Bet. 2000/01:SkU25

Skatteutskottets betänkande

2000/01:SKU25

Vissa frågor inför den allmänna

fastighetstaxeringen år 2003, m.m.

Innehåll

Sammanfattning

Propositionen

Följdmotioner

Utskottets överväganden

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

Reservationer

Bilaga 2

2000/01

SkU25

(prop. 2000/01:121)

Redogörelse för ärendet

Ärendet och dess beredning

En särskild utredare har haft i uppdrag (dir.

1997:36) att se över både förfarandereglerna och de

materiella reglerna för fastighetstaxering och att

undersöka om de nuvarande reglerna leder fram till

att taxeringsvärdena återspeglar marknadsvärdena.

Utredningen, den s.k.

Fastighetstaxeringsutredningen, lämnade i februari

2000 betänkandet Fastighetstaxering - precision,

påverkansmöjligheter, individuella bedömningar (SOU

2000:10).

I budgetpropositionen för 2001 (prop. 2000/01:1,

volym 1, s. 218) aviserades att vissa av

Fastighetstaxeringsutredningens förslag borde tas

upp redan inför 2003 års allmänna fastighetstaxering

av småhus. Regeringen har nu återkommit till dessa

frågor i den proposition som utskottet behandlar i

det följande. Några andra frågor som

Fastighetstaxeringsutredningen har behandlat har

regeringen inte tagit upp i detta sammanhang,

däribland det s.k. omräkningsförfarandet och

industritaxeringen.

I detta lagstiftningsärende har regeringen även

föreslagit en ändring i mervärdesskattelagen

(1994:200) till följd av att en ny ordning för

fördelning av bidrag till korttidsstudier kommer att

gälla när ett nytt studiestödssystem träder i kraft

den 1 juli 2001. Andra följdändringar på

skatteområdet till det nya studiestödssystemet har

behandlats i skatteutskottets betänkande

2000/01:SkU24.

Regeringens förslag till riksdagsbeslut och de

motioner som har väckts i ärendet framgår av bilaga

1 till betänkandet. De lagändringar som regeringen

föreslår redovisas i bilaga 2.

Utskottet föreslår i detta

sammanhang även vissa redaktionella

justeringar i lagarna om

tobaksskatt, alkoholskatt och skatt

på energi. Utskottets lagförslag

framgår av bilaga 3.

Propositionens huvudsakliga innehåll

I proposition 2000/01:121 Vissa frågor inför den

allmänna fastighetstaxeringen år 2003, m.m. föreslås

vissa ändringar i bestämmelserna om

fastighetstaxering av småhus.

Inledningsvis föreslås en bestämmelse som innebär

att om det inom ett värdeområde inte har sålts några

fastigheter eller har sålts för få fastigheter för

att värdenivån med säkerhet skall kunna bestämmas

får ledning hämtas från försäljningar av fastigheter

inom andra värdeområden, där förutsättningarna för

prisbildningen kan antas vara likartade. Vidare

föreslås att det även för kulturhistoriskt

värdefulla byggnader m.m. skall bestämmas delvärden

för byggnad och mark.

När det gäller värdefaktorn standard föreslås att

indelningen i huvudområdena exteriör,

energihushållning, kök, sanitet och övrig interiör

samt möjligheterna att jämka standardpoängen

lagregleras.

Värdefaktorn speciell belägenhet föreslås få

beteckningen närhet till strand. Klassindelningen

föreslås bli lagreglerad. Enligt förslaget skall det

finnas minst tre och högst sju klasser. En klass

skall utgöra strand, en eller flera klasser

strandnära och en klass inte strand eller

strandnära.

När det gäller värdefaktorn fastighetsrättsliga

förhållanden föreslås att det för värderingsenheter

inom grupphusområden endast skall finnas två

klasser, nämligen en klass för småhus på

självständiga fastigheter och en klass för övriga

småhus.

För justering för säregna förhållanden föreslås

dels att det införs en procentuell gräns, dels att

den nuvarande beloppsgränsen sänks från 50 000 kr

till 25 000 kr. Förslaget innebär att justering för

säregna förhållanden skall kunna göras när

värdeinverkan uppgår till tre procent av

taxeringsenhetens sammanslagna riktvärde, dock minst

25 000 kr.

Vidare föreslås vissa ändringar när det gäller

indelningen i specialbyggnader. Bland annat föreslås

att reningsanläggningarna endast skall omfatta

anläggningar vars syfte är att ta hand om avfall.

När det gäller de byggnader som används för

arbetsvård föreslås att de inte längre skall indelas

som vårdbyggnader. De nya bestämmelserna föreslås

träda i kraft den 1 juli 2001 och tillämpas första

gången vid 2003 års fastighetstaxering.

Slutligen föreslås en justering av

mervärdesskattelagens (1994:200) regler om undantag

från beskattning för utbildningstjänster. Ändringen

föreslås träda i kraft den 1 juli 2001.

Sammanfattning

I betänkandet behandlas proposition 2000/01:121

Vissa frågor inför den allmänna fastighetstaxeringen

år 2003, m.m. och de motioner som har väckts med

anledning av propositionen. Propositionen gäller

fastighetstaxeringen av småhus. Utskottet

tillstyrker - med en mindre justering av

ikraftträdandetidpunkten - regeringens förslag och

avstyrker motionerna. Till den del motionerna tar

upp frågor som gäller uttaget av fastighetsskatt

hänvisar utskottet till att frågor om

fastighetsskattens utformning bereds i

Finansdepartementet. Ett kommande förslag är avsett

att begränsa fastighetsskatten för hushåll med

normala inkomster med verkan redan från och med den

1 januari 2001.

Utskottet tillstyrker även ett i propositionen

framlagt förslag om justering i mervärdesskattelagen

med anledning av att en ny ordning för fördelning av

bidrag till korttidsstudier träder i kraft den 1

juli 2001.

I betänkandet föreslår utskottet också vissa

justeringar i lagarna om tobaksskatt, alkoholskatt

och skatt på energi.

Vid betänkandet fogas sju reservationer (m, kd och

c).

