Bet. 2000/01:SkU20

Skatteutskottets betänkande

2000/01:SKU20

Behandling av personuppgifter inom skatt, tull och

exekution

Innehåll

Sammanfattning

Propositionen

Följdmotioner

Utskottets överväganden

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

Reservationer

Bilaga 2

2000/01

SkU20

Redogörelse för ärendet

Ärendet och dess beredning

Eftersom bl.a. integritetsfrågor och sekretessfrågor

berörs i propositionen har utskottet berett

konstitutionsutskottet tillfälle att yttra sig i

ärendet. Yttrande (2000/01:KU8y) fogas som bilaga 3

till detta betänkande.

Under ärendets beredning har vidare en skrivelse

inkommit från Föreningen Sveriges Kronofogdar samt

en gemensam skrivelse från Svenska Bankföreningen,

Sveriges Inkassoorganisation, Upplysningscentralen

UC AB, Svenska Kreditmannaföreningen, Swedish

Content Providers Association och Dun & Bradstreet

Sverige AB. I båda skrivelserna framförs synpunkter

på propositionens förslag rörande sekretess inom

exekutions-väsendet.

Utskottet har med anledning av propositionens

förslag rörande sekretess inom exekutionsväsendet

hållit en utfrågning med representanter för

Riksskatteverket, Föreningen Sveriges Kronofogdar,

Svenska Bankföre-ningen och Upplysningscentralen UC

AB.

Propositionens huvudsakliga innehåll

Propositionen innehåller förslag till ny

författningsreglering som gäller behandling av

personuppgifter inom skatteförvaltningens verksamhet

med beskattning och folkbokföring, verksamhet med

val och folkomröstningar, kronofogdemyndigheternas

verksamhet samt Tullverkets verksamhet med att

uppbära tullar, m.m. Syftet med den nya regleringen

är att förenkla, modernisera och effektivisera

regelsystemet.

De från integritetssynpunkt viktiga yttre ramarna

för behandlingen av uppgifter inom de aktuella

verksamheterna slås fast i lag. I lag anges

ändamålen med behandlingen samt de begränsningar som

skall gälla för användningen av uppgifter. Lagarna

skall gälla i stället för person-uppgiftslagen och

det anges särskilt vilka bestämmelser i

personuppgiftslagen som skall vara tillämpliga.

Vidare föreslås ändring i sekretesslagen

(1980:100) som innebär att det för

kronofogdemyndigherna skall införas ett omvänt

skaderekvisit. Uppgifter som lämnats ut till ett

kreditupplysningsföretag skall gallras av företaget

när uppgifterna omfattas av sekretess.

Slutligen föreslås vissa ändringar i

fastighetsbildningslagen (1970:988) och lagen

(1970:991) om ändring i kommunal och ecklesiastik

indelning i samband med fastighetsbildning.

Ändringarna föranleds av de ändrade relationerna

mellan staten och Svenska kyrkan.

Ändringarna i

fastighetsbildningslagen

(1970:988) och lagen (1970:991)

om ändring i kommunal och

ecklesiastik indelning i

samband med fastighetsbildning

föreslås träda i kraft den 1

april 2001. Övriga ändringar

föreslås träda i kraft den 1

oktober 2001.

Sammanfattning

I betänkandet behandlar utskottet regeringens

proposition 2000/01:33 Behandling av personuppgifter

inom skatt, tull och exekution. Förslaget innehåller

en ny författningsreglering om behandling av

personuppgifter inom skatteförvaltningens verksamhet

med beskattning, folkbokföring, val och

folkomröstningar samt kronofogdemyndigheternas och

Tullverkets verksam-heter. Propositionen innebär

vidare att det skall gälla sekretess med omvänt

skaderekvisit för vissa uppgifter hos

kronofogdemyndigheterna samt att

kreditupplysningsföretag skall gallra uppgifter som

omfattas av sekretess. Förslagen skall träda i kraft

den 1 oktober 2001. Utskottet tillstyrker

propositionen med några ändringar i lagförslagen.

Moderata samlingspartiet har reserverat sig mot

att regeringen i förordning skall få reglera i vilka

fall uppgifter skall få lämnas ut till enskilda på

medium för automatiserad behandling. Moderaterna har

också reserverat sig mot att myndigheterna skall få

ta ut avgifter för att lämna ut uppgifter från

folkbokföringen.

Propositionen

Regeringen (Finansdepartementet) föreslår i

propositionen 2000/01:33 att riksdagen antar de i

propositionen framlagda förslagen till

1. lag om behandling av uppgifter i

skatteförvaltningens beskattningsverk-samhet,

2. lag om behandling av personuppgifter i

skatteförvaltningens folkbok-föringsverksamhet,

3. lag om behandling av personuppgifter i

verksamhet med val och folk-omröstningar,

4. lag om behandling av uppgifter i

kronofogdemyndigheternas verksamhet,

5. lag om behandling av uppgifter i Tullverkets

verksamhet,

6. lag om ändring i sekretesslagen (1980:100),

7. lag om ändring i tullagen (2000:000),

8. lag om ändring i kreditupplysningslagen

(1973:1173),

9. lag om ändring i lagen (1984:151) om

punktskatter och prisreglerings-avgifter,

10. lag om ändring i lagen (1985:146) om avräkning

vid återbetalning av skatter och avgifter,

11. lag om ändring i folkbokföringslagen

(1991:481),

12. lag om ändring i lagen (1991:483) om fingerade

personuppgifter,

13. lag om ändring i sametingslagen (1992:1433),

14. lag om ändring i lagen (1994:1563) om

tobaksskatt,

15. lag om ändring i lagen (1994:1564) om

alkoholskatt,

16. lag om ändring i lagen (1994:1776) om skatt på

energi,

17. lag om ändring i lagen (1995:439) om

beskattning, förtullning och folkbokföring under

krig eller i krigsfara m.m.,

18. lag om ändring i vallagen (1997:157),

19. lag om ändring i skattebetalningslagen

(1997:483),

20. lag om ändring i lagen (1998:527) om det

statliga person-adressregistret,

21. lag om ändring i lagen (1999:291) om avgift

till registrerat trossamfund,

22. lag om ändring i fastighetsbildningslagen

(1970:988),

23. lag om ändring i lagen (1970:991) om ändring i

kommunal och ecklesiastik indelning i samband med

fastighetsbildning.

Följdmotioner

2000/01:Sk24 av Carl Fredrik Graf m.fl. (m) vari

föreslås att riksdagen fattar följande beslut:

1. Riksdagen beslutar att avslå förslaget om att

myndigheter får ta ut avgift för att lämna ut

uppgifter ur folkbokföringsregister.

2. Riksdagen begär att regeringen återkommer till

riksdagen med förslag som innebär att utlämnande av

handling som omfattas av sekretesslagen regleras i

lag.

2000/01:Sk25 av Johan Pehrson och Karin Pilsäter

(fp) vari föreslås att riksdagen fattar följande

beslut: Riksdagen tillkännager för regeringen som

sin mening vad som i motionen anförs om

nödvändigheten av en regelbunden översyn över

utvecklingen och praxis inom detta område.

Utskottets överväganden

Ny författningsreglering om

behandlingen av personuppgifter inom

skatt, tull och exekution

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen godtar förslaget i proposition

2000/01:33 om en ny författningsreglering i

fråga om behandlingen av personuppgifter inom

vissa av skatteförvaltningens,

kronofogdemyndigheternas och Tullverkets

verksamhetsområden.

Propositionen

Propositionen innehåller förslag till ny

författningsreglering som gäller behandling av

personuppgifter inom skatteförvaltningens verksamhet

med beskattning, folkbokföring, val och

folkomröstningar samt kronofogde-myndigheternas

verksamheter och Tullverkets verksamhet. Syftet med

regleringen är att förenkla, modernisera och

effektivisera regelsystemet.

Utskottets ställningstagande

Utskottet anser att det är motiverat att ersätta den

nuvarande regleringen av behandlingen av

personuppgifter i olika lagar, som berör viktiga

delar av skatteförvaltningens,

kronofogdemyndigheternas och Tullverkets verksam-

hetsområden, med nya, modernare och tydligare lagar,

som också svarar mot internationaliseringens och den

tekniska utvecklingens krav. Utskottet som är av

samma mening som konstitutionsutskottet, tillstyrker

därför propositionen såvitt avser införandet av de

nya lagarna och tillhörande följdlagstiftning, dock

att vissa frågor som tagits upp dels i

konstitutionsutskottets yttrande, dels i de med

anledning av propositionen väckta motionerna

behandlas särskilt nedan. Utskottet återkommer nedan

även till vissa författnings-tekniska frågor.

Utlämnande av uppgifter till

enskilda på medium för automatiserad

behandling

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen godtar regeringens förslag om att

regeringen i förordning skall reglera i

vilka fall uppgifter skall få lämnas ut till

enskilda på medium för automatiserad

behandling och avslår motion Sk24 yrkande 2

om att ett sådant utlämnande alltid skall

regleras i lag.

