Bet. 2000/01:SkU9

Skatteutskottets betänkande

2000/01:SKU09

Anpassningar på företagsskatteområdet till EG-fördraget, m.m.

Innehåll

Sammanfattning

Utskottet

Hemställan

Reservationer

2000/01

SkU9

Sammanfattning

Utskottet tillstyrker regeringens förslag och avstyrker den motion som

väckts i ärendet. I sammanhanget lägger utskottet fram ett förslag om en

lagändring som klargör hur andelsägare i utländska motsvarigheter till

svenska värde-pappersfonder skall beskattas.

Vid betänkandet fogas tre reservationer (m) och ett särskilt yttrande (m).

Propositionerna

Proposition 2000/01:22

Regeringen (Finansdepartementet) föreslår i proposition 2000/01:22 att

riksdagen antar de i propositionen framlagda förslagen till

1. lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229),

2. lag om ändring i lagen (1999:1230) om ikraftträdande av inkomst-

skattelagen (1999:1229),

3. lag om ändring i lagen (1986:468) om avräkning av utländsk skatt,

4. lag om ändring i lagen (1990:676) om skatt på ränta på skogskonto-medel

m.m.,

5. lag om ändring i lagen (1997:323) om statlig förmögenhetsskatt,

6. lag om ändring i skattebetalningslagen (1997:483),

7. lag om ändring i lagen (1998:1618) om upphävande av lagen (1994:1854)

om inkomstbeskattningen vid gränsöverskridande omstruktu-reringar inom EG,

8. lag om ändring i lagen (1999:1240) om ändring i kupongskattelagen

(1970:624),

9. lag om ändring i lagen (1999:1255) om ändring i lagen (1986:468) om

avräkning av utländsk skatt,

10. lag om upphävande av förordningen (1967:44) om investeringsavgifter

för vissa byggnadsarbeten,

11. lag om upphävande av lagen (1992:846) om tillfällig avvikelse från

lagen (1989:484) om arbetsmiljöavgift,

12. lag om upphävande av lagen (1992:1330) om tillfällig avvikelse från

lagen (1989:484) om arbetsmiljöavgift,

13. lag om upphävande av lagen (1995:659) om tillfällig avvikelse från

lagen (1989:484) om arbetsmiljöavgift.

I propositionen behandlas vissa nationella regler som vid inkomst-

beskattningen i dag gynnar svenska företag i förhållande till utländska

företag i samma situation eller gynnar investeringar i Sverige framför

investeringar i utlandet.

Enligt gällande regler i inkomstskattelagen (1999:1229, IL) kan bara

svenska företag ta emot skattefri utdelning på näringsbetingade andelar. I

propositionen föreslås att ett utländskt bolag som bedriver näringsverk-

samhet här vid ett fast driftställe skall jämställas med ett svenskt

företag. Det utländska bolaget måste dock höra hemma i en stat i

Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES) och motsvara ett sådant

svenskt företag som kan ta emot skattefri utdelning.

Lex Asea gör det möjligt att dela upp företag utan omedelbara inkomst-

skattekonsekvenser. Ett moderbolag som delar ut andelarna i ett

dotterbolag måste dock enligt gällande bestämmelser vara svenskt. I

propositionen föreslås att bestämmelserna också skall gälla utländska

moderbolag som hör hemma i en stat inom EES eller en stat med vilken

Sverige ingått ett skatte-avtal som innehåller en klausul om ömsesidigt

informationsutbyte.

Om en svensk ekonomisk förening ombildas till ett svenskt aktiebolag,

skall aktier som skiftas ut till medlemmarna inte behandlas som utdelning

om vissa villkor är uppfyllda. Det föreslås att motsvarande skall gälla om

en utländsk ekonomisk förening som är ett utländskt bolag och hör hemma

inom EES, ombildas till ett aktiebolag. Utskiftning i annat fall då

föreningen upplöses behandlas enligt gällande rätt som utdelning om den

ekonomiska föreningen är svensk. I propositionen föreslås att motsvarande

skall gälla om den ekonomiska föreningen är ett utländskt bolag som hör

hemma i en stat inom EES.

Koncernbidrag kan i dag bara lämnas mellan svenska företag och

vidarebefordras genom sådana företag. I propositionen föreslås att

utländska bolag som hör hemma i en stat inom EES jämställs med motsvarande

svenska företag om både givare och mottagare är skattskyldiga för

näringsverksamhet i Sverige.

