Bet. 2000/01:SoU7

Socialutskottets betänkande

2000/01:SOU07

Barn - här och nu Redogörelse för barnpolitiken i

Sverige

Innehåll

Sammanfattning

Motionerna

Utskottet

Hemställan

Reservationer

2000/01

SoU7

Sammanfattning

I betänkandet behandlas regeringens skrivelse

1999/2000:137 Barn - här och nu - Redogörelse för

barnpolitiken i Sverige med utgångspunkt i FN:s kon-

vention om barnets rättigheter, 34 motionsyrkanden

med anledning av skrivelsen samt 65 motionsyrkanden

rörande barn från den allmänna motionstiden 2000.

Socialutskottet föreslår två tillkännagivanden med

anledning av motioner. Ett enigt utskott föreslår

angående självmord och barn att de riktlinjer som

WHO har utarbetat om hur självmordsförebyggande

arbete bör bedrivas snarast omsätts till svenska

förhållanden. Utskottet föreslår vidare ett

tillkännagivande om att familjerådslag eller annan

arbetsmodell bör vara en självklar rättighet för

familjen i samband med beslut om sociala ingripanden

eller om stödåtgärder. Socialdemokraterna och

Vänsterpartiet har reserverat sig i denna fråga.

Utskottet avstyrker övriga motionsyrkanden.

Till betänkandet fogas 38 reservationer och 6

särskilda yttranden.

Socialutskottet föreslår att skrivelsen inte skall

föranleda någon åtgärd av riksdagen.

Skrivelsen

I skrivelsen 1999/2000:137 lämnar regeringen en

redogörelse för barnpolitiken i Sverige med

utgångspunkt i FN:s konvention om barnets

rättigheter.

Motionerna

Motioner väckta med anledning av skrivelsen

2000/01:So11 av Kerstin-Maria Stalin m.fl. (mp) vari

föreslås att riksdagen fattar följande beslut:

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening att en barnbilaga skall följa med varje

statlig budget.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som anförs i motionen om det livslånga

lärandet.

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som anförs i motionen om en mera utförlig

analys av könsperspektivet.

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som anförs i motionen om mobbning.

6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som anförs i motionen om kulturen i

skolan.

7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som anförs i motionen om barns och

ungdomars fysiska och psykiska hälsa.

8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som anförs i motionen om nya grepp för

att komma åt problemet med alkohol, narkotika och

tobak.

9. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som anförs i motionen angående

funktionshindrade barn och ungdomar.

10. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som anförs i motionen om att när det

gäller utbildning av departementen om barnkon-

ventionen, barns situation i dag och förebyggande

arbete, är Barnpsykiatrikommitténs betänkande Det

gäller livet en mycket bra lärobok.

11. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som anförs i motionen om asylsökande

barn.

2000/01:So12 av Kerstin Heinemann m.fl. (fp) vari

föreslås att riksdagen fattar följande beslut:

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att genomföra FN:s

barnkonvention i Sverige.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att skärpa

barnomsorgslagen.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att upprätta fler

dyslexicentrum.

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att berörda

personalgrupper får en adekvat utbildning om

dyslexi.

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om behovet av fler

logopeder och kompetensutveckling av berörda

personalgrupper när det gäller stamning.

6. Riksdagen begär att regeringen ger

Socialstyrelsen och Skolstyrelsen i uppdrag att se

till så att berörd personal får adekvat utbildning

om ADHD.

7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om förstärkt

skolhälsovård.

8. Riksdagen tillkännager för regeringen vad i

motionen anförs om det preventiva arbetet mot tobak.

9. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om barn och självmord.

10. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om barnpsykiatri.

11. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om invandrarbarnens

situation.

12. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om smärtbehandling av

barn.

13. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om en utredning om hur

olika samhällsbeslut sammantaget påverkar barns

situation.

15. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att ta fram en

nationell handlingsplan för arbetsmiljöarbete i sko-

lan.

16. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om barns säkerhet.

17. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om forskning om barns

situation i slutna samfund.

18. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som i motionen anförs om förmedling av

kunskap till de personalkategorier som möter barn

som växer upp i slutna samfund.

2000/01:So13 av Chris Heister m.fl. (m) vari

föreslås att riksdagen fattar följande beslut:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om barn och familjepolitiken.

2000/01:So14 av Chatrine Pålsson och Gunilla

Tjernberg (kd) vari föreslås att riksdagen fattar

följande beslut:

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om insatser mot psykisk

ohälsa hos barn.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om insatser för

särskilt utsatta barn.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att låta

Barnombudsmannen (BO) ta fram ett åtgärdsprogram för

att möta barn med behov av särskilt stöd.

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att uppvärdera

hemarbete.

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att barnomsorgen är

ett komplement till familjen.

6. Riksdagen tillkännager för regeringen

som sin mening vad i motionen anförs om

barnperspektivet, särskilt i kommuner och

landsting.

Motioner väckta under allmänna motionstiden

2000

2000/01:So248 av Berit Adolfsson och Inger René (m)

vari föreslås att riksdagen fattar följande beslut:

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening att Innocentideklarationens intentioner skall

genomföras i Sverige i enlighet med vad som anförs i

motionen.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om amningssamordnarens

uppgifter och forskningsinsatser för att förbättra

och uppmuntra kvinnor att amma sina barn.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att i

regleringsbrevet till Folkhälsoinstitutet ange att

stöd till amning skall utgå till frivilliga krafter

och bli ett komplement till sjukvården.

2000/01:So255 av Karin Pilsäter (fp) vari föreslås

att riksdagen fattar följande beslut:

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om upprättande av

handlingsplan för bemötande och behandling av

familjer som drabbas av spädbarnsdöd.

2000/01:So257 av Gunnel Wallin och Margareta

Andersson (c) vari föreslås att riksdagen fattar

följande beslut:

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att

vuxenpsykiatrimottagningarna regelbundet borde ta

reda på om en patient har barn under 18 år.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om flera åtgärder för

att ge barn till psykiskt sjuka vård och stöd.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att särskilt

uppmärksamma barn till missbrukande föräldrar.

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att barn till

kriminella utsätts för mobbning.

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om en samverkan med

förebyggande åtgärder.

2000/01:So300 av Chris Heister m.fl. (m) vari

föreslås att riksdagen fattar följande beslut:

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om förändringar i lagen

om vård av unga (LVU).

2000/01:So304 av Lennart Daléus m.fl. (c) vari

föreslås att riksdagen fattar följande beslut:

3. Riksdagen begär att regeringen lägger fram

förslag om förändringar av SoL för att förbättra

efterlevnaden av anmälningsplikten.

2000/01:So305 av Berit Adolfsson och Amanda Agestav

(m, kd) vari föreslås att riksdagen fattar följande

beslut: Riksdagen begär att regeringen lägger fram

förslag till tilläggsdirektiv för att utreda

alternativ till barns växelvis boende, efter det att

föräldrarna beslutat att separera, i enlighet med

vad som anförs i motionen.

2000/01:So321 av Gudrun Schyman m.fl. (v) vari

föreslås att riksdagen fattar följande beslut:

4. Riksdagen begär att regeringen tillsätter en

utredning med uppgift att se över de psykiskt

funktionshindrades barn och deras situation.

2000/01:So324 av Sven-Erik Sjöstrand m.fl. (v) vari

föreslås att riksdagen fattar följande beslut:

1. Riksdagen begär att regeringen återkommer till

riksdagen med förslag till åtgärder för att

förbättra situationen för anhöriga, i synnerhet

barn, till dömda.

2. Riksdagen begär att regeringen lägger fram

förslag till sådan ändring i socialtjänstlagen att

även kriminalvården får samma skyldigheter som polis

och åklagare att anmäla barns behov av stöd och

skydd till socialtjänsten. Denna skyldighet skall

även framgå av kriminalvårdsstyrelsens häktes- och

anstaltsföreskrifter.

2000/01:So332 av Ann-Kristine Johansson och Helena

Zakariasén (s) vari föreslås att riksdagen fattar

följande beslut: Riksdagen begär hos regeringen en

utredning om barns och ungdomars hälsa.

2000/01:So405 av Cristina Husmark Pehrsson (m) vari

föreslås att riksdagen fattar följande beslut:

Riksdagen beslutar att uppdra åt Socialstyrelsen att

utreda kriterierna för diagnoserna Aspergers

syndrom, ADHD/DAMP och andra bokstavskombinationer

samt att också beakta omvärldens synsätt och

forskning i enlighet med vad som anförs i motionen.

2000/01:So434 av Mikael Oscarsson och Åke Carnerö

(kd) vari föreslås att riksdagen fattar följande

beslut: Riksdagen tillkännager för regeringen som

sin mening vad i motionen anförs om att tillsätta en

utredning med uppgift att utreda hur införande av

kunskap om internationella adoptioner på högskole-

nivå kan ske på bästa sätt.

2000/01:So443 av Yvonne Oscarsson (v) vari föreslås

att riksdagen fattar följande beslut: Riksdagen

begär att regeringen utreder möjligheten att orga-

nisera ett stöd till familjer som adopterar barn

enligt vad i motionen anförs om dessa familjers

behov av att bearbeta de relationsproblem som kan

uppstå efter adoptioner.

2000/01:So450 av Matz Hammarström m.fl. (mp) vari

föreslås att riksdagen fattar följande beslut:

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att barn som

bevittnar familjevåld skall klassas som brottsoffer.

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om särskilt utsatta

barn.

2000/01:So453 av Cristina Husmark Pehrsson m.fl. (m,

v, kd, c, fp, mp) vari föreslås att riksdagen fattar

följande beslut:

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening att de av WHO utarbetade riktlinjerna omsätts

till svenska förhållanden.

2000/01:So454 av Christina Axelsson och Yilmaz

Kerimo (s) vari föreslås att riksdagen fattar

följande beslut:

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om behov av utbildning

om barns utveckling för dem som handlägger barns

vård och umgänge med föräldrar likväl som behovet av

utbildning för blivande föräldrar.

2000/01:So455 av Inger Davidson m.fl. (kd) vari

föreslås att riksdagen fattar följande beslut:

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om dokumentation av den

svenska situationen gällande sexuell exploatering av

barn.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om förebyggande arbete

mot sexuell exploatering av barn.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om program för vård och

rehabilitering.

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om fortsatt EU-stöd

till projekt för samarbete med researrangörer mot

sexturism.

2000/01:So457 av Ragnwi Marcelind och Maria Larsson

(kd) vari föreslås att riksdagen fattar följande

beslut:

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om kommunala projekt

och utvecklingsinsatser för att stödja ensamstående

föräldrar med anledning av kommunernas skyldigheter

att efterleva barnkonventionen.

2000/01:So458 av Thomas Julin m.fl. (mp) vari

föreslås att riksdagen fattar följande beslut:

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om familjens rätt till

familjerådslag eller annan liknande arbetsmodell.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om åtgärder för hela

familjen.

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om en plan för vård och

återförening.

7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om syskonplacering.

8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om kontakten med

anhöriga och närstående.

9. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om barnets rätt att få

ammas.

10. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om utbildning av

familjehem.

11. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om kontrollbesök.

12. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om mjuk utslussning.

16. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om en kommission

angående omhändertagande av barn.

2000/01:So475 av Anita Johansson m.fl. (s) vari

föreslås att riksdagen fattar följande beslut:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om inspektions- och

tillsynsverksamhet av institutionsboende för

minderåriga.

2000/01:So477 av Monica Green m.fl. (s) vari

föreslås att riksdagen fattar följande beslut:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om barns situation i Sverige.

2000/01:So478 av Monica Green m.fl. (s) vari

föreslås att riksdagen fattar följande beslut:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om att en ökad forskning och

metodutveckling för att förebygga, utreda och

behandla våldsproblematik där barn och unga finns

inblandade är nödvändig.

2000/01:So499 av Agneta Brendt och Barbro Hietala

Nordlund (s) vari föreslås att riksdagen fattar

följande beslut: Riksdagen tillkännager för rege-

ringen som sin mening vad i motionen anförs om en

översyn av hur lagstiftningen i praktiken fungerar

för föräldrar till barn med funktionshinder.

2000/01:So526 av Anita Jönsson och Karin Wegestål

(s) vari föreslås att riksdagen fattar följande

beslut: Riksdagen tillkännager för regeringen som

sin mening vad i motionen anförs om barnhälsovården.

2000/01:So528 av Gunilla Wahlén m.fl. (v) vari

föreslås att riksdagen fattar följande beslut:

1. Riksdagen begär att regeringen tillsätter en

utredning med uppdrag att ta fram förslag som syftar

till att ge barn som växer upp i familjehem tillgång

till en stödperson i enlighet med det i motionen

anförda.

2. Riksdagen begär att regeringen lägger fram

förslag till ändring av socialtjänstlagen i syfte

att jämställa fosterbarn med övriga barn vad gäller

rätt till försörjning i enlighet med 7 kap. 1 §

föräldrabalken.

2000/01:So543 av Matz Hammarström m.fl. (mp) vari

föreslås att riksdagen fattar följande beslut:

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om socialtjänstens

arbetssätt.

6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om föräldrautbildning.

7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om barn i familjer där

det förekommer kvinnomisshandel.

8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om barnperspektivet.

2000/01:A811 av Maria Larsson m.fl. (kd) vari

föreslås att riksdagen fattar följande beslut:

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om familjepolitiken.

2000/01:Ju517 av Anne-Katrine Dunker och Berit

Adolfsson (m) vari föreslås att riksdagen fattar

följande beslut:

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om vikten av att barn

som blivit utsatt för pedofilövergrepp får adekvat

vård.

2000/01:K297 av Rigmor Stenmark (c) vari föreslås

att riksdagen fattar följande beslut:

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om behovet av att

utarbeta konkreta lagförslag som för barnkonven-

tionens frågor framåt i samhällsarbetet.

2000/01:L406 av Sten Tolgfors (m) vari föreslås att

riksdagen fattar följande beslut:

4. Riksdagen begär att regeringen utreder

situationen för internationella adoptivbarn som

adopteras av ensamstående, respektive par, i

enlighet med vad som anförs i motionen.

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om behovet av forskning

om adoptivbarns utveckling och hur det gått för de

adoptivbarn som hittills kommit till Sverige.

2000/01:L422 av Tuve Skånberg (kd) vari föreslås att

riksdagen fattar följande beslut:

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om åtgärder för att

förebygga separationer.

2000/01:Sf228 av Tuve Skånberg (kd) vari föreslås

att riksdagen fattar följande beslut:

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om föräldrautbildning.

2000/01:Sf241 av Rigmor Stenmark (c) vari föreslås

att riksdagen fattar följande beslut:

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om organisationen för

och av internationella adoptioner.

6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om information.

7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att mer forskning

behövs om adoptivbarnens utveckling och lev-

nadsvillkor.

2000/01:Sf273 av Alf Svensson m.fl. (kd) vari

föreslås att riksdagen fattar följande beslut:

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om familjerådgivning.

7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om familjerådgivning

och föräldrautbildning.

2000/01:Sf274 av Matz Hammarström m.fl. (mp) vari

föreslås att riksdagen fattar följande beslut:

24. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om en utredning med

syfte att studera hälsotillståndet hos barn och

ungdomar med invandrarbakgrund.

30. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om barn till sjuka

föräldrar.

33. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att verka för att

förbättra attityden gentemot barn med handikapp,

vilket i sin tur skall leda till att barnen

integreras och fullt ut kan delta i samhällslivet.

39. Riksdagen begär att regeringen lägger fram

förslag till ändring så att FN:s barnkonvention

ingår i den svenska lagstiftningen.

Yttranden m.m.

Socialutskottet har berett justitieutskottet,

lagutskottet, socialförsäkringsutskottet och

utbildningsutskottet möjlighet att yttra sig över

skrivelsen jämte motioner i de delar som har samband

med respektive utskotts beredningsområde.

Utbildningsutskottet har yttrat sig över motionerna

So11 yrkandena 2, 5, 6 och 11, So12 yrkandena 2-7

och 15, So13 delvis samt So14 yrkandena 1 och 5.

Övriga utskott har avstått från att yttra sig.

Yttrandet fogas till betänkandet

som bilaga.

Utskottet

Skrivelsen i huvuddrag

Skrivelsen redovisar utvecklingen av barns situation

i Sverige på ett antal olika områden.

Tidsperspektivet är i huvudsak utvecklingen under

1990-talet fram till nu. Beskrivningen av

barnpolitiken har också denna inriktning och detta

tidsperspektiv. I skrivelsen finns också, som en

viktig del, en redovisning av arbetet med att

genomföra FN:s konvention om barnets rättigheter,

barnkonventionen.

Allmänna utgångspunkter för barnpolitiken

m.m.

Skrivelsen

Målsättningen för den svenska barnpolitiken är att

barn i Sverige skall växa upp under goda och trygga

förhållanden. FN:s konvention om barnets rättigheter

är enligt regeringen en viktig utgångspunkt för

barnpolitiken. De fyra grundläggande principerna i

konventionen är förbudet mot diskriminering, barnets

bästa i främsta rummet, barnets rätt till överlevnad

och utveckling samt barnets rätt att komma till

tals. Regeringens avsikt är att arbetet med att

genomföra barnkonventionen i Sverige skall fortsätta

med full kraft.

Regeringen anför i skrivelsen att barnfrågor i

Sverige, liksom i hela Europa, under den senaste

tioårsperioden har kommit att bilda ett eget

övergripande politikområde, som spänner över flera

olika politikområden. Tidigare var barnfrågorna en

del av familjepolitiken. Så är det inte längre.

Arbetet med att skapa goda uppväxtvillkor, att ge

barn god utbildning och omsorg samt att motverka att

barn och ungdomar utsätts för övergrepp och kränk-

ningar har pågått länge i Sverige. I den meningen

har vi enligt skrivelsen en lång tradition av

barnpolitik. Barnavårdslagstiftning, förbud mot aga,

men också det starka stödet till barnfamiljerna är

inslag i denna politik som funnits i många år utan

att den kallats för barnpolitik.

Vidare anförs i skrivelsen att det finns ett

ständigt behov av att öka våra kunskaper om barns

villkor också ur ett könsperspektiv. Det bör därför

enligt regeringen nämnas att huvudtemat för

Barnombudsmannens årsrapport till regeringen år 2001

kommer att vara flickors och pojkars lika och olika

villkor.

Motioner

I motion So13 av Chris Heister m.fl. (m) begärs ett

tillkännagivande om vad i motionen anförts om barn-

och familjepolitiken. Motionärerna anser att fa-

miljepolitik alltid har ett barnperspektiv. Barnens

problem kan inte lösas utan att familjens problem

angrips: arbetslöshet, missbruk, bristande integra-

tion osv. Motionärerna anför att i stället för att

familjens ansvar skall få stå tillbaka för mera

kommunal barnomsorg eller att ansvar överförs från

föräldrar till skolan bör familjens möjlighet att

själv fatta beslut och stå på egna ben stärkas.

Vidare pekar motionärerna på det faktum att mer än

ett av tio barn lever i familjer som uppbär

socialbidrag. Regeringen är dock att döma av

skrivelsen inte särskilt angelägen om att åtgärda

den frustration och den otrygghet som det stora

bidragsberoendet föder. Det svenska systemet utmärks

av en rundgång mellan skatter och bidrag. Hushållen

betalar skatter med ena handen och tar emot bidrag

med den andra, vilket får till följd att

skattehöjningarna skapar behov av ytterligare

bidrag.

Motionärerna anför att vården i många fall inte

fungerar tillfredsställande. Det gäller t.ex. för

ungdomar med anorexi/bulimi, psykoser, depressioner

med självmordsrisk och svåra tvångssymptom.

Motionärerna anför vidare att den stora utmaningen

i familjepolitiken är att hitta former som ger

ekonomiska möjligheter åt föräldrar att ta hand om

sina barn, även om de inte vill ha en kommunal

barnomsorgsplats. Detta kräver att föräldrarnas

valfrihet ökar och att utrymme skapas för en

mångfald barnomsorgsformer. Motionärerna uttalar att

de även vill skapa möjligheter att förena familjeliv

och yrkesliv på ett bra sätt men samtidigt ge de

föräldrar som så önskar en reell möjlighet att vara

hemma med barnen längre än vad föräldraförsäkringen

medger.

Motionärerna anför avslutningsvis att rätten att

välja skola efter intresse och profil ger föräldrar

och elever möjlighet att välja den skola som passar

barnen bäst.

I motion So11 av Kerstin-Maria Stalin m.fl. (mp)

begärs ett tillkännagivande om vad i motionen

anförts om en mera utförlig analys av

könsperspektivet (yrkande 4). Motionärerna anför att

en stor brist i skrivelsen är avsaknaden av

genderperspektiv/analys. Enligt motionärerna saknas

användande av statistik, resonemang och meningsfulla

åtgärder. Man löser knappast "problemet" med

flickors IT-okunskap genom att skriva att man skall

stimulera "flickors intresse för IT och andra

otraditionella yrkesval", anförs det.

Utbildningsutskottets bedömning (So13 [m] )

U t s k o t t e t anser att socialutskottet bör

avstyrka yrkandet. Beträffande valfrihet inom

barnomsorgen vill utskottet framhålla att en mycket

viktig faktor för valfrihet inom detta område är en

väl utbyggd förskoleverksamhet med möjlighet till

olika alternativ t.ex. vad gäller olika pedagogiska

inriktningar. Utskottet noterar att Sverige för

närvarande tillsammans med elva andra länder deltar

i en stor jämförande studie av verksamheter för

förskolebarn. I en rapport hösten 1999 (Early

Childhood Education and Care Policy in Sweden)

framhåller OECD-experterna mångfalden och

flexibiliteten i det svenska systemet. Det finns en

mängd former och inriktningar som är anpassade till

barnens och familjernas behov, nattöppna förskolor

för skiftarbetare och språkprogram för invandrarbarn

nämns som exempel. Även innehållet är

variationsrikt, menar experterna, och nämner

förskolor som satsar på ekologi, data, miljö eller

använder en särskild pedagogisk metod som Montessori

eller Reggio Emilia-inspirerad pedagogik. Den

svenska förskoleverksamheten anpassar sig enligt

experterna smidigt och flexibelt till barns och

föräldrars behov.

Enligt utskottets mening finns det en omfattande

valfrihet inom skolväsendet. Elever och föräldrar

har successivt givits större rätt och möjlighet att

välja skola. I fråga om grundskolan föreskrivs i

skollagen (1985:1100) att kommunen vid fördelningen

av elever på olika skolor så långt möjligt skall

beakta föräldrarnas önskemål om att deras barn skall

tas emot vid en viss skola (4 kap. 6 §). Detta

gäller under förutsättning att inte andra elevers

berättigade krav på placering i en skola nära hemmet

åsidosätts eller betydande organisatoriska eller

ekonomiska svårigheter uppstår för kommunen. En

kommun skall i sin grundskola även ta emot en elev

för vars grundutbildning kommunen inte är skyldig

att svara, om eleven med hänsyn till sina personliga

förhållanden har särskilda skäl att få gå i den

kommunens grundskola (4 kap. 8 §). Föräldrar kan

också som alternativ till den kommunala skolan välja

en fristående skola.

Även på gymnasienivå kan en fristående skola väljas.

Om en elev tas in till utbildning vid en fristående

gymnasieskola är hemkommunen skyldig att lämna

bidrag om Skolverket förklarat skolan

bidragsberättigad. Däremot är kommunen inte skyldig

att betala interkommunal ersättning för en elev som

vill genomgå en gymnasieutbildning i en annan

kommuns skola om hemkommunen kan erbjuda samma

program eller nationellt fastställda inriktning och

eleven inte på grund av sina personliga förhållanden

har särskilda skäl att få gå i den andra kommunen (5

kap. 8 och 24 §§ skollagen). När det gäller val i

hemkommunens utbud mellan olika skolor som har samma

program finns det inga centrala bestämmelser. Det

förekommer också ett stort antal riksrekryterande

utbildningar i form av specialutformade program och

utbildningar inom nationella program i

gymnasieskolan. Dessa utbildningar regleras i 2 kap.

gymnasieförordningen (1992:394) samt i bilagorna 2

och 3 till förordningen.

Utskottet vill också något beröra frågan om

införande av en nationell skolpeng. Riksdagen har

tidigare vid ett flertal tillfällen avslagit

liknande motionsyrkanden (jfr bet. 1999/2000:UbU1,

1999/2000:UbU8, 1999/2000: UbU10). Utskottet

vidhåller sin tidigare uppfattning att en

schablonberäknad nationell skolpeng inte ger de

grundläggande förutsättningarna för att kraven på en

likvärdig skola av hög kvalitet för alla elever

skall kunna uppfyllas. Resurser till skolans

verksamhet måste fördelas med utgångspunkt i de be-

hov som enskilda elever, olika grupper av elever och

skolor faktiskt har. Utskottet finner det därför

inte rimligt att införa en central resursfördelning.

--------

(Avvikande mening m.)

Socialutskottets bedömning

Barns och ungdomars verklighet förändras hela tiden

i takt med de förändringar som sker i omvärlden. För

att ge barn så goda och trygga uppväxtförhållanden

som möjligt bör samhällets barnpolitik i så stor

utsträckning som möjligt anpassas till dessa nya

förhållanden. Enligt socialutskottet är det givetvis

en viktig uppgift för den fortsatta politiken att

förbättra för alla barn. Den förbättrade ekonomiska

situationen möjliggör ökade insatser för barn och

ungdomar. Genom kraftigt ökade statsbidrag och

växande skatteintäkter kan vidare kommuner och

landsting öka insatserna för barn inom vård, skola

och omsorg.

Socialutskottet noterar med tillfredsställelse att

tyngdpunkten i barnpolitiken under de kommande åren

kommer att ligga i förbättringar för barnfamiljerna,

ökade resurser till skola, vård och omsorg,

uppmärksamhet och stöd för utsatta barn, ökade

möjligheter för barns och ungdomars inflytande samt

uppföljning av regeringens strategi för arbetet med

FN:s barnkonvention.

Socialutskottet anser att det krävs en generell

familjepolitik som ger goda villkor för föräldra-

skap, en aktiv politik mot diskriminering och

segregering och en fördelning av resurser till

verksamheter för barn och unga, så att de som behö-

ver mera stöd än andra för att ha samma chans i

livet också kan få det. Vidare krävs att flickor och

pojkar får lika mycket utrymme och stöd i

förhållande till sina behov och förutsättningar. Att

barn och ungdomar får ett reellt inflytande i

samhällets beslutsfattande krävs också.

Utbildningsutskottet har utförligt behandlat vad

som anförs i motion So13 (m) rörande valfrihet inom

barnomsorg och skolväsende. Socialutskottet delar

utbildningsutskottets bedömning. Vidare delar

socialutskottet regeringens uppfattning att

samhällets stöd skall nå alla olika barnfamiljetyper

oavsett hur de ser ut. Barnet skall utgöra grunden

för samhällets vilja att stödja familjen. Beroende

på familjens sammansättning kan stödet sedan behöva

differentieras exempelvis så att ensamföräldrar

eller flerbarnsfamiljer får ett särskilt stöd.

Utskottet delar uppfattningen att det är viktigt att

även familjepolitiken genomsyras av ett tydligt och

uttalat barnperspektiv. Detta står inte på något

sätt i motsatsställning till föräldrars rätt och

skyldighet att uppfostra barnen. Barn behöver vuxna

som tar ansvar och sätter gränser. Detta är inte

något som står i strid med barnets rätt att komma

till tals och att respekteras. Att respektera barnet

innebär att ge det ledning och att sätta gränser på

dess väg till att bli vuxen. Utskottet anser att de

former det ekonomiska stödet till barnfamiljerna har

fungerar tillfredsställande varför några åtgärder

inom detta område inte är nödvändiga. Vad gäller

barns och ungdomars hälsa delar utskottet

regeringens uppfattning att hälsotillståndet på det

stora hela taget är gott men att det kan behövas

kraftsamling på vissa områden, t.ex. vad beträffar

barns och ungdomars psykiska hälsa samt området

allergier och annan överkänslighet. Utskottet

återkommer nedan till frågor om barns hälsa.

Sammanfattningsvis anser socialutskottet inte att

något tillkännagivande är erforderligt med anledning

av vad som anförts i motion So13 (m). Motionen

avstyrks.

Socialutskottet anser att det är viktigt att

samhällets resurser och verksamheter kommer både

flickor och pojkar till del på lika villkor.

Härvidlag är det väsentligt att flickor och pojkar

får möjlighet att utveckla sina egna personligheter

utan att begränsas av könsstereotypa mönster.

Utskottet noterar med tillfredsställelse att

huvudtemat för Barnombudsmannens årsrapport till

regeringen år 2001 kommer att vara flickors och

pojkars lika och olika villkor. Mot bakgrund av det

anförda konstaterar utskottet att de frågor som tas

upp i motion So11 (mp) yrkande 4 inom en snar

framtid får en bredare belysning. Motionsyrkandet är

i någon mån tillgodosett och avstyrks.

Skolfrågor

Skrivelsen

Förskola, skola och fritidshem är de samhälleliga

verksamheter som upptar störst del av barnens liv.

Lärande och social fostran är enligt skrivelsen de

viktigaste uppgifterna för dessa verksamheter.

Införandet av en allmän förskola från fyra års ålder

samt en maxtaxa syftar till att göra barnomsorgen, i

likhet med skolan, barnbidraget samt hälso- och

sjukvården, till en del av den generella välfärden

genom att den kommer alla barn till del och att

avgifterna blir så låga att ingen utestängs.

Resurser avsätts enligt skrivelsen också för

kvalitetsförbättringar inom verksamheten. Förslaget

till ny lärarutbildning innebär att lärarnas

kompetens breddas och anpassas till dagens krav på

lärande.

Vidare anförs i skrivelsen att alla har rätt att

bli behandlade med respekt för sin person såväl i

skolan som utanför. Medvetenheten om att elever inom

skolan blir utsatta för kränkande behandling såsom

mobbning har ökat bland skolans personal. En

tredjedel av lärarna upplever ett ökat problem med

våld, mobbning och rasism i skolan under senare år

och de anser också att det finns problem med

bristande etik och moral. Regeringen har uppmärksam-

mat detta, och sedan år 1998 markeras skyldigheten

att motverka alla former av kränkande behandling

tydligare både i skollag och läroplan.

Motionerna

I motion So14 av Chatrine Pålsson och Gunilla Tjernberg (kd)

begärs ett tillkännagivande om att uppvärdera

hemarbete (yrkande 4). Motionärerna anför att

hemarbete måste uppvärderas så att barn som fungerar

bättre i hemmet än i barnomsorgen skall ha goda

möjligheter till en likvärdig uppväxt som andra

barn. Vidare begärs ett tillkännagivande om att

barnomsorgen är ett komplement till familjen

(yrkande 5).

I motion So12 av Kerstin Heinemann m.fl. (fp) begärs

ett tillkännagivande om vad i motionen anförts om

att skärpa barnomsorgslagen (yrkande 2). Enligt

motionärerna är den minskade möjligheten till

fritidsplats en oroande tendens på senare år.

Behovet av fritidshem uppfylls inte av kommunerna.

