Bet. 2000/01:SkU27

Skatteutskottets betänkande

2000/01:SKU27

Arvs- och gåvoskattens infogning i

skattekontosystemet, m.m.

Innehåll

Sammanfattning

Utskottets överväganden

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

Reservationer

2000/01

SkU27

(prop. 2000/01:117 och prop.

2000/01:97 delvis)

Sammanfattning

I betänkandet tillstyrker utskottet regeringens

proposition 2000/01:117 Arvs- och gåvoskattens

infogning i skattekontosystemet, m.m. och

proposition 2000/01:97 Vissa ändringar i

alkohollagen, delvis. Genom förslaget införs

bestämmelser för skattemyndigheternas hantering av

bouppteckningsärenden samt debitering och betalning

av arvs- och gåvoskatt fr.o.m. den 1 juli 2001 då

ansvaret för verksamheten övertas från

tingsrätterna.

Moderata samlingspartiet har reserverat sig mot

att förslaget inte beaktar de synpunkter i

integritetshänseende som Datainspektionen framfört

under remissbehandlingen av ärendet.

I betänkandet behandlar utskottet slutligen ett

antal motioner från den allmänna motionstiden 2000

om sponsring. Utskottet avstyrker samtliga motioner.

Reservationer har i den delen avgivits av (m, kd, fp

och mp).

Innehållsförteckning

Utskottets överväganden

Arvs- och gåvoskattens infogning i

skattekontosystemet, m.m.

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen godtar förslaget i proposition

2000/01:117 om arvs- och gåvoskattens

infogning i skattekontosystemet, m.m. och

avslår motion Sk32 yrkande 1 med yrkande om

avslag på förslaget om att

skattemyndigheternas verksamhet med

bouppteckningar och arvs- och gåvobeskattning

skall bedrivas med hjälp av automatiserad

behandling.

Jämför reservation 1 (m).

Propositionen

I propositionen läggs fram förslag som syftar till

att skapa ett ändamålsenligt och rationellt

förfarande för hantering av bouppteckningsärenden

samt debitering och betalning av arvs- och gåvoskatt

när skattemyndigheterna den 1 juli 2001 övertar

ansvaret för registreringen av bouppteckningar och

arvsbeskattningen från tingsrätterna.

Skattemyndigheternas verksamhet med

bouppteckningar och dödsboanmälan enligt ärvdabalken

samt arvsbeskattning enligt lagen om arvsskatt och

gåvoskatt skall bedrivas med hjälp av automatiserad

behandling. Uppgifter om bouppteckning eller

dödsboanmälan, dödsbodelägare, tillgångar och

skulder samt övriga uppgifter som behövs i

verksamheten, dvs. sådana uppgifter som en

bouppteckning skall innehålla enligt gällande

bestämmelser, skall registreras. De uppgifter som

registreras på grundval av en bouppteckning skall,

förutom i den nu nämnda verksamheten, endast få

användas för sådana ändamål som lagen om behandling

av uppgifter i skatteförvaltningens

beskattningsverksamhet tillåter. Riksskatteverket

och skattemyndigheterna skall få ha direktåtkomst

till de uppgifter i beskattningsdatabasen som behövs

för att ta ut arvsskatt och gåvoskatt samt

handlingarna i bouppteckningsärendena. Som

sökbegrepp skall endast uppgifter som avses i 15

kap. 2 § sekretesslagen (1980:100) få användas. Vid

sökning efter elektroniska handlingar skall även

uppgift om namn och person- eller samordningsnummer

få användas. Som sökbegrepp får dock inte användas

sådana känsliga uppgifter som anges i 13 §

personuppgiftslagen (1998:204) eller uppgifter om

lagöverträdelser m.m. som anges i 21 § samma lag.

Skattekontosystemet utvidgas enligt propositionen

till att omfatta även arvs- och gåvoskatt.

Bestämmelser föreslås om beslutande myndighet, på

vilket skattekonto arvs- och gåvoskatten skall

registreras och hur debitering och betalning skall

ske. Vidare regleras frågor om betalningsfrister,

förseningsavgifter och anstånd med att lämna

gåvodeklaration, anstånd med betalningen,

återbetalning och kostnadsränta och intäktsränta på

arvs- och gåvoskatt. Slutligen föreslås regler om

indrivning och preskription av fordringar på sådan

skatt.

Bestämmelserna föreslås träda i kraft den 1 juli

2001.

Motioner

I kommittémotion Sk32 yrkande 1 av Carl Fredrik Graf

m.fl. (m) yrkas avslag på förslaget att

skattemyndigheternas verksamhet med bouppteckningar,

dödsboanmälan och arvsbeskattning skall bedrivas med

hjälp av automatiserad behandling. Motionärerna

anser att det är positivt att ny teknik används för

att effektivisera och rationalisera men konstaterar

att Datainspektionen kritiserat det föreliggande

förslaget för dess brist på hänsyn till de särskilda

integritetsskyddsaspekter som gör sig gällande vid

en så omfattande behandling av personuppgifter som

det kan bli fråga om i boupptecknings- och arvs-

beskattningsverksamheten. Datainspektionens

synpunkter måste, framhåller motionärerna, beaktas

och propositionen bör överarbetas i denna del och

nytt förslag föreläggas riksdagen.

Utskottets ställningstagande

Utskottet anser att förslagen i propositionen är väl

ägnade att åstadkomma ett ändamålsenligt och

rationellt förfarande för hantering av

bouppteckningsärenden samt debitering och betalning

av arvs- och gåvoskatt i samband med att

skattemyndigheterna den 1 juli 2001 övertar ansvaret

för verksamheten från tingsrätterna. Starka

effektivitetsskäl talar för att verksamheten med

bouppteckningar och dödsboanmälan samt

arvsbeskattning bedrivs med hjälp av automatiserad

behandling. Utskottet delar regeringens uppfattning

att man med propositionens förslag i fråga om vilka

uppgifter som skall få registreras, sökbegrepp,

direktåtkomst och utlämnande av uppgifter på annat

sätt kan uppnå ett fullgott integritetsskydd.

Utskottet konstaterar vidare att både lagrådet och

andra tunga juridiska remissinstanser lämnat

förslaget utan erinran. Utskottet tillstyrker därför

propositionen och avstyrker motion Sk32 yrkande 1.

Deklarationstidpunkt vid arv och

gåva

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår motion Sk32 yrkande 2 med

begäran om att riksdagen beslutar om en

samordning av deklarationstidpunkten vid arv

och gåva med tidpunkten för att lämna allmän

självdeklaration.

