Bet. 2000/01:SoU3

Socialutskottets betänkande

2000/01:SOU03

Personlig assistans till personer över 65 år

Innehåll

Sammanfattning

Propositionen

Motionerna

Utskottet

Hemställan

2000/01

SoU3

Sammanfattning

I betänkandet behandlas regeringens proposition

2000/01:5 Personlig assistans till personer över 65

år, tre motionsyrkanden som väckts i anledning av

propositionen och två yrkanden angående personlig

assistans från den allmänna motionstiden 2000.

Utskottet ställer sig bakom förslagen i

propositionen. Utskottet tillstyrker att

funktionshindrade personer som före fyllda 65 år har

haft personlig assistans och assistansersättning

skall få behålla assistansen och ersättningen även

efter att han eller hon har fyllt 65 år. Utskottet

tillstyrker vidare att assistansens och

ersättningens omfattning inte får utökas efter 65-

årsdagen och att en omprövning av

assistansersättningen för personer äldre än 65 år

endast får ske vid väsentligt ändrade förhållanden.

Utskottet tillstyrker slutligen att provisoriska

beslut om ersättning enligt LASS som är gynnande

skall få fattas av tjänsteman inom försäkringskassan

om socialförsäkringsnämnden gett tjänstemannen sådan

delegation. Förslagen innebär ändringar i lagen

(1993:387) om stöd och service till vissa

funktionshindrade (LSS) samt lagen (1993:389) om

assistansersättning (LASS).

Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari

2001.

I betänkandet finns en reservation från (m, kd, c

och fp) rörande assistansens och ersättningens

omfattning för personer äldre än 65 år.

Propositionen

I proposition 2000/01:5 Personlig assistans till

personer över 65 år föreslår regeringen

(Socialdepartementet) att riksdagen antar

regeringens förslag till

1. lag om ändring i lagen (1993:387) om stöd och

service till vissa funktionshindrade,

2. lag om ändring i lagen (1993:389) om

assistansersättning.

Lagförslagen fogas till betänkandet som bilaga.

Motionerna

Motioner väckta med anledning av

propositionen

2000/01:So15 av Chris Heister m.fl. (m) vari

föreslås att riksdagen fattar följande beslut:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om omprövning av

assistansersättning vid väsentligt ändrande

förhållanden.

2000/01:So16 av Kerstin Heinemann m.fl. (fp) vari

föreslås att riksdagen fattar följande beslut:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om rätten till utökat antal

assistanstimmar efter fyllda 65 år.

2000/01:So17 av Ester Lindstedt-Staaf m.fl. (kd)

vari föreslås att riksdagen fattar följande beslut:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om att personlig assistans

skall ges med samma regler till personer både yngre

och äldre än 65 år.

Motioner väckta under allmänna motionstiden

2000

2000/01:So253 av Anders G Högmark och Lars Björkman

(m) vari föreslås att riksdagen fattar följande

beslut: Riksdagen tillkännager för regeringen som

sin mening vad i motionen anförs om personlig

underrättelse.

2000/01:So540 av Ester Lindstedt-Staaf m.fl. (kd)

vari föreslås att riksdagen fattar följande beslut:

11. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om assistent till

person över 65 år.

Utskottet

Bakgrund

Lagen (1993:387) om stöd och service till vissa

funktionshindrade (LSS) ger enligt 9 § personer som

tillhör lagens personkrets rätt till personlig

assistans om behov av sådant stöd finns. Syftet med

insatsen är att ge den enskilde en möjlighet att

leva ett självständigt och oberoende liv. När de

grundläggande behoven överstiger 20 timmar per vecka

har den enskilde rätt till assistansersättning

enligt lagen (1993:389) om assistansersättning

(LASS). Enligt nuvarande regler begränsas dock

rätten till personlig assistans och

assistansersättning till personer som inte har fyllt

65 år. De förändringar i assistansreformen som

regeringen föreslår omfattar både LSS och LASS.

Rätten till personlig assistans har nu funnits i

drygt sex år. Reformen har präglats av vissa

tillämpnings- och finansieringsproblem. Lagregler

och administrativa rutiner har därför ändrats under

tiden som gått sedan införandet för att förenkla och

förbättra tillämpningen samt kontrollera

kostnaderna.

Erfarenheterna visar att personlig assistans och

den statliga assistansersättningen har inneburit

ökad valfrihet och större inflytande samt bättre

livskvalitet för många med omfattande

funktionshinder. Samtidigt visar studier att 65-

årsgränsen har inneburit insatser av mindre

omfattning och lägre kvalitet för många som berörts.

