Bet. 2000/01:SoU13

Socialutskottets betänkande

2000/01:SOU13

Folkhälsofrågor

Innehåll

Sammanfattning

Motionerna

Utskottet

Hemställan

Reservationer

2000/01

SoU13

Sammanfattning

I betänkandet behandlas ett femtiotal

motionsyrkanden om olika folkhälsofrågor från den

allmänna motionstiden 2000.

Utskottet har den 20 mars 2001 genomfört en

offentlig utfrågning under temat "Att stärka den

psykiska hälsan och förebygga suicidala beteenden,

den yttersta konsekvensen av psykisk ohälsa". En

utskrift av utfrågningen kommer att publiceras i

riksdagens utredningsserie, URD.

Den 22 mars har utskottet besökt

Smittskyddsinstitutet (SMI).

Utskottet avstyrker samtliga motionsyrkanden.

I betänkandet finns 15 reservationer och 1 särskilt

yttrande.

Motionerna

2000/01:So213 av Gunnar Axén (m) vari föreslås att

riksdagen fattar följande beslut: Riksdagen beslutar

att avskaffa lagen (1987:375) om förbud mot s.k.

bastuklubbar och andra liknande verksamheter.

2000/01:So228 av Sofia Jonsson (c) vari föreslås att

riksdagen fattar följande beslut:

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att vidta ökade

åtgärder för att ytterligare förbättra informationen

om buller, bullerskador och tinnitus.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om en undersökning om

hur man kan komma åt problemet med tinnitus mer

specifikt och hur problemen skall åtgärdas på sikt.

2000/01:So265 av Ingvar Eriksson och Elizabeth

Nyström (m) vari föreslås att riksdagen fattar

följande beslut: Riksdagen tillkännager för

regeringen som sin mening vad i motionen anförs om

förebyggande åtgärder mot osteoporos.

2000/01:So275 av Marie Engström (v) vari föreslås

att riksdagen fattar följande beslut: Riksdagen

tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om behov av åtgärder för begränsning

av skadliga ljudnivåer.

2000/01:So295 av Carina Moberg (s) vari föreslås att

riksdagen fattar följande beslut: Riksdagen

tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om att Folkhälsoinstitutets

nuvarande uppdrag blir början på ett långsiktigt

förändringsarbete för att främja hälsa och förebygga

sjukdom genom ökad fysisk aktivitet.

2000/01:So297 av Gunnel Wallin m.fl. (c) vari

föreslås att riksdagen fattar följande beslut:

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att hela samhället

och särskilt familjen, skolan och

fritidsverksamheten har viktiga uppgifter i arbetet

med att förebygga ätstörningar.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att idrottsrörelsen

skall känna ett starkt stöd från samhället i sitt

arbete mot anorexia och i sina ansträngningar att

intensifiera information om vikten av att äta rätt

och de risker som finns om detta inte följs.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att vården behöver

fler specialister för att kunna ge dem som drabbas

av ätstörningssjukdomar en adekvat vård.

2000/01:So310 av Elisabeth Fleetwood (m) vari

föreslås att riksdagen fattar följande beslut:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om nödvändigheten av

skyndsamma åtgärder beträffande allvarliga

bullerskador.

2000/01:So322 av Gudrun Schyman m.fl. (v) vari

föreslås att riksdagen fattar följande beslut:

1. Riksdagen begär att regeringen lägger fram

förslag till riktlinjer för primärvårdens

folkhälsoarbete enligt vad som anförs i motionen.

4. Riksdagen begär att regeringen tillsätter en

utredning med uppgift att se över betydelsen av

arbetstidens längd och förläggning för folkhälsan.

2000/01:So333 av Ann-Kristine Johansson och Helena

Zakariasén (s) vari föreslås att riksdagen fattar

följande beslut: Riksdagen tillkännager för

regeringen som sin mening vad i motionen anförs om

en samlad folkhälsopolitik.

2000/01:So334 av Ingvar Johnsson m.fl. (s) vari

föreslås att riksdagen fattar följande beslut:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om åtgärder mot hörselskador.

2000/01:So340 av Sonja Fransson (s) vari föreslås

att riksdagen fattar följande beslut: Riksdagen

begär att regeringen tillsätter en utredning av en

lagstiftning om generell minskning av oönskade ljud

samt om förbud mot oönskade ljud i offentlig miljö.

2000/01:So370 av Marianne Samuelsson m.fl. (mp) vari

föreslås att riksdagen fattar följande beslut:

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening att ett handlingsprogram för att förebygga

suicid tas fram.

2000/01:So380 av Lennart Kollmats (fp) vari föreslås

att riksdagen fattar följande beslut: Riksdagen

begär att regeringen lägger fram förslag om att via

lagstiftning sänka ljudvolymen vid konserter, bio,

diskotek etc.

2000/01:So387 av Harald Nordlund (fp) vari föreslås

att riksdagen fattar följande beslut:

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om införande av ett

nationellt förbud mot tomgångskörning.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om ökade möjligheter

att beivra överträdelse av tomgångsförbudet.

2000/01:So391 av Carina Hägg och Agneta Brendt (s)

vari föreslås att riksdagen fattar följande beslut:

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om vikten av att BVC

erbjuder nyblivna föräldrars barn vaccination mot

tuberkulos.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om vikten av att

informera om betydelsen av vaccination mot

tuberkulos.

2000/01:So396 av Carina Hägg (s) vari föreslås att

riksdagen fattar följande beslut: Riksdagen

tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om en nollvision vad gäller

självmord.

2000/01:So408 av Gudrun Lindvall (mp) vari föreslås

att riksdagen fattar följande beslut: Riksdagen

tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om behovet av en studie av de

miljörelaterade sjukdomarna och deras utbredning i

landet.

2000/01:So432 av Kia Andreasson m.fl. (mp, v, kd, c,

fp) vari föreslås att riksdagen fattar följande

beslut:

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening att en lag införs som anger högsta tillåtna

ljudnivå på offentliga platser.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening att personer som sköter ljudanläggningar

skall genomgå utbildning för att få tillstånd.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening att tillståndsmyndigheten får bemyndigande

att vidta sanktioner mot överträdelse.

2000/01:So465 av Eva Arvidsson och Eva Johansson (s)

vari föreslås att riksdagen fattar följande beslut:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om vikten av en översyn av

reglerna vad gäller ljudnivå i allmänna lokaler.

2000/01:So470 av Ulf Nilsson m.fl. (fp) vari

föreslås att riksdagen fattar följande beslut:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om den s.k. bastuklubbslagen.

2000/01:So471 av Lars Gustafsson m.fl. (kd) vari

föreslås att riksdagen fattar följande beslut:

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om psykisk ohälsa.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om migrän.

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om förebyggande av

självmord och att Nationella rådets program bör få

nationell status.

5. Riksdagen begär att regeringen tillsätter en

utredning om allergi.

7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om elöverkänslighet.

2000/01:So522 av Hillevi Larsson m.fl. (s) vari

föreslås att riksdagen fattar följande beslut:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om behovet av en omfattande

och generaliserbar undersökning om homosexuellas

livsvillkor och livskvalitet.

2000/01:So529 av Birgitta Wistrand och Cristina

Husmark Pehrsson (m) vari föreslås att riksdagen

fattar följande beslut:

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om inflytande över

vardagen - som en hälsobringande faktor.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om kost och risken för

sjuklighet i dag och folkhälsoutvecklingen på längre

sikt.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om den positiva effekt

som fysisk aktivitet innebär för både kropp och

själ.

2000/01:So535 av Barbro Feltzing (mp) vari föreslås

att riksdagen fattar följande beslut: Riksdagen

tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om en nationell lag med fastställda

gränsvärden för ljudnivåer i offentliga lokaler.

2000/01:So549 av Kerstin Heinemann m.fl. (fp) vari

föreslås att riksdagen fattar följande beslut:

6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om kommunerna och de

ideella organisationernas roll i folkhälsoarbetet.

10. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om åtgärder mot buller.

12. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om fritid och kultur.

13. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om apoteken.

14. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om forskning.

2000/01:A277 av Maria Larsson m.fl. (kd) vari

föreslås att riksdagen fattar följande beslut:

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att stress bör

uppmärksammas i folkhälsoarbetet.

2000/01:Bo520 av Thomas Julin m.fl. (mp) vari

föreslås att riksdagen fattar följande beslut:

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om utbildning av mödra-

och barnavårdens personal i allergiprevention.

2000/01:Ju724 av Tasso Stafilidis m.fl. (v, s, c,

fp, mp) vari föreslås att riksdagen fattar följande

beslut:

13. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att kunskaperna om

HBT-frågor måste ökas.

21. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om avskaffande av den

s.k. bastuklubbslagen.

2000/01:L441 av Tasso Stafilidis m.fl. (v, s, c, fp,

mp) vari föreslås att riksdagen fattar följande

beslut:

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om bidrag till

transpersoners organisationer.

2000/01:L459 av Ana Maria Narti m.fl. (fp) vari

föreslås att riksdagen fattar följande beslut:

20. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om en utredning om

situationen för transpersoner.

2000/01:Sf274 av Matz Hammarström m.fl. (mp) vari

föreslås att riksdagen fattar följande beslut:

23. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om utbildning av mödra-

och barnavårdens personal i allergiprevention.

25. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om barn och

hörselproblem.

2000/01:Ub806 av Ewa Larsson m.fl. (mp) vari

föreslås att riksdagen fattar följande beslut:

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om sambandet mellan

barns och ungdomars ökade vikt och minskningen av

idrottsutövandet.

Utskottet

Allmänt om folkhälsoarbetet

Motionerna

I motion 2000/01:So322 av Gudrun Schyman m.fl. (v)

begärs att regeringen lägger fram förslag till

riktlinjer för primärvårdens folkhälsoarbete

(yrkande 1). Motionärerna anser att primärvården har

en betydelsefull roll i folkhälsoarbetet genom sina

områdeskunskaper om befolkningens hälsa och sina

möjligheter att ha långvarig kontakt med människor.

Den har också möjligheter att stimulera människor

till att själva påverka sin hälsa. På grund av

nedskärningar och det ojämna förhållandet mellan

primärvårdens åtaganden och resurser har

folkhälsoarbetet delvis blivit eftersatt.

I motion 2000/01:So549 (fp) av Kerstin Heinemann

m.fl. (fp) begärs tillkännagivande om kommunerna och

de ideella organisationernas roll i folkhälsoarbetet

(yrkande 6). Enligt motionärerna har hälso- och

sjukvården och landstingen en viktig roll i

folkhälsoarbetet som resurs och samarbetspartner.

Naturliga samarbetspartner är kommunerna, eftersom

de har ett stort ansvar genom sitt breda åtagande

för skolan, äldreomsorgen, socialtjänsten etc. Andra

viktiga samarbetspartner är de ideella

organisationerna. Det är viktigt att såväl staten

som kommuner och landsting tar vara på dessa

organisationers engagemang och bidrar till att

möjliggöra deras arbete. Vidare begärs

tillkännagivande om fritid och kultur (yrkande 12).

Enligt motionärerna utgör en positiv fritid en av de

viktigaste friskfaktorerna för alla åldersgrupper.

Tyvärr når inte det utbud som finns alla

samhällsgrupper, t.ex. funktionshindrade, vissa

invandrargrupper och ensamföräldrar. Biblioteken,

teatrarna, de ideella föreningarna m.fl. bör därför

stimuleras att satsa brett också på dessa

målgrupper. I samma motion yrkas tillkännagivande om

apoteken (yrkande 13). Motionärerna anför att genom

apoteken kan man nå grupper som inte behöver anlita

hälso- och sjukvården med information om hur man kan

förebygga och själv hantera hälsoproblem. Enligt

motionärerna är det viktigt att apoteken också i

fortsättningen får spela en aktiv roll i

folkhälsoarbetet. Det samarbete man haft med

Folkhälsoinstitutet rörande t.ex. allergier har

visat sig vara av mycket stort värde. Slutligen

yrkas tillkännagivande om forskning (yrkande 14).

Motionärerna anför att kunskap behövs för ett

målinriktat och effektivt folkhälsoarbete. Det är

därför viktigt att forskningen över vilka

förebyggande insatser som är mest effektiva utifrån

en mänsklig och hälsoekonomisk utgångspunkt

stimuleras och prioriteras. Ett annat forskningsfält

som måste stimuleras är forskning kring hur kunskap

om livsstilars betydelse för folkhälsan bäst kan

förmedlas så att kunskapen blir tillvaratagen på det

individuella planet.

I motion 2000/01:So529 av Birgitta Wistrand och

Cristina Husmark Pehrsson (båda m) begärs

tillkännagivande om inflytande över vardagen - som

en hälsobringande faktor (yrkande 1). Motionärerna

anför att folkhälsoarbetet i högre grad än i dag

skall riktas in på att möjliggöra för svenskarna att

ta ansvar för sin egen och sin familjs hälsa. Det

innebär att samhällets roll blir annorlunda än i

dag.

I motion 2000/01:So333 av Ann-Kristine Johansson och

Helena Zakariasén (båda s) begärs tillkännagivande

om en samlad folkhälsopolitik. Motionärerna anför

att stressjukdomar ökar, att den psykiska hälsan har

försämrats och att arbetslivets omvandling innebär

förändringar som medför otrygghet. Oberoende av hur

vi mäter folkhälsan kvartstår faktumet att det finns

stora skillnader mellan olika samhällsgrupper,

mellan män och kvinnor, mellan arbetare och

tjänstemän. Senare års forskning visar att

ekonomiska och sociala klyftor i sig utgör ett hot

mot folkhälsan. Motionärerna saknar en samsyn och

konkreta förslag till hur man kommer till rätta med

dessa ökande folkhälsoproblem.

Bakgrund m.m.

I budgetpropositionen (2000/01:1), utgiftsområde. 9

(s. 47 ff.) föreslog regeringen att riksdagen skulle

godkänna följande mål för folkhälsoområdet:

Folkhälsan skall förbättras för de grupper i

samhället som är mest eftersatta ur hälsosynpunkt.

Regeringen anförde bl.a. att genom att minska

ohälsan hos de mest utsatta grupperna i samhället

kan folkhälsan förbättras i hela befolkningen.

Regeringen framhöll att den avsåg att i

budgetpropositionen för 2002 ange nya mål för

folkhälsoområdet samt ett antal resultatindikatorer

för att bättre kunna bedöma och mäta

måluppfyllelsen.

Regeringen anförde vidare (under rubriken

Politikens inriktning) att den de senaste åren har

prioriterat arbete med att förbättra folkhälsan hos

de grupper i samhället som är mest utsatta ur

folkhälsosynpunkt. Denna inriktning på

folkhälsopolitiken ligger fast även för de kommande

åren.

En stor del av ohälsan förklaras enligt regeringen

av en negativ livsstil och osunda levnadsvanor.

Folkhälsoarbetet har tidigare ofta inriktats på att

genom attitydpåverkan försöka ändra människors

vanor. Numera präglas arbetet inom folkhälsoområdet

alltmer av ett bredare hälsofrämjande synsätt som

innebär att man eftersträvar att skapa hälsosamma

miljöer för alla samt att försöka undanröja

hälsorisker för dem som är mest utsatta för sådana.

Regeringen pekade på att det utvecklingsarbete som

regeringen avser att vidta med anledning av

Nationella folkhälsokommitténs slutbetänkande hösten

2000 kommer att lägga grunden för en ny och

tydligare fokusering på folkhälsoområdet.

Enligt regeringen kommer även Folkhälsoinstitutets

nya roll, som föreslås i utredningen Statens

folkhälsoinstitut - roll och uppgifter (SOU

2000:57), att utgöra en viktig grund för detta

framtida utvecklingsarbete.

Regeringen framhöll att Sverige under det svenska

ordförandeskapet i EU 2001 kommer att prioritera

folkhälsa som en fråga på rådsdagordningen. En av

målsättningarna är att stärka arbetet med

folkhälsofrågor inom EU. Det svenska

ordförandeskapet kommer därför att arbeta för att

det antas ett nytt ramprogram om folkhälsa.

Det internationella samarbetet i folkhälsofrågor

(budgetpropositionen

s. 50 f.) har successivt utvecklats under 1999 inom

såväl EU som Europarådet och WHO. WHO:s

regionalkommitté för Europa antog 1998 ett reviderat

ramverk med riktlinjer och mål till ledning för

medlemsstaternas folkhälsoarbete, "Hälsa-för-alla"

HÄLSA 21. Plattformen för de förnyade "Hälsa för

alla"-målen är en jämlikare hälsa. Både regeringen

och Folkhälsoinstitutet har deltagit i arbetet med

den nya "Hälsa för alla"-strategin.

År 1994 blev folkhälsa formellt ett samarbetsområde

inom EU genom Maastrichtfördraget. I och med

Amsterdamfördraget vidgades gemen-skapskompetensen i

frågor som rör folkhälsa. I det ramprogram för

folkhälsa som löper t.o.m. 2000 ingår följande

områden; cancer, aids och andra smittsamma

sjukdomar, narkotika, hälsofrämjande insatser,

hälsoövervakning, förebyggande av personskador,

miljörelaterade sjukdomar samt sällsynta sjukdomar.

