

av Carl Fredrik Graf (m), Helena Höij (kd), Carl

Erik Hedlund (m), Marietta de Pourbaix-Lundin

(m), Kenneth Lantz (kd), Catharina Hagen (m),

Rolf Kenneryd (c) och Karin Pilsäter (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 4 borde

ha följande lydelse:

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som anförs i reservationen om en

snabbutredning av åtgärder för att förbättra

skattereglerna för småföretagen. Därmed bifaller

riksdagen delvis motionerna 2000/01:

Sk630, 2000/01:N317 yrkande 2 och 2000/01:N388

yrkande 5 och avslår motionerna 2000/01:Sk730 och

2000/01:Sk740.

Ställningstagande

De första åren efter nystart av ett företag är ofta

mycket kritiska för företagets fortlevnad. I

motionerna förordas bl.a. en ökad rätt för

nystartade och små företag att sätta av mer till

periodiseringsfonder än andra företag. Vi anser att

en sådan åtgärd eller någon form av skatteuppskov

för att stödja nystartade företag måste övervägas i

en utredning liksom vilka åtgärder på skatteområdet

som kan vara lämpliga för att generellt underlätta

kapitalbildningen i småföretag. Vi förutsätter att

en sådan utredning skall arbeta snabbt. Vårt förslag

innebär att motionerna i detta avsnitt till stor del

blir tillgodosedda.

5. Periodiseringsfonder i mindre företag, m.m.

(punkt 4) - mp

av Matz Hammarström (mp).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 4 borde

ha följande lydelse:

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som anförs i motion 2000/01:N388 om

periodiseringen av småföretagens överskott. Därmed

bifaller riksdagen motion 2000/01:N388 yrkande 5 och

avslår motionerna 2000/01:Sk630, 2000/01:Sk730,

2000/01:Sk740 och 2000/01:N317 yrkande 2.

Ställningstagande

En svårighet som stjälpt många småföretag är

periodiseringen i redovisningen.

Avskrivningsmöjligheterna är starkt begränsade för

de små företagen och småföretagen i synnerhet

kännetecknas av stora svängningar i verksamhetens

omsättning och lönsamhet. Som föreslås i motion N388

bör därför dagens möjligheter att periodisera ett

överskott utökas och reavinstbeskattning kunna

skjutas upp. Detta kan låta sig göras om tidsgränsen

för redovisningsskyldigheten blir två år.

6. Skogskonto och ersättningsfond (punkt 5) - m

av Carl Fredrik Graf (m), Carl Erik Hedlund (m),

Marietta de Pourbaix-Lundin (m) och Catharina

Hagen (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 5 borde

ha följande lydelse:

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som anförs i reservationen om utredning

av avsättningsnivåerna till skogskonto i samband med

expropriation. Därmed bifaller riksdagen delvis

motion 2000/01:Sk739 och avslår motion

2000/01:Sk779.

Ställningstagande

Motionären anför bl.a. att bättre

fonderingsmöjligheter vid expropriation skulle ge

både markägare och samhället en rimligare

planeringshorisont samt förbättra möjligheterna att

säkra fler skyddsvärda biotoper och skapa fler

naturreservat. Vi instämmer i detta och anser att

regeringen bör utreda en förstärkning av

reserveringsutrymmet.

7. Yrkesfiskare (punkt 7) - m, kd

av Carl Fredrik Graf (m), Helena Höij (kd), Carl

Erik Hedlund (m), Marietta de Pourbaix-Lundin

(m), Kenneth Lantz (kd) och Catharina Hagen (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 7 borde

ha följande lydelse:

7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som anförs i reservationen om en

resultatutjämningsmöjlighet för yrkesfiskare. Därmed

bifaller riksdagen motionerna 2000/01:Sk1024,

2000/01:MJ243 yrkande 17 och 2000/01:MJ307 yrkande

3.

Ställningstagande

Fiskeinkomsterna varierar starkt mellan olika år på

grund av olika stora fångstmängder. Den stora

variationen i inkomst är ett problem för yrkes-

fiskarna. En resultatutjämningsmöjlighet har

föreslagits av utredningen (Jo 1998:05) om

konkurrenssituationen för det svenska yrkesfisket

(SOU 1999:3). En annan möjlighet vore att införa ett

fiskekonto enligt den modell som råder för

skogsbrukets skogskonto. Detta skulle förbättra

villkoren för fiskerinäringen och underlätta

nyinvesteringar. Vi anser att riksdagen bör ge

regeringen i uppdrag att vidare bereda frågan om en

resultatutjämningsmöjlighet för yrkesfiskare och

återkomma med förslag.