Motionärerna föreslår en skärpning av

barnomsorgsgarantin så att det blir fler

fritidsplatser. I samma motion begärs ett

tillkännagivande om att upprätta fler dyslexicentrum

(yrkande 3). Motionärerna begär även ett

tillkännagivande om att berörda personalgrupper får

en adekvat utbildning om dyslexi (yrkande 4). Enligt

motionärerna skall hjälpen helst sättas in redan på

förskolenivå. Vidare begär motionärerna ett tillkän-

nagivande om behovet av fler logopeder och

kompetensutveckling av berörda personalgrupper när

det gäller stamning (yrkande 5) samt ett tillkänna-

givande om att regeringen ger Socialstyrelsen och

Skolverket i uppdrag att se till så att berörd

personal får adekvat utbildning om ADHD (yrkande 6).

Samma motionärer begär också ett tillkännagivande om

vad i motionen anförts om förstärkt skolhälsovård

(yrkande 7). Skolhälsovården har enligt motionärerna

en viktig roll när det gäller att fånga upp och

hjälpa barn och ungdomar med hälsoproblem och andra

behov av särskilt stöd. På grund av den knappa

ekonomi skolan lever med i dag har skolhälsovården

på många håll nedrustats till men för barns hälsa

och välbefinnande. Belastningen på barnpsykiatrin

ökar också då barn vars problem skulle ha kunnat

klaras av inom skolhälsovården tvingas söka sig till

barnpsykiatrin i stället. Slutligen begärs ett

tillkännagivande om vad i motionen anförts om en

nationell handlingsplan för arbetsmiljöarbete i

skolan (yrkande 15).

I motion So11 av Kerstin-Maria Stalin m.fl. (mp)

begärs ett tillkännagivande om det livslånga

lärandet (yrkande 2). Motionärerna pekar på att

studiemedelssystemet är uppbyggt utifrån att man

relativt klart måste veta vilken utbildningsväg man

skall gå. Vidare begärs ett tillkännagivande om

mobbning (yrkande 5). Motionärerna pekar på att det

finns en stor variation beträffande skolors

handlingsprogram och kunskaper om åtgärder mot

mobbning. Ansvaret för att minska mobbning vilar

helt på de vuxna. Motionärerna begär även ett

tillkännagivande om kulturen i skolan (yrkande 6).

Motionärerna anför att man i bistra tider i första

hand skär ned på olika kultursatsningar.

Utbildningsutskottets bedömning

Barnomsorgen

U t s k o t t e t vill anföra följande.

Förskoleverksamhet (förskola, familjedaghem och

öppen förskola) och skolbarnsomsorg (fritidshem,

familjedaghem och öppen fritidsverksamhet) skall

enligt nu gällande regler tillhandahållas för barn i

åldern 1-12 år i den omfattning det behövs med

hänsyn till föräldrarnas förvärvsarbete eller

studier eller barnets eget behov (2 a kap. 1 och 6

§§ skollagen). Verksamheterna är således ett

frivilligt komplement för de föräldrar och barn som

behöver det. Enligt utskottets uppfattning har

barnomsorgen sedan lång tid tillsammans med

föräldraförsäkringen och barnbidraget varit en av

hörnstenarna i den svenska familjepolitiken.

Förskoleverksamhetens och skolbarnsomsorgens uppgift

är att ge barn en god omsorg och stimulera deras

utveckling och lärande. Verksamheterna har också en

social betydelse genom att de bidrar till att

utjämna skillnader i uppväxtvillkor för barn i olika

befolkningsgrupper och skapar mötesplatser för barn

med olika etnisk, kulturell och social tillhörighet.

Barnomsorgen har också stor betydelse för

barnfamiljernas ekonomi och för jämställdheten

mellan kvinnor och män.

Utskottet vill peka på att regeringen under de

senaste åren drivit ett omfattande reformarbete i

syfte att vidareutveckla förskoleverksamhetens och

skolbarnsomsorgens pedagogiska roll. Förskoleklassen

har införts som en frivillig skolform. Grundskolans

läroplan har anpassats till att också omfatta

förskoleklassen och fritidshemmet. År 1998 fick

förskolan sin första läroplan (Lpfö 98). Genom

läroplanen intar förskolan sin plats som det första

steget i samhällets samlade utbildningssystem för

barn, ungdomar och vuxna. I läroplanen sägs bl.a.

följande: "Det enskilda barnets utveckling och

lärande skall främjas i nära samverkan mellan

förskola och hem." Enligt utskottets uppfattning

innebär det att förskolan och familjen kompletterar

varandra. Något särskilt tillkännagivande till

regeringen i denna fråga behövs inte enligt ut-

skottets mening. Motion 2000/01:So14 yrkande 5 bör

avstyrkas av socialutskottet.

Socialutskottet bör också avstyrka motion

2000/01:So12 yrkande 2. En utvidgad skyldighet för

kommunerna att tillhandahålla skolbarnsomsorg torde

innebära betydligt ökade kostnader. Kommunerna har i

dag en skyldighet att tillhandahålla skolbarnsomsorg

för barn t.o.m. 12 års ålder för de föräldrar som

behöver det på grund av förvärvsarbete eller studier

eller för barnets eget behov. Enligt vad utskottet

har erfarit har i dag 2 av 3 barn i åldern 6-9 år

och 7% av 10-12-åringarna skolbarnsomsorg.

Elever i behov av särskilt stöd

Utskottets bedömning

Det finns enligt utskottets mening ett betydande

behov av kompetensutveckling för lärare och annan

personal i frågor som rör elever i behov av särskilt

stöd. Kommunerna har som arbetsgivare ansvar för att

fortbilda sin personal. När det gäller den personal

som har hand om utbildningen är detta föreskrivet i

skollagen (2 kap. 7 §). Staten kan dock på olika

sätt stödja kompetensutveckling t.ex. genom att ge

bidrag till särskilda insatser. Utskottet vill peka

på att regeringen i budgetpropositionen för år 2000

(prop. 1999/2000:1 utg.omr. 16 s. 67, bet. UbU1) har

avsatt sammanlagt 500 miljoner kronor för

utvecklingsinsatser inom skolväsendet under perioden

2000-2002, bl.a. för kompetensutveckling av lärare

inom det specialpedagogiska området och inom området

språkutveckling (läs- och skrivprocessen). Behovet

av forskning och utveckling när det gäller elever

med funktionshinder understryks också i

budgetpropositionen för år 2000. Skolverket

disponerar sammanlagt 6 miljoner kronor under en

treårsperiod för att stödja och stimulera pedagogisk

forskning inom detta område. Enligt utskottets

uppfattning kommer det specialpedagogiska kunnandet

att öka bland lärarna när den nya lärarutbildningen

införs med början den 1 juli 2001 (prop.

1999/2000:135, bet. 2000/01:UbU3).

Utskottet vill framhålla att det finns en skyldighet

för skolan att utarbeta ett åtgärdsprogram för

elever i behov av särskilt stöd. Utskottet vill

betona att stöd till elever i behov av särskilt stöd

måste anpassas till varje elevs individuella behov.

Utskottet vill i sammanhanget också peka på att

kommittén för översyn av skollagen (dir. 1999:15)

har uppdrag som berör elever i behov av särskilt

stöd: Kommittén skall bl.a. analysera hur termerna

"elevens rätt" respektive "kommuns skyldighet"

används i skollagen och vid behov föreslå de föränd-

ringar som krävs för en ökad tydlighet vad gäller

termernas innebörd. Kommittén skall redovisa sitt

uppdrag senast den 1 maj 2001. Vidare bereds för

närvarande betänkandet Från dubbla spår till

Elevhälsa (SOU 2000:19) inom Regeringskansliet. I

betänkandet tas frågor upp som rör elever i behov av

särskilt stöd. Utskottet har erfarit att regeringen

planerar att lämna en proposition i ämnet senare

under våren 2001.

Utskottet vill i sammanhanget peka på att regeringen

i budgetpropositionen för år 2001 har föreslagit en

kraftfull satsning på fler vuxna i ungdomsskolan och

fritidshemmen. Regeringen avser att successivt

fr.o.m. höstterminen 2001 tillföra kommunerna ökade

resurser under en femårsperiod. Därefter skall

medlen inordnas i det generella statsbidraget som

får en varaktig nivåhöjning med 5 miljarder kronor.

Utskottet utgår från att medlen kommer att ha stor

betydelse för elever i behov av särskilt stöd.

Mot bakgrund av vad utskottet anfört och redovisat

bör enligt utskottets mening socialutskottet föreslå

att motionerna 2000/01:So12 yrkandena 3, 4, 5 och 6

samt 2000/01:So14 yrkande 1 avslås.

Skolhälsovård

U t s k o t t e t delar motionärernas uppfattning

att skolhälsovården har en viktig roll när det

gäller att fånga upp och hjälpa barn med

hälsoproblem och andra behov av särskilt stöd.

Utskottet föreslår emellertid att socialutskottet

avstyrker yrkandet. Utskottet har i det föregående

redovisat att regeringen planerar att lämna en

proposition om elevvård och skolhälsovård under se-

nare delen av våren 2001. Enligt utskottets mening

bör pågående beredningsarbete i Regeringskansliet

avvaktas.

Mobbning

U t s k o t t e t anser att socialutskottet bör

föreslå avslag på yrkandet (2000/01:So11 (mp) yrk.

5). Utskottet vill framhålla att tydliga

föreskrifter mot mobbning och annan kränkande

behandling i dag finns i skolans styrdokument såsom

skollag och läroplaner. Såväl skollagen som

läroplanerna är för närvarande föremål för översyn.

I direktiven till 1999 års skollagskommitté (dir.

1999:15) anges att kommitténs översyn av gällande

regler även skall omfatta frågor kring kränkande

behandling. En arbetsgrupp har tillsatts inom

Utbildningsdepartementet för att göra en översyn av

läroplanerna som styrdokument. Utredningen och

arbetsgruppen skall arbeta fram till den 1 maj

respektive 31 maj 2001. Det anges i uppdraget till

arbetsgruppen att denna bör ha nära kontakt med

Skollagskommittén för ett ömsesidigt utbyte av

synpunkter och erfarenheter.

Det är, enligt utskottets mening, främst lokalt ute

i kommunerna och på de enskilda skolorna som

utvecklingen av arbetet mot mobbning nu måste ske.

Utskottet har vid ett flertal tillfällen tidigare

behandlat motionsyrkanden mot mobbning i skolan (jfr

senast bet. 1999/2000:UbU15 s. 45). Utskottet vill

upprepa att utskottet ser det som angeläget att

Skolverket i sin tillsynsverksamhet följer upp

skolornas arbete mot mobbning och annan kränkande

behandling.

Arbetsmiljöarbetet i skolan

U t s k o t t e t vill anföra följande.

Arbetsgivaren har enligt arbetsmiljölagen

(1977:1160) ansvar för att verksamheten bedrivs på

ett sådant sätt att en tillfredsställande

arbetsmiljö säkerställs. Ansvaret för att

arbetsmiljöaspekter beaktas vilar på skolhuvudmannen

eller, efter delegation, på rektor.

Utskottet har i det föregående redovisat att skolans

styrdokument för närvarande ses över. En kommitté

arbetar med att se över skollagen (dir. 1999:15) och

en arbetsgrupp arbetar med att se över läroplanerna.

Som utskottet också redovisat finns en koppling

mellan dessa båda översyner. Skollagskommittén har i

uppdrag att också se över frågor om arbetsmiljön i

skolan. Kommittén skall göra en översyn och vid

behov föreslå förändringar av gällande regler för

att stärka barns, ungdomars och vuxnas skydd och

säkerhet i barnomsorgs- och skolverksamheten

särskilt vad avser arbetsmiljö- samt hälso- och

sjukvårdslagstiftningen. Kommittén skall också se

över gällande ansvarsfördelning mellan stat och

kommun och om den behöver förtydligas. Kommitténs

arbete skall redovisas den 1 maj 2001 och

arbetsgruppens arbete den 31 maj 2001.

Utskottet vill i sammanhanget än en gång peka på att

regeringen i budgetpropositionen för år 2001 har

föreslagit en kraftfull satsning på fler vuxna i

ungdomsskolan och fritidshemmen. Regeringen avser

att successivt fr.o.m. höstterminen 2001 tillföra

kommunerna utökade resurser under en femårsperiod.

Därefter skall medlen inordnas i det generella

statsbidraget som får en varaktig nivåhöjning med 5

miljarder kronor.

Utskottet föreslår med hänvisning till vad utskottet

har anfört och redovisat att socialutskottet

avstyrker motion 2000/01:So12 yrkande 15.

Kultur i skolan

U t s k o t t e t vill anföra följande.

Den kommunala musikskolan är inte reglerad i

skollagen och ingår inte i skolans verksamhet.

Utskottet begränsar sig därför till att behandla

yrkandet (2000/01:So11 (mp) yrk. 6) endast till den

del det berör kultur i skolan. Utskottet vill i

sammanhanget redovisa att sammanlagt 110 miljoner

kronor har avsatts under budgetåren 1999-2001 för

det s.k. tiopunktsprogrammet för skolan. Insatser

för kultur i skolan ingår som en del i detta

program. Utskottet föreslår att socialutskottet

avstyrker yrkandet.

Det livslånga lärandet

U t s k o t t e t föreslår att socialutskottet

avstyrker yrkandet (2000/01:So11 (mp) yrk. 2).

Riksdagen behandlade under förra hösten regeringens

förslag till ett reformerat studiestödssystem (prop.

1999/2000:10, bet. UbU7, rskr. 96). Den längsta

tiden för studiemedel på högskolenivå fastställdes

till 240 veckor (6 normala studieår). Regeringen

föreslog (och riksdagen ställde sig bakom) att tid

utöver de fastställda tidsgränserna skall kunna

beviljas endast om det finns synnerliga skäl. Detta

innebar en skärpning av gällande regler om särskilda

skäl. Det finns enligt utskottets mening ingen

anledning att förändra det av riksdagen nyligen

beslutade studiestödssystemet.

________

(Avvikande meningar kd och fp.)

Socialutskottets bedömning

Utbildningsutskottet har mycket utförligt behandlat

det som tas upp i motionerna So11 (mp) yrkandena 2,

5 och 6, So12 (fp) yrkandena 2-7 och 15 samt So14

(kd) yrkande 5 om barnomsorg, elever i behov av

särskilt stöd, skolhälsovård, mobbning,

arbetsmiljöarbetet i skolan, kultur i skolan och det

livslånga lärandet. Socialutskottet delar till fullo

den bedömning som utbildningsutskottet gjort.

Motionsyrkandena avstyrks därför.

Utbildningsutskottet har även behandlat och

avstyrkt bifall till motion So14 (kd) yrkande 1 om

insatser mot psykisk ohälsa hos barn.

Socialutskottet har valt att behandla detta

motionsyrkande under nästa avsnitt.

Barnkonventionen betonar att familjen är den grund-

läggande enheten i samhället och den naturliga

miljön för alla dess medlemmar och särskilt för

barnens utveckling och välfärd. Familjen bör därför

enligt konventionen ges nödvändigt skydd och bistånd

för att kunna fullgöra sitt ansvar. Föräldrarna är i

regel de viktigaste personerna i barnens liv, och

deras välbefinnande påverkas i hög grad av hur

föräldrarna mår och hur deras ekonomiska situation

ser ut. Samhällets stöd till barnfamiljerna, såväl

ekonomiskt som när det gäller själva föräldraskapet,

är fundamentalt för ett barns uppväxt. Beträffande

frågan om att uppvärdera hemarbete vill

socialutskottet, som också utbildningsutskottet

framhållit, peka på att förskoleverksamhet och

skolbarnsomsorg är ett frivilligt komplement för

föräldrar och barn som behöver det. Något

motsatsförhållande mellan dessa verksamheter och

hemarbete föreligger således inte. Riksdagen bör

inte ta något initiativ på området. Motion So14 (kd)

yrkande 4 avstyrks.

Barns och ungdomars fysiska och psykiska

hälsa

Skrivelsen

Regeringen anför i skrivelsen att barn i Sverige mår

i allmänhet hälsomässigt bra. Spädbarnsdödligheten

är en av de lägsta i världen. Få barn dör under sin

uppväxttid och den medicinska utvecklingen har gått

påtagligt framåt så att man i dag kan hantera

sjukdomar som tidigare var mycket allvarliga. Det är

nu viktigt att behålla denna positiva situation och

om möjligt ytterligare förbättra den.

Regeringen uppger att barnavårdscentralerna (BVC)

spelar en central roll i arbetet med att ge barnen

en hälsomässigt god start i livet. Mycket kan BVC-

personalen göra själv. Ibland är det dock nödvändigt

att de för problem vidare till andra instanser. Att

samverkan mellan BVC och andra organ fungerar väl är

därför viktigt.

Vad beträffar barns och ungdomars psykiska hälsa

och den ökade förekomsten av allergi och annan

överkänslighet krävs det enligt skrivelsen kraftsam-

ling både centralt och ute i de verksamheter som

möter barn och ungdomar.

Socialstyrelsen har i uppdrag att kartlägga

barnkompetensen inom hälso- och sjukvården i dag och

att föreslå åtgärder för att förbättra den inför

framtiden. Uppdraget skall redovisas senast den 31

december i år.

I skrivelsen aviseras att regeringen inom kort

kommer att ge Socialstyrelsen i uppdrag att ta fram

ett nationellt utvecklingsprogram för hela området

misshandel och sexuella övergrepp mot barn.

Alkoholproblemen bland barn och ungdomar i Sverige

är begränsade, men tecken till ökning av konsumtio-

nen finns enligt skrivelsen. Viktiga inslag i

arbetet mot droger är att mer engagera ungdomarna

själva i arbetet och att stärka deras förmåga och

vilja att avstå från narkotika och att skjuta upp

alkoholdebuten. En särskild narkotikakommission

(dir. 1998:18) arbetar sedan hösten 1998 med uppgift

att utvärdera Sveriges narkotikapolitiska insatser

sedan mitten av 1980-talet. Kommissionen har ägnat

särskild uppmärksamhet åt förebyggande arbete bland

ungdomar. Med anledning av de relativt stora föränd-

ringar som enligt skrivelsen kommer att ske på

alkohol-området i framtiden kommer en ny nationell

handlingsplan att utarbetas.

Brister i barn- och ungdomshabiliteringen har

föranlett regeringen att i propositionen Från

patient till medborgare (prop. 1999/2000:79) avisera

att Socialstyrelsen skall få i uppdrag att kartlägga

på vilket sätt landstingens barn- och

ungdomshabiliteringar är tillgängliga för barn och

ungdomar med olika funktionshinder i olika åldrar. I

uppdraget bör också ingå att undersöka hur

habiliteringen samverkar med andra verksamheter. Det

är enligt regeringen även viktigt att huvudmännen

för verksamheterna tar ett ansvar för samordningen

på ett sådant sätt att föräldrarna kan känna sig

trygga i förvissningen om att barnens behov blir

tillgodosedda.

Insatser för att utveckla psykiatrin - bl.a. med

inriktning på barn och ungdomar - lyfts särskilt

fram i det avtal om utvecklingsinsatser inom vården

och omsorgen för åren 2002-2004 som har slutits

mellan staten, Landstingsförbundet och Svenska

Kommunförbundet. Avtalet har följts upp med en

nationell handlingsplan för utveckling av hälso- och

sjukvården som presenterades i form av en

proposition (prop. 1999/2000:149) till riksdagen i

juni 2000.

Motionerna

Fyra motioner handlar om barns hälsoläge.

I motion So526 av Anita Jönsson och Karin Wegestål

(s) yrkas ett tillkännagivande till regeringen om

vad i motionen anförts om barnhälsovården. Det

förebyggande hälsoarbetet har i sammanhanget stor

betydelse. Barnhälsovården har här enligt

motionärerna unika möjligheter, eftersom barnhälso-

vården under det första levnadsåret träffar alla

barn och föräldrar. Kontakten bör fortsätta

regelbundet tills barnet börjar skolan. Det krävs

också ett ökat samarbete mellan hem, skola,

föreningar, socialtjänst, fritidsledare, polis m.fl.

instanser så att en helhetssyn på barns hälsa kan

uppnås.

I motion So332 av Ann-Kristine Johansson och Helena

Zakariasén (s) yrkas att riksdagen hos regeringen

begär en utredning om barns och ungdomars hälsa.

Motionärerna anför att de flesta barn och ungdomar i

Sverige i dag har goda förutsättningar för en bra

uppväxt. Hur barnen har påverkats av 1990-talets

besparingar och förändringar vet man dock inte

riktigt. De områden som främst inger oro är enligt

motionärerna barnens psykiska hälsa och

allergisjukdomar. Mycket händer inom de olika

myndigheterna och departementen. Ett samlat grepp

när det gäller barns och ungdomars hälsa saknas

dock.

I motion So477 av Monica Green m.fl. (s) yrkas att

riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförts om barns situation i Sverige.

Motionärerna pekar på de snabbt fallande

födelsetalen samt anför att hälsa är socialt

betingad och villkoren inte jämlika. Hoten mot barns

hälsa och välfärd kan i dag sägas utgöras av

allergier, en allmänt ökad kroppsvikt, skador och

dödlighet i trafikolyckor, miljöfaror samt en ökad

psykosomatisk ohälsa.

I motion So11 av Kerstin-Maria Stalin m.fl. (mp)

begärs ett tillkännagivande om barns och ungdomars

fysiska och psykiska hälsa (yrkande 7). Motionärerna

anför att det är bra att man i skrivelsen poängterar

att en kraftsamling krävs beträffande psykisk hälsa

samt allergi och annan överkänslighet i Sverige.

Två motioner handlar om amning

I motion So248 av Berit Adolfsson och Inger René (m)

begärs ett tillkännagivande om att

Innocentideklarationens intentioner skall genomföras

i Sverige (yrkande 1). Vidare yrkar motionärerna att

regeringen ges till känna vad i motionen anförts om

en amningssamordnares uppgifter och forskningsin-

satser för att förbättra och uppmuntra kvinnor att

amma sina barn (yrkande 2). Slutligen yrkar

motionärerna om ett tillkännagivande av vad i

motionen anförts om att i regleringsbrev till

Folkhälsoinstitutet ange att stöd till amning skall

utgå till frivilliga krafter och bli ett komplement

till sjukvården (yrkande 3).

I motion So458 av Thomas Julin m.fl. (mp) begärs ett

tillkännagivande om barnets rätt att få ammas

(yrkande 9).

Fyra motioner handlar om förebyggande av psykisk

ohälsa hos barn m.m.

I motion So405 av Cristina Husmark Pehrsson (m)

föreslås att riksdagen beslutar att uppdra år

Socialstyrelsen att utreda kriterierna för

diagnoserna Aspergers syndrom, ADHD/DAMP och andra

bokstavskombinationer samt att också beakta

omvärldens synsätt och forskning. Motionären anför

att en ny typ av sjuklighet har kommit att dominera

bilden av barns hälsa i Sverige. Det handlar om MBD,

ADHD, DAMP och Aspergers syndrom m.fl., tillstånd

som berör barnets beteende, känslor, motorik och

sociala kompetens.

I motion So12 av Kerstin Heinemann m.fl. (fp) begärs

ett tillkännagivande om vad som anförts om

barnpsykiatri (yrkande 10). Motionärerna anför att

det förebyggande arbetet måste förstärkas för

barnens skull.

I motion So14 av Chatrine Pålsson och Gunilla

Tjernberg (kd) begärs ett tillkännagivande om vad i

motionen anförts om insatser mot psykisk ohälsa hos

barn (yrkande 1). Psykisk ohälsa måste förebyggas

genom att goda uppväxtvillkor skapas för alla barn

och ungdomar samt genom ett särskilt stöd till dem

som befinner sig i riskzonen för att utveckla

psykisk ohälsa. Barn och ungdomar med psykiska

problem skall kunna identifieras tidigt och få stöd

och hjälp innan grav psykisk ohälsa har utvecklats,

anförs det.

I motion So257 av Gunnel Wallin och Margareta

Andersson (c) begärs ett tillkännagivande om vad i

motionen anförts om samverkan med förebyggande

åtgärder (yrkande 5). Motionärerna anför att

resurserna för barn- och ungdomspsykiatri är

otillräckliga och att köerna är långa.

Två motioner behandlar barn och självmord.

I motion So453 av Cristina Husmark Pehrsson m.fl.

(m, v, kd, c, fp, mp) begärs ett tillkännagivande om

att de av WHO utarbetade riktlinjerna omsätts till

svenska förhållanden (yrkande 1). Sedan början av

1990-talet har självmorden minskat bland vuxna men

inte bland barn och ungdomar.

Världshälsoorganisationen (WHO) har utarbetat ett

dokument med riktlinjer för hur

självmordsförebyggande insatser kan genomföras i

skolorna. Motionärerna anför att riktlinjerna

snarast bör omsättas till svenska förhållanden. I

motion So12 av Kerstin Heinemann m.fl. (fp) begärs

av skäl likalydande med dem i motion So453 ett

tillkännagivande om barn och självmord (yrkande 9).

Två motioner rör barn med funktionshinder.

I motion So499 av Agneta Brendt och Barbro Hietala

Nordlund (s) begärs ett tillkännagivande om vad i

motionen anförts om en översyn av hur lagstiftningen

i praktiken fungerar för föräldrar till barn med

funktionshinder. För att lagstiftarens intention,

att sätta det funktionshindrade barnet i centrum,

skall bli verklighet behövs det enligt motionärerna

en översyn av hur lagstiftningen i praktiken

fungerar för föräldrar till barn med

funktionshinder.

I motion Sf274 av Matz Hammarström m.fl. (mp) begärs

ett tillkännagivande om vad i motionen anförts om

att verka för att förbättra attityden gentemot barn

med handikapp, som i sin tur skall leda till att

barnen integreras och fullt ut kan delta i

samhällslivet (yrkande 33). Motionärerna anför att

de vill se en nationell handlingsplan för funk-

tionshindrade med tyngdpunkt på barn och ungdomar.

En motion handlar om barns och ungdomars behov av

habilitering.

I motion So11 av Kerstin-Maria Stalin m.fl. (mp)

begärs ett tillkännagivande angående

funktionshindrade barn och ungdomar (yrkande 9).

Motionärerna anser att det föreligger stora brister

när det gäller hjärnskadade barns rehabi-

literingsmöjligheter.

En motion handlar om smärtbehandling av barn.

I motion So12 av Kerstin Heinemann m.fl. (fp) begärs

ett tillkännagivande om smärtbehandling av barn

(yrkande 12). Enligt motionärerna behöver behand-

lingsprinciperna förbättras, bl.a. genom ökad

utbildning, regelbundet användande av smärtanalys

och smärtintensitetsmätning samt regelbundna kon-

takter med smärtbehandlingsteam. Motionärerna anser

också att det behövs ökad information till barn och

föräldrar om smärta och smärtbehandling.

En motion handlar om barns säkerhet.

I motion So12 av Kerstin Heinemann m.fl. (fp) begärs

ett tillkännagivande om barns säkerhet (yrkande 16).

Motionärerna pekar på att omkring 12 % av barn och

ungdomar under 15 år, vilket motsvarar drygt 200 000

personer, varje år drabbas av en skada till följd av

en olyckshändelse - i hemmet, i skolan eller i en

annan omgivning - så pass allvarligt att han eller

hon måste söka läkarvård. I stort sett är

barnsäkerhetskraven tillgodosedda i lagstiftningen,

men tillämpningen brister.

En motion handlar om plötslig spädbarnsdöd.

I motion So255 av Karin Pilsäter (fp) begärs ett

tillkännagivande om vad i motionen anförs om

upprättande av handlingsplan för bemötande och be-

handling av familjer som drabbas av spädbarnsdöd

(yrkande 1). Motionären anför att rutiner och

metoder kring omhändertagande av föräldrar och

syskon kan utvecklas så att det går att lära sig

leva med att en älskad och väntad familjemedlem inte

finns med. Försäkringskassa, socialtjänst med flera

myndigheter har regler och attityder som innebär att

familjen behandlas som om det bortgångna barnet

aldrig funnits.

Två motioner handlar om drogprevention.

I motion So11 av Kerstin-Maria Stalin m.fl. (mp)

begärs ett tillkännagivande om vad i motionen

anförts om nya grepp för att komma åt problemet med

alkohol, narkotika och tobak (yrkande 8).

Motionärerna anser att den upplysning och

information som hittills bedrivits, även vad gäller

tobak, inte har varit särskilt verksam. Det krävs

nya och annorlunda grepp och motionärerna förordar

hälsoarbete framför skräckbilder.

I motion So12 av Kerstin Heinemann m.fl. (fp) begärs

ett tillkännagivande om vad som anförts om det

preventiva arbetet mot tobak (yrkande 8). Motio-

närerna pekar på att Världshälsoorganisationen (WHO)

ser tobaksbruket som ett av världens största

hälsoproblem som drar med sig mycket stora kostna-

der. Det preventiva arbetet måste enligt

motionärerna intensifieras och målsättningen måste

vara att alla barn skall kunna få en rökfri uppväxt.

Bakgrund och tidigare behandling

Nationella folkhälsokommittén har i sitt

slutbetänkande Hälsa på lika villkor - nationella

mål för folkhälsan (SOU 2000:91) behandlat frågan om

barnfamiljernas villkor och barnens antal och

uppväxt (s. 58 f.).

Regeringen har i proposition 1999/2000:149 Nationell

handlingsplan för utveckling av hälso- och

sjukvården behandlat behovet av stöd åt barn och

unga med psykisk ohälsa. Regeringen anför i

sammanfattningen i här aktuell del av propositionen

(s. 44) bl.a. följande:

Avtalet om utvecklingsinsatser bör resultera i att

barn och ungdomar som visar tecken på psykiska

problem erbjuds tidigt och adekvat stöd. Vårdbehoven

hos ungdomar i åldersgruppen 16-25 år bör

tillgodoses bättre genom samordnade insatser mellan

barn- och ungdomspsykiatrin och vuxenpsykiatrin.

Vårdinnehållet bör utvecklas för ungdomar med

psykiska problem och problem med missbruk.

I betänkande 1999/2000:SoU12 behandlade utskottet

senast motionsyrkanden rörande barn med psykisk

ohälsa. I betänkandet, till vilket hänvisas, ges en

redovisning av olika insatser på området för bl.a.

dessa barn (s. 17 f.). Utskottet avstyrkte, med

hänvisning till det utredningsarbete som nyligen

slutförts eller ännu pågick på området, ett antal

motionsyrkanden rörande behovet av att tillsätta en

kommission med uppgift att analysera situationen för

särskilt utsatta barn. Utskottet anförde i sin

bedömning bl.a. följande:

Barnpsykiatrikommittén har haft regeringens uppdrag

att utreda vården och stödet till barn och ungdomar

med psykiska problem. I sitt slutbetänkande anför

kommittén att insatser för att förebygga psykisk

ohälsa bör prioriteras. Kommittén redogör vidare för

olika instansers arbete med barn och ungdomar som

har psykiska problem. I betänkandet analyseras

samarbetet mellan olika verksamheter samt

presenteras förslag till hur samarbetet kan förbätt-

ras. Regeringen har även kallat en särskild utredare

(dir. 1999:42) med uppgift att beskriva och

analysera de problem som finns i dag vid samverkan

mellan landstingens hälso- och sjukvård och

kommunernas vård och omsorg på områden där det finns

behov och intresse av att samverka. Av direktiven

framgår bl.a. att behovet av samverkan har

uppmärksammats när det gäller insatser för barn och

ungdomar med psykiska problem, där insatser från

såväl socialtjänsten som den psykiatriska vården

behövs. Uppdraget skall redovisas senast den 30

september 2000.

