Bet. 2000/01:SoU19

Socialutskottets betänkande

2000/01:SOU19

Vissa ändringar i alkohollagen

Innehåll

Sammanfattning

Propositionen

Motionerna

Utskottet

Hemställan

Reservationer

2000/01

SoU19

Sammanfattning

I betänkandet behandlas regeringens proposition

2000/01:97 Vissa ändringar i alkohollagen och ett

fyrtiotal motionsyrkanden som väckts med anledning

av propositionen. Vidare behandlas 20

motionsyrkanden i olika alkoholfrågor från den

allmänna motionstiden 2000.

Utskottet ställer sig bakom regeringens förslag att

ge Systembolaget AB rätt att anordna auktioner på

alkoholdrycker för annans räkning samt även att

anordna provning av spritdrycker, vin och starköl

för allmänheten. Vidare föreslår utskottet ett

godkännande av att Systembolaget AB från den 1 juli

2001 får ha öppet i sina butiker på lördagar, längst

till klockan 15.00, i hela landet.

Utskottet tillstyrker också regeringens förslag att

vägledande för tillståndsmyndighetens prövning vid

bestämmandet av serveringstid enligt alkohollagen

skall vara risken för alkoholpolitiska olägenheter

och att bestämmelserna om tid för servering av

folköl tas bort. Utskottet tillstyrker även

förslaget att innehavare av tillstånd för tillfällig

servering i slutet sällskap i fortsättningen endast

får göra sina inköp hos Systembolaget AB och att

kravet på serveringstillstånd tas bort helt för

vissa privata arrangemang.

Utskottet ställer sig vidare bakom regeringens

förslag att åsidosättande av brandskyddsföreskrifter

samt tillåtande av brottslig verksamhet skall vara

självständiga grunder för återkallelse av

serveringstillstånd. Likaså tillstyrks regeringens

förslag att ge innehavare av serveringstillstånd

möjlighet att hyra in personal från

bemanningsföretag.

När det gäller folkölstillsynen tillstyrker

utskottet en skärpning av reglerna i alkohollagen

för försäljning av sådant öl i syfte att komma till

rätta med vissa konstaterade problem. (Med öl nedan

avses folköl.) De föreslagna reglerna innefattar att

den som säljer eller serverar öl åläggs bl.a. att

anmäla verksamheten hos den kommun där försäljningen

eller serveringen sker. Vidare fastslås en

skyldighet för tillståndshavaren att utöva särskild

tillsyn över denna verksamhet, och kommunerna får

möjlighet att ta ut avgifter för tillsynen av dem

som bedriver servering av eller detaljhandel med öl.

Den tid som kommunen kan meddela förbud mot att

sälja öl för den som inte följer reglerna utökas

från sex månader till tolv månader. Rätten till

ölservering i samband med ambulerande korv- och

glassförsäljning eller liknande avskaffas. Den

straffbestämmelse som gäller innehav av

spritdrycker, vin och starköl i uppenbart syfte att

olovligen sälja dem utökas till att även omfatta öl.

Utskottet ställer sig även bakom förslaget att

utvidga förbudet mot att överlämna alkoholdrycker

till ungdomar genom att förbudet även skall omfatta

när någon bjuder på alkoholdryck för förtäring på

stället om detta med hänsyn till den bjudnes ålder

och omständigheterna i övrigt är uppenbart

oförsvarligt. Vidare ställer sig utskottet bakom

förslaget att vid bedömningen av om vissa brott

enligt alkohollagen är att anse som grova särskilt

skall beaktas om verksamheten varit inriktad mot

ungdomar.

Vidare tillstyrks att ett nytt krav på att

registrera alla transaktioner i kassaregister införs

för alla innehavare av serveringstillstånd utom för

dem som endast har tillstånd för tillfällig

servering i slutet sällskap. I fråga om tillsyn och

register tillstyrks också olika regelförändringar i

syfte att underlätta för kommunerna att själva ta in

de uppgifter som behövs för tillståndsprövning och

tillsyn.

Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli

2001. Detta gäller dock inte bestämmelserna om

kassaregister. Dessa bestämmelser föreslås träda i

kraft den 1 juli 2003.

I betänkandet finns 21 reservationer och ett

särskilt yttrande.

Propositionen

I proposition 2000/01:97 Vissa ändringar i

alkohollagen föreslår regeringen

(Socialdepartementet) - efter hörande av Lagrådet -

att riksdagen

dels antar regeringens förslag till

1. lag om ändring i alkohollagen (1994:1738),

2.

3. lag om ändring i skatteregisterlagen (1980:343)

4.

dels att riksdagen godkänner vad regeringen föreslår

om detaljhandelsbolagets öppettider på lördagar

(avsnitt 4.2.2).

Lagförslagen fogas till betänkandet

som bilaga 1.

Motionerna

Motioner väckta med anledning av

propositionen

2000/01:So54 av Inger Lundberg (s) vari föreslås att

riksdagen fattar följande beslut: Riksdagen beslutar

om förtydliganden i alkohollagen utifrån vad i

motionen anförs om biljettförsäljning vid

jazzkonserter på restaurang.

2000/01:So55 av Chris Heister m.fl. (m) vari

föreslås att riksdagen fattar följande beslut:

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att svartspriten är

det stora alkoholproblemet.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om uthållig upplysning

och information.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om utökning av

auktions-, provsmaknings- och

representationsmöjligheter.

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om öppnings- och

stängningstider för alkoholservering.

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om marknadsföring på

serveringsställen.

6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om allsidig matlagning

och mattvång.

7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om starka gemenskapers

och goda sociala miljöers betydelse vid

alkoholförtäring.

8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om servering vid teater

och konsertlokaler.

9. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om försäljning till

innehavare av tillfälligt serveringstillstånd.

10. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om krav och

lämplighetsprövning vid tillståndsgivning.

11. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om förstärkt möjlighet

till snabbt återkallande av tillstånd vid missbruk

av detsamma samt om straffskärpning vid upprepade

eller allvarliga försummelser.

12. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om ölförsäljning i

samband med ambulerande korvförsäljning och

liknande.

13. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att myndighetsåldern

18 år skall gälla i all alkohollagstiftning.

2000/01:So56 av Kenneth Johansson m.fl. (c) vari

yrkas att riksdagen fattar följande beslut:

Riksdagen avslår regeringens förslag om lördagsöppet

på Systembolaget AB och tillkännager för regeringen

som sin mening vad i motionen anförs om förlängd

försöksverksamhet.

2000/01:So57 av Margareta Cederfelt och Mikael

Odenberg (båda m) vari föreslås att riksdagen fattar

följande beslut:

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att tidsbegränsning

för alkoholservering slopas.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att alkoholservering

skall kunna ske utan krav på matservering på

serveringsstället.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att tillåta reklam

samt marknadsföring av spritdrycker, vin och starköl

gentemot allmänheten.

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om försäljning av

alkoholhaltiga drycker i licensierade butiker.

2000/01:So58 av Nils-Erik Söderqvist och Göran

Magnusson (båda s) vari föreslås att riksdagen

fattar följande beslut:

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om lördagsöppna

systembolag.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om rätt att överklaga

serveringstillstånd.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om möjlighet att ta ut

tillsynsavgift av butiker.

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om förslaget att

Systembolaget skall tillåtas arrangera provningar.

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att undanta

tillstånden då alkohol serveras utan vinstintresse.

2000/01:So59 av Bo Könberg m.fl. (fp) vari föreslås

att riksdagen fattar följande beslut:

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om de alkoholpolitiska

principerna.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om satsningar för att

minska yngres alkoholbruk.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om barn till

missbrukare.

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om åtgärder för att

motverka langning.

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om ökade resurser till

vård av unga alkohol- och drogmissbrukare.

6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att motverka handeln

med svartsprit.

2000/01:So60 av Ingrid Burman m.fl. (v) vari

föreslås att riksdagen fattar följande beslut:

1. Riksdagen avslår regeringens förslag om

detaljhandelsbolagets öppettider på lördagar.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att förlänga

utvärderingen av lördagsöppet i detaljhandelsbolaget

i försöksområdena.

2000/01:So61 av Lotta Nilsson-Hedström m.fl. (mp)

vari föreslås att riksdagen fattar följande beslut:

1. Riksdagen avslår förslaget om lördagsöppet.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att andra

myndigheter skall ges möjlighet att överklaga beslut

om serveringstillstånd.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att för

folkölsservering skall gälla samma regler som för

servering av annat öl.

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att

restaurangrapport skall avlämnas två gånger varje

år.

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att tillstånd för

försäljning av folköl skall erfordras.

2000/01:So62 av Lars Gustafsson m.fl. (kd) vari

föreslås att riksdagen fattar följande beslut:

1. Riksdagen avslår förslaget om att införa

lördagsöppet på Systembolaget i hela landet, i

enlighet med vad som anförs i motionen.

2. Riksdagen beslutar om att förlänga

försöksperioden med lördagsöppet med tolv månader, i

enlighet med vad som anförs i motionen.

2000/01:So63 av Elver Jonsson m.fl. (fp, s, mp) vari

föreslås att riksdagen fattar följande beslut:

1. Riksdagen avslår förslaget om generellt

lördagsöppna systembutiker och tillkännager för

regeringen som sin mening vad i motionen anförs om

att försöket i stället får fortgå åtminstone året

ut.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att inte tillåta

nattöppna restauranger och att i alkohollagen införa

en bestämmelse som sätter klockan tre som yttersta

tidsgräns för servering av alkoholdrycker i lokaler

med serveringstillstånd.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att bestämmelsen om

att bjuda ungdomar på alkohol preciseras, så att

avsikten att ge barn och unga en alkoholfri uppväxt

uppnås.

Motioner väckta under allmänna motionstiden

2000

2000/01:So201 av Gunnar Axén (m) vari föreslås att

riksdagen fattar följande beslut: Riksdagen beslutar

att avskaffa alkohollagen (1994:1738) och

alkoholförordningen (1994:2046).

2000/01:So206 av Per Bill och Birgitta Wistrand (m)

vari föreslås att riksdagen fattar följande beslut:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om att tillåta vinauktioner.

2000/01:So267 av Per Bill (m) vari föreslås att

riksdagen fattar följande beslut: Riksdagen beslutar

att upphäva 6 kap. 9 § första stycket alkohollagen.

2000/01:So276 av Leif Carlson (m) vari föreslås att

riksdagen fattar följande beslut:

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om nuvarande problem på

marknaden för partihandeln med alkoholdrycker.

2. Riksdagen begär att regeringen lägger fram

förslag till ändring i syfte att skapa en bättre

fungerande marknad för partihandel med

alkoholdrycker.

2000/01:So300 av Chris Heister m.fl. (m) vari

föreslås att riksdagen fattar följande beslut:

7. Riksdagen beslutar upphäva lagregleringen av

restaurangers öppettider i enlighet med vad som

anförs i motionen.

8. Riksdagen beslutar upphäva lagregleringen av

marknadsföring och prissättning på restauranger i

enlighet med vad som anförs i motionen.

9. Riksdagen beslutar upphäva det s.k. mattvånget i

enlighet med vad som anförs i motionen.

10. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om bevisbördan vid

ansökan om serveringstillstånd.

12. Riksdagen beslutar avveckla kravet på

tillverkningstillstånd enligt alkohollagen i

enlighet med vad som anförs i motionen.

2000/01:So317 av Anita Jönsson och Jarl Lander (s)

vari föreslås att riksdagen fattar följande beslut:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om att kommunerna bör ges

möjlighet att bli tillståndsgivare för öl- och

vinservering i teater- och konsertlokaler.

2000/01:So347 av Ester Lindstedt-Staaf (kd) vari

föreslås att riksdagen fattar följande beslut:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

att undantag bör göras i lagen om alkoholservering

enligt vad som anförs i motionen.

2000/01:So369 av Rolf Olsson m.fl. (v) vari föreslås

att riksdagen fattar följande beslut:

2. Riksdagen begär att regeringen tillsätter en

utredning som syftar till en klarare definition av

begreppet alkoholfritt enligt vad i motionen anförs

om att sätta gränsen från 0,50 volymprocent och

därunder.

2000/01:So417 av Helena Zakariasén och Ann-Kristine

Johansson (båda s) vari föreslås att riksdagen

fattar följande beslut: Riksdagen tillkännager för

regeringen som sin mening vad i motionen anförs om

försäljning av folköl och cider.

2000/01:So429 av Thomas Julin m.fl. (mp) vari

föreslås att riksdagen fattar följande beslut:

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att tillstånd skall

fodras för försäljning av öl klass II, folköl.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om indragning av

tillstånd vid försäljning av folköl till ungdom

under 18 år.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om ett tydligt och

skärpt regelverk för folkölsförsäljning.

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om en översyn av regler

för tillsynen.

2000/01:Sf274 av Matz Hammarström m.fl. (mp) vari

föreslås att riksdagen fattar följande beslut:

35. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att tillstånd skall

fordras för försäljning av öl klass II, folköl.

36. Riksdagen tillkännager för

regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om indragande av

tillstånd vid försäljning till

ungdom under 18 år.

Ärendets beredning i utskottet

Socialutskottet har vid sammanträde den 26 april

2001 beslutat att till skatteutskottet överlämna det

i proposition 2000/01:97 Vissa ändringar i

alkohollagen framlagda förslaget till ändring i 7 §

skatteregisterlagen (1980:343) för

författningsteknisk samordning med motsvarande

lagrum i proposition 2000/01:117 Arvs- och

gåvoskattens infogning i skattekontosystemet, m.m.

Utskottet

Propositionen i huvuddrag

I proposition 2000/01:97 föreslås vissa ändringar i

alkohollagen (1994:1738). Reglerna för försäljning

av folköl skärps i syfte att komma till rätta med

vissa konstaterade problem. Den som säljer eller

serverar öl åläggs bl.a. en skyldighet att utöva

särskild tillsyn över denna verksamhet, och kom-

munerna får möjlighet att ta ut avgifter för

tillsynen av dem som bedriver servering av eller

detaljhandel med öl. Näringsidkaren skall också

anmäla verksamheten hos den kommun där försäljningen

eller serveringen sker. Den tid som kommunen kan

meddela förbud mot att sälja öl för den som inte

följer reglerna utökas från sex månader till tolv

månader. Rätten till ölservering i samband med

ambulerande korv- och glassförsäljning eller

liknande avskaffas. Den straffbestämmelse som gäller

innehav av spritdrycker, vin och starköl i uppenbart

syfte att olovligen sälja dem utökas till att även

omfatta öl.

Förutsättningarna för serveringstillstånd föreslås

bli förändrade i vissa avseenden. Innehavare av

tillstånd för tillfällig servering i slutet sällskap

får i fortsättningen endast göra sina inköp hos

Systembolaget AB. För vissa privata arrangemang tas

kravet på serveringstillstånd bort helt. Beträffande

tillstånd för servering till allmänheten föreslås

att vägledande för tillståndsmyndighetens prövning

vid bestämmandet av serveringstid skall vara risken

för alkoholpolitiska olägenheter. Bestämmelserna om

tid för servering av öl tas bort.

Regeringen föreslår vidare att åsidosättande av

brandskyddsföreskrifter samt tillåtande av brottslig

verksamhet skall vara självständiga grunder för

återkallelse av serveringstillstånd. Vidare

framlägger regeringen ett förslag att ge innehavare

av serveringstillstånd möjlighet att hyra in

personal från bemanningsföretag.

För att förhindra kringgående av förbudet mot att

överlämna alkoholdrycker till ungdomar föreslås att

förbudet även omfattar när någon bjuder på

alkoholdryck för förtäring på stället om detta med

hänsyn till den bjudnes ålder och omständigheterna i

övrigt är uppenbart oförsvarligt. Vidare föreslås

att vid bedömning av om vissa brott är att anse som

grova särskilt skall beaktas om verksamheten varit

inriktad mot ungdomar. Systembolaget AB föreslås få

rätt att anordna auktioner på spritdrycker, vin och

starköl för annans räkning samt att anordna provning

av spritdrycker, vin och starköl för allmänheten.

Systembolaget AB föreslås också från den 1 juli 2001

få ha öppet i sina butiker på lördagar längst till

klockan 15.00 i hela landet.

Ett nytt krav på att registrera alla transaktioner

i kassaregister införs för alla innehavare av

serveringstillstånd utom för dem som endast har

tillstånd för tillfällig servering i slutet

sällskap. I fråga om tillsyn och register föreslås

olika regelförändringar i syfte att underlätta för

kommunerna att själva ta in de uppgifter som behövs

för tillståndsprövning och tillsyn.

De nya reglerna föreslås träda i kraft den 1 juli

2001. Detta gäller dock inte bestämmelserna om

kassaregister. Dessa bestämmelser föreslås träda i

kraft den 1 juli 2003.

Inriktningen på den svenska

alkoholpolitiken m.m.

Motioner

I motion 2000/01:So55 av Chris Heister m.fl. (m)

begärs tillkännagivande om att svartspriten är det

stora alkoholproblemet (yrkande 1). Enligt

motionärerna är det stora alkoholproblemet inte att

det finns för få regleringar som ingriper i mindre

viktiga frågor utan svartspriten. Den växande

"svarta" marknaden gör att t.ex. ålderskontrollen på

Systembolaget och på restaurangerna blir meningslös.

De höga alkoholskatterna ökar lönsamheten för alla

parter på denna marknad. Vidare begärs

tillkännagivande om uthållig upplysning och

information (yrkande 2). Motionärerna anför att

bästa sättet att få ett bättre förhållningssätt till

alkohol är genom uthållig upplysning och information

så att den enskilde känner sig delaktig i en politik

som är förståelig. Motionärerna anslog därför i sitt

budgetförslag 2000/01 10 miljoner kronor mer än

regeringen till sådan information.

I motion 2000/01:So201 av Gunnar Axén (m) begärs att

riksdagen beslutar att avskaffa alkohollagen

(1994:1738) och alkoholförordningen (1994:2046).

I motion 2000/01:So59 av Bo Könberg m.fl. (fp)

begärs tillkännagivande om de alkoholpolitiska

principerna (yrkande 1). Motionärerna anför att den

svenska alkoholpolitiken syftar till att minska

alkoholmissbruket och skadorna på grund av alkohol,

här inräknat såväl medicinska som sociala skador.

Alkoholpolitiken består av beskattning, reglering av

partihandel, detaljhandel, utskänkning och

prissättning samt av insatser inom hälso- och

sjukvård samt socialtjänst av såväl förebyggande som

rehabiliterande karaktär. Stora insatser har också

gjorts av ideella organisationer.

Världshälsoorganisationen (WHO) har för ett par år

sedan antagit en alkoholpolitisk aktionsplan som ger

ett mycket starkt stöd för de principer som den

svenska alkoholpolitiken vilar på. Enligt

motionärerna är det viktigaste som kan göras just nu

för att begränsa folkhälsoskadorna av en ökad

alkoholkonsumtion att sträva efter att upprätthålla

den aktiva prispolitiken och detaljhandelsmonopolet

så långt det är möjligt. Motionärerna begär även

tillkännagivande om satsningar för att minska yngres

alkoholbruk (yrkande 2). Motionärerna anför att med

tanke på tendensen till ökning av ungdomars

konsumtion av alkohol är det också synnerligen

viktigt att prioritera det alkoholförebyggande

arbetet bland de yngre. Enligt motionärerna måste

samtliga elever i mellanstadiet få droginformation,

men även andra ålderskategorier bör komma i fråga

för informationsinsatser. Vidare begärs

tillkännagivande om barn till missbrukare (yrkande

3). Enligt motionärerna bör Socialstyrelsen få i

uppdrag att tillsammans med Folkhälsoinstitutet

initiera hur arbetet med barn till missbrukare kan

implementeras i olika ordinarie verksamheter inom

socialtjänsten, skolan och hälso- och sjukvården.

Utbildning av olika personalgrupper måste komma till

stånd. I samma motion begärs också tillkännagivande

om åtgärder för att motverka langning (yrkande 4).

Motionärerna yrkar också tillkännagivande om ökade

resurser till vård av unga alkohol- och

drogmissbrukare (yrkande 5). Enligt motionärerna bör

vårdplatser på behandlingshem prioriteras för yngre.

Kommunerna måste också köpa det antal platser som

krävs. Motionärerna anser vidare att det krävs

kommunalt samarbete i syfte att bättre utvärdera och

mäta resultaten i ungdomsvården. Detta för att få

kontroll över kostnaderna samtidigt som

vårdkvaliteten kan förbättras. Slutligen begärs

tillkännagivande om att motverka handeln med

svartsprit (yrkande 6). Enligt motionärerna förs

kampen mot svartspriten bäst genom polisiära

åtgärder och informationskampanjer. Det är viktigt

att såväl polisen som andra ansvariga myndigheter

intensifierar sitt arbete mot svartsprit.

Bakgrund

Regeringen har i proposition 2000/01:20 Nationell

handlingsplan för att förebygga alkoholskador (s. 38

f.) bl.a. angett mål för alkoholpolitiken. Som

särskilt prioriterat delmål anges att undanröja den

illegala alkoholhanteringen. I planen anges vidare

att den illegala tillverkningen och smugglingen av

spritdrycker är ett allvarligt samhällsproblem som

måste bekämpas.

Socialutskottet har nyligen, med anledning av

propositionen i betänkande 2000/01:SoU8 med samma

namn som propositionen bl.a. behandlat motions-

yrkanden rörande alkoholpolitikens inriktning. I

betänkandet, till vilket hänvisas, ges en

bakgrundsteckning av frågans tidigare behandling i

riksdagen. Utskottet anförde i sin bedömning bl.a.

följande (s. 16 f.).

Utskottet konstaterar att EU-medlemskapet förändrat

det som tidigare utgjorde viktiga delar av

alkoholpolitiken. Medlemskapet innebär bl.a. att

införselkvoterna för alkoholdrycker för privat bruk

kommer att höjas stegvis fram till år 2004 då en

anpassning skall ha skett till EU:s regelsystem. Den

anpassning som Sverige måste göra är inte

oproblematisk. Möjligheten att använda det s.k.

prisinstrumentet för att påverka tillgången på

alkohol försvagas. Höjda införselkvoter kommer, om

åtgärder inte vidtas, att medföra att gränshandeln

med alkohol successivt kommer att öka liksom

troligen också den illegala handeln och

försäljningen av alkohol. Det finns, enligt

utskottet, anledning att hysa oro för att

alkoholskadorna kommer att bli fler genom att

totalkonsumtionen sannolikt kommer att öka under de

närmaste åren. Utskottet anser att de negativa

effekterna av denna anpassning kraftfullt måste

motverkas. Utskottet ställer sig bakom förslaget

till handlingsplan i vilken grundvalarna för en

alkoholpolitik efter de förändrade förutsättningar

som nu föreligger läggs fast.

Socialutskottet vidhåller att den svenska

alkoholpolitikens ambitionsnivå måste vara fortsatt

hög. Det övergripande målet för den svenska

alkoholpolitiken bör ligga fast, nämligen att

politiken även fortsättningsvis skall syfta till att

minska alkoholens medicinska och sociala

skadeverkningar. Utskottet delar bedömningen att

målet bör nås genom åtgärder mot skadligt

dryckesbeteende och genom att sänka den totala

alkoholkonsumtionen. Utskottet anser att insatser

för barn och ungdom är särskilt viktiga.

Möjligheterna att begränsa alkoholens

tillgänglighet genom nationella åtgärder har minskat

de senaste åren, och en förskjutning måste enligt

utskottet ske mot såväl lokala som internationella

insatser för att minska alkoholskadorna.

Handlingsplanen ger kommunerna en viktigare roll vad

gäller att utveckla och samordna den lokala

alkoholpreventionen. Utskottet ser positivt på att

det lokala ansvaret i det alkoholförebyggande

arbetet ökar och förstärks. Utskottet anser att

förstärkta åtgärder behövs när det gäller särskilda

stödinsatser för riskgrupper och individer med

riskbeteende, vård- och behandlingsinsatser,

opinionsbildning och information, begränsning av

tillgängligheten och marknadsföringen av

alkoholdrycker, kompetensutveckling, uppföljning av

konsumtions- och skadeutvecklingen samt

alkoholforskning. Även bedömningen att det

internationella arbetet på alkoholområdet, främst

inom EU och WHO, bör utvecklas och förstärkas gillas

av utskottet. Utskottet vill särskilt framhålla

vikten av Sveriges medverkan i utarbetandet av en ny

EU-strategi på alkoholområdet. Som utskottet

tidigare anfört finns nu inom EU ett större intresse

för samarbete för att begränsa alkoholens

skadeverkningar. Sverige har därför möjlighet att

med andra medlemsländer utforma en effektiv social

och ansvarsfull alkoholpolitik som gagnar folkhälsan

inom unionen.

Sammanfattningsvis godkänner utskottet

huvudinriktningen för alkoholpolitiken, nämligen att

intensifiera det samordnade lokala arbetet i landets

kommuner och att ytterligare förstärka arbetet på

europeisk och internationell nivå.

Aktuella motioner avstyrktes. Till betänkandet

fogades i denna del reservationer från (m), (kd),

(c) och (fp). Riksdagen följde utskottet (rskr.

2000/01: 144).

Socialutskottet har, med anledning av regeringens

proposition 2000/01:20, i betänkande 2000/01:SoU8

även behandlat motionsyrkanden rörande vård och

behandling. Utskottet anförde bl.a. följande (s.

19).

Enligt utskottet utgör vård och behandling samt

andra rehabiliteringsinsatser grunden när det är

fråga om att hjälpa personer att komma ifrån sitt

beroende. Utskottet delar bedömningen att vård och

behandling av missbrukare och storkonsumenter bör

utvecklas och förstärkas och att insatserna bör

syfta till att fler missbrukare rehabiliteras. Det

är angeläget att vårdbehövande, inte minst unga

missbrukare, får tillgång till behovsanpassade

insatser. För en väl fungerande missbrukarvård krävs

kunskaper om missbruk, vårdbehov samt kvalitet i och

effekter av olika insatser. Missbrukarvården har det

sista decenniet genomgått stora förändringar, och

det finns ett stort behov av ytterligare kunskap på

området särskilt vad gäller resurser, insatser och

resultat. Utskottet ser därför positivt på det

arbete som Socialstyrelsen och Statens

institutionsstyrelse (SiS) utför på uppdrag av

regeringen för att kunskapssamla inom området med

syfte att höja kvaliteten på och komma till rätta

med vissa brister inom missbrukarvården. Utskottet

vill i sammanhanget peka på den studie SBU nyligen

avslutat vad gäller behandling av alkohol- och

narkotikamissbrukare. Enligt utskottets mening är

det angeläget att regeringen noga följer

utvecklingen på vård- och behandlingsområdet och

tidigt uppmärksammar tendenser till negativa

förändringar. Motionerna 2000/01:So25 (fp) yrkande 4

och 2000/01:So547 (fp) yrkande 6 får i allt

väsentligt anses tillgodosedda med det anförda.

