Bet. 2000/01:SoU1

Socialutskottets betänkande

2000/01:SOU01

Utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social

omsorg

Innehåll

Sammanfattning

Propositionen

Motionerna

Utskottet

Hemställan

Reservationer

2000/01

SoU1

Sammanfattning

I betänkandet behandlas regeringens förslag

beträffande anslagen under utgiftsområde 9

Hälsovård, sjukvård och social omsorg för budgetåret

2001 samt vissa motioner från den allmänna

motionstiden 2000.

Riksdagen har den 22 november 2000 fastställt

utgiftsramen för utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård

och social omsorg för budgetåret 2001 till

29 373 625 000 kr (bet. 2000/01:FiU1, rskr.

2000/01:36). I ett antal motioner har framställts

yrkanden om ändringar, huvudsakligen ökningar av

enskilda anslag.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag till

medelsanvisningar. Samtliga motioner angående

anslagen avstyrks. M-, kd- c- och fp-ledamöterna

deltar inte i beslutet, utan har i särskilda

yttranden redovisat sina alternativa budgetförslag.

Utskottet föreslår att riksdagen godkänner

regeringens förslag till mål för Hälso- och

sjukvårdspolitiken, Folkhälsopolitiken,

Barnpolitiken och Socialtjänstpolitiken. Målen för

respektive område är:

- Vårdens kvalitet och tillgänglighet skall

förbättras.

-

- Folkhälsan skall förbättras för de grupper i

samhället som är mest utsatta ur hälsosynpunkt.

-

- Barn och ungdomar skall växa upp under trygga och

goda förhållanden.

-

- Stärka förmågan och möjligheten till social

delaktighet för ekonomiskt och socialt utsatta

personer samt stärka skyddet för utsatta barn.

-

Socialutskottet noterar beträffande det föreslagna

målet för äldrepolitiken att det överensstämmer med

vad riksdagen godkänt i anledning av proposition

1997/98:113 Nationell handlingsplan för

äldrepolitiken (1997/98:SoU24, rskr. 1997/98:307).

Utskottet föreslår därför att riksdagen fastställer

att målet för äldrepolitiken är, att äldre skall

kunna leva ett aktivt liv och ha inflytande i

samhället och över sin vardag, kunna åldras i

trygghet och med bibehållet oberoende, bemötas med

respekt samt ha tillgång till god vård och omsorg.

Vidare erinrar utskottet om att riksdagen i våras,

efter förslag i proposition 1999/2000:79 Från

patient till medborgare - en nationell handlingsplan

för handikappolitiken, godkände nationella mål för

handikappolitiken. Målen är (bet. 1999/2000:SoU14,

rskr. 1999/2000:240):

a) en samhällsgemenskap med mångfald som grund,

b)

c) att samhället utformas så att människor med

funktionshinder i alla åldrar blir fullt

delaktiga i samhällslivet,

d)

e) jämlikhet i levnadsvillkoren för flickor och

pojkar, kvinnor och män med funktionshinder.

f)

Utskottet anser att dessa mål fortfarande gäller.

Riksdagen bör således inte godkänna det nu

föreslagna målet för handikappolitiken.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag att det

tidigare målet för hela utgiftsområde 9 upphävs.

Utskottet tillstyrker också de begärda

bemyndigandena.

Utskottet föreslår två tillkännagivanden med

anledning av motioner. Ett enigt utskott föreslår

ett tillkännagivande angående ökad konkurrens inom

barn- och ungdomstandvården. Ett enigt utskott

föreslår även ett tillkännagivande angående behov av

att beakta vissa föreningars situation.

I ärendet föreligger vidare 19 reservationer samt

ytterligare 4 särskilda yttranden.

Utskottet föreslår vidare en

redaktionell ändring i lagen

(1993:387) om stöd och service till

vissa funktionshindrade (LSS).

Propositionen

I proposition 2000/01:1 Budgetpropositionen för år

2001 föreslås att riksdagen fattar följande beslut:

1. att riksdagen godkänner de föreslagna målen för

Hälso- och sjukvårdspolitiken (avsnitt 3.3),

Folkhälsopolitiken (avsnitt 4.3), Barnpolitiken

(avsnitt 5.3), Handikappolitiken (avsnitt 6.3),

Äldrepolitiken (avsnitt 7.3) och

Socialtjänstpolitiken (avsnitt 8.3) samt att

följande mål för utgiftsområdet upphör att gälla:

Att trygga en god hälsa och goda levnadsvillkor och

se till att hälso- och sjukvården och den sociala

omsorgen bedrivs med god kvalitet och effektiv

resursanvändning samt tillgodoser den enskilde

individens behov av vård, omsorg, stöd och service,

2. att riksdagen bemyndigar regeringen att under

2001, i fråga om ramanslaget 13:7 Socialstyrelsen,

ingå ekonomiska förpliktelser som inklusive tidigare

åtaganden innebär utgifter på högst 20 000 000 kr

efter 2001,

3. att riksdagen bemyndigar regeringen att under

2001, i fråga om ramanslaget 14:4

Folkhälsoinstitutet, ingå ekonomiska förpliktelser

som inklusive tidigare åtaganden innebär utgifter på

högst 50 000 000 kr (tryckfel ändrat) efter 2001,

4. att riksdagen bemyndigar regeringen att under

2001, i fråga om ramanslaget 16:3 Statsbidrag till

vårdartjänst m.m., ingå ekonomiska förpliktelser som

inklusive tidigare åtaganden innebär utgifter på

högst 60 000 000 kr efter 2001,

5. att riksdagen bemyndigar regeringen att under

2001, i fråga om ramanslaget 18:2 Statens

institutionsstyrelse, ingå ekonomiska förpliktelser

som inklusive tidigare åtaganden innebär utgifter på

högst 18 000 000 kr efter 2001,

6. att riksdagen bemyndigar regeringen att under

2001, i fråga om ramanslaget 26:2 Forskningsrådet

för arbetsliv och socialvetenskap: Forskning, ingå

ekonomiska förpliktelser som inklusive tidigare

gjorda åtaganden innebär utgifter på högst 460 000

000 kr efter 2001,

7. att riksdagen för budgetåret 2001 anvisar

anslagen under utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård

och social omsorg enligt följande uppställning (i

tkr):

1000-tal kronor

----------------------------------------------------------

Anslag Anslagstyp

Regeringens

förslag

----------------------------------------------------------

----------------------------------------------------------

13:1 Sjukvårdsförmåner m.m. (ram) 2 242 000

----------------------------------------------------------

13:2 Bidrag för läkemedelsförmånen (ram) 16 137

000

----------------------------------------------------------

13:3 Bidrag till hälso- och sjukvård (ram) 962 087

----------------------------------------------------------

13:4 Statens beredning för (ram) 36 165

utvärdering av medicinsk metodik

----------------------------------------------------------

13:5 Hälso- och sjukvårdens (ram) 23 407

ansvarsnämnd

----------------------------------------------------------

13:6 Ersättning till steriliserade i (ram) 78 000

vissa fall

----------------------------------------------------------

13:7 Socialstyrelsen (ram) 476 577

----------------------------------------------------------

14:1 Insatser mot aids (ram) 65 622

----------------------------------------------------------

14:2 Bidrag till WHO (ram) 8 000

----------------------------------------------------------

14:3 Bidrag till Nordiska (ram) 16 896

hälsovårdshögskolan

----------------------------------------------------------

14:4 Folkhälsoinstitutet (ram) 120 275

----------------------------------------------------------

14:5 Smittskyddsinstitutet (ram) 152 869

----------------------------------------------------------

14:6 Institutet för psykosocial (ram) 13 249

medicin

----------------------------------------------------------

14:7 Folkhälsopolitiska åtgärder (ram) 53 554

----------------------------------------------------------

14:8 Alkohol- och narkotikapolitiska (ram) 77 500

åtgärder

----------------------------------------------------------

14:9 Alkoholinspektionen (ram) 7 650

----------------------------------------------------------

14:10 Alkoholsortimentsnämnden (ram) 401

----------------------------------------------------------

15:1 Barnombudsmannen (ram) 8 565

----------------------------------------------------------

15:2 Statens nämnd för (ram) 6 980

internationella adoptionsfrågor

----------------------------------------------------------

16:1 Personligt ombud (ram) 60 000

----------------------------------------------------------

16:2 Vissa statsbidrag inom (res.) 277 000

handikappområdet

----------------------------------------------------------

16:3 Statsbidrag till vårdartjänst (ram) 172 470

m.m.

----------------------------------------------------------

16:4 Bidrag till viss verksamhet (obet.) 79 394

för personer med

funktionshinder

----------------------------------------------------------

16:5 Bidrag till (obet.) 157 248

handikapporganisationer

----------------------------------------------------------

16:6 Alternativ telefoni (ram) 21 476

----------------------------------------------------------

16:7 Bilstöd till handikappade (ram) 227 000

----------------------------------------------------------

16:8 Kostnader för statlig (ram) 6 640 000

assistansersättning

----------------------------------------------------------

16:9 Statens institut för särskilt (ram) 20 781

utbildningsstöd

----------------------------------------------------------

16:10 Handikappombudsmannen (ram) 15 247

----------------------------------------------------------

17:1 Stimulansbidrag och åtgärder (ram) 251 946

inom äldrepolitiken

----------------------------------------------------------

18:1 Bidrag till utveckling av (ram) 88 378

socialt arbete m.m.

----------------------------------------------------------

18:2 Statens institutionsstyrelse (ram) 604 233

----------------------------------------------------------

18:3 Utvecklingsmedel till åtgärder (res.) 10 000

för hemlösa

----------------------------------------------------------

----------------------------------------------------------

26:1 Forskningsrådet för (ram) 24 212

arbetsliv och socialvetenskap:

Förvaltning

----------------------------------------------------------

26:2 Forskningrådet för arbetsliv (ram) 237 443

och socialvetenskap: Forskning

----------------------------------------------------------

----------------------------------------------------------

Summa 29 373

625

----------------------------------------------------------

Motionerna

Hälso- och sjukvårdspolitik

2000/01:So3 av Lennart Daléus m.fl. (c) vari föreslås att

riksdagen fattar följande beslut:

4. Riksdagen tillkännager för regeringen vad i motionen

anförs om ett hälsonät.

2000/01:So204 av Lars Björkman och Elizabeth Nyström (m)

vari föreslås att riksdagen fattar följande beslut:

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om utövande av statens ägande i

syfte att motverka fortsatt apoteksmonopol.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om konkurrensutsättning av

läkemedelsförsäljning.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om privatisering av Apoteket AB.

2000/01:So216 av Jeppe Johnsson och Maud Ekendahl (m) vari

föreslås att riksdagen fattar följande beslut:

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om att upphäva apoteksmonopolet.

2000/01:So237 av Mikael Oscarsson och Annelie Enochson

(kd) vari föreslås att riksdagen fattar följande beslut:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om avskaffande av apoteksmonopolet.

2000/01:So238 av Margareta Viklund (kd) vari föreslås att

riksdagen fattar följande beslut:

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om förskrivning av läkemedel.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om att höja läkarnas kunskapsnivå

beträffande förskrivning av läkemedel.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om att verka för att arbetet mellan

läkare och farmaceuter utvidgas.

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om tillsättande av en

läkemedelskommitté med den inriktning som anges i

motionen.

2000/01:So242 av Göte Wahlström och Christina Nenes (s)

vari föreslås att riksdagen fattar följande beslut:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om behovet av översyn av

tandvårdsförsäkringen.

2000/01:So277 av Leif Carlson och Maud Ekendahl (m) vari

föreslås att riksdagen fattar följande beslut: Riksdagen

tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om avgifter för behandling av olycksfallsskador på

tänder.

2000/01:So279 av Chris Heister m.fl. (m) vari föreslås att

riksdagen fattar följande beslut:

6. Riksdagen beslutar att avveckla apoteksmonopolet, i

enlighet vad som anförs i motionen.

7. Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag som

möjliggör viss läkemedelsförsäljning på Internet, i

enlighet med vad som anförs i motionen.

2000/01:So308 av Kenneth Johansson m.fl. (c) vari föreslås

att riksdagen fattar följande beslut:

2. Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag om

att monopolsituationen inom barn- och ungdomstandvården

skall upphöra.

3. Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag om

ett tandvårdsstöd för ungdomar som riktas direkt till den

enskilde.

4. Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag om

att landstingen skall vara skyldiga att genomföra en

upphandling av den uppsökande verksamheten för äldre.

5. Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag om

åtgärder för att skapa konkurrensneutralitet mellan

offentlig och privat tandvård.

6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om att avskaffa 65-årsgränsen för

tandläkares verksamhet i enlighet vad som anförs i

motionen.

2000/01:So331 av Rigmor Stenmark (c) vari föreslås att

riksdagen fattar följande beslut: Riksdagen tillkännager

för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om

konkurrensutsättning av läkemedelsförsäljning.

2000/01:So351 av Lars Wegendal m.fl. (s) vari föreslås att

riksdagen fattar följande beslut: Riksdagen tillkännager

för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att

införa ett förbud mot att inneha giftormar i privathem.

2000/01:So383 av Alf Svensson m.fl. (kd) vari föreslås att

riksdagen fattar följande beslut:

20. Riksdagen beslutar att anslå ytterligare 100 miljoner

kronor från den 1 juli 2001 för att förbättra

tandvårdsförsäkringen.

22. Riksdagen anvisar för budgetår 2001, med följande

ändringar i förhållande till regeringens förslag, anslagen

under utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social

omsorg enligt uppställning i kr:

Anslag 13:1 Sjukvårdsförmåner; Regeringens förslag; 2 242

000 000; Anslagsförändring: + 100 000 000,

Anslag 13:7 Socialstyrelsen; Regeringens förslag; 476 577

000; Anslagsförändring; - 23 000 000,

Summa totalt för utgiftsområdet; 29 373 625 000; + 63 000

000.

2000/01:So393 av Britt-Marie Lindkvist och Hillevi Larsson

(s) vari föreslås att riksdagen fattar följande beslut:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om tandvårdsstödet.

2000/01:So395 av Carina Hägg (s) vari föreslås att

riksdagen fattar följande beslut:

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om forskning om barnens situation i

slutna samfund.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om förmedling av kunskap till de

personalkategorier som möter barn som växer upp i slutna

samfund.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om myndigheters och institutioners

ansvar att stödja personer med psykiska krisreaktioner

till följd av att de utsatts för auktoritärt, destruktivt

ledarskap.

2000/01:So398 av Ann-Marie Fagerström m.fl. (s) vari

föreslås att riksdagen fattar följande beslut: Riksdagen

tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om behovet av en samhällsekonomisk analys av

läkemedelskostnaderna.

2000/01:So415 av Mariann Ytterberg m.fl. (s) vari föreslås

att riksdagen fattar följande beslut: Riksdagen

tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om barns och ungdomars tandhälsa.

2000/01:So419 av Inger Lundberg (s) vari föreslås att

riksdagen fattar följande beslut: Riksdagen tillkännager

för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om

ersättning för tandskador för patienter som till följd av

ätstörningar drabbas av mycket höga kostnader för sin

tandvård.

2000/01:So431 av Carina Hägg (s) vari föreslås att

riksdagen fattar följande beslut: Riksdagen tillkännager

för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att

inrätta ett kunskapscentrum för livsåskådnings- och

trosfrågor.

2000/01:So447 av Märta Johansson och Mona Berglund Nilsson

(s) vari föreslås att riksdagen fattar följande beslut:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om tandvårdsstöd.

2000/01:So460 av Barbro Hietala Nordlund m.fl. (s) vari

föreslås att riksdagen fattar följande beslut: Riksdagen

tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om tandvårdsförsäkringen.

2000/01:So480 av Chris Heister m.fl. (m) vari föreslås att

riksdagen fattar följande beslut:

1. Riksdagen anvisar i enlighet med vad som anförs i

motionen till utgiftsområde 9 politikområde 13:1

Sjukvårdsförmåner för år 2001 200 000 000 kr utöver vad

regeringen föreslagit.

2. Riksdagen anvisar i enlighet med vad som anförs i

motionen till utgiftsområde 9 politikområde 13:2 Bidrag

för läkemedelsförmån för år 2001 14 437 000 000 kr.

3. Riksdagen anvisar i enlighet med vad som anförs i

motionen till utgiftsområde 9 politikområde 13:7

Socialstyrelsen för år 2001 372 077 000 kr.

4. Riksdagen anvisar i enlighet med vad som anförs i

motionen till utgiftsområde 9 politikområde 13:8

Medicinalstyrelsen för år 2001 104 500 000 kr.

5. Riksdagen anvisar i enlighet med vad som anförs i

motionen till utgiftsområde 9 politikområde 13:9

Stimulansbidrag till psykiatrin för år 2001 240 000 000

kr.

2000/01:So487 av Kerstin Kristiansson Karlstedt m.fl. (s)

vari föreslås att riksdagen fattar följande beslut:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om framtida tandvård.

2000/01:So490 av Karin Olsson och Eva Arvidsson (s) vari

föreslås att riksdagen fattar följande beslut: Riksdagen

tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om provmedicinering med testdos.

2000/01:So493 av Karin Olsson m.fl. (s) vari föreslås att

riksdagen fattar följande beslut: Riksdagen tillkännager

för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om

utbyggnad av tandvårdsförsäkringen och dess sociala

profil.

2000/01:So494 av Ann-Marie Fagerström och Krister

Örnfjäder (s) vari föreslås att riksdagen fattar följande

beslut: Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om behov av att bygga ut

tandvårdsförsäkringen i den takt som ekonomin tillåter.

2000/01:So501 av Lennart Klockare och Birgitta Ahlqvist

(s) vari föreslås att riksdagen fattar följande beslut:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om läkemedelsanvändningen.

2000/01:So503 av Lennart Klockare och Birgitta Ahlqvist

(s) vari föreslås att riksdagen fattar följande beslut:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om förskrivning av läkemedel.

2000/01:So506 av Kenneth Johansson m.fl. (c) vari föreslås

att riksdagen fattar följande beslut:

3. Riksdagen beslutar att uppta ett nytt anslag för

hälsonät.

4. Riksdagen anvisar med följande ändringar i förhållande

till regeringens förslag anslagen under utgiftsområde 9

Hälsovård, sjukvård och social omsorg enligt uppställning

i tkr:

Anslag; 13:1 Sjukvårdsförmåner m.m.; Regeringens förslag;

2 242 000; Anslagsförändring; + 100 000,

Anslag; 13:7 Socialstyrelsen; Regeringens förslag; 476

577; Anslagsförändring; - 45 353,

Nytt anslag Hälsonät; 0; Anslagsförändring; + 50 000,

Summa för utgiftsområdet; 29 373 625; Anslagsförändring +

942 247.

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om behov av effektiviseringar och

kostnadsreduceringar i läkemedelsförmånen för att

förhindra ytterligare försämringar i förmånen.

2000/01:So510 av Chris Heister m.fl. (m) vari föreslås att

riksdagen fattar följande beslut:

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om förbättrade möjligheter att driva

och etablera verksamhet som privatpraktiker inom

tandvården.

2. Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag som

garanterar möjligheterna att arbeta som privat tandläkare

även efter 65 års ålder i enlighet med vad som anförs i

motionen.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om landstingens särskilda

skyldigheter eller ansvar enligt tandvårdslagen.

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om ett statligt ansvar för all

offentligt finansierad tandvård.

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om tandvård som led i en

sjukdomsbehandling.

6. Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag om

ett förbättrat högkostnadsskydd i enlighet med vad som

anförs i motionen.

2000/01:So511 av Chris Heister m.fl. (m) vari föreslås att

riksdagen fattar följande beslut:

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om att läkemedelsförmånen på längre

sikt bör ingå i en obligatorisk hälsoförsäkring.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om att i avvaktan på införandet av

en hälsoförsäkring återföra kostnadsansvaret för läkemedel

till staten.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om avskaffat receptregister.

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om finansiering av s.k.

komfortläkemedel.

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om receptfria mediciner och

omfattningen av receptbeläggning.

6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om parallellimport och generiska

preparat.

7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om förbättrat förskrivningsstöd.

8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om en frivillig offentlig

läkemedelsförsäkring.

9. Riksdagen beslutar avveckla apoteksmonopolet i

enlighet med vad som anförs i motionen.

10. Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag

som möjliggör viss läkemedelsförsäljning på Internet i

enlighet med vad som anförs i motionen.

11. Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag

som möjliggör viss läkemedelsförsäljning på postorder i

enlighet med vad som anförs motionen.

12. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om förbättrad priskonkurrens på

läkemedelsområdet.

2000/01:So514 av Lena Sandlin-Hedman m.fl. (s) vari

föreslås att riksdagen fattar följande beslut: Riksdagen

tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om behovet av att utreda ett utvecklat

tandvårdsstöd.

2000/01:So523 av Hillevi Larsson och Nalin Pekgul (s) vari

föreslås att riksdagen fattar följande beslut: Riksdagen

tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om att läkarnas förskrivningsrätt för mediciner

skall innebära att billigast medicin skall skrivas ut i de

fall där likvärdiga preparat finns.

2000/01:So548 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) vari föreslås

att riksdagen fattar följande beslut:

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om läkemedel.

6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om tandvården.

2000/01:Sf274 av Matz Hammarström m.fl. (mp) vari föreslås

att riksdagen fattar följande beslut:

26. Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag

till ändring i lagen så att man fritt kan välja tandläkare

för barn.

27. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om att utreda bakgrundsfaktorer till

de regionala skillnaderna i barns tandhälsa.

Folkhälsopolitik

2000/01:So282 av Chris Heister m.fl. (m) vari föreslås att

riksdagen fattar följande beslut:

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om huvuduppgifterna i arbetet med

hiv/aids.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om informations- och

upplysningsinsatser.

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om fortsatta satsningar på arbetet

mot hiv/aids.

2000/01:So300 av Chris Heister m.fl. (m) vari föreslås att

riksdagen fattar följande beslut:

13. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om avveckling av

Alkoholinspektionen.

14. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om avveckling av

Alkoholsortimentsnämnden.

15. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om Folkhälsoinstitutets roll på

alkoholområdet.

2000/01:So302 av Barbro Feltzing (mp) vari föreslås att

riksdagen fattar följande beslut:

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om behovet av en utredning om hur

man skall stävja problemet med det ökande spelberoendet i

samhället samt hur ökade resurser skall ges till forskning

och stödjande behandling.

2000/01:So322 av Gudrun Schyman m.fl. (v) vari föreslås

att riksdagen fattar följande beslut:

2. Riksdagen begär att regeringen låter göra en översyn

av Folkhälsoinstitutets mål och instruktioner enligt vad

som anförs i motionen.

2000/01:So327 av Fanny Rizell m.fl. (kd, v, c, fp, mp)

vari föreslås att riksdagen fattar följande beslut:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om fördelningen av bidrag till

nykterhetsorganisationer m.fl.

2000/01:So335 av Thomas Julin m.fl. (mp) vari föreslås att

riksdagen fattar följande beslut:

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om att Alkoholinspektionen skall

ombildas till Alkohol- och tobaksinspektionen.

2000/01:So357 av Ingrid Burman m.fl. (v) vari föreslås att

riksdagen fattar följande beslut:

2. Riksdagen begär att regeringen i sina direktiv till AB

Svenska Spel tar in kravet på att bolaget skall verka för

att allmänheten informeras om spelandets skadeverkningar.

3. Riksdagen begär att regeringen tillsätter en

parlamentarisk kommission med uppgift att belysa de

negativa konsekvenserna av spel om pengar.

2000/01:So362 av Inger Davidson m.fl. (kd, m, v, c, fp,

mp) vari föreslås att riksdagen fattar följande beslut:

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om att organisationer som arbetar

med drogförebyggande verksamheter bör ges bättre stöd än i

dag.

2000/01:So414 av Gunnel Wallin och Viviann Gerdin (c) vari

föreslås att riksdagen fattar följande beslut:

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om stöd till spelberoende och

anhöriga genom att etablera självhjälpsgrupper.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om att verka för en nationell

rådgiviningscentral med ett gemensamt telefonnummer.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om stöd till forskning.

2000/01:So428 av Sten Tolgfors (m) vari föreslås att

riksdagen fattar följande beslut:

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om det statliga stödet till

hivinformation och hivprevention.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om de ideella organisationernas

centrala roll i arbetet med hivprevention.

2000/01:So467 av Eva Arvidsson m.fl. (s) vari föreslås att

riksdagen fattar följande beslut:

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om vikten av att staten har kvar det

övergripande ansvaret för en framgångsrik hivprevention.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om behovet av att varje år

specialdestinera medel så att principen om att

preventionsinsatserna följer viruset säkerställs.

2000/01:So480 av Chris Heister m.fl. (m) vari föreslås att

riksdagen fattar följande beslut:

6. Riksdagen anvisar i enlighet med vad som anförs i

motionen till utgiftsområde 9 politikområde 14:1 Insatser

mot hiv/aids för år 2001 76 000 000 kr utöver vad

regeringen föreslagit.

7. Riksdagen anvisar i enlighet med vad som anförs i

motionen till utgiftsområde 9 politikområde 14:4

Folkhälsoinstitutet för år 2001 96 275 000 kr.

8. Riksdagen anvisar i enlighet med vad som anförs i

motionen till utgiftsområde 9 politikområde 14:7

Folkhälsopolitiska åtgärder för år 2001 43 554 000 kr.

9. Riksdagen anvisar i enlighet med vad som anförs i

motionen till utgiftsområde 9 politikområde 14:8 Alkohol-

och narkotikapolitiska åtgärder för år 2001 10 000 000 kr

utöver vad regeringen föreslagit.

10. Riksdagen avslår förslaget att budgetåret 2001 anvisa

medel till anslag 14:9 Alkoholinspektionen.

11. Riksdagen avslår förslaget att budgetåret 2001 anvisa

medel till anslag 14:10 Alkoholsortimentsnämnden.

12. Riksdagen anvisar i enlighet med vad som anförs i

motionen till utgiftsområde 9 politikområde 14:12

Stimulansbidrag till lokalt folkhälsoarbete för år 2001 29

000 000 kr.

2000/01:So506 av Kenneth Johansson m.fl. (c) vari föreslås

att riksdagen fattar följande beslut:

4. Riksdagen anvisar med följande ändringar i förhållande

till regeringens förslag anslagen under utgiftsområde 9

Hälsovård, sjukvård och social omsorg enligt uppställning

i tkr:

Anslag 14:4 Folkhälsoinstitutet; Regeringens förslag;

120 275; Anslagsförändring; -2 200,

Anslag 14:9 Alkoholinspektionen; Regeringens förslag; 7

650; Anslagsförändring; -200.

Summa för utgiftsområdet; 29 373 625; Anslagsförändring;

+942 247.

2000/01:So549 av Kerstin Heinemann m.fl. (fp) vari

föreslås att riksdagen fattar följande beslut:

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om spelberoende.

2000/01:Fi211 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) vari föreslås

att riksdagen fattar följande beslut:

15. Riksdagen anvisar för budgetåret 2001 anslagen under

utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg

enligt uppställningen i bilaga 2: Anslag 14:8 Alkohol- och

narkotikapolitiska åtgärder + 150 000 000 kr.

2000/01:Ju724 av Tasso Stafilidis m.fl. (v, s, c, fp, mp)

vari föreslås att riksdagen fattar följande beslut:

22. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om Folkhälsoinstitutets

homosexuppdrag.

2000/01:L441 av Tasso Stafilidis m.fl. (v, s, c, fp, mp)

vari föreslås att riksdagen fattar följande beslut:

6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om behovet av en utredning av

transpersoners situation samt uppdrag åt

Folkhälsoinstitutet att kontinuerligt följa utvecklingen

av transpersoners situation.

2000/01:Ub821 av Charlotta L Bjälkebring och Tasso

Stafilidis (v) vari föreslås att riksdagen fattar följande

beslut:

12. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om att samhället på en rad områden

måste förändras från att ensidigt gynna vissa

samlevnadsformer och att uppvärdera visst sexuellt

praktiserande, till att uppmuntra den mångfald av

samlevnadsformer och sexuellt praktiserande som finns,

till att få finnas och synas på lika villkor.

Handikappolitik

2000/01:So18 av Chris Heister m.fl. (m) vari föreslås att

riksdagen fattar följande beslut:

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om statligt kostnadsansvar för

assistansersättningen.

2000/01:So202 av Rolf Gunnarsson (m) vari föreslås att

riksdagen fattar följande beslut: Riksdagen tillkännager

för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om en

förändring av gällande bestämmelser vad gäller bilstödet

till handikappade.

2000/01:So255 av Karin Pilsäter (fp) vari föreslås att

riksdagen fattar följande beslut:

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om förändring av regelverket för

stöd till handikapp- och anhörigföreningar.

2000/01:So299 av Chris Heister m.fl. (m) vari föreslås att

riksdagen fattar följande beslut:

2. Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag

till sådan ändring av LSS att det ekonomiska ansvaret för

assistansersättning återgår till staten.

8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om bidrag till

handikapporganisationer.

10. Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag om

införande av en hjälpmedelsgaranti.

2000/01:So307 av Marietta de Pourbaix-Lundin (m) vari

föreslås att riksdagen fattar följande beslut: Riksdagen

tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om behovet av regelförändringar av bilstödet.

2000/01:So311 av Karin Falkmer (m) vari föreslås att

riksdagen fattar följande beslut: Riksdagen tillkännager

för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om en

översyn av bilstödsförordningen.

2000/01:So318 av Göte Wahlström och Christina Nenes (s)

vari föreslås att riksdagen fattar följande beslut:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs rörande översyn av bilstöd.

2000/01:So326 av Rosita Runegrund (kd) vari föreslås att

riksdagen fattar följande beslut:

8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om organisationsbidrag till

Anhörigrådet.

2000/01:So350 av Tomas Eneroth m.fl. (s) vari föreslås att

riksdagen fattar följande beslut: Riksdagen tillkännager

för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om

översyn av bilstödet.

2000/01:So354 av Kenneth Johansson m.fl. (c) vari föreslås

att riksdagen fattar följande beslut:

6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om införande av en

hjälpmedelsgaranti.

7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om förändring av regelverket kring

bilstödet.

13. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om barns rätt till personlig

assistans i daglig verksamhet.

14. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om psykiskt funktionshindrades rätt

till personlig assistans.

15. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om att de personliga ombuden bör ha

en självständig ställning.

2000/01:So366 av Maud Björnemalm m.fl. (s) vari föreslås

att riksdagen fattar följande beslut: Riksdagen

tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om fördelning av statsbidrag för tolktjänst.

2000/01:So370 av Marianne Samuelsson m.fl. (mp) vari

föreslås att riksdagen fattar följande beslut:

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om att direktivet för stöd till

organisationer från Socialstyrelsen ändras så att även

organisationer som har en dubbel funktion av självhjälps-

och stödkaraktär kan få samhällsstöd för sin verksamhet.

2000/01:So403 av Lars Gustafsson (kd) vari föreslås att

riksdagen fattar följande beslut: Riksdagen tillkännager

för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om

översyn av reglerna för bilstödet och att regeringen

beaktar behoven även efter 2001.

2000/01:So480 av Chris Heister m.fl. (m) vari föreslås att

riksdagen fattar följande beslut:

13. Riksdagen anvisar i enlighet med vad som anförs i

motionen till utgiftsområde 9 politikområde 16:4 Bidrag

till viss verksamhet för personer med funktionshinder 2

000 000 kr utöver vad regeringen föreslagit.

14. Riksdagen anvisar i enlighet med vad som anförs i

motionen till utgiftsområde 9 politikområde 16:5 Bidrag

till handikapporganisationer för år 2001 1 000 000 kr

utöver vad regeringen föreslagit.

15. Riksdagen avslår förslaget att för budgetåret 2001

anvisa medel till anslag 16:6 Alternativ telefoni.

16. Riksdagen avslår förslaget att för budgetåret 2001

anvisa medel till anslag 16:7 Bilstödet.

17. Riksdagen anvisar i enlighet med vad som anförs i

motionen till utgiftsområde 9 politikområde 16:8 Kostnader

för statlig assistansersättning för år 2001 1 250 000 000

kr utöver vad regeringen föreslagit.

18. Riksdagen avslår förslaget att för budgetåret 2001

anvisa medel till anslag 16:10 Handikappombudsmannen.

19. Riksdagen anvisar i enlighet med vad som anförs i

motionen till utgiftsområde 9 politikområde 16:11

Bostadsstöd till fuktionshindrade för år 2001 100 000 000

kr.

20. Riksdagen anvisar i enlighet med vad som anförs i

motionen till utgiftsområde 9 politikområde 16:12

Hjälpmedelsgaranti för år 2001 248 476 000 kr.

2000/01:So506 av Kenneth Johansson m.fl. (c) vari föreslås

att riksdagen fattar följande beslut:

2. Riksdagen beslutar att uppta ett nytt anslag för en

vårdgaranti och en hjälpmedelsgaranti.

4. Riksdagen anvisar med följande ändringar i förhållande

till regeringens förslag anslagen under utgiftsområde 9

Hälsovård, sjukvård och social omsorg enligt uppställning

i tkr:

Anslag 16:1 Personligt ombud; Regeringens förslag; 60

000; Anslagsförändring; +30 000,

Anslag 16:7 Bilstöd; Regeringens förslag; 227 000;

Anslagsförändring +50 000,

Nytt anslag Vårdgaranti och hjälpmedelsgaranti; 0;

Anslagsförändring +500 000,

Summa för utgiftsområdet; 29 373 625; Anslagsförändring

+942 247.

2000/01:So532 av Lena Sandlin-Hedman m.fl. (s) vari

föreslås att riksdagen fattar följande beslut: Riksdagen

tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om ett långsiktigt bilstöd.

2000/01:So538 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) vari föreslås

att riksdagen fattar följande beslut:

1. Riksdagen begär av regeringen förslag till en plan för

att under de närmaste fem åren satsa sammanlagt 5

miljarder kronor på ett statligt stimulansbidrag till

landsting, kommuner, fastighetsägare, kollektivtrafikbolag

m.fl. för att anpassa samhället så att det blir

tillgängligt också för funktionshindrade.

4. Riksdagen begär av regeringen förslag om en utvidgning

av personkretsen som har rätt till assistanshjälp i

enlighet med vad som anförs i motionen.

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om att staten skall återta ansvaret

för de 20 första assistanstimmarna.

9. Riksdagen begär av regeringen förslag om att

återställa assistansreformen såsom den ursprungligen var

utformad.

12. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om en hjälpmedelsgaranti.

13. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om en utredning av hela

hjälpmedelsförsörjningen.

20. Riksdagen anvisar med följande ändringar i

förhållande till regeringens förslag anslagen under

utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg

enligt uppställning:

Anslag 16:8 Kostnader för statlig assistansersättning;

Regeringens förslag 5 440 000 000 kr; Anslagsförändring +

2 500 000 000 kr;

Nytt anslag: Tillgänglighet för funktionshindrade;

Anslagsförändring + 1 000 000 000 kr.

2000/01:So540 av Ester Lindstedt-Staaf m.fl. (kd) vari

föreslås att riksdagen fattar följande beslut:

6. Riksdagen beslutar att hos regeringen begära en

redogörelse för fördelning av bidrag till

handikapporganisationer.

7. Riksdagen beslutar att hos regeringen begära en

utredning om hjälpmedelssituationen.

8. Riksdagen beslutar att hos regeringen begära förslag

till ny utformning av bilstödet.

2000/01:So541 av Kerstin Heinemann m.fl. (fp) vari

föreslås att riksdagen fattar följande beslut:

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om stöd till anhörigorganisationer.

2000/01:Ub239 av Lennart Daléus m.fl. (c) vari föreslås

att riksdagen fattar följande beslut:

23. Riksdagen begär att regeringen lägger fram sådana

förslag till ändring i lagen om stöd och service till

vissa funktionshindrade att barns rätt till personlig

assistans i daglig verksamhet garanteras.

Äldrepolitik

2000/01:So506 av Kenneth Johansson m.fl. (c) vari föreslås

att riksdagen fattar följande beslut:

1. Riksdagen beslutar att uppta ett nytt anslag för

hemservicecheckar.

4. Riksdagen anvisar med följande ändringar i förhållande

till regeringens förslag anslagen under utgiftsområde 9

Hälsovård, sjukvård och social omsorg enligt uppställning

i tkr:

Nytt anslag Hemservicecheckar; 0; Anslagsförändring;

+250 000,

Summa för utgiftsområdet; 29 373 625; Anslagsförändring

+942 247.

2000/01:So509 av Margareta Cederfelt (m) vari föreslås att

riksdagen fattar följande beslut: Riksdagen tillkännager

för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om

telefonjour för demenssjuka.

2000/01:So539 av Kenneth Johansson m.fl. (c) vari föreslås

att riksdagen fattar följande beslut:

4. Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag om

ett system med hemservicecheckar.

Socialtjänstpolitik

2000/01:So246 av Maud Ekendahl och Elizabeth Nyström (m)

vari föreslås att riksdagen fattar följande beslut:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om ökat ekonomiskt stöd till

organisationen Barnens rätt i samhället så att Barnens

hjälptelefon kan bli mer tillgänglig.

2000/01:So368 av Helena Zakariasén och Ann-Kristine

Johansson (s) vari föreslås att riksdagen fattar följande

beslut: Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om samverkan mellan

myndigheter och organisationer som arbetar med hemlösa.

2000/01:So385 av Hans Hoff (s) vari föreslås att riksdagen

fattar följande beslut: Riksdagen tillkännager för

regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att en

nationell målsättning måste vara att antalet hemlösa skall

minskas under en fyraårsperiod.

2000/01:So397 av Carina Hägg (s) vari föreslås att

riksdagen fattar följande beslut: Riksdagen tillkännager

för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om

ansträngningar för att hemlösheten snarast skall

elimineras.

2000/01:So448 av Birgitta Sellén (c) vari föreslås att

riksdagen fattar följande beslut:

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om att Vemyra ungdomshem bör få

ökade resurser till flera elevplatser och flera anställda.

2000/01:So480 av Chris Heister m.fl. (m) vari föreslås att

riksdagen fattar följande beslut:

21. Riksdagen anvisar i enlighet med vad som anförs i

motionen till utgiftsområde 9 politikområde 18:2 Statens

institutionsstyrelse för år 2001 554 233 000 kr.

22. Riksdagen beslutar i enlighet med vad som anförs i

motionen att anslaget under utgiftsområde 9 politikområde

18:3 Utvecklingsmedel till åtgärder för hemlösa skall

disponeras av Socialstyrelsen.

2000/01:So485 av Dag Ericson m.fl. (s) vari föreslås att

riksdagen fattar följande beslut: Riksdagen tillkännager

för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om

behovet av samverkande insatser i samhället för att utrota

hemlösheten.

2000/01:So506 av Kenneth Johansson m.fl. (c) vari föreslås

att riksdagen fattar följande beslut:

4. Riksdagen anvisar med följande ändringar i förhållande

till regeringens förslag anslagen under utgiftsområde 9

Hälsovård, sjukvård och social omsorg enligt uppställning

i tkr:

Anslag 18:2 Statens institutionsstyrelse; Regeringens

förslag 604 233; Anslagsförändring +10 000.

Summa för utgiftsområdet; 29 373 625; Anslagsförändring

+942 247.

2000/01:So549 av Kerstin Heinemann m.fl. (fp) vari

föreslås att riksdagen fattar följande beslut:

5. Riksdagen anvisar till utgiftsområde 14:7

Folkhälsopolitiska åtgärder för budgetåret 2001 4 miljoner

kronor utöver vad regeringen föreslagit.

2000/01:Fi211 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) vari föreslås

att riksdagen fattar följande beslut:

15. Riksdagen anvisar för budgetåret 2001 anslagen under

utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg

enligt uppställningen i bilaga 2: Anslag 14:7

Folkhälsopolitiska åtgärder, + 4 000 000 kr.

2000/01:Bo233 av Ulla-Britt Hagström m.fl. (kd) vari

föreslås att riksdagen fattar följande beslut:

10. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om att åtgärder vidtas för att skapa

boende åt hemlösa.

2000/01:Ju932 av Viviann Gerdin och Lena Ek (c) vari

föreslås att riksdagen fattar följande beslut:

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om att säkra kvinnoorganisationerna

genom långsiktig finansiering.

Forskningspolitik

2000/01:So383 av Alf Svensson m.fl. (kd) vari föreslås att

riksdagen fattar följande beslut:

22. Riksdagen anvisar för budgetår 2001, med följande

ändringar i förhållande till regeringens förslag, anslagen

under utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social

omsorg enligt uppställning i kr:

Anslag 26:2 Forskningsrådet för arbetsliv och

socialvetenskap; Regeringens förslag; 237 443 000;

Anslagsförändring - 14 000 000,

Summa totalt för utgiftsområdet; 29 373

625 000; Anslagsförändring + 63 000 000.

Utskottet

Politikområde Hälso- och

sjukvårdspolitik

Målet för hälso- och sjukvårdspolitiken

I budgetpropositionen föreslår regeringen att målet för

hälso- och sjukvårdspolitiken skall vara: Vårdens kvalitet

och tillgänglighet skall förbättras. Regeringen föreslår

samtidigt att det tidigare målet för utgiftsområde 9 skall

upphöra att gälla (att trygga en god hälsa och goda

levnadsvillkor och se till att hälso- och sjukvården och

den sociala omsorgen bedrivs med god kvalitet och effektiv

resursanvändning samt tillgodoser den enskilde individens

behov av vård, omsorg, stöd och service).

Sjukvårdsförmåner m.m. (13:1)

I budgetpropositionen föreslås att 2 242 000 000 kr

anvisas under anslag 13:1 Sjukvårdsförmåner m.m.

Anslaget finansierade under år 2000 vuxentandvård

(tandvårdsstödet) och ersättningar till

sjukvårdshuvudmännen för tandvård för vissa patientgrupper

samt för sjukvårdsförmåner i internationella förhållanden

till bl.a. sjukvårdshuvudmännen.

Utgifterna för tandvårdsersättningen för år 1999 blev

något lägre än förväntat, sannolikt beroende på att många

patienter, med anledning av den förestående reformen, lät

utföra mer kostsamma behandlingar redan under år 1998, men

också beroende på att genomförandet av delar av det

reformerade stödet sannolikt ännu inte fått full effekt

under 1999. Detta medverkade till ett underskridande för

hela anslaget Sjukvårdsförmåner på ca 125 miljoner kronor,

varav ca 83 miljoner kronor avsåg tandvårdsersättning.

Utgiftsutvecklingen för 2000 är fortfarande mycket

svårbedömd. Det finns skäl som talar för att utgifterna

för tandvårdsersättning kan komma att bli högre än de 1

468 miljoner kronor som beräknades i budgetpropositionen

för 2000. Riksförsäkringsverket (RFV) beräknar med

ledning av utvecklingen under första halvåret att hela

anslaget kommer att överskridas med 170 miljoner kronor,

varav merparten avser tandvårdsersättning.

I 2000 års ekonomiska vårproposition aviserades att

regeringen avser att tillföra tandvården 200 miljoner

kronor 2002 och ytterligare 300 miljoner kronor 2003.

Regeringen föreslår nu att 100 miljoner av det tillskott

som aviserats för 2002 skall tillföras redan under 2001.

Inriktningen är att det samlade resurstillskottet skall

användas för att förbättra skyddet mot höga

behandlingskostnader, varvid de äldre skall prioriteras.

Regeringen avser att återkomma under 2001 med hur dessa

medel skall användas.

Regeringen anser att det finns behov av en samlad

utvärdering av effekterna av tandvårdsreformen som

infördes den 1 januari 1999 och har därför i september

2000 beslutat att tillsätta en särskild utredare i frågan,

dir. 2000:65 Samlad utvärdering av tandvårdsreformen m.m.

Enligt utredningsdirektiven skall utredaren göra en samlad

utvärdering av det reformerade tandvårdsstödet och vid

behov föreslå förändringar som leder till att systemet

blir effektivare och möjligheterna att uppnå reformens

syften förbättras. Utredaren skall särskilt utreda

förutsättningarna för att förbättra stödet vid höga

behandlingskostnader för i första hand de äldre. Utredaren

skall vidare analysera utvecklingen av priserna för

tandvård och om utredaren finner att prisutvecklingen är

oacceptabel skall han eller hon föreslå åtgärder för att

komma till rätta med prisutvecklingen. Utredaren skall

vidare göra en bedömning av den framtida

kostnadsutvecklingen för tandvårdsersättningen och hur den

står i relation till de tilldelade medlen för tandvården.

Utredaren skall vidare belysa den framtida tillgången och

efterfrågan på tandvårdspersonal med olika typer av

kompetens. Mot denna bakgrund skall utredaren lämna

förslag och rekommendationer som bidrar till att trygga

tillgången på kompetent tandvårdspersonal samt främjar

effektivitet och samarbete inom tandvården. Tandvårdens

kompetens- och resursbehov skall härvid även belysas

utifrån ett integrationsperspektiv. Utredaren skall senast

den 15 mars 2001 överlämna ett delbetänkande i vilket

bl.a. skall bedömas den framtida kostnadsutvecklingen för

tandvården samt förbättringarna av skyddet mot höga

behandlingskostnader. Övriga frågor skall redovisas i ett

slutbetänkande senast den 31 mars 2002.

