Bet. 2000/01:SoU4

Socialutskottets betänkande

2000/01:SOU04

Avtal om visst kostnadsansvar för insatser enligt

lagen (1993:387) om stöd och service till vissa

funktionshindrade

Innehåll

Sammanfattning

Propositionen

Motionerna

Utskottet

Hemställan

Reservationer

2000/01

SoU4

Sammanfattning

I betänkandet behandlas regeringens proposition

2000/01:6 Avtal om visst kostnadsansvar för insatser

enligt lagen (1993:387) om stöd och service till

vissa funktionshindrade och sex motionsyrkanden som

väckts med anledning av propositionen.

I propositionen föreslås att kommuner ges möjlighet

att om synnerliga skäl föreligger träffa avtal om

kostnadsansvar för insatser för stöd och service

enligt 9 § lagen (1993:387) om stöd och service till

vissa funktionshindrade, LSS, för en enskild person

som genom insats enligt 9 § 8 eller 9 LSS inte

längre är eller inte kommer att vara bosatt i

kommunen. Sådant avtal får träffas med en annan

kommun än hemkommunen eller en enskild vårdgivare i

en annan kommun.

Utskottet anser att tillämpningsområdet för den

föreslagna paragrafen, 17 a § LSS, kan komma att

inskränkas på ett icke avsett sätt om det ställs

krav på synnerliga skäl för paragrafens tillämpning.

Utskottet anser därför att ett krav på särskilda

skäl bättre motsvarar det avsedda

tillämpningsområdet.

Lagändringen föreslås träda i kraft den 1 januari

2001.

I betänkandet finns två reservationer.

Propositionen

I proposition 2000/01:6 föreslår regeringen

(Socialdepartementet) att riksdagen antar förslaget

till lag om ändring i lagen (1993:387) om stöd och

service till vissa funktionshindrade.

Lagförslaget fogas till betänkandet som bilaga.

Motionerna

2000/01:So18 av Chris Heister m.fl. (m) vari yrkas

2. att riksdagen begär att regeringen lägger fram

förslag om bibehållet finansieringsansvar för

hemkommunen i enlighet med vad som anförs i motio-

nen.

2000/01:So19 av Kerstin Heinemann m.fl. (fp) vari

yrkas

1. att riksdagen avslår proposition 2000/01:6 Avtal

om visst kostnadsansvar för insatser enligt lagen

(1993:387) om stöd och service till vissa

funktionshindrade,

2. att riksdagen tillkännager för regeringen som

sin mening vad i motionen anförs om handikappeng,

3. att riksdagen tillkännager för regeringen som

sin mening vad i motionen anförs om övergångsregler.

2000/01:So20 av Carina Adolfsson Elgestam (s) vari

yrkas att riksdagen tillkännager för regeringen som

sin mening vad i motionen anförs om att individens

rättighet till bosättning sätts i centrum.

2000/01:So21 av Cinnika Beiming

m.fl. (s, mp) vari yrkas att

riksdagen tillkännager för

regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om kostnadsansvaret

för insatser enligt LSS.

Utskottet

Bakgrund

Regeringen har i proposition 1999/2000:115 Vissa

kommunalekonomiska frågor, vilken beslutades den 25

maj 2000 och som ännu inte har behandlats av

riksdagen, gjort bedömningen bl.a. att ett

statsbidrag bör införas för kommuner med höga

kostnader för verksamhet enligt lagen (1993:387) om

stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS).

För särskilt dyra insatser enligt LSS har därutöver

gjorts bedömningen att ett extra statsbidrag bör

införas. Regeringen har i propositionen även

behandlat frågan om en utvidgad rätt för kommunerna

att träffa avtal om kostnadsansvar för personer som

är eller kommer att bli folkbokförda i en annan

kommun. Då regeringen funnit att denna fråga inte

blivit tillräckligt belyst under beredningen av

proposition 1999/2000:115 har den dock återkommit

med förslag härom i nu föreliggande proposition

2000/01:6.