Propositionen

Regeringen (Finansdepartementet) föreslår i

proposition 2000/01:121

att riksdagen antar de i propositionen framlagda

förslagen till

1. lag om ändring i fastighetstaxeringslagen

(1979:1152),

2. lag om ändring i lagen (1997:323) om statlig

förmögenhetsskatt,

3. lag om ändring i lagen

(1991:1406) om ändring i

mervärdesskattelagen (1994:200).

Följdmotioner

2000/01:Sk33 av Carl Fredrik Graf m.fl. (m):

1. Riksdagen avslår proposition 2000/01:121.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om fastighetsskatten

och fastighetstaxeringen.

2000/01:Sk34 av Carl-Erik Skårman (m):

1. Riksdagen avslår regeringens proposition

2000/01:121 Vissa frågor inför den allmänna

fastighetstaxeringen år 2003, m.m.

2. Riksdagen beslutar att upphäva

fastighetstaxeringslagen (1979:1152).

2000/01:Sk35 av Staffan Werme och Yvonne Ångström

(fp):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om förslag till lag om ändring

i lagen (1999:1406) om ändring i

mervärdesskattelagen (1994:200).

2000/01:Sk36 av Mats Odell m.fl. (kd):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening den principiella kritik mot

fastighetsskattesystemet som anförs i motionen.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som anförs i motionen om en alternativ

lösning på fastighetsskatteproblematiken.

2000/01:Sk37 av Rolf Kenneryd m.fl. (c):

1. Riksdagen avslår proposition 2000/01:121 Vissa

frågor inför den allmänna fastighetstaxeringen år

2003, m.m.

2. Riksdagen begär att regeringen lägger fram

förslag om förändrad fastighetstaxering i enligt

med vad i motionen anförs.

3. Riksdagen beslutar i enlighet med vad i motionen

anförs om reduktion av antalet värdeområden (vid

avslag på yrk. 1-2).

4. Riksdagen beslutar i enlighet med vad i motionen

anförs om att skilja på taxeringen av fastigheter

för fastboende och fritidsboende (vid avslag på

yrk. 1-2).

5. Riksdagen beslutar i enlighet med vad i motionen

anförs om att marknadsvärde skall beräknas med

hänsyn till medianvärdet av det referensförvärv

som ligger i de mittre kvartilerna inom ett

värdeområde (vid avslag på yrk. 1-2).

6. Riksdagen beslutar i enlighet med vad i motionen

anförs om införande av förtroendevalda lokala

fastighetstaxeringsnämnder (vid avslag på yrk.

1-2).

7. Riksdagen beslutar i enlighet med vad i

motionen anförs om att treglasfönster, isolerglas

och/eller värmepump inte skall medföra ökade

standardpoäng (vid avslag på yrk. 1-2).

Utskottets överväganden

Beskattning av fastigheter

Utskottets förslag i korthet

Utskottet föreslår att riksdagen antar

regeringens förslag till ändringar i

bestämmelserna om fastighetstaxering inför

2003 års allmänna fastighetstaxering av

småhus och avslår de motioner som har väckts

i ärendet. Utskottet förordar dock att

ikraftträdandet av de nya reglerna flyttas

fram till den 1 augusti 2001. När det gäller

frågor om fastighetsskatt m.m. som har tagits

upp i motionerna hänvisar utskottet till att

regeringen bereder frågor om

fastighetsbeskattningens allmänna utformning

och att riksdagen senare kommer att behandla

ett lagförslag om begränsning av

fastighetsskatteuttaget för hushåll med

normala inkomster med verkan redan från och

med den 1 januari 2001.

Propositionen

I propositionen föreslås ändringar i

fastighetstaxeringslagen inför 2003 års taxering av

småhus.

För att värdenivån skall kunna fastställas i

områden med få försäljningar föreslås en lagregel

som innebär att ledning skall få hämtas från

försäljningar av fastigheter inom andra värdeområden

där förutsättningarna för prisbildningen kan antas

vara likartade. Enligt propositionen bör en

jämförelse mellan samtliga värdeområden inom ett län

samt över länsgränserna regelmässigt ske för att

undvika omotiverade värdenivåskillnader mellan

relativt likartade värdeområden eller vid

länsgränser om likartade förhållanden råder på båda

sidor om gränsen.

Standardbedömningen av kök har enligt

Fastighetstaxeringsutredningen inte fungerat bra,

och utredningen har därför arbetat med en annan

värderingsmodell. Denna bör enligt propositionen

vidareutvecklas inför den kommande allmänna

fastighetstaxeringen av småhus. Enligt propositionen

kan tillämpningen av bedömningen av småhusets

standard även förbättras om möjligheterna till

jämkning används i betydligt ökad utsträckning. För

att markera detta föreslås i propositionen att

betämmelser om jämkning tas in i

fastighetstaxeringslagen. Även indelningen i

huvudområdena exteriör, energihushållning, kök,

sanitet och övrig interiör föreslås bli lagreglerad.

För att komma till rätta med tröskeleffekter vid

tomtmarkens klassindelning i strand och strandnära

föreslås i propositionen en ny indelning som skall

omfatta minst tre och högst sju klasser: en klass

för strand, en eller flera klasser för strandnära,

en klass för inte strand eller strandnära.

Problem med rättvisande prisjämförelser vid

värdering av småhus som ägs av

bostadsrättsföreningar har föranlett ett förslag om

att värdefaktorn fastighetsrättsliga förhållanden

ändras så att grupphusområden indelas i endast två

klasser, nämligen en klass för småhus på

självständiga fastigheter och en klass för övriga

småhus. Den klass som i dag finns för

värderingsenheter som kan bilda självständiga

fastigheter slopas.

Andra förändringar är bl.a. en ny regel för

justering för säregna förhållanden, att delvärden

för byggnad och mark skall fastställas även för

kulturbyggnader och ändringar i fråga om indelningen

i specialbyggnader.

Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli

2001.