Propositionen i huvuddrag

Regeringen föreslår i propositionen att insatser

enligt 9 § 2 LSS och assi-stansersättning enligt

LASS får behållas av en person som har beviljats

respektive uppbär en sådan förmån innan han eller

hon fyller 65 år eller inkommer med en ansökan om

personlig assistans eller assistansersättning till

kommunen eller till allmän försäkringskassa senast

dagen före 65-årsdagen och därefter beviljas sådan

insats eller ersättning.

Regeringen föreslår vidare att en person som före

den 1 januari 2001 har beviljats insatser enligt 9 §

2 LSS eller assistansersättning enligt LASS men som

insatsen eller ersättningen upphört för på grund av

att han eller hon fyllt 65 år har rätt att efter en

ny ansökan återfå insatsen eller ersättningen

tidigast fr.o.m. den 1 januari 2001. Omfattningen av

insatsen eller ersättningen skall grundas på det

beslut som gällde närmast före 65-årsdagen. En sådan

ansökan skall ha kommit in till kommunen eller till

den allmänna försäkringskassan senast den 31

december 2002.

I propositionen föreslås att antalet

assistanstimmar inte får utökas efter det att den

insats- eller ersättningsberättigade har fyllt 65

år. Tvåårsomprövning av assistansersättning skall

heller inte göras för personer som är äldre än 65

år. Vid väsentligt ändrade förhållanden skall dock

försäkringskassan kunna initiera en omprövning för

att minska eller dra in ersättningen.

Regeringen föreslår slutligen att provisoriska

beslut om ersättning enligt LASS som är gynnande får

fattas av tjänsteman vid försäkringskassan om

socialförsäkringsnämnden överlämnat en sådan

beslutanderätt till tjänstemannen.

Personlig assistans efter 65 år: Tak för

insatsens omfattning m.m.

Propositionen

Regeringen anför i propositionen (s. 12 ff.) att för

rätt till personlig assistans krävs, enligt gällande

regler, att den funktionshindrade personen behöver

hjälp med sina grundläggande behov. Den som har ett

behov av personlig assistans för sina grundläggande

behov har enligt LSS rätt till personlig assistans

även för andra behov, om behoven inte tillgodoses på

annat sätt. Exempel på sådana behov kan vara att få

hjälp med att komma ut i samhället, att studera

eller att få eller behålla ett arbete. Vid bedömning

av om den enskilde har behov av insatsen i sin

livsföring måste jämförelser göras med den

livsföring som kan anses normal för personer i samma

ålder. Om omständigheterna förändrats så att behovet

av personlig assistans ökar kan den enskilde

beviljas fler timmar assistans. När de grundläggande

behoven överstiger 20 timmar i veckan kan

assistansersättning beviljas enligt LASS.

Den enskildes behov av insats skall, som nämnts

ovan, alltid göras med utgångspunkt i vad som anser

vara normalt för personer i samma ålder. Behov av

bistånd i hemmet (hemtjänst) enligt

socialtjänstlagen (1980:620) med t.ex. städning,

inköp och liknande ökar för många människor i takt

med stigande ålder. Enligt nuvarande regler skall

insatser enligt LSS endast ges till personer med

funktionshinder som uppenbart inte beror på normalt

åldrande. Det skulle uppstå betydande, för att inte

säga omöjliga, gränsdragningsproblem för kommunen

respektive försäkringskassan att utreda huruvida ett

ökat stödbehov efter fyllda 65 år har uppstått på

grund av normalt åldrande/åldersrelaterad sjukdom

eller på grund av att den sjukdom eller skada som

föranlett det ursprungliga funktionshindret

förvärrats. Regeringen anser därför att omfattningen

av assistansen inte skall kunna ökas efter 65-

årsdagen och föreslår att det både i LSS och i LASS

bör införas en uttrycklig regel som begränsar

antalet insatstimmar och antalet assistanstimmar

till det antal som gällde vid 65-årsdagen. Behov av

ökade insatser efter 65-årsdagen skall i stället

tillgodoses på annat sätt, t.ex. genom ledsagning

enligt LSS eller i form av insatser enligt

socialtjänstlagen. Även dessa insatser kan dock

utföras i assistansliknande former.

När det gäller personer som har fyllt 65 år

föreslår regeringen vidare att en tvåårsomprövning

av assistansersättning enligt LASS inte skall ske.