Det har inhämtats att tidpunkten för redovisning av

ovanstående uppdrag har flyttats fram till den 30

november 2000.

Utskottet har vid ett flertal tillfällen behandlat

frågan om amning, senast i betänkande

1999/2000:SoU12, vartill hänvisas (s. 29).

Motionsyrkandena som var likalydande med de nu

aktuella avstyrktes. Riksdagen följde utskottet. I

sin bedömning (s. 31 f.) anförde utskottet följande:

Utskottet delar uppfattningen i motionerna om

amningens fördelar såväl ur social som ur medicinsk

synvinkel. Utskottet vidhåller att det är mycket

viktigt med information om amning eftersom det är en

viktig friskvårdsinsats. Utskottet ser mycket

positivt på åtgärder för att på alla sätt göra

sjukhusen amningsvänliga och på andra sätt stimulera

amning. Rutiner, utbildning, information och

attityder till amning i samband med förlossning och

vistelse på BB - men även i samband med

mödrahälsovård - är dock sådana frågor som det

ankommer på sjukvårdshuvudmännen att besluta om.

Utskottet konstaterar att Socialstyrelsen nyligen

givit ut en rapport på området samt att styrelsen

samarbetar med Folkhälsoinstitutet i frågan.

Från Socialstyrelsen har inhämtats att en studie

(State of the art-dokument) rörande vård av barn,

ungdomar och vuxna med DAMP/ADHD är under

utarbetande.

Från Socialdepartementet har inhämtats att

departementet i kommande regleringsbrev har för

avsikt att ge Socialstyrelsen i uppdrag att

kartlägga på vilket sätt landstingens barn- och

ungdomshabiliteringar är tillgängliga för barn i

olika åldrar och med olika funktionshinder.

Med anledning av ett motionsyrkande från Folkpartiet

gällande smärtbehandling, likalydande med det nu

aktuella So12 yrkande 12 (fp), anförde utskottet i

betänkande 1999/2000:SoU12 följande:

Utskottet vill återigen understryka vikten av att

sjukvården tar hänsyn till barnens behov av

smärtbehandling och inte vållar dem onödig smärta

eller psykiskt lidande. Utskottet anser alltjämt att

resultatet av det arbete som Socialstyrelsen

bedriver inom området och som skall redovisas i

december 2000 bör avvaktas varför motion - - -

avstyrks.

Det har inhämtats att Socialstyrelsen avser att ge

den nationella grupp som arbetar med plötslig

spädbarnsdöd i uppdrag att, i samråd med olika

berörda yrkesgrupper, se över det

informationsmaterial som finns och vid behov

aktualisera att det förnyas.

Regeringen har i proposition 2000/01:20 Nationell

handlingsplan för att förebygga alkoholskador under

rubriken Generella insatser för barn och ungdom

bedömt att insatser som syftar till att förhindra

att barn och unga använder alkohol bör stärkas och

utvecklas. Vidare måste debutåldern för

alkoholkonsumtion skjutas upp. Dessutom bör

Folkhälsoinstitutet ges i uppdrag att i samverkan

med Skolverket och i samråd med Svenska kommun-

förbundet analysera vilka insatser som kan vidtas

för att stärka den alkoholskadeförebyggande

verksamheten i skolan.

Utskottets bedömning

Som har framhållits i olika sammanhang är det arbete

som utförs vid barnavårdscentralerna centralt för

det goda hälsoläget bland barnen i Sverige.

Barnavårdscentralerna når praktiskt taget alla barn

och föräldrar. På ett tidigt stadium kan eventuella

problem fångas upp och lösas. Det är därför enligt

utskottets mening av största vikt att detta arbete

ges förutsättningar att fortgå och även utvecklas

genom ökad samverkan med andra organ i samhället.

Utskottet vill betona vikten av att barnkompetensen

inom hälso- och sjukvården tillvaratas och

förstärks. Socialstyrelsen har i uppdrag att

kartlägga barnkompetensen inom hälso- och sjukvården

i dag och att föreslå åtgärder för att förbättra den

inför framtiden. Uppdraget skall redovisas inom

kort. Ett omfattande arbete har vad beträffar

hälsotillståndet hos barn och ungdomar bedrivits

bl.a. inom ramen för Nationella folkhälsokommitténs

uppdrag. Kommitténs slutbetänkande remissbehandlas

för närvarande. Utskottet noterar vidare att

regeringen har för avsikt att tillsätta en

arbetsgrupp inom Socialdepartementet med uppgift att

öka kunskaperna om vilka faktorer som påverkar

barnafödandet. Utskottet anser sammanfattningsvis

att riksdagen inte bör ta några initiativ med

anledning av motionerna So11 (mp) yrkande 7, So332

(s), So477 (s) och So526 (s). Motionerna avstyrks.

Utskottet vidhåller sin uppfattning om amningens

fördelar såväl ur social som ur medicinsk synvinkel.

Utskottet poängterar återigen att det är mycket

viktigt med information om amning eftersom det är en

viktig friskvårdsinsats. Vidare vill utskottet peka

på att Socialstyrelsen alltjämt samarbetar med

Folkhälsoinstitutet på området i fråga. Motionerna

So248 (m) och So458 (mp) yrkande 9 är i huvudsak

tillgodosedda.

Den ökade förekomsten av bl.a. psykisk ohälsa hos

barn och ungdomar är oroande och måste enligt

utskottet föranleda kraftsamlingar både centralt och

lokalt i de verksamheter som möter barn och

ungdomar. Utskottet har nyligen i betänkande

2000/01:SoU5 ställt sig bakom förslaget om

inriktning och åtgärder för att förbättra stödet

till bl.a. barn och ungdomar med psykisk ohälsa.

Detta innebär bl.a. en satsning på att barn och

ungdomar som visar tecken på psykiska problem skall

erbjudas tidigt och adekvat stöd samt att

vårdbehoven hos ungdomar i åldersgruppen 16-25 år

skall tillgodoses bättre genom samordnade insatser

mellan barn- och ungdomspsykiatrin och vuxen-

psykiatrin. Motionerna So12 (fp) yrkande 10, So14

(kd) yrkande 1 och So257 (c) yrkande 5 får anses

åtminstone delvis tillgodosedda med det anförda och

avstyrks.

Det är enligt utskottets mening angeläget att

kunskapsläget förbättras vad gäller

neuropsykiatriska tillstånd som ADHD och DAMP.

Socialstyrelsen arbetar för närvarande med en studie

på området. Riksdagen bör därför inte ta något

initiativ. Motion So405 (m) avstyrks.

Utskottet delar bedömningen i motionerna So12 (fp)

yrkande 9 och So453 (m, v, kd, c, fp, mp) yrkande 1

att de riktlinjer som WHO har utarbetat om hur

självmordsförebyggande arbete bör bedrivas snarast

omsätts till svenska förhållanden. Vad utskottet nu

anfört med anledning av motionerna bör riksdagen som

sin mening ge regeringen till känna.

Som utskottet tidigare uttalat har den enskilde

enligt lagen (1993:389) om stöd och service till

vissa funktionshindrade (LSS) rätt till en

individuell handlingsplan där samtliga

behandlingsinsatser från såväl kommun och landsting

som andra organ skall redovisas. Kommunen skall

verka för att insatser från olika organ samordnas.

Av artikel 23 i barnkonventionen framgår att

konventionsstaterna erkänner att ett barn med

fysiskt eller psykiskt handikapp bör åtnjuta ett

fullvärdigt och anständigt liv under förhållanden

som säkerställer värdighet, främjar självförtroende

och möjliggör barnets aktiva deltagande i samhället.

Mot bakgrund av det anförda anser utskottet inte att

några tillkännagivanden med anledning av vad som

anförts i motionerna So499 (s) och Sf274 (mp)

yrkande 33 behövs. Motionerna avstyrks.

Utskottet välkomnar att regeringen i kommande

regleringsbrev har för avsikt att ge Socialstyrelsen

i uppdrag att kartlägga på vilket sätt landstingens

barn- och ungdomshabiliteringar är tillgängliga för

barn i olika åldrar med olika funktionshinder.

Utskottet anser att motion So11 (mp) yrkande 9

härigenom är i huvudsak tillgodosedd.

Utskottet vidhåller sin inställning till barns behov

av smärtbehandling och anser alltjämt att resultatet

av det arbete som Socialstyrelsen bedriver och som

skall redovisas i december 2000 bör avvaktas. Motion

So12 (fp) yrkande 12 avstyrks.

Utskottet delar uppfattningen i motion So12 (fp)

yrkande 16 att det är angeläget att gällande

barnsäkerhetskrav i vår lagstiftning tillämpas på

avsett vis. Något särskilt tillkännagivande härom

behövs dock inte enligt utskottets mening. Motionen

avstyrks.

Utskottet anser det utomordentligt viktigt att

familjer som drabbas av plötslig spädbarnsdöd ges

ett bemötande och en behandling som är värdigt och

professionellt. Med hänsyn till att Socialstyrelsen

har utarbetat en rapport (SoS- rapport 1996:15)

beträffande hur hälso- och sjukvårdspersonal skall

kunna handskas med drabbade familjer och enligt

uppgift även avser att se över det informa-

tionsmaterial som finns på området anser utskottet

emellertid inte att något initiativ från riksdagens

sida är erforderligt. Motion So255 (fp) yrkande 1

avstyrks.

Utskottet anser det angeläget att åtgärder vidtas

för att långsiktigt förebygga användningen av

alkohol, tobak och andra droger, särskilt bland unga

människor. En nationell ledningsgrupp med detta

syfte finns sedan 1997 i Socialdepartementet under

socialministerns ledning. Utskottet anser det

positivt att regeringen sedan 1998 och under en

treårsperiod beslutat att avsätta medel ur Allmänna

arvsfonden till Folkhälsoinstitutet för att fördelas

till ideella organisationers projekt för att

motverka rökning bland barn och ungdomar. Nationella

folkhälsokommittén har vidare i sitt slutbetänkande

som mål 12 respektive 13 beskrivit att tobaksbruket

skall minska respektive att det skadliga bruket av

alkohol skall minska. Frågan om insatser som syftar

till att förhindra att barn och unga använder

alkohol är vidare aktuella i propositionen Nationell

handlingsplan för att förebygga alkoholskador,

vilken för närvarande bereds i utskottet. Mot

bakgrund av det anförda anser utskottet att

motionerna So11 (mp) yrkande 8 och So12 (fp) yrkande

8 får anses i viss mån tillgodosedda.

Motionsyrkandena avstyrks.

Utsatta barn

Skrivelsen

Regeringen pekar på att olika grupper av barn lever

i en utsatt situation och därför har behov av

samhällets stöd och skydd. Hur många barn det rör

sig om är det av olika skäl svårt att uttala sig om.

Det är dock angeläget att inte sätta olika

barngruppers behov mot varandra utan man måste i

varje situation uppmärksamma det enskilda barnets

behov av stöd och skydd.

För att kunna bedöma kvaliteten och resultatet av

socialtjänstens omfattande arbete med utsatta barn

och ungdomar och deras familjer krävs, enligt

skrivelsen, en mer ingående uppföljning och

utvärdering av de sociala insatsernas värde för den

enskilde och för samhället. Regeringen har därför

givit Socialstyrelsen i uppgift att i samråd med

berörda intressenter utforma ett förslag till

program för nationellt stöd till kunskapsut-

vecklingen inom socialtjänsten. Uppdraget omfattar

socialtjänstens samtliga insatser för den enskilde.

Uppdraget skall redovisas senast den 30 september

2000.

För att synliggöra problematiken kring barn med

frihetsberövade föräldrar gav regeringen hösten 1997

Kriminalvårdsstyrelsen och Socialstyrelsen ett

gemensamt uppdrag att se över förhållandena för

dessa barn. Uppdraget resulterade i en rapport med

förslag till åtgärder som syftar till att minska de

negativa effekterna för barnet av förälderns

anstaltsvistelse.

En uppföljning som Socialstyrelsen gjort av

ändringarna i socialtjänstlagen tyder på att den

utvidgade anmälningsskyldigheten i 71 § i

socialtjänstlagen inte fått några direkta

konsekvenser. Antalet anmälningar tycktes inte ha

ökat och nya kategorier av anmälare hade inte

tillkommit.

Regeringen kommer under hösten att lämna en

proposition till riksdagen om förbättrat skydd för

brottsoffer. Brottsofferfonden, som bl.a. har till

syfte att initiera och stödja forskning på

brottsofferområdet, har därför även år 2000 fått

till uppgift att särskilt prioritera projekt

inriktade på brott mot barn.

Regeringen anför vidare i skrivelsen att det är

viktigt att sätta in tidiga åtgärder för att på ett

effektivt sätt förebygga att barn och ungdomar begår

brott. Det lokala brottsförebyggande arbetet har

utvecklats i positiv riktning. I mer än hälften av

landets kommuner finns nu enligt skrivelsen lokala

brottsförebyggande råd eller liknande

organisationer. Samverkan mellan myndigheter och

medborgarintressen är enligt skrivelsen nödvändig

för att nå framgång i det brottsförebyggande

arbetet.

Motionerna

En motion handlar om sexuell exploatering av barn.

I motion So455 av Inger Davidson m.fl. (kd) begärs

en dokumentation av den svenska situationen gällande

sexuell exploatering av barn (yrkande 1). Mo-

tionärerna pekar på behovet av tillförlitlig

dokumentation av den svenska situationen, inte minst

när det gäller barnsexturism. Motionärerna begär

vidare ett tillkännagivande om vad i motionen

anförts om förebyggande arbete mot sexuell

exploatering av barn (yrkande 2). Vidare begär

motionärerna att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen anförts dels om

program för vård och rehabilitering (yrkande 3),

dels om fortsatt EU-stöd till projekt för samarbete

med researrangörer mot sexturism (yrkande 5).

Två motioner avser sexuella övergrepp mot barn.

I motion Ju517 av Ann-Katrine Dunker och Berit

Adolfsson (m) begärs ett tillkännagivande om vikten

av att barn som blivit utsatta för pedofilövergrepp

får adekvat vård (yrkande 2). Motionärerna anför att

många barn som utsatts för sexuella övergrepp senare

själva blir pedofiler. Det är därför av högsta vikt

att barn som blivit utsatta för dessa brott ges

adekvat vård för att förebygga att det händer igen.

I motion So450 av Matz Hammarström m.fl. (mp) begärs

ett tillkännagivande om vad i motionen anförts om

särskilt utsatta barn (yrkande 5). Motionärerna

anför att studier har visat att risken för barn med

handikapp att utsättas för sexuella övergrepp är tre

gånger så stor som för andra barn och att det är en

mindre andel av övergreppen som anmäls.

Två motioner handlar om barn till psykiskt sjuka

föräldrar.

I motion So321 av Gudrun Schyman m.fl. (v) begärs

att regeringen tillsätter en utredning med uppgift

att se över de psykiskt funktionshindrades barn och

deras situation (yrkande 4). Enligt motionärerna har

barnens situation och relationen mellan barn och

föräldrar inte belysts tillräckligt. Det saknas

fortfarande tillfredsställande kunskaper om dessa

barns situation i ett nationellt perspektiv.

I motion So257 av Gunnel Wallin och Margareta Andersson (c)

begärs tillkännagivanden om att

vuxenpsykiatrimottagningarna regelbundet bör ta reda

på om en patient har barn under 18 år (yrkande 1)

och om flera åtgärder för att ge barn till psykiskt

sjuka vård och stöd (yrkande 2).

Två motioner handlar om barn till missbrukare.

I motion So257 av Gunnel Wallin och Margareta

Andersson (c) begärs ett tillkännagivande om vad i

motionen anförts om barn till missbrukande föräldrar

(yrkande 3). Stödgrupper för barn till alkoholister

finns i vissa kommuner, ibland som familjecentrum

för att stötta barn och föräldrar tillsammans för

att förebygga att barnen måste tas ifrån föräldern.

Eftersom kvinnors missbruk av alkohol ökat finns det

skäl att särskilt uppmärksamma barn till

missbrukande föräldrar och att ge dem stöd.

I motion Sf274 av Mats Hammarström m.fl. (mp) begärs

ett tillkännagivande om barn till sjuka föräldrar

(yrkande 30). Motionärerna anför att livet i en

familj med missbruk brukar beskrivas som kaotiskt

och oförutsägbart och att båda föräldrarna, även den

som inte missbrukar, har svårigheter att vara en bra

förälder. Verksamheter för missbruksvård och

vuxenpsykiatri har av tradition behandlat

missbrukare utan att på allvar beröra föräldraskapet

och barnets situation. Här vilar ett tungt ansvar på

socialtjänsten att sörja för att dessa barn och

ungdomar får det skydd och stöd de behöver.

Två motioner behandlar barn till kriminella.

I motion So324 av Sven-Erik Sjöstrand m.fl. (v)

begärs ett tillkännagivande om att regeringen skall

återkomma till riksdagen med förslag till åtgärder

för att förbättra situationen för anhöriga, i

synnerhet barn, till dömda (yrkande 1).

I motion So257 av Gunnel Wallin och Margareta

Andersson (c) begärs ett tillkännagivande om att

barn till kriminella utsätts för mobbning (yrkande

4). Både skola och sociala myndigheter bör särskilt

vara vaksamma på detta.

Två motionsyrkanden behandlar anmälningsplikten

enligt 71 § socialtjänstlagen.

I motion So304 av Lennart Daléus m.fl. (c) yrkas att

regeringen lägger fram förslag om förändringar av

socialtjänstlagen för att förbättra efterlevnaden av

anmälningsplikten (yrkande 3). Regeringen bör

återkomma med förslag till åtgärder för att

förbättra efterlevnaden av 71 § SoL, anför

motionärerna.

I motion So324 av Sven-Erik Sjöstrand m.fl. (v)

begärs ett tillkännagivande om att regeringen lägger

fram förslag till ändring i socialtjänstlagen som

innebär att även kriminalvården har samma skyldighet

som polis och åklagare att anmäla barns behov av

stöd och skydd till socialtjänsten. Denna skyldighet

skall även framgå av Kriminalvårdsstyrelsens häktes-

och anstaltsföreskrifter (yrkande 2).

En motion handlar om behovet av en kommission m.m.

I motion So14 av Chatrine Pålsson och Gunilla

Tjernberg (kd) begärs ett tillkännagivande om

insatser för särskilt utsatta barn (yrkande 2).

Motionärerna anför att det finns en mängd rapporter

som belyser hur barnens situation ser ut i dag. Av

dessa framgår att det finns anledning till oro för

barn i s.k. riskzon, dvs. barn som riskerar att få

en ogynnsam utveckling. Motionärerna anför att

tidiga insatser av förebyggande och stödjande

karaktär kan bidra till en mer gynnsam utveckling

både för den enskilde och för samhället. Mo-

tionärerna begär vidare ett tillkännagivande om att

låta Barnombudsmannnen (BO) ta fram ett

åtgärdsprogram för att möta barn med behov av

särskilt stöd (yrkande 3). En kommission ledd av BO

bör tillsättas med uppgift att analysera situationen

för särskilt utsatta barn.

Tre motioner behandlar socialtjänstens arbetssätt

och behovet av samverkan.

I motion So450 av Matz Hammarström m.fl. (mp) begärs

ett tillkännagivande om att barn som bevittnar

familjevåld skall klassas som brottsoffer (yrkande

1). Motionärerna pekar på att mellan 100 000 och 190

000 barn i Sverige är vittnen till våld i sina

familjer. Socialtjänsten och polisen bör upprätta en

gemensam handlingsplan för att upptäcka och stödja

dessa barn och se till att de får terapeutisk hjälp.

I motion So543 av Matz Hammarström m.fl. (mp) begärs

tillkännagivande om socialtjänstens arbetssätt

(yrkande 4). Socialtjänsten måste enligt motio-

närerna få resurser att stötta barnen och deras

familjer, så att insatserna tillsammans får antalet

ungdomsbrottslingar att minska. Inom socialtjänsten

bör en avdelning för samordning och samarbete mellan

socialtjänst, skola och polis etableras, anförs det.

Motionärerna begär också ett tillkännagivande om vad

i motionen anförts om barn i familjer där det

förekommer kvinnomisshandel (yrkande 7). Motio-

närerna anför att vid kvinnomisshandel är risken

stor att även barnen är utsatta för fysiskt och

psykiskt våld. Om arbetssättet är att stödja hela

familjen riskerar man ibland att bortse från att

barnen har egna behov av hjälp och stöd.

Motionärerna hemställer vidare om ett tillkännagi-

vande om barnperspektivet (yrkande 8).

I motion So478 Monica Green m.fl. (s) begärs

tillkännagivande om att en ökad forskning och

metodutveckling för att förebygga, utreda och

behandla våldsproblematik där barn och unga finns

inblandade är nödvändig.

Barn i slutna samfund tas upp i en motion.

I motion So12 av Kerstin Heinemann m.fl. (fp) begärs

tillkännagivanden om forskning om barns situation i

slutna samfund (yrkande 17) och om förmedling av

kunskap till de personalkategorier som möter barn

som växer upp i slutna samfund (yrkande 18).

Motionärerna pekar på att regeringen i skrivelsen

underlåter att behandla barn som växer upp i slutna

samfund.

Bakgrund och tidigare behandling

I betänkande 1999/2000:SoU12 behandlades senast

motionsyrkanden gällande kommersiellt och annat

sexuellt utnyttjande av barn, vartill hänvisas (s.

39 f.). I sin bedömning anförde utskottet följande:

Enligt uppgift kommer den nationella handlingsplanen

mot kommersiell sexuell exploatering att ses över

inför den kommande uppföljningen, år 2001, av

Världskongressen mot kommersiell sexuell

exploatering av barn. Sverige utför ett viktigt

samordnande arbete inom Östersjöstaternas råd för

att initiera samverkan i frågor som rör utsatta barn

i området. Vidare har Sverige inom EU tagit

initiativ till fortsatt arbete vad beträffar

åtgärder för att bekämpa barnsexturism.

Socialstyrelsen har vidare nyligen i en rapport

angående sexuella övergrepp mot barn sammanfattat

det aktuella kunskapsläget utifrån forskning och

erfarenheter. Utskottet anser att de synpunkter som

tas upp i motionerna - - - är mycket viktiga.

Samhället måste med kraft och beslutsamhet på olika

sätt och i olika sammanhang motverka att barn

utsätts för sexuell exploatering i någon form.

Frivilligorganisationernas insatser inom detta

område är vidare utomordentligt viktiga. Mot

bakgrund av det arbete som pågår på området och det

faktum att en uppföljning av Världskongressen mot

kommersiell sexuell exploatering av barn är planerad

att genomföras nästa år anser utskottet emellertid

inte att något tillkännagivande till regeringen med

anledning av vad som anförts i motionerna är

erforderligt. Motionerna avstyrks.

Frågan om huruvida sexuell exploatering av barn

kommer att prioriteras under det svenska

ordförandeskapet har berörts av statsrådet Ingela

Thalén i svar på fråga för skriftligt svar

(2000/01:11). I svaret har statsrådet bl.a. anfört

att frågor som rör människohandel, till vilka också

frågor om sexuell exploatering av barn hör, enligt

regeringens planering kommer att vara prioriterade

under det svenska ordförandeskapet. Hon har även

anfört att en andra världskongress mot kommersiell

sexuell exploatering av barn kommer att genomföras i

Japan i december 2001. Förberedelsearbetet för denna

har påbörjats.

Från Socialdepartementet har inhämtats att EU-

kommissionen har beslutat om fortsatt stöd till

projekt för samarbete med researrangörer mot

sexturism.

Socialstyrelsen har i den i skrivelsen nämnda SoS-

rapport 2000:1 Sexuella övergrepp mot barn i en av

de expertrapporter som ligger till grund för rap-

porten (Behandling - en översikt) berört frågan om

behandling av barn och unga som utsatts för

övergrepp. Socialstyrelsen har i rapporten även upp-

märksammat den förhöjda risk att utsättas för

sexuella övergrepp som barn med funktionshinder

löper.

I betänkande 1999/2000:SoU12 behandlade utskottet

senast motionsyrkanden rörande barn med särskilda

behov. I betänkandet, till vilket hänvisas, ges en

redovisning av olika insatser på området (s. 17 f.).

Utskottet anförde i sin bedömning bl.a. följande:

Utskottet vidhåller också att det är viktigt att

barn till psykiskt sjuka respektive missbrukande

föräldrar ges ett bättre stöd. Som utskottet

tidigare anfört förutsätter det att samarbetet

mellan exempelvis socialtjänsten, mödra- och

barnhälsovården, barnomsorgen, skolan,

barnpsykiatrin och polisen fungerar väl.

Barnpsykiatrikommittén har i sitt slutbetänkande

presenterat förslag för att förbättra situationen

för bl.a. dessa barn. Socialstyrelsen har även

nyligen givit rekommendationer för hur barn med

psykiskt sjuka föräldrar skall ges ett bättre stöd.

Utskottet vill i detta sammanhang även ånyo

framhålla vikten av det arbete som

frivilligorganisationer gör på det sociala området

som komplement till samhällets insatser. Något

initiativ från riksdagen med anledning av motionerna

- - - behövs dock inte. Motionerna avstyrks.

Av budgetpropositionen för år 2001 (utg.omr. 9 s.

97) framgår att Socialstyrelsens arbete med att

utveckla och förbättra kommunernas kunskaper och

metoder i det sociala barnavårdsarbetet omfattar

olika områden. En plan för arbete med utsatta barn

och ungdomar utvecklas. Denna skall omfatta insatser

från hälso- och sjukvård, habilitering och so-

cialtjänst. För socialtjänstens del ligger fokus för

närvarande på barnperspektivet i familjerätt samt på

insatser för att förbättra kvaliteten på utred-

ningar, bedömningar och uppföljningar inom so-

cialtjänsten. Vidare framgår (s. 99) att regeringen

i en särskild proposition avser att återkomma med

förslag som rör bl.a. socialtjänstlagens struktur,

tillsynen över socialtjänsten, den enskildes rätts-

säkerhet samt stödet till anhöriga. I propositionen

kommer även resultatet av Socialstyrelsens uppdrag

avseende kunskapsutvecklingen inom socialtjänsten

att behandlas. För att stödja utvecklingen föreslås

att 10 miljoner kronor avsätts under 2001. Från och

med 2002 kommer regeringen att föreslå en ytterli-

gare förstärkning med 10 miljoner kronor.

Regeringen har i proposition 2000/01:20 Nationell

handlingsplan för att förebygga alkoholskador

uppmärksammat behovet av särskilda insatser för

riskgrupper och individer med riskbeteenden.

Regeringen anför som skäl för sin bedömning (s. 46)

bl.a. följande:

För att kunna upptäcka och stödja barn och unga så

tidigt som möjligt behövs en ökad generell kompetens

om barn och barns behov inom barnhälsovård,

förskola, skola, skolbarnsomsorg, socialtjänst,

psykiatri och fritidsverksamhet. Också i arbetet med

vuxna missbrukare inom hälso- och sjukvård, soci-

altjänst etc. behövs bättre kunskaper om hur

missbruket hos den vuxne påverkar barnen. Barn som

lever i familjer med missbruksproblem löper enligt

forskarrapporter fyra fem gånger större risk än

andra barn att hamna i eget missbruk. Ur ett

folkhälsoperspektiv tillhör dessa barn en riskgrupp

för fysisk och psykisk ohälsa, utanförskap och eget

missbruk.

I budgetpropositionen för år 2001 (utg. omr. 9 s. 31

f.) anför regeringen följande vad beträffar personer

som hamnat i psykiska kristillstånd på grund av

utträde ur nyandliga rörelser:

Efter en sammantagen bedömning av betänkandet samt

remissutfallet finner regeringen att ett behov av

kunskap om nyandliga rörelser finns hos myndigheter

och institutioner men att arbete med forskning och

kompetenshöjning inom det aktuella området kan ske

inom ramen för existerande verksamheter. Behov av

att inrätta ett särskilt kunskapscentrum föreligger

därför inte. - - - De delar som avser översyn

rörande regleringen av fristående skolor har

överlämnats till Utbildningsdepartementet för

fortsatta överväganden. Utbildningsdepartementet

avser att behandla de aktuella förslagen i en de-

partementspromemoria rörande friskolor.

Utskottets bedömning

Utskottet vidhåller att samhället med kraft och

beslutsamhet på olika sätt och i olika sammanhang

måste motverka att barn utsätts för sexuell

exploatering i någon form. Regeringen har tagit fram

en handlingsplan för att förebygga kommersiell

sexuell exploatering av barn. En andra

världskongress kommer att hållas i Japan i december

2001. Utskottet anser att något tillkännagivande med

anledning av vad som anförts i motion So455 (kd)

yrkandena 1-3 och 5 inte behövs. Motionsyrkandena

avstyrks.

Vad beträffar övriga sexuella övergrepp vill

utskottet peka på att 1998 års sexualbrottskommitté

har i uppdrag att göra en översyn av bestämmelserna

om sexualbrott mot barn. Översynen skall utgå från

barnkonventionens krav och uppdraget skall redovisas

senast den 1 februari 2001. Vidare välkomnar

utskottet regeringens avsikt att ge Socialstyrelsen

i uppdrag att ta fram ett nationellt

utvecklingsprogram för hela området misshandel och

sexuella övergrepp mot barn. Ett omfattande arbete

pågår således på området. Utskottet anser därför

inte att något tillkännagivande med anledning av vad

som anförts i motionerna So450 (mp) yrkande 5 samt

Ju517 (m) yrkande 2 behövs. Riksdagen bör avvakta

kommande förslag på området. Motionsyrkandena

avstyrks.

Utskottet vidhåller också att det är viktigt att

utsatta barn, t.ex. barn till psykiskt sjuka

respektive missbrukande föräldrar, tidigt

uppmärksammas och erhåller stöd. Att ett program för

nationellt stöd till kunskapsutvecklingen inom

socialtjänsten är under utarbetande ser utskottet

som mycket positivt. Kunskap och kompetens hos de

personalgrupper som kommer i kontakt med utsatta

barn är väsentligt och betydelsefullt. Utskottet

vill ånyo betona vikten av att samarbetet mellan

exempelvis socialtjänsten, mödra- och barnhälso-

vården, barnomsorgen, skolan, barnpsykiatrin och

polisen fungerar väl. Något tillkännagivande med

anledning av motionerna So257 (c) yrkandena 1-3,

So321 (v) yrkande 4 och Sf274 (mp) yrkande 30 behövs

dock inte. Motionerna avstyrks.