Riksdagen följde utskottet (rskr. 2000/01:144).

Från Socialstyrelsen har inhämtats bl.a. att

styrelsen under åren 2000-2002 kommer att ge ökad

tyngd åt missbruksfrågorna utifrån ett

verksövergripande program. Styrelsen kommer därvid

bl.a. att följa utvecklingen inom missbrukarvården.

Även det förebyggande arbetet kommer att granskas.

Inom Socialstyrelsen pågår också ett arbete med att

ta fram ett verksövergripande program rörande barn.

Folkhälsoinstitutet skall enligt regleringsbrev för

budgetåret 2001 (p. 8) i samarbete med

Socialstyrelsen ta fram underlag till fortbildning

för personal inom mödrahälsovården inriktad på att

höja kunskapen om sambandet mellan alkoholkonsumtion

och skador under graviditet. Uppdraget skall

redovisas senast den 1 april 2002.

Utskottet har, med anledning av regeringens

proposition 2000/01:20, i betänkande 2000/01:SoU8

också behandlat motionsyrkanden rörande information

och opinionsbildning. I sin bedömning anförde

utskottet bl.a. följande (s. 22).

Det svenska samhället står inför en stor utmaning,

nämligen att möta en större tillgång på

alkoholdrycker. Information och upplysning kommer

att spela en central roll i det förebyggande arbetet

med anledning av den nya situationen. Utskottet

vidhåller sin inställning om vikten av information

om bruk, risker och skadeverkningar av alkohol.

Enligt utskottets mening är sådan information till

barn och ungdom av särskild betydelse. För att

motverka de negativa konsekvenserna av en anpassning

till EU:s regler och försöka minska alkoholskadorna

måste det, enligt utskottet, ske en ökad

informationssatsning. Utskottet delar därför

bedömningen i propositionen att det informativa och

opinionsbildande arbetet på området bör förstärkas,

både nationellt och lokalt. En kraftfull

opinionsbildande verksamhet bör leda till ett

starkare individuellt ansvarstagande när det gäller

måttfull alkoholkonsumtion. För att stimulera en

utveckling av ett förstärkt sådant arbete bör

regeringen, enligt utskottet, samarbeta nära och

lyhört med kommuner, landsting, ungdoms- och

frivilligorganisationer, arbetsmarknadens parter

m.fl. i frågan. Utskottet vill framhålla

Systembolagets särskilda informationsansvar rörande

alkoholens negativa sidor. Även den nya

samarbetskommitté som regeringen skall tillsätta bör

svara för en ambitiös opinionsbildning i frågan. Som

framgår av redovisningen ovan omfattas kvinnor, även

unga kvinnor, av Systembolagets

informationssatsning. Utskottet utgår även från att

Folkhälsoinstitutets konferens kommer att behandla

vikten av att ge även flickor och kvinnor

ansvarsfull alkoholinformation.

Aktuella motioner ansågs i allt väsentligt

tillgodosedda med det anförda och avstyrktes. I

denna del reserverade sig (m) och (fp). Riksdagen

beslutade i enlighet med utskottets hemställan

(rskr. 2000/01:144).

Socialutskottet har vidare, med anledning av

regeringens proposition 2000/01:20, i betänkande

2000/01:SoU8 också behandlat motionsyrkanden rörande

insatser för barn och ungdom. Utskottet anförde

bl.a. följande (s. 38).

Utskottet delar bedömningen att alkoholförebyggande

insatser för barn och ungdomar är särskilt viktiga.

Det finns, enligt utskottet, skäl att befara att

effekterna av en ökad alkoholkonsumtion i samhället

med stor sannolikhet skulle drabba just ungdomar.

Utskottet anser därför att insatser som syftar till

att förhindra att barn och unga använder alkohol

måste stärkas och utvecklas och att åldern för

alkoholdebuten måste skjutas upp. Utskottet kan

konstatera att en bred nationell och internationell

alkoholförebyggande verksamhet pågår på området och

ser positivt på regeringens uppdrag till

Folkhälsoinstitutet och Skolverket att analysera hur

alkoholpreventionsarbetet kan stärkas i skolan. I

detta sammanhang vill utskottet understryka vikten

av att erbjuda barn och ungdom möjligheter till

alkoholfri fritid, både i och utanför för-

eningslivet. Det är enligt utskottet vidare mycket

angeläget att göra denna grupp delaktig i det

förebyggande arbetet. Utskottet vill också framhålla

betydelsen av att engagera föräldrar i

preventionsarbetet samt uppmärksamma de

familjesociala konsekvenserna av alkoholmissbruket.

I handlingsplanen berörs flera av de

frågeställningar som tas upp i motionerna.

Aktuella motioner avstyrktes. Mot utskottets beslut

reserverade sig gemensamt (kd) och (c). Riksdagen

följde utskottet (rskr. 2000/01:144).

Regeringen har i mars 2001 beslutat att tillsätta en

särskild kommitté för genomförande av den nationella

handlingsplanen för att förebygga alkoholskador

(dir. 2001:22). Kommittén tillsätts med uppdrag att

samordna insatserna på nationell nivå för att

förebygga alkoholskador och att i samspel med

kommuner och landsting stimulera insatserna på

regional och lokal nivå. Kommittén skall också i

vissa delar svara för genomförandet av den

nationella handlingsplanen för att förebygga

alkoholskador (prop. 2000/01:20). Kommittén får

också i uppdrag att svara för information och

opinionsbildning nationellt och att genomföra

seminarier, konferensserier etc. som syftar till att

förankra innehållet i planen och stimulera

utvecklingen av olika verksamheter. I arbetet skall

kommittén samverka med berörda myndigheter,

kommuner, landsting, intresseorganisationer, ideella

föreningar, folkrörelser, branschorganisationer,

företag, m.fl. kring bruk av alkohol, dess risker

och skadeverkningar. Utgångspunkten för kommitténs

arbete är de prioriteringar som gjorts i den

nationella handlingsplanen. För att stimulera

utvecklingen av ett långsiktigt arbete skall

kommittén verka under hela den period som

handlingsplanen spänner över, dvs. till och med år

2005. Kommittén skall årligen redovisa sin

verksamhet till regeringen och avlämna sin

slutrapport senast den 31 december 2005. I

direktiven anförs bl.a. följande vad gäller

information och opinionsbildning (s. 4 f.).

En ökad tillgång på alkoholdrycker kan medföra

särskilt stora risker för vissa grupper. Kommittén

skall i sitt arbete särskilt uppmärksamma ungdomars

villkor och situation ur ett

alkoholskadeförebyggande perspektiv. Det är i detta

sammanhang angeläget att ungdomar aktivt involveras

och ges möjlighet till inflytande över utformningen

av såväl kommitténs som de lokala aktörernas

insatser riktade till ungdomar. Kommittén skall

också stimulera samverkan mellan kommunerna och

landstingen så att de ger adekvat stöd till barn som

behöver det och ökar sin information om skadligt

drickande till storkonsumenter och personer med

riskbeteende.

Kommittén skall genomföra olika seminarier och

konferensserier som syftar till att förankra

innehållet i handlingsplanen och stimulera

utvecklingen av olika verksamheter som ligger i

linje med handlingsplanen. Kommittén skall t.ex.

sprida information om goda exempel på verksamheter

inom olika områden, stimulera utbildningsinitiativ

m.m.

För att öka allmänhetens kunskap om individuella

risknivåer vid alkoholkonsumtion och om vilka skador

hög alkoholkonsumtion kan medföra och för att öka

allmänhetens förståelse för den alkoholpolitik som

förs skall kommittén svara för viss information och

opinionsbildning på nationell nivå. Nationella

opinionsbildande insatser är ett viktigt stöd för

det lokala arbetet och kommittén skall därför

utforma informationsinsatserna i samverkan med

kommuner, landsting, frivilligorganisationer,

ungdomsorganisationer eller branschorganisationer.

Det är också viktigt att kommittén fortsätter den

opinionsbildning för att motverka den illegala

alkoholhanteringen (hembränning, smuggling etc.)

som Oberoende alkoholsamarbetet (OAS) har inlett.

Finansminister Bosse Ringholm har den 6 mars 2001 i

svar på interpellation (2000/01:248) om vilka

åtgärder regeringen avser att vidta för att stoppa

smugglingen av punktskattebelagda varor bl.a.

redovisat lagskärpningar i den nya lag om straff för

smuggling som trätt i kraft den 1 januari 2001.

Vidare har han pekat på att Riksskatteverket och

Tullverket begärt att lagstiftningen ändras i syfte

att förbättra skatteförvaltningens och tullens

möjligheter att bekämpa privatinförsel i

kommersiellt syfte. Inom Finansdepartementet utreds

för närvarande om det är möjligt att införa

strängare straffrättsliga sanktioner mot

skatteundandraganden på punktskatteområdet.

Regeringen följer också noga hur privatinförseln

utvecklas med anledning av de höjda införselkvoterna

och avser att senare till riksdagen återkomma till

frågan om de skattejusteringar som behövs på

alkoholområdet.

Utskottets bedömning

Riksdagen har så sent som i februari 2001 ställt sig

bakom regeringens proposition 2000/01:20 med förslag

till handlingsplan för att förebygga alkoholskador.

Det kan konstateras att flera av de frågor

motionärerna nu tar upp behandlades av utskottet i

sitt av riksdagen godkända betänkande 2000/01: SoU8.

Utskottet vidhåller vad det anfört i det

betänkandet. Därutöver vill utskottet peka på att

regeringen särskilt lyft fram kampen mot den

illegala alkoholhanteringen och att åtgärder vidtas

bl.a. när det gäller alkoholsmuggling. Vidare har

kommittén för att genomföra alkoholhandlingsplanen

ålagts att utföra en omfattande alkoholförebyggande

verksamhet, bl.a. med särskild inriktning på ungdom

och opinionsbildning för att motverka den illegala

alkoholhanteringen. När det gäller situationen för

gruppen barn till missbrukare bedömer utskottet att

denna fråga omfattas av Socialstyrelsens och

Folkhälsoinstitutets pågående arbete på

missbruksområdet. Motionerna 2000/01:So55 (m)

yrkandena 1 och 2 samt 2000/01:So59 (fp) får anses

åtminstone delvis tillgodosedda med det anförda.

Utskottet delar inte inställningen till

alkoholpolitikens inriktning sådan den framförs i

motion 2000/01:So201 (m). Motionen avstyrks.

Auktioner, provningar m.m. av

alkoholdrycker

Propositionen

Regeringen föreslår i propositionen (s. 26 ff.) ett

tillägg i 5 kap. 3 § första stycket alkohollagen som

ger Systembolaget AB rätt att sälja spritdrycker,

vin och starköl vid auktion för annans räkning.

Närmare riktlinjer ges i avtalet mellan staten och

bolaget. Genom ett tillägg i 5 kap. 3 § andra

stycket alkohollagen ges Systembolaget AB också rätt

att ordna provningar av alkoholdrycker för

allmänheten enligt riktlinjer i avtalet mellan

staten och bolaget. Regeringen föreslår vidare ett

tillägg i 5 kap. 1 § tredje stycket alkohollagen som

innebär att returförsäljning av enstaka partier av

varor får ske till någon som har rätt att bedriva

partihandel med sådana varor. Även innehavare av

serveringstillstånd ges rätt till sådan

återförsäljning (4 kap. 1 § tredje stycket

alkohollagen). Genom ett tillägg i 4 kap. 6 § andra

stycket samma lag ges kronofogdemyndigheten rätt att

sälja utmätta alkoholvaror.

Regeringen anför i propositionen bl.a. att under

förutsättning att vinauktioner förbehålls syftet att

endast omfatta värdefulla samlarobjekt, vilka

dessutom ofta inte ens konsumeras, är det svårt att

se några alkoholpolitiska olägenheter i samband med

att sådana varor skulle få säljas på särskilda

auktioner. De produkter som dylika auktioner skulle

omfatta kan svårligen uppfattas som uppmuntrande

till missbruk.

Enligt alkohollagen är det endast Systembolaget AB

som får bedriva detaljhandel med spritdrycker, vin

och starköl. Auktion är också en form av

detaljhandel. Att öppna nya försäljningskanaler

utanför Systembolaget skulle kunna innebära att

detaljhandelsmonopolet urholkas. Skall auktioner av

alkoholdrycker tillåtas måste sådan försäljning i så

fall ske genom Systembolagets försorg. En sådan

möjlighet bör i princip begränsas till att omfatta

endast varor med ett visst samlarvärde. Med hänsyn

till att bolagets monopolställning även medför vissa

skyldigheter är det också nödvändigt att slå fast

att bolaget, i dessa fall, inte är skyldigt att ta

emot alla produkter som erbjuds för auktion. Dessa

begränsningar bör göras för att undvika att

auktioner används för andra syften, t.ex. för att

marknadsföra nya spritdrycker, alkoläsk m.m. Utöver

ett tillägg i 5 kap. 3 § första stycket

alkohollagen, vilket gör det möjligt för detaljhan-

delsmonopolet att kunna ta emot spritdrycker, vin

eller starköl för auktionsändamål, förutsätter en

rätt att bedriva auktionsverksamhet vissa tillägg i

Systembolagets avtal med staten.

Det är enligt regeringen svårt att se några

alkoholpolitiska olägenheter med att detalj-

handelsmonopolet erbjuder sina kunder möjligheter

till provning av alkoholdrycker. Inte heller medför

det risker för kringgående av kraven för

serveringstillstånd. I sak anser regeringen det

dessutom rimligt att det tillskapas en möjlighet för

bolaget att genom provningar förmedla kunskaper om

en god dryckeskultur. Regeringen föreslår därför att

det i 5 kap. 3 § andra stycket alkohollagen öppnas

en möjlighet för Systembolaget att bedriva provning

av spritdrycker, vin och starköl för allmänheten

enligt närmare riktlinjer i avtalet mellan staten

och bolaget.

När det gäller Systembolagets partihandelsrätt så

får bolaget inte bedriva annan partihandel än

försäljning till dem som har serveringstillstånd.

Enligt regeringens uppfattning faller

returförsäljning av enstaka partier av varor till en

partihandlare något vid sidan av partihandel i

vanlig mening och bör inte kunna komma i konflikt

med de önskemål som föranlett den nuvarande regeln.

Några problem från konkurrenssynpunkt borde inte

uppkomma om återförsäljning tillåts. Från

alkoholpolitisk synpunkt är detta betydelselöst.

Enligt regeringens mening saknas därför skäl att

motsätta sig att Systembolaget får sälja tillbaka

enstaka partier av varor till partihandlare.

Regeringen föreslår att från begränsningen av

detaljhandelsmonopolets partihandelsrätt undantas

sådan returförsäljning, genom ett tillägg i 5 kap. 1

§ tredje stycket alkohollagen.

Detta väcker också frågan om liknande behov som kan

uppstå för en innehavare av serveringstillstånd.

Regeringen menar att motsvarande rätt till

återförsäljning bör införas för dem med

serveringstillstånd genom ett tillägg i 4 kap. 1 §

alkohollagen.

Det förekommer vidare att kronofogdemyndigheter

utmäter spritdrycker, vin och starköl efter beslut

om indrivning av obetalda skulder. Med dagens regler

kan kronofogdemyndigheten inte avyttra dessa

drycker. Enligt regeringens mening bör denna

myndighet ges rätt till att sälja sådana varor till

någon som är berättigad att bedriva partihandel

eller till Systembolaget. Detta kan lämpligen ske

genom ett tillägg i 4 kap. 6 § andra stycket

alkohollagen.

Motionerna

I motion 2000/01:So55 av Chris Heister m.fl. (m)

begärs tillkännagivande om utökning av auktions-,

provsmaknings- och representationsmöjligheter

(yrkande 3 delvis). Enligt motionärerna finns det

ingen alkoholpolitisk mening i att begränsa

rättigheterna vad gäller auktion och provsmakning

till Systembolaget AB, utan partihandlare,

auktionsfirmor men även andra bör ges sådana

möjligheter.

I motion 2000/01:So206 av Per Bill och Birgitta

Wistrand (båda m) begärs tillkännagivande om att

tillåta vinauktioner. Motionärerna anför att

alkoholpolitiken inte tar hänsyn till

globaliseringen där alla idag enkelt kan resa

utomlands för att delta i vinauktioner. Utöver de

uppenbara fördelarna med att kunna utveckla och

förenkla utövandet av det positiva vinintresset

skulle vinauktioner möjliggöra provning av flera

årgångar av samma vin eller från samma vingårdar och

ge möjligheter för dödsbon och konkursförvaltare att

omsätta vinsamlingar till likvida medel.

I motion 2000/01:So58 av Nils-Erik Söderqvist och

Göran Magnusson (båda s) yrkas tillkännagivande om

förslaget att Systembolaget skall tillåtas arrangera

provningar (yrkande 4). Enligt motionärerna står

förslaget om provningar mera i samklang med en ökad

marknadsföring av alkoholdrycker och är ett inslag i

alkoholpolitiken som på sikt motverkar det beslut om

minskade alkoholskador och sänkt totalkonsumtion som

riksdagen beslutat om.

Utskottets bedömning

Utskottet ställer sig bakom regeringens förslag att

ge Systembolaget rätt att sälja alkoholdrycker vid

auktion för annans räkning. Under förutsättning att

dessa auktioner i princip endast kommer att omfatta

värdefulla samlarobjekt torde detta inte medföra

några alkoholpolitiska olägenheter. Eftersom auktion

är en form av detaljhandel bör auktioner, enligt

utskottet, endast anordnas genom

detaljhandelsbolagets försorg. Utskottet har heller

inga invändningar mot regeringens förslag att också

ge Systembolaget rätt att mot betalning ordna

provningar av alkoholdrycker för allmänheten.

Möjligheten att ordna sådana provningar bör enligt

utskottet dock öppnas enbart för

detaljhandelsbolaget. En sådan verksamhet ligger i

linje med bolagets strävan att förmedla en god

dryckeskultur och torde heller inte ha någon negativ

inverkan på alkoholpolitiken. Utskottet tillstyrker

således förslaget i 5 kap. 3 § alkohollagen. Motion

2000/01:So58 (s) yrkande 4 avstyrks.

Även motionerna 2000/01:So55 (m) yrkande 3 delvis

och 2000/01:So206 (m) med krav att även ge andra än

detaljhandelsmonopolet möjlighet att anordna

auktioner m.m. avstyrks.

Utskottet delar i övrigt regeringens bedömning att

returförsäljning av enstaka partier av alkoholvaror

får ske till någon som har rätt att bedriva

partihandel med sådana varor. Även innehavare av

serveringstillstånd bör ges rätt till sådan

återförsäljning. Utskottet ställer sig vidare bakom

förslaget att ge kronofogdemyndigheten rätt att

sälja utmätta alkoholvaror. Regeringens förslag om

ändring i 4 kap. 1 § tredje stycket, 4 kap. 6 §

andra stycket och 5 kap. 1 § tredje stycket

alkohollagen tillstyrks därför också.

Lördagsöppet

Propositionen

Regeringen föreslår i propositionen (s. 28 f.) att

Systembolaget AB från den 1 juli 2001 får ha öppet

på lördagar längst till klockan 15.00 i hela landet.

Konsekvenserna av lördagsöppet i

systembolagsbutikerna skall följas löpande.

Regeringen föreslår att riksdagen godkänner

förslaget om detaljhandelsbolagets öppettider på

lördagar (propositionens avsnitt 4.2.2).

Regeringen anför i propositionen bl.a. att i

enlighet med riksdagens beslut den 19 november 1999

(prop. 1998/99:134, bet. 1999/2000:SoU4, rskr.

1999/2000:42) startade Systembolaget AB i februari

2000 en försöksverksamhet med lördagsöppna butiker i

Norrbottens län, Västerbottens län, Jämtlands län,

Västernorrlands län, Stockholms län och Skåne län.

Försöket skall enligt riksdagsbeslutet följas

löpande och utvärderas vetenskapligt efter ett år.

Professor Thor Norström vid Institutet för social

forskning, Stockholms universitet, och professor

Ole-Jörgen Skog vid Senter før høyere studier, Det

norske videnskapsakademi, har på regeringens och

Systembolaget AB:s uppdrag påbörjat en utvärdering

av Systembolagets försöksverksamhet med lördagsöppna

systembutiker i nämnda län. Forskarna har den

31 januari 2001 presenterat en delrapport som

baseras på erfarenheterna från de första 10

månaderna av försöket. En slutrapport som omfattar

12 månaders försöksverksamhet presenteras före

sommaren 2001.

Inom ramen för utvärderingen av försöksverksamheten

har även två opinionsundersökningar genomförts. Den

första utfördes före försöksperioden (december 1999)

och den andra efter 10 månaders försöksverksamhet

(december 2000). Antalet genomförda intervjuer var

vid båda tillfällena cirka 3 000. Undersökningarna

visar på en klar majoritet som tycker att

Systembolaget skall ha öppet på lördagar. Andelen

ökade också något mellan mättillfällena, från 68 %

till 76 %.

Av forskarnas delrapport framgår bl.a. att sedan

lördagsöppet infördes den 5 februari 2000 har

alkoholförsäljningen totalt ökat med 3 %.

Enligt regeringens uppfattning visar forskarnas

rapport att de farhågor många hade om ökat våld i

samhället om systembolagsbutikerna tilläts ha

lördagsöppet inte har infriats. Det har inte blivit

några större förändringar när det gäller misshandel,

rattfylleri eller andra alkoholrelaterade brott

sedan försöksperioden startades för ett år sedan.

Alla förändringar när det gäller skadeindikatorerna

som forskarna har undersökt ligger inom

felmarginalen. Regeringen föreslår därför att

Systembolaget AB från den 1 juli 2001 får ha öppet

på lördagar längst till klockan 15.00 i hela landet.

Konsekvenserna av lördagsöppet i

systembolagsbutikerna skall dock följas löpande av

Statens folkhälsoinstitut inom ramen för dess

uppföljnings- och utvärderingsansvar och omfatta

såväl effekter på folkhälsan som effekter på

misshandels- och brottsutveckling.

Bakgrund

Socialutskottet har vid behandling av regeringens

proposition 1998/99:134 Vissa alkoholfrågor m.m. i

betänkande 1999/2000:SoU4 Vissa alkoholfrågor

uttalat sig om frågan om försöksverksamhet med

lördagsöppna systembolagsbutiker. Utskottet anförde

bl.a. följande (s. 67 f.).

Eftersom detaljhandelsmonopolet är ett av de

viktigaste alkoholpolitiska instrumenten är det

enligt utskottet oroande att så stor mängd av den

sprit det svenska folket konsumerar inhandlas

utanför Systembolaget och restaurangerna. En stor

del av denna sprit är illegalt framställd eller

tillhandahållen. Skall den illegala alkoholhandeln

motverkas räcker det enligt utskottets uppfattning

inte med ökade polisiära insatser. Systembolagets

legitimitet måste också förstärkas så att det för

fler människor framstår som självklart att använda

de legala kanalerna för att skaffa alkohol. En väg

kan vara att öka tillgängligheten till legal alkohol

och att förbättra Systembolagets service t.ex. vad

gäller öppethållande.

I propositionen föreslås riksdagen godkänna

riktlinjer för detaljhandels-monopolets

öppethållande vari ingår att Systembolaget på försök

får ha öppet på lördagar längst till kl.15.00 i

vissa områden i landet. Försöket med lördagsöppet

kommer att vetenskapligt följas löpande och

utvärderas efter ett år. Resultatet av försöket

kommer att framläggas för riksdagen för ett slutligt

ställningstagande i frågan om lördagsöppet.

Utskottet delar regeringens bedömning att

Systembolagets kunder bör få bättre service genom

utökat öppethållande. I motionerna 1998/1999:So210

(m) och 1999/2000:So4 (m) yrkande 9 föreslås att

omedelbart och generellt tillåta lördagsöppet.

Utskottet delar inte denna bedömning och avstyrker

motionerna.

Utskottet anser däremot att regeringens förslag med

en försöksverksamhet med lördagsöppet i vissa

regioner och en vetenskaplig utvärdering efter ett

år är väl avvägt. Motion 1999/2000:So11 (fp) yrkande

1 med krav på en landsomfattande försöksverksamhet

avstyrks därför.

Aktuella motioner med krav på avslag på

försöksverksamheten m.m. avstyrktes. Utskottet

föreslog att riksdagen godkände de föreslagna

riktlinjerna för detaljhandelsbolagets öppethållande

i denna del. I denna del reserverade sig dels (fp)

dels (v, kd, mp, c). Riksdagen följde utskottet

(rskr. 1999/2000: 42).

Motioner

I motion 2000/01:So60 av Ingrid Burman m.fl. (v)

yrkas att riksdagen avslår regeringens förslag om

detaljhandelsbolagets öppettider på lördagar

(yrkande 1). Motionärerna begär vidare

tillkännagivande om att förlänga utvärderingen av

lördagsöppet i detaljhandelsbolaget i

försöksområdena (yrkande 2). Enligt motionärerna

finns en betydande osäkerhet kring hur resultatet av

utvärderingen av försöket med lördagsöppet skall

tolkas. Det finns också ett gott förtroende hos

allmänheten för dagens servicenivå hos

Systembolaget, och tidigare undersökningar har visat

att de allra flesta inte vill ha lördagsöppet, om

det resulterar i ökad misshandel. Det finns enligt

motionärerna därför ett gott utrymme för att

förlänga försöket för att verkligen säkerställa att

några tydliga negativa följdverkningar inte uppstår.

I motion 2000/01:So62 av Lars Gustafsson m.fl. (kd)

begärs att riksdagen avslår förslaget om att införa

lördagsöppet i hela landet (yrkande 1). Motionärerna

yrkar vidare att riksdagen beslutar om att förlänga

försöksperioden med lördagsöppet med tolv månader

(yrkande 2). Motionärerna anför att det inte finns

några hållbara argument för lördagsöppet. Enligt

motionärerna har även försöksperioden varit för kort

för att man skall kunna dra några konkreta och

korrekta slutsatser. Motionärerna förordar att

försöksperioden förlängs med ytterligare ett år för

att man skall kunna ta ställning till effekterna.

I motion 2000/01:So56 av Kenneth Johansson m.fl. (c)

yrkas att riksdagen avslår regeringens förslag om

lördagsöppet på Systembolaget AB och tillkännager

för regeringen som sin mening vad i motionen anförs

om förlängd försöksverksamhet. Enligt motionärerna

har försöket med lördagsöppet pågått för kort tid.

Det finns ett stort mörkertal vad gäller ökad

misshandel och rattfylleri. För att få ett stabilare

beslutsunderlag krävs därför att försöket förlängs

med ett år.

I motion 2000/01:So61 av Lotta Nilsson-Hedström

m.fl. (mp) begärs tillkännagivande om att riksdagen

avslår förslaget om lördagsöppet (yrkande 1). Enligt

motionärerna är den korta tid, blott tio månader,

som förändringen med lördagsöppet verkat ett

tillräckligt argument för att avfärda förslaget.

