Bet. 2000/01:SoU17

Socialutskottets betänkande

2000/01:SOU17

Omskärelse av pojkar

Innehåll

Sammanfattning

Propositionen

Följdmotioner

Utskottets överväganden

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

Bilaga 2

2000/01

SoU17

Redogörelse för ärendet

Ärendet och dess beredning

I proposition 2000/01:81 Omskärelse av pojkar

föreslår regeringen att riksdagen antar regeringens

förslag till lag om omskärelse av pojkar. Vidare

föreslås att riksdagen antar regeringens förslag

till lagar om ändringar i sekretesslagen (1980:100),

patientskadelagen (1996:799) och lagen (1998:531) om

yrkesverksamhet på hälso- och sjukvårdens område.

Regeringens förslag till beslut återges i bilaga 1.

Regeringens lagförslag återges i bilaga 2.

Med anledning av propositionen har sju motioner

väckts. Förslagen i motionerna återges i bilaga 1.

Utskottet anordnade den 24 april 2001 en intern

utfrågning med representanter för Judiska

Centralrådet, Sveriges Muslimska Förbund,

Barnombudsmannen, Statens medicinsk-etiska råd,

Svensk barnsmärtförening, Svenska Läkaresällskapet,

Socialstyrelsen och Socialdepartementet.

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås en lag om omskärelse av

pojkar. Lagen syftar till att reglera sådan

omskärelse av pojkar som inte är medicinskt

betingad. I lagen anges under vilka förutsättningar

en omskärelse får utföras, vem som får utföra

omskärelse samt straffbestämmelser för den som utför

omskärelse utan att vara behörig. Ingreppet skall

utföras med den smärtlindring som ingreppet kräver

och får utföras endast av legitimerad läkare med den

särskilda kompetens som behövs eller av person som

har fått särskilt tillstånd av Socialstyrelsen. En

sådan person skall vara knuten till ett trossamfund

där omskärelse ingår som en del i en religiös

tradition. Regeringen eller den myndighet som

regeringen bestämmer föreslås få bemyndigande att

utfärda ytterligare föreskrifter om vilken kompetens

läkare som skall utföra omskärelse skall ha,

smärtlindring, hur ingreppet i övrigt skall utföras

samt den information som skall lämnas till pojken

och hans vårdnadshavare. Lagen föreslås träda i

kraft den 1 oktober 2001.

Sammanfattning

I betänkandet behandlas regeringens proposition

2000/01:81 Omskärelse av pojkar samt tolv

motionsyrkanden som väckts med anledning av

propositionen.

Utskottet ställer sig i huvudsak bakom regeringens

förslag till lag om omskärelse av pojkar. Den

föreslagna lagen syftar till att reglera sådan

omskärelse som inte är medicinskt betingad.

Ingreppet skall endast få utföras av legitimerad

läkare eller, såvitt gäller pojkar upp till två

månaders ålder, av en person som har fått särskilt

tillstånd av Socialstyrelsen att utföra omskärelser

av pojkar. Utskottet konstaterar vidare att när det

gäller omskärelser som utförs av medicinska skäl

saknas reglering i lag om att läkare skall ha viss

kompetens. Utskottet anser därför, med avsteg från

propositionens förslag i denna del, att det inte

heller såvitt gäller de omskärelser som nu är i

fråga bör i lag anges att läkaren skall ha viss

kompetens. Utskottet poängterar att en läkare som

utför omskärelse enligt den föreslagna lagen

omfattas av de skyldigheter som anges i lagen

(1998:531) om yrkesverksamhet på hälso- och

sjukvårdens område. Såvitt gäller de personer som

fått särskilt tillstånd av Socialstyrelsen att

utföra omskärelser anser utskottet att personen bör

ha speciell kompetens och noggrant ha lärt sig

utföra omskärelser samt kunna dokumentera sina

kunskaper. Utskottet föreslår att en särskild

bestämmelse införs i lagen enligt vilken regeringen

eller den myndighet regeringen bestämmer får meddela

föreskrifter om dessa personers kompetens.

Utskottet föreslår vidare, med ändring av

regeringens förslag i denna del, att omskärelse

enligt lagförslaget inte skall få utföras utan

smärtlindring samt att smärtlindringen skall

ombesörjas av legitimerad läkare eller legitimerad

sjuksköterska. Utskottets förslag innebär att

riksdagen delvis bifaller motions-yrkanden från m,

kd, c och s.

Lagförslaget innehåller vidare bl.a. regler om

information, samtycke, tillsyn och straffansvar för

den som utför omskärelser utan att vara behörig.

Utskottet föreslår vidare ett tillkännagivande om

att regeringen bör följa lagens tillämpning under

fyra år från ikraftträdandet samt snarast därefter

återkomma till riksdagen med en bred redovisning av

erfarenheterna av lagregleringen.

Utskottet ställer sig bakom regeringens övriga

lagförslag. Lagarna föreslås träda i kraft den 1

oktober 2001.

I betänkandet finns en reservation från mp-

ledamoten. I reservationen anförs att ingen annan än

legitimerad läkare skall tillåtas utföra omskärelser

på pojkar.

Propositionen

I proposition 2000/01:81 Omskärelse av pojkar

föreslås att riksdagen antar regeringens förslag

till

1. lag om omskärelse av pojkar,

2. lag om ändring i sekretesslagen (1980:100),

3. lag om ändring i patientskadelagen (1996:799),

4. lag om ändring i lagen (1998:531) om

yrkesverksamhet på hälso- och sjukvårdens område.

Följdmotioner

2000/01:So39 av Bertil Persson (m) vari föreslås att

riksdagen fattar följande beslut: Riksdagen

tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om att omskärelse av pojkar endast

skall få utföras av den som är medicinskt skolad och

att bedövning alltid skall ges.

2000/01:So40 av Chris Heister m.fl. (m) vari

föreslås att riksdagen fattar följande beslut:

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om tidsbegränsning av

lagen om omskärelse av pojkar.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om s.k. informerat

samtycke av båda vårdnadshavarna och/eller pojken.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om smärtlindring.

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs utifrån riksdagens

prioriteringsbeslut om offentlig finansiering av

etnisk omskärelse.

2000/01:So41 av Carina Hägg (s) vari föreslås att

riksdagen fattar följande beslut:

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att omskärelse av

pojkar under två månader skall utföras av hälso- och

sjukvårdspersonal.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om obligatorisk

smärtlindring även på pojkar under två månader.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening att samtal om omskärelse bör föras med

företrädare för berörda grupper, utifrån

barnkonventionen.

2000/01:So42 av Kia Andreasson och Kerstin-Maria

Stalin (mp) vari föreslås att riksdagen fattar

följande beslut: Riksdagen begär att regeringen

lägger fram förslag till ändring så att ingen annan

än legitimerad läkare tillåts utföra omskärelse på

pojkar.

2000/01:So43 av Kenneth Johansson m.fl. (c) vari

föreslås att riksdagen fattar följande beslut:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om att alla pojkar oavsett

ålder skall ges samma rätt till ett tryggt,

smärtfritt kirurgiskt ingrepp.

2000/01:So44 av Tasso Stafilidis m.fl. (v, s) vari

föreslås att riksdagen fattar följande beslut:

Riksdagen beslutar i enlighet med vad som anförs i

motionen om åldersgränser och övriga villkor för

manlig omskärelse som ej är medicinskt motiverad.

2000/01:So45 av Chatrine Pålsson m.fl. (kd) vari

föreslås att riksdagen fattar följande beslut:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om adekvat smärtlindring vid

omskärelse av pojkar.

Utskottets överväganden

Avslag på propositionen

Utskottets förslag i korthet

Utskottet avstyrker tre motionsyrkanden (m,

mp, s) som innebär avslag på propositionen.