Med kommissionärsföretag avses ett svenskt aktiebolag eller en svensk

ekonomisk förening som bedriver näringsverksamhet i eget namn för ett

annat svenskt aktiebolags eller en svensk ekonomisk förenings räkning. Med

kommittentföretag avses det bolag eller den förening för vars räkning

verksamheten bedrivs. I propositionen föreslås att utlandsägda fasta

drift-ställen jämställs med svenska företag om det utländska bolaget

motsvarar ett svenskt aktiebolag eller en svensk ekonomisk förening och

hör hemma i en stat inom EES. Om bolaget är kommittentföretag krävs att

kommissionärs-verksamheten hänförs till det utländska bolagets fasta

driftställe i Sverige.

Avdrag för beräknade egenavgifter för beskattningsåret får bara göras om

verksamheten bedrivs i Sverige. I propositionen föreslås att avdrag får

göras även om verksamheten bedrivs utomlands. Vidare slopas kravet på

avsätt-ning i räkenskaperna för att enskilda näringsidkare som är

bokslutsföretag skall få göra avdrag för egenavgifter.

Bestämmelserna om uppskov med beskattningen vid koncerninterna

andelsavyttringar gäller bara om moderföretaget i koncernen är ett svenskt

företag. I propositionen föreslås att bestämmelserna utvidgas till att

gälla även när moderföretaget i koncernen är ett utländskt bolag som hör

hemma inom EES. Det föreslås att bestämmelserna om att kapitalvinsten inte

behöver tas upp som intäkt vid en efterföljande fusion på motsvarande sätt

skall gälla vid en efterföljande fission.

Om uppskov med beskattningen vid ett internationellt andelsbyte erhållits

med stöd av den upphävda lagen (1994:1854) om inkomstbeskattningen vid

gränsöverskridande omstruktureringar inom EG, skall bestämmelserna om

beskattningen vid andelsbyten och koncerninterna andelsavyttringar i IL

kunna bli tillämpliga på uppskovet vid ett efterföljande andelsbyte eller

en fusion eller fission.

Lagen (1986:468) om avräkning av utländsk skatt, AvrL, gäller bara för

personer som är obegränsat skattskyldiga i Sverige. Fysiska och juridiska

personer som hör hemma i utlandet och har fast driftställe i Sverige

föreslås också få tillämpa reglerna i AvrL. Det föreslås också att

begränsat skatt-skyldiga med fast driftställe i Sverige skall kunna göra

avdrag för utländska skatter vid inkomstsbeskattningen.

I propositionen föreslås också en justering i skattebetalningslagen

(1997:483) som syftar till att förenkla för arbetsgivarna i de fall då en

arbetstagare inte fullgjort sin skyldighet att lämna sådana uppgifter

eller visa upp sådana handlingar att arbetsgivaren får veta hur stort

skatteavdrag som skall göras från ersättning för arbete som betalas ut

till arbetstagaren.

Den 1 augusti 2000 genomfördes ett flertal ändringar beträffande arbets-

marknadspolitiska författningar. I propositionen finns förslag om följd-

ändringar i skattelagstiftningen.

Vidare föreslås ett antal redaktionella ändringar av rättelsekaraktär.

Slutligen föreslås att ett antal obsoleta författningar skall upphävas.

Proposition 2000/01:12 i viss del

I betänkande 2000/01:SkU6 har utskottet behandlat proposition 2000/01:12

Beskattning av utländska nyckelpersoner. Utskottet har tillstyrkt propo-

sitionen, men har överfört den författningstekniska regleringen av ett

förslag till ändring i 12 kap 3 § inkomstskattelagen till förevarande

betänkande för att lagändringen skall kunna samordnas med en ändring i

samma lagrum som föreslås i proposition 2000/01:22.

Lagförslagen

Med den redaktionella justering som följer av nämnda författningstekniska

samordning får de vid proposition 2000/01:22 fogade lagförslagen - efter

rättelse av några felskrivningar - de lydelser som framgår av bilaga 1

till detta betänkande.

Motion

2000/01:Sk16 av Carl Fredrik Graf m.fl. (m) vari föreslås att riksdagen

fattar följande beslut:

1. Riksdagen begär att regeringen tillsätter en utredning som belyser

förhållandet mellan svensk skattelagstiftning och internationell rätt i

enlighet med vad som anförs i motionen.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om skattefrihet på kapitalvinster från näringsbetingade aktier.