I maj 2000 presenterade kommissionen ett meddelande

om den framtida hälsovårdsstrategin inom Europeiska

gemenskapen samt ett förslag till ramprogram för

folkhälsa åren 2001-2006. Det nya ramprogrammet för

folkhälsa föreslås löpa över sex år, och den

nuvarande strukturen med flera separata program

föreslås ersättas av ett enda sammanhållet program.

I avvaktan på att det nya ramprogrammet skall träda

i kraft har kommissionen presenterat ett förslag

till förlängning av de program som löper ut åren

2000 och 2001. Regeringen deltar aktivt i det

europeiska folkhälsoarbetet och i utarbetandet av

det nya ramprogrammet.

Inom ramen för det internationella

smittskyddsarbetet sker samarbete bl.a. i WHO och EU

samt inom Östersjösamarbetet. Samarbetet inom EU är

inriktat på informations- och utbildningsinsatser

samt kompetensuppbyggnad. Inom EU har under året

arbetet med att utveckla nätverket för

epidemiologisk övervakning och kontroll av

smittsamma sjukdomar fortsatt.

Socialutskottet har med anledning av

budgetpropositionen i betänkandet 2000/01:SoU1

Utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social

omsorg vad gäller politikområdet Folkhälsa (s. 67)

erinrat om att regeringen har för avsikt att

återkomma till riksdagen med förslag till nya mål

för folkhälsopolitiken med anledning av Nationella

folkhälsokommitténs förslag på området. Utskottet

föreslog att riksdagen skulle godkänna bl.a. det

föreslagna målet. Reservationer fogades till

betänkandet i denna del från (m), (kd) och (c).

Riksdagen följde utskottet (rskr. 2000/01:96 och

2000/01:97).

Utskottet behandlade frågor rörande det allmänna

folkhälsoarbetet senast i betänkandet 1999/2000:SoU7

Folkhälsofrågor m.m. Utskottet uttalade bl.a.

följande (s. 11).

Utskottet vidhåller att insatser för att främja

folkhälsan och förebygga ohälsa även

fortsättningsvis skall prioriteras högt. Utskottet

delar motionärernas oro över att det fortfarande

finns påtagliga hälsoskillnader mellan och inom

olika grupper i samhället. Framtidens

folkhälsoarbete kommer att påverkas av Nationella

folkhälsokommitténs förslag till nationella hälsomål

och strategier som skall presenteras senare detta

år. Utskottet utgår ifrån att dessa förslag kommer

att vara ett viktigt underlag för samhällets

insatser för att förbättra folkhälsan. Även de

resultat som kommittén Välfärdsbokslut över 1990-

talet kommer att presentera i början av nästa år kan

bli vägledande för det framtida folkhälsoarbetet.

Enligt utskottet ryms flera av motionsyrkandena inom

ramen för kommittéernas pågående arbete. Utskottet

utgår från att dessa och liknande frågeställningar

kommer att behandlas av kommittéerna i deras

avslutande arbete. Vidare arbetar

Folkhälsoinstitutet med projekt rörande kvinnor och

ohälsa. Institutet har också på regeringens uppdrag

tagit fram metoder för hur

hälsokonsekvensbeskrivningar kan användas inom ett

antal områden.

Utskottet ansåg, mot bakgrund av det sagda, att de

aktuella motionerna var i huvudsak tillgodosedda med

det arbete som pågick på området, varför dessa

avstyrktes. Riksdagen följde utskottet (prot.nr

1999/2000:84). Till betänkandet fogades i denna del

en reservation från (v) och (mp) samt tre

reservationer från respektive (kd), (c) och (fp).

Nationella folkhälsokommittén har i sitt

slutbetänkande Hälsa på lika villkor - nationella

mål för folkhälsan (SOU 2000:91) lämnat förslag till

nationella folkhälsomål och strategier. I

betänkandet redovisas 18 sådana mål, ett stort antal

delmål och utmaningar till olika aktörer när det

gäller åtgärder. Som folkhälsomål 2 anges "Stödjande

sociala miljöer för individen", som mål 15 anges "En

mer hälsoinriktad hälso- och sjukvård", som 16 "Ett

samordnat folkhälsoarbete" och "Saklig

hälsoinformation" som mål 18. Vad gäller

folkhälsomål 2 anför kommittén bl.a. att en viktig

uppgift är att främja stödjande miljöer i

lokalsamhället och ge människor möjlighet till

delaktighet i förenings-, bildnings- och

kulturverksamhet. Vid mål 15 föreslår kommittén

bl.a. effektivare sjukdomsförebyggande och

hälsofrämjande insatser på individ-, grupp- och

befolkningsnivå. När det gäller folkhälsomål 16

föreslår kommittén bl.a. att Regeringskansliet

samordnar arbetet med folkhälsofrågorna så att det

kan ske en sektorsövergripande politisk styrning av

verksamheten. Vad gäller det sistnämnda målet

belyses i slutbetänkandet bl.a. den roll som

Apoteket AB och frivilligorganisationerna spelar i

sammanhanget. Kommittén pekar bl.a. på att viktig

hälsoinformation förmedlas genom apoteken som i

princip når hela befolkningen. Enligt kommittén bör

staten i sitt avtal med Apoteket AB reglera den

senares hälsoinformationsuppgifter. Kommittén anser

vidare att samhällsorganen bör stödja

frivilligorganisationerna ekonomiskt för olika

former av hälsoinformation till sina målgrupper.

Betänkandet är föremål för remissbehandling.

Kommittén Välfärdsbokslut över 1990-talet (dir. 1999:7,

tilläggsdir. 2000:59). Utredningen har avgett ett

antal delbetänkanden bl.a. Välfärd vid vägskäl (SOU

2000:3), Välfärdens förutsättningar. Arbetsmarknad,

demo-grafi och segregation (SOU 2000:37), Välfärd,

vård och omsorg (SOU 2000:38), Välfärd och skola

(SOU 2000:39), Välfärd och försörjning. (SOU

2000:40) och Välfärd, ofärd och ojämlikhet (SOU

2000:41). Kommittén beräknas avge några

delbetänkanden under sommaren 2001 och ett

slutbetänkande den 15 oktober 2001.

Folkhälsoinstitutet (FHI) har, enligt regleringsbrev

för budgetåret 2001, regeringens uppdrag att ta fram

förslag på en struktur till en folkhälsopolitisk

rapport. FHI skall vidare ta fram ett första

underlag med utgångspunkt för prioriteringar mellan

de nationella folkhälsomålen, enligt vad Nationella

folkhälsokommittén presenterade i sitt

slutbetänkande. FHI skall också påbörja arbetet med

att vidareutveckla de förslag till indikatorer som

kommittén presenterat. Dessa uppdrag skall redovisas

senast den 1 september 2001. FHI skall även i samråd

med berörda myndigheter och organisationer utveckla

och pröva metoder för hälsokonsekvensbeskrivningar

(HKB) av politiska beslut. Uppdraget har nyligen

redovisats.

Socialstyrelsen har den 27 mars 2001 till regeringen

överlämnat Folkhälsorapport 2001. Det är den femte i

raden av nationella folkhälsorapporter. Rapporten

tjänar som kunskaps- och diskussionsunderlag för den

framtida folkhälsopolitiken och tas fram på uppdrag

av regeringen. Den ger en aktuell översikt över hur

hälsoproblem och riskfaktorer för ohälsa förändras

över tiden i olika grupper i befolkningen.

Folkhälsorapport 2001 kommer att presenteras den 5

april 2001 på en konferens under temat "Vart är

folkhälsan på väg?"

Lantmäteriverket och Socialstyrelsen har i februari

2001 gemensamt presenterat ett nytt band i serien

Sveriges nationalatlas (SNA). Bandets tema och titel

är Folkhälsa och sjukvård och atlasen innehåller

fakta kring den svenska folkhälsan och sjukvården ur

ett geografiskt perspektiv. Boken speglar både

situationen historiskt och hur den ser ut i dag.

EU-kommissionen har som ovan redovisats i maj 2000

framlagt förslag till Europaparlamentets och rådets

beslut om antagande av ett program för

gemenskapsåtgärder på folkhälsoområdet (2001-2006)

(KOM (2000( 285 slutlig). Förslaget kan komma att

antas vid hälsorådsmötet den 31 maj 2001.

Socialutskottet behandlade frågor om

folkhälsoforskning senast i betänkandet

1999/2000:SoU7 Folkhälsofrågor m.m. Utskottet

uttalade bl.a. följande (s. 14).

Utskottet står fast vid sin senast redovisade

inställning att behovet av kunskap genom forskning

på folkhälsoområdet även framdeles kommer att vara

mycket stort varför det är av betydelse att denna

forskning ges stöd och uppmuntran. Stora resurser

satsas också på forskningsområdet. Forskning kring

folkhälsofrågor finansieras bl.a. genom

Socialvetenskapliga forskningsrådet och

Vårdalstiftelsen. Det kan nämnas att

folkhälsoforskningen resursmässigt är det största av

Socialvetenskapliga forskningsrådets

forskningsområden. De framtida

forskningsprioriteringarna inom folkhälsoområdet

kommer enligt utskottet att påverkas av nästa

forskningsproposition. Därutöver kan bl.a. förslagen

av Nationella folkhälsokommittén och Kommittén för

välfärdsbokslut över 1990-talet få betydelse för

folkhälsoforskningens framtida inriktning. Utskottet

vidhåller sin bedömning att ojämlikhet i hälsa

kommer att vara en viktig fråga för den framtida

forskningen.

Utskottet ansåg inte att riksdagen skulle ta några

initiativ med anledning av de aktuella motionerna.

Dessa avstyrktes. Riksdagen följde utskottet

(prot.nr 1999/2000:84). Till betänkandet i denna del

fogades en reservation från (m), (kd) och (fp) samt

en från (c).

Riksdagen godkände våren 2000 vissa riktlinjer för

den nya myndighetsorganisationen för

forskningsfinansiering (prop. 1999/2000:81, bet.

1999/2000: UbU17, rskr. 1999/2000:257). Förslaget

innebär bl.a. att det nya Forskningsrådet för

arbetsliv och socialvetenskap (FAS) övertar större

delen av Socialvetenskapliga forskningsrådets

forskningsmedel. Hösten 2000 godkände riksdagen även

vad regeringen förordat om den framtida inriktningen

av den nya myndighetsorganisationen för

forskningsfinansiering (prop. 2000/01:3, bet.

2000/01:UbU6, rskr. 2000/01:98).

Nationella folkhälsokommittén har i sitt

slutbetänkande Hälsa på lika villkor - nationella

mål för folkhälsan (SOU 2000:91) som folkhälsomål 17

angett "Långsiktig satsning på forskning,

metodutveckling och utbildning". I betänkandet

anförs bl.a. följande (s. 162 ff.)

Folkhälsoforskningen har i vissa avseenden en

relativt stark position i Sverige jämfört med andra

länder. Exempel på detta finner man inom t.ex.

epidemiologisk forskning och forskning om

arbetsmiljöer. Samtidigt finns det tydligt

eftersatta områden inom folkhälsoforskningen.

- - -

Det finns ett generellt stort behov av forskning om

åtgärder för att påverka hälsoutvecklingen i olika

grupper av befolkningen. Det gäller såväl människors

sociala och ekonomiska villkor som deras beteenden.

Sådan forskning är särskilt angelägen eftersom den

är en viktig grund för att få till stånd

systematiska metoder inom folkhälsoområdet, främst

sådana som avser att påverka bestämningsfaktorerna

för hälsa men också sådana som är användbara för

utvärdering av åtgärder. Det är i det sammanhanget

angeläget att bl.a. hälsoekonomisk forskning ges

ökat utrymme.

Hälsoekonomin kan ge viktiga bidrag till att

förklara varför individer och även organisationer

fattar beslut på det sätt som de gör. Hälsoekonomer

pekar här på incitamentens betydelse. Inom

forskningsområdet ingår också bl.a.

kostnadseffektivitetsbedömningar av åtgärder som

avser att påverka hälsan i befolkningen. Sådana

bedömningar kan tillsammans med epidemiologisk

kunskap få stor betydelse som underlag för beslut om

prioriteringar inom folkhälsoområdet.

Det är av särskild vikt att få fram kunskap om

metoder som kan nå de personer som har de största

hälsoriskerna. Detta är särskilt angeläget då det

finns belägg för att traditionell hälsoinformation i

första hand kommer mer hälsomässigt motiverade och

gynnade grupper till del.

- - -

I Organisationskommitténs betänkande (SOU 2000:57)

om Folkhälsoinstitu-tets nya roll i folkhälsoarbetet

föreslås det att Folkhälsoinstitutet skall bli ett

nationellt kunskapscentrum för metoder och

strategier inom folkhälsoområdet. I uppdraget skall

ingå bl.a. att föra ut kunskap om metoder och

strategier till lokala och regionala aktörer.

Folkhälsoinstitutet skall även följa den

internationella och svenska folkhälsoforskningen. -

- - Nationella folkhälsokommittén instämmer i de

redovisade förslagen om Folkhälsoinstitutets

framtida roll.

Regeringen har den 21 mars 2001 till riksdagen

överlämnat en proposition, Statens folkhälsoinstitut

- roll och uppgifter, prop. 2000/01:99, med

anledning av Organisationskommitténs betänkande.

Utskottets bedömning

Utskottet vidhåller sin inställning att

folkhälsoinsatser skall ges hög prioritet. För

närvarande pågår ett intensivt nationellt

utvecklingsarbete på folkhälsoområdet. Framtidens

folkhälsoarbete kommer att påverkas av Nationella

folkhälsokommitténs förslag till övergripande

nationella folkhälsomål samt till strategier för hur

målen skall uppnås som kommittén presenterade i sitt

slutbetänkande under hösten 2000 och som nu

remissbehandlas. I betänkandet presenteras ett

heltäckande nationellt program för hur man kan

främja hälsa och förebygga sjukdom och utjämna de

stora hälsoskillnader som finns i befolkningen.

Utskottet utgår från att kommitténs förslag jämte

remissinstansernas synpunkter kommer att vara ett

viktigt underlag för regeringens kommande förslag på

området. Även den Folkhälsorapport som

Socialstyrelsen just överlämnat till regeringen

kommer att påverka utformningen av politiken på

området. Som utskottet tidigare anfört torde även de

resultat som kommittén Välfärdsbokslut över 1990-

talet kommer att presentera i sitt slutbetänkande

hösten 2001 att ha betydelse för framtida insatser

för att förbättra folkhälsan. Utskottet vill i

sammanhanget även framhålla betydelsen av att

Folkhälsoinstitutet från sommaren 2001 får en ny

roll och nya uppgifter samt även det internationella

arbetet på området, inte minst inom WHO och EU.

Regeringen har vidare aviserat att redan i höstens

budget föreslå bl.a. nya mål för folkhälsoområdet.

Enligt utskottet har flera av de frågor som tas upp

i motionsyrkandena berörts i Nationella

folkhälsokommitténs slutbetänkande. Utskottet utgår

från att dessa och liknande frågeställningar kommer

att behandlas i regeringens kommande förslag på

folkhälsoområdet. Utskottet anser, mot bakgrund av

det anförda, att riksdagen inte bör ta något

initiativ med anledning av motionerna 2000/01:So322

(v) yrkande 1, 2000/01:So333 (s), 2000/01:So529 (m)

yrkande 1 och 2000/01:So549 (fp) yrkandena 6, 12 och

13. Motionerna avstyrks.

Utskottet vidhåller sin inställning vad gäller

folkhälsoforskning. Nationella folkhälsokommittén

har angett långsiktig satsning på forskning m.m. på

området som ett särskilt folkhälsomål (17) och

därvid även understrukit vikten av att bl.a.

hälsoekonomisk forskning ges ökat utrymme. Utskottet

förutsätter att regeringen kommer att behandla

frågor om folkhälsoforskning i kommande förslag på

folkhälsoområdet med anledning av kommitténs

slutbetänkande. Motion 2000/01:So549 (fp) yrkande 14

avstyrks.

Olika folkhälsoproblem

Motionerna

Två motioner rör psykisk ohälsa m.m.

I motion 2000/01:So471 av Lars Gustafsson m.fl. (kd) begärs

tillkännagivande om psykisk ohälsa (yrkande 2).

Motionärerna anför att vår höga materiella

levnadsstandard till trots rapporteras återkommande

om ökad psykisk ohälsa i befolkningen, särskilt

bland ungdomar. Enligt motionärerna är detta

oroväckande och de anser att dessa larmrapporter

måste tas på största allvar, varför regeringen

snarast bör lägga fram förslag till åtgärder.

I motion 2000/01:A277 av Maria Larsson m.fl. (kd)

begärs tillkännagivande om att stress bör

uppmärksammas i folkhälsoarbetet (yrkande 2).

