Bet. 2000/01:SoU8

Socialutskottets betänkande

2000/01:SOU08

Nationell handlingsplan för att förebygga

alkoholskador

Innehåll

Sammanfattning

Propositionen

Motionerna

Utskottet

Hemställan

Reservationer

2000/01

SoU8

Sammanfattning

I betänkandet behandlas regeringens proposition

2000/01:20 Nationell handlingsplan för att förebygga

alkoholskador och 33 motionsyrkanden som väckts i

anledning av propositionen. Vidare behandlas 37

yrkanden i olika alkoholfrågor från den allmänna

motionstiden 2000.

Utskottet konstaterar att EU-medlemskapet förändrat

det som tidigare utgjorde viktiga delar av

alkoholpolitiken. Möjligheten att använda det s.k.

prisinstrumentet för att påverka tillgången på

alkohol försvagas. Enligt utskottet måste de

negativa effekterna av en anpassning till EU:s

regelsystem kraftfullt motverkas. Utskottet ställer

sig bakom förslaget till handlingsplan i vilken

grundvalarna för en alkoholpolitik efter de

förändrade förutsättningar som nu föreligger läggs

fast.

Socialutskottet vidhåller att den svenska

alkoholpolitikens ambitionsnivå måste vara fortsatt

hög. Det övergripande målet för den svenska

alkoholpolitiken bör ligga fast; nämligen att

politiken även fortsättningsvis skall syfta till att

minska alkoholens medicinska och sociala

skadeverkningar. Utskottet delar bedömningen att

målet bör nås genom åtgärder mot skadligt

dryckesbeteende och genom att sänka den totala

alkoholkonsumtionen. Utskottet anser att insatser

för barn och ungdom är särskilt viktiga.

Utskottet ser positivt på att det lokala ansvaret i

det alkoholförebyggande arbetet enligt

handlingsplanen ökar och förstärks. Utskottet anser

att förstärkta åtgärder behövs när det gäller

särskilda stödinsatser för riskgrupper och individer

med riskbeteende, vård- och behandlingsinsatser,

opinionsbildning och information, begränsning av

tillgängligheten och marknadsföringen av

alkoholdrycker, kompetensutveckling, uppföljning av

konsumtions- och skadeutvecklingen samt

alkoholforskning. Även förslaget rörande förstärkta

åtgärder när det gäller att utveckla samarbetet på

europeisk och internationell nivå gillas av

utskottet.

Sammanfattningsvis föreslår utskottet att riksdagen

godkänner förslaget i propositionen om

huvudinriktningen av alkoholpolitiken, nämligen att

intensifiera det samordnade lokala arbetet i landets

kommuner och att ytterligare förstärka arbetet på

europeisk och internationell nivå.

Utskottet föreslår med anledning av en motion (s)

ett tillkännagivande till regeringen om att den vid

utformandet av direktiven rörande fördelning av

medel till kommunerna för att genomföra

handlingsplanen bör skapa möjligheter att i större

utsträckning medelsfördela till

frivilligorganisationer vars verksamhet rör t.ex.

kvinnor och barn.

Övriga motioner avstyrks.

I betänkandet finns 26 reservationer och fyra särskilda

yttranden.

Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU) har den 25

januari lämnat utskottet information om en studie om

behandling av alkohol- och narkotikaproblem.

Propositionen

I proposition 2000/01:20 Nationell handlingsplan för

att förebygga alkoholskador föreslår regeringen

(Socialdepartementet) att riksdagen godkänner vad

regeringen föreslår om huvudinriktningen av

alkoholpolitiken (avsnitt 8.l).

Motionerna

Motioner väckta med anledning av

propositionen

2000/01:So22 av Inger Segelström (s) vari föreslås

att riksdagen fattar följande beslut: Riksdagen

tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om frivilligorganisationernas roll

för att förebygga alkoholskador.

2000/01:So23 av Chris Heister m.fl. (m) vari

föreslås att riksdagen fattar följande beslut:

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om vikten av upplysning

och information.

2. Riksdagen beslutar om avveckling av

detaljhandelsmonopolet i enlighet med vad som anförs

i motionen.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om restaurangers

öppethållande.

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om marknadsföring och

sponsring.

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om en ny svensk

alkoholpolitik.

2000/01:So24 av Marietta de Pourbaix-Lundin (m) vari

föreslås att riksdagen fattar följande beslut:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om behovet av en översyn av

alkohollagen.

2000/01:So25 av Kerstin Heinemann m.fl. (fp) vari

föreslås att riksdagen fattar följande beslut:

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om alkoholpolitikens

mål.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om vikten av

kommunernas alkoholförebyggande arbete.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om finansiering av ett

utökat åtgärdsprogram genom försäljning av statliga

V&S Vin & Sprit AB.

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om bättre vård för unga

alkoholmissbrukare.

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om åtgärder för att

motverka langning.

6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om sanktioner mot

överträdelser mot bestämmelserna om

folkölsförsäljning.

7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som anförs i motionen om utredning av

frågor kring sekundärprevention i vården.

8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som anförs i motionen om länsstyrelsernas

roll i medelstilldelningen till kommunerna.

2000/01:So26 av Lars Gustafsson m.fl. (kd) vari

föreslås att riksdagen fattar följande beslut:

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om den fortsatta

restriktiva alkoholpolitiska inriktningen.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om grunderna som den

svenska alkoholpolitiken bör vila på.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om de "vita zonerna".

4. Riksdagen beslutar att höja åldersgränsen till

20 år för servering av alkoholhaltiga drycker i

restaurang.

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att aktivt arbeta

för att uppnå nollvisionen i trafiken.

6. Riksdagen begär att regeringen lägger fram

förslag till ändring så att likvärdiga regler gäller

för onykterhet till sjöss och vid framförande av

fordon på väg.

7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om familjens betydelse

i det förebyggande arbetet inom alkoholpolitiken.

8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att inrätta en enhet

med ansvar för alkohol och droger.

9. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om försöksverksamheten

med lördagsöppet på Systembolaget.

10. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att bidragen till

nykterhetsorganisationerna borde hanteras på samma

sätt som i dag gäller för idrottsrörelsen.

2000/01:So27 av Kenneth Johansson m.fl. (c) vari

föreslås att riksdagen fattar följande beslut:

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om ytterligare en

huvudinriktning för alkoholpolitiken som handlar om

att förstärka insatserna mot illegal sprithantering

och försäljning.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att handlare som

avser att sälja folköl bör anmäla detta till

kommunens tillsynsenhet och att kommunerna skall ha

möjlighet att ta ut en mindre avgift för att täcka

kostnaden för tillsynen.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att föräldrarnas

ansvar för att minska alkoholkonsumtionen bland unga

bör tydliggöras.

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att resurserna för

det alkoholförebyggande arbetet skall fördelas till

kommunerna enligt principerna för det generella

statsbidraget.

2000/01:So28 av Nils-Erik Söderqvist (s) vari

föreslås att riksdagen fattar följande beslut:

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om vikten av den

långsiktiga alkoholpolitiken för att förebygga

alkoholskador.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att de

alkoholpolitiska programmen skall utformas så att

kommunerna kan hänvisa till dessa vad gäller lokalt

förhållningssätt.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att utbildning kring

alkohol- och narkotikafrågor bör vävas in i

universitets- och högskoleutbildning.

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att kommunerna bör

stimuleras att genomföra gemensamma satsningar

tillsammans med frivilligorganisationer.

Motioner väckta under allmänna motionstiden

2000

2000/01:So210 av Sten Andersson (m) vari föreslås

att riksdagen fattar följande beslut: Riksdagen

tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om försäljning av alkoholprodukter.

2000/01:So233 av Inger Lundberg (s) vari föreslås

att riksdagen fattar följande beslut: Riksdagen

tillkännager för regeringen som sin mening att

Sverige inom den europeiska unionen verkar för att

EU tar fram ett program med åtgärder för att minska

alkoholkonsumtion och alkoholskador i Europa.

2000/01:So249 av Ulla-Britt Hagström (kd) vari

föreslås att riksdagen fattar följande beslut:

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening att forskning om orsaker till kvinnors

alkoholdrickande förstärks.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening att alkoholproblematiken i samband med våld

mot kvinnor bättre uppmärksammas.

2000/01:So276 av Leif Carlson (m) vari föreslås att

riksdagen fattar följande beslut:

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om avvecklat

detaljhandelsmonopol för alkoholdrycker.

2000/01:So286 av Tuve Skånberg och Holger Gustafsson

(kd) vari föreslås att riksdagen fattar följande

beslut:

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om åtgärder mot fetalt

alkoholsyndrom (FAS).

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om behovet av

kraftfulla insatser för att stödja familjer med

alkoholproblem.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om behovet av insatser

för att minska flickors alkoholbruk.

2000/01:So289 av Tuve Skånberg och Holger Gustafsson

(kd) vari föreslås att riksdagen fattar följande

beslut:

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att utvärdera hur

Sverige uppfyllt åtagandet att verka för att

alkoholkonsumtionen skall minska med 25 % mellan

1980 och 2000.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att verka för att

skapa alkoholfria perioder och situationer, s.k.

vita zoner.

3. Riksdagen begär att regeringen lägger fram

förslag om en lag som föreskriver varningstext på

alkoholförpackningar.

2000/01:So300 av Chris Heister m.fl. (m) vari

föreslås att riksdagen fattar följande beslut:

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om en ny svensk

alkoholpolitik.

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att permanenta

verksamheten med lördagsöppet på Systembolaget i

hela landet.

5. Riksdagen beslutar om avveckling av

detaljhandelsmonopolet i enlighet med vad som anförs

i motionen.

6. Riksdagen beslutar om sänkt åldersgräns till 18

år vid detaljhandel och resandeinförsel av

alkoholdrycker i enlighet med vad som anförs i

motionen.

11. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om behovet av en

förstärkt tillsynsverksamhet i kommunerna.

2000/01:So362 av Inger Davidson m.fl. (kd, m, v, c,

fp, mp) vari föreslås att riksdagen fattar följande

beslut:

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att en bred

informationskampanj riktad till föräldrar och

ungdomar bör initieras.

2000/01:So369 av Rolf Olsson m.fl. (v) vari föreslås

att riksdagen fattar följande beslut:

1. Riksdagen tillkännager för regeringen att

Sverige inom Europaunionen skall föra en restriktiv

och folkhälsoinriktad politik enligt vad i motionen

anförs.

3. Riksdagen begär att regeringen gör en översyn av

forsknings- och informationsinsatser när det gäller

kvinnors och flickors alkoholvanor och missbruk.

2000/01:So377 av Monica Green och Carina Ohlsson (s)

vari föreslås att riksdagen fattar följande beslut:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om det nödvändiga

drogförebyggande arbetet och föreningarnas viktiga

roll.

2000/01:So416 av Helena Zakariasén och Ann-Kristine

Johansson (s) vari föreslås att riksdagen fattar

följande beslut: Riksdagen tillkännager för

regeringen som sin mening vad i motionen anförs om

behovet av en bred informationskampanj om alkoholens

och narkotikans skadeverkningar.

2000/01:So423 av Anders Sjölund och Jan-Evert

Rådhström (m) vari föreslås att riksdagen fattar

följande beslut:

1. Riksdagen beslutar att åldersgränsen för inköp

av alkoholhaltiga drycker vid Systembolaget

jämställs med myndighetsåldern, dvs. 18 år, i

enlighet med vad som anförs i motionen.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om information om allt

vad ett inträde i myndighetsålder innebär i

synnerhet vad avser alkoholens skadliga inverkan.

2000/01:So461 av Nils-Erik Söderqvist m.fl. (s, v,

c, fp, mp) vari föreslås att riksdagen fattar

följande beslut: Riksdagen tillkännager för

regeringen som sin mening vad i motionen anförs om

att statsbidragen till förebyggande arbete med

ändring av föreliggande ordning fördelas i enlighet

med de principer som anförts i motionen.

2000/01:So462 av Elver Jonsson m.fl. (fp, s, m, v,

kd, c, mp) vari föreslås att riksdagen fattar

följande beslut:

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att under Sveriges

ordförandeperiod inom EU 2001 lyfta fram alkoholens

och andra drogers negativa betydelse för folkhälsan.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att Sverige under

samma tid proklamerar en "vit" vecka inom EU.

2000/01:So469 av Anders Ygeman (s) vari föreslås att

riksdagen fattar följande beslut: Riksdagen

tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om behovet av alkoholfria miljöer

och aktiv kulturpolitik.

2000/01:So471 av Lars Gustafsson m.fl. (kd) vari

föreslås att riksdagen fattar följande beslut:

8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om alkohol och andra

droger.

2000/01:So495 av Carina Adolfsson Elgestam och

Lilian Virgin (s) vari föreslås att riksdagen fattar

följande beslut: Riksdagen tillkännager för

regeringen som sin mening vad i motionen anförs om

att överväga åtgärder för att se till att barn och

ungdomar under 18 år inte genom förledande reklam

lockas att använda alkohol.

2000/01:So547 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) vari

föreslås att riksdagen fattar följande beslut:

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om behovet av ett

samlat nationellt åtgärdsprogram mot det växande

alkohol- och drogmissbruket bland unga.

2. Riksdagen begär att regeringen tillsätter en

utredning för att skyndsamt återkomma med förslag

till ett sådant nationellt åtgärdsprogram.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om en massiv

informationskampanj till unga om alkoholens och

narkotikans skadeverkningar.

6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om ökade resurser till

vård av unga alkohol- och narkotikamissbrukare.

2000/01:So549 av Kerstin Heinemann m.fl. (fp) vari

föreslås att riksdagen fattar följande beslut:

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om beroende och

missbruk.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om alkohol.

2000/01:N225 av Elver Jonsson och Runar Patriksson

(fp) vari föreslås att riksdagen fattar följande

beslut:

6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att ungdomens

utanförskap åtgärdas genom upprustning av skolans

funktion och bekämpande av alkohol och andra droger

med stimulans av ungdomars möjlighet till drogfri

fritid.

2000/01:K398 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) vari

föreslås att riksdagen fattar följande beslut:

23. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att Sverige måste

verka för att EU skall betrakta alkohol och tobak

som en hälsofråga och inte som ett jordbruksproblem.

Utskottet

Propositionens huvudsakliga innehåll

Från den 1 juli 2000 har den mängd vin och starköl

som en resande kan föra in till Sverige från ett

annat EU-land utan att betala svensk skatt ökat.

Införselnivåerna för privat bruk kommer att ökas

successivt fram till år 2004 då samma införselregler

skall gälla i Sverige som i övriga EU-länder.

Härigenom försvagas möjligheten att påverka

tillgången på alkohol i Sverige genom det s.k.

prisinstrumentet. För att motverka negativa sociala

effekter och effekter på folkhälsan presenterar

regeringen ett förslag till en nationell

handlingsplan för att förebygga alkoholskador.