Gällande ordning

Skattskyldighet vid arv och gåva inträder som

huvudregel vid arvlåtarens död respektive när en

gåva blivit fullbordad eller handling, innefattande

giltig utfästelse om gåva överlämnats till

mottagaren.

Beskattningen vid arv sker med ledning av en

bouppteckning. I vissa fall t.ex. om den avlidne

inte har hemvist i Sverige eller om dödsboet

avträtts till konkurs eller vid

förmånstagarförordnande till försäkring eller vid

efterbeskattning, sker beskattningen på grundval av

en deklaration. Beskattningen vid gåva eller

liknande fång sker alltid med ledning av en

deklaration.

Bouppteckning skall förrättas senast tre månader

efter dödsfallet och bouppteckningen skall ges in

till skattemyndigheten inom en månad efter det att

den upprättats. En deklaration föranledd av arv

skall avlämnas till skattemyndigheten inom fyra

månader räknat från det skattskyldighet inträdde

(eller i konkursfallet inom samma tid räknat från

det överskott vid konkursen överlämnades till den

skattskyldige).

Riksdagen har nyligen beslutat om en lagändring

fr.o.m. den 1 juli 2001 (prop. 2000/01:21, bet.

2000/01:JuU7, SFS 2001:94-95) som innebär att

senaste dag för deklaration med anledning av gåva

flyttats från den 15 februari till den 2 maj året

efter skattskyldighetens inträde.

Motioner

I kommittémotion Sk32 yrkande 2 av Carl Fredrik Graf

m.fl. (m) förordas att deklarationstidpunkten vid

arv och gåva skall samordnas med tidpunkten för att

lämna allmän självdeklaration. Motionärerna anser

att detta minskar risken för att skattskyldiga begår

oavsiktliga fel.

Utskottets ställningstagande

Utskottet konstaterar att den lagändring som

riksdagen nyligen beslutat om innebär att tidpunkten

för att lämna gåvodeklaration numera sammanfaller

med tidpunkten för att lämna en förenklad

självdeklaration. Motionen är i den delen alltså

tillgodosedd.

När det är fråga om arv kan man på goda grunder

anta att skattskyldiga i regel är intresserade av

att så snart som möjligt lämna in en bouppteckning

för registrering eftersom en registrerad

bouppteckning behövs bl.a. för att dödsbodelägarna

skall kunna förfoga över dödsboets tillgångar.

Utskottet anser att en samordning med tidpunkten för

den allmänna självdeklarationens inlämnande i många

fall skulle innebära en oacceptabel tidsutdräkt och

medföra att många skattskyldiga skulle välja att

registrera bouppteckningen tidigare. En samordning

fyller då inte något syfte. Utskottet anser mot den

bakgrunden att de nuvarande bestämmelserna om

deklarationstidpunkt vid arv bör behållas och

avstyrker motion Sk32 yrkande 2.

Lagförslagen

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen antar propositionens lagförslag.

Lagförslag 2.5 i proposition 2000/01:117 har

sammanfogats med lagförslag 2.2 i proposition

2000/01:97. I lagförslag 2.7 i proposition

2000/01:117 har den föreslagna bestämmelsen 19 kap.

7 b § i stället betecknats 19 kap. 7 a §.

Propositionens lagförslag 2.5 med förslag till

ändring i 7 § skatteregisterlagen (1980:343) har

sammanfogats med en ändring i samma paragraf och med

samma ikraftträdande som föreslås i proposition

2000/01:97 Vissa ändringar i alkohollagen

(lagförslag 2.2) som socialutskottet överlämnat till

skatteutskottet för lagteknisk samordning.

Utskottet har noterat att i proposition

2000/01:117, lagförslag 2.7 förslag till lag om

ändring i skattebetalningslagen (1997:483), borde 19

kap. 7 b § rätteligen ha betecknats 19 kap. 7 a §.

En ändring med den innebörden görs därför i

utskottets hemställan.

Med dessa lagtekniska justeringar tillstyrker

utskottet lagförslagen.

Sponsring, m.m.

Utskottets förslag i korthet

Utskottet avslår motionerna Sk640, Sk657,

Sk694, Sk745, Kr345 yrkandena 2 och 34, Kr346

yrkande 4, Kr537 yrkande 13, Kr701 yrkande 3

och N380 yrkande 7 med förslag om ändrade

avdragsregler för sponsring, avdrag eller

avskrivning vid inköp av konst samt ändrade

regler för skyldighet att betala

arbetsgivaravgifter.

Jämför reservationerna 2 (m, kd, fp) och 3

(mp).

Gällande bestämmelser

Skattelagstiftningen har inga särskilda regler för

sponsring utan ett företags eventuella avdragsrätt

bedöms enligt de generella bestämmelserna om avdrag

för driftskostnader i näringsverksamhet. Utgifter

för sponsring kan därvid, i likhet med en mängd

andra utgifter som inte är särskilt reglerade i

lagstiftningen, betraktas som en avdragsgill kostnad

under förutsättning att bidragsgivaren har fått en

motprestation (reklam, goodwill etc. etc.) som står

i rimlig proportion till insatsen. Utan

motprestation är bidraget att betrakta som gåva för

vilken avdragsrätt enligt lagstiftningen inte

föreligger. Dessa regler gäller lika oavsett vilken

verksamhet (kultur, idrott eller ideella föreningar

etc.) som sponsras. Regeringsrätten har i två domar

i april 2000 bedömt avdragsyrkanden för

sponsringsbidrag (mål 2677-1998 och 2982-1996). En

redogörelse för rättsfallen finns i kulturutskottets

yttrande med anledning av de nu aktuella motionerna

(se bilaga 3).

Arbetsgivaravgift alternativt särskild löneskatt

skall betalas på lön, ersättningar och förmåner som

sammanlagt uppgår till minst 1 000 kr för mottagaren

under året. Undantag gäller för utbetalningar som

idrottsföreningar gör till idrottsutövare (t.ex.

aktiva idrottare, tränare och tävlingsfunktionärer)

då arbetsgivaravgifter inte betalas på ersättningar

under ett halvt prisbasbelopp. På ersättningar över

detta gränsbelopp betalas avgifter från första

kronan.

Motionerna

I motion Sk640 av Margareta Cederfelt (m) föreslås

att riksdagen beslutar att sponsring av kultur i

avdragshänseende skall jämställas med sponsring av

idrott.