Jämför reservation 1 (m).

Propositionen

I propositionen föreslås att myndigheterna skall få

tillgång till de uppgifter i en databas, som

myndigheter får ta del av enligt bestämmelser i

sekretess-lagen eller andra författningar, på medium

för automatiserad behandling. Enligt propositionen

skall vidare uppgifter i de olika databaserna få

lämnas ut till enskild på medium för automatiserad

behandling. Med hänsyn till de integritetsrisker som

kan följa med utlämnande av personuppgifter på

medium för automatiserad behandling till företag och

privatpersoner, bör sådant utlämnande enligt

regeringen endast vara tillåtet när det efter

särskild prövning anses lämpligt. Uppgifter i

databaser bör få lämnas ut till enskilda på medium

för automatiserad behandling endast om det är

särskilt föreskrivet. Det är enligt propositionen

inte möjligt att i lag reglera i vilka fall

uppgifter skall få lämnas ut. Det bör i stället

åligga regeringen att göra dessa bedömningar.

Motioner

I motion Sk24 yrkande 2 av Carl Fredrik Graf m.fl.

(m) föreslås att riksdagen begär att regeringen

återkommer till riksdagen med förslag som innebär

att utlämnande av handling som omfattas av

sekretesslagen regleras i lag. Enligt motionärerna

bör inte normgivningsdelegation ske i frågor som rör

offentlig-hetsprincipen och skydd för den personliga

integriteten, utan regeringens möjligheter att

reglera utlämnandet av uppgifter vilka omfattas av

sekretess-lagen via förordningar bör i stället

inskränkas.

Utskottets ställningstagande

Konstitutionsutskottet instämmer i sitt yttrande med

vad regeringen anfört om möjligheten att i lag

reglera i vilka fall uppgifter skall få lämnas ut

till enskild på medium för automatiserad behandling

och att det i stället bör åligga regeringen att göra

dessa bedömningar.

Skatteutskottet delar konstitutionsutskottets

bedömning och tillstyrker propositionens förslag i

denna del och avstyrker motion Sk24 yrkande 2.

Utskottet tillstyrker också de redaktionella

ändringar som konstitu-tionsutskottet föreslagit i 2

kap. 5-6 §§ i förslaget till lag om behandling av

uppgifter i skatteförvaltningens

beskattningsverksamhet (lagförslag 2.1). Utskottet

återkommer till frågan nedan under avsnittet

Lagförslagen.

Avgifter vid utlämnande av uppgifter

från folkbokföringen

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen godtar regeringens förslag i fråga

om att de personuppgiftsansvariga

myndigheterna skall kunna ta ut avgifter vid

utlämnande av uppgifter från folkbokföringen.

Riksdagen avslår motion Sk24 yrkande 1 vari

det yrkas avslag på detta förslag.

Jämför reservation 2 (m).

Propositionen

Enligt propositionen skall de

personuppgiftsansvariga myndigheterna få ta ut

avgifter för att lämna ut uppgifter ur databasen

enligt de närmare föreskrifter som regeringen

bestämmer. Rätten att ta ut avgift skall inte få

innebära inskränkning i rätten enligt

tryckfrihetsförordningen att ta del av och mot

fastställd avgift få kopia eller utskrift av allmän

handling. Enligt propositionen skall avgifter få tas

ut även vid utlämnande till andra myndigheter, dock

inte om utlämnandet följer av lag eller förordning.

Är det fråga om utlämnande som görs från

folkbokföringen skall emellertid avgift få tas ut av

en myndighet även om utlämnandet följer av lag eller

förordning. Skälet härför är att

folkbokföringsverksamheten belastas i olika hög grad

av myndigheter m.fl. i samhället när det gäller

uttag av uppgifter och att avgiftsfrihet skulle leda

till en snedfördelning av kostnadsansvaret för

verksamheten.

Motioner

I motion Sk24 yrkande 1 av Carl Fredrik Graf m.fl.

(m) föreslås att riksdagen avslår förslaget om att

myndigheter får ta ut avgift för att lämna ut

uppgifter ur folkbokföringsregister. Motionärerna

anför bl.a. att för de myndigheter som skulle få

ökade avgifter genom en avgiftsbeläggning kommer

kostnaden att konkurrera med annan verksamhet. En

sannolik konsekvens av detta blir, framhåller

motionärerna, att uppgiftsinhämtandet kommer att

minska, vilket i sin tur leder till

effektivitetsförluster. En ytterligare konsekvens

kan enligt motionärerna bli att myndigheterna

övervältrar kostnaden på företag och allmänhet

vilket innebär att registerhållningen betalas två

gånger, först via anslag och sedan genom avgifter.

Utskottets ställningstagande

Konstitutionsutskottet har i sitt yttrande

tillstyrkt regeringens förslag. Även skatteutskottet

instämmer i regeringens uppfattning att en

avgiftsfrihet skulle kunna leda till en

snedfördelning bland myndigheterna av

kostnadsansvaret för verksamheten och tillstyrker

propositionen i denna del och avstyrker motion Sk24

yrkande 1.

Sekretess hos

kronofogdemyndigheterna m.m.

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen godtar förslaget i propositionen om

sekretessen för exekutionsväsendet med den

ändringen att kreditupplysningsföretag skall

gallra uppgifter när de inte längre omfattas

av undantaget från sekretess, inte enbart när

uppgifterna hämtats från databasen utan även

när uppgifterna inhämtats från

exekutionsväsendet på annat sätt, t.ex. genom

telefonsamtal eller brev.

Propositionen

I propositionen föreslås en ändring i sekretesslagen

(1980:100) som innebär att det för

exekutionsväsendet skall införas ett omvänt

skaderekvisit för vissa uppgifter. Ändringen innebär

en skärpning av sekretessen hos kronofogde-

myndigheterna. Motsvarande sekretess skall gälla i

myndighets verksamhet som avser förande av eller

uttag ur utsöknings- och indrivningsdatabasen.

Enligt propositionen skall vidare

kreditupplysningsföretag gallra uppgifter som

hämtats från utsöknings- och indrivningsdatabasen

när de omfattas av sekretess. Förslaget i den delen

medför en ändring i kreditupplysningslagen

(1973:1173).

Konstitutionsutskottets yttrande

Konstitutionsutskottet delar i sitt yttrande

regeringens bedömning att det i detta fall finns

skäl att skärpa sekretessen hos

kronofogdemyndigheterna. Konstitutionsutskottet

instämmer också i Lagrådets uttalande om att det är

önskvärt att i något sammanhang göra en samlad

bedömning av utvecklingen på sekretessens område men

att resultatet av Offentlighets- och sekretess-

kommitténs arbete bör avvaktas innan man tar

ställning till om en sådan samlad bedömning skall

göras.

Konstitutionsutskottet har vidare föreslagit att

uppgifter bör gallras hos kreditupplysningsföretag

när de omfattas av sekretessen; inte enbart när

uppgifterna hämtats från databasen utan även när

uppgifterna inhämtats från exekutionsväsendet på

annat sätt, t.ex. genom telefonsamtal eller brev.

Utskottets ställningstagande

Utskottet vill inledningsvis betona det stora värdet

av den generella svenska offentlighetsprincipen, som

medger en allmän insyn i de flesta offentliga

verksamheter; och att en noggrann prövning bör göras

när det gäller förslag om inskränkningar av denna

princip och en utökning av sekretessområdet. Som

lagrådet anfört är det önskvärt att Sverige inte

avlägsnar sig från den offentlighetsprincip som

landet med sådan skärpa förfäktar i internationella

sammanhang.

Icke desto mindre väger skälen för att genomföra

den av regeringen föreslagna skärpningen av

sekretessen inom exekutionsväsendet tungt. Det

behövs enligt utskottets mening ett starkare

sekretesskydd för krono-fogdemyndigheternas

verksamhet för att komma till rätta med de

svårigheter som i dag finns vid informationsutbyte

med andra myndigheter och för att stärka

integritetsskyddet för enskilda som blir föremål för

kronofogde-myndigheternas åtgärder.

Skatteutskottet biträder således regeringens

förslag men anser i likhet med Lagrådet och

konstitutionsutskottet att det är önskvärt att i

något sammanhang göra en samlad bedömning av

utvecklingen på sekretessens område men att

resultatet av Offentlighets- och sekretesskommitténs

arbete bör avvaktas innan man tar ställning till om

en sådan samlad bedömning skall göras.

Med det anförda tillstyrker utskottet

propositionen i denna del. Utskottet tillstyrker

också den justering av lagtexten i

kreditupplysningslagen som konstitutionsutskottet

föreslagit. Skatteutskottet återkommer till frågan

under avsnittet Lagförslagen.

Propositionen i övrigt

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen godtar regeringens förslag till

följdlagstiftning med anledning av de

föreslagna lagarna om behandling av uppgifter

inom skatteförvaltningen,

kronofogdemyndigheterna och Tullverket.