Motionärerna anför vidare att det inte heller finns

redovisade några som helst positiva effekter av ett

lördagsöppet Systembolag, vilket är ett lika tungt

vägande skäl mot förslaget.

I motion 2000/01:So63 av Elver Jonsson m.fl. (fp, s,

mp, kd, v) begärs att riksdagen avslår förslaget om

generellt lördagsöppna systembutiker och

tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om att försöket i stället får fortgå

åtminstone året ut (yrkande 1). Enligt motionärernas

uppfattning är ett års försökstid ett minimum för

att kunna fatta beslut om generellt lördagsöppet.

I motion 2000/01:So58 av Nils-Erik Söderqvist och

Göran Magnusson (båda s) yrkas tillkännagivande om

lördagsöppna systembolag (yrkande 1). Enligt

motionärerna är utvärderingen inte entydig i sitt

resultat varför förslaget med lördagsöppna

systembutiker avvisas.

Utskottets bedömning

Enligt utskottet är det av vikt att den illegala

handeln med alkoholdrycker kraftfullt motverkas.

Skall denna kamp nå framgång måste legitimiteten hos

Systembolaget förstärkas så att fler människor

väljer att handla legal framför illegal alkohol.

Utskottet vidhåller att en väg att uppnå detta kan

vara att öka tillgängligheten till legal alkohol och

att förbättra Systembolagets service t.ex. vad

gäller öppethållande.

I propositionen föreslås riksdagen godkänna att

Systembolaget AB från den 1 juli 2001 får ha öppet

på lördagar längst till klockan 15.00 i hela landet.

Utskottet delar regeringens bedömning att den

delrapport rörande lördagsöppet som forskarna

presenterat i början av 2001 är ett tillräckligt

beslutsunderlag för att slutligt ta ställning i

frågan. I likhet med regeringen anser utskottet att

forskarnas delrapport om lördagsöppet visar att

detta inte lett till några större förändringar när

det gäller misshandel, rattfylleri eller andra

alkoholrelaterade brott sedan försöksperioden

startades för ett år sedan. Mot bakgrund av det

sagda ställer sig utskottet därför bakom regeringens

förslag om lördagsöppet.

Enligt utskottet bör dock noggrant följas hur

lördagsöppet påverkar folkhälsan samt vilka effekter

öppethållandet får på brottsutvecklingen. Konse-

kvenserna av lördagsöppet i systembolagsbutikerna

bör därför, som regeringen angett, fortlöpande

följas av Statens folkhälsoinstitut.

Motionerna 2000/01:So56 (c), 2000/01:So58 (s)

yrkande 1, 2000/01:So60 (v), 2000/01:So61 (mp)

yrkande 1, 2000/01:So62 (kd) samt 2000/01:So63 (fp,

s, mp, kd, v) yrkande 1 med krav på avslag på

regeringens förslag m.m. avstyrks. Utskottet

föreslår att riksdagen godkänner regeringens förslag

i enlighet med avsnitt 4.2.2 i propositionen om

detaljhandelsbolagets öppettider på lördagar.

Rätt att överklaga beslut

Propositionen

Regeringen anför i propositionen (s. 31 ff.) att det

bör inte införas någon möjlighet för statlig

myndighet att överklaga kommunala beslut om

tillstånd enligt alkohollagen.

Enligt propositionen förekommer det att kommunernas

politiska nämnder ibland tar andra hänsyn än rent

alkoholpolitiska vid beslut om serveringstillstånd.

Om en möjlighet till överprövning av kommunala

beslut enligt alkohollagen skall införas handlar det

alltså inte i första hand om att komma till rätta

med bristande ekonomisk och juridisk kompetens utan

snarare om åtgärder mot politiskt lagtrots.

Regeringen har övervägt om beslut som står i strid

med alkohollagen bör kunna överprövas eller om

felaktiga beslut kan rättas till på annat sätt. Den

väg som oftast anvisas är vitesföreläggande,

antingen mot kommunen som sådan eller mot de

förtroendevalda. Enligt regeringens mening ter sig

detta som en mera lämplig väg än en möjlighet till

överprövning av kommunernas beslut när det gäller

att komma till rätta med felaktiga kommunala beslut

även på alkoholområdet.

Enligt 7 a § förvaltningsprocesslagen (1971:291)

skall, om den enskilde överklagar en

förvaltningsmyndighets beslut, den myndighet som

först beslutade i saken vara den enskildes motpart i

domstol. Denna bestämmelse har införts i samband med

genomförandet av den s.k. obligatoriska

tvåpartsprocessen i förvaltningsdomstol. Normalt är

det alltså den enskilde sökande samt kommunen som är

parter i ett mål om serveringstillstånd. Enligt

regeringens mening bör det allmänna intresset i mål

av här aktuellt slag inte tillvaratas av mer än en

myndighet. Då beslutanderätten i tillståndsärenden

ligger hos kommunen blir också detta en uppgift för

kommunen.

Sammanfattningsvis anser därför regeringen inte att

någon statlig myndighet bör ges rätt att överklaga

beslut om serveringstillstånd. Frågan om eventuella

andra åtgärdsmöjligheter bör tas upp inom ramen för

den allmänna diskussionen om sanktioner mot

kommunalt domstolstrots.

Bakgrund

Enligt 22 § förvaltningslagen (1986:223) får ett

beslut överklagas av den som beslutet angår, om det

har gått honom emot och beslutet kan överklagas. Av

9 kap. 2 § alkohollagen (i dess nuvarande lydelse

SFS 1994:1738 och enligt 9 kap. 2 § i regeringens

förslag) framgår bl.a. att kommunens beslut får

överklagas till allmän förvaltningsdomstol.

Av 22 § förvaltningslagen följer att det vid

överklagande av ett förvaltningsbeslut inte finns

någon allmän klagorätt för var och en som är

missnöjd med ett avgörande. Det krävs att klaganden

är saklegitimerad. dvs. att han har ett sådant

intresse i saken som berättigar honom att överklaga.

På denna punkt föreligger således en väsentlig

skillnad mot laglighetsprövning enligt kommunallagen

(1991:900), där klagorätt tillkommer varje

kommunmedlem (10 kap. 1 § kommunallagen). Vid

överklagande av förvaltningsmyndighets beslut räcker

det således inte att klaganden är samhällsmedlem, se

t.ex. avgörandet RÅ 1992 ref. 13 i vilket

Regeringsrätten fastslog att kommunmedlem inte hade

klagorätt vid serveringstillstånd enligt lagen

(1977:293) om handel med drycker. (Se Hellners,

Tryggve och Malmqvist, Bo: Nya förvaltningslagen med

kommentar. 5 uppl. 1999 s. 244 f.).

Motioner

I motion 2000/01:So61 av Lotta Nilsson-Hedström

m.fl. (mp) begärs tillkännagivande om att andra

myndigheter skall ges möjlighet att överklaga beslut

om serveringstillstånd (yrkande 2). Enligt

motionärerna bör rätt att överklaga dessa beslut ges

till berörda lokala myndigheter inklusive

socialtjänsten, samt länsstyrelserna.

Rättssäkerhetsprinciper i allmänhet bjuder också att

en säkerhetsventil skapas i systemet för

överprövning.

I motion 2000/01:So58 av Nils-Erik Söderqvist och

Göran Magnusson (båda s) yrkas tillkännagivande om

rätt att överklaga serveringstillstånd (yrkande 2).

Enligt motionärerna bör en rätt att överklaga beslut

om serveringstillstånd införas för kommuninnevånare.

Utskottets bedömning

Utskottet delar regeringens bedömning att det inte

bör införas någon möjlighet för statlig myndighet

att överklaga kommunala beslut om tillstånd enligt

alkohollagen. Inte heller i övrigt bör

överklaganderätten rörande tillståndsbeslut enligt

samma lag utvidgas. Motionerna 2000/01:58 (s)

yrkande 2 och 2000/01:So61 (mp) yrkande 2 avstyrks.

Serveringsbestämmelser

Serveringstider

Propositionen

Regeringen föreslår i propositionen (s. 33 ff.) att

vägledande för tillståndsmyndighetens prövning vid

bestämmandet av serveringstid enligt 6 kap. 4 §

första stycket alkohollagen skall vara risken för

alkoholpolitiska olägenheter. Bestämmelsen om tider

för servering av folköl i samma paragraf slopas och

eventuella olägenheter i samband med sådan ölser-

vering får mötas med förbud i enskilda fall med stöd

av 7 kap. 21 § alkohollagen. Enligt regeringen bör

vidare Statens folkhälsoinstitut få i uppdrag att i

samarbete med företrädare för restaurangnäringen, de

fackliga organisationerna, polismyndigheten och

kommunerna utarbeta ett gemensamt åtgärdsprogram.

Regeringen anför i propositionen bl.a. att frågan

om restaurangernas öppethållande har betydelse dels

för boende i serveringsställets närhet, eftersom det

finns en påtaglig störningsrisk från restauranger

med serveringstillstånd, dels för polisens arbete

med att upprätthålla ordning och säkerhet. Frågan

har vidare en rent alkoholpolitisk betydelse efter-

som ökad tillgång på alkoholdrycker ofta leder till

ökad alkoholkonsumtion och därmed ökade

skadeverkningar.

Den nuvarande bestämmelsen om serveringstider i 6

kap. 4 § alkohollagen kan kritiseras från den

synpunkten att den i realiteten är tämligen

innehållslös. Om tillståndsmyndigheten finner att

andra tider än de som anges i lagtexten bör gälla,

är den fri att besluta om detta. Lagtexten inne-

håller inga begränsningar härvidlag. Inte heller

anges några kriterier för när de angivna tiderna kan

få frångås av tillståndsmyndigheten.

Alkoholutredningen konstaterar att det inte går att

uttala sig med absolut bestämdhet när det gäller

effekterna på t.ex. våldsbrott och

ordningsstörningar av de utsträckta

serveringstiderna. Det finns utrymme för olika

uppfattningar och tolkningar. Detta innebär också

att det inte finns något entydigt svar på frågan hur

en lagbestämmelse om serveringstider bäst bör

utformas. Det blir ytterst fråga om en politisk

bedömning av lämpligheten av olika lösningar.

Regeringen finner det för sin del rimligt att ta

som utgångspunkt nuvarande bestämmelse i 6 kap. 4 §

alkohollagen som innebär en huvudregel om viss

senaste sluttid, klockan 01.00, även om

tillståndsmyndigheten kan avvika från denna. När

denna möjlighet öppnades för tillståndsmyndigheten

förutsågs knappast att de serveringstider som skulle

beslutas av kommunerna skulle avvika i mera

betydande grad från de tider som anges i lagtexten.

Den faktiska utvecklingen har emellertid gått i en

riktning som riskerar att göra lagens huvudregel

till ett undantag. Regeringen anser därför att

bestämmelsen bör skärpas på så sätt att lagtexten

anger kriterier för prövningen av när serveringen av

spritdrycker, vin och starköl får påbörjas och

avslutas. Vägledande för tillståndsmyndighetens

prövning vid bestämmandet av serveringstid skall

vara risken för alkoholpolitiska olägenheter. Detta

skall, bl.a. för att motverka obefogade

överklaganden, framgå av själva lagtexten.

När det gäller serveringstidens början anser

regeringen att klockan 11.00 fortfarande får anses

som en väl avvägd tidpunkt för alkoholserveringens

början avseende tillstånd för servering till

allmänheten.

Restaurangkulturen är viktig för allmänhetens

attityder och hållning till alkohol. Den svenska

restaurangnäringen har därför en viktig roll att

spela när det gäller att skapa förståelse för ett

ansvarsfullt och måttligt bruk av alkoholdrycker

samt motverka missbruk och de sociala eller

medicinska problem som följer i dess spår.

För att åstadkomma en bättre restaurangmiljö och

restaurangkultur bör Statens folkhälsoinstitut få i

uppdrag att tillsammans med representanter för

restaurangnäringen, de fackliga organisationerna,

polismyndigheten och kommunerna utarbeta ett

gemensamt åtgärdsprogram. Programmet bör syfta till

att på serveringsställen åstadkomma en ansvarsfull

hantering av alkoholdrycker, en effektivare

bekämpning av förekomsten av narkotika på

restauranger samt rökfria serveringsställen.

Programmet skall också visa på åtgärder som kan

bryta den trend som blir alltmer tydlig inom

restauranglivet, nämligen att alkohol dricks allt

senare och under fler timmar på dygnet.

Statens folkhälsoinstitut bör fortlöpande redovisa

uppdraget till regeringen och senast den 1 december

2002 avge en rapport.

Regeringen anser vidare att servering av folköl

inte bör omfattas av regler om serveringstider. För

servering av sådant öl erfordras inte

serveringstillstånd utan endast att vissa i lagen

särskilt angivna krav är uppfyllda. Regeringen anser

liksom Alkoholutredningen att eventuella olägenheter

som skulle kunna uppkomma på grund av ölservering

vid olämpliga tider kan mötas med förbud att under

viss tid servera öl enligt 7 kap. 21 § alkohollagen.

Regeringen föreslår vidare (se nedan) att den tid

under vilken ett sådant förbud kan gälla utökas från

sex till tolv månader. Det finns inte något behov av

att utöver detta reglera de allmänna serverings-

tiderna för öl.

Motioner

I motion 2000/01:So55 av Chris Heister m.fl. (m)

begärs tillkännagivande om öppnings- och

stängningstider för alkoholservering (yrkande 4).

Det är enligt motionärerna angeläget att

restauranger kan stänga under lugna former efter det

att alkoholserveringen avslutats. Regler om

restaurangers stängningstider i alkohollagen bör

därför enligt motionärernas mening avskaffas och

stängningstiden vara en angelägenhet för respektive

restaurangägare. Enligt motionärerna bör även

regleringen när på dagen alkoholservering får börja

avskaffas. Även i motionerna 2000/01:So300 av Chris

Heister m.fl. yrkande 7 och i 2000/01:So57 av

Margareta Cederfelt och Mikael Odenberg (båda m)

yrkande 1 framförs yrkanden om att upphäva

alkohollagens reglering av restaurangernas

serveringstider.

I motion 2000/01:So61 av Lotta Nilsson-Hedström

m.fl. (mp) begärs tillkännagivande om att för

folkölsservering skall gälla samma regler som för

servering av annat öl (yrkande 3).

I motion 2000/01:So63 av Elver Jonsson m.fl. (fp, s,

mp, kd, v) begärs tillkännagivande om att inte

tillåta nattöppna restauranger och att i

alkohollagen införa en bestämmelse som sätter

klockan 3.00 som yttersta tidsgräns för servering av

alkoholdrycker i lokaler med serveringstillstånd

(yrkande 2). Motionärerna anser inte att några

starka skäl för att lämna förslaget om en yttersta

stopptid kl. 3.00 ges i propositionen. Motionärerna

föreslår därför att förslaget i lagrådsremissen

genomförs.

Utskottets bedömning

Enligt utskottets mening bör alltjämt

serveringstider anges i 6 kap. 4 § alkohollagen.

Därmed finns en huvudregel om när alkoholservering

kan påbörjas och en sluttid, även om

tillståndsmyndigheterna kan avvika från dessa. Att

helt ta bort tidsangivelserna ur lagtexten skulle i

förlängningen kunna leda till en utveckling där

alkoholservering får pågå dygnet runt. Ett problem

är dock att alkohollagen saknar kriterier för när de

i lagtexten angivna tiderna kan frångås av

tillståndsmyndigheten. Mot bakgrund av att de

beslutade serveringstiderna i betydande omfattning

avviker från de tider som anges i lagtexten bör

bestämmelsen, enligt utskottets mening, skärpas.

Utskottet ställer sig därför positivt till

regeringens förslag att vägledande för

tillståndsmyndighetens prövning vid bestämmandet av

serveringstid enligt alkohollagen skall vara risken

för alkoholpolitiska olägenheter.

Utskottet delar även regeringens bedömning att

bestämmelsen om tider för servering av folköl i

samma paragraf slopas och eventuella olägenheter i

samband med ölservering får mötas med förbud i

enskilda fall.

Enligt utskottet bör här framhållas

restaurangnäringens betydelse för att skapa

förståelse för ett ansvarsfullt och måttligt bruk av

alkoholdrycker samt motverka missbruk och sociala

och medicinska problem. Det är därför positivt att

regeringen har för avsikt att uppdra till Statens

folkhälsoinstitut att i samarbete med företrädare

för restaurangnäringen, de fackliga

organisationerna, polismyndigheten och kommunerna

utarbeta ett gemensamt åtgärdsprogram bl.a. för att

etablera goda restaurangvanor och ansvarsfull

alkoholhantering samt förebygga brott på området.

Utskottet tillstyrker således regeringens förslag

till ändring i 6 kap. 4 § första stycket

alkohollagen. Motionerna 2000/01:So55 (m) yrkande 4,

2000/01:So57 (m) yrkande 1, 2000/01:So61 (mp)

yrkande 3, 2000/01:So63 (fp, s, mp, kd, v) yrkande 2

och 2000/01:So300 (m) yrkande 7 avstyrks.

Allsidig matlagning m.m.

Propositionen

Regeringen anför i propositionen (s. 38 ff.) att

alkohollagens krav (7 kap. 8 §) på att ser-

veringsstället skall ha ett kök för allsidig

matlagning och tillhandahåller lagad mat inte bör

ändras.

Regeringen framhåller bl.a. att sambandet mellan

utskänkning och matservering är en av de äldsta och

principiellt viktigaste reglerna i den svenska

alkohollagstiftningen. Huvudskälen till att

bestämmelsen infördes var att berusningen av

alkoholförtäring blev mindre om drycken förtärdes

tillsammans med lagad mat och att sambandet med

matservering hade en allmänt återhållande effekt på

alkoholdrickandet.

I 7 kap. 8 § alkohollagen anges att tillstånd för

alkoholservering till allmänheten får meddelas om

serveringsstället har ett kök för allsidig

matlagning och tillhandahåller lagad mat. Exakt vad

dessa begrepp innebär är inte angivet i lagtexten.

Ett resonemang om begreppen förs emellertid i

förarbetena. Alkoholinspektionen och rättspraxis har

därefter ytterligare förtydligat innebörden.

Vägledande för utvecklingen av kravet på

restaurangkök är Alkoholpolitiska kommissionens

uttalande i sina allmänna överväganden (SOU 1993:50

s. 115). Dessa kommentarer återkommer i

propositionen Förslag till alkohollag (prop.

1994/95:89), i Alkoholinspektionens allmänna råd och

i domstolarnas beslutsmotiveringar. Efter

Regeringsrättens vägledande domar har det

ytterligare klarlagts var gränsen går för begreppet

allsidig matlagning.

Med utgångspunkt i att det även i fortsättningen

skall finnas ett samband mellan mat och

alkoholservering finns enligt regeringens uppfatt-

ning anledning att framhålla fördelarna med att

knyta förutsättningarna till själva

serveringsstället. Sådana krav är lätta att

kontrollera om de är uppfyllda, och

tillståndsmyndighetens bedömning kan lätt förutses,

vilket är en fördel från rättssäkerhetssynpunkt.

Statens folkhälsoinstitut bör dock få i uppdrag att

närmare följa utvecklingen när det gäller sambandet

mellan mat- och alkoholservering men även försöka

beskriva de alkoholpolitiska konsekvenserna av att

t.ex. slopa nuvarande krav på att serveringsstället

har ett kök för allsidig matlagning.

Motioner

I motion 2000/01:So55 av Chris Heister m.fl. (m)

begärs tillkännagivande om allsidig matlagning och

mattvång (yrkande 6). Motionärerna anför att det med

nuvarande reglering är svårt för nya typer av

restauranger att etablera sig. Möjligheten att

serveras alkohol på en kvarterspub saknas i stor

utsträckning, varför svenskarna dricker hemma innan

de går ut. Konsumtionen blir därför ofta högre än om

det hade varit möjligt att besöka en enkel bar.

Enligt motionärerna bör mattvånget slopas. Även i

motionerna 2000/01:So300 av Chris Heister m.fl. (m)

yrkande 9 och i 2000/01:So57 av Margareta Cederfelt

och Mikael Odenberg (båda m) yrkande 2 framställs

krav på att alkohollagens regel om s.k. mattvång

avskaffas. I motion 2000/01:So55 av Chris Heister

m.fl. (m) begärs vidare tillkännagivande om starka

gemenskaper och goda sociala miljöers betydelse vid

alkoholförtäring (yrkande 7). Motionärerna anför att

starkare gemenskaper i samhället minskar risken för

både missbruk och våldsamheter. Förbättrade

förutsättningar att under kontrollerade former

servera vin, öl och sprit till rimliga priser

möjliggör för restauranger att ersätta drickande i

avskildhet och utan social kontroll. Enligt

motionärerna bör politiken därför förändras i syfte

att ge människor bättre möjligheter att umgås på

restauranger, pubar och barer. Vidare begärs

tillkännagivande om servering vid teater- och

konsertlokaler (yrkande 8). Motionärerna anser att

möjligheterna att servera vin och starköl i foajé

till teater eller konsertlokal under pauser i

föreställningen bör utökas till att även gälla

spritdrycker samt att man också bör tillåta

servering såväl före som efter föreställningen.

I motion 2000/01:So347 av Ester Lindstedt-Staaf (kd)

yrkas tillkännagivande att undantag bör göras i

lagen om alkoholservering enligt vad som anförs i

motionen. Motionären anför att små gårdsföretag ofta

säljer ostprodukter i gårdsbutik. En del av dessa

producenter har framfört önskemål om att få servera

smakbitar av sina ostar med lite vin.

Alkohollagstiftningen ger dock ej möjlighet till

servering av vin, om man inte har allsidig servering

av mat. Enligt motionären bör alkohollagen ändras

så, att undantag kan göras från detta villkor för

att tillstånd att servera vin ska kunna komma i

fråga.

I motion 2000/01:So317 av Anita Jönsson och Jarl

Lander (båda s) begärs tillkännagivande om att

kommunerna bör ges möjlighet att bli

tillståndsgivare för öl- och vinservering i teater-

och konsertlokaler. Motionärerna anser att lagen bör

utvidgas så att kommunerna får möjlighet att ge

tillstånd till teatrar och konsertlokaler för

servering av vin och öl i samband med en

föreställning, vilket innebär även före och efter

föreställningen.

Bakgrund

I 7 kap. 8 § första stycket alkohollagen anges att

serveringstillstånd får meddelas endast om

serveringsstället har ett kök för allsidig

matlagning och tillhandahåller lagad mat.

Serveringsstället skall ha ett med hänsyn till

omständigheterna tillräckligt antal sittplatser för

gäster. Utan hinder av vad som anförs i bl.a. första

stycket får tillstånd meddelas för servering av vin

och starköl i foajé till teater eller konsertlokal.

Servering får dock endast ske under pauser i

föreställningen.

Motioner om tillstånd för servering i foajé till

teater eller konsertlokal har behandlats av

utskottet vid ett flertal tillfällen. I betänkandena

1994/95:SoU9 Förslag till alkohollag och

1995/96:SoU3 Alkoholfrågor anförde utskottet att

dess inställning var att matservering även i

fortsättningen skall vara ett krav för att

serveringstillstånd skall kunna beviljas. Utskottet

var inte berett att utvidga tillståndet för teatrar

och konsertlokaler till att avse andra tider för

serveringens bedrivande än i paus under pågående

föreställning eller till andra alkoholdrycker än vin

och starköl. Detta blev också riksdagens beslut

(rskr. 1994/95:106 och prot.nr 1995/96:27). Senast i

betänkandena 1997/98:SoU14 Vissa alkoholfrågor och

1999/2000:SoU4 med samma namn vidhöll utskottet

denna uppfattning. Aktuella motioner avstyrktes.

Riksdagen följde utskottet (prot.nr 1997/98:78 och

rskr. 1999/2000:42).

Utskottets bedömning

Enligt utskottet är restaurangkulturen av vikt när

det gäller allmänhetens attityder och hållning till

alkohol. Restaurangnäringen har också betydelse för

att etablera goda restaurangvanor och ett måttfullt

alkoholbruk. Näringen har dock att verka inom

alkohollagens ram och bl.a. följa dess

serveringsbestämmelser. Utskottet vill här framhålla

sambandet mellan utskänkning och matservering som en

av de principiellt viktigaste reglerna i den svenska

alkohollagstiftningen med syftet att ha en allmänt

återhållande effekt på alkoholdrickandet. Utskottet

delar därför regeringens bedömning att alkohollagens

krav (7 kap. 8 §) på att serveringsstället skall ha

ett kök för allsidig matlagning och tillhandahålla

lagad mat inte bör ändras. Utskottet vidhåller även

sin tidigare uppfattning vad gäller s.k.

pausservering. Motionerna 2000/01:So55 (m) yrkandena

6-8, 2000/01:So57 (m) yrkande 2, 2000/01: So300 (m)

yrkande 9, 2000/01:So317 (s) och 2000/01:So347 (kd)

avstyrks.

Tillfälliga tillstånd

Propositionen

Regeringen föreslår i propositionen (s. 40 ff.) en

ändring i 6 kap. 5 § alkohollagen som innebär att

innehavare av tillstånd för tillfällig servering i

slutet sällskap i fortsättningen får köpa

spritdrycker, vin och starköl endast hos

Systembolaget AB. Kravet på serveringstillstånd i

alkohollagen tas bort i fråga om servering som

ordnas utan vinstintresse, vid ett enstaka tillfälle

för vissa i förväg bestämda personer, inte medför

andra kostnader för deltagarna än kostnaden för

inköp av dryckerna och ordnas i andra lokaler än

sådana där det bedrivs yrkesmässig försäljning av

alkoholdrycker eller lättdrycker (6 kap. 1 § andra

stycket). Enligt regeringen bör tillfälligt

tillstånd för servering till allmänheten inte

förbehållas endast innehavare av stadigvarande ser-

veringstillstånd.

Regeringen anför i propositionen bl.a. att den

ursprungliga avsikten med att tillåta

alkoholservering i slutna sällskap var att t.ex.

föreningar och arbetsplatser skulle kunna anordna

fester under billigare och enklare former än att gå

till en restaurang. Detta har gjorts möjligt genom

att kraven för tillstånd är betydligt lägre vid ser-

vering i slutna sällskap än till allmänheten. Den

stora skillnaden är i regel att lokalen inte är

godkänd för allsidig matlagning. Vid tillfälliga

serveringstillstånd är kraven dessutom ännu lägre än

vid stadigvarande tillstånd. Detta kan locka

personer som av olika anledningar inte kan få

tillstånd för servering till allmänheten att ansöka

om serveringstillstånd för slutna sällskap i stället

och driva verksamheten kommersiellt. Därmed uppstår

en konkurrenssituation med den etablerade restau-

rang-näringen. Enligt regeringen är det därför

viktigt att tillståndsmyndigheterna kontrollerar att

det slutna sällskapet inte är fingerat enbart för

att kringgå lagstiftningen. Det kan dessutom

ifrågasättas om alla former av "slutna sällskap"

skall godkännas för tillstånd till alkoholservering.