8. Ägarbeskattning (punkt 9) - m, kd, c, fp

av Carl Fredrik Graf (m), Helena Höij (kd), Carl

Erik Hedlund (m), Marietta de Pourbaix-Lundin

(m), Kenneth Lantz (kd), Catharina Hagen (m),

Rolf Kenneryd (c) och Karin Pilsäter (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 9 borde

ha följande lydelse:

9. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som anförs i reservationen om slopad

dubbelbeskattning. Därmed bifaller riksdagen delvis

motionerna 2000/01:Sk324 yrkande 12 och

2000/01:Sk712 yrkande 2 och avslår motionerna

2000/01:Sk746, 2000/01:Sk749 yrkandena 1 och 2 och

2000/01:N264 yrkande 3.

Ställningstagande

Den lättnad i dubbelbeskattningen av bolagsinkomster

som införts i Sverige är begränsad till onoterade

företag. Enligt vår mening finns det skäl att gå

vidare och införa regler som avskaffar

dubbelbeskattningen i alla företag. De nya reglerna

skall utformas i enlighet med de regler som gällde

under år 1994 och som infördes på initiativ av den

dåvarande borgerliga regeringen. Det får ankomma på

regeringen att lägga fram ett förslag om beskattning

av ägarkapital i enlighet med vad som här anförts.

Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen

till känna.

9. Kapitalinkomstbeskattningens nivå (punkt 10)

- m

av Carl Fredrik Graf (m), Carl Erik Hedlund (m),

Marietta de Pourbaix-Lundin (m) och Catharina

Hagen (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 10 borde

ha följande lydelse:

10. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som anförs i reservationen om nivån på

kapitalinkomstbeskattningen. Därmed bifaller

riksdagen motionerna 2000/01:Sk712 yrkande 1,

2000/01:Sk735 yrkande 2 och 2000/01:T717 yrkande 1

och avslår motion 2000/01:Sk713.

Ställningstagande

Den vid en internationell jämförelse höga svenska

beskattningen av kapitalinkomster försvårar

kapitalbildningen och är därmed också en hämsko på

nyföretagandet. Till följd av den höga beskattningen

av kapital har lågt räknat ca 500 miljarder kronor

lämnat landet utan att svenska skattemyndigheter har

någon insyn. Enligt vår mening bör den löpande

beskattningen av kapitalinkomster sänkas successivt

till 15 %. Tillsammans med våra förslag om att

avskaffa dubbelbeskattningen och förmögenhetsskatten

skulle en sådan åtgärd innebära en kraftfull

vitalisering av svenskt näringsliv och lägga grunden

till en mycket god sparandemiljö i Sverige och en

spridning av ägandet på betydligt fler händer. Ett

spritt ägande i den privata sektorn skapar

riskvilligt kapital och bidrar samtidigt till att

lätta bördan från pressade offentliga system. Vi

föreslår att riksdagen tillkännager för regeringen

vad som anförts om sänkt kapitalbeskattning och

motiven för att uppmuntra till ett ökat privat

sparande i motionerna Sk712 yrkande 1, Sk735 yrkande

2 och T717 yrkande 1.

10. Kapitalinkomstbeskattningens nivå

(punkt 10) - fp

av Karin Pilsäter (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 10

borde ha följande lydelse:

10. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som anförs i reservationen om nivån på

kapitalinkomstbeskattningen. Därmed bifaller

riksdagen delvis motionerna 2000/01:Sk712 yrkande 1,

2000/01:Sk735 yrkande 2 och 2000/01:T717 yrkande 1

och avslår motion 2000/01: Sk713.

Ställningstagande

Det är uppenbart att med det höga svenska

skattetrycket, och med strävan att arbete och

kapital i varje fall i princip skall behandlas lika

från skattesynpunkt, blir beskattningen av kapital

internationellt sett mycket hög.

Internationaliseringen och allt rörligare

skattebaser gör det mycket svårt att upprätthålla

ett högt skattetryck på rörligt kapital. Detta får

rimligen långsiktiga konsekvenser där skatter som

bolagsskatt, dubbelskatt på aktieutdelning,

reavinstskatt, skatt på kapitalinkomster,

förmögenhetsskatt m.fl. måste tas upp till prövning.

