Bet. 2000/01:SoU2

Socialutskottets betänkande

2000/01:SOU02

Redovisning av fördelningen av medel från Allmänna

arvsfonden under budgetåret 1999 och Riksdagens

revisorers förslag angående Allmänna arvsfonden

Innehåll

Sammanfattning

Utskottet

Hemställan

2000/01

SoU2

Sammanfattning

I betänkandet behandlas dels regeringens skrivelse

1999/2000:125 med redovisning av fördelningen av

medel från Allmänna arvsfonden under budgetåret

1999, dels Riksdagens revisorers förslag

1999/2000:RR9 angående Allmänna arvsfonden. Vidare

behandlas tre motionsyrkanden från den allmänna

motionstiden 1999 och ett motionsyrkande som väckts

med anledning av revisorernas förslag.

Utskottet föreslår med anledning av Riksdagens

revisorers rapport att en utredning får i uppdrag

att ge en allsidig belysning av de olika

frågeställningar som väckts i sammanhanget samt, om

det behövs, föreslå förändringar. Utskottet föreslår

ett tillkännagivande.

Regeringens skrivelse bör inte

föranleda någon åtgärd från

riksdagens sida.

Regeringens skrivelse

I skrivelsen 1999/2000:125 lämnas en redogörelse för

förvaltningen av Allmänna arvsfonden och en

översiktlig beskrivning av fördelningen av stöd ur

fonden. Vidare redovisas hur regeringen och

Arvsfondsdelegationen fördelat medlen ur Allmänna

arvsfonden under budgetåret 1999. Slutligen anges

några områden som enligt regeringens mening särskilt

bör uppmärksammas vid kommande fördelning av stöd ur

fonden.

Riksdagens revisorers förslag

1999/2000:RR9

I Riksdagens revisorers förslag 1999/2000:RR9

hemställs

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad revisorerna har anfört i avsnitt 2.1 om

Allmänna arvsfondens och Arvsfondsdelegationens

rättsliga ställning och revision av verksamheten,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad revisorerna har anfört i avsnitt 2.2 om

stödfördelningen ur Allmänna arvsfonden,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad revisorerna har anfört i avsnitt 2.3 om

Arvsfondsdelegationens verksamhet,

4. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad revisorerna har

anfört i avsnitt 2.4 om rapporteringen till

riksdagen.

Motionerna

Motioner väckta under allmänna motionstiden 1999

1999/2000:So268 av Jan Backman och Lennart Fridén

(m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen anförts om

behovet av att förändra Allmänna arvsfondens

ställning.

1999/2000:So318 av Håkan Juholt och Ann-Marie

Fagerström (s) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om stöd för en modell

med ändrade villkor för mark och gårdar som kommit i

Arvsfondens ägo,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om att storskalighetens

effekter på landsbygdens jord- och skogsbruk bör

studeras ur ett 50-årsperspektiv.

Motion väckt med anledning av Riksdagens revisorers

förslag

1999/2000:So48 av Chris Heister m.fl. (m) vari yrkas

att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om handläggningen av

arvsfondsärendena.

Utskottet

Allmänna arvsfondens förvaltning m.m.

Allmänna arvsfonden tillkom enligt ett beslut av

1928 års riksdag i samband med att kusiner och

avlägsnare släktingar genom ändringar i ärvdabalken

uteslöts från arvsrätt. Kvarlåtenskap efter personer

utan nära släktingar, och som inte har skrivit

testamente, skall i stället tillfalla Allmänna

arvsfonden. Fonden har till ändamål att främja

verksamhet av ideell karaktär till förmån för barn,

ungdomar och personer med funktionshinder. Närmare

bestämmelser om Allmänna arvsfonden finns i lagen

(1994:243) om Allmänna arvsfonden. Allmänna

arvsfonden förvaltas av Kammarkollegiet som en

särskild fond. En tiondel av de medel som tillfallit

fonden under ett år läggs till fonden. Återstoden

får tillsammans med direktavkastningen delas ut.