Regeringen anser det lämpligt att tillståndsmyndig-

heterna i tveksamma fall kräver in

identitetsuppgifter innan tillstånd beviljas. Detta

bör kunna ske inom ramen för tillståndsprövningen

enligt nuvarande bestämmelser.

Regeringen anför vidare att detaljhandel med

spritdrycker, vin och starköl endast får bedrivas

av Systembolaget. Försäljning direkt till konsument

får i övrigt endast bedrivas i form av servering av

innehavare av serveringstillstånd. Enligt regeringen

bör rätten till inköp från tillverkare och

partihandlare tas bort för de tillfälliga

tillstånden till slutna sällskap. Innehavare av

sådana tillstånd blir därigenom hänvisade till

Systembolaget för inköp av spritdrycker, vin och

starköl. De ansökningar som har tillkommit enbart

för att möjliggöra inköp från bryggerier m.m. kommer

därmed att upphöra.

Motioner

I motion 2000/01:So55 av Chris Heister m.fl. (m)

begärs tillkännagivande om försäljning till

innehavare av tillfälligt serveringstillstånd

(yrkande 9). Enligt motionärerna är regeringens

förslag att innehavare av tillfälligt tillstånd för

servering i slutet sällskap endast får köpa

spritdrycker, vin och starköl hos Systembolaget AB

ett otillbörligt ingrepp i konkurrensen som saknar

alkoholpolitisk betydelse.

I motion 2000/01:So58 av Nils-Erik Söderqvist och

Göran Magnusson (båda s) yrkas tillkännagivande om

att undanta tillstånden då alkohol serveras utan

vinstintresse (yrkande 5). Motionärerna anser att

detta förslag bör avvisas.

Utskottets bedömning

Enligt utskottet kan utvecklingen av

försäljningsverksamheten av alkoholdrycker från

tillverkare och partihandlare direkt till

konsumenter med tillfälliga serveringstillstånd för

slutna sällskap i förlängningen undergräva

detaljhandelsmonopolets ställning. Utskottet delar

därför regeringens bedömning att innehavare av

tillstånd för tillfällig servering i slutet sällskap

i fortsättningen endast får köpa spritdrycker, vin

och starköl hos Systembolaget. Regeringens förslag

till ändring i 6 kap. 5 § alkohollagen tillstyrks.

Motion 2000/01:So55 (m) yrkande 9 avstyrks.

Likaså ställer sig utskottet positivt till

förslaget att kravet på serveringstillstånd i

alkohollagen tas bort i fråga om servering som

ordnas vid vissa privata arrangemang. En bibehållen

tillståndsplikt i dessa fall är svårt att

alkoholpolitiskt motivera. En ändring av

alkohollagen i detta hänseende torde därför öka

allmänhetens förståelse för det alkoholpolitiska

regelsystemet och dessutom avlasta

tillståndsmyndigheterna. Utskottet tillstyrker

därför regeringens förslag till ändring i 6 kap. 1 §

andra stycket alkohollagen. Motion 2000/01:So58 (s)

yrkande 5 avstyrks.

Lämplighetskravet m.m.

Propositionen

Regeringen föreslår i propositionen (s. 45 ff.) att

åsidosättande av brandskyddsföreskrifter samt

tillåtande av brottslig verksamhet på

serveringsstället skall vara självständiga grunder

för återkallelse av serveringstillstånd enligt 7

kap. 19 § alkohollagen. Med anledning härav föreslås

tillägg i 7 kap. 8 § första stycket samt i 19 § 5

alkohollagen. Enligt regeringen bör det nuvarande

kravet i alkohollagen på personlig lämplighet när

det gäller såväl personliga som ekonomiska

förhållanden och omständigheterna i övrigt kvarstå

oförändrat.

Regeringen anför i propositionen att prövningen av

sökandens lämplighet att bedriva servering av

spritdrycker, vin och starköl, såväl vid

ansökningstillfället som vid fortlöpande kontroll,

har kommit att ta alltmer av tillståndsmyndighetens

tid i anspråk. Alltsedan lämplighetskravet i lagen

om handel med drycker (LHD) år 1986 utvidgades till

att omfatta även allmän ekonomisk skötsamhet har

förarbeten, föreskrifter och allmänna råd utvecklats

och metoderna att utöva kontroll förfinats. I vissa

avseenden innebar alkohollagen (7 kap. 7 §)

ytterligare skärpningar, framför allt genom att

sökanden ålagts att visa sin lämplighet och genom en

starkare betoning av den ekonomiska skötsamheten,

t.ex. beträffande konkurser.

När det gäller kunskapskravet har det hänt en hel

del på senare tid. På bara några år har nya

krögarutbildningar" vuxit upp. En uppfattning hos

tillståndsmyndigheter och branschens egna

organisationer är att dessa har bidragit till att

väsentligt höja kunskapsnivån hos restaurangpersonal

av olika kategorier.

När det gäller åsidosättande av

brandskyddsbestämmelser anser regeringen till

skillnad från Alkoholutredningen att det bör finnas

en direkt koppling mellan brandsäkerhetsfrågor och

serveringstillstånd.

Mot bakgrund av de höga krav som ställs på den som

ansöker om serveringstillstånd avseende såväl

personliga som ekonomiska förhållanden anser

regeringen att illegalt spel på serveringsstället

skall kunna vara en grund för återkallelse av

serveringstillståndet. Motsvarande gäller om

tillståndshavaren på serveringsstället tillåter

annan brottslig verksamhet, t.ex. narkotikabrott,

häleri, koppleri m.m.

En stor andel av de polisanmälningar som görs när

det gäller brottet olaga diskriminering hänför sig

till restaurangbranschen. Det är också en form av

diskriminering som har fått stor uppmärksamhet i

massmedierna och i den allmänna debatten. Om en

tillståndshavare i sin restaurangverksamhet, eller

anställda i denna verksamhet, fälls till ansvar för

olaga diskriminering bör det därför redan i dag

kunna innebära att serveringstillståndet

ifrågasätts. Detta är ett brott som har anknytning

till restaurangrörelsen och måste bedömas som

allvarligt.

Motioner

I motion 2000/01:So55 av Chris Heister m.fl. (m)

begärs tillkännagivande om krav och

lämplighetsprövning vid tillståndsgivning (yrkande

10). Enligt motionärerna bör de krav alkohollagen

ställer på restaurangägare vara tydliga, då det

annars finns risk för kommunalt godtycke. Enligt

motionärerna är det inte rimligt att brott mot

brandföreskrifter eller tillåtande av brottslig

verksamhet i övrigt kopplas till

tillståndsgivningen. Reglerna om bokföringskunskap

fyller heller ingen alkoholpolitisk funktion. Enligt

motionärernas uppfattning skall tillstånd alltid ges

om det inte finns något som tydligt talar däremot.

Bevisbördan för att någon är olämplig skall ligga på

kommunen. Även i motion 2000/01:So300 av Chris

Heister m.fl. (m) begärs tillkännagivande om

bevisbördan vid ansökan om serveringstillstånd

(yrkande 10). I motion 2000/01:So55 av Chris Heister

m.fl. (m) begärs vidare tillkännagivande om

förstärkt möjlighet till snabbt återkallande av

tillstånd vid missbruk av detsamma samt om

straffskärpning vid upprepade eller allvarliga

försummelser (yrkande 11 delvis). Motionärerna anför

att det är viktigt att serveringstillstånd

återkallas både snabbt och effektivt i de fall

verksamheten inte sköts. För att det skall bli

fallet måste kontrollen av att tillståndshavarna

följer befintliga regler bli mera effektiv.

Utskottets bedömning

Enligt utskottet är det särskilt viktigt att lokaler

med serveringstillstånd har ett väl fungerande

brandskydd. Det ligger i sakens natur att människor

som druckit alkohol är mer utsatta vid en brand än

de som inte är alkoholpåverkade. En brand i en lokal

med serveringstillstånd där gällande

brandskyddsbestämmelser inte följts kan därför få

förödande följder. Utskottet ställer sig därför

bakom regeringens förslag att det bör finnas en

direkt koppling mellan brandsäkerhetsfrågor och

serveringstillstånd.

Mot bakgrund av de höga krav som i alkohollagen

ställs på den som ansöker om serveringstillstånd

avseende både personliga och ekonomiska förhållanden

bör det, enligt utskottets uppfattning, också vara

självklart att brottslig verksamhet som har

anknytning till restaurangrörelsen kan leda till att

serveringstillståndet ifrågasätts.

Utskottet delar således regeringens bedömning att

åsidosättande av brandskyddsföreskrifter och

brottslig verksamhet på serveringsstället skall vara

självständiga grunder för återkallelse av

serveringstillstånd enligt alkohollagen. Regeringens

förslag till ändring i 7 kap. 8 § och 19 § 5

alkohollagen tillstyrks därför.

Enligt utskottet är det självklart av vikt att den

kommunala handläggningen av dessa ärenden följer

gällande lagstiftning och förvaltningsrättsliga

principer, bl.a. vad gäller snabbhet. Utskottet

anser att riksdagen inte bör ta något initiativ till

ytterligare författningsändringar på området.

Motionerna 2000/01:So55 (m) yrkandena 10 och 11

delvis samt 2000/01:So300 (m) yrkande 10 avstyrks.

Anställd personal

Propositionen

Regeringen föreslår i propositionen (s. 48 f.) en

ändring i 6 kap. 3 § fjärde stycket alkohollagen som

innefattar att innehavare av serveringstillstånd ges

möjlighet att hyra in personal från

bemanningsföretag.

Enligt regeringen tillkom nuvarande bestämmelse i

alkohollagen om att endast personal som är anställd

av tillståndshavaren får användas för

serveringsverksamheten för att "tillståndshavaren

effektivt skall kunna ingripa då olägenheter i fråga

om ordning, nykterhet och trevnad uppstår på serve-

ringsstället". Emellertid omfattade inte

anställningskravet ens från början all personal.

Entrévärdar och dörrvakter liksom garderobiärer och

kasinopersonal undantogs eftersom dessa ofta

anlitades av särskilda bevaknings- eller spel-

företag. Ordalydelsen av 6 kap. 3 § ändrades därför

vid tillkomsten av alkohollagen till "för servering

av spritdrycker, vin eller starköl får endast

anlitas personal som är anställd av

tillståndshavaren". Tillståndshavare som är

ekonomiskt misskötsamma och t.ex. anlitar "svart"

arbetskraft kan få sitt serveringstillstånd

indraget.

Arbetsmarknaden är i dag mer komplex än tidigare,

och större krav ställs på flexibilitet inom

arbetslivet. Personalförmedling i olika former är

ett exempel på detta, och uthyrning av arbetskraft

är nu en etablerad företagsform inom nästan varje

yrkesbransch. Det är därför naturligt att en krögare

som drabbas av att t.ex. kökspersonal insjuknat

vänder sig till en s.k. personalpool för att få

hjälp. Bestämmelsen i 6 kap. 3 § alkohollagen är då

ett besvärligt hinder i hans verksamhet. Även för

mycket korta vikariat är han tvungen att anställa

personalen, medan andra näringsidkare på ett enklare

sätt kan hyra in tillfällig personal utan att bryta

mot några bestämmelser.

Enligt regeringens mening är det önskvärt att

förändra kravet i 6 kap. 3 § alkohollagen så att

regleringen blir mera anpassad till dagens förhål-

landen och till behoven i den seriösa delen av

branschen. För att göra det möjligt att använda

exempelvis personal från bemanningsföretag eller

s.k. personalpooler bör ett tillägg till nuvarande

lydelse av 6 kap. 3 § göras som gör det möjligt att

hyra in personal från personaluthyrningsföretag.

Därmed bör kravet på flexibilitet kunna tillgodoses

utan att kravet på kontrollmöjligheter när det

gäller misstankar om anlitande av "svart"

arbetskraft eftersätts.

Motion

I motion 2000/01:So54 av Inger Lundberg (s) yrkas

tillkännagivanden om biljettförsäljning vid

jazzkonserter på restaurang. Motionären anför att

alkohollagen ställer krav på att all personal, som

arbetar med uppgifter som har samband med

utskänkning av alkohol, skall vara anställd av

tillståndshavaren. I propositionen föreslås att

tillståndshavaren skall ges möjlighet att använda

sig av s.k. bemanningsföretag. Enligt motionären bör

en möjlighet att ge kommunerna dispens från dessa

regler införas, då nuvarande och föreslagna regler

kan förhindra jazzklubbar att ideellt sälja

biljetter till konserter som hålls på restauranger

med utskänkningstillstånd.

Aktuellt

Regeringsrätten har i en dom (RÅ 2000 ref. 12)

behandlat frågan om innebörden av bestämmelsen i 6

kap. 3 § fjärde stycket alkohollagen att för

servering av spritdrycker, vin eller starköl får

anlitas endast personal som är anställd av

tillståndshavaren. I domen har domstolen bl.a.

anfört att bestämmelsen får anses omfatta all

personal som är sysselsatt i den egentliga

serveringsrörelsen.

Utskottets bedömning

Utskottet ställer sig bakom regeringens förslag att

innehavare av serveringstillstånd ges möjlighet att

hyra in personal från bemanningsföretag. De problem

som tas upp i motion 2000/01:So54 (s) bör enligt

utskottets mening lösas vid rättstillämpningen av

den aktuella bestämmelsen i alkohollagen. Utskottet

tillstyrker således regeringens förslag till ändring

i 6 kap. 3 § fjärde stycket alkohollagen. Något

initiativ från riksdagens sida med anledning av

motionen bör inte tas, varför denna avstyrks.

Representationsrätt för tillståndshavare

Propositionen

Enligt regeringen (propositionen s. 56 f.) bör

alkohollagens bestämmelse (4 kap. 9 §) om att

tillståndshavare och andra personer eller företag

som tillverkar, säljer eller förmedlar

alkoholdrycker får lämna alkoholdrycker som gåva

endast i form av varuprov inte ändras.

Regeringen anför i propositionen att det finns ett

alkoholpolitiskt syfte bakom reglerna i alkohollagen

angående alkoholreklam och representation med

alkoholdrycker, nämligen att hålla nere konsumtionen

av alkoholdrycker.

Reglerna innebär allmänt att man inte får bjuda på

alkoholdrycker vid marknadsföring av tjänster eller

vid försäljning av andra varor än alkoholdrycker om

det inte är representation i den mening begreppet

fått i praxis. För tillverkare, partihandlare eller

restaurangägare med serveringstillstånd gäller ännu

strängare regler. Alkoholdryck får lämnas endast som

varuprov. Tillverkare och partihandlare kan lämna

sådana varuprover såväl till varandra som till

innehavare av serveringstillstånd. En restau-

rangägare får däremot inte lämna några varuprover

till vanliga restaurangkunder. En vanlig

restauranggäst anses inte omfattas av begreppet

godtagen representation i affärslivet.

Motion

I motion 2000/01:So55 av Chris Heister m.fl. (m)

begärs tillkännagivande om utökning av auktions-,

provsmaknings- och representationsmöjligheter

(yrkande 3 delvis). Motionärerna anser att de regler

som gäller för näringslivet i övrigt också bör gälla

partihandlare och att reglerna för varuprov bör

lättas upp.

Utskottets bedömning

Enligt utskottet bör det alkoholpolitiska syftet med

regeln om representation med alkoholdrycker i

alkohollagen, nämligen att hålla nere konsumtionen

av alkohol, understrykas. Utskottet anser, i likhet

med regeringen, att denna bestämmelse inte bör

ändras. Motion 2000/01:So55 (m) yrkande 3 delvis

avstyrks.

Restaurangrapporten

Propositionen

Regeringen anför i propositionen (s. 57 f.) att

statistiska uppgifter om försäljningen av

spritdrycker, vin och starköl bör lämnas en gång om

året i stället för två.

Enligt regeringen har restaurangrapporten där

restaurangerna redovisar alkoholförsäljningen på

senare tid nämnts som exempel på onödig svensk

byråkrati. Klagomålen mot blanketten har framför

allt inriktat sig på att restaurangerna numera måste

redovisa inköpta volymer. Omsättningssiffrorna (i

kronor) är och har varit lättare att ta fram via

restaurangens egen bokföring. Leverantörerna har

tidigare inte försett inköparna med uppgifter om

volymer fördelade på olika dryckesslag, och

tillståndshavarna har ofta fått räkna ut detta

manuellt. Detta har tagit mycken tid i anspråk och

har uppfattats som en onödig administrativ börda.

Tillsammans med åligganden från t.ex. skattemyn-

digheten har detta upplevts som ett krångel som

försvårar verksamheten för framför allt de små och

medelstora restaurangföretagen. Restaurangrapporten

har blivit något av en symbolfråga i detta

sammanhang.

Restaurangrapporten kallades tidigare för

kvartalsrapporten, eftersom den skulle lämnas in

fyra gånger om året. Den bytte sedan namn till

tertialrapporten då man minskade frekvensen till tre

gånger om året. Sedan ett par decennier skall

rapporten lämnas in två gånger årligen, och många

vill nu minska detta till en gång per år. Krav på

förenklingar i blanketten och att helt slopa den

framförs också.

Uppgifter om restaurangernas försäljning är viktiga

för statistik och forskning. Rapporteringen kan

därför i nuläget inte helt avskaffas.

Bakgrund

Enligt 8 kap. 5 § alkohollagen är tillståndshavare

och den som enligt 4 kap. 1 § första stycket

alkohollagen är berättigad att bedriva partihandel

skyldiga att lämna statistiska uppgifter om

försäljning av spritdrycker, vin och starköl i

enlighet med de föreskrifter som regeringen eller,

efter regeringens bemyndigande, Alkoholinspektionen

meddelar. I 5 § alkoholförordningen (1994:2046) ges

Alkoholinspektionen denna rätt. Inspektionen har i

föreskrift AIFS 1997:4 1-3 §§ angett hur och när

dessa statistiska uppgifter skall lämnas. Av 2 §

framgår att rapporten skall lämnas två gånger om

året.

Regeringen har i proposition 2000/01:99 Statens

folkhälsoinstitut - roll och uppgifter föreslagit

att Alkoholinspektionen skall avvecklas den 1 juli

2001 och att dess uppgifter skall föras över till

Statens folkhälsoinstitut. Utskottet har i

betänkande 2000/01:SoU16 med samma namn ställt sig

bakom regeringens förslag. I proposition 2000/01:97

Vissa ändringar i alkohollagen föreslås att i 8 kap.

5 § alkohollagen ordet "Alkoholinspektionen" skall

bytas ut mot "Statens folkhälsoinstitut".

Motion

I motion 2000/01:So61 av Lotta Nilsson-Hedström

m.fl. (mp) begärs tillkännagivande att

restaurangrapport skall avlämnas två gånger varje år

(yrkande 4). Enligt motionärerna bör så ske för att

säkra en kontinuerlig uppföljning på området.

Utskottets bedömning

Enligt utskottet är uppgifter om restaurangernas

försäljning av alkoholdrycker viktiga för statistik

och forskning. Utskottet delar dock regeringens

bedömning att restaurangrapporten kan lämnas en gång

om året i stället för två. Motion 2000/01:So61 (mp)

yrkande 4 avstyrks.

Tillsyn över folkölsförsäljningen

Propositionen

Regeringen föreslår i propositionen (s. 62 ff.) ett

tillägg i 7 kap. 13 § tredje stycket alkohollagen

som innebär att kommunen får ta ut en avgift för

tillsynen av dem som bedriver servering av eller

detaljhandel med folköl enligt grunder som beslutas

av kommunfullmäktige. Den som bedriver detaljhandel

med eller servering av sådant öl skall vara skyldig

att anmäla verksamheten hos den kommun där försälj-

ningen sker samt utöva särskild tillsyn över

försäljningen. För denna egentillsyn skall det

finnas ett för verksamheten lämpligt program.

Regeringen föreslår därför ett tillägg härom i 5

kap. 6 § andra stycket samt en ny bestämmelse 6 kap.

1 a § i samma lag. Rätten till folkölservering i

samband med ambulerande korv- och glassförsäljning

eller liknande avskaffas (6 kap. 1 § tredje stycket

alkohollagen). Regeringen föreslår vidare att tiden

för förbud mot fortsatt försäljning av folköl enligt

7 kap. 21 § andra stycket alkohollagen utökas från

sex till tolv månader vid upprepad eller allvarlig

försummelse. Enligt regeringen bör Statens

folkhälsoinstitut få i uppdrag att närmare följa

folkölförsäljningens utveckling när det gäller ung-

domar och utvärdera tillämpningen och effekterna av

alkohollagens bestämmelser när det gäller öl.

Regeringen anför i propositionen bl.a. att det

faktaunderlag som regeringen genom

Alkoholutredningen kunnat inhämta inte ger anledning

att ifrågasätta den allmänna utgångspunkten att

kontrollen av folkölsförsäljningen måste skärpas.

Den bör dock kunna ske i enklare former än vad som

gäller i fråga om starkare alkoholdrycker. Vad som

bör eftersträvas är alltså främst åtgärder som kan

bidra till att underlätta och effektivisera den

nuvarande kontrollen. De ändringar som i övrigt bör

övervägas bör framstå som rimliga och förståeliga

med hänsyn till såväl åtgärdernas effekt som de

olägenheter och kostnader som de kan medföra.

När det gäller servering av folköl finns ett

undantag från bestämmelsen om lokalgodkännande och

matservering i 6 kap. 1 § alkohollagen. Det är det

tredje stycket med formuleringen att "öl får

serveras av den som enligt 23 § livsmedelslagen har

meddelats särskilt tillstånd att yrkesmässigt

hantera livsmedel." Denna formulering tillkom bl.a.

för att det skall vara möjligt att tillfälligt kunna

servera folköl i samband med festivaler eller

liknande. Problem med folkölsförsäljning till

ungdomar från ambulerande försäljare har

rapporterats framför allt från folkölsprojekt i

Skåne. Regeringen föreslår att det aktuella

undantaget i 6 kap. 1 § alkohollagen utgår.

Det största problemet med folkölsförsäljningen är

att det på många håll är alltför lätt för ungdomar

under 18 år att komma över folköl. Personal-

omsättningen i butiker som säljer bl.a. folköl är

mycket hög. Introduktionen av nyanställd personal

och tillfälliga vikarier är mycket olika inom

branschen. Arbete som expedit i en livsmedelsbutik

är det första tillfälliga arbetet för många

ungdomar.

De butiker som har rätt att sälja folköl omfattas i

regel av en skyldighet att utarbeta

egenkontrollprogram enligt livsmedelslagstiftningen.

Regeringen anser att butiker och serveringar som har

rätt att bedriva detaljhandel med eller servering av

folköl bör åläggas skyldighet att utöva särskild

tillsyn över denna verksamhet samt att utarbeta

särskilda egentillsynsprogram för detta. Det bör

framhållas att försummelse i fråga om egentillsynen

eller i fråga om utarbetande av egentillsynsprogram

kan komma att utgöra grund för beslut om förbud mot

försäljning av öl enligt 7 kap. 21 § alkohollagen.

Förutom kontroll av egentillsynsprogram bör

huvudinriktningen av den kommunala tillsynen över

folkölsförsäljningen vara rådgivning och

information. Ett av flera problem med

folkölsförsäljningen för kommunerna är att man inte

vet vilka butiker som har rätt att sälja folköl utan

att först genomföra en kartläggning. I större

kommuner kan detta vara ett omfattande arbete.

I debatten framförs ibland att tillståndsplikten

för folköl bör återinföras. Som skäl anförs oftast

problemen med butikernas bristande ålderskontroll,

men också att butikerna då kan registreras så att

kommunen kan hålla reda på var den lagliga

ölförsäljningen bedrivs. I vad mån ålderskontrollen

skulle förbättras om tillståndsplikten återinförs

kan diskuteras. Det finns inget belägg för att

åldersgränsen respekterades bättre tidigare. Enligt

regeringen riskerar ett återinförande av

tillståndsplikten att bli ett slag i luften och att

medföra ökad kommunal byråkrati.

En annan möjlighet är att införa en anmälningsplikt

för ölförsäljning i alkohollagen. Lagtekniskt skulle

en sådan regel kunna utformas så att den som har en

godkänd livsmedelslokal och bedriver försäljning av

matvaror eller serverar mat måste anmäla till

kommunen att han har för avsikt att detaljhandla med

eller servera folköl. Anmälningsplikten skulle göra

det möjligt för kommunen att utan ett omfattande

kartläggningsarbete bygga upp ett kommunalt register

över försäljare av folköl. Regeringen anser mot

bakgrund av de brister som finns när det gäller

handlarnas ålderskontroll att det bör införas en

särskild anmälningsplikt för detaljhandel med eller

servering av folköl. På så sätt får kommunen

kännedom om de näringsidkare som i kommunen säljer

eller serverar folköl så att de kan bli föremål för

tillsyn.

Regeringen föreslår också att kommunerna ges

möjlighet ta ut en avgift för tillsynen av dem som

bedriver anmälningspliktig servering av eller

detaljhandel med öl. De närmare grunderna för dessa

avgifter får beslutas av kommunfullmäktige under

iakttagande av bl.a. självkostnads- och

likställighetsprinciperna. Vidare avser regeringen

att ge Statens folkhälsoinstitut i uppdrag att

närmare följa folkölsförsäljningens utveckling när

det gäller ungdomar och att utvärdera tillämpningen

och effekterna av alkohollagens bestämmelser

avseende folköl.

Enligt 7 kap. 21 § alkohollagen får kommunen

förbjuda fortsatt detaljhandel med eller servering

av folköl eller meddela varning om bestämmelserna i

alkohollagen inte följs. Enligt regeringens

uppfattning finns det dock skäl att överväga en

möjlighet till längre tids förbud vid särskilt

allvarliga eller upprepade överträdelser av gällande

regler. Detta utgör en kännbar sanktion, vilket

skulle kunna underlätta för den kommunala

tillsynsmyndigheten att få rättelse till stånd.

Regeringen föreslår att förbud mot försäljning av

folköl i sådana fall skall kunna meddelas för en tid

av tolv månader. Även denna tid bör vara fast.

Förbudet skall alltså bara kunna gälla i antingen

sex eller tolv månader.

Motioner

I motion 2000/01:So55 av Chris Heister m.fl. (m)

begärs tillkännagivande om förstärkt möjlighet till

snabbt återkallande av tillstånd vid missbruk av

detsamma samt om straffskärpning vid upprepade eller

allvarliga försummelser (yrkande 11 delvis). När det

gäller folkölstillsynen anser motionärerna att

resultatet av den skärpta tillsynen bör avvaktas och

att samarbetet med handeln bör värderas innan en

eventuell sanktionsskärpning föreslås. Vidare begärs

tillkännagivande om ölförsäljning i samband med

ambulerande korvförsäljning och liknande (yrkande

12). Regeringen föreslår att rätten till

ölförsäljning i samband med ambulerande

korvförsäljning eller liknande avskaffas. Enligt

motionärerna kan inte detta vara ett så stort

problem att det motiverar en lagskärpning.