De mest skadliga kapitalskatterna är

förmögenhetsskatten och dubbelskatten på

aktievinster, och ett slopande av dessa skatter är

därför nödvändigt. Vidare bör en allmän sänkning av

kapitalskattesatsen för avkastning och reavinster

framöver kombineras med det internationella arbetet

mot illojal skattekonkurrens.

11. Kapitalinkomstbeskattningens nivå

(punkt 10) - mp

av Matz Hammarström (mp).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 10

borde ha följande lydelse:

10. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som anförs i reservationen om utveckling

av gröna fonder. Därmed bifaller riksdagen motion

2000/01:Sk713 och avslår motionerna 2000/01:Sk712

yrkande 1, 2000/01:Sk735 yrkande 2 och 2000/01:T717

yrkande 1.

Ställningstagande

Det har i dag, inte minst i anslutning till

pensionsreformen, växt fram en del olika fonder för

mer eller mindre etiskt sparande. Kriterierna för

vad som kallas etiska placeringar växlar. De

fondbolag som lanserat etiska fonder har ofta fått

utstå hård granskning och mer eller mindre

välgrundad kritik.

Det är naturligtvis mycket positivt att människor

gör bedömningar av hur de pengar man vill placera

används. Det var ju från början en av tankarna med

aktiesystemet; man satsade på enskilda företag man

trodde på eller vars produktion man sympatiserade

med. Genom fonderna har en anonymisering skett.

Marknadens fonder är ofta lika anonyma som det

statliga ägandet.

Samhället har ett övergripande ansvar att

stimulera en ekologiskt hållbar utveckling. Det är

därför vi i Sverige, och i andra länder, infört grön

skatteväxling. Det är därför riksdagen beslutat

införa miljö- och investeringsstöd för viss

utveckling, t.ex. vindkraft, solvärme eller

allergisanering.

Många människor tar personligt ansvar genom att

handla miljömärkta produkter och Kravmärkta

livsmedel. System som ofta stöds av riksdagen genom

olika former av anslag och bidrag. Vi kan således

köpa miljömärkt diskmedel och Kravmärkt potatis och

grön el. Men när vi skall investera våra pengar blir

det svårare trots att det spelar ganska liten roll

om vi köper miljömärkt balsam till håret om vi

investerar våra pensionspengar på ett sätt så att de

växer genom att förstöra miljön och

livsförutsättningarna.

Det vore bra med miljöetiska fonder med tydliga

kriterier. Det vore ännu bättre om avkastningen från

dessa fonder beskattades mindre än normala fonder.

Därmed skulle det bli attraktivt att placera privata

pengar i sådan verksamhet som samhället vill stötta,

men som kanske inte alltid ger lika hög avkastning

som globala anonyma fonder. Miljöetiska fonder,

eller gröna fonder, skulle kunna innehålla kriterier

som gör att mer privata pengar investeras i

utveckling av t.ex. vindkraft och solceller eller

annan teknik med tydlig ekologisk spets.

12. Beskattningsmetod för aktievinster

(punkt 11) - m, fp

av Carl Fredrik Graf (m), Carl Erik Hedlund (m),

Marietta de Pourbaix-Lundin (m), Catharina Hagen

(m) och Karin Pilsäter (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 11 borde

ha följande lydelse:

11. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som anförs i reservationen om

beskattningsmetod för aktievinster. Därmed bifaller

riksdagen motionerna 2000/01:Sk712 yrkande 3 och

2000/01:Sk813 och avslår motion 2000/01:Sk747.

Ställningstagande

Det finns flera inslag i skattesystemet som har en

ogynnsam inverkan på sparandet i aktier och

aktiefonder, bl.a. dubbelbeskattningen av bolags-

inkomster. Emellertid medför också valet av

beskattningsmetod för kapitalvinster, dvs.

beskattning vid avyttring, en inlåsningseffekt som

hämmar intresset att omplacera innehav av aktier och

fondandelar, något som påverkar riskkapitalflödet

negativt. Enligt vår mening bör riksdagen ta fasta

på de tankar kring dessa problem som har

presenterats i ett par av motionerna och ta

initiativ till att det görs en analys av hur

kapitalvinster bör beskattas för att uppnå det för

spararna och näringslivet mest gynnsamma resultatet.