Jämför reservation (mp).

Motioner

I motion So39 av Bertil Persson (m) (delvis) begärs

ett tillkännagivande om att omskärelse av pojkar

endast skall få utföras av den som är medicinskt

skolad.

I motion So41 av Carina Hägg (s) begärs ett

tillkännagivande om att omskärelse av pojkar under

två månader skall utföras av hälso- och

sjukvårdspersonal (yrkande 1). Motionären anför att

endast hälso- och sjukvårdspersonal bör få utföra

omskärelse för att garantera såväl tillgång till

effektiv smärtlindring som god hälso- och sjukvård i

samband med ingreppet.

I motion So42 av Kia Andreasson och Kerstin-Maria

Stalin (mp) begärs att regeringen lägger fram

förslag till ändring så att ingen annan än

legitimerad läkare tillåts utföra omskärelser på

pojkar. Motionärerna anför att det knappast är

försvarbart att utelämna de allra minsta barnen till

lekmän och inte garantera dem bästa möjliga

medicinska behandling.

Utskottets ställningstagande

Det finns i dag inte någon särskild rättslig

reglering av omskärelse av pojkar. Utskottet ser

därför med tillfredsställelse på regeringens förslag

att införa en sådan reglering för att på så sätt

förebygga att ingrepp sker på ett sätt som inte är

förenligt med pojkarnas bästa.

I motionerna begärs att omskärelse endast skall få

utföras av hälso- och sjukvårdspersonal, den som är

legitimerad läkare eller medicinskt skolad.

Propositionens förslag innebär att omskärelse skall

få utföras av dels legitimerad läkare, dels, såvitt

gäller pojkar upp till två månaders ålder, av den

som har särskilt tillstånd att utföra omskärelse av

pojkar. Motionärernas förslag innebär att den

grundläggande strukturen i lagförslaget faller. Även

om motionärerna inte uttryckligen begärt avslag på

propositionen måste yrkandena, med hänsyn till vad

ovan anförts, enligt utskottet anses innebära en

begäran härom. Utskottet, som i huvudsak ställer sig

bakom propositionen, avstyrker motionerna So39 (m)

delvis, So41 (s) yrkande 1 och So42 (mp). Utskottet

återkommer nedan till de närmare kraven på den som

skall få utföra omskärelse.

Vem som skall få utföra omskärelse

Utskottets förslag i korthet

Omskärelse skall få utföras dels av

legitimerad läkare, dels, såvitt gäller

pojkar upp till två månaders ålder, av en

person som fått särskilt tillstånd att utföra

omskärelse av pojkar.

Propositionen

Regeringen påpekar att omskärelse är ett kirurgiskt

ingrepp och att ett grundläggande krav är att

ingreppet sker på ett medicinskt och kirurgisk-

tekniskt riktigt sätt och så att pojken inte utsätts

för onödiga risker. Det handlar också i regel om ett

ingrepp på pojkar, som inte själva har den ålder och

mognad som krävs för att de skall kunna ta ställning

till om ingreppet skall utföras. Det är därför

viktigt att den person som skall utföra omskärelse

har den kompetens som krävs för att kunna utföra

ingreppet på ett riktigt sätt. Vad som skall anses

vara erforderlig kompetens för en legitimerad läkare

får regleras av Socialstyrelsen inom dess

föreskriftsrätt.

Enligt regeringens bedömning saknas det

tillräckliga skäl att införa bestämmelser som helt

förbjuder att omskärelse utförs utanför hälso- och

sjukvården. Det har nämligen enligt regeringen inte

framkommit något som tyder på att pojkar har farit

illa när de har omskurits inom den etablerade

organisation som de judiska församlingarna har byggt

upp. Sådana omskärelser ingår i en religiös

tradition, och det krävs mycket starka skäl för att

göra inskränkningar i religionsutövningen. Enligt

samstämmiga uppgifter från olika experter inom

barnkirurgi är den judiske mohelen oftast mycket

skicklig när det gäller att utföra själva

omskärelsen.

Regeringen anför att det finns skäl att i stället

införa ett system som medger att ett särskilt

tillstånd att utföra omskärelse kan ges till en

person, som är knuten till ett samfund där

omskärelse ingår som en del av den religiösa

traditionen och som därtill är lämplig att utföra

ingreppet. Avsikten är inte att öppna för en marknad

av omskärare, utan det särskilda tillståndet skall

göra det möjligt att även fortsättningsvis utföra

religiöst betingade omskärelser under betryggande

förhållanden utanför hälso- och sjukvården. Genom

det tillståndskrav som införs klargörs det att bara

är sådana personer som bedömts kompetenta att utföra

omskärelser får göra det.

Regeringen anför att ingreppet är minst

komplicerat när pojken är riktigt liten. Omskärelser

inom den judiska församlingen sker heller inte på

pojkar som är äldre än två månader. Det kan därför

finnas skäl att begränsa sådan behörighet till att

gälla omskärelser på pojkar upp till två månaders

ålder.

Utskottets ställningstagande

Som regeringen anfört är omskärelse ett kirurgiskt

ingrepp och ett grundläggande krav är därför att

ingreppet sker på ett medicinskt och kirurgisk-

tekniskt riktigt sätt och så att pojken inte utsätts

för onödiga risker. Det är viktigt att den person

som utför omskärelsen har den kompetens som krävs

för att ingreppet skall utföras på ett riktigt sätt.

En legitimerad läkare bör enligt utskottets

uppfattning få utföra omskärelser. När det gäller

omskärelse som görs av medicinska skäl finns ingen

lagreglering som anger att en läkare som utför

sådana omskärelser skall ha viss kompetens.

Utskottet anser därför att det inte heller såvitt

gäller de omskärelser som nu är i fråga bör i lag

anges att läkaren skall ha viss kompetens. Utskottet

vill vidare poängtera att en läkare som utför

omskärelse enligt den föreslagna lagen omfattas av

de skyldigheter som anges i lagen (1998:531) om

yrkesverksamhet på hälso- och sjukvårdens område.

Vad härefter gäller möjligheten för annan än

legitimerad läkare att utföra ingreppet delar

utskottet regeringens uppfattning att det saknas

tillräckliga skäl att införa bestämmelser som helt

förbjuder att omskärelse utförs utanför hälso- och

sjukvården. Omskärelser av pojkar ingår i en

religiös tradition och det krävs mycket starka skäl

för att göra inskränkningar i religionsutövningen.

Sådana skäl har enligt utskottet inte framkommit.

Utskottet ställer sig därför bakom regeringens

förslag att införa ett system som medger att ett

särskilt tillstånd att utföra omskärelse kan ges

till en person som är knuten till ett trossamfund

där omskärelse ingår som en del av den religiösa

traditionen och som därtill är lämplig att utföra

ingreppet. Ingreppet är minst komplicerat när pojken

är riktigt liten. Behörigheten för annan person än

legitimerad läkare att utföra ingreppet bör därför

begränsas till att gälla omskärelse av pojkar som

inte är äldre än två månader gamla.

Den som ansöker om tillstånd skall, som regeringen

anfört, besitta de kunskaper som krävs för att kunna

utföra omskärelse på ett sätt som motsvarar vad som

inom hälso- och sjukvården betecknas som vetenskap

och beprövad erfarenhet. Utskottet anser att

personen bör ha speciell kompetens och noggrant ha

lärt sig att utföra omskärelser. Personen i fråga

skall även kunna dokumentera sina kunskaper. Enligt

utskottets uppfattning bör det ankomma på

Socialstyrelsen att närmare föreskriva vilken

kompetens som bör krävas. En särskild bestämmelse

härom bör införas i den föreslagna lagen.

Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet

att riksdagen antar de av utskottet i bilaga 3

utarbetade förslagen till 5, 6 och 11 §§ förslaget

till lag om omskärelse av pojkar.

Frågor om smärtlindring m.m.

Utskottets förslag i korthet

När det gäller smärtlindring följer utskottet

i huvudsak de förslag som läggs fram i fem

motionsyrkanden (m, kd, c, s). Detta innebär

att utskottet föreslår att omskärelse inte

skall få utföras utan smärtlindring samt att

smärtlindringen skall ombesörjas av

legitimerad läkare eller legitimerad

sjuksköterska. Förslaget innebär vidare att

riksdagen delvis bifaller motionsyrkandena.

Propositionen

I propositionen anförs att en i stort sett enig

medicinsk expertis i dag anser att små barn känner

smärta i lika hög grad som vuxna. Inom hälso- och

sjukvården företas över huvud taget inga smärtsamma

ingrepp eller undersökningar på barn utan att

smärtlindring ges. Omskärelse är ett smärtsamt

ingrepp, det gör ont såväl under ingreppet som under

läkningsprocessen. Ingreppet kräver därför

smärtlindring. När omskärelse görs inom hälso- och

sjukvården ges regelmässigt smärtlindring, såväl

under själva ingreppet som under eftervården.

Smärtans omfattning beror dock bl.a. på hur stor del

av förhuden som avlägsnas och pojkens ålder. Vilken

smärtlindring som i det enskilda fallet är adekvat

kan därför variera. För mycket små pojkar används

inom hälso- och sjukvården anestesi i form av

lokalbedövning genom injektion kombinerad med

smärtstillande salva. Vid mer omfattande ingrepp och

på andra än mycket små pojkar används mer omfattande

bedövning, bl.a. narkos.

Regeringen föreslår att det skall finnas en

möjlighet för personer som inte är läkare att efter

särskilt tillstånd få utföra omskärelse av pojkar

som inte är äldre än två månader. Samma krav på

smärtlindring måste ställas vid sådana omskärelser.

Svårigheterna att lösa detta problem praktiskt i de

fall omskärelsen utförs i pojkens hem utanför hälso-

och sjukvården bör enligt regeringen inte

överdrivas. Det finns inga föreskrifter om viss

behörighet för att ge bedövning genom injektion.

Däremot är det enbart läkare som kan skriva ut

preparatet. Regeringens slutsats är att hänsynen

till barnets bästa måste vara avgörande när det

gäller vilken smärtlindring som skall ges. Det råder

olika uppfattningar också inom läkarkåren om vilken

smärtlindring som är adekvat i enskilda fall. Lagen

bör därför endast föreskriva att det skall krävas

att omskärelse måste ske med adekvat smärtlindring.

Vad som i enskilda fall är adekvat smärtlindring är

inte en fråga för lagstiftaren, utan bör anförtros

Socialstyrelsen att reglera i föreskrifter. Det får

också förutsättas att Socialstyrelsen behandlar

frågan om smärtlindring och andra förutsättningar

som anges i lagen, såsom hygieniska förhållanden,

information m.m. i allmänna råd.

Motioner

I motion So40 av Chris Heister m.fl. (m) begärs ett

tillkännagivande om vad i motionen anförs om

smärtlindring (yrkande 3). Motionärerna anför att

lagen bör förtydligas med en bestämmelse om att det

är hälso- och sjukvårdspersonal som har att svara

för smärtlindring vid etnisk omskärelse. Vidare

anförs att det är väl känt att misstag sker även då

legitimerad personal hanterar injektionsmedel och

att risken lär öka påtagligt om andra tillåts och

närmast uppmuntras att ge bedövningsinjektioner.

Motionärerna påtalar också att ytbedövning genom

bedövningssalva inte kan anses som adekvat

smärtlindring, utan endast tjäna till att minska

smärtan vid injektion av lokalbedövning.

I motion So39 av Bertil Persson (m) (delvis)

begärs ett tillkännagivande om att bedövning alltid

skall ges i samband med omskärelse av pojkar.

I motion So41 av Carina Hägg (s) begärs ett

tillkännagivande om vad i motionen anförs om

obligatorisk smärtlindring även på pojkar under två

månader (yrkande 2). Motionären anför att det av

propositionen framgår att endast läkare skall få

omskära pojkar som uppnått två månaders ålder. Dessa

barn kan därmed få tillgång till fullständig

smärtlindring vid ingreppet. De pojkar som är yngre

än två månader garanteras däremot inte samma

självklara rätt till smärtlindring.

I motion So43 av Kenneth Johansson m.fl. (c)

begärs ett tillkännagivande om vad i motionen anförs

om att alla pojkar oavsett ålder skall ges samma

rätt till ett tryggt, smärtfritt kirurgiskt ingrepp.

Motionärerna anför att regeringens förslag

innehåller en allvarlig brist, nämligen att pojkar

som är yngre än två månader inte garanteras samma

smärtlindring som äldre pojkar.

I motion So45 av Chatrine Pålsson m.fl. (kd)

begärs ett tillkännagivande om vad i motionen anförs

om adekvat smärtlindring vid omskärelse av pojkar.

Motionärerna anför att samma krav på smärtlindring

skall gälla oavsett omständigheter och oberoende av

barnets ålder samt att det strider mot FN:s

barnkonvention att ha lägre krav på smärtlindring

för små barn. Motionärerna kräver att det klart

skall framgå av riksdagens beslut att endast adekvat

smärtlindring godtas vid omskärelse.

Utskottets ställningstagande

Som regeringen anfört är den medicinska expertisen i

stort sett enig om att små barn känner smärta i lika

hög grad som vuxna. Vid den interna utfrågning som

utskottet anordnade den 24 april 2001 framgick detta

också mycket klart. Omskärelse är ett smärtsamt

ingrepp; det gör ont såväl under ingreppet som under

läkningsprocessen. Enligt utskottets uppfattning

framgår det inte otvetydigt av det framlagda

lagförslaget att smärtlindring alltid skall ges.

Utskottet konstaterar också att Lagrådet påpekat att

smärtlindring väl kunde göras obligatorisk. Vidare

har flera av remissinstanserna, bl.a.

Socialstyrelsen och Svensk barnkirurgisk förening,

framfört att lokalbedövningssalva inte är

tillräcklig i sammanhanget. Detta har understrukits

av fler vid utskottets utfrågning. Omskärelse bör

således enligt utskottets uppfattning inte få

utföras utan smärtlindring. Det innebär att alla

pojkar, oavsett ålder, skall ha en ovillkorlig rätt

till fullgod smärtlindring för de situationer den

föreslagna lagen avser att reglera. Vilken

smärtlindring som i det enskilda fallet är adekvat

kan variera, bl.a. spelar risken för komplikationer

i samband med narkos in. För mycket små pojkar

används inom hälso- och sjukvården anestesi i form

av lokalbedövning genom injektion kompletterad med

smärtstillande salva inför injektionssticket. Vid

mer omfattande ingrepp och på andra än mycket små

pojkar används mer omfattande bedövning, bl.a.

narkos. Det är därför av största vikt att

smärtlindringen alltid ombesörjs av kompetent

personal. I lagen bör således anges att ingreppet

skall utföras med smärtlindring som ombesörjs av

legitimerad läkare eller legitimerad sjuksköterska.

I detta sammanhang vill utskottet påtala att

företrädare för såväl Judiska Centralrådet som

Sveriges Muslimska Förbund vid utskottets utfrågning

uppgett att det inte föreligger något religiöst

hinder mot att låta hälso- och sjukvårdspersonal

ombesörja smärtlindringen. Utskottet föreslår att

riksdagen antar det av utskottet i bilaga 3

utarbetade förslaget till 4 § förslaget till lag om

omskärelse av pojkar. Det ovan anförda innebär att

utskottet i huvudsak följer de förslag som läggs

fram i motionerna So39 (m) (delvis), So40 (m)

yrkande 3, So41 (s) yrkande 2, So43 (c) och So45

(kd) och att riksdagen delvis bifaller motionerna.