Motionärerna pekar på att den fysiska hälsan i

Sverige är god medan den psykiska hälsan tenderar

att försämras. Långvarig stress leder snabbt till

att människor slits ned. Enligt motionärerna måste

de immateriella värdena beaktas som viktiga

hälsofaktorer och ges ett större utrymme i det

framtida folkhälsoarbetet.

Tre motioner rör självmordsprevention

I motion 2000/01:So471 av Lars Gustafsson m.fl. (kd) begärs

tillkännagivande om förebyggande av självmord och

att Nationella rådets program bör få nationell

status (yrkande 4). Motionären anför att självmord

är den vanligaste dödsorsaken i åldersgruppen 15-44

år. Enligt motionärerna är tendensen med ökad

psykisk ohälsa bland ungdomar oroande och bör

uppmärksammas.

I motion 2000/01:So370 av Marianne Samuelsson m.fl.

(mp) begärs tillkännagivande att ett

handlingsprogram för att förebygga suicid tas fram

(yrkande 1). Motionärerna anför att suicid är ett

allvarligt samhällsproblem som förutom allt

mänskligt lidande orsakar samhället stora ekonomiska

kostnader.

I motion 2000/01:So396 av Carina Hägg (s) begärs

tillkännagivande om en nollvision vad gäller

självmord. Motionären anför att samhället under de

senaste decennierna på ett mer övergripande sätt

intresserat sig för hur självmord skall kunna

förebyggas. För att gå vidare i detta arbete behövs,

enligt motionären, en systematisk genomgång av varje

självmord för att få erfarenheter om vad som ledde

fram till självmordet.

Elva motioner rör skadliga ljudnivåer m.m.

I motion 2000/01:So432 av Kia Andreasson m.fl. (mp,

v, kd, c, fp) begärs tillkännagivande att en lag

införs som anger högsta tillåtna ljudnivå på

offentliga platser, att personer som sköter

ljudanläggningar skall genomgå utbildning för att få

tillstånd samt att tillståndsmyndigheten får

bemyndigande att vidta sanktioner mot överträdelse

(yrkandena 1-3). Motionärerna anför att moderna

ljudanläggningar på diskotek, i motionshallar, vid

musikevenemang, i biosalonger och vid andra

offentliga tillställningar verkar med så höga

ljudnivåer att ett stort antal personers hörselorgan

skadas för resten av livet. Hörselskador uppkomna på

fritiden ökar och ungdomar är en högriskgrupp,

eftersom de ofta vistas i offentliga miljöer där

ljudstyrkan är hög. De har heller inte tillräcklig

kunskap om hur känsliga våra hörselorgan är.

Skadorna skulle inte uppkomma om ljudnivåerna hölls

inom de rekommendationer som finns, men som inte

efterföljs av de ansvariga arrangörerna. Det viktiga

är att sänka ljudnivåerna, öka kunskapen om

skadorna, utföra kontroller och införa sanktioner

för dem som inte följer bestämmelserna. Även i

motionerna 2000/01:So275 av Marie Engström (v),

2000/01:So334 av Ingvar Johnsson (s), 2000/01:So340

av Sonja Fransson (s), 2000/01:So380 av Lennart

Kollmats (fp) och 2000/01:So535 av Barbro Feltzing

(mp) begärs tillkännagivanden som innefattar krav på

lagstiftning om gränsvärden för ljudnivåer i

offentliga lokaler m.m.

I motion 2000/01:So549 (fp) av Kerstin Heinemann

m.fl. (fp) begärs tillkännagivande om åtgärder mot

buller (yrkande 10). Motionärerna anför att ungefär

var tionde person lider av hörselskada. Det är

viktigt att minska bullerstörningarna så att

ljudnivåerna sänks och färre människor utsätts för

buller. Enligt motionärerna bör Folkhälsoinstitutet

få i uppdrag att utveckla åtgärdsprogram mot

bullerstörningar i samarbete med berörda

samhällssektorer som skolan, Trafiksäkerhetsverket

m.fl.

I motion 2000/01:Sf274 av Matz Hammarström m.fl.

(mp) begärs tillkännagivande om barn och

hörselproblem (yrkande 25). Motionärerna anför att i

dagens samhälle får barn sällan vila sin hörsel. Om

antalet skador på barns och ungdomars hörsel har

ökat vet ingen i dag, för tillgången på bra

mätmetoder är begränsad och tillförlitlig statistik

saknas.

I motion 2000/01:So310 av Elisabeth Fleetwood (m)

begärs tillkännagivande om nödvändigheten av

skyndsamma åtgärder beträffande allvarliga buller-

skador. Motionären anför att tinnitus, också kallat

öronsus, i dag anses drabba omkring 15 % av

befolkningen. De risker för försämrad hörsel som

föreligger i vårt moderna "ljudstarka" samhälle

måste uppmärksammas.

I motion 2000/01:So228 av Sofia Jonsson (c) begärs

tillkännagivande om att vidta ökade åtgärder för att

ytterligare förbättra informationen om buller,

bullerskador och tinnitus (yrkande 1). Vidare yrkas

tillkännagivande om en undersökning av hur man kan

komma åt problemet med tinnitus mer specifikt och

hur problemen skall åtgärdas på sikt (yrkande 2).

Motionären anför att Socialstyrelsens allmänna råd

om buller och höga ljudnivåer varit i bruk i några

år. Någon utvärdering har ännu inte gjorts, men

regeringen har givit myndigheter som har

tillsynsvägledningsansvar enligt miljöbalken i

uppdrag att göra en utvärdering av hur

bestämmelserna tillämpas. Inom ramen för denna

utvärdering skall Socialstyrelsen under detta år

också påbörja en undersökning av hur miljöbalkens

bestämmelser beträffande hälsoskydd tillämpas.

I motion 2000/01:So465 av Eva Arvidsson och Eva

Johansson (båda s) begärs tillkännagivande om vikten

av en översyn av reglerna vad gäller ljudnivån i

allmänna lokaler. Motionärerna anför att gällande

regler rörande högsta tillåtna decibeltal bryts och

en högre volym än den tillåtna har blivit mer regel

än undantag.

Tre motioner rör allergiprevention

I motion 2000/01:So471 av Lars Gustafsson m.fl. (kd) begärs

att regeringen tillsätter en utredning om allergi

(yrkande 5). Enligt motionärerna är skola och

förskola områden där det förekommer stora

allergiproblem. Antalet elever med allergiska

problem har fördubblats under de senaste 20 åren.

I motion 2000/01:Sf274 av Matz Hammarström m.fl.

(mp) begärs tillkännagivande om utbildning av mödra-

och barnavårdens personal i allergiprevention

(yrkande 23). Mödra- och barnhälsovårdens personal

bör, enligt motionärerna, få en starkare roll och

utbildning när det gäller möjligheter till

allergiprevention och metoder för att få föräldrar

att sluta röka, skapa bra boendemiljö och handla

livsmedel och andra produkter som är så bra som

möjligt i allergihänseende. Ett i stort likalydande

yrkande framställs i motion 2000/01:Bo520 av Thomas

Julin m.fl. (mp) yrkande 4.

Tre motioner rör fysisk aktivitet

I motion 2000/01:So529 av Birgitta Wistrand och Cristina

Husmark Pehrsson (båda m) begärs tillkännagivande om

den positiva effekt som fysisk aktivitet innebär för

både kropp och själ (yrkande 3). Motionärerna anför

att fysisk aktivitet och rätt kost ger snabba

positiva effekter för individens självuppfattning,

välbefinnande och därmed självförtroende, något som

ger hälsospiraler. Motionärerna anser vidare att det

behövs mer forskning inom en rad olika områden som

biomedicinska effekter av fysisk aktivitet och dess

betydelse för inlärning, elevers kroppsuppfattning

samt integrering av fysisk aktivitet med andra

skolämnen m.fl. områden. Det som motionärerna anser

viktigast, en ny attityd till hälsa, innebär att den

enskilde kan påverka sitt hälsoläge genom egna

aktiviteter och handlingar och är ett första steg

mot ett nytt och mer hälsoinriktat beteende.

I motion 2000/01:Ub806 av Ewa Larsson m.fl. (mp)

begärs tillkännagivande om sambandet mellan barns

och ungdomars ökade vikt och minskningen av

idrottsutövandet (yrkande 5).

I motion 2000/01:So295 av Carina Moberg (s) begärs

tillkännagivande om att Folkhälsoinstitutets

nuvarande uppdrag blir början på ett långsiktigt

förändringsarbete för att främja hälsa och förebygga

sjukdom genom ökad fysisk aktivitet. Det är enligt

motionären viktigt att Folkhälsoinstitutets arbete

under rörelseåret 2001 blir långsiktigt.

Två motioner rör kost m.m.

I motion 2000/01:So529 av Birgitta Wistrand och

Cristina Husmark Pehrsson (båda m) begärs

tillkännagivande om kost och risken för sjuklighet i

dag och folkhälsoutvecklingen på längre sikt

(yrkande 2). Motionärerna anför att allt vi äter

påverkar oss och vårt immunsystem, något som allt

färre verkar känna till. Begrepp som Street food,

Take away och snabbmat är allmänt accepterade i vår

matkultur i dag. Det har blivit en livsstil som

allvarligt kan komma att skada vår hälsa.

I motion 2000/01:So297 av Gunnel Wallin m.fl. (c)

begärs tillkännagivande om att hela samhället och

särskilt familjen, skolan och fritidsverksamheten

har viktiga uppgifter i arbetet med att förebygga

ätstörningar (yrkande 1). Motionärerna anför att den

viktigaste förebyggande åtgärden mot ätstörningar är

att stärka självkänslan. Vidare begärs

tillkännagivande om att idrottsrörelsen skall känna

ett starkt stöd från samhället i sitt arbete mot

anorexi och i sina ansträngningar att intensifiera

information om vikten av att äta rätt och de risker

som finns om detta inte följs (yrkande 2). Slutligen

yrkas tillkännagivande om att vården behöver fler

specialister för att kunna ge dem som drabbas av

ätstörningssjukdomar en adekvat vård (yrkande 3).

Tre motioner rör insatser mot olika sjukdomar

I motion 2000/01:So471 av Lars Gustafsson m.fl. (kd) begärs

tillkännagivande om migrän (yrkande 3). Motionärerna

anser att migrän bör tas upp i det nationella

folkhälsoprogrammet. Vidare begärs tillkännagivande

om elöverkänslighet (yrkande 7). Motionärerna anser

att problemet med elöverkänslighet bör kartläggas

ytterligare. Forskningen på området måste följas så

att nödvändiga åtgärder kan vidtas.

I motion 2000/01:So265 av Ingvar Eriksson och

Elizabeth Nyström (båda m) begärs tillkännagivande

om förebyggande åtgärder mot osteoporos. Enligt

motionärerna borde man nu med alla medel förhindra

att fler och fler utsätts för det lidande och de

funktionsnedsättningar med stora behov av hjälp, som

benskörhetsfrakturer medför. Motionärerna anser att

man inte längre kan underlåta att på allvar satsa på

det förebyggande arbetet, i första hand för barn och

ungdom, och på att inom vårdsektorn diagnostisera

och behandla sjukdomen.

I motion 2000/01:So391 av Carina Hägg och Agneta

Brendt (s) yrkas tillkännagivande om vikten av att

BVC erbjuder nyblivna föräldrars barn vaccination

mot tuberkulos och om vikten av att informera om

betydelsen av vaccination mot tuberkulos (yrkandena

1 och 2). Motionärerna anför att WHO har

uppmärksammat världens alla regeringar på att inte

nonchalera hotet om en världsomfattande

tuberkulosepidemi. Spridningen av TBC har stannat av

efter förebyggande åtgärder i Baltikum. I Sverige

har under det senaste decenniet rapporterats i

genomsnitt 550 nya fall av aktiv tuberkulos per år.

Nya faktorer, som ökat resande, invandring,

fritidsvanor och inte minst aggressivare

tuberkulosbakterier, måste också vägas in när man

bedömer smittorisken och smittvägarna i framtiden.

Tre motioner rör övriga folkhälsofrågor

I motion 2000/01:So322 av Gudrun Schyman m.fl. (v)

begärs att regeringen tillsätter en utredning med

uppgift att se över betydelsen av arbetstidens längd

och förläggning för folkhälsan (yrkande 4).

Motionärerna framhåller att de hälsoproblem som

framför allt tycks öka och som är mycket oroande är

den negativa stressen. Denna stress har sin grund i

känslor av maktlöshet över den egna situationen.

I motion 2000/01:So387 av Harald Nordlund (fp)

begärs tillkännagivande om införande av ett

nationellt förbud mot tomgångskörning och om ökade

möjligheter att beivra överträdelser av

tomgångsförbudet (yrkandena 1 och 2). Motionären

anför att diskussioner har förekommit om det

berättigade i kommunala förbud mot tomgångskörning.

Om tekniska skäl skulle överväga för en ändring är

det lämpligt att sådana utredningar görs och beslut

fattas på statlig nivå.

I motion 2000/01:So408 av Gudrun Lindvall (mp)

begärs tillkännagivande om behovet av en studie av

de miljörelaterade sjukdomarna och deras utbredning

i landet.

Bakgrund m.m.

Regeringen har i budgetpropositionen (2000/01:1,

utg.omr. 9) under politikområdet Folkhälsa redogjort

för de statliga insatserna på området (avsnitt

4.5.1). Härvid anförs under rubriken Statliga

insatser inom politikområdet bl.a. följande (s. 48

ff.).

Ett av de hälsoproblem som ökar bland befolkningen

är allergier, vilka drabbar främst barn och unga.

Varannan person under 20 år har någon gång under sin

uppväxt haft problem med allergier eller annan

överkänslighet. Folkhälsoinstitutet har under 1999

haft i uppdrag av regeringen att utveckla metoder

för att bättre nå föräldrar med information i bl.a.

allergiförebyggande syfte. Som ett led i detta

arbete har institutet bl.a. redovisat en

kartläggning av hur allergiprevention bedrivs inom

barnhälsovården samt en projektplan för hur

fortsatta vetenskapliga konsensusarbeten och

metodutvecklingsprojekt kommer att bedrivas.

Behovet av att öka kunskapen och förståelsen om

inomhusmiljöns betydelse för en hållbar miljö- och

hälsoutveckling, däribland förekomsten av allergier,

låg bakom ett tjugotal myndigheters och byggsektorns

gemensamma satsning på Innemiljöåret 1999. Inom

ramen för innemiljöåret har Folkhälsoinstitutet och

Boverket haft ett gemensamt uppdrag att tillsammans

med andra berörda myndigheter och organisationer

initiera aktiviteter med inriktning på

inomhusmiljöer där barn och ungdomar vistas.

- - -

Bra matvanor och tillgång till säker och

näringsriktig mat är viktiga förutsättningar för en

god hälsa. Med utgångspunkt i den nationella

handlingsplan för nutrition som fastställdes av

regeringen 1995 har Livsmedelsverket och Folk-

hälsoinstitutet i samråd med berörda myndigheter och

organisationer tagit fram ett dokument, Nationella

mål och strategier för nutrition 1999-2004.

Dokumentet anger inriktning och ansvar för

nutritionsarbetet i Sverige och syftar till att

fungera som en vägledning för alla aktörer i det

regionala och lokala arbetet med kost och hälsa.

Dessutom har Livsmedelsverket arbetat fram en ny

rekommendation gällande intag av frukt och grönsaker

och Folkhälsoinstitutet arbetar med att ta fram

strategier för att öka konsumtionen av frukt och

grönt.

Tillförlitliga och representativa data om kost och

fysisk aktivitet i befolkningen saknas i dag.

Folkhälsoinstitutet har tillsammans med

Epidemiologiskt Centrum och Livsmedelsverket inlett

ett arbete med att utveckla enkätfrågor om

levnadsvanor inom området.

År 1998 tog Folkhälsoinstitutet på regeringens

uppdrag fram ett underlag angående fysisk aktivitet.

Slutsatserna presenterades i rapporten Fysisk

aktivitet - för nytta och nöje. Som ett led i denna

satsning har Folkhälsoinstitutet planerat att

genomföra ett fysiskt aktivitetsår 2001. Projektet

har fått namnet "Sätt Sverige i rörelse 2001".

- - -

Regeringen har vidare i budgetpropositionen (prop.

2000/01:1) under rubriken analys och slutsatser

(avsnitt 4.6.2.) anfört bl.a. följande (s. 53 ff.).

En negativ tendens är att psykiska och

psykosomatiska besvär ökar, t.ex. nervositet, oro,

ångest, sömnbesvär, särskilt hos unga kvinnor med

låg utbildning och hos barn och ungdomar. Den

mentala ohälsan är ett växande folkhälsoproblem hos

framför allt barn och ungdomar, där självmord är en

betydande dödsorsak. Den ohälsorelaterade stressen

framstår även allt tydligare som en av de viktigaste

riskfaktorerna för ohälsa, både i allmänhet och i

arbetslivet. Ett allvarligt tecken är t.ex. ökningen

av stressrelaterade arbetsolyckor för kvinnor i

kommunal och landstingskommunal sektor. Det är

framöver viktigt att se hur arbetsplatsen som

hälsofrämjande arena skall kunna utnyttjas för att

på så sätt kunna minska skillnader i ohälsa mellan

olika grupper i samhället.