Socialminister Lars Engqvist har den 18 oktober 2000 i

svar på fråga (2000/01:56 om tandhälsan) bl.a. anfört att

regeringen avser att noga följa utredningens arbete och

följer även i övrigt hur tandhälsan utvecklas hos

befolkningen. Socialministern har vidare den 7 november

2000 i svar på interpellation (2000/01:54 om försämrad

tandhälsa hos unga) anfört bl.a. följande.

Enligt utredningsdirektiven (dir. 2000:65) ska utredaren

göra en samlad utvärdering av det reformerade

tandvårdsstödet. Det står sedan utredaren fritt att

föreslå förändringar som kan antas leda till större

effektivitet och främja en god tandhälsa hos befolkningen.

Jag förutsätter att utredaren kommer att belysa

situationen för yngre vuxna när det gäller

tandhälsoutvecklingen och deras ekonomiska möjligheter att

få den tandvård de behöver. Detta kan ske inom ramen för

det nuvarande utredningsuppdraget. Regeringen har bedömt

att ett område där behovet av förbättringar är särskilt

stort är skyddet mot höga behandlingskostnader. Höga

behandlingskostnader drabbar i störst utsträckning äldre

människor. Det är människor som haft betydligt sämre

möjligheter än dagens unga att upprätthålla en god

tandstatus. När resurserna är begränsade måste vissa

prioriteringar göras, och jag anser att det är rimligt att

vi inledningsvis i första hand förbättrar situationen för

de äldre. Utredningsuppdraget utesluter dock inte

förändringar som kan komma andra grupper till godo.

Generellt sett är tandvårdsbehoven betydligt mindre hos

dem som är unga. Detta hindrar inte att jag har förståelse

för att även mindre tandvårdsutgifter kan vara besvärliga

för den som exempelvis studerar eller ännu inte lyckats

skaffa sig arbete. Självklart finns det också enskilda

unga personer som har höga tandvårdskostnader. Det är

också troligen så att vissa grupper är mera utsatta än

andra. Många invandrarungdomar har t.ex. vuxit upp med

helt andra förutsättningar när det gäller tandvård och

förebyggande insatser. Undersökningar av barns tandhälsa

tyder också på skillnader som beror på föräldrarnas

sociala situation. Därför är det viktigt att utredaren

föreslår åtgärder för att öka möjligheterna att följa upp

tandhälsan i olika grupper. Detta står också i direktiven.

Utredningen ska sammanställa tillgänglig information om

tandhälsan i Sverige m.m. och kommer då att få den

överblick som krävs för att bedöma hur de tillgängliga

resurserna för tandvårdsstödet ska användas på bästa sätt.

Regeringen kommer nu att avvakta utredningens förslag och

därefter ta ställning till vilka åtgärder som ska vidtas.

I motion So480 av Chris Heister m.fl. (m) yrkas att

riksdagen för år 2001 till anslag 13:1 Sjukvårdsförmåner

anvisar 200 miljoner kronor utöver vad regeringen

föreslagit (yrkande 1). Motionärerna anser att regeringens

satsningar på en förbättrad tandvårdsförsäkring är

otillräckliga och vill redan från år 2001 förstärka

tandvårdsförsäkringen med 300 miljoner kronor årligen.

I motion So510 av Chris Heister m.fl. (m) begärs

tillkännagivande om ett statligt ansvar för all offentligt

finansierad tandvård och om landstingens särskilda

skyldigheter eller ansvar enligt tandvårdslagen (yrkandena

3 och 4). Enligt motionärerna bör staten överta

finansieringsansvaret för all offentligt finansierad

tandvård, utom i vissa avgränsade fall där gränslinjen

mellan sjuk- och tandvård inte är helt klar och där

verksamheten skall regleras av hälso- och sjukvårdslagen.

Tandvårdslagen bör inte innehålla några skrivningar om

landstingens särskilda skyldigheter eller ansvar på

tandvårdsområdet. Vidare begärs tillkännagivande om

tandvård som ett led i en sjukdomsbehandling (yrkande 5).

Motionärerna anför att tandvård som led i en

sjukdomsbehandling liksom sjukvården i övrigt skall vara

en angelägenhet för sjukvårdshuvudmännen. Avgiften för

sådan behandling bör vara densamma som för annan

sjukvårdsbehandling. Motionärerna yrkar även att riksdagen

begär att regeringen lägger fram förslag om ett förbättrat

högkostnadsskydd (yrkande 6). Enligt motionärernas

uppfattning måste högkostnadsskyddet för de grupper i

befolkningen som har stora tandvårdsbehov prioriteras i

förhållande till andra i och för sig angelägna insatser.

Tandvårdsförsäkringen skall därför ges karaktären av ett

utpräglat högkostnadsskydd. Enligt motionärerna skall

personer med en normal tandstatus själva få stå för

tandvårdskostnaden upp till ett högkostnadsskydd på 3 000

kr. Självrisken på 3 000 kronor kombineras med en

subventionsgrad på 60 %. Det innebär att de med störst

behov av tandvård garanteras rimliga kostnader för

omfattande behandlingar. Motionärerna beräknar att deras

förslag om en tandvårdsförsäkring kräver en ekonomisk ram

som för år 2001 ligger ca 200 miljoner kronor över den av

regeringen föreslagna.

I motion So383 av Alf Svensson m.fl. (kd) yrkas att

riksdagen beslutar att anslå ytterligare 100 miljoner

kronor från den 1 juli år 2001 för att förbättra

tandvårdsförsäkringen (yrkande 20). Motionärerna anser att

en utredning bör tillsättas i syfte att kartlägga

förutsättningarna för att inkludera tandvårdsförsäkringen

i den allmänna sjukförsäkringen. Motionärerna anslår 100

miljoner kronor för att kunna förbättra

tandvårdsförsäkringen ytterligare från den 1 juli åren

2001, 2002 och 2003. Vidare yrkas att riksdagen för

budgetåret 2001 till anslaget 13:1 Sjukvårdsförmåner

anvisar 100 miljoner kronor utöver regeringens förslag

(yrkande 22 delvis).

I motion So506 av Kenneth Johansson m.fl. (c) yrkas att

riksdagen till anslag 13:1 Sjukvårdsförmåner anvisar 100

miljoner kronor utöver regeringens förslag (yrkande 4

delvis). Motionärerna föreslår i en motion om tandvården

förbättrade insatser för ungdomar. För detta ändamål

anslår de 100 miljoner kronor.

I motion So548 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) yrkas

tillkännagivande om tandvården (yrkande 6). Motionärerna

anför att en plan måste tas fram för hur tandvården

successivt skall kunna inlemmas under sjukförsäkringen och

garantier lämnas för att ingen skall behöva avstå från

tandvård av ekonomiska skäl. Regeringen bör tillsätta en

utredning som ser på frågan om tandvårdens framtida

finansiering och uppbyggnad.

I några ytterligare motioner anförs att

tandvårdsförsäkringen bör ingå i eller subventioneras som

den allmänna sjukförsäkringen. Yrkanden rörande detta

framställs i motionerna So393 av Britt Marie Lindkvist och

Hillevi Larsson (s) samt So460 av Barbro Hietala Nordlund

m.fl. (s). I motion So277 av Leif Carlson och Maud

Ekendahl (båda m) begärs tillkännagivande om avgifter för

behandling av olycksfallsskador på tänder. Enligt

motionärerna bör tandvård på grund av skador uppkomna vid

olycksfall vara att betrakta som sjukvård ur

avgiftshänseende. I några motioner begärs att en

utvärdering skall göras av tandvårdsförsäkringen. Sådana

yrkanden framställs i motionerna So242 av Göte Wahlström

och Christina Nenes (båda s), So447 av Märta Johansson och

Mona Berglund Nilsson m.fl. (s), So487 av Kerstin

Kristiansson Karlstedt m.fl. (s). I ett antal motioner

framställs yrkanden rörande en utbyggnad av

tandvårdsförsäkringen. Sådana yrkanden finns i motionerna

So493 av Karin Olsson m.fl. (s), So494 av Ann-Marie

Fagerström och Krister Örnfjäder (båda s) och So514 av

Lena Sandlin-Hedman m.fl. (s).

I motion So308 av Kenneth Johansson m.fl. (c) yrkas att

riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag om att

monopolsituationen inom barn- och ungdomstandvården skall

upphöra (yrkande 2). Enligt motionärerna är en ökad

konkurrens inom barn- och ungdomstandvården av väsentlig

betydelse för att öka den enskildes valfrihet och

effektiviteten inom den kommunala sektorn. En lagstadgad

rätt till valfrihet mellan offentlig och privat tandvård

för barn och ungdomar bör införas. Vidare yrkas att

riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag om ett

tandvårdsstöd för ungdomar som riktas direkt till den

enskilde (yrkande 3). Enligt motionärerna finns det

anledning att prova nya modeller för tandvårdssubventionen

till ungdomar och en sådan lösning är att subventionen ges

direkt till den enskilde för att utnyttjas hos valfri

tandläkare. I motion So415 av Mariann Ytterberg m.fl. (s)

begärs tillkännagivande om barns och ungdomars tandhälsa.

Motionärerna anför att särskilda insatser måste göras för

att hitta metoder att utveckla det förebyggande arbetet

för, i första hand, de mest utsatta grupperna. Riksdagen

bör uppdra åt Socialstyrelsen att se över vilka

förebyggande insatser som krävs för att vända

utvecklingen. Kontinuerliga utvärderingar bör i

fortsättningen göras för att följa utvecklingen när det

gäller barns tandhälsa. I motion Sf274 av Matz Hammarström

m.fl. (mp) yrkas att riksdagen begär att regeringen lägger

fram förslag till ändring i lagen så att man fritt kan

välja tandläkare för barn (yrkande 26). I samma motion

yrkas tillkännagivande om att utreda bakgrundsfaktorerna

till de regionala skillnaderna i barns tandhälsa (yrkande

27). Motionärerna anför att i allmänhet har barn i

storstäder sämst tänder.

I motion So308 av Kenneth Johansson m.fl. (c) yrkas att

riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag om att

landstingen skall vara skyldiga att genomföra en

upphandling av den uppsökande verksamheten för äldre

(yrkande 4). Motionärerna anser att den uppsökande

verksamheten och den tandvårdsbehandling som därefter kan

bli nödvändig skall konkurrensutsättas. Regeringen bör

återkomma med lagförslag om att landstingen skall vara

skyldiga att genomföra en upphandling av den uppsökande

verksamheten och den efterföljande tandvård som kan

behövas.

I motion So419 av Inger Lundberg (s) begärs

tillkännagivande om ersättning för tandskador för

patienter som till följd av ätstörningar drabbas av mycket

höga kostnader för sin tandvård.

I motion So510 av Chris Heister m.fl. (m) begärs

tillkännagivande om förbättrade möjligheter att driva och

etablera verksamhet som privatpraktiker inom tandvården

och att riksdagen lägger fram förslag som garanterar

möjligheterna att arbeta som privat tandläkare även efter

65 års ålder (yrkandena 1 och 2). Motionärerna anför att

behovet av fler tandläkare understryker betydelsen av att

möjligheterna att driva och etablera verksamhet som

privatpraktiker förbättras. Möjligheterna att arbeta som

privat tandläkare även efter 65-års ålder måste också

garanteras och förekommande "tvångspensionering" upphöra.

I motion So308 av Kenneth Johansson m.fl. (c) yrkas att

riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag om

åtgärder för att skapa konkurrensneutralitet mellan

offentlig och privat tandvård (yrkande 5). Motionärerna

anser att det är av stor vikt att rätta till den obalans i

konkurrens som råder mellan offentlig och privat tandvård

på grund av mervärdesskattereglerna. I samma motion yrkas

tillkännagivande om att avskaffa 65-årsgränsen för

tandläkares verksamhet (yrkande 6). Det finns, enligt

motionärerna, anledning att förändra 65-årsgränsen, inte

minst mot bakgrund av pensionsreformen och möjligheten

till flexibel pensionsålder.

Regeringen har i proposition 1999/2000:115 Vissa

kommunalekonomiska frågor behandlat frågan om

konkurrensneutralitet avseende tandvården. Regeringen

förordar en lösning som innebär att folktandvården

undantas från kommunkontosystemet, men på frivillig väg.

Landstingen skall därvid frivilligt undandra den erhållna

momsersättningen från tandvården. Redan i dag tillämpas

lösningen av drygt hälften av landstingen. Regeringen

kommer att följa utvecklingen inom tandvårdsområdet för

att bedöma om konkurrensneutralitet uppnås eller inte. I

det fall den frivilliga lösningen inte leder till önskade

effekter inom rimlig tid bör andra lösningar övervägas.

Finansutskottet har behandlat propositionen i betänkande

2000/01:FiU9 Vissa kommunalekonomiska frågor. Några

motioner väcktes inte i denna del. Riksdagen behandlade

utskottets betänkande i november (rskr. 2000/01:26).

Från Finansdepartementet har inhämtats att

Simplexkommissionen har uppmärksammats på frågan om

mervärdesskattereglerna för den privata tandvården.

Enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring (AFL) lämnas

ersättning för tandvård av försäkringskassan till

vårdgivaren endast om tandvården utförts av en legitimerad

tandläkare eller tandhygienist som inte har fyllt 65 år.

Av Statsrådsberedningens propositionsförteckning avseende

riksmötet 2000/01 framgår att regeringen avser att

överlämna en proposition om höjd ålder för

avgångsskyldighet. Enligt vad utskottet erfarit kommer

propositionen, som planeras att överlämnas i mars 2001,

även att behandla åldersgränsen i AFL i detta sammanhang.

Bidrag för läkemedelsförmånen (13:2)

I budgetpropositionen föreslås att 16 137 000 000 kr

anvisas under anslag 13:2 Bidrag för läkemedelsförmånen.

Från detta anslag utbetalas det särskilda statsbidraget

till landstingens kostnader för läkemedel i öppen vård,

den s.k. läkemedelsförmånen. Medlen syftar till att

ändamålsenliga och säkra läkemedel skall kunna förskrivas

till en rimlig kostnad för den enskilde. Under 2001

utbetalas från anslaget ersättning till landstingen för

kostnaderna för läkemedelsförmånen under dels månaderna

november och december 2000, dels månaderna januari t.o.m.

oktober 2001.

Statens ekonomiska ersättning till landstingen för deras

kostnader för läkemedelsförmånen regleras årligen i en

överenskommelse mellan staten och Landstingsförbundet.

Förhandlingar mellan parterna avseende ersättningen för

såväl år 2000 som 2001 pågår för närvarande (september

2000), och inriktningen är att en överenskommelse skall

kunna träffas inom kort. Ett system för vinst- och

förlustdelning mellan parterna tillämpas för

läkemedelsförmånens kostnader.

Kostnaderna för läkemedelsförmånen har stadigt ökat under

hela 1990-talet. Mellan åren 1990 och 1999 har kostnaderna

för läkemedelsförmånen ökat från knappt 6,9 miljarder

kronor till drygt 14,9 miljarder kronor. Den kraftiga

ökningen av kostnaderna för läkemedel i öppen vård har

flera olika orsaker; den demografiska utvecklingen som

innebär att läkemedelsbehoven ökar i takt med att antalet

äldre i befolkningen ökar, strukturförändringarna inom

vården som lett till att en allt större andel av

läkemedlen skrivs ut i öppen vård, introduktionen av nya

och dyrare läkemedel samt inkomstutvecklingen som har ett

starkt positivt samband med utvecklingen av

läkemedelskostnaderna.

Mellan åren 1998 och 1999 ökade kostnaderna för

läkemedelsförmånen med knappt 10,9 %, från drygt 13,4

miljarder kronor till 14,9 miljarder kronor. Denna ökning

kan sannolikt förklaras av ett antal olika faktorer,

däribland introduktionen av flera nya och dyra läkemedel

samt den hamstring som föregick den höjning av

beloppsgränsen för högkostnadsskyddet vid köp av läkemedel

som trädde i kraft den 1 juni 1999. Som en effekt av

höjningen av beloppsgränsen för högkostnadsskyddet ökade

emellertid den andel av de totala läkemedelskostnaderna

som patienterna betalar från 21 % 1998 till 23 % 1999.

Under de första sju månaderna 2000 har kostnaderna för

läkemedelsförmånen ökat med 4,8 % jämfört med motsvarande

månader 1999 samtidigt som den andel av de totala

läkemedelskostnaderna som patienterna betalar fortfarande

uppgår till ca 23 %.

Utgifterna under anslaget 13:2 Bidrag för

läkemedelsförmånen för 1999 ökade med 3,2 % jämfört med

utgiften för 1998 (14 212 miljoner kronor 1999 jämfört med

13 765 miljoner kronor 1998). Skillnaderna mellan

kostnadsutvecklingen för läkemedelsförmånen och

utgiftsutvecklingen under anslaget beror dels på

eftersläpningen i utbetalningen av ersättningen till

landstingen, dels på att regleringen för vinst-

/förlustdelningssystemet sker i efterskott i mars följande

år. Den relativt kraftiga kostnadsutvecklingen under 1999

belastar således huvudsakligen anslaget för 2000. I

samband med 2000 års ekonomiska vårproposition tillsköts

anslaget därför 2 miljarder kronor på tilläggsbudget för

2000. Dessa medel skall förutom att täcka utbetalningen

till landstingen av förlustdelningen avseende 1999 (knappt

1 215 miljoner kronor) även täcka det ackumulerade

underskott som finns på anslaget och som vid början av

2000 uppgick till drygt 828 miljoner kronor.

I budgetpropositionen redovisas också att

Riksförsäkringsverket under år 1999 gjort en uppföljning

för att se hur de svenska läkemedelspriserna ligger i

jämförelse med andra europeiska länder (EU, Norge och

Schweiz). Uppföljningen visar att Sverige har

genomsnittliga priser i jämförelse med dessa länder och

låga priser i jämförelse med de nordiska länderna. Under

1999 och 2000 har RFV dessutom utrett prissättningen av

parallellimporterade läkemedel. Trots kravet på lägre

priser för parallellimporterade läkemedel och trots att

parallellimporten relativt nyligen etablerat verksamhet i

Sverige ligger parallellimporten i nivå med de länder som

har den största andelen parallellimport och där sådan

funnits under lång tid.

Regeringen beslutade i juni 1999 om direktiv till en

särskild utredare med uppgift att göra en översyn av

läkemedelsförmånen (dir. 1999:35). Syftet med översynen

var att främst komma till rätta med brister i det

nuvarande förmånssystemet och att få kontroll över

kostnadsutvecklingen. Utredningen har nyligen presenterat

sitt betänkande Den nya läkemedelsförmånen, SOU 2000:86.

I motion So480 av Chris Heister m.fl. (m) yrkas att

riksdagen anvisar i enlighet med vad som anförs i motionen

till utgiftsområde 9 anslag 13:2 Bidrag för

läkemedelsförmånen för år 2001 14 437 000 000 kr (yrkande

2). Motionärerna anför att deras förslag på

läkemedelsområdet sammantaget medför en kraftig successiv

minskning av kostnaderna under åren framöver, samtidigt

som skyddet för de mest utsatta förbättras.

I motion So511 av Chris Heister m.fl. (m) begärs

tillkännagivande om vad i motionen anförts om att

läkemedelsförmånen på längre sikt bör ingå i en

obligatorisk hälsoförsäkring (yrkande 1), om att i

avvaktan på införandet av en hälsoförsäkring återföra

kostnadsansvaret för läkemedel till staten (yrkande 2), om

avskaffat receptregister (yrkande 3), om finansiering av

s.k. komfortläkemedel (yrkande 4), om receptfria mediciner

och omfattningen av receptbeläggningen (yrkande 5), om

parallellimport och generiska preparat (yrkande 6), om

förbättrat förskrivningsstöd (yrkande 7), om en frivillig

offentlig läkemedelsförsäkring (yrkande 8) och om

förbättrad priskonkurrens på läkemedelsområdet (yrkande

12). Vidare yrkas att riksdagen begär att regeringen

lägger fram förslag som dels möjliggör viss

läkemedelsförsäljning på Internet (yrkande 10), dels

möjliggör viss läkemedelsförsäljning på postorder (yrkande

11). Motionärerna anför att läkemedelsförmånen bör ingå i

den obligatoriska hälsoförsäkring som moderaterna sedan

länge föreslagit. Härigenom kan avvägningar göras mellan

olika behandlingsalternativ, varav läkemedel är ett.

Kostnaderna för läkemedelskonsumtionen jämnas ut mellan

människor på samma sätt som sjukvårdskostnaderna i det

gemensamt finansierade sjukvårdssystem som motionärerna

föreslår. I avvaktan på införandet av en obligatorisk

hälsoförsäkring föreslår de att kostnadsansvaret för

läkemedel återförs till staten för att bl.a. möjliggöra en

bättre avvägning mellan de direkta läkemedelskostnaderna

och läkemedlens övriga effekter på samhällsekonomin. Detta

möjliggör en avveckling av det s.k. receptregistret,

vilket innebär stora fördelar ur integritetssynpunkt,

anför de.

Vidare anförs att det är självklart att de som lider av

sjukdom eller jämförbara besvär skall få köpa sina

mediciner inom ramen för läkemedelsförsäkringen. Det är

också rimligt att den som, på egen bekostnad, vill använda

mediciner som saknar eller har obetydliga biverkningar för

att höja sin livs-kvalitet skall ha möjlighet att göra

det. En del mediciner, där biverkningar närmast saknas,

bör vara receptfria medan andra kan kräva en medicinsk

bedömning innan medlen används.

En utökning av antalet receptfria läkemedel vore rimlig.

Därmed minskar också kostnaden för läkemedelssubventionen,

särskilt om indikationerna för att skriva ut receptfria

läkemedel med subvention hålls strikta. Vidare bör

åtgärder vidtas för att säkerställa att man i första hand

använder de billigaste produkterna med likvärdig effekt,

dvs. att man nyttjar parallellimport och generiska

preparat där sådana möjligheter finns. Ytterligare

besparingar kan åstadkommas genom att i ökad utsträckning

förskriva mindre förpackningar så att svinnet reduceras.

Dagens högkostnadsskydd bör ersättas med en frivillig men

offentlig försäkring som administreras av

försäkringskassan. Den som ansluter sig betalar en premie

som ligger kraftigt under vad man i nuvarande

läkemedelsförsäkring som mest betalar för ett års

läkemedelskonsumtion. Den som inte ansluter sig till

försäkringen omfattas ändå av ett högkostnadsskydd som

dock är avsevärt mindre förmånligt än det nuvarande.

Slutligen anför motionärerna att det särskilt måste

övervägas i vilken utsträckning man kan möjliggöra

försäljning av läkemedel per postorder, t.ex. efter

beställning på medicinsk webbplats.

Också i motion So279 av Chris Heister m.fl. (m) yrkas att

riksdagen begär av regeringen att den lägger fram förslag

som möjliggör viss läkemedelsförsäljning på Internet

(yrkande 7).

I motion So238 av Margareta Viklund (kd) begärs tillkännagivande om

förskrivning av läkemedel (yrkande 1), om att höja

läkarnas kunskapsnivå beträffande förskrivning (yrkande

2), om att verka för att arbetet mellan läkare och

farmaceuter utvidgas (yrkande 3) och om tillsättande av en

läkemedels-kommitté med den inriktning som anges i

motionen (yrkande 4). Motionären anser att ett sätt att

minska kostnaderna för läkemedel är att öka läkarnas

ansvarstagande och respektera deras bedömningsförmåga

genom att ge dem någon form av stöd för att hantera

läkemedelsförskrivningen. Det kan ske genom en

kunskapsuppbyggnad och ett utvidgat samarbete med

farmaceuter. Beslutsstödet skulle exempelvis kunna

formuleras av en nationell läke-

medelskommitté, huvudsakligen bestående av vård- och

läkemedelsprofessionella ledamöter, som utarbetar och

följer upp medicinska riktlinjer för läkemedelsförmånen.

För relativt riskfria läkemedel kan en dellösning vara att

göra dem receptfria.

I motion So506 av Kenneth Johansson m.fl. (c) begärs

tillkännagivande om behov av effektiviseringar och

kostnadsreduceringar i läkemedelsförmånen för att

förhindra ytterligare försämringar i förmånen (yrkande 5

delvis). Motionärerna föreslår bl.a. bättre

ordinationsrutiner, en noggrannare kontroll av hur

läkemedel förskrivs, utvecklade arbetsformer för

läkemedelskommittéerna, att slentrianmässig förskrivning

av högprissatta läkemedel undviks, att

sjukvårdshuvudmännen bör få möjlighet att förhandla om

läkemedelspriserna, att en låg receptavgift bör införas,

att fler läkemedel skall kunna säljas utan recept, att

reglerna för förskrivning av läkemedel utan subvention bör

förtydligas och förskrivning av läkemedel i mindre

förpackningar.

I motion So548 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) begärs

tillkännagivande om läkemedel (yrkande 5). Motionärerna

anför att deras förslag syftar till att sänka

läkemedelskostnaderna utan att patienterna drabbas. Detta

kräver en noggrannare uppföljning av

läkemedelsförskrivningen. Läkemedelskommittéerna är de

organ som bäst är lämpade för att genomföra en sådan

uppföljning. Det är de som kan göra analyser av vilka

kostnader som står för ökningen. Motionärerna anser att

receptförskrivningsregister omgående måste omsättas i

praktiken. Läkemedelskommittéerna kan bl.a. tillsammans

med läkaren gå igenom förskrivningsmönster och därmed

underlätta en mer adekvat förskrivning. Läkaren skall få

möjlighet att förskriva vissa dyrare läkemedel utan rabatt

när syftet i första hand inte är medicinskt utan att skapa

bättre livsbetingelser. Detta är fullt möjligt i dag.

I motion So501 av Lennart Klockare och Birgitta Ahlqvist

(båda s) begärs tillkännagivande om

läkemedelsanvändningen. Motionärerna anser det angeläget

att hushålla bättre med läkemedelsnotan. Kassationerna av

obrutna läkemedelsförpackningar borde vara lätta att

åtgärda. De vill ha en snabb utredning av

kassationsproblemen.

I motion So503 av Lennart Klockare och Birgitta Ahlqvist

(båda s) begärs tillkännagivande om förskrivning av

läkemedel. Motionärerna anser att den dåliga följsamheten

till läkemedelsbehandling innebär risk för såväl

överanvändning som underanvändning av läkemedel. Detta bör

åtgärdas. De anser också att det krävs en skärpning vad

gäller förskrivning av dyra läkemedel på icke godkänd

indikation. En bättre uppföljning och utvärdering av

insatt behandling liksom att noga ange behandlingstidens

längd är angeläget. En annan viktig åtgärd är att

förbättra patient-läkar-relationen.

I motion So490 av Karin Olsson och Eva Arvidsson (båda s)

begärs tillkännagivande om provmedicinering med testdos.

Motionärerna anför att en del läkare skriver ut stora

doser med dyrbar medicin utan att vara säkra på att

patienten tål dem. Patienter som reagerar negativt på en

del mediciner kan få pröva sig fram med nya preparat.

Detta är oerhört kostsamt både för patienten och

samhället. Därför bör man införa möjligheten att vid ny

medicinering skriva ut testdoser.

I motion So523 av Hillevi Larsson och Nalin Pekgul (båda

s) begärs tillkännagivande om att läkarnas

förskrivningsrätt för mediciner skall innebära att

billigaste medicinen skall förskrivas i de fall där

likvärdiga preparat finns. Motionärerna anser att detta

skulle bidra till ett bättre etiskt förhållningssätt

mellan läkemedelsföretag och läkare.

I motion So398 av Ann-Marie Fagerström m.fl. (s) begärs

tillkännagivande om behovet av en samhällsekonomisk analys

av läkemedelskostnaderna. Motionärerna anser att statens

kostnader för läkemedel måste ställas i relation till de

totala samhällskostnaderna för olika sjukdomar. En

samhällsekonomisk analys av de ökade läkemedelskostnaderna

är också nödvändig så att inte kostnaderna vältras över på

de enskilda läkemedelskonsumenterna.

Från Socialdepartementet har inhämtats att betänkandet Den

nya läkemedelsförmånen, SOU 2000:86 är föremål för

remissbehandling.

Socialstyrelsen (13:7)

I budgetpropositionen föreslås att 476 577 000 kr anvisas

under anslag 13:7 Socialstyrelsen.

Regeringen föreslår vidare att riksdagen bemyndigar

regeringen att, i fråga om ramanslaget 13:7

Socialstyrelsen, under år 2001 ingå ekonomiska

förpliktelser som inklusive tidigare åtaganden innebär

utgifter på högst 20 miljoner kronor efter 2001.

Socialstyrelsen är tillsynsmyndighet för hälso- och

sjukvård, socialtjänst, tandvård, stöd och service till

funktionshindrade, hälsoskydd och smittskydd. Det

övergripande ändamålet med anslaget är att säkerställa och

främja god hälsa, social välfärd, omsorg och vård av hög

kvalitet på lika villkor för hela befolkningen.

Socialstyrelsen har vidare ett övergripande ansvar för

beredskapsfunktionen inom sitt bevakningsområde, vilket

finns närmare redogjort för under utgiftsområde 6

Totalförsvar, politikområde Försvarspolitik.

Utgifterna under anslaget uppgick under 1999 till drygt

430 miljoner kronor. Det innebar att det för året anvisade

anslaget överskreds med drygt 23 miljoner kronor.

Överskridandet finansierades genom att det tidigare

anslagssparandet togs i anspråk och genom att 1,2 miljoner

kronor av anslagskrediten utnyttjades. Kostnadsökningen

under året berodde främst på att antalet anställda ökade.

Under första halvåret 2000 har myndigheten genomfört ett

åtgärdsprogram syftande till att anpassa kostnadsnivån

till givna resursramar.

I motion 2000/01:So480 av Chris Heister m.fl. (m) yrkas

att riksdagen för år 2001 anvisar 372 077 000 kr till

anslaget 13:7 Socialstyrelsen (yrkande 3). Motionärerna

anför att tillsyn och kvalitetskontroll på sjukvårdens

område är av central betydelse för att garantera

patienternas säkerhet och välfärd. En särskild

medicinalstyrelse bör därför inrättas och budgetmedel

överföras från Socialstyrelsen för detta ändamål.

I motion 2000/01:So383 av Alf Svensson m.fl. (kd) yrkas

att riksdagen för budgetåret 2001 till anslaget 13:7

Socialstyrelsen anvisar 23 miljoner kronor mindre än

regeringens förslag (yrkande 22 delvis). Motionärerna

föreslår besparingar på ett antal myndigheters

administration, bl.a. Socialstyrelsen.

Förvaltningsanslagen bör minskas med 5 %.

I motion So506 av Kenneth Johansson m.fl. (c) yrkas att

riksdagen till anslag 13:7 Socialstyrelsen anvisar 45 353

000 kr mindre än vad regeringen föreslagit (yrkande 4

delvis). Motionärerna föreslår besparingar inom

administrationen hos vissa myndigheter med sammanlagt 47,8

miljoner kronor (anslagen 13:7, 14:4 och 14:9).

I motion So351 av Lars Wegendal m.fl. (s) begärs

tillkännagivande om att införa ett förbud mot att inneha

giftormar i privathem. Motionärerna anför att det ofta är

unga människor som inte alltid inser den stora risken med

att hantera dödligt farliga ormarter. Det kan också ses

som ett allvarligt arbetsmiljöproblem för vissa

yrkesgrupper (polis, tull m.m.) som av olika anledningar

stöter på dessa djur utan att riktigt veta hur farliga de

är eller känner deras beteende. Ett annat problem med

giftormar är den begränsade möjligheten till behandling

med serum när olyckan varit framme.

I betänkande 1999/2000:SoU1 uttalade utskottet bl.a., med

anledning av en motion med begäran att byta ut ordet orm

mot reptil i förordningen (1998:899) om miljöfarlig

verksamhet och hälsoskydd, att det av 26 kap. 9 §

miljöbalken följer att en kommun i egenskap av

tillsynsmyndighet har möjlighet att i enskilda fall

meddela förelägganden och förbud. Utskottet utgick från

att regeringen följer utvecklingen på området och

initierar de regeländringar som bedöms erforderliga.

Utskottet borde inte ta något initiativ i frågan.

Riksdagen följde utskottet (rskr. 1999/2000:93).

Medicinalstyrelsen (13:8, förslag till nytt anslag)

I motion So480 av Chris Heister m.fl. (m) yrkas att

riksdagen för år 2001 till anslaget 13:8

Medicinalstyrelsen anvisar 104 500 000 kr (yrkande 4).

Motionärerna har föreslagit en ytterligare förstärkning av

den oberoende tillsynen på området, genom inrättande av en

särskild medicinalstyrelse. Medicinalstyrelsen skall

utnyttja resurser som finns i nuvarande Socialstyrelsen,

som redan har en organisation uppbyggd för tillsynen.

Budgetmedel skall därför överföras från Socialstyrelsen

till ett nytt anslag.

Utskottet har vid flera tillfällen behandlat förslag om

inrättande av en statlig medicinalstyrelse, se

betänkandena 1993/94:SoU20, 1994/95:SoU15, 1997/98:SoU12,

1998/99:SoU1 och 1999/2000:SoU1. Utskottet har vid

samtliga tillfällen avslagit motioner om inrättande av en

medicinalstyrelse.

Stimulansbidrag för psykiatrin (13:9, förslag till nytt

anslag)

I motion So480 av Chris Heister m.fl. (m) yrkas att

riksdagen för år 2001 till anslaget 13:9 Stimulansbidrag

för psykiatrin anvisar 240 000 000 kr (yrkande 5).

Motionärerna anför att de tidigare i en motion med

anledning av den nationella handlingsplanen för sjukvården

utvecklat bakgrunden till varför de föreslår ett särskilt

stimulansbidrag till psykiatrin. Bidragets omfattning, som

ursprungligen var 300 miljoner kronor, bör dock korrigeras

med hänsyn till anslaget för personliga ombud.

Regeringen anför i budgetpropositionen att verksamheten inom

psykiatrin under de närmaste åren kommer att stimuleras

bl.a. av att det ekonomiska resursutrymmet för vården och

omsorgen kommer att öka. Under perioden 2001-2004 kommer 9

miljarder kronor att tillföras vården och omsorgen.

Psykiatrin är ett av de områden som särskilt kommer att

prioriteras.

Initierande av ett hälsonät (13:10, förslag till

nytt anslag).

I motion So3 av Lennart Daléus m.fl. (c) yrkas

tillkännagivande om hälsonät (yrkande 4). Motionärerna

vill satsa på ett nationellt hälsonät som knyter samman

alla vårdcentraler, äldreboenden, stora och små sjukhus

samt privatkliniker. Ett väl utbyggt nationellt hälsonät

gör det möjligt för alla som arbetar inom hälso- och

sjukvården att kommunicera med varandra för konsultation

och utbildning. Enligt motionärerna förbättrar hälsonätet

möjligheten till vård i hemmen samtidigt som den

internationella arenan blir en kontinuerlig kontaktyta för

professionen. Motionärerna vill stödja och utveckla

telemedicinen. I motion 2000/01:So506 av Kenneth Johansson

m.fl. (c) (yrkande 3) framställs ett i stort likalydande

yrkande. I samma motion yrkas att riksdagen till anslaget

13:10 Hälsonät (nytt anslag) anvisar 50 miljoner kronor

(yrkande 4 delvis). Motionärerna avsätter 50 miljoner

kronor för år 2001 för projektets initierande, utbildning

och organisationsutveckling.

Utskottet har senast behandlat ett antal motionsyrkanden rörande IT-

frågor inom hälso- och sjukvården i betänkande

1999/2000:SoU9 Hälso- och sjukvårdsfrågor m.m. I sin

bedömning (s. 38-39) anförde utskottet följande:

Utskottet delar inställningen i motion - - - att det är

angeläget att olika enheter i vården på ett enkelt sätt

kan kommunicera med varandra och därvid utnyttja de

möjligheter som informationstekniken ger. Inom

Landstingsförbundet har ett projekt för IT-samverkan

nyligen startats. Vidare pågår en utredning inom förbundet

med sikte på att ett fristående och självständigt IT-

samverkansorgan skall kunna inrättas vid årsskiftet

2000/2001. - - -

De aktuella motionsyrkandena avstyrktes. Riksdagen följde

utskottet (rskr. 1999/2000:194).

Regeringen har i proposition 1999/2000:86 Ett

informationssamhälle för alla föreslagit att en utökad

satsning bör göras på att med hjälp av IT-stöd utveckla

och förnya hälso- och sjukvården. En förstärkt samverkan

mellan olika vårdnivåer och vårdgivare bör eftersträvas

för att möjliggöra ett effektivt informationsutbyte. En

nationell handlingsplan för utveckling och förnyelse av

sjukvården, vari behandlas även användningen av IT i

vården bör tillskapas (bet. 1999/2000:TU9, rskr.

1999/2000:256 samt socialutskottets yttrande

1999/2000:SoU7y).

Regeringen har i budgetpropositionen anfört att särskilda

medel avsatts för att samtliga landsting vid årsskiftet

2000/2001 skall ingå i ett gemensamt databaserat system

för redovisning av väntetider.

Från Landstingsförbundet har inhämtats bl.a. att ett

fristående och självständigt IT-samverkansorgan håller på

att inrättas vid årsskiftet för att underlätta

kommunikation av patientinformation mellan vårdgivare.

Vidare pågår projekt inom förbundet med telemedicin.

Övrig medelsanvisning

Regeringens förslag till medelsanvisningar till 13:3

Bidrag till hälso- och sjukvård, 13:4 Statens beredning

för utvärdering av medicinsk metodik, 13:5 Hälso- och

sjukvårdens ansvarsnämnd, 13:6 Ersättning till

steriliserade i vissa fall har inte mött någon erinran i

form av motioner.

Övriga frågor inom politikområdet

Regeringen anför i budgetpropositionen (s. 31 f.) att

genom betänkandet I God Tro - samhället och nyandligheten

(SOU 1998:113) har en samlad kartläggning och beskrivning

av frågor kring nyandliga rörelser och samhället, såväl

nationellt som internationellt, åstadkommits. I

betänkandet har ett antal bedömningar gjorts och på några

punkter har konkreta förslag på åtgärder lagts fram bl.a.

rörande inrättandet av ett s.k. kunskapscentrum. Efter en

sammantagen bedömning av betänkandet samt remissutfallet

finner regeringen att ett behov av kunskap om nyandliga

rörelser finns hos myndigheter och institutioner men att

arbete med forskning och kompetenshöjning inom det

aktuella området kan ske inom ramen för existerande

verksamheter. Behov av att inrätta ett särskilt

kunskapscentrum föreligger, enligt regeringen, därför

inte.

De delar som avser översyn rörande regleringen av

fristående skolor har överlämnats till

Utbildningsdepartementet för fortsatta överväganden.

Utbildningsdepartementet avser att behandla de aktuella

förslagen i en departementspromemoria rörande friskolor.

I motion So395 av Carina Hägg (s) begärs tillkännagivande

om forskning om barns situation i slutna samfund (yrkande

1). Vidare begärs tillkännagivande om förmedling av

kunskap till personalkategorier som möter barn som växer

upp i slutna samfund (yrkande 2). Slutligen yrkas

tillkännagivande om myndigheters och institutioners ansvar

att stödja personer med psykiska krisreaktioner som följd

av att de utsatts för auktoritärt, destruktivt ledarskap

(yrkande 3). Motionären anför att insatserna inom

socialtjänst, hälso- och sjukvård, domstolsväsende etc.

måste omfatta en vidare grupp än bara de som tillhört

nyandliga rörelser, dvs. alla de personer som reagerar med

psykiska krisreaktioner sedan de utsatts för auktoritärt,

destruktivt ledarskap.

I motion So431 av Carina Hägg (s) begärs

tillkännagivande om att inrätta ett

kunskapscentrum för livsåskådnings- och

trosfrågor. Motionären anför att det

behövs ökade kunskaper om nyandliga

frågor och fenomenets komplexitet för

dem som möter människor i kris i samband

med medlemskap i en rörelse. Likaså

behöver människor som möter avhoppare få

ökade kunskaper.

Politikområde Folkhälsopolitik

Målet för folkhälsopolitiken

I budgetpropositionen föreslår regeringen att målet för

folkhälsopolitiken skall vara: Folkhälsan skall förbättras

för de grupper i samhället som är mest eftersatta ur

hälsosynpunkt.

Regeringen anför att den avser att i budgetpropositionen

för 2002 ange nya mål för folkhälsoområdet samt ett antal

resultatindikatorer för att bättre kunna bedöma och mäta

måluppfyllelsen. Detta utvecklingsarbete kommer att

initieras under hösten 2000 med anledning av Nationella

folkhälsokommitténs slutbetänkande.

Insatser mot aids (14:1)

I budgetpropositionen föreslås att 65 622 000 kr anvisas

under anslag 14:1 Insatser mot aids.

Anslaget disponeras av Folkhälsoinstitutet (FHI). Medlen

skall användas för insatser mot hiv/aids, innefattande

information till allmänheten och till särskilda grupper

med riskbeteende samt stöd till psykosocialt arbete och

utveckling inom området. FHI skall samverka med andra

aktörer och stimulera till regionala och lokala

aktiviteter. För 2000 fördelades ca 25 miljoner kronor av

bidraget till kommuner, landsting och organisationer för

hiv/aidspreventivt arbete.

Från anslaget 99:2 Särskilda insatser i vissa kommuner

och landsting under utgiftsområde 25 har tidigare

fördelats 84 miljoner kronor under åren 1999-2000 för

hivpreventivt arbete i storstadsregionerna.

Socialminister Lars Engqvist har den 19 oktober 2000 i

svar på interpellation (2000/01:19) om kampen mot hiv i

storstäderna anfört bl.a. att regeringen för år 2001 skall

verka för att en öronmärkning av medel för hivpreventivt

arbete i storstadsregionerna kommer att ske och att medel

för detta ändamål avsätts.

Socialutskottet har i yttrande till finansutskottet,

2000/01:SoU1y Ramen för utgiftsområde 9 Hälsovård,

sjukvård och social omsorg m.m., anfört följande i sin

bedömning rörande det hivpreventiva arbetet:

Utskottet anser det glädjande att de förebyggande

insatserna mot hivinfektion varit framgångsrika och att

Sverige förblivit ett land med låg förekomst av

hivinfektion. Utskottet anser att insatserna mot hiv/aids

måste ges fortsatt hög prioritet på alla samhällsnivåer.

Insatserna bör i ökad grad riktas mot de grupper där

riskbeteendet är som störst och där en fortsatt

smittspridning sker. För att värna den verksamhet som

byggts upp i storstadsområdena i samarbete mellan

kommuner, landsting och frivilliga organisationer är det

angeläget med ett fortsatt särskilt bidrag till

storstadsområdena. Utskottet delar således uppfattningen i

motionerna So282 (m) yrkande 3, So481 (m, s, v, kd, c, fp,

mp), So504 (s, v, mp), Ju724 (v, s, c, fp, mp) yrkande 20

och L459 (fp) yrkande 15. Socialutskottet förordar ett

tillkännagivande till regeringen om ett fortsatt särskilt

statsbidrag till storstadsregionerna. Med det anförda

överlämnar utskottet motionsyrkandena till

finansutskottet.

Finansutskottet ställde sig i betänkande 2000/01:FiU1

Utgiftsramar och beräkning av statsinkomsterna, m.m.

positivt till ett fortsatt specialdestinerat bidrag för

hiv/aidsinsatser i storstadsregionerna. Utskottet anförde

vidare att motionsyrkandena med begäran om

tillkännagivanden därom behandlar finansutskottet i sitt

kommande betänkande om allmänna bidrag till kommunerna

(bet. 2000/01:FiU3 Utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till

kommuner).

Folkhälsoinstitutet har i september 2000 till regeringen överlämnat

förslag till en nationell handlingsplan för det framtida

arbetet med att förebygga sexuellt överförda sjukdomar

(STD) och hiv under perioden 2000-2005. Institutet

presenterade samtidigt en redovisning av

storstadsregionernas hivpreventiva arbete. Planens

huvudmål är att minska smittspridningen av och antalet

allvarliga komplikationer till STD/hiv. Detta skall uppnås

genom generella hälsofrämjande och förebyggande insatser,

tidig diagnos och bra omhändertagande av smittade samt

genom att motverka diskriminering. Olika gruppers, som

t.ex. ungdomarnas, behov av riktade insatser lyfts fram.

Handlingsplanen skall vara ett verktyg i det

STD/hivförebyggande arbetet både på nationell och på

regional och lokal nivå. En nationell samordningsgrupp

föreslås få en central roll när det gäller att följa upp

målen och rekommendera insatser.