Lagen (1998:531) om yrkesverksamhet på hälso- och

sjukvårdens område, patientskadelagen (1996:799) och

patientjournallagen (1985:562) bör enligt utskottets

uppfattning göras tillämpliga på läkare eller

sjuksköterska som ombesörjer smärtlindring enligt

den föreslagna lagen. Utskottet föreslår därför att

riksdagen antar den av utskottet i bilaga 3

utarbetade lydelsen av 2 § förslaget till lag om

omskärelse av pojkar.

Information och samtycke m.m.

Utskottets förslag i korthet

Utskottet föreslår att omskärelser får

utföras på begäran av eller efter medgivande

av en pojkes vårdnadshavare och efter det att

vårdnadshavaren eller, om pojken står under

vårdnad av två personer, vårdnadshavarna har

informerats om vad ingreppet innebär. Pojkens

inställning till ingreppet skall så långt det

är möjligt klarläggas. Ett ingrepp får inte

göras mot en pojkes vilja. Motionsyrkanden

(m, s) om informerat samtycke och kontakt med

företrädare för berörda grupper avstyrks i

den mån de inte är tillgodosedda. Vidare

avstyrks en motion (s, v) om åldersgränser

för omskärelser.

Propositionen

I propositionen anförs att omskärelse får utföras på

begäran av eller efter medgivande av en pojkes

vårdnadshavare och efter att vårdnadshavaren eller,

om pojken står under vårdnad av två personer,

vårdnadshavarna har informerats om vad ingreppet

innebär. Den som skall utföra ingreppet svarar för

att informationen lämnas och att den ges av en

medicinskt kunnig person. Sådan information skall

ges också till pojken, om han har uppnått den ålder

och mognad som krävs för att förstå informationen.

Regeringen påpekar att mycket små barn av

naturliga skäl inte kan ge uttryck för en egen

vilja. För små pojkar gäller därför att åtgärden

endast kan utföras på begäran av vårdnadshavare.

Omskärelse sker dock även på pojkar som har nått en

sådan ålder och mognad att de skall kunna tillfrågas

om sin inställning. Frågan är då i vilken mån pojken

själv skall kunna inverka på beslutet. Regeringen

anför att vårdnadshavaren har rätt och skyldighet

att bestämma i frågor som rör barnets person.

Bestämmanderätten är dock inte oinskränkt. Barnet

har otvivelaktigt rätt att själv bestämma i

åtskilliga personliga frågor. Ibland följer detta av

uttryckliga lagregler, ibland följer det enbart av

att barnet anses ha tillräcklig mognad och

tillräckligt omdöme att ta ställning till den

aktuella frågan. Den allmänna principen om att ett

barns vilja bör beaktas i takt med stigande ålder

och mognad bör gälla även på detta område. Om pojken

förstår vad ingreppet innebär och vill att det skall

göras, bör det naturligtvis vara en omständighet av

stor betydelse. En pojke bör dock som regel inte

självständigt, dvs. oberoende av vårdnadshavarens

uppfattning, kunna få en omskärelse gjord. Detta

utesluter inte att pojken ges en absolut rätt att

säga nej till ett ingrepp. Respekten för pojkens

person och ingreppets art talar tvärtom starkt för

att han tilläggs en sådan rätt. En pojke skall inte

få omskäras om han tydligt visar att han motsätter

sig att det sker. Pojken skall alltså ges en

vetorätt. Regeringen anför vidare i detta sammanhang

att huvudregeln är att det är vårdnadshavaren som

skall begära omskärelse. I det fall exempelvis en

17-årig pojke själv skulle uppsöka en läkare för att

få en omskärelse utförd, ligger det i läkarens

ansvar att förvissa sig om att vårdnadshavaren är

överens med pojken om ingreppet och att

vårdnadshavaren får den information som föreskrivs.

Motioner

I motion So40 av Chris Heister m.fl. (m) begärs ett

tillkännagivande om vad i motionen anförs om s.k.

informerat samtycke av båda vårdnadshavarna

och/eller pojken (yrkande 2). Motionärerna anför att

det bör framgå av lagen att utföraren av omskärelsen

åläggs att särskilt noga förvissa sig om att båda

vårdnadshavarna samtycker till ingreppet. Vidare

understryker motionärerna att det faktum att

ingreppet inte får utföras mot pojkens vilja innebär

att inte ens en liten pojke får omskäras mot sin

vilja om han kan ge uttryck för att han inte vill

vara med om ingreppet.

I motion So44 av Tasso Stafilidis m.fl. (s, v)

begärs att riksdagen beslutar i enlighet med vad som

anförs i motionen om åldersgränser och övriga

villkor för manlig omskärelse som ej är medicinskt

motiverad. Motionärerna anför att den enda rimliga

lösningen är att införa en 16-årsgräns med förälders

godkännande samt en ren 18-årsgräns då den unge

mannen själv får bestämma över kirurgiska ingrepp på

sin egen kropp. Vid 16 års ålder får en pojke anses

ha nått en sådan mognad att han är kapabel att inse

innebörden i ingreppet och själv kunna medverka till

ett beslut. Detta måste sjukvården försäkra sig om

vid enskilt samtal med den berörde pojken, då det

därefter även krävs tillstånd från vårdnadshavare,

heter det i motionen.

I motion So41 av Carina Hägg (s) begärs ett

tillkännagivande att samtal om omskärelsen bör föras

med företrädare för berörda grupper, utifrån

barnkonventionen (yrkande 3).

Utskottets ställningstagande

Utskottet ställer sig bakom regeringens förslag att

omskärelse får utföras på begäran av eller efter

medgivande av en pojkes vårdnadshavare och efter att

vårdnadshavaren eller, om pojken står under vårdnad

av två personer, vårdnadshavarna har informerats om

vad ingreppet innebär. Sådan information skall också

ges till pojken, om han uppnått den ålder och mognad

som krävs för att förstå informationen. Det ankommer

enligt lagförslaget på Socialstyrelsen att meddela

närmare föreskrifter om den information som skall

lämnas till pojken och hans vårdnadshavare. I

samband med den närmare utformningen av dessa

föreskrifter utgår utskottet från att styrelsen tar

till vara den kompetens som finns hos t.ex. de

judiska och muslimska församlingarna,

invandrarorganisationer och Barnombudsmannen. Vidare

vill utskottet framhålla att pojkens inställning

till ingreppet så långt det är möjligt skall

klarläggas. Ett ingrepp får inte utföras mot en

pojkes vilja. Som anförs i motion So40 (m) innebär

detta att inte ens en liten pojke får omskäras om

han kan ge uttryck för att han inte vill vara med om

ingreppet. Motionerna So40 (m) yrkande 2 och So41

(s) yrkande 3 får anses i huvudsak tillgodosedda med

det anförda. Utskottet tillstyrker 3 § förslaget

till lag om omskärelse av pojkar.

Utskottet är inte berett att införa de

åldersgränser som föreslås i motion So44 (s, v).

Motionen avstyrks.

Tillsyn

Utskottets förslag i korthet

Utskottet ställer sig bakom regeringens

förslag att Socialstyrelsen skall ha tillsyn

över den verksamhet som bedrivs av personer

med särskilt tillstånd att utföra omskärelse.

Propositionen

I propositionen anförs att Socialstyrelsen skall ha

tillsyn över den verksamhet som bedrivs av personer

med särskilt tillstånd att utföra omskärelse.