Utskottet ser positivt på det arbete som bedrivs och

har bedrivits för att förbättra förhållandena för

barn med föräldrar i fängelse eller häkte. I

Kriminalvårdsstyrelsens och Socialstyrelsens

gemensamma rapport Barn med frihetsberövade

föräldrar beskrivs vad som kan göras för att

förbättra situationen för dessa barn. Utskottet

noterar att tre miljoner kronor i kriminalvårdens

budget för år 2000 öronmärktes för insatser i

enlighet med intentionerna i rapporten. Mot bakgrund

av det ovan anförda är något initiativ från

riksdagens sida inte erforderligt. Motionerna So257

(c) yrkande 4 och So324 (v) yrkande 1 avstyrks.

Den av regeringen tillsatta parlamentariska

kommittén med uppgift att utreda barnmisshandel och

därmed sammanhängande frågor (dir. 1998:105) har

påbörjat ett arbete kring anmälningsskyldigheten

enligt socialtjänstlagen. Motionerna So304 (c)

yrkande 3 och So324 (v) yrkande 2 är därför i

huvudsak tillgodosedda.

Utskottet vidhåller att det med tanke på det

utredningsarbete som nyligen genomförts eller som

alltjämt bedrivs inte i dagsläget kan anses befogat

att föreslå riksdagen att tillsätta en kommission

med uppgift att analysera situationen för särskilt

utsatta barn. Av samma skäl saknas det anledning

till ett tillkännagivande om särskilda insatser för

särskilt utsatta barn. Motion So14 (kd) yrkandena 2

och 3 avstyrks.

Utskottet delar uppfattningen i motion So450 (mp)

yrkande 1 att socialtjänsten och polisen bör

upprätta gemensamma handlingsplaner för att upptäcka

och stödja barn som bevittnar familjevåld. Något

särskilt tillkännagivande om att barnen skall

klassas som brottsoffer är dock inte nödvändigt.

Motionsyrkandet avstyrks.

Utskottet ser mycket positivt på att det i drygt

hälften av landets kommuner nu finns lokala

brottsförebyggande råd eller liknande

organisationer. Utskottet delar vidare bedömningen

att det är viktigt att sätta in tidiga åtgärder för

att förebygga att barn begår brott. En fungerande

samverkan mellan de personalgrupper som kommer i

kontakt med dessa barn är viktig i sammanhanget.

Även vad beträffar barn i familjer där det

förekommer våld är en väl fungerande samverkan

mellan olika myndigheter av största värde. Ett

omfattande arbete för att förhindra övergrepp mot

barn, förbättra samverkan mellan myndigheter m.m.

pågår. Utskottet anser därför att något särskilt

tillkännagivande inte är nödvändigt med anledning av

vad som anförts i motion So543 (mp) yrkandena 4, 7

och 8. Utskottet delar bedömningen i motion So478

(s) att en ökad forskning och metodutveckling för

att förebygga, utreda och behandla våldsproblematik

där unga och gamla är inblandade är nödvändig. Något

tillkännagivande från riksdagen med anledning av den

sistnämnda motionen behövs dock inte. Motionerna

avstyrks.

Utskottet gör när det gäller behov av

kunskap om slutna samfund ingen annan

bedömning än vad regeringen gjort i

budgetpropositionen för år 2001. Motion

So12 (fp) yrkandena 17 och 18 avstyrks

Asylsökande barn m.m.

Skrivelsen

Regeringen anför att ett målmedvetet arbete har

bedrivits för att utveckla ett barnperspektiv i

asyl- och mottagandeprocesserna. Detta arbete följs

nu upp med konkreta åtgärder i syfte att förbättra

barnens situation.

Med barnkonventionens artikel 3 som förebild

infördes år 1997 en portalbestämmelse i

utlänningslagens inledande kapitel som lyder: "I

fall som rör ett barn skall särskilt beaktas vad

hänsynen till barnets hälsa och utveckling samt

bästa i övrigt kräver" (1 kap. 1 §). De

utvärderingar av lagändringarna som har gjorts visar

att portalbestämmelsen i utlänningslagen har fått

genomslag.

Asylsökande barn är inte folkbokförda i Sverige

vilket innebär att de inte betraktas som bosatta i

landet. Detta medför att de inte har någon generell

rätt till förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg,

förskoleklass, grundskola respektive gymnasieskola i

samma utsträckning som svenska barn. Enligt

skrivelsen anordnas emellertid för barn i

förskoleåldern som bor på någon av Migrationsverkets

anläggningar s.k. familjebaserad verksamhet. Vidare

anförs att barn i grundskoleåldern som vistas i

Sverige i avvaktan på beslut i ett ärende om

uppehållstillstånd eller under liknande

omständigheter har rätt till grundskoleundervisning.

Många av de ungdomar som kan och vill erbjuds vidare

undervisning i den ordinarie gymnasieskolan.

Regeringen anger vidare att de asylsökande barnen

har rätt till samma hälso- och sjukvård samt tand-

vård som i Sverige bosatta barn med stöd av ett

avtal mellan staten och Landstingsförbundet.

Barns och ungdomars förmåga att tillgodogöra sig

verksamheten inom förskola och skola har enligt

regeringen nära samband med deras fysiska och

psykiska hälsa. Det är därför nödvändigt att de,

inom ordinarie förskoleverksamhet och skola, får

möjlighet att bearbeta sina upplevelser genom att

arbeta med t.ex. bild, form och drama. Det är

därför, anförs det, viktigt att tillhandahålla

professionell hjälp till dem som behöver bearbeta

svåra upplevelser.

Motionerna

I motion So12 av Kerstin Heinemann m.fl. (fp) begärs

ett tillkännagivande om invandrarbarnens situation

(yrkande 11). Motionärerna anför att det är en

skyldighet och ett stort ansvar för vårt land att ge

barn med flyktingbakgrund ett värdigt och humant

mottagande Därför bör program utvecklas för gene-

rella och specifika hälsobefrämjande åtgärder där

primärvård, psykiatri och kommun samverkar i

mottagandet av nyanlända barn.

I motion Sf274 av Matz Hammarström m.fl. (mp) begärs

ett tillkännagivande om vad i motionen anförts om en

utredning med syfte att studera hälsotillståndet hos

barn och ungdomar med invandrarbakgrund (yrkande

24). Motionärerna pekar på att barn med

invandrarbakgrund har ett större behov av

kroppssjukvård än genomsnittet.

I motion So11 av Kerstin-Maria Stalin m.fl. (mp)

begärs ett tillkännagivande om vad i motionen

anförts om asylsökande barn (yrkande 11).

Motionärerna pekar på att såväl BO som Rädda Barnen

har påpekat att asylsökande barn diskrimineras

beträffande skolgång, rätt till förskola och rätten

att bli hörda. Ett tungt vuxenansvar vilar också

många gånger på barnen genom att de kan vara tvungna

att agera som tolk till sina föräldrar.

Utbildningsutskottets bedömning

U t s k o t t e t noterar att regeringen anmält att

den avser att lämna en proposition om asylsökande

barn i januari 2001. Utskottet anser att regeringens

beredningsarbete bör avvaktas och föreslår att

socialutskottet avstyrker yrkandet.

(Yttrandet gäller endast So11 yrkande 11.)

Bakgrund och tidigare behandling

I betänkande 1999/2000:SoU12 ( s. 33 f.) behandlades

ett likalydande motionsyrkande från Miljöpartiet som

det nu aktuella (Sf274, yrk. 24) rörande

hälsotillståndet hos barn och ungdomar med

invandrarbakgrund. Motionsyrkandet avstyrktes med

hänvisning till att Nationella folkhälsokommittén

behandlat frågan om hur hälsotillståndet hos

invandrare skall kunna förbättras. Riksdagen följde

utskottet.

Nationella folkhälsokommittén anförde i sitt

delbetänkande Hälsa på lika villkor - andra steget

mot nationella folkhälsomål (SOU 1999:137 s. 550)

bl.a. att den folkhälsovetenskapliga forskningen om

olika etniska grupper är mycket eftersatt och att

det behövs såväl kvantitativ som kvalitativ

forskning om hälsoeffekter av olika etniska gruppers

livsvillkor. Folkhälsoforskning om invandrare måste,

enligt betänkandet, även mer noggrant än hittills

följa utvecklingen av etniska gruppers hälsa och

sociala levnadsförhållanden och jämföra dem med

svenskfödda som lever under samma förhållanden.

Nationella folkhälsokommittén har i sitt

slutbetänkande Hälsa på lika villkor - nationella

mål för folkhälsan (SOU 2000:91) ånyo behandlat

hälsotillståndet hos bl.a. invandrare, dvs.

sambandet mellan etniskt ursprung och hälsa hos den

befolkning som är bosatt i Sverige. Betänkandet

remissbehandlas för närvarande.

Socialutskottets bedömning

När det gäller motion So11 (mp) yrkande 11 delar

socialutskottet den bedömning som

utbildningsutskottet gjort. Motionsyrkandet

avstyrks.

Vidare delar socialutskottet uppfattningen i motion

So12 (fp) yrkande 11 att det är viktigt att barn med

flyktingbakgrund ges ett värdigt och humant mot-

tagande. Utskottet noterar med tillfredsställelse

att ett målmedvetet arbete har bedrivits för att

utveckla ett barnperspektiv i asyl- och

mottagandeprocesserna. Att detta arbete nu följs upp

med konkreta åtgärder i syfte att förbättra barnens

situation är också värdefullt. De asylsökande barnen

har vidare sedan mars 2000 rätt till samma hälso-

och sjukvård samt tandvård som de i Sverige bosatta

barnen. Motionsyrkandet får anses åtminstone delvis

tillgodosett.

Utskottet vidhåller att det är

otillfredsställande att hälsotillståndet

hos barn och ungdomar med invandrarbakgrund

synes vara sämre än för den övriga

befolkningen. Nationella folkhälsokommittén

har behandlat frågan i sitt slutbetänkande

vilket för närvarande bereds i

Regeringskansliet. Utskottet anser inte att

beredningsarbetet bör föregripas varför

motion Sf274 (mp) yrkande 24 avstyrks.

Barn och familj

Skrivelsen

Regeringen anför att den i december 1999 gav

Socialstyrelsen i uppdrag att genomföra studier och

sammanställa kunskap om hur små barn påverkas av

växelvis boende samt att utreda hur berörda parter

bäst kan få information och stöd så att barnets

bästa kan tillgodoses. Uppdraget skall redovisas

senast den 31 mars 2001.

Regeringen anför att den inte, i enlighet med

Föräldrautbildningsutredningens intentioner, tror

sig kunna träffa avtal mellan staten och de två

kommunförbunden om den fortsatta inriktningen på den

föräldrastödjande verksamheten. Vad beträffar

Landstingsförbundet fortsätter dock diskussioner i

syfte att öka kunskaperna om föräldrautbildning och

föräldrastödjande verksamhet.

I skrivelsen anför regeringen att den bedömer det

som viktigt att föräldrar erbjuds stöd i sitt barn-

uppfostrande arbete. Det gäller både föräldrautbild-

ning i grupp och mer individuellt inriktat

föräldrastöd.

Familjens nätverk är fortfarande viktigt, anförs

det i skrivelsen. Den föräldrautbildning och

föräldraverksamhet som finns i dag behöver dock för-

stärkas och byggas ut.

Regeringen pekar på att den verksamhet som bedrivs

på mödra- och barnavårdscentralerna är basen i

arbetet med att föra över kunskaper till föräldrar

och utveckla kontakt mellan föräldrar.

Vidare anför regeringen att den planerar att

avsätta särskilda resurser för att utveckla arbetet

med föräldrautbildning och annat föräldrastöd.

Medlen skall bl.a. användas för att samla in och

sprida de goda exempel som finns samt till att

stimulera nya projekt. Föräldrastöd måste enligt

regeringen ges lokalt. Statens roll i

utvecklingsarbetet är att stödja de välfungerande

modeller och metoder som kommer fram i det lokala

arbetet. Folkhälsoinstitutet bör därför få i uppdrag

att fånga upp, beskriva och föra vidare goda

exempel. Regeringen anför vidare att det enligt

utredningen om föräldrautbildning finns vissa

grupper av föräldrar som är i behov av riktat stöd

för att kunna vara tillräckligt goda föräldrar till

sina barn. Det finns i Sverige ett generellt stöd

till alla barnfamiljer som är tillräckligt för det

stora flertalet. För de föräldrar för vilka det

generella stödet inte är tillräckligt finns det

redan i dag lagstadgade verksamheter vars syfte är

att stärka föräldrar i deras uppgift. Det finns

enligt skrivelsen dock utrymme för mer samverkan,

metod- och kompetensutveckling och för ett förstärkt

barnperspektiv i dessa verksamheter.

Motionerna

I motion So305 av Berit Adolfsson och Amanda Agestav

(m, kd) begärs att regeringen lägger fram förslag

till tilläggsdirektiv för att utreda alternativ till

barns växelvisa boende, efter det att föräldrarna

beslutat att separera från varandra.

I motion So543 av Matz Hammarström m.fl. (mp)

hemställs om ett tillkännagivande om

föräldrautbildning (yrkande 6). Motionärerna pekar

på att det i Norge finns ett nationellt program,

Föräldravägledning, och sedan år 1995 finns ett

brett upplagt vägledningsmaterial för föräldrar med

barn i förskoleåldern. I varje kommun finns ett team

som har fått särskild utbildning och som fungerar

som hjälp i arbetet med att förmedla kunskap om

barn. Motionärerna anför att de gärna ser att ett

nationellt program liknande det i Norge tas fram

även i Sverige.

I motion So454 av Christina Axelsson och Yilmaz

Kerimo (s) begärs ett tillkännagivande om behov av

utbildning om barns utveckling för dem som

handlägger barns vård och umgänge med föräldrar lika

väl som behovet av utbildning för blivande föräldrar

(yrkande 1).

I motion So457 av Ragnwi Marcelind och Maria Larsson

(kd) yrkas att riksdagen tillkännager för regeringen

som sin mening vad i motionen anförts om kommunala

projekt och utvecklingsinsatser för att stödja

ensamstående föräldrar med anledning av kommunernas

skyldigheter att efterleva barnkonventionen (yrkande

2).

I motion A811 av Maria Larsson m.fl. (kd) begärs ett

tillkännagivande om familjepolitiken (yrkande 1).

Motionärerna anför att det för att jämställdhet

skall uppnås är viktigt, att både mans- och kvinno-

rollerna förändras och möter varandra i gemensamt

arbete för hem, familj och samhälle. Lagstiftning

och sociala och ekonomiska stödformer bör utformas

med utgångspunkt i att stabila familjerelationer är

bra och eftersträvansvärda.

I motion L422 av Tuve Skånberg (kd) begärs ett

tillkännagivande om åtgärder för att förebygga

separationer (yrkande 2). Motionären anför att om

krisen i familjen väl är ett faktum måste det finnas

lättillgänglig familjerådgivning.

I motion Sf273 av Alf Svensson m.fl. (kd) begärs

tillkännagivanden om familjerådgivning (yrkande 2)

samt familjerådgivning och föräldrautbildning

(yrkande 7). Motionärerna anför att ett bra sätt att

främja familjestabilitet är att erbjuda kompetent

familjerådgivning.

I motion Sf228 av Tuve Skånberg (kd) hemställs om

ett tillkännagivande om föräldrautbildning (yrkande

2). Motionären anför att skilsmässor måste före-

byggas och äktenskapet prioriteras genom lagstift-

ning.

Bakgrund och tidigare behandling

Utskottet behandlade senast motionsyrkanden rörande

föräldrautbildning och familjerådgivning i

betänkande 1999/2000:SoU12. I betänkandet gavs en

bakgrund, vartill hänvisas (s. 37).

I betänkande 1998/99:SoU6 tillkännagav ett enhälligt

socialutskott i anledning av en motion

(1998/99:So435 [kd, s m, c, fp, mp]) att studier

genast borde genomföras beträffande hur små barn

påverkas vid växelvis boende hos föräldrar efter en

skilsmässa eller en separation. Utskottet ansåg

också att det borde utredas hur föräldrar bäst kan

stödjas och informeras så att barnets behov får

styra hur boendet och umgänget utformas.

I budgetpropositionen för år 2001 (utg.omr. 9 s. 102) föreslås

en förstärkning med 2,5 miljoner kronor under anslag

18:1 Bidrag till utveckling av socialt arbete m.m.

Regeringen avser bl.a. att avsätta medel för att

initiera försöks- och utvecklingsverksamhet kring

föräldrautbildning, bl.a. med fokus på tonårsbarn,

invandrarbarn och funktionshindrade barn.

Utskottets bedömning

Mot bakgrund av ett initiativ från socialutskottet

har Socialstyrelsen fått regeringens uppdrag att

utreda frågan om hur små barn påverkas av växelvis

boende. Uppdraget skall redovisas senast den 31 mars

2001. Riksdagen bör avvakta redovisningen av

uppdraget. Motion So305 (m, kd) avstyrks.

Föräldrautbildningsutredningen har i sitt betänkande

Stöd i föräldraskapet (SOU 1997:161) pekat på

behovet av att föräldrastödet stärks inom kommuner

och landsting, att frivilligorganisationerna får

stöd i sitt arbete med att informera föräldrar och

att gränser mellan olika huvudmän blir klarare. Ut-

skottet delar regeringens uppfattning att det är

mycket angeläget att det inom mödra- och barnhälso-

vården finns utrymme för ett förebyggande

barnarbete, kunskapsöverföring och nätverksbygge för

alla föräldrar och för ett riktat stöd till de för-

äldrar som behöver extra mycket tid, omtanke och

råd. Det är dessutom viktigt att lokala behov och

önskemål ligger till grund för de former för

föräldrastöd och föräldrautbildning som växer fram.

Utskottet ser i sammanhanget positivt på att

regeringen avser att ge Folkhälsoinstitutet i

uppdrag att fånga upp, beskriva och föra vidare goda

exempel. Mot bakgrund av det ovan anförda och då

regeringen beslutat avsätta medel för utveck-

lingsarbete inom området anser utskottet att

motionerna So543 (mp) yrkande 6, So454 (s) yrkande

1, So457 (kd) yrkande 2, A811 (kd) yrkande 1

(delvis), Sf228 (kd) yrkande 2 och Sf273 (kd)

yrkande 7 får anses i någon mån tillgodosedda med

det anförda. Motionsyrkandena avstyrks.

Utskottet har inte ändrat inställning vad beträffar

familjerådgivning. Utskottet anser följaktligen

alltjämt att det är önskvärt att barn och ungdomar

växer upp under trygga och goda förhållanden samt

att kommunerna erbjuder familjerådgivning till dem

som så önskar. Något särskilt tillkännagivande härom

är dock inte nödvändigt varför motionerna A811 (kd)

yrkande 1 (delvis), L422 (kd) yrkande 2 och Sf273

(kd) yrkande 2 avstyrks.

Adoptioner m.m.

Motionerna

I motion So443 av Yvonne Oscarsson (v) begärs att

regeringen utreder möjligheten att organisera ett

stöd till familjer som adopterar barn enligt vad i

motionen anförts om dessa familjers behov av att

bearbeta de relationsproblem som kan uppstå efter

adoptioner. Motionären anför att det skulle bespara

barn och föräldrar mycket lidande om samhället kunde

erbjuda kontinuerligt stöd till adoptivfamiljer.

I motion So434 av Mikael Oscarsson och Åke Carnerö

(kd) begärs ett tillkännagivande om vad i motionen

anförts om att tillsätta en utredning med uppgift

att utreda hur införande av kunskap om internatio-

nella adoptioner på högskolenivå kan ske på bästa

sätt.

I motion L406 av Sten Tolgfors (m) begärs att

regeringen ges i uppdrag att utreda situationen för

internationella adoptivbarn som adopterats av ensam-

stående respektive par (yrkande 4). Motionären anför

att det av tillgänglig forskning och statistik

framgår att barn adopterade av ensamstående i än

högre grad än barn som är adopterade av par är

överrepresenterade i barnpsykiatrisk vård. Detta

antyder att här kan finnas problem som ännu inte är

tillräckligt kända och som måste utredas. Motionären

begär vidare ett tillkännagivande om behovet av

forskning om adoptivbarns utveckling och hur det

gått för de adoptivbarn som hittills kommit till

Sverige (yrkande 5).

I motion Sf241 av Rigmor Stenmark (c) begärs ett

tillkännagivande om organisationen för och av

internationella adoptioner (yrkande 2) och om infor-

mation (yrkande 6). Det är nödvändigt att blivande

adoptivföräldrar får en sakkunnig och korrekt

information och hjälp med formella utlandskontakter

på ett riktigt sätt. Enligt motionären finns det när

adoptionerna minskar i antal i Sverige anledning att

se över hur många organisationer som skall finnas

och vilka krav som dessa måste uppfylla för att

kunna hantera adoptioner på ett sakkunnigt sätt.

Motionären begär vidare ett tillkännagivande om att

mer forskning behövs om adoptivbarnens utveckling

och levnadsvillkor (yrkande 7).

Gällande rätt m.m.

Av 12 § socialtjänstlagen framgår att socialnämnden

skall verka för att barn och ungdomar växer upp

under trygga och goda förhållanden. Socialnämnden

skall i sin omsorg om barn och ungdom tillgodose det

särskilda behov av stöd och hjälp som kan finnas

sedan ett mål eller ärende om vårdnad, boende,

umgänge eller adoption har avgjorts.

Det har inhämtats att Socialstyrelsen vid kontakter

med länsstyrelserna har aktualiserat frågan om hur

man skall få kommunerna att leva upp till sitt

uppföljningsansvar enligt 12 § SoL gentemot de

adopterade barnen och deras familjer.

Från Statens nämnd för internationella adoptions-

frågor (NIA) har inhämtats att NIA i augusti 2000

tillskrivit utbildningsministern med en begäran som

betonar vikten av att kunskap om internationella

adoptioner initieras på högskolenivå. Synpunkter

härom har i brev även framförts direkt till olika

högskolor.

I budgetpropositionen för år 2001 (utg.omr. 9 s. 69

f.) anförs följande beträffande NIA:

NIA är central myndighet med ansvar för tillsyn,

kontroll och information i frågor rörande

internationella adoptioner. NIA har som uppgift att

underlätta adoption i Sverige av utländska barn. NIA

skall därvid sträva efter att adoptionen sker till

barnets bästa och i enlighet med gällande

lagstiftning i barnets ursprungsland och i Sverige.

Nämnden ansvarar för frågor enligt förordningen

(1976:834) om prövning av utländskt beslut om

adoption, samt frågor om auktorisation av

organisationer enligt lagen (1997:119) om inter-

nationell adoptionsförmedling. NIA beslutar också om

fördelning av statsbidrag till sådana

organisationer. När det är fråga om adoption av ett

utländskt barn utan medverkan av auktoriserad

sammanslutning skall NIA enligt lagen om

internationell adoptionsförmedling pröva om

förfarandet är godtagbart. Sverige har ratificerat

1993 års Haagkonvention om skydd av barn och

samarbete vid internationella adoptioner. NIA är

centralmyndighet enligt konventionen. - - -

Regeringens bedömning är att myndigheten fungerar

väl och att de anslagna resurserna utnyttjas på ett

tillfredsställande sätt. Adoptionsverksamheten

håller en hög etisk nivå i Sverige. NIA har

väsentligt bidragit till detta genom sin aktiva

tillsyns- och informationsverksamhet. Enskilda

händelser visar dock att man inte kan ta den höga

etiska nivån för given. Fortsatta ansträngningar

från NIA:s sida är därför nödvändiga.

Statens institutionsstyrelse (SiS) har i SiS följer

upp och utvecklar 4/99 Behandling av adopterade barn

på särskilt ungdomshem konstaterat att adopterade

barn är överrepresenterade vid de särskilda

ungdomshemmen i landet. I rapportens sammanfattning

anförs bl.a. att det är viktigt att uppmärksamma

denna grupp av barn och deras familjer och skapa en

beredskap för att tillmötesgå deras speciella behov,

vilket i sin tur kräver specifika insatser och

kunskaper hos behandlingspersonalen.

Utskottets bedömning

Utskottet anser det angeläget att familjer som

adopterat barn ges ett bra stöd såväl i omedelbar

anslutning till adoptionen som under tiden därefter.

Det är därför av stor vikt att kommunerna lever upp

till sin skyldighet härtill enligt 12 §

socialtjänstlagen. Något tillkännagivande till

regeringen behövs inte. Motion So443 (v) avstyrks.

Statens nämnd för internationella adoptionsfrågor

(NIA) har tagit initiativ till att utbildning på

högskolenivå om internationella adoptioner skall

tillskapas. Mot bakgrund härav anser utskottet att

motion So434 (kd) får anses i huvudsak tillgodosedd.

Utskottet anser det mycket angeläget att

handhavandet av alla spörsmål kring

internationella adoptioner sker i sådana

former som gagnar såväl det adopterade

barnet som den adopterande familjen. De

adopterade barnens levnadsförhållanden har

på olika sätt belysts i befintlig

forskning. På grund härav och då enligt

utskottets mening det arbete som NIA

bedriver fungerar bra saknas det i

dagsläget grund för något tillkännagivande

med anledning av vad som anförts i

motionerna L406 (m) yrkandena 4 och 5 samt

Sf241 (c) yrkandena 2, 6 och 7. Motionerna

avstyrks.

Omhändertagande av barn

Skrivelsen

Enligt skrivelsen tillkallade regeringen i juni 1999

en särskild utredare för att genomföra en översyn av

LVU i syfte att stärka barnperspektivet och barnets

rättigheter i lagen. Utredaren skulle också pröva om

det finns behov av lag-ändringar eller andra

åtgärder för att tillgodose barnets behov av

uppföljningskontakt, bedöma behovet av lagändringar

och utvecklingsarbete inom socialtjänsten för att

minska osäkerheten i tillvaron för de barn som

vistas länge i familjehem samt analysera hur

föräldrabalkens bestämmelser om vårdnadshavarens

rätt och skyldighet att bestämma i frågor som rör

barnets person förhåller sig till barnets rätt att

komma till tals.

Motionerna

I motion So300 av Chris Heister m.fl. (m) yrkas att

riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförts om förändringar i lagen om

vård av unga (LVU) (yrkande 3). Motionärerna anför

att de unga som är i farozonen för alkoholmissbruk

måste mötas och stöttas tydligare. Lagen om vård av

unga måste förändras så att delar av den gamla

barnavårdslagen återinförs. Det handlar främst om

lagens 26 § vilken innebar att de sociala myndighe-

terna i samarbete med familjen hade en reell

möjlighet att på ett tidigt stadium hjälpa och

stötta familjer, i vilka barnen riskerade att råka

illa ut fysiskt eller psykiskt.

I motion So475 av Anita Johansson m.fl. (s) begärs

att riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförts om inspektions- och

tillsynsverksamhet av institutionsboenden för

minderåriga. Motionärerna anför att kommunerna har

ett lagstadgat ansvar för omhändertagna barns

välbefinnande och utvecklingsmöjligheter. Den

inspektionsverksamhet som länsstyrelsen ansvarar för

skall självklart vara upplagd så att den successiva

kunskapsuppbyggnaden säkras. För att uppnå en

hållbarhet i en sådan kontroll måste, enligt

motionärerna, kontrollbesöken göras regelbundet

flera gånger per år. Besöken skall vara oplanerade

och samtal skall föras med varje barn utan

barnhemspersonalens medverkan.

I motion So528 av Gunilla Wahlén m.fl. (v) yrkas att

riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

att en utredning bör tillsättas med uppdraget att ta

fram förslag som syftar till att ge barn som växer

upp i familjehem tillgång till en stödperson

(yrkande 1). Motionärerna anser att barn som

placeras i familjehem, eller blir omhändertaget av

annan anledning, skall få tillgång till en egen

stödperson som hon eller han kan ha kontinuerlig

kontakt med. Denna person skall följa barnet oavsett

om det tvingas bryta sina egna nätverk på grund av

att det byter familj, skola eller dagis.

Motionärerna begär vidare att regeringen lägger fram

förslag till ändring i socialtjänstlagen med syftet

att jämställa fosterbarn med övriga barn vad gäller

rätt till försörjning i enlighet med föräldrabalkens

7 kap. 1 § (yrkande 2). Motionärerna pekar på att

föräldrars underhållsskyldighet enligt

föräldrabalken upphör då barnet fyllt 18 år. Om

barnet går i skolan vid denna tidpunkt eller

återupptar skolgången innan det fyllt 19 år är

föräldrarna dock underhållsskyldiga så länge

skolgången pågår, dock längst till dess barnet

fyller 21 år. Då samhället påtagit sig

föräldraansvaret och skyldigheten för de

familjehemsplacerade barnen bör dessa enligt

motionärerna ha samma rättigheter som sina jämn-å-

riga kamrater.

I motion So458 av Thomas Julin m.fl. (mp) begärs ett

tillkännagivande om familjerådslag eller annan

liknande arbetsmodell (yrkande 1). Vidare begärs ett

tillkännagivande om vad i motionen anförts om

åtgärder för hela familjen (yrkande 3). Motionärerna

begär även ett tillkännagivande om vad i motionen

anförts om en plan för vård och återförening

(yrkande 4). Dessutom begär motionärerna ett

tillkännagivande om syskonplacering (yrkande 7). I

motionen hemställs vidare om tillkännagivanden om

kontakten med anhöriga och närstående (yrkande 8),

om utbildning av familjehem (yrkande 10) och om

kontrollbesök (yrkande 11). Motionärerna hemställer

även om ett tillkännagivande av vad i motionen

anförts om mjuk utslussning (yrkande 12). Slutligen

begär motionärerna ett tillkännagivande om vad i

motionen anförts om en kommission angående

omhändertagande av barn (yrkande 16).

Bakgrund och tidigare behandling m.m.

Den av regeringen tillkallade särskilda utredaren

med uppdrag att genomföra en översyn av LVU i syfte

att stärka barnperspektivet och barnets rättigheter

i lagen har lämnat sitt betänkande Omhändertagen -

Samhällets ansvar för utsatta barn och unga (SOU

2000:77) i augusti 2000. I betänkandet berörs bl.a.

hur de omhändertagna barnen skall ges ett bättre

stöd efter att de fyllt 18 år. Den särskilda

utredaren anför bl.a. att samhället, när det gäller

dessa barn, skall ha minst samma ansvar som

föräldrar har enligt bestämmelserna i 7

kap. 1 § föräldrabalken. Betänkandet är för

närvarande föremål för remissbehandling.

I betänkande 1999/2000:SoU12 behandlade utskottet

senast motionsyrkanden rörande omhändertagande av

barn, bl.a. flera liknade de nu aktuella, t.ex. en

motion från Miljöpartiet med i stora delar samma

innehåll som motion So458 yrkandena 1, 4, 7, 8 och

10-12. Samtliga motionsyrkanden avstyrktes.

Riksdagen följde utskottet. I betänkandet gavs, med

hänvisning till ett tidigare utskottsbetänkande, en

bakgrundsbeskrivning över ett antal frågeställningar

gällande omhändertagande av barn (s. 24).

Enligt 51 § socialtjänstlagen (1980:620) skall

handläggning av ärenden som rör enskilda samt

genomförande av beslut om stödinsatser, vård och

behandling dokumenteras. Dokumentationen skall

utvisa beslut och åtgärder som vidtas i ärendet samt

faktiska omständigheter och händelser av betydelse.