Nationella folkhälsokommittén har i sitt slutbetänkande

Hälsa på lika villkor - nationella mål för folkhälsan

(SOU 2000:91) som mål 11 angett en Trygg och säker

sexualitet. Kommittén anför därvid bl.a. att arbetet mot

hiv och andra sexuellt överförda sjukdomar måste

fortsätta. Förändringar i det sexuella beteendet inger oro

för att även smittspridning av hiv kan komma att öka. För

att förhindra en möjlig ökning måste åtgärder vidtas. I

detta ingår bl.a. en bra smittskyddsverksamhet. Ständig

vaksamhet måste också finnas för att stödja arbetet mot

hiv i de länder där smittspridningen är hög i

befolkningen. Betänkandet är föremål för remissbehandling.

I motion So480 av Chris Heister m.fl. (m) yrkas att

riksdagen anvisar i enlighet med vad som anförs i motionen

till utgiftsområde 9 anslag 14:1 Insatser mot hiv/aids för

år 2001 76 000 000 kr utöver vad regeringen föreslagit

(yrkande 6). Motionärerna anser att satsningarna på

arbetet mot hiv/aids måste öka i stället för att stagnera

eller urholkas och vill därför satsa ytterligare 76

miljoner kronor årligen för att bl.a. kunna säkerställa

ett fortsatt kraftfullt hivpreventivt arbete. Det är av

mycket stor betydelse att delar av anslagen öronmärks för

arbete i storstadsregionerna där problematiken är som

störst. I motion So282 av Chris Heister m.fl. (m) (yrkande

4) framställs ett yrkande med liknande innehåll.

I motion So282 av Chris Heister m.fl. (m) yrkas tillkännagivande om

huvuduppgifterna i arbetet med hiv/aids (yrkande 1).

Enligt motionärerna är de fyra huvuduppgifterna i detta

arbete att stoppa smittspridningen, att ge hjälp och stöd

åt de hivsmittade och deras anhöriga, att förbättra vården

av de hivinfekterade och aidssjuka och att tillse att

forskningen ges bästa tänkbara villkor. Vidare begärs

tillkännagivande om informations- och upplysningsinsatser

(yrkande 2). För minskad smittspridning krävs, enligt

motionärerna, bättre information och upplysning riktad

inte minst till skolungdomar, utlandsresenärer, invandrare

och homo- och bisexuella män. Information om hiv/aids

skall dessutom enligt motionärernas mening ingå i all

upplysningsverksamhet om sexuellt överförbara sjukdomar.

Olika intresseorganisationer fyller en viktig roll i

informationsarbetet. Det är mot den bakgrunden viktigt med

ekonomiskt stöd till frivilligorganisationer på området.

I motion So428 av Sten Tolgfors (m) begärs

tillkännagivande om det statliga stödet till

hivinformation och hivprevention (yrkande 1). Motionären

anför att bidragen för hivprevention bör fördelas

nationellt genom ett ansökningsförfarande, så att ideella

organisationer kan anlägga ett nationellt perspektiv på

sina insatser och själva styra resurserna dit de bäst

behövs. Vidare begärs tillkännagivande om de ideella

organisationernas centrala roll i arbetet med

hivprevention (yrkande 2). Motionären anför: att staten

har ett starkt intresse av hivinformation och

hivprevention innebär inte att staten är den som bäst

genomför informationssatsningar. Erfarenheterna talar för

att de ideella organisationerna måste ges en central roll

i det hivpreventiva arbetet för att det skall vara

effektivt.

I motion So467 av Eva Arvidsson m.fl. (s) begärs

tillkännagivande om vikten av att staten har kvar det

övergripande ansvaret för en framgångsrik hivprevention

(yrkande 1). Enligt motionärerna är ett av de starkaste

argumenten för att staten också i framtiden skall ha det

övergripande ansvaret för detta område att om ansvaret

läggs ut på kommuner och landsting kan medel vars avsikt

att finansiera hivpreventiva åtgärder komma att användas

till andra angelägna ändamål då man kanske endast har en

mycket liten grupp som befinner sig i riskzonen och/eller

att spridningen av hiv är liten eller obefintlig i det

egna landstinget eller kommunen. Motionärerna yrkar vidare

tillkännagivande om behovet av att varje år

specialdestinera medel så principen om att

preventionsinsatserna följer viruset säkerställs (yrkande

2).

Folkhälsoinstitutet (14:4)

I budgetpropositionen föreslås att 120 275 000 kr anvisas

under anslag 14:4 Folkhälsoinstitutet.

Regeringen föreslår vidare att riksdagen bemyndigar

regeringen att, i fråga om ramanslag 14:4

Folkhälsoinstitutet, under 2001 ingå ekonomiska

förpliktelser som inklusive tidigare åtaganden innebär

utgifter på högst 50 miljoner kronor efter 2001.

Folkhälsoinstitutet (FHI) skall genom hälsofrämjande och

sjukdomsförebyggande insatser bidra till att folkhälsan

förbättras för de grupper i samhället som är mest

eftersatta ur folkhälsosynpunkt. Av FHI:s anslag har ca

55,5 miljoner kronor beviljats till olika projekt i

kommun, landsting och organisationer. Därutöver har ca

17,4 miljoner kronor betalats ut i organisationsstöd till

olika frivilligorganisationer inom folkhälsoområdet. FHI

har under 1999 aktivt deltagit i det internationella

folkhälsoarbetet i både EU och WHO. FHI har under året

utvärderats på regeringens uppdrag av en statlig

organisationskommitté. Kommittén överlämnade sitt

betänkande till regeringen i maj 2000: Statens

folkhälsoinstitut - roll och uppgifter (SOU 2000:57).

Kommittén föreslår att FHI skall ha en ny roll och andra

uppgifter än i dag. En av FHI:s huvuduppgifter föreslås

vara att ansvara för att följa upp och utvärdera

folkhälsoinsatser med utgångspunkt i de nationella

folkhälsomålen som kommer att föreslås av Nationella

folkhälsokommittén. FHI skall dessutom fungera som ett

nationellt kunskapscentrum för metoder och strategier på

området. Den nya organisationen föreslås träda i kraft den

1 juli 2001. Betänkandet remissbehandlas för närvarande.

Regeringens bedömning är att FHI under året gjort

värdefulla insatser inom viktiga folkhälsoområden. FHI har

dessutom bistått ett flertal av Socialdepartementets

kommittéer med underlagsmaterial.

Nationella folkhälsokommittén har i sitt slutbetänkande

Hälsa på lika villkor - nationella mål för folkhälsan

(SOU 2000:91) som mål 11 angett en Trygg och säker

sexualitet. Kommittén anför därvid bl.a. att ingen skall

diskrimineras på grund av sexuell läggning. Enligt

kommittén är en lustfull och trygg sexualitet, fri från

fördomar, diskriminering, tvång och våld hälsosam. Synen

på sexualiteten i samhället som helhet är därför viktig.

Den bestämmer t.ex. om människor som är homo- eller

bisexuella utsätts för fördomar och diskriminering - och

med ohälsa som följd. Betänkandet remissbehandlas för

närvarande.

I motion So480 av Chris Heister m.fl. (m) yrkas att

riksdagen till anslaget 14:4 Folkhälsoinstitutet för år

2001 anvisar 96 275 000 kr (yrkande 7). Motionärerna anför

vad beträffar Folkhälsoinstitutet att det statliga

engagemanget kraftigt bör minska till förmån för regionalt

och lokalt folkhälsoarbete. Anslaget till

Folkhälsoinstitutet bör därför successivt sänkas; under år

2001 med 24 miljoner kronor. Inriktningen bör vara att

Folkhälsoinstitutet är helt avvecklat vid utgången av år

2002.

I motion So300 av Chris Heister m.fl. (m) begärs tillkännagivande om

Folkhälsoinstitutets roll på alkoholområdet (yrkande 15).

Enligt motionärernas bedömning framstår det som olämpligt

att lägga över ansvaret för landets samlade alkoholpolitik

på en myndighet som så hårt har bundit upp sig som

försvarare av den alkoholpolitik som nu havererat.

Flertalet frågor kring partihandel och tillverkning borde

i stället kunna hanteras av Riksskatteverket och av

skattemyndigheterna. För servering av alkohol finns redan

en regional tillsyn i länsstyrelsernas regi, och det

saknas enligt motionärernas uppfattning behov av central

normgivning utöver befintliga lagar och förordningar på

serveringsområdet.

I motion So322 av Gudrun Schyman m.fl. (v) yrkas att

riksdagen begär att regeringen låter göra en översyn av

Folkhälsoinstitutets mål och instruktioner enligt vad som

anförs i motionen (yrkande 2). Motionärerna anser att

Folkhälsoinstitutet bör ha en ledande och samordnande

funktion i arbetet att bryta den klass- och könsrelaterade

ohälsan i befolkningen. I konsekvens med detta måste en

översyn ske av mål och instruktioner för

Folkhälsoinstitutets verksamhet. Att tydliggöra och verka

för att bryta ned de klassrelaterade skillnaderna i hälsa

måste, enligt motionärerna, utgöra en prioriterad del av

det samlade folkhälsoarbetet.

I motion So506 av Kenneth Johansson m.fl. (c) yrkas att

riksdagen till anslaget 14:4 Folkhälsoinstitutet anvisar 2

200 000 kr mindre än regeringen föreslagit (yrkande 4

delvis). Motionärerna föreslår besparingar inom

administrationen vid vissa myndigheter med sammanlagt 47,8

miljoner kronor (anslagen 13:7, 14:4 och 14:9).

I motion Ju724 av Tasso Stafilidis m.fl. (v, s, c, fp, mp)

begärs tillkännagivande om Folkhälsoinstitutets

homosexuppdrag (yrkande 22). Motionärerna anför att i en

enmansutredning kring Folkhälsoinstitutets verksamhet

föreslås att uppdraget om homosexuellas situation skall

föras över till Ombudsmannen mot sexuell diskriminering,

HomO. Skall en förflyttning av uppdragen genomföras bör

det, enligt motionärerna, först föregås av en mer seriös

konsekvensanalys samt en ingående utvärdering av

verksamheterna än den som nu gjorts. Därför anser

motionärerna att det s.k. homosexuppdraget tills vidare

skall finnas kvar på Folkhälsoinstitutet och att också

transpersoners situation i fortsättningen skall ingå i

uppdraget.

I motion L441 av Tasso Stafilidis m.fl., (v, s, c, fp, mp)

begärs tillkännagivande om behovet av utredning av

transpersoners situation samt uppdrag åt

Folkhälsoinstitutet att kontinuerligt följa utvecklingen

för transpersoners situation (yrkande 6). Enligt

motionärerna bör utredningen omfatta både

lagstiftningsfrågor, behandlingsfrågor och sociala frågor.

Motionärerna anför vidare att Folkhälsoinstitutets uppdrag

också bör utvidgas till att kontinuerligt följa

utvecklingen för transpersoner och aktivt genomföra

informationsverksamhet riktat gentemot såväl offentlig

förvaltning som samhället i stort.

I motion Ub821 av Charlotta L Bjälkebring och Tasso

Stafilidis (båda v) begärs tillkännagivande om att

samhället på en rad områden måste förändras från att

ensidigt gynna vissa samlevnadsformer och att uppvärdera

visst sexuellt praktiserande, till att uppmuntra den

mångfald av samlevnadsformer och sexuellt praktiserande

som finns, till att få finnas och synas på lika villkor

(yrkande 12). Enligt motionärerna existerar en

heterosexuell norm mellan icke funktionshindrade personer,

fasta könsrollsnormer och normer för vilken form av

samlevnad och vilken form av sexuell njutning som är att

föredra. Annat sexuellt praktiserande mellan människor

nedvärderas.

Folkhälsopolitiska åtgärder (14:7)

I budgetpropositionen föreslås att 53 554 000 kr anvisas

under anslag 14:7 Folkhälsopolitiska åtgärder.

Detta anslag är utbrutet från tidigare anslag B10 som då

omfattade bidrag till olika frivilliga organisationer inom

det sociala området. Bidrag från detta anslag lämnas till

länkorganisationer och andra organisationer som arbetar

med att stödja och hjälpa f.d. missbrukare och som arbetar

med alkoholskadeförebyggande verksamhet.

Nykterhetsorganisationer och Centralförbundet för alkohol-

och narkotikaupplysning (CAN) erhåller statsbidrag från

detta anslag. Från anslaget disponerar Folkhälsoinstitutet

4 miljoner kronor årligen för insatser i syfte att öka

kunskapen om spelberoende och för att initiera aktiviteter

för att förebygga spelberoende. För innevarande år

tillfördes i vårens tilläggsbudget 2 miljoner kronor

ytterligare för detta ändamål. Folkhälsoinstitutet har

under året genomfört en kartläggning av omfattningen av

problemet. Man har även öppnat ett 020-nummer dit personer

eller anhöriga till personer med spelberoendeproblem kan

vända sig för att få hjälp.

Regeringen anför att Socialstyrelsen i en rapport har

redovisat de första erfarenheterna av det nya systemet för

administration av bidragen till olika

frivilligorganisationer inom det sociala området.

Utvecklingen bedöms i denna rapport som positiv.

Organisationerna har - inom ramen för det brukarråd som i

enlighet med regeringens förslag inrättades i samband med

övergången till ett nytt system - aktivt deltagit när det

gäller att utforma former och regler för bidragsgivningen.

Avsikten är också att i brukarrådet diskutera inriktningen

på bidragsgivningen och former för uppföljning och

utvärdering. Ett av syftena med detta arbete är att öka

organisationernas kompetens i dessa frågor.

Regeringen bedömer det som angeläget att Socialstyrelsen

även i fortsättningen arbetar i nära samarbete med

organisationerna och utvecklar brukarrådet till ett forum

för samverkan mellan organisationerna och staten. Detta är

viktigt bl.a. när det gäller att ge regeringen

beslutsunderlag för dess politik inom berörda områden.

Regeringens bedömning är dessutom att Folkhälsoinstitutet

även fortsättningsvis skall arbeta för att ta fram

underlag i syfte att öka kunskapen om spelberoende och

genom riktade insatser förebygga spelberoende.

Folkhälsoinstitutet har i september 2000 till regeringen

överlämnat en rapport över aktiviteter genomförda eller

planerade inom ramen för anslaget till spelberoende år

2000. Institutet uppger att verksamhet som bedrivits för

att minska ohälsoeffekterna till följd av överdrivet

spelande har inriktats, dels på att sprida kunskap om

fenomenet genom riktade informationsinsatser till

strategiska grupper i samhället, dels på stödjande

insatser direkt till de spelberoende och deras anhöriga.

Stöd till forskning utgör dock den största delen och

vidare har samverkan med övriga intressenter på

spelmarknaden utvecklats.

I motion So480 av Chris Heister m.fl. (m) yrkas att

riksdagen för 2001 anvisar 43 554 000 kr till anslag 14:7

Folkhälsopolitiska åtgärder (yrkande 8). Motionärerna

anser att ytterligare medel måste tillskjutas för att

arbetet med den nationella handlingsplanen för att

förebygga alkoholskador skall få tillräckligt genomslag.

Detta bör finansieras genom att bidragen till

nykterhetsrörelsen minskar med 10 miljoner kronor.

I motion So357 av Ingrid Burman m.fl. (v) yrkas att riksdagen begär

att regeringen i sina direktiv till AB Svenska Spel tar in

kravet om att bolaget skall verka för att allmänheten

informeras om spelandets skadeverkningar (yrkande 2).

Motionärerna anför att AB Svenska Spel saknar direktiv om

hur bolaget skall informera om de skadeverkningar

spelandet åsamkar den enskilde och samhället. Regeringen

bör därför ge Svenska Spel direktiv liknande de som

Systembolaget har när det gäller informationen om alkohol

och dess skadeverkningar. Vidare yrkas att riksdagen begär

att regeringen tillsätter en parlamentarisk kommission med

uppgift att belysa de negativa konsekvenserna av spel om

pengar (yrkande 3). Motionärerna föreslår att under

kommissionens arbete bör inga ytterligare kasinon med

internationella regler för spel få etableras i landet.

I motion So549 av Kerstin Heinemann m.fl. (fp) yrkas

tillkännagivande om spelberoende (yrkande 4). Motionärerna

anför att spelberoende är ett hälsoproblem vars omfattning

är större än vad man tidigare trott. För dem som blivit

spelberoende finns i dag knappt någon hjälp att få i form

av behandling och rehabilitering. Enligt motionärerna är

det väsentligt att problemet med spelberoende

uppmärksammas och att det finns adekvata vård- och

behandlingsformer tillgängliga.

I motion So414 av Gunnel Wallin och Viviann Gerdin (båda

c) begärs tillkännagivande om stöd till spelberoende och

anhöriga genom att etablera självhjälpsgrupper (yrkande

1). Enligt motionärerna finns det likheter mellan

spelberoende och alkoholism. En persons spelmissbruk

drabbar ofta ytterligare 7-8 personer, bl.a. familjen och

dem som lånat ut pengar till spelaren. Vidare yrkas

tillkännagivande om att verka för en nationell

rådgivningscentral med ett gemensamt telefonnummer

(yrkande 2). Motionärerna yrkar även tillkännagivande om

stöd till forskning (yrkande 3). Enligt motionärerna har

forskning visat att människor med spelberoende finns i

alla samhälls- klasser, oberoende av ålder, yrke och kön.

Problemen är vanligare bland ungdomar, män, invandrare och

storstadsbor, men spelproblem förekommer inom alla

grupper.

I motion So302 av Barbro Feltzing (mp) begärs

tillkännagivande om behovet av en utredning om hur man

skall stävja problemet med det ökade spelberoendet i

samhället samt hur ökade resurser skall ges till forskning

och stödjande behandling (yrkande 1). Motionären pekar på

att ca 150 000 svenskar lider av någon form av

spelberoende. Värst drabbade är invandrare och ungdomar.

Endast ca 2 miljoner kronor går till forskning om spel och

spelberoende. Ingen hjälp utgår till den enda stödförening

"Kamratföreningen för Spelberoende" som finns. Problemet

är att man ännu inte förstått att det handlar om en

sjukdom. Det finns i dag bra behandlingsformer, men bara

10 platser.

I motion So327 av Fanny Rizell m.fl. (kd, v, c, fp, mp)

begärs tillkännagivande om fördelning av bidrag till

nykterhetsorganisationer m.fl. Enligt motionärerna har

nykterhetsrörelsen och ett antal andra organisationer som

arbetar med främst primärprevention blivit särbehandlade

och diskriminerade. Detaljreglering och resultatstyrning

är begrepp som genomsyrat Socialstyrelsens hantering av

bidragen med en kraftigt ökad byråkratisering som följd.

Detta stämmer inte ens överens med vad som står i

regeringens proposition 1998/99:134.

Alkohol- och narkotikapolitiska åtgärder (14:8)

I budgetpropositionen föreslås att 77 500 000 kr anvisas

under anslag 14:8 Alkohol- och narkotikapolitiska

åtgärder.

Internationaliseringen och det svenska EU-inträdet har

ändrat förutsättningarna att bedriva en traditionell

svensk alkoholpolitik. Exempel på sådana förändringar är

ändrade regler för införsel av alkohol och avskaffandet av

monopolen för tillverkning, import och partihandel av

alkoholdrycker, ändrade partihandelsregler, utökad service

och ändrade öppettider på Systembolaget, försöksverksamhet

med lördagsöppet m.m. Den illegala hanteringen av alkohol

har också ökat. Ytterligare förändringar av

införselreglerna kommer fortlöpande att ske, och EU:s

införselregler kommer att gälla i Sverige fullt ut från

2004. Detta kommer att öka gränshandeln och också påverka

alkoholskatterna i Sverige framöver. Dessa förändringar

kan kraftigt påverka alkoholkonsumtionen och alkoholens

tillgänglighet i Sverige och måste motverkas på andra sätt

än tidigare. Även det narkotikapolitiska arbetet påverkas

av den ökade internationaliseringen och vårt EU-inträde. I

syfte att motverka en konsumtions- och skadeökning till

följd av regelförändringarna har detta anslag inrättats

för att intensifiera det alkohol- och

narkotikaförebyggande arbetet.

Regeringen anför att de förebyggande insatserna blir av

avgörande betydelse när det gäller att motverka alkohol-

och narkotikamissbrukets utbredning. Information,

opinionsbildning och andra alkohol- och

narkotikaförebyggande insatser, framför allt på lokal och

regional nivå, får därför en ökad betydelse i

ansträngningarna att påverka attityder och beteenden.

Erfarenheterna från de projekt på nationell nivå som den

nationella ledningsgruppen för alkoholförebyggande

insatser hittills har initierat är mycket goda.

Ledningsgruppen kommer därför att fortsätta att utveckla

och pröva metoder och modeller för förstärkta förebyggande

insatser samt att utvidga ansvaret till att också omfatta

frågor som har att göra med vård och behandling på

missbruksområdet.

Regeringen har i oktober 2000 till riksdagen överlämnat

proposition 2000/01:20 En nationell handlingsplan för

alkoholskadeförebyggande insatser. Syftet med

propositionen är att lägga fast grundvalarna för en

alkoholpolitik som leder till minskad alkoholkonsumtion

och begränsade alkoholskador. I handlingsplanen slås det

fast att målet för samhällets alkoholpolitik även i

fortsättningen skall vara att minska alkoholens medicinska

och sociala skadeverkningar. Huvudinriktningen för

alkoholpolitiken skall vara att stimulera utvecklingen av

målinriktade och samordnade förebyggande insatser på

kommunal nivå. Förstärkta åtgärder behövs när det gäller

särskilda stödinsatser för riskgrupper och individer med

riskbeteende, vård- och behandlingsinsatser,

opinionsbildning och information, begränsning av

tillgängligheten och marknadsföringen av alkoholdrycker,

kompetensutveckling, uppföljning av konsumtions- och

skadeutvecklingen samt alkoholforskning. Förstärkta

åtgärder behövs också när det gäller att utveckla

samarbetet på europeisk och internationell nivå. För

genomförandet av handlingsplanen avsätts 450 miljoner

kronor under tre år. Propositionen behandlas för

närvarande av socialutskottet.

Nationella folkhälsokommittén har i sitt slutbetänkande

Hälsa på lika villkor - nationella mål för folkhälsan

(SOU 2000:91) som hälsopolitiska mål 13 och 14 angett

Minskat skadligt alkoholbruk och Ett narkotikafritt

samhälle. Kommittén anför att EU-medlemskapet förändrat

det som tidigare utgjorde viktiga delar av

alkoholpolitiken. Det svenska samhället står inför en stor

utmaning att möta en större tillgång till alkoholdrycker.

Ökad information om skadligt alkoholbruk, punktnykterhet

och insatser riktade till barn och ungdom kan på sikt

minska totalkonsumtionen och alkoholskadorna. Kommittén

anför vidare att det är angeläget att tillgången till

narkotika minskar och att färre ungdomar använder eller

prövar narkotika. För att nå målet måste det förebyggande

arbetet förstärkas. Kommittén betonar att det är angeläget

att den svenska staten tillsammans med andra länder

bekämpar den pågående attitydförskjutningen och den ökade

tillgången på narkotika. Betänkandet är föremål för

remissbehandling.

I motion So480 av Chris Heister m.fl. (m) yrkas att

riksdagen anvisar i enlighet med vad som anförs i motionen

till utgiftsområde 9 anslag 14:8 Alkohol- och

narkotikapolitiska åtgärder för år 2001 10 000 000 kr

utöver vad regeringen föreslagit (yrkande 9). Motionärerna

anför att regeringen nu avsätter medel för genomförande av

den nationella handlingsplanen för alkoholpolitiken.

Motionärerna anser dessutom att ytterligare medel måste

tillskjutas för att arbetet skall få tillräckligt

genomslag. Detta bör finansieras genom att bidragen till

nykterhetsrörelsen minskar.

I motion So362 av Inger Davidson m.fl. (kd, m, v, c, fp, mp) yrkas

tillkännagivande om att organisationer som arbetar med

drogförebyggande verksamheter bör ges bättre stöd än i dag

(yrkande 2). Motionärerna anför att samhället tydligare

måste förebygga drogmissbruk än vad som görs i dag. Det

ökande missbruket bland unga är alarmerande och man måste

våga pröva nya metoder för att minska drogproblemen. Goda

exempel behöver större spridning.

I motion Fi211 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) yrkas att

riksdagen för budgetåret 2001 anvisar 150 000 000 kr till

anslag 14:8 Alkohol- och narkotikapolitiska åtgärder

(yrkande 15 delvis). Motionärerna anför att

internationaliseringen medför ett ökat inflöde av alkohol

och narkotika. Här krävs både insatser av polis och tull,

men också en intensifierad upplysning. Motionärerna

bedömer att det är nödvändigt att satsa 150 miljoner per

år utöver regeringens budget.

Alkoholinspektionen (14:9)

I budgetpropositionen föreslås att 7 650 000 kr anvisas

under anslag 14:9 Alkoholinspektionen.

Alkoholinspektionen skall övervaka efterlevnaden av

alkohollagen, dvs. tillse att bestämmelser avseende

hanteringen av alkoholdrycker efterlevs.

Alkoholinspektionen startade sin verksamhet den 1 januari

1995 med anledning av bl.a. EU-medlemskapet och att

riksdagen beslutat att avskaffa de tidigare import,

export, tillverknings- och partihandelsmonopolen när det

gäller alkoholdrycker. Dessa har ersatts av ett nytt

alkoholpolitiskt motiverat tillstånds- och tillsynssystem

som hanteras av Alkoholinspektionen. Detta system har dock

i vissa delar kritiserats av EG-domstolen och EG-

kommissionen. Med anledning av denna kritik har riksdagen

beslutat att från den 1 januari 2000 ta bort kravet på

partihandelstillstånd och ersatt detta med det godkännande

som skattemyndigheten ger för att man som partihandlare

skall få importera punktskattepliktiga alkoholvaror. Det

betyder för Alkohol-inspektionens del att dess verksamhet

när det gäller tillståndsgivning och tillsyn av

partihandeln kraftigt har reducerats sedan årsskiftet. På

grund av övergångsregler finns viss tillsyns- och

tillståndsverksamhet kvar t.o.m. 2001. Alkoholutredningen

har dessutom i sitt betänkande Bestämmelser om teknisk

sprit m.m. (SOU 2000:60) föreslagit att även

tillverkningstillstånden avskaffas, och tillsynen över

alkoholtillverkarna skall, på samma sätt som med

partihandeln, utövas endast av skattemyndigheten.

Organisationskommittén för Folkhälsoinstitutet har i sitt

slutbetänkande Statens folkhälsoinstitut - roll och

uppgifter (SOU 2000:57) behandlat konsekvenserna av att

Alkoholinspektionens kvarvarande uppgifter övertas av det

ombildade Folkhälsoinstitutet. För 2001 beräknas

Alkoholinspektionen få in avgifter motsvarande 4 500 000

kr som inlevereras på inkomsttitel och således ej får

disponeras av myndigheten.

I motion So480 av Chris Heister m.fl. (m) yrkas att

riksdagen avslår förslaget att för budgetåret 2001 anvisa

medel till anslag 14:9 Alkoholinspektionen (yrkande 10).

Motionärerna anför att flertalet frågor kring partihandel

och tillverkning av alkohol borde kunna hanteras av

Riksskatteverket och av skattemyndigheterna. För servering

av alkohol finns redan en lokal och re-

gional tillsyn, och det saknas enligt motionärernas

uppfattning behov av central normgivning utöver befintliga

lagar och förordningar på serveringsområdet. Enligt

motionärerna är Alkoholinspektionen därigenom en onödig

myndighet som bör avskaffas. Även i motion 2000/01:So300

av Chris Heister m.fl. (m) begärs tillkännagivande om

avveckling av Alkoholinspektionen (yrkande 13).

I motion So506 av Kenneth Johansson m.fl. (c) yrkas att

riksdagen till anslaget 14:9 Alkoholinspektionen anvisar

200 000 kr mindre än vad regeringen föreslagit (yrkande 4

delvis). Motionärerna föreslår besparingar inom

administrationen vid vissa myndigheter med sammanlagt 47,8

miljoner kronor (anslagen 13:7, 14:4 och 14:9).

I motion So335 av Thomas Julin m.fl. (mp) yrkas

tillkännagivande om att alkoholinspektionen skall ombildas

till Alkohol- och tobaksinspektionen (yrkande 5).

Motionärerna anför att införande av tillstånd för

tobaksförsäljning samt skärpta regler på tobaksområdet

kräver en förbättrad tillsyn. Det är en klar fördel om en

myndighet har det samlade ansvaret för all lagstiftning

som berör tobaksområdet. Motionärerna förslår därför att

Alkoholinspektionen som i dag utför ett värdefullt och

kvalificerat arbete inom alkoholområdet förstärks och

ombildas till Alkohol- och tobaksinspektionen.

Alkoholsortimentsnämnden (14:10)

I budgetpropositionen föreslås att 401 000 kr anvisas

under anslag 14:10 Alkoholsortimentsnämnden.

Alkoholsortimentsnämnden inrättades den 1 januari 1995 i

enlighet med de krav som Europeiska kommissionen uppställt

inför Sveriges inträde i Europeiska unionen för att

Sverige skulle kunna behålla detaljhandelsmonopolet för

försäljning av spritdrycker, vin och starköl. Samtidigt

avskaffades övriga monopol inom alkoholområdet.

Detaljhandelsmonopolet skall fungera icke-diskriminerande

i enlighet med de principer som fastlagts i avtalet mellan

staten och Systembolaget. För att säkerställa icke-

diskrimineringen inrättades Alkoholsortimentsnämnden som

en oberoende nämnd med uppgift att pröva besvär över

Systembolagets beslut att avvisa eller avföra viss

alkoholhaltig dryck från sortimentet.

Nämnden består av en lagfaren domare som ordförande samt

fyra andra ledamöter. De utses av regeringen för tre år.

För beredning av ärenden hos nämnden utses en sekreterare

som skall vara lagfaren.

Regeringen anför att i ett inledningsskede har det varit

svårbedömt hur många ärenden som nämnden skulle komma att

få behandla. Numera bedöms att verksamheten och antalet

ärenden har stabiliserats. Därför föreslår regeringen att

anslaget dras ned permanent med 0,3 miljoner kronor

fr.o.m. år 2001.

I motion So480 av Chris Heister m.fl. (m) yrkas att

riksdagen avslår förslaget att för budgetåret 2001 anvisa

medel till anslag 14:10 Alkoholsortimentsnämnden (yrkande

11). Motionärerna anför att med ett avvecklat

detaljhandelsmonopol för Systembolaget blir det också

naturligt att lägga ned Alkoholsortimentsnämnden. Även i

motion So300 av Chris Heister m.fl. (m) begärs

tillkännagivande om avveckling av Alkoholsortimentsnämnden

(yrkande 14).

Stimulansbidrag för lokalt folkhälsoarbete (14:11,

förslag till nytt anslag)

I motion So480 av Chris Heister m.fl. (m) yrkas att

riksdagen för år 2001 till anslag 14:12 Stimulansbidrag

till lokalt folkhälsoarbete anvisar 29 miljoner kronor

(yrkande 12). För att stimulera framväxten av ytterligare

regionalt och lokalt folkhälsoarbete som bättre än

Folkhälsoinstitutet kan tillfredsställa de behov som finns

vill motionärerna under åren 2001 och 2002 anslå 29

miljoner kronor årligen i form av ett stimulansbidrag.

Övrig medelsanvisning

Regeringens förslag till medelsanvisningar till 14:2

Bidrag till WHO, 14:3 Bidrag till Nordiska

hälsovårdshögskolan, 14:5 Smittskyddsinstitutet och 14:6

Institutet för psykosocial medicin har inte mött någon

erinran i form av motioner.

Barnpolitik

Målet för barnpolitiken

I budgetpropositionen föreslår regeringen att målet för

barnpolitiken skall vara: Barn och ungdomar skall växa upp

under trygga och goda förhållanden.

Anslagen

Anslagen 15:1 Barnombudsmannen och 15:2 Statens nämnd för

internationella adoptionsfrågor har inte mött någon

erinran i form av motioner.

Handikappolitik

Målet för handikappolitiken

I budgetpropositionen föreslår regeringen att målet för

handikappolitiken skall vara: Utjämna skillnaderna i

levnadsvillkor mellan personer med och utan

funktionshinder.

Personligt ombud (16:1)

I budgetpropositionen föreslås att 60 000 000 kr anvisas

under anslag 16:1 Personligt ombud för 2001.

Ändamålet med anslaget är att utveckla verksamheten med

personligt ombud för personer med psykiska

funktionshinder. De personliga ombuden skall bl.a.

företräda den enskilde i olika situationer, ge råd och

stöd samt stärka den enskildes egna initiativförmåga.

Verksamheten skall grundas på ett kommunalt ansvar och

huvudmannaskap men olika verksamhetsformer kan prövas

beträffande det praktiska utförandet.

Socialstyrelsen har tillsammans med länsstyrelserna fått

i uppdrag att arbeta för att verksamheten blir

rikstäckande, definiera vilka arbetsuppgifter som bör

innefattas i stödet samt utforma kriterier för vilka

personer som bör omfattas av insatsen. Socialstyrelsen

skall också utvärdera utvecklingen av verksamheten samt

vilka effekter den får såväl för psykiskt

funktionshindrade som på utnyttjandet och utformningen av

andra näraliggande insatser och verksamhetsområden.

I motion So506 av Kenneth Johansson m.fl. (c) yrkas att

anslag 16:1 Personligt ombud tillförs 30 miljoner kronor

mer än regeringen föreslagit (yrkande 4, delvis).

Motionärerna anser att situationen för psykiskt

funktionshindrade behöver förbättras. Regeringen föreslår

nu 30 miljoner kronor mindre än vad som var avsikten

enligt förra budgetförslaget. Motionärerna godtar inte

detta.

I motion So354 av Kenneth Johansson m.fl. (c) begärs

tillkännagivande om att de personliga ombuden bör ha en

självständig ställning (yrkande 15). Motionärerna anser

att det personliga ombudet bör ha en självständig roll - i

förhållande till huvudmännen - för att kunna företräda den

enskilde och därmed stärka den enskilde.

Socialstyrelsen har i november 2000 givit ut

Meddelandeblad nr 14/00 om statsbidrag till kommuner för

uppbyggnad av verksamheter med personliga ombud. I

meddelandebladet finns ett särskilt avsnitt om att

personliga ombud behöver en fristående ställning. Här

anförs bl.a. att "erfarenheter har visat att det är en

fördel om de personliga ombuden ges en organisatorisk och

lokalmässig placering som beaktar deras "fristående"

ställning. Det kan underlätta deras möjligheter att få

kontakt med psykiskt funktionshindrade personer och att

agera i deras intresse på ett trovärdigt sätt."

Vissa statsbidrag inom handikappområdet (16:2)

I budgetpropositionen förslås att 277 000 000 kr anvisas

under anslag 16:2 Vissa statsbidrag inom handikappområdet.

Från anslaget lämnas statsbidrag till landstingen för

vissa handikappinsatser som avser:

- statsbidrag till råd och stöd (200 miljoner

kronor)

-

- statsbidrag till tolktjänst (75 miljoner

kronor).

-

I enlighet med regeringens proposition 1999/2000:79 Från

patient till medborgare - en nationell handlingsplan för

handikappolitiken och riksdagens beslut med anledning av

denna (bet. 1999/2000:SoU14, rskr 1999/2000:240) tillförs

anslaget engångsvis 2 miljoner kronor för att under år

2001 tillgodose länsstyrelsernas behov av utbildning med

anledning av lagändringar i lagen (1993:387) om stöd och

service för vissa funktionshindrade (LSS).

Syftet med bidraget till tolktjänsten är att ge

landstingen förutsättningar att bygga ut tolktjänsten för

döva och dövblinda m.fl.

Av statsliggaren för år 2000 framgår att Socialstyrelsen

fördelar bidraget till tolktjänst till landstingen och de

landstingsfria kommunerna på grundval av antalet invånare

i resp. landstingsområde/landstingsfri kommun den 31

december året före bidragsåret. Bidraget till Örebro läns

landsting utgår dock med ett bidrag per invånare som är 80

% högre än för riket i övrigt.

I motion So366 av Maud Björnemalm m.fl. (s) begärs

tillkännagivande om fördelning av statsbidrag för

tolktjänst. Motionärerna anser att anslaget till

tolktjänst borde fördelas utifrån antalet tolkanvändare

alternativt antalet beställda tolkuppdrag. Örebro läns

landsting erhåller för år 2000 5,4 % av det totala

statsbidraget på 75 miljoner kronor. Socialstyrelsens

senaste rapport visar att Örebro läns landsting år 1996

hade högsta antalet tolkuppdrag per 1 000 invånare eller

fyra gånger så många uppdrag som riksgenomsnittet. En

rättvis fördelning av bidraget skulle enligt motionärernas

mening vara att Örebro läns landsting fick mellan 15 och

20 % av de anslagna medlen.

Statsbidrag till vårdartjänst m.m. (16:3)

I budgetpropositionen föreslås att 172 470 000 kronor

anvisas till anslaget 16:3 Statsbidrag till vårdartjänst

m.m.

Vidare föreslås att riksdagen bemyndigar regeringen att

under år 2001, i fråga om ramanslaget 16:3 Statsbidrag

till vårdartjänst m.m., ingå ekonomiska förpliktelser som

inklusive tidigare åtaganden innebär utgifter på högst

60 000 000 kronor efter år 2001.

Bidrag till viss verksamhet för personer med

funktionshinder (16:4)

I budgetpropositionen föreslås att 79 394 000 kr anvisas

under anslaget 16:4 Bidrag till viss verksamhet för

personer med funktionshinder.

Bidraget är avsett att öka organisationernas möjligheter

att själva bedriva vissa verksamheter av betydelse för

personer med funktionshinder. Bidrag lämnas till ett

tiotal olika verksamheter, bl.a. till

handikapporganisationer för att bedriva riksomfattande

rekreationsanläggningar för personer med funktionshinder

enligt bestämmelser i förordningen (1994:950) om

statsbidrag till handikapporganisationernas

rekreationsanläggningar. Organisationerna har med dessa

anläggningar tagit på sig ett ansvar för att ge personer

med omfattande funktionshinder möjlighet till rekreation i

tillgänglig miljö och med särskild personal och service.

I motion So480 av Chris Heister m.fl. (m) yrkas att

riksdagen anslår 2 miljoner kronor mer än regeringen

föreslagit till anslag 16:4 Bidrag till viss verksamhet

för personer med funktionshinder (yrkande 13).

Motionärerna anser att bidraget till

handikapporganisationernas rekreationsanläggningar bör

höjas med två miljoner kronor. De anser att det är

centralt att funktionshindrade och deras anhöriga ges goda

möjligheter till rekreation vid anläggningar som är

särskilt anpassade för specifika funktionshinder.

Bidrag till handikapporganisationer (16:5)

I budgetpropositionen föreslås att 157 248 000 kr anvisas

under anslaget 16:5 Bidrag till handikapporganisationer.

Statsbidrag lämnas till handikapporganisationer. Bidraget

regleras fr.o.m. den 1 juli 2000 enligt förordningen

(2000:7) om statsbidrag till handikapporganisationer.

Enligt den nya förordningen ansvarar Socialstyrelsen för

såväl beslut om fördelning som administration av bidraget

till handikapporganisationerna. I tilläggsbudgeten för år

2000 tillfördes anslaget 14 miljoner kronor att fördelas

till handikapporganisationerna under andra halvåret 2000.

Därutöver har anslaget engångsvis tillförts 5,5 miljoner

kronor för att underlätta övergången till ett nytt

bidragssystem. I enlighet med beslutet om den nationella

handlingsplanen för handikappolitiken tillförs anslaget

sammanlagt 28 miljoner kronor fr.o.m. år 2001.

Enligt förordningen (3 §) skall en handikapporganisation

för att få statsbidrag bl.a. ha en riksomfattande

organisation med ett lokalt eller regionalt förankrat

föreningsliv i minst tio län, ha bedrivit verksamhet i

minst två år samt ha minst 500 medlemmar. Under en

etableringsperiod om tre år kan stöd lämnas även till

organisationer som inte uppfyller dessa villkor om det

finns särskilda skäl. I annat fall får statsbidrag lämnas

till handikapporganisation som inte uppfyller dessa

villkor endast om det finns synnerliga skäl (4 §).

Efter ett tillkännagivande från riksdagen beslutade

regeringen i Ändring

av regleringsbrevet för budgetåret 2000 avseende

Socialstyrelsen (S2000/4195/SK, delvis) att

Socialstyrelsen skall följa upp och utvärdera effekterna

av de nya reglerna för statsbidraget till

handikapporganisationer. Särskilt bör därvid kartläggas

och analyseras hur övergången påverkar de mindre

organisationerna som inte till fullo uppfyller de formella

kriterierna för att erhålla statsbidrag enligt det nya

bidragssystemet.

I motion So480 av Chris Heister m.fl. (m) yrkas att

riksdagen till anslag 16:5 Bidrag till

handikapporganisationer anvisar 1 miljon kronor utöver vad

regeringen föreslagit (yrkande 14). Regeringen har

föreslagit vissa resursförstärkningar av bidraget till

handikapporganisationerna. Motionärerna anser dock att

bidragsgivningen missgynnar alla organisationer som

företräder personer med små och ovanliga handikapp eller

som väljer alternativa organisationsformer, t.ex. i

nätverk. Alla organisationer, även de som representerar

mycket små grupper av handikappade, skall ha rimliga

möjligheter att arbeta som självständiga organisationer,

anförs det. Motionärerna vill därför tillföra extra medel

som skall riktas särskilt till mindre

handikapporganisationer som arbetar oberoende av de stora

samarbetsorganen inom handikapprörelsen. Även i motion

So299 av Chris Heister m.fl. (m) begärs stöd till små

organisationer (yrkande 8).

I motion So540 av Ester Lindstedt-Staaf m.fl. (kd) yrkas

att riksdagen beslutar att hos regeringen begära en

redogörelse för fördelningen av bidrag till

handikapporganisationer (yrkande 6). Tidigare rådde en

snedfördelning av bidragen till handikapporganisationerna,

anför motionärerna. Regeringen har dock beslutat om en ny

fördelning utan att underställa riksdagen detta avgörande.

Den nya fördelningen innebär att de gamla förbunden med

mycken social verksamhet får betydligt mindre pengar.

Motionärerna yrkar att regeringen lämnar en redogörelse

till riksdagen om fördelningen av organisationsbidraget.

I motion So326 av Rosita Runegrund m.fl. (kd) begärs

tillkännagivande om organisationsbidrag till Anhörigrådet

(yrkande 8). Motionärerna finner det märkligt att

Anhörigrådet, som är en nationell organisation med uppgift

att föra de anhörigas talan, skall stå utanför rätten till

organisationsbidrag.

Också i motion So541 av Kerstin Heinemann m.fl. (fp)

begärs tillkännagivande om stöd till anhörigorganisationer

(yrkande 4). Motionärerna anser att Anhörigrådet och

Demensförbundet måste ges rimliga ekonomiska

förutsättningar att arbeta. Det är ett ansvar som bör

ligga både på stat, landsting och kommun.

I motion So255 av Karin Pilsäter (fp) begärs

tillkännagivande om förändring av regelverket för stöd

till handikapp- och anhörigföreningar (yrkande 3).

Motionären anser att förståelsen för den tragedi det

innebär att förlora ett litet barn och det stöd och den

hjälp familjen och de anhöriga kan behöva fortfarande i

stort är begränsad. Regelverket för stöd till handikapp-

och anhörigföreningarna bör därför ändras så att

anhörigföreningar för spädbarnsdöd kan erhålla stöd till

sin centrala verksamhet. Detta är dessutom ofta ett

villkor för att lokalt stöd skall utgå, anförs det.

I motion So370 av Marianne Samuelsson m.fl. (mp) begärs

tillkännagivande om att direktiven för stöd till

organisationer från Socialstyrelsen ändras så att även

organisationer som har en dubbel funktion av självhjälp-

och stödkaraktär kan få samhällsstöd för sin verksamhet

(yrkande 2). Motionärerna anför att självmord är den

vanligaste dödsorsaken bland pojkar och unga män i åldern

15-29 år. Trots att människor som går i suicidtankar ofta

har kontakt med olika vårdgivare i samhället så är det

alltför sällan problemet uppmärksammas och vårdgivare vet

inte alltid hur de skall hantera problematiken. Sedan 13

år tillbaka finns en anhörigförening, riksorganisationen

SPES -Suicid Prevention och Efterlevandes Stöd. Det är

inte en patientorganisation som RSMH eller en stödjande

organisation som Länkarna. Motionärerna anser att SPES gör

ett viktigt samhällsarbete men skulle kunna göra betydligt

mer om de fick ekonomiska förutsättningar för detta.