I motion Sk694 Anna Lilliehöök (m) föreslås en

utvidgad avdragsrätt för sponsring av

kulturevenemang och för konstinköp.

I motion Kr345 yrkande 2 av Inger Davidson m.fl.

(kd) anförs att lagstiftningen måste ses över så att

skattereglerna i samband kultursponsring blir

tydligare och förutsägbara. Motionärerna efterlyser

vidare (yrkande 34) en analys och åtgärdsplan för

hur skatteregler som berör konstmarknaden, t.ex.

avdragsregler vid konstinköp och gallerimoms m.m.,

skall justeras för att inte hämma konstnärers

utkomstmöjligheter och konstmarknadens utveckling.

I motion Kr346 yrkande 4 av Lennart Kollmats och

Kenth Skårvik (fp) anförs att regeringen bör lägga

fram förslag om ändring av skattereglerna så att

sponsring av kultur blir avdragsgill till 100 %.

I partimotion Kr701 yrkande 3 av Matz Hammarström

m.fl. (mp) påtalas att lagstiftningen behöver

förtydligas så att det klart framgår att det är

skillnad mellan idrottssponsring och

kultursponsring.

I motion Kr537 yrkande 13 av Kent Olsson m.fl. (m)

efterlyses tydligare avdragsregler för sponsring av

idrottsklubbar.

I motion Sk657 av Carl G Nilsson (m) behövs det

generösare avdragsregler för sponsring av

idrottsutövare. Motionären berör det förhållandet

att idrottsföreningar endast behöver betala

arbetsgivaravgifter på ersättningar till

idrottsutövare som överstiger ett halvt basbelopp

medan företag skall betala arbetsgivaravgifter på

ersättningar som sammanlagt uppgår till minst 1 000

kr. Motionären anser att de regler som gäller för

idrottsföreningar skall utvidgas till att gälla även

företag.

Enligt motion Sk745 Karl-Göran Biörsmark (fp) är

sponsring av socialt arbete inte avdragsgillt varför

det är fördelaktigare för företag att sponsra

idrottsmän eller idrottsklubbar. Motionären begär

ett tillkännagivande om att sponsring av

frivilligcentraler bör vara avdragsgillt på samma

villkor som gäller för sport och idrott.

I motion N380 yrkande 7 av Kenneth Johansson och

Margareta Andersson (c) erinras om att år 2001 är

FN:s internationella frivilligår och motionärerna

anser att det är ytterst angeläget att åtgärder

vidtas för att stimulera det ideella arbetet. I

motionen föreslås ett tillkännagivande om att

ideella föreningar och andra aktörer inom social

ekonomi skall kunna ge "förmånliga villkor på

arvoden".

Kulturutskottets yttrande

Kulturutskottet anknyter till sin tidigare

behandling av frågan och framhåller betydelsen av

sponsring inom kultur, idrott och annan ideell

verksamhet. Utskottet konstaterar att det tidigare

oklara rättsläget blivit tydligare genom

Regeringsrättens senaste avgöranden om sponsring och

utskottet föreslår att lättillgänglig information om

rättsläget sprids till alla berörda i landet.

Utskottet förutsätter vidare att regeringen noga

följer rättsutvecklingen på sponsringsområdet och

uppmärksammar behovet av lagändringar. Utskottet

anser inte att lagstiftningen nu bör ses över och

förtydligas och avstyrker motionerna Kr345 yrkande

2, Kr537 yrkande 13 och Kr701 yrkande 3. Inte heller

behöver, enligt utskottet, lagstiftningen ändras och

avdragsrätten för sponsring utvidgas på sätt som

föreslås i motionerna Kr346 yrkande 4, Sk694

(delvis) och Sk745. Utskottet avstyrker även motion

Sk640 med hänvisning till att samma regler gäller

för avdrag för sponsring av kultur som för idrott.

Avslutningsvis anför kulturutskottet att det behövs

mer erfarenhet av lagtillämpningen innan man åter

överväger behovet av tydligare regler och om den

konstnärliga friheten och konstnärernas oberoende

inte kan hävdas vid sponsring.

Utskottets ställningstagande

Skatteutskottet instämmer i allt väsentligt i vad

Kulturutskottet anfört. Från beskattningsmässiga

utgångspunkter anser skatteutskottet att avdragsrätt

för sponsorverksamhet bör följa de gällande

generella principerna för avdragsrätt för

driftskostnader i näringsverksamhet och att

skattemyndigheterna får avgöra från fall till fall

om avdragsrätt är förenlig med dessa principer.

Utskottet anser därmed att avdrag inte skall kunna

komma i fråga vid rena gåvor.

Utskottet anser att den generella regeln att ett

företags utgifter för att förvärva och bibehålla

inkomster skall dras av som kostnad i näringsverk-

samheten i sig är tämligen klar och enkel. En

utvidgning i kombination med en ökad detaljreglering

av avdragsrätten i syfte att förtydliga

regelsystemet skulle strida mot intentionerna om

förenkling i den nya inkomstskattelagen och heller

knappast lösa problemet med att det i enskilda fall

uppstår gränsdragningfrågor.

Enligt utskottets mening får

gränsdragningsfrågorna rörande sponsring lösas av

rättspraxis. De senaste regeringsrättsavgörandena

har bidragit till att klargöra rättsläget på ett

sätt som, enligt utskottets mening, väsentligt ökat

förutsebarheten vid bedömningen av om

sponsringsbidrag är avdragsgilla i rörelse.

Utskottet anser sammanfattningsvis att den

nuvarande generella regleringen om avdragsrätt för

driftskostnader inte behöver ändras och avstyrker

därmed motionerna Sk640, Sk694 (delvis), Sk745,

Kr345 yrkande 2, Kr346 yrkande 4, Kr537 yrkande 13

och Kr701 yrkande 3.

Motion Sk657 och motion N380 yrkande 7 tar upp

skyldigheten att betala arbetsgivaravgifter.

Utskottet erinrar om att det i nya pensionssystemet

är viktigt att alla inkomster blir förmånsgrundande.

Utskottet kan därför inte ställa sig bakom förslag

om att den beloppsmässiga särreglering beträffande

skyldigheten att betala arbetsgivaravgifter som för

närvarande gäller för idrottsföreningar, utvidgas

till andra ideella föreningar eller till företag.

Utskottet avstyrker därför även de nu berörda

motionsyrkandena.