Motionerna

I motionerna Sk33 yrkande 1 i denna del av Carl

Fredrik Graf m.fl. (m) och Sk34 yrkande 1 i denna

del av Carl-Erik Skårman (m) yrkas att riksdagen

skall avslå regeringens förslag till ändringar inför

fastighetstaxeringen 2003. Skatterna på boendet bör

enligt motionerna sänkas, och fastighetsskatten bör,

i avvaktan på att en avveckling av denna skatt kan

ske, baseras på 1997 års taxeringsvärden. Enligt

motionerna minskar därmed behovet av ett komplicerat

taxeringsförfarande med ständiga krav på

detaljändringar. I yrkande 2 i de båda motionerna

begärs att riksdagen tar ställning till avvecklad

fastighetsskatt, m.m. Enligt motion Sk33 bör det

också göras en genomgång av de

verkställighetsföreskrifter som styr

fastighetstaxeringen för att klargöra om dessa är

grundlagsenliga.

I motion Sk36 av Mats Odell m.fl. (kd) anförs att

konstruktionen med löpande fastighetsbeskattning som

en del av kapitalinkomstbeskattningen är

principiellt felaktig och ger upphov till olika

problem som i förlängningen kan utgöra ett hot mot

äganderätten. Ett grundproblem är att skattens nivå

bestäms av marknadsvärdet och inte av ökade faktiska

inkomster. Enligt motionen bör fastighetsskatten

avvecklas successivt. I stället bör kommunerna ges

en möjlighet att ta ut en avgift i relation till

service kopplad till fastigheten och inte på basis

av marknadsvärde. Statens intäktsbortfall kan enligt

motionen delvis kompenseras genom en nivåjustering i

det generella statsbidraget till primärkommunerna i

enlighet med finansieringsprincipen. I motionen

yrkas att riksdagen skall ställa sig bakom den

principiella kritik mot fastighetsskattesystemet som

anförs i motionen och den alternativa lösning på

fastighetsskatteproblematiken som föreslås i

motionen (yrkandena 1 och 2).

Enligt motion Sk37 av Rolf Kenneryd m.fl. (c) ger

inte dagens system för fastighetstaxering rättvisa

och rimliga taxeringar. Motionärerna anser att

regeringens förslag inte löser detta grundläggande

problem. De yrkar att propositionen skall avslås

(yrkande 1 i denna del) och att riksdagen skall ta

ställning för flera olika ändringar i

fastighetstaxeringsförfarandet (yrkas 2-7). För att

uppnå ett minsta antal om 50 referensförvärv inom

varje värdeområde förordar motionärerna att antalet

värdeområden skall minskas från nuvarande ca 7 500

till ca 2 000. Den situation med ständigt stigande

fastighetspriser som råder i attraktiva områden

längs kusten bör enligt motionen avhjälpas genom att

fastigheter för fastboende och fritidsboende skiljs

åt vid fastighetstaxeringen. För att motverka att

genomsnittliga marknadsvärden som läggs till grund

för taxeringsvärdena inte skall bli för höga

föreslår motionärerna också att marknadsvärdet skall

beräknas med hänsyn till medianvärdet av det

referensförvärv som ligger i de mittre kvartilerna

inom ett värdeområde. De förordar också att det

skall finnas en lokal förtroendevald taxeringsnämnd

för varje värdeområde eller del därav och att

treglasfönster, isolerglas och värmepumpar inte

skall medföra ökade standardpoäng vid

fastighetstaxeringen.

Utskottets ställningstagande

Målsättningen med fastighetstaxeringen är att varje

skattepliktig taxeringsenhet skall ges ett s.k.

basvärde som skall motsvara 75 % av

taxeringsenhetens marknadsvärde. För att undersöka

om denna målsättning uppnås med dagens regler har

Fastighetstaxeringsutredningen genomfört en

omfattande statistisk undersökning och lämnat

förslag på förbättringar. De förslag som finns i

propositionen gäller vissa förbättringar i

regelsystemet som enligt utskottets mening nu bör

föras in i fastighetstaxeringslagen inför den

kommande allmänna fastighetstaxeringen av småhus.

Utskottet ställer sig tveksamt till om förslaget i

motion Sk37 om att minska antalet värdeområden

skulle kunna medföra en bättre precision vid

bestämmande av riktvärden.

Fastighetstaxeringsutredningen kom fram till att den

bästa utgångspunkten vid indelningen i värdeområden

torde vara att skapa homogena områden i den meningen

att områden med likartad prisbildning och med

likartad bebyggelse skall bilda egna områden. Att i

lagstiftningen ange att ett visst antal köp skall

vara hänförliga till värdeområdet garanterar enligt

utredningen inte en ökad träffsäkerhet för att nå

rätt basvärde för den enskilda fastigheten.

Utskottet anser att motionärernas förslag om att

riksdagen skall besluta att det skall finnas ca

2 000 värdeområden inte bör genomföras.

Förslaget i samma motion att vid

fastighetstaxeringen skilja mellan fastigheter för

fastboende och fritidsboende är enligt utskottets

mening inte förenligt med principen om att

taxeringsvärdet skall återspegla den enskilda

fastighetens marknadsvärde. De problem som uppkommer

för vissa hushåll med högt taxerade fastigheter bör

i stället lösas genom en sådan begränsning i uttaget

av fastighetsskatt som regeringen för närvarande

bereder och som utskottet strax återkommer till.

Motionärerna har inte visat att den ändring som de

vill genomföra i fråga om de referensförvärv som

skall läggas till grund för beräkning av

marknadsvärde skulle ge ett mer rättvisande resultat

än det urval som görs enligt dagens regler.

Utskottet anser följaktligen att inte heller dessa

förslag bör genomföras.

I motion Sk37 förordas även att det skall inrättas

lokala nämnder för fastighetstaxeringen.

Fastighetstaxeringsutredningen (SOU 2000:10, s. 428)

har anfört administrativa skäl och kostnadsskäl mot

att inrätta sådana särskilda

fastighetstaxeringsnämnder, men har samtidigt

betonat vikten av att de politiskt valda ledamöterna

i skattenämnderna när fastighetstaxeringsärenden

avgörs så långt det är möjligt har lokalkännedom.

Utskottet konstaterar emellertid att regeringen inte

har berett denna fråga färdigt och anser att

beredningen bör avvaktas.