Däremot avslår riksdagen lagförslag 2.22,

Förslag till lag om ändring i

fastighetsbildningslagen (1970:988) som bör

beredas ytterligare av regeringen.

Införandet av de föreslagna lagarna om behandling av

uppgifter inom skatteförvaltningen,

kronofogdemyndigheterna och Tullverket medför följd-

ändringar i en rad författningar. Skatteutskottet

tillstyrker även dessa delar av propositionen.

I propositionen föreslås slutligen vissa ändringar

i fastighetsbildningslagen (1970:988) och lagen

(1970:991) om ändring i kommunal och ecklesiastik

indelning i samband med fastighetsbildning.

Ändringarna innebär bl.a. att ordet "församling" i

olika böjningsformer utgår ur lagtexten. Utskottet

har emellertid funnit att lagförslag 2.22 Förslag

till lag om ändring i fastighetsbildningslagen

(1970:988) bör bli föremål för fortsatt beredning

och avstyrker därför propositionen i denna del.

Utskottet tillstyrker propositionen i övrigt i

denna del men återkommer nedan i avsnittet

Lagförslagen beträffande ikraftträdandet av

lagförslag 2.23.

Översyn av behandling av känsliga

personuppgifter

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår motion Sk25 med begäran om

en översyn av utvecklingen när det gäller

behandling av känsliga personuppgifter.

Motionen

I motion Sk25 av Johan Pehrson och Karin Pilsäter

föreslås ett uttalande om nödvändigheten av en

regelbunden översyn över utvecklingen och praxis då

det gäller registrering och registerhantering.

Särskilt bör enligt motionärerna frågor rörande den

personliga integriteten och den snabba tekniska

utvecklingen inom datahanteringens område följas med

stor uppmärksamhet. Riksdagen bör kräva regelbundna

översyner av hur dessa frågor behandlas i praktiken

och vilka nya ställningstaganden som kan vara

aktuella.

Utskottets ställningstagande

Konstitutionsutskottet har i sitt yttrande anfört

bl.a. att frågorna om behandling av känsliga

personuppgifter har ett nära samband med

Offentlighets- och sekretesskommitténs uppdrag.

Offentlighets- och sekretesskommittén (dir. 1998:32)

har i uppgift att bl.a. göra en allmän översyn av

sekretesslagen. I denna översyn ingår enligt

direktiven att undersöka i vilken utsträckning lagen

kan förbättras t.ex. genom att onödiga bestämmelser

upphävs och att lagen görs mer överskådlig, med

bibehållen balans mellan intresset av offentlighet

och insyn å ena sidan och integritets- och andra

sekretesskyddsintressen å den andra.

Konstitutionsutskottet har vidare anfört att

frågorna är synnerligen viktiga ur

integritetssynpunkt men att utskottet utgår från att

regeringen fortlöpande ser över hur dessa frågor

behandlas i praktiken.

Skatteutskottet delar konstitutionsutskottets

bedömning och avstyrker motion Sk25.

Lagförslagen

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen antar propositionens lagförslag,

utom lagförslag 2.22, med de ändringar som

utskottet föreslagit i lagförslag 2.1, 2.8

och 2.23.

I propositionens lagförslag 2.1 Förslag till lag om

behandling av uppgifter i skatteförvaltningens

beskattningsverksamhet bör i enlighet med vad nyss

anförts en justering göras för att undvika en

felaktig tolkning. Bestämmelserna i 2 kap. 5-6 §§

bör byta numrering inbördes. Samtidigt bör den nya 2

kap. 5 § placeras före rubriken "Utlämnande av

uppgifter till enskilda på medium för automatiserad

behandling" samt erhålla rubriken "Enskilds rätt att

ta del av uppgifter".

I propositionens lagförslag 2.8 Förslag till lag

om ändring i kreditupplysningslagen (1973:1173) bör

vidare, vilket utskottet också berört i det

föregående, en justering göras i 8 §, så att

uppgifter hos kreditupplysningsföretag gallras inte

enbart när uppgifterna hämtats från databasen utan

även när uppgifterna inhämtats från

exekutionsväsendet på annat sätt. I samma lagrum

beaktar utskottet den ändring i första stycket som

föreslagits av finansutskottet i betänkandet

2000/01:FiU21. Ändringen innebär att ordet

"registret" ersätts av ordet "behandlingen".

Propositionens lagförslag 2.22 Förslag till lag om

ändring i fastighetsbildningslagen (1970:988) bör

med anledning av vad utskottet anfört ovan avslås av

riksdagen.

I propositionens lagförslag 2.23 Förslag till lag

om ändring i lagen (1970:991) om ändring i kommunal

och ecklesiastik indelning i samband med

fastighetsbildning föreslås att ändringen träder i

kraft den 1 april 2001. Med hänsyn till den korta

tid som återstår till den föreslagna

ikraftträdandedagen bör ikraftträdandet ändras till

den 1 maj 2001.

I övriga delar tillstyrker utskottet lagförslagen

i propositionen.

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

Med hänvisning till de motiveringar som

framförs under Utskottets överväganden

föreslår utskottet att riksdagen fattar

följande beslut:

1. Ny författningsreglering om behandling

av personuppgifter inom skatt, tull och

exekution

Riksdagen godtar proposition 2000/01:33 i

denna del.

2. Utlämnande av uppgifter till enskilda på

medium för automatiserad behandling

Riksdagen godtar proposition 2000/01:33 i denna

del och avslår motion 2000/01:Sk24 yrkande 2.

Reservation 1 (m)

3. Avgifter vid utlämnande av uppgifter

från folkbokföringen

Riksdagen godtar proposition 2000/01:33 i denna

del och avslår motion 2000/01:Sk24 yrkande 1.

Reservation 2 (m)

4. Sekretess hos kronofogdemyndigheterna

m.m.

Riksdagen godtar propositionen i denna del med

den ändring rörande bestämmelserna om gallring av

uppgifter i kreditupplysningsverksamhet som

utskottet föreslagit. Därmed bifaller riksdagen

delvis proposition 2000/01:33 i denna del.

5. Propositionen i övrigt

Riksdagen godtar propositionen i denna del med

de ändringar som utskottet förordat. Därmed

avslår riksdagen lagförslag 2.22 och bifaller

delvis proposition 2000/01:33 i övrigt.

6. Översyn av behandling av känsliga

personuppgifter

Riksdagen avslår motion 2000/01:Sk25.

7. Lagförslagen

Riksdagen antar de i bilaga 2 återgivna

förslagen till

1. lag om behandling av uppgifter i

skatteförvaltningens beskattnings-verksamhet med

de ändringarna att paragraferna 5 och 6 i 2 kap.

inbördes byter numrering och att den nya 2 kap. 5

§ placeras före rubriken "Utlämnande av uppgifter

till enskilda på medium för automatiserad

behandling" samt erhåller rubriken "Enskilds rätt

att ta del av uppgifter".

2. lag om behandling av personuppgifter i

skatteförvaltningens folkbokföringsverksamhet.

3. lag om behandling av personuppgifter i

verksamhet med val och folkomröstningar.

4. lag om behandling av uppgifter i

kronofogdemyndigheternas verksamhet.

5. lag om behandling av uppgifter i Tullverkets

verksamhet.

6. lag om ändring i sekretesslagen (1980:100).

7. lag om ändring i tullagen (2000:000).

8. lag om ändring i kreditupplysningslagen

(1973:1173) med de ändringarna att i 8 § första

meningen ordet "registret" ersätts av ordet

"behandlingen" och att i tredje stycket ordet

"utsöknings- och indrivningsdatabasen" ersätts av

ordet "exekutionsväsendet".

9. lag om ändring i lagen (1984:151) om

punktskatter och prisregleringsavgifter.

10. lag om ändring i lagen (1985:146) om

avräkning vid återbetalning av skatter och

avgifter.

11. lag om ändring i folkbokföringslagen

(1991:481).

12. lag om ändring i lagen (1991:483) om

fingerade personuppgifter.

13. lag om ändring i sametingslagen (1992:1433).

14. lag om ändring i lagen (1994:1563) om

tobaksskatt.

15. lag om ändring i lagen (1994:1564) om

alkoholskatt.

16. lag om ändring i lagen (1994:1776) om skatt

på energi.

17. lag om ändring i lagen (1995:439) om

beskattning, förtullning och folkbokföring under

krig eller krigsfara m.m.

18. lag om ändring i vallagen (1997:157).

19. lag om ändring i skattebetalningslagen

(1997:483).

20. lag om ändring i lagen (1998:527) om det

statliga personadressregistret.

21. lag om ändring i lagen (1999:291) om avgift

till registrerat trossamfund.

23. lag om ändring i lagen (1970:991) om ändring

i kommunal och ecklesiastik indelning i samband

med fastighetsbildning med den ändringen att

lagen skall träda i kraft den 1 maj 2001.

Riksdagen avslår det i bilaga 2 återgivna

förslaget till

22. lag om ändring i fastighetsbildningslagen

(1970:988).

Därmed bifaller riksdagen delvis proposition

2000/01:33 i denna del.