I budgetpropositionen för 2001, volym 2,

utgiftsområde 25, Allmänna bidrag till kommuner,

föreslås ett statsbidrag införas 2001 och 2002 som

en övergångslösning, i avvaktan på en långsiktigt

hållbar lösning, för att kompensera kommuner som har

höga kostnader för verksamhet enligt LSS (prop.

1999/2000:115). Statsbidraget beräknas uppgå till

350 miljoner kronor per år och finansieras med medel

från anslaget 91:2 Bidrag till särskilda insatser i

vissa kommuner och landsting. Samtidigt bör 350

miljoner kronor föras till detta anslag från

anslaget 91:1 Generellt statsbidrag till kommuner

och landsting.

För särskilt kostnadskrävande insatser enligt LSS

avses vidare ett särskilt statsbidrag införas 2001

och 2002, som kommuner kan ansöka om (prop.

1999/2000:115). Det särskilda bidraget beräknas

uppgå till 100 miljoner kronor per år.

Till följd av införandet av bidragen för insatser

enligt LSS har regeringen givit Statistiska

centralbyrån respektive Socialstyrelsen vissa

utredningsuppdrag.

Propositionen i huvuddrag

I proposition 2000/01:6 föreslås att kommunerna ges

möjlighet att träffa avtal om nytt eller i vissa

fall bibehållet kostnadsansvar för insatser enligt 9

§ LSS i en annan kommun än hemkommunen för en

enskild person som genom insatser enligt 9 § 8 eller

9 blivit folkbokförd i den andra kommunen. Sådana

avtal får träffas med en annan kommun än hemkommunen

eller en enskild vårdgivare i en annan kommun.

Tillägget görs i syfte att underlätta för enskilda,

t.ex. personer som har en ovanlig diagnos eller som

har komplicerade funktionshinder, att få tillgång

till anpassade boendelösningar och särskild kom-

petens som det kan vara svårt att tillhandahålla i

små kommuner. Tillägget ger också möjlighet för

kommuner med ett litet befolkningsunderlag att sam-

verka om bl.a. gemensamma gruppbostäder för att

kunna erbjuda fler boendealternativ än vad som

annars varit fallet.

Fråga om avslag på propositionen m.m.

I motion 2000/01:So19 av Kerstin Heinemann m.fl.

(fp) hemställs att riksdagen avslår regeringens

proposition (yrkande 1) samt att riksdagen begär att

regeringen återkommer med ett förslag om

handikappeng (yrkande 2). Motionärerna begär också

övergångsregler tills en modell med handikappeng

skulle kunna träda i kraft (yrkande 3). Regeringen

bör skyndsamt utforma sådana övergångsregler.

Utskottets bedömning

Utskottet ställer sig i huvudsak bakom

propositionens förslag. Motion So19 (fp)

avstyrks därför.

Avtal mellan kommuner: Bibehållet

kostnadsansvar enligt LSS m.m.

Propositionen

Regeringen anför i propositionen att enligt 17 § LSS

får en kommun, med bibehållet ansvar, sluta avtal

med någon annan om att tillhandahålla insatser

enligt LSS till personer som är bosatta i kommunen.

Kommunen kan uppdra åt någon annan (enskild,

stiftelse, företag, annan kommun, etc.) att

tillhandahålla insatser genom avtal. Någon

motsvarande rätt att träffa avtal om insatser för

personer som inte bor i kommunen finns enligt

regeringen inte i LSS.