Enligt Socialstyrelsens redovisning av statsbidrag till

handikapporganisationer för andra halvåret 2000 har

Riksförbundet för dementas rättigheter, Demensförbundet

erhållit stöd med 856 300 kr för andra halvåret 2000.

Enligt SOU 1999:89 erhöll Demensförbundet 721 000 kr per

år för åren 1998 och 1999.

Regeringen har den 23 juni 1999 beviljat Anhörigrådet i

Sverige stimulansbidrag för utvecklingen av stödet till

nystartade anhörigföreningar med 250 000 kr per år för

åren 1999, 2000 och 2001.

Frågan om stöd till Föräldraföreningen Plötslig

Spädbarnsdöd behandlades senast i betänkande

1999/2000:SoU12 (s. 27 f.). Här redovisades ett frågesvar

och ett interpellationssvar från socialministern där han

bl.a. framhöll att den statligt finansierade forskning som

bedrivs inom området plötslig spädbarnsdöd är mycket

framgångsrik och att forskningen kring spädbarnsdöd har en

framskjuten position. Ministerns förhoppning var att

föreningen skulle finna en lösning på sin ekonomiska

situation bl.a. genom stöd från kommuner och landsting.

Han underströk att det faktum att gällande regler för

organisationsstödet inte möjliggjorde stöd till

organisationen inte innefattade något ställningstagande

till föreningens värde och betydelse som riksorganisation.

Utskottet underströk för sin del att Föräldraföreningen

Plötslig Spädbarnsdöd har en viktig funktion att fylla.

Utskottet ansåg dock inte att riksdagen borde ta något

initiativ med anledning av den då aktuella motionen.

Alternativ telefoni (16:6)

I budgetpropositionen föreslås att 21 476 000 kr anvisas

under anslaget 16:6 Alternativ telefoni.

Syftet med ersättningen för alternativ telefoni är att ge

personer som är döva, gravt hörselskadade, dövblinda och

talskadade möjlighet att kommunicera över telefonnätet. De

utgifter som belastar anslaget är ersättning till

landstingen för inköp av texttelefoner, bildtelefoner m.m.

till dessa personer samt för s.k. anhörigtelefoner.

Ersättningen utbetalas av Socialstyrelsen till landstingen

som förskriver sådan utrustning.

Socialstyrelsen kommer enligt propositionen att få i

uppdrag att utveckla bidragsregler för en ny

anslagskonstruktion i enlighet ned förslagen i

propositionen 1999/2000:79 Från patient till medborgare -

en nationell handlingsplan för handikappolitiken.

(1999/2000:SoU14, rskr. 1999/2000:240). Detta kommer att

medföra en förordningsändring.

Anslaget har tillförts ytterligare 5 miljoner kronor

jämfört med föregående år i enlighet med beslutet om

handlingsplanen för handikappolitiken.

I motion So480 av Chris Heister m.fl. (m) yrkas att

riksdagen avslår förslaget om medel till anslaget 16:6

Alternativ telefoni (yrkande 15). Motionärerna anser att

en hjälpmedelsgaranti skall införas. Den konkreta

utformningen av en garanti måste bli föremål för särskild

utredning där noggranna analyser och avvägningar görs.

Enligt motionärerna finns det dock redan nu anledning att

pröva införandet av en statlig hjälpmedelsgaranti

omfattande de hjälpmedel som i dagsläget finansieras med

statliga anslag. De särskilda anslagen för alternativ

telefoni och bilstöd bör därför överföras till ett nytt

anslag betecknat statlig hjälpmedelsgaranti. Motionärerna

bedömer att garantin ryms inom nuvarande ramar och att den

i längden kommer att minska de offentliga kostnaderna

samtidigt som utbudet av hjälpmedel och valfriheten ökar.

I den nationella handlingsplanen för handikappolitik

(prop. 1999/2000:79) anförde regeringen att den

alternativa telefonin i ökad utsträckning bör anpassas

till ny teknik och att anslaget därför bör tillföras

ytterligare medel. Utrustningen för fjärrkommunikation

till personer med funktionshinder som behöver alternativ

till den vanliga (tal)telefonen är i ett expansivt

utvecklingsskede och behöver därför regleras genom

särskilda bestämmelser och bekostas av riktade

statsbidrag, anförde regeringen.

Bilstöd till handikappade (16:7)

I budgetpropositionen föreslås att 227 000 000 kr anvisas

under anslaget 16:7 Bilstöd till handikappade.

Syftet med anslaget är att lämna bidrag till

funktionshindrade personer och föräldrar med

funktionshindrade barn för anskaffning och anpassning av

motorfordon m.m. Bestämmelser om bilstöd finns i lagen

(1988:360) om handläggning av bilstöd till handikappade.

Den 1 november 1997 ändrades reglerna så att bilstödet

måste användas inom sex månader från det att den som

beviljats bilstöd fått besked om att bidraget kan betalas

ut. Genom en förordningsändring under hösten 1997

begränsades utbetalningarna för bilstödet så att det för

respektive budgetår ryms inom ramen för de medel som

anslås.

Vidare redovisas att Riksrevisionsverket, på regeringens

uppdrag, har genomfört en översyn av bilstödet. RRV:s

rapport överlämnades den 1 maj 1999. Enligt RRV är det

osäkert i vilken utsträckning bilstödet når dem som är

berättigade till det. Samtidigt konstaterar RRV att det

finns en utbredd uppfattning att tillgången till bil har

mycket positiva effekter för personer med funktionshinder

och att bilstödet är ett värdefullt bidrag. Jämfört med

färdtjänst betyder tillgång till egen bil ofta större

frihet och flexibilitet i resandet, kortare restider och

sannolikt också bättre försörjningsmöjligheter.

Frågan om eventuella regelförändringar bereds för

närvarande i Regeringskansliet, enligt

budgetpropositionen.

I motion So480 av Chris Heister m.fl. (m) yrkas att

riksdagen avslår förslaget om medel till anslaget 16:7

Bilstöd till handikappade (yrkande 16). Motionärerna

anser, som ovan redovisats, att en hjälpmedelsgaranti

skall införas. De särskilda anslagen för alternativ

telefoni och bilstöd bör därför överföras till ett nytt

anslag betecknat statlig hjälpmedelsgaranti. Motionärerna

bedömer att garantin ryms inom nuvarande ramar.

Ett antal motioner tar upp frågan om reglerna för

bilstödet.

I motion So540 av Ester Lindstedt-Staaf m.fl. (kd) yrkas

att riksdagen beslutar att hos regeringen begära förslag

till ny utformning av bilstödet (yrkande 8). Av 10 §

förordning (1988:890) om bilstöd till handikappade framgår

att nytt bidrag endast kan lämnas om minst sju år

förflutit sedan senaste beslutet om bidrag. Om det finns

skäl från trafiksäkerhetssynpunkt eller medicinsk

synpunkt, får dock bidrag lämnas tidigare. Motionärerna

vill ha en komplettering av paragrafen så att bidrag även

skall kunna lämnas vid "väsentligt förändrade

förhållanden". De anser också att bilstöd skall kunna

lämnas även till den som inte kan köra bilen själv. De

hänvisar till att Riksrevisionsverket föreslagit åtgärder

för att få till stånd en mer allsidig bedömning av de

funktionshindrades behov och även alternativa lösningar.

I motion So403 av Lars Gustafsson (kd) begärs en översyn

av reglerna för bilstödet och att regeringen beaktar

behovet även efter år 2001. Motionären konstaterar att

regeringen meddelat att en översyn av bilstödet skall

göras för att förbättra stödet. Trots detta anslås mindre

resurser i budgetpropositionen för åren 2002 och 2003.

I motion So506 av Kenneth Johansson m.fl. (c) yrkas att

anslaget 16:7 Bilstöd till handikappade tillförs 50

miljoner kronor mer än regeringen föreslagit (yrkande 4,

delvis). Motionärerna anser att bilstödet behöver

förbättras och hänvisar till sina förslag i motion So354.

I motion So354 av Kenneth Johansson m.fl. (c) begärs

förändringar av regelverket kring bilstödet (yrkande 7).

Regeringens pågående översyn av regelverket för bilstödet

bör omfatta åldersgränserna samt personkretsen som kan få

bilstöd, anser motionärerna. De anser att regeringen

snarast bör återkomma med förslag till förändringar som

inte sätter gränser vid ålder utan i stället grundas på

behovet av bil och fokuseras på den enskildes möjligheter

att delta i samhället på lika villkor.

I motion So202 av Rolf Gunnarsson (m) liksom i motion

So307 av Marietta de Pourbaix-Lundin (m) begärs

tillkännagivande om behovet av regelförändringar av

bilstödet. Motionärerna anser det felaktigt att en

förtidspensionär som fyllt 50 år hänvisas till

färdtjänsten. Regeringen bör därför med det snaraste

förelägga riksdagen förslag till beslut om regeländringar

i bilstödet. Även i motion So350 av Tomas Eneroth m.fl.

(s) anförs att 50-årsgränsen bör övervägas.

I motion So311 av Karin Falkmer (m) begärs

tillkännagivande om en översyn av bilstödsförordningen.

Motionären anser att bilstödsreglerna med ett

anskaffningsbidrag som är lika för alla skapar problem för

den som är beroende av inköp av ett större fordon.

Reglerna för bilstödet bör ändras så att vid

behovsprövningen hänsyn tas till merkostnader för inköp av

större bil av s.k. van-typ. Det finns dessutom skäl att se

över bidragsnivån anser motionären.

I motion So318 av Göte Wahlström och Christina Nenes (båda

s) begärs tillkännagivande rörande översyn av bilstödet.

Motionärerna anser att den nu gällande sjuårsgränsen genom

sin konstruktion kan förhöja samhällets kostnader för

stödet och samtidigt ge den enskilde stora extra utlägg.

Motionärerna hänvisar till att större bilar typ van är

dyrare än andra bilar men å andra sidan har de en längre

livslängd än sju år.

I motion So532 av Lena Sandlin-Hedman m.fl. (s) begärs

tillkännagivande om ett långsiktigt bilstöd. Motionärerna

anser att bilstödet behöver utvecklas och reformeras.

Bidragsnivån har legat stilla sedan 1991. Motionärerna

anser också att det behöv en översyn av personkretsen och

avgränsningarna.

Kostnader för statlig assistansersättning (16:8)

I budgetpropositionen föreslås att 6 640 000 000 kr

anvisas under anslaget 16:8 Kostnader för statlig

assistansersättning.

Statlig assistansersättning lämnas till funktionshindrade

personer som har behov av personlig assistans för sin

dagliga livsföring under i genomsnitt mer än 20 timmar per

vecka. Frågor om assistansersättning regleras i lagen

(1993:389) om assistansersättning och i förordningen

(1993:1091) om assistansersättning. Kommunerna finansierar

beviljad assistansersättning för de 20 första timmarna per

vecka.

Regeringen har i en särskild proposition (prop.

2000/01:5) föreslagit att personer som beviljats

assistansersättning före 65 års ålder skall få behålla

denna rätt även därefter. Ändringen föreslås träda i kraft

den 1 januari 2001.

Utgiftsökningen för den statliga assistansersättningen

har ökat årligen sedan reformen trädde i kraft 1994.

Utgiftsökningen består till största delen av att antalet

assistanstimmar per person och vecka ökat väsentligt. I

juni 2000 hade 8 765 personer assistansersättning. I

genomsnitt uppgick antalet assistanstimmar per vecka till

86. I genomsnitt utbetalades i juni 178,54 kronor per

timme i assistansersättning. Prognoserna för 2001, 2002

och 2003 bygger på antaganden om att den hittillsvarande

utgiftsutvecklingen fortsätter i det närmaste i oförändrad

takt. Dessutom tillkommer kostnader för

assistansersättning till personer som fyllt 65 år.

I motion So480 av Chris Heister m.fl. (m) yrkas att

riksdagen till anslaget 16:8 Kostnader för statlig

assistansersättning anvisar 1 250 000 000 kr utöver vad

regeringen föreslagit (yrkande 17). Motionärerna vill

återföra det ekonomiska ansvaret för

assistansersättningens 20 första timmar till staten. De

anser att rätten till personlig assistans även under

skoltid och vid vistelse på dagcenter skall återinföras

och att schabloniseringen av assistansersättningen skall

slopas. Också i motionerna So18 av Chris Heister m.fl. (m)

yrkande 1 och So299 av Chris Heister m.fl. (m) yrkande 2

begärs att det ekonomiska ansvaret för

assistansersättningens första 20 timmar skall återgå till

staten.

I motion So354 av Kenneth Johansson m.fl. (c) begärs

tillkännagivande dels om barns rätt till personlig

assistans i daglig verksamhet (yrkande 13), dels om

psykiskt funktionshindrades rätt till personlig assistans

(yrkande 14). Motionärerna anser att asssistansersättning

skall kunna utgå till den funktionshindrade när han eller

hon vistas i barnomsorg, skola eller daglig verksamhet då

det föreligger särskilda skäl för detta. Barn och ungdomar

som är i behov av personlig ledsagare skall kunna få

ersättning för assistans för de timmar som de är i

barnomsorg eller skola. Det finns anledning att skärpa

lagen ytterligare i detta avseende, anförs det.

Motionärerna anser också att personer med psykiska

funktionshinder kan ha lika stort behov av att få en

personlig ledsagare som personer med fysiska

funktionshinder. Förutsättningarna för att utvidga

assistansreformen till att gälla personer med psykiska

funktionshinder bör därför utredas.

Också i motion Ub239 av Lennart Daléus m.fl. (c) yrkas

att riksdagen begär att regeringen lägger fram sådana

förslag till ändring i lagen om stöd och service till

vissa funktionshindrade att barns rätt till personlig

assistans i daglig verksamhet garanteras (yrkande 23).

I motion So538 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) begärs tillkännagivande

om att staten skall återta ansvaret för de 20 första

assistanstimmarna (yrkande 5). Vidare yrkas att riksdagen

begär förslag dels om att återställa assistansreformen

såsom den ursprungligen var utformad (yrkande 9), dels om

en utvidgning av personkretsen som har rätt till

asistanshjälp (yrkande 4). Vidare föreslås att 2, 5

miljarder kronor ytterligare anvisas till anslaget

Kostnader för statlig assistansersättning (yrkande 20,

delvis). Motionärerna anser att handikappreformen

försvagades när det ekonomiska ansvaret för de 20 första

timmarna överfördes till kommunerna. Detta bör

återställas. De anser också att rätten till personlig

assistans i förskola och skola skall återställas och att

assistansen bör användas mer i arbetsliv och

studieverksamhet. Vidare utestängs personer med psykiska

funktionshinder nästan helt från rätten till personlig

assistans. Ytterligare 2,5 miljarder kronor föreslås

anvisas för att finansiera förändringarna.

Utskottet behandlade med anledning av motionsyrkanden

frågor om förstatligande av de 20 första timmarna, rätt

till assistans i barnomsorg och skola, borttagande av 65-

årsgränsen m.m. i betänkande 1999/2000:SoU1. Utskottet

anförde då bl.a. följande (s. 57 f.):

Utskottet vill än en gång understryka att

assistansreformen har inneburit ökad valfrihet, större

inflytande och bättre livskvalitet för många svårt

funktionshindrade personer. Syftet med reformen har därmed

uppnåtts. Kostnaderna för reformen var dock från början

kraftigt underskattade och lagstiftningen oklar, bl.a. när

det gällde gränsdragningen mellan kommunernas och statens

ansvar. Detta har lett till att riksdagen vid flera

tillfällen tvingats gå in och tillföra ytterligare

resurser och justera i reglerna.

Utskottet vidhåller sin uppfattning att funktionshindrade

barns och vuxnas behov av särskilt stöd i t.ex. barnomsorg

och daglig verksamhet i princip bör tillgodoses inom ramen

för den kommunala verksamheten, t.ex. genom höjd

personaltäthet, specialpedagogiskt stöd eller

elevassistent. Det bör vara huvudmannens uppgift att se

till att de resurser som krävs med hänsyn till den

funktionshindrades behov tillförs verksamheten. Utskottet

vidhåller också att om särskilda skäl föreligger kan

statlig assistansersättning erhållas även vid dessa

verksamheter, nämligen om funktionshindret är sådant eller

kombinationen av funktionshinder sådan att den

funktionshindrade behöver tillgång till någon person med

ingående kunskap om den funktionshindrade och dennes

hälsotillstånd.

Utskottet motsätter sig fortfarande ett förstatligande av

de 20 första timmarna.

Riksförsäkringsverket har på uppdrag av regeringen gjort

en översyn av ersättningen för personlig assistans varvid

även frågan om schablonen belysts. Rapporten avlämnades i

februari 1999 och har varit på remiss hos ett antal

kommuner, handikapporganisationer och assistansanordnande

kooperativ. Beredningen av ärendet pågår för närvarande i

Regeringskansliet. Riksdagen bör inte föregripa kommande

förslag på området.

Regeringen har aviserat att den återkommer med förslag

som innebär att personer som beviljats assistansersättning

före 65 års ålder skall få behålla denna ersättning även

efter fyllda 65 år. Medel för detta är reserverade i

budgeten för år 2001 respektive 2002. Utskottet utgår från

att frågan nu bereds skyndsamt för att möjliggöra ett

ikraftträdande den 1 januari 2001.

- - -

Socialstyrelsens uppföljning av psykiatrireformen

(Socialstyrelsen följer upp och utvärderar 1999:1) visar

att det finns problem både med utformningen av LSS och med

kommunernas tillämpning av densamma vad gäller personer

med psykiska funktionshinder. Styrelsen konstaterar

samtidigt att psykiatrireformen inneburit att ca 1 000 nya

verksamheter kommit i gång, exempelvis nya verksamheter

för daglig verksamhet och nya former för boendestöd.

Vidare har försöksverksamheten med personligt ombud slagit

så väl ut att Socialstyrelsen föreslagit att den utvidgas

till att gälla hela landet. Utskottet ser mycket positivt

på att regeringen i budgeten föreslår att medel avsätts

för att permanenta verksamheten med personligt ombud.

Utskottet är dock inte nu berett att föreslå någon ändring

i lagstiftningen vad gäller rätten till personlig

assistans.

Utskottet tillstyrkte därmed den föreslagna

medelsanvisningen och avstyrkte de aktuella motionerna.

Riksdagen följde utskottet (rskr. 1999/2000:93).

Statens institut för särskilt utbildningsstöd

(16:9)

Regeringens förslag till medelsanvisning till anslaget

16:9 Statens institut för särskilt utbildningsstöd har

inte mött någon erinran i form av motioner.

Handikappombudsmannen (16:10)

I budgetpropositionen föreslås att 15 247 000 kr anvisas

under anslaget 16:10 Handikappombudsmannen.

Handikappombudsmannen skall bidra till att uppnå målet

för handikappolitiken genom att bevaka frågor som angår

funktionshindrade personers rättigheter och intressen samt

verka för att personer med funktionshinder uppnår full

delaktighet i samhällslivet och jämlikhet i

levnadsvillkoren. Målen för Handikappombudsmannens

verksamhet omfattar således handikappolitik inom alla

politikområden och samhällssektorer.

I enlighet med proposition 1999/2000:79 Från patient

till medborgare - en nationell handlingsplan för

handikappolitiken (bet. 1999/2000:SoU14, rskr.

1999/2000:240) föreslås anslaget höjas med 7 miljoner

kronor för inrättande av ett nationellt

tillgänglighetscenter.

För att bidra till finansieringen av Nämnden mot

diskriminering föreslås 25 000 kr överföras till

utgiftsområde 8 anslaget 10:5 Ombudsmannen mot etnisk

diskriminering (DO).

I motion So480 av Chris Heister m.fl. (m) yrkas att

riksdagen avslår förslaget om att anvisa medel till anslag

16:10 Handikappombudsmannen (yrkande 18). Motionärerna har

tidigare förslagit att Ombudsmannen mot etnisk

diskriminering, Handikappombudsmannen, Ombudsmannen mot

diskriminering på grund av sexuell läggning samt

Jämställdhetsombudsmannen skall slås samman till en

myndighet. De står fast vid detta förslag. Den nya

myndigheten bör lämpligen anvisas anslag under

utgiftsområde 14. Det anslag som anvisas bör innefatta

särskilda medel för kartläggning av hur kommunerna följer

upp FN:s standardregler för funktionshindrade. Således

anser motionärerna att något anslag till

Handikappombudsmannen inte bör anvisas under utgiftsområde

9.

Bostadsstöd till funktionshindrade (16:11,

förslag till nytt anslag)

I motion So480 av Chris Heister m.fl. (m) yrkas att

riksdagen anvisar 100 miljoner kronor till ett nytt anslag

16.11 Bostadsstöd till funktionshindrade (yrkande 19).

Motionärerna vill införa ett nytt anslag för bostadsstöd

till funktionshindrade. De anser det orimligt att personer

med funktionshinder skall tvingas söka socialbidrag för

att kunna bo kvar i sina handikappanpassade lägenheter.

Utskottet har behandlat likalydande yrkanden vid

budgetbehandlingen under flera år, senast i betänkande

1999/2000:SoU1. Utskottet har inte funnit skäl att föreslå

ett nytt anslag.

Hjälpmedelsgaranti (16:12, förslag till nytt

anslag)

I motion So480 av Chris Heister m.fl. (m) yrkas att

riksdagen anvisar 248 476 000 kr under ett nytt anslag

16:12 Hjälpmedelsgaranti (yrkande 20). Som tidigare

redovisats vill motionärerna slå samman resurserna under

anslagen 16:6 Alternativ telefoni och 16:7 Bilstöd till

handikappade till ett nytt stöd - en hjälpmedelsgaranti.

Motionärerna anser att kostnaden för garantin kommer att

täckas inom nuvarande ramar och att garantin i längden

kommer att minska de offentliga kostnaderna samtidigt som

utbudet av hjälpmedel ökar liksom den enskildes valfrihet.

Också i motion So299 av Chris Heister m.fl. (m) begärs

att regeringen skall lägga fram förslag om införande av en

hjälpmedelsgaranti (yrkande 10). Motionärerna anför att

den konkreta utformningen av hjälpmedelsgarantin måste bli

föremål för en särskild utredning där noggranna analyser

och avvägningar görs. Enligt motionärerna finns det dock

ändå anledning att pröva införandet av en statlig

hjälpmedelsgaranti, omfattande de hjälpmedel som redan i

dagsläget finansieras med statliga medel. Det gäller i

första hand det s.k. bilstödet och inköp av texttelefoner.

Vårdgaranti och hjälpmedelsgaranti (16:13,

förslag till nytt anslag)

I motion So506 av Kenneth Johansson m.fl. (c) yrkas att

riksdagen beslutar att uppta ett nytt anslag för en

vårdgaranti och en hjälpmedelsgaranti (yrkande 2). Vidare

yrkas att 500 miljoner kronor anvisas till det nya

anslaget (yrkande 4, delvis). Motionärerna föreslår en

vårdgaranti och en hjälpmedelsgaranti som en del i ett

rehabiliteringspaket. 500 miljoner kronor föreslås

avsättas för att snabbt reducera köerna.

I motion So354 av Kenneth Johansson m.fl. (c) begärs

tillkännagivande om införande av en hjälpmedelsgaranti

(yrkande 6). Motionärerna vill införa en

hjälpmedelsgaranti med normer för rimliga väntetider för

utprovning och reparationsarbete.

Utredning om hjälpmedel

I motion So540 av Ester Lindstedt-Staaf m.fl. (kd) yrkas

att riksdagen beslutar att hos regeringen begära en

utredning om hjälpmedelssituationen (yrkande 7).

Landstingen skall enligt 3 b § hälso- och sjukvårdslagen

erbjuda hjälpmedel för funktionshindrade. Detta fungerar

olika väl i olika landsting. I en del landsting råder

mycket långa väntetider för hjälpmedel. En del ger gratis

hjälpmedel, medan andra tar ut stora avgifter.

Motionärerna anser att den utredning som skall se över de

handikappades ekonomiska situation också bör belysa frågan

om avgifter för hjälpmedel.

I motion So538 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) begärs

tillkännagivande om en hjälpmedelsgaranti (yrkande 12) och

om en utredning av hela hjälpmedelsförsörjningen (yrkande

13). Motionärerna anser att avgifter på hjälpmedel skall

undvikas eller hållas på en låg nivå. Ingen skall av

ekonomiska skäl behöva avstå från hjälpmedel. De anser

också att en ökad konkurrens på hjälpmedelsområdet kan

vara ett sätt att höja kvaliteten och att minska köerna.

Den av Folkpartiet föreslagna vårdgarantin skall också

omfatta tekniska hjälpmedel som är medicinskt motiverade.

Den som är i behov av hjälpmedel skall få snabb hjälp och

tillgång till komplicerade hjälpmedel senast inom tre

månader. Slutligen anförs att det är angeläget att

hjälpmedelsförsörjningen kan tillhandahålla

datorhjälpmedel till alla.

Utskottet behandlade frågor kring en hjälpmedelsgaranti i

betänkande 1999/2000:SoU14 (för en mer utförlig

beskrivning se s. 89-94). Här redovisades bl.a.:

I samband med handikappreformen infördes fr.o.m. den 1

januari 1994 en ny paragraf, 3 b §, i hälso- och

sjukvårdslagen (1982:763) där landstingens skyldighet att

erbjuda bl.a. hjälpmedel för funktionshindrade tydliggörs.

Socialstyrelsen har - mot bakgrund bl.a. av att projekt

"Hjälpmedel Skåne" överlämnat sin slutrapport - i sin

rapport Förutsättningar för en hjälpmedelsgaranti för

personer med funktionshinder (november 1999) gjort den

samlade bedömningen att det i dag inte finns realistiska

förutsättningar att införa en nationell

hjälpmedelsgaranti. Förutsättningarna att införa någon

form av hjälpmedelsgaranti på längre sikt torde vara mer

gynnsamma om reella åtgärder vidtas för att korta

väntetiderna till hjälpmedelsförsörjningen. Ett annat krav

är att sjukvården får tillgång till väntetidssystem som

gör det möjligt att avläsa och följa upp på vilka

indikationer som patienter sätts upp på väntelistan till

en hjälpmedelsenhet. Socialstyrelsen ser emellertid

svårigheter att utforma en hjälpmedelsgaranti så att den

står i överensstämmelse med riksdagens beslut om

prioriteringar i hälso- och sjukvården. Då hjälpmedel är

en integrerad del av habilitering och rehabilitering inom

hälso- och sjukvården anser Socialstyrelsen att problemen

med väntetider och köproblematik inom hjälpmedelsområdet

bör betraktas på samma sätt som inom övriga områden inom

hälso- och sjukvården. Enligt Socialstyrelsen bör det

fortsatta arbetet med att nå fram till en långsiktigt

hållbar lösning på köproblematiken inom området hjälpmedel

för personer med funktionshinder sålunda inriktas på samma

områden som dem som Socialstyrelsen lyfte fram i rapporten

om behandlingsgarantin beträffande sjukvårdens

köproblematik:

- kapacitetsförstärkning

-

- bättre valmöjligheter och information

-

- utveckling av uppföljningssystem

-

- behandlingsindikationer och prioriteringar

-

- samverkan inom välfärdssektorn.

-

Socialstyrelsen konstaterar att varje enskilds

hjälpmedelsbehov bör kunna tillgodoses på bästa sätt inom

rimlig tid. För att belysa detta ger Socialstyrelsen i sin

rapport till regeringen en kort översikt över vissa

områden som särskilt bör beaktas beträffande hjälpmedel

för funktionshindrade, med hän- visning till ett nyligen

utkommet meddelandeblad (nr 21/99). Här framhålls

betydelsen av att den enskildes hela livssituation

analyseras och att hjälp- medlet relateras till andra

åtgärder. Vidare framhålls att habilitering och

rehabilitering samt tillhandahållande av hjälpmedel skall

planeras i samverkan med den enskilde och att planerade

insatser skall framgå av planen, vilken skall utgå ifrån

den enskildes egna mål, behov och intressen. Slutligen

påpekas att en noggrann uppföljning av hur den enskilde

får sina hjälpmedelsbehov tillgodosedda kan vara ett

naturligt verktyg i det kvalitetsarbete, som åligger all

hälso- och sjukvårdspersonal inom både landsting och

kommuner.

Utskottet (s. 93) delade Socialstyrelsens bedömning att

det i dag inte finns realistiska förutsättningar att

införa en nationell hjälpmedelsgaranti. De aktuella

motionerna avstyrktes därmed. Utskottet konstaterade

samtidigt att många landsting i dagsläget har svårigheter

med att tillgodose de enskildas hjälpmedelsbehov inom

rimlig tid. Enligt utskottet måste därför arbetet med att

lösa köproblematiken på hjälpmedelsområdet fortsätta och

intensifieras. Socialstyrelsens rapport ansågs därvid

kunna användas som utgångspunkt för landstingens

hjälpmedelsarbete, och Socialstyrelsen borde som

tillsynsmyndighet följa utvecklingen och vid behov vidta

åtgärder. Utskottet förutsatte också att regeringen mycket

noga följer utvecklingen på alla hjälpmedelsområden och

vidtar de åtgärder som behövs för att förbättra de

funktionshindrades situation. Motionerna avstyrktes

därmed. Riksdagen följde utskottet (rskr. 1999/2000: 240).

I budgetpropositionen redovisas att i den nationella

handlingsplanen för handikappolitiken föreslogs att en

särskild utredare skall tillsättas för att se över och

lämna förslag till hur hjälpmedelsförsörjningen skall

utformas för alla studerande med funktionshinder. Vidare

anförs att den tekniska utvecklingen under senare år har

gått kraftigt framåt men att vissa grupper av

funktionshindrade av olika skäl inte kunnat tillgodogöra

sig de nya rönen och få del av de nya produkter som

utvecklats på hjälpmedelsområdet. Regeringen överväger nu

att tillsätta en särskild utredning för att på ett bättre

sätt tillgodose dessa gruppers behov av hjälpmedel, anförs

det.

I överenskommelsen mellan staten och landstingen om ersättningar till

hälso- och sjukvården för år 2001, den s.k.

Dagmaröverenskommelsen, tas också hjälpmedelsfrågan upp.

Här anförs under avsnittet om Ökad delaktighet bl.a.

Inriktningen i den nationella handlingsplanen för

handikappolitiken (prop. 1999/2000:79) är att uppmuntra

ett effektivt utnyttjande av ny teknik i syfte att

förbättra funktionshindrades livskvalitet och möjligheter

att delta i samhällslivet. Det är även viktigt att

tillgången till information kan förbättras och

underlättas.

Informationstekniken och den digitala tekniken är exempel

på hur den tekniska utvecklingen medfört att helt nya

hjälpmedel kommit fram samtidigt som äldre hjälpmedel

kunnat utvecklas och förbättras. Parterna konstaterar att

det är viktigt att de möjligheter till ökad delaktighet

och tillgänglighet som skapas av ny teknik tas till vara

inom hjälpmedelsområdet. Ett exempel på intressant

teknikutveckling är talböcker i digital form som ger

betydligt högre kvalitet än kassettböckerna. Den digitala

tekniken kommer så småningom också att underlätta

tillgången till talböcker eftersom de kommer att kunna

överföras elektroniskt.

Av överenskommelsen framgår också att staten och

landstingen även för år 2001, liksom åren 1999 och 2000,

avsatt 5,5 miljoner kronor för att inom ramen för

samhällets hjälpmedelsförsörjning finansiera en rationell

och ändamålsenlig inköpssamordning samt erforderlig metod-

och kunskapsutveckling inom området.

Socialministern har i svar på en interpellation 2000/01:2

om hörselvård anfört bl.a. följande:

I budgetpropositionen för år 2001 uttalade regeringen som

sin avsikt att tillsätta en utredning för att på ett

bättre sätt tillgodose behovet av hjälpmedel för vissa

grupper av funktionshindrade. Mot bakgrund av de problem

som uppmärksammats inom hörselvården har jag nyligen i det

nationella rådet för vårdpolitik aviserat att regeringen

överväger att låta utredningen även se över de långa

väntetiderna och andra problem som sammanhänger med

hörapparater.

Tillgänglighetsreform (16:14, förslag till nytt

anslag)

I motion So538 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) yrkas att

riksdagen begär förslag till en plan för att under de

närmaste fem åren satsa sammanlagt 5 miljarder kronor på

ett statligt stimulansbidrag till landsting, kommuner,

fastighetsägare, kollektivtrafikbolag m.fl. för att

anpassa samhället så att det blir tillgängligt också för

funktionshindrade (yrkande 1). Samtidigt föreslås 1

miljard kronor avsättas till ett nytt anslag 16:14

Tillgänglighetsreform (yrkande 20, delvis). Motionärerna

anser att ansvaret för att öka tillgängligheten i

samhället i första hand ligger lokalt på kommuner och

andra lokala aktörer som t.ex. privata fastighetsägare.

Ansvars- och finansieringsprincipen ligger fast, men mot

bakgrund av bl.a. den ekonomiska situationen i kommunerna

anser motionärerna att staten måste medverka åtminstone

initialt i finansieringen av tillgänglighetsreformen.

Detta är nödvändigt för att utvecklingen skall ta fart,

anförs det. Statens stöd föreslås bestå i stimulansbidrag

i kombination med riktlinjer. Plan- och bygglagen måste

kompletteras med riktlinjer som tvingar fram rimliga

anpassningsåtgärder för funktionshindrade. Lokala

handikapporganisationer bör engageras för att tillsammans

med myndigheter, företag och organisationer identifiera

hinder för tillgänglighet och komma med förslag till

åtgärder. Handikappombudsmannen föreslås få i uppdrag att

följa och utvärdera tillgänglighetsutvecklingen.

I betänkande 1999/2000:SoU14 behandlade utskottet med

anledning av propositionen 1999/2000:79 Från patient till

medborgare - en nationell handlingsplan för

handikappolitiken regeringens förslag om ett

tillgängligare Sverige. Utskottet tillstyrkte regeringens

förslag, vilket också blev riksdagens beslut (rskr.

1999/2000:240). Utskottet anförde bl.a. följande (s. 32

f.):

Den nationella handlingsplanen för handikappolitiken

innebär en tydlig fokusering på att göra Sverige

tillgängligare. Vad gäller förbättrad tillgänglighet till

offentlig miljö och kommunikationer presenterar regeringen

flera konkreta och klart avgränsade mål inklusive tidsram.

Socialutskottet anser att detta är viktiga insatser för

att öka tillgängligheten för alla i samhället.

Socialutskottet delar bostadsutskottets bedömning att

insatser behövs för att förbättra tillgängligheten i

vardagsmiljön. Bara det faktum att den byggda miljön är så

utformad att en stor del av befolkningen utestängs från

vad som för andra betraktas som självklara

vardagsaktiviteter bör leda till slutsatsen att

utvecklingen mot en bättre tillgänglighet för alla måste

påskyndas. Den förordade tidsfristen förefaller vara väl

avvägd mot bakgrund av behovet av samordning och

prioritering av åtgärderna för en bättre tillgänglighet

och användbarhet. Motion So32 (m) yrkande 5 avstyrks

därmed.

Utskottet delar också bedömningen att

persontransportsystemet måste tillgodose höga krav på

tillgänglighet för funktionshindrade och andra grupper med

särskilda behov. För att kunna åstadkomma detta bör

tillgängligheten till transportsystemet fortlöpande

förbättras och beaktas vid all planering, upphandling och

drift.

I flera motioner tas frågan om sanktioner upp.

Bostadsutskottet redovisar i sitt yttrande att plan- och

bygglagen (PBL) innehåller omfattande regler om påföljder

vid överträdelse av lagens bestämmelser.

Takten i arbetet med att förbättra tillgängligheten på

allmänna platser och i offentliga lokaler behöver nu öka.

Regeringen har för avsikt att under hösten år 2000

återkomma till riksdagen med förslag med inriktningen att

tydliggöra krav på tillgänglighet och användbarhet i plan-

och bygglagstiftningen. Bostadsutskottet betraktar det som

självklart att överväganden i frågan om

sanktionsmöjligheter kommer att återfinnas i det

sammanhanget.

Socialutskottet anser för sin del att det finns skäl att

i det sammanhanget överväga om tillräckliga åtgärder

vidtas mot dem som inte lever upp till lagstiftningens

krav. Utskottet förutsätter därför att frågan om

sanktionsmöjligheter i det avseendet kommer att

uppmärksammas och analyseras i den aviserade

propositionen. Utskottet anser det angeläget att

tillgängligheten till transportsystemet fortlöpande

förbättras. Gällande föreskrifter om tillgänglighet för

funktionshindrade till färdmedel inom olika trafikslag

måste ses över och skärpas. Också i detta sammanhang bör

sanktionsmöjligheter övervägas och analyseras. Vad

utskottet nu anfört med anledning av motionerna So28 (s),

So38 (s), So40 (fp) yrkande 2 och So41 (mp) yrkandena 2

och 8 bör riksdagen som sin mening ge regeringen till

känna.

Socialutskottet delar bostadsutskottets och regeringens

uppfattning att kostnaderna för att eliminera enkelt

åtgärdade hinder mot tillgängligheten bör täckas enligt

ansvars- och finansieringsprincipen. Motionerna So40 (fp)

yrkande 1 och So44 (kd) yrkandena 4 och 5 avstyrks.

Bostadsutskottet avstyrker motion So40 (fp) yrkande 5 med

hänvisning till att det i planen framhålls att

handikapporganisationerna bör vara en aktiv part när de

kommunala tillgänglighetsprogrammen utarbetas.

Organisatio- nerna bör också ges möjlighet att lämna

synpunkter på planer samt ny- och ombyggnader. Regeringen

avser att ge Boverket i uppdrag att utvärdera de nuvarande

formerna för byggsamråd och handikapporganisationernas

möjlighet till insyn och inflytande. Verket skall också

studera möjligheterna att utveckla formerna för

brukarmedverkan i detta sammanhang. Socialutskottet anser

att motionen därmed i huvudsak är tillgodosedd.

Boverket har den 4 september 2000 till regeringen avlämnat

rapporten Tillgängligheten till och i sådana lokaler dit

allmänheten har tillträde och på allmänna platser.

Rapporten är en redovisning av uppdraget att utarbeta

tillämpningsbestämmelser till plan- och bygglagen

(1987:10), PBL, m.m. och utgör en delrapport. Slutlig

redovisning skall göras senast den 20 december 2000.

Äldrepolitik

Målet för äldrepolitiken

I budgetpropositionen föreslår regeringen att målet för

äldrepolitiken skall vara: Äldre skall kunna leva ett

aktivt liv och ha inflytande i samhället och över sin

vardag, kunna åldras i trygghet och med bibehållet

oberoende, bemötas med respekt samt ha tillgång till god

vård och omsorg.

Stimulansbidrag och åtgärder inom äldrepolitiken

(17:1)

I budgetpropositionen föreslås att 251 946 000 kr anvisas

under anslaget 17:1 Stimulansbidrag och åtgärder inom

äldrepolitiken.

I propositionen Nationell handlingsplan för

äldrepolitiken aviserade regeringen att särskilda medel

skulle avsättas för att genomföra prioriterade insatser

för att förverkliga målen i handlingsplanen under åren

1999-2001.

Från anslaget har bidrag lämnats till följande

aktiviteter under åren 1999 och 2000. Dessa satsningar

fortsätter också under år 2001.

För åren 1999-2001 har sammanlagt 210 miljoner kronor

avsatts för fortbildning av arbetsledare och

förtroendevalda.

Sammanlagt har 300 miljoner kronor avsatts för stöd till

anhöriga. Under 1999 har samtliga kommuner redovisat en

treårig handlingsplan för arbetet med att utveckla stödet.

Arbetet sker i samverkan med anhörig- och frivillig-

organisationer. Drygt hälften av kommunerna har uppgivit

att de även samarbetar med primärvården. Socialstyrelsens

uppföljning av stimulansbidragets första år pekar på

tydliga tendenser till utökning av olika former av

anhörigstöd. Medelstillskottet till vården och omsorgen

innebär en fortsatt satsning på utvecklingen av

anhörigstödet under åren 2002-2004. Stödet under dessa år

föreslås inordnas i det generella statsbidraget till

kommunerna.

Inom ramen för regeringens satsning på försöksverksamhet

i kommuner och landsting som syftar till utveckling och

nytänkande inom äldreområdet har regeringen under år 1999

och första halvåret 2000 beviljat stimulansbidrag till

drygt 185 projekt. Samtliga 21 försöksverksamheter som

beviljats stöd för uppsökande verksamhet har kommit i

gång. 15 FoU-center inom äldreområdet har beviljats stöd.

Regeringen har beviljat stöd till 4 projekt som skall

utveckla s.k. longitudinella områdesdatabaser. 20 projekt

som avser IT-utbildning för äldre samt 5 projekt som avser

tillämpningen av IT-teknik inom vård och omsorg har också

beviljats stöd.

I propositionen anförs vidare att resultatet av den

nationella kartläggningen av telefonupplysning riktad till

äldre och deras anhöriga som genomfördes hösten 1999 visar

att det inte finns något större intresse för eller behov

av den nationella telefonjour som beskrevs i den

nationella handlingsplanen för äldrepolitiken. Det finns

däremot behov av lokala och regionala telefonjourer. Mot

denna bakgrund kommer regeringen att inom kort fatta

beslut om insatser för att stödja sådana telefonjourer.

Under anslaget lämnas också statsbidrag till

pensionärsorganisationer. Under senare år har antalet

organisationer ökat medan anslagsnivån varit oförändrad.

Regeringen gjorde därför i 2000 års ekonomiska

vårproposition bedömningen att det behövs ytterligare

medel för att kunna lämna bidrag till

pensionärsorganisationerna. Anslaget höjdes därför med 1

miljon kronor för år 2000. Motsvarande ökning föreslås

fr.o.m. 2001.

I motion So509 av Margareta Cederfelt (m) begärs

tillkännagivande om telefonjour för demenssjuka.

Regeringen skriver i sitt budgetförslag att det inte finns

något större intresse för en nationell telefonjour som

beskrivits i den nationella handlingsplanen för

äldrepolitiken. Sedan 1999 har Demensförbundet en

etablerad telefonjour för demenshandikappade och deras

anhöriga. Motionären anser det rimligt att inga beslut om

förändrad telefonjour fattas av regeringen förrän

Demensförbundets utvärdering presenteras. Vidare bör

regeringen föra samtal med Demensförbundet om hur de anser

att de demenssjuka och deras anhörigas behov av

telefonjour bäst tillgodoses.

Regeringen har vid två tillfällen beviljat Demensförbundet

stimulansbidrag för fortsatt utveckling av

telefonjourverksamheten hos förbundet. Förbundet erhöll

genom beslut den 12 maj 1999 bidrag på 700 000 kr för år

1999 och genom beslut den 16 september 1999 1 miljon

kronor för år 2000 och 1 miljon kronor för år 2001.

Hemservicecheckar (17:2, förslag till nytt

anslag)

I motion So506 av Kenneth Johansson m.fl. (c) yrkas att

riksdagen beslutar att uppta ett nytt anslag för

hemservicecheckar (yrkande 1) och anvisar 250 miljoner

kronor till anslaget (yrkande 4, delvis). Motionärerna

anser att pensionärernas behov av vardaglig service skulle

kunna tillgodoses genom att staten stimulerar den privata

tjänstesektorn genom införandet av hemservicecheckar. Alla

pensionärshushåll skall omfattas av systemet liksom alla

normalt förekommande tjänster i hemmet. Den behovsprövade

hemtjänsten skall inte ingå i systemet.

Även i motion So539 av Kenneth Johansson m.fl. (c) yrkas

att riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag om

ett system med hemservicecheckar (yrkande 4).

Utskottet har behandlat likalydande yrkanden vid ett

flertal tillfällen. Vid behandlingen av budgeten för år

1999 i betänkande 1998/99:SoU1 anförde utskottet följande:

Utskottet konstaterade i våras i samband med behandlingen

av den ekonomiska vårpropositionen att kommunernas

möjligheter att leva upp till sina åtaganden bl.a.

avseende hemtjänsten förbättras när kommunernas ekonomiska

situation stärks genom ökade statsbidrag. De resurser

regeringen föreslagit under anslaget B 1 för bl.a.

uppsökande verksamhet inom hemtjänsten bör kunna leda till

bättre hemtjänstinsatser. Utskottet avvisar därmed

motionsyrkandena.

Vid utskottets behandling av budgeten för år 2000,

betänkande 1999/2000: SoU1 vidhöll utskottet denna

uppfattning.

Socialtjänstpolitik

Målet för socialtjänstpolitiken

I budgetpropositionen förslår regeringen att målet för

socialtjänstpolitiken skall vara: Stärka förmågan och

möjligheten till social delaktighet för ekonomiskt och

socialt utsatta personer samt stärka skyddet för utsatta

barn.

Bidrag till utveckling av socialt arbete m.m.

(18:1)

I budgetpropositionen föreslås att 88 378 000 kr anvisas

under anslaget 18:1 Bidrag till utveckling av socialt

arbete.