Reservation 2 (m)

Stockholm den 20 mars 2001

På skatteutskottets vägnar

Arne Kjörnsberg

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Arne

Kjörnsberg (s), Carl Fredrik Graf (m), Anita

Johansson (s), Lisbeth Staaf-Igelström (s), Per

Rosengren (v), Helena Höij (kd), Carl Erik Hedlund

(m), Per Erik Granström (s), Marietta de Pourbaix-

Lundin (m), Kenneth Lantz (kd), Catharina Hagen (m),

Rolf Kenneryd (c), Per-Olof Svensson (s), Lennart

Axelsson (s), Claes Stockhaus (v) och Matz

Hammarström (mp).

Reservationer

Utskottets förslag till riksdagsbeslut och

ställningstaganden har föranlett följande

reservationer. I rubriken anges inom

parentes vilken punkt i utskottets förslag

till riksdagsbeslut som behandlas i

avsnittet.

1. Utlämnande av uppgifter till enskilda på

medium för automatiserad behandling

(punkt 2) - m

av Carl Fredrik Graf (m), Carl Erik Hedlund (m),

Marietta de Pourbaix-Lundin (m) och Catharina

Hagen (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 2 borde

ha följande lydelse:

2. Riksdagen bifaller motion 2000/01:Sk24 yrkande 2

och tillkännager som sin mening för regeringen vad

som anförts i denna reservation om att utlämnande av

uppgifter till enskilda på medium för automatiserad

behandling skall regleras i lag. Därmed bifaller

riksdagen delvis proposition 2000/01:33.

Ställningstagande

Enligt propositionen skall uppgifter i de olika

databaserna få lämnas ut till enskilda på medium för

automatiserad behandling enligt regeringens

föreskrifter. Vi anser att det ligger i allmänhetens

intresse att normgivnings-delegation inte sker i

frågor som rör offentlighetsprincipen och skydd för

den personliga integriteten. Med hänsyn till de

integritetsrisker som kan följa med utlämnande av

personuppgifter på medium för automatiserad

behandling till enskilda anser vi att sådant

utlämnande skall regleras i lag. Regeringen bör

återkomma med förslag som innebär att utlämnande av

handling som omfattas av sekretesslagen regleras i

lag.

2. Avgifter vid utlämnande av uppgifter från

folkbokföringen (punkt 3 och punkt 7 i

motsvarande del) - m

av Carl Fredrik Graf (m), Carl Erik Hedlund (m),

Marietta de Pourbaix-Lundin (m) och Catharina

Hagen (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 3 och

punkt 7 i motsvarande del borde ha följande lydelse:

3. Riksdagen bifaller motion 2000/01:Sk24 yrkande 1

och avslår proposition 2000/01:33 i denna del.

7. Riksdagen, i fråga om avgifter vid utlämnande av

uppgifter från folkbok-förningen, avslår 2 kap. 12 §

i det i bilaga 2 fogade förslaget (lagförslag 2.2)

till lag om behandling av personuppgifter i

skatteförvaltningens folkbok-föringsverksamhet.

Ställningstagande

Propositionens förslag om att de

personuppgiftsansvariga myndigheterna skall få ta ut

avgifter för att lämna ut uppgifter från bl.a.

folkbokföringen har avstyrkts av flera tunga

remissinstanser. Regeringen anför som skäl till sitt

förslag att kostnaden för registret skall fördelas

på de myndigheter som använder sig av uppgifter från

folkbokföringen.

Vi anser att registerhållningen är en

myndighetsuppgift där det saknas konkurrerande

verksamhet. Den som utnyttjar folkbokföringen saknar

andra uppgiftskällor och en avgiftsbeläggning bidrar

därför inte till att öka effektiviteten. För de

myndigheter som skulle få ökade utgifter genom en

avgiftsbeläggning kommer med oförändrade anslag

uppgifterna att konkurrera med annan verksamhet. En

sannolik konsekvens är att uppgifts-inhämtandet

kommer att minska så att uppgifterna inte används i

den utsträckning som kunde vara motiverad. Detta

leder enligt vår uppfattning till

effektivitetsförluster. En ytterligare konsekvens

skulle kunna bli att de myndigheter som har

möjlighet söker övervältra kostnaderna på företag

och allmänhet. Detta i sin tur skulle leda till att

registerhållningen betalas två gånger, först genom

det skattefinansierade anslaget och därefter genom

avgiftsuttag från slutanvändarna.

Vi anser att registerhållningen skall betalas av de

personuppgiftsansvariga myndigheterna och utlämnande

av uppgifter ur respektive register skall vara

kostnadsfritt för andra myndigheter samt för

enskilda om utlämnandet följer av lag eller

förordning.

Bilaga 1

Förteckning över behandlade förslag

Bilaga 2

Regeringens lagförslag

Bilaga 3

Konstitutionsutskottets yttrande

2000/01:KU8y

Behandling av personuppgifter inom

skatt, tull och exekution

Till skatteutskottet

Skatteutskottet har den 28 november 2000 beslutat

bereda konstitutionsutskottet tillfälle att yttra

sig över proposition 2000/01:33 Behandling av per-

sonuppgifter inom skatt, tull och exekution jämte

motioner. Två motioner har väckts med anledning av

propositionen.

Utskottet

Propositionen

Propositionens huvudsakliga innehåll

Propositionen innehåller förslag till ny

författningsreglering som gäller behandling av

personuppgifter inom skatteförvaltningens

verksamheter med beskattning, folkbokföring, val och

folkomröstningar samt kronofogdemyndigheternas

verksamhet och Tullverkets verksamhet med att

uppbära tullar, m.m. Syftet med den nya regleringen

är att förenkla, modernisera och effektivisera

regelsystemet. De från integritetssynpunkt viktiga

yttre ramarna för behandlingen av uppgifter inom de

aktuella verksamheterna slås fast i lag. I lag anges

ändamålen med behandlingen samt de begränsningar som

skall gälla för användningen av uppgifter. Lagarna

skall gälla i stället för person-uppgiftslagen, och

det anges vidare särskilt vilka bestämmelser i

personuppgiftslagen som skall vara tillämpliga.

Vidare föreslås ändring i sekretesslagen (1980:100)

som innebär att det för kronofogdemyndigheterna

skall införas ett omvänt skaderekvisit. Uppgifter

som lämnas ut till ett kreditupplysningsföretag

skall gallras av företaget när uppgifterna omfattas

av sekretess.

Allmänna utgångspunkter

De från integritetssynpunkt viktiga ramarna för

behandlingen av personuppgifter skall, enligt

propositionen, anges i lag. Regeringen anser att de

grundläggande principerna för att skydda den

enskildes integritet bör regleras i lag medan frågor

som inte är centrala från integritetssynpunkt i

stället bör regleras i förordning.

Regleringen skall omfatta all automatiserad

behandling av personuppgifter samt i vissa fall

behandling av uppgifter vilka kan hänföras endast

till juridiska personer eller avlidna. Behandling av

uppgifter i administrativ verksamhet skall dock inte

omfattas.

Bland annat i den föreslagna lagen om behandling av

uppgifter i skatteförvaltningens

beskattningsverksamhet föreskrivs att lagen skall,

om inte annat anges, gälla i stället för

personsuppgiftslagen. Lagrådet har i sitt yttrande

den 13 november 2000 haft synpunkter på denna

lagstiftningsteknik. Lagrådet har anfört:

Enligt 2 § personuppgiftslagen (PUL) skall, om

det i en annan lag eller i en förordning finns

bestämmelser som avviker från PUL, de

bestämmelserna gälla. Den registerlagstiftning

som hittills genomförts i anslutning till PUL har

också utgått från denna princip, såtillvida att

föreskrifter meddelats endast i ämnen där

avvikelser från PUL behövts. I förevarande

lagstiftningsärende tillämpas en helt annan

teknik. Först föreskrivs att den föreslagna

registerlagen skall gälla i stället för PUL.

Därefter föreskrivs på skilda ställen i

registerlagen att vissa angivna bestämmelser i

PUL ändå ska gälla. I något fall stadgas

därutöver undantag från sistnämnda föreskrift.

Det säger sig självt att en sådan

lagstiftningsteknik är otillfredsställande. Den

är också riskfylld, med hänsyn såväl till

svårigheten att överblicka om

dataskyddsdirektivet blir till fullo genomfört i

registerlagarna som till möjligheten att vid

kommande lagändringar hänvisningarna till PUL

blir felaktiga eller ofullständiga. Tekniken

synes ha tillkommit av hänsyn till myndigheternas

bekvämlighet men detta syfte skulle lika gärna ha

kunnat vinnas genom administrativa anvisningar. I

det skede vari lagstiftningsärendet nu befinner

sig anser sig Lagrådet dock inte böra kräva någon

övergång till en mer naturlig disposition av

bestämmelserna.