Fondens bokförda värde uppgick den 31 december 1999

till ca 1 064 miljoner kronor och marknadsvärdet

till ca 3 755 miljoner kronor. För budgetåret 2000

finns det ca 284 miljoner kronor att dela ut.

Fördelning av medel m.m.

Enligt 8 § lagen (1994:243) om allmänna arvsfonden

(arvsfondslagen) beslutar regeringen eller, efter

regeringens bemyndigande, Arvsfondsdelegationen

eller annan myndighet om fördelningen av stöd ur

Allmänna arvsfonden. I förordningen (1994:952) om

Allmänna arvsfonden regleras Arvsfondsdelegationens

arbetsuppgifter. Delegationen skall fördela stöd ur

fonden, följa upp projekt som beviljats stöd samt

informera allmänheten om fondens ändamål och

användningsområde. Delegationen skall överlämna till

regeringen att avgöra ärenden som är av principiell

betydelse eller annars är av större vikt eller när

delegationen anser att stöd bör lämnas med mer än

300 000 kronor.

Stöd ur Allmänna arvsfonden skall enligt 5-7 §§

arvsfondslagen främja verksamhet av ideell karaktär

till förmån för barn, ungdomar och personer med

funktionshinder. Verksamhet som beviljas stöd skall

vara nyskapande och utvecklande och kunna särskiljas

från en organisations reguljära verksamhet. Stöd kan

beviljas organisationer som bedriver ideell

verksamhet. Offentlig huvudman kan beviljas stöd för

utvecklingsverksamhet om det finns särskilda skäl.

Så kan t.ex. en kommun tillsammans med en förening

beviljas stöd för att genomföra ett projekt. I

sådana fall ställs särskilt höga krav på att

projektet är nyskapande och av ideell karaktär.

Utvecklingsverksamhet som redan finns som reguljär

verksamhet på annan ort beviljas inte stöd. Ett

projekt kan enligt praxis beviljas stöd ur Allmänna

arvsfonden under högst tre år. Stöd ges inte till

reguljär föreningsverksamhet. Stöd får ej heller ges

till enskilda personer.

Under budgetåret 1999 har ca 243 miljoner kronor

delats ut. Därav har 62,8 miljoner kronor fördelats

genom 99 beslut med syfte att utveckla och förnya

verksamhet till förmån för barn under 12 år. Stöd

har beviljats 93 olika projekt. Av besluten rör 22

projekt barn med funktionshinder. Regeringen har

ställt sammanlagt 15 miljoner kronor av dessa medel

till Folkhälsoinstitutets förfogande, att fördela

till organisationer som bedriver ideell verksamhet,

för alkohol- och drogförebyggande arbete samt för

att motverka rökning bland barn och ungdomar.

Verksamhet till förmån för ungdomar i åldern 12-25

år har genom sammanlagt 125 beslut tilldelats ca

68,2 miljoner kronor. Av dessa medel har

Ungdomsstyrelsen, genom fem regeringsbeslut,

erhållit sammanlagt 36 miljoner kronor att fördela

till särskilda satsningar inom ungdomsområdet.

Regeringen har vidare fördelat sammanlagt 6,2

miljoner kronor ur den gemensamma satsningen

Utveckling och förnyelse av idrottsverksamhet,

främst på lokal nivå.

Till verksamhet till förmån för personer med

funktionshinder har ca 128 miljoner kronor avsatts.

Av dessa medel har 26,7 miljoner kronor genom tre

regeringsbeslut avsatts för särskilda satsningar. Av

samtliga avsatta medel har 121 miljoner kronor

beviljats i stöd till 219 projekt.

Särskilda satsningar för de olika

målgrupperna

I regeringens skrivelse redovisas också de särskilda

satsningarna, dvs. att regeringen avsätter medel ur

Allmänna arvsfonden för särskilda ändamål under en

viss tidsperiod.

