Bet. 2000/01:SoU15

Socialutskottets betänkande

2000/01:SOU15

Redovisning av fördelningen av medel från Allmänna

arvsfonden under budgetåret 2000

Innehåll

Sammanfattning

Utskottets överväganden

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

2000/01

SoU15

Redogörelse för ärendet

Skrivelsens huvudsakliga innehåll

I skrivelsen 2000/01:125 lämnas en beskrivning av

förvaltningen av Allmänna arvsfonden och en

översiktlig beskrivning av fördelningen av medel ur

fonden. Vidare redovisas hur regeringen och

Arvsfondsdelegationen fördelat medlen ur Allmänna

arvsfonden under budgetåret 2000. Slutligen anges

några områden som enligt regeringens mening särskilt

bör uppmärksammas vid kommande fördelning av stöd ur

fonden.

Sammanfattning

I detta betänkande behandlas regeringens skrivelse

2000/01:125 med redovisning av fördelningen av medel

från Allmänna arvsfonden under budgetåret 2000. Inga

motioner har väckts med anledning av skrivelsen.

Utskottet föreslår att regeringens skrivelse inte

skall föranleda någon åtgärd från riksdagens sida.

Utskottets överväganden

Regeringens skrivelse

Utskottets förslag i korthet

Utskottet föreslår att riksdagen lägger

skrivelsen till handlingarna.

Allmänna arvsfondens förvaltning m.m.

Allmänna arvsfonden tillkom enligt ett beslut av

1928 års riksdag i samband med att kusiner och

avlägsnare släktingar genom ändringar i ärvdabalken

uteslöts från arvsrätt. Kvarlåtenskap efter personer

utan nära släktingar, och som inte har skrivit

testamente, skall i stället tillfalla Allmänna

arvsfonden. Fonden har till ändamål att främja

verksamhet av ideell karaktär till förmån för barn,

ungdomar och personer med funktionshinder. Närmare

bestämmelser om Allmänna arvsfonden finns i lagen

(1994:243) om Allmänna arvsfonden.

Vid utskottets behandling av dels regeringens

skrivelse (skr. 1999/2000:125) om fördelningen av

medel från Allmänna arvsfonden under budgetåret

1999, dels Riksdagens revisorers förslag

(1999/2000:RR9) angående Allmänna arvsfonden,

hemställde utskottet (bet. 2000/01:SoU2) att

riksdagen skulle ge regeringen till känna att en

översyn av flera olika frågeställningar i anslutning

till Allmänna arvsfonden och Arvsfondsdelegationen

borde göras, bland annat när det gäller frågor kring

deras rättsliga ställning och revision. Riksdagen

biföll vad utskottet hemställt (rskr. 2000/01:21).

Regeringen beslutade den 7 december 2000 att

utfärda direktiv för en särskild utredare med

uppdrag att göra en översyn av Allmänna arvsfondens

och Arvsfondsdelegationens rättsliga ställning m.m.

(dir. 2000:91). Utredaren skall redovisa sitt arbete

till regeringen senast den 1 november 2001.

Allmänna arvsfonden förvaltas av Kammarkollegiet som

en särskild fond. En tiondel av de medel som

tillfallit fonden under ett år läggs till fonden.

Återstoden får tillsammans med direktavkastningen

delas ut. Fondens bokförda värde uppgick den 31

december 2000 till ca 1 102 miljoner kronor och

marknadsvärdet till ca 3 888 miljoner kronor. För

budgetåret 2001 finns det ca 281 miljoner kronor att

dela ut.

Fördelning av medel m.m.