Till de bestämmelser i PUL som enligt

föreskrifter i de olika föreslagna

registerlagarna skall gälla hör bestämmelserna om

straff i 49 § PUL. Den paragrafen föreskriver

ansvar för överträdelser av olika bestämmelser i

PUL. Enligt legalitetsprincipen kan den inte ges

motsvarande tillämpning beträffande överträdelser

av bestämmelser i de föreslagna registerlagarna.

Hänvisningen till 49 § PUL får därför endast den

innebörden att ansvar inträder i händelse av

överträdelser av de paragrafer i PUL som i övrigt

skall gälla och som är straffsanktionerade. Detta

är ytterligare ett otillfredsställande resultat

av den valda lagstiftningstekniken. Lagrådet kan

dock inte se att det föreligger något behov av

att införa separata straffbestämmelser i de

föreslagna registerlagarna.

Det skall, enligt regeringen, särskilt anges vilka

bestämmelser i personuppgiftslagen som skall

tillämpas. Regeringen anför i propositionen (s. 88)

att enligt dess mening innebär emellertid den

föreslagna ordningen att lagen för tillämparen blir

överskådlig och tydlig. Även om det innebär att det

är nödvändigt för tillämparen att ha

personuppgiftslagen till hands, undanröjs en hel del

av det merarbete det innebär för denne att gå igenom

lagarna parallellt och jämföra olika bestämmelser.

Flertalet myndigheter har också framhållit att det

finns ett stort värde i att tillämparen inte lämnas

utan vägledning när det gäller tolkningen av vilka

bestämmelser i personuppgiftslagen som är

tillämpliga. Den medför också överskådlighet för den

enskilde som därigenom lättare kan utnyttja de

rättigheter som tillerkänns denne. Även om den

föreslagna ordningen skiljer sig från den som

hittills tillämpats anser regeringen mot bakgrund av

den fördel det innebär att det i varje lag bör anges

vilka bestämmelser i personuppgiftlagen som är

tillämpliga.

Begreppet databas skall införas som en juridisk

beteckning på vissa fastställda automatiserade

uppgiftssamlingar som används gemensamt inom en

verksamhet och för vilka särskilda regler skall

gälla.

Gemensamma bestämmelser

Personuppgiftslagens bestämmelser om definitioner,

förhållandet till offentlighetsprincipen,

grundläggande krav på behandling, behandling av

personnummer, säkerheten vid behandlingen,

överföring av personuppgifter till tredje land,

personuppgiftsombudets uppgifter, upplysningar till

enskilda om behandlingar som inte anmälts,

tillsynsmyndighetens befogenheter m.m. och straff

skall, enligt regeringen, vara tillämpliga.

En myndighet skall vara personuppgiftsansvarig för

den behandling det ankommer på myndigheten att

utföra. Klara och tydliga ändamål för behandling av

uppgifter skall anges i lag. Uppgifter skall få

behandlas endast för de angivna ändamålen. Ändamålen

skall delas in i primära ändamål och sekundära

ändamål.

Det skall särskilt anges under vilka

förutsättningar känsliga personuppgifter m.m. får

behandlas i ett ärende eller i en databas. En

handling som kommit in eller upprättats i ett ärende

får behandlas i databasen. Vid sökning efter en

sådan handling får som sökbegrepp användas endast

personnummer och andra uppgifter som avses i 15 kap.

2 § sekretesslagen. Som sökbegrepp får dock inte

användas känsliga personuppgifter.

Personuppgiftslagens bestämmelser om information

som skall lämnas till den registrerade när uppgifter

samlas in från den registrerade själv och efter

ansökan av den registrerade skall tillämpas vid

behandling av personuppgifter inom

skatteförvaltningen, exekutionsväsendet och

Tullverket. Information om i en databas förekommande

elektroniska handlingar som hör till ett ärende och

som den enskilde har tagit del av behöver dock inte

omfatta annat än uppgift om att handlingarna

behandlas i databasen. Om den enskilde begär det

skall dock informationen omfatta även de handlingar

som behandlas.

Personuppgiftslagens bestämmelse om rättelse av

personuppgifter och skadestånd skall gälla vid

behandling av personuppgifter inom skatteförvalt-

ningen, exekutionsväsendet och Tullverket.

Myndigheters beslut om information som skall

lämnas enligt 26 § person-uppgiftslagen och om

rättelse skall kunna överklagas hos allmän

förvaltningsdomstol. Andra beslut får, enligt

regeringen, inte överklagas. Prövningstillstånd

skall krävas vid överklagande till kammarrätt.

Uppgifter i en databas som myndigheter får ta del

av enligt bestämmelser i sekretesslagen eller andra

författningar bör myndigheterna, enligt regeringen,

få tillgång till på medium för automatiserad

behandling. Uppgifter skall, enligt regeringen, få

lämnas ut till andra än myndigheter på medium för

automatiserad behandling endast om regeringen medger

det.

En fysisk eller juridisk person får ha

direktåtkomst till uppgifter om sig själv i

databasen endast om regeringen medger det.

Regeringen eller den myndighet som regeringen

bestämmer meddelar närmare föreskrifter om vilka

uppgifter som får omfattas av sådan direktåtkomst.

Uppgifter som är föremål för automatiserad

behandling i ett ärende rörande beskattning eller

inom Tullverket och kronofogdemyndigheternas

verksamhet och som inte behandlas i en databas skall

gallras senast ett år efter att ärendet har

avslutats. För databaser som är känsliga från

integritetssynpunkt skall i lag slås fast att

uppgifter skall gallras efter viss tid. Regeringen

eller den myndighet som regeringen bestämmer

(Riksarkivet) har dock möjlighet att meddela

föreskrifter om att uppgifterna skall bevaras under

längre tid. För databaser som är mindre

integritetskänsliga skall endast arkivlagens

bestämmelser tillämpas.

En myndighet som är personuppgiftsansvarig för

behandling av uppgifter i en databas skall

enligt regeringen få ta ut avgift för att lämna

ut uppgifter ur databasen. Regeringen skall

meddela närmare föreskrifter om avgiftsuttag.

Rätten för myndigheter att ta ut avgifter skall

inte få innebära inskränkning i rätten att

enligt tryckfrihetsförordningen ta del av och

mot fastställd avgift få kopia eller utskrift

av allmän handling. Den information som

förvaltningen förfogar över bör, enligt

regeringen, så långt som möjligt kunna

utnyttjas av medborgare, förvaltning och

företag. Detta med beaktande av integritets-,

sekretess- och säkerhetsaspekter. Riksdagen har

utifrån dessa utgångspunkter tagit ställning

till en enhetlig princip för myndigheternas

uttag av avgifter för att i elektronisk form

tillhandahålla begärda uppgifter. Principen

innebär att avgifterna bör grundas på kostnader

för att ta fram och distribuera informationen

men att det i vissa fall kan finnas skäl att ta

ut avgift som även täcker kostnaden för att

t.ex. insamla och registrera informationen. Det

är enligt regeringens mening nu lämpligt att

med vissa undantag införa denna princip vid

utlämnande av uppgifter från skatte- och

kronofogdemyndigheterna samt Tullverket. När

enskilda vill ta del av en större mängd

uppgifter på medium för automatiserad

behandling - vilket inte omfattas av

tryckfrihetsförordningens bestämmelser - av

t.ex. marknadsföringsskäl eller av andra

orsaker som betingas av bedriven

näringsverksamhet, finns det enligt regeringens

mening anledning att låta dem som drar nytta av

uppgifterna bidra ekonomiskt till den

verksamhet från vilken utlämnande sker. Vid

utlämnande på elektronisk väg till enskilda bör

de utlämnande myndigheterna således få ta ut

avgifter. Avgifter bör, enligt regeringen,

också få tas ut vid utlämnande till andra

myndigheter. Avgifter bör dock - med undantag

för det utlämnande som görs från

folkbokföringen - inte tas ut om utlämnande

följer av lag eller förordning.

Behandling av uppgifter i

beskattningsverksamhet

Genom skatteregisterlagen (1980:343) regleras i dag

flertalet av de register som förs för

beskattningsverksamheten. Vissa register omfattas

dock inte av lagen, t.ex. de register som förs för

punktskatteverksamheten och

fastighetstaxeringsregistren. Dessa register förs i

stället med tillstånd av Datainspektionen.

Regeringen föreslår att bestämmelser om behandling

av uppgifter inom beskattningsverksamheten skall

regleras i en lag.

Enligt regeringens förslag skall uppgifter få

behandlas för tillhandahållande av information som

behövs inom skatteförvaltningen för vissa bestämda

ändamål, t.ex.

1. fastställande av underlag för skatter och

avgifter samt bestämmande, redovisning, betalning

och återbetalning av skatter eller avgifter,

2.

3. bestämmande av pensionsgrundande inkomst,

4.

5. fastighetstaxering.

6.

I databasen skall, i den omfattning som behövs för

beskattningsverksamheten, få behandlas vissa

bestämda uppgifter, t.ex.

7. en fysisk persons identitet, medborgarskap,

bosättning och familjeförhållanden,

8.

9. en juridisk persons identitet och säte, m.m.