I motion 2000/01:So429 av Thomas Julin m.fl. (mp)

begärs tillkännagivanden om att tillstånd skall

fordras för försäljning av öl klass II, folköl, om

indragning av tillstånd vid försäljning av folköl

till ungdom under 18 år, om ett tydligt och skärpt

regelverk för folkölsförsäljning samt om en översyn

av reglerna för tillsynen (yrkandena 1-4).

Motionärerna anser att tillstånd för försäljning av

folköl snarast skall återinföras, ett tillstånd som

bör vara tidsbegränsat så att det blir återkommande

omprövningar. I den mån försäljning sker till barn

och ungdom anser motionärerna att tillståndet skall

dras in eller att handlaren skall nekas förnyat

tillstånd. Motionärerna anser vidare att det behövs

skärpta och tydliga regler som styr

folkölsförsäljningen. Om försäljningen av folköl

skall finnas kvar utanför systembolagen, så måste

försäljningen ske i butiker med ett brett

livsmedelssortiment. Regeringen måste snarast

återkomma till riksdagen med ett förslag till

tydliga och skärpta regler. För att det skall vara

verkningsfullt med regler för folkölsförsäljningen

måste även reglerna för kontrollverksamheten ses

över.

I motion 2000/01:So61 av Lotta Nilsson-Hedström

m.fl. (mp) begärs tillkännagivande om att tillstånd

för försäljning av folköl skall erfordras (yrkande

5). Enligt motionärerna är anmälan om ölförsäljning

ett alltför svagt instrument för att få bukt med

folkölsproblematiken och den bristande efterlevnaden

hos detaljhandeln av ålderskontroll. Enligt

motionärerna bör man aktivt söka tillstånd även för

folkölsförsäljning och debiteras motsvarande avgift.

Tillståndet skall dras in om man säljer till

underåriga, eller brister i övriga villkor.

I motion 2000/01:Sf274 av Matz Hammarström m.fl.

(mp) yrkas tillkännagivanden om att tillstånd skall

fordras för försäljning av öl klass II, folköl, och

om indragande av tillstånd vid försäljning till

ungdom under 18 år (yrkandena 35 och 36).

Motionärerna anför att i samband med den nya

alkohollagen slopades kravet på tillstånd för

försäljning av öl klass II. Resultatet har blivit

att folkölet har blivit än mer lättillgängligt för

ungdomar. Under 1990-talet har ungdomars

alkoholkonsumtion ökat. Handelns egna

undersökningar, såväl som undersökningar genomförda

av Ungdomens nykterhetsförbund och olika medier, har

visat att efterlevnaden av 18-årsgränsen är mycket

dålig. Enligt motionärerna bör tillstånd för

försäljning av folköl återinföras. Tillståndet bör

vara tidsbegränsat så att det återkommande omprövas.

I den mån försäljning sker till barn och ungdom

anser motionärerna att tillståndet ska dras in eller

att handlaren ska nekas förnyat tillstånd.

I motion 2000/01:So58 av Nils-Erik Söderqvist och

Göran Magnusson (båda s) yrkas tillkännagivande om

möjlighet att ta ut tillsynsavgift av butiker

(yrkande 3). Enligt motionärerna är det rimligt att

kommuninnevånarna slipper subventionera

alkoholkonsumtionen. Kommunerna bör därför åläggas

att ta ut de kostnader som kan hänföras till

uppdraget att på ett ansvarsfullt sätt svara för

kontrollen av folkölsförsäljningen.

I motion 2000/01:So417 av Helena Zakariasén och Ann-

Kristine Johansson (båda s) yrkas tillkännagivande

om försäljning av folköl och cider. Motionärerna

pekar på att flera rapporter visar hur lätt det är

för ungdomar under 18 år att köpa folköl och cider i

vanliga butiker. Ett problem som upptäckts är att de

som säljer folköl och cider ofta själva är ungdomar

mellan 15 och 17 år och att det även händer att de

är ensamma i butiken. Enligt motionärerna borde det

vara självklart att man skall vara myndig innan man

får sköta försäljning av varor som man måste vara

myndig för att få handla.

Bakgrund

Socialutskottet har senast i samband med

behandlingen av regeringens proposition 1998/99:134

Vissa alkoholfrågor m.m. i betänkande 1999/2000:

SoU4 Vissa alkoholfrågor berört frågor om

folkölsförsäljningen. Utskottet anförde i sin

bedömning (s. 84) bl.a. följande.

Utskottet är oroat över försäljningen av folköl till

ungdomar. Utskottet vill med skärpa understryka den

mycket stora vikten av att den som serverar eller

säljer folköl noga följer alkohollagens bestämmelser

och förvissar sig om att gästen/köparen har uppnått

den ålder som anges i lagen. Det är enligt

utskottets mening också mycket betydelsefullt att

kontrollen av tillämpningen av åldersgränserna ökar

och effektiviseras. I Alkoholutredningens uppdrag

ingår att se över bl.a. hur kommunernas tillsyn över

försäljningen av folköl kan förbättras. Ett förslag

kommer att presenteras i början av år 2000. Enligt

utskottets mening bör utredningens överväganden

avvaktas innan riksdagen tar några initiativ i dessa

frågor. Utskottet avstyrker motionerna 1998/99:

So306 (mp) yrkandena 16-18, 1998/99:So331 (s),

1998/99:So426 (s, v, kd, c, fp, mp) yrkande 2,

1998/99:So459 (kd) yrkande 1, 1999/2000:So12 (c)

yrkande 11, 1999/2000:So277 (mp) och 1999/2000:So407

(s) i den mån de inte anses tillgodosedda med det

anförda.

Till betänkandet i denna del fogades reservationer

från (kd), (c) och (mp). Riksdagen följde utskottet

(rskr. 1999/2000:42).

Utskottets bedömning

Ett av den svenska alkoholpolitikens huvudsyften är

att skydda ungdomen från alkoholens negativa sidor.

Utskottet har tidigare uttryckt sin oro över

försäljningen av folköl till ungdomar under 18 år

och understrukit vikten av att alkohollagens

bestämmelse om åldersgräns för inköp av öl följs och

att folkölstillsynen förbättras. Utskottet välkomnar

därför regeringens förslag på området.

Utskottet delar regeringens bedömning att en

anmälningsplikt, framför en särskild

tillståndsplikt, bör införas för den som bedriver

detaljhandel med eller servering av folköl.

Förslaget i denna del framstår som rimligt för att

effektivisera kontrollen på området. Vidare ställer

sig utskottet bakom förslaget om att de som bedriver

detaljhandel med eller serverar folköl skall vara

skyldiga att utöva egentillsyn över försäljningen

och att det skall finnas ett lämpligt program för

denna tillsyn. Programmet bör, enligt utskottet,

bl.a. innehålla uppgifter om försäljningsrutiner och

ange en försäljningsansvarig person över 18 år. För

att förbättra den kommunala folkölstillsynen bör

kommunerna, som regeringen föreslagit, få ta ut en

avgift för tillsynen av dem som bedriver servering

av eller detaljhandel med öl. Utskottet tillstyrker

således förslaget till ändring i 5 kap. 6 § andra

stycket, 7 kap. 13 § tredje stycket samt även

förslaget till en ny bestämmelse, 6 kap. 1 a §, i

alkohollagen. Motionerna 2000/01:So58 (s) yrkande 3,

2000/01:So417 (s) samt 2000/01:So429 (mp) yrkandena

3 och 4 får anses åtminstone delvis tillgodosedda

med det ovan anförda. Motionerna 2000/01:So61 (mp)

yrkande 5, 2000/01:So429 (mp) yrkandena 1 och 2 samt

2000/01:Sf274 (mp) yrkandena 35 och 36 avstyrks.

Utskottet delar även regeringens bedömning att vid

allvarlig eller upprepad försummelse bör möjlighet

ges till längre tids förbud mot fortsatt

detaljhandel med eller servering av folköl. En sådan

kännbar sanktion kan enligt utskottet underlätta den

kommunala tillsynen. Utskottet tillstyrker därför

förslaget i 7 kap. 21 § andra stycket alkohollagen.

Motion 2000/01:So55 (m) yrkande 11 delvis avstyrks.

Mot bakgrund av de problem som funnits med

folkölsförsäljning från ambulerande försäljare delar

utskottet regeringens bedömning att rätten till

ölservering i samband med ambulerande korv- och

glassförsäljning eller liknande avskaffas. Även

motion 2000/01:So55 (m) yrkande 12 avstyrks.

Enligt utskottet behöver de nya reglerna som rör

folkölstillsynen följas upp för att man skall se om

bristerna när det gäller försäljningen av folköl

minskar. Utskottet är därför positivt till att

Statens folkhälsoinstitut får i uppdrag att närmare

följa folkölförsäljningens utveckling när det gäller

ungdomar och att utvärdera tillämpningen och

effekterna av alkohollagens bestämmelser när det

gäller öl.

Vissa sanktioner och straffbestämmelser

Att bjuda underårig på alkoholdryck

Propositionen

Regeringen föreslår i propositionen (s. 72 f.) att

förbudet i 3 kap. 9 § alkohollagen mot att anskaffa

alkoholdrycker till underåriga utökas till att

omfatta även att bjuda för förtäring på stället, om

det med hänsyn till den bjudnes ålder och

omständigheterna i övrigt är uppenbart oförsvarligt

(tredje stycket).

Regeringen framhåller att det självklart inte är

meningen att alkohollagen skall tillåta att förbudet

mot att överlämna alkoholdrycker till ungdomar

kringgås genom att ungdomar i stället bjuds på stora

mängder alkohol "för förtäring på stället".

Bestämmelsen i 3 kap. 9 § alkohollagen har mot den

bakgrunden fått en olycklig utformning och bör

enligt regeringens mening reformeras. Ett totalt

förbud skulle emellertid leda för långt. Det skulle

t.ex. medföra förbud mot att servera nattvardsvin

till unga, bjuda unga deltagare på champagne vid en

bröllopsfest eller att låta sina barn ens i de övre

tonåren få smaka på ett glas vin till maten.

Regeringen föreslår därför att förbudet mot att

lämna alkoholdrycker till underåriga skall omfatta

även fallet då någon bjuder för förtäring på

stället, om det med hänsyn till den bjudnes ålder

och omständigheterna i övrigt är uppenbart

oförsvarligt (3 kap. 9 § tredje stycket

alkohollagen). Vad som är uppenbart oförsvarligt får

överlämnas till rättstillämpningen att bedöma. Den

unge får naturligtvis inte bjudas på sådana mängder

att han eller hon riskerar att skadas, utnyttjas

eller annars fara illa. Någon exakt mängd alkohol

som den unge kan bjudas kan inte anges utan måste

vara beroende av den unges ålder och mognad,

situationen under vilken han eller hon bjuds och hur

han eller hon som individ reagerar på alkohol.

Exempel på uppenbart oförsvarligt bjudande är att

låta ungdomar delta i spritfester och liknande. Även

ett ofta återkommande bjudande av alkohol kan vara

uppenbart oförsvarligt. Ett regelbundet alkoholintag

är ofta skadligt för ungdomar, även om mängden

alkohol vid varje tillfälle är liten. Enligt

regeringens mening får vissa sådana förfaranden

bedömas som så allvarliga att de bör leda till

fängelsestraff, t.ex. om någon medvetet inriktar sig

på att locka ungdomar att dricka sig berusade.

Som en konsekvens av förslaget bör även

straffbestämmelsen i 10 kap. 6 § förtydligas så att

olovligt anskaffande av alkoholdrycker även inne-

fattar att överlämna eller bjuda på alkoholdryck i

strid med den nya lydelsen i 3 kap. 9 §.

Motion

I motion 2000/01:So63 av Elver Jonsson m.fl. (fp, s,

mp, kd, v) begärs tillkännagivande om att

bestämmelsen om att bjuda ungdomar på alkohol

preciseras så att avsikten uppnås att ge barn och

unga en alkoholfri uppväxt (yrkande 3). Motionärerna

föreslår att det i författningsmotiveringen tydligt

skrivs in att endast servering i obetydlig

omfattning skall vara tillåten i fråga om ungdomar.

Utskottets bedömning

Utskottet ställer sig bakom regeringens förslag att

utöka förbudet mot att anskaffa alkoholdrycker till

underåriga. Som framgår av förslaget överlämnas till

rättstillämpningen att avgöra vad som i en situation

då någon bjuder en underårig på alkoholdrycker skall

anses vara "uppenbart oförsvarligt". Därvid skall

enligt propositionen bl.a. beaktas den mängd alkohol

som bjuds den underårige. Utskottet tillstyrker

således regeringens förslag till 3 kap. 9 § tredje

stycket samt till 10 kap. 6 § alkohollagen. Motion

2000/01:So63 (fp, s, mp, kd, v) yrkande 3 avstyrks i

den mån den inte är tillgodosedd med det anförda.

Lagförslaget i övrigt

Regeringen har i propositionen föreslagit riksdagen

att förutom de ovan behandlade förslagen till

ändring i alkohollagen (1994:1738) anta ytterligare

ett antal förslag till ändring i samma lag.

Lagförslagets lydelse i dess helhet framgår av

bilaga 1.

Utskottet tillstyrker lagförslaget i övrigt.

Alkoholfrågor i övrigt

Åldersgränser och detaljhandelsmonopolet

Motioner

I motion 2000/01:So55 av Chris Heister m.fl. (m)

begärs tillkännagivande om att myndighetsåldern 18

år skall gälla i all alkohollagstiftning (yrkande

13). Motionärerna anför att om myndighetsåldern

används generellt som åldersgräns skulle problemen

med överlämnande av gåva, lån eller att bjuda på

spritdrycker, vin eller starköl avsevärt reduceras.

Enligt motionärerna bör regeringen återkomma med

förslag från dessa synpunkter.

I motion 2000/01:So57 av Margareta Cederfelt och

Mikael Odenberg (båda m) begärs tillkännagivande om

försäljning av alkoholhaltiga drycker i licensierade

butiker (yrkande 4). Enligt motionärerna är nästa

steg mot en alkoholpolitik med folklig förankring

att avveckla Systembolaget och tillåta

alkoholförsäljning i licensierade butiker.

Bakgrund

I 5 kap. 1 § alkohollagen stadgas bl.a. att för

detaljhandel med spritdrycker, vin och starköl skall

det finnas ett särskilt för ändamålet bildat

aktiebolag (detaljhandelsbolaget), som staten äger.

Enligt 3 kap. 8 § alkohollagen får vid detaljhandel

med spritdrycker, vin och starköl varor inte säljas

eller annars lämnas ut till den som inte har fyllt

20 år. Motsvarande gäller vid detaljhandel med öl

och servering av alkoholdrycker i fråga om den som

inte har fyllt 18 år.

Socialutskottet har i samband med behandlingen av

regeringens proposition 1999/2000:134 Vissa

alkoholfrågor m.m. i betänkande 1999/2000:SoU4 Vissa

alkoholfrågor behandlat bl.a. motionsyrkanden

rörande åldersgränser i alkohollagen. Utskottet

anförde (s. 76) att det vidhöll sitt tidigare

ställningstagande och således inte var berett att ta

initiativ till någon ändring av de aktuella

åldersgränserna. Aktuella motioner avstyrktes. Detta

blev riksdagens beslut (rskr. 1999/2000:42).

Med anledning av regeringens proposition 2000/01:20

Nationell handlingsplan för att förebygga

alkoholskador i betänkande 2000/01:SoU8 med samma

namn har utskottet senast behandlat och avstyrkt

motionsyrkanden rörande dels avskaffande av

detaljhandelsmonopolet, dels förändringar av

åldersgränserna i alkohollagen. Utskottet anförde i

sin bedömning bl.a. följande (s. 27).

Utskottet vidhåller sin inställning vad gäller

Systembolagets detaljhan-delsmonopol rörande vin,

sprit och starköl. Detta är ett viktigt

alkoholpolitiskt instrument för att Sverige även

fortsättningsvis skall ha en kontrollerad och

ansvarsfull försäljning av alkohol. Motionerna

2000/01:So23 (m) yrkande 2, 2000/01:So210 (m),

2000/01:So276 (m) yrkande 3 samt 2000/01:So300 (m)

yrkande 5 avstyrks.

Utskottet vidhåller också sin inställning vad

gäller aktuella åldersgränser i 3 kap. 8 §

alkohollagen. Motionerna 2000/01:So26 (kd) yrkande

4, 2000/01:So300 (m) yrkande 6 och 2000/01:So423 (m)

yrkande 1 avstyrks.

Till betänkandet fogades i denna del reservationer i

denna del från (m) och (kd). Riksdagen följde

utskottet (rskr. 2000/01:144).

Utskottets bedömning

Utskottet vidhåller tidigare ställningstagande och

är således inte berett att ta initiativ till någon

ändring av den aktuella bestämmelsen i alkohollagen

om åldersgränser. Motion 2000/01:So55 (m) yrkande 13

avstyrks därför.

Utskottet vidhåller liksom tidigare att

Systembolagets detaljhandelsmonopol är ett av de

viktigaste inslagen i den svenska alkoholpolitiken

och bör därför inte upphävas. Motion 2000/01:So57

(m) yrkande 4 avstyrks.

Alkoholreklam m.m.

Motioner

I motion 2000/01:So55 av Chris Heister m.fl. (m)

begärs tillkännagivande om marknadsföring på

serveringsställen (yrkande 5). Motionärerna anför

att reglerna i alkohollagen om marknadsföring på

serveringsställen samt prissättning är exempel på

onödig byråkrati som bör utmönstras ur

lagstiftningen. I motion 2000/01:So300 av Chris

Heister m.fl. (m) yrkas att riksdagen beslutar att

upphäva lagregleringen av marknadsföring och

prissättning på restauranger (yrkande 8).

I motion 2000/01:So57 av Margareta Cederfelt och

Mikael Odenberg (båda m) begärs tillkännagivande om

att tillåta reklam samt marknadsföring av

spritdrycker, vin och starköl gentemot allmänheten

(yrkande 3). Motionärerna anför att det svenska

förbudet mot alkoholreklam betyder allt mindre i en

globaliserad värld, då utländska tidskrifter

innehåller alkoholreklam som riktar sig till

enskilda individer. Enligt motionärerna är det

märkligt att Vin & Sprit AB har en form av

marknadsföring utomlands och ett annat regelverk för

sin marknadsföring i Sverige.

Bakgrund

Särskilda regler för marknadsföring av

alkoholhaltiga drycker till konsumenter finns i 4

kap. 8-13 §§ alkohollagen. Reglerna omfattar endast

alkoholdrycker, dvs. drycker som innehåller mer än

2,25 volymprocent alkohol. Alkoholdrycker får inte

marknadsföras genom kommersiella annonser i

tidningar (med undantag för folköl), radio eller TV,

enligt 1 kap. 9 § tryckfrihetsförordningen (TF) och

1 kap. 12 § yttrandefrihetsgrundlagen (YGL). Vid

marknadsföring på annat sätt, dvs. på annat sätt än

genom kommersiell annons i tidningar, radio eller

TV, ställs det i lagen upp ett krav på särskild

måttfullhet. Vad som är särskild måttfullhet har

definierats främst genom Konsumentverkets riktlinjer

på området (KOVFS 1979:5 och 6). Alkohollagen

innehåller också en särskild bestämmelse om att

marknadsföring av alkoholdrycker inte får rikta sig

särskilt till eller skildra barn och ungdomar (4

kap. 8 § andra stycket alkohollagen).

I proposition 2000/01:20 Nationell handlingsplan för

att förebygga alkoholskador föreslog regeringen (s.

56 ff.) att med hänsyn framför allt till skyddet för

ungdomen borde åtgärder vidtas för att hindra att

gällande alkoholreklamregler kringgås genom

marknadsföring av alkoholhaltiga lättdrycker. En

särskild utredare borde tillkallas med uppgift att

se över bl.a. möjligheterna att begränsa

alkoholindustrins sponsring inom idrotten. I

betänkande 2000/01:SoU8 med samma namn anförde

utskottet i denna del bl.a. följande (s. 30).

Den svenska alkoholpolitiken har som ett av dess

huvudsyften att skydda barn och ungdom från

alkoholens negativa sidor. När det gäller alkoholre-

klamens utformning är dessa unga följaktligen en

skyddsvärd grupp. Detta gäller enligt utskottets

uppfattning även indirekt alkoholreklam. Alla

kringgåenden av gällande alkoholreklamregler måste

självklart motverkas. Utskottet delar bedömningen

att alkoholbranschens egenåtgärder på området inte

kommit att medföra en sådan utveckling på området

som utskottet tidigare förutsatt. Utskottet noterar

att regeringen har för avsikt att återkomma till

riksdagen efter EG-domstolens avgörande i ett mål

som rör de svenska bestämmelserna om marknadsföring

av alkoholdrycker. Vad gäller sponsring ser

utskottet positivt på att en särskild utredare skall

belysa möjligheterna att minska alkoholbranschens

inflytande över idrotten. Med det anförda får motion

2000/01:So495 (s) anses i allt väsentligt

tillgodosedd. Motion 2000/01:So23 (m) yrkande 4

avstyrks.

Detta blev riksdagens beslut (rskr. 2000/01:144).

Efter begäran om förhandsavgörande av Stockholms

tingsrätt har EG-domstolen den 8 mars 2001 meddelat

dom i mål (C-405/98) mellan Konsumentombudsmannen

och Gourmet International Products AB (GIP). I domen

fastslår EG-domstolen att de nuvarande artiklarna

28, 30, 46 och 49 i EG-fördraget inte utgör hinder

mot ett sådant förbud mot kommersiella annonser för

alkoholdrycker som det som föreskrivs i 2 § lagen

(1978:763) med vissa bestämmelser om marknadsföring

av alkoholdrycker (numera 4 kap. 11 § alkohollagen),

om det inte mot bakgrund av de faktiska och

rättsliga omständigheter som kännetecknar

förhållandena i den berörda medlemsstaten framgår

att det är möjligt att skydda folkhälsan mot

alkoholens skadeverkningar genom åtgärder som i

mindre utsträckning påverkar handeln inom

gemenskapen. Stockholms tingsrätt har ännu inte

avgjort målet.

Enligt 6 kap. 6 § alkohollagen får priser på

alkoholdrycker vid servering inte sättas lägre än

inköpspriset för varan jämte skäligt tillägg.

Priserna skall avvägas så att försäljning av drycker

med högre alkoholhalt inte främjas. I 6 kap. 7 §

anges att på ett serveringsställe får åtgärder inte

vidtas i syfte att förmå någon gäst till inköp av

alkoholdrycker.

I betänkandena 1995/96:SoU3 Alkoholfrågor och

1997/98:SoU7 med samma namn avstyrktes också

motionsyrkanden om att 6 och 7 §§ i 6 kap.

alkohollagen skulle upphävas. Utskottet fann att det

var viktigt att motverka förekomsten av lockpriser

på alkoholvaror i samband med servering. Utskottet

ansåg också att priserna skall avvägas så att

försäljning av drycker med högre alkoholhalt inte

främjas. Utskottet uttalade vidare att en

ansvarsfull alkoholservering inte kan förenas med

att gästerna förmås till akoholkonsumtion. Riksdagen

följde utskottet (prot. 1995/96:27 och 1997/98:13).

Socialutskottet behandlade senast i betänkande

1999/2000:SoU4 Vissa alkoholfrågor motionsyrkanden

om avskaffande av alkohollagens bestämmelser om

bl.a. prissättning och animeringsförbud. Utskottet

(s. 81) vidhöll sin tidigare inställning i dessa

frågor och avstyrkte aktuella motioner. Detta blev

riksdagens beslut (rskr. 1999/2000:42).

Utskottets bedömning

Utskottet vidhåller sin inställning vad gäller

marknadsföring och prissättning av alkoholdrycker på

serveringsställen. Motionerna 2000/01:So55 (m)

yrkande 5 och 2000/01:So300 (m) yrkande 8 avstyrks

därför.

Alkoholpolitiken skall, som utskottet tidigare

anfört, syfta till att minska alkoholens medicinska

och sociala skadeverkningar. Särskilt viktigt är att

skydda barn och ungdom från alkoholens negativa

sidor. Denna grupp har därför ett högt skyddsvärde

när det gäller både direkt och indirekt

alkoholreklam. Enligt utskottet skulle ett bifall

till motion 2000/01:So57 (m) yrkande 3 motverka

syftet med alkoholpolitiken och lämna fritt att

rikta alkoholreklam direkt till barn och ungdom.

Motionen bör därför avstyrkas.

Partihandel m.m.

Motioner

I motion 2000/01:So276 av Leif Carlson (m) begärs

tillkännagivande om nuvarande problem på marknaden

för partihandel med alkoholdrycker (yrkande 1).

Motionären anför att upphandling av produkter

fortfarande bedöms mot en av Systembolaget på

förhand uppgjord produktplan. En generell effekt av

nuvarande reglering är att etablerade företag och

produkter gynnas på bekostnad av nya. Detta genom

att stor volym är ett krav för att få finnas kvar på

Systembolagets hyllor. Konkurrensen minskar

därigenom. Inget egentligt värde fästs heller vid

varumärken och liknande. Rättssäkerheten för den

enskilde importören blir liten. Det måste i princip

finnas ett formellt fel i handläggningen för att

Alkoholsortimentsnämnden skall kunna ingripa. Vidare

begärs att regeringen lägger fram förslag till

ändring i syfte att skapa en bättre fungerande

marknad för partihandel med alkoholdrycker (yrkande

2). Långsiktigt sett löses problemen enligt

motionärens uppfattning bäst genom en avveckling av

Systembolagets monopol till förmån för ett system

där licensierade butiker får sälja alkoholdrycker.

I motion 2000/01:So300 av Chris Heister m.fl. (m)

yrkas att riksdagen beslutar att avveckla kravet på

tillverkningstillstånd enligt alkohollagen (yrkande

12). Motionärerna anför att samma skäl som

motiverade avskaffandet av tillståndskravet vid

partihandel, är tillämpliga även på systemet för

tillverkningstillstånd. En samordning bör även här

kunna sökas, i första hand med skattekontrollen.

Bakgrund

I 4 kap. 1-7 §§ alkohollagen regleras frågan om

partihandel m.m. med spritdrycker, vin och starköl.

Sådan handel får bedrivas endast av den som har

godkänts som upplagshavare eller registrerats som

varumottagare för sådana varor enligt 9 eller 12 §

lagen (1994:1564) om alkoholskatt. Av detta följer

att rätten till partihandel endast avser den dryck

som omfattas av godkännandet som upplagshavare eller

registreringen som varumottagare enligt

bestämmelserna i lagen om alkoholskatt. Utöver vad

som anges i första stycket får partihandel med

spritdrycker, vin och starköl bedrivas av

detaljhandelsbolaget i enlighet med vad som anges i

5 kap. 1 § tredje stycket.