Handlingsplanen skall gälla åren 2001-2005. Syftet

med propositionen är att lägga fast grundvalarna för

en alkoholpolitik som leder till minskad

alkoholkonsumtion och begränsade alkoholskador.

I handlingsplanen slås det fast att målet för

samhällets alkoholpolitik även i fortsättningen

skall vara att minska alkoholens medicinska och

sociala skadeverkningar. Huvudinriktningen för

alkoholpolitiken skall vara att stimulera

utvecklingen av målinriktade och samordnade

förebyggande insatser på kommunal nivå. Förstärkta

åtgärder behövs när det gäller särskilda

stödinsatser för riskgrupper och individer med

riskbeteende, vård- och behandlingsinsatser,

opinionsbildning och information, begränsning av

tillgängligheten och marknadsföringen av

alkoholdrycker, kompetensutveckling, uppföljning av

konsumtions- och skadeutvecklingen samt

alkoholforskning. Förstärkta åtgärder behövs också

när det gäller att utveckla samarbetet på europeisk

och internationell nivå. För genomförandet av

handlingsplanen avsätts 450 miljoner kronor under

tre år.

Inriktning och åtgärder för att utveckla

och förstärka det alkoholförebyggande

arbetet

Alkoholpolitikens inriktning

Propositionen

Regeringen anför i propositionen (avsnitt 5 s. 38

f.) bl.a. att det övergripande målet för

alkoholpolitiken ligger fast. Målet för

alkoholpolitiken skall således även i fortsättningen

vara att minska alkoholens medicinska och sociala

skadeverkningar. Målet bör nås genom åtgärder mot

skadligt dryckesbeteende och genom att sänka den

totala alkoholkonsumtionen. Särskilt prioriterade

delmål bör vara att ingen alkohol skall förekomma i

trafiken, på arbetsplatser eller under graviditet,

åstadkomma en alkoholfri uppväxt, skjuta upp

alkoholdebuten, minska berusningsdrickandet,

åstadkomma fler alkoholfria miljöer, undanröja den

illegala alkoholhanteringen.

Regeringen framhåller att det svenska EU-

medlemskapet har påverkat förutsättningarna för den

traditionella svenska alkoholpolitiken.

Prisinstrumentet försvagas bl.a. till följd av

ändrade införselkvoter. Därför behövs nya metoder,

och nya strategier måste utvecklas. På grund av

dessa förändrade förutsättningar beslutades att ta

fram en ny nationell handlingsplan. Ambitionen bör

enligt regeringen vara att till år 2005 minska

alkoholkonsumtionen i landet genom att förhindra att

människor blir storkonsumenter och genom att försöka

påverka storkonsumenters dryckesbeteende, framför

allt bland ungdomar och unga vuxna, och ännu

starkare än tidigare betona att alkohol inte skall

förekomma i vissa situationer och i vissa skeden i

livet som nämnts ovan. Det är också regeringens

bedömning att insatser för barn och ungdom är

särskilt viktiga, såväl generella insatser som

syftar till att åstadkomma en alkoholfri uppväxt och

att skjuta upp alkoholdebuten som insatser för

särskilt utsatta grupper eller grupper med

riskbeteende. Att för barn och ungdom åstadkomma

fler alkoholfria miljöer är också viktigt.

Enligt regeringen är det också viktigt att utgå

ifrån att alkoholen är en del av det svenska

kulturmönstret och att en stor majoritet av det

svenska folket betraktar alkoholdrycker som ett

inslag i livet som de inte vill avvara. De flesta

använder alkohol på ett sådant sätt att det inte

vållar problem, varken för dem själva eller för

samhället. De flesta både vill och kan bruka alkohol

på ett måttfullt sätt.

De svenska alkoholskatterna på spritdrycker, vin

och starköl kommer, enligt regeringen, att behöva

ses över på sikt (avsnitt 6 s. 39 f.). Regeringen

avser att senare i en särskild proposition till

riksdagen återkomma till dessa frågor samt övriga

frågor om åtgärder på alkoholskatteområdet.

Regeringen anför vidare i propositionen (avsnitt 7

s. 41 f.) bl.a. att det internationella arbetet på

alkoholområdet, främst inom EU och WHO, bör

utvecklas och förstärkas. Sverige bör bidra till

utvecklingen av en sektorsövergripande strategi för

att minska alkoholens skadeverkningar inom EU samt

aktivt verka för ett ökat informations- och

erfarenhetsutbyte inom WHO och EU. Enligt regeringen

bör samarbetet inom EU ske på områden där det finns

ett värde av ett ökat EU-samarbete. De områden

Sverige föreslagit är följande. Unga människor och

alkohol, alkohol och trafik, alkoholskatter, den

illegala alkoholhandeln, informations- och

erfarenhetsutbyte för att utveckla det förebyggande

arbetet på arbetsplatser, under graviditet, i skolan

och inom primärvården. Dessutom behövs en fortsatt

diskussion om insatser för att motverka skadliga

konsumtionsnivåer. Ett utvecklat samarbete vad

gäller mätning av konsumtionsnivåer och olika

indikatorer på missbruk och behandlingsbehov behöver

också lyftas fram. Det finns en viss europeisk

enighet om dessa indikatorer, men det behövs mycket

resurser och arbete för att få dem att fungera i

praktiken.

Regeringen pekar på att Sverige, tillsammans med

Finland, tog initiativ till två jämförande

europeiska alkoholstudier. Studierna, som delvis är

finansierade av Europeiska kommissionen, är avsedda

att utgöra den vetenskapliga grunden för en

eventuell framtida EU-strategi på alkoholområdet.

Under det svenska ordförandeskapet i EU våren 2001

kommer de första resultaten att presenteras. En av

Sveriges prioriterade uppgifter under och efter

ordförandeskapsperioden kommer att vara att lyfta

fram frågorna om alkoholen och alkoholens betydelse

för folkhälsan i syfte att bidra till arbetet med

att utveckla en gemensam alkoholstrategi inom EU.

Under Sveriges ordförandeskap genomförs också, på

svenskt initiativ, en europeisk WHO-

ministerkonferens om alkohol. Temat för konferensen,

som äger rum 19-21 februari 2001, är unga människor

och alkohol. Hälso- och ungdomsministrar från 51

medlemsländer i Europa har inbjudits för att bl.a.

ta ställning till en ny WHO-deklaration om unga

människor och alkohol.

Regeringen föreslår i propositionen (avsnitt 8.1 s.

43 f.) bl.a. att huvudinriktningen för den

nationella alkoholpolitiken skall vara att stimulera

utvecklingen av målinriktade och samordnade

förebyggande insatser på kommunal nivå och stimulera

ökad samverkan mellan lokala aktörer. Enligt

regeringens bedömning bör förstärkta åtgärder

genomföras fram till år 2005 när det gäller

särskilda stödinsatser för riskgrupper och individer

med riskbeteende, vård- och behandlingsinsatser,

opinionsbildning och information, begränsning av

tillgången på alkoholdrycker på vissa områden,

begränsning av marknadsföring av alkoholdrycker

m.m., fördjupad kompetens bland de yrkesgrupper som

kan förebygga alkoholskador, uppföljning av

konsumtions- och skadeutvecklingen och

alkoholforskning. Regeringen föreslår att riksdagen

godkänner huvudinriktningen av alkoholpolitiken att

intensifiera det samordnade lokala arbetet i landets

kommuner och att ytterligare förstärka arbetet på

europeisk och internationell nivå.

Enligt regeringen kommer kommunerna framöver att få

en viktigare roll än tidigare när det gäller att

utveckla och samordna insatser inom samtliga arenor

på lokal nivå, såväl vad gäller att på vissa områden

begränsa tillgången på alkohol som att minska

efterfrågan. Handlingsplanen mot alkoholskador bör

ange vilka åtgärder som är mest prioriterade för att

uppnå målen för alkoholpolitiken. Förstärkta

insatser bör enligt regeringens bedömning fram till

år 2005 genomföras när det gäller stödinsatser för

riskgrupper och individer med riskbeteende, vård-

och behandlingsinsatser, opinionsbildning och

information. På vissa områden som t.ex. när det

gäller restaurangernas sena öppethållande,

folkölsförsäljningen och tillsynen över

restaurangernas alkoholservering bör reglerna

skärpas och åtgärder vidtas som begränsar

tillgängligheten. Det är också viktigt att tillsynen

över alkoholservering och folkölsförsäljning skärps.

Även marknadsföringen av lättöl och andra

alkoholhaltiga lättdrycker bör begränsas för att

hindra att den utnyttjas som smygreklam för starkare

drycker. För dem som arbetar med

alkoholskadeförebyggande insatser behövs

kompetensutveckling och utveckling av nya metoder

och arbetssätt. Bättre statistik och uppföljning av

konsumtions- och skadeutvecklingen liksom förstärkt

stöd till alkoholforskningen är ytterligare områden

som bör prioriteras. Prioriteringarna har sin grund

i de förslag som i förberedelsearbetet för planen

har framförts av kommuner, berörda myndigheter,

forskare och frivilligorganisationer. Regeringens

bedömning är även att kontrollen över åldersgränsen

vid folkölsförsäljningen måste skärpas men man avser

att återkomma i frågan när Alkoholutredningens

betänkande Bestämmelser om alkoholdrycker (SOU

2000:59) behandlas i en proposition våren 2001.

Vidare understryker regeringen vikten av

information och opinionsbildande åtgärder som leder

till ett ökat individuellt ansvarstagande samtidigt

som alla andra instrument som kan bidra till att

begränsa konsumtionen också skall användas. Alla

insatser bör utgå ifrån behoven på lokal nivå,

vilket gör att konsumtions- och skadeutvecklingen

kontinuerligt måste följas upp på såväl nationell

som kommunal nivå. Regeringen framhåller att de

nationella målen ligger fast, men att nya

prioriteringar och konkretiseringar av insatserna

måste göras. Metoderna för att nå målen måste också

delvis förändras och vidareutvecklas. Det innebär

ett långsiktigt förändringsarbete ( även om

ambitionen är att målen och intentionerna i

handlingsplanen bör vara uppnådda år 2005.

Frivilligorganisationerna kommer, enligt

regeringen, även fortsättningsvis att spela en

viktig roll genom sitt engagemang i arbetet med att

bedriva opinionsbildning, förebygga alkoholskador

och genom sina insatser inom vård och behandling.

Regeringen anför att ett ökat samarbete mellan

kommuner och organisationer är önskvärt så att de

samlade resurserna tas till vara och så att bästa

möjliga samordning uppnås.

Motioner

I motion 2000/01:So23 av Chris Heister m.fl. (m)

begärs tillkännagivande om en ny svensk

alkoholpolitik (yrkande 5 ). Motionärerna anför att

det på flera punkter annonseras en skärpning av den

restriktiva alkoholpolitiken. Viktigast är kanske

det som inte görs; det blir åtminstone inte i

nuläget några sänkningar av alkoholskatten, en

åtgärd som motionärerna anser skulle minska

svartspriten och motverka kriminalitet. Inte minst

de ekonomiska ramarna, som i praktiken sätter

gränserna för det offentligas bidrag till

information och upplysning, är alltför snålt

tilltagna. Motionärerna anför vidare att ett mer

positivt synsätt och en större öppenhet för andra

länders traditioner måste till, särskilt om vi vill

nyttja vårt ordförandeskap i EU för att påverka

omvärlden. Erfarenheterna från Kanada och Nya

Zeeland visar att man kan liberalisera

alkoholpolitiken och samtidigt genom

informationsåtgärder m.m. få till stånd en minskad

alkoholkonsumtion.

Även i motion 2000/01:So300 av Chris Heister m.fl.

(m) begärs tillkännagivande om en ny svensk

alkoholpolitik (yrkande 1). I denna motion åberopar

motionärerna att en ny alkoholpolitik kräver en

kombination av samverkande åtgärder. Onödiga

begränsningar och krångel måste tas bort. Svartsprit

och kriminalitet måste bekämpas genom förstärkta

resurser till bl.a. tullen. Den legala och

beskattade alkoholens tillgänglighet måste öka och

dess pris sänkas. Hjälpen till missbrukarna måste

också förstärkas och effektiviseras. Motionärerna

anför vidare att de sedan länge hävdat att det bästa

sättet att få ett bättre förhållningssätt till

alkohol är genom upplysning och information. En

folklig förankring kräver att det goda bruket

accepteras.

I motion 2000/01:So369 av Rolf Olsson m.fl. (v)

begärs tillkännagivande om att Sverige inom

Europaunionen skall föra en restriktiv och

folkhälsoinriktad politik (yrkande 1). Motionärerna

redovisar några viktiga områden som bör stå i

centrum för Sveriges arbete på det alkoholpolitiska

fältet inom ramen för det europeiska samarbetet.

Dessa frågor måste också drivas under det svenska

ordförandeskapet. Vid ministerrådsmöten i EU är det

nödvändigt att slå fast att alkoholpolitiken inte i

första hand är en näringsfråga, utan en

folkhälsofråga och skall behandlas i konsekvens med

detta. Vidare måste Sverige avvisa alla

harmoniseringskrav av skattesatser på alkohol.

Sverige måste därutöver kräva en fullgod och

jämförbar statistik över alkoholproblemen i alla EU-

länder, som också innefattar hälso- och

sjukvårdskostnader, och bör också kräva att EU:s

ungdomsprogram skall vara drogfria. Så länge

skillnader föreligger mellan länder i unionen och i

förhållande till länder utanför unionen skall det

också vara möjligt för enskilda länder att ha

restriktiva införselregler. Enligt motionärerna bör

Sverige dessutom verka för begränsning och i

förlängningen avveckling av alkoholreklam och

marknadsföring av alkohol. Slutligen bör Sverige

inom EU verka för lägre promillegränser i trafiken.

I motion 2000/01:So26 av Lars Gustafsson m.fl. (kd)

begärs tillkännagivande om den fortsatta restriktiva

alkoholpolitiska inriktningen (yrkande 1).

Motionärerna anser att Sverige även fortsättningsvis

måste föra en restriktiv alkoholpolitik för att

sänka den totala alkoholkonsumtionen. Den

alkoholpolitiska inriktningen bör vara dels att få

storkonsumenter att minska sitt drickande, dels att

hindra nyrekrytering av alkoholmissbrukare. Det är

enligt motionärerna också angeläget att begränsa

ungdomars umgänge med alkohol. För att uppnå detta

mål är det angeläget att arbeta med olika typer av

förebyggande insatser. Vidare begärs

tillkännagivande om grunderna som den svenska

alkoholpolitiken bör vila på (yrkande 2).

Motionärerna anser att alkoholpolitiken även

fortsättningsvis bör vila på följande grunder:

attitydförändringar, begränsad tillgänglighet,

försäljningsmonopol och aktiv prispolitik. Det

begärs även ett tillkännagivande om de "vita

zonerna" (yrkande 3).