Vad beträffar satsningar för alla målgrupperna

pekar regeringen på att den i september 1998

beslutat att under tre år avsätta medel ur Allmänna

arvsfonden för utveckling och förnyelse av

idrottsverksamhet för fondens alla målgrupper främst

på lokal nivå. Satsningens övergripande syfte är att

stödja initiativ från främst lokala organisationer

att inom några utpekade områden utveckla nya former

för idrottsverksamhet i föreningslivet för barn,

ungdomar och personer med funktionshinder. För

budgetåret 1999 avsattes

20 miljoner kronor i denna satsning.

Vad beträffar satsningar till förmån för barn under

12 år anförs att regeringen år 1998 beslutade att

ställa sammanlagt 10 miljoner kronor till Folkhäl-

soinstitutets förfogande att fördelas till ideella

organisationers projekt för att motverka rökning

bland barn och ungdomar. Stöd har sedan 1997 även

beviljats projekt som avser drogförebyggande arbete.

Vidare har sedan 1996 beslutats om en satsning för

bättre kunskaper om FN:s konvention om barnets

rättigheter.

Vad beträffar satsningar till förmån för ungdomar

12-25 år pekar regeringen på att medel har avsatts

till bl.a. Ungdomars egen kulturverksamhet (1999-),

Lokal utveckling av ungdomars fritidsverksamhet

(1999-), Utveckling av ungdomars egen organisering

(1998-) och Talangsatsning inom handikappidrotten

(1998 -).

Vad beträffar satsningar till förmån för personer

med funktionshinder anförs bl.a. att

Hjälpmedelsinstitutet på regeringens uppdrag har

utarbetat förslag till IT-program för

funktionshindrade och äldre. För tre av de punkter i

förslaget som rör personer med funktionshinder har

regeringen tidigare beslutat att under en beräknad

treårsperiod från och med 1998 avsätta sammanlagt 60

miljoner kronor ur Allmänna arvsfonden. Vidare

beslutade regeringen i mars 1997 att under en

treårsperiod sammanlagt 30 miljoner kronor skulle

avsättas ur Allmänna arvsfonden för ideella

organisationers kostnader för att tillsammans med

berörda kommuner utveckla och pröva verksamhet som

kan förbättra situationen för personer med psykiska

funktionshinder.

Kommande inriktning för stöd ur Allmänna

arvsfonden

Regeringen redovisar i skrivelsen den framtida

inriktningen av stöd till respektive målgrupp men

anför även att det inom vissa områden finns anled-

ning att göra insatser som är gemensamma för de

olika målgrupperna.

Angående verksamheter till förmån för barn sägs att

regeringen avser att avsätta särskilda medel för

projekt som långsiktigt förebygger och motverkar

rasism, främlingsfientlighet, intolerans och

diskriminering. Vidare anförs att nya verksamhets-

former och metodutveckling för att bidra till

integrationsmöjligheter, språk- och psykosocial

utveckling bör prioriteras för barn i segregerade

områden och omkring storstäderna. Regeringen anför

vidare att det är viktigt att både pojkar och

flickor har goda förebilder varför projekt som

syftar till att stimulera till arbete med de

grundläggande värderingarna i samhället och hur

dessa påverkar relationer mellan unga människor

särskilt bör uppmärksammas.

I fördelningen av medel för verksamhet till förmån

för ungdomar, kommer projekt som stärker jämlikheten

mellan olika ungdomsgrupper och jämställdheten

mellan pojkar och flickor att prioriteras, anförs

det. Regeringen anser det vidare angeläget, i syfte

att aktivt motverka sexism och våld mot unga

kvinnor, att stödja projekt som lyfter fram frågor

om bl.a. könsroller och samlevnad.