En annan iakttagelse är att sociala skillnader i

hälsa mellan sociala klasser inte tycks förändras

utan ligger kvar på nivåer som återfinns i många

andra europeiska länder.

Allergier och övervikt är andra hälsoproblem som

ökar i omfattning. Nästan tre miljoner människor i

Sverige har eller har haft någon form av allergi

eller annan överkänslighet. Det syns ingen sjunkande

trend i förekomst av allergi och annan

överkänslighet. Detsamma gäller i den övriga

västvärlden. För närvarande pågår ett arbete med en

nationell handlingsplan mot allergi under ledning av

Folkhälsoinstitutet. Arbetet med att förebygga

allergi och annan överkänslighet måste intensifieras

genom miljöåtgärder och ökad information till bl.a.

föräldrar och personal inom verksamheter som vänder

sig till barn.

När det gäller kraftig övervikt har den nu blivit

så vanlig att man räknar med att ca 10 procent av

befolkningen, dvs. en halv miljon vuxna, hör till

riskgruppen. Det är särskilt anmärkningsvärt att

andelen överviktiga ökar bland barn och ungdomar.

Övervikt är dessutom vanligare bland arbetare än

bland tjänstemän. Regeringen har för 2000 och 2001

beviljat 25 miljoner kronor till landstingen för

insatser mot övervikt.

Under 1980- och 1990-talen har det skett

förändringar som påverkat smittskyddssituationen i

Sverige. Människors alltmer omfattande resande, den

ökade invandringen och handeln med livsmedel medför

att den epidemiologiska utvecklingen såväl

nationellt som i omvärlden måste följas med stor

noggrannhet. Infektionssjukdomar som blossar upp i

en del av världen har i dag en mycket större

spridningspotential än tidigare. I Ryssland och

Baltikum finns det för närvarande uppenbara risker

med de totalresistenta tuberkulosbakterier som

uppträder.

I syfte att ytterligare förbättra smittskyddet i

landet avser regeringen att utarbeta en proposition

med ett förslag till ny smittskyddslag. Underlaget

för propositionen utgör den utvärdering av det

svenska smittskyddet med tonvikt på smittskyddslagen

och övriga författningar som finns i

Smittskyddskommitténs slutbetänkande Smittskydd,

samhälle och individ (SOU 1999:51). I

smittskyddspropositionen kommer även problemen med

vårdrelaterade infektioner att hanteras.

- - -

I samband med Nationella folkhälsokommitténs

slutbetänkande har regeringen för avsikt att påbörja

ett utvecklingsarbete inom folkhälsoområdet för att

på så sätt förbättra förutsättningarna för

folkhälsoarbetet i landet. I detta utvecklingsarbete

kommer att ingå att ta ställning till vilka mål och

områden som bör prioriteras de kommande åren samt

även förbättra regeringens möjligheter att följa upp

och utvärdera folkhälsoområdet. Även

Folkhälsoinstitutet kommer, efter dess ombildning

den 1 juli 2001, att ha en viktig uppgift att fylla

i detta utvecklingsarbete. - - - Regeringens

utvecklingsarbete, med utgångspunkt i Nationella

folkhälsokommitténs arbete samt Folkhälsoinstitutets

nya roll, bör vara att få ett bättre beslutsunderlag

i syfte att förbättra folkhälsan i landet och

särskilt när det gäller hälsan för de grupper i

samhället som är mest utsatta ur folkhälsosynpunkt.

Socialutskottet har i betänkandet 1999/2000:SoU7

Folkhälsofrågor m.m., till vilket hänvisas, senast

behandlat frågor om olika folkhälsoproblem (s. 23

f.). Utskottet anförde bl.a. följande.

Utskottet delar motionärernas oro när det gäller

skadliga ljudnivåer. Den moderna ljudmiljön är i

flera avseenden inte sund och innebär risker inte

minst för unga människor att drabbas av olika former

av hörselskador. Utskottet anser att det krävs

åtgärder på samhällets alla nivåer för att

tillförsäkra människor skydd mot olika

bullerstörningar. Detta ligger också i linje med den

handlingsplan mot buller som antogs av riksdagen

1994. Både Nationella folkhälsokommittén och

Miljömålskommittén behandlar för närvarande

bullerfrågan ur ett folkhälsoperspektiv. Enligt

utskottet bör riksdagen inte föregripa kommittéernas

kommande förslag på området. Utskottet erinrar om

vad som tidigare sagts om skadliga ljudnivåer

inomhus och kommunernas möjlighet att agera enligt

miljöbalken. För att bemästra problemen med alltför

höga ljudnivåer är det av stor vikt att bullerfrågan

ges prioritet i det lokala miljöskyddsarbetet.

Socialstyrelsens råd m.m. på området är avsedda att

användas som hjälp av bl.a. kommuner i arbetet med

att minska effekten av olika typer av buller

inomhus. Socialstyrelsen har som tillsynsmyndighet

enligt miljöbalken också att följa upp kommunernas

miljöskyddsarbete bl.a. när det gäller störande

ljud. Motionerna ... är i stor utsträckning

tillgodosedda med det sagda och avstyrks.

Utskottet vidhåller sin bedömning om det

självmordspreventiva arbetet och det arbete som

bedrivs på området av bl.a. Folkhälsoinstitutet och

Centrum för suicidforskning och prevention.

Nationella folkhälsokommittén har lyft fram bl.a.

området psykisk ohälsa som ett av de områden som

bedöms få en central roll vid formuleringen av

nationella folkhälsomål och strategier. Något

tillkännagivande till regeringen med anledning av

motionerna ... bör enligt utskottets mening

riksdagen inte göra. Motionerna i fråga avstyrks.

När det gäller allergier och annan överkänslighet

gör utskottet heller ingen annan bedömning än när

frågan senast behandlades förra året. Den kommande

nationella handlingsplanen mot allergi kommer enligt

utskottets bedömning att positivt påverka

folkhälsoarbetet på området. Något initiativ av

riksdagen med anledning av motionerna ... behövs

inte. Motionerna avstyrks.

När det gällde motionsyrkandena rörande insatser

såvitt avsåg TBC, migrän och osteoporos hade

utskottet samma inställning som tidigare vad gäller

yrkanden om insatser mot olika sjukdomar. Mot

bakgrund av de riktlinjer för prioriteringar inom

hälso- och sjukvården som riksdagen ställt sig bakom

vidhöll utskottet att riksdagen inte kan tillmötesgå

motionskrav på insatser mot olika sjukdomar eller

att vården av dessa bör organiseras på visst sätt.

De aktuella motionerna avstyrktes.

Ett motionsyrkande som rörde folkhälsoprogram för

sjukdomar i rörelseorganen fick, enligt utskottet,

anses i huvudsak tillgodosett genom det arbete som

bedrivs av Folkhälsoinstitutet och Nationella

folkhälsokommittén. Motionen avstyrktes därför.

Även ett motionsyrkande som rörde stress avstyrktes

mot bakgrund av Folkhälsokommitténs pågående arbete.

Riksdagen följde utskottet (prot.nr

1999/2000:84).Till betänkandet fogades i denna del

reservationer från (v), (kd), (fp) och (mp).

Nationella folkhälsokommittén har som ovan nämnts i

sitt slutbetänkande Hälsa på lika villkor -

nationella mål för folkhälsan (SOU 2000:91) lämnat

förslag till nationella folkhälsomål och strategier.

Som folkhälsomål 1 anges "Stark solidaritet och

samhällsgemenskap", som 2 "Stödjande sociala miljöer

för individen", som mål 3 "Trygga och jämlika

uppväxtvillkor", som mål 5 "God arbetsmiljö", som

mål 6 "Tillgängliga grönområden för rekreation", som

mål 7 "Sunda inne- och utemiljöer", som mål 8

"Skadesäkra miljöer och produkter", som mål 9 "Ökad

fysisk rörelse" samt som mål 10 "Goda matvanor".

Kommittén har bl.a. lyft fram psykisk ohälsa som det

mest angelägna folkhälsoproblemet att angripa på

bred front och har även pekat på allergier som en av

de svåra somatiska sjukdomar som kan påverkas.

Betänkandet är för närvarande föremål för

remissbehandling.

Socialutskottet har i betänkandet 2000/01:SoU5 Nationell

handlingsplan för utveckling av hälso- och

sjukvården behandlat regeringens proposition

1999/2000:149 med samma namn. Utskottet har vad

gäller psykisk ohälsa anfört bl.a. följande (s. 32

f.).

Nationella folkhälsokommittén har i sitt

slutbetänkande (SOU 2000:91) behandlat frågan om

psykisk ohälsa. Kommittén anför bl.a. att den

psykiska ohälsan är det mest angelägna

folkhälsoproblemet att angripa, dels på grund av

dess storlek, dels på grund av att sammantagna

insatser endast i begränsad utsträckning hittills

har gjorts för att förebygga psykisk ohälsa (s. 77).

Mot bakgrund av vad som ovan anförts kan utskottet

konstatera att det pågår ett aktivt arbete när det

gäller frågor om psykisk ohälsa. De förslag som

lämnas i propositionen är enligt utskottets

uppfattning väl avvägda och ägnade att bidra till

att förbättra situationen för personer med psykisk

ohälsa och psykiska funktionshinder.

Sammanfattningsvis föreslår utskottet att riksdagen

godkänner vad regeringen föreslår om inriktning och

åtgärder för att förbättra stödet till barn,

ungdomar och äldre med psykisk ohälsa samt till

personer med psykiska funktionshinder (avsnitt 7.3).

De aktuella motionerna avstyrktes. Riksdagen följde

utskottet (rskr. 2000/01:53).

Socialutskottet har i betänkandet 2000/01:SoU7 Barn

- här och nu Redogörelse för barnpolitiken i Sverige

behandlat regeringens skrivelse 1999/2000: 137 med i

stort samma titel och därvid frågor om barns och

ungdomars fysiska och psykiska hälsa. Utskottet

anförde bl.a. följande (s. 24 f.).

Den ökade förekomsten av bl.a. psykisk ohälsa hos

barn och ungdomar är oroande och måste enligt

utskottet föranleda kraftsamlingar både centralt och

lokalt i de verksamheter som möter barn och

ungdomar. Utskottet har nyligen i betänkande

2000/01:SoU5 ställt sig bakom förslaget om

inriktning och åtgärder för att förbättra stödet

till bl.a. barn och ungdomar med psykisk ohälsa.

Detta innebär bl.a. en satsning på att barn och

ungdomar som visar tecken på psykiska problem skall

erbjudas tidigt och adekvat stöd samt att

vårdbehoven hos ungdomar i åldersgruppen 16-25 år

skall tillgodoses bättre genom samordnade insatser

mellan barn- och ungdomspsykiatrin och

vuxenpsykiatrin. Motionerna ... får anses åtminstone

delvis tillgodosedda med det anförda och avstyrks.

- - -

Utskottet delar bedömningen i motionerna So12 (fp)

yrkande 9 och So453 (m, v, kd, c, fp, mp) yrkande 1

att de riktlinjer som WHO har utarbetat om hur

självmordsförebyggande arbete bör bedrivas snarast

omsätts till svenska förhållanden. Vad utskottet nu

anfört med anledning av motionerna bör riksdagen som

sin mening ge regeringen till känna.

Riksdagen följde utskottet (rskr. 2000/01:135). Till

betänkandet i denna del fogades en reservation från

(kd).

Institutet för psykosocial medicin (IPM) skall

utveckla, värdera och förmedla kunskaper om

psykosociala aspekter på hälso- och

sjukdomsprocesser. Verksamheten omfattar bl.a.

målinriktad forskning kring sjukvård, förebyggande

av ohälsa samt hälsoarbete. IPM ägnar särskild

uppmärksamhet åt arbetslösheten och dess

psykosociala konsekvenser.

Vid Uppsala universitet och vid den socialmedicinska

kliniken vid Akademiska sjukhuset i Uppsala har i

januari 2001 Centrum för miljörelaterad ohälsa och

stress (CEOS) startats. Syftet med centret är att se

hur man kan öka motståndskraften mot stress och

utveckla strategier för att skapa hälsa. Forskningen

skall fokuseras på stressrelaterade sjukdomar som

kronisk trötthet och fibromyalgi. Till centrumet

skall också patienter med stressrelaterade sjukdomar

kunna remitteras.

WHO kommer under världshälsodagen den 7 april 2001

att uppmärksamma den psykiska hälsan under temat

"Mental health: Stop exclusion - Dare to care". I

oktober 2001 kommer organisationen att publicera sin

världshälsorapport, 2001 World Health Report.

Rapporten kommer att behandla bl.a. psykisk ohälsa.

I november 1995 överlämnade det nationella rådet för

självmordsprevention till dåvarande socialministern

skriften Stöd i självmordskriser - Nationellt

program för utveckling av självmordsprevention. I

denna redovisar rådet sin uppfattning om

självmordsproblemets natur och sina förslag till

preventiva strategier.

Den tredje nationella nätverkskonferensen om

självmordsprevention äger rum i Uppsala den 4-5

oktober 2001. Temat är självmordsprevention bland

barn och ungdom.

Hälsoskyddets uppgift enligt miljöbalken är att

förebygga och undanröja olägenheter för människors

hälsa. Med olägenhet för människors hälsa avses

störning som enligt medicinsk eller hygienisk

bedömning kan påverka hälsan menligt och som inte är

ringa eller helt tillfällig (9 kap. 3 §

miljöbalken). I alla sammanhang där frågor behandlas

med stöd av miljöbalken skall hälsoskyddet beaktas.

För arbetsmiljön finns särskild lagstiftning. Den

direkta tillsynen över sådana hälsoskyddsfrågor som

regleras i miljöbalken utövas av kommunerna. Som

stöd för den direkta tillsynen ger Socialstyrelsen

ut allmänna råd (med normer, riktvärden etc.) och

annan vägledande information. Socialstyrelsen skall

vidare följa upp hur den operativa tillsynen

medverkar till att hälsoskyddet beaktas.

Länsstyrelserna har en samordnande och uppföljande

roll inom regionen. Hur tillsynen skall bedrivas

regleras i förordningen om tillsyn enligt

miljöbalken.

Enligt regleringsbrev för Socialstyrelsen avseende

budgetåret 2001 skall styrelsen till regeringen

återrapportera i flera frågor rörande

hälsoskyddsområdet, bl.a. frågan om insatser på

området som bidragit till en enhetlig tillämpning av

lagstiftningen på området.

Socialminister Lars Engqvist har i svar på en

interpellation rörande tinnitus (2000/01:85) den 28

november 2000 anfört bl.a. följande.

Först är det angeläget att påpeka att ett tiotal

olika orsaker kan ligga bakom tinnitus eller

öronsus: höga ljudnivåer är således inte den enda

möjliga orsaken till tinnitus. Tinnitus kan också ta

sig flera olika uttryck och är i sin grava form

starkt handikappande. Det är naturligtvis ytterst

viktigt att motverka hörselskador hos våra barn och

ungdomar såväl som hos vuxna. Regeringen är väl

medveten om de risker som det innebär att utsättas

för alltför höga ljudnivåer.

Den lagstiftning som är tillämplig är främst

miljöbalken och där framgår att det är arrangören

som ska vidta de åtgärder som krävs för att skydda

människors hälsa. Miljönämnden avgör om och när

olägenheter för människors hälsa föreligger samt vad

som behöver göras.

Socialstyrelsen, som är central tillsynsmyndighet

för frågor som rör olägenheter för människors hälsa

i inomhusmiljöer, utfärdade år 1996 allmänna råd om

buller och höga ljudnivåer (SOSFS 1996:7). Råden

innehåller bl.a. rekommendationer för maximala

ljudnivåer vid konserter och på diskotek som skydd

mot hörselnedsättning eller öronsus.

På nationell nivå har flera initiativ tagits. År

1999 utnämndes till tinnitusår och ett antal

myndigheter samarbetade inom ramen för bättre

inomhusmiljö, för att informera om och motverka

tinnitus. Socialstyrelsen, Konsumentverket,

Barnombudsmannen, Arbetarskyddsstyrelsen och

Boverket arrangerade tillsammans med och under

ledning av Folkhälsoinstitutet ett seminarium i

februari 1999. I samband med detta togs även en

broschyr i form av en cd fram med namnet The never-

ending sound. Målgruppen var just ungdomar. Vidare

tog Konsumentverket initiativ till en

videoproduktion om tinnitus och även här var

målgruppen ungdomar. Konsumentverket har också

noggrant reglerat de ljudnivåer som ljud från olika

leksaker får generera. Redan drabbade eller anhöriga

kan söka hjälp via Tinnitusjouren.