I fråga om miljöinvesteringar framgår det av

propositionen att Fastighetsbeskattningskommittén

(SOU 2000:34, s. 269 f.) har föreslagit att en

ökning av en fastighets taxeringsvärde, som

sammanhänger med vissa typer av miljöinvesteringar,

inte skall tillåtas påverka underlaget för

fastighetsskatten under de första tio åren efter det

att investeringarna gjorts. Även denna fråga bereds

för närvarande i Finansdepartementet. Utskottet

anser att resultatet av den pågående beredningen bör

avvaktas även i denna fråga och att riksdagen därför

bör avslå förslaget i motion Sk37 om att

standardpoängen inte skall påverkas av sådana

investeringar.

Sammanfattningsvis tillstyrker utskottet de

förslag till ändringar inför 2003 års allmänna

fastighetstaxering av småhus som föreslås i

propositionen och avstyrker motionerna Sk33 yrkande

1 i denna del, Sk34 yrkande 1 i denna del, Sk37

yrkande 1 i denna del och de ändringar som föreslås

i motion Sk37 yrkandena 2-7. Med anledning av vad

som anförts i motion Sk33 om

tillämpningsföreskrifter vid fastighetstaxeringen

vill utskottet framhålla att Lagrådet haft

synpunkter på utformningen av lagförslaget i detta

hänseende, och att regeringen har ändrat lagtexten i

enlighet med vad Lagrådet har föreslagit. Det är

heller inte fråga om att genom detta

lagstiftningsärende utvidga området för

verkställighetsföreskrifter. Snarare innebär de nu

aktuella ändringarna att detaljregleringen på

lagnivå blir större.

Med hänsyn till den korta tid som skulle komma att

återstå mellan tidpunkten för utfärdandet av

lagändringarna och ett ikraftträdande den 1 juli

2001, vill utskottet föreslå riksdagen att flytta

fram ikraftträdandet till den 1 augusti 2001.

Även om den proposition som behandlas i detta

ärende gäller värderingstekniska frågor riktas

intresset i sammanhanget även mot fastighetsskatten

med hänsyn till det nära samband som finns mellan

denna skatt och taxeringsvärdena. Uttaget av

fastighetsskatt har de senaste åren begränsats genom

sänkta skattesatser och genom att taxeringsvärdena

för småhus och bostadshyreshus har varit frysta

genom årliga beslut sedan 1997, dvs. någon årlig

omräkning av taxeringsvärdena har inte genomförts.

Frysningen har delvis skett i avvaktan på

Fastighetstaxeringsutredningens och

Fastighetsbeskattningskommitténs arbete. Den

upphörde vid årsskiftet 2000/2001. Eftersom priserna

på bostäder har ökat kraftigt på många håll påverkar

detta taxeringsvärdena. För att minska effekterna av

de höga taxeringsvärdena beslutade riksdagen i

samband med budgetbesluten för 2001 att sänka

fastighetskatten på småhus från 1,5 till 1,2 % och

skatten på hyreshus till 0,7 %. Samtidigt höjdes

fribeloppet vid förmögenhetsbeskattningen. De sänkta

skattesatserna gör att statens inkomster av

fastighetsskatten år 2001 ligger kvar på samma nivå

som år 2000. För många leder ändringarna till lägre

fastighetsskatt, men för ägare av småhus i

storstadsområdena och andra attraktiva områden blir

fastighetsskatten i många fall högre.

De beslut som riksdagen fattade i höstas är inte

tillräckliga för att komma till rätta med det

problem som skulle uppkomma för vissa hushåll om

kraftigt höjda taxeringsvärden skulle tillåtas slå

igenom fullt ut på uttaget av fastighetsskatt. Detta

även om man beaktar de skattelättnader för låg- och

medelinkomsttagare som följer av den

inkomstskattereform som riksdagen har beslutat om.

Regeringen bereder därför för närvarande ett förslag

om begränsningar i fastighetsskatteuttaget för

hushåll med normal inkomst och förmögenhet.

Förslaget bereds med utgångspunkt från att berörda

hushåll inte skall betala mer än 5 % av inkomsten i

fastighetsskatt för sin permanentbostad. Den

lagstiftning som behövs för att uppnå detta kommer

att utformas så att begränsningen i

fastighetsskatteuttaget får effekt redan från och

med den 1 januari 2001.

Frågor om den löpande fastighetsbeskattningens

allmänna utformning, främst fastighetsskatten, har

utretts av Fastighetsbeskattningskommittén.

Kommittén har lagt fram sitt slutbetänkande

Likformig och neutral fastighetsbeskattning (SOU

2000:34). Betänkandet bereds nu i

Finansdepartementet. I avvaktan på resultatet av den

pågående beredningen finns det enligt utskottets

mening inte anledning för riksdagen att nu gå

närmare in på frågor om fastighetsbeskattningens

allmänna utformning. Därtill kommer att riksdagen

vid behandlingen av vårpropositionen (prop.

2000/01:100, bet. 2000/01:FiU15) kommer att ta

ställning till partiernas olika förslag till

omläggningar i systemet för beskattning av

fastigheter. Utskottet avstyrker därmed även

motionerna Sk33 yrkande 2, Sk34 yrkande 2 och Sk36

yrkandena 1 och 2.

Mervärdesskatt vid

korttidsutbildning

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen antar regeringens förslag till

ändring av mervärdes-skattelagens regler om

undantag från beskattning för utbild-

ningstjänster.

Bakgrund

I 3 kap. 8 § mervärdesskattelagen finns ett undantag

från skatteplikt för omsättning av tjänster som

utgör utbildning som enligt studiestödslagen

(1973:349) berättigar eleven till studiestöd. Den 1

juli 2001 träder en ny studiestödslag (1999:1395) i

kraft. Riksdagen beslutade om denna hösten 1999

(prop. 1999/2000:10, bet. 1999/2000:UbU7, rskr.

1999/2000:96).

Det nya studiestödssystemet innebär bl.a. att

korttidsstudiestöd och internatbidrag inte längre

regleras i studiestödslagen. Medel för bidrag till

korttidsstudier skall fr.o.m. den 1 juli 2001 i

stället anvisas dels till Statens institut för

särskilt utbildningsstöd (Sisus), dels som

statsbidrag till Landsorganisationen i Sverige (LO)

och Tjänstemännens Centralorganisation (TCO). LO,

TCO och Sisus skall därefter ansvara för

fördelningen av bidraget till de studerande. I

proposition 2000/01:107 Bidrag vid korttidsstudier

och vissa andra studiestödsfrågor har regeringen

föreslagit de lagändringar som behövs för att införa

den nya ordningen, bl.a. att den som tar emot bidrag

för korttidsstudier inte skall ta upp detta till

beskattning som inkomst av tjänst. Riksdagen har den

18 maj i år godtagit den nya ordningen för

fördelning av bidragen (bet. 2000/01:UbU18, rskr.