Tillsynen omfattar en rätt att inspektera

verksamheten, inhämta upplysningar och ta del av de

handlingar som behövs för tillsynen.

Utskottets ställningstagande

Utskottet ställer sig bakom regeringens förslag att

Socialstyrelsen skall ha tillsyn över den verksamhet

som bedrivs av personer med särskilt tillstånd att

utföra omskärelser. Tillsynen omfattar en rätt att

inspektera verksamheten, inhämta upplysningar och ta

del av de handlingar som behövs för tillsynen. I

detta sammanhang vill utskottet framhålla att

utskottet förutsätter att den som med särskilt

tillstånd utför omskärelser skriftligen dokumenterar

ingreppet. Utskottet tillstyrker förslaget till 8 §

förslaget till lag om omskärelse av pojkar.

Frågan om kostnaden för ingreppet

Utskottets förslag i korthet

Utskottet erinrar om riksdagens beslut om

riktlinjer för prioriteringar inom hälso- och

sjukvården. Utskottet noterar vidare med

tillfredsställelse att regeringen avser att

följa utvecklingen och vilka effekter lagen

får för berörda pojkar och deras

vårdnadshavare och vilken policy som

utvecklas hos de enskilda

sjukvårdshuvudmännen. Ett motionsyrkande (m)

avstyrks.

Propositionen

I propositionen anförs att varje landsting bestämmer

självt hur mycket ingreppet skall kosta för den

enskilde. Inom Stockholms läns landsting har man ett

avtal med en privatpraktiserande läkare, som får

ersättning med 2 100 kr (år 2000) för varje ingrepp,

samtidigt som ingreppet är kostnadsfritt för

familjen. Andra landsting tillämpar självkostnad för

den enskilde. Men inte heller denna är enhetlig,

utan beräkningarna görs på olika sätt. En omskärelse

till självkostnad kan därför kosta allt mellan

sjuhundra kr och flera tusen kronor.

Regeringen anför att för många familjer kan den

höga kostnaden vara mycket betungande, samtidigt som

religionen och traditionen ställer krav på att

ingreppet skall utföras. Detta är också en orsak

till att små pojkar utsätts för ingrepp av personer

som inte har tillräcklig kunskap.

Det finns enligt regeringen argument både för och

emot en offentlig finansiering av omskärelse som

sker av skäl som inte är medicinskt betingade. Mot

en offentlig finansiering talar att ingreppet inte

är hälso- och sjukvård, att det är en angelägenhet

för den enskilda familjen som den själv bör bekosta,

att sjukvårdens resurser är ansträngda och att detta

är inte en prioriterad fråga.

Å andra sidan kan man hävda att det för barnets

bästa och av rättviseskäl borde finnas en offentlig

finansiering eller åtminstone reglering av vad

ingreppet skall få kosta för familjen. Barnets bästa

kräver att omskärelse utförs på ett korrekt sätt

under betryggande förhållanden. Att säkerställa

detta är till stor del en fråga om tillgänglighet

och kostnader. Barnkonventionen kräver att alla barn

i landet behandlas på likvärdigt sätt; inget barn

får diskrimineras utifrån religiös eller etnisk

tillhörighet eller utifrån var i landet det bor.

Barn, vars religion och sociala tillhörighet kräver

att omskärelse utförs, bör få tillgång till den

bästa vård på likvärdiga villkor som andra barn som

behöver besöka hälso- och sjukvården.

En jämförelse kan göras med våra nordiska

grannländer, där det närmast är självklart att

familjen betalar normal läkarvårdstaxa om ingreppet

utförs inom hälso- och sjukvården. Det går inte

heller att bortse från att kostnaden ur ett

samhälleligt perspektiv lär vara närmast försumbar,

samtidigt som kostnaden för den enskilda familjen

kan vara högst kännbar.

Regeringen avser att följa utvecklingen och vilka

effekter den nya lagen får för berörda pojkar och

deras vårdnadshavare och vilken policy som utvecklas

hos de enskilda sjukvårdshuvudmännen.

Motion

I motion So40 av Chris Heister m.fl. (m) begärs ett

tillkännagivande om vad i motionen anförs om

riksdagens prioriteringsbeslut om offentlig

finansiering av etnisk omskärelse (yrkande 4).

Motionärerna anför att det måste anses helt klarlagt

att det inte finns några medicinska skäl för etnisk

omskärelse. Det är vidare enligt motionärerna helt

uppenbart att etnisk omskärelse inte faller inom vad

som är hälso- och sjukvård och att etnisk omskärelse

också faller utanför de grupper som enligt

prioriteringsbeslutet bör omfattas av offentlig

finansiering.

Utskottets ställningstagande

Som regeringen anfört bestämmer varje landsting

självt hur mycket ingreppet skall kosta för den

enskilde. Utskottet vill i detta sammanhang erinra

om att riksdagen har ställt sig bakom de av

regeringen i proposition 1996/97:60 föreslagna

riktlinjerna för prioriteringar inom hälso- och

sjukvården (bet. 1996/97:SoU14, rskr. 1996/97:186).

Emellertid kan enligt utskottet inte bortses från

att barnkonventionen kräver att alla barn behandlas

på likvärdigt sätt; inget barn får diskrimineras

utifrån religiös eller etnisk tillhörighet eller

beroende på var i landet det bor. Utskottet ser

därför med tillfredsställelse på att regeringen

avser att följa utvecklingen och vilka effekter

lagen får för berörda pojkar och deras

vårdnadshavare och vilken policy som utvecklas hos

de enskilda sjukvårdshuvudmännen. Motion So40 (m)

yrkande 4 avstyrks med det anförda.

Uppföljning av lagen

Utskottets förslag i korthet

Utskottet avstyrker ett motionsyrkande (m) om

begäran om tidsbegränsning av lagen om

omskärelse av pojkar. Utskottet föreslår ett

tillkännagivande om att regeringen bör följa

tillämpningen under fyra år från

ikraftträdandet samt därefter återkomma till

riksdagen.

Motion

I motion So40 av Chris Heister m.fl. (m) begärs ett

tillkännagivande om vad i motionen anförs om

tidsbegränsning av lagen om omskärelse av pojkar

(yrkande 1). Motionärerna anför bl.a. att den

föreslagna regleringen innebär en förbättring genom

att den minskar risken för oskicklig verksamhet.

Motionärerna framhåller emellertid att den

föreslagna regleringen inte kan ses som annat än ett

första steg. Mycket talar enligt motionärerna för

att omskärelse, som är ett medicinskt meningslöst

och irreparabelt ingrepp, strider mot FN:s

barnkonvention. Detta måste dock vägas mot

konventionens ingress som framhåller att vederbörlig

hänsyn skall tas till vikten av varje folks

traditioner och kulturella värden. Det är därför

viktigt att tid nu ges för debatt utifrån dessa

premisser så att opinionsbildning och eventuella

attitydförändringar kan ske. Lagen bör därför

tidsbegränsas till fem år varefter regeringen får

återkomma, anför motionärerna.

Utskottets ställningstagande

Genom den föreslagna lagen regleras sådan omskärelse

av pojkar som inte är medicinskt betingad. Utskottet

anser att det är mycket angeläget att noga följa

effekterna av den föreslagna lagstiftningen.

Regeringen bör därför följa tillämpningen av lagen

under fyra år från ikraftträdandet samt snarast

därefter återkomma till riksdagen med en bred

redovisning av erfarenheterna av lagregleringen. I

det sammanhanget kan det enligt utskottets

uppfattning även vara lämpligt att en internationell

utblick görs. Enligt utskottet är det däremot inte

lämpligt att begränsa lagens giltighetstid. Vad

utskottet nu anfört bör riksdagen med avslag på

motion So40 (m) yrkande 1 ge regeringen till känna.