3. Riksdagen beslutar att Lex Asea skall gälla också för onoterade bolag.

Utskottet

Anpassningar på företagsskatteområdet till EG-fördraget, m.m.

Propositionen

I proposition 2000/01:22 föreslås ändringar i vissa skatteregler som vid

inkomstbeskattningen gynnar svenska företag i förhållande till utländska

företag i samma situation eller gynnar investeringar i Sverige framför

investeringar i utlandet. Det gäller reglerna om skattefria utdelningar i

vissa fall, koncernbidrag, kommissionärsförhållanden, avdrag för

egenavgifter, gränsöverskridande omstruktureringar och avräkning av

utländsk skatt. Flera av förslagen grundar sig på en promemoria (Ds

2000:28) som har arbetats fram inom Finansdepartementet.

I propositionen föreslås också en justering i skattebetalningslagen och

följdändringar i skattelagstiftningen till vissa ändringar i

arbetsmarknads-politiska författningar som antogs våren 2000 och vidare

ett antal redak-tionella ändringar av rättelsekaraktär i

inkomstskattelagen. Slutligen föreslås att ett antal föråldrade

författningar skall upphävas.

Utskottets ställningstagande

Utskottet har inte funnit anledning till erinran mot regeringens förslag i

proposition 2000/01:22. Propositionen tillstyrks följaktligen.

Vid behandlingen av proposition 2000/01:12 Beskattning av utländska

nyckelpersoner har utskottet (bet. 2000/01:SkU6) överfört behandlingen av

ett förslag till ändring i 12 kap. 3 § inkomstskattelagen till

ifrågavarande ärende för att en författningsteknisk samordning skall kunna

ske med det ändringsförslag i samma paragraf som föreslås i proposition

2000/01:22. Med den justering av propositionens lagtext som föranleds

härav tillstyrker utskottet lagförslagen i proposition 2000/01:22.

Fortsatt anpassning till internationella förhållanden

Motionen

I motion Sk16 yrkande 1 av Carl Fredrik Graf m.fl. (m) förordas en översyn

av hela skattelagstiftningen med avsikt att dels ändra de bestämmelser som

står i strid med EG-rätten, dels anpassa det svenska regelsystemet till

internationell rätt. En sådan översyn bör enligt motionen ifrågasätta om

det med nuvarande snabba internationalisering av näringslivet finns

anledning att göra åtskillnad mellan företag i EU och andra utländska

bolag. Svenska skatteregler får inte försvåra etablering av verksamheter

som sträcker sig över gränserna.

Utskottets ställningstagande

Utskottet vill framhålla att en stor del av arbetet på skatteområdet under

senare år har präglats av ett internationellt perspektiv, framför allt att

anpassa regelsystemet till EG-rätten. Avgöranden i EG-domstolen har haft

betydelse för flera förslag i den proposition som behandlas i detta

ärende. För att det skall vara möjligt att snabbt fånga upp sådana

ändringsbehov som följer av den rättsutveckling som sker inom ramen för

våra internationella åtaganden, måste anpassningsarbetet med nödvändighet

ingå i en kontinuerlig process. Detsamma gäller sådana ändringar som

syftar till att vi i Sverige skall kunna bibehålla en internationellt sett

konkurrenskraftig företagsbeskattning. Enligt proposition 2000/01:22 ingår

en uppföljning av vår interna skattelagstiftning med hänsyn bl.a. till

våra internationella åtaganden som en naturlig del i lagstiftningsarbetet.

En mer allmän översyn av förhållandet mellan våra interna skatteregler och

internationell rätt kan naturligtvis aktualiseras i det arbetet. Utskottet

finner emellertid inte att det finns skäl för att begära en sådan särskild

utredning som motionärerna avser. Utskottet avstyrker därför motion Sk16

yrkande 1.

Näringsbetingade andelar

Gällande rätt, m.m.

Kapitalvinster som härrör från försäljning av företagens näringsbetingade

innehav av andelar i andra företag beskattas som inkomster i näringsverk-

samheten. Särskilda uppskovsregler har införts för vissa omstrukturerings-

situationer.