Bestämmelser om bl.a. tillverkningstillstånd finns

i 7 kap. 1-4 §§ alkohollagen. Av bestämmelserna

följer bl.a. att tillverkningstillstånd får meddelas

endast den som visar att han med hänsyn till sina

personliga och ekonomiska förhållanden och

omständigheterna i övrigt är lämplig att utöva

verksamheten. Sökanden skall också visa att han har

tillfredsställande lagringsmöjligheter. Vid

tillståndsprövningen skall särskild hänsyn tas till

om sökanden är laglydig och benägen att fullgöra

sina skyldigheter mot det allmänna.

Utskottets bedömning

Utskottet är inte berett att ta något initiativ med

anledning av motionerna 2000/01:So276 (m) yrkandena

1 och 2 samt 2000/01:So300 (m) yrkande 12, varför

dessa avstyrks.

Övriga frågor

Motioner

I motion 2000/01:So369 av Rolf Olsson m.fl. (v)

begärs att regeringen tillsätter en utredning med

uppgift att utarbeta en klarare definition av

begreppet alkoholfritt i enlighet med vad i motionen

anförs om att sätta gränsen till 0,50 volymprocent

och därunder (yrkande 2). Motionärerna anser att det

behövs en närmare definition om vad som skall få

kallas alkoholfritt. De anser att även Sverige bör

införa EU:s gräns för vad som anses som

alkoholfritt, 0,50 volymprocent. Detta för med sig

att exempelvis lättöl kommer att betraktas som en

alkoholhaltig dryck och som det då kan vara olagligt

att göra reklam för.

I motion 2000/01:So267 av Per Bill (m) yrkas att

riksdagen beslutar att upphäva 6 kap. 9 § första

stycket alkohollagen. Motionären anför att av

alkohollagen framgår att man på serveringsställe där

serveringstillstånd gäller inte får låta gästerna

dricka andra alkoholdrycker än sådana som har

serverats i enlighet med tillståndet. Enligt

motionärens uppfattning bör en restaurang som har

rätt att servera en viss alkoholdryck också ha rätt

att - eventuellt mot ersättning - låta gästerna

förtära motsvarande medhavda alkoholdrycker.

Bakgrund

I 1 kap. alkohollagen finns bestämmelser med

definitioner av olika alkoholdrycker.

Alkoholutredningen har i sitt betänkande

Bestämmelser om alkoholdrycker (SOU 2000:59) lämnat

förslag om ändrade definitioner för olika

alkoholdrycker. Regeringen anför i proposition

2000/01:97 (s. 20) att Alkoholutredningens förslag

kräver ytterligare utredning och att regeringen med

hänsyn härtill väljer att återkomma till denna fråga

vid ett senare tillfälle.

Enligt 6 kap. 9 § alkohollagen får på

serveringsställe där serveringstillstånd gäller inte

någon dricka eller tillåtas dricka andra

alkoholdrycker än sådana som har serverats i

enlighet med tillståndet. Detta gäller dock inte på

hotellrum. Vidare framgår bl.a. att alkoholdrycker

som inte får serveras i en lokal som avses i denna

paragraf inte heller får förvaras i sådan lokal

eller tillhörande utrymmen i annat fall än när det

är uppenbart att drycken inte är avsedd att drickas

på stället. Förbuden enligt paragrafen gäller inte i

fråga om öl.

Utskottets bedömning

Regeringen har för avsikt att ytterligare utreda

frågan om definitioner för olika alkoholdrycker.

Utskottet anser att regeringens kommande förslag bör

avvaktas och avstyrker därför motion 2000/01:So369

(v) yrkande 2.

Något initiativ från riksdagens sida bör, enligt

utskottets mening, inte tas med anledning av motion

2000/01:So267 (m). Även denna motion avstyrks.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande inriktningen på den svenska

alkoholpolitiken m.m.

att riksdagen avslår motionerna 2000/01:So55 yrkandena 1 och

2, 2000/01:So59 samt 2000/01:So201,

res. 1 (m)

res. 2 (fp)

2. beträffande auktioner m.m. av

alkoholdrycker

att riksdagen med avslag på motion 2000/01:So58 yrkande 4

antar 5 kap. 3 § i regeringens förslag till lag

om ändring i alkohollagen (1994:1738),)

3. beträffande vidgad möjlighet till

auktioner m.m.

att riksdagen avslår motionerna 2000/01:So55 yrkande 3

delvis och 2000/01:So206,

res. 3 (m)

4. beträffande återförsäljning

att riksdagen antar 4 kap. 1 § tredje stycket, 4 kap. 6 §

andra stycket och 5 kap. 1 § tredje stycket i

regeringens förslag till lag om ändring i

alkohollagen (1994:1738),

5. beträffande lördagsöppet

att riksdagen med avslag på motionerna 2000/01:So56,

2000/01:So58 yrkande 1, 2000/01:So60,

2000/01:So61 yrkande 1, 2000/01:So62 samt

2000/01:So63 yrkande 1 godkänner regeringens

förslag om detaljhandelsbolagets öppettider på

lördagar i enlighet med avsnitt 4.2.2. i

propositionen,

res. 4 (v, kd, c, mp)

res. 5 (m) - motiv.

6. beträffande rätt att överklaga

att riksdagen avslår motionerna 2000/01:So58 yrkande 2 och

2000/01: So61 yrkande 2,

res. 6 (mp)

7. beträffande serveringstider

att riksdagen med avslag på motionerna 2000/01:So55 yrkande

4, 2000/01:So57 yrkande 1, 2000/01:So61 yrkande

3, 2000/01:So63 yrkande 2 och 2000/01:So300

yrkande 7 antar 6 kap. 4 § första stycket i

regeringens förslag till lag om ändring i

alkohollagen (1994:1738),

res. 7 (m)

res. 8 (mp)

8. beträffande allsidig matlagning m.m.

att riksdagen avslår motionerna 2000/01:So55 yrkandena 6-8,

2000/01:So57 yrkande 2, 2000/01:So300 yrkande 9,

2000/01:So317 och 2000/01:So347,

res. 9 (m)

9. beträffande tillfälliga tillstånd

att riksdagen med avslag på motion 2000/01:So55 yrkande 9

antar 6 kap. 5 § i regeringens förslag till lag

om ändring i alkohollagen (1994:1738),

res. 10 (m)

10. beträffande serveringstillstånd vid

vissa privata arrangemang

att riksdagen med avslag på motion 2000/01:So58 yrkande 5

antar 6 kap. 1 § andra stycket i regeringens

förslag till lag om ändring i alkohollagen

(1994:1738),

11. beträffande lämplighetskravet

att riksdagen med avslag på motionerna 2000/01:So55

yrkandena 10 och 11 delvis samt 2000/01:So300

yrkande 10 antar 7 kap. 8 § och 19 § 5 i

regeringens förslag till lag om ändring i

alkohollagen (1994:1738),

res. 11 (m)

res. 12 (mp)

12. beträffande anställd personal

att riksdagen med avslag på motion 2000/01:So54 antar 6 kap.

3 § fjärde stycket i regeringens förslag till

lag om ändring i alkohollagen (1994:1738),

13. beträffande representationsrätt

att riksdagen avslår motion 2000/01:So55

yrkande 3 delvis,

res. 13 (m)

14. beträffande restaurangrapporten

att riksdagen avslår motion 2000/01:So61 yrkande 4,

res. 14 (mp)

15. beträffande anmälningsplikt m.m.

att riksdagen med avslag på motionerna 2000/01:So58 yrkande

3, 2000/01:So61 yrkande 5, 2000/01:So417,

2000/01:So429 samt 2000/01:Sf274 yrkandena 35

och 36 antar 5 kap. 6 § andra stycket, 6 kap. 1

a § och 7 kap. 13 § tredje stycket i regeringens

förslag till lag om ändring i alkohollagen

(1994:1738),

res. 15 (mp)

16. beträffande sanktion vid försummelse

m.m.

att riksdagen med avslag på motion 2000/01:So55 yrkande 11

delvis antar 7 kap. 21 § andra stycket i

regeringens förslag till lag om ändring i

alkohollagen (1994:1738),

res. 16 (m) - delvis

17. beträffande ambulerande

folkölsförsäljning

att riksdagen avslår motion 2000/01:So55 yrkande 12,

res. 16 (m) - delvis

18. beträffande att bjuda underårig på

alkoholdryck

att riksdagen med avslag på motion 2000/01:So63 yrkande 3

antar 3 kap. 9 § tredje stycket och 10 kap. 6 §

i regeringens förslag till lag om ändring i

alkohollagen (1994:1738),

res. 17 (mp)

19. beträffande förslaget till lag om

ändring i alkohollagen i övrigt

att riksdagen antar förslaget till lag om ändring i

alkohollagen (1994:1738) i övrigt i den mån det

inte omfattas av vad utskottet hemställt under

tidigare moment,

20. beträffande åldersgränser och

detaljhandelsmonopolet

att riksdagen avslår motionerna 2000/01:So55 yrkande 13 och

2000/01:So57 yrkande 4,

res. 18 (m)

21. beträffande alkoholreklam

att riksdagen avslår motionerna 2000/01:So55 yrkande 5,

2000/01: So57 yrkande 3 och 2000/01:So300

yrkande 8,

res. 19 (m)

22. beträffande partihandel m.m.

att riksdagen avslår motionerna 2000/01:So276 yrkandena 1

och 2 samt 2000/01:So300 yrkande 12,

res. 20 (m)

23. beträffande övriga frågor

att riksdagen avslår motionerna 2000/01:So267 och

2000/01:So369 yrkande 2.

res. 21 (m)

Stockholm den 15 maj 2001

På socialutskottets vägnar

Ingrid Burman

I beslutet har deltagit: Ingrid Burman (v), Chris

Heister (m), Susanne Eberstein (s), Margareta

Israelsson (s), Rinaldo Karlsson (s), Chatrine

Pålsson (kd), Leif Carlson (m), Conny Öhman (s),

Hans Hjortzberg-Nordlund (m), Elisebeht Markström

(s), Rolf Olsson (v), Lars Gustafsson (kd), Thomas

Julin (mp), Kenneth Johansson (c), Catherine Persson

(s), Lars Elinderson (m) och Harald Nordlund (fp).

Reservationer

1. Inriktningen på den svenska

alkoholpolitiken m.m. (mom. 1)

Chris Heister, Leif Carlson, Hans Hjortzberg-

Nordlund och Lars Elinderson (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 13

börjar med "Riksdagen har" och slutar med "Motionen

avstyrks." bort ha följande lydelse:

Enligt utskottets mening är det stora

alkoholproblemet i Sverige "svart-spriten". Den

växande "svarta" marknaden gör att t.ex.

ålderskontrollen på Systembolaget och på

restaurangerna blir meningslös. De höga

alkoholskatterna hindrar heller inte den som köper

"svartsprit", utan ökar bara lönsamheten för alla

parter på den "svarta marknaden" och uppmuntrar

därigenom till ytterligare olagliga affärer. Enligt

utskottet bör målet för akoholpolitiken vara att

minska alkoholens medicinska och sociala

skadeverkningar samtidigt som dess positiva sociala

och livskvalitetshöjande effekter - när de brukas

måttfullt - bejakas. För att uppnå detta måste det

goda bruket accepteras och inte motverkas av

svårförståeliga restriktioner. Utskottet anser att

endast då kan en effektiv alkoholpolitik som bidrar

till att minska alkoholskador få en folklig

förankring och förståelse. Enligt utskottets

uppfattning kräver en ny alkoholpolitik en

kombination av samverkande åtgärder. Onödiga

begränsningar och krångel måste tas bort. Svartsprit

och kriminalitet måste bekämpas genom förstärkta

resurser till bl.a. tullen. Den legala och

beskattade alkoholens tillgänglighet måste öka och

dess pris sänkas. Enligt utskottet måste också

hjälpen till missbrukarna förstärkas och

effektiviseras. Det bästa sättet att få ett bättre

förhållningssätt till alkohol är genom uthållig

upplysning och information så att den enskilde

känner sig delaktig i en politik som är förståelig.

Utskottet anser vidare att ett mer positivt synsätt

och en större öppenhet för andra länders traditioner

måste till, särskilt om vi vill nyttja vårt

ordförandeskap i EU för att påverka omvärlden. Vad

utskottet nu anfört bör riksdagen med anledning av

motion 2000/01:So55 (m) yrkandena 1 och 2 ge

regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 1 bort ha

följande lydelse:

1. beträffande inriktningen på den svenska

alkoholpolitiken m.m.

att riksdagen med anledning av av motion 2000/01:So55

yrkandena 1 och 2 och med avslag på motionerna

2000/01:So59 samt 2000/01: So201 som sin mening

ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

2. Inriktningen på den svenska

alkoholpolitiken m.m. (mom. 1)

Harald Nordlund (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 13

börjar med "Riksdagen har" och slutar med "Motionen

avstyrks." bort ha följande lydelse:

Utskottet vill understryka att svenska

alkoholpolitiken syftar till att minska

alkoholmissbruket och skadorna på grund av alkohol,

här inräknat såväl medicinska som sociala skador.

Världshälsoorganisationen (WHO) har för ett par år

sedan antagit en alkoholpolitisk aktionsplan som ger

ett mycket starkt stöd för de principer som den

svenska alkoholpolitiken vilar på. Enligt utskottet

är det viktigaste som kan göras just nu för att

begränsa folkhälsoskadorna av en ökad

alkoholkonsumtion att sträva efter att upprätthålla

den aktiva prispolitiken och detaljhandelsmonopolet

så långt det är möjligt. Utskottet anser också att

med tanke på tendensen till ökning av ungdomars

konsumtion av alkohol är det synnerligen viktigt att

prioritera det alkoholförebyggande arbetet bland de

yngre. Samtliga elever på mellanstadiet måste få

droginformation, men även andra ålderskategorier bör

komma i fråga för informationsinsatser. Enligt

utskottet bör vidare Socialstyrelsen få i uppdrag

att tillsammans med Folkhälsoinstitutet initiera hur

arbetet med barn till missbrukare kan implementeras

i olika ordinarie verksamheter inom socialtjänsten,

skolan och hälso- och sjukvården. Utbildning av

olika personalgrupper om dessa barns behov måste

också komma till stånd. Langningen och annan

missbruksfrämjande brottslighet måste också

motverkas. Vidare anser utskottet att ökade resurser

måste gå till vård av unga alkohol- och

drogmissbrukare. Enligt utskottet bör vårdplatser på

behandlingshem prioriteras för yngre och kommunerna

måste köpa det antal platser som krävs. Utskottet

anser också att det krävs kommunalt samarbete för

att bättre utvärdera och mäta resultaten i

ungdomsvården. Detta både för att få kontroll över

kostnaderna samtidigt som vårdkvaliteten kan

förbättras. Slutligen anser utskottet att också

handeln med svartsprit måste motverkas. Enligt

utskottet förs kampen mot svartspriten bäst genom

polisiära åtgärder och informationskampanjer. Vad

utskottet nu anfört bör riksdagen med anledning av

motion 2000/01:So59 (fp) ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 1 bort ha

följande lydelse:

1. beträffande inriktningen på den svenska

alkoholpolitiken m.m.

att riksdagen med anledning av motion 2000/01:So59 och med

avslag på motionerna 2000/01:So55 yrkandena 1

och 2 samt 2000/01:So201 som sin mening ger

regeringen till känna vad utskottet anfört.

3. Vidgad möjlighet till auktioner m.m.

(mom. 3)

Chris Heister, Leif Carlson, Hans Hjortzberg-

Nordlund och Lars Elinderson (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 16

börjar med "Även motionerna" och slutar med "m.m.

avstyrks" bort ha följande lydelse:

Enligt utskottet finns det ingen alkoholpolitisk

mening i att begränsa möjligheten att anordna sprit-

, vin- och starkölsauktioner liksom möjligheten för

provning av alkoholdrycker enbart till Systembolaget

AB, utan även andra bör ges sådana möjligheter. Den

nuvarande alkoholpolitiken tar inte hänsyn till

globaliseringen där alla i dag enkelt kan resa

utomlands för att delta på vinauktioner. Enligt

utskottet skulle variation och ökade valmöjligheter

skapas om vinauktioner tilläts utanför

Systembolaget. Utöver de uppenbara fördelarna med

att kunna utveckla och förenkla utövandet av det

positiva vinintresset skulle vinauktioner möjliggöra

provning av flera årgångar av samma vin eller från

samma vingårdar och ge möjligheter för dödsbon och

konkursförvaltare att omsätta vinsamlingar till

likvida medel. Vad utskottet nu anfört bör riksdagen

med anledning av motionerna 2000/01:So55 (m) yrkande

3 delvis och 2000/01:So206 (m) ge regeringen till

känna.

dels att utskottets hemställan under 3 bort ha

följande lydelse:

3. beträffande vidgad möjlighet till auktioner

m.m.

att riksdagen med anledning av motionerna 2000/01:So55 yrkande

3 delvis och 2000/01:So206 som sin mening ger

regeringen till känna vad utskottet anfört.

4. Lördagsöppet (mom. 5)

Ingrid Burman (v), Chatrine Pålsson (kd), Rolf

Olsson (v), Lars Gustafsson (kd), Thomas Julin (mp)

och Kenneth Johansson (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 19

börjar med "Enligt utskottet" och slutar med

"öppettider på lördagar" bort ha följande lydelse:

Utskottet avstyrker regeringens förslag om

detaljhandelsbolagets öppethållande på lördagar.

Några hållbara argument för lördagsöppet har enligt

utskottet inte framkommit under den korta

försöksperioden. Ett motiv som anges i propositionen

för ett generellt lördagsöppet på Systembolaget är

servicenivån och behovet av ökad legitimitet för

Systembolaget. Av den aktuella forskarrapporten

framgår att det redan finns ett gott förtroende hos

allmänheten för dagens servicenivå, och tidigare

undersökningar har visat att de allra flesta inte

vill ha lördagsöppet om det resulterar i ökad

misshandel. För utskottet innebär detta att det

torde finnas ett mandat för att förlänga försöket

med lördagsöppet för att verkligen säkerställa att

några tydliga negativa följdverkningar inte uppstår.

Forskarrapporten ger heller inte stöd för att

lördagsöppna Systembutiker motverkar försäljning av

svartsprit. Drygt 80 % av dem som köpt svartsprit

angav att öppettiderna inte spelade någon roll.

Däremot var priset en avgörande betydelse, vilket

inte är förvånande. Mot denna bakgrund, och då det

med all sannolikhet finns ett stort mörkertal vad

gäller ökad misshandel och ökat rattfylleri, anser

utskottet att riksdagen inte ska besluta om

lördagsöppet på Systembolaget i hela landet utan

förlänga försöksperioden ytterligare 1 år och under

denna tid fortsätta att följa utvecklingen på samma

sätt som nu gjorts. Detta bör riksdagen ge

regeringen till känna. Vad utskottet nu anfört bör

riksdagen med bifall till motionerna 2000/01:So56

(c), 2000/01:So60 (v), 2000/01:So61 (mp) yrkande 1

och 2000/01:So62 (kd) och med anledning av

motionerna 2000/01:So58 (s) yrkande 1 och

2000/01:So63 (fp, s, mp, kd, v) yrkande 1 ge

regeringen till känna. Utskottet anser att riksdagen

inte bör godkänna regeringens förslag om

detaljhandelsbolagets öppettider på lördagar.

dels att utskottets hemställan under 5 bort ha

följande lydelse:

5. beträffande lördagsöppet

att riksdagen med bifall till motionerna 2000/01:So56,

2000/01:So60, 2000/01:So61 yrkande 1 och

2000/01:So62 samt med anledning av motionerna

2000/01:So58 yrkande 1 och 2000/01:So63 yrkande

1 dels inte godkänner regeringens förslag om

detaljhandelsbolagets öppettider på lördagar i

enlighet med avsnitt 4.2.2 i propositionen, dels

som sin mening ger regeringen till känna vad

utskottet anfört.

5. Lördagsöppet (mom. 5, motiveringen)

Chris Heister, Leif Carlson, Hans Hjortzberg-

Nordlund och Lars Elinderson (alla m) anser att den

del av utskottets bedömning som på s. 19 börjar med

"Enligt utskottet" och slutar med "vad gäller

öppethållande." bort ha följande lydelse:

Enligt utskottet är det av vikt att den illegala

handeln med alkoholdrycker kraftfullt motverkas.

Skall denna kamp nå framgång måste fler människor

välja att handla legal framför illegal alkohol.

Utskottet vidhåller att en väg att uppnå detta kan

vara att öka tillgängligheten till legal alkohol.

Utskottet anser att det sker bäst genom att

detaljhandelsmonopolet avskaffas och att i stället

en rätt att försälja alkoholdrycker genom

licensierade butiker införs. Ett steg på vägen är

dock att Systembolagets service förbättras t.ex. vad

gäller öppethållande.

6. Rätt att överklaga (mom. 6)

Thomas Julin (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 21

börjar med "Utskottet delar" och slutar med "yrkande

2 avstyrks" bort ha följande lydelse:

Enligt utskottet bör rätten att överklaga beslut om

serveringstillstånd utvidgas. Även om

kommunaliseringen i stort måste anses som lyckad

torde vid dessa ärenden finnas en risk för godtycke

eller hänsyn till andra mål än alkoholpolitiska,

liksom för jäv. Om en kommun således har underlåtit

att fatta eller har fattat olämpliga eller oriktiga

principiella beslut i alkoholserveringsärenden bör,

enligt utskottet, därför en rätt att överklaga dessa

beslut ges till berörda lokala myndigheter inklusive

socialtjänsten, samt länsstyrelserna. Utskottet

anser även att rättssäkerhetsprinciper i allmänhet

bjuder att utvidga överklaganderätten i ärenden

rörande serveringstillstånd. Regeringen bör

återkomma till riksdagen med ett lagförslag i

enlighet med det anförda. Vad utskottet nu anfört

bör riksdagen med anledning av motion 2000/01:So61

(mp) yrkande 2 ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 6 bort ha

följande lydelse:

6. beträffande rätt att överklaga

att riksdagen med anledning av motion 2000/01:So61 yrkande 2

och med avslag på motion 2000/01:So58 yrkande 2

som sin mening ger regeringen till känna vad

utskottet anfört.

7. Serveringstider (mom. 7)

Chris Heister, Leif Carlson, Hans Hjortzberg-

Nordlund och Lars Elinderson (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 23

börjar med "Enligt utskottets" och slutar med

"yrkande 7 avstyrks" bort ha följande lydelse:

Utskottet anser att riksdagen bör avslå regeringens

förslag vad gäller serveringstider. Enligt

utskottets uppfattning måste det vara bättre att

tillåta lagliga restauranger - även med

alkoholservering - att ha öppet när och om det finns

en efterfrågan än att genom skärpta regler driva

fram en expansion av verksamhet med

svartklubbskaraktär med allt vad det innebär av

kriminalitet. Det är angeläget att restauranger kan

stänga under lugna former efter det att

alkoholserveringen har avslutats. Enligt utskottets

mening bör därför reglerna om restaurangers

stängningstider avskaffas helt. Stängningstiden

skall således vara en angelägenhet för respektive

restaurangägare. Utskottet anser inte heller att det

finns någon anledning att i lag reglera när på dagen

alkoholservering får börja. Det upplevs endast som

otillbörligt förmynderi att staten bestämmer att

ingen får serveras alkohol före klockan 11.00.

Enligt utskottet bör därför även denna reglering

avskaffas. Vad utskottet nu anfört bör riksdagen med

anledning av motionerna 2000/01:So55 (m) yrkande 4,

2000/01: So57 (m) yrkande 1 och 2000/01:So300 (m)

yrkande 7 som sin mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 7 bort ha

följande lydelse:

7. beträffande serveringstider

att riksdagen med anledning av motionerna 2000/01:So55 yrkande

4, 2000/01:So57 yrkande 1 och 2000/01:So300

yrkande 7 och med avslag på motionerna

2000/01:So61 yrkande 3 och 2000/01:So63 yrkande

3 dels avslår 6 kap. 4 § första stycket i

regeringens förslag om lag om ändring i

alkohollagen (1994:1738), dels som sin mening

ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

8. Serveringstider (mom. 7)

Thomas Julin (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 23

börjar med "Enligt utskottets" och slutar med

"yrkande 7 avstyrks" bort ha följande lydelse:

Utskottet avstyrker regeringens förslag vad gäller

serveringstider. Enligt utskottet bör i alkohollagen

införas en bestämmelse som sätter klockan 3.00 som

yttersta tidsgräns för servering av alkoholdrycker i

lokaler med serveringstillstånd. Enligt utskottet

bör behovet av lugn och trygghet i storstädernas

centrala delar väga tyngre än vissa människors

önskan att bli serverade alkohol mellan 3.00 och

5.00 på natten. Utskottet vill också påminna om att

polisen i Stockholm har rekommenderat förslaget om

stopptiden klockan 3.00 och att det inte finns någon

motsättning mellan en yttersta stopptid klockan 3.00

och propositionens förslag om ett uppdrag till

Folkhälsoinstitutet att verka för allmänt tidigare

restaurangvanor. Enligt utskottet bör således i

denna del förslaget i lagrådsremissen till den

aktuella propositionen genomföras. Utskottet anser

även att de i alkohollagen angivna

serveringstiderna, med tanke på ungdomsfylleriet,

bör utsträckas att gälla för folköl. Regeringen bör

snarast återkomma till riksdagen med ett förslag i

enlighet härmed. Vad utskottet nu anfört bör

riksdagen med anledning av motionerna 2000/01:So61

(mp) yrkande 3 och 2000/01:So63 (fp, s, mp, kd, v)

yrkande 2 ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 7 bort ha

följande lydelse:

7. beträffande serveringstider

att riksdagen med anledning av motionerna 2000/01:So61 yrkande

3 och 2000/01:So63 yrkande 2 samt med avslag på

motionerna 2000/01:So55 yrkande 4, 2000/01:So57

yrkande 1 och 2000/01:So300 yrkande 7 dels

avslår 6 kap. 4 § första stycket i regeringens

förslag om lag om ändring i alkohollagen

(1994:1738), dels som sin mening ger regeringen

till känna vad utskottet anfört.

9. Allsidig matlagning m.m. (mom. 8)

Chris Heister, Leif Carlson, Hans Hjortzberg-

Nordlund och Lars Elinderson (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 26

börjar med "Enligt utskottet" och slutar med "(kd)

avstyrks" bort ha följande lydelse:

Enligt utskottets uppfattning har starka gemenskaper

och goda sociala miljöer betydelse vid

alkoholförtäring, då de minskar risken för både

missbruk och våldsamheter. Förbättrade

förutsättningar att under kontrollerade former

servera vin, öl och sprit till rimliga priser,

möjliggör för restauranger att ersätta drickande i

avskildhet och utan social kontroll. Enligt

utskottet bör alkoholpolitiken därför förändras i

syfte att ge människor bättre möjligheter att umgås

på restauranger, pubar och barer. Utskottet anser

att det med nuvarande reglering i alkohollagen om

allsidig matlagning och mattvång är svårt för nya

typer av restauranger att etablera sig. Möjligheten

att serveras alkohol på en kvarterspub saknas i stor

utsträckning, varför svenskarna dricker hemma innan

de går ut. Konsumtionen blir därför ofta högre än om

det hade varit möjligt att besöka en enkel bar.