Inte minst är det viktigt att på olika sätt

understödja intresset till att spara i värde-

pappersfonder, vilket ger småsparare en möjlighet

att få del av den värdetillväxt som över tiden sker

i sådana fonder. Skattereglernas utformning är här

en viktig del. Vi föreslår att riksdagen med

anledning av de här aktuella motionerna beslutar om

ett tillkännagivande till regeringen om en utredning

av en ny beskattningsmetod för aktier och

värdepappersfonder som tillåter återinvesteringar

utan att detta skall utlösa beskattning.

13. Royalty (punkt 12) - m, fp

av Carl Fredrik Graf (m), Carl Erik Hedlund (m),

Marietta de Pourbaix-Lundin (m), Catharina Hagen

(m) och Karin Pilsäter (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 12 borde

ha följande lydelse:

12. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som anförs i reservationen om

beskattningen av royalty. Därmed bifaller riksdagen

motion 2000/01:Sk735 yrkande 7.

Ställningstagande

Uppfinnare och innovatörer skall kunna verka i en

positiv miljö. Det kan de inte i dag. Skattereglerna

bör ändras så att uppfinnare och innovatörer skall

kunna ta upp royalty som utgår från patent under

inkomst av kapital och därigenom få ett reducerat

skatteuttag på sådana inkomster.

14. Royalty (punkt 12) - kd

av Helena Höij (kd) och Kenneth Lantz (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 12 borde

ha följande lydelse:

12. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som anförs i reservationen om

beskattningen av royalty. Därmed bifaller riksdagen

delvis motion 2000/01:Sk735 yrkande 7.

Ställningstagande

Sverige har en stor export av patent och

uppfinningar som exploateras av andra länder. För

att det skall bli mer attraktivt att i stället

använda patent och uppfinningar vid produktion i

Sverige bör royaltyinkomster befrias från skatt

under de två första åren. Därefter bör inkomsterna

behandlas som kapitalinkomster i skattehänseende.

Riksdagen bör begära ett förslag av regeringen med

ett sådant innehåll.

15. Fåmansföretag (punkt 13) - m, kd, c, fp

av Carl Fredrik Graf (m), Helena Höij (kd), Carl

Erik Hedlund (m), Marietta de Pourbaix-Lundin

(m), Kenneth Lantz (kd), Catharina Hagen (m),

Rolf Kenneryd (c) och Karin Pilsäter (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 13 borde

ha följande lydelse:

13. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som anförs i reservationen om nya regler

för beskattning av fåmansföretag. Därmed bifaller

riksdagen motionerna 2000/01:Sk26, 2000/01:Sk27

yrkandena 1-3, 2000/01:Sk28, 2000/01:Sk321 yrkande

20, 2000/01:Sk323 yrkande 56, 2000/01:Sk609,

2000/01:Sk649, 2000/01:Sk735 yrkandena 11-14,

2000/01: Sk748 och 2000/01:N324 yrkande 7, bifaller

delvis motion 2000/01:N381 yrkande 15 och avslår

motion 2000/01:Sk736.

Ställningstagande

Det är angeläget att de tillväxthämmande inslag som

nuvarande diskriminerande särregler för

fåmansföretag utgör med det snaraste kan mönstras ut

ur skattelagstiftningen. Utgångspunkten för en

reform måste vara att delägare i fåmansföretag skall

beskattas på samma sätt som delägare i icke

fåmansägda företag. Vi anser att den pågående

utredningen om 3:12-reglerna bör ta fram ett förslag

som innebär att all utdelning till delägaren

beskattas som inkomst av kapital, om ägaren har

tagit ut lön som minst motsvarar den som en anställd

kollega i samma yrke har.

Regeringens skrivelse med förvarning om

retroaktiva ändringar i nuvarande 3:12-regler tyder

på att regeringen inte tillräckligt har prioriterat

arbetet med nya och bättre regler för

fåmansföretagen. I stället för att lappa och laga på

de gamla reglerna borde regeringen koncentrera

intresset på att snabbt få fram nya och

tillväxtbefrämjande skatteregler för

fåmansföretagen.

När det gäller lön till företagsledares

familjemedlemmar anser vi att personer som äger och

samtidigt är verksamma i fåmansägda företag

diskrimineras genom skattebestämmelserna om lön till

företagarens make/maka och barn under 16 år.