Motionerna Sk694 (delvis) och Kr345 yrkande 34

slutligen berör bl.a. frågan om avdrag för

konstinköp. Motionärerna anser att konstnärlig verk-

samhet bör kunna stödjas genom att företag som köper

konst får dra av eller göra avskrivningar för

konstverken. Enligt motion Kr345 bör regeringen

analysera frågan. Utskottet har vid tidigare

behandling (se 1998/99:SkU11) framhållit att

utgångspunkten för överväganden om de avdragsregler

som skall gälla vid beskattningen måste vara att

åstadkomma ett så riktigt beskattningsresultat som

möjligt genom att företag vid beskattningen får

beakta de kostnader som uppkommer i

näringsverksamheten och som är hänförliga till

denna. Utskottet vidhåller denna uppfattning och

avstyrker motion Sk694 och Kr345, båda i motsvarande

delar.

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

Med hänvisning till de motiveringar som framförts

under Utskottets överväganden föreslår utskottet att

riksdagen fattar följande beslut:

1. Arvs- och gåvoskattens infogning i

skattekontosystemet, m.m.

Riksdagen godtar proposition 2000/01:117 i

denna del och avslår motion 2000/01:Sk32 yrkande

1.

Reservation 1 (m)

2. Deklarationstidpunkt vid arv och gåva

Riksdagen avslår motion 2000/01:Sk32 yrkande 2.

3. Lagförslagen

Riksdagen antar de i bilaga 2 återgivna

förslagen till

1. lag om ändring i ärvdabalken.

2. lag om ändring i lagen (2001:94) om ändring i

ärvdabalken.

3. lag om ändring i lagen (1941:416) om arvsskatt

och gåvoskatt.

4. lag om ändring i lagen (2001:95) om ändring i

lagen (1941:416) om arvsskatt och gåvoskatt.

5. lag om ändring i skatteregisterlagen

(1980:343).

6. lag om ändring i lagen (2001:000) om

behandling av uppgifter i skatteförvaltningens

beskattningsverksamhet.

7. lag om ändring i skattebetalningslagen

(1997:483) med den ändringen i ingressen och i

lagtexten att 19 kap. 7 b § i stället skall ha

beteckningen 19 kap. 7 a §.

8. lag om ändring i inkomstskattelagen

(1999:1229).

Därmed bifaller riksdagen proposition 2000/01:97

i denna del och bifaller delvis proposition

2000/01:117 i denna del.

4. Sponsring, m.m.

Riksdagen avslår motionerna 2000/01:Sk640,

2000/01:Sk657, 2000/01:

Sk694, 2000/01:Sk745, 2000/01:Kr345 yrkandena 2

och 34, 2000/01:

Kr346 yrkande 4, 2000/01:Kr537 yrkande 13,

2000/01:Kr701 yrkande 3 och 2000/01:N380 yrkande

7.

Reservation 2 (m, kd, fp)

Reservation 3 (mp)

Stockholm den 15 maj 2001

På skatteutskottets vägnar

Arne Kjörnsberg

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Arne

Kjörnsberg (s), Carl Fredrik Graf (m), Per Rosengren

(v), Helena Höij (kd), Carl Erik Hedlund (m), Per

Erik Granström (s), Ulla Wester (s), Lena Sandlin-

Hedman (s), Marie Engström (v), Kenneth Lantz (kd),

Catharina Hagen (m), Matz Hammarström (mp), Rolf

Kenneryd (c), Per-Olof Svensson (s), Lennart

Axelsson (s), Stefan Hagfeldt (m) och Staffan Werme

(fp).

Redogörelse för ärendet

Ärendet och dess beredning

I betänkandet behandlar utskottet proposition

2000/01:117 Arvs- och gåvoskattens infogning i

skattekontosystemet, m.m. och proposition 2000/01:97

Vissa ändringar i alkohollagen, delvis, jämte en

motion (m) som väckts med anledning av proposition

2000/01:117. Regeringens förslag till riksdagsbeslut

samt motionens förslag till riksdagsbeslut bifogas

som bilaga 1 till betänkandet. Lagförslag 2.5 i

proposition 2000/01:117 med förslag till ändring i

7 § skatteregisterlagen (1980:343) sammanfogas med

en ändring i samma paragraf och med samma

ikraftträdande som föreslås i proposition 2000/01:97

som överlämnats av socialutskottet till

skatteutskottet för lagteknisk samordning. Efter den

lagtekniska samordningen har de i betänkandet

behandlade lagförslagen den lydelse som framgår av

bilaga 2.

I betänkandet behandlar utskottet vidare ett antal

motioner från den allmänna motionstiden 2000 om

sponsring. Motionernas förslag till riksdagsbeslut

bifogas som bilaga 1. Kulturutskottet har i denna

del avgivit ett yttrande över flertalet motioner.

Yttrandet 2000/01:KrU4y bifogas som bilaga 3 till

betänkandet.

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen lägger regeringen fram förslag som

syftar till att skapa ett ändamålsenligt och

rationellt förfarande för hantering av

bouppteckningsärenden samt debitering och betalning

av arvs- och gåvoskatt när skattemyndigheterna den 1

juli 2001 övertar ansvaret för registreringen av

bouppteckningar och arvsbeskattningen från

tingsrätterna.

När det gäller bouppteckningsverksamheten föreslås

att verksamheten skall bedrivas med hjälp av

automatiserad behandling, att skattemyndigheten till

ett dödsbo skall få översända en

bouppteckningsblankett och att vissa uppgifter får

förtryckas på blanketten. Vidare föreslås i vilken

utsträckning skattemyndigheterna skall få ha

direktåtkomst till de uppgifter som behandlas

automatiserat och vilka sökbegrepp som skall få

användas. Dessutom lämnas förslag om när uppgifterna

skall få lämnas ut till allmänheten i elektronisk

form och när de uppgifter som behandlas

automatiserat skall gallras.

I propositionen föreslås att en bouppteckning

skall få återsändas till ingivaren så fort

arvsskatten har fastställts och inte som nu, först

sedan skatten har betalats.

I propositionen föreslås vidare att

skattekontosystemet skall utvidgas till att omfatta

även arvs- och gåvoskatt. I det sammanhanget

föreslås bestämmelser om beslutande myndighet, på

vilket skattekonto arvs- och gåvoskatten skall

registreras och hur debiteringen och betalningen av

arvs- och gåvoskatten skall ske. I det sammanhanget

lägger regeringen också fram förslag till

bestämmelser om betalningsfrister, förseningsavgift

och anstånd med att lämna gåvodeklaration, anstånd

med betalning av arvs- och gåvoskatt, återbetalning

av arvs- och gåvoskatt samt kostnadsränta och

intäktsränta på arvs- och gåvoskatt.