Enligt 8 § lagen (1994:243) om Allmänna arvsfonden

(arvsfondslagen) beslutar regeringen eller, efter

regeringens bemyndigande, Arvsfondsdelegationen

eller annan myndighet om fördelningen av stöd ur

Allmänna arvsfonden. I förordningen (1994:952) om

Allmänna arvsfonden regleras Arvsfondsdelegationens

arbetsuppgifter. Delegationen skall fördela stöd ur

fonden, följa upp projekt som beviljats stöd samt

informera allmänheten om fondens ändamål och

användningsområde. Delegationen skall överlämna till

regeringen att avgöra ärenden som är av principiell

betydelse eller annars är av större vikt eller när

delegationen anser att stöd bör lämnas med mer än

300 000 kr.

Stöd ur Allmänna arvsfonden skall enligt 5-7 §§

arvsfondslagen främja verksamhet av ideell karaktär

till förmån för barn, ungdomar och personer med

funktionshinder. Verksamhet som beviljas stöd skall

vara nyskapande och utvecklande och kunna särskiljas

från en organisations reguljära verksamhet. Stöd kan

beviljas organisationer som bedriver ideell

verksamhet. Offentlig huvudman kan beviljas stöd för

utvecklingsverksamhet om det finns särskilda skäl.

Så kan t.ex. en kommun tillsammans med en förening

beviljas stöd för att genomföra ett projekt. I

sådana fall ställs särskilt höga krav på att

projektet är nyskapande och av ideell karaktär.

Utvecklingsverksamhet som redan finns som reguljär

verksamhet på annan ort beviljas inte stöd. Ett

projekt kan enligt praxis beviljas stöd ur Allmänna

arvsfonden under högst tre år. Stöd ges inte till

reguljär föreningsverksamhet. Stöd får ej heller ges

till enskilda personer.

Under budgetåret 2000 har ca 208 miljoner kronor

delats ut. Av dessa medel har ca 172 miljoner kronor

fördelats genom löpande handläggning av

organisationernas ansökningar under året. Resterande

ca 36 miljoner kronor har fördelats inom ramen för

de särskilda satsningar som Arvsfondsdelegationen

ansvarat för.

Sammanlagt 95 projekt med syfte att utveckla och

förnya verksamhet till förmån för barn under 12 år

har beviljats stöd med ca 44,6 miljoner kronor. Av

det totala stödet har 80 % fördelats på följande fem

områden: familjestöd, information/utbildning,

utsatta barn och ungdomar, hjälpmedel samt

fritid/idrott.

Ca 30 miljoner kronor har fördelats till

verksamheter till förmån för ungdomar i åldern 12-25

år genom sammanlagt 89 beslut. De projektändamål som

fått mest stöd är kvinnofrid, brotts-, drog- eller

våldsförebyggande verksamhet, idrottens sociala

ansvar, lokaler samt datateknik.

När det gäller verksamhet till förmån för personer

med funktionshinder har 170 projekt beviljats stöd

med sammanlagt nära 98 miljoner kronor. Av de

fördelade medlen har 70 % gått till följande fem

ändamål: datateknik, fritid/idrott,

information/utbildning, rehabiliteringsmetoder samt

tillgänglighet.

Särskilda satsningar för de olika målgrupperna

I regeringens skrivelse redovisas också de särskilda

satsningarna, dvs. de medel som regeringen avsätter

ur Allmänna arvsfonden för särskilda ändamål under

en viss tidsperiod.

Vad beträffar satsningar för alla målgrupperna

framhåller regeringen att den i februari 2001

presenterat en nationell handlingsplan mot rasism,

främlingsfientlighet, diskriminering och homofobi.

Regeringen ämnar att under tre års tid avsätta

totalt 60 miljoner kronor ur Allmänna arvsfonden,

varav hälften för att utveckla ungdomsföreningarnas

lokala insatser inom området och hälften till

fondens två andra målgrupper, dvs. barn och

funktionshindrade. Regeringen pekar vidare på att

den i september 1998 beslutat att avsätta medel för

ett treårigt projekt rörande utveckling och

förnyelse av idrottsverksamhet på främst lokal nivå.

För de första två projektåren har nu avsatts

sammanlagt 40 miljoner kronor.