I motion 2000/01:So471 av Lars Gustafsson m.fl. (kd)

begärs tillkännagivande om alkohol och andra droger

(yrkande 8 delvis). Undersökningar och rapporter

visar att alltfler ungdomar konsumerar mycket

alkohol och prövar narkotika. Motionärerna ser med

stort allvar på denna utveckling och anser att det

fordras kraftfulla åtgärder för att vända trenden.

Ökade införselkvoter har inte inneburit att den

illegala alkoholen försvunnit och på flera orter där

man har lördagsöppna systembutiker har våld i hemmen

konstaterats. De ideella organisationerna och deras

kunskap måste tas till vara på ett bättre sätt.

Enligt motionärerna behövs mer resurser till tull

och polis samt ett bra samarbete över

nationsgränserna.

I motion 2000/01:So289 av Tuve Skånberg och Holger

Gustafsson (båda kd) begärs tillkännagivande om att

utvärdera hur Sverige uppfyllt åtagandet att verka

för att alkoholkonsumtionen skall minska med 25 %

mellan 1980 och 2000 (yrkande 1). Vidare begärs

tillkännagivande om att verka för att skapa

alkoholfria perioder och situationer, s.k. vita

zoner. (yrkande 2). Motionärerna föreslår att

riksdagen skall verka för att fyra "vita zoner"

skapas, dvs. perioder och situationer i livet som

skall vara helt alkoholfria: under graviditeten,

under barns uppväxt, i trafiken och på

arbetsplatsen.

I motion 2000/01:So27 av Kenneth Johansson m.fl. (c)

begärs tillkännagivande om ytterligare en

huvudinriktning för alkoholpolitiken som handlar om

att förstärka insatserna mot illegal sprithantering

och försäljning (yrkande 1). Motionärerna anför att

det saknas insatser rörande på vilket sätt den

illegala sprithanteringen skall stävjas och

riktlinjer till polisväsendet om att öka insatserna

gentemot svartspriten. Detta bör, enligt

motionärerna, vara en punkt i huvudinriktningen för

den nationella alkoholpolitiken.

I motion 2000/01:So25 av Kerstin Heinemann m.fl.

(fp) begärs tillkännagivande om alkoholpolitikens

mål (yrkande 1). Enligt motionärerna måste Sverige

fortsätta att föra en restriktiv alkoholpolitik

syftande till att sänka den totala

alkoholkonsumtionen och därmed alkoholskadorna.

Motionärerna anser att den alkoholpolitiska

inriktningen bör vara dels att få storkonsumenter

att minska sitt drickande, dels att hindra

nyrekrytering av alkoholmissbrukare. Det är också

angeläget att begränsa ungdomars umgänge med

alkohol. För att uppnå detta mål är det angeläget

att arbeta med olika typer av förebyggande insatser.

Motionärerna anser att den svenska alkoholpolitiken

även fortsättningsvis bör vila på vissa grunder

såsom attitydförändringar, begränsad tillgänglighet,

försäljningsmonopol och aktiv prispolitik. Vidare

begärs tillkännagivande om vikten av kommunernas

alkoholförebyggande arbete (yrkande 2). Enligt

motionärerna är betydelsen av kommunala

alkoholpolitiska program stor. Många kommuner har

redan sådana program, men problemet är att de i

allmänhet är arkivprodukter. Det behöver tydliggöras

att kommunal alkoholpolicy innebär förankring; dvs.

möten med allmänheten där man klargör vad

alkoholpolicy innebär konkret. Det krävs enligt

motionärerna i genomsnittskommunen minst en person

som arbetar med programmet. Vidare skall det finnas

former för kvalitetssäkring att programmet genomförs

som avsetts.

I motion 2000/01:So549 av Kerstin Heinemann m.fl.

(fp) begärs tillkännagivande om alkohol (yrkande 3).

Enligt motionärerna börjar man i många länder ta

alkoholproblemen på större allvar.

Världshälsoorganisationen (WHO) har antagit en

alkoholpolitisk aktionsplan, som ger ett mycket

starkt stöd för de principer som den svenska

alkoholpolitiken vilar på. Lättnader i den

restriktiva politiken måste föregås av noggranna

konsekvensanalyser och genomförandet kopplas till

noggrann uppföljning.

I motion 2000/01:K398 av Lars Leijonborg m.fl. (fp)

begärs tillkännagivande om att Sverige måste verka

för att EU skall betrakta alkohol och tobak som en

hälsofråga och inte som ett jordbruksproblem

(yrkande 23).

I motion 2000/01:So462 av Elver Jonsson m.fl. (fp, s, m, v, kd

c, mp) begärs tillkännagivande om att under Sveriges

ordförandeperiod inom EU 2001 lyfta fram alkoholen

och andra drogers negativa betydelse för folkhälsan

(yrkande 1). Vidare begärs tillkännagivande om att

Sverige under samma tid proklamerar en "vit vecka"

inom EU (yrkande 2).

I motion 2000/01:So28 av Nils-Erik Söderqvist och

Göran Magnusson (båda s) begärs tillkännagivande om

vikten av den långsiktiga alkoholpolitiken för att

förebygga alkoholskador (yrkande 1). Motionärerna

anför att de 450 miljoner kronor som i propositionen

föreslås tillföras under en treårsperiod för att

förebygga alkoholkonsumtion och alkoholskador är ett

första steg i en långsiktig satsning. I samma motion

begärs tillkännagivande om att kommunerna bör

stimuleras att genomföra gemensamma satsningar

tillsammans med frivilligorganisationer (yrkande 4).

I motion 2000/01:So233 av Inger Lundberg (s) begärs

tillkännagivande om att Sverige inom den europeiska

unionen verkar för att EU ta fram ett program med

åtgärder för att minska alkoholkonsumtion och

alkoholskador i Europa.

Tidigare behandling m.m.

Socialutskottet uttalade sig hösten 1999, i samband

med behandlingen av regeringens proposition

1998/99:134 Vissa alkoholfrågor m.m., om

alkoholpolitikens inriktning i betänkande

1999/2000:SoU4 Vissa alkoholfrågor. Utskottet

anförde i sin bedömning bl.a. följande (s. 28 f).

Sverige bedriver sedan lång tid tillbaka en

restriktiv alkoholpolitik som syftar till att

begränsa alkoholens skadeverkningar. Skälen till

denna politik är att överkonsumtion och missbruk av

alkohol utgör ett stort folkhälsoproblem. Det är väl

känt att skadligt dryckesbeteende leder till

omfattande sociala och medicinska problem liksom att

kostnaderna för samhället är höga. Missbruket av

alkohol har också en stark koppling till våld och

andra former av brott och ligger bakom ett stort

antal olyckor samt orsakar i många fall en alltför

tidig död. Sociala hänsyn har därför sedan länge

präglat den svenska alkohollagstiftningen.

Den i Sverige bedrivna alkoholpolitiken ligger,

enligt utskottet, i linje med den av forskningen

förordade och har som huvudsyfte att minska den

totala alkoholkonsumtionen genom att begränsa

tillgängligheten och skydda ungdomen. Vid

utformningen av denna politik har det

folkhälsopolitiska målet En bättre folkhälsa för

alla haft stor betydelse. Utskottet ställer sig

bakom dessa målsättningar för alkoholpolitiken som

också överensstämmer med WHO:s hälsostrategi för

Europa. Inriktningen av den svenska alkoholpolitiken

stämmer också väl överens med de etiska principer

och mål som fastställdes i Europadeklarationen om

alkohol som Sverige anslöt sig till 1995. Utskottet

delar bedömningen att de viktigaste alkoholpolitiska

medlen för att begränsa totalkonsumtionen och därmed

alkoholskadorna fortfarande är ett

detaljhandelsmonopol och prispolitiken.

Utskottet konstaterar dock att förutsättningarna

för att fortsättningsvis bedriva en traditionell

svensk restriktiv alkoholpolitik i grunden har

förändrats under det senaste decenniet. De

förändringar som skett under 1990-talet inom

alkoholområdet, inte minst den ökade

internationaliseringen och Sveriges medlemskap i EU,

påverkar den svenska alkoholpolitikens utformning

framöver.

Socialutskottet delar emellertid skatteutskottets

bedömning att det inte finns något skäl att minska

ambitionerna med den svenska alkoholpolitiken.

Enligt socialutskottets mening befinner sig den

svenska alkoholpolitiken i en förändringsprocess som

kräver insatser under lång tid framöver. Några

drastiska ändringar av de restriktiva

alkoholpolitiska medel som finns bör dock inte

göras. En sådan snabb omställning skulle, enligt

utskottet, kunna leda till att alkoholproblemen i

stället ökar. Nya metoder och arbetssätt måste

ständigt utvecklas för att nå målet att begränsa

alkoholens skadeverkningar. Den framtida politiken

måste också vara väl förankrad hos befolkningen om

den skall ha någon effekt.

Den nya situationen gör det, enligt utskottet,

nödvändigt att dels bibehålla

detaljhandelsmonopolets och prisinstrumentets

effektivitet, dels söka nya vägar för det

förebyggande arbetet. Samhällets insatser behöver

samordnas och effektiviseras bättre än hittills för

att upprätthålla de alkoholpolitiska målen.

Utskottet konstaterar att ett arbete med den

inriktningen har påbörjats. Resurser måste också

satsas där det största behovet finns.

Totalkonsumtionen måste även begränsas genom sådana

insatser som riktar sig mot storkonsumenter och

olika riskgrupper samt sådana situationer där

alkohol definitivt inte hör hemma dvs. insatser till

förmån för en alkoholfri uppväxt, trafik, graviditet

och ett alkoholfritt arbetsliv. Insatserna här måste

bli mer effektiva och träffsäkra. Enligt utskottet

är det också rimligt att tyngdpunkten i den rent

alkoholpolitiska kontrollen mera tydligt läggs

närmare konsumenten. Utskottet delar regeringens

uppfattning att pris- och skatteinstrumentet kan

överges först när samhället hittat lika effektiva

alkoholpolitiska alternativ till dessa. Av vikt är

också att alkoholbranschen tar ett ökat ansvar.

Sveriges alkoholpolitik inom EU och internationellt

är enligt utskottets uppfattning av stor betydelse,

även för vår nationella politik på området. Sverige

måste driva en aktiv egen alkoholpolitik.

Målsättningen med nu förestående

översynsförhandlingar är att Sverige skall behålla

nuvarande införselregler. Samtidigt blir det allt

viktigare att få med andra länder och andra aktörer

än de traditionella i arbetet mot alkoholproblemen.

Tillsammans inom t.ex. EU kan Sverige med andra

medlemsländer utforma en effektiv social och

ansvarsfull alkoholpolitik som gagnar folkhälsan

inom unionen. Utskottet ser också mycket positivt på

de länderjämförande alkoholstudier inom EU som bl.a.

Sverige initierat och Sveriges initiativ för att

utarbeta en gemensam EU-strategi på alkoholområdet.

Sverige kommer att vara värd för WHO:s

ministerkonferens nästa år i Stockholm med temat

Alkohol och unga människor i Europa. En plan för

WHO:s framtida hälsofrämjande arbete kommer, enligt

uppgift, att presenteras vid konferensen.

Utskottet avstyrkte samtliga motioner. Riksdagen

följde utskottet (rskr. 1999/2000:42). Till

betänkandet fogades i denna del tre reservationer

(m, kd och c).

Utskottet berörde våren 2000 inriktningen av

alkoholpolitiken i sitt yttrande till

utrikesutskottet över regeringens skrivelse

1999/2000:60 Årsboken om EU. Berättelse om

verksamheten i Europeiska unionen under 1999

(yttrande 1999/2000:SoU5y med samma namn).

Våren 2000 uttalade sig socialutskottet ånyo rörande

alkoholpolitikens inriktning m.m. i sitt yttrande

över proposition 1999/2000:121 Privat införsel av

alkoholdrycker, m.m.(yttrande 1999/2000:SoU11y med

samma namn). Utskottet upprepade att det var mycket

angeläget att intensifiera de förebyggande

insatserna på alkoholområdet. I bedömningen anfördes

vidare bl.a. följande.

- - - Aktiva informationsinsatser och

opinionsbildande åtgärder, särskilt mot vissa

riskgrupper, risksituationer och storkonsumenter, är

nödvändiga. Vissa områden bör enligt utskottets

uppfattning prioriteras i detta sammanhang. Det

gäller insatser som främjar en alkoholfri uppväxt

och att kvinnor undviker alkohol under graviditet.

Det är likaså viktigt att eftersträva att det inte

förekommer alkohol i trafiken, vare sig till lands

eller till sjöss, och att alla arbetsplatser är

alkoholfria. Utskottet delar bedömningen i motion

Sk27 (m) att satsningar på information och

upplysning bör till i skolan för att lägga grunden

för ett folkhälsotänkande. - - -

Enligt utskottet är det helt nödvändigt att de

nationella instrument som hittills använts

kompletteras med ökade satsningar på internationellt

samarbete och om möjligt gemensamma regler. Inom EU

finns ett ökat intresse och en större medvetenhet om

alkoholens betydelse för folkhälsan och också ett

större intresse för samarbete på EU-nivå för att

begränsa alkoholens skadeverkningar. - - -

Socialutskottet konstaterar sammanfattningsvis att

det bedrivs ett aktivt arbete på både nationell och

internationell nivå när det gäller förebyggande av

alkoholskador och alkoholens betydelse för

folkhälsan. Socialutskottet tillstyrker utifrån sina

utgångspunkter propositionen. - - -

Nationella folkhälsokommittén har i sitt

slutbetänkande Hälsa på lika villkor - nationella

mål för folkhälsan (SOU 2000:91) som hälsopolitiskt

mål 13 angett "minskat skadligt alkoholbruk".

Kommittén (s. 17) anför bl.a. att EU-medlemskapet

förändrat det som tidigare utgjorde viktiga delar av

alkoholpolitiken. Det svenska samhället står inför

en stor utmaning att möta en större tillgång till

alkoholdrycker. Ökad information om skadligt

alkoholbruk, punktnykterhet och insatser riktade

till barn och ungdom kan på sikt minska

totalkonsumtionen och alkoholskadorna. Betänkandet

är föremål för remissbehandling.

Utskottets bedömning

Utskottet konstaterar att EU-medlemskapet förändrat

det som tidigare utgjorde viktiga delar av

alkoholpolitiken. Medlemskapet innebär bl.a. att

införselkvoterna för alkoholdrycker för privat bruk

kommer att höjas stegvis fram till år 2004 då en

anpassning skall ha skett till EU:s regelsystem. Den

anpassning som Sverige måste göra är inte

oproblematisk. Möjligheten att använda det s.k.

prisinstrumentet för att påverka tillgången på

alkohol försvagas. Höjda införselkvoter kommer, om

åtgärder inte vidtas, att medföra att gränshandeln

med alkohol successivt kommer att öka liksom

troligen också den illegala handeln och

försäljningen av alkohol. Det finns, enligt

utskottet, anledning att hysa oro för att

alkoholskadorna kommer att bli fler genom att

totalkonsumtionen sannolikt kommer att öka under de

närmaste åren. Utskottet anser att de negativa

effekterna av denna anpassning kraftfullt måste

motverkas. Utskottet ställer sig bakom förslaget

till handlingsplan i vilken grundvalarna för en

alkoholpolitik efter de förändrade förutsättningar

som nu föreligger läggs fast.