Slutligen föreslås regler om indrivning och

preskription av fordringar på arvs- och gåvoskatt.

De föreslagna reglerna avses träda i kraft när

skattemyndigheterna tar över ansvaret för

registreringen av bouppteckningar och

arvsbeskattningen från tingsrätterna, dvs. den 1

juli 2001.

Reservationer

Utskottets förslag till riksdagsbeslut och

ställningstaganden har föranlett följande

reservationer. I rubriken anges inom parentes vilken

punkt i utskottets förslag till riksdagsbeslut som

behandlas i avsnittet.

1. Arvs- och gåvoskattens infogning i

skattekontosystemet, m.m. (punkt 1 och punkt

3) - m

av Carl Fredrik Graf (m), Carl Erik Hedlund (m),

Catharina Hagen (m) och Stefan Hagfeldt (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 1 och

punkt 3 borde ha följande lydelse:

1. Riksdagen avslår förslaget om att

skattemyndigheternas verksamhet med bouppteckningar,

dödsboanmälan och arvsbeskattning skall bedrivas med

hjälp av automatiserad databehandling och

tillkännager för regeringen som sin mening att

förslaget skall ses över och att regeringen skall

återkomma till riksdagen med nytt förslag. Därmed

bifaller riksdagen motion 2000/01:Sk32 yrkande 1 och

bifaller delvis proposition 2000/01:117.

3. Riksdagen avslår de i bilaga 2 fogade förslagen

(lagförslag 2.5) till lag om ändring i

skatteregisterlagen (1980:343), utom 7 § punkt 26,

och (lagförslag 2.6) till lag om ändring i lagen

(2001:000) om behandling av uppgifter i

skatteförvaltningens beskattningsverksamhet samt

antar det i bilaga 2 fogade förslaget (lagförslag

2.7) till lag om ändring i skattebetalningslagen

(1997:483) med den ändringen i ingressen och i

lagtexten att 19 kap. 7 b § i stället skall ha

beteckningen 19 kap. 7 a §. Därmed bifaller

riksdagen proposition 2000/01:97 i denna del och

bifaller delvis proposition 2000/01:117 i denna del.

Ställningstagande

Regeringen har föreslagit att skattemyndigheternas

verksamhet med bouppteckningar och dödsboanmälan

enligt ärvdabalken samt arvsbeskattning enligt lagen

om arvsskatt och gåvoskatt skall bedrivas med hjälp

av automatiserad databehandling.

Vi anser att det är positivt att ny teknik används

för att effektivisera och rationalisera. Samtidigt

kan vi konstatera att bl.a. Datainspektionen har

framfört kritik mot propositionen och ansett att

förslaget i den delen behöver överarbetas med hänsyn

till att särskilda integritetsskyddsaspekter gör sig

gällande vid en så omfattande behandling av

personuppgifter som det kan bli fråga om hos

skatteförvaltningen. I verksamheten kan det

förekomma enskilda känsliga uppgifter om såväl

ekonomi som personliga förhållanden.

Enligt propositionen är regeringen beredd att

återkomma till frågan om integritetsskydd om det

skulle visa sig att ytterligare åtgärder behövs. Det

visar att även regeringen är osäker på om skyddet

för den enskildes integritet kan upprätthållas med

den föreslagna lagstiftningen. Vi anser att ett

sådant förfarande är olämpligt och menar att de

synpunkter som framförts av Datainspektionen om

integritetsskydd vid behandling av personuppgifter

måste beaktas innan ny lagstiftning antas.

Propositionens förslag om automatiserad behandling

av verksamheten med bouppteckningar, dödsboanmälan

och arvsbeskattning bör således avslås och

regeringen bör se över frågan och återkomma till

riksdagen med ett nytt förslag.

2. Sponsring, m.m. (punkt 4) - m, kd, fp

av Carl Fredrik Graf (m), Helena Höij (kd), Carl

Erik Hedlund (m), Kenneth Lantz (kd), Catharina

Hagen (m), Stefan Hagfeldt (m) och Staffan Werme

(fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 4 borde

ha följande lydelse:

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som anförts nedan om en översyn av

avdragsrätten vid sponsring. Därmed bifaller

riksdagen motionerna 2000/01:Kr537 yrkande 13 och

2000/01:Kr345 yrkande 2 samt avslår motionerna

2000/01:Sk640, 2000/01:Sk657, 2000/01:Sk694,

2000/01:Sk745, 2000/01:Kr345 yrkande 34,

2000/01:Kr346 yrkande 4, 2000/01:Kr701 yrkande 3 och

2000/01:N380 yrkande 7.

Ställningstagande

Sponsring är i grunden något positivt som ger olika

kulturella och ideella verksamheter ett värdefullt

ekonomiskt tillskott samtidigt som det tillgodoser

företags behov av goodwill och att synas i positiva

sammanhang. Det finns inga begränsningar för

företagen när det gäller avdrag för reklamkostnader.

Trots detta ifrågasätter ibland skattemyndigheten

rätten till avdrag för sponsring. Enligt vår

uppfattning är det företagsledningen och inte

skattemyndigheten som har bäst förutsättning att

bedöma värdet av sponsringen för företaget.

Om sponsringen skall kunna utvecklas krävs det att

reglerna blir tydliga och förutsägbara. I dag

skiljer sig skattemyndigheternas bedömningar av

avdragsrätten för sponsring åt över landet, vilket

skapar osäkerhet om vad som gäller. Oklara regler

gör att företag inte vågar satsa på sponsring. Rege-

ringsrättens avgörande nyligen är mycket svårtolkat

och ger inte den vägledning som behövs. Vår slutsats

av detta är att lagstiftningen vid sponsring måste

ses över och förtydligas så att det klart framgår

vad som gäller och så att behandlingen blir

likvärdig i hela landet. Detta bör riksdagen som sin

mening ge regeringen till känna.

3. Sponsring, m.m. (punkt 4) - mp

av Matz Hammarström (mp).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 4 borde

ha följande lydelse:

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som anförts nedan om en översyn av

avdragsrätten vid sponsring som klargör skillnaden

mellan sponsring av kultur och idrott. Därmed

bifaller riksdagen motion 2000/01:Kr701 yrkande 3

och bifaller delvis motionerna 2000/01:Sk640,

2000/01:Sk657, 2000/01:Sk694, 2000/01:Sk745,

2000/01:Kr345 yrkandena 2 och 34, 2000/01:Kr346

yrkande 4, 2000/01:Kr537 yrkande 13 och 2000/01:

N380 yrkande 7.