10.

11. registrering för skatter och avgifter,

12.

13. underlag för skatter eller avgifter,

14.

15. underlag för fastighetstaxering,

16.

17. yrkande och grunder i ett ärende,

18.

19. beslut, betalning, redovisning och övriga

åtgärder i ett ärende.

20.

Känsliga personuppgifter och uppgifter om

lagöverträdelser m.m. skall få behandlas i databasen

endast som en del av en elektronisk handling eller

om det särskilt anges.

Riksskatteverket och skattemyndigheterna skall,

enligt regeringens förslag, få ha direktåtkomst till

beskattningsdatabasen. Kronofogdemyndigheterna och

Tullverket skall få ha direktåtkomst till vissa

uppgifter i databasen i fråga om uppgifter som rör

en person som förekommer i ett ärende hos

myndigheten. Kronofogdemyndigheten skall även få ha

åtkomst till uppgifter om personer eller företag som

inte är registrerade som gäldenärer. Direktåtkomst

skall inte medges till elektroniska handlingar.

Uppgifter och handlingar i beskattningsdatabasen

skall gallras efter sju år. Uppgifter och handlingar

om revision skall dock gallras efter tio år och

uppgifter och handlingar om fastighetstaxering och

gåvoskatt efter tolv år. Regeringen eller den

myndighet som regeringen bestämmer kan emellertid

meddela föreskrifter om att en uppgift eller

handling skall bevaras under längre tid.

Behandling av uppgifter i

folkbokföringsverksamheten

Behandling av uppgifter i folkbokföringsverksamheten

skall, enligt regeringen, regleras i en lag.

Uppgifter skall få behandlas i databasen för

tillhandahållande av information som behövs för

vissa bestämda ändamål, t.ex.

21. samordnad behandling, kontroll och analys av

identifieringsuppgifter för fysiska personer och

av andra folkbokföringsuppgifter,

22.

23. handläggning av folkbokföringsärenden,

24.

25. framställning av personbevis och andra

registerutdrag.

26.

Bestämmelserna i lagen om folkbokföringsregister om

vilka uppgifter som får behandlas skall föras över

till den nya lagen. I databasen skall få behandlas

uppgifter om yrkande och grunder i ett ärende,

beslut och andra uppgifter som behövs för

handläggningen av ett ärende. Känsliga uppgifter och

uppgifter om lagöverträdelser m.m. skall, om inte

annat anges, få behandlas i databasen endast som en

del av en elektronisk handling.

Riksskatteverket och skattemyndigheterna skall få

ha direktåtkomst till folkbokföringsdatabasen. En

myndighet får ha direktåtkomst till uppgift om t.ex.

personnummer, adress, folkbokföringsfastighet.

Behandling av personuppgifter i verksamhet med

val och folkomröstningar

Behandling av personuppgifter i verksamhet med val

och folkomröstningar skall regleras i lag. Uppgifter

skall få behandlas i databasen för tillhandahållande

av information som behövs hos den centrala

valmyndigheten, skattemyndigheterna och

länsstyrelserna för vissa bestämda ändamål, t.ex.

27. framställning av röstlängder och röstkort inför

ett val eller en folkomröstning,

28.

29. framtställning av valsedlar och sammanräkning av

valresultat.

30.

Den centrala valmyndigheten, skattemyndigheterna,

länsstyrelserna och de kommunala valnämnderna skall

få ha direktåtkomst till val- och folkomröst-

ningsdatabasen. Skattemyndigheten skall dock inte ha

direktåtkomst till uppgifter om kandidater. Enskilda

skall efter medgivande från regeringen eller den

myndighet regeringen bestämmer få ha direktåtkomst

till uppgifter om kandidater.

Behandling av personuppgifter i

kronofogdemyndigheternas verksamheter

Behandling av personuppgifter och andra uppgifter i

kronofogdemyndigheternas samtliga verksamheter

skall, enligt regeringen, regleras i en lag. Inom

kronofogdemyndigheternas område faller ett flertal

verksamheter av skilda slag. Det är verksamhet med

utsökning och indrivning, skuldsanering,

betalningsföreläggande och handräckning samt tillsyn

i konkurs.

Enligt regeringen kan en stor del vara gemensam

för alla verksamhetsområden. För den särskilda

behandlingen i databaser finns emellertid anledning

att i vissa delar reglera de olika

verksamhetsområdena för sig. I fråga om ändamålen

med och vilka uppgifter som får behandlas i en

databas är skillnaderna i vissa avseenden så stora

att lagstiftningen annars hade blivit

svåröverskådlig. Regeringen anser därför att det

finns skäl att dela in behandlingen av

personuppgifter i kronofogdemyndigheternas

verksamhet i olika databaser för utsökning och

indrivning, betalningsföreläggande och handräckning,

skuldsanering och konkurstillsyn.

Utsöknings- och indrivningsdatabasen

Uppgifter skall få behandlas i utsöknings- och

indrivningsdatabasen för tillhandahållande av

information som behövs i kronofogdemyndigheternas

verksamhet för vissa bestämda ändamål, t.ex.

31. verkställighet eller annan åtgärd som särskilt

åligger kronofogdemyndigheterna enligt

utsökningsbalken eller annan författning,

32.

33. indrivning av statliga fordringar m.m.

34.

35. avräkning vid återbetalning av skatter och

avgifter.

36.

Uppgifter skall även få behandlas i databasen för

tillhandahållande av information som behövs i

författningsreglerad verksamhet utanför kronofogde-

myndigheternas verksamhet för t.ex. avräkning vid

återbetalning av skatter och avgifter, kvittning vid

utbetalning av bidrag.

I databasen skall, i den utsträckning det behövs

för verksamheten med utsökning och indrivning, få

behandlas vissa bestämda uppgifter, t.ex.

37. en fysisk persons identitet, bosättning och

familjeförhållanden,

38.

39. en enskilds ekonomiska förhållanden,

40.

41. egendom som berörs i ett mål,

42.

43. yrkande och grunder i ett mål eller ärende,

44.

45. uppgift om att kronofogdemyndighet gjort anmälan

om misstanke om brott.

46.

Databasen för betalningsföreläggande och

handräckning

Uppgifter skall få behandlas i databasen för

tillhandahållande av information som behövs i

kronofogdemyndigheternas verksamhet för vissa

bestämda ändamål, t.ex.

47. handläggningen av mål om betalningsföreläggande

eller handräckning,

48.

49. tillhandahållande av utslag i mål om

betalningsföreläggande.

50.

I databasen skall, i den utsträckning som behövs för

verksamheten få behandlas vissa bestämda uppgifter,

t.ex.

51. en fysisk persons identitet och bosättning,

52.

53. yrkande och grunder i ett mål,

54.

55. övriga förhållanden, om de tillförs ett mål och

är av betydelse för handläggningen.

56.

Databasen för skuldsanering m.m.

Uppgifter skall få behandlas i databasen för

tillhandahållande av information som behövs inom

kronofogdemyndigheterna för handläggning av ärenden

om skuldsanering m.m. I databasen skall få behandlas

vissa bestämda uppgifter, t.ex.

57. en fysisk persons identitet, bosättning och

familjeförhållanden,

58.

59. en enskilds ekonomiska förhållanden.

60.

Konkurstillsynsdatabasen

Uppgifter skall få behandlas i

konkurstillsynsdatabasen för tillhandahållande av

information som behövs i kronofogdemyndigheternas

verksamhet för handläggningen av

konkurstillsynsärenden och mål enligt

lånegarantilagen. I databasen skall få behandlas

vissa bestämda uppgifter, t.ex. om

61. konkursbo

62.

63. en fysisk persons identiet, bosättning,

64.

65. en enskilds ekonomiska förhållanden,

66.

67. domstols eller myndighets beslut.

68.

Gemensamma bestämmelser om direktåtkomst till

databaserna

Enligt regeringens förslag skall Riksskatteverket

och kronofogdemyndigheterna få ha direktåtkomst till

samtliga databaser. Skattemyndigheterna, Tullverket

och SÄPO skall få ha direktåtkomst till uppgifter i

utsöknings- och indrivningsdatabasen.

Behandling av personuppgifter i Tullverkets

verksamhet

Uppgifter skall enligt regeringens förslag få

behandlas i databasen för tillhandahållande av

information som behövs hos Tullverket för vissa

bestämda ändamål, t.ex.

69. bestämmande, redovisning, betalning och

återbetalning av tull, annan skatt och avgifter,

70.

71. övervakning, revision och annan analys- eller

kontrollverksamhet.

72.

Tullverket skall ha direktåtkomst till databasen.

Riksskatteverket, skattemyndigheterna och

kronofogdemyndigheterna skall ha åtkomst till vissa

uppgifter i fråga om personer som förekommer i

ärende hos myndigheten.