Av 12 § socialtjänstlagen framgår att socialnämnden

aktivt skall arbeta för att förebygga och motverka

missbruk bland barn och ungdom av alkoholhaltiga

drycker, andra beroendeframkallande medel samt

dopningsmedel, i nära samarbete med hemmen sörja för

att barn och ungdom som riskerar att utvecklas

ogynnsamt får det skydd och stöd som de behöver och,

om hänsynen till den unges bästa motiverar det, vård

och fostran utanför det egna hemmet.

Utskottets bedömning

Utskottet vidhåller alltjämt sin inställning i

frågan om införande av en motsvarighet till den

numera upphävda 26 § barnavårdslagen i LVU.

Utskottet avstyrker därför motion So300 (m) yrkande

3.

Vad gäller inspektions- och tillsynsverksamhet vid

institutioner där underåriga vistas anser utskottet

att gällande föreskrifter på området redan nu ger

tillsynsmyndigheten möjlighet till såväl oanmälda

kontrollbesök som enskilda samtal med de

omhändertagna. Motion So475 (s) får därför anses

tillgodosedd.

I betänkandet Omhändertagen - Samhällets ansvar för

utsatta barn och unga (SOU 2000:77) behandlas bl.a.

frågan om hur barnperspektivet och barnets

rättigheter i LVU skall stärkas. Arbetet har

beröringspunkter med de frågeställningar som väckts

i motion So528 (v). Betänkandet är för närvarande

föremål för beredning i Regeringskansliet. Enligt

utskottets mening bör detta arbete inte föregripas.

Motionen avstyrks därför.

Utskottet delar bedömningen i motion So458 (mp)

yrkande 1 att det bör vara en självklar rättighet

för familjen att vara delaktig när beslut skall tas

om sociala ingripanden eller om stödåtgärder. Om

familjen så önskar bör den därför ha rätt till ett

familjerådslag eller annan arbetsmodell som i likhet

med familjerådslag tar de närståendes resurser till

vara. Regeringen bör i lämpligt sammanhang återkomma

till riksdagen med en redovisning. Vad utskottet nu

anfört med anledning av motion So458 (mp) yrkande 1

bör riksdagen som sin mening ge regeringen till

känna.

Det ovan nämnda betänkandet SOU 2000:77 behandlar

bl.a. frågan om återförening vid

familjehemsplacering, barnets kontakt med sina

föräldrar samt rätt till stöd efter 18-årsdagen.

Riksdagen bör därför inte ta något initiativ med

anledning av motion So458 yrkandena 4, 8 och 12. Vad

beträffar syskonplacering, obligatorisk utbildning

av familjehem och kontrollbesök vidhåller utskottet

sin inställning som den redovisas i betänkande

1999/2000:SoU12. Yrkandena 7, 10 och 11 i motionen

avstyrks därför också. Vidare delar utskottet

uppfattningen i yrkande 3 att det är viktigt med

åtgärder för hela familjen efter det att barn

omhändertagits. Enligt utskottets mening erbjuder

socialtjänstlagen redan i dag denna möjlighet,

varför något särskilt tillkännagivande härom inte är

erforderligt. Även detta motionsyrkande avstyrks

därför. Mot bakgrund av det utredningsarbete som

nyligen genomförts och den beredning som för

närvarande sker i Regeringskansliet, anser utskottet

det inte heller befogat med ett tillkännagivande om

att tillsätta en kommission med uppgift att granska

hur omhändertaganden av barn går till. Även yrkande

16 i motionen avstyrks.

Arbetet med att genomföra FN:s

barnkonvention m.m.

Skrivelsen

Alltsedan Sverige ratificerade FN:s konvention om

barnets rättigheter efter ett beslut i riksdagen den

21 juni 1990 (prop. 1989/90:107, bet. 1989/90:SoU28,

rskr. 1989/90:350) har ett noggrant och systematiskt

arbete bedrivits dels för att sprida och öka

kunskapen om den, dels för att anpassa

lagstiftningen till de krav konventionen ställer.

Bland annat har socialtjänstlagen (1980:620),

föräldrabalken och utlänningslagen (1989:529)

tillförts ett uttalat barnperspektiv. Vidare har

enligt skrivelsen ett arbete med en nationell

handlingsplan för de mänskliga rättigheterna,

inklusive barnets rättigheter, nyligen påbörjats

inom Regeringskansliet.

Strategin för att förverkliga FN:s konvention om

barnets rättigheter i Sverige (prop. 1997/98:182)

innebär i korthet att myndigheter, kommuner och

landsting skall beakta och tillämpa barnkonventionen

i sina verksamheter. Målsättningen är att

konventionen och dess intentioner skall finnas med i

allt beslutsfattande som rör barn, dvs.

barnperspektivet skall finnas med i alla beslut som

rör barn. Målet är att utveckla vuxensamhällets

förmåga att lyssna till barn och se effekterna av

olika beslut ur barnens perspektiv.

Den nationella strategin är enligt regeringen i hög

grad fokuserad på myndigheterna. Trots att det finns

en medvetenhet om barnkonventionens betydelse hos

majoriteten av myndigheterna saknar dock de flesta

ett aktivt förhållningssätt till barnkonventionen

och dess intentioner. Mycket få myndigheter

tillämpar konventionen på ett strategiskt och

systematiskt sätt.

Barnombudsmannen har genomfört tre

enkätundersökningar under åren 1995, 1997 och 1999

för att ta reda på hur stort genomslag

barnkonventionen har fått i kommunerna. Vid en

jämförelse mellan svaren i BO:s kommunenkäter på

frågan om barnkonventionen har behandlats i

kommunfullmäktige/kommunstyrelsen kan man utläsa en

positiv utveckling. 1999 års enkät visar att 154

kommuner har fattat beslut i kommunfullmäktige eller

kommunstyrelse, i förhållande till 64 kommuner år

1997 och 19 kommuner år 1995.

Barnombudsmannen har vidare initierat ett

fördjupningsarbete för att följa upp och lyfta fram

de metoder som generellt sett är mest effektiva för

barnkonventionens genomförande. Det görs i samverkan

med ett antal kommuner och med expertis inom olika

sakområden.

Enligt en enkätundersökning genomförd av

Barnombudsmannen år 1998 har samtliga landsting

behandlat barnkonventionen på olika sätt, t.ex. i

utbildningssammanhang eller under fullmäktige- och

styrelsesammanträden. Barnkonventionen används dock

inte heller inom landstingen på ett systematiskt

sätt.

Ett annat område som enligt regeringen behöver

utvecklas är barnperspektivet i den statliga

budgetprocessen. Inom Regeringskansliet pågår ett

arbete med att utforma en gemensam

verksamhetsstruktur för styrning i staten. De

sektorsövergripande områdena, av vilka barnområdet

är ett, skall definieras på ett sådant sätt att det

enkelt går att följa verksamheten inom området inom

hela Regeringskansliet.

Av regeringens uttalanden i proposition 1997/98:182

(s. 24) framgår, enligt skrivelsen, att det finns

anledning att förvänta sig att den positiva

utvecklingen i kommunerna och landstingen

fortsätter, varför lagstiftningsåtgärder för att

stärka barnperspektivet i den kommunala

beslutsprocessen för närvarande inte är aktuell. Ett

av de viktigaste målen med den nationella strategin

för barnkonventionens förverkligande är att utveckla

barnperspektivet på den kommunala nivån genom

utbildnings- och fortbildningsinsatser, metod-

utveckling, dialog och erfarenhetsutbyte.

Motionerna

I motion So14 av Chatrine Pålsson och Gunilla

Tjernberg (kd) yrkas ett tillkännagivande om

barnperspektivet, särskilt i kommuner och landsting

(yrkande 6). Motionärerna anser att

utbildningsarbetet inom Regeringskan-

sliet om innebörden i FN:s barnkonvention är bra,

men att det måste följas upp i kommuner och

landsting.

I motion So12 av Kerstin Heinemann m.fl. (fp) begärs

ett tillkännagivande om vad i motionen anförts om

att genomföra FN:s barnkonvention i Sverige (yrkande

1). Motionärerna anser att barnkonventionen skall

genomsyra allt arbete som direkt eller indirekt rör

barn, på såväl det nationella som det

internationella planet. Motionärerna begär vidare

ett tillkännagivande av vad i motionen anförts om en

utredning med uppgift att påvisa hur olika sam-

hällsbeslut sammantaget påverkar barns situation

(yrkande 13).

I motion So11 av Kerstin-Maria Stalin m.fl. (mp) begärs ett

tillkännagivande om att en barnbilaga skall följa

med varje statlig budget (yrkande 1). Motionärerna

begär också ett tillkännagivande om att när det

gäller utbildning inom departementen om

barnkonventionen, barns situation i dag och

förebyggande arbete, är Barnpsykiatrikommitténs

betänkande Det gäller livet en mycket bra lärobok

(yrkande 10).

I motion Sf274 av Matz Hammarström m.fl. (mp) yrkas

att riksdagen begär att regeringen lägger fram

förslag till ändring så att FN:s barnkonvention

ingår i den svenska lagstiftningen (yrkande 39).

I motion K297 av Rigmor Stenmark (c) begärs ett

tillkännagivande om vad som i motionen anförts om

att konkreta lagförslag utarbetas som för barn-

konventionens frågor framåt i samhällsarbetet

(yrkande 2).

Bakgrund och tidigare behandling

Utskottet behandlade i det av riksdagen godkända

betänkandet 1999/2000:SoU12 senast ett antal

motionsyrkanden rörande barnkonventionen. De då

behandlade motionerna liknar flera av de nu aktu-

ella. I betänkandet gavs med hänvisning till det av

riksdagen godkända betänkandet 1989/99:SoU6 Strategi

för att förverkliga FN:s konvention om barnets

rättigheter i Sverige m.m. en utförlig

bakgrundsbeskrivning, vartill hänvisas (s. 10 f.).

I budgetpropositionen för år 2001 (utg.omr. 9 anslag

18:1, s. 102) anför regeringen bl.a. att medel bör

avsättas för det fortsatta arbetet med att genomföra

FN:s barnkonvention. Enligt propositionen bör

användningsområdet för medlen liksom innevarande år

syfta till att öka kunskaperna om FN:s

barnkonvention på alla nivåer i samhället samt till

att vidareutveckla och sprida metoder för att

förverkliga konventionen. Insatser i form av

seminarier och konferenser behövs enligt

propositionen för att sprida barnkonventionen i

kommuner och landsting, till myndigheter, univer-

sitet och högskolor. I budgetpropositionen (s. 69)

anförs vidare att det är viktigt att det arbete som

bedrivs av Barnombudsmannen förstärks och

effektiviseras, bl.a. när det gäller att påbörja och

samordna insatser för att genomföra barnkonventionen

i Sverige och för att bevaka barns och ungdomars

rättigheter och intressen i olika sammanhang. En

särskild utredning har haft i uppdrag att lämna

förslag till hur Barnombudsmannen skall kunna

stärkas. Utredningen har presenterat sina förslag i

betänkandet Barnombudsmannen - företrädare för barn

och ungdomar (SOU 1999:65). Betänkandet har

remissbehandlats och regeringen planerar att avge en

proposition under hösten 2000.

Utskottet behandlade i ovanstående betänkande

1999/2000:SoU12 ett motionsyrkande likalydande med

So12 yrkande 13 (fp). Motionsyrkandet avstyrktes.

Riksdagen följde utskottet. I sin bedömning (s. 12)

anförde utskottet följande:

Den antagna strategin för att genomföra

barnkonventionen samt Barnombudsmannens ansvar för

att samordna såväl detta arbete som att bevaka barns

och ungdomars intressen i olika sammanhang gör att

en särskild utredning med uppgift att påvisa hur

olika samhällsbeslut sammantaget påverkar barns

situation enligt utskottets mening inte är

erforderlig.

Utskottet behandlade i ovannämnda betänkande även ett

motionsyrkande gällande att en barnbilaga bör fogas

till statsbudgeten. Utskottet anförde därvid att det

vidhöll sin tidigare redovisade inställning i frågan

till bilagor till budgetpropositionen, nämligen att

det är en allmän strävan inom Regeringskansliet att

undvika bilagor till budgetpropositionen.

Motionsyrkandet avstyrktes. Riksdagen följde

utskottet (prot. 1999/2000:102).

Utskottet behandlade i betänkande 1998/99:SoU6 ett

antal motionsyrkanden rörande att barnkonventionen

borde inkorporeras i svensk lag. Socialutskottet

delade konstitutionsutskottets uppfattning och

avstyrkte på av konstitutionsutskottet anförda skäl

motionsyrkandena. Riksdagen följde utskottet. Kon-

stitutionsutskottet anförde i sitt yttrande följande

(s.19):

Konstitutionsutskottet står fast vid sin tidigare

bedömning att barnkonventionen bör införlivas i

svensk rätt genom transformering. Enligt utskottet

kan barnkonventionen inte anses inta en sådan

särställning som Europakonventionen för de mänskliga

rättigheterna och de grundläggande friheterna att

den bör införlivas i svensk rätt genom

inkorporering. En inkorporering av barnkonventionen

skulle innebära att tolkningsansvaret skulle läggas

på svenska domstolar och myndigheter.

Konstitutionsutskottet hänvisar till vad Barn-

kommittén anfört om att barnkonventionen innehåller

många relativt vaga formuleringar och ett icke

obetydligt inslag av målsättningsartiklar som siktar

till ett gradvist genomförande och som är svåra att

direkt tolka av domstolar eller myndigheter.

Utskottet anser att tolkningen av barnkonventionen

bör göras av riksdagen för att rättigheterna i

barnkonventionen skall slå igenom på ett sätt som

ger barnen det bästa skyddet.

Utskottets bedömning

Utskottets delar regeringens bedömning att kommuner

och landsting behöver hjälp med allmän kunskap om

barnkonventionen liksom med att fortbilda den

personal som arbetar med barn om konventionens

innehåll. Utskottet noterar också att regeringen har

inlett ett samarbete med kommun- och

landstingsförbunden för att finna former för att

föra över kunskap till kommuner och landsting.

Avsikten är att bilda en gemensam arbetsgrupp mellan

regeringen, de två förbunden och Barnombudsmannen

för att ytterligare understödja det lokala arbetet

med barnkonventionens genomförande. Mot bakgrund av

det sagda får motion So14 (kd) yrkande 6 anses i

huvudsak tillgodosedd.

Utskottet vidhåller att den antagna strategin för

att genomföra barnkonventionen samt Barnom-

budsmannens ansvar för att samordna såväl detta

arbete som att bevaka barns och ungdomars intressen

i olika sammanhang gör att en särskild utredning med

uppgift att påvisa hur olika samhällsbeslut samman-

taget påverkar barns situation inte är erforderlig.

Av samma skäl finns det anledning att anta att

barnkonventionen alltmer kommer att genomsyra allt

arbete hos myndigheter, kommuner och landsting som

direkt eller indirekt berör barn. Några

tillkännagivanden med anledning av motion So12 (fp)

yrkandena 1 och 13 är därför inte erforderliga.

Motionsyrkandena avstyrks.

Utskottet vidhåller alltjämt sin tidigare redovisade

inställning till frågan om bilagor till

statsbudgeten. Utskottet avstyrker därför motion

So11 (mp) yrkande 1. Även yrkande 10 avstyrks.

Utskottet vidhåller även sin tidigare redovisade

inställning att barnkonventionen inte bör

inkorporeras i svensk lagstiftning. Motion Sf274

(mp) yrkande 39 avstyrks därför.

Arbetet med att genomföra barnkonventionen bedrivs

enligt utskottets mening på ett konstruktivt sätt

som i vart fall i dagsläget inte erfordrar några

lagstiftningsåtgärder. Något tillkännagivande med

anledning av motion K297 (c) yrkande 2 är därför

inte erforderligt.

Regeringens skrivelse bör enligt utskottet inte

föranleda någon åtgärd från riksdagens sida.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande barn- och

familjepolitiken

att riksdagen avslår motion 2000/01:So13,

res. 1 (m)

2. beträffande könsperspektivet

att riksdagen avslår motion 2000/01:So11 yrkande 4,

3. beträffande det livslånga lärandet

m.m.

att riksdagen avslår motionerna 2000/01:So11 yrkandena 2, 5

och 6, 2000/01:So12 yrkandena 2-7 och 15 samt

2000/01:So 14 yrkande 5,

res. 2 (kd)

res. 3 (fp)

res. 4 (mp)

4. beträffande uppvärdering av hemarbete

att riksdagen avslår motion 2000/01:So14 yrkande 4,

res. 5 (kd)

5. beträffande barns hälsoläge

att riksdagen avslår motionerna 2000/01:So11 yrkande 7,

2000/01: So332, 2000/01:So477 och 2000/01:So526,

res. 6 (mp)

6. beträffande amning

att riksdagen avslår motionerna 2000/01:So248 och

2000/01:So458 yrkande 9,

res. 7 (mp)

7. beträffande psykisk ohälsa

att riksdagen avslår motionerna 2000/01:So12 yrkande 10,

2000/01: So14 yrkande 1 och 2000/01:So257

yrkande 5,

res. 8 (kd)

8. beträffande barn med ADHD/DAMP

att riksdagen avslår motion 2000/01:So405,

res. 9 (m, kd)

9. beträffande barn och självmord

att riksdagen med anledning av motionerna 2000/01:So12

yrkande 9 och 2000/01:So453 yrkande 1 som sin

mening ger regeringen till känna vad utskottet

anfört,

10. beträffande barn med funktionshinder

att riksdagen avslår motionerna 2000/01:So499 och

2000/01:Sf274 yrkande 33,

res. 10 (mp)

11. beträffande barns och ungdomars behov

av habilitering

att riksdagen avslår motion 2000/01:So11 yrkande 9,

12. beträffande smärtbehandling av barn

att riksdagen avslår motion 2000/01:So12 yrkande 12,

13. beträffande barnsäkerhet

att riksdagen avslår motion 2000/01:So12 yrkande 16,

res. 11 (fp)

14. beträffande plötslig spädbarnsdöd

att riksdagen avslår motion 2000/01:So255 yrkande 1,

15. beträffande drogprevention

att riksdagen avslår motionerna 2000/01:So11 yrkande 8 och

2000/01: So12 yrkande 8,

res. 12 (fp)

res. 13 (mp)

16. beträffande sexuell exploatering av

barn

att riksdagen avslår motion 2000/01:So455 yrkandena 1-3 och

5,

res. 14 (kd, mp)

17. beträffande sexuella övergrepp mot

barn

att riksdagen avslår motionerna 2000/01:So450 yrkande 5 och

2000/01:Ju517 yrkande 2,

res. 15 (m)

res. 16 (mp)

18. beträffande barn till psykiskt sjuka

respektive missbrukande föräldrar

att riksdagen avslår motionerna 2000/01:So257 yrkandena 1-3,

2000/01:So321 yrkande 4 och 2000/01:Sf274

yrkande 30,

res. 17 (c)

19. beträffande barn till kriminella

att riksdagen avslår motionerna 2000/01:So257 yrkande 4 och

2000/01:So324 yrkande 1,

res. 18 (c)

20. beträffande anmälningsplikten enligt

71 § socialtjänstlagen

att riksdagen avslår motionerna 2000/01:So304 yrkande 3 och

200/01:So324 yrkande 2,

res. 19 (c)

21. beträffande kommission m.m.

att riksdagen avslår motion 2000/01:So14 yrkandena 2 och 3,

res. 20 (kd)

22. beträffande barn som brottsoffer

att riksdagen avslår motion 2000/01:So 450 yrkande 1,

res. 21 (mp)

23. beträffande ungdomsbrottslighet m.m.

att riksdagen avslår motionerna 2000/01:So478 och

2000/01:So543 yrkandena 4, 7 och 8,

res. 22 (mp)

24. beträffande barn i slutna samfund

att riksdagen avslår motion 2000/01:So12 yrkandena 17 och

18,

res. 23 (fp)

25. beträffande asylsökande barn

att riksdagen avslår motion 2000/01:So11 yrkande 11,

res. 24 (kd, mp)

26. beträffande invandrarbarnens hälsa

att riksdagen avslår motion 2000/01:So12 yrkande 11,

27. beträffande hälsotillståndet hos

invandrarungdomar

att riksdagen avslår motion 2000/01:Sf274 yrkande 24,

28. beträffande växelvis boende

att riksdagen avslår motion 2000/01:So305,

29. beträffande föräldrautbildning

att riksdagen avslår motionerna 2000/01:So454 yrkande 1,

2000/01: So457 yrkande 2, 2000/01:So543 yrkande

6, 2000/01:A811 yrkande 1 delvis, 2000/01:Sf228

yrkande 2 och 2000/01:Sf273 yrkande 7,

res. 25 (kd)

res. 26 (mp)

30. beträffande familjerådgivning

att riksdagen avslår motionerna 2000/01:A811 yrkande 1

delvis, 2000/01:L422 yrkande 2 och 2000/01:Sf273

yrkande 2,

res. 27 (kd)

31. beträffande stöd till adopterande

familjer

att riksdagen avslår motion 2000/01:So443,

32. beträffande kunskap om adoptioner

att riksdagen avslår motion 2000/01:So434,

res. 28 (kd)

33. beträffande internationella

adoptioner

att riksdagen avslår motionerna 2000/01:L406 yrkandena 4 och

5 och 200/01:Sf241 yrkandena 2, 6 och 7,

res. 29 (m, kd, mp)

res. 30 (c)

34. beträffande 26 § barnavårdslagen

att riksdagen avslår motion 2000/01:So300 yrkande 3,

res. 31 (m)

35. beträffande inspektionsverksamhet

m.m.

att riksdagen avslår motion 2000/01:So475,

res. 32 (mp)

36. beträffande barn i familjehem

att riksdagen avslår motion 2000/01:So528,

37. beträffande familjerådslag

att riksdagen med anledning av motion 2000/01:So458 yrkande

1 som sin mening ger regeringen till känna vad

utskottet anfört,

res. 33 (s, v)

38. beträffande åtgärder för familjen

m.m.

att riksdagen avslår motion 2000/01:So458 yrkandena 3, 4, 7,

8,

10-12 och 16,

res. 34 (mp)

39. beträffande barnperspektivet

att riksdagen avslår motion 2000/01:So14 yrkande 6,

40. beträffande genomförandet av FN:s

barnkonvention

att riksdagen avslår motion 2000/01:So12 yrkandena 1 och 13,

res. 35 (fp)

41. beträffande barnbilaga till

statsbudgeten m.m.

att riksdagen avslår motion 2000/01:So11 yrkandena 1 och 10,

res. 36 (kd, c)

res. 37 (mp)

42. beträffande en inkorporering av

barnkonventionen

att riksdagen avslår motion 2000/01:Sf274 yrkande 39,

res. 38 (mp)

43. beträffande lagstiftning med anledning

av barnkonventionen

att riksdagenavslår motion 2000/01:K297 yrkande 2,

44. beträffande regeringens skrivelse

att riksdagen lägger regeringens skrivelse till

handlingarna.

Stockholm den 5 december 2000

På socialutskottets vägnar

Ingrid Burman

I beslutet har deltagit: Ingrid

Burman (v), Chris Heister (m),

Susanne Eberstein (s), Margareta

Israelsson (s), Rinaldo Karlsson

(s), Chatrine Pålsson (kd), Leif

Carlson (m), Conny Öhman (s), Hans

Hjortzberg-Nordlund (m), Lars U

Granberg (s), Rolf Olsson (v),

Cristina Husmark Pehrsson (m),

Kenneth Johansson (c), Kerstin

Heinemann (fp), Catherine Persson

(s), Rosita Runegrund (kd) och

Lotta Nilsson-Hedström (mp).

Reservationer

1. Barn- och familjepolitiken (mom. 1)

Chris Heister (m), Leif Carlson (m), Hans

Hjortzberg-Nordlund (m) och Cristina Husmark

Pehrsson (m) anser

dels att den del av utskottets betänkande som på s.

11 börjar med "Barn och ungdomar" och på s. 12

slutar med "Motionen avstyrks" bort ha följande

lydelse:

Familjepolitiken har enligt utskottets uppfattning

alltid haft ett barnper-spektiv. Barnens problem kan

inte lösas utan att familjens problem angrips:

arbetslöshet, missbruk, bristande integration osv.

Utskottet vill vidare peka på det faktum att mer än

ett av tio barn lever i familjer som uppbär

socialbidrag. Det stora bidragsberoendet föder

frustration och skapar otrygghet. Den rundgång

mellan skatter och bidrag som utmärker det svenska

systemet får enligt utskottets mening till följd att

hushållen betalar skatter med ena handen och tar

emot bidrag med den andra. I stället för att tala om

ökade behov av bidrag bör regeringen föreslå vägar

som öppnar möjligheter för människor att ta sig ur

bidragsberoende, relativ fattigdom och ohälsa samt

ge dem möjlighet att forma sina liv.

Utskottet anser att det är familjens möjlighet att

själv fatta beslut och stå på egna ben som behöver

förstärkas. Möjligheter bör skapas för att förena

familjeliv och yrkesliv på ett bra sätt men

samtidigt ge de föräldrar som så önskar en reell

möjlighet att vara hemma med barnen längre än vad

föräldraförsäkringen medger. De fyra borgerliga

partierna lade i våras fram ett gemensamt förslag

som innebär att barnomsorgsstödet omfattar alla och

inte går omvägen via kommunerna. Förslaget om

maxtaxa innebär enligt utskottet att föräldrarnas

valfrihet begränsas. De fyra borgerliga partiernas

förslag med avdrag för styrkta barnomsorgskostnader

ger möjlighet till flexibla barnomsorgslösningar i

hemmiljö.

Utskottet anser slutligen att ett naturligt led i

ambitionen att förverkliga ett aktivt val av skola

och rättvisa mellan skolor med olika huvudmän är

införande av en nationell skolpeng. Rätten att välja

skola efter intresse och profil ger föräldrar och

elever möjlighet att välja den skola som passar

barnet bäst.

Vad utskottet nu anfört bör riksdagen med anledning

av motion So13 (m) som sin mening ge regeringen till

känna.

dels att utskottets hemställan under 1 bort ha

följande lydelse:

1. beträffande barn- och familjepolitiken

att riksdagen med anledning av motion 2000/01:So13

som sin mening ger regeringen till känna vad

utskottet anfört.

2. Det livslånga lärandet m.m. (mom. 3)

Chatrine Pålsson (kd) och Rosita Runegrund (kd)

anser

dels att den del av utskottets betänkande som på s.

17 börjar med "Utbildningsutskottet har" och slutar

med "avstyrks därför" bort ha följande lydelse:

Utskottet vill betona att en grundläggande

förutsättning för barnens liv är deras familjer och

att barnomsorgen är ett komplement till familjen.

Enligt utskottets mening skall därför begreppet

barnomsorg omfatta såväl föräldrarnas omsorg i det

egna hemmet som daghem, fritidshem, familjedaghem,

föräldrakooperativ eller andra alternativa former.

Barnets bästa måste vara utgångspunkten vid val av

barnomsorg.

Utskottet anser det även väsentligt att barn med

hyperaktivitet (ADHD och/eller DAMP) uppmärksammas

tidigt för att undvika att problemen blir större när

barnen blir vuxna. Skolverket och Socialstyrelsen

bör få ansvar för att lärare, förskolepersonal och

personal inom barn- och skolhälsovården får en

adekvat utbildning om denna diagnosgrupp. Det är

också viktigt att de behandlingsmetoder som finns

fortlöpande utvärderas och att ett handlingsprogram

utvecklas för att ge dessa barn adekvat hjälp.

Vad utskottet nu anfört med anledning av motionerna

So 12 (fp) yrkande 6 och So14 (kd) yrkande 5 bör

riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

Motionerna So11 (mp) yrkandena 2, 5 och 6 samt So12

(fp) yrkandena 2-5, 7 och 15 avstyrks.

dels att utskottets hemställan under 3 bort ha

följande lydelse:

3. beträffande det livslånga lärandet m.m.

att riksdagen med anledning av motionerna 2000/01:So12 yrkande

6 och 2000/01:So14 yrkande 5 och med avslag på

motion 2000/01:So11 yrkandena 2, 5 och 6 samt

2000/01:So12 yrkandena 2-5, 7 och 15 som sin

mening ger regeringen till känna vad utskottet

anfört.

3. Det livslånga lärandet m.m. (mom. 3)

Kerstin Heinemann (fp) anser

dels att den del av utskottets betänkande som på s.

17 börjar med "Utbildningsutskottet har" och slutar

med "avstyrks därför" bort ha följande lydelse:

Enligt utskottets mening är rätten till

barnomsorgsplats för det barn vars föräldrar så

önskar en väsentlig del av en god barndom. En

oroande tendens på senare år är den minskade

möjligheten till fritidsplats. Behovet av fritidshem

uppfylls inte av kommunerna. Utskottet föreslår

därför en skärpning av barnomsorgsgarantin. Målsätt-

ningen bör vara att alla barn skall erbjudas

fritidsplats under hela grundskolan.

Det finns mellan 300 000 och 500 000 människor i

vårt land som har läs- och skrivsvårigheter. För att

habilitering skall fungera är det viktigt att

hjälpen sätts in tidigt, helst redan på

förskolenivå. Sådana tidiga insatser förutsätter att

förskole- och specialpedagogerna har fått en gedigen

utbildning om dyslexi, om habiliteringsmetoder och

om åtgärdsprogram. Utskottet konstaterar att det i

Sverige finns flera dyslexicentrum som skall ge

specialhjälp åt personer med dyslexi. Resurserna är

emellertid otillräckliga för alla dem som behöver

hjälp. Utskottet anser därför att det bör upprättas

fler sådana centrum, så att alla barn som har läs-

och skrivsvårigheter kan få hjälp med sina problem.

Stamning är ett långt vanligare problem än vad

många tror. Mellan fyra och fem procent av

befolkningen talar stammande under någon period av

livet. Det är viktigt att diagnosen ställs och att

behandlingen sätts in tidigt. Utskottet anser att

utbildningskapaciteten för logopeder måste ökas.

Vidare behövs en kompetensutveckling på BVC samt hos

husläkarna och lärarna om stamningens orsaker och

behandlingsmöjligheter. Socialstyrelsen och

Skolverket bör få i uppdrag att utarbeta ett

rikstäckande program för hur barn, ungdomar och

vuxna som stammar tidigt skall kunna få hjälp med

sina problem.

Utskottet anser det även väsentligt att barn med

hyperaktivitet (ADHD och/eller DAMP) uppmärksammas

tidigt för att undvika att problemen blir större när

barnen blir vuxna. Skolverket och Socialstyrelsen

bör få ansvar för att lärare, förskolepersonal och

personal inom barn- och skolhälsovården får en

adekvat utbildning om denna diagnosgrupp. Det är

också viktigt att de behandlingsmetoder som finns

fortlöpande utvärderas och att ett handlingsprogram

utvecklas för att ge dessa barn adekvat hjälp.