2000/01:228).

Propositionen

I propositionen föreslås att undantaget från

skatteplikt i mervärdesskattelagen, som i nu

aktuellt avseende endast omfattar utbildning som

berättigar till stöd enligt studiestödslagen,

kompletteras så att det skall omfatta utbildning som

berättigar till sådant bidrag till korttidsstudier

som får fördelas av LO, TCO och Sisus. Avsikten är

att det nya bidraget skall kunna lämnas för i

princip samma utbildningar som idag berättigar till

studiestöd (se prop. 1999/2000:10 s. 130). Någon

utvidgning av det skattefria området är således inte

avsedd. För att denna utbildning även

fortsättningsvis skall undantas från mervärdesskatt

måste skattepliktsreglerna ändras. Ändringen

föreslås träda i kraft samtidigt med det nya

studiestödssystemet den 1 juli 2001.

Motionerna

I motionerna Sk33 yrkande 1 i denna del av Carl

Fredrik Graf m.fl. (m), Sk34 yrkande 1 i denna del

av Carl-Erik Skårman (m) och Sk37 yrkande 1 i denna

del av Rolf Kenneryd m.fl. (c) yrkas att

propositionen avslås i denna del. I motion Sk35 av

Staffan Werme och Yvonne Ångström (fp) föreslås att

riksdagen tillkännager för regeringen vissa krav som

bör ställas på den nya ordningen för fördelning av

bidrag till korttidsstudier, t.ex. i fråga om

öppenhet och möjlighet att överklaga.

Utskottets ställningstagande

Regeringens förslag innebär en följdändring till

tidigare beslut om hur bidragen till korttidsstudier

skall administreras. Utskottet tillstyrker

regeringens förslag och avstyrker motionerna Sk33

yrkande 1 i denna del, Sk34 yrkande 1 i denna del

och Sk37 yrkande 1 i denna del.

Frågor som har betydelse för den enskildes

rättssäkerhet är självfallet av central betydelse

när riksdagen överlämnar förvaltningsuppgifter som

innefattar myndighetsutövning till enskilda

organisationer. Dessa frågor har emellertid beaktats

vid riksdagens behandling av den tidigare nämnda

propositionen om bidrag vid korttidsstudier (prop.

2000/01:107, bet. 2000/01:UbU18)

Utbildningsutskottet framhöll vikten av att

objektivitetsprincipen och likhetsprincipen skall

tillämpas i LO:s och TCO:s hantering av det statliga

stödet. Såväl när det gäller information som

möjligheten att söka bidrag för korttidsstudier som

vid fördelningen av sådana bidrag skall alla

anställda på en arbetsplats behandlas lika, oavsett

om de är fackligt anslutna eller ej.

Utbildningsutskottet förutsatte att regeringen i

förordningstexten för det nya bidraget vid

korttidsstudier skulle komma att föreskriva

motsvarande regler och garantier för rättssäkerhet

som i dag gäller för korttidsstudiestöd och

internatbidrag. Med hänvisning till den tidigare

behandlingen av denna fråga finner utskottet inte

någon anledning till ett tillkännagivande till

regeringen. Utskottet avstyrker därför även motion

Sk35.

Ändringar i vissa lagar på

punktskatteområdet

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen antar utskottets förslag till

redaktionella ändringar i tre lagar på

punktskatteområdet.

Utskottets ställningstagande

I betänkandet 2000/01:SkU26 har utskott tillstyrkt

regeringens förslag i proposition 2000/01:118 Inköp

av bränsle och alkohol utan punktskatt, m.m. Genom

förslagen har 11 § lagen om tobaksskatt (LTS), 10 §

lagen om alkoholskatt (LAS) och 4 kap. 4 § lagen om

skatt på energi (LSE) tillförts ett nytt andra

stycke. Till följd härav har bestämmelserna om

ställande av säkerhet för betalning av skatt i

samband med tillverkning, bearbetning eller lagring

av skattepliktiga varor respektive bränsle flyttats

till tredje stycket i nämnda paragrafer. Ändringarna

är redaktionella.

Enligt 15 a § LTS, 14 a § LAS och 4 kap. 8 a § LSE

får säkerhetsbeloppet jämkas. I paragraferna - som

inte omfattas av lagförslagen i propositionen -

hänvisas till andra stycket i 11 § LTS, 10 § LAS och

4 kap. 4 § LSE i stället för rätteligen till tredje

stycket. Utskottet föreslår att hänvisningarna i

bestämmelserna om jämkning rättas.

Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1

oktober 2001, dvs. samtidigt med lagförslagen i

proposition 2000/01:118.

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

1. Vissa frågor inför den allmänna

fastighetstaxeringen 2003

Riksdagen antar regeringens i bilaga 2 till

detta betänkande återgivna förslag till

1. lag om ändring i fastighetstaxeringslagen

(1979:1152) med den ändringen att ikraftträdande-

och övergångsbestämmelsen får följande lydelse:

"Denna lag träder i kraft den 1 augusti 2001 och

tillämpas första gången vid fastighetstaxering år

2003.", och

2. lag om ändring i lagen (1997:323) om statlig

förmögenhetsskatt med de ändringarna i fråga om

ikraftträdande- och övergångsbestämmelserna dels

att punkt 1 får följande lydelse: "1. Denna lag

träder i kraft den 1 augusti 2001.", dels att i

punkt 2 ordet "juli" ersätts med ordet "augusti".

Därmed bifaller riksdagen delvis proposition

2000/01:121 i denna del och avslår motionerna

2000/01:Sk33 yrkande 1 i denna del, 2000/01:Sk34

yrkande 1 i denna del och 2000/01:Sk37 yrkandena

1 i denna del och 2-6.

Reservation 1 (m, kd)

Reservation 2 (c)

2. Standardpoäng för vissa

miljöinvesteringar

Riksdagen avslår motion 2000/01:Sk37 yrkande

7.