Vad beträffar fördelningen av medel för verksamhet

till förmån för personer med funktionshinder anförs

det att regeringen i den nationella handlingsplanen

för handikappolitiken (prop. 1999/2000:79) har

slagit fast att det handikappolitiska arbetet

särskilt skall inriktas på att identifiera och

undanröja hinder för full delaktighet i samhället

för personer med funktionshinder, att förebygga och

bekämpa diskriminering samt att ge barn och vuxna

med funktionshinder förutsättningar för själv-

ständighet och självbestämmande. Genom stöd ur

Allmänna arvsfonden kan handikapporganisationer och

andra organisationer som bedriver ideell verksamhet,

i enlighet med brukarnas egna behov och önskemål,

utveckla och pröva olika verksamheter och insatser

som kan komplettera och utveckla samhällets stöd,

enligt skrivelsen.

Riksdagens revisorers förslag

Den granskning som ligger till grund för

revisorernas förslag har redovisats i rapporten

Allmänna arvsfonden (Rapport 1999/2000:2).

Riksdagens revisorer har på eget initiativ och efter

beslut härom i april 1999 granskat Allmänna

arvsfonden och stödgivningen via Arvsfondsdelegatio-

nen. Granskningen har främst inriktats på områdena

Allmänna arvsfondens och Arvsfondsdelegationens

rättsliga ställning samt Arvsfondsdelegationens

verksamhet. Den rättsliga ställningen har bl.a.

betydelse för frågan om ansvaret för revisionen. Hur

verksamheten bedrivs visar hur arvsfondens ända-

målsparagraf, och regeringens riktlinjer för

verksamheten, tolkas. Rapporten har

remissbehandlats.

Allmänna arvsfondens och Arvsfondsdelegationens

rättsliga ställning och revision av verksamheten

Revisorerna föreslår i avsnitt 2.1 sammanfattningsvis att

regeringen tar initiativ till att förtydliga de

regler som gäller för Allmänna arvsfondens och

Arvsfondsdelegationens verksamhet samt klargör

förhållandena kring arvsfondens och delegationens

redovisning och revision. Revisorerna föreslår även

att Allmänna arvsfondens och Arvsfondsdelegationens

redovisning samordnas i ett gemensamt bokslut, som

revideras av Riksrevisionsverket. Revisorerna

föreslår dessutom att en myndighet skall ansvara för

samtliga de myndighetsuppgifter som rör arvsfonden

samt att regeringen överväger att placera denna

myndighet utanför Regeringskansliet. Myndigheten bör

i princip utformas och styras på motsvarande sätt

som andra traditionella myndigheter. Vid

utformningen av myndigheten bör särskilt

eftersträvas att ta till vara den typ av

flexibilitet och öppenhet för nya projekt och

verksamhetsidéer som finns hos

Arvsfondsdelegationen. Arvsfondens unika ställning

bör dessutom bestå.

Stödfördelning ur Allmänna arvsfonden

Revisorerna föreslår i avsnitt 2.2 att regeringens fastslagna

riktlinjer för den framtida stödgivningen beaktas i

en större omfattning. Revisorerna föreslår dessutom

att regeringen på ett tydligare sätt redovisar hur

stor andel av de utdelningsbara medlen som fördelats

via s.k. särskilda satsningar under året samt att

regeringen redovisar hur mycket som kan komma att

fördelas på detta sätt under det kommande

budgetåret.

Arvsfondsdelegationens verksamhet

Revisorerna föreslår i avsnitt 2.3 att stöd på högre belopp,

förslagsvis stöd som beviljats av regeringen,

föranleder krav på revision av auktoriserad eller

godkänd revisor. Revisorerna föreslår även att

uppföljningen och utvärderingen av projekten och

stödverksamheten utvecklas och att externa personer

i större omfattning anlitas för ändamålet.

Rapporteringen till riksdagen

Revisorerna föreslår i avsnitt 2.4 sammanfattningsvis att

regeringens rapportering till riksdagen ses över.

Det bokslut som bifogas, angående arvsfondens medel

på Kammarkollegiet, bör vara reviderat.