Skolhälsovården har enligt utskottet en viktig

uppgift i att hjälpa barn och ungdomar med

hälsoproblem och andra behov av särskilt stöd. På

grund av den knappa ekonomi skolan lever med i dag

har skolhälsovården nedrustats på många håll till

men för barns hälsa och välbefinnande. Nedrustningen

medför också att belastningen på barnpsykiatrin

ökar, då barn tvingas söka sig dit i stället, när

barnhälsovården inte räcker till. Detta är ett

samhällsekonomiskt resursslöseri.

Utskottet anser att Skolverket bör ta fram

gemensamma riktlinjer och handlingsplaner för hur

arbetsmiljöarbetet skall bedrivas nationellt, inom

varje kommun och inom varje skolenhet, så att det

tillfredsställer alla barns och anställdas

berättigade krav på en säker och bra arbetsmiljö.

Vad utskottet nu anfört med anledning av motion

So12 (fp) yrkandena 2-7 och 15 bör riksdagen som sin

mening ge regeringen till känna. Motionerna So11

(mp) yrkandena 2, 5 och 6 samt So14 (kd) yrkande 5

avstyrks.

dels att utskottets hemställan under 3 bort ha

följande lydelse:

3. beträffande det livslånga lärandet m.m.

att riksdagen med anledning av motion 2000/01:So12

yrkandena 2-7 och 15 och med avslag på

motionerna 2000/01:So11 yrkandena 2, 5 och

6 samt 2000/01:So14 yrkande 5 som sin

mening ger regeringen till känna vad

utskottet anfört.

4. Det livslånga lärandet m.m. (mom. 3)

Lotta Nilsson-Hedström (mp) anser

dels att den del av utskottets betänkande som på s.

17 börjar med "Utbildningsutskottet har" och slutar

med "avstyrks därför" bort ha följande lydelse:

Studiemedelssystemet är uppbyggt så att man

relativt klart måste veta vilken utbildningsväg man

skall gå i och med att det finns ett tämligen lågt

satt tak för antalet beviljade terminer med

studiemedel. Utskottet anser mot denna bakgrund att

det som nämns i skrivelsen om att "dagens unga" har

helt andra möjligheter än tidigare generationer att

ångra studieval, börja om och pröva nytt är en stor

överdrift. Pensionssystemet och reglerna för vad man

får räkna som pensionspoäng gynnar inte heller ett

livslångt lärande.

Det finns en stor variation beträffande skolors

handlingsprogram och kunskaper om mobbning.

Utskottet vill betona att ansvaret för att minska

mobbning helt vilar på de vuxna. För att utveckla

barnens förmåga att hantera förändringar, att ge och

ta åsikter i öppna diskussioner och att kunna leva

sig in i andra människors situation och känslor

krävs det en skola med små klasser och mycket

vuxentid för varje elev.

Utskottet konstaterar att den kommunala musikskolan

på många håll har blivit hårt drabbad med mindre

utbud av kurser och högre avgifter. Utskottet

noterar vidare att det vad beträffar kulturområdet i

skrivelsen saknas en beskrivning av flickors

respektive pojkars olika behov av och möjligheter

till kultur.

Enligt utskottets mening är rätten till

barnomsorgsplats för det barn vars föräldrar så

önskar en väsentlig del av en god barndom. En

oroande tendens på senare år är den minskade

möjligheten till fritidsplats. Behovet av fritidshem

uppfylls inte av kommunerna. Utskottet föreslår

därför en skärpning av barnomsorgsgarantin. Målsätt-

ningen bör vara att alla barn skall erbjudas

fritidsplats under hela grundskolan.

Det finns mellan 300 000 och 500 000 människor i

vårt land som har läs- och skrivsvårigheter. För att

habilitering skall fungera är det viktigt att

hjälpen sätts in tidigt, helst redan på

förskolenivå. Sådana tidiga insatser förutsätter att

förskole- och specialpedagogerna har fått en gedigen

utbildning om dyslexi, om habiliteringsmetoder och

om åtgärdsprogram. Utskottet konstaterar att det i

Sverige finns flera dyslexicentrum vilka skall ge

specialhjälp åt personer med dyslexi. Resurserna är

emellertid otillräckliga för alla dem som behöver

hjälp. Utskottet anser därför att det bör upprättas

fler sådana centrum, så att alla barn som har läs-

och skrivsvårighet kan få hjälp med sina problem.

Stamning är ett långt vanligare problem än vad

många tror. Mellan fyra och fem procent av

befolkningen talar stammande under någon period av

livet. Det är viktigt att diagnosen ställs och att

behandlingen sätts in tidigt. Utskottet anser att

utbildningskapaciteten för logopeder måste ökas.

Vidare behövs en kompetensutveckling på BVC samt hos

husläkarna och lärarna om stamningens orsaker och

behandlingsmöjligheter. Socialstyrelsen och

Skolverket bör få i uppdrag att utarbeta ett

rikstäckande program för hur barn, ungdomar och

vuxna som stammar tidigt skall kunna få hjälp med

sina problem.

Utskottet anser det även väsentligt att barn med

hyperaktivitet (ADHD och/eller DAMP) uppmärksammas

tidigt för att undvika att problemen blir större när

barnen blir vuxna. Skolverket och Socialstyrelsen

bör få ansvar för att lärare, förskolepersonal och

personal inom barn- och skolhälsovården får en

adekvat utbildning om denna diagnosgrupp. Det är

också viktigt att de behandlingsmetoder som finns

fortlöpande utvärderas och att ett handlingsprogram

utvecklas för att ge dessa barn adekvat hjälp.

Skolhälsovården har enligt utskottet en viktig

uppgift i att hjälpa barn och ungdomar med

hälsoproblem och andra behov av särskilt stöd. På

grund av den knappa ekonomi skolan lever med i dag

har skolhälsovården nedrustats på många håll till

men för barns hälsa och välbefinnande. Nedrustningen

medför också att belastningen på barnpsykiatrin

ökar, då barn tvingas söka sig dit i stället, när

barnhälsovården inte räcker till. Detta är ett

samhällsekonomiskt resursslöseri.

Utskottet anser att Skolverket bör ta fram

gemensamma riktlinjer och handlingsplaner för hur

arbetsmiljöarbetet skall bedrivas nationellt, inom

varje kommun och inom varje skolenhet, så att det

tillfredsställer alla barns och anställdas

berättigade krav på en säker och bra arbetsmiljö.

Vad utskottet nu anfört med anledning av motionerna

So11 (mp) yrkandena 2, 5 och 6 samt So12 (fp)

yrkandena 2-7 och 15 bör riksdagen som sin mening ge

regeringen till känna. Motion So14 (kd) yrkande 5

avstyrks.

dels att utskottets hemställan under 3 bort ha

följande lydelse:

3. beträffande det livslånga lärandet m.m.

att riksdagen med anledning av motionerna 2000/01:So11

yrkandena 2, 5 och 6 och 2000/01:So12 yrkandena

2-7 och 15 och med avslag på motion 2000/01:So14

yrkande 5 som sin mening ger regeringen till

känna vad utskottet anfört.

5. Uppvärdering av hemarbete (mom. 4)

Chatrine Pålsson (kd) och Rosita Runegrund (kd)

anser

dels att den del av utskottets betänkande som på s.

17 börjar med "Barnkonventionen betonar" och på s.

18 slutar med "yrkande 4 avstyrks" bort ha följande

lydelse:

Föräldrarna skall ha rätt att välja den

barnomsorgsform som passar deras barn bäst.

Utskottet vill betona att en väl fungerande

barnomsorg utanför hemmet är en nödvändighet för att

de föräldrar som vill skall kunna förvärvsarbeta

eller studera. De föräldrar som väljer barnomsorg

utanför hemmet har rätt att kräva en god kvalitet

med omsorg och omtanke om det enskilda barnet.

Vidare måste hemarbete uppvärderas så att barn som

fungerar bättre i hemmet än i barnomsorgen skall ha

lika stora möjligheter till en likvärdig uppväxt.

Vad utskottet nu anfört med anledning av motion

So14 (kd) yrkande 4 bör riksdagen som sin mening ge

regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 4 bort ha

följande lydelse:

4. beträffande uppvärdering av hemarbete

att riksdagen med anledning av motion 2000/01:So14

yrkande 4 som sin mening ger regeringen

till känna vad utskottet anfört.

6. Barns hälsoläge (mom. 5)

Lotta Nilsson-Hedström (mp) anser

dels att den del av utskottets betänkande som på s.

24 börjar med "Utskottet vill" och slutar med

"Motionerna avstyrks" bort ha följande lydelse:

Utskottet delar regeringens uppfattning att det

behövs en kraftsamling beträffande psykisk hälsa

samt allergi och annan överkänslighet. I detta

sammanhang bör noteras att forskningen kring

behandling av ungdomar som är sjuka är mycket

eftersatt. Pediatrik förekommer, men det finns

endast en docentur i ungdomsmedicin i Sverige.

Vad utskottet nu anfört med anledning av motion

So11 (mp) yrkande 7 bör riksdagen som sin mening ge

regeringen till känna. Motionerna So332 (s), So477

(s) och So526 (s) avstyrks.

dels att utskottets hemställan under 5 bort ha

följande lydelse:

5. beträffande barns hälsoläge

att riksdagen med anledning av motion 2000/01:So11

yrkande 7 och med avslag på motionerna

2000/01:So332, 2000/01:So477 och

2000/01:So526 som sin mening ger regeringen

till känna vad utskottet anfört.

7. Amning (mom. 6)

Lotta Nilsson-Hedström (mp) anser

dels att den del av utskottets betänkande som på s.

24 börjar med "Utskottet vidhåller" och slutar med

"i huvudsak tillgodosedda " bort ha följande

lydelse:

Utskottet har erfarit att nyfödda barn i enstaka

fall omhändertas redan på BB. Ett skäl kan vara att

socialtjänsten bedömt att den blivande mamman inte

har tillräckliga resurser att ta hand om sitt barn.

I de fallen har det hänt att mamman vägrats amma

sitt barn, för att barnet och mamman inte skall

knyta an till varandra. Utskottet anser att det är

av stor vikt att mamma och barn får möjlighet att

lägga grunden till en kontakt och att det är viktigt

att barnet får ammas.

Vad utskottet nu anfört med anledning av motion

So458 (mp) yrkande 9 bör riksdagen som sin mening ge

regeringen till känna. Motion So248 (m) avstyrks.

dels att utskottets hemställan under 6 bort ha

följande lydelse:

6. beträffande amning

att riksdagen med anledning av motion 2000/01:So458 yrkande 9

och med avslag på motion 2000/01:So248 som sin

mening ger regeringen till känna vad utskottet

anfört.

8. Psykisk ohälsa (mom. 7)

Chatrine Pålsson (kd) och Rosita Runegrund (kd)

anser

dels att den del av utskottets betänkande som på s.

24 börjar med "Den ökade" och på s. 25 slutar med

"och avstyrks" bort ha följande lydelse:

Sverige har internationellt sett en mycket väl

uppbyggd organisation för stöd, omsorg och service

till barn och deras familjer. Trots detta finns en

alltför hög andel barn och ungdomar med psykiska

problem, som inte i tid nås av samhällets resurser

för vård, stöd och hjälp. Enligt utskottets mening

måste psykisk ohälsa förebyggas genom att goda

uppväxtvillkor skapas för alla barn och ungdomar

samt att särskilt stöd ges till dem som befinner sig

i riskzonen för att utveckla psykisk ohälsa. Barn

och ungdomar med psykiska problem skall kunna

identifieras tidigt och ges stöd och hjälp innan

grav psykisk ohälsa har utvecklats.

Vad utskottet nu anfört med anledning av motion

So14 (kd) yrkande 1 bör riksdagen som sin mening ge

regeringen till känna. Motionerna So12 (fp) yrkande

10 och So257 (c) yrkande 5 avstyrks.

dels att utskottets hemställan under 7 bort ha

följande lydelse:

7. beträffande psykisk ohälsa

att riksdagen med anledning av motion 2000/01:So14

yrkande 1 och med avslag på motionerna

2000/01:So12 yrkande 10 och 2000/01:So257

yrkande 5 som sin mening ger regeringen

till känna vad utskottet anfört.

9. Barn med ADHD/DAMP (mom. 8)

Chris Heister (m), Chatrine Pålsson (kd), Leif

Carlson (m), Hans Hjortzberg-Nordlund (m), Cristina

Husmark Pehrsson (m) och Rosita Runegrund (kd) anser

dels att den del av utskottets betänkande som på s.

25 börjar med "Det är" och slutar med "So405 (m)

avstyrks" bort ha följande lydelse:

En ny typ av diagnoser har kommit att dominera

bilden av barns hälsa i Sverige. Det handlar om MBD,

ADHD, DAMP och Aspergers syndrom m.fl. tillstånd som

berör barnets beteende, känslor, motorik och sociala

kompetens. Innan en diagnos sätts, som antyder en

medfödd hjärndysfunktion, måste det finnas klara

belägg för att diagnosen är riktigt ställd.

Utskottet anser därför att en genomgång och analys

av gällande diagnoskriterier måste till för att

kunna utvärdera effekten av dagens vedertagna

behandling. Socialstyrelsen arbetar för närvarande

på ett kunskapsdokument (State of the art

-document), men utskottet anser att detta arbete är

för smalt inriktat och tenderar att behandla enbart

medicinska aspekter. Sociala, kulturella och

pedagogiska aspekter måste också beaktas för att

därmed öka bredden av möjliga insatser och

behandlingar. Utskottet anser inte heller att detta

dokument motsvarar kravet på den utvärdering som

efterlyses i motionen.

Vad utskottet nu anfört med anledning av motion

So405 (m) bör riksdagen som sin mening ge regeringen

till känna.

dels att utskottets hemställan under 8 bort ha

följande lydelse:

8. beträffande barn med ADHD/DAMP

att riksdagen med anledning av motion 2000/01:So405

ger regeringen till känna vad utskottet

anfört.

10. Barn med funktionshinder (mom. 10)

Lotta Nilsson-Hedström (mp) anser

dels att den del av utskottets betänkande som på s.

24 börjar med "Som utskottet " och slutar med

"Motionerna avstyrks" bort ha följande lydelse:

I FN:s konvention om barnets rättigheter stadgar

artikel 23 de rättigheter som barn med fysiska eller

psykiska handikapp har. Den säger att "dessa barn

bör åtnjuta ett fullvärdigt och anständigt liv under

förhållanden som säkerställer värdighet, främjar

självförtroende och möjliggör barnets aktiva

deltagande i samhället". Enligt utskottet måste barn

med funktionshinder bli tillfrågade om sina villkor

och få respekt för sina åsikter. Vare sig

funktionshindret är synligt eller osynligt skall de

ha samma rätt som andra till självförverkligande.

Utskottet efterlyser en nationell handlingsplan för

funktionshindrade med tyngdpunkt på barn och

ungdomar. För att lagstiftarens intention, att sätta

det funktionshindrade barnet i centrum, skall bli

verklighet behövs en översyn av hur lagstiftningen i

praktiken fungerar för föräldrar till barn med

funktionshinder.

Vad utskottet nu anfört med anledning av motionerna

So499 (s) och Sf274 (mp) yrkande 33 bör riksdagen

som sin mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 10 bort ha

följande lydelse:

10. beträffande barn med funktionshinder

att riksdagen med anledning av motionerna 2000/01:So499 och

2000/01:Sf274 yrkande 33 som sin mening ger

regeringen till känna vad utskottet anfört.

11. Barnsäkerhet (mom. 13)

Kerstin Heinemann (fp) anser

dels att den del av utskottets betänkande som på s.

25 börjar med "Utskottet delar " och på s. 26 slutar

med "Motionen avstyrks" bort ha följande lydelse:

Utskottet har erfarit att omkring 12 % av barn och

ungdomar under 15 år, vilket motsvarar drygt 200 000

personer, varje år drabbas av en skada till följd av

en olyckshändelse - i hemmet, i skolan eller i en

annan omgivning -så pass allvarligt att han eller

hon måste söka läkarvård. Enligt utskottet är

barnsäkerhetskraven i stort sett tillgodosedda i

lagstiftningen. Tillämpningen av lagstiftningen

brister dock. Utskottet anser att Skolverket bör ta

fram gemensamma riktlinjer och handlingsplaner för

hur arbetsmiljöarbetet skall bedrivas nationellt så

att det tillfredsställer barns och anställdas krav

på en säker och bra arbetsmiljö.

Vad utskottet nu anfört med anledning av motion

So12 (fp) yrkande 16 bör riksdagen som sin mening ge

regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 13 bort ha

följande lydelse:

13. beträffande barnsäkerhet

att riksdagen med anledning av motion 2000/01:So12

yrkande 16 som sin mening ger regeringen

till känna vad utskottet anfört.

12. Drogprevention (mom. 15)

Kerstin Heinemann (fp) anser

dels att den del av utskottets betänkande som på s.

26 börjar med "Utskottet anser " och slutar med

"Motionsyrkandena avstyrks" bort ha följande

lydelse:

Världshälsoorganisationen (WHO) ser tobaksbruket

som ett av världens största hälsoproblem, ett

problem som drar med sig mycket stora kostnader.

Vidare drar Världsbanken slutsatsen att en av de

mest lönsamma insatserna inom hälso- och sjukvården

är tobaksprevention. Mot denna bakgrund anser

utskottet att det preventiva arbetet måste intensi-

fieras och att målsättningen skall vara att alla

barn skall kunna få en rökfri uppväxt.

Vad utskottet nu anfört med anledning av motion

So12 (fp) yrkande 8 bör riksdagen som sin mening ge

regeringen till känna. Motion So11 (mp) yrkande 8

avstyrks.

dels att utskottets hemställan under 15 bort ha

följande lydelse:

15. beträffande drogprevention

att riksdagen med anledning av motion 2000/01:So12

yrkande 8 och med avslag på motion

2000/01:So11 yrkande 8 som sin mening ger

regeringen till känna vad utskottet anfört.

13. Drogprevention (mom. 15)

Lotta Nilsson-Hedström (mp) anser

dels att den del av utskottets betänkande som på s.

26 börjar med "Utskottet anser" och slutar med

"Motionsyrkandena avstyrks" bort ha följande

lydelse:

Den upplysning och information som hittills

bedrivits angående bl.a. tobak har enligt utskottets

uppfattning inte varit särskilt verksam. Det krävs

nya och annorlunda grepp. Världshälsoorganisationen

(WHO) ser tobaksbruket som ett av världens största

hälsoproblem, ett problem som drar med sig mycket

stora kostnader. Vidare drar Världsbanken slutsatsen

att en av de mest lönsamma insatserna inom hälso-

och sjukvården är tobaksprevention. Mot denna

bakgrund anser utskottet att det preventiva arbetet

måste intensifieras och att målsättningen måste vara

att alla barn skall kunna få en rökfri uppväxt.

Vad utskottet nu anfört med anledning av motionerna

So11 (mp) yrkande 8 och So12 (fp) yrkande 8 bör

riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 15 bort ha

följande lydelse:

15. beträffande drogprevention

att riksdagen med anledning av motionerna

2000/01:So11 yrkande 8 och 2000/01:So12

yrkande 8 som sin mening ger regeringen

till känna vad utskottet anfört.

14. Sexuell exploatering av barn (mom. 16)

Chatrine Pålsson (kd), Rosita Runegrund (kd) och

Lotta Nilsson-Hedström (mp) anser

dels att den del av utskottets betänkande som på s.

31 börjar med "Utskottet vidhåller" och slutar med

"Dessa avstyrks" bort ha följande lydelse:

Utskottet vill peka på behovet av tillförlitlig

dokumentation av den svenska situationen, inte minst

när det gäller barnsexturism. Konkreta insatser i

form av informationskampanjer och strategier för

internationellt samarbete behövs. Vidare bör det

förebyggande arbetet intensifieras, så att berörd

personal får tillräckliga kunskaper om sexuella

övergrepp och hur de kan upptäckas. Det gäller t.ex.

personal inom vård, skola och rättsväsende. Dessutom

bör enligt utskottets mening program för vård och

rehabilitering av offer för sexuell exploatering

utarbetas. Utskottet anser det vidare ytterst

angeläget att det samarbete mot europeisk sexturism

som EU-kommissionen har tagit initiativ till

fortsätter. Sverige bör enligt utskottets mening

agera i denna fråga.

Vad utskottet nu anfört med anledning av motion

So455 (kd) yrkandena 1-3 och 5 bör riksdagen som sin

mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 16 bort ha

följande lydelse:

16. beträffande sexuell exploatering av barn

att riksdagen med anledning av motion 2000/01:So455

yrkandena 1-3 och 5 som sin mening ger

regeringen till känna vad utskottet anfört.

15. Sexuella övergrepp mot barn (mom. 17)

Chris Heister (m), Leif Carlson (m), Hans

Hjortzberg-Nordlund (m) och Cristina Husmark

Pehrsson (m) anser

dels att den del av utskottets betänkande som på s.

32 börjar med "Vad beträffar " och slutar med

"Motionsyrkandena avstyrks" bort ha följande

lydelse:

Utskottet har erfarit att det finns undersökningar

som talar för att barn som blivit utsatta för

sexuella övergrepp senare i livet själva riskerar

att bli pedofiler. Det är därför av största vikt att

barn som blivit utsatta för dessa brott ges adekvat

och förebyggande vård.

Vad utskottet nu anfört med anledning av motion

Ju517 (m) yrkande 2 bör riksdagen som sin mening ge

regeringen till känna. Motion So450 (mp) yrkande 5

avstyrks.

dels att utskottets hemställan under 17 bort ha

följande lydelse:

17. beträffande sexuella övergrepp mot barn

att riksdagen med anledning av motion 2000/01:Ju517

yrkande 2 och med avslag på motion

2000/01:So450 yrkande 5 som sin mening ger

regeringen till känna vad utskottet anfört.

16. Sexuella övergrepp mot barn (mom. 17)

Lotta Nilsson-Hedström (mp) anser

dels att den del av utskottets betänkande som på s.

32 börjar med "Vad beträffar" och slutar med

"Motionsyrkandena avstyrks" bort ha följande

lydelse:

Studier har visat att risken för att barn med

handikapp utsätts för sexuella övergrepp är tre

gånger så stor som för andra barn och att det är en

mindre andel av övergreppen som anmäls. Orsakerna

kan vara t.ex. att barnet inte vet vem förövaren är

eller inte kan berätta det därför att han eller hon

inte kan tala. Förövarna är relativt ofta vårdare

eller andra personer som barnet kommer i kontakt med

på grund av handikappet. Utskottet anser att detta

bör utredas och att regeringen bör återkomma med en

handlingsplan för att motverka att barn med

handikapp utsätts för sexuella övergrepp.

Vad utskottet nu anfört med anledning av motion

So450 (mp) yrkande 5 bör riksdagen som sin mening ge

regeringen till känna. Motion Ju517 (m) yrkande 2

avstyrks.

dels att utskottets hemställan under 17 bort ha

följande lydelse:

17. beträffande sexuella övergrepp mot barn

att riksdagen med anledning av motion 2000/01:So450

yrkande 5 och med avslag på motion

2000/01:Ju517 yrkande 2 som sin mening ger

regeringen till känna vad utskottet anfört.

17. Barn till psykiskt sjuka respektive

missbrukande föräldrar (mom. 18)

Kenneth Johansson (c) anser

dels att den del av utskottets betänkande som på s.

32 börjar med "Utskottet vidhåller " och slutar med

"Motionerna avstyrks" bort ha följande lydelse:

Enligt utskottet är barn till föräldrar med

psykiska sjukdomar och funktionshinder en grupp som

inte blivit tillräckligt uppmärksammad i samhället.

Ofta far de väldigt illa dels av att föräldern beter

sig konstigt och oförutsägbart, dels för att de

känner sig utanför i kamratgrupper och i skolan. De

sociala myndigheterna måste på ett tidigt stadium få

kontakt med barnen och hjälpa dem.

Vuxenpsykiatrimottagningarna bör regelbundet ta reda

på om en patient har barn under 18 år och om så är

fallet ta kontakt med socialtjänsten. Stödgrupper

för barn till alkoholister finns i vissa kommuner,

ibland som familjecentrum för att stötta barn och

föräldrar tillsammans och förebygga att barnen måste

tas ifrån föräldrarna. Detta täcker emellertid bara

en del av behoven i hela landet. Utskottet anser att

fler åtgärder behövs för att ge barn till psykiskt

sjuka vård och stöd. Eftersom kvinnors missbruk av

alkohol ökat finns det enligt utskottet skäl att

särskilt uppmärksamma barn till missbrukande föräld-

rar och att ge dem stöd.

Vad utskottet nu anfört med anledning av motion

So257 (c) yrkandena 1-3 bör riksdagen som sin mening

ge regeringen till känna. Motionerna So321 (v)

yrkande 4 och Sf274 (mp) yrkande 30 avstyrks.

dels att utskottets hemställan under 18 bort ha

följande lydelse:

18. beträffande barn till psykiskt sjuka

respektive missbrukande föräldrar

att riksdagen med anledning av motion 2000/01:So257

yrkandena 1-3 och med avslag på motionerna

2000/01:So321 yrkande 4 och 2000/01:Sf274

yrkande 30 som sin mening ger regeringen

till känna vad utskottet anfört.

18. Barn till kriminella (mom. 19)

Kenneth Johansson (c) anser

dels att den del av utskottets betänkande som på s.

32 börjar med "Utskottet ser positivt" och slutar

med "yrkande 1 avstyrks" bort ha följande lydelse:

Enligt utskottets mening är barn till kriminella i

behov av särskilt stöd. Ett av

rehabiliteringsprogrammen i kriminalvården är

inriktat på föräldrakunskap, men det måste också ges

större och bättre möjlighet för barn och föräldrar

att umgås. Barn till kriminella har vidare lätt för

att utsättas för mobbning av olika slag samtidigt

som stödet hemifrån är svagt. Utskottet anser därför

att både skola och sociala myndigheter bör vara

särskilt vaksamma på detta.

Vad utskottet nu anfört med anledning av motion

So257 (c) yrkande 4 bör riksdagen som sin mening ge

regeringen till känna. Motion So324 (v) yrkande 1

avstyrks.

dels att utskottets hemställan under 19 bort ha

följande lydelse:

19. beträffande barn till kriminella

att riksdagen med anledning av motion 2000/01:So257

yrkande 4 och med avslag på motion

2000/01:So324 yrkande 1 som sin mening ger

regeringen till känna vad utskottet anfört.

19. Anmälningsplikten enligt 71 § socialtjänstlagen

(mom. 20)

Kenneth Johansson (c) anser

dels att den del av utskottets betänkande som på s.

32 börjar med "Den av regeringen" och slutar med "i

huvudsak tillgodosedda" bort ha följande lydelse:

Bestämmelserna om anmälan i 71 § SoL innebär dels

att var och en som får kännedom om att en underårig

blir utsatt för fara för sin hälsa eller utveckling,

t.ex. misshandel, bör anmäla detta till

socialnämnden, dels en skyldighet för myndigheter

vars verksamhet berör barn och ungdomar, andra

myndigheter inom hälso- och sjukvård och

socialtjänst, samt anställda hos sådana myndigheter

att genast anmäla till socialtjänsten om de i sin

verksamhet får kännedom om något som kan innebära

att socialnämnden bör ingripa till en underårigs

skydd. En nyligen publicerad undersökning från

Stockholm anger att socialtjänsten bara får kännedom

om var femte elev som misstänks fara illa trots

anmälningsplikten. Liknande rapporter redovisas i

LVU-utredningen, (SOU 2000:77). Utskottet anser

därför att regeringen bör återkomma med förslag till

åtgärder för att förbättra efterlevnaden av 71 §

SoL.

Vad utskottet nu anfört med anledning av motion

So304 (c) yrkande 3 bör riksdagen som sin mening ge

regeringen till känna. Motion So324 (v) yrkande 2

avstyrks.

dels att utskottets hemställan under 20 bort ha

följande lydelse:

20. beträffande anmälningsplikten enligt 71 §

socialtjänstlagen

att riksdagen med anledning av av motion

2000/01:So304 yrkande 3 och med avslag på

motion 2000/01:So324 yrkande 2 som sin

mening ger regeringen till känna vad

utskottet anfört.

20. Kommission m.m. (mom. 21)

Chatrine Pålsson (kd) och Rosita Runegrund (kd)

anser

dels att den del av utskottets betänkande som på s.

32 börjar med "Utskottet vidhåller" och slutar med

"2 och 3 avstyrks" bort ha följande lydelse:

Utskottet konstaterar att utifrån de senaste årens

rapporter om barnens situation förefaller

verksamheten och insatserna för särskilt utsatta

barn och ungdomar otillräckliga. Det behövs en mer

samlad genomgång, analys och förslag på insatser

just för barn i riskzonen. Enligt utskottets mening

bör en kommission ledd av Barnombudsmannen (BO)

tillsättas med uppgift att analysera situationen för

särskilt utsatta barn. Denna kommission bör också

ange förslag till en strategi för hur arbetet i

Sverige skall bedrivas för att på olika sätt kunna

ge dessa barn en mer gynnsam utveckling.

Vad utskottet nu anfört med anledning av motion

So14 (kd) yrkandena 2 och 3 bör riksdagen som sin

mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 21 bort ha

följande lydelse:

21. beträffande kommission m.m.

att riksdagen med anledning av motion 2000/01:So14

yrkandena 2 och 3 som sin mening ger

regeringen till känna vad utskottet anfört.

21. Barn som brottsoffer (mom. 22)

Lotta Nilsson-Hedström (mp) anser

dels att den del av utskottets betänkande som på s.

32 börjar med "Utskottet delar" och på s. 33 slutar

med "Motionsyrkandet avstyrks" bort ha följande

lydelse:

Mellan 100 000 och 190 000 barn i Sverige är

vittnen till våld i sina familjer. Utskottet anser

att dessa barn skall betraktas som brottsoffer och

ha rätt till hjälp och stöd för egen del.

Socialtjänsten och polisen bör upprätta en gemensam

handlingsplan för att upptäcka och stödja dessa barn

och se till att de får terapeutisk hjälp.

Vad utskottet nu anfört med anledning av motion

So450 (mp) yrkande 1 bör riksdagen som sin mening ge

regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 22 bort ha

följande lydelse:

22. beträffande barn som brottsoffer

att riksdagen med anledning av motion 2000/01:So450

yrkande 1 som sin mening ger regeringen

till känna vad utskottet anfört.

22. Ungdomsbrottslighet m.m. (mom. 23)

Lotta Nilsson-Hedström (mp) anser

dels att den del av utskottets betänkande som på s.

33 börjar med "Utskottet ser" och slutar med

"Motionerna avstyrks" bort ha följande lydelse:

Enligt utskottets uppfattning måste socialtjänsten

få resurser att stötta barn med behov av stöd och

hjälp och deras familjer så att antalet ung-

domsbrottslingar kan minska. Inom socialtjänsten bör

en avdelning för samordning och samarbete mellan

socialtjänst, skola och polis etableras. Utskottet

konstaterar att vid kvinnomisshandel är risken ofta

stor att även barnen utsätts för fysiskt och

psykiskt våld. När arbetssättet är att stödja hela

familjen finns det en risk att man ibland bortser

från att barnen har egna behov av hjälp och stöd.