Frågan om beskattningen av näringsbetingade andelar behandlas för

närvarande i två utredningar, Utredningen (Fi 1998:10) om vissa företags-

skattefrågor och Utredningen (Fi 1998:11) om vissa internationella

företagsskattefrågor. Utredningarna beräknas avslutas i början av nästa

år.

Motionen

Enligt motion Sk16 yrkande 2 av Carl Fredrik Graf m.fl. (m) är det

angeläget att ett förslag om skattefrihet för kapitalvinster på

näringsbetingade aktier läggs fram snarast. Som skäl för en skattefrihet

anför motionärerna bl.a. att nuvarande skatteregler innebär en

konkurrensnackdel i förhållande till länder som har denna skattefrihet och

att omstruktureringar inom näringslivet skulle underlättas.

Utskottets ställningstagande

Utskottet anser att resultatet av det pågående utredningsarbetet bör

avvaktas och avstyrker motionsyrkandet.

Marknadsnoteringskravet i Lex Asea

Gällande rätt

De bestämmelser som brukar kallas Lex Asea innebär att ett dotterföretag

kan avskiljas från sitt moderföretag genom att samtliga aktier i

dotterbolaget delas ut till aktieägarna utan att dessa beskattas för

utdelningen eller att moderföretaget uttagsbeskattas. I stället justeras

anskaffningsutgifterna för moder- och dotterföretagets aktier. Flera

villkor uppställs, bl.a. att moder-företaget skall vara marknadsnoterat.

Motionen

I motion Sk16 yrkande 3 av Carl Fredrik Graf m.fl. (m) föreslås att Lex

Asea ändras så att reglerna skall gälla även för onoterade bolag.

Utskottets ställningstagande

Utskottet har tidigare och senast i våras (bet. 1999/2000:SkU14) avstyrkt

Moderata samlingspartiets förslag om att slopa marknadsnoteringskravet i

Lex Asea. Ett slopande skulle bl.a. medföra praktiska problem vid tillämp-

ningen av reglerna. Utskottet avstyrker ånyo detta förslag.

Beskattning av utländsk värdepappersfond

Bakgrund

Enligt en inom Finansdepartementet den 1 november 2000 upprättad

promemoria har uppkommit en fråga om huruvida andelsägare i utlands-

baserade fonder skall beskattas för kapitalvinst vid avyttring av

fondandelen och för utdelning från fonden eller om skattereglerna innebär

att andelsägarna löpande skall beskattas som om de vore direktägare av

fondens tillgångar. Promemorian har överlämnats till skatteutskottet.

I den inkomstskattelag (1999:1229) som börjar tillämpas fr.o.m. 2002 års

taxering har ordet "svensk" lagts till före ordet "värdepappersfond" i

några paragrafer som reglerar beskattningen av andelsägaren respektive

fonden. Det har emellertid inte angetts att någon förändring är avsedd

jämfört med vad som gällde enligt motsvarande regler i lagen (1947:576) om

statlig inkomstskatt. I skattemyndigheternas praxis har delägare i

utländska värdepappersfonder kapitalbeskattats när de avyttrat sina

fondandelar, på samma sätt som vid avyttring av svenska

värdepappersfonder. Skatterätts-nämnden har i ett förhandsbesked den 5 maj

2000 funnit att utländska värdepappersfonder, som till sin beskaffenhet

kan jämställas med svenska värdepappersfonder i inkomstskattehänseende,

bör behandlas på samma sätt som svenska fonder. Riksskatteverket har hos

Regeringsrätten begärt att Skatterättsnämndens beslut skall fastställas.

Utomlands finns många olika associationer som sysslar med värde-

pappersförvaltning och i vilka andelar kan förvärvas. Vissa har en teknisk

konstruktion som liknar svenska värdepappersfonder och som fungerar på

samma sätt. En stor del av de utländska fonder som marknadsförs och säljs

i Sverige har sitt säte i Luxemburg och bygger i allt väsentligt på EG:s

direktiv om fondverksamhet (85/611/EEC 20.12 1985). Beskattningen av

själva fonden är i Luxemburg endast 0,06 % av fondkapitalet (jämfört med

1,5 % i Sverige), och det förekommer ingen särskild beskattning av

utdelning.