Reservation 3 (m)

Reservation 4 (kd, c)

3. Fastighetsbeskattningens allmänna

utformning

Riksdagen avslår motionerna 2000/01:Sk33

yrkande 2, 2000/01:Sk34 yrkande 2 och

2000/01:Sk36 yrkandena 1 och 2.

Reservation 5 (m)

Reservation 6 (kd)

4. Mervärdesskatt vid korttidsutbildning

Riksdagen antar regeringens i bilaga 2 till

detta betänkande återgivna förslag till

3. lag om ändring i lagen (1999:1406) om ändring

i mervärdesskattelagen (1994:200).

Därmed bifaller riksdagen proposition 2000/01:121

i denna del och avslår motionerna 2000/01:Sk33

yrkande 1 i denna del, 2000/01:Sk34 yrkande 1 i

denna del, 2000/01:Sk35 och 2000/01:Sk37 yrkande

1 i denna del.

Reservation 7 (m, kd, c)

5. Ändringar i vissa lagar på

punktskatteområdet

Riksdagen antar utskottets i bilaga 3 till

detta betänkande framlagda förslag till

1. lag om ändring i lagen (1994:1563) om

tobaksskatt,

2. lag om ändring i lagen (1994:1564) om

alkoholskatt,

3. lag om ändring i lagen (1994:1776) om skatt på

energi.

Stockholm den 31 maj 2001

På skatteutskottets vägnar

Arne Kjörnsberg

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Arne

Kjörnsberg (s), Carl Fredrik Graf (m), Lisbeth

Staaf-Igelström (s), Per Rosengren (v), Helena Höij

(kd), Carl Erik Hedlund (m), Per Erik Granström (s),

Marietta de Pourbaix-Lundin (m), Ulla Wester (s),

Lena Sandlin-Hedman (s), Marie Engström (v), Kenneth

Lantz (kd), Rolf Kenneryd (c), Per-Olof Svensson (s)

och Stefan Hagfeldt (m).

Reservationer

Utskottets förslag till riksdagsbeslut och

ställningstaganden har föranlett följande

reservationer. I rubriken anges inom parentes vilken

punkt i utskottets förslag till riksdagsbeslut som

behandlas i avsnittet.

1. Vissa frågor inför den allmänna

fastighetstaxeringen 2003 (punkt 1) - m, kd

av Carl Fredrik Graf (m), Helena Höij (kd), Carl

Erik Hedlund (m), Marietta de Pourbaix-Lundin

(m), Kenneth Lantz (kd) och Stefan Hagfeldt (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 1 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen avslår regeringens förslag till lag om

ändring i fastighetstaxerings-lagen (1979:1152) och

lag om ändring i lagen (1997:323) om statlig

förmögenhetsskatt. Därmed bifaller riksdagen

motionerna 2000/01:Sk33 yrkande 1 i denna del,

2000/01:Sk34 yrkande 1 i denna del och 2000/01:Sk37

yrkande 1 i denna del och avslår proposition

2000/01:121 i denna del och motion 2000/01:Sk37

yrkandena 2-6.

Ställningstagande

Vi anser att den nuvarande beskattningen av

fastigheter skall avvecklas i enlighet med förslag

som vi redovisar i särskilda reservationer i detta

ärende. Mot denna bakgrund yrkar vi att regeringens

förslag till ändringar i fastighetstaxeringen skall

avslås.

2. Vissa frågor inför den allmänna

fastighetstaxeringen 2003 (punkt 1) - c

av Rolf Kenneryd (c).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 1 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen avslår regeringens förslag till lag

om ändring i fastighetstaxerings-lagen

(1979:1152) och lag om ändring i lagen

(1997:323) om statlig förmögenhetsskatt och

begär hos regeringen ett förslag om ändrad

fastighetstaxering i enlighet med de förslag

som har lagts fram i motion 2000/01:Sk37.

Därmed bifaller riksdagen motionerna

2000/01:Sk33 yrkande 1 i denna del,

2000/01:Sk34 yrkande 1 i denna del och

2000/01:Sk37 yrkande 1 i denna del och

yrkandena 2-6 och avslår proposition

2000/01:121 i denna del.

Ställningstagande

Dagens system för fastighetstaxering ger inte

rättvisa och rimliga taxeringsvärden. Regeringen har

i föreliggande proposition inte tagit tag i den

grundläggande problematiken med dagens

taxeringsförfarande, som bl.a. har lett till att

taxeringsvärdena har varit frysta under flera år.

Riksdagen bör därför avslå propositionen och

samtidigt begära att regeringen lägger fram nytt

förslag om förändrad fastighetstaxering som skall

uppfylla vissa grundläggande krav i enlighet med vad

som närmare utvecklas i Centerpartiets motion. Detta

innebär bl.a. att problemet med ett för litet antal

referensförvärv åtgärdas genom att antalet

värdeområden minskas till ca 2 000, att problemet

med den speciella situation som råder i attraktiva

områden längs kusten med ständigt stigande

fastighetspriser åtgärdas genom att taxeringen av

fastigheter för fastboende och fritidsboende bör

skiljas åt, att problemet med genomsnittligt för

höga marknadsvärden åtgärdas genom att

marknadsvärdena beräknas med hjälp av ett

medianvärde där köpeskillingar i den undre och övre

kvartilen regelmässigt räknas bort.

En betydande del av dagens skevheter i

taxeringsförfarandet grundar sig på att den lokala

kännedomen om skillnader mellan olika fastigheters

standard och belägenhet saknas. Alltför stor vikt

har kommit att läggas på statistiska data som

hanteras av tjänstemän utan denna lokalkännedom.

Centerpartiet anser att ansvaret för

taxeringsförfarandet bör åvila förtroendevalda

lokala taxeringsnämnder, vilka bör inrättas i varje

värdeområde eller del därav.

Riksdagen bör samtidigt med att propositionen

avslås fatta ett beslut om utformningen av reglerna

för fastighetstaxeringen i enlighet med vad som

anförs i motion Sk37. Det är angeläget att

regeringen snabbt arbetar fram de nya lagtexter som

behövs för att det nya systemet skall kunna

tillämpas redan fr.o.m. 2003 års allmänna

fastighetstaxering av småhus.