Anslaget omfattar delar av de tidigare anslagen B 9

Bidrag till ungdomsvård, missbrukarvård m.m., samt B 10

Bidrag till organisationer på det sociala området.

Anslaget omfattar bl.a. bidrag till organisationer som

arbetar för utsatta barn och deras familjer och

organisationer som arbetar för att motverka våld mot

kvinnor och barn m.m.

Regeringen föreslår bl.a. att anslaget tillförs ca 1,5

miljoner kronor för insatser i syfte att motverka våld mot

kvinnor, bl.a. den kunskapsutveckling som bedrivs inom

Rikskvinnocentrum.

Socialstyrelsen har i uppgift att följa upp stödet till

organisationerna och årligen lämna en samlad redovisning

om statsbidragets användning. Redovisningen är ett viktigt

underlag för hur det ekonomiska stödet till

organisationerna skall utformas.

I motion So246 av Maud Ekendahl och Elisabeth Nyström

(båda m) begärs tillkännagivande om ökat ekonomiskt stöd

till organisationen Barnens rätt i samhället (BRIS) så att

Barnens hjälptelefon kan bli mer tillgänglig. Motionärerna

konstaterar att antalet samtal till BRIS har ökar kraftigt

och konstant. Enligt en rapport försökte förra året ca

200 000 barn och ungdomar landet runt att få stöd genom

BRIS hjälptelefon. Tyvärr gjorde bristen på pengar inom

BRIS att endast lite drygt hälften av de som ringde kom

fram till BRIS. BRIS mål är att ha en hundraprocentig

tillgänglighet vilket skulle kosta 100 miljoner kronor i

en årlig budget i stället för de 17 miljoner kronor som

finns i dagens budget. Motionärerna anser att ökade anslag

bör ges och möjligheterna att få fram medel exempelvis ur

Allmänna arvsfonden undersökas.

I motion Ju932 av Viviann Gerdin och Lena Ek (båda c)

begärs tillkännagivande om att säkra

kvinnoorganisationerna genom långsiktig finansiering

(yrkande 1). Motionärerna anför att när kvinnor utsätts

för misshandel har de svårt att värja och skydda sig

själva och barnen. För många är flykten till

kvinnojourerna räddningen. Det ideella arbete som utförs

inom kvinnojourerna är av stort värde för misshandlade

kvinnor. Motionärerna vill framhålla betydelsen av starka

fristående kvinnojourer med långsiktig finansiering.

I motion Fi211 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) yrkas att

riksdagen för budgetåret 2001 till anslaget 14:7

Folkhälsopolitiska åtgärder anvisar 4 000 000 kr utöver

vad regeringen föreslagit (yrkande 15, delvis).

Motionärerna anför att 4 miljoner kronor bör ges i ökade

bidrag till bl.a. kvinnojourerna under anslaget

Folkhälsopolitiska åtgärder. Även i motion So549 av

Kerstin Heinemann m.fl. (fp) begärs tillkännagivande om

att anvisa 4 miljoner kronor mer än vad regeringen avsatt

till 14:7 Folkhälsopolitiska åtgärder för budgetåret 2001

(yrkande 5). Motionärerna anser att Rikskvinnocentrums

fortsatta verksamhet måste säkras. Likaså bör

kvinnojourerna få ökad statlig hjälp i sin kamp för att

hjälpa utsatta kvinnor. (Motionerna behandlas i detta

sammanhang då en resursförstärkning rätteligen borde

föreslagits av anslag 18:1).

Utskottet behandlade motioner om ytterligare stöd till kvinnojourerna

vid föregående års budgetbehandling i betänkande

1999/2000:SoU1. Utskottet betonade då att kvinnojourerna

utför ett mycket viktigt arbete för att stödja kvinnor som

hotas och misshandlas. Vidare hänvisades till att

riksdagen i enlighet med proposition 1997/98:55 Kvinnofrid

och budgetpropositionen för år 1998 beslutat att utöka

stödet till kvinnojourerna med 6 miljoner kronor per år.

Utskottet tillstyrkte därmed den föreslagna

medelsanvisningen och avstyrkte motionsyrkanden.

Enligt regleringsbrevet för Socialstyrelsen för år 2000

skall styrelsen inom ramen för sitt utvecklingsarbete i

fråga om våld mot kvinnor utvärdera och analysera de

erfarenheter som Rikskvinnocentrum erhållit i sitt arbete

med våldsutsatta kvinnor och i vilken mån deras

erfarenheter fungerar som modell för hälso- och

sjukvården. Uppdraget skulle redovisas senast den 15

augusti 2000 (försenat till november).

Justitieutskottet föreslog i betänkande 1999/2000:JuU23

att Rikskvinnocentrum i Uppsala borde garanteras ett

långsiktigt ekonomiskt stöd. Utskottet anförde följande

(s. 36):

Enligt vad utskottet inhämtat erhöll RKC för budgetåret

1999 ett statligt bidrag om 1 miljon kronor. Beloppet

utbetalades från utgiftsområde 9, ansla- get A3 Bidrag

till hälso- och sjukvård. För budgetåret 2000 har något

statligt bidrag till RKC inte beviljats. Det har

förutsatts att verksamheten i första hand är landstingets

ansvar och att RKC kan söka statliga forskningsanslag till

sin verksamhet.

Utskottet vill på nytt uttrycka sin uppskattning av RKC

och det värdefulla arbete som där utförs till stöd för

offer för kvinnovåld. Enligt utskottets mening är det

angeläget att staten nu garanterar ett långsiktigt

ekonomiskt stöd åt RKC, och utskottet är berett, trots att

detta i första hand är en fråga för socialutskottet, att

uttala sitt stöd för en sådan ordning. Regeringen bör

alltså beakta RKC:s fortsatta finansieringsbehov i det

kommande budgetar- betet. Vad utskottet nu med anledning

av motionerna 1999/2000:Ju721 (yr- kande 12),

1999/2000:Ju737 och 1999/2000:Ju739 anfört bör riksdagen

som sin mening ge regeringen till känna.

Riksdagen följde utskottet (rskr. 1999/2000:260).

Socialstyrelsen har för år 2000 beviljat BRIS - Barnens

rätt i samhället 1,5 miljoner kronor i

organisationsbidrag. ROKS - Rikskvinnojourer har beviljats

7,1 miljoner kronor och Svenska Kvinnojourers Riksförbund

1,7 miljoner kronor i organisationsstöd för år 2000.

Statens institutionsstyrelse (18:2)

I budgetpropositionen föreslås att 604 233 000 kr anvisas

under anslaget 18:2 Statens institutionsstyrelse. Vidare

yrkas att riksdagen bemyndigar regeringen att under år

2001, i fråga om ramanslaget 18:2 Statens

institutionsstyrelse, ingå ekonomiska förpliktelser som

inklusive tidigare gjorda åtaganden innebär utgifter på

högst 18 000 000 kr efter år 2001.

Statens institutionsstyrelse (SiS) är

förvaltningsmyndighet för de hem som avses i 12 § lagen

(1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga

(särskilda ungdomshem) och lagen (1998:603) om

verkställighet av sluten ungdomsvård samt 22 och 23 §§

lagen (1988:870) om vård av missbrukare i vissa fall (LVM-

hem). Verksamheten är indelad i verksamhetsgrenarna

missbrukarvård vid LVM-hem, ungdomsvård och sluten

ungdomsvård vid särskilda ungdomshem. Ungdomsvården och

missbrukarvården finansieras till omkring två tredjedelar

via avgifter medan sluten ungdomsvård finansieras helt via

myndighetens anslag.

I motion So480 av Chris Heister m.fl. (m) yrkas att

riksdagen anvisar 554 233 000 kr till anslaget 18:2

Statens institutionsstyrelse för år 2001 (yrkande 21).

Motionärerna anför att verksamheten vid Statens

institutionsstyrelse (SiS) sedan en tid inte fungerar

tillfredsställande. Särskilt kösituationen är allvarlig.

Den nya påföljden sluten ungdomsvård tränger ut andra

nödvändiga placeringar. Motionärerna anser att den slutna

ungdomsvården bör överföras till kriminalvården. Förutom

att detta ger möjlighet till bättre fungerande verksamhet

vid SiS ligger det också i linje med ett samlat ansvar för

verkställande av samtliga påföljder vid brott. Kostnaderna

för den slutna ungdomsvården har av Riksdagens

utredningstjänst beräknats till ca 60 miljoner kronor.

Motionärerna föreslår att anslaget till SiS minskas med 50

miljoner kronor, vilket således innebär en förstärkning av

SiS övriga verksamhet.

I motion So506 av Kenneth Johansson m.fl. (c) yrkas att

riksdagen till anslaget 18:2 Statens institutionsstyrelse

anvisar 10 miljoner kronor mer än regeringen föreslagit

(yrkande 4, delvis). Motionärerna föreslår en förstärkning

av SIS budget med 10 miljoner kronor för särskilda

utvecklingsprojekt.

I motion So448 av Birgitta Sellén (c) begärs

tillkännagivande om att Vemyra ungdomshem bör få ökade

resurser till fler elevplatser och fler anställda (yrkande

1). Motionären anför att det i Sverige finns ett

dokumenterat behov av ytterligare behandlingsplatser för

de ungdomar som Vemyra är anpassat för. Under år 2000

gjordes en omfattande utbyggnad på institutionen, vilket

skapar goda förutsättningar för en ändamålsenlig vård med

18 platser. Ombyggnaden gjordes samtidigt som det

beslutades om att minska antalet vårdplatser från 15 till

13. Motionären ser detta som slöseri med resurser och

påminner samtidigt om att Sollefteå utlovats nya

arbetstillfällen till följd av försvarsnedläggningen.

Av förordningen (1993:877) med instruktion för Statens

institutionsstyrelse framgår det av 1 § att Statens

institutionsstyrelse särskilt skall svara för planering,

ledning och drift av samt tillsyn över de särskilda

ungdomshemmen och LVM-hemmen, anvisning av platser till

hemmen, ekonomisk styrning, resultatuppföljning och

kontroll samt metodutveckling, forskning- och

utvecklingsarbete. Av 7 § framgår att inom myndigheten

finns också särskilda ungdomshem och LVM-hem till det

antal och med den inriktning som myndigheten bestämmer.

Av Statsliggaren för år 2000 framgår att Statens

institutionsstyrelse bl.a. har i uppdrag att under året på

lämpligt sätt studera hur kommunerna prognostiserar sin

efterfrågan på platser inom ungdomsvården och

missbrukarvården för att lättare kunna anpassa

verksamheten och bedöma den framtida efterfrågan på

platser. I årsredovisningen skall SiS redovisa uppgifter

om genomförda förändringar av antalet anställda under

året.

Utvecklingsmedel till åtgärder för hemlösa

(18:3)

I budgetpropositionen föreslås att 10 000 000 kr anvisas

under anslaget 18:3 Utvecklingsmedel till åtgärder för

hemlösa.

Regeringen tillkallade i december 1998 en parlamentarisk

kommitté med uppgift att föreslå och initiera åtgärder som

syftar till att skapa en bättre situation för hemlösa och

förhindra att hemlöshet uppstår (dir. 1998:108). Kommittén

skall bereda och lämna förslag till projekt som

finansieras av utvecklingsmedel till hemlösa. Kommittén

skall vara verksam till och med utgången av år 2001. Med

stöd av utvecklingsmedlen prövas olika modeller som kan

leda till långsiktiga förbättringar för de hemlösa. Med

något undantag är beviljade projekt fleråriga. Samtliga

projekt utvärderas.

Anslaget disponeras av regeringen.

I motion So480 av Chris Heister m.fl. (m) yrkas att

riksdagen beslutar om att 18:3 Utvecklingsmedel till

åtgärder för hemlösa skall disponeras av Socialstyrelsen

(yrkande 22). Motionärerna vidhåller sin tidigare

inställning att anslaget bör disponeras av

Socialstyrelsen.

I motion Bo233 Ulla-Britt Hagström m.fl. (kd) begärs

tillkännagivande till regeringen om att åtgärder vidtas

för att skapa boende åt hemlösa (yrkande 10). Det är

viktigt att kommunerna bygger upp en långsiktig kunskap om

hur de lokala förhållandena ser ut när det gäller

hemlöshet och formulerar strategier för att förebygga och

undanröja hemlöshet, anför motionärerna. Kommunernas

ansvar omfattar hela boendekedjan vilket betyder mer än

s.k. härbärgen. Kommunerna har ett särskilt ansvar för

utsatta grupper på bostadsmarknaden, t.ex. missbrukare,

kriminellt belastade personer och personer som blivit

vräkta på grund av störande beteende eller som har

betalningsanmärkningar.

I motion So368 av Helena Zakariasén och Ann-Kristine

Johansson (s) begärs tillkännagivande om vad i motionen

anförts om samverkan mellan myndigheter och organisationer

som arbetar med hemlösa. Motionärerna anför att trots ett

antal olika socialpolitiska insatser har hemlösheten

envist bitit sig fast på en hög nivå och tenderar nu att

öka. En av de vanligaste slutsatserna i olika utredningar

om hemlöshet är att det måste till bättre samverkan mellan

de myndigheter och organisationer som arbetar med hemlösa.

I motion So385 av Hans Hoff (s) begärs tillkännagivande om

vad i motionen anförts om att en nationell målsättning

måste vara att antalet hemlösa skall minska under en

fyraårsperiod. Motionären anför att det troligen inte är

generella åtgärder som löser de hemlösas problem utan

snarare ett stort antal olika åtgärder som varierar mellan

varje människa. Det är angeläget att utveckla system för

att identifiera tidiga signaler när någon människa är på

väg mot en situation av destruktiv karaktär.

I motion So397 av Carina Hägg (s) begärs tillkännagivande

om vad i motionen anförts om ansträngningar för att

hemlösheten snarast skall elimineras. Motionären

konstaterar att det krävs både långsiktiga förändringar i

förebyggande syfte och konkreta åtgärder i nuet.

I motion So485 av Dag Ericsson m.fl. (s) begärs

tillkännagivande om behovet av samverkande insatser i

samhället för att utrota hemlösheten. Motionärerna anför

att politiken måste inriktas på att dels förhindra att

människor hamnar i hemlöshet, dels att stärka människors

möjligheter att få en bostad. Hemlöshet är inte i första

hand ett fattigdomsproblem. Det handlar mer om hur vården

av missbrukare sköts, vilket stöd som ges till de psykiskt

funktionshindrade, vilket stöd som ges när människor

lämnar ett behandlingshem eller kriminalvården m.m.

Utskottet behandlade i betänkande 1999/2000:SoU1 en motion

med yrkande om att anslaget skulle disponeras av

Socialstyrelsen. Utskottet anförde då följande (s. 60):

Vid föregående års budgetbehandling, betänkande

1998/99:SoU1, noterade utskottet med tillfredsställelse

att medel avsatts ur Allmänna arvsfonden och att

regeringen också föreslog ett särskilt anslag för

utvecklingsinsatser för åtgärder för hemlösa. Utskottet

ansåg att en lösning på hemlöshetsproblemen förutsätter

ett brett spektrum av initiativ och en bred förankring.

Utskottet ansåg därför att medlen borde disponeras av

regeringen och att de initiativ som tas skulle ske inom

ramen för en bredare politisk samverkan. Utskottet

vidhåller denna uppfattning och tillstyrker den föreslagna

medelsanvisningen och avstyrker motionsyrkandet. Utskottet

återkommer till frågan om att vidareutveckla insatserna

för hemlösa.

I samma betänkande behandlades också ett antal motioner om

att vidareutveckla insatserna för hemlösa. Utskottet

anförde följande:

Flera motioner tar upp behovet av att vidareutveckla

insatserna för hemlösa och anser att samverkan mellan

myndigheterna och frivilligorganisationerna behöver

förbättras. Det anförs att staten har ett samverkansansvar

och att det behövs forskningsinsatser. Utskottet delar

inställningen i motionerna att det är angeläget med

konkreta och omedelbara insatser för att bistå de hemlösa

och att slutmålet måste vara att människor måste kunna få

egna bostäder. Utskottet kan samtidigt konstatera att ett

omfattande arbete pågår på många håll. Kommittén om nya

former för stöd åt hemlösa skall i samverkan med kommuner,

organisationer och övriga myndigheter ta initiativ och

lägga fram förslag som långsiktigt kan förbättra

insatserna mot hemlöshet. Socialstyrelsen kommer senast

den 31 december 1999 att redovisa sin kartläggning av

omfattningen av hemlösheten och redovisa de insatser som

görs för hemlösa. Under våren 2000 kommer kommittén bl.a.

att ordna ett seminarium om goda verksamheter ute i

landet, publicera en antologi om forskningsläget i

hemlöshetsfrågan samt publicera en rapport till

regeringen. Den bostadssociala beredningen skall föreslå

åtgärder för att stödja särskilt utsatta grupper på

bostadsmarknaden och lämna förslag till åtgärder för den

händelse att situationen på bostadsmarknaden utvecklas på

ett sådant sätt att kommunerna inte genom samarbete med

fastighetsägarna kan uppfylla sitt bostadssociala ansvar.

De forskare som skall belysa välfärdsutvecklingen under

1990-talet skall bl.a. arbeta för att förbättra

kunskapsläget om vräkningar och hemlöshet. Utskottet anser

därmed att motionerna 1999/2000:219 (fp), 1999/2000: So409

(s), 1999/2000:So420 (c), 1999/2000:So440 (mp),

1999/2000:So450 (c) yrkande 6 och 1999/2000:Bo233 (kd)

yrkandena 2-4 i huvudsak är tillgodosedda.

Socialstyrelsen överlämnade i januari 2000 sin rapport

Hemlösa i Sverige 1999. Vilka är de och vilken hjälp får

de? (Socialstyrelsen följer upp och utvärderar 2000:1). Av

rapporten framgår att antalet hemlösa var ungefär lika

många år 1999 som vid den tidigare kartläggningen år 1993.

I vecka 16 1999 bedömdes de hemlösa uppgå till 8 440

personer. Antalet uteliggare/härbärgesboende var

oförändrat, ca 1 200 personer. Andelen psykiskt störda

hade ökat från 19 till 35 % bland

uteliggarna/härbärgesboende och andelen kvinnor hade ökat

från 8 till 16 %.

Kommittén för hemlösa avlämnade den 31 mars 2000 ett

delbetänkande Adressat okänd - om hemlöshetens bakgrund,

orsaker och dynamik, SOU 2000:14. Kommittén redovisade här

kunskapsläget inom en rad olika områden som har samband

med eller nära samband med hemlöshetsproblematiken.

Förslag till insatser från olika myndigheter redovisades

liksom kommitténs fortsatta arbete. Kommittén har också

givit ut Hemlöshet. En antologi om olika perspektiv och

förklaringsmodeller.

Utredningen Allmännyttiga bostadsföretag och bostadssocial

utveckling (dir. 1999:110) (Allbo-utredningen) har bl.a.

fått i uppdrag att fullfölja de uppgifter som

Boendesociala beredningen enligt sina direktiv (1998:56)

haft, nämligen att följa utvecklingen på det

bostadssociala området och lämna förslag till åtgärder för

att stödja särskilt utsatta grupper på bostadsmarknaden.

Politikområde Forskningspolitik under

utgifts-område 16 Utbildning och

universitetsforskning

Målet för politikområdet återfinns under utgiftsområde 16.

Där föreslås att: Målet för forskningspolitiken är att

Sverige skall vara en ledande forskningsnation, där

forskning bedrivs med hög vetenskaplig kvalitet.

Forskningsrådet för arbetsliv och

socialvetenskap: Förvaltning (26:1)

I budgetpropositionen föreslås att 24 212 000 kr anvisas

till anslag 26:1 Forskningsrådet för arbetsliv och

socialvetenskap: Förvaltning.

Forskningsrådet för arbetsliv och

socialvetenskap: Forskning (26:2)

I budgetpropositionen föreslås att 237 443 000 kr anvisas

under anslaget 26:2 Forskningsrådet för arbetsliv och

socialvetenskap: Forskning. Vidare yrkas att riksdagen

bemyndigar regeringen att under 2001, i fråga om

ramanslaget 26:2 Forskningsrådet för arbetsliv och

socialvetenskap: Forskning, ingå ekonomiska förpliktelser

som inklusive tidigare gjorda åtaganden inne-bär utgifter

på högst 460 000 000 kr efter år 2001.

Ändamålet med anslaget är att finansiera forskning inom

arbetsliv och socialvetenskap i enlighet med vad

regeringen nyligen har presenterat i propositionen Förslag

för framtiden - en ny organisation för

forskningsfinansiering (prop. 1999/2000:6) och som

riksdagen ställt sig bakom. Förslaget innebär att det nya

Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap (FAS)

från det kommande årsskiftet övertar samtliga

forskningsmedel utom för stöd till longitudinella

databaser från Socialvetenskapliga forskningsrådet (HSFR).

I motion So383 av Alf Svensson m.fl. (kd) yrkas att

riksdagen för budgetåret 2001 anvisar 14 miljoner kronor

mindre till anslaget 26:2 Forskningsrådet för arbetsliv

och socialvetenskap: Forskning (yrkande 22, delvis).

Motionärerna anför att de vill göra besparingar på ett

antal myndigheters administration med 5 %.

Utskottets bedömning

Inledning

Utskottet behandlar först frågan om målen för respektive

politikområde under utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård

och social omsorg. Därefter övergår utskottet till att

behandla frågan om anslag inom samma utgiftsområde.

Utskottet behandlar sedan de bemyndiganden som begärs i

propositionen. Slutligen behandlas ett antal särskilda

frågor som aktualiserats i olika motioner under årets

allmänna motionstid.

Mål inom utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och

social omsorg

Finansutskottet har i sitt s.k. rambetänkande gjort

bedömningen (2000/01: FiU1 s. 5) att indelningen i

politikområden kan ge förutsättningar för bättre

formulerade mål inom ramen för resultatstyrningen.

Finansutskottet anför också att det är mycket viktigt att

målen är välformulerade och uppföljnings-bara.

Socialutskottet delar finansutskottets bedömning.

I budgetpropositionen för 2001 föreslås följande mål för

de sex politikområdena inom utgiftsområde 9:

- Vårdens kvalitet och tillgänglighet skall förbättras.

-

- Folkhälsan skall förbättras för de grupper i samhället

som är mest eftersatta ur hälsosynpunkt.

-

- Barn och ungdomar skall växa upp under trygga och goda

förhållanden.

-

- Utjämna skillnaderna i levnadsvillkor mellan personer

med och utan funktionshinder.

-

- Äldre skall kunna leva ett aktivt liv och ha inflytande

i samhället och över sin vardag, kunna åldras i

trygghet och med bibehållet oberoende, bemötas med

respekt samt ha tillgång till god vård och omsorg.

-

- Stärka förmågan och möjligheten till social delaktighet

för ekonomiskt och socialt utsatta personer samt stärka

skyddet för utsatta barn.

-

Samtidigt föreslås att tidigare fastställt mål för hela

utgiftsområdet upphävs. Inga motionsyrkanden har väckts

såvitt gäller regeringens förslag om mål.

Socialutskottet konstaterar inledningsvis att målen för

tre av politikområdena inom utgiftsområde 9 nyligen varit

aktuella i andra sammanhang. Utskottet har därför

anledning att göra följande ställningstaganden och

kommentarer.

Socialutskottet noterar beträffande det föreslagna målet

för äldrepolitiken att det överensstämmer med vad

riksdagen godkände i anledning av proposition 1997/98:113

Nationell handlingsplan för äldrepolitiken (bet. 1997:98:

SoU24, rskr. 1997/98:307). Utskottet föreslår därför att

riksdagen fastställer att målet för äldrepolitiken är att

äldre skall kunna leva ett aktivt liv och ha inflytande i

samhället och över sin vardag, kunna åldras i trygghet och

med bibehållet oberoende, bemötas med respekt samt ha

tillgång till god vård och omsorg.

Utskottet vill vidare erinra om att riksdagen i våras,

efter förslag därom av regeringen i proposition

1999/2000:79 Från patient till medborgare - en nationell

handlingsplan för handikappolitiken, godkände nationella

mål för handikappolitiken. Målen är (bet. 1999/2000:SoU14,

rskr. 1999/2000:240):

1. en samhällsgemenskap med mångfald som grund,

2.

3. att samhället utformas så att människor med

funktionshinder i alla åldrar blir fullt delaktiga i

samhällslivet,

4.

5. jämlikhet i levnadsvillkor för flickor och pojkar,

kvinnor och män med funktionshinder.

6.

Utskottet anser att dessa mål fortfarande gäller.

Riksdagen bör således inte godkänna det nu föreslagna

målet för handikappolitiken.

Såvitt gäller det föreslagna målet för hälso- och

sjukvårdspolitiken noterar utskottet att regeringen

nyligen i proposition 1999/2000:149 Nationell

handlingsplan för utveckling av hälso- och sjukvården

redovisat sin bedömning av mål för hälso- och sjukvården

(avsnitt 6 i prop. s 21 f.). I detta sammanhang är

emellertid själva målbeskrivningen inte föremål för något

riksdagens beslut (prop. s. 4, bet. 2000/01:SoU5).

Utskottet erinrar vidare om att mål för hälso- och

sjukvården finns i 2 § hälso- och sjukvårdslagen

(1982:763). Vad utskottet nu pekat på, nämligen att olika

målbeskrivningar förekommer i olika dokument och

sammanhang för samma område och vid i princip samma

tidpunkt, leder till en oklarhet och en osäkerhet om vad

mål för ett politikområde i budgetpropositionen egentligen

innebär. Utskottet förutsätter därför att regeringen

återkommer till frågeställningen i lämpligt sammanhang.

Utskottet föreslår att riksdagen godkänner det föreslagna

målet för hälso- och sjukvårdspolitiken.

Vad slutligen gäller målen för politikområdena folkhälsa,

barnpolitik och socialtjänstpolitik erinrar utskottet om

att regeringen har för avsikt (budgetprop. s. 47) att

återkomma till riksdagen med förslag till nya mål för

folkhälsopolitiken i anledning av Nationella

folkhälsokommitténs förslag på området. Utskottet föreslår

att riksdagen godkänner de föreslagna målen för dessa tre

områden.

Allra sist anser utskottet att riksdagen bör

upphäva nuvarande mål för hela utgiftsområdet:

Att trygga en god hälsa och goda levnadsvillkor

och att se till att hälso- och sjukvården och

den sociala omsorgen bedrivs med god kvalitet

och effektiv resursanvändning samt tillgodoser

den enskilde individens behov av vård, omsorg,

stöd och service.

Anslag inom utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård

och social omsorg

Hälso- och sjukvårdspolitik

Regeringen föreslår att 2 242 000 000 kr anvisas under

anslag 13:1 Sjukvårdsförmåner m.m. avseende

tandvårdsstödet och ersättningar till

sjukvårdshuvudmännen. Ett antal partier föreslår att

ytterligare medel skall tillföras tandvårdsförsäkringen.

Moderaterna föreslår i motion So480 yrkande 1 att anslaget

höjs med 200 miljoner kronor. Kristdemokraterna förordar i

motion So383 yrkandena 20 och 22 (delvis) en höjning av

anslaget med 100 miljoner kronor från den 1 juli 2001.

Centerpartiet yrkar i motion So506 yrkande 4 (delvis) att

anslaget höjs med 100 miljoner kronor. Utskottet

tillstyrker regeringens förslag om medelsanvisning till

anslaget 13:1 och avstyrker motionerna So480 (m) yrkande

1, So383 (kd) yrkandena 20 och 22 (delvis) samt So506 (c)

yrkande 4 (delvis). Utskottet behandlar nedan ytterligare

motionsyrkanden rörande tandvård.

Regeringen föreslår att 16 137 000 000 kr anvisas under

anslaget 13:2 Bidrag för läkemedelsförmånen. Moderaterna

anser i motion So480 yrkande 2 att riksdagen bör anslå 1,7

miljarder kronor mindre än vad regeringen föreslagit.

Moderaterna begär vidare i motion So511 yrkandena 1-8 och

10-12 tillkännagivanden om att läkemedelsförmånen på sikt

bör ingå i en obligatorisk hälsoförsäkring, att återföra

kostnadsansvaret för läkemedel till staten, avskaffat

receptregister, finansiering av s.k. komfortläkemedel,

receptfria mediciner och receptbeläggning, parallellimport

och generiska preparat, förbättrat förskrivningsstöd,

frivillig offentlig läkemedelsförsäkring, förbättrad

priskonkurrens på läkemedelsområdet och

läkemedelsförsäljning på postorder och på Internet. Även i

Moderaternas motion So279 yrkande 7 föreslås att

regeringen skall lägga fram förslag som möjliggör viss

läkemedelsförsäljning på Internet. Centerpartiet föreslår

ett tillkännagivande om behov av effektiviseringar och

kostnadsreduceringar i läkemedelsförmånen (motion So506

yrkande 5 delvis). I motion So398 (s) begärs

tillkännagivande av en samhällsekonomisk analys av

läkemedelskostnaderna. Folkpartiet yrkar i motion So548

yrkande 5 ett tillkännagivande om läkemedel. Motionärerna

anför bl.a. att det måste till en noggrannare uppföljning

av läkemedelsförskrivningen. Frågor om förskrivning av

läkemedel m.m. tas också upp i ytterligare motioner. I

motion So238 (kd) yrkandena 1-4 begärs tillkännagivanden

om förskrivning av läkemedel, om att höja kunskapsnivån

beträffande förskrivning, om att verka för att arbetet

mellan läkare och farmaceuter utvidgas och om tillsättande

av en läkemedelskommitté. I motion So503 (s) begärs

tillkännagivande om förskrivning av läkemedel och i motion

So490 (s) yrkas tillkännagivande om provmedicinering med

testdos. Motionärerna i motion So523 (s) begär

tillkännagivande att den billigaste medicinen skall

förskrivas i de fall där likvärdiga mediciner finns. I

motion So501 (s) yrkas tillkännagivande om

läkemedelsanvändningen. Motionärerna vill ha en snabb

utredning av kassationsproblemen.

Utredningen om läkemedelsförmånen (S 1999:06) har i

september 2000 överlämnat sitt slutbetänkande Den nya

läkemedelsförmånen (SOU 2000:86). I betänkandet, som nu är

föremål för remissbehandling, berörs flera av de frågor

motionärerna tar upp. Enligt utskottets mening bör

riksdagen avvakta regeringens kommande förslag på området.

Motionerna So238 (kd), So279 (m) yrkande 7, So398 (s),

So490 (s), So506 (c) yrkande 5 (delvis), So501 (s), So503

(s), So511 (m) yrkandena 1-8 och 10-12, So523 (s) och

So548 (fp) yrkande 5 avstyrks.

Utskottet ställer sig bakom regeringens förslag till

medelsfördelning. Motion So480 (m) yrkande 2 avstyrks.

Regeringen föreslår att 476 577 000 kr anvisas under

anslag 13:7 Socialstyrelsen. Moderaterna föreslår i motion

So480 yrkande 3 att anslaget minskas med 104 500 000 kr

jämfört med regeringens förslag. Enligt motionärerna bör

budgetmedel överföras från Socialstyrelsen till ett nytt

anslag; Medicinalstyrelsen. Kristdemokraterna föreslår i

motion So383 yrkande 22 (delvis) att anslaget minskas med

23 miljoner kronor. Enligt motionärerna bör besparingar

göras i Socialstyrelsens administration. I motion So506

yrkande 4 (delvis) föreslår Centerpartiet att anslaget

minskas med 45 353 000 kr. Även dessa motionärer föreslår

besparingar i myndighetens administration. Av

budgetpropositionen framgår att Socialstyrelsen vidtagit

åtgärder för att anpassa sina kostnader till givna ramar.

Utskottet anser att den föreslagna medelstilldelningen är

väl avvägd. Motionerna So480 (m) yrkande 3, So383 (kd)

yrkande 22 (delvis) och So506 (c) yrkande 4 (delvis)

avstyrks. Utskottet återkommer till anslaget rörande

Medicinalstyrelsen omedelbart nedan.

Moderaterna har i motion So480 yrkande 4 föreslagit ett

nytt anslag 13:8 Medicinalstyrelsen och anvisar 104 500

000 kr för detta ändamål. Motionärerna har föreslagit en

förstärkning av den oberoende tillsynen på

sjukvårdsområdet genom inrättande av en särskild

medicinalstyrelse. Motionsyrkanden om att inrätta en

statlig medicinalstyrelse har avslagits av riksdagen vid

upprepade tillfällen, senast i förra årets

budgetbetänkande 1999/2000:SoU1. Utskottet vidhåller denna

inställning och avstyrker motionsyrkandet.

Moderaterna har i motion So480 yrkande 5 föreslagit ett nytt anslag

13:9 Stimulansbidrag för psykiatrin och anvisar 240

miljoner kronor för ändamålet. Utskottet konstaterar att

vården och omsorgen kommer att tillföras ekonomiska

resurser de närmaste åren och att psykiatrin är ett av de

områden som särskilt kommer att prioriteras. Utskottet

anser inte att det finns skäl att inrätta ett nytt anslag

på det aktuella området. Motion So480 (m) yrkande 5

avstyrks.

Centerpartiet har i motionerna So3 yrkande 4 och So506

yrkandena 3 samt 4 (delvis) föreslagit ett nytt anslag

13:10 Initierande av ett hälsonät och anvisar 50 miljoner

kronor för detta ändamål. Utskottet vidhåller sin

inställning om det angelägna i att utnyttja

informationsteknikens möjligheter inom vården och

omsorgen. Som framgår av tidigare redovisning pågår ett

aktivt arbete på olika nivåer med dessa frågor. Skäl

saknas dock att initiera ett nytt anslag. Motionsyrkandena

avstyrks.

Utskottet har ingen erinran mot de föreslagna

medelsanvisningarna till 13:3 Bidrag till hälso- och

sjukvård, 13:4 Statens beredning för utvärdering av

medicinsk metodik, 13:5 Hälso- och sjukvårdens

ansvarsnämnd och 13:6 Ersättning till steriliserade i

vissa fall. Förslagen har inte föranlett motioner.

Folkhälsopolitik

Regeringen föreslår att 65 622 000 kr anvisas under anslag

14:1 Insatser mot aids. Moderaterna föreslår i motion

So480 yrkande 6 att anslaget ökas med 76 miljoner kronor

för att bl.a. kunna säkerställa ett fortsatt kraftfullt

hiv-preventivt arbete. I motion So282 yrkande 4 framställs

ett liknande yrkande från samma parti. Utskottet anser den

av regeringen föreslagna medelsanvisningen väl avvägd.

Motionsyrkandena avstyrks. Utskottet återkommer nedan till

hiv- och aidsprevention.

Regeringen föreslår att 120 275 000 kr anvisas under

anslag 14:4 Folkhälsoinstitutet. Moderaterna föreslår i

motion So480 yrkande 7 att riksdagen bör anslå 24 miljoner

mindre än vad regeringen föreslår. Enligt motionärerna

bör det statliga engagemanget kraftigt minska till förmån

för regionalt och lokalt folkhälsoarbete. Centerpartiet

föreslår i motion So506 yrkande 4 (delvis) att riksdagen

anvisar 2 200 000 kr mindre än regeringen föreslår. Enligt

motionärerna bör besparingar ske inom administrationen.

Utskottet anser att den föreslagna medelsanvisningen är

väl avvägd och avstyrker motionsyrkandena. Utskottet

behandlar nedan motionsyrkanden rörande

Folkhälsoinstitutets roll.

Regeringen föreslår att 53 554 000 kr anvisas under anslag

14:7 Folkhälsopolitiska åtgärder. Moderaterna föreslår i

motion So480 yrkande 8 att riksdagen bör anslå 10 miljoner

kronor mindre än regeringens förslag. Den medelsanvisning

regeringen föreslår tillstyrks av utskottet. Motionen

avstyrks. Utskottet behandlar nedan motionsyrkanden

rörande spelberoende samt fördelning av medel till bl.a.

nykterhetsorganisationerna.

Regeringen föreslår att 77 500 000 kr anvisas under anslag

14:8 Alkohol- och narkotikapolitiska åtgärder. Moderaterna

föreslår i motion So480 yrkande 9 att riksdagen anvisar

ytterligare 10 miljoner till anslaget. Motionärerna anför

att ytterligare medel måste tillskjutas för att arbetet

med genomförandet av den av den nationella handlingsplanen

för alkoholpolitiken skall få tillräckligt genomslag.

Folkpartiet föreslår i motion Fi211 yrkande 15 (delvis)

att riksdagen anslår 150 miljoner kronor mer än vad

regeringen föreslagit. Enligt motionärerna medför

internationaliseringen ett ökat inflöde av alkohol och

narkotika. Insatser krävs av både polis och tull. Vidare

krävs upplysningsverksamhet. Enligt utskottets mening har

internationaliseringen och det svenska EU-inträdet ändrat

förutsättningarna för svensk alkohol- och

narkotikapolitik. Utskottet delar regeringens bedömning

att det förebyggande arbetet blir av avgörande betydelse

för att motverka alkohol- och narkotikamissbrukets

utbredning. Den nationella handlingsplanen för

alkoholskadeförebyggande insatser (prop. 2000/01:20)

kommer enligt utskottets mening att stärka detta arbete.

Regeringen har bl.a. med anledning av planens genomförande

kraftigt höjt anslaget jämfört med tidigare år. Utskottet

ställer sig bakom regeringens förslag till medelsanvisning

och avstyrker motionerna So480 (m) yrkande 9 och Fi211

(fp) yrkande 15 (delvis). Utskottet behandlar nedan ett

motionsyrkande rörande organisationer som arbetar med

drogförebyggande verksamhet.

Regeringen föreslår att 7 650 000 kr anvisas under anslag

14:9 Alkoholinspektionen. Moderaterna föreslår att

riksdagen avslår regeringens förslag att anvisa medel till

anslaget (motion So480 yrkande 10). Motionärerna anser att

Alkoholinspektionen bör avskaffas. Ett liknande yrkande

framställs i motion So300 (m) yrkande 13. Centerpartiet

föreslår i motion So506 yrkande 4 (delvis) att anslaget

minskas med 200 000 kr. Alkoholutredningens och

Organisationskommitténs betänkanden (SOU 2000:60 och SOU

2000:57) remissbehandlas för närvarande. Regeringen har

förutskickat att en proposition, som bl.a. behandlar

Alkoholinspektionens framtida uppgifter, kommer att

överlämnas till riksdagen under våren 2001. Utskottet är

inte berett att nu ta några initiativ vad gäller

Alkoholinspektionens framtid. Enligt utskottets

uppfattning är medelstilldelningen väl avvägd. Utskottet

avstyrker motionerna So480 (m) yrkande 10, So300 (m)

yrkande 13 och So506 (c) yrkande 4 (delvis). Utskottet

behandlar nedan även ett motionsyrkande rörande

Alkoholinspektionens roll.

Regeringen föreslår att 401 000 kr anvisas under anslag

14:10 Alkoholsortimentsnämnden. Moderaterna föreslår att

riksdagen avslår regeringens förslag att anvisa medel till

anslaget (motion So480 yrkande 11). Motionärerna anser att

Alkoholsortimentsnämnden bör läggas ned. Även i motion

So300 (m) yrkande 14 framställs ett yrkande om avveckling

av nämnden. Nämndens huvudsakliga syfte är att säkerställa

att detaljhandelsmonopolet (Systembolaget AB) fungerar

icke-diskriminerande gentemot leverantörer. Enligt

utskottet bör nämnden vara kvar i sin nuvarande form.

Utskottet tillstyrker medelstilldelningen. Motionerna

avstyrks.

Moderaterna har i motion So480 yrkande 12 föreslagit ett

nytt anslag 14:11 Stimulansbidrag för lokalt

folkhälsoarbete. Motionärerna vill under åren 2001 och

2002 anslå 29 miljoner kronor årligen i form av ett

stimulansbidrag för att stimulera framväxten av

ytterligare regionalt och lokalt folkhälsoarbete.

Utskottet konstaterar att Nationella folkhälsokommitténs

slutbetänkande Hälsa på lika villkor - nationella mål för

folkhälsan (SOU 2000:91) är föremål för remissbehandling.

Kommitténs förslag till nationella mål och delmål för

folkhälsan avser att vara ett stöd för ett effektivt

folkhälsoarbete på alla nivåer i samhället och genom många

aktörer. Utskottet anser att skäl saknas att anslå medel

till ett nytt anslag inom området. Motionen avstyrks.

Utskottet har ingen erinran mot de föreslagna

medelsanvisningarna till 14:2 Bidrag till WHO, 14:3 Bidrag

till Nordiska hälsovårdshögskolan, 14:5

Smittskyddsinstitutet och 14:6 Institutet för psykosocial

medicin. Förslagen har inte föranlett motioner.

Barnpolitik

Regeringens förslag till medelsanvisning till 15:1

Barnombudsmannen och 15:2 Statens nämnd för

internationella adoptionsfrågor har inte mött någon

erinran i form av motioner. Utskottet tillstyrker de

föreslagna medelsanvisningarna.

Handikappolitik

I budgetpropositionen föreslås att 60 000 000 kr anvisas

under anslag 16:1 Personligt ombud. Utskottet har inget

att erinra mot den föreslagna medelsanvisningen och

avstyrker därmed Centerpartiets motion So506 yrkande 4

(delvis) om att ytterligare 30 miljoner kronor bör

tillföras anslaget för år 2001. I motion So354 (c) yrkande

15 begärs tillkännagivande om att de personliga ombuden

skall ha en självständig ställning i förhållande till

huvudmännen. Utskottet konstaterar att verksamheten med

personligt ombud befinner sig i ett uppbyggnadsskede.

Verksamheten skall grundas på ett kommunalt ansvar och

huvudmannaskap men olika verksamhetsformer skall kunna

prövas beträffande det praktiska utförandet.

Socialstyrelsen utarbetar tillsammans med länsstyrelserna

för närvarande kriterier för vilka personer som skall

omfattas av stödet och definierar vilka arbetsuppgifter

som bör innefattas i stödet. Socialstyrelsen skall också

utvärdera utvecklingen av verksamheten. Av ett nyligen

utgivet Meddelandeblad framgår att styrelsen understryker

värdet av att de personliga ombuden ges en organisatorisk

och lokalmässig placering som beaktar deras "fristående"

ställning. Utskottet anser därmed att motionen är

tillgodosedd.

I budgetpropositionen föreslås att 277 000 000 kr anvisas

under anslag 16:2 Vissa statsbidrag inom handikappområdet.

I motion So366 (s) begärs tillkännagivande om fördelningen

av statsbidrag för tolktjänst. Utskottet finner den

föreslagna medelsanvisningen väl avvägd. Utskottet är inte

berett att göra något tillkännagivande med anledning av

motionen. Denna avstyrks.

Utskottet tillstyrker den föreslagna medelsanvisningen om

172 470 000 kr under anslag 16:3 Statsbidrag till

vårdartjänst m.m.

I budgetpropositionen föreslås att 79 394 000 kr anvisas

under anslag 16:4 Bidrag till viss verksamhet för personer

med funktionshinder. Moderaterna föreslår i motion So480

yrkande 13 att anslaget tillförs ytterligare 2 miljoner

kronor till bidrag till handikapporganisationernas

rekreationsanläggningar. Utskottet delar regeringens

uppfattning att handikapporganisationerna som får del av

anslaget genom sina verksamheter svarar för insatser som

är av stort värde för personer med funktionshinder.

Utskottet anser dock inte att stödet nu skall utökas.

Utskottet tillstyrker därmed den föreslagna

medelsanvisningen och avstyrker motionsyrkandet.

Regeringen föreslår att 157 248 000 kr anvisas under

anslag 16:5 Bidrag till handikapporganisationer.

Moderaterna yrkar i motion So480 yrkande 14 att anslaget

tillförs ytterligare 1 miljon kronor för stöd åt små

organisationer. Stöd till små organisationer begärs också

i motion So299 (m) yrkande 8. Utskottet konstaterar att

för att möta det ökade resursbehovet hos handikapp-

organisationerna och för att underlätta övergången till

den nya fördelningsmodellen fr.o.m. den 1 juli 2000 har

anslaget höjts redan för innevarande år. För budgetåret

2001 och framöver föreslås en höjning med 28 miljoner

kronor per år. Vidare har regeringen, efter ett initiativ

från utskottet, uppdragit åt Socialstyrelsen att följa upp

och utvärdera effekterna av de nya reglerna för

statsbidraget. Särskilt kommer därvid att kartläggas och

analyseras hur övergången påverkar de mindre

organisationerna som inte till fullo uppfyller de formella

kriterierna för att erhålla statsbidrag enligt reglerna

för det nya bidragssystemet. Riksdagen bör inte ta något

initiativ med anledning av motionerna. Utskottet

tillstyrker därmed medelsanvisningen och avstyrker

motionerna. Utskottet återkommer till frågan om regler för

stöd till handikapporganisationer.