Utskottets ställningstagande

Utskottet delar den i Finansdepartementets promemoria framförda

uppfattningen att andelsägare i de utländska fonder som motsvarar svenska

värdepappersfonder vad avser öppenhet, reglering samt kontroll bör

beskattas för sin andel på samma sätt som andelsägare i svenska värde-

pappersfonder. Härigenom undviks diskriminerande och svåradministrerade

skatteregler. Utskottet föreslår att riksdagen antar det förslag till

ändringar i berörda paragrafer i inkomstskattelagen som framgår av

utskottets lagförslag i bilaga 3. Lagändringarna innebär att andelsägare i

en utländsk värde-pappersfond som avses i paragraferna skall beskattas för

kapitalvinst vid avyttring av fondandelen och för utdelning från fonden

och inte för inkomst av tillgångar som ingår i fonden.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande anpassningar på företagsskatteområdet till EG-

fördraget, m.m.

att riksdagen godtar proposition 2000/01:22 i denna del,

2. beträffande fortsatt anpassning till internationella förhållanden

att riksdagen avslår motion 2000/01:Sk16 yrkande 1,

res. 1 (m)

3. beträffande näringsbetingade andelar

att riksdagen avslår motion 2000/01:Sk16 yrkande 2,

res. 2 (m)

4. beträffande marknadsnoteringskravet i Lex Asea

att riksdagen avslår motion 2000/01:Sk16 yrkande 3,

res. 3 (m)

5. beträffande beskattning av utländsk värdepappersfond

att riksdagen beslutar att de paragrafer i inkomstskattelagen

(1999:1229) som reglerar beskattningen av andelsägare i svenska

värdepappersfonder skall omfatta också andelsägare i utländska

motsvarigheter till svenska värdepappersfonder,

6. beträffande lagförslagen

att riksdagen med anledning av propositionerna 2000/01:12 i denna del

och 2000/01:22 i denna del och vad utskottet ovan anfört och hemställt

dels antar de i bilaga 1 till detta betänkande återgivna förslagen till

1. lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229), dock att

ikraftträdande- och övergångsbestämmelserna tillförs en ny punkt 5 med den

lydelse som utskottet föreslår i bilaga 2 till detta betänkande,

2. lag om ändring i lagen (1999:1230) om ikraftträdande av

inkomstskattelagen (1999:1229),

3. lag om ändring i lagen (1986:468) om avräkning av utländsk skatt,

4. lag om ändring i lagen (1990:676) om skatt på ränta på skogskontomedel

m.m.,

5. lag om ändring i lagen (1997:323) om statlig förmögenhetsskatt,

6. lag om ändring i skattebetalningslagen (1997:483),

7. lag om ändring i lagen (1998:1618) om upphävande av lagen (1994:1854)

om inkomstbeskattningen vid gränsöverskridande omstruktureringar inom EG,

8. lag om ändring i lagen (1999:1240) om ändring i kupongskattelagen

(1970:624),

9. lag om ändring i lagen (1999:1255) om ändring i lagen (1986:468) om

avräkning av utländsk skatt,

10. lag om upphävande av förordningen (1967:44) om investerings-avgift för

vissa byggnadsarbeten,

11. lag om upphävande av lagen (1992:846) om tillfällig avvikelse från

lagen (1989:484) om arbetsmiljöavgift,

12. lag om upphävande av lagen (1992:1330) om tillfällig avvikelse från

lagen (1989:484) om arbetsmiljöavgift,

13. lag om upphävande av lagen (1995:659) om tillfällig avvikelse från

lagen (1989:484) om arbetsmiljöavgift,

dels antar utskottets lagförslag i bilaga 3 till detta betänkande.

Stockholm den 28 november 2000

På skatteutskottets vägnar

Arne Kjörnsberg

I beslutet har deltagit: Arne Kjörnsberg (s), Carl Fredrik Graf (m), Anita

Johansson (s), Lisbeth Staaf-Igelström (s), Per Rosengren (v), Helena Höij

(kd), Carl Erik Hedlund (m), Marietta de Pourbaix-Lundin (m), Ulla Wester

(s), Marie Engström (v), Kenneth Lantz (kd), Catharina Hagen (m), Birger

Schlaug (mp), Rolf Kenneryd (c), Johan Pehrson (fp), Per-Olof Svensson (s)

och Lennart Axelsson (s).