På lokal nivå är det angeläget att arrangörer av

skoldanser, diskotek, popkonserter etc.

uppmärksammas på problemet. När det gäller

upplysning och information kan lokala folkhälsoråd

eller landstingens folkhälsoenheter tillsammans med

kommunala förvaltningar - miljö- och

hälsoskyddskontor - spela en viktig roll. Det blir

också allt vanligare att olika aktörer ser till att

det finns hörselproppar att tillgå vid diskotek och

liknande tillställningar.

Det är främst två faktorer som är utmärkande för

kommuner som har lyckats väl med att få ned

decibeltalen till under de rekommenderade

gränsvärdena. Dels har man utnyttjat det befintliga

regelverket strikt, dels har man arbetat med

information och attitydpåverkan till arrangörer av

diskotek och konserter. Dessutom har kommunen

noggrant följt upp att arrangören följer vad den

kommit överens med miljöförvaltningen om.

Inom miljöförvaltningarna i bl.a. Göteborg, hela

Västra Götalandsregionen samt Stockholm har

särskilda satsningar i form av kontrollmätningar och

information riktad direkt till arrangörerna

genomförts, i syfte att minska hörselskadorna hos

barn och ungdomar. I mindre kommuner som Varberg,

Kumla, för att nämna några, har man nått mycket

långt. Goda exempel finns således att ta efter.

Sammanfattningsvis: Stora ansträngningar har gjorts

och görs kontinuerligt för att minska det aktuella

problemet. Miljöbalken och Socialstyrelsens Allmänna

Råd bedömer vi i nuläget som helt tillräckliga medel

för kommunerna att ingripa mot alltför höga

ljudnivåer.

Socialstyrelsen har i rapporten Tinnitus Vårdprogram

2000 (2000:7) redovisat bl.a. hur symptomet tinnitus

värderas och om man kan spåra patienter med tinnitus

som löper stor risk att utveckla svårt lidande. Även

rehabiliteringsmodeller, riktlinjer för

behandlingsinsatser och vårdnivå för vårdsökande

behandlas.

Den parlamentariska beredningen om mål i

miljöpolitiken (Miljömålskommittén), dir. 1998:45,

har i juni 2000 till regeringen överlämnat sitt

betänkande Framtidens miljö - allas vårt ansvar (SOU

2000:52). I betänkandet föreslås bl.a. som etappmål

att antalet människor som utsätts för

trafikbullerstörningar överstigande de riktvärden

som riksdagen beslutat om för buller i bostäder har

minskat med 10 % till år 2010 och med 80 % till år

2020 jämfört med 1998. Betänkandet är föremål för

beredning i Regeringskansliet.

Skolminister Ingegerd Wärnersson har den 24 januari

2001 i svar på fråga (2000/01:549) om det fysiska

aktivitetsåret 2001 anfört bl.a. följande.

Det är Folkhälsoinstitutet som har fått regeringens

uppdrag att leda och tillsammans med andra

myndigheter och organisationer genomföra ett fysiskt

aktivitetsår, Sätt Sverige i rörelse 2001.

Folkhälsoinstitutet ser projektet Sätt Sverige i

rörelse 2001 som början på ett långsiktigt

förändringsarbete för att främja hälsa och förebygga

sjukdom genom ökad fysisk aktivitet. Detta är en

ambition som delas fullt ut av regeringen.

Insatserna under året kommer att genomföras i samråd

med myndigheter, institutioner och organisationer.

De områden som står i fokus för insatserna är:

arbetsplatsen, förskolan/skolan, fritiden samt

hälso- och sjukvården. Varje område ägnas särskild

uppmärksamhet under en viss period och

förskolan/skolan är i fokus under det andra

kvartalet år 2001. För varje område finns en

samordnare som ansvarar för planering och

genomförande av aktiviteter och samarbetet med andra

myndigheter och organisationer. Inom skolans område

kommer det att ske en rad olika aktiviteter.

- - -

Regeringen stöder på många håll i landet lokala

projekt via stöd ur Allmänna arvsfonden som är goda

exempel på olika samarbetssätt mellan

idrottsrörelsen och skolan.

- - -

Vid Statens beredning för medicinsk utvärdering

(SBU) pågår ett projekt rörande åtgärder mot fetma.

Utvärderingens syfte är att klarlägga om det finns

vetenskapliga bevis för att några åtgärder hjälper

mot fetma och övervikt och vad dessa åtgärder i så

fall kostar individ och samhälle. För att åstadkomma

detta skall effekten av såväl förebyggande åtgärder

som olika behandlingsformer utredas. Aspekter

speciella för barn och ungdom liksom för män och

kvinnor skall beaktas, liksom kostnader för de olika

åtgärderna.

Vid SBU pågår också ett projekt som avser

Benskörhet - prevention, diagnostik och behandling.

Projektgruppen kommer att utvärdera den

vetenskapliga grunden för de tillgängliga metoderna

för att förebygga, diagnostisera och behandla

benskörhet.

Med olägenhet för människors hälsa avses, som ovan

nämnts, enligt 9 kap.

3 § miljöbalken störning som enligt medicinsk eller

hygienisk bedömning kan påverka hälsan menligt och

som inte är ringa eller helt tillfällig. Genom 9

kap. 12 § samma balk får regeringen åt kommunen

överlåta att meddela de föreskrifter som behövs till

skydd mot olägenheter för människors hälsa. Enligt

40 § 1 p. förordning (1998:899) om miljöfarlig

verksamhet och hälsoskydd, får kommun, om det behövs

för att hindra att olägenheter för människors hälsa

uppkommer i en kommun, meddela föreskrifter om

tomgångskörning med motordrivna fordon. I 51 §

förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet

och miljöskydd jämförd med 29 kap. 9 § 3 p.

miljöbalken finns bestämmelser om påföljder för

brott mot föreskrifter meddelade med stöd av 9 kap.

12 § miljöbalken.

Utskottet har senast i betänkande 1995/1996:SoU1

Allergi och andra folkhälsofrågor behandlat frågor

om åtgärder mot tomgångskörning m.m. (s. 20 f.). I

betänkandet redovisade utskottet relevanta

bestämmelser i då gällande lagstiftning

(hälsoskyddslagen 1982:1080 och

hälsoskyddsförordningen 1983:616). Denna

lagstiftning har upphävts och utan ändring i sak

genom 2 § 7 p. lag (1998:811) om införande av

miljöbalken och 1 p. övergångsbestämmelserna till

förordning (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och

hälsoskydd ersatts med lagstiftningen ovan.

Utskottet utgick från att regeringen och berörda

myndigheter följde frågan. Aktuella motioner

avstyrktes. Riksdagen följde utskottet (prot.nr

1995/96:23).

Socialstyrelsen, Institutet för Miljömedicin och

Miljömedicinska enheten vid Stockholms läns

landsting har i januari 2001 till regeringen

överlämnat Miljöhälsorapport 2001. Rapporten

innehåller en beskrivning av det nationella läget

när det gäller hälsorisker i miljön och

miljörelaterad ohälsa. Syftet med rapporten är att

ge underlag för prioriteringar och beslut inom

området miljö och hälsa.

Regeringen har i december 2000 beslutat att ge en

parlamentarisk kommitté i uppdrag att göra en

översyn av arbetstidslagen, semesterlagen och övrig

ledighetslagstiftning. Representanter för

arbetsmarknadens parter skall knytas till kommittén

(Arbetstid, semester och betald ledighet, dir.

2000:97). Kommittén skall bl.a. lämna förslag till

en ny arbetstidsreglering som ger den enskilda

arbetstagaren ett större inflytande över

arbetstidens förläggning men samtidigt ger en god

flexibilitet i produktionen. Vidare skall kommittén

med Arbetstidsgruppens rapport Kortare arbetstid -

för och emot (Ds 2000:22) som underlag pröva olika

sätt att förkorta arbetstiden och ge förslag på hur

dessa skulle kunna genomföras. Uppdraget skall i

denna del redovisas senast den 1 juni 2002.

Socialminister Lars Engqvist har i svar på fråga

(1999/2000:128) om elöverkänslighet den 10 november

2000 anfört bl.a. följande.

Det är ett stort problem att många människor

upplever att de får symtom på grund av elektriska

och magnetiska fält. Hur många människor som lider

av dessa problem är dock oklart liksom hur

orsakssambanden ser ut. Det allra viktigaste är

därför enligt min mening att de personer som har

dessa symtom tas på största allvar och att de

drabbade får den vård och det stöd som de behöver.

Det pågår i dag en tämligen omfattande forskning

kring hälsoeffekter av elektriska och magnetiska

fält. Trots denna forskning har enighet ännu inte

kunnat uppnås om tolkningen av resultaten.

Ytterligare forskning om elöverkänslighet och andra

hälsoeffekter av exponering för elektriska och

magnetiska fält är enligt min mening angelägen.

Sådan forskning pågår för närvarande och regeringen

har därför gett Rådet för arbetslivsforskning i

uppdrag att senast år 2000 redovisa en utvärdering

på området.

Socialstyrelsen färdigställde år 1998 allmänna råd

(SOSFS 1998:3) om bemötande av patienter som

relaterar sina symtom till elektriska och magnetiska

fält. I dem framhålls bl.a. vikten av att de

drabbade får en allsidig medicinsk utredning och att

läkaren kan lyssna på och respektera patientens egen

uppfattning om vad som kan vara orsak till besvären

eller sjukdomssymtomen. Jag ser dessa riktlinjer som

ett viktigt stöd för de verksamma inom vården och

omsorgen i det angelägna arbetet att förbättra

bemötandet av de drabbade. Jag vill dock betona att

det är den behandlande läkaren som har ansvar för

att göra en bedömning av vilken undersökning som

patienten behöver genomgå samt fattar beslut om vård

och behandling.

Jag vill slutligen understryka vikten av att de

personer som har dessa symtom tas på allvar och att

de drabbade får den vård och det stöd som de

behöver. Socialstyrelsens allmänna råd kommer i det

sammanhanget att vara ett viktigt stöd för de

verksamma inom vården och omsorgen. Mot bakgrund av

de aktiviteter som redan pågår bedömer jag

emellertid att det för närvarande inte finns skäl

att ta initiativ till ytterligare åtgärder inom

området.

Rådet för arbetslivsforskning har av regeringen haft

i uppdrag att redovisa en forskningsöversikt och

utvärdering av såväl svenska som internationella

forskningsresultat inom området elöverkänslighet och

hälsorisker av elektriska och magnetiska fält. Rådet

har i december 2000 till regeringen överlämnat sin

rapport "Elöverkänslighet och hälsorisker av

elektriska och magnetiska fält. Forskningsöversikt

och utvärdering". I rapportens sammanfattning anförs

bl.a. att resultatet av vetenskapliga studier talar

mot att elektriska eller magnetiska fält skulle vara

en tillräcklig eller nödvändig faktor för att utlösa

symtom hos elöverkänsliga. Dessa resultat kan dock

inte utesluta att elektriska eller magnetiska fält

skulle kunna vara en bidragande orsak till symtom,

men några vetenskapliga belägg för detta har

hittills inte framkommit.

Utskottets bedömning

När det gäller psykisk ohälsa delar utskottet

motionärernas oro över att dessa besvär ökar i

samhället, bl.a. hos barn och ungdomar. Den

ohälsorelaterade stressen både i allmänhet och i

arbetslivet framstår också allt tydligare som en av

de viktigaste riskfaktorerna för ohälsa. Enligt

utskottets mening behövs därför kraftfulla insatser

både centralt och lokalt för att motverka denna

negativa tendens på folkhälsoområdet. Utskottet har

nyligen ställt sig bakom förslag med insatser för

att förbättra stödet till barn- och ungdomar med

psykisk ohälsa (betänkande 2000/01:SoU5). Utskottet

ser också mycket positivt på att Nationella

folkhälsokommittén i sitt slutbetänkande lyft fram

den psykiska ohälsan som det mest angelägna

folkhälsoproblemet att angripa. Under nästan

samtliga folkhälsomål som presenteras av kommittén

redovisas åtgärder som har betydelse för att stärka

den psykiska hälsan. Utskottet förutsätter att

regeringen särskilt beaktar dessa problem vid den

slutliga mål- och strategiformuleringen på

folkhälsoområdet och i sina kommande förslag på

området även föreslår erforderliga åtgärder för att

motverka utvecklingen. Motionerna 2000/01:So471 (kd)

yrkande 2 och 2000/01:A277 (kd) yrkande 2 får med

det anförda anses åtminstone delvis tillgodosedda.

Den mentala ohälsan är således ett växande

folkhälsoproblem och framför allt hos barn och

ungdomar, där självmord är en betydande dödsorsak.

Utskottet vidhåller därför sin inställning om vikten

av att det självmordspreventiva arbetet bedrivs på

bred front och vill peka på det arbete som bl.a.

Folkhälsoinstitutet, Centrum för suicidforskning och

prevention, Institutet för psykosocial medicin (IPM)

samt organisationen SPES (Suicid Prevention och

Efterlevandes stöd) gör på området. Utskottet

förutsätter att detta arbete fortsätter och att det

nationella programmet för utveckling av

självmordsprevention sprids till alla berörda.

Utskottet erinrar om det nyligen gjorda

tillkännagivandet till regeringen att WHO:s

riktlinjer för hur självmordsförebyggande arbete bör

bedrivas snarast skall omsättas till svenska

förhållanden (betänkande 2000/01:SoU7). Något

tillkännagivande med anledning av motionerna

2000/01:So370 (mp) yrkande 1, 2000/01:So396 (s) och

2000/01: So471 (kd) yrkande 4 behövs inte.

Motionerna avstyrks.

När det gäller skadliga ljudnivåer ser utskottet, i

likhet med motionärerna, med oro på utvecklingen.

Utskottet vidhåller att det är av yttersta vikt att

på samhällets alla nivåer motverka hörselskador,

t.ex. tinnitus, inte minst hos barn och ungdomar som

är en särskild riskgrupp för sådana skador. Både

Nationella folkhälsokommittén (folkhälsomål 7) och

Miljömålskommittén har behandlat buller ur ett

folkhälsoperspektiv. Utskottet förutsätter därför

att bullerfrågor kommer att lyftas fram av

regeringen vid kommande förslag på folkhälsoområdet.

Utskottet vill peka på att flera initiativ tagits på

nationell nivå för att motverka olägenheter med för

höga ljudnivåer i inomhusmiljöer. Stora

ansträngningar görs också på lokal nivå för att

komma till rätta med problemet. I några motioner

framförs krav på lagstiftning om högsta ljudnivå

bl.a. i dessa miljöer. Enligt utskottets mening

torde dock i nuläget en strikt tillämpning av

miljöbalken och de råd Socialstyrelsen publicerat på

området samt ett offensivt informations- och

uppföljningsarbete anses som tillräckliga medel för

kommunerna att kunna ingripa mot alltför höga

ljudnivåer i inomhusmiljöer. Utskottet utgår från

att Socialstyrelsen noga följer och utvärderar det

kommunala miljöskyddsarbetet på området. Motionerna

2000/01:So228 (c), 2000/01:So310 (m), 2000/01:So465

(s), 2000/01:So549 (fp) yrkande 10 och 2000/01:Sf274

(mp) yrkande 25 är åtminstone delvis tillgodosedda

med det anförda. Motionerna 2000/01:So275 (v),

2000/01:So334 (s), 2000/01: So340 (s), 2000/01:So380

(fp), 2000/01:So432 (mp, v, kd, c, fp) och

2000/01:So535 (mp) med begäran om lagstiftning m.m.

avstyrks.

Allergier ökar snabbt i befolkningen och är ett

stort folkhälsoproblem. Enligt utskottet måste

därför arbetet för att förebygga allergier och annan

överkänslighet intensifieras genom t.ex.

miljöåtgärder, satsning på forskning och kraftfulla

informationsatsningar bl.a. till föräldrar och de

personalgrupper som arbetar med barn. Utskottet ser

positivt på det folkhälsoarbete som pågår på området

och noterar att flera av de av Nationella

folkhälsokommittén föreslagna folkhälsomålen är

viktiga för att förebygga allergier. Det får därför

förutsättas att allergiprevention kommer att lyftas

fram i de förslag från regeringen som föranleds av

kommitténs förslag till nationella folkhälsomål och

strategier. Utskottet vill också peka på den

kommande nationella handlingsplanen mot allergi, som

med säkerhet kommer att positivt påverka

folkhälsoarbetet på området. Något initiativ av

riksdagen med anledning av motionerna 2000/01:So471

(kd) yrkande 5, 2000/01:Sf274 (mp) yrkande 23 och

2000/01:Bo520 (mp) yrkande 4 behövs inte. Motionerna

avstyrks.