Förslaget till lag om omskärelse av

pojkar i övrigt

Utskottets förslag i korthet

Utskottet tillstyrker förslaget till lag om

omskärelse i övrigt.

Propositionen

Regeringen föreslår att det i 1 § den föreslagna

lagen ges en definition av vad som avses med

omskärelse enligt lagen. Vidare anges att lagen

skall tillämpas på pojkar upp till 18 års ålder. I 7

§ anges att Socialstyrelsen under vissa

förutsättningar kan återkalla ett särskilt tillstånd

att utföra omskärelse. Vidare stadgas i

lagförslagets 9 och 10 §§ att den som utför en

omskärelse utan att vara legitimerad läkare eller ha

särskilt tillstånd döms till böter eller fängelse i

högst sex månader samt att Socialstyrelsens beslut

enligt den föreslagna lagen kan överklagas hos

allmän förvaltningsdomstol.

Utskottets ställningstagande

Utskottet tillstyrker lagförslagen.

Övriga lagförslag

Utskottets förslag i korthet

Utskottet tillstyrker övriga lagförslag

förutom en redaktionell ändring i 1 kap. 2 §

lagen (1998:531) om yrkesverksamhet på hälso-

och sjukvårdens område.

Propositionen

Regeringen har i propositionen föreslagit riksdagen

att förutom de ovan behandlade lagförslagen anta

förslag till lag om ändring i sekretesslagen

(1980:100), lag om ändring i patientskadelagen

(1996:799) och lag om ändring i lagen (1998:531) om

yrkesverksamhet på hälso- och sjukvårdens område

(LYHS). Lagförslagen innebär att omskärelse omfattas

av den sekretess som gäller inom hälso- och

sjukvården samt att patientskadelagen och LYHS blir

tillämpliga när läkare utför omskärelse enligt den

föreslagna lagen om omskärelse av pojkar.

Utskottets ställningstagande

Utskottet tillstyrker lagförslagen, förutom att 1

kap. 2 § LYHS skall erhålla den lydelse som framgår

av utskottets förslag i bilaga 3. Ändringen är av

redaktionell art.

Reservation

Utskottets förslag till riksdagsbeslut och

ställningstaganden har föranlett följande

reservation. I rubriken anges inom parentes vilken

punkt i utskottets förslag till riksdagsbeslut som

behandlas i avsnittet.

Avslag på propositionen (punkt 1)

av Thomas Julin (mp).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 1 borde

ha följande lydelse:

1. Riksdagen avslår proposition 2000/01:81

Omskärelse av pojkar. Därmed bifaller riksdagen

motionerna 2000/01:So39 i denna del, 2000/01:So41

yrkande 1 och 2000/01:So42.

Ställningstagande

Problematiken som omgärdar omskärelse av pojkar är

inte helt lätt. Å ena sidan måste hänsyn tas till

den grundlagsfästa religionsfriheten och å andra

sidan gör sig den medicinska etiken och barnets

bästa genom FN:s barnkonvention gällande. Många

hävdar fortfarande att omskärelse orsakar ringa

smärta och har medicinska fördelar. Svensk medicinsk

expertis tycks emellertid inte dela den

uppfattningen. Enligt vår uppfattning är det svårt

att försvara ett smärtsamt kirurgiskt ingrepp som

sker på en frisk människa utan dennas samtycke. Vi

anser vidare att det är troligt att förslaget kan

anses strida mot barnkonventionen. Vi anser dock

inte att det skulle vara möjligt och meningsfullt

att införa ett totalförbud som motsvarar förbudet

mot könsstympning av flickor. Risken är då att

verksamheten i stället tvingas ut i det illegala

fältet. Vi önskar att omskärelse på sikt minskar som

fenomen för att så småningom helt försvinna. Som ett

steg på vägen är den enda rimliga lösningen att

tillse att den omskärelse av pojkar som görs i dag

sker under betryggande och kontrollerade former och

av legitimerade läkare.

Propositionens förslag om att annan än läkare

skall få omskära pojkar under två månaders ålder är

dock, med hänsyn till barnets bästa, inte särskilt

välbetänkt. Det saknas inte muslimska och judiska

läkare som kan utföra ingreppet och det finns heller

inget religiöst förbud mot att just läkare utför

omskärelsen. Det är knappast försvarbart att

utelämna de allra minsta barnen till lekmän och inte

garantera dem bästa möjliga medicinska behandling.

Mot bakgrund av ovanstående anser vi att

propositionen bör avslås. Regeringen bör återkomma

med ett nytt lagförslag med den inriktning som nu

sagts. Detta innebär att riksdagen bifaller

motionerna So42 (mp), So39 (m) i denna del och So41

(s) yrkande 1.

Bilaga 1

Förteckning över behandlade förslag

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

Med hänvisning till de motiveringar som framförs

under Utskottets överväganden föreslår utskottet att

riksdagen fattar följande beslut:

1. Avslag på propositionen

Riksdagen avslår motionerna 2000/01:So39 i

denna del, 2000/01:So41 yrkande 1 och

2000/01:So42.

Reservation (mp)

2. Vem som skall få utföra omskärelse

Riksdagen antar regeringens förslag till lag om

omskärelse av pojkar såvitt avser 5 § med den

ändringen att paragrafen skall erhålla ändrad

lydelse i enlighet med Utskottets förslag i

bilaga 3.

3. 6 och 11 §§ förslaget till lag om

omskärelse av pojkar

Riksdagen antar regeringens förslag till lag om

omskärelse av pojkar såvitt avser 6 och 11 §§ med

den ändringen att paragraferna skall erhålla

ändrad lydelse i enlighet med Utskottets förslag

i bilaga 3.

4. Smärtlindring

Riksdagen antar regeringens förslag till lag om

omskärelse av pojkar såvitt avser 4 § med den

ändringen att paragrafen skall erhålla ändrad

lydelse i enlighet med Utskottets förslag i

bilaga 3. Därmed bifaller riksdagen motionerna

delvis 2000/01:So39 i denna del, 2000/01:So40

yrkande 3, 2000/01:So41 yrkande 2, 2000/01:So43

och 2000/01:So45.

5. 2 § förslaget till lag om omskärelse av

pojkar

Riksdagen antar regeringens förslag till lag om

omskärelse av pojkar såvitt avser 2 § med den

ändringen att paragrafen skall erhålla ändrad

lydelse i enlighet med Utskottets förslag i

bilaga 3.

6. Information och samtycke

Riksdagen antar regeringens förslag till lag om

omskärelse av pojkar såvitt avser 3 §. Därmed

avslår riksdagen motionerna 2000/01:So40 yrkande

2 och 2000/01:So41 yrkande 3.

7. Åldersgränser

Riksdagen avslår motion 2000/01:So44.

8. Tillsyn

Riksdagen antar regeringens förslag till lag om

omskärelse av pojkar såvitt avser 8 §.

9. Kostnaden för ingreppet

Riksdagen avslår motion 2000/01:So40 yrkande 4.

10. Uppföljning av lagen

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad utskottet anfört om uppföljning av

lagen. Därmed avslår riksdagen motion

2000/01:So40 yrkande 1.

11. Förslaget till lag om omskärelse av

pojkar i övrigt

Riksdagen antar regeringens förslag till lag om

omskärelse av pojkar i den mån det inte omfattas

av vad utskottet föreslagit ovan.

12. Övriga lagförslag

Riksdagen antar regeringens förslag till lag om

ändring i sekretesslagen (1980:100), lag om

ändring i patientskadelagen (1996:799) och lag om

ändring i lagen (1998:531) om yrkesverksamhet på

hälso- och sjukvårdens område, med den ändringen

att 1 kap. 2 § lagen (1998:531) om

yrkesverksamhet på hälso- och sjukvårdens område

skall erhålla ändrad lydelse i enlighet med

Utskottets förslag i bilaga 3.