Reservationer

1. Fortsatt anpassning till internationella förhållanden (mom. 2)

Carl Fredrik Graf (m), Carl Erik Hedlund (m), Marietta de Pourbaix-Lundin

(m) och Catharina Hagen (m) har

dels anfört följande:

Enligt vår mening bör det med nuvarande snabba internationalisering av

näringslivet ifrågasättas om det finns anledning att göra åtskillnad

mellan företag i EU och andra utländska bolag. I en tid när företag,

människor, kapital, tjänster och varor blir allt rörligare är det

nödvändigt att Sverige framstår som ett attraktivt land för såväl inhemska

som utländska investe-ringar. Svenska skatteregler får inte försvåra

etablering av verksamheter som sträcker sig över gränserna.

Regeringen bör tillsätta en utredning med syfte dels att ändra de

bestämmelser som står i strid med EG-rätten, dels att anpassa det svenska

regelsystemet till internationell rätt.

dels vid moment 2 hemställt:

2. beträffande fortsatt anpassning till internationella förhållanden

att riksdagen med bifall till motion 2000/01:Sk16 yrkande 1 som sin mening

ger regeringen till känna vad som anförts i reservationen om en utredning

som belyser förhållandet mellan svensk och interna-tionell

skattelagstiftning.

2. Näringsbetingade andelar (mom. 3)

Carl Fredrik Graf (m), Carl Erik Hedlund (m), Marietta de Pourbaix-Lundin

(m) och Catharina Hagen (m) har

dels anfört följande:

Det torde i dag råda stor samstämmighet om att beskattningen av

näringsbetingade aktieinnehav måste begränsas. I regeringens proposition

anförs att huvudprincipen vid avkastning på eget kapital skall vara att en

inkomst endast beskattas en gång inom bolagssektorn. Denna princip följs

inte när det gäller kapitalvinster på näringsbetingade andelar.

Kapitalvinster på näringsbetingade andelar beskattas till skillnad från

mot-svarande utdelningar två gånger inom bolagssektorn. Detta strider inte

bara mot huvudprincipen utan ökar också incitamenten till skattearbitrage

mellan de olika inkomstslagen. Det är dessutom en konkurrensnackdel i

förhållande till länder som har denna skattefrihet. Det är också uppenbart

att komplexi-teten skulle minska i det regelsystem som här berörs om

skattebefrielse för näringsbetingade aktier införs.

Två utredningar arbetar för närvarande med denna fråga. Enligt vår

mening måste beskattningen av kapitalvinster från näringsbetingade andelar

avskaffas så snart som möjligt. Det är angeläget att regeringen skyndar på

arbetet och att ett förslag till skattefrihet på kapitalvinster från

närings-betingade andelar läggs fram snarast. Vi förordar i enlighet med

motion Sk16 att riksdagen beslutar om ett tillkännagivande till regeringen

i frågan.

dels vid moment 3 hemställt:

3. beträffande näringsbetingade andelar

att riksdagen med bifall till motion 2000/01:Sk16 yrkande 2 som sin mening

ger regeringen till känna vad som anförts i reservationen om en utredning

som belyser förhållandet mellan svensk och internatio-nell

skattelagstiftning.

3. Marknadsnoteringskravet i Lex Asea (mom. 4)

Carl Fredrik Graf (m), Carl Erik Hedlund (m), Marietta de Pourbaix-Lundin

(m) och Catharina Hagen (m) har

dels anfört följande:

I propositionen lämnas förslag om att Lex Asea-reglerna skall utvidgas

till sin geografiska omfattning. Ett problem som regeringen inte har tagit

upp är att bara noterade bolag kan använda sig av dessa regler. Reglerna

diskri-minerar alltså de onoterade bolagen. Vi föreslår i enlighet med

motion Sk16 att Lex Asea utvidgas till att gälla även onoterade bolag.

dels vid moment 4 hemställt:

4. beträffande marknadsnoteringskravet i Lex Asea

att riksdagen med bifall till motion 2000/01:Sk16 yrkande 3 som sin mening

ger regeringen till känna vad som anförts i reservationen om att Lex Asea

skall gälla även för onoterade bolag.

Särskilt yttrande

Carl Fredrik Graf (m), Carl Erik Hedlund (m), Marietta de Pourbaix-Lundin

(m) och Catharina Hagen (m) anför:

Frågan om beskattning av utländska nyckelpersoner är avgjord i betänkande

2000/01:SkU6 och vi har där redogjort för vårt ställningstagande varför vi

här inte ånyo har anledning att ta ställning till denna fråga.