Regeringen anser att det är viktigt att äldre

personer med svåra funktionshinder kan känna en

trygghet i att det stöd de erhåller inte blir

föremål för återkommande omprövningar. Ett

ytterligare motiv är gränsdragningsproblemen för

försäkringskassorna. Försäkringskassorna skall dock

kunna ta initiativ till omprövning av ett redan

fattat beslut vid väsentligt ändrade förhållanden

enligt 7 § LASS på samma sätt som i dag. En sådan

omprövning kan dock aldrig leda till en ökning av

antalet assistanstimmar jämfört med vad som gällde

inför 65-årsdagen. Förslaget innebär administrativa

förenklingar för försäkringskassan.

Motioner

I motion 2000/01:So15 av Chris Heister m.fl. (m)

begärs tillkännagivande om omprövning av

assistansersättningen vid väsentligt ändrade

förhållanden. Motionärerna anför att

assistansbehovet ofta har en tendens att öka med

tiden framför allt på grund av förslitningar och

följdkomplikationer. Detta ökade behov är oftare en

följd av funktionshindret än av normala

åldersförändringar. En förändring i motsatt riktning

är mer ovanlig. Motionärerna anser att en omprövning

av assistansersättningen skall kunna ske vid

väsentligt ändrade förhållanden, oavsett om dessa

förhållanden medför ett minskat eller ett ökat

assistansbehov även efter 65-årsdagen.

I motion 2000/01:So17 av Ester Lindstedt-Staaf m.fl.

(kd) begärs tillkännagivande om att personlig

assistans skall ges med samma regler både före och

efter 65-års gränsen. Motionärerna menar att så

länge man tillhör personkretsen för personlig

assistans, skall assistansen ges på samma sätt både

före och efter 65 års ålder för ifrågavarande

åkomma.

I motion 2000/01:So540 av Ester Lindstedt-Staaf

m.fl. (kd) framställs ett liknande yrkande (yrkande

11). Motionärerna i den sistnämnda motionen anför

även att regeringen bör göra en översyn av hur LSS

fungerar kommunalt.

I motion 2000/01:So16 av Kerstin Heinemann m.fl.

(fp) begärs tillkännagivande om rätten till utökat

antal assistanstimmar efter fyllda 65 år. Enligt

motionärerna är det viktigaste att den enskilde

funktionshindrade får behålla den personal som

han/hon självt valt, även om antalet timmar utökas.

Utskottets bedömning

Utskottet delar regeringens bedömning att antalet

assistanstimmar inte får utökas efter det att den

insats- eller ersättningsberättigade har fyllt 65

år. Utskottet ställer sig också bakom förslaget

rörande omprövning av assistans-ersättning för

personer som är äldre än 65 år. Regeringens förslag

till 9 b § andra stycket LSS och 3 § tredje stycket

samt 7 § LASS tillstyrks således. Motionerna

2000/01:So15 (m), 2000/01:So16 (fp), 2000/01:So17

(kd) samt 2000/01:So540 (kd) yrkande 11 avstyrks.

Information om övergångsbestämmelserna

Propositionen

Regeringen anför i propositionen (s. 12) att dess

förslag innebär att en person som före den 1 januari

2001 har beviljats insatser enligt 9 § 2 LSS eller

assistansersättning enligt LASS men som insatsen

eller ersättningen upphört för på grund av att han

eller hon fyllt 65 år har rätt att efter en ny

ansökan återfå insatsen eller ersättningen tidigast

fr.o.m. den 1 januari 2001. Omfattningen av insatsen

eller ersättningen skall grundas på det beslut som

gällde närmast före 65-årsdagen. En ny ansökan om

insatser enligt LSS eller assistansersättning enligt

LASS, enligt övergångsbestämmelserna (p. 2), skall

ha kommit in till kommunen eller den allmänna

försäkringskassan senast den 31 december 2002.

Enligt regeringens mening borde en tvåårsperiod

räcka för den enskilde att informera sig om de nya

reglernas innehåll och för att ansöka om att återfå

den tidigare förlorade insatsen. Någon retroaktiv

ersättning, med undantag av vad som följer av 5 §

LASS, från den tidpunkt den enskilde förlorade sin

personliga assistans eller assistansersättning skall

inte utgå.

Motion

I motion 2000/01:So253 av Anders G Högmark och Lars

Björkman (båda m) begärs tillkännagivande om

personlig underrättelse. Enligt motionärerna har

många av den som på grund av 65-årsgränsen tidigare

mist sin rätt till personlig assistans och

assistansersättning ökade svårigheter att hålla sig

underrättade om förändringar i lagstiftningen. Det

är därför angeläget och rimligt att samtliga berörda

personligen informeras om möjligheterna att åter få

personlig assistans. Uppdraget att tillskriva dessa

bör lämpligen åvila Riksförsäkringsverket.