Motionsyrkandena 2000/01:So295 (s), 2000/01:So529

(m) yrkande 3 och 2000/01:Ub806 (mp) yrkande 5 rör

fysisk aktivitet. Det finns ett tydligt samband

mellan omfattningen av fysisk aktivitet och

hälsotillståndet. Utskottet ser därför med oro på

ökningen av andelen överviktiga, särskilt bland barn

och ungdomar, vilket bl.a. orsakas av att många rör

sig för lite. Problemet hänger starkt samman med att

det moderna samhället ger allt mindre utrymme för

fysisk aktivitet i det dagliga livet. På sikt kommer

detta att leda till ökad ohälsa och ökade

vårdkostnader. Enligt utskottet är det därför mycket

viktigt att motverka denna utveckling genom ett

folkhälsoarbete som kraftfullt lyfter fram

betydelsen av fysisk aktivitet samt genom forskning

på området. Folkhälsoinstitutet leder och genomför

under 2001 på regeringens uppdrag tillsammans med

ett stort antal myndigheter och organisationer ett

fysiskt aktivitetsår. Utskottet utgår från att denna

satsning på området blir långsiktig och att

regeringen nära samverkar med myndigheter, kommuner,

organisationer, näringsliv m.fl. för att bl.a. öka

insikten om den fysiska aktivitetens betydelse för

folkhälsan och för att hitta lösningar som ger den

enskilde reella möjligheter att vara fysiskt aktiv.

Utskottet vill i sammanhanget också peka på att

Nationella folkhälsokommittén i sitt slutbetänkande

som ett av folkhälsomålen (mål 9) angett just ökad

fysisk aktivitet. Det får därför förutsättas att

denna fråga behandlas i regeringens kommande förslag

på folkhälsoområdet med anledning av kommitténs

slutbetänkande. Motionerna får genom det sagda anses

i huvudsak tillgodosedda.

När det gäller kost vill utskottet understryka att

maten och våra matvanor har stor betydelse för

hälsan. Det är med oro som utskottet noterar att

övervikt och fetma samt åldersdiabetes är snabbt

ökande hälsoproblem. Olika former av ätstörningar är

också ett problem bland yngre, särskilt hos flickor.

Enligt utskottet är det av stor vikt att de

förebyggande insatserna på området intensifieras på

alla nivåer. Utskottet ser positivt på det arbete

som bedrivs av bl.a. Folkhälsoinstitutet och

Livsmedelsverket på kostområdet. I sammanhanget kan

också noteras att Nationella folkhälsokommittén som

ett av sina folkhälsomål angett just goda matvanor

(mål 10), varför utskottet utgår från att dessa

frågor kommer att behandlas i kommande förslag från

regeringen med anledning av kommitténs

slutbetänkande. Utskottet vill särskilt understryka

vikten av information inte minst till barn och

ungdomar om matvanornas betydelse för att förebygga

sjukdom och ätstörningar. Motionerna 2000/01: So297

(c) yrkandena 1 och 2 samt 2000/01:So529 (m) yrkande

2 får genom det anförda anses i allt väsentligt

tillgodosedda. Riksdagen bör inte ta något initiativ

med anledning av motion 2000/01:So297 (c) yrkande 3,

varför denna avstyrks.

När det gäller motionsyrkanden om insatser mot olika

sjukdomar, som migrän, elöverkänslighet, osteoporos

och TBC har utskottet samma inställning som

tidigare. Mot bakgrund av de riktlinjer för

prioriteringar inom hälso- och sjukvården som

riksdagen ställt sig bakom vidhåller utskottet att

riksdagen inte kan tillmötesgå motionskrav på

insatser mot olika sjukdomar eller att vården av

dessa bör organiseras på visst sätt. Motionerna

2000/01:So265 (m), 2000/01:So471(kd) yrkandena 3 och

7 samt 2000/01:So391 (s) avstyrks.

Mot bakgrund av att regeringen tillsatt en

parlamentarisk kommitté bl.a. för att se över

arbetstidslagstiftningen (dir. 2000:97) får motion

2000/01:So322 (v) yrkande 4 anses vara åtminstone

delvis tillgodosedd.

Utskottet utgår liksom tidigare från att regeringen

och berörda myndigheter följer frågan om förbud mot

tomgångskörning. Enligt utskottets mening behövs

inget initiativ från riksdagens sida med anledning

av motion 2000/01:So387 (fp), varför denna avstyrks.

Genom bl.a. Miljöhälsorapport 2001 får motion

2000/01:So408 (mp) rörande en studie om de

miljörelaterade sjukdomarna anses åtminstone delvis

vara tillgodosedd.

Homo-, bi- och transfrågor m.m.

Motionerna

I motion 2000/01:Ju724 av Tasso Stafilidis m.fl. (v,

s, c, fp, mp) ) begärs tillkännagivande om att

kunskaperna om HBT-frågor måste ökas (yrkande 13).

Motionärerna anför att Folkhälsoinstitutet (FHI)

1997 konstaterade att information och

kunskapsspridning om homosexualitet är bristfällig

både i skolan och i högre utbildningar. Såväl

Skolverket som Högskoleverket bör enligt

motionärerna lägga upp en plan för hur

undervisningen skall kunna förbättras på denna

punkt. Kunskapen och insikten om homo- och

bisexuellas och transpersoners livsvillkor (HBT-

kompetens) måste också stärkas hos en rad

nyckelgrupper inom den offentliga sektorn.

I motion 2000/01:L441 av Tasso Stafilidis m.fl. (v,

s, c, fp, mp) yrkas vidare tillkännagivande om

bidrag till transpersoners organisationer (yrkande

5). Motionärerna anför att hittills har

organisationerna för transpersoner inte erhållit

någon form av offentligt stöd för sin verksamhet,

trots att denna är av mycket stor betydelse för de

transsexuella som genom föreningen kan få stöd,

information och kontakt med andra i samma situation.

Det bör därför undersökas på vilket sätt staten kan

ge ekonomiskt stöd åt transsexuellas organisationer.

I motion 2000/01:L459 av Ana Maria Narti m.fl. (fp)

begärs tillkännagivande om en utredning om

situationen för transpersoner (yrkande 20). Enligt

motionärerna behövs det en utredning som ur ett

helhetsperspektiv belyser transpersoners situation i

det svenska samhället.

I motion 2000/01:So522 av Hillevi Larsson m.fl. (s)

begärs tillkännagivande om behovet av en omfattande

och generaliserbar undersökning om homosexuellas

livsvillkor och livskvalitet.

Bakgrund m.m.

Socialutskottet har senast vårvintern 2000 i

betänkande 1999/2000:SoU7 Folkhälsofrågor m.m.

berört frågan om ändring i lagen om könstillhörighet

i vissa fall (s. 25). Utskottet ansåg inte att

riksdagen då borde initiera någon ändring av

gällande lagstiftning. De aktuella motionerna

avstyrktes. Även motionsyrkanden med begäran om

tillkännagivande om bidrag till transexuellas

organisationer och om att en utredning rörande

transexuellas situation skall tillsättas avstyrktes.

Riksdagen följde utskottet (prot.nr 1999/2000:84).

Utskottet har senast i sitt budgetbetänkande

2000/01:SoU1 Utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och

social omsorg berört frågor som rör det sexuella

livet. I motioner begärdes bl.a. tillkännagivande om

Folkhälsoinstitutets homosexuppdrag, om behovet av

utredning av transpersoners situation samt uppdrag

åt Folkhälsoinstitutet att kontinuerligt följa

utvecklingen för transpersoner. Utskottet anförde

bl.a. följande (s. 82).

Sexualiteten har stor betydelse för individens

välbefinnande. Folkhälsoinstitutet bedriver med stöd

av sin nuvarande instruktion ett brett sex- och

samlevnadsarbete som inkluderar frågor kring bl.a.

sexualitet och relationer. Som utskottet anfört

pågår en översyn av inriktningen på

Folkhälsoinstitutets arbete liksom folkhälsoarbetet

i landet. En av institutets huvuduppgifter föreslås

av Organisationskommittén vara att ansvara för att

följa upp och utvärdera de nationella folkhälsomål

som Nationella Folkhälsokommittén föreslagit. Ett av

dessa mål rör en trygg och säker sexualitet (mål

11). Riksdagen bör också här avvakta regeringens

kommande förslag rörande Folkhälsoinstitutet med

anledning av Nationella Folkhälsokommitténs

slutbetänkande. Utskottet delar inte motionärernas

bedömning att det behövs en utredning, men utskottet

anser att det är viktigt att situationen för de

trans-

sexuella noga följs.

Aktuella motioner avstyrktes. Riksdagen följde

utskottet (rskr. 2000/01:96 och rskr. 2000/01:97).

Socialutskottet har nyligen i sitt betänkande

2000/01:SoU10 Hälso- och sjukvårdsfrågor behandlat

Hälsofrågor rörande homo-, bi- och transsexuella. I

sin bedömning anförde utskottet bl.a. följande (s.

78 f.).

Utskottet vill åter framhålla att det är viktigt att

hälso- och sjukvårdspersonalen har goda kunskaper om

homo-, bi- och transsexuellas behov av vård.

Nationella folkhälsokommittén, liksom

Folkhälsoinstitutet, har uppmärksammat problemet med

att homo- och bisexuella personer i många fall har

en sämre hälsosituation och en mer utsatt ställning

som patienter inom hälso- och sjukvården.

Utskottet vidhöll att riksdagen inte bör ta något

initiativ på området och avstyrkte därför aktuella

motioner. I denna del reserverade sig (v), (c), (fp)

och (mp). Kammarbehandling av betänkandet planeras

den 26 april 2001.

Statsrådet Mona Sahlin har i svar på fråga (2000/01:473) om

homosexuellas situation den 17 januari 2001 anfört

bl.a. följande.

Det är för mig uppenbart att många homosexuella i

Sverige upplever otrygghet i sin vardag. Detta

beroende på homofobi och okunskap i det omgivande

samhället.

Regeringen har också vidtagit åtgärder mot homofobi,

diskriminering och bristande kunskap om homosexuella

i samhället. Inrättandet av Ombudsmannen mot

diskriminering på grund av sexuell läggning (HomO)

och lagen (1999:133) om förbud mot diskriminering i

arbetslivet på grund av sexuell läggning är två

kraftfulla insatser riktade mot diskriminering av

homosexuella.

Regeringen har också inom Regeringskansliet tillsatt

en interdepartemental arbetsgrupp med syfte att

upprätta en nationell handlingsplan mot rasism,

främlingsfientlighet, homofobi och diskriminering.

Denna handlingsplan kommer att presenteras i en

regeringsskrivelse under 2001.

- - -

Inom Regeringskansliet tillsattes det också i maj

2000 en annan arbetsgrupp. Denna med syfte att

utarbeta ett förslag till en nationell handlingsplan

för de mänskliga rättigheterna. Denna arbetsgrupp

ska senast den 30 september 2001 presentera ett

förslag till handlingsprogram i form av konkreta

åtgärder, uppföljningsmekanismer samt föreslå

åtgärder för hur FN:s årtionde för utbildning om

mänskliga rättigheter kan uppmärksammas i Sverige.

Gruppen ska också genomföra en kartläggning avseende

hur svenska myndigheter i dag arbetar för att

förbättra skyddet för mänskliga rättigheter.

Staten, kommuner och landsting har naturligtvis ett

gemensamt ansvar för att invånarna kan leva sina liv

i trygghet och att de inte ska behöva oroa sig för

att diskrimineras på grund av t.ex. sexuell

läggning. Det bör dock påpekas att staten inte helt

ohejdat kan ingripa i kommunernas verksamhet

eftersom detta skulle strida mot den grundpelare i

den svenska demokratin som det kommunala självstyret

utgör. Detta självstyre innebär dock också att det

åligger kommunerna att måna om och att säkerställa

trygghet för samtliga invånare. Självstyret

förhindrar inte heller statliga myndigheter, såsom

HomO, att aktivt arbeta för att förhindra

diskriminering och då allrahelst i samarbete med

kommunerna.

Jag är således medveten om de problem som finns på

området i dag. Vissa åtgärder har redan vidtagits

och arbete pågår för att närmare kartlägga problemen

och att finna lösningar på dem. Regeringen har i dag

inga utarbetade planer på till kommuner och

landsting särskilt riktade åtgärder utan inväntar

redovisningen av de ovan nämnda arbetsgruppernas

respektive handlingsplaner.

Regeringen har i februari 2001 till riksdagen

överlämnat En handlingsplan mot rasism,

främlingsfientlighet, homofobi och diskriminering

(skr. 2000/01: 159). Skrivelsen omfattar bl.a.

åtgärder mot diskriminering p.g.a. sexuell läggning.

I skrivelsen redovisas de åtgärder som vidtagits på

området. Av skrivelsen framgår bl.a. att samtliga

myndigheter inom rättsväsendet under år 2000 har

haft i uppdrag att upprätta en strategi för att

säkerställa att personalen har god kunskap om

grunden för brott, bl.a. med homofobiska inslag, och

situationen för de grupper som utsätts för brotten.

Regeringen avser att följa upp detta uppdrag. Vidare

anges i skrivelsen att i 2001 års regleringsbrev för

Försvarsmakten och andra myndigheter som bedriver

totalförsvarsverksamhet skall man verka för att

förhindra förekomsten av trakasserier och att

särskild uppmärksamhet skall riktas mot sådana

trakasserier som har inslag av bl.a. homofobi.

Enligt regeringen skall handlingsplanen

effektivisera de samlade insatserna på området. I

planen identifieras olika nyckelområden och brister

som bör tillgodoses i det fortsatta arbetet.

Regeringen aviserar bl.a. även ett tilläggsdirektiv

till utredningen som har till uppgift att utreda ett

utvidgat skydd mot diskriminering (N 2001:01) och

att utreda möjligheterna till en generell

lagstiftning mot diskriminering som omfattar alla

eller flertalet diskrimineringsgrunder och

samhällsområden. Regeringen avser även att se över

FHI:s uppdrag angående de homosexuellas situation.

Skrivelsen behandlas för närvarande av

socialförsäkringsutskottet.

Statsrådet Mona Sahlin har vid den information

regeringen lämnade riksdagen den 8 februari 2001 med

anledning av den ovan nämnda skrivelsen (prot.

2000/01:63, 5 §) bl.a. betonat att skrivelsen inte

är en färdig slutprodukt och att regeringen skall

återkomma till många av frågeställningarna. Dit hör

frågan om transsexuella och transvestiter. Enligt

statsrådet behövs det en annan helhetssyn på all

form av sexuell diskriminering (s. 32). Även vid

frågestund i riksdagen den 15 mars 2001 har Mona

Sahlin besvarat en fråga om homofobi (prot.

2000/01:80, 9 § anf. 77).

Författningsutredningen har i februari 2001

överlämnat sitt delbetänkande Vissa grundlagsfrågor

(SOU 2001:19) till regeringen. I betänkandet

föreslås bl.a. att skyddet för utsatta grupper i 1

kap. 2 § regeringsformen förstärks och kompletteras

genom en ny föreskrift i vilken anges otillåtna

grunder för diskriminering eller omotiverad

särbehandling i samhället. Bland de uppräknade

grunderna finns sexuell läggning. Betänkandet är

föremål för remissbehandling.

Kommittén om straffansvar för organiserad

brottslighet m.m. har i sitt slutbetänkande

Organiserad brottslighet, hets mot folkgrupp, hets

mot homosexuella m.m. - Straffansvarets räckvidd

(SOU 2000:88) föreslagit bl.a. en kriminalisering av

hets mot homosexuella. Betänkandet remissbehandlas

och bereds för närvarande inom

Justitiedepartementet. Avsikten är att regeringen

skall överlämna en proposition till riksdagen under

senhösten 2001.

Utskottets bedömning

Utskottet vidhåller att det behövs kraftfulla

åtgärder för att på alla områden motarbeta fördomar,

okunskap och olika former av diskriminering p.g.a.

sexuell läggning. Detta är av betydelse inte minst

för att motverka ohälsa. Utskottet har nyligen åter

framhållit att det är viktigt att hälso- och

sjukvårdspersonalen har goda kunskaper om homo-, bi-

och transsexuellas behov av vård (betänkande

2000/01:SoU10). Utskottet ser positivt på

regeringens nyligen framlagda handlingsplan mot

bl.a. homofobi och diskriminering. I planen redogörs

bl.a. för de åtgärder som vidtagits för att höja

personalkompetensen på området och för att motarbeta

sexuell diskriminering. Regeringen avser också att

återkomma i vissa frågeställningar bl.a. när det

gäller transsexuella. Vidare pågår arbete bl.a. för

att stärka grundlagsskyddet mot diskriminering

p.g.a. sexuell läggning samt även det

straffrättsliga skyddet vad avser homosexuella.

Regeringen är således medveten om att problem i dag

finns på området och söker finna lösningar på vissa

av dessa. Utskottet förutsätter att regeringen

fortsätter att närmare kartlägga övriga problem och

då det är erforderligt lämnar förslag till hur dessa

skall lösas. Motionerna 2000/01:So522 (s), och

2000/01:Ju724 (v, s, c, fp, mp) yrkande 13 får anses

åtminstone delvis tillgodosedda med det anförda.