Det är enligt utskottet mycket viktigt att också

barnen i dessa familjer får adekvat behandling.

Hänsynen till barnets bästa, barnperspektivet,

skall genomsyra alla beslut.

Vad utskottet nu anfört med anledning av motionerna

So478 (s) samt So543 (mp) yrkandena 4, 7 och 8 bör

riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 23 bort ha

följande lydelse:

23. beträffande ungdomsbrottslighet m.m.

att riksdagen med anledning av motionerna 2000/01:So:478 och

2000/01:So543 yrkandena 4, 7 och 8 som sin

mening ger regeringen till känna vad utskottet

anfört.

23. Barn i slutna samfund (mom. 24)

Kerstin Heinemann (fp) anser

dels att den del av utskottets betänkande som på s.

33 börjar med "Utskottet gör" och slutar med

"yrkandena 17 och 18 avstyrks" bort ha följande

lydelse:

Utskottet noterar att barn som växer upp i

nyandliga rörelser inte berörts i skrivelsen. De har

uppmärksammats av Utredningen om samhällets stöd

till människor som av särskilda skäl befinner sig i

psykiska kristillstånd. Utredningen anser bl.a. att

det är angeläget att barn som lever i slutna grupper

har samma form av stöd, skydd och rättigheter som

andra barn. Utskottet delar utredningens uppfattning

att omvärlden måste betrakta dessa barns

tillhörighet i olika samfund med respekt och

kunskap. Bristen på kunskap och erfarenhet av att

möta barn från dessa rörelser ställer enligt

utredningens uppfattning många personalkategorier

inför svårbemästrade situationer. Utskottet delar

utredningens uppfattning att råd och anvisningar bör

utarbetas till olika personalkategorier inom skola,

barnomsorg, socialtjänst och sjukvård samt att

kursplaner för lärar-, förskollärar- och socionomut-

bildningar bör innefatta frågor om religiösa

minoriteter, liksom fortbildningar om kulturmöten

som anordnas av kommunerna.

Vad utskottet nu anfört med anledning av motion

So12 (fp) yrkandena 17 och 18 bör riksdagen som sin

mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 24 bort ha

följande lydelse:

24. beträffande barn i slutna samfund

att riksdagen med anledning av motion 2000/01:So12

yrkandena 17 och 18 som sin mening ger

regeringen till känna vad utskottet anfört.

24. Asylsökande barn (mom. 25)

Chatrine Pålsson (kd), Rosita Runegrund (kd) och

Lotta Nilsson-Hedström (mp) anser

dels att den del av utskottets betänkande som på s.

35 börjar med "När det gäller" och slutar med

"Motionsyrkandet avstyrks" bort ha följande lydelse:

Utskottet vill betona att såväl BO som Rädda Barnen

har påpekat att asylsökande barn har sämre

rättigheter beträffande skolgång, rätt till förskola

och rätten att bli hörda. Asylsökande barn

diskrimineras på detta sätt. Ett tungt vuxenansvar

vilar också många gånger på barnen genom att de kan

vara tvungna att agera som tolk för sina föräldrar.

Utskottet anser att det behövs förbättringar i flera

avseenden.

Vad utskottet nu anfört med anledning av motion

So11 (mp) yrkande 11 bör riksdagen som sin mening ge

regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 25 bort ha

följande lydelse:

25. beträffande asylsökande barn

att riksdagen med anledning av motion 2000/01:So11 yrkande 11

som sin mening ger regeringen till känna vad

utskottet anfört.

25. Föräldrautbildning (mom. 29)

Chatrine Pålsson (kd) och Rosita Runegrund (kd)

anser

dels att den del av utskottets betänkande som på s.

38 börjar med "Föräldrautbildningsutredningen har"

och slutar med "Motionsyrkandena avstyrks" bort ha

följande lydelse:

För att få ett jämställt hemmaliv krävs att arbetet

med hem och familj synliggörs och att mannen och

kvinnan delar på ansvaret för det. I dag arbetar de

flesta kvinnor utanför hemmet men utför ändå det

mesta av hemarbetet. Båda föräldrarna har lika stort

ansvar för barnens välbefinnande och har även en

rätt och skyldighet att delta i barnens omvårdnad

och fostran. Pappornas betydelse när det gäller

barns uppväxt och fostran har länge undervärderats,

anser utskottet. Det är positivt att kommuner och

landsting erbjuder alla föräldrar föräldraut-

bildning. Särskild vikt bör vid en sådan inbjudan

läggas på att informera om pappans viktiga roll.

Just efter det första barnets födelse är

påfrestningarna stora och skilsmässorisken kraftigt

förhöjd. Vid denna tidpunkt behövs allt stöd, och då

är föräldrarna dessutom mest motiverade för en

föräldrautbildning som stärker den nya familjebild-

ningen. En sådan utbildning borde erbjudas

föräldrarna genom såväl mödravårdscentralen som

barnavårdscentralen. Andra viktiga platser kan vara

vårdcentraler, kyrkor och samfund, studieförbund och

folkrörelser. Samhällets kostnader för att erbjuda

förebyggande insatser skulle sannolikt relativt

snabbt sparas in, samt leda till att många barn och

vuxna fick möjlighet att utvecklas i harmoni med sig

själv och sin omgivning.

Vad utskottet nu anfört med anledning av motionerna

So457 (kd) yrkande 2, A811 (kd) yrkande 1 (delvis),

Sf228 (kd) yrkande 2 och Sf273 (kd) yrkande 7 bör

riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

Motionerna So454 (s) yrkande 1 och So543 (mp)

yrkande 6 avstyrks.

dels att utskottets hemställan under 29 bort ha

följande lydelse:

29. beträffande föräldrautbildning

att riksdagen med anledning av motionerna 2000/01:So457

yrkande 2, 2000/01:A811 yrkande 1 delvis,

2000/01:Sf228 yrkande 2 och 2000/01:Sf273 yrkande 7

samt med avslag på motionerna 2000/01:So454 yrkande

1 och 2000/01:So543 yrkande 6 som sin mening ger

regeringen till känna vad utskottet anfört.

26. Föräldrautbildning (mom. 29)

Lotta Nilsson-Hedström (mp) anser

dels att den del av utskottets betänkande som på s.

38 börjar med "Föräldrautbildningsutredningen har"

och slutar med "Motionsyrkandena avstyrks" bort ha

följande lydelse:

I Norge finns dels ett nationellt program,

Föräldravägledning, dels sedan år 1995 ett brett

upplagt vägledningsmaterial för föräldrar med barn i

förskoleåldern. I varje kommun finns ett team som

har fått särskild utbildning och som fungerar som

hjälp i arbetet med att förmedla kunskap om barn.

Utskottet ser gärna att ett nationellt program

liknande det i Norge tas fram även i Sverige.

Utskottet anser vidare att regeringen borde avge en

tydlig programförklaring som ger mödra- och

barnhälsovården ansvaret för den föräldrastödjande

verksamheten under graviditeten och barnets tidiga

levnadsår. Det är även betydelsefullt att papporna

får stöd i sin föräldraroll.

Vad utskottet nu anfört med anledning av motion

So543 (mp) yrkande 6 bör riksdagen som sin mening ge

regeringen till känna. Motionerna So454 (s) yrkande

1, So457 (kd) yrkande 2, A811 (kd) yrkande 1

(delvis), Sf228 (kd) yrkande 2 och Sf273 (kd)

yrkande 7 avstyrks.

dels att utskottets hemställan under 29 bort ha

följande lydelse:

29. beträffande föräldrautbildning

att riksdagen med anledning av motion 2000/01:So543

yrkande 6 och med avslag på motionerna

2000/01:So454 yrkande 1, 2000/01:So457

yrkande 2 och 2000/01:A811 yrkande 1

delvis, 2000/01:Sf228 yrkande 2 samt

2000/01:Sf273 yrkande 7 som sin mening ger

regeringen till känna vad utskottet anfört.

27. Familjerådgivning (mom. 30)

Chatrine Pålsson (kd) och Rosita Runegrund (kd)

anser

dels att den del av utskottets betänkande som på s.

38 börjar med "Utskottet har" och slutar med

"yrkande 2 avstyrks." bort ha följande lydelse:

Familjestabilitet bör vara ett politiskt mål, i

första hand för barnens skull. Lagstiftning, sociala

och ekonomiska stödformer bör därför enligt

utskottet utformas med utgångspunkt i att stabila

familjerelationer är bra och eftersträvansvärda.

Förebyggande och behandlande insatser måste finnas

och erbjudas när behovet uppstår. Ett bra sätt att

främja familjestabilitet är att erbjuda kompetent

familjerådgivning. Varje kommun är numera skyldig

att erbjuda familjerådgivning. De senaste årens

besparingar och nedskärningar har dessvärre drabbat

verksamheten, och i en del kommuner bedrivs

familjerådgivningen av samma personal som handlägger

familjerättsfrågor. Bra familjerådgivning kräver

dock absolut tystnadsplikt och kan därför enligt

utskottets uppfattning inte bedrivas i kombination

med någon annan verksamhet. Bristerna inom detta

område understryks av FN:s barnkommitté som i ett

uttalande rekommenderat Sverige att förbättra

möjligheterna till familjerådgivning.

Vad utskottet nu anfört med anledning av motionerna

A811 (kd) yrkande 1 delvis, L422 (kd) yrkande 2 och

Sf273 (kd) yrkande 2 bör riksdagen som sin mening ge

regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 30 bort ha

följande lydelse:

30. beträffande familjerådgivning

att riksdagen med anledning av motionerna

2000/01:A811 yrkande 1 delvis, 2000/01:L422

yrkande 2 och 2000/01:Sf273 yrkande 2 som

sin mening ger regeringen till känna vad

utskottet anfört.

28. Kunskap om adoptioner (mom. 32)

Chatrine Pålsson (kd) och Rosita Runegrund (kd)

anser

dels att den del av utskottets betänkande som på s.

40 börjar med "Statens nämnd" och slutar med "i

huvudsak tillgodosedd" bort ha följande lydelse:

Internationella adoptioner är fortfarande relativt

nytt i Sverige. Mot denna bakgrund är det är viktigt

att professionella utövare som kommer i kontakt med

adopterade barn får en vetenskaplig kunskapsgrund i

denna fråga. Utskottet anser därför att regeringen

bör tillsätta en utredning med uppgift att utreda

hur införandet av kunskap om internationella

adoptioner på högskolenivå kan ske på bästa sätt.

Vad utskottet nu anfört med anledning av motion

So434 (kd) bör riksdagen som sin mening ge

regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 32 bort ha

följande lydelse:

32. beträffande kunskap om adoptioner

att riksdagen med anledning av motion 2000/01:So434

som sin mening ger regeringen till känna

vad utskottet anfört.

29. Internationella adoptioner (mom. 33)

Chris Heister (m), Chatrine Pålsson (kd), Leif

Carlson (m), Hans Hjortzberg-Nordlund (m), Cristina

Husmark Pehrsson (m), Rosita Runegrund (kd) och

Lotta Nilsson-Hedström (mp) anser

dels att den del av utskottets betänkande som på s.

40 börjar med "Utskottet anser" och slutar med

"Motionerna avstyrks" bort ha följande lydelse:

Utskottet anser att kunskapen om internationella

adoptioner och adoptivbarns utveckling generellt

sett ännu är alltför ofullständig. Forskningsläget

är långt ifrån komplett. Det finns indikationer,

bl.a i form av överrepresentation av adoptivbarn i

barnpsykiatrisk vård, som visar behovet av mer

forskning om adoptivbarns utveckling och om hur det

gått för de adoptivbarn som hittills kommit till

Sverige.

Barn adopterade av ensamstående indikeras i än

högre grad än barn som är adopterade av par vara

överrepresenterade i barnpsykiatrisk vård. Detta

antyder enligt utskottet att det kan finnas problem

som ännu inte är tillräckligt kända och som måste

utredas. Det faktum att ensamma adoptivföräldrar, i

alla fall tidigare, ofta fick ta emot barn som var

äldre än genomsnittet och ibland hade andra typer av

problem redan vid ankomsten kan vara en

delförklaring. Men det kan också vara så att det

helt enkelt är svårare för en ensam person att klara

att hantera ett internationellt adoptivbarns

speciella behov och förutsättningar. Utskottet anser

att det saknas tillräcklig kunskap om situationen

för internationella adoptivbarn i allmänhet och barn

som adopterats av ensamstående i synnerhet.

Vad utskottet nu anfört med anledning av motion L406

(m) yrkandena 4 och 5 bör riksdagen som sin mening

ge regeringen till känna. Motion Sf241 (c) yrkandena

2, 6 och 7 avstyrks.

dels att utskottets hemställan under 33 bort ha

följande lydelse:

33. beträffande internationella adoptioner

att riksdagen med anledning av motion 2000/01:L406

yrkandena 4 och 5 och med avslag på motion

2000/01:Sf241 yrkandena 2, 6 och 7 som sin

mening ger regeringen till känna vad

utskottet anfört.

30. Internationella adoptioner (mom. 33)

Kenneth Johansson (c) anser

dels att den del av utskottets betänkande som på s.

40 börjar med "Utskottet anser" och slutar med

"Motionerna avstyrks" bort ha följande lydelse:

Kunskapen om adoptioner och adoptivbarnens

levnadsförhållanden är ej tillräcklig. Det behövs

mer av information och diskussion samt inte minst

mer svensk forskning om adoptioner, anser utskottet.

Internationella adoptioner är mycket betydelsefulla

och positiva för vårt samhälle. Det finns därför

enligt utskottet all anledning att se till så att

utvecklingen fortsätter på ett bra sätt.

Vad utskottet nu anfört med anledning av motion

Sf241 (c) yrkande 7 bör riksdagen som sin mening ge

regeringen till känna. Motionerna L406 (m) yrkandena

4 och 5 samt Sf241 (c) yrkandena 2 och 6 avstyrks.

dels att utskottets hemställan under 33 bort ha

följande lydelse:

33. beträffande internationella adoptioner

att riksdagen med anledning av motion 2000/01:Sf241

yrkande 7 och med avslag på motionerna

2000/01:L406 yrkandena 4 och 5 samt

Sf2000/01:Sf241 yrkandena 2 och 6 som sin

mening ger regeringen till känna vad ut-

skottet anfört.

31. 26 § barnavårdslagen (mom. 34)

Chris Heister (m), Leif Carlson (m), Hans

Hjortzberg-Nordlund (m) och Cristina Husmark

Pehrsson (m) anser

dels att den del av utskottets betänkande som på s.

42 börjar med "Utskottet vidhåller" och slutar med

"yrkande 3" bort ha följande lydelse:

Enligt utskottet måste de unga som är i farozonen

för alkoholmissbruk mötas och stöttas tydligare.

Lagen om vård av unga måste förändras så att delar

av den gamla barnavårdslagen återinförs. Det handlar

främst om lagens 26 § vilken innebar att de sociala

myndigheterna i samarbete med familjen hade en reell

möjlighet att på ett tidigt stadium hjälpa och

stötta familjer, i vilka barnen riskerade att råka

illa ut fysiskt eller psykiskt.

Vad utskottet nu anfört med anledning av motion

So300 (m) yrkande 3 bör riksdagen som sin mening ge

regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 34 bort ha

följande lydelse:

34. beträffande 26 § barnavårdslagen

att riksdagen med anledning av motion 2000/01:So300 yrkande 3

som sin mening ger regeringen till känna vad

utskottet anfört.

32. Inspektionsverksamhet m.m. (mom. 35)

Lotta Nilsson-Hedström (mp) anser

dels att den del av utskottets betänkande som på s.

42 börjar med "Vad gäller" och slutar med "anses

tillgodosedd" bort ha följande lydelse:

Kommunerna har ett lagstadgat ansvar för

omhändertagna barns välbefinnande och

utvecklingsmöjligheter. Den inspektionsverksamhet

som länsstyrelsen ansvarar för skall enligt

utskottet vara upplagd så att den successiva

kunskapsuppbyggnaden säkras. För att uppnå en

hållbarhet i en sådan kontroll måste kontrollbesöken

göras regelbundet flera gånger per år. Besöken skall

vara oplanerade och samtal skall föras med varje

barn utan barnhemspersonalens medverkan.

Vad utskottet nu anfört med anledning av motion

So475 (s) bör riksdagen som sin mening ge regeringen

till känna.

dels att utskottets hemställan under 35 bort ha

följande lydelse:

35. beträffande inspektionsverksamhet m.m.

att riksdagen med anledning av motion 2000/01:So475

som sin mening ger regeringen till känna

vad utskottet anfört.

33. Familjerådslag (mom. 37)

Ingrid Burman (v), Susanne Eberstein (s), Margareta

Israelsson (s), Rinaldo Karlsson (s), Conny Öhman

(s), Lars U Granberg (s), Rolf Olsson (v) och

Catherine Persson (s), anser

dels att den del av utskottets betänkande som på s.

43 börjar med "Utskottet delar" och slutar med "till

känna" bort ha följande lydelse:

Av 1 § sista stycket socialtjänstlagen följer att

när åtgärder rör barn skall särskilt beaktas vad

hänsynen till barnets bästa kräver. Utskottet anser

att familjerådslag eller annan liknande arbetsmodell

kan vara en bra arbetsmetod i många situationer.

Familjerådslaget bör dock ses som en metod bland

andra och endast användas i de situationer där den

kan bedömas som lämpligast. I valet av metod måste

barnperspektivet alltid vara utslagsgivande. Mot

bakgrund härav och med hänsyn till barnets bästa

måste enligt utskottets mening sättas i fråga om

familjerådslag bör vara en rättighet på det sätt som

föreslås i motion So458 (mp) yrkande 1. Utskottet

vidhåller sin inställning som den redovisats i

betänkande 1998/99:SoU6 och avstyrker motionen.

dels att utskottets hemställan under 37 bort ha

följande lydelse:

37. beträffande familjerådslag

att riksdagen avslår motion 2000/01:So458 yrkande

1.

34. Åtgärder för familjen m.m. (mom. 38)

Lotta Nilsson-Hedström (mp) anser

dels att den del av utskottets betänkande som på s.

43 börjar med "Det ovan nämnda" och slutar med

"motionen avstyrks" bort ha följande lydelse:

Att omhänderta ett barn är ett så allvarligt

ingripande att det endast skall ske när ingen annan

lösning står till buds. Ett omhändertagande är svårt

för alla parter. Oavsett om barnet kommer att stanna

en begränsad tid i sitt fosterhem eller om det

kommer att stanna i fosterhemmet under resterande

uppväxt så behöver föräldrarna hjälp med att

utveckla ett positivt föräldraskap i förhållandet

till sitt barn.

Utskottet anser att det är en stor brist att det

vid omhändertagande av barn inte alltid upprättas en

åtgärdsplan för familjen och för barnet. Det måste

finnas kompetens hos socialtjänsten att utforma en

åtgärdsplan som alla inblandade parter skall delges

och om möjligt godkänna. Den skall inte utformas

endast utifrån socialtjänstens normer utan även från

barnets och föräldrarnas perspektiv. Planen skall

ange placeringens syfte, längd och innehåll.

Utskottet vill framhålla vikten av att syskon

placeras i samma familjehem eller, om det inte är

möjligt, i vart fall inte längre från varandra än

att de kan ha en normal kontakt.

Utskottet anser att ett barn som omhändertagits, om

det inte finns mycket speciella skäl som talar

däremot, måste ha samma rätt som alla andra barn att

få träffa sina anhöriga när han eller hon vill det.

Det är viktigt att barn och ungdomar inte placeras

så långt från sina anhöriga att kontakten bryts

eller försvåras.

Målsättningen att vid placeringar utanför hemmet

arbeta för att barnet skall återförenas med sina

biologiska föräldrar kan kollidera med

familjehemsföräldrarnas känslomässiga bindning till

det placerade barnet. Det är inte lätt att efter

flera års placering lämna barnet ifrån sig.

Utskottet anser därför att utbildning och

handledning av blivande familjehemsföräldrar skall

vara obligatorisk, såväl vid frivilliga placeringar

som vid tvångsplaceringar. Även släktingar som har

ett närstående barn placerade hos sig skall

erbjudas sådan handledning och utbildning.

Utskottet anser vidare att kvaliteten hos

familjehemmen skall säkras genom att vissa av de

kontrollbesök som socialtjänsten företar i

familjehemmen skall vara oanmälda. Vidare måste

socialsekreteraren ta initiativ till enskilda samtal

med barnen eller ungdomarna, som annars kanske inte

vågar kritisera eller anmäla familjehemmet om det är

nödvändigt.

Utskottet anser slutligen att det måste finnas

möjlighet till en mjuk utslussning från familje-

hemmet. Många familjehemsplacerade barn känner sig

utkastade när de blir 18 år. De kan då stå utan både

familjehemsföräldrar och biologisk familj. Därför

måste möjlighet finnas till en mjuk utslussning med

möjlighet att komma tillbaka till familjehemmet. Om

en ungdom som fyllt 18 år önskar få bo kvar i

familjehemmet skall denna möjlighet ges i form av

fortsatt ekonomiskt stöd under en bestämd

utslussningsperiod som bestäms i samråd mellan den

ansvariga socialenheten och den

familjehemsplacerade.

Vad utskottet nu anfört med anledning av motion

So458 (mp) yrkandena 3, 4, 7, 8 och 10-12 bör

riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

Motion So458 (mp) yrkande 16 avstyrks.

dels att utskottets hemställan under 38 bort ha

följande lydelse:

38. beträffande åtgärder för familjen m.m.

att riksdagen med anledning av motion 2000/01:So458 yrkandena

3, 4, 7, 8, och 10-12 och med avslag på motion

2000/01:So458 yrkande 16 som sin mening ger

regeringen till känna vad utskottet anfört.

35. Genomförandet av FN:s barnkonvention

(mom. 40)

Kerstin Heinemann (fp) anser

dels att den del av utskottets betänkande som på s.

46 börjar med "Utskottet vidhåller" och på s. 47

slutar med "Motionsyrkandena avstyrks" bort ha

följande lydelse:

Utskottet anser att barnkonventionen skall

genomsyra allt arbete som direkt eller indirekt rör

barn, på såväl det nationella som det

internationella planet. Av detta följer att alla

barn skall ha rätt till en god tillsyn och omsorg

samt utbildning anpassad till det enskilda barnets

behov, förmåga och förutsättningar. Föräldrarnas

ansvar för sina barn utgör grunden för att nå målet,

men föräldrar kan behöva råd, hjälp och stöd för att

klara sin uppgift. Utskottet konstaterar att barnens

situation påverkas av flera olika sinsemellan och av

varandra oberoende beslut i riksdag, landsting och

kommuner. Utskottet anser det därför önskvärt med en

utredning som genomför en översyn av hur barn

påverkas av alla sammantagna transaktioner,

parallella system, olika bestämmelser m.m. som berör

barnfamiljerna inom kommunen, landstinget och staten

osv. Detta för att finna en helhetssyn, minska

marginaleffekterna och ta bort onödiga kilar i

systemet.

Vad utskottet nu anfört med anledning av motion

So12 (fp) yrkandena 1 och 13 bör riksdagen som sin

mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 40 bort ha

följande lydelse:

40. beträffande genomförandet av FN:s

barnkonvention

att riksdagen med anledning av motion 2000/01:So12

yrkandena 1 och 13 som sin mening ger

regeringen till känna vad utskottet anfört.

36. Barnbilaga till statsbudgeten m.m.

(mom. 41)

Chatrine Pålsson (kd), Kenneth Johansson (c) och

Rosita Runegrund (kd) anser

dels att den del av utskottets betänkande som på s.

47 börjar med "Utskottet vidhåller" och slutar med

"yrkande 10 avstyrks" bort ha följande lydelse:

Utskottet anser det positivt att den nybildade

samordningsfunktionen i Regeringskansliet skall

uppmärksamma och samordna sådana frågor om barn och

ungdomar som berör flera departement och att det

skall finnas ett tydligt barnperspektiv i

beslutsprocessen inklusive resursfördelningen i

budgeten. Utskottet tycker emellertid inte att detta

är tillräckligt utan anser att en barnbilaga skall

följa varje budget.

Vad utskottet nu anfört med anledning av motion

So11 (mp) yrkande 1 bör riksdagen som sin mening ge

regeringen till känna. Motion So11 (mp) yrkande 10

avstyrks.

dels att utskottets hemställan under 41 bort ha

följande lydelse:

41. beträffande barnbilaga till statsbudgeten

m.m.

att riksdagen med anledning av motion 2000/01:So11 yrkande 1

och med avslag på motion 2000/01:So11 yrkande 10

som sin mening ger regeringen till känna vad

utskottet anfört.

37. Barnbilaga till statsbudgeten m.m. (mom. 41)

Lotta Nilsson-Hedström (mp) anser

dels att den del av utskottets betänkande som på s.

47 börjar med "Utskottet vidhåller" och slutar med

"yrkande 10 avstyrks" bort ha följande lydelse:

Utskottet anser det positivt att den nybildade

samordningsfunktionen i Regeringskansliet skall

uppmärksamma och samordna sådana frågor om barn och

ungdomar som berör flera departement och att det

skall finnas ett tydligt barnperspektiv i

beslutsprocessen inklusive resursfördelningen i

budgeten. Utskottet tycker emellertid inte att detta

är tillräckligt utan anser att en barnbilaga skall

följa varje budget. Utskottet vill vidare peka på

att Barnpsykiatrikommitténs betänkande Det gäller

livet torde vara en utmärkt lärobok när det gäller

att utbilda departementen m.fl. om barnkonventionen,

barns situation och vilka åtgärder som behövs.

Vad utskottet nu anfört med anledning av motion

So11 (mp) yrkandena 1 och 10 bör riksdagen som sin

mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 41 bort ha

följande lydelse:

41. beträffande barnbilaga till statsbudgeten

m.m.

att riksdagen med anledning av motion 2000/01:So11

yrkandena 1 och 10 som sin mening ger

regeringen till känna vad utskottet anfört.

38. En inkorporering av barnkonventionen

(mom. 42)

Lotta Nilsson-Hedström (mp) anser

dels att den del av utskottets betänkande som på s.

47 börjar med "Utskottet vidhåller även" och slutar

med "avstyrks därför" bort ha följande lydelse:

Barnperspektivet skall belysas i alla statliga

utredningar och i alla förslag som läggs fram till

riksdagen. Vidare skall barns rätt till trygghet och

utveckling ligga till grund för alla politiska

beslut. Slutligen anser utskottet att FN:s

barnkonvention skall ingå i den svenska

lagstiftningen.

Vad utskottet nu anfört med anledning av motion

Sf274 (mp) yrkande 39 bör riksdagen som sin mening

ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 42 bort ha

följande lydelse:

42. beträffande en inkorporering av

barnkonventionen

att riksdagen med anledning av motion

2000/01:Sf274 yrkande 39 som sin

mening ger regeringen till känna

vad utskottet anfört.

Särskilda yttranden

1. Barnomsorgen och elever i behov av särskilt stöd

Chris Heister (m), Leif Carlson (m), Hans

Hjortzberg-Nordlund (m) och Cristina Husmark

Pehrsson (m) anför:

Vi ansluter oss till de särskilda yttranden

beträffande barnomsorgen respektive elever i behov

av särskilt stöd som avgivits av de moderata

ledamöterna i utbildningsutskottet i

utbildningsutskottets yttrande 2000/01:UbU2y

Barnpolitiken. Vi vill därför anföra följande:

Den socialdemokratiska barnomsorgspolitiken har

konsekvent inneburit en nedtoning av föräldrars

betydelse och ansvar, med bekymmersamma konsekvenser

som följd. Valfriheten är i praktiken mycket liten,

och talet om den offentliga barnomsorgen som ett

"frivilligt komplement" är dessvärre mest

teoretiskt. Ett tillkännagivande i enlighet med

motion 2000/01:So14 yrkande 5 synes emellertid föga

verksamt, då den förda politiken ligger i linje med

socialdemokratiska idéer.

Stöd till elever med svårigheter är inte enbart en

fråga om resurser. Vi anser att majoriteten som

vanligt hänvisar till medel som när retoriken

analyseras anses räcka till att lösa alla problem.

Så är det inte i verkligheten. Lika viktigt är

prioriteringar och hur verksamheter organiseras. När

det gäller elever med talsvårigheter vill vi bl.a.

erinra om vår kritik av Hällsboskolans nedläggning.

2. Psykisk ohälsa

Kenneth Johansson (c) anför:

Jag anser att resurserna för barn- och

ungdomspsykiatri är otillräckliga och att köerna är

för långa. Dessutom anser jag att problemen borde ha

uppmärksammats långt tidigare så att förebyggande

åtgärder hade kunnat sättas in. Går det så långt som

till akut vårdbehov är det svårare att få rätsida på

situationen och kostnaderna blir dessutom högre. Att

i bred samverkan ute i vardagen arbeta med

förebyggande åtgärder är lönsamt både ur humant och

ekonomiskt perspektiv. Jag är glad att Centerpartiet

medverkat till att barn- och ungdomspsykiatrin

tillförs resurser från de medel som frigjorts genom

den s.k. försvarsuppgörelsen. Närmare preciseringar

framgår av utvecklingsavtalet mellan staten och

landstings- och kommunförbundet. Jag avstår därför

från att reservera mig.

3. Barn till psykiskt sjuka respektive missbrukande

föräldrar

Ingrid Burman och Rolf Olsson (båda v) anför:

Det saknas i dag tillräckliga kunskaper ur ett

nationellt perspektiv om barn till psykiskt sjuka.

Vi vill understryka att det är viktigt att

uppmärksamma och ge stöd åt barn till psykiskt

sjuka. Det pågår ett arbete för att utarbeta ett

program för nationellt stöd till

kunskapsutvecklingen inom socialtjänsten. Det är ett

mycket viktigt arbete som förhoppningsvis kommer att

leda till att de anhöriga till psykiskt sjuka får

ett bättre stöd än vad som nu är fallet. Vi finner

därför inte i dagsläget skäl att reservera oss. För

det fall situationen för de anhöriga till psykiskt

sjuka inte visar sig tillräckligt belyst i det

pågående arbetet vill vi dock förbehålla oss rätten

att återkomma i saken.

4. Barn till kriminella

Ingrid Burman och Rolf Olsson (båda v) anför:

Det finns i dag 800-1 000 barn med föräldrar i

fängelse eller häkte, barn som ofta saknar stöd när

det gäller att utveckla och upprätthålla en bra

kontakt med sina föräldrar. Samhället brister här i

sitt ansvar. I kriminalvårdens budget för år 2000

finns 3 miljoner kronor avsatta för insatser för att

förbättra situationen för dessa barn. Vi avvaktar

resultatet av dessa insatser och förbehåller oss

rätten att återkomma i saken om behov av insatser

för de aktuella barnen visar sig kvarstå i

framtiden.