Sekretess inom exekutionsväsendet

Enligt 9 kap. 19 § sekretesslagen (1980:100) gäller

sekretess inom exekutionsväsendet i mål eller

ärenden angående exekutiv verksamhet för uppgifter

om enskilds personliga eller ekonomiska

förhållanden, om det kan antas att den enskilde

eller någon honom närstående lider avsevärd skada

eller betydande men om uppgifterna röjs. Ett rakt

skaderekvisit uppställs alltså för att uppgifter

skall kunna sekretessbeläggas. Vissa uppgifter i mål

eller ärenden i den exekutiva verksamheten omfattas

dock inte av sekretess. Det gäller uppgifter om

förpliktelse som avses med den sökta

verkställigheten och beslut i målet eller ärendet.

Det innebär att t.ex. information om att någon är

registrerad som gäldenär hos en kronofogdemyndighet,

uppgifter om dennes skuld och om sökanden i enskilda

mål skall lämnas ut utan föregående sekretess-

prövning.

Det raka skaderekvisitet innebär att sekretessen

generellt är svag för uppgifter i den exekutiva

verksamheten. Det är, enligt regeringen, inte ofta

som det kan antas att den enskilde lider avsevärd

skada eller betydande men om en uppgift om honom

lämnas ut. Kraven för sekretess är således mycket

höga.

Regeringen föreslår att sekretess skall gälla inom

exekutionsväsendet i mål eller ärende angående

utsökning och indrivning samt i verksamhet enligt

lagen (1986:436) om näringsförbud, för uppgift om

enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden,

om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan

att den enskilde eller honom närstående lider skada

eller men. Sekretessen skall dock inte gälla uppgift

om förpliktelse som avses med den sökta

verkställigheten i ett pågående mål och inte heller

beslut i ett mål eller ärende. Uppgifter om

förpliktelse i ett avslutat mål skall inte heller

omfattas av sekretess om den enskilde har

ytterligare mål eller ärende registerat hos

kronofogdemyndigheten och uppgiften inte är äldre än

två år.

Ett av ändamålen med förslaget om att införa

sekretess i mål som inte längre pågår är att

enskilda i vissa fall skall skyddas mot att

uppgifter om dem hos kronofogdemyndigheterna görs

allmänt tillgängliga. För att förslaget i det

avseendet skall få den avsedda effekten bör de

aktuella uppgifterna inte längre få användas i

kreditupplysningsverksamhet. Regeringen anser att

uppgifter som efter att de har lämnats till ett

kreditupplysningsföretag inte längre är undantagna

från sekretess skall gallras hos företaget.

Lagrådet har i sitt yttrande den 13 november 2000,

när det gäller förslag till ändring i

sekretesslagen, anfört bl.a.

Frågan om sekretess skall gälla eller inte är en

fråga om avvägning mellan olika intressen. Från

de synpunkter Lagrådet har att beakta saknas i

fråga om ett enskilt lagförslag vanligen

anledning att ta ställning till en sådan

värderingsfråga, så också i förevarande fall. Mot

bakgrund av Lagrådets skyldighet att granska

lagförslags förhållande till grundlagarna - i

detta fall 2 kap. tryckfrihetsförordningen -

finns dock rent generellt anledning att framhålla

att det förekommer talrika lagändringar som

innebär en utvidgning av sekretess medan

begränsningar av gällande sekretess sällan

föreslås. Ofta kan detta bero på att

lagstiftningen avser nya rätts-områden, där

frågan om sekretess inte tidigare varit aktuell.

I andra fall är det däremot, såsom nu, fråga om

skärpningar av bestämmelser i sekretesslagen. Ett

tidigare exempel från denna lagrådsavdelnings

erfarenhet gäller förhållandet mellan upphovsrätt

och sekretess. Det är önskvärt att i något

sammanhang en samlad bedömning görs av

utvecklingen på sekretessens område, så att

Sverige inte avlägsnar sig från den

offentlighetsprincip som landet med sådan skärpa

förfäktar i internationella sammanhang. Så kan

ske i anslutning till Offentlighets- och

sekretesskommitténs arbete.

Motionerna

I motion 2000/01:Sk24 av Carl Fredrik Graf m.fl. (m)

föreslås att riksdagen beslutar att avslå förslaget

om att myndigheter får ta ut avgift för att lämna ut

uppgifter ur folkbokföringsregister (yrkande 1) och

att riksdagen begär att regeringen återkommer till

riksdagen med förslag som innebär att utlämnande av

handling som omfattas av sekretesslagen regleras i

lag (yrkande 2). Propositionen behandlar bl.a.

frågan om möjlighet att ta ut en avgift för att

lämna uppgifter ur databaserna. Regeringen anför som

skäl att kostnaden för register skall fördelas på de

myndigheter som använder sig av uppgifter från

folkbokföringen. Registerhållning skall enligt

motionärerna betalas av den myndighet som är

personuppgiftsansvarig. Utlämnande av uppgifter ur

respektive register skall, enligt motionärerna, vara

kostnadsfri för andra myndigheter och för invidider

och företag om uppgifterna behövs enligt lag eller

författning. Utlämnande av sekretessbelagda

uppgifter är i regel författningsreglerad.

Motionärerna anser att utlämnande av sådana

uppgifter måste regleras. Enligt motionärerna bör

emellertid inte normgivningsdelegation ske i frågor

som rör offentlighetsprincipen och skydd för den

personliga integriteten. Regeringens möjligheter att

reglera utlämnandet av uppgifter vilka omfattas av

sekretesslagen via förordningar bör inskränkas.

I motion 2000/01:Sk25 av Johan Pehrson och Karin

Pilsäter (fp) föreslås att riksdagen tillkännager

för regeringen som sin mening vad som in motionen

anförs om nödvändigheten av en regelbunden översyn

över utvecklingen och praxis inom detta område. Med

hänsyn till den vikt som registrering och

registerhantering har för den personliga

integriteten och den snabba tekniska utvecklingen

inom datahanteringens område bör, enligt

motionärerna, dessa frågor följas med stor

uppmärksamhet. Riksdagen bör kräva att regeringen

regelbundet gör förutsättningslösa översyner av hur

dessa frågor behandlas i praktiken och vilka nya

ställningstaganden som kan vara aktuella.

Utskottets ställningstagande

Propositionen innehåller förslag till ny

författningsreglering som gäller behandling av

personuppgifter inom skatteförvaltningens verksamhet

med beskattning, folkbokföring, val och

folkomröstningar samt kronofogdemyndigheternas

verksamheter och Tullverkets verksamhet. Syftet med

regleringen är att förenkla, modernisera och

effektivisera regelsystemet. Utskottet tillstyrker

att behandling av personuppgifter inom de aktuella

verksamheterna regleras i nya författningar.

Utskottet vill emellertid framföra vissa synpunkter

på förslagen.

Förslag till lag om behandling av uppgifter i

skatteförvaltningens beskattningsverksamhet

De uppgifter i en databas, som myndigheter får ta

del av enligt bestämmelser i sekretesslagen eller

andra författningar, bör myndigheterna, enligt

regeringen, få tillgång till på medium för

automatiserad behandling.

Enligt regeringens förslag skall uppgifter i de

olika databaserna också få lämnas ut till enskild på

medium för automatiserad behandling. Med hänsyn till

de integritetsrisker som kan följa med utlämnande av

personuppgifter på medium för automatiserad

behandling till företag och privatpersoner, bör

sådant utlämnade enligt regeringen endast vara

tillåtet när det efter särskild prövning anses

lämpligt. Uppgifter i databaser bör få lämnas ut

till enskilda på medium för automatiserad behandling

endast om det är särskilt föreskrivet. Det är enligt

regeringen inte möjligt att i lag reglera i vilka

fall uppgifter skall få lämnas ut. Det bör i stället

åligga regeringen att göra dessa bedömningar.

Utskottet som instämmer i detta avstyrker motion

Sk24 yrkande 2.

Eftersom det endast kan vara fråga om uppgifter

som får lämnas ut till den enskilde enligt

sekretesslagens bestämmelser anser utskottet att

förslagen till 2 kap. 5-6 §§ jämte tillhörande

rubrik, kan medföra en felaktig tolkning. Utskottet

anser att de föreslagna paragraferna bör byta

numrering. Samtidigt bör den nya 2 kap. 5 § placeras

före rubriken Utlämnande av uppgifter till enskilda

på medium för automatiserad behandling samt erhålla

följande rubrik Enskilds rätt att ta del av

uppgifter. Enligt utskottet bör riksdagen besluta i

enlighet med vad utskottet föreslagit.

Sekretesslagen

Lagrådet framhåller i sitt yttrande att det

förekommer talrika lagändringar som innebär en

utvidgning av sekretess medan begränsningar av

gällande sekretess sällan föreslås. I regeringens

förslag till 9 kap. 19 § sekretesslagen föreslår

regeringen skärpning av sekretessen. Utskottet delar

regeringens bedömning att det i detta fall finns

skäl att skärpa sekretessen. Samtidigt instämmer

utskottet i vad Lagrådet uttalat att "det är

önskvärt att i något sammanhang en samlad bedömning

görs av utvecklingen på sekretessens område, så att

Sverige inte avlägsnar sig från den

offentlighetsprincip som landet med sådan skärpa

förfäktar i internationella sammanhang".