Ställningstagande

Sponsring är ett värdefullt tillskott för många

verksamheter inom den kulturella sfären. Det får

dock aldrig ses som något annat än ett sätt att få

det där lilla extra. I dag tar kulturen alltmer

sponsringsandelar av idrotten. Det är därför viktigt

att inse att kultursponsring och idrottssponsring

spelar på olika arenor. Vi tycker att det är

olyckligt att regeringsrättens dom vad gäller kul-

tursponsring inte medgav skillnaden i krav på

exponering relaterad till avdragsrätten mellan dessa

två kulturyttringar. Kultursponsringen ger ju så

mycket mer i form av goodwill, vilket rimligen borde

avspegla sig i avdragets storlek. Miljöpartiet anser

att lagstiftningen behöver förtydligas så att det

klart framgår att det är skillnad mellan

idrottssponsring och kultursponsring. Detta bör ges

regeringen till känna.

Bilaga 1

Förteckning över behandlade förslag

Proposition 2000/01:117

Regeringen (Finansdepartementet) föreslår i

proposition 2000/01:117 att riksdagen antar de i

propositionen framlagda förslagen till

1. lag om ändring i ärvdabalken,

2. lag om ändring i lagen (2001:94) om ändring i

ärvdabalken,

3. lag om ändring i lagen (1941:416) om arvsskatt

och gåvoskatt,

4. lag om ändring i lagen (2001:95) om ändring i

lagen (1941:416) om arvsskatt och gåvoskatt,

5. lag om ändring i skatteregisterlagen (1980:343),

6. lag om ändring i lagen (2001:000) om behandling

av uppgifter i skatteförvaltningens

beskattningsverksamhet,

7. lag om ändring i skattebetalningslagen

(1997:483),

8. lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229).

Proposition 2000/01:97 delvis

Regeringen (Socialdepartementet) föreslår i

proposition 2000/01:97 att riksdagen antar det i

propositionen framlagda förslaget till

2. lag om ändring i skatteregisterlagen (1980:343).

Följdmotion

2000/01:Sk32 av Carl Fredrik Graf m.fl. (m):

1. Riksdagen avslår i enlighet med vad som anförs i

motionen regeringens förslag om att

skattemyndigheternas verksamhet med

bouppteckningar och dödsboanmälan enligt

ärvdabalken samt skattemyndigheternas verksamhet

med arvsbeskattning enligt lagen om arvsskatt och

gåvoskatt skall bedrivas med hjälp av

automatiserad databehandling.

2. Riksdagen beslutar i enlighet med vad som anförs

i motionen att deklaration för arvs- och gåvoskatt

skall lämnas in samtidigt med allmän deklaration.

Motioner från allmänna motionstiden

2000/01:Sk640 av Margareta Cederfelt (m):

Riksdagen beslutar att företagsekonomisk sponsring

av kultur skall likställas med sponsring av idrott

och medföra samma möjligheter till avdrag.

2000/01:Sk657 av Carl G Nilsson (m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om ändring av skatteregler för

sponsring av idrottsutövare.

2000/01:Sk694 av Anna Lilliehöök (m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om avdragsrätt för sponsring

av kulturevenemang och konstinköp.

2000/01:Sk745 av Karl-Göran Biörsmark (fp):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om ändring av skattereglerna

så att sponsring av frivilligcentraler blir

avdragsgillt.

2000/01:Kr345 av Inger Davidson m.fl. (kd):

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om regler för

kultursponsring.

34. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om skatteregler m.m.

för konstmarknaden.

2000/01:Kr346 av Lennart Kollmats och Kenth Skårvik

(fp):

4. Riksdagen begär att regeringen lägger fram

förslag till ändring av skatteregler så att

sponsring av kultur blir avdragsgill till 100 %.

2000/01:Kr537 av Kent Olsson m.fl. (m):

13. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som i motionen anförs om avdragsrätt

för sponsring.

2000/01:Kr701 av Matz Hammarström m.fl. (mp):

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening att lagstiftningen behöver förtydligas vad

gäller skillnad mellan idrottssponsring och

kultursponsring.

2000/01:N380 av Kenneth Johansson och Margareta

Andersson (c):

7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att för ideella

föreningar och andra aktörer inom social ekonomi

ge rätt till förmånliga villkor på arvoden.

Bilaga 2

Regeringens lagförslag

Bilaga 3

Kulturutskottets yttrande

2000/01:KrU4y

Sponsring

Till skatteutskottet

Skatteutskottet har den 6 mars 2001 beslutat att

bereda kulturutskottet tillfälle att yttra sig över

allmänna motioner som rör sponsring.

Kulturutskottet yttrar sig i det följande över

motionerna 2000/01:Sk640, 2000/01:Sk694 (delvis),

2000/01:Sk745, 2000/01:Kr345 yrkande 2, 2000/01:

Kr346 yrkande 4, 2000/01:Kr537 yrkande 13 och

2000/01:Kr701 yrkande 3.

Utskottets överväganden

Motionerna

Sponsring av kultur

Motionärerna bakom motion Kr345 (kd) yrkande 2 anser

att lagstiftningen måste ses över så att reglerna

för sponsring av kultur blir mer tydliga och

förutsägbara.

I motion Kr346 (fp) yrkande 4 begär motionärerna

att regeringen lägger fram förslag om ändring av

skattereglerna så att sponsring av kultur blir av-

dragsgillt till 100 %.

Motionärerna bakom motion Kr701 (mp) yrkande 3

anser att lagstiftningen förtydligas vad gäller

skillnaden mellan idrottssponsring och

kultursponsring.

Avdragsrätt för sponsring av kulturevenemang bör

införas enligt motionären bakom motion Sk694 (m) i

denna del.

Riksdagen bör, enligt motionären bakom motion

Sk640 (m), besluta att sponsring av kultur skall

likställas med sponsring av idrott och medföra samma

möjligheter till avdrag.

Sponsring av idrott

I motion Kr537 (m) yrkande 13 anser motionärerna att

regeringen snarast bör återkomma med förslag till

tydligare regler vad gäller idrottssponsring.

Sponsring av ideella föreningar

Motionären bakom motion Sk745 (fp) anser att

skattereglerna bör ändras så att sponsring av

frivilligcentraler blir avdragsgillt.

Allmänt om sponsring

Vad som innefattas i begreppet sponsring är inte

helt självklart.