Utskottet anser att anslaget 16:6 Alternativ telefoni bör

bibehållas och utvecklas i enlighet med uppdraget till

Socialstyrelsen. Det är angeläget att alternativ telefoni

i ökad utsträckning anpassas till ny teknik. Anslaget

tillförs ytterligare 5 miljoner kronor för att underlätta

detta. Utskottet kan inte biträda Moderaternas förslag att

slå samman anslaget med bilstödet för att införa en

statlig hjälpmedelsgaranti. Motion So480 yrkande 15

avstyrks därmed. Utskottet tillstyrker den föreslagna

medelsanvisningen om 21 476 000 kr.

I budgetpropositionen föreslås att 227 000 000 kr anvisas

under anslag 16:7 Bilstöd till handikappade. Utskottet kan

inte, som just redovisats, biträda Moderaternas förslag

att slå samman anslaget med anslaget för Alternativ

telefoni för att införa en statlig hjälpmedelsgaranti.

Motion So480 yrkande 16 avstyrks därmed. Utskottet har

inget att erinra mot den i propositionen föreslagna

medelsanvisningen och avstyrker därmed Centerpartiets

förslag i motion So506 yrkande 4 (delvis) om att tillföra

anslaget ytterligare 50 miljoner kronor. Utskottet

återkommer i frågan om regler för bilstödet.

I budgetpropositionen föreslås att 6 640 000 000 kr

anvisas under anslag 16:8 Kostnader för statlig

assistansersättning. Två partier vill tillföra ytterligare

medel till anslaget. Moderaterna föreslår i motion So480

yrkande 17 att ytterligare 1 250 000 000 kr tillförs

anslaget och att det ekonomiska ansvaret för de 20 första

timmarna återförs till staten, att schabloniseringen av

assistansersättningen slopas samt att rätten till

personlig assistans även under skoltid och vid vistelse på

dagcenter återinförs. Likartade yrkanden återfinns också i

motionerna So18 (m) yrkande 1 och So299 (m) yrkande 2.

Folkpartiet föreslår i motion So538 yrkandena 4, 5, 9 och

20 (delvis) att anslaget tillförs ytterligare 2,5

miljarder kronor. Härigenom anser de att reformen kan

återställas till sin ursprungliga utformning. Rätten till

personlig assistans i förskola och skola kan återställas

och assistansen användas mer i arbetsliv och

studieverksamhet. Det ekonomiska ansvaret för de 20 första

timmarna bör återföras till staten. Motionärerna

konstaterar att personer med psykiskt funktionshinder

nästan helt utestängs från rätten till personlig

assistans. Centerpartiet yrkar i motion Ub239 yrkande 23

att regeringen skall lägga fram förslag till ändring i

lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade så

att barns rätt till personlig assistans i daglig

verksamhet garanteras. I motion So354 (c) yrkande 13

begärs tillkännagivande om barns rätt till personlig

assistans i daglig verksamhet. I yrkande 14 begärs

tillkännagivande om psykiskt funktionshindrades rätt till

personlig assistans. (Någon resursförstärkning föreslås

dock inte.)

Utskottet vill än en gång understryka att

assistansreformen har inneburit ökad valfrihet, större

inflytande och bättre livskvalitet för många svårt

funktionshindrade personer. Syftet med reformen har därmed

uppnåtts. Kostnaderna för reformen var dock från början

kraftigt underskattade och lagstiftningen oklar, bl.a. när

det gällde gränsdragningen mellan kommunernas och statens

ansvar. Detta har lett till att riksdagen vid flera

tillfällen tvingats gå in och tillföra ytterligare

resurser och justera i reglerna. Under senare år har

finansieringen dock varit tillfredsställande.

Utskottet anser det också mycket tillfredsställande att

riksdagen nu fattat beslut om att den som erhållit rätt

till personlig assistans kan behålla denna också efter

fyllda 65 år. Lagändringen träder i kraft den 1 januari

2001 och omfattar också samtliga personer som tidigare

haft rätt till personlig assistans och som förlorat denna

på grund av att de fyllt 65 år.

Utskottet vidhåller sin uppfattning att funktionshindrade

barns och vuxnas behov av särskilt stöd i t.ex. barnomsorg

och daglig verksamhet i princip bör tillgodoses inom ramen

för den kommunala verksamheten, t.ex. genom höjd

personaltäthet, specialpedagogiskt stöd eller

elevassistent. Det bör vara huvudmannens uppgift att se

till att de resurser som krävs med hänsyn till den

funktionshindrades behov tillförs verksamheten. Utskottet

vidhåller också att om särskilda skäl föreligger kan

statlig assistansersättning erhållas även vid dessa

verksamheter, nämligen om funktionshindret är sådant eller

kombinationen av funktionshinder sådan att den

funktionshindrade behöver tillgång till någon person med

ingående kunskap om den funktionshindrade och dennes

hälsotillstånd.

Utskottet motsätter sig fortfarande ett förstatligande av

de 20 första timmarna. Utskottet är inte heller berett att

nu avskaffa schablonen för ersättningen.

Utskottet har tidigare konstaterat att Socialstyrelsens

uppföljning av psykiatrireformen visar att det finns

problem både med utformningen av LSS och med kommunernas

tillämpning av densamma vad gäller personer med psykiska

funktionshinder. Styrelsen anför samtidigt att

psykiatrireformen inneburit att ca 1 000 nya verksamheter

kommit i gång, exempelvis nya verksamheter för daglig

verksamhet och nya former för boendestöd och att

försöksverksamheten med personligt ombud slagit väl ut.

Utskottet konstaterar att Socialstyrelsens utvärdering av

försöksverksamheten med personliga ombud bl.a. visade på

att betydligt fler i försöksverksamheterna med stöd av

ombuden hade sökt och beviljats insatser enligt LSS

jämfört med psykiskt funktionshindrade i övrigt. Utskottet

ser mycket positivt på att verksamheten med personligt

ombud nu permanentats och vidareutvecklas. Utskottet är

inte berett att nu föreslå någon ändring i lagstiftningen

vad gäller rätten till personlig assistans.

Utskottet tillstyrker därmed den föreslagna

medelsanvisningen och avstyrker motionerna So18 (m)

yrkande 1, So299 (m) yrkande 2, So354 (c) yrkandena 13 och

14, So480 (m) yrkande 17, So538 (fp) yrkandena 4, 5, 9 och

20 (delvis) samt Ub239 (c) yrkande 23.

Utskottet tillstyrker den föreslagna medelsanvisningen

till anslag 16:9 Statens institut för särskilt

utbildningsstöd vilken inte mött någon erinran i form av

motioner.

I budgetpropositionen föreslås att 15 247 000 kr anvisas

under anslag 16:10 Handikappombudsmannen. Moderaterna

yrkar i motion So480 yrkande 18 att inga medel skall

anslås under anslaget. De vill slå samman Ombudsmannen mot

etnisk diskriminering, Handikappombudsmannen, Ombudsmannen

mot diskriminering på grund av sexuell läggning samt

Jämställdhetsombudsmannen till en myndighet och anvisa

medel för denna under utgiftsområde 14. Utskottet erinrar

om att riksdagen våren 2000 vid behandlingen av den

nationella handlingsplanen för handikappolitik biföll

regeringens förslag om att bygga upp ett nationellt center

för tillgänglighet hos Handikappombudsmannen och att

avsätta 7 miljoner kronor för denna nya funktion.

Utskottet tillstyrker därmed förslaget till

medelsanvisning och avstyrker motionsyrkandet.

Moderaterna föreslår i motion So480 yrkande 19 att

100 miljoner kronor anvisas till ett nytt anslag 16:11

Bostadsstöd till funktionshindrade. Utskottet vidhåller

sin tidigare uppfattning och finner inte skäl att föreslå

ett nytt anslag. Motionen avstyrks därmed.

Såväl Moderaterna som Centerpartiet föreslår nya anslag

för en hjälpmedelsgaranti. Moderaterna föreslår i motion

So480 yrkande 20 ett nytt anslag 16:12 Hjälpmedelsgaranti.

Partiet vill slå ihop anslagen 16:6 Alternativ telefoni

och 16:7 Bilstöd till handikappade till ett nytt stöd - en

statlig hjälpmedelsgaranti. Utskottet har redan tagit

ställning till medelsanvisningen under anslagen 16:6 och

16:7 och avvisar därmed förslaget.

Centerpartiet föreslår i motion So506 yrkandena 2 och 4

(delvis) att 500 miljoner kronor anvisas under ett nytt

anslag 16:13 Vårdgaranti och hjälpmedelsgaranti.

Motionärerna föreslår att 500 miljoner kronor avsätts som

en del i ett rehabiliteringsprojekt för att snabbt

reducera köerna inom hjälpmedelsområdet. Utskottet

konstaterar att många landsting har svårigheter med att

tillgodose enskilda personers hjälpmedelsbehov inom rimlig

tid. Utskottet vidhåller sin uppfattning att arbetet med

att lösa köproblematiken på hjälpmedelsområdet måste

fortsätta och intensifieras. Utskottet återkommer strax

till detta under avsnittet med begäran om utredning av en

hjälpmedelsgaranti. Utskottet delar Socialstyrelsens

bedömning att det i dag inte finns realistiska

förutsättningar att införa en nationell

hjälpmedelsgaranti. Även dessa motionsyrkanden avstyrks

därmed.

Folkpartiet föreslår i motion So538 yrkandena 1 och 20

(delvis) ett nytt anslag 16:14 Tillgänglighetsreform och

att 1 miljard kronor anvisas under anslaget för år 2001.

Utskottet vidhåller sin bedömning att insatser behövs för

att förbättra tillgängligheten i vardagsmiljön och att

utvecklingen mot en bättre tillgänglighet för alla måste

påskyndas. Utskottet vill än en gång understryka att

ansvars- och finansieringsprincipen ligger fast. Den

innebär att varje sektor i samhället skall utforma och

bedriva sin verksamhet så att den blir tillgänglig för

alla medborgare, inklusive personer med funktionshinder.

Kostnaderna för de nödvändiga anpassningsåtgärderna skall

finansieras inom ramen för den ordinarie verksamheten.

Utskottet konstaterar att regeringen aviserat att den

avser att återkomma till riksdagen med förslag med

inriktningen att tydliggöra kraven på tillgänglighet och

användbarhet i plan- och bygglagstiftningen. Propositionen

aviserades till oktober 2000 men har enligt uppgift

försenats. Utskottet anser att regeringens kommande

förslag bör avvaktas. Motionsyrkandena avstyrks.

Äldrepolitik

I budgetpropositionen föreslås att 251 946 000 kr anvisas

under anslag 17:1 Stimulansbidrag och åtgärder inom

äldrepolitiken. Utskottet tillstyrker den föreslagna

medelsanvisningen. Utskottet anser att motion So509 (m) är

tillgodosedd genom regeringens beslut om att stödja

Demensförbundets telefonjour med 1 miljon kronor också

under år 2001.

Centerpartiet föreslår i motion So506 yrkandena 1 och 4

(delvis) att 250 miljoner kronor anvisas till ett nytt

anslag 17:2 Hemservicecheckar. I motion So539 (c) yrkande

4 begärs förslag om ett system med hemservicecheckar.

Utskottet vidhåller att den nationella handlingsplanen för

äldre med sina mål och resursförstärkningar bl.a. avseende

uppsökande verksamhet inom hemtjänsten och den förändring

av kommunernas ekonomi som skett bör kunna leda till

bättre hemtjänstinsatser och till ett utvecklat

kvalitetsarbete inom kommunerna. Utskottet avstyrker

motionsyrkandena.

Socialtjänstpolitik

Regeringen förelår att 88 378 000 kr anvisas under anslag

18:1 Bidrag till utveckling av socialt arbete m.m.

Folkpartiet vill öka stödet till kvinnoorganisationerna

med 4 miljoner kronor. De föreslår i motionerna Fi211

yrkande 15 (delvis) och So549 yrkande 5 att detta görs

genom en förstärkning av anslaget 14:7 Folkhälsopolitiska

åtgärder. Motionerna behandlas i detta sammanhang då en

resursförstärkning rätteligen bort föreslås av anslaget

18:1. I motion Ju932 (c) yrkande 1 begärs tillkännagivande

om att säkra kvinnoorganisationerna genom långsiktig

finansiering. I motion So246 (m) begärs tillkännagivande

om ökat ekonomiskt stöd till BRIS och dess hjälptelefon.

Utskottet vill betona att kvinnojourerna utför ett mycket

viktigt arbete för att stödja kvinnor som hotas och

misshandlas. Utskottet konstaterar nu med

tillfredsställelse att regeringen, efter ett

tillkännagivande från riksdagen, föreslår att anslaget

tillförs ytterligare 1,5 miljoner kronor för insatser i

syfte att motverka våld mot kvinnor. Här åsyftas bl.a. den

kunskapsutveckling som bedrivs inom Rikskvinnocentrum.

Utskottet anser därmed att motionerna So549 (fp) yrkande

5, Fi211 (fp) yrkande 15 (delvis) och Ju932 (c) yrkande 1

är tillgodosedda. Utskottet anser likaså att Barnens rätt

i samhället (BRIS) bedriver ett viktigt arbete med bl.a.

sin jourtelefon. Föreningen erhåller också stöd från

anslaget, vilket tidigare redovisats. Utskottet har inget

att erinra mot den föreslagna medelsanvisningen. Även

motion So246 (m) avstyrks därmed.

I budgetpropositionen föreslås att 604 233 000 kr anvisas

under anslag 18:2 Statens institutionsstyrelse.

Moderaterna föreslår i motion So480 yrkande 21 att den

slutna ungdomsvården bör överföras till kriminalvården och

anslaget därvid minskas med 50 miljoner kronor. Då

kostnaderna för denna del av verksamheten beräknas till 60

miljoner kronor innebär det en förstärkning av SiS

verksamhet, anför de. Centerpartiet föreslår i motion

So506 yrkande 4 (delvis) att verksamheten förstärks med 10

miljoner kronor för särskilda utvecklingsprojekt.

Utskottet anser inte att den slutna ungdomsvården bör

överföras till kriminalvården. Utskottet avstyrker därmed

motion So480 yrkande 21. Utskottet anser den föreslagna

medelsanvisningen väl avvägd och avstyrker därmed också

motion So506 (c) yrkande 4 (delvis). Utskottet konstaterar

att det ankommer på myndigheten själv att anpassa

verksamhet och personal efter den prognostiserade

efterfrågan och tilldelade resurser. Motion So448 (c)

yrkande 1 med begäran om fler elevplatser och personal

till Vemyra avstyrks därmed.

I budgetpropositionen föreslås att 10 000 000 kr anvisas

under anslag 18:3 Utvecklingsmedel till åtgärder för

hemlösa. Moderaterna föreslår i motion So480 yrkande 22

att medlen under anslaget skall disponeras av

Socialstyrelsen. Utskottet vidhåller sin tidigare

uppfattning att en lösning på hemlöshetsproblemen

förutsätter ett brett spektrum av initiativ och en bred

förankring. Utskottet vidhåller därför att medlen bör

disponeras av regeringen och att de initiativ som tas

skall ske inom ramen för en bredare politisk samverkan.

Utskottet tillstyrker den föreslagna medelsanvisningen och

avstyrker mo-

tionsyrkandet. Utskottet återkommer till frågan om att

vidareutveckla insatserna för hemlösa.

Forskningspolitik (under utgiftsområde 16 Utbildning och

universitetsforskning)

Förslaget till medelsanvisning till 26:1 Forskningsrådet

för arbetsliv och socialvetenskap: Förvaltning är väl

avvägt. Utskottet tillstyrker medelsanvisningen.

I budgetpropositionen föreslås att 237 443 000 kr anvisas

under anslag 26:2 Forskningsrådet för arbetsliv och

socialvetenskap: Forskning. Kristdemokraterna föreslår i

motion So383 yrkande 22 (delvis) att medelsanvisningen

minskas med 14 miljoner kronor. Utskottet, som ser mycket

positivt på de förstärkningar av forskningsverksamheten

inom äldrepolitik och handikappolitik som riksdagen

beslutat om under senare år, finner den föreslagna

medelsanvisningen väl avvägd och avstyrker därmed motionen

i denna del.

Bemyndiganden

Regeringen har begärt fem bemyndiganden av riksdagen om

rätt att ingå ekonomiska förpliktelser under år 2001 som

innebär utgifter efter år 2001. Dessa förslag till

bemyndiganden har inte mött någon erinran i form av

motioner.

Utskottet tillstyrker att riksdagen bemyndigar regeringen

att, i fråga om ramanslaget 13:7 Socialstyrelsen, ingå

ekonomiska förpliktelser som inklusive tidigare åtaganden

innebär utgifter på högst 20 000 000 kr efter år 2001, i

fråga om ramanslaget 16:3 Statsbidrag till vårdartjänst

m.m., ingå ekonomiska förpliktelser som inklusive tidigare

åtaganden innebär utgifter på högst 60 000 000 kr efter år

2001, i fråga om ramanslaget 18:2 Statens

institutionsstyrelse, ingå ekonomiska förpliktelser som

inklusive tidigare åtaganden innebär utgifter på högst

18 000 000 kr efter år 2001 och i fråga om ramanslaget

26:2 Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap:

Forskning, ingå ekonomiska förpliktelser som inklusive

tidigare gjorda åtaganden innebär utgifter på högst

460 000 000 kr efter år 2001.

Regeringen har också i fråga om ramanslaget 14:4

Folkhälsoinstitutet begärt ett bemyndigande om att få ingå

ekonomiska förpliktelser som inklusive tidigare åtaganden

innebär utgifter på högst 50 000 000 miljoner kronor (s. 9

i budgetpropositionen). Utskottet utgår ifrån att begäran

om bemyndigandet torde avse 50 000 000 kr, vilket också

framgår av redovisningen under anslaget. Utskottet

tillstyrker därmed att riksdagen bemyndigar regeringen att

i fråga om ramanslaget 14:4 Folkhälsoinstitutet, få ingå

ekonomiska förpliktelser som inklusive tidigare gjorda

åtaganden innebär utgifter på högst 50 000 000 kr efter år

2001.

Övriga frågor

Tandvård

I ett flertal motioner framställs yrkanden om att en

översyn av tandvårdsförsäkringen bör göras samt att

tandvårdsförsäkringen i olika avseenden bör ha en annan

utformning än i dag. I m-motionen So510 yrkandena 3-6

begärs tillkännagivande om ett statligt ansvar för all

offentligt finansierad tandvård, om landstingens särskilda

skyldigheter eller ansvar enligt tandvårdslagen, om

tandvård som ett led i en sjukdomsbehandling samt ett

yrkande om ett förbättrat högkostnadsskydd. I en fp-

motion, So548 yrkande 6, begärs att en plan måste tas fram

för hur tandvården successivt skall kunna inlemmas under

sjukförsäkringen och garantier lämnas för att ingen skall

behöva avstå från tandvård av ekonomiska skäl. Regeringen

bör tillsätta en utredning som ser på frågan om

tandvårdens framtida finansiering och uppbyggnad heter

det. I några ytterligare motioner anförs att

tandvårdsförsäkringen bör ingå i eller subventioneras som

den allmänna sjukförsäkringen. Sådana yrkanden finns i

motionerna So393 (s) samt So460 (s). I motion So277 (m)

begärs tillkännagivande om avgifter för behandling av

olycksfallsskador på tänder. Enligt motionärerna bör

tandvård på grund av skador uppkomna vid olycksfall vara

att betrakta som sjukvård ur avgiftshänseende. I några

motioner begärs att en utvärdering skall göras av

tandvårdsförsäkringen. Sådana yrkanden framställs i

motionerna So242 (s), So447 (s) och So487 (s). I ett antal

motioner framställs yrkanden rörande en utbyggnad av

tandvårdsförsäkringen. Sådana yrkanden finns i motionerna

So493 (s), So494 (s) och So514 (s).

Som tidigare redovisats har regeringen ansett att det

finns behov av en samlad utvärdering av effekterna av

tandvårdsreformen och beslutat att tillsätta en särskild

utredare i frågan (dir. 2000:65). Enligt

utredningsdirektiven skall utredaren bl.a. göra en samlad

utvärdering av det reformerade tandvårdsstödet och vid

behov föreslå förändringar som leder till att systemet

blir effektivare och möjligheterna att uppnå reformens

syften förbättras. Med utgångspunkt i det breda mandat

utredaren fått bedömer utskottet att de frågeställningar

som motionärerna tar upp kommer att beröras av

utredningen. Riksdagen bör därför inte ta något initiativ

med anledning av motionsyrkandena. Motionerna So242 (s),

So277 (m), So393 (s), So447 (s), So460 (s), So487 (s),

So493 (s), So494 (s), So510 (m) yrkandena 3-6, So514 (s)

och So548 (fp) yrkande 6 avstyrks.

I ett antal motioner framställs yrkanden om att

tandvården skall förbättras för vissa grupper. I en c-

motion, So308 yrkande 2, begärs att regeringen lägger fram

förslag om att monopolsituationen inom barn- och ungdoms-

tandvården skall upphöra. I samma motion yrkas att

regeringen lägger fram förslag om ett tandvårdsstöd för

ungdomar som riktas direkt till den enskilde (yrkande 3).

I motion So415 (s) begärs tillkännagivande om barns och

ungdomars tandhälsa. I motion Sf274 (mp) yrkande 26 begärs

att regeringen lägger fram förslag till ändring i lagen så

att man fritt kan välja tandläkare för barn. I samma

motion yrkas tillkännagivande om att utreda

bakgrundsfaktorer till de regionala skillnaderna i barns

tandhälsa (yrkande 27). I motion So308 (c) yrkande 4

begärs att regeringen lägger fram förslag om att

landstingen skall vara skyldiga att genomföra en

upphandling av den uppsökande verksamheten för äldre. I

motion So419 (s) begärs tillkännagivande om ersättning för

tandskador för patienter som till följd av ätstörningar

drabbas av mycket höga kostnader för sin tandvård.

Utskottet konstaterar att enligt utredningsdirektiven

skall utredaren göra en samlad utvärdering av det

reformerade tandvårdsstödet. Det står sedan utredaren

fritt att föreslå förändringar som kan antas leda till

större effektivitet och främja en god tandhälsa hos

befolkningen. Enligt utredningsuppdraget skall utredaren

särskilt utreda förutsättningarna för att förbättra stödet

vid höga behandlingskostnader för i första hand de äldre.

Utredningens förslag bör vara utformat på ett sådant sätt

att stödet kan utvidgas till att omfatta andra grupper,

vars tandvårdsbehov är stora, om tandvårdsstödet i

framtiden tillförs ytterligare resurser. Det som tas upp i

motionerna So308 (c) yrkandena 3 och 4, So415 (s), So419

(s) och Sf274 (mp) yrkande 27 faller inom ramen för

utredningsuppdraget. Riksdagen bör därför inte heller i

detta sammanhang ta något initiativ med anledning av

motionsyrkandena. Motionerna avstyrks.

Utskottet har tidigare (senast i bet. 1999/2000:SoU1)

påtalat det angelägna i att ännu fler landsting utnyttjar

möjligheten att konkurrensutsätta tandvården om

förutsättningar föreligger. Enligt utskottets mening är

ökad konkurrens inom barn- och ungdomstandvården av

väsentlig betydelse för att öka den enskildes valfrihet

och effektiviteten inom den kommunala sektorn. Mot

bakgrund av att det fortfarande finns landsting som inte

har genomfört valfrihet vad gäller denna form av tandvård

anser utskottet att en lagstadgad rätt till valfrihet

mellan offentlig och privat tandvård för barn och ungdomar

bör införas. Vad utskottet nu anfört med anledning av

motionerna So308 (c) yrkande 2 och Sf274 (mp) yrkande 26

bör ges regeringen till känna.

I ett par motioner framförs yrkanden som avser

tandläkarnas verksamhet. I m-motionen So510 yrkandena 1

och 2 begärs tillkännagivande om förbättrade möjligheter

att driva och etablera verksamhet som privatpraktiker inom

tandvården och att riksdagen lägger fram förslag som

garanterar möjligheterna att arbeta som privat tandläkare

även efter 65 års ålder. I c-motionen So308 yrkande 5

begärs att regeringen lägger fram förslag om åtgärder för

att skapa konkurrensneutralitet mellan offentlig och

privat tandvård. I samma motion yrkas tillkännagivande om

att avskaffa 65-årsgränsen för tandläkares verksamhet

(yrkande 6).

Utskottet konstaterar att utredaren enligt sina direktiv

bl.a. skall belysa den framtida tillgången och efterfrågan

på tandvårdspersonal med olika typer av kompetens. Mot

denna bakgrund skall utredaren lämna förslag och

rekommendationer som bidrar till att trygga tillgången på

kompetent tandvårdspersonal samt främjar effektivitet och

samarbete inom tandvården. Det får förutsättas att

tandläkarnas situation generellt därvid kan komma att

beröras. Något initiativ från riksdagens sida bör därför

inte tas. Motion So510 (m) yrkande 1 avstyrks.

Som tidigare anförts har regeringen i den av riksdagen

behandlade propositionen 1999/2000:115 Vissa

kommunalekonomiska frågor tagit upp frågan om

konkurrensneutralitet avseende tandvården. Regeringen

förordar en lösning som innebär att folktandvården

undantas från kommunkontosystemet, men på frivillig väg.

Vidare har inhämtats att Simplexkommissionen har

uppmärksammats på frågan om mervärdesskattereglerna för

den privata tandvården. Utskottet förutsätter att

regeringen noga följer hur denna fråga hanteras av

landstingen och överväger andra åtgärder om den frivilliga

lösningen inte leder till resultat. Motionsyrkandet So308

(c) yrkande 5 avstyrks. Som tidigare redovisats förbereds

en proposition om höjd ålder för avgångsskyldighet. Enligt

vad utskottet erfarit kommer frågan om den s.k. 65-

årsgränsen för tandläkare att behandlas i detta

sammanhang. Riksdagen bör inte ta något initiativ i

frågan. Motionerna So308 (c) yrkande 6 och So510 (m)

yrkande 2 avstyrks i den mån de inte anses tillgodosedda

med det anförda.

Giftiga ormar

I motion So351 (s) begärs tillkännagivande om att införa

ett förbud mot att inneha giftormar i privathem. Som

tidigare nämnts har en kommun i egenskap av

tillsynsmyndighet enligt miljöbalken möjlighet att i

enskilda fall meddela förelägganden och förbud.

Utskottet utgår fortfarande från att regeringen följer

utvecklingen på området och initierar de regeländringar

som bedöms erforderliga. Riksdagen bör inte ta något

initiativ i frågan. Motionen avstyrks.

Slutna samfund

I motion So395 (s) framställs yrkanden om forskning om

barns situation i slutna samfund, om förmedling av kunskap

till personalkategorier som möter barn som växer upp i

slutna samfund samt om myndigheters och institutioners

ansvar att stödja personer med psykiska krisreaktioner som

följd av att de utsatts för auktoritärt, destruktivt

ledarskap. I motion So431 (s) yrkas tillkännagivande om

att inrätta ett kunskapscentrum för livsåskådnings- och

trosfrågor.

Utskottet finner inte skäl att ifrågasätta regeringens

bedömning att det finns tillräcklig kompetens hos

myndigheter och institutioner om slutna samfund, att

forskning och kompetenshöjning inom det aktuella området

kan ske inom ramen för existerande verksamheter och att

något behov av ett särskilt kunskapscentrum inte

föreligger. Riksdagen bör inte ta något initiativ.

Motionerna avstyrks.

Hiv- och aidsprevention

I ett antal motioner framställs yrkanden rörande arbetet

mot hiv och aids. I motion So282 (m) yrkande 1 begärs

tillkännagivande om huvuduppgifterna i arbetet med

hiv/aids och vidare i yrkande 2 om informations- och

upplysningsinsatser. I ytterligare en m-motion (So428

yrkandena 1 och 2) begärs tillkännagivande om det statliga

stödet till hivinformation och hivprevention samt om de

ideella organisationernas centrala roll i arbetet med

hivprevention. I motion So467 (s) yrkas tillkännagivande

om vikten av att staten har kvar det övergripande ansvaret

för en framgångsrik hivprevention (yrkande 1) och vidare

behovet av att varje år specialdestinera medel så att

principen om att preventionsinsatserna följer viruset

säkerställs (yrkande 2).

Utskottet vidhåller sin inställning i sitt yttrande

2000/01:SoU1y. Det förslag till handlingsplan som

Folkhälsoinstitutet tagit fram för området kan ytterligare

komma att förstärka det förebyggande arbetet för att

förhindra spridning av hiv/aids. Utskottet noterar att

även den Nationella Folkhälsokommittén har lyft fram det

hivpreventiva arbetet i sitt slutbetänkande (mål 11).

Utskottet vill understryka den stora vikten av information

om hiv/aids till allmänheten och särskilda riskgrupper

samt forskningen på området. Något initiativ från

riksdagen sida behövs inte. Motionerna So282 (m) yrkandena

1 och 2, So428 (m) och So467 (s) avstyrks.

Folkhälsoinstitutets roll m.m.

I motion So300 (m) yrkande 15 begärs tillkännagivande om

Folkhälsoinstitutets roll på alkoholområdet. I motion

So322 (v) yrkande 2 begärs att regeringen låter göra en

översyn av Folkhälsoinstitutets mål och instruktioner.

Utskottet konstaterar att Folkhälsoinstitutets verksamhet

liksom det nationella folkhälsoarbetet i stort är föremål

för översyn. Organisationskommitténs betänkande (SOU

2000:57) liksom Nationella Folkhälsokommitténs

slutbetänkande (SOU 2000:91) remissbehandlas för

närvarande. Enligt utskottets mening bör riksdagen avvakta

regeringens kommande förslag med anledning av dessa

betänkanden. Motionerna föranleder inte något initiativ

från utskottets sida. Motionsyrkandena avstyrks.

Ett antal motioner rör det sexuella livet. Motionärerna i

motion Ju724 (v, s, c, fp, mp) begär tillkännagivande om

Folkhälsoinstitutets homosexuppdrag (yrkande 22). I motion

L441 (v, s, c, fp, mp) yrkas tillkännagivande om behovet

av utredning av transpersoners situation samt uppdrag åt

Folkhälsoinstitutet att kontinuerligt följa utvecklingen

för transpersoner (yrkande 6). Vidare begärs i motion

Ub821 (v) tillkännagivande om att samhället på en rad

områden måste förändras från att ensidigt gynna vissa

samlevnadsformer och uppvärdera visst sexuellt

praktiserande till att uppmuntra den mångfald av

samlevnadsformer och sexuellt praktiserande som finns,

till att få finnas och synas på lika villkor (yrkande 12).

Sexualiteten har stor betydelse för individens

välbefinnande. Folkhälsoinstitutet bedriver med stöd av

sin nuvarande instruktion ett brett sex- och

samlevnadsarbete som inkluderar frågor kring bl.a.

sexualitet och relationer. Som utskottet anfört pågår en

översyn av inriktningen på Folkhälsoinstitutets arbete

liksom folkhälsoarbetet i landet. En av institutets

huvuduppgifter föreslås av Organisationskommittén vara att

ansvara för att följa upp och utvärdera de nationella

folkhälsomål som Nationella Folkhälsokommittén föreslagit.

Ett av dessa mål rör en trygg och säker sexualitet (mål

11). Riksdagen bör också här avvakta regeringens kommande

förslag rörande Folkhälsoinstitutet med anledning av

Nationella Folkhälsokommitténs slutbetänkande. Utskottet

delar inte motionärernas bedömning att det behövs en

utredning, men utskottet anser att det är viktigt att

situationen för de trans-

sexuella noga följs. Motionerna Ju724 (v, s, c, fp, mp)

yrkande 22, L441 (v, s, c, fp, mp) yrkande 6 och Ub821 (v)

yrkande 12 föranleder inte något initiativ från utskottets

sida och avstyrks.

Spelberoende

I ett antal motioner framställs yrkanden som rör

spelberoende. I en v-motion, So357 yrkande 2, begärs att

regeringen i sina direktiv till AB Svenska Spel tar in

kravet om att bolaget skall verka för att allmänheten

informeras om spelandets skadeverkningar. Vidare yrkas att

regeringen tillsätter en parlamentarisk kommission med

uppgift att belysa de negativa konsekvenserna av spel om

pengar (yrkande 3). I motion So549 (fp) yrkas

tillkännagivande om spelberoende (yrkande 4). I motion

So414 (c) begärs tillkännagivande om stöd till

spelberoende och anhöriga genom självhjälpsgrupper, om att

verka för en nationell rådgivningscentral med gemensamt

telefonnummer och om stöd till forskning. Vidare begärs i

motion So302 (mp) tillkännagivande om behovet av en

utredning om hur man skall stävja problemet med det ökade

spelberoendet i samhället samt hur ökade resurser skall

ges till forskning och stödjande behandling (yrkande 1).

Utskottet konstaterar att ett aktivt arbete pågår för att

bygga upp kunskap om spelberoende och hjälpinsatser till

dem som drabbats av beroendet. Utskottet ser mycket

positivt på den verksamhet som bedrivs och utgår från att

Folkhälsoinstitutet även i den nya organisationen kommer

att fortsätta sitt arbete på området. Något initiativ med

anledning av motionerna behövs inte. Motionerna So302 (mp)

yrkande 1, So357 (v) yrkandena 2 och 3, So414 (c) och

So549 (fp) yrkande 4 avstyrks.

Fördelning av medel till nykterhetsorganisationerna m.m.

I motion So327 (kd, v, c, fp, mp) begärs tillkännagivande

om fördelning av bidrag till nykterhetsorganisationerna

m.fl.

De nya riktlinjerna för statsbidrag till

frivilligorganisationerna (SFS 1998:1814) har varit i

kraft i knappt två år. Enligt utskottets mening är det

självklart att det nya systemet behöver viss tid för att

fungera fullt tillfredsställande. Det är dock angeläget

att Socialstyrelsen ständigt är lyhörd för

organisationernas synpunkter på hur systemet fungerar och

att systemet regelbundet följs upp och utvärderas.

Utskottet förutsätter att Socialstyrelsen fortsätter det

nära samarbetet med organisationerna samt utvecklar

brukarrådets forumroll och att regeringen noga följer

utvecklingen på området. Det ankommer på regeringen att

vidta de ändringar i gällande riktlinjer som kan behövas.

Motionen bör därför avstyrkas.

I motion So362 (kd, m, v, c, fp, mp) yrkande 2 yrkas

tillkännagivande om att organisationer som arbetar med

drogförebyggande verksamheter bör ges bättre stöd än i

dag.

Enligt utskottets mening spelar frivilligorganisationerna

på det drogförebyggande området en viktig roll.

Organisationerna förstärker och kompletterar samhällets

insatser genom att bedriva ett förebyggande, stödjande och

opinionsbildande arbete. Deras arbete bör därför på olika

sätt stödjas och uppmuntras. Samtidigt bör

organisationerna vara öppna för att utveckla nya metoder i

sitt arbete och aktivt verka för att nå ut till dagens

barn och ungdomar. Något initiativ från riksdagens sida

behövs inte. Motionsyrkandet avstyrks.

Alkoholinspektionens roll

I motion So335 (mp) yrkande 5 yrkas tillkännagivande om

att Alkoholinspektionen skall ombildas till Alkohol- och

tobaksinspektionen.

Alkoholinspektionens framtid berörs i Alkoholutredningens

(SOU 2000:59 och 60) och Organisationskommitténs (SOU

2000:57) betänkanden som för närvarande remissbehandlas.

Utskottet delar motionärernas uppfattning att tobak är ett

allvarligt hälsoproblem och ser positivt på den breda

verksamhet som pågår för att minska bruket av tobak både

nationellt och internationellt. Utskottet noterar också

att Nationella Folkhälsokommittén i sitt slutbetänkande

har angett minskat tobaksbruk som ett av de nationella

målen för folkhälsan (mål 12). Enligt utskottets

uppfattning finns det dock inte skäl att förändra

tillsynsstrukturen på alkohol- och tobaksområdet. Något

initiativ med anledning av motionsyrkandet behövs inte,

varför detta avstyrks.

Regler för stöd till handikapporganisationer m.m.

Utskottet har konstaterat att statsbidraget till

handikapporganisationerna höjts med 28 miljoner kronor per

år för att kunna möta det ökade resursbehovet hos

organisationerna liksom det ökade antalet organisationer

som söker stöd. En ny förordning som reglerar

statsbidraget trädde i kraft den 1 juli 2000. Efter ett

initiativ från utskottet har regeringen uppdragit åt

Socialstyrelsen att följa upp och utvärdera effekterna av

de nya reglerna för statsbidraget. Särskilt kommer därvid

att kartläggas och analyseras hur övergången påverkar de

mindre organisationerna som inte till fullo uppfyller de

formella kriterierna för att erhålla statsbidrag enligt

det nya bidragssystemet. Utskottet anser därmed att motion

So540 (kd) yrkande 6, i vilken begärs en redovisning av

fördelningen av bidragen, är i huvudsak tillgodosedd.

I motion So326 (kd) yrkande 8 begärs tillkännagivande om

stöd till Anhörigrådet och i motion So541 (fp) yrkande 4

begärs tillkännagivande om stöd till Anhörigrådet och

Demensförbundet. Utskottet konstaterar att den nya

förordningen för bidraget inneburit att Demensförbundet

för andra halvåret 2000 erhållit ett högre stöd än för

hela år 1999 respektive år 1998. Utskottet kan också

konstatera att Anhörigrådet erhållit stöd från

stimulansbidrag och åtgärder inom äldrepolitiken för åren

1999-2001. I budgetpropositionen redovisas under anslaget

17:1 Stimulansbidrag och åtgärder inom äldrepolitiken att

samtliga kommuner under år 1999 redovisat en treårig

handlingsplan för arbetet med att utveckla anhörigstödet.

Arbetet sker i samverkan med anhörig- och

frivilligorganisationer. Socialstyrelsen har nyligen

publicerat rapporten Halvvägs för Anhörig 300. Rapporten

är en redovisning av hur Socialstyrelsen arbetar med

stimulansbidraget för utveckling av stöd till anhöriga

(300 miljoner kronor under åren 1999-2001). Syftet med

medlen är att stödja och underlätta samt på olika sätt

bidra till en ökad livskvalitet för anhöriga och

närstående som vårdar. De anvisade medlen är avsedda att

påskynda utvecklingen av olika stödformer för

anhörigvårdare. Inriktningen är att åstadkomma en varaktig

kvalitetshöjning i det stöd som kommunerna erbjuder

anhöriga och närstående. I rapporten redovisas att

anhörigfrågan i samband med stimulansbidraget fått en ökad

uppmärksamhet bland beslutsfattare, vårdpersonal och

allmänhet. Socialstyrelsens uppföljning visar att

utvecklingsarbetet har kommit i gång och att det börjar

hända en hel del i kommunerna. Utskottet delar regeringens

bedömning att det även för tiden efter 2001 finns behov av

att aktivt stödja anhöriga som vårdar långvarigt sjuka

äldre eller personer med funktionshinder. Utskottet ser

därför positivt på att den särskilda satsningen för att

stödja anhörigvården skall pågå också under åren

2002-2004. Motionerna är därmed tillgodosedda och

avstyrks.

I motion So255 (fp) yrkande 3 begärs förändring av

regelverket för stöd till handikapp- och anhörigföreningar

så att Föräldraföreningen Plötslig Spädbarnsdöd kan

erhålla bidrag. I motion So370 (mp) yrkande 2 begärs stöd

till organisationer som har dubbel funktion av

självhjälps- och stödkaraktär såsom SPES - Suicid

Prevention och Efterlevandes Stöd. Utskottet anser att de

aktuella organisationerna fyller en viktig funktion i att

erbjuda stöd och hjälp. Det är en styrka att möta andra

som har samma form av sorg och erfarenhet. Utskottet är

dock inte berett att föreslå någon ändring i det nya

regelsystemet utan anser att den kommande utvärderingen av

det nya bidragssystemet bör avvaktas. Utskottet

förutsätter att de nämnda föreningarnas problem noga

beaktas vid utvärderingen. Vad utskottet anfört med

anledning av motionerna So255 (fp) yrkande 3 och So370

(mp) yrkande 2 bör riksdagen som sin mening ge regeringen

till känna.

Regler för bilstöd till handikappade

Ett flertal motioner tar upp olika aspekter på reglerna

för bilstöd till handikappade. I propositionen redovisas

att frågan om eventuella regelförändringar för närvarande

bereds i Regeringskansliet. Utskottet utgår från att

regeringen därvid särskilt överväger de nuvarande

åldersgränsernas dåliga samklang med aktuella

frågeställningar inom andra områden med relevans i

sammanhanget. Utskottet tänker bl.a. på en flexiblare

pensionsålder liksom på ökade möjligheter att övergå från

pension till arbete. Utskottet förutsätter att regeringen

snarast återkommer med förslag angående bilstödet.

Motionerna So202 (m), So307 (m), So311 (m), So318 (s),

So350 (s), So354 (c) yrkande 7, So403 (kd), So532 (s) och

So540 (kd) yrkande 8 avstyrks därmed.

Begäran om utredning av hjälpmedelsfrågorna

Frågor kring hjälpmedel har tagits upp i flera motioner. I

motion So299 (m) yrkande 10 yrkas att regeringen lägger

fram förslag om införande av en hjälpmedelsgaranti. I

motion So540 (kd) yrkande 7 begärs en utredning om

hjälpmedelssituationen. Utredningen som skall se över de

handikappades ekonomiska situation bör också belysa frågan

om avgifter för hjälpmedel, anser de. I motion So354 (c)

yrkande 6 begärs ett tillkännagivande om en

hjälpmedelsgaranti. Motionärerna vill införa en garanti så

att väntetiderna kan kortas. Garantin skall innehålla

normer för väntetider för utprovning och reparationer. I

motion So538 (fp) yrkandena 12 och 13 begärs

tillkännagivande om en hjälpmedelsgaranti och en utredning

av hela hjälpmedelsförsörjningen. Motionärerna anser att

den av dem föreslagna vårdgarantin också skall omfatta

tekniska hjälpmedel som är medicinskt motiverade.

Utskottet vidhåller sin uppfattning, som också delas av

Socialstyrelsen, att det i dag inte finns realistiska

förutsättningar att införa en nationell

hjälpmedelsgaranti. Arbetet med att lösa köproblematiken

på hjälpmedelsområdet måste dock fortsätta och

intensifieras. Socialstyrelsens rapport kan därvid

användas som utgångspunkt för landstingens

hjälpmedelsarbete. Socialstyrelsen bör som

tillsynsmyndighet följa utvecklingen och vid behov vidta

åtgärder. Utskottet förutsätter också att överenskommelsen

mellan staten och landstingen om att uppmuntra ett

effektivt utnyttjande av ny teknik i syfte att förbättra

funktionshindrades livskvalitet och möjligheter att delta

i samhällslivet omsätts i praktiken. Utskottet konstaterar

att det inom Regeringskansliet för närvarande utarbetas

direktiv till en utredning som skall se över och lämna

förslag till hur hjälpmedelsförsörjningen skall utformas

för alla studerande med funktionshinder, liksom en

utredning om hur den nya tekniken skall kunna anpassas så

att olika gruppers behov av hjälpmedel kan tillgodoses.

Socialministern har bl.a. anfört att regeringen överväger

att låta utredningen även se över de långa väntetiderna

och andra problem som sammanhänger med hörapparater.

Utskottet anser inte att det nu behövs något initiativ

från riksdagens sida med anledning av motionerna. Dessa

avstyrks.

Insatser för hemlösa

Flera motioner tar upp behovet av att vidareutveckla

insatserna för hemlösa och att samverkan mellan

myndigheterna och frivilligorganisationerna behöver

förbättras. Utskottet vidhåller sin tidigare uppfattning

och delar därmed inställningen i motionerna att det är

angeläget med konkreta och omedelbara insatser för att

bistå de hemlösa och att slutmålet måste vara att

människor måste kunna få egna bostäder. Utskottet kan

samtidigt konstatera att ett omfattande arbete pågår på

många håll. Socialstyrelsen har gjort en kartläggning

vilken redovisats i Hemlösa i Sverige 1999

(Socialstyrelsen följer upp och utvärderar 2000:1).

Kommittén om nya former för stöd åt hemlösa har

presenterat ett delbetänkande (SOU 2000:14) med förslag

till utrednings- och kartläggningsinsatser för att öka

kunskapsunderlaget samt redovisat sitt fortsatta arbete.

Vidare har kommittén publicerat en antologi om perspektiv

och förklaringsmodeller till hemlöshet. Kommittén

fortsätter sitt arbete att i samverkan med kommuner,

organisationer och övriga myndigheter ta initiativ och

lägga fram förslag som långsiktigt kan förbättra

insatserna mot hemlöshet.