Offentlighets- och sekretesskommittén (dir. 1998:32)

skall göra en allmän översyn av sekretesslagen. I

denna ingår, enligt direktiven, att undersöka i

vilken utsträckning lagen kan förbättras, t.ex.

genom att onödiga bestämmelser upphävs och att lagen

görs mer överskådlig, med bibehållen balans mellan

intresset av offentlighet och insyn å ena sidan och

integritets- och andra sekretesskyddsintressen å den

andra. Kommittén skall särskilt överväga dels om det

är lämpligt med förändringar i sekretesslagens

grundläggande systematik, dels om det är möjligt att

med en bibehållen grad av skydd för uppgifter

förenkla sekretessbestämmelserna genom att minska

antalet fall av skilda skaderekvisit för uppgifter

inom en och samma verksamhet. Med hänsyn till de

uppgifter som Offentlighets- och sekretesskommittén

fått anser utskottet emellertid att resultatet av

dess arbete bör avvaktas.

Förslag till lag om ändring i

kreditupplysningslagen

Regeringen föreslår i 9 kap. 19 § sekretess med

omvänt skaderekvisit inom exekutionsväsendet för

vissa uppgifter. Motsvarande sekretess skall enligt

paragrafens tredje stycke gälla i myndighets

verksamhet som avser förande av eller uttag ur

utsöknings- och indrivningsdatabasen. I 8 §

förslaget till lag om ändring i

kreditupplysningslagen föreslår regeringen i ett

nytt tredje stycke en bestämmelse om att

kreditupplysningsföretag skall gallra uppgifter som

hämtats från utsöknings- och inskrivningsdatabasen

när den inte omfattas av vissa undantag från

sekretess i 9 kap. 19 §.

Enligt utskottet bör de avsedda uppgifterna

gallras hos kreditupplysningsföretaget när de inte

längre omfattas av undantaget från sekretess enligt

9 kap. 19 § dvs. inte enbart när uppgifter hämtats

från databasen utan även när uppgifterna inhämtats

från exekutionsväsendet på annat sätt, t.ex. genom

telefonsamtal eller brev. Utskottet föreslår därför

att det föreslagna tredje stycket får följande

lydelse.

En uppgift som inhämtats från exekutionsväsendet i

dess verksamhet med indrivning och utsökning skall

gallras när den inte omfattas av undantaget från

sekretess i 9 kap. 19 § första stycket andra

meningen eller andra stycket sekretesslagen

(1980:100).

Enligt utskottet bör riksdagen besluta i enlighet med vad

utskottet anfört.

Avgifter

Regeringen föreslår i lagtexten att de

personuppgiftsansvariga myndigheterna skall få ta ut

avgifter för att lämna ut uppgifter ur databasen

enligt de närmare föreskrifter som regeringen

bestämmer. Rätten att ta ut avgift skall inte få

innebära inskränkning i rätten enligt

tryckfrihetsförordningen att ta del av och mot

fastställd avgift få kopia eller utskrift av allmän

handling. Enligt regeringen skall avgifter få tas ut

även vid utlämnande till andra myndigheter, dock

inte om utlämnandet följer av lag eller förordning.

Är det fråga om utlämnande som görs från

folkbokföringen skall emellertid avgift få tas ut av

en myndighet även om utlämnandet följer av lag eller

förordning. Utskottet som delar regeringens

ställningstagande avstyrker motion Sk24 yrkande 1.

Översyn av behandling av känsliga

personuppgifter

Med hänsyn till den vikt som registrering och

registerhantering har för den personliga

integriteten och den snabba tekniska utvecklingen

inom datahanteringens område bör dessa frågor enligt

motion Sk25 följas med stor uppmärksamhet.

Offentlighets- och sekretesskommittén (dir. 1998:32)

har i uppgift att bl.a. göra en allmän översyn av

sekretesslagen. I denna ingår enligt direktiven att

undersöka i vilken utsträckning lagen kan förbättras

t.ex. genom att onödiga bestämmelser upphävs och att

lagen görs mer överskådlig, med bibehållen balans

mellan intresset av offentlighet och insyn å ena

sidan och integritets- och andra

sekretesskyddsintressen å den andra. Utskottet anser

att frågorna om behandling av känsliga

personuppgifter har ett nära samband med

Offentlighets- och sekretesskommitténs uppdrag.

Utskottet anser, i likhet med motionärerna, att

frågorna är synnerligen viktiga ur

integritetssynpunkt men utgår samtidigt från att

regeringen fortlöpande ser över hur dessa frågor

behandlas i praktiken. Utskottet avstyrker därför

motion Sk25.

Stockholm den 20 februari 2001

På konstitutionsutskottets vägnar

Per Unckel

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Per

Unckel (m), Göran Magnusson (s), Barbro Hietala

Nordlund (s), Kenneth Kvist (v), Ingvar Svensson

(kd), Mats Berglind (s), Inger René (m), Kerstin

Kristiansson Karlstedt (s), Kenth Högström (s), Mats

Einarsson (v), Björn von der Esch (kd), Nils Fredrik

Aurelius (m), Per Lager (mp), Åsa Torstensson (c),

Helena Bargholtz (fp), Britt-Marie Lindkvist (s) och

Per-Samuel Nisser (m).

Avvikande meningar

1. Avgifter för att lämna ut

uppgifter ur

folkbokföringsregister

2.

Per Unckel, Inger René, Nils Fredrik Aurelius och

Per-Samuel Nisser (alla m) anser att

konstitutionsutskottets yttrande under rubriken

Avgifter bort ha följande lydelse:

Regeringen anför som skäl till sitt förslag att

kostnaden för registret skall fördelas på de

myndigheter som använder sig av uppgifter från

folkbokföringen. Myndigheters registerhållning är

enligt utskottet just myndighetsuppgifter. Det finns

av naturliga skäl inte någon konkurrerande

verksamhet till dem. Andra myndigheter har därmed

inget annat val än att anlita nuvarande källor. För

de myndigheter som skulle få ökade utgifter genom en

avgiftsbeläggning kommer, med oförändrade anslag,

uppgifterna att konkurrera med annan verksamhet. En

sannolik konsekvens är, enligt utskottet, att

uppgiftsinhämtandet kommer att minska så att

uppgifterna inte används i den utsträckning som

kunde vara motiverad, vilket leder till

effektivitetsförluster. En ytterligare konsekvens

skulle kunna bli att myndigheter, som har möjlighet,

söker övervältra kostnaderna på företag och

allmänhet. Utskottet anser att registerhållning

skall betalas av den myndighet som är

personuppgiftsansvarig. Utlämnande av uppgifter ur

respektive register skall, enligt utskottet, vara

kostnadsfri för andra myndigheter. Utlämnande av

uppgifter till individer och företag skall, enligt

utskottet, också vara kostnadsfri om de behövs

enligt lag eller förordning. Detta bör riksdagen som

sin mening ge regeringen till känna. Därmed bifaller

riksdagen motion Sk24 yrkande 1.

3. Reglering av utlämnande av

handling

4.

Per Unckel, Inger René, Nils Fredrik Aurelius och

Per-Samuel Nisser (alla m) anser att

konstitutionsutskottets yttrande under rubriken

Förslag till lag om behandling av uppgifter i

skatteförvaltningens beskattningsverksamhet bort ha

följande lydelse:

De uppgifter i en databas, som myndigheter får ta

del av enligt bestämmelser i sekretesslagen eller

andra författningar, bör myndigheterna, enligt

regeringen, få tillgång till på medium för

automatiserad behandling.

Enligt regeringens förslag skall uppgifter i de

olika databaserna också få lämnas ut till enskild på

medium för automatiserad behandling. Med hänsyn till

de integritetsrisker som kan följa med utlämnande av

personuppgifter på medium för automatiserad

behandling till företag och privatpersoner, bör

sådant utlämnade enligt utskottet regleras i lag.

Utskottet tillstyrker motion Sk24 yrkande 2.

Regeringen bör därför återkomma till riksdagen med

förslag som innebär att utlämnande av handling som

omfattas av sekretesslagen regleras av lag.

5. Regelbunden översyn av frågornas

behandling i praktiken

6.

Helena Bargholtz (fp) anser att

konstitutionsutskottets yttrande under rubriken

Översyn av behandling av känsliga personuppgifter

bort ha följande lydelse:

Med hänsyn till den vikt som registrering och

registerhantering har för den personliga

integriteten och den snabba tekniska utvecklingen

inom datahanteringens område bör dessa frågor,

enligt utskottet, följas med stor uppmärksamhet.

Utskottet anser därför att riksdagen bör kräva att

regeringen regelbundet gör förutsättningslösa

översyner av hur dessa frågor behandlas och vilka

nya ställningstaganden som kan vara aktuella. Detta

bör riksdagen som sin mening ge regeringen till

känna. Därmed bifaller riksdagen motion Sk25.