Eftersom redan de allmänna reglerna ger stöd för

skattemyndigheten att ingripa mot en

inkomstfördelning som klart avviker från vad som är

marknadsmässigt, finns det inga skäl att ha kvar en

regel om att lön från fåmansföretag skall vara

marknadsmässig. Detsamma gäller regeln om

beskattning av lön till företagsledarens egna barn.

Denna regel i kombination med de i dag höga

marginalskatterna medför att lönen kan drabbas av

mycket högre skatt än om lönen kommit från en annan

arbetsgivare. Regeln innebär att företagsledarens

barn diskrimineras i förhållande till andra barn.

Riksdagen bör därför ta ställning till ett slopande

jämväl av de särskilda reglerna om lön till barn i

fåmansbolag.

16. Generationsskiften i familjeföretag

(punkt 14) - m, kd, c, fp

av Carl Fredrik Graf (m), Helena Höij (kd), Carl

Erik Hedlund (m), Marietta de Pourbaix-Lundin

(m), Kenneth Lantz (kd), Catharina Hagen (m),

Rolf Kenneryd (c) och Karin Pilsäter (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 14 borde

ha följande lydelse:

14. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som anförs i reservationen om

skatteregler vid generationsskifte i familjeföretag.

Därmed bifaller riksdagen motionerna 2000/01:Sk323

yrkande 45, 2000/01:Sk324 yrkande 19, 2000/01:Sk735

yrkande 4, 2000/01:Sk1025 yrkande 7, 2000/01:MJ256

yrkande 7, 2000/01:MJ306 yrkande 10, 2000/01:N267

yrkande 19 och 2000/01:N385 yrkande 12 och avslår

motionerna 2000/01:Sk625, 2000/01:Sk642,

2000/01:Sk764 och 2000/01:Sk778.

Ställningstagande

Arvs- och gåvoskatten kan skapa stora problem vid

generationsskiften i familjeföretag. I motionerna

anförs bl.a. att arvsskatten bidrar till att konser-

vera den svenska näringslivsstrukturen med alltför

få medelstora företag. Mindre familjeföretag drabbas

av högre kapitalkostnader än större icke familjeägda

företag vid överlåtelser i samband med att

aktieägaren avlider. Skatten tvingar därmed

företagare att ta andra hänsyn än

företagsekonomiska, vilket varken gagnar företaget

eller dess anställda. Många bedömer att

beskattningen vid generationsskifte åderlåter jord-

eller skogsbruk som redan kan ha små eller inga

ekonomiska marginaler. I stället för att kapital

dras in till staten behövs detta mycket väl på

gårdarna för att trygga ett långsiktigt

familjejordbruk.

En stor andel av Sveriges småföretagare kommer

snart att stå inför sin pension. Det är därför

viktigt att villkoren för generationsskiftena läggs

fast utan någon större tidsutdräkt. Vi anser därför

att riksdagen i ett tillkännagivande till regeringen

skall betona vikten av att den utredning som nu

pågår arbetar snabbt och att regeringen så snart

utredningsarbetet är avslutat återkommer till

riksdagen med förslag till lagändringar som

verkligen kan bidra till att underlätta

generationsväxlingar i företagen.

17. Fastighetsinvesteringsbolag (punkt 15) - m,

fp

av Carl Fredrik Graf (m), Carl Erik Hedlund (m),

Marietta de Pourbaix-Lundin (m), Catharina Hagen

(m) och Karin Pilsäter (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 15 borde

ha följande lydelse:

15. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som anförs i reservationen om särskilda

regler för att möjliggöra fastighetsbildningsbolag.

Därmed bifaller riksdagen motionerna

1999/2000:Fi503, 1999/2000:Bo232 yrkande 7 och

2000/01:Bo235 yrkande 11.

Ställningstagande

Fastigheter utgör en betydande del av den svenska

nationalförmögenheten och villkoren för ägandet av

fastigheter har en mycket stor samhällsekonomisk

betydelse. Det är därför ett problem att det finns

en rad hinder för såväl stora som små placerare -

t.ex. många av de fonder som finns inom premie-

pensionssystemet - att i indirekt form via aktier

placera i fastigheter trots ett betydande latent

intresse för sådana kapitalplaceringar och ett stort

kapitalbehov inom fastighetssektorn. Framför allt

gällande skatteregler försvårar allvarligt

möjligheten för investerare att söka sig till aktier

i fastighetsbolag.