Stockholm den 10 maj 2001

På socialutskottets vägnar

Ingrid Burman

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Ingrid

Burman (v), Chris Heister (m), Susanne Eberstein

(s), Margareta Israelsson (s), Rinaldo Karlsson (s),

Chatrine Pålsson (kd), Leif Carlson (m), Conny Öhman

(s), Hans Hjortzberg-Nordlund (m), Lars U Granberg

(s), Elisebeht Markström (s), Rolf Olsson (v), Lars

Gustafsson (kd), Cristina Husmark Pehrsson (m),

Thomas Julin (mp), Kenneth Johansson (c) och Kerstin

Heinemann (fp).

Bilaga 2

Regeringens lagförslag

2 .1 Förslag till lag om omskärelse

av pojkar

Härigenom föreskrivs följande.

1 § Med omskärelse avses i denna lag ett sådant

kirurgiskt ingrepp i syfte att helt eller delvis

avlägsna förhud runt penis, som inte anses utgöra

hälso- och sjukvård i den mening som avses i 1 §

hälso- och sjukvårdslagen (1982:763).

Denna lag skall tillämpas på omskärelse av pojkar

upp till arton års ålder.

2 § När läkare utför omskärelse enligt denna lag

gäller lagen (1998:531) om yrkesverksamhet på hälso-

och sjukvårdens område, patientskadelagen (1996:799)

och patientjournallagen (1985:562).

3 § Omskärelse får utföras på begäran av eller efter

medgivande av pojkens vårdnadshavare och efter det

att vårdnadshavaren har informerats om vad ingreppet

innebär. Står pojken under vårdnad av två

vårdnadshavare, skall vad som nu sagts gälla båda.

Den som skall utföra ingreppet svarar själv för att

informationen ges eller att den ges av en medicinskt

kunnig person.

Sådan information skall ges också till pojken, om

han har uppnått den ålder och mognad som krävs för

att förstå informationen.

Pojkens inställning till ingreppet skall så långt

det är möjligt klarläggas. Ett ingrepp får inte

utföras mot en pojkes vilja.

4 § Ingreppet skall utföras med den smärtlindring

som ingreppet kräver, under betryggande hygieniska

förhållanden och med hänsyn till vad som är bäst för

pojken.

5 § Omskärelse får utföras endast av legitimerad

läkare med sådan kompetens som föreskrivs med stöd

av 11 § eller av den som har särskilt tillstånd att

utföra omskärelse av pojkar.

Annan person än legitimerad läkare får inte utföra

omskärelse på pojkar som är äldre än två månader.

6 § Särskilt tillstånd att utföra omskärelse får

meddelas den som föreslagits av ett trossamfund där

omskärelse ingår som en del i en religiös tradition,

om personen bedöms kunna utföra ingreppet i enlighet

med de krav som gäller för ingreppet och i övrigt är

lämplig att utföra omskärelser.

Tillstånd enligt första stycket meddelas av

Socialstyrelsen efter ansökan av den som föreslås få

tillstånd.

7 § Socialstyrelsen kan återkalla ett särskilt

tillstånd att utföra omskärelse för en person som

har utfört omskärelse på ett oskickligt eller annars

olämpligt sätt eller som av andra skäl är olämplig

att utföra omskärelser eller om tillståndet inte

längre utnyttjas.

Socialstyrelsens beslut om återkallelse av

tillstånd gäller omedelbart.

8 § Socialstyrelsen har tillsyn över den verksamhet

som utövas av personer med särskilt tillstånd att

utföra omskärelse. Socialstyrelsen har rätt att

inspektera sådan verksamhet och får inhämta de

upplysningar och ta del av de handlingar som behövs

för tillsynen.

9 § Den som utför en omskärelse av en pojke utan att

vara legitimerad läkare eller utan att ha särskilt

tillstånd döms till böter eller fängelse i högst sex

månader.

10 § Socialstyrelsens beslut enligt denna lag får

överklagas hos allmän förvaltningsdomstol.

Prövningstillstånd krävs vid överklagande till

kammarrätten.

11 § Regeringen eller den myndighet regeringen

bestämmer får meddela föreskrifter om

- vilken kompetens läkare som skall utföra

omskärelse skall ha,

- smärtlindring,

- hur ingreppet i övrigt skall utföras, samt

- den information som skall lämnas till pojken och

hans vårdnadshavare.

_____________________

Denna lag träder i kraft den 1 oktober 2001.

2.2 Förslag till lag om ändring i

sekretesslagen (1980:100)

Härigenom föreskrivs att 7 kap. 1 § sekretesslagen

(1980:100)[1] skall ha följande lydelse.

-----------------------------------------------------

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

-----------------------------------------------------

7 kap.

-----------------------------------------------------

1 §[2]

-----------------------------------------------------

Sekretess gäller, om inte Sekretess gäller, om

annat följer av 2 §, inom inte annat följer av 2 §,

hälso- och sjukvården för inom hälso- och

uppgift om enskilds sjukvården för uppgift om

hälsotillstånd eller enskilds hälsotillstånd

andra personliga eller andra personliga

förhållanden, om det inte förhållanden, om det inte

står klart att uppgiften står klart att uppgiften

kan röjas utan att den kan röjas utan att den

enskilde eller någon enskilde eller någon

honom närstående lider honom närstående lider

men. Detsamma gäller i men. Detsamma gäller i

annan medicinsk annan medicinsk

verksamhet, såsom verksamhet, såsom

rättsmedicinsk och rättsmedicinsk och

rättspsykiatrisk rättspsykiatrisk

undersökning, undersökning,

insemination, insemination,

fastställande av fastställande av

könstillhörighet, abort, könstillhörighet, abort,

sterilisering, sterilisering,

kastrering, åtgärder mot kastrering, omskärelse,

smittsamma sjukdomar och åtgärder mot smittsamma

ärenden hos nämnd med sjukdomar och ärenden hos

uppgift att bedriva nämnd med uppgift att

patientnämndsverksamhet. bedriva

patientnämndsverksamhet.

-----------------------------------------------------

Sekretess enligt första stycket gäller också i sådan

verksamhet hos myndighet som innefattar omprövning

av beslut i eller särskild tillsyn över allmän eller

enskild hälso- och sjukvård.

Sekretess gäller i verksamhet som avser

omhändertagande av patientjournal inom enskild

hälso- och sjukvård för uppgift om enskilds

hälsotillstånd eller andra personliga förhållanden.

Utan hinder av sekretessen får uppgift lämnas till

hälso- och sjukvårdspersonal om uppgiften behövs för

vård eller behandling och det är av synnerlig vikt

att uppgiften lämnas.

I fråga om uppgift i allmän handling gäller

sekretessen i högst sjuttio år.

En landstingskommunal eller kommunal myndighet som

bedriver verksamhet som avses i första stycket får

lämna uppgift till annan sådan myndighet för

forskning och framställning av statistik eller för

administration på verksamhetsområdet, om det inte

kan antas att den enskilde eller någon honom

närstående lider men om uppgiften röjs. Vidare får

utan hinder av sekretessen uppgift lämnas till

enskild enligt vad som föreskrivs i lagen

(1984:1140) om insemination, lagen (1988:1473) om

undersökning beträffande HIV-smitta i brottmål,

lagen (1991:1129) om rättspsykiatrisk vård och

smittskyddslagen (1988:1472).

_____________________

Denna lag träder i kraft den 1 oktober 2001.

**FOOTNOTES**

[1]: Lagen omtryckt 1992:1474

[2]: Senaste lydelse 1998:1657

2.3 Förslag till lag om ändring i

patientskadelagen (1996:799)

Härigenom föreskrivs att 5 § patientskadelagen

(1996:799) skall ha följande lydelse.