Möjligheterna att följa verksamhetens utveckling

under budgetåren bör förbättras. Det bör dessutom

redovisas mer information om effekterna av

verksamheten och mindre av projektbeskrivningar.

Motioner med anledning av revisorernas förslag samt

motioner från den allmänna motionstiden 1999

I motion So48 yrkar Chris Heister m.fl. (m) att riksdagen som

sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om handläggningen av arvsfondsärendena.

Motionärerna anför att det för närvarande finns

omfattande oklarheter kring arvsfondens och

Arvsfondsdelegationens rättsliga ställning och kring

revisionen av verksamheten. Motionärerna delar

revisorernas uppfattning att detta är

otillfredsställande och välkomnar i huvudsak

revisorernas förslag under 2.1. Oklarheterna medför

såväl bristande insyn som bristande kontroll och

uppföljning. Styrningen från riksdag och regering av

till vilka ändamål stöd lämnas blir vidare otydlig

och oklar. Nuvarande placering av arvsfondens kansli

hos Regeringskansliet i kombination med

Arvsfondsdelegationens tydliga koppling till ledande

politiska tjänstemän i departementen riskerar

enligt motionärerna att allvarligt minska

förtroendet för arvsfondens användning. Motionärerna

anser att handläggningen av arvsfondsärendena till

fullo bör ske utanför Regeringskansliet.

I motion So268 av Jan Backman och Lennart Fridén (m) begärs

ett tillkännagivande av vad i motionen anförts om

behovet av att förändra Allmänna arvsfondens

ställning. Motionärerna anför att det är uppenbart

att gällande beslutsordning medför utomordentligt

stora risker för att beslut om utdelning politiseras

på ett olämpligt sätt.

I motion So318 av Håkan Juholt och Ann-Marie Fagerström (s)

begärs tillkännagivanden om hanteringen av mark som

kommit i arvsfondens ägo.

Utskottets bedömning

Socialutskottet anser att Riksdagens revisorers

rapport ger stöd för att flera olika

frågeställningar i anslutning till Allmänna

arvsfonden och Arvsfondsdelegationen bör bli föremål

för ytterligare utredning. Utskottet föreslår därför

att en utredning bör få i uppdrag att ge en allsidig

belysning av olika frågeställningar i sammanhanget

samt, om det behövs, föreslå förändringar.

Vad utskottet nu anfört med anledning av Riksdagens

revisorers förslag samt motionerna So48 (m) och

So268 (m) bör riksdagen som sin mening ge regeringen

till känna.

Det ankommer inte på riksdagen att vidta några

särskilda åtgärder beträffande hanteringen av mark

som kommit i arvsfondens ägo. Motion So318 (s)

avstyrks.

Skrivelsen, som inte föranlett någon motion, bör

inte föranleda någon åtgärd från riksdagens sida.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande Riksdagens revisorers

förslag m.m.

att riksdagen med anledning av Riksdagens revisorers förslag

samt motionerna 1999/2000:So48 och

1999/2000:So268 som sin mening ger regeringen

till känna vad utskottet anfört,

2. beträffande mark i arvsfondens ägo m.m.

att riksdagen avslår motion 1999/2000:So318,

3. beträffande regeringens skrivelse

att riksdagen lägger skrivelsen till handlingarna.

Stockholm den 24 oktober 2000

På socialutskottets vägnar

Ingrid Burman

I beslutet har deltagit: Ingrid Burman (v), Susanne

Eberstein (s), Margareta Israelsson (s), Chatrine

Pålsson (kd), Leif Carlson (m), Conny Öhman (s),

Hans Hjortzberg-Nordlund (m), Lars U Granberg (s),

Elisebeht Markström (s), Rolf Olsson (v), Cristina

Husmark Pehrsson (m), Kenneth Johansson (c),

Catherine Persson (s), Lars Elinderson (m), Ester

Lindstedt-Staaf (kd) och Harald Nordlund (fp).