Utskottets bedömning

Utskottet delar motionärernas bedömning att det i nu

förevarande sammanhang är motiverat med en riktad

informationsinsats. Utskottet har erfarit att

samtliga, uppskattningsvis 600 personer, som

omfattas av de aktuella övergångsreglerna kommer

skriftligen att informeras om dessa regler av

Riksförsäkringsverket. Motion 2000/01:So253 (m) får

därmed anses tillgodosedd.

Övriga lagförslag

Regeringen har i propositionen föreslagit riksdagen

att förutom de ovan behandlade lagförslagen anta

ytterligare ett antal förslag till lag. Förslagen,

vilkas lydelse framgår av bilaga 1, innefattar

förslag till lag om ändring i lagen (1993:387) om

stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS)

samt lagen (1993:389) om assistansersättning (LASS)

i övrigt.

Utskottet tillstyrker lagförslagen.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande insatsens omfattning m.m

att riksdagen att riksdagen med avslag på motionerna

2000/01:So15, 2000/01:So16, 2000/01:So17 och

2000/01:So540 yrkande 11 antar dels 9 b § andra

stycket i regeringens förslag till lag om

ändring i lagen (1993:387) om stöd och service

till vissa funktionshindrade, dels 3 § tredje

stycket och 7 § i regeringens förslag till lag

om ändring i lagen (1993:389) om

assistansersättning,

res. (m, kd, c, fp)

2. beträffande information om

övergångsbestämmelserna

att riksdagen att riksdagen avslår motion 2000/01:So253,

3. beträffande övriga lagförslag

att riksdagen att riksdagen antar regeringens förslag till

a) lag om ändring i lagen (1993:387) om stöd

och service till vissa funktionshindrade och

b) lag om ändring i lagen (1993:389) om

assistansersättning,

i den mån de inte omfattas av vad utskottet

hemställt under tidigare moment.

Stockholm den 24 oktober 2000

På socialutskottets vägnar

Ingrid Burman

I beslutet har deltagit: Ingrid Burman (v), Susanne

Eberstein (s), Margareta Israelsson (s), Chatrine

Pålsson (kd), Leif Carlson (m), Conny Öhman (s),

Hans Hjortzberg-Nordlund (m), Lars U Granberg (s),

Elisebeht Markström (s), Cristina Husmark Pehrsson

(m), Kenneth Johansson (c), Catherine Persson (s),

Lars Elinderson (m), Lena Olsson (v), Ester

Lindstedt-Staaf (kd) och Harald Nordlund (fp).

Reservation

Insatsens omfattning m.m (mom. 1)

Chatrine Pålsson (kd), Leif Carlson (m), Hans

Hjortzberg-Nordlund (m), Cristina Husmark Pehrsson

(m), Kenneth Johansson (c), Lars Elinderson (m),

Ester Lindstedt-Staaf (kd) och Harald Nordlund (fp)

anser

dels att den del av utskottets betänkande som på s.

5 börjar med "Utskottet delar" och slutar med

"yrkande 11 avstyrks" borde ha följande lydelse:

Enligt utskottet har assistansbehovet ofta en

tendens att öka med tiden framför allt på grund av

förslitningar och följdkomplikationer. Detta ökade

behov är oftare en följd av funktionshindret än av

normala åldersförändringar. En förändring i motsatt

riktning är mer ovanlig. Utskottet anser att så

länge man tillhör personkretsen för personlig

assistans, skall assistansen ges på samma sätt både

före och efter 65 års ålder för ifrågavarande

åkomma. Utskottet vill i sammanhanget understryka

vikten av att den enskilde funktionshindrade får

behålla den personal som han/hon själv valt, även om

antalet timmar utökas. Regeringen bör snarast

återkomma till riksdagen med ett lagförslag i

enlighet härmed. Vad utskottet nu anfört bör

riksdagen med anledning av motion 2000/01:So15 (m),

2000/01:So16 (kd), 2000/01:So17 (fp) och

2000/01:So540 (kd) yrkande 11 ge regeringen till

känna.

dels att utskottets hemställan under 1 bort ha

följande lydelse:

1. beträffande insatsens omfattning m.m

att riksdagen med anledning av motionerna 2000/01:So15,

2000/01:So16, 2000/01:So17 och 2000/01:So540 yrkande

11 dels antar 9 b § andra stycket i regeringens

förslag till lag om ändring i lagen (1993:387) om

stöd och service till vissa funktionshindrade, dels

3 § tredje stycket och 7 § i regeringens förslag

till lag om ändring i lagen (1993:389) om

assistansersättning, dels som sin mening ger

regeringen till känna vad utskottet anfört.

I propositionen framlagda lagförslag