Utskottet kan notera att regeringen som motivering

för sitt beslut den 28 november 1996 att inte vidta

några åtgärder med anledning av skrivelserna från

Lars Vinell och Jan Kvarnström hänvisar till att

samma syfte, nämligen att eliminera

dubbelbeskattningen av fastigheter ägda i

bolagsform, skulle kunna uppnås genom att ett

fastighetsbolag ger ut ett lån. Utskottet är emel-

lertid av den uppfattningen att man genom att

ersätta aktiekapital med konvertibla skuldebrev inte

skulle nå de fördelar som förslaget med fastighets-

investeringsbolag syftar till att uppnå. Till

nackdelarna med den modell som regeringen hänvisar

till hör att innehavaren av konvertibla skuldebrev

inte är försäkrad samma rättigheter som en

aktieägare är vad gäller inflytande över bolaget

eller minoritetsskydd. Även av andra skäl framstår

konvertibla skuldebrev som en väg som inte är

praktiskt framkomlig, i synnerhet inte för enskilda

småsparare som önskar placera delar av sina

besparingar i fastigheter.

Vi tillstyrker motionärernas förslag om särskild

lagstiftning för fastighetsinvesteringsbolag.

18. Lex Asea (punkt 16) - m

av Carl Fredrik Graf (m), Carl Erik Hedlund (m),

Marietta de Pourbaix-Lundin (m) och Catharina

Hagen (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 16 borde

ha följande lydelse:

16. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som anförs i reservationen om att slopa

kravet på marknadsnotering. Därmed bifaller

utskottet motion 2000/01:Sk735 yrkande 15.

Ställningstagande

Enligt de s.k. lex Asea-reglerna kan ett företag

utan skattekonsekvenser för företaget och

aktieägarna dela upp sin verksamhet i flera

dotterbolag och sedan dela ut dessa dotterbolag till

sina aktieägare. En förutsättning är att någon del

av det utdelande företaget är marknadsnoterat.

Onoterade bolag omfattas inte av lex Asea, vilket är

en klar diskriminering av fåmansbolagen. Enligt vår

mening bör kravet på marknadsnotering slopas.

19. Arbetslokal i bostaden (punkt 17) - m, fp,

mp

av Carl Fredrik Graf (m), Carl Erik Hedlund (m),

Marietta de Pourbaix-Lundin (m), Catharina Hagen

(m), Karin Pilsäter (fp) och Matz Hammarström

(mp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 17 borde

ha följande lydelse:

17. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som anförs i reservationen om avdrag för

arbetslokal i bostaden. Därmed bifaller riksdagen

delvis motionerna 2000/01:Sk735 yrkande 21,

2000/01:Sk742 och 2000/01:

N388 yrkande 2.

Ställningstagande

Nya företag startas inte sällan med hemmet som bas.

Nuvarande schablonmässiga regler om avdrag för

arbetslokal i egen bostad kan emellertid ge ett

oförmånligare resultat än om företaget hyrt en

arbetslokal av utomstående. Vi anser att

avdragsmöjligheterna behöver förbättras. Reglerna

behöver därför ses över i syfte att åstadkomma

detta.

20. Representation (punkt 18) - m

av Carl Fredrik Graf (m), Carl Erik Hedlund (m),

Marietta de Pourbaix-Lundin (m) och Catharina

Hagen (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 18 borde

ha följande lydelse:

18. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som anförs i reservationen om avdrag för

representation. Därmed bifaller riksdagen motion

2000/01:Sk735 yrkande 22 och bifaller delvis motion

2000/01:Sk644.

Ställningstagande

För många företag och då inte minst inom dem med

internationell verksamhet är representation ett

väsentligt inslag i uppbyggande av nya affärer. De

tjänsteproducerande företagen säljer på förtroende,

och det är då viktigt för parterna att lära känna

varandra väl. Representationskostnaderna är därför

en del av säljkostnaderna, och de borde därför vara

avdragsgilla som alla andra kostnader för

intäkternas förvärvande. Vi anser därför att

regeringen bör återkomma till riksdagen med förslag

till betydligt mer generösa regler för avdrag för

representationskostnader i företag.

Bilaga

Förteckning över behandlade förslag