Beträffande särskilda satsningar till förmån för

barn under 12 år anförs att regeringen 1998 och 1999

beslutat att ställa sammanlagt 20 miljoner kronor

till Folkhälsoinstitutets förfogande, att fördelas

till ideella organisationers projekt för att

motverka rökning bland barn och ungdomar. Beloppet

avser de två första åren av en treårsperiod.

När det vidare gäller satsningar till förmån för

ungdomar mellan 12 och 25 år påpekar regeringen att

medel har avsatts till projekt rörande bl.a.

Ungdomars Europainflytande (2000-), Ungdomars egna

kulturverksamheter (1999-), Lokal utveckling av

ungdomars fritidsverksamhet (1999-) och Ungdomars

egna visioner inför 2000-talet (1999-2000).

Beträffande särskilda satsningar till förmån för

personer med funktionshinder anförs i skrivelsen att

medel har avsatts till projekt rörande Personligt

brukarstöd (2000-), Kultur för att minska fördomar

om personer med funktionshinder (2000-), IT och

handikapp (1998-) samt Alternativa stöd- och

boendeformer (1997-).

Kommande inriktning för stöd ur Allmänna

arvsfonden

I skrivelsen redovisas några områden som regeringen

särskilt vill uppmärksamma, varav vissa är

gemensamma för fondens målgrupper.

Angående verksamheter till förmån för barn skall,

inom ramen för den treåriga satsningen mot rasism

och främlingsfientlighet, prioriteras projekt som

syftar till att motverka fördomar, uppmuntra empati

och tolerans samt stärka identiteten och

självkänslan hos barnen. Projekt som syftar till att

stimulera till arbete med de grundläggande

värderingarna i samhället och hur de påverkar

relationer mellan unga människor bör enligt

regeringen uppmärksammas särskilt. Andra områden som

betonas är barns och ungdomars inflytande och

delaktighet, stöd till riskgrupper och individer med

riskbeteende vad avser alkoholskador samt barn med

neuropsykiatriska problem som tal- och skriv-

svårigheter, ADHD/DAMP m.m.

När det gäller ungdomar avser regeringen att

särskilt uppmärksamma projekt på följande områden:

utformningen av framtidens demokrati, tillgång till

IT för alla ungdomar, motverkande av bl.a. sexism,

våld och utsatthet samt drogförebyggande arbete.

Såvitt avser funktionshindrade anförs att

särskilda medel avsatts för försöksverksamhet med

s.k. personligt brukarstöd. Medel finns också

avsatta bl.a. för projekt kring hur kulturella

uttrycksformer kan minska fördomar, påverka

attityder och tydliggöra bemötandet av

funktionshindrade personer. Det finns också behov av

utvecklingsarbete kring hur tillgängligheten kan

ökas, bl.a. avseende informationstekniken.

Utskottets ställningstagande

Utskottet anser att skrivelsen, som inte föranlett

någon motion, inte bör föranleda någon åtgärd från

riksdagens sida.

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

Med hänvisning till den motivering som framförs

under Utskottets överväganden föreslår utskottet att

riksdagen fattar följande beslut:

Regeringens skrivelse

Riksdagen lägger skrivelsen till handlingarna.

Stockholm den 27 mars 2001

På socialutskottets vägnar

Ingrid Burman

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Ingrid

Burman (v), Chris Heister (m), Susanne Eberstein

(s), Margareta Israelsson (s), Rinaldo Karlsson (s),

Chatrine Pålsson (kd), Leif Carlson (m), Hans

Hjortzberg-Nordlund (m), Lars U Granberg (s),

Elisebeht Markström (s), Rolf Olsson (v), Lars

Gustafsson (kd), Kenneth Johansson (c), Kerstin

Heinemann (fp), Lars Elinderson (m), Kent Härstedt

(s) och Helena Hillar Rosenqvist (mp).