Regeringen föreslår att en ny bestämmelse införs i

LSS, med innebörden att en kommun får teckna avtal

om kostnadsansvar för insatser enligt 9 § LSS för

en enskild person som är eller har varit bosatt i

kommunen om denne beviljats insats enligt 9 § 8

eller 9 LSS i en annan kommun och därmed blivit

folkbokförd där. Regeringen föreslår att ett sådant

avtal får ingås med en annan kommun eller en enskild

vårdgivare i en annan kommun. Den utvidgade

möjligheten skall till skillnad från lagen

(1993:388) om införande av lagen (1993:387) om stöd

och service till vissa funktionshindrade omfatta

även personer som flyttar till annan kommun efter

den 1 januari 1996 samt även personer som ingår i

personkretsens tredje grupp enligt 1 § LSS. I pro-

positionen anförs vidare att för det fall den

enskilde senare själv väljer att bosätta sig på den

nya orten kan detta inte ifrågasättas med hänvisning

till det upprättade avtalet. I sådana fall övergår

ansvaret till den nya kommunen.

Vad beträffar de ekonomiska konsekvenserna av

propositionen uppger regeringen att den noggrant

kommer att följa utvecklingen av tecknande av avtal

och vilka effekter dessa får för den enskilde.

Regeringen avser därför att ge Socialstyrelsen och

länsstyrelserna i uppdrag att under åren 2001-2002

tillsammans göra en utvärdering av effekterna.

Motionerna

I motion 2000/01:So18 av Chris Heister m.fl. (m)

yrkas att riksdagen begär att regeringen lägger fram

ett förslag om bibehållet finansieringsansvar för

hemkommunen (yrkande 2). Motionärerna pekar på att

de tidigare har begärt att regeringen återkommer

till riksdagen med förslag som säkrar att även de

som får hjälp enligt LSS garanteras reella

möjligheter att - med bibehållet betalningsansvar

för hemkommunen - söka boende- och vårdformer på

andra sidan kommungränsen. Denna begäran kvarstår.

Motionärerna anser vidare att det vore rimligt med

en princip där betalningsansvaret under en begränsad

tid kvarstår för den f.d. hemkommunen, för att

därefter helt övergå till den nya hemkommunen.

I motion 2000/01:So21 av Cinnika Beiming m.fl. (s,

mp) yrkas att riksdagen tillkännager för regeringen

som sin mening vad i motionen anförts om kost-

nadsansvaret för insatser enligt LSS. Motionärerna

anför att vissa kommuner, bl.a. Södertälje, får ta

ett mycket stort nationellt ansvar på grund av att

andra kommuner av olika skäl inte bygger ut sin egen

verksamhet för personer med stora eller mycket

speciella funktionshinder. Frågan om

kostnadsansvaret är mycket väsentlig för kommuner i

denna situation. Dock är frågan framför allt viktig

för att upprätthålla god omsorg och levnadsstandard

för människor med funktionshinder. Motionärerna

pekar på att de avtal om placering i annan kommun

som kommunerna enligt förslaget i propositionen

tillåts att ingå utgör "frivilliga avtal", vilka

kan sägas upp.

I motion 2000/01:So20 av Carina Adolfsson Elgestam

(s) begärs att riksdagen tillkännager för regeringen

som sin mening vad i motionen anförts om att indivi-

dens rättighet till bosättning sätts i centrum.

Motionären anför att det är bra att kommunerna ges

möjlighet att träffa avtal och därmed öppnar för ett

ökat samarbete mellan kommuner vad det gäller LSS.

Kommunerna har dock olika möjligheter att ekonomiskt

klara sitt uppdrag. Vissa betalar till systemet,

andra inte. I vissa kommuner där det fortfarande kan

finnas ekonomiska problem är det lätt att se enbart

på sin egen kommuns ekonomi. Kommungränserna får

inte vara det avgörande utan den funktionshindrade

individen måste sättas i centrum. Motionären anför

vidare att det är angeläget att följa utvecklingen

av tecknade avtal och vilka effekter den får för den

enskilde.

Utskottets bedömning

Utskottet instämmer i regeringens bedömning att

boendesituationen i första hand skall lösas i den

kommun där den enskilde är bosatt och i de fall den

enskilde själv väljer att flytta till en annan

kommun skall ansvaret övergå till den nya kommunen.