Utskottets förslag till ändringar i regeringens lagförslag

1. Lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229)

==============

---------------------------------------------------------------

5. Bestämmelsen i 12 kap. 3 § tredje stycket tillämpas i dess

äldre lydelse i fråga om beslut som meddelats av

Forskarskattenämnden enligt den upphävda lagen (1984:947) om

beskattning av utländska forskare vid tillfälligt arbete i

Sverige.

---------------------------------------------------------------

Utskottets lagförslag

Förslag till lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229)

Härigenom föreskrivs i fråga om inkomstskattelagen (1999:1229)

dels att 2 kap. 3 §, 30 kap. 1 §, 39 kap. 14 §, 42 kap. 8 §, 44 kap. 6 §,

48 kap. 2, 16 och 21 §§ skall ha följande lydelse,

dels att det i lagen skall införas två nya paragrafer, 6 kap. 10 a och 16

a §§ samt en ny rubrik närmast före 6 kap. 16 a § av följande lydelse.

---------------------------------------------------------------

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

---------------------------------------------------------------

2 kap.

3 §

---------------------------------------------------------------

Bestämmelserna om juridiska personer skall inte tillämpas på

- dödsbon,

- svenska handelsbolag, eller

- juridiska personer som förvaltar samfälligheter och som

avses i 6 kap. 6 § andra stycket.

---------------------------------------------------------------

Bestämmelserna om juridiska

personer skall tillämpas också Bestämmelserna om juridiska

på svenska värdepappersfonder.=================================================

personer skall tillämpas också

på värdepappersfonder.

---------------------------------------------------------------

Särskilda bestämmelser om dödsbon efter dem som var begränsat

skattskyldiga vid dödsfallet finns i 4 kap. 3 §.

---------------------------------------------------------------

Att bestämmelserna om svenska handelsbolag gäller också för

europeiska ekonomiska intressegrupperingar framgår av 5 kap. 2

§.

---------------------------------------------------------------

I vilka fall utländska associationer anses som juridiska

personer framgår av 6 kap. 8 §.

---------------------------------------------------------------

6 kap.

10 a §

---------------------------------------------------------------

Utländska värdepappersfonder

är begränsat skattskyldiga.

---------------------------------------------------------------

Utländska värdepappersfonder

---------------------------------------------------------------

16 a §

---------------------------------------------------------------

Utländska värdepappersfonder

är skattskyldiga för inkomst

av

- fastighet i Sverige, och

- tillgångar som är hänförliga

till det fasta driftstället i

Sverige och som ingår i

fonden.

---------------------------------------------------------------

30 kap.

1 §

---------------------------------------------------------------

Avdrag får göras enligt bestämmelserna i detta kapitel för

belopp som sätts av till periodiseringsfond.

---------------------------------------------------------------

Avdrag får dock inte göras av

privatbostadsföretag, Avdrag får dock inte göras av

investment-företag, privatbostadsföretag,

förvaltningsföretag och investment-företag,

svenska värdepappersfonder. förvaltningsföretag och

värdepappersfonder.

---------------------------------------------------------------

39 kap.

14 §[1]

---------------------------------------------------------------

För investmentföretag och

svenska värdepappersfonder För investmentföretag och

gäller, utöver vad som följer värdepappersfonder gäller,

av övriga bestäm-melser i utöver vad som följer av

denna lag, följande: övriga bestäm-melser i denna

lag, följande:

---------------------------------------------------------------

1. Kapitalvinster på delägarrätter skall inte tas upp och

kapitalförluster på delägarrätter får inte dras av.

---------------------------------------------------------------

2. Ett belopp som för helt år motsvarar 2 procent för

investmentföretag och 1,5 procent för värdepappersfonder av

värdet på deras delägarrätter vid beskattningsårets ingång

skall tas upp. Egna aktier eller optioner, terminer eller

liknande instrument vars underliggande tillgångar består av

investmentföretagets sådana aktier skall inte inräknas i

underlaget.