Socialutskottet vidhåller att den svenska

alkoholpolitikens ambitionsnivå måste vara fortsatt

hög. Det övergripande målet för den svenska

alkoholpolitiken bör ligga fast, nämligen att

politiken även fortsättningsvis skall syfta till att

minska alkoholens medicinska och sociala

skadeverkningar. Utskottet delar bedömningen att

målet bör nås genom åtgärder mot skadligt

dryckesbeteende och genom att sänka den totala

alkoholkonsumtionen. Utskottet anser att insatser

för barn och ungdom är särskilt viktiga.

Möjligheterna att begränsa alkoholens

tillgänglighet genom nationella åtgärder har minskat

de senaste åren, och en förskjutning måste enligt

utskottet ske mot såväl lokala som internationella

insatser för att minska alkoholskadorna.

Handlingsplanen ger kommunerna en viktigare roll vad

gäller att utveckla och samordna den lokala

alkoholpreventionen. Utskottet ser positivt på att

det lokala ansvaret i det alkoholförebyggande

arbetet ökar och förstärks. Utskottet anser att

förstärkta åtgärder behövs när det gäller särskilda

stödinsatser för riskgrupper och individer med

riskbeteende, vård- och behandlingsinsatser,

opinionsbildning och information, begränsning av

tillgängligheten och marknadsföringen av

alkoholdrycker, kompetensutveckling, uppföljning av

konsumtions- och skadeutvecklingen samt

alkoholforskning. Även bedömningen att det

internationella arbetet på alkoholområdet, främst

inom EU och WHO, bör utvecklas och förstärkas gillas

av utskottet. Utskottet vill särskilt framhålla

vikten av Sveriges medverkan i utarbetandet av en ny

EU-strategi på alkoholområdet. Som utskottet

tidigare anfört finns nu inom EU ett större intresse

för samarbete för att begränsa alkoholens

skadeverkningar. Sverige har därför möjlighet att

med andra medlemsländer utforma en effektiv social

och ansvarsfull alkoholpolitik som gagnar folkhälsan

inom unionen.

Sammanfattningsvis godkänner utskottet

huvudinriktningen för alkoholpolitiken, nämligen att

intensifiera det samordnade lokala arbetet i landets

kommuner och att ytterligare förstärka arbetet på

europeisk och internationell nivå. Motionerna

2000/01:So25 (fp) yrkandena 1 och 2, 2000/01:So26

(kd) yrkandena 1-3, 2000/01:So27 (c) yrkande 1,

2000/01:So28 (s) yrkandena 1 och 4, 2000/01:So233

(s), 2000/01:So289 (kd) yrkandena 1 och 2,

2000/01:So369 (v) yrkande 1, 2000/01:So462 (fp, s,

m, v, kd, c, mp) yrkandena 1 och 2, 2000/01:So471

(kd) yrkande 8 delvis, 2000/01:So549 (fp) yrkande 3

och 2000/01:K398 (fp) yrkande 23 får anses vara i

allt väsentligt tillgodosedda genom den politik som

förs. Något tillkännagivande till regeringen behövs

därför inte.

Motionerna 2000/01:So23 (m) yrkande 5 och

2000/01:So300 (m) yrkande 1 avstyrks.

Vård och behandling

Propositionen

Regeringen anför i propositionen (s. 50 f.) bl.a.

att vård och behandling för missbrukare och

storkonsumenter bör utvecklas och förstärkas.

Insatserna skall syfta till att flera missbrukare

kommer ifrån sitt beroende. Behovsanpassad vård bör

erbjudas i ett tidigt skede av missbruket. Kunskapen

om missbrukarvårdens resurser, insatser och resultat

bör öka.

Enligt regeringen utgör vård och behandling samt

andra rehabiliteringsinsatser grunden när det är

fråga om att hjälpa storkonsumenter och missbrukare

att komma ifrån sitt beroende. För en väl fungerande

missbrukarvård krävs kunskaper om missbrukets

omfattning och karaktär, vårdbehov hos olika

riskgrupper och missbrukare samt kvalitet i och

effekter av olika insatser.

Ansvaret för vård av missbrukare är gemensamt för

kommuner med det sociala ansvaret och landsting med

det medicinska ansvaret. Tillsammans svarar de för

att vårdbehov uppmärksammas och åtgärdas samt att

verksamheter utvecklas som svarar mot behoven.

Staten har ansvar för tvångsvården av ungdomar och

de mest utsatta missbrukarna. För att stimulera

utvecklingen av öppenvårdsinsatser för ungdomar och

vuxna missbrukare har regeringen sedan år 1995

årligen avsatt 50 miljoner kronor. Medlen fördelas

av länsstyrelserna.

Missbrukarvården genomgick stora förändringar under

1990-talet. Tvångsvården har nära nog halverats

samtidigt som öppenvården har kommit att spela en

allt större roll. Omkring 80 % av alla vårdinsatser

den 1 november 1998 skedde i öppenvård. Vad

utvecklingen har inneburit för den enskilde är dock

inte känt. Socialstyrelsen har bl.a. mot den

bakgrunden nyligen påbörjat ett arbete med att

utarbeta nationella riktlinjer och

kvalitetsindikatorer för missbrukarvården. Det är

regeringens förhoppning att det arbetet, som

beräknas vara färdigt att spridas till samtliga

vårdgivare vid utgången av år 2002, kommer att

utgöra ett värdefullt bidrag till

kvalitetsutvecklingen i missbrukarvården.

I olika sammanhang har framhållits bristen på

resurser för de socialt mest utsatta missbrukarna.

Det gäller bl.a. hemlösa, personer med s.k.

dubbeldiagnos, prostituerade missbrukande kvinnor

och injektionsmissbrukare. Regeringen anser att det

är angeläget att vårdbehövande personer får tillgång

till insatser som är avpassade till deras behov. Det

är angeläget att fortsatt följa utvecklingen och

uppmärksamma tendenser till neddragningar eller

andra förändringar.

Enligt Socialstyrelsen saknas kunskap på flera

viktiga områden inom missbrukarvården. Det gäller

framför allt innehåll, kvalitet och resultat i

öppenvård och institutionsvård samt i vilken

utsträckning socialtjänstens resurser är väl avvägda

i förhållande till missbrukarnas behov. Inom

Socialstyrelsen och Statens institutionsstyrelse

pågår ett arbete med att utveckla och pröva system

för att beskriva klienten och dennes problem på ett

sådant sätt att problemen kan följas upp. Det är

enligt regeringens uppfattning angeläget att

utvecklingsarbetet fortsätter och att metoden sprids

till olika delar av missbrukarvården. För att komma

till rätta med bristerna när det gäller att värdera

och bedöma socialtjänstens resultat, bl.a. avseende

missbrukarvården, har Socialstyrelsen på regeringens

uppdrag utformat ett program för nationellt stöd

till kunskapsutvecklingen inom socialtjänsten. I

budgetpropositionen för 2000 beräknas 50 miljoner

kronor på tre år för programmet.

Motioner

I motion 2000/01:So547 av Lars Leijonborg m.fl. (fp)

begärs tillkännagivande om ökade resurser till vård

av unga alkohol- och narkotikamissbrukare. (yrkande

6). Enligt motionärerna har trycket på

behandlingshemmen för barn och ungdomar med

missbruksproblem har ökat. Det är enligt

motionärerna viktigt att tillräckligt med platser

skapas så att framför allt unga med drogproblem kan

få hjälp. Kommunerna måste också köpa det antal

platser som krävs. Det krävs vidare kommunalt

samarbete i syfte att bättre utvärdera och mäta

resultaten i ungdomsvården. Detta både för att få

kontroll över kostnaderna samtidigt som

vårdkvaliteten kan förbättras. I motion 2000/01:So25

av Kerstin Heinemann m.fl. (fp) (yrkande 4)

framställs ett i stort likalydande yrkande.

Tidigare behandling

Socialutskottet uttalade sig i frågan senast våren

1998 i sitt betänkande 1997/98:SoU17 Vård av

missbrukare m.m., vartill hänvisas. I sin bedömning

(s. 15 f.) anförde utskottet bl.a. följande.

Det utvecklingsarbete som pågår i kommunerna för att

finna nya och flexibla former för vård och

behandling är värdefullt och bör fortsätta.

Utskottet förutsätter att länsstyrelserna och

Socialstyrelsen vid sin tillsyn uppmärksamt följer

utvecklingen särskilt när det gäller insatserna för

unga narkotikamissbrukare, missbrukare med psykisk

störning, kvinnliga missbrukare och invandrare med

missbruksproblem. - - -

Utskottet vidhåller sin tidigare uppfattning att det

är viktigt inte enbart att kommunen erbjuder

missbrukare vård utan att det råder balans mellan de

öppna stöd- och vårdformerna och de olika formerna

av institutionsvård. Balansen skall självfallet inte

enbart vara kvantitativ utan det viktigaste är

balansen i innehållet och kvaliteten i den vård som

ges. - - -

Utskottet anser att det finns ett stort behov av

ytterligare kunskaper om effekterna av olika

insatser inom missbrukarvården. - - - Svårigheter

att bedöma vårdinnehåll och kvalitet inom

missbrukarvården beror bl.a. på att utvärderingar av

behandlingsresultat är sällsynta. I propositionen

Ändring i socialtjänstlagen framhöll regeringen att

det krävs ökade satsningar på utvärdering av

missbrukarvården. Även dokumentation och

kvalitetssäkring samt metoder för uppföljning och

utvärdering av vårdens effekter behövde enligt

regeringens mening utvecklas. Utskottet delar denna

uppfattning. Det är också som Socialstyrelsen

framhållit angeläget att skaffa bättre kunskap om

kompetensen bland dem som arbetar med missbrukare i

kommunerna. - - -

Sammanfattningsvis ansåg utskottet mot bakgrund av

det anförda att något tillkännagivande till

regeringen inte behövdes. De aktuella motionerna

avstyrktes. Riksdagen följde utskottet (prot.nr

1997/98:95).

Utskottets bedömning

Enligt utskottet utgör vård och behandling samt

andra rehabiliteringsinsatser grunden när det är

fråga om att hjälpa personer att komma ifrån sitt

beroende. Utskottet delar bedömningen att vård och

behandling av missbrukare och storkonsumenter bör

utvecklas och förstärkas och att insatserna bör

syfta till att fler missbrukare rehabiliteras. Det

är angeläget att vårdbehövande, inte minst unga

missbrukare, får tillgång till behovsanpassade

insatser. För en väl fungerande missbrukarvård krävs

kunskaper om missbruk, vårdbehov samt kvalitet i och

effekter av olika insatser. Missbrukarvården har det

sista decenniet genomgått stora förändringar, och

det finns ett stort behov av ytterligare kunskap på

området särskilt vad gäller resurser, insatser och

resultat. Utskottet ser därför positivt på det

arbete som Socialstyrelsen och Statens

institutionsstyrelse (SiS) utför på uppdrag av

regeringen för att kunskapssamla inom området med

syfte att höja kvaliteten på och komma till rätta

med vissa brister inom missbrukarvården. Utskottet

vill i sammanhanget peka på den studie SBU nyligen

avslutat vad gäller behandling av alkohol- och

narkotikamissbrukare. Enligt utskottets mening är

det angeläget att regeringen noga följer

utvecklingen på vård- och behandlingsområdet och

tidigt uppmärksammar tendenser till negativa

förändringar. Motionerna 2000/01:So25 (fp) yrkande 4

och 2000/01:So547 (fp) yrkande 6 får i allt

väsentligt anses tillgodosedda med det anförda.

Information och opinionsbildning

Propositionen

Regeringen anför i propositionen (s. 52 f.) bl.a.

att informationen om och opinionsbildningen kring

bruk av alkohol, dess risker och skadeverkningar bör

förstärkas, såväl på nationell som på lokal nivå.

Opinionsbildningen bör bidra till ett ökat

individuellt ansvarstagande när det gäller måttfulla

alkoholvanor, alkoholfrihet i trafiken, på

arbetsplatser och under graviditet och minskad

konsumtion av illegal alkohol.

Enligt regeringen bör opinionsbildningen främst

bedrivas av kommuner och landsting samt av

frivillig- och ungdomsorganisationer samt andra

organisationer på lokal nivå. Vissa centrala

insatser bör göras på nationell nivå i samverkan med

olika organisationer, företag m.fl. för att stödja

opinionsarbetet på lokal nivå. De aktörer som

producerar, säljer eller serverar alkohol har ett

ansvar för att informera om riskerna med för hög

alkoholkonsumtion. Systembolaget har ett särskilt

ansvar för att informera allmänheten om riskerna med

alkoholkonsumtion.

Regeringen anför att viss information även

fortsättningsvis bör produceras på nationell nivå.

Syftet med den nationellt producerade informationen

är att uppmärksamma frågan och förmedla samma

budskap till hela landet. Den sortens information

bör dock kombineras med lokal målgruppsanpassad

information och lokala aktiviteter, som stimulerar

till dialog mellan människor. Det är därför viktigt

att företrädare från den lokala nivån ges möjlighet

att påverka de nationella insatsernas utformning.

Syftet med nationellt producerad information kan

också vara att förmedla basfakta om olika

forskningsresultat etc., motsvarande det arbete som

Centralförbundet för alkohol- och

narkotikaupplysning (CAN) gör.

Regeringen anför vidare att det främsta syftet med

nationella kampanjer fram till 2005 bör vara att öka

allmänhetens kunskap om individuella risknivåer vid

alkoholkonsumtion, vilka skador hög

alkoholkonsumtion kan medföra och att öka

allmänhetens förståelse för den politik som förs.

Det är viktigt att tydligt förklara varför olika

insatser görs. Nationella opinionsbildande insatser

är också ett viktigt stöd för det lokala arbetet.

Regeringen anser att opinionsbildningen främst bör

bedrivas på lokal nivå av kommuner, landsting,

frivilligorganisationer, ungdomsorganisationer och

andra organisationer. Regeringen avser också att ta

kontakter med representanter för

ungdomsorganisationer och för arbetsmarknadens

parter i syfte att stimulera utvecklingen av ett

förstärkt opinionsbildande arbete. Systembolaget har

ett särskilt ansvar för att informera allmänheten om

alkoholens verkningar och risker. Den nya kommitté

som föreslås få ett särskilt ansvar för

genomförandet av handlingsplanen får också i uppgift

att i bred samverkan med kommuner, landsting,

frivilligorganisationer, ungdomsorganisationer,

branschorganisationer m.fl. svara för

opinionsbildningen på nationell nivå som stöd för

opinionsbildningen på lokal nivå.