Utskottet konstaterar att den boendesociala beredningens

uppgifter att följa utvecklingen på det bostadssociala

området och lämna förslag till åtgärder för att stödja

särskilt utsatta grupper på bostadsmarknaden överlämnats

till den s.k. Allbokommittén, Allmännyttiga bostadsföretag

och bostadssocial utveckling (dir. 1999:110).

Utskottet anser att motionerna So368 (s), So385 (s), 397

(s), So485 (s) och Bo233 (kd) yrkande 10 är tillgodosedda

med vad som anförts.

Övrig statlig verksamhet

Apoteket AB

I budgetpropositionen anförs att Apoteket under 1999

omsatte 26,1 miljarder kronor, en ökning med 11,6 %

jämfört med föregående år. Försäljningen av läkemedel mot

recept ökade med 11,9 % till 18,5 miljarder kronor.

Från 1980-talet fram t.o.m. 1996 har försäljningen ökat

konstant. Den minskade försäljningen 1997 var en effekt av

det nya systemet med läkemedelsförmånen som trädde i kraft

den 1 januari 1997. Ändringen i läkemedelsförmånen ledde

bl.a. till en hamstring av läkemedel under senare delen av

1996, vilket medförde en minskad försäljning under första

halvåret 1997. Under 1999 har försäljningen åter ökat.

Den största delen av kostnaderna för läkemedel på recept

inom ramen för läkemedelsförmånen betalas av landstingen.

För detta får de ett bidrag från staten.

Vinstutdelningen till bolagets ägare var 100 miljoner

kronor för verksamhetsåret 1999. Staten har vid ordinarie

bolagsstämma i Apoteket AB (publ) den 22 maj 2000 uttalat

att vinstutdelning till bolagets ägare avseende

verksamhetsåret 2000 bör, under förutsättning att

aktiebolagslagens vinstutdelningsregler medger detta,

uppgå till omkring 100 miljoner kronor.

I motion So279 av Chris Heister m.fl. (m) yrkas att

riksdagen beslutar att avveckla apoteksmonopolet (yrkande

6). Enligt motionärerna finns det enligt regeringens egen

utredare mångmiljardbelopp att vinna på en avveckling av

apoteksmonopolet. Ett viktigt skäl att avveckla är att

tillgängligheten till läkemedel inte minst i glesbygd ökar

om receptfria mediciner kan säljas i vanliga affärer samt

om receptbelagda mediciner kan köpas på privata apotek

under farmaceutisk ledning. Motionärerna pekar också på

att den svenska tullens beslag av olagligt importerade

läkemedel har tredubblats mellan 1998 och 1999. Ett i

stort likalydande yrkande framställs i motion So511 av

Chris Heister m.fl. (m) (yrkande 9). Motionärerna förordar

att Apoteket AB:s monopol ersätts med en licensierad

försäljning av läkemedel. Läkemedelsverket föreslås få

ansvar för att genom tillsyn och tillståndsgivning

garantera att säkerhet och kvalitet upprätthålls och

förbättras. Enligt motionärerna måste särskilt övervägas i

vilken utsträckning man kan möjliggöra försäljning av

läkemedel per postorder. Även i motionerna So204 av Lars

Björkman och Elizabeth Nyström (båda m) yrkandena 1 och 3,

So216 av Jeppe Johnsson och Maud Ekendahl (båda m) yrkande

1, So237 av Michael Oscarsson och Annelie Enochson (båda

kd), So331 av Rigmor Stenmark (c) samt So506 av Kenneth

Johansson m.fl. (c) yrkande 5 (delvis) begärs

tillkännagivanden som syftar till att upphäva

apoteksmonopolet. I motion So204 av Lars Björkman och

Elizabeth Nyström (båda m) begärs tillkännagivande om

konkurrensutsättning av läkemedelsförsäljning (yrkande 2).

Den statliga huvudmannen, Socialdepartementet, bör, enligt

motionärerna, inom ramen för utövandet av det statliga

ägandet tillse att Apoteket AB inte saboterar

möjligheterna till en konkurrensutsatt

läkemedelsförsäljning.

Med anledning av proposition 1998/99:106 Vissa ändringar i

läkemedelsförmånen m.m. behandlade socialutskottet bl.a.

frågan om konkurrensutsättning av läkemedelsdistributionen

i betänkande 1998/99:SoU14 Vissa ändringar i

läkemedelsförmånen m.m. Utskottet gjorde bedömningen att

det då inte fanns skäl att förändra

läkemedelsdistributionen genom att konkurrensutsätta

detaljhandeln. Utskottet vidhöll i betänkande

1999/2000:SoU1 denna inställning. Riksdagen följde

utskottet (rskr. 1999/2000:93).

Utskottets bedömning

I ett flertal motioner framställs yrkanden på att

apoteksmonopolet bör avskaffas och att detaljhandeln med

läkemedel bör konkurrensutsättas. Utskottet har vid

upprepade tillfällen behandlat motioner med samma krav.

Utskottet vidhåller sin tidigare inställning att det inte

finns skäl att förändra läkemedelsdistributionen genom att

konkurrensutsätta detaljhandeln med läkemedel. Motionerna

So204 (m), So216 (m) yrkande 1, So237 (kd), So279 (m)

yrkande 6, So331 (c), So506 (c) yrkande 5 delvis samt

So511 (m) yrkande 9 avstyrks.

Utskottets lagförslag

Enligt riksdagens beslut (prop. 2000/01:5, bet.

2000/01:SoU3, rskr. 2000/01:23) gjordes genom lagen

2000:1030 om ändring i lagen (1993:387) om stöd och

service till vissa funktionshindrade vissa ändringar i 9 a

§. Vidare infördes en 9 b §. Lagändringarna skall träda i

kraft den 1 januari 2001. Till följd av ett förbiseende

noterades inte att lagen (1993:387) om stöd och service

till vissa funktionshindrade redan innehåller en 9 b § i

lydelse 1996:534 som trätt i kraft den 1 juli 1996.

Enligt utskottets mening bör 9 b § i dess lydelse

1996:534 i lagen (1993:387) om stöd och service till vissa

funktionshindrade i stället benämnas 9 c § i samma lag.

Ändringen bör träda i kraft den 1 januari 2001. Utskottets

lagförslag fogas till betänkandet som bilaga 1.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande målen

att riksdagen

a) godkänner målen för Hälso- och sjukvårdspolitiken

(avsnitt 3.3), Folkhälsopolitiken (avsnitt

4.3), Barnpolitiken (avsnitt 5.3) och

Socialtjänstpolitiken (avsnitt 8.3),

b) fastställer målet för Äldrepolitiken (avsnitt

7.3),

c) avslår förslaget till mål för Handikappolitiken

(avsnitt 6.3), samt

d) godkänner att det tidigare målet för

utgiftsområdet upphör att gälla,

res. 1 (m, kd, c)

2. beträffande anslag inom utgiftsområde 9

Hälsovård, sjukvård och social omsorg

att riksdagen

a) med bifall till regeringens förslag anvisar anslag inom

utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg

för budgetåret 2001 enligt utskottets förslag i bilaga

3,

b) avslår de motionsyrkanden som förtecknats i

bilaga 4,

3. beträffande bemyndigande angående ramanslaget

13:7 Socialstyrelsen

att riksdagen bemyndigar regeringen att under år 2001, i fråga om

ramanslaget 13:7 Socialstyrelsen, ingå ekonomiska

förpliktelser som inklusive tidigare åtaganden innebär

utgifter på högst 20 000 000 kr efter år 2001,

4. beträffande bemyndigande angående ramanslaget

14:4 Folkhälsoinstitutet

att riksdagen bemyndigar regeringen att under år 2001, i fråga om

ramanslaget 14:4 Folkhälsoinstitutet, ingå ekonomiska

förpliktelser som inklusive tidigare åtaganden innebär

utgifter på högst 50 000 000 kr efter år 2001,

5. beträffande bemyndigande angående ramanslaget

16:3 Statsbidrag till vårdartjänst m.m.

att riksdagen bemyndigar regeringen att under år 2001, i fråga om

ramanslaget 16:3 Statsbidrag till vårdartjänst m.m.,

ingå ekonomiska förpliktelser som inklusive tidigare

åtaganden innebär utgifter på högst 60 000 000 kr

efter år 2001,

6. beträffande bemyndigande angående ramanslaget

18:2 Statens institutionsstyrelse

att riksdagen bemyndigar regeringen att under år 2001, i fråga om

ramanslaget 18:2 Statens institutionsstyrelse, ingå

ekonomiska förpliktelser som inklusive tidigare

åtaganden innebär utgifter på högst 18 000 000 kr

efter år 2001,

7. beträffande bemyndigande angående ramanslaget

26:2 Forskningsrådet för arbetsliv och

socialvetenskap: Forskning

att riksdagen bemyndigar regeringen att under år 2001, i fråga om

ramanslaget 26:2 Forskningsrådet för arbetsliv och

socialvetenskap: Forskning, ingå ekonomiska

förpliktelser som inklusive tidigare åtaganden innebär

utgifter på högst 460 000 000 kr efter år 2001,

8. beträffande översyn av

tandvårdsförsäkringen

att riksdagen avslår motionerna 2000/01:So242, 2000/01:So277,

2000/01:So393, 2000/01:So447, 2000/01:So460,

2000/01:So487, 2000/01:So493, 2000/01:So494,

2000/01:So510 yrkandena 3-6, 2000/01:So514 och

2000/01:So548 yrkande 6,

res. 2 (m)

res. 3 (kd)

res. 4 (fp)

res. 5 (mp)

9. beträffande tandvård för vissa

grupper

att riksdagen avslår motionerna 2000/01:So308 yrkandena 3 och 4,

2000/01: So415, 2000/01:So419 och 2000/01:Sf274

yrkande 27,

res. 6 (c)

10. beträffande lagstadgad rätt till valfrihet

rörande tandvård

att riksdagen med anledning av motionerna 2000/01:So308 yrkande 2

och 2000/01:Sf274 yrkande 26 som sin mening ger

regeringen till känna vad utskottet anfört,

11. beträffande tandläkarnas verksamhet

att riksdagen avslår motionerna 2000/01:So308 yrkandena 5 och 6

samt 200/01:So510 yrkandena 1 och 2,

res. 7 (m, kd, c)

12. beträffande giftiga ormar

att riksdagen avslår motion 2000/01:So351,

13. beträffande slutna samfund

att riksdagen avslår motionerna 2000/01:So395 och 2000/01:So431,

14. beträffande hiv- och aidsprevention

att riksdagen avslår motionerna 2000/01:So282 yrkandena 1 och 2,

2000/01:So428 och 2000/01:So467,

res. 8 (m, kd)

15. beträffande Folkhälsoinstitutets roll

att riksdagen avslår motionerna 2000/01:So300 yrkande 15 och

2000/01:So322 yrkande 2,

res. 9 (m)

16. beträffande utredning av transsexuellas

situation m.m.

att riksdagen avslår motionerna 2000/01:Ju724 yrkande 22, 2000/01:

L441 yrkande 6 och 2000/01:Ub821 yrkande 12,

res. 10 (v, fp, mp)

17. beträffande spelberoende

att riksdagen att riksdagen avslår motionerna 2000/01:So302 yrkande

1, 2000/01:So357 yrkandena 2 och 3, 2000/01:So414 och

2000/01: So549 yrkande 4,

res. 11 (kd, fp)

res. 12 (v, mp)

18. beträffande fördelning av medel till

nykterhetsorganisationerna m.fl.

att riksdagen avslår motion 2000/01:So327,

19. beträffande stöd till drogförebyggande

organisationer

att riksdagen avslår motion 2000/01:So362 yrkande 2,

20. beträffande Alkoholinspektionens roll

att riksdagen avslår motion 2000/01:So335 yrkande

5,

res. 13 (mp)

21. beträffande regler för stöd till

handikapporganisationer m.m.

att riksdagen avslår motionerna 2000/01:So326 yrkande 8,

2000/01:So540 yrkande 6 och 2000/01:So541 yrkande 4,

22. beträffande vissa andra föreningar

att riksdagen med anledning av motionerna 2000/01:So255 yrkande 3

och 2000/01:So370 yrkande 2 som sin mening ger

regeringen till känna vad utskottet anfört,

23. beträffande regler för bilstöd till

handikappade

att riksdagen avslår motionerna 2000/01:So202, 2000/01:So307,

2000/01:So311, 2000/01:So318, 2000/01:So350,

2000/01:So354 yrkande 7, 2000/01:So403, 2000/01:So532

och 2000/01:So540 yrkande 8,

res. 14 (m, kd, c)

24. beträffande utredning av

hjälpmedelsfrågorna

att riksdagen avslår motionerna 2000/01:So299 yrkande 10, 2000/01:

So354 yrkande 6, 2000/01:So538 yrkandena 12 och 13 och

2000/01:So540 yrkande 7,

res. 15 (m)

res. 16 (kd)

res. 17 (c)

res. 18 (fp)

25. beträffande insatser för hemlösa

att riksdagen avslår motionerna 2000/01:So368, 2000/01:So385,

2000/01:So397, 2000/01:So485 och 2000/01:Bo233

yrkande 10,

26. beträffande apoteksmonopolet

att riksdagen avslår motionerna 2000/01:So204, 2000/01:So216

yrkande 1, 2000/01:So237, 2000/01:So279 yrkande 6,

2000/01:So331, 2000/01:So506 yrkande 5 delvis och

2000/01:So511 yrkande 9,

res. 19 (m, kd, c)

27. beträffande utskottets lagförslag

att riksdagen antar förslaget till ändring i lagen (1993:387) om

stöd och service till vissa funktionshindrade enligt

bilaga 1.

Stockholm den 28 november 2000

På socialutskottets vägnar

Ingrid Burman

I beslutet har deltagit: Ingrid Burman (v), Chris Heister

(m)1, Susanne Eberstein (s), Margareta Israelsson (s),

Rinaldo Karlsson (s), Chatrine Pålsson (kd)1, Leif Carlson

(m)1, Conny Öhman (s), Hans Hjortzberg-Nordlund (m)1, Lars

U Granberg (s), Elisebeht Markström (s), Rolf Olsson (v),

Lars Gustafsson (kd)1, Cristina Husmark Pehrsson (m)1,

Kenneth Johansson (c)1, Kerstin Heinemann (fp)1 och Lotta

Nilsson-Hedström (mp).

1dock ej i beslutet under moment 2.

Reservationer

1. Målen (mom. 1)

Chris Heister (m), Chatrine Pålsson (kd), Leif Carlson

(m), Hans Hjortzberg-Nordlund (m), Lars Gustafsson (kd),

Cristina Husmark Pehrson (m) och Kenneth Johansson (c)

anser:

dels att den del av utskottets betänkande som på s. 67

börjar med "Vad slutligen" och slutar med "tre områden"

bort ha följande lydelse:

Enligt utskottets uppfattning bör folkhälsopolitikens mål

formuleras bredare än vad regeringen föreslagit. Målet bör

markera att folkhälsan skall förbättras för samtliga i

befolkningen och särskilt för de hälsomässigt utsatta

grupperna i samhället. Regeringen har i

budgetpropositionen anfört att den har för avsikt att

återkomma till riksdagen med förslag till nya mål på

området inför nästa budgetproposition. Utskottet menar

dock att det aktuella målet redan nu bör omformuleras

enligt följande: Folkhälsan skall förbättras för

befolkningen i dess helhet och särskilt för de grupper i

samhället som är mest eftersatta ur hälsosynpunkt.

Utskottet föreslår i övrigt att riksdagen godkänner de

föreslagna målen för områdena Barnpolitik och

Socialtjänstpolitik.

dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande

lydelse:

1. beträffande målen

att riksdagen under punkt a dels godkänner målen för Hälso- och

sjukvårdspolitiken, Barnpolitiken och

Socialtjänstpolitiken, dels beslutar att målet för

Folkhälsopolitiken skall vara att folkhälsan skall

förbättras för befolkningen i dess helhet och särskilt

för de grupper som är mest eftersatta ur

hälsosynpunkt.

Punkterna b-d = utskottets förslag.

2. Översyn av tandvårdsförsäkringen (mom. 8)

Chris Heister, Leif Carlson, Hans Hjortzberg-Nordlund och

Cristina Husmark Pehrson (alla m) anser:

dels att den del av utskottets betänkande som på s. 79

börjar med "Som tidigare" och slutar med "6 avstyrks"

avstyrks" bort ha följande lydelse:

Enligt utskottets uppfattning måste högkostnadsskyddet

för de grupper i befolkningen som har stora tandvårdsbehov

prioriteras i förhållande till andra i och för sig

angelägna insatser. Tandvårdsförsäkringen bör därför ges

karaktären av ett utpräglat högkostnadsskydd. Personer med

en normal tandstatus bör själva få stå för

tandvårdskostnaden upp till ett högkostnadsskydd på 3 000

kr. Självrisken på 3 000 kr kombineras i vårt förslag med

en subventionsgrad på 60 %. Det innebär att de med störst

behov av tandvård garanteras rimliga kostnader för

omfattande behandlingar. Landstingens särskilda ansvar på

tandvårdsområdet har enligt utskottets uppfattning sedan

länge i praktiken bara använts som skäl för att

subventionera den egna tandvården. Staten bör överta

finansieringsansvaret för all offentligt finansierad

tandvård. Tandvårdslagen bör enligt utskottet därför inte

längre innehålla några skrivningar om landstingens

särskilda skyldigheter eller ansvar på tandvårdsområdet.

Enligt utskottets uppfattning bör tandvård som led i en

sjukdomsbehandling liksom sjukvården i övrigt vara en

angelägenhet för sjukvårdshuvudmännen. Avgiften för sådan

behandling bör vara densamma som för annan

sjukvårdsbehandling. Enligt utskottet vore det också

rimligt att avgiften för tandvård på grund av skador

uppkomna vid olycksfall ur avgiftshänseende var att

betrakta som sjukvård och därmed berättigade till

sedvanlig patientavgift. Var skadan sitter eller om den

faller under olika vårdgivare skall inte ha betydelse för

den enskildes kostnad. Vad utskottet nu anfört bör

riksdagen med anledning av motionerna 2000/01:So277 (m)

och 2000/01:So510 (m) yrkandena 3-6 som sin mening ge

regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 8 bort ha följande

lydelse:

8. beträffande översyn av tandvårdsförsäkringen

att riksdagen med anledning av motionerna 2000/01:So277 och

2000/01:So510 yrkandena 3-6 och med avslag på

motionerna 2000/01:So242, 2000/01:So393,

2000/01:So447, 2000/01:So460, 2000/01:So487,

2000/01:So493, 2000/01:So494, 2000/01:So514 och

2000/01:So548 yrkande 6 som sin mening ger regeringen

till känna vad utskottet anfört.

3. Översyn av tandvårdsförsäkringen (mom. 8)

Chatrine Pålsson och Lars Gustafsson (båda kd) anser:

dels att den del av utskottets betänkande som på s. 79

börjar med "Som tidigare" och slutar med "6 avstyrks" bort

ha följande lydelse:

Enligt utskottets uppfattning vore det rimligt att

avgiften för tandvård på grund av skador uppkomna vid

olycksfall ur avgiftshänseende var att betrakta som

sjukvård och därmed borde innebära sedvanlig

patientavgift. Var skadan sitter eller om den faller under

olika vårdgivare skall inte ha betydelse för den enskildes

kostnad. Vad utskottet nu anfört bör riksdagen med

anledning av motion 2000/01:So277 (m) som sin mening ge

regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 8 bort ha följande

lydelse:

8. beträffande översyn av tandvårdsförsäkringen

att riksdagen med anledning av motion 2000/01:So277 och

med avslag på motionerna 2000/01:So242,

2000/01:So393, 2000/01:So447, 2000/01:So460,

2000/01:So487, 2000/01:So493, 2000/01:So494,

2000/01:So510 yrkandena 3-6, 2000/01:So514 och

2000/01:So548 yrkande 6 som sin mening ger

regeringen till känna vad utskottet anfört.

4. Översyn av tandvårdsförsäkringen (mom. 8)

Kerstin Heinemann (fp) anser:

dels att den del av utskottets betänkande som på s. 79

börjar med "Som tidigare" och slutar med "6 avstyrks" bort

ha följande lydelse:

Enligt utskottets uppfattning tenderar tänderna åter att

bli en klassfråga. Framför allt har pensionärerna drabbats

av den allt dyrare tandvården. Det behövs ett förbättrat

högkostnadsskydd och en översyn av hela tandvården i syfte

att få en rättvisare tandvård. Utskottet anser att en plan

måste tas fram för hur tandvården successivt skall kunna

inlemmas under sjukförsäkringen och garantier lämnas för

att ingen skall behöva avstå från tandvård av ekonomiska

skäl. Dessutom behövs kraftfulla insatser för att

informera såväl äldre som hemtjänsten om hur man kan

förebygga försämrad tandstatus bland äldre. Underhåll av

tidigare gjorda tandvårdsarbeten, t.ex. bryggor, bör

prioriteras. Högkostnadsskyddet inom tandvården måste

förbättras. Vad utskottet nu anfört bör riksdagen med

anledning av motion 2000/01:So548 (fp) yrkande 6 som sin

mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 8 bort ha följande

lydelse:

8. beträffande översyn av tandvårdsförsäkringen

att riksdagen med anledning av motion 2000/01:So548

yrkande 6 och med avslag på motionerna

2000/01:So242, 2000/01:So277, 2000/01:So393,

2000/01:So447, 2000/01:So460, 2000/01:So487,

2000/01:So493, 2000/01:So494, 2000/01:So510

yrkandena 3-6 och 2000/01:So514 som sin mening

ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

5. Översyn av tandvårdsförsäkringen (mom. 8)

Lotta Nilsson-Hedström (mp) anser:

dels att den del av utskottets betänkande som på s. 79

börjar med "Som tidigare" och slutar med "6 avstyrks" bort

ha följande lydelse:

En ny tandvårdsförsäkring gäller sedan 1999. Rapporter

visar i dag att en ökande andel av landets befolkning

avstår från tandläkarbesök på grund av att det är för

dyrt. Det är enligt utskottet en allvarlig utveckling som

inte bara skadar tandhälsan utan är ett hot mot hela

folkhälsan. I budgetpropositionen för 2001 föreslår

regeringen ytterligare medel till tandvården, vilket är

bra och kommer att innebära vissa förbättringar för t.ex.

pensionärer. Enligt utskottets mening bör dock målet på

sikt vara att tandvården i sin helhet omfattas av hälso-

och sjukvårdens avgiftssystem. Vad utskottet nu anfört

bör riksdagen med anledning av motion 2000/01:So460 (s)

som sin mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 8 bort ha följande

lydelse:

8. beträffande översyn av tandvårdsförsäkringen

att riksdagen med anledning av motion 2000/01:So460 och

med avslag på motionerna 2000/01:So242,

2000/01:So277, 2000/01:So393, 2000/01:So447,

2000/01:So487, 2000/01:So493, 2000/01:So494,

2000/01:So510 yrkandena 3-6, 2000/01:So514 och

2000/01:So548 yrkande 6 som sin mening ger

regeringen till känna vad utskottet anfört.

6. Tandvård för vissa grupper (mom. 9)

Kenneth Johansson (c) anser:

dels att den del av utskottets betänkande som på s. 79

börjar med "Utskottet konstaterar" och slutar med

"Motionerna avstyrks" bort ha följande lydelse:

Utskottet ser med stor oro på utvecklingen med att många

ungdomar som lämnat den fria barn- och ungdomstandvården

inte vidhåller sin kontakt med tandläkaren. Det finns

anledning att prova nya modeller för tandvårdssubventionen

till ungdomar och en sådan lösning är att subventionen ges

direkt till den enskilde för att utnyttjas hos valfri

tandläkare. En del av tandvårdsstödet riktar sig till

personer som bor i särskilda boendeformer m.m. Utskottet

anser att den uppsökande verksamheten och den

tandvårdsbehandling som därefter kan bli nödvändig skall

konkurrensutsättas. Personer inom den kommunala omsorgen

skall ha möjlighet att välja eller bibehålla sin

tandläkarkontakt. Utskottet anser att regeringen bör

återkomma med lagförslag om att landstingen skall vara

skyldiga att genomföra en upphandling av den uppsökande

verksamheten och den efterföljande tandvård som kan

behövas. Vad utskottet nu anfört bör riksdagen med

anledning av motion 2000/01:So308 (c) yrkandena 3 och 4

som sin mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 9 bort ha följande

lydelse:

9. beträffande tandvård för vissa grupper

att riksdagen med anledning av motion 2000/01:So308 yrkandena 3 och 4

och med avslag på motionerna 2000/01:So415,

2000/01:So419 och 2000/01:Sf274 yrkande 27 som sin

mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

7. Tandläkarnas verksamhet (mom. 11)

Chris Heister (m), Chatrine Pålsson (kd), Leif Carlson

(m), Hans Hjortzberg-Nordlund (m), Lars Gustafsson (kd),

Cristina Husmark Pehrson (m) och Kenneth Johansson (c)

anser:

dels att den del av utskottets betänkande som på s. 80

börjar med "Utskottet konstaterar" och slutar med "det

anförda" bort ha följande lydelse:

Enligt utskottet understryker behovet av fler tandläkare

betydelsen av att möjligheterna att driva och etablera

verksamhet som privatpraktiker förbättras. Utskottet anser

vidare att det är av stor vikt att rätta till den obalans

i konkurrens som råder mellan offentlig och privat

tandvård på grund av mervärdesskattereglerna. En första

åtgärd är att ställa krav på särredovisning av

folktandvårdens verksamhet; därutöver bör något av de tre

alternativ som presenterats i utredningen SOU 1999:133 för

att komma till rätta med problemen genomföras.

Av 2 kap. 3 § lagen om allmän försäkring framgår att

ersättning för tandvård endast lämnas om tandvården

utförts av en legitimerad tandläkare eller legitimerad

tandhygienist som inte fyllt 65 år. Möjlighet att meddela

undantag från bestämmelserna finns inte. Utskottet menar

att lagstiftningen leder till särskilda problem för

patienter och vårdgivare då behandlingstiden är relativt

lång, som vid tandregleringsbehandlingar m.m. Enligt

utskottet måste möjligheterna att arbeta som privat

tandläkare även efter 65 års ålder garanteras och

förekommande "tvångspensionering" upphöra. Det finns

anledning att förändra 65-årsgränsen, inte minst mot

bakgrund av pensionsreformen och möjligheten till flexibel

pensionsålder. Vad utskottet nu anfört bör riksdagen med

anledning av motionerna 2000/01:So308 (c) yrkandena 5 och

6 och 2000/01:So510 (m) yrkandena 1 och 2 som sin mening

ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 11 bort ha följande

lydelse:

11. beträffande tandläkarnas verksamhet

att riksdagen med anledning av motionerna 2000/01:So308

yrkandena 5 och 6 och 2000/01:So510 yrkandena 1

och 2 som sin mening ger regeringen till känna

vad utskottet anfört.

8. Hiv- och aidsprevention (mom. 14)

Chris Heister (m), Chatrine Pålsson (kd), Leif Carlson

(m), Hans Hjortzberg-Nordlund (m), Lars Gustafsson (kd)

och Cristina Husmark Pehrson (m) anser:

dels att den del av utskottets betänkande som på s. 81

börjar med "Utskottet vidhåller" och slutar med "(s)

avstyrks" bort ha följande lydelse

Enligt utskottet måste det hivpreventiva arbetet

fortfarande inriktas på långsiktiga åtgärder kombinerade

med stöd och hjälp till dem som redan smittats. Utskottet

anser att detta arbete har fyra huvuduppgifter: att stoppa

smittspridningen, att ge hjälp och stöd åt de hivsmittade

och deras anhöriga, att förbättra vården av de

hivinfekterade och aidssjuka och att tillse att

forskningen ges bästa tänkbara villkor. För minskad

smittspridning krävs dessutom bättre information och

upplysning riktad inte minst till skolungdomar,

utlandsresenärer, invandrare samt homo- och bisexuella

män. Att staten har ett starkt intresse av hivinformation

och hivprevention innebär inte att staten är den som bäst

genomför informationssatsningar. Erfarenheterna talar för

att de ideella organisationerna måste ges en central roll

i det hivpreventiva arbetet för att det skall vara

effektivt. Utskottet anser att en större del av

informationsmedlen bör komma de frivilliga

organisationerna till del för att användas i deras

upplysnings- och informationsarbete. Det är mot den

bakgrunden viktigt med ekonomiskt stöd till

frivilligorganisationer på området. Bidragen för

hivprevention bör fördelas nationellt genom ett

ansökningsförfarande, så att ideella organisationer kan

anlägga ett nationellt perspektiv på sina insatser och

själva styra resurserna dit de bäst behövs. Projekten som

kommer i fråga för stöd skall kunna vara fleråriga till

sin karaktär för att säkerställa kontinuitet och

långsiktighet i arbetet. Vad utskottet nu anfört bör

riksdagen med anledning av motionerna 2000/01:So282 (m)

yrkandena 1 och 2 och 2000/01:So428 (m) som sin mening ge

regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 12 bort ha följande

lydelse:

12. beträffande hiv- och aidsprevention

att riksdagen med anledning av motionerna 2000/01:So282

yrkandena 1 och 2 och 2000/01:So428 och med

avslag på motion 2000/01:So467 som sin mening

ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

9. Folkhälsoinstitutets roll (mom. 15)

Chris Heister, Leif Carlson, Hans Hjortzberg-Nordlund och

Cristina Husmark Pehrson (alla m) anser:

dels att den del av utskottets betänkande som på s. 81

börjar med "Utskottet konstaterar" och på s. 82 slutar med

"Motionsyrkandena avstyrks" bort ha följande lydelse:

Enligt utskottets uppfattning framstår den aviserade

utvecklingen av Folkhälsoinstitutet till ny

centralmyndighet på alkoholområdet som mycket tveksam.

Enligt utskottets bedömning framstår det som olämpligt att

lägga över ansvaret för landets samlade alkoholpolitik på

en myndighet som så hårt har bundit upp sig som försvarare

av den alkoholpolitik som nu havererat. Flertalet frågor

kring partihandel och tillverkning borde enligt utskottets

mening istället kunna hanteras av Riksskatteverket och av

skattemyndigheterna. För servering av alkohol finns redan

en regional tillsyn i länsstyrelsernas regi, och det

saknas enligt vår uppfattning behov av central normgivning

utöver befintliga lagar och förordningar på

serveringsområdet. Vad utskottet nu anfört bör riksdagen

med anledning av motion 2000/01:So300 (m) yrkande 15 som

sin mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 15 bort ha följande

lydelse:

15. beträffande Folkhälsoinstitutets roll

att riksdagen med anledning av motion 2000/01:So300

yrkande 15 och med avslag på motion

2000/01:So322 yrkande 2 som sin mening ger

regeringen till känna vad utskottet anfört.

10. Utredning av transsexuellas situation m.m.

(mom. 16)

Ingrid Burman (v), Rolf Olsson (v), Kerstin Heinemann (fp)

och Lotta Nilsson-Hedström (mp) anser:

dels att den del av utskottets betänkande som på s. 82

börjar med "Sexualiteten har" och slutar med "och

avstyrks" bort ha följande lydelse:

Enligt utskottet behövs en utredning som ur ett

helhetsperspektiv belyser transpersoners situation i det

svenska samhället. Utredningen bör ha ett allmänt hållet

mandat att lämna de förslag som anses behövliga för att

förbättra transpersoners situation. Folkhälsoinstitutets

uppdrag bör också utvidgas till att kontinuerligt följa

utvecklingen för transpersoner och aktivt genomföra

informationsverksamhet riktad gentemot såväl offentlig

förvaltning som samhället i stort. Vad utskottet nu anfört

bör riksdagen med anledning av motion 2000/01:L441 (v, s,

c, fp, mp) yrkande 6 som sin mening ge regeringen till

känna.

dels att utskottets hemställan under 16 bort ha följande

lydelse:

16. beträffande utredning av transsexuellas

situation m.m.

att riksdagen med anledning av motion 2000/01:L441

yrkande 6 och med avslag på motionerna

2000/01:Ju724 yrkande 22 och 2000/01:Ub821 (v)

yrkande 12 som sin mening ger regeringen till

känna vad utskottet anfört.

11. Spelberoende (mom. 17)

Chatrine Pålsson (kd), Lars Gustafsson (kd) och Kerstin

Heinemann (fp) anser:

dels att den del av utskottets betänkande som på s. 82

börjar med "Utskottet konstaterar" och på s. 83 slutar med

"4 avstyrks" bort ha följande lydelse:

Spelberoende är ett hälsoproblem vars omfattning är

större än vad man tidigare trott. Cirka 150 000 svenskar

bedöms ha problem med sitt spelande. För en tredjedel av

dem är problemen så allvarliga att de kan klassas som

sjukligt beroende av sitt spelande. För dem som blivit

spelberoende finns i dag knappt någon hjälp att få i form

av behandling och rehabilitering. Det är enligt utskottet

väsentligt att problemet med spelberoende uppmärksammas

och att det finns adekvata vård- och behandlingsformer

tillgängliga. Vad utskottet nu anfört bör riksdagen med

anledning av motion 2000/01:So549 (fp) yrkande 4 som sin

mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 17 bort ha följande

lydelse:

17. beträffande spelberoende

att riksdagen med anledning av motion 2000/01:So549

yrkande 4 och med avslag på motionerna

2000/01:So302 yrkande 1, 2000/01:So357 yrkandena

2 och 3 samt 2000/01:So414 som sin mening ger

regeringen till känna vad utskottet anfört.

12. Spelberoende (mom. 17)

Ingrid Burman (v), Rolf Olsson (v) och Lotta Nilsson-

Hedström (mp) anser:

dels att den del av utskottets betänkande som på s. 82

börjar med "Utskottet konstaterar" och på s. 83 slutar med

"4 avstyrks" bort ha följande lydelse:

En orsak bakom det ökade intresset för spel om pengar kan

enligt utskottet vara att AB Svenska Spel saknar direktiv

om hur bolaget skall informera om de negativa

skadeverkningar spelandet åsamkar den enskilde och

samhället. Enligt utskottets mening bör regeringen därför

ge Svenska Spel direktiv liknande dem som Systembolaget

har när det gäller informationen om alkoholdrycker och

deras skadeverkningar. I Sverige finns heller ingen bra

och samlad utredning som belyser de negativa

konsekvenserna av spel i ett brett ekonomiskt och socialt

samhällsperspektiv som skulle kunna vara riksdagen till

hjälp vid beslutfattande. Med anledning av detta föreslår

utskottet att en parlamentarisk kommission tillsätts med

representanter från samtliga partier i riksdagen. Under

kommissionens arbete bör inga ytterligare kasinon med

internationella regler för spel få etableras i landet. Vad

utskottet nu anfört bör riksdagen med anledning av motion

2000/01:So357 (v) yrkandena 2 och 3 som sin mening ge

regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 17 bort ha följande

lydelse:

17. beträffande spelberoende

att riksdagen med anledning av motion 2000/01:So357

yrkandena 2 och 3 och med avslag på motionerna

2000/01:So302 yrkande 1, 2000/01:So414 och

2000/01:So549 yrkande 4 som sin mening ger

regeringen till känna vad utskottet anfört.

13. Alkoholinspektionens roll (mom. 20)

Lotta Nilsson-Hedström (mp) anser:

dels att den del av utskottets betänkande som på s. 83

börjar med "Alkoholinspektionens framtid " och slutar med

"detta avstyrks" bort ha följande lydelse:

Från Folkhälsoinstitutet har framförts förslag om licens

för tobaksförsäljning. Enligt utskottet kräver införande

av tillstånd för tobaksförsäljning samt i övrigt skärpta

regler på tobaksområdet en förbättrad tillsyn. Utskottet

anser att det är en klar fördel om en myndighet har det

samlade ansvaret för all lagstiftning som berör

tobaksområdet. Utskottet föreslår därför att Alkohol-

inspektionen som i dag utför ett värdefullt och

kvalificerat arbete inom alkoholområdet förstärks och

ombildas till Alkohol- och tobaksinspektionen. Vad

utskottet nu anfört bör riksdagen med anledning av motion

2000/01:So335 (mp) yrkande 5 som sin mening ge regeringen

till känna.

dels att utskottets hemställan under 20 bort ha följande

lydelse:

20. beträffande Alkoholinspektionens roll

att riksdagen med anledning av motion 2000/01:So335

yrkande 5 som sin mening ger regeringen till

känna vad utskottet anfört.

14. Regler för bilstöd till handikappade (mom.

23)

Chris Heister (m), Chatrine Pålsson (kd), Leif Carlson

(m), Hans Hjortzberg-Nordlund (m), Lars Gustafsson (kd),

Cristina Husmark Pehrsson (m) och Kenneth Johansson (c)

anser:

dels att den del av utskottets betänkande som på s. 85

börjar med "Ett flertal" och slutar med "avstyrks därmed"

bort ha följande lydelse:

Utskottet anser det anmärkningsvärt att regeringen ännu

inte återkommit med förslag till förändringar vad gäller

reglerna för bilstöd. Utskottet anser att flera åtgärder

snarast behöver vidtas för att förbättra funktionssättet

och öka effektiviteten och snabbheten i beslutsprocessen.

Det hade varit naturligt att regeringen föreslagit en

ändring av de olika åldersgränserna för bilstödet liksom

av personkretsen som kan få bilstöd, detta särskilt med

tanke på att förtidspensionärer uppmuntras att försöka

återgå i arbete med bibehållen förtidspension samt att det

i praktiken inte finns en definitiv pensionsålder vid 65

års ålder. Utskottet anser att regeringen snarast bör

återkomma till riksdagen med förslag med denna inriktning.

Vad utskottet nu anfört med anledning av motionerna So202

(m), So307 (m), So311 (m), So318 (s), So350 (s), So354 (c)

yrkande 7, So403 (kd), So532 (s) och So540 (kd) yrkande 8

bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 23 bort ha följande

lydelse:

23. beträffande regler för bilstöd till

handikappade

att riksdagen med anledning av motionerna 2000/01:So202,

2000/01:So307, 2000/01:So311, 2000/01:So318,

2000/01:So350, 2000/01:So354 yrkande 7,

2000/01:So403, 2000/01:532 och 2000/01: So540

yrkande 8 som sin mening ger regeringen till

känna vad utskottet anfört,

15. Utredning av hjälpmedelsfrågorna (mom. 24)

Chris Heister, Leif Carlson, Hans Hjortzberg-Nordlund och

Cristina Husmark Pehrsson (alla m) anser:

dels att den del av utskottets betänkande som på s. 85

börjar med "Utskottet vidhåller" och slutar med " Dessa

avstyrks" bort ha följande lydelse:

Utskottet anser att en hjälpmedelsgaranti skulle öka

valfriheten för den enskilde och därutöver främja utbudet

av olika former av hjälpmedel. Det leder till fler, bättre

och billigare hjälpmedel eftersom konkurrens ger

kostnadseffektivitet samtidigt som den tekniska

utvecklingen påskyndas. I dagsläget finns inte en marknad

för hjälpmedel, utan landstinget är ofta den enda köparen.

För landstinget är hjälpmedel alltid en kostnad som måste

hållas nere. Det är därför inte förvånande att

utvecklingen på hjälpmedelsområdet går trögt.

Hjälpmedelsinstitutet ger i dagsläget olika företag

ekonomiskt stöd för att främja utvecklingen och

tillverkningen av nya hjälpmedel. Utskottet anser att det

vore bättre om de som behöver hjälpmedel själva kan driva

utvecklingen framåt som krävande konsumenter, genom

införandet av en hjälpmedelsgaranti. Det är i mötet mellan

konsument och företag som nya idéer växer fram och nya

möjligheter blir tydliga. Nya förbättrade hjälpmedel

skulle då komma fler till del snabbare. Den konkreta

utformningen av hjälpmedelsgarantin måste bli föremål för

särskild utredning där noggranna analyser och avvägningar

görs. Enligt utskottets mening finns det ändå anledning

att pröva införandet av en statlig hjälpmedelsgaranti,

omfattande de hjälpmedel som redan i dagsläget finansieras

med statliga anslag, dvs. bilstödet och alternativ

telefoni. Utskottet anser att en hjälpmedelsgaranti ryms

inom de nuvarande ramarna och att en garanti på sikt

kommer att minska det offentligas kostnader, samtidigt som

utbudet av hjälpmedel ökar liksom valfriheten. Vad

utskottet anfört med anledning av motion So299 (m) yrkande

10 bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 24 bort ha följande

lydelse:

24. beträffande utredning av hjälpmedelsfrågorna

att riksdagen med anledning av motion 2000/01:So299

yrkande 10 och med avslag på motionerna

2000/01:So354 yrkande 6, 2000/01:So538 yrkandena

12 och 13 och 2000/01:So540 yrkande 7 som sin

mening ger regeringen till känna vad utskottet

anfört,

16. Utredning av hjälpmedelsfrågorna (mom. 24)

Chatrine Pålsson och Lars Gustafsson (båda kd) anser:

dels att den del av utskottets betänkande som på s. 85

börjar med "Utskottet vidhåller" och slutar med " Dessa

avstyrks" bort ha följande lydelse:

Enligt 3 b § hälso- och sjukvårdslagen skall landstingen

erbjuda hjälpmedel för funktionshindrade. Utskottet

konstaterar att detta fungerar olika väl i olika

landsting. I en del landsting råder mycket långa

väntetider för hjälpmedel. En del landsting erbjuder

gratis hjälpmedel, andra tar ut stora avgifter.

Utskottet konstaterar att barn behöver hjälpmedel för att

deras utveckling skall stimuleras. De kan behöva

hjälpmedel både i skolan och på fritiden. Elever som får

ett hjälpmedel i skolan, t.ex. en dator, får inte alltid

motsvarande för användning i hemmet, trots att behovet är

lika stort där. Hjälpmedelscentralernas praxis är mycket

olika i olika landsting. Utskottet anser att den utredning

som skall få i uppdrag att belysa de handikappades

ekonomiska situation enligt riksdagens beslut i våras

(betänkande 1999/2000:SoU14, rskr. 1999/2000:240) även bör

få i uppdrag att belysa frågan om avgifter för hjälpmedel.

Vad utskottet anfört med anledning av motion So540 (kd)

yrkande 7 bör riksdagen som sin mening ge regeringen till

känna.

dels att utskottets hemställan under 24 bort ha följande

lydelse:

24. beträffande utredning av hjälpmedelsfrågorna

att riksdagen med anledning av motion 2000/01:So540

yrkande 7 och med avslag på motionerna

2000/01:So299 yrkande 10, 2000/01:So354 yrkande

6 och 2000/01:So538 yrkandena 12 och 13 som sin

mening ger regeringen till känna vad utskottet

anfört,

17. Utredning av hjälpmedelsfrågorna (mom. 24)

Kenneth Johansson (c) anser:

dels att den del av utskottets betänkande som på s. 85

börjar med "Utskottet vidhåller" och slutar med " Dessa

avstyrks" bort ha följande lydelse:

Rätt insatta och utprovade hjälpmedel har stor betydelse

för funktionshindrades välbefinnande. Att få hjälp att

förbättra och vidmakthålla sin funktionsförmåga är viktigt

för en god livskvalitet. Hjälpmedel för rehabilitering och

trygghet måste säkras, anser utskottet. En helhetssyn och

samlad bedömning måste göras i ansvarsfördelningen mellan

kommuner och landsting. Långa väntetider för att erhålla

hjälpmedel eller få dem reparerade innebär svårigheter för

funktionshindrade att verka i samhället på lika villkor

som andra. Utskottet anser att en hjälpmedelsgaranti med

fastställda normer för väntetider för utprovning och

reparationsarbete bör införas. Vad utskottet anfört med

anledning av motion So354 (c) yrkande 6 bör riksdagen som

sin mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 24 bort ha följande

lydelse:

24. beträffande utredning av hjälpmedelsfrågorna

att riksdagen med anledning av motion 2000/01:So354 yrkande 6 och med

avslag på motionerna 2000/01:So299 yrkande 10,

2000/01:So538 yrkandena 12 och 13 och 2000/01:So540

yrkande 7 som sin mening ger regeringen till känna vad

utskottet anfört,

18. Utredning av hjälpmedelsfrågorna (mom. 24)

Kerstin Heinemann (fp) anser:

dels att den del av utskottets betänkande som på s. 85

börjar med "Utskottet vidhåller" och slutar med " Dessa

avstyrks" bort ha följande lydelse:

Utskottet vill understryka att ett funktionshinder inte

skall innebära betydande merkostnader för den enskilde.

Avgifter för hjälpmedel skall därför undvikas eller hållas

på låg nivå. Ingen skall av ekonomiska skäl behöva avstå

från hjälpmedel som han eller hon har behov av. En ökad

konkurrens på hjälpmedelsområdet kan vara ett sätt att

höja kvaliteten och minska köerna. Inom t.ex. hörselvården

bör man i högre utsträckning än vad som sker i dag kunna

upphandla tjänster från privata entreprenörer. Utskottet

anser att det bör införas en vårdgaranti och att denna

också bör omfatta tekniska hjälpmedel som är medicinskt

motiverade. Den som är i behov av hjälpmedel skall få

snabb hjälp och tillgång till komplicerade hjälpmedel

senast inom tre månader. Vidare anser utskottet att en

utredning av hela hjälpmedelsförsörjningen bör genomföras.