I dag finns det dock drygt 1 000 personer för vilka

beslut om insatsen särskilt boende enligt LSS

fattats av en annan kommun än den där det särskilda

boendet är beläget och där den kommun personen

flyttat från svarar för kostnaden. Utskottet utgår

från att flertalet av dessa personer får insatsen

särskilt boende i en annan kommun på grund av

svårigheter att bygga upp särskild kompetens och

särskilda resurser för deras behov på hemorten.

Utöver de exempel på särskild kompetens som

regeringen nämner i propositionen kan det också vara

fråga om t.ex. läkepedagogisk eller socialterapeu-

tisk verksamhet men även andra särskilda stödformer.

I vissa fall kan avtal om kostnadsansvar också

motiveras av andra orsaker, som t.ex. praktiska

svårigheter att ordna boende på hemorten.

Utskottet anser att tillämpningsområdet för den

föreslagna paragrafen kan komma att inskränkas på

ett icke avsett sätt om det ställs krav på

synnerliga skäl för paragrafens tillämpning.

Utskottet anser därför att ett krav på särskilda

skäl bättre motsvarar det avsedda

tillämpningsområdet.

Enligt vad utskottet erfarit finns redan i dag

avtal med syfte att reglera kostnadsansvaret mellan

hemkommunen och den andra kommunen. Utskottet anser

att det finns skäl att utgå från att de avtal som

löper i dag inom det aktuella området

fortsättningsvis kommer att rymmas inom lagens

tillämpningsområde. Detsamma bör, om inte annat

framgår av de enskilda avtalen, anses gälla de

avtal som avser barn och ungdomar under 18 år och

som omfattar tid efter artonårsdagen. Vidare noterar

utskottet att regeringen noggrant kommer att följa

utvecklingen av tecknande av avtal och vilka

effekter dessa får för den enskilde. Regeringen

avser därför att ge Socialstyrelsen och

länsstyrelserna i uppdrag att under åren 2001 och

2002 göra en utvärdering av effekterna.

Utskottet tillstyrker förslaget till 17 a § dock

med den ändringen att synnerliga ersätts med

särskilda.

Motionerna So20 (s) och So21 (s, mp) får anses

tillgodosedda med det anförda.

Utskottet delar inte bedömningen i motion So18 (m)

yrkande 2. Motions-yrkandet avstyrks.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande avslag på propositionen

att riksdagen avslår motion 2000/01:So19,

res. 1 (fp)

2. beträffande bibehållet kostnadsansvar

m.m.

att riksdagen med avslag på motionerna

2000/01:So18 yrkande 2, 2000/01:So20 och

2000/01:So21 antar regeringens förslag till lag

om ändring i lagen (1993:387) om stöd och

service till vissa funktionshindrade med

följande ändring, nämligen att ordet

"synnerliga" skall bytas ut mot "särskilda".

res. 2 (m)

Stockholm den 26 oktober 2000

På socialutskottets vägnar

Ingrid Burman

I beslutet har deltagit: Ingrid

Burman (v), Chris Heister (m),

Susanne Eberstein (s), Margareta

Israelsson (s), Chatrine Pålsson

(kd), Leif Carlson (m), Conny Öhman

(s), Hans Hjortzberg-Nordlund (m),

Lars U Granberg (s), Elisebeht

Markström (s), Lars Gustafsson

(kd), Kenneth Johansson (c),

Catherine Persson (s), Lars

Elinderson (m), Lena Olsson (v),

Helena Hillar Rosenqvist (mp) och

Harald Nordlund (fp).

Reservationer

1. Avslag på propositionen (mom. 1)

Harald Nordlund (fp) anser

dels att den del av utskottets betänkande som på s.