Motioner

I motion 2000/01:So23 av Chris Heister m.fl. (m)

begärs tillkännagivande om vikten av upplysning och

information (yrkande 1). Motionärerna anför att de

sedan länge hävdat att det bästa sättet att få ett

bättre förhållningssätt till alkohol är genom

upplysning och information. En folklig förankring

kräver att det goda bruket accepteras. Information

om alkohol och alkoholrelaterade skador måste

således vara baserad på fakta och kunskap.

I motion 2000/01:So362 av Inger Davidson m.fl. (kd,

m, v, c, fp, mp) begärs tillkännagivande om att en

bred informationskampanj riktad till föräldrar och

ungdomar bör initieras (yrkande 3). Motionärerna

anför att ett tilltagande problem är den stora

tillgången på droger, vilket har pressat priserna.

Polisen har i dag inte tillräckligt med resurser för

att få bukt med problemen. Ett stort ansvar vilar

därför på föräldrarnas axlar - men ofta vet

föräldrarna inte om hur stort problemet är.

I motion 2000/01:So416 av Helena Zakariasén och Ann-

Kristine Johansson (båda s) begärs tillkännagivande

om behovet av en bred informationskampanj om

alkoholens och narkotikans skadeverkningar.

I motion 2000/01:So547 av Lars Leijonborg m.fl. (fp)

begärs tillkännagivande om en massiv

informationskampanj till unga om alkoholens och

narkotikans skadeverkningar (yrkande 3).

Motionärerna anser att samtliga elever på

mellanstadiet måste få droginformation. CAN:s

undersökningar visar att andelen elever som får

information om droger i skolan sjunkit kraftigt

sedan början av 1980-talet. Men också andra

ålderskategorier bör komma i fråga för

informationsinsatser.

I motion 2000/01:So549 av Kerstin Heinemann m.fl.

(fp) begärs tillkännagivande om beroende och

missbruk (yrkande 1). Motionärerna anför att

narkotikan inte kan ses isolerat från andra

beroendeframkallande medel. Inkörs-porten är ofta

tobaksbruk och därefter alkoholbruk. Här krävs ett

kontinuerligt aktivt opinions- och

informationsarbete av en rad grupper i samhället,

såväl frivilliga som professionella.

I motion 2000/01:So369 av Rolf Olsson m.fl. (v)

begärs att regeringen gör en översyn av

informationsinsatser när det gäller kvinnors och

flickors alkoholvanor och missbruk (yrkande 3

delvis). Motionärerna anser att det också behövs ett

stort mått av informationsinsatser till dem som

arbetar med ungdomar samt till socialtjänst- och

sjukvårdspersonal.

I motion 2000/01:So423 av Anders Sjölund och Jan-

Evert Rådhström (båda m) begärs tillkännagivande om

information om allt vad ett inträde i

myndighetsåldern innebär, i synnerhet vad avser

alkoholens skadliga inverkan (yrkande 2).

Tidigare behandling m.m.

Socialutskottet uttalade sig senast hösten 1999, i

samband med behandlingen av regeringens proposition

1998/99:134 Vissa alkoholfrågor m.m., om

alkoholförebyggande åtgärder i betänkande

1999/2000:SoU4 Vissa alkoholfrågor. Utskottet

anförde i sin bedömning bl.a. följande (s. 35).

Sveriges EU-medlemskap har delvis ändrat

möjligheterna att föra en traditionell svensk

alkoholpolitik. Information, ålderskontroll och

andra liknande alkoholskadeförebyggande insatser

kommer, enligt utskottets uppfattning, att få en

ökad tyngd i den svenska alkoholpolitiken. Utskottet

har vid upprepade tillfällen, senast i betänkandet

1997/98:SoU14, understrukit just vikten av

information och upplysning om alkoholens

skadeverkningar och andra alkoholförebyggande

åtgärder. Denna inställning vidhålls av utskottet.

Det är, enligt utskottets mening, angeläget att

bibehålla en fortsatt hög ambitionsnivå när det

gäller det förebyggande arbetet på området, inte

minst de insatser som riktar sig till barn och

ungdomar. - - -

Aktuella motioner avstyrktes. Riksdagen följde

utskottet (rskr. 1999/2000:42).

I socialutskottets yttranden 1999/2000:SoU5y och

SoU11y, vartill hänvisas, berörs kort även

förebyggande insatser på alkoholområdet.

Folkhälsoinstitutet anordnar den 3-4 april 2001 en

konferens i Stockholm om kvinnors bruk och missbruk

av alkohol. Institutet anför i sin inbjudan att

alkoholforskningen till stor del har behandlat män.

I och med att kvinnors alkoholkonsumtion ökat blir

också behovet av att uppmärksamma kvinnor och

alkohol större. På konferensen skall olika

kulturella, samhällsvetenskapliga och biomedicinska

aspekter på kvinnors bruk och missbruk av alkohol

behandlas.

Systembolaget har nyligen publicerat bl.a. två

informationsskrifter som rör kvinnor och alkohol,

dels Ge mig en drink jag är rädd! 12 författare och

en illustratör om kvinnor och alkohol, dels

Skönheten och odjuret, alkoholens dubbelliv, som

riktas till unga kvinnor.

Utskottets bedömning

Det svenska samhället står inför en stor utmaning,

nämligen att möta en större tillgång på

alkoholdrycker. Information och upplysning kommer

att spela en central roll i det förebyggande arbetet

med anledning av den nya situationen. Utskottet

vidhåller sin inställning om vikten av information

om bruk, risker och skadeverkningar av alkohol.

Enligt utskottets mening är sådan information till

barn och ungdom av särskild betydelse. För att

motverka de negativa konsekvenserna av en anpassning

till EU:s regler och försöka minska alkoholskadorna

måste det, enligt utskottet, ske en ökad

informationssatsning. Utskottet delar därför

bedömningen i propositionen att det informativa och

opinionsbildande arbetet på området bör förstärkas,

både nationellt och lokalt. En kraftfull

opinionsbildande verksamhet bör leda till ett

starkare individuellt ansvarstagande när det gäller

måttfull alkoholkonsumtion. För att stimulera en

utveckling av ett förstärkt sådant arbete bör

regeringen, enligt utskottet, samarbeta nära och

lyhört med kommuner, landsting, ungdoms- och

frivilligorganisationer, arbetsmarknadens parter

m.fl. i frågan. Utskottet vill framhålla

Systembolagets särskilda informationsansvar rörande

alkoholens negativa sidor. Även den nya

samarbetskommitté som regeringen skall tillsätta bör

svara för en ambitiös opinionsbildning i frågan. Som

framgår av redovisningen ovan omfattas kvinnor, även

unga kvinnor, av Systembolagets

informationssatsning. Utskottet utgår även från att

Folkhälsoinstitutets konferens kommer att behandla

vikten av att ge även flickor och kvinnor

ansvarsfull alkoholinformation. Motionerna

2000/01:So23 (m) yrkande 1, 2000/01:So362 (kd, m, v,

c, fp, mp) yrkande 3, 2000/01:So369 (v) yrkande 3

delvis, 2000/01:So416 (s), 2000/01:So423 (m) yrkande

2, 2000/01:So547 (fp) yrkande 3 och 2000/01:So549

(fp) yrkande 1 är i allt väsentligt tillgodosedda

med det anförda.

Begränsning av tillgången på alkoholdrycker på vissa

områden

Propositionen

I propositionen (s. 54 f.) anför regeringen bl.a.

att tillsynen över försäljning och servering av

alkoholdrycker på lokal nivå bör skärpas. Detta är

nödvändigt för att gällande regler skall följas och

tillgången på alkohol även i fortsättningen vara

begränsad. Enligt regeringen bör alla kommuner i

syfte att minska alkoholskadorna ha alkoholpolitiska

program som omfattar tillsynen, ha en effektiv

tillsyn av företag som serverar eller säljer

alkohol, erbjuda utbildning i ansvarsfull

alkoholhantering för innehavare av

serveringstillstånd och deras personal och samarbeta

med polismyndigheten för att motverka illegal

alkoholhantering.

Regeringen anför vidare att det finns flera studier

som dokumenterar sambandet mellan lätt tillgänglig

alkohol och hög alkoholkonsumtion, och att lätt

tillgänglig alkohol leder till ökade problem.

Restriktioner för att begränsa tillgången påverkar

både ungdomar, hög- och normalkonsumenter och

missbrukare. Effektiviteten i strategier när det

gäller tillgången är beroende av folkligt stöd och

samtycke.

De åtgärder som i Sverige använts för att begränsa

den totala alkoholkonsumtionen är främst

prisinstrumentet, i form av höga skatter, och en

relativt begränsad tillgång. Begränsningar i

tillgången sker främst genom att försäljningen sker

i Systembolagets drygt 400 butiker, i stället för i

ca 8 000 livsmedelsbutiker, och genom särskilda

regler för försäljning av folköl i livsmedelsbutiker

och försäljning av alkohol på restaurang.

Försäljningen genom Systembolaget sker utan

vinstintresse och utan den konkurrens som skulle

kunna driva upp försäljningen.

Den storskaliga illegala tillverkningen och

smugglingen av spritdrycker är ett allvarligt

samhällsproblem som måste bekämpas. Den storskaliga

illegala tillverkningen var ett av de bärande

motiven bakom det förnyade försöket med lördagsöppet

på Systembolaget, som startade den 5 februari 2000.

Vid sidan av försöket med lördagsöppet förlängdes

öppettiderna i flera butiker på vardagar, dock

längst fram till 20.00. Försöket med lördagsöppet

kommer att utvärderas efter ett år. Resultatet av

utvärderingen blir vägledande för beslut om fortsatt

lördagsöppet.

Regeringen anför vidare att åldersgränser för

försäljning av alkohol är ett instrument för att

begränsa ungdomars tillgång till alkohol. Ett starkt

skäl för att inte sänka nuvarande åldersgräns för

försäljning på Systembolaget (20 år) är att ju lägre

åldersgränsen är för eget inköp, desto längre ner i

åldrarna langas alkohol. För servering på restaurang

har en lägre åldersgräns fastställts, 18 år.

Kommunerna ansvarar för hanteringen av

serveringstillstånd för spritdrycker, vin och

starköl. Kommunerna utövar också, tillsammans med

polismyndigheten, den direkta tillsynen över

serveringen, liksom över detaljhandelsförsäljning

och servering av folköl. Lagstiftaren har också gett

kommunerna möjlighet att vägra tillstånd för

servering, trots uppfyllda krav, om risk för

alkoholpolitiska olägenheter finns.

Alkoholutredningen föreslår i sitt betänkande

Bestämmelser om alkoholdrycker (SOU 2000:59) att

restaurangernas öppethållande skall förkortas.

Restaurangerna skall enligt deras förslag avbryta

alkoholförsäljningen senast kl. 3.00. När det gäller

folkölstillsynen har utredningen föreslagit att

folköls-tillsynen skall skärpas. Utredningens

förslag är för närvarande föremål för

remissbehandling. Regeringen återkommer under våren

2001 i dessa frågor.

För att leva upp till sina åtaganden bör enligt

regeringen kommunerna upprätta eller komplettera

sina alkoholpolitiska program. I kommunens samlade

program bör ingå riktlinjer för serveringstillstånd,

preciseringar om vad som kan utgöra alkoholpolitiska

olägenheter (dvs. när kommunen bör avslå en ansökan)

samt en plan med en uttalad ambitionsnivå för

tillsyn av servering av alkoholdrycker och handel

med folköl. Sanktionssystemet ger möjlighet att dra

in tillståndet för restauranger med brister i

serveringsförfarandet. Alla tillståndshavare bör

kontrolleras minst en gång per år, och de

restauranger som främst vänder sig till en ungdomlig

publik bör kontrolleras mer frekvent. Länsstyrelsen

skall ge råd och stöd till kommunerna, men också

utöva tillsyn över deras verksamhet. Länsstyrelserna

bör ha en plan för tillsynen av kommunernas

verksamhet. Varje kommun bör få ett besök minst en

gång vartannat år, och dessutom vid förekommen

anledning.

Regeringen anför vidare att varje restaurang bör ha

en genomtänkt policy, bl.a. om hur ansvarsfull

servering av alkohol skall ske. Utbildning av

personalen utgör en grund för en sådan policy. Genom

sådan utbildning stärks personalens sociala

ansvarstagande. Kommunen bör här kunna erbjuda

utbildning i ansvarsfull alkoholhantering för

innehavare av serveringstillstånd och deras

personal.

Kommunen har också med stöd av lokal ordningsstadga

möjlighet att re-glera på vilka platser alkohol får

drickas i offentliga miljöer. Genom den patrullering

polisen genomför i offentliga miljöer och genom

möjligheten att beslagta alkohol hos minderåriga,

bidrar polisen till att begränsa tillgängligheten.

Tullens roll är enligt regeringen fortfarande

viktig, och det är angeläget att tullen även

fortsättningsvis genomför kontroller för att

beslagta och motverka illegal alkoholinförsel. Även

tullen bör prioritera införselkontroll av ungdomar

och unga vuxna.

Motioner

I motion 2000/01:So23 av Chris Heister m.fl. (m)

yrkas att riksdagen beslutar om avveckling av

detaljhandelsmonopolet (yrkande 2). Enligt

motionärerna skulle sänkta alkoholskatter och en

ökad tillgänglighet till legal alkohol genom att

Systembolagets monopol avvecklas i första hand för

öl och vin sannolikt förstärka trenden från

oregistrerad till registrerad alkoholkonsumtion.

Yrkanden som syftar till detaljhandelsmonopolets

avskaffande framförs även i motionerna 2000/01:So210

av Sten Andersson (m), 2001/01:So276 av Leif Carlson

(m) yrkande 3 samt 2000/01:So300 av Chris Heister

m.fl. (m) yrkande 5. I motion 2000/01:So23 av Chris

Heister m.fl. (m) begärs vidare tillkännagivande om

restaurangers öppethållande (yrkande 3).

Motionärerna anför att det är angeläget att

restauranger kan stänga under lugna former efter det

att alkoholserveringen har avslutats. Det måste

dessutom vara bättre att tillåta lagliga

restauranger att ha öppet när och om det finns en

efterfrågan även för alkoholservering än att genom

skärpta regler driva fram en expansion av verksamhet

med svartklubbskaraktär. Enligt motionärerna bör

reglerna om restaurangers stängningstider helt

avskaffas och att stängningstiden således skall vara

en angelägenhet för respektive restaurangägare.