De senaste årens utveckling av datatekniken påverkar

hjälpmedelsområdet. Landstingen har dock olika praxis när

det gäller att få tillgång till dator som hjälpmedel. Om

inte synskadade skall bli alltmer isolerade och mindre

delaktiga i samhällsangelägenheter måste

hjälpmedelsförsörjningen kunna tillhandahålla

datorhjälpmedel till alla. Vad utskottet anfört med

anledning av motion So538 (fp) yrkandena 12 och 13 bör

riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 24 bort ha följande

lydelse:

24. beträffande utredning av hjälpmedelsfrågorna

att riksdagen med anledning av motion 2000/01:So538

yrkandena 12 och 13 och med avslag på motionerna

2000/01:So299 yrkande 10, 2000/01:So354 yrkande

6 och 2000/01:So540 yrkande 7 som sin mening ger

regeringen till känna vad utskottet anfört,

19. Apoteksmonopolet (mom. 26)

Chris Heister (m), Chatrine Pålsson (kd), Leif Carlson

(m), Hans Hjortzberg-Nordlund (m), Lars Gustafsson (kd),

Cristina Husmark Pehrson (m) och Kenneth Johansson (c)

anser:

dels att den del av utskottets betänkande som på s. 87

börjar med "I ett flertal" och slutar med "9 avstyrks"

borde ha följande lydelse:

Sverige är ett att de få västländer som har ett statligt

monopol avseende detaljhandel med läkemedel. Det innebär

att läkemedel endast får säljas på apoteket eller hos de

detaljister som apoteket bestämmer. Monopolet medför

enligt statliga utredningar ökade kostnader för läkemedel.

En avmonopolisering skulle följaktligen leda till en

väsentlig kostnadsbesparing. Ytterligare ett skäl att

avskaffa monopolet är att tillgängligheten ökar om

receptfria mediciner kan säljas i vanliga affärer samt om

receptbelagda mediciner kan köpas i privata affärer under

farmaceutisk ledning. Enligt utskottets uppfattning bör

därför apotekets monopol ersättas med licensierad

försäljning av läkemedel. Läkemedelsverkets hårda kontroll

och godkännande är en garanti för att säkerhet och

kvalitet säkerställs. Vad utskottet nu anfört bör

riksdagen med anledning av motionerna 2000/01:So204 (m)

yrkandena 1 och 3, 2000/01:So216 (m) yrkande 1,

2000/01:So237 (kd), 2000/01:So279 (m) yrkande 6,

2000/01:So331 (c), 2000/01:So506 (c) yrkande 5 delvis och

2000/01:So511 (m) yrkande 9 som sin mening ge regeringen

till känna.

dels att utskottets hemställan under 26 bort ha följande

lydelse:

26. beträffande apoteksmonopolet

att riksdagen med anledning av motionerna

2000/01:So204 yrkandena 1 och 3,

2000/01:So216 yrkande 1, 2000/01:So237,

2000/01:So279 yrkande 6, 2000/01:So331,

2000/01:So506 yrkande 5 delvis och

2000/01:So511 yrkande 9 och med avslag

på motion 2000/01:So204 yrkande 2 som

sin mening ger regeringen till känna vad

utskottet anfört.

Särskilda yttranden

Anslag under utgiftsområde 9

1. Chris Heister, Leif Carlson, Hans Hjortzberg-Nordlund

och Cristina Husmark Pehrsson (alla m) anför:

Den 22 november 2000 beslöt riksdagens majoritet bestående

av socialdemokrater, vänsterpartister och miljöpartister

att fastställa ekonomiska ramar för de olika

utgiftsområdena i den statliga budgeten och en beräkning

av statens inkomster avseende 2001. Samtidigt beslutades

om preliminära utgiftstak för åren 2002 och 2003 (bet.

2000/01:FiU1, rskr. 2000/01:36).

Moderata samlingspartiet har i parti- och

kommittémotioner förordat en annan inriktning av den

ekonomiska politiken och budgetpolitiken. Våra förslag

syftar till att skapa förutsättningar för ett ekonomiskt,

kulturellt och socialt växande Sverige. Vi vill satsa på

en utbildning som ger alla större möjligheter till ett

rikare liv. Genom en större enskild sektor och ett

starkare civilt samhälle kan både företag och människor

växa. Ännu fler kan komma in på den ordinarie

arbetsmarknaden. Den sociala tryggheten ökar också i andra

bemärkelser genom att hushållen får en större ekonomisk

självständighet. Friheten att välja bidrar både till

mångfald, en bättre kvalitet och en större trygghet. De

enskilda människorna får ett större inflytande över sina

liv.

Vi har föreslagit en långtgående växling från

subventioner och bidrag till omfattande skattesänkningar

för alla, men främst låg- och medelinkomsttagare.

Samtidigt värnar vi de människor som är i störst behov av

gemensamma insatser och som har små eller inga möjligheter

att påverka sin egen situation. Vi slår också fast att det

allmänna skall tillföras resurser för att på ett

tillfredsställande sätt kunna genomföra de uppgifter som

måste vara gemensamma.

När riksdagens majoritet nu genom riksdagsbeslutet den

22 november om ramar för de olika utgiftsområdena valt en

annan inriktning av politiken, deltar vi inte i det nu

aktuella beslutet om anslagsfördelning inom utgiftsområde

9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg.

För budgetåret 2001 förordar vi i våra parti- och

kommittémotioner en anslagsfördelning inom utgiftsområde 9

som i huvudsak innebär följande.

Vi anser att regeringens satsningar på en förbättrad

tandvårdsförsäkring är otillräckliga och vill därför redan

från år 2001 förstärka tandvårdsförsäkringen med 300

miljoner kronor årligen. Enligt vår uppfattning måste

högkostnadsskyddet för de grupper i befolkningen som har

stora tandvårdsbehov prioriteras. Tandvårdsförsäkringen

bör ändras och ges ett utpräglat högkostnadsskydd. Alla

patienter bör själva stå för kostnaden upp till 3 000 kr.

För kostnader däröver bör subventionsgraden vara 60 %.

Vidare anser vi att staten bör ta över

finansieringsansvaret för all offentligt finansierad

tandvård utom i de fall där verksamheten skall regleras av

hälso- och sjukvårdslagen. Tandvård som led i

sjukdomsbehandling förblir en angelägenhet för

sjukvårdshuvudmannen och avgiften för sådan vård bör vara

densamma som för annan sjukvårdsbehandling.

På läkemedelsområdet innebär våra förslag sammantaget

en kraftig successiv minskning av kostnaderna under åren

framöver, samtidigt som skyddet för de mest utsatta

förbättras. Vi anser att läkemedelsförmånen på sikt bör

ingå i den obligatoriska hälsoförsäkring som Moderaterna

sedan länge förespråkar. Det kommer dock att ta tid innan

denna kan införas. I avvaktan på införandet av en

hälsoförsäkring anser vi att kostnadsansvaret för

läkemedlen bör återföras till staten för att bl.a.

möjliggöra en bättre avvägning mellan de direkta

läkemedelskostnaderna och läkemedlens övriga effekter på

samhällsekonomin. Det möjliggör också en avveckling av det

s.k. receptregistret. Att avskaffa registret medför även

stora fördelar ur integritetssynpunkt.

Den som lider av en sjukdom eller jämförbara besvär

skall enligt vårt förslag få köpa sina mediciner inom

ramen för läkemedelsförsäkringen. Det är också rimligt att

den som, på egen bekostnad, vill använda mediciner som

saknar eller har obetydliga biverkningar för att höja sin

livskvalitet skall ha möjlighet att göra detta. Det är den

behandlande läkaren som skall avgöra om personen skall få

medlet subventionerat eller inte. Antalet receptfria

läkemedel bör utökas. Detta minskar kostnaden för

läkemedelssubventionen, särskilt om indikationerna för att

skriva ut receptfria läkemedel med subvention hålls

strikta. Vidare bör åtgärder vidtas för att säkerställa

att man nyttjar parallell-import och generiska preparat

där sådana möjligheter finns. För det fall att dyrare

medel används utan att det är medicinskt motiverat bör

patienten själv betala hela den överskjutande kostnaden.

Ytterligare besparingar kan åstadkommas genom att i ökad

utsträckning förskriva mindre förpackningar. Vidare bör

övervägas i vilken utsträckning man kan möjliggöra

försäljning av läkemedel per postorder, t.ex. efter

beställning på medicinsk webbplats. Åtminstone receptfri

försäljning liksom försäljning vid återkommande

expeditioner där kunden känner väl till läkemedlet och hur

det skall användas bör kunna hanteras via Internet och

postorder. Vi anser vidare att en avveckling av

apoteksbolagets monopol skulle innebära kraftiga

besparingar. Slutligen anser vi att dagens

högkostnadsskydd för läkemedel bör ersättas med en

frivillig men offentlig försäkring. Vi beräknar att våra

förslag sammanlagt skulle ge en besparing på 1,7 miljarder

kronor inom läkemedelsområdet under år 2001.

Vi föreslår en förstärkning av den oberoende tillsynen

inom sjukvården genom inrättande av en särskild

medicinalstyrelse. Vidare föreslår vi ett särskilt

stimulansbidrag till psykiatrin på 240 miljoner kronor för

att komma till rätta med nuvarande missförhållanden.

Satsningarna på det förebyggande arbetet mot hiv/aids

bör öka i stället för att stagnera eller urholkas. Ett

enigt socialutskott har i sitt yttrande 2000/01:SoU1y

förordat ett tillkännagivande till regeringen om ett

fortsatt särskilt statsbidrag till storstadsregionerna.

Utöver detta föreslår vi att ytterligare 76 miljoner

kronor avsätts för hiv/aidsinriktade insatser. Vi anser

att det statliga engagemanget inom folkhälsoområdet

kraftigt bör minskas till förmån för regionalt och lokalt

folkhälsoarbete.

Vi anser att Alkoholinspektionen är en onödig

myndighet som bör avskaffas. Med ett avvecklat

detaljhandelsmonopol för Systembolaget blir det också

naturligt att lägga ned Alkoholsortimentsnämnden.

Ytterligare medel bör tillskjutas för att det oberoende

arbetet med information och upplysning om alkohol skall få

tillräckligt genomslag, samtidigt bör bidragen till

nykterhetsrörelsen minskas.

Vi anser att insatser och stöd till funktionshindrade

skall utföras individuellt. Stödet skall riktas direkt

till enskilda människor och inte gå omvägen över kommunen.

Att möjliggöra för handikappade att så långt möjligt delta

i det vanliga samhället är inte en fråga för kommunerna,

utan ett gemensamt ansvar för oss alla. Det ekonomiska

ansvaret för assistansersättningens 20 första timmar bör

återföras till staten. Rätten till personlig assistans

även under skoltid och vid vistelse på dagcenter bör

återinföras och schabloniseringen av assistansersättningen

slopas. Vi anser vidare att tyngdpunkten i den personliga

assistansen bör ligga på ett personligt stöd i

vardagslivet, oavsett om den funktionshindrade valt ett

enskilt boende eller en kollektiv boendeform. Rätten till

personlig assistans bör därför också omfatta

funktionshindrade som bor i gruppboende. Förutsättningar

för detta bör utredas.

Stödet till handikapprörelsens rekreationsanläggningar

bör höjas med 2 miljoner kronor och ett nytt anslag på 100

miljoner kronor införas för bostadsstöd till

funktionshindrade.

Ytterligare en miljon kronor bör tillföras anslaget

för bidrag till handikapporganisationer. Dessa extra medel

skall riktas särskilt till mindre handikapporganisationer

som arbetar oberoende av de stora samarbetsorganen inom

handikapprörelsen.

Vi vill införa en hjälpmedelsgaranti. Inledningsvis

bör den omfatta de hjälpmedel som i dagsläget finansieras

med statliga anslag nämligen alternativ telefoni och

bilstöd till handikappade.

Handikappombudsmannen bör slås samman med Ombudsmannen

mot etnisk diskriminering, Ombudsmannen mot diskriminering

på grund av sexuell läggning samt

Jämställdhetsombudsmannen. Resurser för detta bör anvisas

under utgiftsområde 14. Den nya ombudsmannaorganisationen

bör få i uppdrag att kartlägga hur kommunerna följer upp

FN:s standardregler för funktionshindrade.

Vi anser att den slutna ungdomsvården bör överföras

från Statens institutionsstyrelse till kriminalvården och

att 50 miljoner kronor av anslaget överförs till

kriminalvården. Förslaget innebär en förstärkning av

Statens institutionsstyrelses övriga verksamhet och

innebär också ett samlat ansvar för verkställande av

samtliga påföljder vid brott.

Slutligen anser vi att utvecklingsmedlen till åtgärder

för hemlösa bör disponeras av Socialstyrelsen.

2. Chatrine Pålsson och Lars Gustafsson (båda kd) anför:

Den 22 november 2000 beslöt riksdagens majoritet bestående

av socialdemokrater, vänsterpartister och miljöpartister

att stå bakom förslagen i budgetpropositionen (prop.

2000/01:1) vad gäller ekonomiska ramar för de olika

utgiftsområdena och en beräkning av statens inkomster

avseende år 2001. Samtidigt beslutades om preliminär

fördelning av statens utgifter för utgiftsområdena för

åren 2002 och 2003 (bet. 2000/01:FiU1, rskr. 2000/01:36).

Kristdemokraterna har i parti- och kommittémotioner

förordnat en annan inriktning av den ekonomiska politiken

och budgetpolitiken. När riksdagens majoritet nu genom

riksdagsbeslutet om ramar för de olika utgiftsområdena

valt en annan inriktning av politiken deltar vi inte i det

nu aktuella beslutet om anslagsfördelning inom

utgiftsområde 9.

Vi vill särskilt prioritera sju områden. Det gäller

politiken för att skapa långsiktigt goda

tillväxtförutsättningar genom ett bättre företagarklimat,

skattepolitiken för låg- och medelinkomsttagare,

valfriheten för barnfamiljer, pensionärernas ekonomiska

situation, vården, omsorgen och skolan, vikten av ett

återupprättat rättssamhälle samt betydelsen av en

fungerande infrastruktur. Vi anser att vården och omsorgen

är ett prioriterat område, därför bör kommuner och

landsting enligt vårt budgetalternativ tillföras

ytterligare 3 miljarder kronor under treårsperioden

jämfört med regeringens förslag. Målet för vår vård- och

omsorgspolitik är att ge trygghet och medmänsklig omsorg

åt alla oavsett kön, ålder, etnisk bakgrund eller yrke.

Alla har samma rätt att leva ett värdigt liv. Ingen ska

behöva avstå från vård av ekonomiska skäl. Alltför stora

kostnadsökningar har skett för dem som är långvarigt sjuka

och svaga. Utvecklingen av nya läkemedel och de ökande

behoven generellt inom hälso- och sjukvården gör att man

måste våga överväga nya lösningar. Vi anser att en översyn

bör göras av hela systemet så att högkostnadsskyddet

verkligen inkluderar alla egna avgifter i vården och olika

hjälpmedel.

Vi oroas för att hälso- och sjukvårdslagens

portalparagraf, "god vård och hälsa på lika villkor"

håller på att förlora förankring i verkligheten. Samtidigt

är sjuka människor särskilt de svårt och de långvarigt

sjuka och de döende tillsammans med barnen, de svagaste

och mest utsatta grupperna i vårt samhälle. Om deras behov

av bra vård inte blir tillgodosedda på ett värdigt sätt

kommer trovärdigheten för svensk hälso- och sjukvård att

skadas i grunden. Graden av civilisation hos ett samhälle

kan mätas genom hur det tar hand om sina svaga och sjuka.

Vi vill arbeta för ett samhälle som ligger i topp vad

gäller graden av civilisation. Vi vill därför fokusera

debatten om välfärd och hög standard till att handla om

god tillgång på vård och omsorg till alla medborgare

oberoende av var man bor, ålder, social status eller

ekonomiska förutsättningar.

Vi redovisar här kortfattat inriktningen på våra

anslagsförslag för utgiftsområdet på de punkter där den

avviker från regeringens förslag.

Vi anser att sjuk- och tandvårdsförsäkringen på sikt bör

samordnas och att en utredning skyndsamt bör tillsättas

för att utreda de närmare förutsättningarna för detta.

Också frågan om kostnader för hjälpmedel bör tas med i

direktiven. Vi känner oro för att många avstår från

nödvändig tandvård på grund av de höga kostnaderna. I

avvaktan på utredningens arbete bör därför

tandvårdsförsäkringen tillföras ytterligare 100 miljoner

kronor per år under åren 2001-2003.

Vi anser att funktionshindrade skall kunna delta i

samhället på lika villkor och accepterar därför inga

nedskärningar på handikappområdet. Vi anser att det är

mycket tillfredsställande att riksdagen nu fattat beslut

om att den som erhållit rätt till personlig assistans kan

behålla denna också efter fyllda 65 år. Detta är ett krav

som vi kristdemokrater har drivit länge. Det återstår dock

att vidtaga förändringar vad gäller schablonersättningen

som slår mot de allra svagaste.

Vi anser att besparingar bör göras på Socialstyrelsens

och Forskningsrådets för arbetsliv och socialvetenskap

administration. Förvaltningsanslaget bör minskas med 5 %.

Vidare vill vi vad gäller folkhälsan anföra att vid allt

folkhälsoarbete är det viktigt att man utgår från en

helhetssyn på människan och hälsan som begrepp. I vid

bemärkelse handlar hälsa om ett fysiskt, psykiskt, socialt

och andligt tillstånd av välbefinnande. Arbete för en

förbättrad folkhälsa måste präglas av uthållighet.

Resultaten kan oftast inte avläsas förrän flera år

efteråt. Akuta insatser kan inte ersätta långsiktiga.

Sociala och ekonomiska villkor, arbetsmiljö och

levnadsvanor har betydelse för hälsoutvecklingen. Även i

tider av försämrad samhällsekonomi måste folkhälsoarbetet

värnas eftersom det gynnar både folkhälsan och

samhällsekonomin på sikt. I dag kan vi avläsa 1990-talets

ekonomiska kris både i utslagna människor, långvariga

sjukskrivningar och fler långtidsinskrivna

socialbidragstagare. Den höga arbetslösheten drabbar redan

svaga grupper hårdast, vilket innebär ökad risk för

psykiska problem, högre vårdkonsumtion och

förtidspensionering. Arbetslöshet tenderar också att öka

alkohol- och drogkonsumtionen. Folkhälsoarbetet står inför

många utmaningar i framtiden. Vi avser att ytterligare

utveckla Kristdemokraternas syn vad gäller folkhälsan i

socialutskottets kommande folkhälsobetänkande.

3. Kenneth Johansson (c) anför:

Den 22 november 2000 beslöt riksdagens majoritet bestående

av socialdemokrater, vänsterpartister och miljöpartister

att fastställa ekonomiska ramar för de olika

utgiftsområdena i den statliga budgeten och en beräkning

av statens inkomster avseende 2001. Samtidigt beslutades

om preliminär fördelning av statens utgifter på

utgiftsområdena för åren 2002 och 2003 (bet. 2000/01:FiU1,

rskr. 2000/01:36).

Centerpartiet har i parti- och kommittémotioner

förordat en annan inriktning. Centerpartiet anser att

hälso- och sjukvården behöver fler alternativa

driftsformer. Fler kooperativa, ideella och privata

entreprenörer måste få möjlighet att sluta avtal med

kommuner och landsting för att öka mångfalden. Flera

alternativa driftsformer och vårdgivare kan innebära ökad

närhet för patienten och en decentraliserad vårdstruktur.

Det ger möjligheter att utveckla metoder som dels

förbättrar effektiviteten inom hälso- och sjukvården, dels

innebär att en förnyelse i arbetsformerna underlättas. Att

bejaka alternativa driftsformer är för mig lika självklart

som att vården och omsorgen skall ges efter behov och att

den skall vara solidariskt och rättvist finansierad via

skatter.

För att kunna tillföra hälso- och sjukvården

ytterligare resurser har Centerpartiet medverkat till en

omfördelning av resurser från försvaret som innebär att

vården och omsorgen kommer att tillföras ytterligare 8

miljarder kronor under 2002-2004. Utskottet har i

betänkande 2000/01:SoU5 behandlat regeringens förslag till

nationell handlingsplan för utvecklingen av hälso- och

sjukvården och majoriteten (s, c, fp och mp) har i

huvudsak ställt sig bakom förslaget till riktlinjer. De

områden som skall prioriteras är primärvården,

äldreomsorgen, psykiatrin samt mångfald.

När riksdagens majoritet nu genom riksdagsbeslutet om

ramar för de olika utgiftsområdena valt en annan

inriktning av politiken deltar jag inte i det nu aktuella

beslutet om anslagsfördelning inom utgiftsområde 9.

Inom utgiftsområde 9 tillstyrker jag regeringens

förslag till förbättringar i tandvårdsförsäkringen

avseende extra stöd till äldre. Jag anser dock att

anslaget borde tillföras ytterligare 100 miljoner kronor

för att förbättra insatserna för ungdomar.

Jag anser att det behövs effektiviseringar och

kostnadsreduceringar i läkemedelsförmånen för att

förhindra att den försämras ytterligare. Centerpartiet

föreslår bättre ordinationsrutiner, noggrannare kontroll

av hur läkemedel förskrivs, utvecklade arbetsformer för

läkemedelskommittéerna, att slentrianmässig förskrivning

av högprissatta läkemedel undviks, att

sjukvårdshuvudmännen bör få möjlighet att förhandla om

läkemedelspriserna, att en låg receptavgift bör införas,

att fler läkemedel skall kunna säljas utan recept, att

reglerna för förskrivning av läkemedel utan subvention bör

förtydligas och förskrivning i mindre förpackningar göras.

Vidare anser jag att priskonkurrensen på läkemedel måste

öka och att apoteksmonopolet avvecklas.

Jag vill satsa på ett nationellt hälsonät för att

knyta samman alla vårdcentraler, äldreboenden, stora och

små sjukhus och privatkliniker och göra det möjligt för

alla som arbetar inom hälso- och sjukvården att

kommunicera med varandra för konsultation och utbildning.

Ett nationellt hälsonät förbättrar möjligheten till vård i

hemmen samtidigt som den internationella arenan blir en

kontinuerlig kontaktyta för professionen. För år 2001 bör

därför 50 miljoner kronor avsättas under ett nytt anslag

Hälsonät för initierande av projektet, utbildning och

organisation.

Situationen för psykiskt funktionshindrade behöver

förbättras. Regeringen har avsatt 30 miljoner kronor

mindre för personligt ombud än vad som var avsikten enligt

förra årets budgetförslag. Jag anser att resurserna behövs

för att stärka de psykiskt funktionshindrades ställning

och föreslår därför att anslaget tillförs ytterligare 30

miljoner kronor.

Bilstödet behöver förbättras, bl.a. behövs en översyn

av åldersgränserna. Ytterligare 50 miljoner kronor bör

därför tillföras anslaget. Vidare anser jag att

assistansersättning skall kunna utgå till den

funktionshindrade när denne vistas i barnomsorg, skola

eller annan daglig verksamhet då det föreligger särskilda

skäl för detta. Jag anser att det kan finnas skäl att

tydliggöra lagen ytterligare i detta avseende. Riksdagen

bör därför hos regeringen begära förslag om lagändring så

att barns rätt till personlig assistans i daglig

verksamhet garanteras. Vidare bör utredas

förutsättningarna för att utvidga assistansreformen till

att gälla personer med psykiska funktionshinder.

Rätt insatta och utprovade hjälpmedel har stor

betydelse för många äldres välbefinnande. Hjälpmedel för

rehabilitering och trygghet måste säkras för att mer av

sjukvården skall kunna ske i hemmet. Centerpartiet har i

sitt budgetalternativ avsatt 500 miljoner kronor till ett

nytt anslag för att införa en vård och hjälpmedelsgaranti

så att väntetiderna kan kortas.

Jag vill införa ett system med hemservicecheckar för

pensionärshushåll. Förslaget bygger på att det skall

omfatta alla pensionärshushåll, förtids- och

folkpensionärer, och skall omfatta alla normalt

förekommande tjänster i hemmet. Den behovsprövade

hemtjänsten skall dock inte ingå. För detta vill jag

avsätta 250 miljoner kronor under ett nytt anslag för år

2001.

Statens institutionsstyrelse bör tillföras ytterligare

10 miljoner kronor för särskilda utvecklingsprojekt.

Slutligen anser jag att det går att göra besparingar

inom administrationen vid Socialstyrelsen,

Folkhälsoinstitutet och Alkoholinspektionen på sammanlagt

47,8 miljoner kronor.

4. Kerstin Heinemann (fp) anför:

Den 22 november 2000 beslöt riksdagens majoritet bestående

av socialdemokrater, vänsterpartister och miljöpartister

att fastställa ekonomiska ramar för de olika

utgiftsområdena i den statliga budgeten och en beräkning

av statens inkomster avseende 2001. Samtidigt beslutades

om preliminär fördelning av statens utgifter på

utgiftsområdena för åren 2002 och 2003 (bet. 2000/01:FiU1,

rskr. 2000/01:36).

Folkpartiet har i parti- och kommittémotioner förordat

en annan inriktning. Partiet anser att sjukvården är en

omistlig del av den generella välfärdspolitiken. Det är

viktigt att även fortsättningsvis slå vakt om sjukvårdens

offentliga skattefinansiering samt att vård och omsorg

skall ges efter behov och inte efter betalningsförmåga.

Folkpartiet anser att en nationell vårdgaranti omfattande

alla diagnoser och behandlingar skall införas. Patienten

skall om han eller hon inte kan påräkna behandling inom

tre månader ha rätt att söka annan vårdgivare, privat

eller offentlig, på hemlandstingets bekostnad. För att

lösa primärvårdens problem krävs det fler privata

vårdgivare. En återinförd etableringsfrihet för privata

allmänläkare ökar valfriheten.

När riksdagens majoritet nu genom riksdagsbeslutet om

ramar för de olika utgiftsområdena valt en annan

inriktning av politiken deltar jag inte i det nu aktuella

beslutet om anslagsfördelning inom utgiftsområde 9.

Jag anser att handikappreformen skall återställas till

sin ursprungliga utformning och anslaget för statlig

assistansersättning tillföras ytterligare 2,5 miljarder

kronor. Det ekonomiska ansvaret för de 20 första timmarna

av assistansersättningen bör återföras till staten. Jag

anser att rätten till personlig assistans i förskola/skola

skall återställas. Personlig assistans bör användas mer i

arbetsliv och studieverksamhet. Assistentens insatser i

skolarbete och inom förskoleverksamheten skall utvecklas

så att den enskilde känner trygghet i att allt runt hans

eller hennes person fungerar så bra att alla övriga

krafter kan användas till att satsa på skolarbete eller i

leken.

Det är dags att vidga perspektivet på

handikappfrågorna och peka på att det för den enskilde

funktionshindrade i lika hög grad är en frihetsfråga som

en rättvisefråga. Att som rullstolsburen kunna färdas med

allmänna kommunikationer, att som hörselskadad kunna

lyssna till föredrag och föreläsningar, att som

rörelsehindrad kunna ta sig till och från, samt in och ut

ur offentliga lokaler på egen hand skulle markant vidga

friheten för den enskilde. Den funktionshindrades

rättigheter handlar om att öka möjligheten för den

enskilde att kunna leva ett självständigt liv.

Tillgänglighet, självständighet och värdighet är för mig

tre nyckelord i det fortsatta arbetet för att undanröja

handikapp för funktionshindrade. Folkpartiet föreslår en

engångssatsning på 5 miljarder kronor under fem år för att

kunna genomföra en tillgänglighetsreform. Jag anser att

ansvaret för att öka tillgängligheten i första hand ligger

på kommuner och andra lokala aktörer som till exempel

privata fastighetsägare. Ansvars- och

finansieringsprincipen ligger fast, men mot bakgrund av

bl.a. den ekonomiska situationen i landets kommuner kommer

en statlig medverkan, åtminstone initialt, i

finansieringen av en tillgänglighetsreform att vara

nödvändig för att utvecklingen verkligen skall ta fart.

Statens stöd skall bestå i stimulansbidrag till bl.a.

kommuner, fastighetsägare och kollektivföretag i

kombination med riktlinjer från statsmakterna. Plan- och

bygglagen måste kompletteras med riktlinjer som tvingar

fram rimliga anpassningsåtgärder för funktionshindrade.

Jag anser att det går att sänka läkemedelskostnaderna

utan att patienterna drabbas. Det måste till en noggrann

uppföljning av läkemedelsförskrivningen.

Läkemedelskommittéerna är de organ som bäst är lämpade för

att genomföra en sådan uppföljning. Det är de som kan göra

analyser av vilka kostnader som står för ökningen. Jag

anser att receptförskrivningsregistret omgående måste

omsättas i praktiken. Läkemedelskommittéerna kan bl.a.

tillsammans med läkaren gå igenom förskrivningsmönster och

därmed underlätta en adekvat förskrivning. Läkaren bör

utnyttja möjligheten att förskriva vissa dyrare läkemedel

utan rabatt när syftet i första hand inte är medicinskt

utan att skapa bättre livsbetingelser. Jag anser att det

behövs en nationell handlingsplan för att åstadkomma en

optimal läkemedelsanvändning. För att åstadkomma detta

behövs: förbättrad utbildning för läkare, sjuksköterskor

och annan hälso- och sjukvårdspersonal om hur läkemedel

bäst kan användas, möjlighet för läkarna att följa sina

egna läkemedelsförskrivningar och kostnaderna för dem,

intensifiering av läkemedelskommittéernas arbete med

rekommendationer och fortbildning av personalen om

läkemedel, regelmässig gratis förskrivning av

provförpackningar till patienter som skall stå länge på

ett läkemedel, krav på användning av billigaste

synonympreparat, krav på att Läkemedelsverkets,

Socialstyrelsens och Statens beredning för medicinsk

utvärderings (SBU) rekommendationer om

läkemedelsbehandling följs, tid för apotekspersonalen att

informera kunderna om läkemedlens rätta användning. Utöver

detta behövs ett system för prissättning av läkemedel samt

att man åter aktualiserar frågan huruvida

läkemedelsanvändare på frivillig väg skall kunna få egna

datakort där deras läkemedelsordinationer förs in.

Slutligen anser jag att kvinnojourernas verksamhet bör

stödjas. Folkpartiet har avsatt 4 miljoner kronor för

detta i sitt budgetalternativ.

5. Lagstadgad rätt till valfrihet rörande tandvård

Ingrid Burman (v), Susanne Eberstein (s), Margareta

Israelsson (s), Rinaldo Karlsson (s), Conny Öhman (s),

Lars U Granberg (s), Elisebeth Markström (s) och Rolf

Olsson (v) anför:

En utvärdering pågår av det reformerade tandvårdsstödet.

Vi anser att det i och för sig vore bäst att avvakta

utredningens förslag, men motsätter oss inte ett

tillkännagivande avseende en lagstadgad rätt till

valfrihet rörande barn- och ungdomstandvården. Vi

förutsätter att denna fråga kommer att behandlas inom

ramen för den aktuella utredningen.

6. Folkhälsoinstitutets roll

Ingrid Burman och Rolf Olsson (båda v) anför:

Vi anser att det är klarlagt att ojämlika levnadsvillkor

påverkar hälsotillstånd hos hela befolkningen. Att

tydliggöra och verka för att bryta ned dessa skillnader

måste utgöra en prioriterad del av det samlade

folkhälsoarbetet. Enligt vår uppfattning bör

Folkhälsoinstitutet ha en ledande och samordnande funktion

i arbetet med att bryta den klassrelaterade ohälsan i

befolkningen. I Folkhälsoinstitutets instruktioner och mål

framgår inte detta tydligt. En utredning om

folkhälsoinstitutets framtida uppgifter och organisation

har varit ute på remiss och vi avvaktar den fortsatta

bedredningen av utredningens förslag. Vi avser att

återkomma till frågan i det fall våra synpunkter inte

beaktas.

7. Folkhälsoinstitutets homosexuppdrag

Ingrid Burman (v), Rolf Olsson (v), Kerstin Heinemann (fp)

och Lotta Nilsson-Hedström (mp) anför:

I en utredning kring Folkhälsoinstitutets verksamhet

föreslås att uppdraget om homosexuellas situation skall

föras över till Ombudsmannen mot sexuell diskriminering,

HomO. Enligt vår mening bör en överflyttning av uppdragen

föregås av en mer seriös konsekvensanalys samt en mer

ingående utvärdering av verksamheterna än den som nu

gjorts. Vi anser därför att det s.k. homosexuppdraget

tills vidare bör finnas kvar på Folkhälsoinstitutet och

att också frågor kring transpersoners situation i

fortsättningen bör ingå i uppdraget. Utredningen om

Folkhälsoinstitutets verksamhet har varit ute på remiss

och vi avvaktar den fortsatta beredningen. Vi avser att

återkomma till frågan i det fall våra synpunkter inte

beaktas.

8. Folkhälsoinstitutet och Alkoholinspektionen

Chatrine Pålsson och Lars Gustafsson (båda kd) anför:

Vi anser att Folkhälsoinstitutet enbart skall koncentrera

sig på centrala nationella funktioner som informations-

och kunskapscentrum med uppgift att bistå regionala och

lokala aktörer. Kompetensen på olika plan skulle kunna

utnyttjas bättre genom att låta Folkhälsoinstitutet

fungera som en nationell koordinator. Vi ställer oss också

tveksamma till att Alkoholinspektionen helt avvecklas. Vi

tror att en enhet för alkohol och droger bör inrättas med

avgränsade uppgifter för att på ett effektivt sätt

motverka en utveckling som blir alltmer problematisk.

Detta kan ske i nära samverkan med Folkhälsoinstitutet.

Liknande tankar har framförts i Statskontorets rapport

(1998:22) "Samordning mot droger". Vi avser att återkomma

i den sista frågan när utskottet behandlar regeringens

proposition Nationell handlingsplan för att förebygga

alkoholskador (prop. 2000/01:20).

Av utskottet framlagt lagförslag

Förslag till lag om ändring i lagen (1993:387)

om stöd och service till vissa funktionshindrade

Härigenom föreskrivs att 9 b § lagen (1993:387) om stöd

och service till vissa funktionshindrade i lydelse enligt

SFS 1996:534 skall betecknas 9 c §.

________________________

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2001.

Regeringens och oppositionspartiernas förslag till anslag för år 2001

inom utgiftsområde 9

Hälsovård, sjukvård och social omsorg

Belopp i 1000-tal kronor

-------------------------------------------------------------------------------

Anslag Anslagstyp Regeringens

förslag

(m) (kd) (c) (fp)

-------------------------------------------------------------------------------

-------------------------------------------------------------------------------

13:1 Sjukvårdsförmåner m.m. (ram) 2 242 000 +200 000

-------------------------------------------------------------------------------

13:2 Bidrag för läkemedelsförmånen (ram) 16 137 000 -1 700 000

-------------------------------------------------------------------------------

13:3 Bidrag till hälso- och sjukvård (ram) 962 087

-------------------------------------------------------------------------------

13:4 Statens beredning för (ram) 36 165

utvärdering av medicinsk metodik

-------------------------------------------------------------------------------

13:5 Hälso- och sjukvårdens (ram) 23 407

ansvarsnämnd

-------------------------------------------------------------------------------

13:6 Ersättning till steriliserade i (ram) 78 000

vissa fall

-------------------------------------------------------------------------------

13:7 Socialstyrelsen (ram) 476 577 -104 500

-------------------------------------------------------------------------------

13:8 Medicinalstyrelsen (ram) +104 500

-------------------------------------------------------------------------------

13:9 Stimulansbidrag till psykiatrin (ram) +240 000

-------------------------------------------------------------------------------

13:10 Hälsonät (ram)

-------------------------------------------------------------------------------

14:1 Insatser mot aids (ram) 65 622 +76 000

-------------------------------------------------------------------------------

14:2 Bidrag till WHO (ram) 8 000

-------------------------------------------------------------------------------

14:3 Bidrag till Nordiska (ram) 16 896

hälsovårdshögskolan

-------------------------------------------------------------------------------

14:4 Folkhälsoinstitutet (ram) 120 275 -24 000

-------------------------------------------------------------------------------

14:5 Smittskyddsinstitutet (ram) 152 869

-------------------------------------------------------------------------------

14:6 Institutet för psykosocial (ram) 13 249

medicin

-------------------------------------------------------------------------------

14:7 Folkhälsopolitiska åtgärder (ram) 53 554 -10 000

-------------------------------------------------------------------------------

14:8 Alkohol- och narkotikapolitiska (ram) 77 500 +10 000

åtgärder

-------------------------------------------------------------------------------

14:9 Alkoholinspektionen (ram) 7 650 -7 650

-------------------------------------------------------------------------------

14:10 Alkoholsortimentsnämnden (ram) 401 -401

-------------------------------------------------------------------------------

14:11 Stimulansbidrag till lokalt (ram) +29 000

folkhälsoarbete

-------------------------------------------------------------------------------

15:1 Barnombudsmannen (ram) 8 565

-------------------------------------------------------------------------------

15:2 Statens nämnd för (ram) 6 980

internationella adoptionsfrågor

-------------------------------------------------------------------------------

16:1 Personligt ombud (ram) 60 000

-------------------------------------------------------------------------------

16:2 Vissa statsbidrag inom (res.) 277 000

handikappområdet

-------------------------------------------------------------------------------

16:3 Statsbidrag till vårdartjänst (ram) 172 470

m.m.

-------------------------------------------------------------------------------

16:4 Bidrag till viss verksamhet (obet.) 79 394 +2 000

för personer med funktionshinder

-------------------------------------------------------------------------------

16:5 Bidrag till (obet.) 157 248 +1 000

handikapporganisationer

-------------------------------------------------------------------------------

16:6 Alternativ telefoni (ram) 21 476 -21 476

-------------------------------------------------------------------------------

16:7 Bilstöd till handikappade (ram) 227 000 -227 000

-------------------------------------------------------------------------------

16:8 Kostnader för statlig (ram) 6 640 000 +1 250 000

assistansersättning

-------------------------------------------------------------------------------

16:9 Statens institut för särskilt (ram) 20 781

utbildningsstöd

-------------------------------------------------------------------------------

16:10 Handikappombudsmannen (ram) 15 247 -15 247

-------------------------------------------------------------------------------

16:11 Bostadsstöd till (ram) +100 000

funktionshindrade

-------------------------------------------------------------------------------

16:12 Hjälpmedelsgaranti (ram) +248 476

-------------------------------------------------------------------------------

16:13 Vårdgaranti och (ram)

hjälpmedelsgaranti

-------------------------------------------------------------------------------

16:14 Tillgänglighetsreform (ram)

000

-------------------------------------------------------------------------------

17:1 Stimulansbidrag och åtgärder (ram) 251 946

inom äldrepolitiken

-------------------------------------------------------------------------------

17:2 Hemservicecheckar (ram)

-------------------------------------------------------------------------------

18:1 Bidrag till utveckling av (ram) 88 378

socialt arbete m.m.

-------------------------------------------------------------------------------

18:2 Statens institutionsstyrelse (ram) 604 233 -50 000

-------------------------------------------------------------------------------

18:3 Utvecklingsmedel till åtgärder (res.) 10 000

för hemlösa

-------------------------------------------------------------------------------

-------------------------------------------------------------------------------

26:1 Forskningsrådet för (ram) 24 212

arbetsliv och socialvetenskap:

Förvaltning

-------------------------------------------------------------------------------

26:2 Forskningrådet för arbetsliv (ram) 237 443 -1

och socialvetenskap: Forskning

-------------------------------------------------------------------------------

-------------------------------------------------------------------------------

Summa 29 373 625 +100 702

000

-------------------------------------------------------------------------------

Utskottets förslag till

medelsanvisning på anslag inom

utgiftsområde 9

Hälsovård, sjukvård och social omsorg

Utskottets förslag överensstämmer med regeringens

förslag till anslagsfördelning.

Moderata samlingspartiet, Kristdemokraterna,

Centerpartiet och Folkpartiet liberalerna redovisar

sina ställningstaganden i särskilda yttranden som

fogats till betänkandet.

1000-tal kronor

----------------------------------------------------------

Anslag Anslagstyp

Utskottets

förslag

----------------------------------------------------------

----------------------------------------------------------

13:1 Sjukvårdsförmåner m.m. (ram) 2 242 000

----------------------------------------------------------

13:2 Bidrag för läkemedelsförmånen (ram) 16 137

000

----------------------------------------------------------

13:3 Bidrag till hälso- och sjukvård (ram) 962 087

----------------------------------------------------------

13:4 Statens beredning för (ram) 36 165

utvärdering av medicinsk metodik

----------------------------------------------------------

13:5 Hälso- och sjukvårdens (ram) 23 407

ansvarsnämnd

----------------------------------------------------------

13:6 Ersättning till steriliserade i (ram) 78 000

vissa fall

----------------------------------------------------------

13:7 Socialstyrelsen (ram) 476 577

----------------------------------------------------------

14:1 Insatser mot aids (ram) 65 622

----------------------------------------------------------

14:2 Bidrag till WHO (ram) 8 000

----------------------------------------------------------

14:3 Bidrag till Nordiska (ram) 16 896

hälsovårdshögskolan

----------------------------------------------------------

14:4 Folkhälsoinstitutet (ram) 120 275

----------------------------------------------------------

14:5 Smittskyddsinstitutet (ram) 152 869

----------------------------------------------------------

14:6 Institutet för psykosocial (ram) 13 249

medicin

----------------------------------------------------------

14:7 Folkhälsopolitiska åtgärder (ram) 53 554

----------------------------------------------------------

14:8 Alkohol- och narkotikapolitiska (ram) 77 500

åtgärder

----------------------------------------------------------

14:9 Alkoholinspektionen (ram) 7 650

----------------------------------------------------------

14:10 Alkoholsortimentsnämnden (ram) 401

----------------------------------------------------------

15:1 Barnombudsmannen (ram) 8 565

----------------------------------------------------------

15:2 Statens nämnd för (ram) 6 980

internationella adoptionsfrågor

----------------------------------------------------------

16:1 Personligt ombud (ram) 60 000

----------------------------------------------------------

16:2 Vissa statsbidrag inom (res.) 277 000

handikappområdet

----------------------------------------------------------

16:3 Statsbidrag till vårdartjänst (ram) 172 470

m.m.

----------------------------------------------------------

16:4 Bidrag till viss verksamhet (obet.) 79 394

för personer med

funktionshinder

----------------------------------------------------------

16:5 Bidrag till (obet.) 157 248

handikapporganisationer

----------------------------------------------------------

16:6 Alternativ telefoni (ram) 21 476

----------------------------------------------------------

16:7 Bilstöd till handikappade (ram) 227 000

----------------------------------------------------------

16:8 Kostnader för statlig (ram) 6 640 000

assistansersättning

----------------------------------------------------------

16:9 Statens institut för särskilt (ram) 20 781

utbildningsstöd

----------------------------------------------------------

16:10 Handikappombudsmannen (ram) 15 247

----------------------------------------------------------

17:1 Stimulansbidrag och åtgärder (ram) 251 946

inom äldrepolitiken

----------------------------------------------------------

18:1 Bidrag till utveckling av (ram) 88 378

socialt arbete m.m.

----------------------------------------------------------

18:2 Statens institutionsstyrelse (ram) 604 233

----------------------------------------------------------

18:3 Utvecklingsmedel till åtgärder (res.) 10 000

för hemlösa

----------------------------------------------------------

26:1 Forskningsrådet för arbetsliv (ram) 24 212

och socialvetenskap: Förvaltning

----------------------------------------------------------

26:2 Forskningrådet för arbetsliv (ram) 237 443

och socialvetenskap: Forskning

----------------------------------------------------------

----------------------------------------------------------

Summa 29 373

625

----------------------------------------------------------

Av utskottet i mom. 2 i hemställan avstyrkta

motionsyrkanden

Motion Yrkanden

2000/01:So34

2000/01:So18 1

2000/01:So238 1-4

2000/01:So246

2000/01:So279 7

2000/01:So282 4

2000/01:So299 2, 8

2000/01:So300 13 och 14

2000/01:So354 13 och 15

2000/01:So366

2000/01:So383 20, 22

2000/01:So398

2000/01:So448 1

2000/01:So480 1-22

2000/01:So490

2000/01:So501

2000/01:So503

2000/01:So506 1-4, 5 (delvis)

2000/01:So509

2000/01:So511 1-8, 10-12

2000/01:So523

2000/01:So538 1, 4, 5, 9, 20

2000/01:So539 4

2000/01:So548 5

2000/01:So549 5

2000/01:Fi211 15

2000/01:Ju932 1

2000/01:Ub239 23