Enligt utskottet bör mattvånget därför avskaffas.

Utskottet anser vidare att möjligheterna att

servera vin och starköl i foajé till teater eller

konsertlokal under pauser i föreställningen bör

utökas till att även gälla spritdrycker samt också

tillåta servering såväl före som efter

föreställningen. Vad utskottet nu anfört bör

riksdagen med anledning av motionerna 2000/01:So55

(m) yrkandena 6-8, 2000/01:So57 (m) yrkande 2,

2000/01:So300 (m) yrkande 9 och 2000/01:So317 (s) ge

regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 8 bort ha

följande lydelse:

8. beträffande allsidig matlagning m.m.

att riksdagen med anledning av motionerna 2000/01:So55

yrkandena 6-8, 2000/01:So57 yrkande 2,

2000/01:So300 yrkande 9 och 2000/01: So317 samt

med avslag på motion 2000/01:So347 som sin

mening ger regeringen till känna vad utskottet

anfört.

10. Tillfälliga tillstånd (mom. 9)

Chris Heister, Leif Carlson, Hans Hjortzberg-

Nordlund och Lars Elinderson (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 27

börjar med "Enligt utskottet" och slutar med

"yrkande 9 avstyrks" bort ha följande lydelse:

Utskottet avstyrker den föreslagna skärpningen av

alkohollagen som innebär att innehavare av

tillfälligt tillstånd för servering i slutet

sällskap endast får köpa spritdrycker, vin och

starköl hos Systembolaget AB. Enligt utskottet är

detta ett otillbörligt ingrepp i konkurrensen som

saknar alkoholpolitisk betydelse. Vad utskottet nu

anfört bör riksdagen med anledning av motion

2000/01:So55 (m) yrkande 9 ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 9 bort ha

följande lydelse:

9. beträffande tillfälliga tillstånd

att riksdagen med anledning av motion 2000/01:So55 yrkande 9

dels avslår 6 kap. 5 § i regeringens förslag om

lag om ändring i alkohollagen (1994:1738), dels

som sin mening ger regeringen till känna vad

utskottet anfört.

11. Lämplighetskravet (mom. 11)

Chris Heister, Leif Carlson, Hans Hjortzberg-

Nordlund och Lars Elinderson (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 29

börjar med "Enligt utskottet" och slutar med

"yrkande 10 avstyrks" bort ha följande lydelse:

Utskottets uppfattning är att de krav alkohollagen

ställer på restaurangägare skall vara tydliga och

relevanta. Serveringstillstånd skall således

meddelas den som med hänsyn till sina personliga och

ekonomiska förhållanden och omständigheterna i

övrigt är lämplig att utöva verksamheten. Vid

tillståndsprövningen bör endast hänsyn tas till om

sökanden är laglydig och benägen att fullgöra sina

skyldigheter mot det allmänna samt har kunskaper i

alkohollagstiftningen. I annat fall öppnas för ett

omfattande kommunalt godtycke. Enligt utskottets

mening skall tillstånd alltid ges om det inte finns

något som tydligt talar däremot. Bevisbördan för att

någon eventuellt är olämplig skall ligga på

kommunen. Det är viktigt att tillståndet kan

återkallas både snabbt och effektivt i de fall

verksamheten inte sköts när den väl har kommit i

gång. För att det skall kunna ske måste kontrollen

av att tillståndshavarna följer befintliga regler

bli mera effektiv. Enligt utskottet är det inte

rimligt att brott mot brandskyddsföreskrifter eller

tillåtande av brottslig verksamhet i övrigt kopplas

till denna tillståndsgivning. Regler som krav på

bokföringskunskap fyller enligt utskottet heller

ingen alkoholpolitisk uppgift. Vad utskottet nu

anfört bör riksdagen med anledning av motionerna

2000/01:So55 (m) yrkandena 10 och 11 delvis samt

2000/01:So300 (m) yrkande 10 ge regeringen till

känna.

dels att utskottets hemställan under 11 bort ha

följande lydelse:

11. beträffande lämplighetskravet

att riksdagen med anledning av motionerna 2000/01:So55

yrkandena 10 och 11 delvis samt 2000/01:So300

(m) yrkande 10 dels avslår 7 kap. 8 och 19 §§ 5

i regeringens förslag om lag om ändring i

alkohollagen (1994:1738), dels som sin mening

ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

12. Lämplighetskravet (mom. 11)

Thomas Julin (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 29

börjar med "Enligt utskottet är det självklart" och

slutar med "yrkande 10 avstyrks" bort ha följande

lydelse:

Utskottets uppfattning är att ett

serveringstillstånd skall återkallas både snabbt och

effektivt i de fall verksamheten inte sköts när den

väl har kommit i gång. För att det skall kunna ske

måste kontrollen av att tillståndshavarna följer

befintliga regler bli mera effektiv. Vad utskottet

nu anfört bör riksdagen med anledning av motion

2000/01:So55 (m) yrkande 11 delvis ge regeringen

till känna.

dels att utskottets hemställan under 11 bort ha

följande lydelse:

11. beträffande lämplighetskravet

att riksdagen med anledning av motion 2000/01:So55 yrkande 11

delvis och med avslag på motionerna 2000/01:So55

yrkande 10 och 2000/01:So300 (m) yrkande 10 dels

antar 7 kap. 8 och 19 §§ 5 i regeringens förslag

om lag om ändring i alkohollagen (1994:1738),

dels som sin mening ger regeringen till känna

vad utskottet anfört.

13. Representationsrätt (mom. 13)

Chris Heister, Leif Carlson, Hans Hjortzberg-

Nordlund och Lars Elinderson (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 32

börjar med "Enligt utskottet" och slutar med "3

delvis avstyrks" bort ha följande lydelse:

Utskottet anser att de representationsregler som

gäller för näringslivet i övrigt också bör gälla

partihandlare. Alkohollagens regler för varuprover

bör därför lättas upp. Regeringen bör återkomma till

riksdagen med ett förslag i enlighet härmed. Vad

utskottet nu anfört bör riksdagen med anledning av

motion 2000/01:So55 (m) yrkande 3 delvis ge

regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 13 bort ha

följande lydelse:

13. beträffande representationsrätt

att riksdagen med anledning av motion 2000/01:So55 yrkande 3

delvis som sin mening ger regeringen till känna

vad utskottet anfört.

14. Restaurangrapporten (mom. 14)

Thomas Julin (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 33

börjar med "Enligt utskottet" och slutar med

"yrkande 4 avstyrks" bort ha följande lydelse:

Utskottet anser att restaurangrapporten bör avlämnas

två gånger per år för att säkra en kontinuerlig

uppföljning i enlighet med vad flera tunga

remissinstanser önskat. Vad utskottet nu anfört bör

riksdagen med anledning av motion 2000/01:So61 (mp)

yrkande 4 ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 14 bort ha

följande lydelse:

14. beträffande restaurangrapporten

att riksdagen med anledning av motion 2000/01:So61 yrkande 4

som sin mening ger regeringen till känna vad

utskottet anfört.

15. Anmälningsplikt m.m. (mom. 15)

Thomas Julin (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 37

börjar med "Ett av den" och slutar med "36 avstyrks"

bort ha följande lydelse:

Utskottet anser att riksdagen bör anta regeringens

förslag att införa en anmälningsplikt m.m. för den

som bedriver detaljhandel eller servering av öl.

Utskottet anser dock att lagstiftningen på området

ytterligare bör ses över. Enligt utskottets mening

är en anmälan i detta sammanhang ett alltför svagt

instrument för att få bukt med folkölsproblematiken

och detaljhandelns bristande ålderskontroll. Enligt

utskottet bör i stället tillstånd för försäljning av

folköl snarast återinföras. Ett sådant tillstånd bör

sökas aktivt och sökanden debiteras motsvarande

avgift. Ett försäljningstillstånd bör enligt

utskottet vidare vara tidsbegränsat så att det blir

återkommande omprövningar av detta. I den mån

försäljning sker till barn och ungdom anser

utskottet att tillståndet skall dras in eller att

handlaren nekas förnyat tillstånd. Utskottet anser i

övrigt att det behövs skärpta och tydliga regler som

styr folkölsförsäljningen. Om försäljningen av

folköl skall finnas kvar utanför Systembolagets

butiker, så måste försäljningen ske i butiker med

ett brett livsmedelssortiment. För att det skall

vara verkningsfullt med regler om folkölsförsäljning

måste även reglerna för kontrollverksamheten ses

över och bli tydliga samt även skärpas. Regeringen

bör snarast återkomma till riksdagen med förslag i

enlighet härmed. Vad utskottet nu anfört bör

riksdagen med anledning av motionerna 2000/01:So61

(mp) yrkande 5, 2000/01:So429 (mp) och 2000/01:Sf274

(mp) yrkandena 35 och 36 ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 15 bort ha

följande lydelse:

15. beträffande anmälningsplikt m.m.

att riksdagen med anledning av motionerna 2000/01:So61 yrkande

5, 2000/01:So429 och 2000/01:Sf274 yrkandena 35

och 36 samt med avslag på motionerna

2000/01:So58 yrkande 3 och 2000/01:So417 dels

antar 5 kap. 6 § andra stycket, 6 kap. 1 a § och

7 kap. 13 § tredje stycket i regeringens förslag

om lag om ändring i alkohollagen (1994:1738),

dels som sin mening ger regeringen till känna

vad utskottet anfört.

16. Sanktion vid försummelse m.m. (mom. 16

och 17)

Chris Heister, Leif Carlson, Hans Hjortzberg-

Nordlund och Lars Elinderson (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 37

börjar med "Utskottet delar" och på s. 38 slutar med

"yrkande 12 avstyrks" bort ha följande lydelse:

Utskottet avstyrker regeringens förslag att förlänga

förbudstiden för försäljning eller servering av

folköl. Utskottet vill understryka att en absolut

nödvändig förutsättning för kommunerna att få ta ut

en tillsynsavgift är att tillsyn de facto bedrivs i

kommunen. Mot den bakgrunden anser utskottet inte

det lämpligt att, som regeringen gör, föreslå en

straffskärpning från sex till tolv månader vid

upprepad eller allvarlig försummelse. Resultatet av

den skärpta tillsynen och samarbetet med handeln bör

först värderas innan en eventuell sanktionsskärpning

föreslås.

Enligt utskottet kan rätten till ölförsäljning i

samband med ambulerande korvförsäljning eller

liknande inte vara ett så stort problem att den bör

avskaffas. En möjlighet till denna typ av

ambulerande folkölsförsäljning bör således finnas

kvar i alkohollagen. Regeringen bör snarast

återkomma till riksdagen med förslag i enlighet

härmed. Vad utskottet nu anfört bör riksdagen med

anledning av motion 2000/01:So55 (m) yrkandena 11

delvis och 12 ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 16 bort ha

följande lydelse:

16. beträffande sanktion vid försummelse m.m.

att riksdagen med anledning av motion 2000/01:So55 yrkande 11

delvis dels avslår 7 kap. 21 § andra stycket i

regeringens förslag till lag om ändring i

alkohollagen, dels som sin mening ger regeringen

till känna vad utskottet anfört.

dels att utskottets hemställan under 17 bort ha

följande lydelse:

17. beträffande ambulerande folkölsförsäljning

att riksdagen med anledning av motion 2000/01:So55 yrkande 12

som sin mening ger regeringen till känna vad

utskottet anfört.

17. Att bjuda underårig på alkoholdryck

(mom.18)

Thomas Julin (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 39

börjar med "Utskottet ställer" och slutar med "det

anförda" bort ha följande lydelse:

Utskottet anser att bestämmelsen om att bjuda

ungdomar på alkohol (3 kap. 9 § alkohollagen) bör

preciseras, så att avsikten uppnås att ge barn och

unga en alkoholfri uppväxt. Bestämmelsen bör därför

få en annan utformning än vad regeringen föreslagit.

I alkoholutredningens betänkande förslogs att

servering till ungdomar för förtäring på stället

endast skulle kunna ske "i obetydlig omfattning". I

propositionen har regeringen valt en annan formell

lösning. Där föreslås att servering inte skall kunna

ske, om det med hänsyn till den bjudnes ålder och

omständigheterna i övrigt är "uppenbart

oförsvarligt". Varför regeringen har frångått

utredningens förslag framgår inte av propositionen.

Det synes som om formuleringen i propositionen

skulle kunna medge betydligt mer omfattande

servering till unga än den formulering som föreslogs

av utredningen. Utskottet föreslår därför att

alkoholutredningens förslag läggs till grund för

lagstiftning i detta fall och att det således i den

aktuella bestämmelsen anges att endast servering i

"obetydlig omfattning" skall vara tillåten i fråga

om ungdomar. Regeringen bör snarast återkomma med

ett lagförslag i enlighet härmed. Vad utskottet nu

anfört bör riksdagen med anledning av motion

2000/01:So63 (fp, s, mp, kd, v) yrkande 3 ge

regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 18 bort ha

följande lydelse:

18. beträffande att bjuda underårig på

alkoholdryck

att riksdagen med anledning av motion 2000/01:So63 yrkande 3

dels antar 3 kap. 9 § tredje stycket i

regeringens förslag till lag om ändring i

alkohollagen, dels som sin mening ger regeringen

till känna vad utskottet anfört.

18. Åldersgränser och

detaljhandelsmonopolet (mom. 20)

Chris Heister, Leif Carlson, Hans Hjortzberg-

Nordlund och Lars Elinderson (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 40

börjar med "Utskottet vidhåller" och slutar med

"yrkande 4 avstyrks" bort ha följande lydelse:

Personer som har uppnått 18 års ålder är valbara

till riksdagen, har rösträtt, rätt att ta körkort,

rätt att ingå äktenskap och rätt att förtära

alkoholdrycker på restauranger och barer m.m.

Utskottet anser det uppenbart ologiskt och

svårbegripligt att åldersgränsen för inköp av

alkohol på Systembolaget inte sammanfaller med

myndighetsåldern i övrigt. Därigenom minskas

trovärdigheten i alkoholpolitiken i övrigt och

särskilt de ungas förståelse för den. Därmed minskar

också möjligheterna att förebygga ett skadligt

alkoholbruk. Utskottet anser därför att

åldersgränsen bör justeras och motsvara

myndighetsåldern. Med en sådan justering skulle

problemen med överlämnande av gåva, lån eller att

bjuda på spritdrycker, vin eller starköl avsevärt

reduceras. Enligt utskottet skulle en ökad

tillgänglighet till legal alkohol genom att

Systembolagets monopol avvecklas i första hand för

öl och vin sannolikt förstärka trenden från

konsumtion av oregistrerad och illegal alkohol till

registrerad alkoholkonsumtion och därmed också

minska kriminaliteten. Inledningsvis bör starköl och

vin kunna säljas utanför Systembolaget i

licensierade butiker. I ett senare skede bör enligt

utskottets uppfattning även starksprit kunna

omfattas av licensieringsmöjligheten och

Systembolaget kan avvecklas eller försäljas.

Utskottets uppfattning är även att ett uppfyllande

av kraven på icke-diskriminering förutsätter att

Systembolagets monopol avvecklas successivt. Vad

utskottet nu anfört bör riksdagen med anledning av

motionerna 2000/01:So55 (m) yrkande 13 och

2000/01:So57 (m) yrkande 4 ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 20 bort ha

följande lydelse:

20. beträffande åldersgränser och

detaljhandelsmonopolet

att riksdagen med anledning av motionerna 2000/01:So55 yrkande

13 och 2000/01:So57 yrkande 4 som sin mening ger

regeringen till känna vad utskottet anfört.

19. Alkoholreklam (mom. 21)

Chris Heister, Leif Carlson, Hans Hjortzberg-

Nordlund och Lars Elinderson (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 42

börjar med "Utskottet vidhåller" och på s. 43 slutar

med "därför avstyrkas" bort ha följande lydelse:

Utskottet anser att reglerna i alkohollagen om

marknadsföring på serveringsställen samt

prissättning av alkoholdrycker på restauranger bör

utmönstras ur lagstiftningen som exempel på onödig

byråkrati. Regeringen bör återkomma till riksdagen

med förslag i enlighet härmed. Vad utskottet nu

anfört bör riksdagen med anledning av motionerna

2000/01:So55 (m) yrkande 5 och 2000/01:So300 (m)

yrkande 8 ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 21 bort ha

följande lydelse:

21. beträffande alkoholreklam

att riksdagen med anledning av motionerna 2000/01:So55 yrkande

5 och 2000/01:So300 yrkande 8 samt med avslag på

motion 2000/01: So57 yrkande 3 som sin mening

ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

20. Partihandel m.m. (mom. 22)

Chris Heister, Leif Carlson, Hans Hjortzberg-

Nordlund och Lars Elinderson (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 44

börjar med "Utskottet är" och slutar med "dessa

avstyrks" bort ha följande lydelse:

Enligt utskottet är det omöjligt att frammana annat

än en helt artificiell marknad med nuvarande

konstruktion vad gäller partihandel. Upphandling av

produkter bedöms fortfarande mot en på förhand av

Systembolaget uppgjord produktplan. En generell

effekt av nuvarande reglering är att etablerade

företag och produkter gynnas på bekostnad av nya.

Detta genom att stor volym är ett krav för att få

finnas kvar på Systembolagets hyllor. Konkurrensen

minskar därigenom och inget egentligt värde fästes

heller vid varumärken och liknande. Rättssäkerheten

för den enskilde importören blir enligt utskottet

liten. Det måste i princip finnas ett formellt fel i

handläggningen för att Alkoholsortimentsnämnden

skall kunna ingripa. Utskottet anser att regeringen

bör lägga fram förslag till ändring i syfte att

skapa en bättre fungerande marknad för partihandel

med alkoholdrycker. Enligt utskottets uppfattning

löses problemen långsiktigt bäst genom en avveckling

av Systembolagets monopol till förmån för ett system

där licensierade butiker får sälja alkoholdrycker.

Utskottet anser vidare att kravet på

tillverkningstillstånd enligt alkohollagen bör

avvecklas. Samma skäl som motiverade avskaffandet av

tillståndskravet vid partihandel, har enligt

utskottet även bäring på systemet för

tillverkningstillstånd. En samordning bör även här

kunna sökas i första hand med skattekontrollen. Vad

utskottet nu anfört bör riksdagen med anledning av

motionerna 2000/01:So276 (m) yrkandena 1 och 2 samt

2000/01: So300 (m) yrkande 12 ge regeringen till

känna.

dels att utskottets hemställan under 22 bort ha

följande lydelse:

22. beträffande partihandel m.m.

att riksdagen med anledning av motionerna 2000/01:So276

yrkandena 1 och 2 samt 2000/01:So300 yrkande 12

som sin mening ger regeringen till känna vad

utskottet anfört.

21. Övriga frågor (mom. 23)

Chris Heister, Leif Carlson, Hans Hjortzberg-

Nordlund och Lars Elinderson (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 45

börjar med "Regeringen har" och slutar med "motion

avstyrks" bort ha följande lydelse:

Enligt utskottet framgår av alkohollagen 6 kap. 9 §

första stycket att man på serveringsställe där

serveringstillstånd gäller inte får låta gästerna

dricka andra alkoholdrycker än sådana som har

serverats i enlighet med tillståndet. Det hindrar i

praktiken att gäster på restauranger själva tar med

sig svåråtkomliga årgångsviner, för att serveras

till maten t.ex. vid firandet av en födelsedag på en

restaurang som har tillstånd att servera vin. Enligt

utskottet bör en restaurang som har rätt att servera

en viss alkoholdryck också ha rätt att - eventuellt

mot ersättning - låta gästerna förtära motsvarande

medhavda alkoholdrycker. Det möjliggör att en bättre

vinkultur kan etableras på många restauranger, till

gagn bl.a. för arbetet med att ge svenska folket ett

mera naturligt förhållande till alkoholen. Vad

utskottet nu anfört bör riksdagen med anledning av

motion 2000/01:So267 (m) ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 23 bort ha

följande lydelse:

23. beträffande övriga frågor

att riksdagen med anledning av motion 2000/01:So267 som sin

mening ger regeringen till känna vad utskottet

anfört.

Särskilt yttrande

Allsidig matlagning

Chatrine Pålsson och Lars Gustafsson (båda kd)

anför:

Vi vill framhålla att små gårdsföretag med

uppfödning av exempelvis getter och får ofta i

gårdsbutiker säljer ostprodukterna som görs av

mjölken från djuren. Verksamheten bidrar till att

landsbygden lever och att landskapet hålls öppet och

gynnar även turism och näringsliv. En del av dessa

producenter har framfört önskemål om att få servera

smakbitar av sina ostar med litet vin, men pekat på

att alkohollagstiftningen inte ger möjlighet till

servering av vin, om man inte har allsidig servering

av mat. Enligt vår mening är detta i första hand

inte en alkoholpolitisk utan snarare en kulturfråga

som bör kunna lösas inom ramen för den befintliga

alkohollagstiftningen.

I propositionen framlagda lagförslag

2.1 Förslag till lag om ändring i

alkohollagen (1994:1738)

Härigenom föreskrivs i fråga om alkohollagen

(1994:1738)[1]

dels att 12 kap. 4 och 8-10 §§ skall upphöra att

gälla,

dels att i 2 kap. 1, 3 och 5 §§, 7 kap. 3, 4, 18

och 22 §§ och 8 kap. 1 och 5 §§ ordet

"Alkoholinspektionen" skall bytas ut mot "Statens

folkhälsoinstitut",

dels att den nuvarande 12 kap. 7 § skall betecknas

12 kap. 4 §,

dels att 3 kap. 9 §, 4 kap. 1, 5 och 6 §§, 5 kap.

1, 3 och 6 §§, 6 kap. 1 och 3-5 §§, 7 kap. 5, 8, 13,

19 och 21 §§, 8 kap. 2 §, 9 kap. 2 §, 10 kap. 3 och

5-7 §§ och 12 kap. 1-3, 5 och 6 §§ samt punkt 2 i

ikraftträdande- och övergångsbestämmelserna till

lagen (1999:1001) om ändring i nämnda lag skall ha

följande lydelse,

dels att det i lagen skall införas två nya

paragrafer, 6 kap. 1 a § och 8 kap. 5 a §, av

följande lydelse.

-----------------------------------------------------

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

-----------------------------------------------------

3 kap.

9 §

Det är förbjudet att som ombud eller på därmed

jämförligt sätt anskaffa alkoholdrycker till den som

enligt 8 § inte har rätt att få sådan vara utlämnad

till sig. Det är också förbjudet att i större

omfattning tillhandagå annan med att anskaffa

alkoholdrycker.

-----------------------------------------------------

Spritdrycker, vin eller Spritdrycker, vin

starköl får inte eller starköl får inte

överlämnas som gåva eller överlämnas som gåva

lån till den som inte har eller lån till den som

fyllt 20 år. Öl får inte inte har fyllt 20 år. Öl

överlämnas som gåva eller får inte överlämnas som

lån till den som inte har gåva eller lån till den

fyllt 18 år. Vad nu sagts som inte har fyllt 18

gäller inte när någon år.

bjuder av en alkoholdryck

för förtäring på stället.

-----------------------------------------------------

Andra stycket gäller

inte när någon bjuder på

en alkoholdryck för

förtäring på stället.

Spritdrycker, vin eller

starköl får dock inte

bjudas den som inte

fyllt 20 år, om det med

hänsyn till den bjudnes

ålder och

omständigheterna i

övrigt är uppenbart

oförsvarligt. Detsamma

gäller i fråga om öl be-

träffande den som inte

fyllt 18 år.

-----------------------------------------------------

4 kap.

1 §[2]

Partihandel med spritdrycker, vin eller starköl

får bedrivas endast av den som har godkänts som

upplagshavare eller registrerats som varumottagare

för sådana varor enligt 9 eller 12 § lagen

(1994:1564) om alkoholskatt. Av detta följer att

rätten till partihandel endast avser den dryck som

omfattas av godkännandet som upplagshavare eller

registreringen som varumottagare enligt

bestämmelserna i lagen om alkoholskatt.

Utöver vad som anges i första stycket får

partihandel med spritdrycker, vin och starköl

bedrivas av detaljhandelsbolaget i enlighet med vad

som anges i 5 kap. 1 § tredje stycket.

-----------------------------------------------------

Trots bestämmelserna

i första stycket får

innehavare av serve-

ringstillstånd sälja

enstaka varor som

omfattas av tillståndet

till någon som har rätt

att bedriva partihandel

med sådana varor.

-----------------------------------------------------

5 §[3]

-----------------------------------------------------

Den som är berättigad att Den som har rätt att

bedriva partihandel får bedriva partihandel får

sälja varorna till sälja varorna till

detaljhandelsbolaget, till detaljhandelsbolaget,

annan som är berättigad att till annan som har rätt

bedriva partihandel med att bedriva partihandel

motsvarande varor och till med motsvarande varor

den som har meddelats och till den som har

serveringstillstånd för meddelats serve-

sådana varor. Den som är ringstillstånd för

berättigad att bedriva sådana varor. Detta

partihandel får också gäller dock inte i

exportera varorna eller fråga om sådant

sälja dem till den som fått serveringstillstånd som

sådant särskilt tillstånd endast avser servering

till inköp av varorna som i slutet sällskap vid

avses i 4 §. Försäljning ett enstaka tillfälle

får även ske till den som eller under en enstaka

har tillstånd enligt lagen tidsperiod. Den som har

(1999:446) om proviantering rätt att bedriva parti-

av fartyg och luftfartyg. handel får också

exportera varorna eller

sälja dem till den som

fått sådant särskilt

tillstånd till inköp av

varorna som avses i 4

§. Försäljning får även

ske till den som har

tillstånd enligt lagen

(1999:446) om

proviantering av fartyg

och luftfartyg.

-----------------------------------------------------

Endast den som är Endast den som har

berättigad att bedriva rätt att bedriva

partihandel får omförpacka partihandel får

eller buteljera varorna. förpacka om eller

buteljera varorna.

-----------------------------------------------------

**FOOTNOTES**

[1]: Senaste lydelse av

2 kap. 1 § 1996:940 8 kap. 5 § 1999:1002

7 kap. 3 § 1999:1001 12 kap. 8 § 2000:483

7 kap. 18 § 1999:1001 12 kap. 8 a § 2000:483

7 kap. 22 § 1999:1001

8 kap. 1 § 1999:1001

[2]: Senaste lydelse 1999:1001

[3]: Senaste lydelse 1999:1001

6 §[4]4

---------------------------------------------------

Överlåts rörelse vari Överlåts en rörelse där

ingår verksamhet som är det ingår verksamhet som

tillståndspliktig enligt är tillståndspliktig

denna lag eller för enligt denna lag eller

vilken det krävs för vilken det krävs

godkännande eller godkännande eller

registrering som anges i registrering som anges i

1 § första stycket, får 1 § första stycket, får

överlåtaren sälja sitt överlåtaren sälja sitt

lager av spritdrycker, lager av spritdrycker,

vin eller starköl till vin eller starköl till

sin efterträdare, om sin efterträdare, om

denne har beviljats denne har beviljats

tillstånd som gäller för tillstånd som gäller för

verksamheten eller, i verksamheten eller, i

fråga om partihandel, är fråga om partihandel,

berättigad att bedriva har rätt att bedriva

verksamheten. verksamheten.