I motion 2000/01:So300 av Chris Heister m.fl. (m)

begärs tillkännagivande om att permanenta

verksamheten med lördagsöppet på Systembolaget i

hela landet (yrkande 4). Motionärerna anför att

försöket med lördagsöppet av allt att döma blivit

mycket lyckat. Enligt motionärerna behövs inte någon

försöksverksamhet utan försöket kan permanentas.

Vidare begärs att riksdagen beslutar om sänkt

åldersgräns till 18 år vid detaljhandel och

resandeinförsel av alkoholdrycker (yrkande 6).

Enligt motionärernas uppfattning måste även

åldersgränserna anpassas nedåt. I Sverige har 18-

åringar t.ex. rösträtt och skyldighet att fullgöra

militärtjänst. Åldersgränsen för inköp av alkohol

bör i konsekvensens namn jämställas med

myndighetsåldern. Detta bör, enligt motionärerna,

även gälla vid resandeinförsel av alkohol till

Sverige. Slutligen begärs tillkännagivande om

förstärkt tillsynsverksamhet i kommunerna (yrkande

11). Enligt motionärerna är det allvarligt att hela

8 % av kommunerna inte genomförde några

tillsynsbesök alls under 1999. Tillsynsbesöken

resulterade dessutom mycket sällan i några åtgärder.

En annan varningssignal är att endast 10 % av

återkallelserna och 26 % av varningarna beror på

rent alkoholpolitiska skäl. Enligt motionärerna är

det särskilt anmärkningsvärt att den ofta orimligt

hårda kontrollen vad beträffar starköl, vin och

sprit inte motsvaras av tillnärmelsevis lika

noggranna kontroller av folkölsförsäljningen, som

annars utgör en viktig inkörsport för ungdomars

alkoholkonsumtion. Vad beträffar

folkölsförsäljningen är det allt överskuggande

problemet bristande ålderskontroll från butikernas

sida, vilken i sin tur hänger samman med den ofta

obefintliga tillsynen från kommunerna.

I motion 2000/01:So24 av Marietta de Pourbaix-Lundin

(m) begärs tillkännagivande om behovet av en översyn

av alkohollagen. Motionären anför att det i ökande

utsträckning visat sig att kommunerna och

domstolarna gör olika bedömningar av när påföljden

varning skall användas i stället för återkallelse.

Det kan inte vara lagstiftarens avsikt att det skall

råda betydande osäkerhet om när de olika påföljderna

bör och skall användas. Det är angeläget att

lagstiftningen förtydligas.

I motion 2000/01:So423 av Anders Sjölund och Jan-

Evert Rådhström (båda m) begärs att riksdagen

beslutar att åldersgränsen för inköp av

alkoholhaltiga drycker vid Systembolaget jämställs

med myndighetsåldern, dvs. 18 år. Enligt

motionärerna bör en enhetlig gräns för eget ansvar

införas, vilket innebär att åldersgränsen för inköp

av alkoholhaltiga drycker på alla

försäljningsställen skall vara enhetlig (yrkande 1).

I motion 2000/01:So26 av Lars Gustafsson m.fl. (kd) begärs att

riksdagen beslutar att höja åldersgränsen till 20 år

för servering av alkoholhaltiga drycker i restaurang

(yrkande 4). I samma motion begärs tillkännagivande

om att inrätta en enhet med ansvar för alkohol och

droger (yrkande 8). Motionärerna anser att en enhet

för alkohol och droger med avgränsade uppgifter på

ett effektivt sätt skulle motverka en utveckling som

blir alltmer problematisk. Detta kan t.ex. ske i

nära samverkan med Folkhälsoinstitutet. Vidare

begärs tillkännagivande om försöksverksamheten med

lördagsöppet på Systembolaget (yrkande 9).

Motionärernas viktigaste argument emot lördagsöppet

är att de vill skydda de kvinnor och barn som enligt

statistiken misshandlas under helgerna.

I motion 2000/01:So27 av Kenneth Johansson m.fl. (c)

begärs tillkännagivande om att handlare som avser

att sälja folköl bör anmäla detta till kommunens

tillsynsenhet och att kommunerna skall ha möjlighet

att ta ut en mindre avgift för att täcka kostnaderna

för tillsynen (yrkande 2).

I motion 2000/01:So25 av Kerstin Heinemann m.fl.

(fp) begärs tillkännagivande om sanktioner mot

överträdelser mot bestämmelserna om

folkölsförsäljning (yrkande 6 ). Motionärerna anför

att det bör finnas ekonomiska sanktioner att ta till

mot de butiker som bryter mot bestämmelserna om

försäljning av folköl till minderåriga. Sanktionerna

kan vara utformade efter dagbotsmodell.

I motion 2000/01:So28 av Nils-Erik Söderqvist och Göran

Magnusson (båda s) begärs tillkännagivande om att de

alkoholpolitiska programmen skall utformas så att

kommunerna kan hänvisa till dessa vad gäller lokalt

förhållningssätt (yrkande 2).

Tidigare behandling m.m.

Socialutskottet uttalade sig senast hösten 1999, i

samband med behandlingen av regeringens proposition

1998/99:134 Vissa alkoholfrågor m.m., om

alkoholförebyggande åtgärder i betänkande

1999/2000:SoU4 Vissa alkoholfrågor. Utskottet

anförde i sin bedömning bl.a. följande (s. 35 f.).

- - - Utskottet instämmer i regeringens bedömning

att det förebyggande arbetet effektivare än hittills

måste försöka påverka konsumentledet i

alkoholförsäljningen och i ökad utsträckning

utveckla hållbara lokala strategier som också

innebär ett ökat lokalt ansvarstagande för kommunen,

bostadsområdet, arbetsplatsen m.m. Utskottet menar

också att det är av stor vikt att vid sidan om

myndigheterna olika aktörer, inte minst

alkoholbranschen, uppmuntras att samarbeta och

engagera sig i det förebyggande arbetet. Ett

värdefullt samarbete på området sker också inom

ramen för OAS. Ett av många prioriterade områden är

att motverka langning till ungdomar. - - -

Aktuella motioner avstyrktes. Riksdagen följde

utskottet (rskr. 1999/2000:42). Till betänkandet

fogades i denna del tre reservationer (kd, c och

mp).

Enligt 5 kap. 1 § alkohollagen (1994:1738) skall det

för detaljhandel med spritdrycker, vin och starköl

finnas ett särskilt för ändamålet bildat aktiebolag

(detaljhandelsbolaget) som staten äger. Av lagens 2

§ framgår att endast detaljhandelsbolaget får

bedriva detaljhandel med spritdrycker, vin och

starköl.

Motioner om att avskaffa detaljhandelsmonopolet har

behandlats av utskottet vid ett stort antal

tillfällen och senast i betänkande 1999/2000:SoU4

Vissa alkoholfrågor. Utskottet vidhöll (s. 62) då

sin tidigare inställning att Systembolagets

ensamrätt till detaljhandel med sprit, vin och

starköl är ett av de viktigaste inslagen i den

restriktiva alkoholpolitiken och att denna

inställning delades av regeringen. De aktuella

motionerna avstyrktes (rskr. 1999/2000:42). Mot

utskottets beslut reserverade sig m.

Enligt 3 kap. 8 § alkohollagen får vid detaljhandel

med spritdrycker, vin och starköl varor inte säljas

eller annars lämnas ut till den som inte har fyllt

20 år. Motsvarande gäller vid detaljhandel med öl

och servering av alkoholdrycker i fråga om den som

inte fyllt 18 år.

Utskottet har vid flera tidigare tillfällen

avstyrkt motioner om att höja respektive sänka

aktuella åldersgränser. Utskottet vidhöll senast i

betänkande 1999/2000:SoU4 Vissa alkoholfrågor sin

tidigare inställning att det inte var berett att

förorda någon ändring av de aktuella åldersgränserna

(s. 76). Motionerna avstyrktes (rskr. 1999/2000:42).

Till betänkandet fogades i denna del två

reservationer från m och kd.

Alkoholinspektionen har i december 2000 till

regeringen överlämnat rapporten Smuggling,

hembränning och olaglig försäljning - Illegal

alkoholhantering (Alkoholinspektionen 2001:1). I

rapporten föreslår inspektionen att en ny s.k.

svartspritsgrupp bör tillsättas. I gruppen bör

berörda myndigheter ingå för att samordna och

intensifiera insatserna mot den i vid bemärkelse

illegala alkoholhanteringen. Vidare föreslås bl.a.

ett flertal åtgärder för en förbättrad

gränskontroll.

De forskare som på regeringens uppdrag skall

utvärdera försöket med lördagsöppet på Systembolaget

har den 31 januari 2001 lämnat en första rapport

till regeringen, Effekterna av lördagsöppna

systembolagsbutiker. Uppföljning av de första tio

månaderna. Av rapporten framgår bl.a. att

alkoholförsäljningen ökade med 3 % i de län som

ingår i försöksverksamheten. Rapporten skall ligga

till grund för regeringens kommande

ställningstagande om lördagsöppet.

Utskottets bedömning

Utskottet vidhåller sin inställning vad gäller

Systembolagets detaljhan-delsmonopol rörande vin,

sprit och starköl. Detta är ett viktigt

alkoholpolitiskt instrument för att Sverige även

fortsättningsvis skall ha en kontrollerad och

ansvarsfull försäljning av alkohol. Motionerna

2000/01:So23 (m) yrkande 2, 2000/01:So210 (m),

2000/01:So276 (m) yrkande 3 samt 2000/01:So300 (m)

yrkande 5 avstyrks.

Utskottet vidhåller också sin inställning vad

gäller aktuella åldersgränser i 3 kap. 8 §

alkohollagen. Motionerna 2000/01:So26 (kd) yrkande

4, 2000/01:So300 (m) yrkande 6 och 2000/01:So423 (m)

yrkande 1 avstyrks.

Utskottet vidhåller även sin inställning vad gäller

det alkoholpreventiva arbetet. Det förebyggande

arbetet att begränsa tillgången på alkohol måste

bygga på ökat lokalt engagemang och ansvarstagande.

Utskottet delar bedömningen att den kommunala

tillsynen över försäljningen och serveringen av

alkoholdrycker på lokal nivå bör skärpas och

effektiviseras. Som ett led i detta arbete bör

kommunerna uppmuntras att upprätta eller komplettera

sina alkoholpolitiska program bl.a. vad gäller

serverings- och tillsynsfrågorna. Utskottet vill

framhålla vikten av att kommunerna nära och

engagerat samarbetar i dessa frågor med andra

kommuner, det lokala näringslivet och polisen m.fl.

Vad som anförts i propositionen om länsstyrelsens

roll i arbetet med dessa frågor delas av utskottet.

De frågor som tas upp i motionerna 2000/01:So23 (m)

yrkande 3, 2000/01:So25 (fp) yrkande 6, 2000/01:So26

(kd) yrkande 9, 2000/01:So27 (c) yrkande 2 samt

2000/01:So300 (m) yrkande 4 kommer enligt uppgift

att behandlas i en proposition senare under våren.

Utskottet anser inte att riksdagens behandling av

dessa frågor bör föregripas, varför motionerna

avstyrks.

Utskottet förutsätter att regeringen noga följer

utvecklingen på området och vid behov initierar de

övriga ändringar i alkohollagen som bedöms

erforderliga. Motionerna 2000/01:So28 (s) yrkande 2

och 2000/01:So300 (m) yrkande 11 får anses

åtminstone delvis tillgodosedda med det anförda.

Motion 2000/01:So24 (m) avstyrks.

I propositionen redovisas hur handlingsplanen skall

genomföras och följas upp. Utskottet anser inte att

riksdagen bör ta något initiativ med anledning av

motion 2000/01:So26 (kd) yrkande 8, varför också

denna avstyrks.

Begränsning av marknadsföring av alkoholdrycker m.m.

Propositionen

Regeringen anför i propositionen (s. 56 f.) att med

hänsyn framför allt till skyddet för ungdomen bör

åtgärder vidtas för att hindra att gällande

alkoholreklamregler kringgås genom marknadsföring av

alkoholhaltiga lättdrycker. En särskild utredare bör

tillkallas med uppgift att se över bl.a.

möjligheterna att begränsa alkoholindustrins

sponsring inom idrotten.

I propositionen redovisar regeringen vidare att det

finns särskilda regler för marknadsföring av

alkoholhaltiga drycker till konsumenter i 4 kap.

alkohollagen (1994:1738). Reglerna omfattar endast

alkoholdrycker, dvs. drycker som innehåller mer än

2,25 volymprocent alkohol. Alkoholdrycker får inte

marknadsföras genom kommersiella annonser i

tidningar (med undantag för folköl), radio eller TV,

enligt 1 kap. 9 § tryckfrihetsförordningen (TF) och

1 kap. 12 § yttrandefrihetsgrundlagen (YGL). Vid

marknadsföring på annat sätt, dvs. på annat sätt än

genom kommersiell annons i tidningar, radio eller

TV, ställs det i lagen upp ett krav på särskild

måttfullhet. Vad som är särskild måttfullhet har

definierats främst genom Konsumentverkets riktlinjer

på området (KOVFS 1979:5 och 6). Alkohollagen

innehåller också en särskild bestämmelse om att

marknadsföring av alkoholdrycker inte får rikta sig

särskilt till eller skildra barn och ungdomar.

Regeringen anför att en återkommande kritik mot

marknadsföringen av framför allt lättöl är att denna

är förtäckt eller indirekt reklam för

alkoholdrycker. I betänkandet Alkoholreklam -

Marknadsföring av alkoholdrycker och Systembolagets

produkturval (SOU 1998:8) konstaterade 1996 års

alkoholreklamutredning att sambandet mellan

marknadsföringen av lättöl och starköl var uppenbar.

I nämnda betänkande presenterades förslag bl.a. till

lagstiftningsåtgärder som syftade till att försvåra

att den tillåtna marknadsföringen av lättdrycker

utnyttjades som indirekt reklam för alkoholdrycker.

Utredningens förslag behandlades i propositionen

Vissa alkoholfrågor, m.m. (prop. 1998/99:134).

Regeringen konstaterade bl.a. att branschen genom

olika åtgärder tagit ett allt större ansvar för att

sprida information om alkoholens skadeverkningar och

för att hindra och motverka åtgärder som kan

uppfattas som kringgående av

alkoholreklamregleringen. Regeringen framhöll att

den såg positivt på denna utveckling och underströk

att den utgick ifrån att vidtagna åtgärder från

branschens sida var uttryck för ett såväl

långsiktigt som utökat åtagande. Regeringen ansåg

därför att det saknades skäl att genomföra några

större förändringar av de särskilda bestämmelserna

om alkoholreklam.

Riksdagen antog regeringens förslag (bet.

1999/2000:SoU4, rskr. 1999/2000:42). Socialutskottet

framhöll emellertid att det fick förutsättas att

regeringen skulle återkomma till riksdagen i frågan

om det skulle visa sig att branschens åtgärder,

särskilt vad gäller indirekt reklam för starkare öl,

är otillräckliga.