De krav som framställs i motionerna 2000/01:L441

(v, s, c, fp, mp) yrkande 5 och 2000/01:L459 (fp)

yrkande 20 bör inte föranleda något initiativ från

riksdagens sida. Motionerna avstyrks.

Smittskydd m.m.

Motionerna

I motion 2000/01:Ju724 av Tasso Stafilides m.fl. (v,

s, c, fp, mp) ) begärs tillkännagivande om

avskaffande av den s.k. bastuklubbslagen (yrkande

21). Motionärerna anför att bastuklubbslagen

infördes vid hivepidemiens början som ett led i det

hivpreventiva arbetet. Den är nu föråldrad och når

inte sitt syfte att förhindra spridning av hiv utan

kan i värsta fall riskera att viktigt

hivförebyggande arbete hindras. Motionärerna anser

därför att den helt bör avskaffas. Även i motionerna

2000/01:So213 av Gunnar Axén (m) och 2000/01:So470

av Ulf Nilsson m.fl. (fp) framställs yrkanden om

bastuklubbs- lagens avskaffande.

Bakgrund m.m.

Regeringen utsåg i september 1996 en parlamentarisk

kommitté, den s.k. Smittskyddskommittén (S 1996:07),

med uppdrag att utvärdera det svenska smittskyddet

med tonvikt på smittskyddslagen (1988:1472) och

övriga författningar som hör till smittskyddet.

Smittskyddskommittén överlämnade i mars 1999 sitt

slutbetänkande Smittskydd, samhälle och individ (SOU

1999:51). Kommittén föreslår i betänkandet bl.a. att

lagen (1987:375) om förbud mot s.k. bastuklubbar och

andra liknande verksamheter upphävs. Enligt

kommitténs uppfattning är det svårt att hävda att

ett totalförbud mot bastuklubbarna i dag är

motiverat av smittskyddsskäl. I stället föreslås

vissa kompletterande bestämmelser i ordningslagen

(1993:1617) så att ingripande kan äga rum i det

enskilda fallet om risk för smittspridning

föreligger.

Enligt uppgift från Socialdepartementet har

regeringen för avsikt att under hösten 2001 till

riksdagen överlämna en proposition med utgångspunkt

i Smittskyddskommitténs förslag.

Socialutskottet har senast i betänkande

1999/2000:SoU7 Folkhälsofrågor m.m. berört frågan

smittskydd och den s.k. bastuklubbslagen (s. 27).

Utskottet ansåg inte att riksdagen borde föregripa

kommande förslag på området. Motionerna i fråga

avstyrktes.

Utskottets bedömning

Smittskyddskommittén har föreslagit att den s.k.

bastuklubbslagen avskaffas och att ett ingripande i

det enskilda fallet, om risk för smittspridning

föreligger, kan äga rum med stöd av ordningslagen.

Utskottet vidhåller att riksdagen inte bör föregripa

kommande förslag, varför motionerna 2000/01:So213

(m), 2000/01:So470 (fp) och 2000/01:Ju724 (v, s, c,

fp, mp) yrkande 21 avstyrks.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande allmänt om folkhälsoarbetet

att riksdagen avslår motionerna 2000/01:So322 yrkande 1,

2000/01: So333, 2000/01: So529 yrkande 1 och

2000/01:So549 yrkandena 6, 12 och 13,

res. 1 (m)

res. 2 (v)

res. 3 (fp)

2. beträffande folkhälsoforskning

att riksdagen avslår motion 2000/01:So549 yrkande 14,

res. 4 (m, kd, c, fp)

3. beträffande psykisk ohälsa

att riksdagen avslår motionerna 2000/01:So471 yrkande 2 och

2000/01:A277 yrkande 2,

res. 5 (kd)

4. beträffande självmordsprevention

att riksdagen avslår motionerna 2000/01:So370 yrkande 1,

2000/01: So396 och 2000/01:So471 yrkande 4,

res. 6 (kd)

5. beträffande skadliga ljudnivåer

att riksdagen avslår motionerna 2000/01:So228,

2000/01:So275, 2000/01:So310, 2000/01:So334,

2000/01:So340, 2000/01:So380, 2000/01:So432,

2000/01:So465, 2000/01:So535, 2000/01:So549

yrkande 10 och 2000/01:Sf274 yrkande 25,

res. 7 (v, kd, mp)

6. beträffande allergiprevention

att riksdagen avslår motionerna 2000/01:So471 yrkande 5,

2000/01: Sf274 yrkande 23 och 2000/01:Bo520

yrkande 4,

res. 8 (kd)

res. 9 (mp)

7. beträffande fysisk aktivitet

att riksdagen avslår motionerna 2000/01:So295, 2000/01:So529

yrkande 3 och 2000/01:Ub806 yrkande 5,

res. 10 (m)

res. 11 (mp)

8. beträffande kost m.m.

att riksdagen avslår motionerna 2000/01:So297 och

2000/01:So529 yrkande 2,

res. 12 (c)

9. beträffande insatser mot olika

sjukdomar

att riksdagen avslår motionerna

2000/01:So265, 2000/01:So471 yrkandena 3 och 7

samt 2000/01:So391,

10. beträffande övriga folkhälsofrågor

att riksdagen avslår motionerna 2000/01:So322 yrkande 4,

2000/01: So387 och 2000/01:So408,

res. 13 (v, mp)

11. beträffande homo-, bi- och

transfrågor

att riksdagen avslår motionerna 2000/01:So522, 2000/01:Ju724

yrkande 13, 2000/01:L441 yrkande 5 och

2000/01:L459 yrkande 20,

res. 14 (v, mp)

res. 15 (fp)

12. beträffande smittskydd m.m.

att riksdagen avslår motionerna 2000/01:So213, 2000/01:So470

och 2000/01:Ju724 yrkande 21.

Stockholm den 27 mars 2001

På socialutskottets vägnar

Ingrid Burman

I beslutet har deltagit: Ingrid

Burman (v), Chris Heister (m),

Susanne Eberstein (s), Margareta

Israelsson (s), Rinaldo Karlsson

(s), Chatrine Pålsson (kd), Leif

Carlson (m), Hans Hjortzberg-

Nordlund (m), Lars U Granberg (s),

Elisebeht Markström (s), Rolf

Olsson (v), Lars Gustafsson (kd),

Kenneth Johansson (c), Kerstin

Heinemann (fp), Lars Elinderson

(m), Kent Härstedt (s) och Helena

Hillar Rosenqvist (mp).

Reservationer

1. Allmänt om folkhälsoarbetet (mom. 1)

Chris Heister, Leif Carlson, Hans Hjortzberg-

Nordlund och Lars Elinderson (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 11

börjar med "Utskottet vidhåller" och på s. 12 slutar

med "Motionerna avstyrks" bort ha följande lydelse:

Enligt utskottet leder en politik med höga skatter,

påföljande omfattande bidrag och små

inkomstskillnader inte till en bättre folkhälsa. Här

kan hänvisas till vad som anförts i den moderate

kommittéledamotens reservation till Nationella

folkhälsokommitténs slutbetänkande SOU 2000:91.

Utskottet anser att folkhälsoarbetet i högre grad än

i dag bör riktas in på att möjliggöra för svenskarna

att ta ansvar för sin egen och sin familjs hälsa.

Det innebär att samhällets roll blir annorlunda än i

dag. Utskottet anser att de resonemang som bl.a.

framkommer i Nationella folkhälsokommitténs

delbetänkanden är felaktiga. Ur dessa framgår att

det huvudsakligen är staten och samhället som skall

skapa hälsa åt medborgarna. Sådana attityder och

beslut berövar människan hennes förutsättningar att

bygga upp sin hälsa och därmed sina möjligheter till

ett liv med begriplighet, hanterbarhet och

meningsfullhet. Enligt utskottets mening befrämjas

inte folkhälsan av att samhället vill gå in och

bestämma över den enskilda människans liv och beröva

henne egenmakten. Men det kan inte ändra människors

livsstil. Det kan bara den enskilda människan

åstadkomma för sig själv. Enligt utskottet visar all

forskning vidare att ett gott självförtroende skapar

förutsättningar för ett hälsosamt liv. Därutöver ser

utskottet det som självklart att familjen har ett

stort ansvar för att påverka barnen till en hälsosam

livsstil och ge dem kunskaper om mat, motion, kost

och hälsa. Skolan/förskolan måste sedan ta sin del

av ansvaret för att lära ut hur man bygger upp sin

hälsa. Vad utskottet nu anfört bör riksdagen med

anledning av motion 2000/01:So529 (m) yrkande 1 ge

regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 1 bort ha

följande lydelse:

1. beträffande allmänt om folkhälsoarbetet

att riksdagen med anledning av motion 2000/01:So529 yrkande 1

och med avslag på motionerna 2000/01:So322

yrkande 1, 2000/01: So333 och 2000/01:So549

yrkandena 6, 12 och 13 som sin mening ger

regeringen till känna vad utskottet anfört.

2. Allmänt om folkhälsoarbetet (mom. 1)

Ingrid Burman (v) och Rolf Olsson (v) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 11

börjar med "Utskottet vidhåller" och på s. 12 slutar

med "Motionerna avstyrks" bort ha följande lydelse:

Utskottet anser att primärvården har en

betydelsefull roll i folkhälsoarbetet genom sina

områdeskunskaper om befolkningens hälsa och sina

möjligheter att ha långvarig kontakt med människor.

Den har också möjligheter att stimulera människor

till att själva påverka sin hälsa. På grund av

nedskärningar och det ojämna förhållandet mellan

primärvårdens åtaganden och resurser så har dock

folkhälsoarbetet delvis blivit eftersatt. Enligt

utskottet är primärvården en mycket väsentlig del i

ett offensivt folkhälsoarbete, och därför måste

riktlinjer utarbetas som tydliggör primärvårdens

ansvar. Det behövs även en ökad samverkan mellan de

olika huvudmännen och olika projekt för att

folkhälsoarbetet skall få bättre genomslagskraft

samt möjlighet att kunna dra nytta av goda

erfarenheter. Vad utskottet nu anfört bör riksdagen

med anledning av motion 2000/01:So322 (v) yrkande 1

ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 1 bort ha

följande lydelse:

1. beträffande allmänt om folkhälsoarbetet

att riksdagen med anledning av motion 2000/01:So322 yrkande 1

och med avslag på motionerna 2000/01:So333,

2000/01:So529 yrkande 1 och 2000/01:So549

yrkandena 6, 12 och 13 som sin mening ger

regeringen till känna vad utskottet anfört.

3. Allmänt om folkhälsoarbetet (mom. 1)

Kerstin Heinemann (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 11

börjar med "Utskottet vidhåller" och på s. 12 slutar

med "Motionerna avstyrks" bort ha följande lydelse:

Utskottet anser att kommunerna och de ideella

organisationernas roll i folkhälsoarbetet bör lyftas

fram. Enligt utskottet har hälso- och sjukvården och

landstingen en viktig roll i folkhälsoarbetet som

resurs och samarbetspartner. Naturliga

samarbetspartner är kommunerna, eftersom de har ett

stort ansvar genom sitt breda åtagande för skolan,

äldreomsorgen, socialtjänsten etc. Andra viktiga

samarbetspartner är de ideella organisationerna. Det

är viktigt att såväl staten som kommuner och

landsting tar vara på dessa organisationers

engagemang och bidrar till att möjliggöra deras

arbete. Utskottet vill vidare framhålla vikten av

fritid och kultur för folkhälsan. Enligt utskottet

utgör en positiv fritid en av de viktigaste

friskfaktorerna för alla åldersgrupper. Tyvärr når

inte det utbud som finns alla samhällsgrupper, t.ex.

funktionshindrade, vissa invandrargrupper och

ensamföräldrar. Biblioteken, teatrarna, de ideella

föreningarna m.fl. bör därför stimuleras att satsa

brett också på dessa målgrupper. När det gäller

apoteken menar utskottet att genom dessa kan man nå

grupper som inte behöver anlita hälso- och

sjukvården med information om hur man kan förebygga

och själv hantera hälsoproblem. Enligt utskottet är

det viktigt att apoteken också i fortsättningen får

spela en aktiv roll i folkhälsoarbetet. Det

samarbete man haft med Folkhälsoinstitutet rörande

t.ex. allergier har visat sig vara av mycket stort

värde. Vad utskottet nu anfört bör riksdagen med

anledning av motion 2000/01:So549 (fp) yrkandena 6,

12 och 13 ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 1 bort ha

följande lydelse:

1. beträffande allmänt om folkhälsoarbetet

att riksdagen med anledning av motion 2000/01:So549 yrkandena

6, 12 och 13 och med avslag på motionerna

2000/01:So322 yrkande 1, 2000/01:So333 och

2000/01:So529 yrkande 1 som sin mening ger

regeringen till känna vad utskottet anfört.

4. Folkhälsoforskning (mom. 2)

Chris Heister (m), Chatrine Pålsson (kd), Leif

Carlson (m), Hans Hjortzberg-Nordlund (m), Lars

Gustafsson (kd), Kenneth Johansson (c), Kerstin

Heinemann (fp) och Lars Elinderson (m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 12

börjar med "Utskottet vidhåller" och slutar med "14

avstyrks" bort ha följande lydelse:

Utskott anser att kunskap behövs för ett

målinriktat och effektivt folkhälsoarbete. Det finns

områden där forskningen visat att förebyggande

arbete lönar sig. Det gäller t.ex. skadeprevention,

åtgärder mot tobaksbruk, suicidprofylax, screening

mot cancer i livmoderhalsen och mammografi. För

andra områden som primärprevention av hjärt-

kärlsjukdom och cancer behövs mer forskning för att

utröna vilka metoder som är de mest

kostnadseffektiva. Utskottet ser det därför som

viktigt att forskningen över vilka förebyggande

insatser som är mest effektiva utifrån en mänsklig

och hälsoekonomisk utgångspunkt stimuleras och

prioriteras. Ett annat forskningsfält som måste

stimuleras är forskning kring hur kunskap om

livsstilars betydelse för folkhälsan bäst kan

förmedlas så att kunskapen blir tillvaratagen på det

individuella planet. Det är viktigt att

Folkhälsoinstitutet i sitt folkhälsoarbete gör

systematiska kunskapsöversikter. Enligt utskottet

bör Folkhälsoinstitutet också initiera och stödja

forskning som är viktig för det hälsofrämjande och

förbyggande arbetet. Institutet bör också

systematiskt utvärdera olika arbetssätt i

förebyggande syfte. Vad utskottet nu anfört bör

riksdagen med anledning av motion 2000/01:So549 (fp)

yrkande 14 ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 2 bort ha

följande lydelse:

2. beträffande folkhälsoforskning

att riksdagen med anledning av motion 2000/01:So549 yrkande 14

som sin mening ger regeringen till känna vad

utskottet anfört.

5. Psykisk ohälsa (mom. 3)

Chatrine Pålsson och Lars Gustafsson (båda kd) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 25

börjar med "När det gäller" och slutar med "delvis

tillgodosedda." bort ha följande lydelse:

Utskottet vill framhålla att vår höga materiella

levnadsstandard till trots rapporteras återkommande

om ökad psykisk ohälsa i befolkningen, särskilt

bland ungdomar. Enligt utskottet är detta

oroväckande och utskottet anser att dessa

larmrapporter måste tas på största allvar, varför

regeringen snarast bör lägga fram förslag till

åtgärder. Utskottet vill också peka på att långvarig

stress snabbt leder till att människor slits ner.

Enligt utskottet måste de immateriella värdena

beaktas som viktiga hälsofaktorer och ges ett större

utrymme i det framtida folkhälsoarbetet. Vad

utskottet nu anfört bör riksdagen med anledning av

motionerna 2000/01:So471 (kd) yrkande 2 och

2000/01:A277 (kd) yrkande 2 ge regeringen till

känna.

dels att utskottets hemställan under 3 bort ha

följande lydelse:

3. beträffande psykisk ohälsa

att riksdagen med anledning av motionerna 2000/01:So471

yrkande 2 och 2000/01:A277 yrkande 2 som sin

mening ger regeringen till känna vad utskottet

anfört.

6. Självmordsprevention (mom. 4)

Chatrine Pålsson och Lars Gustafsson (båda kd) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 26

börjar med "Den mentala" och slutar med "Motionerna

avstyrks" bort ha följande lydelse:

Utskottet vill framhålla att självmord är den

vanligaste dödsorsaken i åldersgruppen 15-44 år.

Enligt utskottet är tendensen med ökad psykisk

ohälsa bland ungdomar oroande och bör uppmärksammas.