3 börjar med "Utskottet ställer sig" och slutar med

"avstyrks därför" bort ha följande lydelse:

Utskottet som delar bedömningen i motion So19 (fp)

föreslår att propositionen avslås och förordar i

stället ett system med handikappeng. En

valfrihetsreform med handikappeng är en fortsättning

på den frihetsreform som rätten till personlig

assistans inneburit. En reform med handikappeng är

enligt utskottet ytterligare ett stort steg framåt

för att säkra att även de personer som har en

ovanlig diagnos eller komplicerade funktionshinder

får tillgång till lösningar vad gäller boende och

annan kompetens oavsett vilken kommun de bor i.

Regeringen bör snarast återkomma med ett förslag

till hur en handikappeng i enlighet med inriktningen

i motion So19 (fp) närmare bör utformas. Vidare

krävs det enligt utskottet övergångsregler tills en

modell med handikappeng kan träda i kraft.

Regeringen bör skyndsamt utforma sådana över-

gångsregler.

Vad utskottet nu anfört bör riksdagen som sin mening

ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 1 bort ha

följande lydelse:

1. beträffande avslag på propositionen

att riksdagen med anledning av motion 2000/01:So19 dels

avslår proposition 2000/01:6, dels som sin

mening ger regeringen till känna vad utskottet

anfört.

2. Bibehållet kostnadsansvar m.m. (mom. 2)

Chris Heister (m), Leif Carlson (m), Hans

Hjortzberg-Nordlund (m) och Lars Elinderson (m)

anser

dels att den del av utskottets betänkande som på s.

5 börjar med "Utskottet instämmer" och slutar med

"Motionsyrkandet avstyrks" bort ha följande lydelse:

Enligt utskottet förutsätts, om valfrihet skall

kunna bli verklighet även för funktionshindrade, att

t.ex. vårdhem, skolor och olika boendeformer för

funktionshindrade är tillgängliga för alla människor

inte bara för personer i vissa kommuner. Rätten att

flytta bör inte vara beroende av kommunernas

benägenhet att teckna eller inte teckna avtal om

kostnadsansvar. De enskilda som vill utnyttja

vårdhem och boendeformer i andra kommuner förblir

även med regeringens förslag i den nya propositionen

liksom deras hemkommuner utlämnade till andra

kommuners välvilja och godtycke. LSS är en

rättighetslagstiftning som ställer stora krav på

kommunerna. Kommunerna har redan med den utformning

som LSS nu har haft varierande ambitioner att leva

upp till lagens intentioner. Mot den bakgrunden

anser utskottet att det saknas anledning att i den

nu förevarande frågan välja en lösning som för

kommunernas del bygger på en långtgående

frivillighet. Regeringen bör återkomma till

riksdagen med förslag som säkrar att även de som får

hjälp enligt LSS garanteras reella möjligheter att

med bibehållet betalningsansvar för hemkommunen

söka boende och vårdformer på andra sidan

kommungränsen. Utskottet anser det rimligt med en

princip där betalningsansvaret under en begränsad

tid kvarstår för den f.d. hemkommunen, för att

därefter helt övergå till den nya hemkommunen.

Vad utskottet nu anfört bör riksdagen med anledning

av motion So18 (m) yrkande 2 som sin mening ge

regeringen till känna. Motionerna So20 (s) och So21

(s) avstyrks.

dels att utskottets hemställan under 2 bort ha

följande lydelse:

2. beträffande bibehållet kostnadsansvar m.m.

att riksdagen med anledning av motion 2000/01:So18

yrkande 2 och med avslag på motionerna 2000/01:So20

och 2000/01:So21 dels antar regeringens förslag till

lag om ändring i lagen (1993:387) om stöd och

service till vissa funktionshindrade med följande

ändring, nämligen att ordet "synnerliga" skall bytas

ut mot "särskilda", dels som sin mening ger

regeringen till känna vad utskottet anfört.

I propositionen framlagt lagförslag