Enligt regeringen, proposition 2000/01:20 s. 58,

har på senare tid, branschens egenåtgärdsprogram

till trots, reklamen för lättöl i TV alltmer

utformats på ett sådant sätt att det har varit

uppenbart att målgruppen är ungdomar. I reklamen har

såväl idrottsstjärnor som andra, för ungdomar,

populära och kända personer förekommit. Det har

också förekommit olika former av

livsstilsannonsering som ger starka associationer

till annat än konsumtion av lättöl. Enligt

regeringen har de av branschen vidtagna

egenåtgärderna inte kommit att medföra en sådan

utveckling som förutsattes i nämnda proposition. Med

hänsyn till detta och med beaktande av att ett av de

främsta syftena med alkoholreklamregleringen är

skyddet för ungdomen anser regeringen att det finns

skäl att åter ta upp frågan om en reglering av

reklamen för de alkoholhaltiga lättdryckerna.

Reglerna för marknadsföring på alkoholområdet måste

således enligt regeringens bedömning även omfatta

dessa drycker. Regeringens uppfattning är att den

sortens livsstilsannonsering där det råder

förväxlingsrisk måste bort. Regeringen anför att i

sammanhanget måste emellertid det mål som är

anhängigt i EG-domstolen och som avser de svenska

bestämmelserna om marknadsföring av alkoholdrycker

beaktas. I målet Konsumentombudsmannen mot Gourmet

International Products (mål C-405/98) har Stockholms

tingsrätt begärt ett s.k. förhandsavgörande av

tolkningen av EG-fördragets artiklar om fri

rörlighet för varor och tjänster i förhållande till

de förbud mot alkoholreklam som finns i den svenska

lagstiftningen. Även den tillåtna marknadsföringen i

Sverige för alkoholhaltiga lättdrycker är föremål

för bedömning i målet. Det finns således, enligt

regeringen, skäl att avvakta EG-domstolens utslag

innan närmare förslag till åtgärder avseende den

indirekta alkoholreklamen presenteras för riksdagen.

Muntlig förhandling hölls den 19 oktober 2000.

Generaladvokaten har den 14 december 2000 lämnat

sitt förslag till avgörande av målet. I förslaget

anförs bl.a. att ett förbud mot kommersiell

alkoholreklam i tidskrifter som behandlar

alkoholdrycker i princip inte är befogat med hänsyn

till intresset att skydda människors hälsa och liv.

Förbudet strider därför mot artikel 30 och 59 i EG-

fördraget. Dom i målet kommer sannolikt att meddelas

under våren 2001.

Regeringen framför vidare i propositionen (s. 58 f.) att en

med alkoholreklamen nära sammanhängande fråga är den

om alkoholbranschens sponsring av idrottsevenemang

och idrottsklubbar. Frågan är utomordentligt

komplicerad och har inte heller varit föremål för

några närmare överväganden i utredningssammanhang.

Regeringen avser att tillkalla en särskild utredare

med uppdrag att närmare belysa möjligheterna att

minska alkoholbranschens inflytande över idrotten,

framför allt genom olika former av sponsring till

inte minst ungdomsidrotten. Utredaren kommer att få

i uppdrag att närmare överväga vilka åtgärder som

kan vidtas för att minska förekomsten av alkohol

över huvud taget i samband med olika

idrottsevenemang.

Motioner

I motion 2000/01:So23 av Chris Heister m.fl. (m)

begärs tillkännagivande om marknadsföring och

sponsring (yrkande 4). Motionärerna anför att

följden av skärpta bestämmelser mot lättölsreklam

endast blir att situationen för svenska bryggerier,

vilka är de som står för lättölsreklamen, försämras

ytterligare i konkurrensen med utländska bryggerier.

Mycket tyder dessutom på att redan tillämpningen av

de befintliga svenska reglerna för alkoholreklam

strider mot EG-rätten. Motionärerna kan inte heller

finna någon alkoholpolitisk mening i att tillsätta

en särskild utredare med uppdrag att försöka

begränsa sponsring inom idrotten.

I motion 2000/01:So495 av Carina Adolfsson Elgestam

och Lilian Virgin (båda s) begärs tillkännagivande

om att överväga åtgärder för att se till att barn

och ungdomar under 18 år inte genom förledande

reklam lockas att använda alkohol.

Utskottets bedömning

Den svenska alkoholpolitiken har som ett av dess

huvudsyften att skydda barn och ungdom från

alkoholens negativa sidor. När det gäller alkoholre-

klamens utformning är dessa unga följaktligen en

skyddsvärd grupp. Detta gäller enligt utskottets

uppfattning även indirekt alkoholreklam. Alla

kringgåenden av gällande alkoholreklamregler måste

självklart motverkas. Utskottet delar bedömningen

att alkoholbranschens egenåtgärder på området inte

kommit att medföra en sådan utveckling på området

som utskottet tidigare förutsatt. Utskottet noterar

att regeringen har för avsikt att återkomma till

riksdagen efter EG-domstolens avgörande i ett mål

som rör de svenska bestämmelserna om marknadsföring

av alkoholdrycker. Vad gäller sponsring ser

utskottet positivt på att en särskild utredare skall

belysa möjligheterna att minska alkoholbranschens

inflytande över idrotten. Med det anförda får motion

2000/01:So495 (s) anses i allt väsentligt

tillgodosedd. Motion 2000/01:So23 (m) yrkande 4

avstyrks.

Fördjupad kompetens bland de yrkesgrupper som kan

förebygga alkoholskador

Propositionen

Regeringen anför i propositionen (s. 59) att

representanter för både kommuner och

frivilligorganisationer har understrukit behovet av

fortbildning. Regeringen anser att det under de

senaste tio åren har hänt mycket när det gäller

insatser som syftar till att förebygga alkoholskador

samtidigt som de flesta som arbetar med förebyggande

insatser är självlärda. I dag saknas en normerande

utbildning ( trots att förebyggande arbete på

alkoholområdet utövas i de flesta av landets

kommuner och landsting. För att den nationella

handlingsplanen skall kunna genomföras behövs en väl

utvecklad kompetens hos alla som arbetar med

förebyggande insatser på olika nivåer i samhället.

Folkhälsoinstitutet bör enligt regeringen få i

uppdrag att utarbeta ett förslag till fortbildning.

De yrkesgrupper som fortbildningen bör riktas till

är personal inom mödra- och barnhälsovård,

förskollärare, fritidspedagoger, lärare, personal

inom socialtjänst, hälso- och sjukvård, polis,

frivilligorganisationer, företagshälsovård m.fl.

Motion

I motion 2000/01:So28 av Nils-Erik Söderqvist och

Göran Magnusson (båda s) begärs tillkännagivande om

att utbildning kring alkohol- och narkotikafrågor

bör vävas in i universitets- och högskoleutbildning

(yrkande 3). Motionärerna anför att i propositionen

nämns kompetensutveckling i generella ordalag.

Enligt motionärernas mening är inte detta

tillräckligt. I framtiden bör därför utbildning

kring alkohol- och narkotikafrågor vävas in i

universitets- och högskoleutbildning.

Utskottets bedömning

Utskottet ser positivt på regeringens uppdrag till

Folkhälsoinstitutet vad gäller fortbildning på

alkoholpreventionsområdet för vissa yrkesgrupper.

Något initiativ med anledning av motion 2000/01:So28

(s) yrkande 3 behövs inte, varför denna avstyrks.

Alkoholforskning

Propositionen m.m.

Enligt regeringens bedömning i propositionen (s. 60

f.) bör alkoholforskningen förstärkas, bl.a. för att

ge ökade kunskaper om olika målgruppers

dryckesmönster, alkoholvanor samt resultat av

vårdinsatser m.m. Regeringen anför att

alkoholforskningen bör stimuleras att utveckla

kunskap och metoder på de områden som prioriteras i

den nationella handlingsplanen. Det är viktigt att

bättre än hittills följa utvecklingen av

alkoholkonsumtion, dryckesmönster och medicinska och

sociala alkoholrelaterade skador, såväl nationellt

som lokalt. Ökad kunskap behövs om effekter av olika

alkoholpreventiva insatser liksom om konsekvenserna

av ändrade införselregler. Vidare behövs fördjupade

studier av alkoholkonsumtionens utveckling i olika

målgrupper och olika alkoholkulturer. Speciellt

viktigt blir det att studera ungdomars alkoholvanor

och studera hur deras attityder och beteenden

utvecklas, sprids och påverkas av olika faktorer.

Forskning rörande målgrupper som befinner sig i

extrema risksituationer är också angelägen. Det

gäller gravida missbrukare och missbrukare i akut

livshotande situationer samt ungdomar som hamnat i

missbruk och kriminalitet. Det är särskilt viktigt

att hitta förebyggande insatser för dessa grupper

som annars med stor sannolikhet kommer att få stora

problem och framgent förorsaka samhället stora

kostnader.

Forskning kring utvärdering av preventiva insatsers

effekt samt utveckling av metoder vad gäller

vårdinsatser är enligt regeringen också angelägen.

Även gemensamma forskningsprojekt med andra EU-

länder för att genomföra jämförande undersökningar

vad gäller alkoholproblemens omfattning och

utveckling behövs. Forskningen behöver främst

förstärkas inom de beteende- och

samhällsvetenskapliga områdena.

En del forskning är nyligen påbörjad som kan bidra

till en ökad kunskap inom de områden som

prioriterats. Folkhälsoinstitutet har bl.a.

initierat ett stort forskningsprojekt i vilket man

utvärderar ett brett upplagt preventionsprojekt i

två kommuner. Centrum för alkohol- och drogforskning

(SoRad) fick i mars år 2000 medel för att finansiera

ett forskningsprogram om alkohol.

I regleringsbrevet för budgetåret 2001 avseende

Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap

(FAS) framgår under rubriken Uppdrag att FAS, liksom

tidigare Socialvetenskapliga forskningsrådet, skall

svara för samordning av bl.a. den

socialvetenskapliga alkoholforskningen.

Folkhälsoinstitutet anordnar, som ovan nämnts, den

3-4 april 2001 en konferens i Stockholm om kvinnors

bruk och missbruk av alkohol.

Nationella folkhälsokommittén överlämnade sitt

slutbetänkande Hälsa på lika villkor - nationella

mål för folkhälsan (SOU 2000:91) till

socialministern i oktober 2000. Som nationellt

folkhälsomål 17 (s. 163) anges långsiktig satsning

på forskning, metodutveckling och utbildning. I

betänkandet anförs bl.a. att den folkhälsoforskning

som bedrivits i allmänhet har ett mer utvecklat

genusperspektiv än vad den medicinska forskningen

har, men den är inte tillräckligt bra. Det finns

anledning att i forskningen uppmärksamma att frisk-

och riskfaktorer för hälsa och ohälsa kan vara olika

för män och kvinnor. Det bakgrundsmaterial som

kommittén har haft som underlag för förslagen till

nationella folkhälsomål har redovisats i januari

2001. I bilagedel B, kapitlet om genusperspektiv på

hälsa (s. 492 f.), behandlas kvinnors villkor när

det gäller bl.a. utbildning, förvärvsarbete,

hemarbete, våld och sexualitet. Här anförs bl.a. att

ett allvarligt hälsoproblem för kvinnors hälsa är

det våld, förtryck och de övergrepp som kvinnor

utsätts för av framför allt sina makar, sambor och

andra närstående män. Trots det har våldet mot

kvinnor förblivit ett osynligt fenomen i

folkhälsoarbetet. Betänkandet är föremål för

remissbehandling.

Motioner

I motion 2000/01:So369 av Rolf Olsson m.fl. (v)

begärs att regeringen gör en översyn av

forskningsinsatser när det gäller kvinnors och

flickors alkoholvanor och missbruk (yrkande 3

delvis). Motionärerna ser ett stort behov av

forskningsinsatser när det gäller unga flickors och

vuxna kvinnors alkoholvanor och missbruk. Det finns,

enligt motionärerna, klara skillnader i kvinnors och

mäns, flickors och pojkars livsvillkor. Det gäller

också i förhållande till alkohol.

I motion 2000/01:So249 av Ulla-Britt Hagström (kd)

begärs tillkännagivande om att forskning om orsaker

till kvinnors alkoholdrickande förstärks (yrkande

1). Enligt motionären behövs forskarkompetens vad

gäller kvinnor. Vården och rehabiliteringen måste ha

bättre kunskap om skillnader mellan manliga och

kvinnliga alkoholister, så att vård och behandling

kan anpassas till kvinnors behov. Folkhälsokommittén

ställer upp sju mål och strategier rörande alkohol.

För att tillgodose dessa mål måste forskningen om

kvinnors alkoholmönster och påverkan på kvinnors

hälsa förbättras. I samma motion begärs

tillkännagivande om att alkoholproblematiken i

samband med våld mot kvinnor bättre uppmärksammas

(yrkande 2). Motionären anför att ett område som

negligeras i samband med alkohol är då det utlöser

våld mot kvinnor. Eftersom hälften av de kvinnor som

anmäler misshandel själva inte varit påverkade,

förträngs alkoholfrågan vad gäller missbruk.

Tidigare behandling

Socialutskottet uttalade sig senast hösten 1999, i

samband med behandlingen av regeringens proposition

1998/99:134 Vissa alkoholfrågor m.m., om

alkoholforskning i betänkande 1999/2000:SoU4 Vissa

alkoholfrågor. Utskottet anförde i sin bedömning

bl.a. följande (s. 36).

Forskning på alkoholområdet är, enligt utskottet, av

stor vikt och behöver utvecklas och stimuleras,

bl.a. när det gäller konsumtionsforskningen. Ett

centrum för alkohol- och drogforskning vid

Stockholms universitet är under uppbyggnad med

siktet inställt på att bli nationellt

tvärvetenskapligt centrum på forskningsområdet. Det

ankommer dock inte på riksdagen att bestämma den

närmare inriktningen av forskningen vid centret.

De aktuella motionerna avstyrktes. Riksdagen följde

utskottet (rskr. 1999/2000:42).

Utskottets bedömning

Utskottet vidhåller sin inställning om

alkoholforskningens betydelse och dess behov av

stimulans. Den redovisning som lämnats i

propositionen av forskningens framtida inriktning

ser utskottet positivt på. Utskottet vill dock - i

likhet med Folkhälsoinstitutet och Nationella

folkhälsokommittén - även lyfta fram betydelsen av

att forskningen, bl.a. på alkoholområdet, har ett

genderperspektiv. Med det anförda får motionerna

2000/01:So249 (kd) och 2000/01:So369 (v) yrkande 3

delvis anses i allt väsentligt tillgodosedda.

Generella insatser för olika målgrupper

Insatser för barn och ungdom

Propositionen

Förutom de riktade insatser som redovisas i

propositionen anför regeringen i propositionen (s.