3. Standardpoäng för vissa miljöinvesteringar

(punkt 2) - m

av Carl Fredrik Graf (m), Carl Erik Hedlund (m),

Marietta de Pourbaix-Lundin (m) och Stefan

Hagfeldt (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 2 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen avslår motion 2000/01:Sk37 yrkande 7.

Ställningstagande

Vårt förslag att successivt avveckla

fastighetsskatten, frysa taxeringsvärdena på 1997

års nivå och slopa fastighetstaxeringar innebär att

det inte finns anledning att förändra detaljer i

beräkningen av taxeringsvärdet och vi avstyrker

därför motion 2000/01:Sk37 yrkande 7.

4. Standardpoäng för vissa miljöinvesteringar

(punkt 2) - kd, c

av Helena Höij (kd), Kenneth Lantz (kd) och Rolf

Kenneryd (c).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 2 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen begär att regeringen återkommer till

riksdagen med förslag till komplettering av

fastighetstaxeringslagen i enlighet med vad som

anförs i reservation 4. Därmed bifaller riksdagen

motion 2000/01:Sk37 yrkande 7.

Ställningstagande

Miljöinvesteringar som innebär att

marknadsvärdet stiger bör inte tillåtas slå

igenom på basvärdet. Förekomsten av

treglasfönster, isolerglas och/eller

värmepump bör således inte medföra ökad

standardpoäng. Vi föreslår att riksdagen

begär att regeringen inför den allmänna

fastighetstaxeringen av småhus 2003

återkommer till riksdagen med ett lagförslag

av denna innebörd.

5. Fastighetsbeskattningens allmänna utformning

(punkt 3) - m

av Carl Fredrik Graf (m), Carl Erik Hedlund (m),

Marietta de Pourbaix-Lundin (m) och Stefan

Hagfeldt (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 3 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som anförs i reservation 5 om slopad

fastighetsskatt och fastighetstaxering. Därmed

bifaller riksdagen motion 2000/01:Sk33 yrkande 2,

bifaller delvis motion 2000/01:Sk34 yrkande 2 och

avslår motion 2000/01:Sk36 yrkandena 1 och 2.

Ställningstagande

Vi anser att fastighetsskatten är en orättfärdig

skatt och att den skall avskaffas. Vi har i andra

sammanhang lagt fram förslag om sänkta

boendeskatter, innebärande bl.a. att

fastighetsskatten avvecklas, att detta skall ske

successivt, att beskattningen under

avvecklingsperioden skall baseras på 1997 års

taxeringsvärde dock att endast halva markvärdet

medräknas i underlaget. Med en sänkt beskattning av

fastigheter minskar behovet av ett komplicerat

taxeringsförfarande, med ständiga krav på

detaljändringar. I och med att fastighetstaxeringen

på sikt slopas, löses även det konstitutionella

problem som döljer sig i regleringen kring

fastighetstaxeringen och som Lagrådet tog upp vid

granskningen av de nu aktuella ändringarna i

reglerna. Problemet består i att regeringsformens

regler för normgivning på skatteområdet förutsätter

att även detaljregler som har betydelse för

skatteuttagets storlek skall beslutas av riksdagen.

Regelverket för fastighetstaxeringen detaljregleras

dock i väsentliga avseenden genom regler som läggs

fast på myndighetsnivå. Taxeringsvärdena räknas

dessutom fram utifrån delvärden som beräknas med

hjälp av omfattande statistiska beräkningar och som

i sin tur har skett med automatisk databehandling.

För den enskilde ter sig en sådan ordning ofta som

övermäktig och svårförståelig. Enligt vår mening

finns det starka skäl som talar för att man nu bör

gå igenom de verkställighetsföreskrifter som styr

fastighetstaxeringen för att klargöra om dessa är

grundlagsenliga.

6. Fastighetsbeskattningens allmänna utformning

(punkt 3) - kd

av Helena Höij (kd) och Kenneth Lantz (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 3 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som anförs i reservation 6 om principerna för

fastighetsskattesystemet och om att ersätta den

statliga fastighetsskatten med en kommunal

fastighetsavgift. Därmed bifaller riksdagen motion

2000/01:Sk36 yrkandena 1 och 2 och avslår motionerna

2000/01:Sk33 yrkande 2 och 2000/01:Sk34 yrkande 2.

Ställningstagande

I Kristdemokraternas motion utvecklas närmare att

konstruktionen med löpande fastighetsbeskattning som

en del av kapitalinkomstbeskattningen är

principiellt felaktig. Kopplingen till

kapitalinkomstbeskattningen och taxeringsvärdets

koppling till det föränderliga marknadsvärdet får

till följd att permanentboende i kustnära områden

och i expansiva storstadsområden får allt högre

fastighetsskatt på grund av köpstarka grannar, inte

på grund av egna ökade faktiska inkomster. Detta

leder till problem när inkomsterna inte räcker till

för att betala skatten, och till slut kan personer

med låga inkomster och kanske helt avbetalda hus

tvingas att flytta från sina hem. Den

begränsningsregel som regeringen vill införa löser

inte problemet med fastighetsskattens konstruktion.

Den bekräftar bara konstruktionsfelet med en skatt

som plötsligt blir så hög att man måste skapa

särregler för att mildra skattens skadliga effekter.

I vår motion redovisas en alternativ lösning på

problematiken. Den bygger på att systemet med en

statlig inkomstskatt avvecklas. I stället bör

kommunerna ges möjlighet att ta ut en avgift för

täckande av kostnader för gatuunderhåll,

brandförsvar och annan kommunal service kopplad till

fastigheten. Statens intäktsbortfall skulle delvis

kompenseras genom en nivåjustering i det generella

statsbidraget till primärkommunerna i enlighet med

finansierings-principen.

Genom en avgift som inte baseras på marknadsvärdet

avvärjs hoten om framtida chockhöjningar.

Förutsebarheten ökar. Husägaren får en trygghet och

kontroll över sin ekonomi. Ytterligare motiv för en

kommunal fastighetsavgift är det incitament

kommunerna skulle få för utveckling av

infrastrukturen och ett offensivt bostadsbyggande.