I den skatterättsliga litteraturen (Robert

Påhlsson: Sponsring, Avdragsrätt vid

inkomstbeskattning, 2000) har man bl.a. förklarat

begreppet på följande sätt: Oavsett hur en

definition formuleras framstår det med hänsyn till

normalt språkbruk som självklart att sponsringen

syftar till att väcka positiva associationer i

samband med det sponsrade företagets namn och

verksamhet och att härigenom gynnsamt påverka

resultatutvecklingen.

Regeringsrätten har i en dom förra året uttalat

att med sponsring förstås i regel att ett företag

(sponsorn) lämnar ekonomiskt stöd till en verksamhet

av idrottslig, kulturell eller annars allmännyttig

natur.

Någon särskild lagreglering avseende

sponsringsförhållanden finns inte. På skatteområdet

gäller de grundläggande principerna för avdragsrätt

för driftkostnader i näringsverksamhet. De lagrum

som framför allt är av intresse är 9 kap. 2 § och 16

kap. 1 och 2 §§ inkomstskattelagen (IL) (tidigare 20

§ kommunalskattelagen (KL)(. Enligt 16 kap. 1 § IL

skall utgifter för att förvärva och bibehålla

inkomster dras av som kostnad (tidigare 20 § 1 st.

KL). I 9 kap. 2 § sägs att utgifter för gåva inte

får dras av (tidigare 20 § 2 st. KL). Dessa regler

gäller såväl för sponsring av kultur som för

sponsring av idrott och ideella föreningar.

Aktuella rättsfall

Regeringsrätten har den 10 april år 2000 avkunnat

två domar av intresse rörande sponsring. Parterna

var i det ena målet Riksskatteverket (RSV) och

Pharmacia & Upjohn AB (Pharmacia), mål nummer 2677-

1998, och i det andra RSV och Falcon AB, mål nummer

2982-1996.

I det förstnämnda målet yrkade RSV att Procordia AB

(numera Pharmacia & Upjohn AB) inte skulle medges

avdrag för sponsringsbidrag om drygt 3 miljoner

kronor för inkomsttaxeringen 1992. Pharmacia hade

ingått ett sponsringsavtal med Kungl. Teatern AB

(numera Kungl. Operan AB) om att erlägga 9 miljoner

kronor per kalenderår i fem år.

Regeringsrätten tog först ställning till om

sponsorersättningen utgjorde en omkostnad för

intäkternas förvärvande och bibehållande enligt

lagrummet ovan. Regeringsrätten kom fram till att

det i fråga om ett aktiebolag föreligger en klar

presumtion för att dess utgifter uppfyller det i 20

§ KL (som i stort motsvarar nuvarande bestämmelser i

inkomstskattelagen) uppställda villkoret för

avdragsrätt och att avdrag kan vägras med hänvisning

till detta lagrum endast i det fall då det framstår

som uppenbart att en utgift inte är ägnad att bidra

till intäkternas förvärvande eller bibehållande.

Regeringsrätten underkände således inte de yrkade

avdragen på den grunden att sponsorersättningen inte

utgjorde en omkostnad för intäkternas förvärvande

eller bibehållande.

Nästa fråga som Regeringsrätten tog ställning till

var om sponsorersättningen omfattades av förbudet

mot avdrag för gåvor och därför trots allt inte var

avdragsgillt. Regeringsrätten nämnde inledningsvis

att det inte finns något för alla förhållanden

enhetligt gåvobegrepp, men att alla former av gåvor

ändå torde kännetecknas av att tre s.k. gåvorekvisit

är uppfyllda. Dessa är förmögenhetsöverföring,

frivillighet och gåvoavsikt. Av detta följer, enligt

Regeringsrätten, att ingen gåva föreligger - och

därmed inte heller förutsättning för tillämpning av

avdragsförbudet - i de fall då mottagaren utfört

motprestationer, och värdet av dessa svarar mot den

lämnade ersättningen. Dessa motprestationer kan

enligt Regeringsrätten vara av olika slag, både

direkta tjänster, exempelvis exponering av reklam

som mottagaren står för enligt ett med sponsorn

träffat avtal, och tjänster som mer indirekt kommer

sponsorn till godo.

Regeringsrätten konstaterade dels att bidrag som

har karaktären av personalkostnad faller vid sidan

av gåvobegreppet, dels att för sponsorersättningar

som kan anses avse representation gäller särskilda

regler för avdragsrätt.

I fall där en direkt motprestation ges, i det

aktuella målet i form av reklam- eller lokalkostnad,

träffas enligt Regeringsrätten sponsorersättningen

inte av förbudet mot avdrag för gåvor. Inte heller

träffas enligt Regeringsrätten ersättningen av

förbudet mot avdrag för gåvor om ersättningen avser

en verksamhet hos mottagaren som har ett sådant

samband med sponsorns verksamhet att ersättningarna

kan ses som indirekta omkostnader i denna.

Regeringsrätten ansåg att sponsorersättningen i

det aktuella målet inte träffades av förbudet mot

avdrag för gåvor till den del den kunde hänföras

till lokal-, representations-, personal- eller

reklamkostnader. Den del av beloppen som mer allmänt

stödde Operans verksamhet var däremot - med hänsyn

till avsaknaden av anknytning mellan Procordias och

Operans verksamheter - att anse som gåva.

Regeringsrätten uttalade slutligen att det inte

var möjligt att med någon större grad av precision

fastställa hur stor del av sponsorersättningen som

kunde anses belöpa sig på avdragsgilla respektive

icke avdragsgilla utgifter och gjorde därför en

skönsmässig uppskattning, varvid avdrag medgavs med

hälften av det yrkade beloppet.

I det andra målet hade Falcon AB (Falcon), som sedan

starten 1896 har pilgrimsfalken som symbol, yrkat

avdrag med 100 000 kronor i egenskap av huvudsponsor

för projektet Pilgrimsfalk. Projektet drevs av

Svenska Naturskyddsföreningen i samarbete med

Göteborgs Ornitologiska Förening i syfte att rädda

pilgrimsfalken från utrotning. Enligt avtalet skulle

Falcon i olika reklamsammanhang kunna visa på att

företaget stöder projektet Pilgrimsfalk.

Regeringsrätten uttalade att det förelåg en sådan

anknytning mellan Falcons verksamhet och det av

föreningarna bedrivna falkprojektet att Falcons

bidrag till föreningarna inte träffas av

avdragsförbudet för gåvor. Falcons talan bifölls.