Utskottet anser att det förebyggande arbetet även på

detta område skall inriktas på att människor inte

hamnar i denna krissituation. Människors behov av

gemenskap, närhet och sammanhang kan inte ersättas

av samhällsinsatser. Små, nära gemenskaper där

människor kan leva i trygghet, värme och tillit

verkar förebyggande och motverkar risken, särskilt i

tonåren, för att fastna i en upplevelse av

utanförskap och meningslöshet, som kan utgöra

grogrund för självmordstankar. Nationella rådet för

självmordsprevention har tagit fram ett program för

att motverka självmord. Utskottet anser att

programmet skall få nationell status. Vad utskottet

nu anfört bör riksdagen med anledning av motion

2000/01:So471 (kd) yrkande 4 ge regeringen till

känna.

dels att utskottets hemställan under 4 bort ha

följande lydelse:

4. beträffande självmordsprevention

att riksdagen med anledning av motion 2000/01:So471 yrkande 4

och med avslag på motionerna 2000/01:So370

yrkande 1 och 2000/01: So396 som sin mening ger

regeringen till känna vad utskottet anfört.

7. Skadliga ljudnivåer (mom. 5)

Ingrid Burman (v), Chatrine Pålsson (kd), Rolf

Olsson (v), Lars Gustafsson (kd) och Helena Hillar

Rosenqvist (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 26

börjar med "När det gäller" och slutar med

"lagstiftning m.m. avstyrks" bort ha följande

lydelse:

Enligt utskottet är det nödvändigt att åtgärder

vidtas för att förhindra att hörselskadorna ökar.

Moderna ljudanläggningar på diskotek, i

motionshallar, vid musikevenemang, i biosalonger och

vid andra offentliga tillställningar verkar med så

höga ljudnivåer att ett stort antal personers

hörselorgan skadas för resten av deras liv.

Hörselskador uppkomna på fritiden ökar och ungdomar

är en högriskgrupp, eftersom de ofta vistas i

offentliga miljöer där ljudstyrkan är hög. Ungdomar

har heller inte tillräcklig kunskap om hur känsliga

våra hörselorgan är. Skadorna skulle inte uppkomma

om ljudnivåerna hölls inom de rekommendationer som

finns, men som inte efterföljs av de ansvariga

arrangörerna. Det viktiga enligt utskottet är att

sänka ljudnivåerna, öka kunskapen om skadorna,

utföra kontroller och införa sanktioner för dem som

inte följer bestämmelserna. Enligt utskottet bör

också en lag som anger högsta tillåtna ljudnivå på

offentliga platser införas. Vidare bör personer som

sköter ljudanläggningar ha genomgått utbildning för

att tillstånd till en konsert o.d. på offentlig

plats skall kunna erhållas, samt

tillståndsmyndigheten bör få bemyndigande att vidta

sanktioner mot överträdelse. Regeringen bör snarast

återkomma till riksdagen med förslag till

lagreglering i enlighet härmed. Vad utskottet nu

anfört bör riksdagen med anledning av motionerna

2000/01:So228 (c), 2000/01:So275 (v) 2000/01:So310

(m), 2000/01:So334 (s), 2000/01:So340 (s),

2000/01:So380 (fp), 2000/01:So432 (mp, v, kd, c,

fp), 2000/01:So465 (s), 2000/01:So535 (mp),

2000/01:So549 (fp) yrkande 10 och 2000/01:Sf274 (mp)

yrkande 25 ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 5 bort ha

följande lydelse:

5. beträffande skadliga ljudnivåer

att riksdagen med anledning av motionerna 2000/01:So228,

2000/01: So275, 2000/01:So310, 2000/01:So334,

2000/01:So340, 2000/01: So380, 2000/01: So432,

2000/01:So465, 2000/01:So535, 2000/01: So549

yrkande 10 och 2000/01:Sf274 yrkande 25 som sin

mening ger regeringen till känna vad utskottet

anfört.

8. Allergiprevention (mom. 6)

Chatrine Pålsson och Lars Gustafsson (båda kd) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 26

börjar med "Allergier ökar" och på s. 27 slutar med

"Motionerna avstyrks" bort ha följande lydelse:

Utskottet vill framhålla att allergi och annan

överkänslighet har ökat markant de senaste

decennierna i den industrialiserade världen. Antalet

personer som drabbas av allergier fortsätter att öka

både i Sverige och i övriga världen. Allergierna

drabbar hälften av de unga, 40 % av barnen i 12-13-

årsåldern och var fjärde sjuåring. Av dessa siffror

kan den slutsatsen dras att detta rör sig om en

folksjukdom. Enligt beräkningar uppgår

samhällskostnaderna för allergier och annan

överkänslighet till minst 5,6 miljarder kronor/år.

Utskottet vill peka på att skola och förskola är

områden där det förekommer stora allergiproblem.

Antalet elever med allergiska problem har

fördubblats under de senaste 20 åren. För många av

de drabbade medför detta att de får svårare att

tillgodogöra sig undervisningen. Utskottet anser att

en utredning bör tillsättas som får till uppgift att

sammanställa vad som gjorts och vad som kan göras

för att förebygga allergier bland skolelever. Vad

utskottet nu anfört bör riksdagen med anledning av

motion 2000/01:So471 (kd) yrkande 5 ge regeringen

till känna.

dels att utskottets hemställan under 6 bort ha

följande lydelse:

6. beträffande allergiprevention

att riksdagen med anledning av motion 2000/01:So471 yrkande 5

och med avslag på motionerna 2000/01:Sf274

yrkande 23 och 2000/01: Bo520 yrkande 4 som sin

mening ger regeringen till känna vad utskottet

anfört.

9. Allergiprevention (mom. 6)

Helena Hillar Rosenqvist (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 26

börjar med "Allergier ökar" och på s. 27 slutar med

"Motionerna avstyrks" bort ha följande lydelse:

Allergier i Sverige har ökat över tid och

fortsätter att öka. Nästan hälften av alla barn har

eller har haft symptom på astma eller allergi.

Enligt utskottet är det angeläget att förebygga att

de små barnen inte utvecklar allergi. Mödra- och

barnhälsovårdens personal bör få en starkare roll

och utbildning när det gäller möjligheter till

allergiprevention och metoder för att få föräldrar

att sluta röka, skapa bra boendemiljö och handla

livsmedel och andra produkter som är så bra som

möjligt i allergihänseende. Vad utskottet nu anfört

bör riksdagen med anledning av motionerna

2000/01:Sf274 (mp) yrkande 23 och 2000/01:Bo520 (mp)

yrkande 4 ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 6 bort ha

följande lydelse:

6. beträffande allergiprevention

att riksdagen med anledning av motionerna 2000/01:Sf274

yrkande 23 och 2000/01:Bo520 yrkande 4 och med

avslag på motion 2000/01: So471 yrkande 5 som

sin mening ger regeringen till känna vad

utskottet anfört.

10. Fysisk aktivitet (mom. 7)

Chris Heister, Leif Carlson, Hans Hjortzberg-

Nordlund och Lars Elinderson (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 27

börjar med "Motions-yrkandena" och slutar med "i

huvudsak tillgodosedda" bort ha följande lydelse:

Fysisk aktivitet och rätt kost ger snabba, positiva

effekter för individens självuppfattning,

välbefinnande och därmed självförtroende, något som

ger hälsospiraler. På sikt kommer ökad fysisk

aktivitet att ge sänkt sjuklighet. Andra effektiva

insatser är att kommunerna i högre grad än i dag bör

planera för trafiksäkra miljöer för lek, promenad

till skolan och cykling m.m. Detta skulle uppmuntra

barns naturliga aktiviteter. I dag vågar många

föräldrar inte låta sin barn leka ute, än mindre

promenera till skolan. Enligt utskottet har skolan

en viktig uppgift i att även tillfredsställa elevens

inneboende rörelselusta. Utskottet anser att

eleverna bör ges möjlighet att ha minst en

halvtimmes fysisk aktivitet varje dag. I dag saknas

fortfarande svenska studier som visar på

långtidseffekten av fysisk aktivitet i skolan och

hur den får bäst resultat. Därför behövs mer

forskning. Enligt utskottet är en ny attityd till

hälsa som innebär att den enskilde kan påverka sitt

hälsoläge genom egna aktiviteter och handlingar ett

första viktigt steg mot ett nytt och mer

hälsoinriktat beteende. Vad utskottet nu anfört bör

riksdagen med anledning av motion 2000/01:So529 (m)

yrkande 3 ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 7 bort ha

följande lydelse:

7. beträffande fysisk aktivitet

att riksdagen med anledning av motion 2000/01:So529 yrkande 3

och med avslag på motionerna 2000/01:So295 och

2000/01:Ub806 yrkande 5 som sin mening ger

regeringen till känna vad utskottet anfört.

11. Fysisk aktivitet (mom. 7)

Helena Hillar Rosenqvist (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 27

börjar med "Motions-yrkandena" och slutar med "i

huvudsak tillgodosedda" bort ha följande lydelse:

Barnen behöver röra sig mer. Det är inte så enkelt

som att säga att vi äter fel, därför blir vi fetare,

utan vi rör oss också allt mindre. Det spontana

idrottandet verkar försvinna alltmer bland unga -

omkring hälften av ungdomarna är verksamma i

idrottsföreningar. I stället har den fysiska

aktiviteten ersatts av stillasittande framför TV,

video och dator. Detta samtidigt som idrotten i

skolan får allt mindre utrymme. Utskottet vill peka

på att enligt en rapport från Barnombudsmannen 1997

är 17 % av de unga flickorna/kvinnorna i åldern

16-24 år överviktiga och 3 % lider av fetma. För de

unga pojkarna/männen var motsvarande andelar 14 och

2 %. Andelarna har i stort sett fördubblats sedan

början av 80-talet, både för flickor och pojkar.

Enligt utskottet är ett samband inte svårt att dra

mellan minskad idrottsaktivitet i skolan och ökad

övervikt som en del i ett förändrat livsideal. Vad

utskottet nu anfört bör riksdagen med anledning av

motion 2000/01:Ub806 (mp) yrkande 5 ge regeringen

till känna.

dels att utskottets hemställan under 7 bort ha

följande lydelse:

7. beträffande fysisk aktivitet

att riksdagen med anledning av motion 2000/01:Ub806 yrkande 5

och med avslag på motionerna 2000/01:So295 och

2000/01:So529 yrkande 3 som sin mening ger

regeringen till känna vad utskottet anfört.

12. Kost m.m. (mom. 8)

Kenneth Johansson (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 27

börjar med "När det gäller" och slutar med "varför

denna avstyrks" bort ha följande lydelse:

Förhållandet till mat, en god matkultur och

regelbundna måltider är mycket viktigt för att

förebygga ätstörningar. Maten i skolan måste vara

god, näringsriktig och serveras på fasta tider.

Miljön i skolbespisningen skall vara trivsam.

Hemkunskapen har en viktig roll eftersom unga

människor behöver kunskap om näringsbehov och en

grundkunskap för att kunna skaffa sig en bra

matkultur. Utskottet anser att samverkan/nätverk

mellan föräldrar, skola, primärvård och barn- och

vuxenpsykiatri bör utökas för att förebygga och

tidigt kunna ingripa för att motverka ätstörningar.

I detta arbete är även de patientföreningar som

finns viktiga, för brukarna är de som vet bäst om

sin egen situation. En grupp som växer snabbt är

träningsanorektikerna inom idrotten, och här finns

även pojkarna i större utsträckning. Enligt

utskottet måste idrottsrörelsen känna ett starkt

stöd från samhället i sitt arbete mot anorexi och i

sina ansträngningar att intensifiera information om

vikten av att äta rätt och de risker som finns om

detta inte följs. Landstingen bör också se över

tillgången på specialister, vilket är viktigt för

att kunna ge dem som drabbas av ätstörningssjukdomar

en adekvat vård. Vad utskottet nu anfört bör

riksdagen med anledning av motion 2000/01:So297 (c)

yrkandena 1 och 2 ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 8 bort ha

följande lydelse:

8. beträffande kost m.m.

att riksdagen med anledning av motion 2000/01:So297

yrkandena 1 och 2 och med avslag på

motionerna 2000/01:So297 yrkande 3 och

2000/01:So529 yrkande 2 som sin mening ger

regeringen till känna vad utskottet anfört.

13. Övriga folkhälsofrågor (mom. 10)

Ingrid Burman (v), Rolf Olsson (v) och Helena Hillar

Rosenqvist (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 28

börjar med "Mot bakgrund" och slutar med "delvis

tillgodosedd" bort ha följande lydelse:

Utskottet vill uttrycka sin oro över att den

negativa stressen ökar som hälsoproblem. Denna

stress har sin grund i känslor av maktlöshet över

den egna situationen. Detta är markant inom vård-

och omsorgssektorn. Kommuner och landsting måste som

stora arbetsgivare tillsammans med

företagshälsovården se över dessa växande problem.

Utskottet anser att betydelsen av arbetstidens längd

och förläggning för folkhälsan måste utredas. Vad

utskottet nu anfört bör riksdagen med anledning av

motion 2000/01:So322 (v) yrkande 4 ge regeringen

till känna.

dels att utskottets hemställan under 10 bort ha

följande lydelse:

10. beträffande övriga folkhälsofrågor

att riksdagen med anledning av motion 2000/01:So322 yrkande 4

och med avslag på motionerna 2000/01:So387 och

2000/01:So408 som sin mening ger regeringen till

känna vad utskottet anfört.

14. Homo-, bi- och transfrågor (mom. 11)

Ingrid Burman (v), Rolf Olsson (v) och Helena Hillar

Rosenqvist (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 31

börjar med "Utskottet vidhåller och på s. 32 slutar

med "Motionerna avstyrks" bort ha följande lydelse:

Folkhälsoinstitutet konstaterade 1997 att

information och kunskapsspridning om homosexualitet

är bristfällig både i skolan och i högre

utbildningar. Utskottet anser att kunskapen och

insikten om homo- och bisexuellas och transpersoners

livsvillkor måste stärkas hos en rad nyckelgrupper

inom den offentliga sektorn. Det gäller främst inom

rättsväsendet, utbildningen, hälso- och sjukvården

samt socialtjänsten. Ansvariga myndigheter inom

varje samhällssektor bör ha ansvar för att

åstadkomma rejäla förbättringar. När det gäller

hälso- och sjukvården samt socialtjänsten bör detta

ansvar ligga hos Socialstyrelsen centralt samt hos

landsting och kommuner lokalt. Vad utskottet nu

anfört bör riksdagen med anledning av motion

2000/01:Ju724 (v, s, c, fp, mp) yrkande 13 ge

regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 11 bort ha

följande lydelse:

11. beträffande homo-, bi- och transfrågor

att riksdagen med anledning av motion 2000/01:Ju724 yrkande 13

och med avslag på motionerna 2000/01:So522,

2000/01:L441 yrkande 5 och 2000/01:L459 yrkande

20 som sin mening ger regeringen till känna vad

utskottet anfört.

15. Homo-, bi- och transfrågor (mom. 11)

Kerstin Heinemann (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 31

börjar med "Utskottet vidhåller" och på s. 32 slutar

med "Motionerna avstyrks" bort ha följande lydelse:

Utskottet anser att det behövs en utredning som ur

ett helhetsperspektiv belyser transpersoners

situation i det svenska samhället. Utredningen bör

omfatta både lagstiftningsfrågor, behandlingsfrågor

och sociala frågor. Enligt utskottets mening skall

utredningen ha tät kontakt såväl med transpersoners

organisationer som med övrig expertis på området och

bör ha ett allmänt hållet mandat att lämna de

förslag som anses behövliga för att förbättra

transpersoners situation i samhället. Vad utskottet

nu anfört bör riksdagen med anledning av motion

2000/01:L459 (fp) yrkande 20 ge regeringen till

känna.

dels att utskottets hemställan under 11 bort ha

följande lydelse:

11. beträffande homo-, bi- och transfrågor

att riksdagen med anledning av motion 2000/01:L459 yrkande 20

och med avslag på motionerna 2000/01:So522,

2000/01:Ju724 yrkande 13 och 2000/01:L441

yrkande 5 som sin mening ger regeringen till

känna vad utskottet anfört.

Särskilt yttrande

Skadliga ljudnivåer

Kenneth Johansson (c) anför:

Jag anser att ökade åtgärder måste vidtas för att

ytterligare förbättra informationen om buller,

bullerskador och tinnitus. Människor som söker

läkare för besvär med tinnitus måste också få en

ordentlig undersökning, och när det är klarlagt att

det rör sig om tinnitus skall de få information om

vad det innebär och vilka hjälpmedel som finns. Jag

vill vidare framhålla att Socialstyrelsens allmänna

råd om buller och höga ljudnivåer varit i bruk i

några år. Någon utvärdering har emellertid ännu inte

gjorts. Det vore därför önskvärt om en undersökning

kunde göras om hur man kan komma åt problemet mer

specifikt och av hur problemen skall åtgärdas på

sikt. Mot bakgrund av vad utskottet anfört rörande

åtgärder mot skadliga ljudnivåer utgår jag från att

de frågor jag lyft fram kommer att beröras av

regeringen i kommande förslag på folkhälsoområdet

och att en utvärdering av Socialstyrelsens allmänna

råd kommer till stånd. Jag avstår därför nu från att

reservera mig.