5. Barnbilaga till statsbudgeten m.m.

Ingrid Burman och Rolf Olsson (båda v) anför:

Vänsterpartiet har tidigare motionerat om en

barnbilaga till statsbudget. Vi anser fortfarande

att en barnbilaga kan vara ett bra redskap för att

säkerställa att barnperspektivet beaktas i det

statliga beslutsfattandet. I den av riksdagen

antagna strategin för att förverkliga

barnkonventionen framgår att barnkonsekvensanalyser

skall göras vid statliga beslut som rör barn. Vi ser

detta som ett första viktigt steg för att

säkerställa att barnperspektivet beaktas och finner

därför inte i dagsläget skäl att reservera oss, men

förbehåller oss rätten att återkomma i saken.

6. Inkorporering av barnkonventionen

Ingrid Burman och Rolf Olsson (båda v) anför:

Vänsterpartiet har tidigare motionerat om

inkorporering av barnkonventionen i svensk

lagstiftning. Fördelen skulle vara att

barnkonventionen då automatiskt blir tillämplig hos

svenska domstolar och myndigheter. Det kan jämföras

med t.ex. Europakonventionen som utgjort en del av

svensk lagstiftning utan att några särskilda problem

uppkommit i rättstillämpningen. Det förhåller sig

också så att barnkonventionen inkorporerats i

lagstiftningen i bl.a. Finland och Belgien och där

haft stor betydelse.

Det pågår ett aktivt arbete i kommuner och

landsting med att synliggöra barns behov i

beslutsfattandet mot bakgrund av barnkonventionen.

Vi avser därför att avvakta detta arbete, men vill,

för det fall att synliggörandet av barns behov i

beslutsfattandet inte uppnås, hålla frågan öppen om

inte barnkonventionen bör inkorporeras i svensk

lagstiftning.

Utbildningsutskottets yttrande

2000/01:UbU2y

Barnpolitiken

Till socialutskottet

Socialutskottet har den 10 oktober 2000 beslutat att

bereda bl.a. utbildningsutskottet tillfälle att

yttra sig över regeringens skrivelse 1999/2000:137

Barn - här och nu. Redogörelse för barnpolitiken i

Sverige med utgångspunkt i FN:s konvention om

barnets rättigheter, jämte motioner i de delar som

berör utskottets beredningsområde.

Utbildningsutskottet begränsar sitt yttrande till

att avse motionerna 2000/01:So11 yrkandena 2, 5, 6

och 11, 2000/01:So12 yrkandena 2, 3, 4, 5, 6, 7 och

15, 2000/01:So13 (delvis) och 2000/01:So14 yrkandena

1 och 5.

De motionsyrkanden som behandlas anknyter

huvudsakligen till skrivelsens avsnitt 3.2

Förskoleverksamheten, skolbarnsomsorgen och skolan.

Regeringen beskriver i avsnittet utvecklingen under

1990-talet och redovisar pågående initiativ och

åtgärder.

Valfrihet inom barnomsorg och skola

I motion 2000/01:So13 (m) framhålls i den del som

berör utbildningsutskottets beredningsområde att de

fyra borgerliga partierna lagt fram ett förslag som

innebär att barnomsorgsstödet omfattar alla och inte

går omvägen via kommunerna. Genom avdrag för styrkta

barnomsorgskostnader ges enligt motionärerna

möjlighet till flexibla barnomsorgslösningar i

hemmiljö. I stället för den allmänna förskolan

förespråkar motionärerna införandet av en barnskola

för åldrarna fyra till sex år. Med en barnskola med

tydlig pedagogisk profil och med en flexibel

skolstart ges alla barn en bra grund för lärande.

Rätten att välja skola ger föräldrar och elever

möjlighet att välja skola som passar barnet bäst.

Som en konsekvens av rätten att välja skola följer

också enligt motionärerna behovet av en nationell

finansiering av grundskolan.

U t s k o t t e t anser att socialutskottet bör

avstyrka yrkandet. Beträffande valfrihet inom

barnomsorgen vill utskottet framhålla att en mycket

viktig faktor för valfrihet inom detta område är en

väl utbyggd förskoleverksamhet med möjlighet till

olika alternativ t.ex. vad gäller olika pedagogiska

inriktningar. Utskottet noterar att Sverige för

närvarande tillsammans med elva andra länder deltar

i en stor jämförande studie av verksamheter för

förskolebarn. I en rapport hösten 1999 (Early

Childhood Education and Care Policy in Sweden)

framhåller OECD-experterna mångfalden och

flexibiliteten i det svenska systemet. Det finns en

mängd former och inriktningar som är anpassade till

barnens och familjernas behov, nattöppna förskolor

för skiftarbetare och språkprogram för invandrarbarn

nämns som exempel. Även innehållet är

variationsrikt, menar experterna, och nämner

förskolor som satsar på ekologi, data, miljö eller

använder en särskild pedagogisk metod som

Montessori eller Reggio Emilia-inspirerad pedagogik.

Den svenska förskoleverksamheten anpassar sig enligt

experterna smidigt och flexibelt till barns och

föräldrars behov.

Enligt utskottets mening finns det en omfattande

valfrihet inom skolväsendet. Elever och föräldrar

har successivt givits större rätt och möjlighet att

välja skola. I fråga om grundskolan föreskrivs i

skollagen (1985:1100) att kommunen vid fördelningen

av elever på olika skolor så långt möjligt skall

beakta föräldrarnas önskemål om att deras barn skall

tas emot vid en viss skola (4 kap. 6 §). Detta

gäller under förutsättning att inte andra elevers

berättigade krav på placering i en skola nära hemmet

åsidosätts eller betydande organisatoriska eller

ekonomiska svårigheter uppstår för kommunen. En

kommun skall i sin grundskola även ta emot en elev

för vars grundutbildning kommunen inte är skyldig

att svara, om eleven med hänsyn till sina personliga

förhållanden har särskilda skäl att få gå i den

kommunens grundskola (4 kap. 8 §). Föräldrar kan

också som alternativ till den kommunala skolan välja

en fristående skola.

Även på gymnasienivå kan en fristående skola

väljas. Om en elev tas in till utbildning vid en

fristående gymnasieskola är hemkommunen skyldig att

lämna bidrag om Skolverket förklarat skolan

bidragsberättigad. Däremot är kommunen inte skyldig

att betala interkommunal ersättning för en elev som

vill genomgå en gymnasieutbildning i en annan

kommuns skola om hemkommunen kan erbjuda samma

program eller nationellt fastställda inriktning och

eleven inte på grund av sina personliga förhållanden

har särskilda skäl att få gå i den andra kommunen (5

kap. 8 och 24 §§ skollagen). När det gäller val i

hemkommunens utbud mellan olika skolor som har samma

program finns det inga centrala bestämmelser. Det

förekommer också ett stort antal riksrekryterande

utbildningar i form av specialutformade program och

utbildningar inom nationella program i

gymnasieskolan. Dessa utbildningar regleras i 2 kap.

gymnasieförordningen (1992:394) samt i bilagorna 2

och 3 till förordningen.

Utskottet vill också något beröra frågan om

införande av en nationell skolpeng. Riksdagen har

tidigare vid ett flertal tillfällen avslagit

liknande motionsyrkanden (jfr bet. 1999/2000:UbU1,

1999/2000:UbU8, 1999/2000:

UbU10). Utskottet vidhåller sin tidigare uppfattning

att en schablonberäknad nationell skolpeng inte ger

de grundläggande förutsättningarna för att kraven på

en likvärdig skola av hög kvalitet för alla elever

skall kunna uppfyllas. Resurser till skolans

verksamhet måste fördelas med utgångspunkt i de

behov som enskilda elever, olika grupper av elever

och skolor faktiskt har. Utskottet finner det därför

inte rimligt att införa en central resursfördelning.

Barnomsorgen

I motion 2000/01:So14 (kd) yrkande 5 begärs ett

tillkännagivande till regeringen om att barnomsorgen

är ett komplement till familjen. Motionärerna anför

att det är hög tid att uppvärdera föräldraskapets

betydelse. Begreppet barnomsorg skall omfatta såväl

föräldrarnas omsorg i det egna hemmet som daghem,

fritidshem, familjedaghem, föräldrakooperativ eller

andra alternativa former. I motion 2000/01:So12 (fp)

yrkande 2 begärs en skärpning av barnomsorgslagen.

Det bör bli fler fritidshemsplatser. Målsättningen

är att alla barn skall erbjudas fritidshemsplats

under hela grundskolan, heter det i motionen.

U t s k o t t e t vill anföra följande.

Förskoleverksamhet (förskola, familjedaghem och

öppen förskola) och skolbarnsomsorg (fritidshem,

familjedaghem och öppen fritidsverksamhet) skall

enligt nu gällande regler tillhandahållas för barn i

åldern 1-12 år i den omfattning det behövs med

hänsyn till föräldrarnas förvärvsarbete eller

studier eller barnets eget behov (2 a kap. 1 och 6

§§ skollagen). Verksamheterna är således ett

frivilligt komplement för de föräldrar och barn som

behöver det. Enligt utskottets uppfattning har

barnomsorgen sedan lång tid tillsammans med

föräldraförsäkringen och barnbidraget varit en av

hörnstenarna i den svenska familjepolitiken.

Förskoleverksamhetens och skolbarnsomsorgens uppgift

är att ge barn en god omsorg och stimulera deras

utveckling och lärande. Verksamheterna har också en

social betydelse genom att de bidrar till att

utjämna skillnader i uppväxtvillkor för barn i olika

befolkningsgrupper och skapar mötesplatser för barn

med olika etnisk, kulturell och social tillhörighet.

Barnomsorgen har också stor betydelse för

barnfamiljernas ekonomi och för jämställdheten

mellan kvinnor och män.

Utskottet vill peka på att regeringen under de

senaste åren drivit ett omfattande reformarbete i

syfte att vidareutveckla förskoleverksamhetens och

skolbarnsomsorgens pedagogiska roll. Förskoleklassen

har införts som en frivillig skolform. Grundskolans

läroplan har anpassats till att också omfatta

förskoleklassen och fritidshemmet. År 1998 fick

förskolan sin första läroplan (Lpfö 98). Genom

läroplanen intar förskolan sin plats som det första

steget i samhällets samlade utbildningssystem för

barn, ungdomar och vuxna. I läroplanen sägs bl.a.

följande: "Det enskilda barnets utveckling och

lärande skall främjas i nära samverkan mellan

förskola och hem." Enligt utskottets uppfattning

innebär det att förskola och familjen kompletterar

varandra. Något särskilt tillkännagivande till

regeringen i denna fråga behövs inte enligt

utskottets mening. Motion 2000/01:So14 yrkande 5 bör

avstyrkas av socialutskottet.

Socialutskottet bör också avstyrka motion

2000/01:So12 yrkande 2. En utvidgad skyldighet för

kommunerna att tillhandahålla skolbarnsomsorg torde

innebära betydligt ökade kostnader. Kommunerna har i

dag en skyldighet att tillhandahålla skolbarnsomsorg

för barn t.o.m. 12 års ålder för de föräldrar som

behöver det på grund av förvärvsarbete eller studier

eller för barnets eget behov. Enligt vad utskottet

har erfarit har i dag 2 av 3 barn i åldern 6-9 år

och 7% av 10-12-åringarna skolbarnsomsorg.

Skolan

Elever i behov av särskilt stöd

Motioner

Enligt motion 2000/01:So12 (fp) bör fler

dyslexicentrum upprättas, så att alla barn som har

läs- och skrivsvårigheter kan få hjälp med sina

problem (yrk. 3). Motionärerna betonar vikten av att

hjälpen bör sättas in tidigt. Detta förutsätter att

berörda personalgrupper får en adekvat utbildning om

dyslexi (yrk. 4). Behovet av fler logopeder och

kompetensutveckling av berörda personalgrupper när

det gäller stamning tas upp i yrkande 5 i motionen.

I yrkande 6 begärs ett tillkännagivande om ett

uppdrag till berörda myndigheter i syfte att berörd

personal får adekvat utbildning om ADHD. I motion

2000/01:So14 (kd) yrkande 1 begärs ett

tillkännagivande om insatser mot psykisk ohälsa hos

barn. Barn och ungdomar med psykiska problem måste

identifieras tidigt. Ett steg vore att öka lärarnas

kunskap på detta område, heter det i motionen.

Utskottets bedömning

Det finns enligt utskottets mening ett betydande

behov av kompetensutveckling för lärare och annan

personal i frågor som rör elever i behov av särskilt

stöd. Kommunerna har som arbetsgivare ansvar för att

fortbilda sin personal. När det gäller den personal

som har hand om utbildningen är detta föreskrivet i

skollagen (2 kap. 7 §). Staten kan dock på olika

sätt stödja kompetensutveckling t.ex. genom att ge

bidrag till särskilda insatser. Utskottet vill peka

på att regeringen i budgetpropositionen för år 2000

(prop. 1999/2000:1 utg.omr. 16 s. 67, bet. UbU1) har

avsatt sammanlagt 500 miljoner kronor för

utvecklingsinsatser inom skolväsendet under perioden

2000-2002, bl.a. för kompetensutveckling av lärare

inom det specialpedagogiska området och inom området

språkutveckling (läs- och skrivprocessen). Behovet

av forskning och utveckling när det gäller elever

med funktionshinder understryks också i

budgetpropositionen för år 2000. Skolverket

disponerar sammanlagt 6 miljoner kronor under en

treårsperiod för att stödja och stimulera pedagogisk

forskning inom detta område. Enligt utskottets

uppfattning kommer det specialpedagogiska kunnandet

att öka bland lärarna när den nya lärarutbildningen

införs med början den 1 juli 2001 (prop.

1999/2000:135, bet. 2000/01:UbU3).

Utskottet vill framhålla att det finns en

skyldighet för skolan att utarbeta ett

åtgärdsprogram för elever i behov av särskilt stöd.

Utskottet vill betona att stöd till elever i behov

av särskilt stöd måste anpassas till varje elevs

individuella behov.

Utskottet vill i sammanhanget också peka på att

kommittén för översyn av skollagen (dir. 1999:15)

har uppdrag som berör elever i behov av särskilt

stöd: Kommittén skall bl.a. analysera hur termerna

"elevens rätt" respektive "kommuns skyldighet"

används i skollagen och vid behov föreslå de

förändringar som krävs för en ökad tydlighet vad

gäller termernas innebörd. Kommittén skall redovisa

sitt uppdrag senast den 1 maj 2001. Vidare bereds

för närvarande betänkandet Från dubbla spår till

Elevhälsa (SOU 2000:19) inom Regeringskansliet. I

betänkandet tas frågor upp som rör elever i behov av

särskilt stöd. Utskottet har erfarit att regeringen

planerar att lämna en proposition i ämnet senare

under våren 2001.

Utskottet vill i sammanhanget peka på att

regeringen i budgetpropositionen för år 2001 har

föreslagit en kraftfull satsning på fler vuxna i

ungdomsskolan och fritidshemmen. Regeringen avser

att successivt fr.o.m. höstterminen 2001 tillföra

kommunerna ökade resurser under en femårsperiod.

Därefter skall medlen inordnas i det generella

statsbidraget som får en varaktig nivåhöjning med 5

miljarder kronor. Utskottet utgår från att medlen

kommer att ha stor betydelse för elever i behov av

särskilt stöd.

Mot bakgrund av vad utskottet anfört och redovisat

bör enligt utskottets mening socialutskottet föreslå

att motionerna 2000/01:So12 yrkandena 3, 4, 5 och 6

samt 2000/01:So14 yrkande 1 avslås.

Skolhälsovård

Enligt motion 2000/01:So12 (fp) yrkande 7 har

skolhälsovården en viktig roll när det gäller att

fånga upp och hjälpa barn med hälsoproblem och andra

behov av särskilt stöd.

U t s k o t t e t delar motionärernas uppfattning

att skolhälsovården har en viktig roll när det

gäller att fånga upp och hjälpa barn med

hälsoproblem och andra behov av särskilt stöd.

Utskottet föreslår emellertid att socialutskottet

avstyrker yrkandet. Utskottet har i det föregående

redovisat att regeringen planerar att lämna en

proposition om elevvård och skolhälsovård under

senare delen av våren 2001. Enligt utskottets mening

bör pågående beredningsarbete i Regeringskansliet

avvaktas.

Mobbning

I motion 2000/01:So11 (mp) yrkande 5 framhålls att

det finns stor variation beträffande skolors

handlingsprogram och kunskaper om åtgärder mot

mobbning. Ansvaret för att minska mobbningen vilar

på de vuxna. Det krävs mycket, både av engagemang

och resurser, för att få en skola att fungera, heter

det i motionen.

U t s k o t t e t anser att socialutskottet bör

föreslå avslag på yrkandet. Utskottet vill framhålla

att tydliga föreskrifter mot mobbning och annan

kränkande behandling i dag finns i skolans

styrdokument såsom skollag och läroplaner. Såväl

skollagen som läroplanerna är för närvarande föremål

för översyn. I direktiven till 1999 års

skollagskommitté (dir. 1999:15) anges att kommitténs

översyn av gällande regler även skall omfatta frågor

kring kränkande behandling. En arbetsgrupp har

tillsatts inom Utbildningsdepartementet för att göra

en översyn av läroplanerna som styrdokument.

Utredningen och arbetsgruppen skall arbeta fram till

den 1 maj respektive 31 maj 2001. Det anges i

uppdraget till arbetsgruppen att denna bör ha nära

kontakt med Skollagskommittén för ett ömsesidigt

utbyte av synpunkter och erfarenheter.

Det är, enligt utskottets mening, främst lokalt ute

i kommunerna och på de enskilda skolorna som

utvecklingen av arbetet mot mobbning nu måste ske.

Utskottet har vid ett flertal tillfällen tidigare

behandlat motionsyrkanden mot mobbning i skolan (jfr

senast bet. 1999/2000:UbU15 s. 45). Utskottet vill

upprepa att utskottet ser det som angeläget att

Skolverket i sin tillsynsverksamhet följer upp

skolornas arbete mot mobbning och annan kränkande

behandling.

Arbetsmiljöarbetet i skolan

I motion 2000/01:So12 (fp) yrkande 15 begärs att en

nationell handlingsplan tas fram för

arbetsmiljöarbetet i skolan. Skolverket bör ta fram

gemensamma riktlinjer och handlingsplaner för hur

detta arbete skall bedrivas, så att det

tillfredsställer alla barns och anställdas

berättigade krav på en säker arbetsmiljö.

U t s k o t t e t vill anföra följande.

Arbetsgivaren har enligt arbetsmiljölagen

(1977:1160) ansvar för att verksamheten bedrivs på

ett sådant sätt att en tillfredsställande

arbetsmiljö säkerställs. Ansvaret för att

arbetsmiljöaspekter beaktas vilar på skolhuvudmannen

eller, efter delegation, på rektor.

Utskottet har i det föregående redovisat att

skolans styrdokument för närvarande ses över. En

kommitté arbetar med att se över skollagen (dir.

1999:15) och en arbetsgrupp arbetar med att se över

läroplanerna. Som utskottet också redovisat finns en

koppling mellan dessa båda översyner.

Skollagskommittén har i uppdrag att också se över

frågor om arbetsmiljön i skolan. Kommittén skall

göra en översyn och vid behov föreslå förändringar

av gällande regler för att stärka barns, ungdomars

och vuxnas skydd och säkerhet i barnomsorgs- och

skolverksamheten särskilt vad avser arbetsmiljö-

samt hälso- och sjukvårdslagstiftningen. Kommittén

skall också se över gällande ansvarsfördelning

mellan stat och kommun och om den behöver

förtydligas. Kommitténs arbete skall redovisas den 1

maj 2001 och arbetsgruppens arbete den 31 maj 2001.

Utskottet vill i sammanhanget än en gång peka på

att regeringen i budgetpropositionen för år 2001 har

föreslagit en kraftfull satsning på fler vuxna i

ungdomsskolan och fritidshemmen. Regeringen avser

att successivt fr.o.m. höstterminen 2001 tillföra

kommunerna utökade resurser under en femårsperiod.

Därefter skall medlen inordnas i det generella

statsbidraget som får en varaktig nivåhöjning med 5

miljarder kronor.

Utskottet föreslår med hänvisning till vad

utskottet har anfört och redovisat att

socialutskottet avstyrker motion 2000/01:So12

yrkande 15.

Kultur i skolan

I motion 2000/01:So11 (mp) yrkande 6 begärs ett

tillkännagivande om kultur i skolan. Motionärerna

framhåller att man i bistra tider i första hand

skurit ned på olika kultursatsningar - bl.a. har den

kommunala musikskolan på många håll varit hårt

drabbad med mindre utbud av kurser och högre

avgifter.

U t s k o t t e t vill anföra följande.

Den kommunala musikskolan är inte reglerad i

skollagen och ingår inte skolans verksamhet.

Utskottet begränsar sig därför till att behandla

yrkandet endast till den del det berör kultur i

skolan. Utskottet vill i sammanhanget redovisa att

sammanlagt 110 miljoner kronor har avsatts under

budgetåren 1999-2001 för det s.k.

tiopunktsprogrammet för skolan. Insatser för kultur

i skolan ingår som en del i detta program.

Utskottet föreslår att socialutskottet avstyrker

yrkandet.

Asylsökande barn

Enligt motion 2000/01:So11(mp) yrkande 11

diskrimineras asylsökande barn. De har sämre

rättigheter än andra barn beträffande skolgång, rätt

till förskola och rätten att bli hörda.

U t s k o t t e t noterar att regeringen anmält

att den avser att lämna en proposition om

asylsökande barn i januari 2001. Utskottet anser att

regeringens beredningsarbete bör avvaktas och

föreslår att socialutskottet avstyrker yrkandet.

Det livslånga lärandet

I motion 2000/01:So11 (mp) yrkande 2 tas frågor upp

med anknytning till det livslånga lärandet.

Motionärerna ifrågasätter regeringens beskrivning av

möjligheterna för dagens unga att ångra studieval,

börja om och pröva nytt. De pekar på att

studiemedelssystemet är uppbyggt utifrån att man

relativt klart måste veta vilken utbildningsväg man

skall gå i och med att det finns ett tämligen lågt

satt tak för antalet beviljade terminer med

studiemedel.

U t s k o t t e t föreslår att socialutskottet

avstyrker yrkandet. Riksdagen behandlade under förra

hösten regeringens förslag till ett reformerat

studie-stödssystem (prop. 1999/2000:10, bet. UbU7,

rskr. 96). Den längsta tiden för studiemedel på

högskolenivå fastställdes till 240 veckor (6 normala

studieår). Regeringen föreslog (och riksdagen

ställde sig bakom) att tid utöver de fastställda

tidsgränserna skall kunna beviljas endast om det

finns synnerliga skäl. Detta innebar en skärpning av

gällande regler om särskilda skäl. Det finns enligt

utskottets mening ingen anledning att förändra det

av riksdagen nyligen beslutade studiestödssystemet.

Stockholm den 24 oktober 2000

På utbildningsutskottets vägnar

Jan Björkman

I beslutet har deltagit: Jan Björkman (s), Britt-

Marie Danestig (v), Beatrice Ask (m), Eva Johansson

(s), Inger Lundberg (s), Yvonne Andersson (kd), Lars

Hjertén (m), Majléne Westerlund Panke (s), Torgny

Danielsson (s), Tomas Eneroth (s), Lennart

Gustavsson (v), Erling Wälivaara (kd), Per Bill (m),

Gunnar Goude (mp), Sofia Jonsson (c), Ulf Nilsson

(fp) och Anders Sjölund (m).

Avvikande meningar

1. Valfrihet inom barnomsorg och skola

Beatrice Ask (m), Lars Hjertén (m), Per Bill (m) och

Anders Sjölund (m) anför:

Vi vill betona att det är familjens möjlighet att

själv fatta beslut och stå på egna ben som behöver

förstärkas. Vi vill skapa möjligheter att förena

familjeliv och yrkesliv på ett bra sätt men

samtidigt ge de föräldrar som så önskar en reell

möjlighet att vara hemma med barnen längre än vad

föräldraförsäkringen medger. De fyra borgerliga

partierna lade i våras fram ett gemensamt förslag

som innebär att barnomsorgsstödet omfattar alla och

inte går omvägen via kommunerna. Förslaget om

maxtaxa innebär att föräldrarnas valfrihet

begränsas. Genom vårt förslag med avdrag för styrkta

barnomsorgskostnadet ges möjlighet till flexibla

barnomsorgslösningar i hemmiljö. I stället för en

allmän förskola för fyra- och femåringar förespråkar

vi en barnskola för barn i åldern fyra till sex år.

En barnskola med en tydlig pedagogisk profil och med

en flexibel skolstart ger alla barn ett spännande

alternativ som lägger en bra grund för lärande.

Utskottets majoritet beskriver att skollagen ger

föräldrar och elever valmöjligheter och att

kommunernas skolorganisation skall planeras utifrån

föräldrars önskemål, vilket är helt korrekt.

Problemet är att den socialdemokratiska regeringen

inte tagit några initiativ för att förverkliga

intentionerna bakom reglerna, trots rapporter om att

flertalet kommuner inte informerar elever och

föräldrar om deras rättigheter, än mindre planerar

den egna organisationen efter att ha tagit reda på

elevers och föräldrars önskemål vad gäller val av

skola. Ett naturligt led i vår ambition att

förverkliga ett aktivt val av skola och rättvisa

mellan skolor med olika huvudmän är införande av en

nationell skolpeng.

Enligt vår uppfattning bör socialutskottet

tillstyrka Moderaternas motion 2000/01:So13.

2. Barnomsorgen

Yvonne Andersson (kd) och Erling Wälivaara (kd)

anför:

Enligt vår uppfattning är det hög tid att uppvärdera

föräldraskapets betydelse och myndigförklara

föräldrarna. Begreppet barnomsorg skall omfatta

såväl föräldrarnas omsorg i det egna hemmet som

daghem, fritidshem, familjedaghem,

föräldrakooperativ eller andra alternativa former.

Vi anser att socialutskottet bör tillstyrka

Kristdemokraternas motion 2000/01:So14 yrkande 5.

3. Barnomsorgen

Ulf Nilsson (fp) anför:

Rätten till barnomsorg för det barn vars föräldrar

så önskar är en väsentlig del av en god barndom. Det

möjliggör för båda föräldrarna att yrkesarbeta.

Kvinnorna ges genom barnomsorgen tillsammans med

föräldraförsäkringen möjligheten att slippa välja

mellan barn och yrkesarbete. Det skapar frihet och

självständighet för många kvinnor.

En oroande tendens på senare år är den minskade

möjligheten till fritidsplats. Behovet av fritidshem

uppfylls inte av kommunerna. Det innebär i praktiken

att många nioåringar blir nyckelbarn och skall klara

sig själva efter skolan och på många av skolårets

lov. Folkpartiet liberalerna föreslår en skärpning

av barnomsorgsgarantin, så att det blir fler

fritidsplatser. Målsättningen är att alla barn skall

erbjudas fritidsplats under hela grundskolan.

Socialutskottet bör tillstyrka motion 2000/01:So12

yrkande 2.

4. Elever i behov av särskilt stöd

Ulf Nilsson (fp) anför:

Läs- och skrivsvårigheter är i dag ett stort problem

som många människor lider av. Det är mycket viktigt

att hjälpen sätts in tidigt, helst redan på

förskolenivå. Det förutsätter emellertid att

förskole- och specialpedagogerna har fått en gedigen

utbildning om dyslexi, om behandlingsmetoder och

åtgärdsprogram. I Sverige finns flera dyslexicentrum

men deras resurser är otillräckliga för alla dem som

behöver hjälp. Det bör upprättas fler sådana

centrum, så att alla de barn som har läs- och

skrivsvårigheter kan få hjälp med sina problem.

Stamning är ett långt vanligare problem än vad

många tror. Det är viktigt att diagnosen ställs och

behandlingen sätts in tidigt. Det är viktigt att

BVC-personal, skolhälsovårdspersonal och lärare

medvetandegörs om detta och får utbildning om

stamning och hur man kan hjälpa barnen med detta

problem. Det behövs en kompetensutveckling av berörd

personal. Vidare bör berörda myndigheter, bl.a.

Socialstyrelsen, få i uppdrag att utarbeta ett

rikstäckande program för hur barn som stammar skall

få hjälp med sina problem. Berörda myndigheter bör

också få i uppdrag att se till att lärare,

förskolepersonal och personal inom barn- och

skolhälsovården får en adekvat utbildning om dia-

gnosgruppen ADHD och/eller DAMP. Det är viktigt att

barn med denna diagnos får hjälp tidigt för att

undvika att problemen blir större när de blivit

vuxna.

Mot denna bakgrund bör socialutskottet tillstyrka

Folkpartiets motion 2000/01:So12 yrkandena 3, 4, 5

och 6.

5. Elever i behov av särskilt stöd

Yvonne Andersson (kd) och Erling Wälivaara (kd)

anför:

Barn och ungdomar med psykiska problem måste kunna

identifieras tidigt och få stöd och hjälp innan grav

psykisk ohälsa utvecklats. Ett steg i rätt riktning

vore att öka lärarnas kunskap inom området.

Socialutskottet bör tillstyrka Kristdemokraternas

motion 2000/01:So14 yrkande 1.

6. Skolhälsovård

Ulf Nilsson (fp) anför:

Skolhälsovården har en viktig roll när det gäller

att tidigt fånga upp och hjälpa barn och ungdomar

med hälsoproblem och andra behov av särskilt stöd.

Skolhälsovården har i dag på många håll nedrustats

till men för barns hälsa och välbefinnande. Enligt

Folkpartiets uppfattning bör skolhälsovården

förstärkas. Vår motion 2000/01:So12 yrkande 7 bör

tillstyrkas av socialutskottet.

7. Arbetsmiljöarbetet i skolan

Ulf Nilsson (fp) anför:

Skolverket bör ta fram gemensamma riktlinjer och

handlingsplaner för hur arbetsmiljöarbetet skall

bedrivas nationellt, inom varje kommun och inom

varje skolenhet så att det tillfredsställer alla

barns och anställdas berättigade krav på en säker

och bra arbetsmiljö. Socialutskottet bör tillstyrka

motion 2000/01:So12 yrkande 15.

Särskilda yttranden

1. Barnomsorgen

Beatrice Ask (m), Lars Hjertén (m), Per Bill (m) och

Anders Sjölund (m) anför:

Den socialdemokratiska barnomsorgspolitiken har

konsekvent inneburit en nedtoning av föräldrars

betydelse och ansvar, med bekymmersamma konsekvenser

som följd. Valfriheten är i praktiken mycket liten,

och talet om den offentliga barnomsorgen som ett

"frivilligt komplement" är dessvärre mest

teoretiskt. Ett tillkännagivande i enlighet med

motionen (2000/01:So14 yrkande 5) synes emellertid

föga verksamt, då den förda politiken ligger i linje

med socialdemokratiska idéer.

2. Elever i behov av särskilt stöd

Beatrice Ask (m), Lars Hjertén (m), Per Bill (m) och

Anders Sjölund (m) anför:

Stöd till elever med svårigheter är inte enbart en

fråga om resurser. Vi anser att majoriteten som

vanligt hänvisar till medel som när retoriken

analyseras anses räcka till att lösa alla problem.

Så är det inte i verkligheten. Lika viktigt är

prioriteringar och hur verksamheter organiseras. När

det gäller elever med talsvårigheter vill vi bl.a.

erinra om vår kritik av Hällsboskolans nedläggning.