-----------------------------------------------------

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

-----------------------------------------------------

5 §[3]

-----------------------------------------------------

I denna lag avses med I denna lag avses med

hälso- och sjukvård: hälso- och sjukvård:

sådan verksamhet som sådan verksamhet som

omfattas av hälso- och omfattas av hälso- och

sjukvårdslagen (1982:763) sjukvårdslagen

eller tandvårdslagen (1982:763),

(1985:125), annan tandvårdslagen (1985:125)

liknande medicinsk eller lagen (2001:000) om

verksamhet samt omskärelse av pojkar,

verksamhet inom annan liknande medicinsk

detaljhandeln med verksamhet samt

läkemedel, allt under verksamhet inom

förutsättning att det är detaljhandeln med

fråga om verksamhet som läkemedel, allt under

utövas av personal som förutsättning att det är

omfattas av 1 kap. lagen fråga om verksamhet som

(1998:531) om utövas av personal som

yrkesverksamhet på hälso- omfattas av 1 kap. lagen

och sjukvårdens område, (1998:531) om

yrkesverksamhet på hälso-

och sjukvårdens område,

-----------------------------------------------------

vårdgivare: statlig myndighet, landsting eller

kommun i fråga om sådan hälso- och sjukvård som

myndigheten, landstinget eller kommunen har ansvar

för (offentlig verksamhet) samt enskild som bedriver

hälso- och sjukvård (privat vårdgivare).

_________________________

Denna lag träder i kraft den 1 oktober 2001.

**FOOTNOTES**

[3]: Senaste lydelse 1998:535

2.4 Förslag till lag om ändring i

lagen (1998:531) om yrkesverksamhet

på hälso- och sjukvårdens område

Härigenom föreskrivs att 1 kap. 2 § lagen

(1998:531) om yrkesverksamhet på hälso- och

sjukvårdens område skall ha följande lydelse.

-----------------------------------------------------

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

-----------------------------------------------------

1 kap.

-----------------------------------------------------

2 §

-----------------------------------------------------

Med hälso- och sjukvård Med hälso- och sjukvård

avses i denna lag sådan avses i denna lag sådan

verksamhet som omfattas verksamhet som omfattas

av hälso- och sjuk- av hälso- och

vårdslagen (1982:763), sjukvårdslagen

tandvårdslagen (1985:125) (1982:763),

samt verksamhet inom tandvårdslagen

detaljhandel med (1985:125), lagen

läkemedel. (2001:000) om omskärelse

av pojkar samt verksamhet

inom detaljhandel med

läkemedel.

-----------------------------------------------------

_____________________

Denna lag träder i kraft den 1 oktober 2001.

Bilaga 3

Utskottets lagförslag

Utskottets förslag till ändrad lydelse av 2, 4,

5, 6 och 11 §§ försla-get till lag om

omskärelse av pojkar

-----------------------------------------------------

Regeringens förslag Utskottets förslag

-----------------------------------------------------

2 §

-----------------------------------------------------

När läkare utför När läkare utför

omskärelse enligt denna omskärelse enligt denna

lag gäller lagen lag eller när läkare

(1998:531) om eller sjuksköterska

yrkesverksamhet på hälso- ombesörjer smärtlindring

och sjukvårdens område, enligt denna lag gäller

patientskadelagen lagen (1998:531) om

(1996:799) och yrkesverksamhet på hälso-

patientjournallagen och sjukvårdens område,

(1985:562). patientskadelagen

(1996:799) och

patientjournallagen

(1985:562).

-----------------------------------------------------

-----------------------------------------------------

Regeringens förslag Utskottets förslag

-----------------------------------------------------

4 §

-----------------------------------------------------

Ingreppet skall utföras Ingreppet skall utföras

med den smärtlindring som med smärtlindring som

ingreppet kräver, under ombesörjs av legitimerad

betryggande hygieniska läkare eller legitimerad

förhållanden och med sjuksköterska, under

hänsyn till vad som är betryggande hygieniska

bäst för pojken. förhållanden och med

hänsyn till vad som är

bäst för pojken.

-----------------------------------------------------

-----------------------------------------------------

Regeringens förslag Utskottets förslag

-----------------------------------------------------

5 §

-----------------------------------------------------

Omskärelse får utföras Omskärelse får utföras

endast av legitimerad endast av legitimerad

läkare med sådan läkare eller av den som

kompetens som föreskrivs har särskilt tillstånd

med stöd av 11 § eller att utföra omskärelse av

av den som har särskilt pojkar.

tillstånd att utföra

omskärelse av pojkar. Annan person än

legitimerad läkare får

Annan person än inte utföra omskärelse på

legitimerad läkare får pojkar som är äldre än

inte utföra omskärelse på två månader.

pojkar som är äldre än

två månader.

-----------------------------------------------------

-----------------------------------------------------

Regeringens förslag Utskottets förslag

-----------------------------------------------------

6 §

-----------------------------------------------------

Särskilt tillstånd att Särskilt tillstånd att

utföra omskärelse får utföra omskärelse får

meddelas den som meddelas den som

föreslagits av ett föreslagits av ett

trossamfund där trossamfund där

omskärelse ingår som en omskärelse ingår som en

del i en religiös del i en religiös

tradition, om personen tradition, om personen

bedöms kunna utföra har den kompetens som

ingreppet i enlighet med föreskrivs med stöd av

de krav som gäller för 11 §, bedöms kunna

ingreppet och i övrigt är utföra ingreppet i

lämplig att utföra enlighet med de krav som

omskärelser. gäller för ingreppet och

i övrigt är lämplig att

Tillstånd enligt första utföra omskärelser.

stycket meddelas av

Socialstyrelsen efter Tillstånd enligt första

ansökan av den som stycket meddelas av

föreslås få tillstånd. Socialstyrelsen efter

ansökan av den som

föreslås få tillstånd.

-----------------------------------------------------

-----------------------------------------------------

Regeringens förslag Utskottets förslag

-----------------------------------------------------

11 §

-----------------------------------------------------

Regeringen eller den Regeringen eller den

myndighet regeringen myndighet regeringen

bestämmer får meddela bestämmer får meddela

föreskrifter om föreskrifter om

- vilken kompetens - vilken kompetens annan

läkare som skall utföra person än legitimerad

omskärelse skall ha, läkare skall ha för att

erhålla särskilt

- smärtlindring, tillstånd att utföra

omskärelse,

- hur ingreppet i övrigt

skall utföras, samt - smärtlindring,

- den information som - hur ingreppet i övrigt

skall lämnas till pojken skall utföras, samt

och hans vårdnadshavare.

- den information som

skall lämnas till pojken

och hans vårdnadshavare.

-----------------------------------------------------

Utskottets förslag till ändrad lydelse av 1 kap. 2 §

lagen (1998:531) om yrkesverksamhet på hälso- och

sjukvårdens område

-----------------------------------------------------

Regeringens förslag Utskottets förslag

-----------------------------------------------------

1 kap.

-----------------------------------------------------

2 §

-----------------------------------------------------

Med hälso- och sjukvård Med hälso- och sjukvård

avses i denna lag sådan enligt denna lag avses

verksamhet som omfattas sådan verksamhet som

av hälso- och omfattas av hälso- och

sjukvårdslagen sjukvårdslagen

(1982:763), (1982:763),

tandvårdslagen tandvårdslagen

(1985:125), lagen (1985:125), lagen

(2001:000) om omskärelse (2001:000) om omskärelse

av pojkar samt verksamhet av pojkar samt verksamhet

inom detaljhandel med inom detaljhandel med

läkemedel. läkemedel.

-----------------------------------------------------