---------------------------------------------------

Konkursbo eller dödsbo Ett konkursbo eller

får utan hinder av dödsbo eller, i fråga om

bestämmelserna i denna utmätt egendom, en

lag sälja spritdrycker, kronofogdemyndighet får

vin eller starköl till utan hinder av

den som är berättigad bestämmelserna i denna

att bedriva partihandel lag sälja spritdrycker,

med sådana drycker eller vin eller starköl till

till detaljhandels- den som har rätt att

bolaget. Motsvarande bedriva partihandel med

gäller då en verksamhet sådana drycker eller

måste avvecklas till till detaljhandels-

följd av att tillståndet bolaget. Motsvarande

eller godkännande eller gäller då en verksamhet

registrering som avses i måste avvecklas till

1 § första stycket följd av att tillståndet

återkallats eller att eller godkännande eller

det finns andra tving- registrering som avses i

ande skäl. 1 § första stycket

återkallats eller att

det finns andra tving-

ande skäl.

---------------------------------------------------

Bestämmelserna i första och andra styckena gäller i

tillämpliga delar även i fråga om öl.

5 kap.

1 §[5]5

För detaljhandel med spritdrycker, vin och starköl

skall det finnas ett särskilt för ändamålet bildat

aktiebolag (detaljhandelsbolaget), som staten äger.

Detaljhandelsbolaget får inte exportera eller

tillverka drycker som anges i första stycket.

Detaljhandelsbolaget får importera sådana drycker

endast för att kunna fullgöra den skyldighet som

anges i 5 §.

-----------------------------------------------------

Detaljhandelsbolaget får Detaljhandelsbolaget

inte bedriva annan får inte bedriva annan

partihandel än försäljning partihandel än för-

till dem som har serve- säljning till dem som

ringstillstånd. har serveringstillstånd.

Vad nu sagts gäller inte

försäljning av enstaka

partier av varor till

någon som har rätt att

bedriva partihandel.

-----------------------------------------------------

Bestämmelser om detaljhandelsbolagets verksamhet och

drift samt om särskild kontroll från statens sida

skall tas in i ett avtal som upprättas mellan staten

och bolaget.

**FOOTNOTES**

[4]:4 Senaste lydelse 1999:1001

[5]:5 Senaste lydelse 1999:1001

3 §

-----------------------------------------------------

Försäljning får ske Försäljning får ske

antingen som försäljning antingen som försäljning

till avhämtning eller till avhämtning eller

genom försändning på genom försändning på

rekvisition. rekvisition. Försäljning

får även ske vid auktion

av spritdrycker, vin och

starköl för annans

räkning enligt

riktlinjer i avtalet

mellan staten och

detaljhandelsbolaget.

Detaljhandelsbolaget

får utan hinder av 6

kap. 1 § första stycket

bedriva provning av

alkoholdrycker för

allmänheten enligt

riktlinjer i avtalet

mellan staten och

bolaget.

-----------------------------------------------------

6 §

-----------------------------------------------------

Detaljhandel med öl är, Detaljhandel med öl är,

med de inskränkningar som med de inskränkningar

föreskrivs i denna lag, som föreskrivs i denna

tillåten under villkor att lag, tillåten under

verksamheten bedrivs i en villkor att verksamheten

lokal som är godkänd som bedrivs i en lokal som

livsmedelslokal enligt är godkänd som

bestämmelser vilka livsmedelslokal enligt

meddelats med stöd av 22 § bestämmelser vilka

tredje stycket meddelats med stöd av 22

livsmedelslagen (1971:511) § tredje stycket

samt att försäljning av livsmedelslagen

matvaror bedrivs i (1971:511) samt att

lokalen. Utan hinder av försäljning av matvaror

vad nu sagts får detalj- bedrivs i lokalen. Utan

handel med öl bedrivas av hinder av vad nu sagts

detaljhandelsbolaget samt får detaljhandel med öl

av tillverkare av öl eller bedrivas av

lättdrycker. detaljhandelsbolaget

samt av tillverkare av

öl.

-----------------------------------------------------

Den som bedriver

detaljhandel med öl

skall anmäla

verksamheten hos den

kommun där försäljningen

sker. Anmälan skall

göras senast när

verksamheten påbörjas.

Den som bedriver

detaljhandel med öl

skall utöva särskild

tillsyn (egentillsyn)

över försäljningen. För

tillsynen skall det

finnas ett för

verksamheten lämpligt

program.

-----------------------------------------------------

6 kap.

1 §[6]6

Servering av spritdrycker, vin och starköl får ske

endast om tillstånd har meddelats

(serveringstillstånd).

-----------------------------------------------------

Servering av öl är, med Serveringstillstånd

de inskränkningar som krävs dock inte för

föreskrivs i denna lag, servering som ordnas

tillåten under villkor att

verksamheten bedrivs i en 1. utan vinstintresse,

lokal som är godkänd som

livsmedelslokal enligt 2. i andra lokaler än

bestämmelser vilka där det bedrivs

meddelats med stöd av 22 § yrkesmässig försäljning

tredje stycket av alkoholdrycker eller

livsmedelslagen (1971:511) lättdrycker,

samt att servering av mat

samtidigt bedrivs i 3. vid ett enstaka

lokalen. tillfälle för vissa i

förväg bestämda

Utan hinder av vad som personer, och

föreskrivs i andra stycket

får öl serveras av den som 4. utan annan kostnad

enligt 23 § nämnda lag har för deltagarna än

meddelats särskilt kostnaden för inköp av

tillstånd att yrkesmässigt dryckerna.

hantera livsmedel samt av

den som har meddelats

serveringstillstånd.

-----------------------------------------------------

-----------------------------------------------------

1 a §

Servering av öl är,

med de inskränkningar

som föreskrivs i denna

lag, tillåten om

verksamheten bedrivs i

en lokal som är godkänd

som livsmedelslokal en-

ligt bestämmelser som

meddelats med stöd av 22

§ tredje stycket

livsmedelslagen

(1971:511) och där mat

samtidigt serveras.

Utan hinder av första

stycket får öl serveras

i sådana fall som anges

i 1 § andra stycket samt

av den som har

serveringstillstånd.

Den som bedriver

servering av öl skall

anmäla verksamheten hos

den kommun där

försäljningen sker. An-

mälan skall göras senast

när verksamheten

påbörjas. Vad nu sagts

gäller inte i fall som

avses i 1 § andra

stycket eller den som

har serveringstillstånd.

Den som är

anmälningsskyldig enligt

tredje stycket skall

utöva särskild tillsyn

(egentillsyn) över ser-

veringen. För tillsynen

skall det finnas ett för

verksamheten lämpligt

program.

-----------------------------------------------------

**FOOTNOTES**

[6]:6 Ändringen innebär bl.a. att tredje

stycket upphävs.

3 §

På serveringsställe där serveringstillstånd gäller

skall tillståndshavaren eller av honom utsedd

serveringsansvarig person utöva tillsyn över ser-

veringen och vara närvarande under hela

serveringstiden.

Den som är serveringsansvarig skall med hänsyn

till sina egenskaper och övriga omständigheter vara

lämplig för uppgiften.

Tillståndshavaren skall till tillståndsmyndigheten

anmäla den eller de personer som har utsetts att

ansvara för alkoholserveringen.

-----------------------------------------------------

För servering av För servering av

spritdrycker, vin eller spritdrycker, vin och

starköl får endast anlitas starköl får endast sådan

personal som är anställd personal anlitas som är

av tillståndshavaren. anställd av

Restaurangskolor med tillståndshavaren eller

serveringstillstånd får som är inhyrd från ett

dock i utbildningssyfte bemanningsföretag.

anlita restaurangskolans Restaurangskolor med

elever. serveringstillstånd får

dock i utbildningssyfte

anlita restaurangskolans

elever.

-----------------------------------------------------

4 §

-----------------------------------------------------

Om inte Om inte

tillståndsmyndigheten tillståndsmyndigheten

beslutar annat får beslutar annat får

servering av öl påbörjas servering av

tidigast klockan 07.00 och spritdrycker, vin och

servering av andra starköl påbörjas

alkoholdrycker tidigast tidigast klockan 11.00

klockan 11.00. Om inte och avslutas senast

tillståndsmyndigheten klockan 01.00. Vid

beslutar annat skall prövningen skall risken

servering av för alkoholpolitiska

alkoholdrycker avslutas olägenheter särskilt

senast klockan 01.00. Vad beaktas.

nu sagts gäller inte för

hotellrum med minibar.

-----------------------------------------------------

Serveringsställe skall vara utrymt senast 30 minuter

efter serveringstidens utgång.

-----------------------------------------------------

Bestämmelserna i

första stycket gäller

inte hotellrum med

minibar.

-----------------------------------------------------

5 §[7]7

-----------------------------------------------------

Den som har Den som har

serveringstillstånd får serveringstillstånd får

köpa spritdrycker, vin och köpa spritdrycker, vin

starköl som behövs för och starköl som behövs

rörelsen endast av någon för rörelsen endast av

som är berättigad att den som har rätt att be-

bedriva partihandel med driva partihandel med

varan eller av varan eller av

detaljhandelsbolaget. detaljhandelsbolaget.

Den som har tillstånd

för servering i slutet

sällskap vid ett enstaka

tillfälle eller under en

enstaka tidsperiod får

dock göra motsvarande

inköp endast hos

detaljhandelsbolaget.

-----------------------------------------------------

7 kap.

5 §

-----------------------------------------------------

Serveringstillstånd kan Serveringstillstånd

meddelas för servering kan meddelas för

till allmänheten eller i servering till

förening, företag eller allmänheten eller i

annat slutet sällskap. förening, företag eller

Tillstånd kan avse annat slutet sällskap.

servering året runt, Tillstånd kan avse

årligen under en viss servering året runt

tidsperiod, under en en- eller årligen under en

staka tidsperiod eller vid viss tidsperiod (stadig-

ett enstaka tillfälle. varande tillstånd).

Tillstånd kan även avse

en enstaka tidsperiod

eller ett enstaka

tillfälle.

-----------------------------------------------------

Tillstånd, som avser Stadigvarande

servering året runt eller tillstånd gäller tills

årligen under en viss vidare.

tidsperiod gäller tills Tillståndsmyndigheten

vidare. får dock om det finns

Tillståndsmyndigheten får särskilda skäl begränsa

dock om det finns tillståndets giltighet

särskilda skäl begränsa till viss tid.

tillståndets giltighet

till viss tid.

-----------------------------------------------------

I samband med beslut om serveringstillstånd eller

senare får tillståndsmyndigheten meddela de villkor

som behövs.

8 §

-----------------------------------------------------

Tillstånd för servering Tillstånd för

till allmänheten året runt servering till all-

eller årligen under viss mänheten året runt eller

tidsperiod får meddelas årligen under viss

endast om tidsperiod får meddelas

serveringsstället har ett endast om

kök för allsidig serveringsstället har

matlagning och ett kök för allsidig

tillhandahåller lagad mat. matlagning och

Serveringsstället skall ha tillhandahåller lagad

ett med hänsyn till mat. Serveringsstället

omständigheterna skall ha ett med hänsyn

tillräckligt antal till omständigheterna

sittplatser för gäster. tillräckligt antal

sittplatser för gäster.

Serveringsstället skall

även vara lämpligt för

sitt ändamål ur brand-

säkerhetssynpunkt.

-----------------------------------------------------

Tillstånd för servering till allmänheten under en

enstaka tidsperiod eller vid ett enstaka tillfälle

får meddelas om serveringsstället tillhandahåller

lagad mat. Detsamma gäller beträffande tillstånd för

servering i slutet sällskap.

Om det finns en drinkbar skall den vara en mindre

väsentlig del av serveringsstället, inrättad i nära

anslutning till matsal.

Utan hinder av första och andra styckena får

tillstånd meddelas för servering av vin och starköl

i foajé till teater eller konsertlokal. Servering

får dock endast ske under pauser i föreställningen.

-----------------------------------------------------

Servering av Servering av

alkoholdrycker från alkoholdrycker från

minibar på hotellrum får minibar på hotellrum får

ske på hotell med ske på hotell med

serveringstillstånd. serveringstillstånd.

Regeringen eller, efter Regeringen eller, efter

regeringens bemyndigande, regeringens

Alkoholinspektionen får bemyndigande, Statens

meddela närmare bestäm- folkhälsoinstitut får

melser om serveringen. meddela närmare be-

stämmelser om

serveringen.

-----------------------------------------------------

**FOOTNOTES**

[7]:7 Senaste lydelse 1999:1001

13 §

Ansökan om serveringstillstånd görs skriftligen

hos kommunen.

Kommunen får ta ut avgift för prövningen enligt

grunder som beslutas av kommunfullmäktige.

------------------------------------------------------

Kommunen får även ta ut Kommunen får även ta ut

avgift för tillsyn enligt avgift för tillsyn enligt

8 kap. av den som har 8 kap. av den som har

serveringstillstånd. serveringtillstånd och av

den som bedriver

anmälningspliktig

servering av eller

detaljhandel med öl.

------------------------------------------------------

19 §

Kommunen skall återkalla serveringstillstånd om

------------------------------------------------------

1. det inte endast 1. tillståndet inte

tillfälligt uppkommer längre utnyttjas,

sådana olägenheter som

avses i 6 kap. 2 §,

------------------------------------------------------

2. tillståndshavaren inte 2. det inte endast

följer de för servering tillfälligt uppkommer

eller serveringstillstånd sådana olägenheter som

gällande bestämmelserna i avses i 6 kap. 2 §,

denna lag eller

föreskrifter eller villkor

meddelade med stöd av

denna lag, eller

------------------------------------------------------

3. de förutsättningar som 3. tillståndshavaren

gäller för meddelande av inte följer de för

tillstånd enligt 7 och 8 servering eller

§§ inte längre föreligger serveringstillstånd

gällande bestämmelserna i

denna lag eller

föreskrifter eller

villkor meddelade med

stöd av denna lag,

4. de förutsättningar

som gäller för meddelande

av tillstånd enligt 7 och

8 §§ inte längre

föreligger, eller

5. tillståndshavaren

tillåter brottslig

verksamhet på serve-

ringsstället.

------------------------------------------------------

21 §

Föranleder detaljhandel med eller servering av öl

olägenheter i fråga om ordning och nykterhet eller

följs inte bestämmelserna i denna lag, får kommunen

förbjuda den som bedriver försäljningen att

fortsätta verksamheten eller, om förbud får anses

vara en alltför ingripande åtgärd, meddela honom

varning.

------------------------------------------------------

Ett förbud enligt första Ett förbud enligt

stycket kan inskränkas första stycket kan

till att gälla för vissa inskränkas till att gälla

närmare angivna tider för vissa närmare angivna

eller under vissa närmare tider eller under vissa

angivna omständigheter. närmare angivna om-

Förbud gäller i sex ständigheter. Förbud

månader, räknat från det meddelas för en tid av

att den som bedriver sex månader eller, vid

försäljningen fått del av upprepad eller allvarlig

beslutet. försummelse, tolv månader

räknat från det att den

som bedriver försälj-

ningen fått del av

beslutet.

------------------------------------------------------

Den kommun där försäljningsstället är beläget

beslutar om ingripande enligt denna paragraf. Saknas

fast försäljningsställe beslutar den kommun som

avses i 12 § andra stycket.

8 kap.

2 §

-----------------------------------------------------

På begäran av någon På begäran av någon

annan tillsynsmyndighet annan tillsynsmyndighet

skall kommunen lämna de skall kommunen lämna de

uppgifter som myndigheten uppgifter som myndig-

behöver för sin tillsyn. heten behöver för sin

tillsyn. Kommunen skall

även på begäran av

skattemyndighet eller

Tullverket lämna de

uppgifter som behövs för

beskattning eller

påförande av tull.

-----------------------------------------------------

Polismyndigheten skall underrätta andra

tillsynsmyndigheter om förhållanden som är av

betydelse för dessa myndigheters tillsyn.

Kronofogdemyndigheten skall underrätta

vederbörande tillståndsmyndighet om en

tillståndshavare brister i sina skyldigheter att

erlägga skatter eller socialavgifter. På begäran av

länsstyrelsen skall sådan underrättelse ges till

denna.

-----------------------------------------------------

På begäran av På begäran av en

tillståndsmyndighet eller tillsynsmyndighet skall

länsstyrelse skall skatte- polismyndigheter samt

myndigheter och andra skattemyndigheter och

myndigheter som uppbär andra myndigheter som

eller driver in skatter uppbär eller driver in

eller avgifter lämna upp- skatter eller avgifter

gifter som lämna uppgifter som

tillståndsmyndigheten tillsynsmyndigheten

eller länsstyrelsen behöver för sin

behöver för sin tillståndsprövning eller

tillståndsprövning eller tillsyn.

tillsyn.

-----------------------------------------------------

-----------------------------------------------------

5 a §

Den som har tillstånd

för servering av

spritdrycker, vin eller

starköl till allmänheten

eller stadigvarande

tillstånd för servering

i slutet sällskap är

skyldig att registrera

all försäljning i

kassaregister och att

vid varje försäljning ta

fram och erbjuda kunden

ett av registret

framställt kvitto. Till-

ståndsmyndigheten får

medge undantag för

servering inom ideella

föreningar eller

liknande slutna

sällskap.

Kassaregister skall på

ett tillförlitligt sätt

visa alla transaktioner

som gjorts. Regeringen

eller den myndighet

regeringen bestämmer får

meddela föreskrifter om

kassaregister.

-----------------------------------------------------

9 kap.

2 §[8]8

-----------------------------------------------------

Alkoholinspektionens och Statens

kommunens beslut får folkhälsoinstituts eller

överklagas till allmän en kommuns beslut enligt

förvaltningsdomstol. Det denna lag eller enligt

överklagade beslutet får föreskrifter som

inte ändras utan att den meddelats med stöd av

beslutande myndigheten har lagen får överklagas hos

lämnats tillfälle att allmän förvalt-

yttra sig. ningsdomstol. Detsamma

gäller beslut om

Alkoholinspektionen rättelse enligt 28 §

respektive kommunen får personuppgiftslagen

överklaga domstolens (1998:204) och om

beslut. information som skall

lämnas enligt 26 § samma

lag.

-----------------------------------------------------

Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten.

-----------------------------------------------------

Bestämmelser om

överklagande av

beskattningsmyndighetens

beslut finns i 35 § lagen

(1994:1564) om

alkoholskatt.

-----------------------------------------------------

10 kap.

3 §

-----------------------------------------------------

Är brott som anges i 1 Är brott som anges i 1

eller 2 § grovt, döms till eller 2 § grovt, döms

fängelse i högst fyra år. till fängelse i högst

Vid bedömande av om fyra år. Vid bedömande

brottet är grovt skall av om brottet är grovt

särskilt beaktas om skall särskilt beaktas

gärningen har utgjort led om gärningen har utgjort

i en verksamhet som led i en verksamhet som

bedrivits yrkesmässigt bedrivits yrkesmässigt

eller i större omfattning. eller i större omfatt-

ning eller har varit

inriktad mot ungdomar.

-----------------------------------------------------

5 §

-----------------------------------------------------

Den som innehar Den som innehar

spritdrycker, vin eller alkoholdrycker i

starköl i uppenbart syfte uppenbart syfte att

att olovligen sälja dem olovligen sälja dem döms

döms för olovligt innehav för olovligt innehav av

av alkoholdrycker till alkoholdrycker till

böter eller fängelse i böter eller fängelse i

högst ett år. högst ett år.

-----------------------------------------------------

6 §

-----------------------------------------------------

Den som uppsåtligen Den som uppsåtligen

eller av oaktsamhet eller av oaktsamhet

anskaffar alkoholdrycker anskaffar, överlämnar

åt annan i strid med 3 eller bjuder på

kap. 9 § döms för olovligt alkoholdrycker i strid

anskaffande av med 3 kap. 9 § döms för

alkoholdrycker till böter olovligt anskaffande av

eller fängelse i högst två alkoholdrycker till

år eller, om brottet är böter eller fängelse i

grovt, till fängelse i högst två år eller, om

högst fyra år. brottet är grovt, till

fängelse i högst fyra

år.

-----------------------------------------------------

7 §

-----------------------------------------------------

Den som uppsåtligen Den som uppsåtligen

eller av oaktsamhet säljer eller av oaktsamhet

eller utlämnar säljer eller utlämnar

alkoholdrycker i strid med alkoholdrycker i strid

3 kap. 8 § till någon som med 3 kap. 8 § till

inte har uppnått någon som inte har

föreskriven ålder eller uppnått föreskriven

som är märkbart påverkad ålder eller som är

av alkohol eller annat märkbart påverkad av

berusningsmedel, eller vid alkohol eller annat

partihandel underlåter att berusningsmedel, eller

på sätt som föreskrivs i 4 vid partihandel

kap. 7 § första stycket underlåter att på sätt

förvissa sig om att som föreskrivs i 4 kap.

köparen har rätt att 7 § förvissa sig om att

återförsälja eller inköpa köparen har rätt att

varan, döms för olovlig återförsälja eller

dryckeshantering till inköpa varan, döms för

böter eller fängelse i olovlig dryckeshantering

högst sex månader. till böter eller

fängelse i högst sex

månader.

-----------------------------------------------------

För olovlig dryckeshantering döms också den som

försäljer öl i strid med förbud som meddelats enligt

7 kap. 21 § eller tillåter alkoholförtäring i strid

med 6 kap. 9 §.

12 kap.

1 §

-----------------------------------------------------

Alkoholinspektionen Statens

skall för de ändamål som folkhälsoinstitut skall

anges i 2 § föra ett för de ändamål som anges

register med hjälp av i 2 § föra ett centralt

automatisk databehandling. register med hjälp av

automatiserad

behandling.

-----------------------------------------------------

2 §

-----------------------------------------------------

Registret får användas Registret får användas

för för tillsyn, uppföljning

och utvärdering av

1. handläggning av lagens tillämpning samt

ärenden om tillstånd, framställning av

statistik.

2. tillsyn över

tillståndshavares

verksamhet samt

3. uppföljning och

utvärdering av lagens

tillämpning samt fram-

ställning av statistik.

-----------------------------------------------------

3 §

-----------------------------------------------------

Registret får innehålla Registret får

uppgifter om innehålla uppgifter om

dem som har tillstånd

1. den som har tillstånd, enligt denna lag samt

om dem som har rätt att

2. den som har haft bedriva partihandel

tillstånd, enligt 4 kap. 1 §

första stycket.

3. den vars ansökan om

tillstånd är föremål för I registret får

prövning och behandlas uppgifter om

4. den som tidigare har 1. namn eller firma,

ansökt om tillstånd men person-, samordnings-,

vars ansökan har avslagits, registrerings- eller

avvisats eller avskrivits. organisationsnummer,

adress och telefonnum-

Regeringen får meddela mer och

föreskrifter om

registrering av uppgifter i 2. den verksamhet som

fråga om olika företrädare tillståndet avser och

för en verksamhet. om villkor som har

meddelats för denna.

-----------------------------------------------------

5 §[9]9

-----------------------------------------------------

I registret får vidare Riksskatteverket och

anges till- skattemyndighet som

ståndsmyndighetens och anges i 8 kap. 1 a §

domstols beslut i ärenden andra stycket får för

enligt lagen och de sin tillsyn enligt

bestämmelser som har denna lag ha

tillämpats. direktåtkomst till

uppgifter om

Registret får också serveringstillstånd i

innehålla uppgift om registret.

tidpunkt för förhållanden

som har registrerats och

tekniska och administrativa

uppgifter, om uppgifterna

behövs för att tillgodose

ändamålet med registret.

-----------------------------------------------------

6 §[10]10

-----------------------------------------------------

Registeruppgift som inte Bestämmelserna i

behövs för handläggning av personuppgiftslagen

ett ärende eller för (1998:204) om rättelse

tillsyn enligt lagen skall och skadestånd gäller

gallras under femte även vid behandling av

kalenderåret efter det att personuppgifter enligt

uppgiften registrerats. denna lag.

Om tillstånd återkallas

eller om sökt tillstånd

vägras skall så snart

beslutet vunnit laga kraft

alla uppgifter utom sådana

som avses i 4 § första

stycket 1 och 6 samt 5 §

gallras ur registret.

Regeringen eller den

myndighet som regeringen

bestämmer får meddela

föreskrifter om undantag

från gallring för att

bevara ett urval av

material för forskningens

behov. Sådant material

skall lämnas över till en

arkivmyndighet.

-----------------------------------------------------

-----------------------------------------------------

2. Partihandelstillstånd, 2.

som före ikraftträdandet Partihandelstillstånd,

har meddelats annan än den som före

som avses i 4 kap. 1 § ikraftträdandet har

första stycket i dess nya meddelats annan än den

lydelse, skall efter som avses i 4 kap. 1 §

ikraftträdandet fortfarande första stycket i dess

gälla, dock längst till nya lydelse, skall

utgången av år 2001. Härvid efter ikraftträdandet

gäller 7 kap. 1 § tredje fortfarande gälla, dock

stycket och 4 § samt 8 kap. längst till utgången av

1 § i paragrafens lydelse år 2003. Härvid gäller

före ikraftträdandet. Tull- 7 kap. 1 § tredje

verket får ha stycket och 4 § samt 8

terminalåtkomst till kap. 1 § i paragrafens

uppgifter om sådana lydelse före

tillstånd i ikraftträdandet. Tull-

Alkoholinspektionens verket får ha

register. direktåtkomst till

uppgifter om sådana

tillstånd i

Alkoholinspektionens

register.

-----------------------------------------------------

**FOOTNOTES**

[8]:8 Senaste lydelse 1999:1001. Ändringen

innebär bl.a. att andra och fjärde styckena

upphävs.

[9]:9 Ändringen innebär bl.a. att andra stycket

upphävs.

[10]:10 Ändringen innebär bl.a. att andra och

tredje styckena upphävs.

1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 2003 i

fråga om 8 kap. 5 a § och i övrigt den 1 juli 2001.

2. I fråga om uppgifter som fram till och med den

30 juni 2001 tillförts det register som avses i 12

kap. 1 § gäller äldre bestämmelser. Härvid skall vad

som sägs om Alkoholinspektionen i stället avse

Statens folkhälsoinstitut.

3. Den som den 1 juli 2001 redan bedriver servering

av eller detaljhandel med öl, skall senast den 1

januari 2002 göra sådan anmälan som avses i 5 kap. 6

§ andra stycket eller 6 kap. 1 a § tredje stycket.