Utskottets ställningstagande

Utskottet har tidigare behandlat motioner rörande

sponsring av kultur (senast i bet. 1999/2000:KrU9).

Utskottet har då uttalat att sponsring kan vara ett

värdefullt komplement till ordinarie finansiering av

kulturverksamhet. Den kan t.ex. underlätta

internationellt samarbete och kulturutbyte mellan

institutioner och bidra till att institutioner kan

genomföra satsningar utöver den ordinarie

verksamheten. Utskottet har dock inte varit berett

att i enlighet med motionsyrkandena förorda någon

särskild reglering för sponsring. Riksdagen avslog

motionsyrkandena.

Utskottet vill även nu framhålla betydelsen av

sponsring såväl på kulturområdet som inom idrotten

och annan ideell verksamhet. Det är enligt utskottet

viktigt att företag betraktar sig som en del av det

samhälle som de verkar i och att detta kan ta sig

uttryck i sponsring till gagn för både företagen och

den sponsrade verksamheten. Sponsring får dock

självklart enligt utskottets uppfattning inte

påverka verksamhetens mål, inriktning eller

innehåll.

Utskottet konstaterar att det tidigare oklara

rättsläget blivit tydligare i och med

Regeringsrättens ovannämnda domar.

Dessförinnan saknades prejudikat avseende

avdragsrätten vid sponsringsavtal vilka utformats

med direkta och urskiljbara prestationer såväl från

sponsorns som från den sponsrades sida. I

Regeringsrättens dom beträffande Operan fastslås att

i de fall då det föreligger en direkt motprestation

i form av - som i målet - reklam- och

lokalkostnader, vilka svarar mot värdet av den

lämnade sponsorersättningen, träffas

sponsorersättningen inte av förbudet mot avdrag för

gåvor.

Inte heller träffas enligt Regeringsrättens domar

sponsorersättningen av förbudet mot avdrag för

gåvor, oavsett om någon direkt motprestation ges, om

- som i Falconmålet - verksamheten hos mottagaren

har ett sådant samband med sponsorns verksamhet att

ersättningen kan ses som en indirekt omkostnad i

denna.

Dessa klarlägganden från Regeringsrätten tydliggör

enligt utskottets uppfattning till viss del

regelverket för sponsring och bör därmed kunna

undanröja den eventuella tveksamhet som finns hos

sponsorer.

Utskottet anser det angeläget att aktuell

information om rättsläget, så som det nu fastslagits

genom Regeringsrättens domar, sprids till alla

berörda i landet och att informationen ges i

lättillgängliga former.

Utskottet förutsätter att regeringen noga följer

den fortsatta rättsutvecklingen på sponsringsområdet

och därvid även uppmärksammar om det skulle uppstå

behov av en översyn av lagstiftningen.

Mot bakgrund av det anförda anser inte utskottet

att lagstiftningen nu bör ses över och förtydligas,

varför motionerna Kr345 (kd) yrkande 2, Kr537 (m)

yrkande 13 och Kr701 (mp) yrkande 3 avstyrks.

Utskottet anser följaktligen inte heller att

lagbestämmelserna skall ändras och avdragsrätten för

sponsring utvidgas på det sätt som föreslås i

motionerna Kr346 (fp) yrkande 4, Sk694 (delvis) och

Sk745 (fp), varför de avstyrks.

För sponsring av kultur och idrott gäller samma

regler, vilket innebär att samma bedömning skall

gälla beträffande möjligheterna till avdrag.

Utskottet avstyrker därmed även motion Sk640 (m).

Utskottet kommer att med stort intresse följa

rättsutvecklingen på sponsringsområdet för att bl.a.

se vilka konsekvenser som Regeringsrättens domar för

med sig. Utskottet anser att mer erfarenhet av

lagtillämpningen bör avvaktas innan man åter

överväger behovet av tydligare regler och om det

visar sig att den konstnärliga friheten och

konstnärernas oberoende inte kan hävdas vid

sponsring.

Stockholm den 24 april 2001

På kulturutskottets vägnar

Inger Davidson

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Inger

Davidson (kd), Åke Gustavsson (s), Elisabeth

Fleetwood (m), Annika Nilsson (s), Lennart Fridén

(m), Eva Arvidsson (s), Jan Backman (m), Paavo

Vallius (s), Lars Wegendal (s), Peter Pedersen (v),

Dan Kihlström (kd), Ewa Larsson (mp), Birgitta

Sellén (c), Lennart Kollmats (fp), Hillevi Larsson

(s), Anne-Katrine Dunker (m) och Willy Söderdahl

(v).

Avvikande mening

Inger Davidson (kd), Elisabeth Fleetwood (m),

Lennart Fridén (m), Jan Backman (m), Dan Kihlström

(kd), Ewa Larsson (mp), Lennart Kollmats (fp) och

Anne-Katrine Dunker (m) anser:

Ett långsiktigt samarbete mellan kultur och

näringsliv, som bygger på respekt och som självklart

inte inskränker den konstnärliga friheten, kan

enligt vår uppfattning ge vidgade möjligheter för

kulturen både i form av bättre finanser och genom

nya arbetsformer. Sponsring är också ett sätt att

uppfylla det kulturpolitiska målet att nå nya

grupper. Både det enskilda företagets klimat och

hela samhällsklimatet är beroende av ett rikt

kulturliv. Att sponsra kulturverksamhet är också en

möjlighet för företag att ta ökat samhällsansvar,

något som bör uppmuntras. En mer omfattande

kultursponsring förutsätter att reglerna är tydliga

och förutsägbara. Vi anser att Regeringsrättens

domar från april år 2000 rörande sponsring inte har

tydliggjort vilka regler som gäller för sponsring.

Det hävdas att de oklara reglerna leder till att de

lokala skattemyndigheterna i dag gör egna tolkningar

av avdragsrätten för sponsring och att detta leder

till olika behandling i olika delar av landet.

Oklara regler gör att företag är osäkra på vilka

avdragsmöjligheter som gäller och därför inte vågar

sponsra framför allt kulturverksamhet. Vi anser

därför att en utredning bör tillsättas som ser över

reglerna gällande sponsring för att göra dem

tydligare.

Med hänvisning till det anförda bör skatteutskottet

föreslå riksdagen att med bifall till motion Kr345

(kd) yrkande 2 samt med anledning av motionerna

Kr537 (m) yrkande 13 och Kr701 (mp) yrkande 3 som

sin mening ge regeringen till känna vad

kulturutskottet anfört om en översyn av reglerna som

gäller sponsring.