7. Mervärdesskatt vid korttidsutbildning

(punkt 4) - m, kd, c

av Carl Fredrik Graf (m), Helena Höij (kd), Carl

Erik Hedlund (m), Marietta de Pourbaix-Lundin

(m), Kenneth Lantz (kd), Rolf Kenneryd (c) och

Stefan Hagfeldt (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 4 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen avslår regeringens förslag till lag

om ändring i lagen (1999:1406) om ändring i

mervärdesskattelagen (1994:200). Därmed

bifaller riksdagen motionerna 2000/01:Sk33

yrkande 1 i denna del, 2000/01:Sk34 yrkande 1 i

denna del och 2000/01:Sk37 yrkande 1 i denna

del och avslår proposition 2000/01:121 i denna

del och motion 2000/01:Sk35.

Ställningstagande

Regeringen föreslår i en tidigare proposition att de

bidrag vid korttidsstudier som fördelas av Statens

institut för särskilt utbildningsstöd (Sisus),

Landsorganisationen i Sverige (LO) eller

Tjänstemännens Centralorganisation (TCO) inte skall

ses som inkomst utan som bidrag. Dessutom skall LO

och TCO få till uppgift att pröva frågor om

fördelning av bidrag till studerande vid

korttidsstudier.

Den nya ordningen innebär att två organisationer,

LO och TCO, och en statlig myndighet, Sisus, skall

ansvara för fördelningen av bidrag till studerande

vid studier under kortare tid.

Rätten att fördela studiestöd av skattemedel skall

inte ges till fackföreningar, utan är

myndighetsutövning som den socialdemokratiska

regeringen inte skall använda för ensidigt gynnande

av egna och närstående organisationer.

Vi anser att den föreslagna ändringen i

mervärdesskattelagen inte skall genomföras och

hänvisar till vår motion 2000/01:Ub44.

Bilaga 1

Förteckning över behandlade förslag

Bilaga 2

Regeringens lagförslag

BILAGA 3

Utskottets lagförslag

1. Förslag till lag om ändring i

lagen (1994:1563) om tobaksskatt

Härigenom föreskrivs att 15 a § lagen (1994:1563)

om tobaksskatt skall ha följande lydelse.

-----------------------------------------------------

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

-----------------------------------------------------

15 a §[1]

-----------------------------------------------------

I fall som avses i 11 § I fall som avses i 11 §

andra stycket, 13 och 15 tredje stycket, 13 och 15

§§ får beskatt- §§ får beskattnings-

ningsmyndigheten medge myndigheten medge att

att säkerhet inte behöver säkerhet inte behöver

ställas eller att den får ställas eller att den får

uppgå till ett lägre uppgå till ett lägre

belopp än vad som följer belopp än vad som följer

av nämnda bestämmelser, av nämnda bestämmelser,

om det finns skäl till om det finns skäl till

detta med hänsyn till den detta med hänsyn till den

skattskyldiges ekonomiska skattskyldiges ekonomiska

förhållanden eller andra förhållanden eller andra

särskilda omständigheter. särskilda omständigheter.

-----------------------------------------------------

__________________

Denna lag träder i kraft den 1

oktober 2001. Äldre föreskrifter

gäller fortfarande för förhållanden

som hänför sig till tiden före

ikraftträdandet.

2. Förslag till lag om ändring i

lagen (1994:1564) om alkoholskatt

Härigenom föreskrivs att 14 a § lagen (1994:1564)

om alkoholskatt skall ha följande lydelse.

-----------------------------------------------------

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

-----------------------------------------------------

14 a §[2]

-----------------------------------------------------

I fall som avses i 10 § I fall som avses i 10 §

andra stycket, 12 och 14 tredje stycket, 12 och 14

§§ får beskatt- §§ får beskattnings-

ningsmyndigheten medge myndigheten medge att

att säkerhet inte behöver säkerhet inte behöver

ställas eller att den får ställas eller att den får

uppgå till ett lägre uppgå till ett lägre

belopp än vad som följer belopp än vad som följer

av nämnda bestämmelser, av nämnda bestämmelser,

om det finns skäl till om det finns skäl till

detta med hänsyn till den detta med hänsyn till den

skattskyldiges ekonomiska skattskyldiges ekonomiska

förhållanden eller andra förhållanden eller andra

särskilda omständigheter. särskilda omständigheter.

-----------------------------------------------------

____________________

Denna lag träder i kraft den 1 oktober 2001. Äldre

föreskrifter gäller fortfarande för förhållanden som

hänför sig till tiden före ikraftträdandet.

3. Förslag till lag om ändring i

lagen (1994:1776) om skatt på energi

Härigenom föreskrivs att 4 kap. 8 a § lagen

(1994:1776) om skatt på energi skall ha följande

lydelse.

-----------------------------------------------------

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

-----------------------------------------------------

4 kap.

8 a §[3]

-----------------------------------------------------

Om leverans av bränsle enligt 4 § första stycket

sker med fartyg eller via rörledning kan

beskattningsmyndigheten medge att upplagshavaren

inte behöver ställa säkerhet för betalning av

skatten.

-----------------------------------------------------

I fall som avses i 4 § I fall som avses i 4 §

andra stycket, 6 och 8 §§ tredje stycket, 6 och 8

får beskattnings- §§ får beskattnings-

myndigheten medge att myndigheten medge att

säkerhet inte behöver säkerhet inte behöver

ställas eller att den får ställas eller att den får

uppgå till ett lägre uppgå till ett lägre

belopp än vad som följer belopp än vad som följer

av nämnda bestämmelser, av nämnda bestämmelser,

om det finns skäl till om det finns skäl till

detta med hänsyn till den detta med hänsyn till den

skattskyldiges ekonomiska skattskyldiges ekonomiska

förhållanden eller andra förhållanden eller andra

särskilda omständigheter. särskilda omständigheter.

-----------------------------------------------------

____________________

Denna lag träder i kraft den 1 oktober 2001. Äldre

föreskrifter gäller fortfarande för förhållanden som

hänför sig till tiden före ikraftträdandet.

**FOOTNOTES**

[1]: Senaste lydelse 1997:357.

[2]: Senaste lydelse 1997:358.

[3]: Senaste lydelse 1997:359.