---------------------------------------------------------------

3. Utdelning som företaget

eller fonden lämnar skall dras 3. Utdelning som företaget

av, dock inte med så högt eller fonden lämnar skall dras

belopp att det uppkommer ett av, dock inte med så högt

underskott. Sådan utdelning av belopp att det uppkommer ett

andelar i ett dotterbolag som underskott. Sådan utdelning av

avses i 42 kap. 16 § skall andelar i ett dotterbolag som

dock inte dras av. Svenska avses i 42 kap. 16 § skall

värdepappers-fonder får dra av dock inte dras av.

utdelning till annan än Värdepappersfonder får dra av

andelsägare i fonden med högst utdelning till annan än

ett belopp som motsvarar 2 andelsägare i fonden med högst

procent av fondens värde vid ett belopp som motsvarar 2

utgången av beskattningsåret. procent av fondens värde vid

utgången av beskattningsåret.

---------------------------------------------------------------

Den utdelning som skall dras av enligt första stycket 3 skall

dras av som kostnad det beskattningsår som beslutet om

utdelning avser.

---------------------------------------------------------------

42 kap.

8 §

---------------------------------------------------------------

Räntekompensation som förvärvaren av ett skuldebrev betalar

till överlåtaren för upplupen men inte förfallen ränta

behandlas som ränta.

---------------------------------------------------------------

Första stycket tillämpas också

vid förvärv av Första stycket tillämpas också

marknadsnoterade andelar i en vid förvärv av

svensk värdepappersfond som marknadsnoterade andelar i en

bara innehåller svenska värdepappersfond som bara

fordrings-rätter. innehåller svenska

fordringsrätter.

---------------------------------------------------------------

44 kap.

6 §

---------------------------------------------------------------

Om en svensk värdepappersfond

upplöses, anses varje Om en värdepappersfond

andelsägare ha avyttrat sin upplöses, anses varje

andel. andelsägare ha avyttrat sin

andel.

---------------------------------------------------------------

48 kap.

2 §

---------------------------------------------------------------

Med delägarrätt avses

Med delägarrätt avses

- aktie,

- aktie,

- rätt på grund av teckning av

aktier, - rätt på grund av teckning av

aktier,

- teckningsrätt,

- teckningsrätt,

- delrätt,

- delrätt,

- andel i en svensk

värdepappers-fond, - andel i en värdepappersfond,

- andel i en ekonomisk - andel i en ekonomisk

förening, och förening, och

- annan tillgång med liknande - annan tillgång med liknande

konstruktion eller konstruktion eller

verkningssätt. verkningssätt.

---------------------------------------------------------------

Bestämmelserna om delägarrätter skall tillämpas också på

- vinstandelsbevis som avser lån i svenska kronor,

- konvertibelt skuldebrev i svenska kronor,

- termin och option vars underliggande tillgångar består av

aktier eller termin och option som avser aktieindex, och

- annan tillgång med liknande konstruktion eller

verkningssätt.

Andel i privatbostadsföretag anses inte som delägarrätt.

---------------------------------------------------------------

16 §

---------------------------------------------------------------

Har andelar i svenska

värdepappersfonder förvärvats Har andelar i

före år 1995, får fysiska värdepappersfonder förvärvats

personer som före år 1995, får fysiska

anskaffningsutgift använda personer som

andelens marknadsvärde den 31 anskaffningsutgift använda

december 1992 eller, om fonden andelens marknadsvärde den 31

bildades under åren 1993 eller december 1992 eller, om fonden

1994, det först noterade bildades under åren 1993 eller

marknadsvärdet. Motsva-rande 1994, det först noterade

gäller i fråga om fondandels- marknadsvärdet. Motsvarande

bevis vars innehavare gäller i fråga om

registrerats efter utgången av fondandelsbevis vars

år 1994. innehavare registrerats efter

utgång-en av år 1994.

---------------------------------------------------------------

Första stycket gäller inte andelar i sådana värdepappersfonder

som tidigare var allemansfonder. Om sådana andelar förvärvats

före år 1991, får anskaffningsutgiften bestämmas till andelens

marknadsvärde den 31 december 1990.

---------------------------------------------------------------

21 §[2]

---------------------------------------------------------------

Kapitalförluster på marknads-

noterade andelar i svenska Kapitalförluster på marknads-

värde-pappersfonder som noterade andelar i

innehåller bara svenska värdepappers-fonder som

fordringsrätter skall dras av innehåller bara svenska

i sin helhet. fordringsrätter skall dras av

i sin helhet.

---------------------------------------------------------------

_______________

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2001.

---------------------------------------------------------------

**FOOTNOTES**

[1]: Senaste lydelse (2000:78).

[2]: Senaste lydelse (2000:540).

Innehållsförteckning

Elanders Gotab, Stockholm 2000