63 f.) bl.a. att insatser som syftar till att

förhindra att barn och unga använder alkohol bör

stärkas och utvecklas. Debutåldern för

alkoholkonsumtion måste skjutas upp. Regeringen har

gett Folkhälsoinstitutet i uppdrag att i samverkan

med Skolverket och i samråd med Svenska

Kommunförbundet analysera vilka insatser som kan

vidtas för att stärka den alkoholskadeförebyggande

verksamheten i skolan. Åtgärderna kan bl.a. riktas

till skolledare, lärare och fritidspedagoger.

Uppdraget skall enligt regleringsbrev för budgetåret

2001 avseende Folkhälsoinstitutet redovisas senast

den 31 mars 2002.

Enligt regeringen är insatser som bidrar till att

skjuta upp alkoholdebuten bland de allra viktigaste

åtgärderna. Ungdomarnas egna engagemang är en viktig

resurs i det alkoholskadeförebyggande arbetet som

måste tas till vara. När det gäller insatser för att

förhindra tidig debut och hög alkoholkonsumtion i

ungdomsåren är det av stor vikt att ungdomars behov

av självständighet och rätt till inflytande och

delaktighet beaktas.

När det gäller insatser för barn och ungdom är det

enligt regeringen viktigt att verka både för minskad

tillgång till alkohol och minskad efterfrågan. Att

begränsa tillgången har sedan länge varit en

grundsten i alkoholpolitiken, och den är särskilt

betydelsefull när det gäller att skydda ungdomar (

och i synnerhet ungdomar i riskzon.

Ett problem när det gäller att begränsa tillgången

på alkohol för ungdom är enligt regeringen den

bristfälliga ålderskontrollen vid försäljning av

folköl i livsmedelsaffärer. Där kan tillgängligheten

minskas genom att kommunen i samarbete med polisen

skärper tillsynen av hur man upprätthåller

åldersgränser vid folkölsförsäljning samt utvecklar

samverkan med näringslivet. Kommunen måste också ha

en fungerande tillsyn över servering på restaurang,

och Systembolaget bör även fortsättningsvis

prioritera ålderskontrollen. Genom information bör

äldre kamrater, syskon och föräldrar få större

insikt om skälet till att de inte bör langa alkohol

till minderåriga. Vidare vill regeringen särskilt

fästa uppmärksamheten på problemen med att det

förekommer olika åldersgränser för män respektive

kvinnor på restauranger och diskotek. En konsekvens

av att unga män stängs ute kan bli ökad

alkoholkonsumtion i icke kontrollerade former samt

ökat våld på gator och torg. Regeringen har inlett

diskussioner med branschen i denna fråga och

överväger nu vilka åtgärder som bör vidtas.

Alkoholutredningen föreslår i sitt betänkande

Bestämmelser om alkoholdrycker (SOU 2000:59) bl.a.

att rätten att sälja folköl tydligare skall

begränsas till egentliga matvarubutiker. Dessa bör

dessutom åläggas skyldighet att utarbeta särskilda

egentillsynsprogram. Enligt alkohollagen har man

inte rätt att överlåta alkohol till ungdom under 18

år annat än för "förtäring på stället", dvs.

förtäring i vuxens sällskap. Alkoholutredningen

föreslår en skärpning av lagen, som innebär att man

inte heller skall ha rätt att bjuda minderåriga för

förtäring på stället, om detta sker i mer än

obetydlig omfattning. Alkoholutredningens förslag

är, som ovan nämnts, föremål för remissbehandling,

varför regeringen avser att återkomma även i dessa

frågor i en proposition till riksdagen under våren

2001.

Systembolaget har under de senaste åren genomfört

en rikstäckande kampanj mot kompislangning, där

bl.a. filmer med langning som tema har sänts i flera

TV-kanaler. Det finns dock enligt regeringen ett

behov av förstärkta insatser på lokal nivå för att

effektivare begränsa tillgången på folköl för

minderåriga.

I flera kommuner har lovvärda insatser gjorts som

syftar till att stimulera föräldrar att tala med

sina barn om alkohol och alkoholkonsumtion. Många

föräldrar behöver hjälp för att närma sig ämnet och

för att kunna föra en dialog med sina barn. Att

erbjuda föräldrar att föra dessa diskussioner i

skolan ger ett särskilt betydelsefullt stöd till

ensamföräldrar.

Regeringen pekar på att alla i den nationella

ledningsgruppen, alla frivillig-organisationer och

de flesta kommuner som kommit in med synpunkter har

pekat på skolans viktiga roll när det gäller att

påverka elevernas framtida alkoholkonsumtion och

drogvanor. Regeringen delar den bedömningen.

I propositionen pekar regeringen på att ungdomar

värderar sin fritid högt och deras fritidsintressen

förändras ständigt. Oavsett fritidsintressen

uttrycker många ungdomar ett behov av flera

mötesplatser och träffpunkter. Särskilt ungdomar på

högstadiet uppger att de saknar lokaler, platser

utanför bostaden där de kan träffa sina kompisar,

lyssna på musik etc. Satsningen på verksamhet i

kommunerna för unga människor som inte har någon

föreningstillhörighet, bl.a. fritidsgårdar, bör

enligt regeringen stärkas.

Det framhålls vidare från regeringens sida att

föreningar i möjligaste mån bör ha en klar policy i

alkoholfrågor. Av den bör det framgå att all

verksamhet där minderåriga deltar är alkoholfri och

att vuxna som deltar beaktar detta. Regeringen pekar

också på att idrott är viktig för många människor.

Attityder och beteende inom idrotten påverkar starkt

de enskilda individerna. Barn och ungdom under 18 år

bör få möta en trygg och alkoholfri idrottsmiljö.

Det understryks vidare av regeringen att

grundläggande i ett drogförebyggande arbete är att

erbjuda ungdomar under 18 år mötesplatser. Arbetet

med att utveckla drogfria nöjesmiljöer är eftersatt

i många kommuner, eftersom sådan verksamhet sällan

varit kommersiellt lönsam. Regeringen vill uppmuntra

fler kommuner att ta initiativ till sådana

verksamheter.

I propositionen (s. 42) anförs också att de första

resultaten av två jämförande europeiska

alkoholstudier kommer att presenteras under det

svenska ordförandeskapet i EU våren 2001. En av

Sveriges prioriterade uppgifter under och efter

ordförandeskapsperioden kommer att vara att lyfta

fram frågorna om alkoholen och alkoholens betydelse

för folkhälsan i syfte att bidra till arbetet med

att utveckla en gemensam alkoholstrategi inom EU.

Under Sveriges ordförandeskap genomförs också, på

svenskt initiativ, en europeisk WHO-

ministerkonferens om alkohol. Temat för konferensen

är unga människor och alkohol.

Motioner

I motion 2000/01:So26 av Lars Gustafsson m.fl. (kd)

begärs tillkännagivande om familjens betydelse i det

förebyggande arbetet inom alkoholpolitiken (yrkande

7).

I motion 2000/01:So27 av Kenneth Johansson m.fl. (c)

begärs tillkännagivande att föräldrarnas ansvar för

att minska alkoholkonsumtionen bland de unga bör

tydliggöras (yrkande 3).

I motion 2000/01:So547 av Lars Leijonborg m.fl. (fp)

begärs tillkännagivande om behovet av ett samlat

nationellt åtgärdsprogram mot det växande alkohol-

och drogmissbruket bland unga. I samma motion begärs

att regeringen tillsätter en utredning för att

skyndsamt återkomma med förslag till ett sådant

nationellt åtgärdsprogram (yrkandena 1 och 2).

I motion 2000/01:So25 av Kerstin Heinemann m.fl.

(fp) begärs tillkännagivande om finansiering av ett

utökat åtgärdsprogram genom försäljning av statliga

V&S Vin & Sprit AB (yrkande 3). Motionärerna

föreslår därför att staten säljer företaget, vilket

beräknas tillföra statskassan runt trettio miljarder

kronor. En del av räntevinsterna bör användas till

en storsatsning på att minska alkoholmissbruk och

narkotikaanvändning bland unga. Vidare begärs

tillkännagivande om åtgärder för att minska

langningen (yrkande 5 ). Motionärerna anför att

brottslighet som langning måste förebyggas genom

bättre social samhällsomsorg, skola med hög kvalitet

och att man tidigare uppmärksammar ungdomar i

riskzonen.

I motion 2000/01:So286 av Tuve Skånberg och Holger Gustafsson

(båda kd) begärs tillkännagivande om behovet av

kraftfulla insatser för att stödja familjer med

alkoholproblem (yrkande 2). Motionärerna pekar på

att de barn som lever i miljöer med alkohol- eller

narkotikamissbrukande föräldrar under senare tid har

blivit uppmärksammade i ett antal rapporter. I samma

motion begärs tillkännagivande om behovet av

insatser för att minska flickors alkoholbruk

(yrkande 3).

I motion 2000/01:N225 av Elver Jonsson och Runar

Patriksson (båda fp) begärs tillkännagivande om att

ungdomens utanförskap åtgärdas genom upprustning av

skolans funktion och bekämpande av alkohol och andra

droger med stimulans av ungdomars möjlighet till

drogfri fritid (yrkande 6).

I motion 2000/01:So377 av Monica Green och Carina

Ohlsson (båda s) begärs tillkännagivande om det

nödvändiga drogförebyggande arbetet och

föreningarnas viktiga roll. Ungdomar måste få

chansen till alternativa umgängesformer än att umgås

via droger. Det drogförebyggande arbetet måste få en

högre status än vad det har i dag. Föreningslivet

och kommunala verksamheter som fritid, skola,

barnomsorg och socialtjänst måste få större

möjligheter att på ett tidigt stadium jobba med

barns och ungdomars attityder till droger. Med ett

alltmer segregerat boende i framför allt

storstäderna spelar ett aktivt föreningsliv en

viktig roll.

Tidigare behandling m.m.

Socialutskottet uttalade sig hösten 1999, i samband

med behandlingen av regeringens proposition

1998/99:134 Vissa alkoholfrågor m.m., om

alkoholförebyggande åtgärder i betänkande

1999/2000:SoU4 Vissa alkoholfrågor. Utskottet

anförde i sin bedömning bl.a. följande (s. 36).

Utskottet delar den oro många känner över att

ungdomars och inte minst unga flickors

alkoholmissbruk ökar. Detta måste enligt utskottet

mötas med konkreta och trovärdiga åtgärder.

Ungdomarna måste nås i deras närmiljö och

föräldrarna stödjas. Utskottet delar regeringens

inställning att med en bred nationell och

internationell mobilisering kan ungdomars

alkoholkonsumtion hållas nere. Utskottet ser

positivt på Sveriges arbete inom EU för att få stöd

för en gemensam EU-strategi rörande alkohol.

Utskottet har liksom regeringen förhoppningen att en

Stockholmsdeklaration i frågan kan utgöra en viktig

framtida plattform för det alkoholpreventiva

arbetet.

Aktuella motioner avstyrktes. Riksdagen följde

utskottet (rskr. 1999/2000:42).

Utskottet har därefter senast i betänkande

2000/01:SoU7 Barn - Här och nu. En redogörelse för

barnpolitiken i Sverige berört frågan om

drogprevention bland unga. Utskottet anförde (s. 26)

bl.a.:

Utskottet anser det angeläget att åtgärder vidtas

för att långsiktigt förebygga användningen av

alkohol, tobak och andra droger, särskilt bland unga

människor. En nationell ledningsgrupp med detta

syfte finns sedan 1997 i Socialdepartementet under

socialministerns ledning. - - - Nationella

folkhälsokommittén har vidare i sitt slutbetänkande

som mål 12 respektive 13 beskrivit att tobaksbruket

skall minska respektive att det skadliga bruket av

alkohol skall minska. Frågan om insatser som syftar

till att förhindra att barn och unga använder

alkohol är vidare aktuella i propositionen Nationell

handlingsplan för att förebygga alkoholskador,

vilken för närvarande bereds i utskottet.

Utskottet ansåg aktuella motioner (mp och fp) i viss

mån tillgodosedda och avstyrkte dessa. Riksdagen

följde utskottet (rskr. 2000/01:135).

Nationella folkhälsokommittén har i sitt

slutbetänkande Hälsa på lika villkor - nationella

mål för folkhälsan (SOU 2000:91) som hälsopolitiskt

mål 13 angett "minskat skadligt alkoholbruk".

Kommittén anför (s. 17) bl.a. att information om

skadligt alkoholbruk, punktnykterhet och insatser

riktade till barn och ungdom på sikt kan minska

totalkonsumtionen och alkoholskadorna. Betänkandet

är föremål för remissbehandling.

I Folkhälsoinstitutets ungdomsarbete inom alkohol-

och drogområdet ingår flera projekt som syftar till

att utveckla det alkoholförebyggande arbetet framför

allt riktat mot ungdomar (bl.a. Provincia

Bothniensis och Skåneprojektet). Institutet har

också tagit fram olika material som är avsedda att

användas i drogundervisningen i skolorna.

Utgångspunkten är att självständiga ungdomar med ett

gott självförtroende får en inneboende förmåga att

kontrollera sin drogkonsumtion.

Projekt Drugsmart, www.drugsmart.com, är ett

alkohol- och narkotikapolitiskt forum på Internet.

Drugsmart, startade hösten 1998 på initiativ av den

nationella ledningsgruppen och vänder sig främst

till yngre tonåringar samt deras föräldrar och

lärare med information och kommunikation om alkohol

och narkotika, värderingsövningar, spel,

diskussioner m.m. Målet är att påverka ungdomarnas

attityder och värderingar genom ökad kunskap samt

att stödja dem i valet av en drogfri livsstil. Ett

annat syfte är att utgöra motvikt till drogliberala

budskap på Internet samt att också på ett snabbt och

lättillgängligt sätt tillhandahålla skol- och

undervisningsmaterial till lärare och elever i

skolan om alkohol- och narkotikafrågor (ANT).

EG- kommissionen har i maj 2000 framlagt förslag

till Europaparlamentets och rådets beslut om

antagande av ett program för gemenskapsåtgärder på

folkhälsoområdet (2001-2006). I förslaget betonas

behovet av att angripa hälsopåverkande faktorer

genom främjande av hälsa och förebyggande av

sjukdomar. Enligt kommissionen anses alkohol vara en

av de största riskfaktorerna för människors hälsa

(KOM (2000) 285 slutlig). Förslaget kan komma att

antas vid hälsorådsmötet den 31 maj 2001. EG-

kommissionen har vidare i november 2000 framlagt ett

förslag till rådets rekommendation om barns och

ungdomars alkoholkonsumtion (KOM (2000) 736

slutlig). I förslaget framhålls att åtgärder på

gemenskapsnivå behövs eftersom ungdoms-kulturen blir

alltmer internationell. Förslaget innehåller bl.a.

rekommendationer om information och prioritering av

sanktioner mot olaglig alkoholförsäljning. Även

detta förslag kan komma att antas på hälsorådsmötet

under den svenska ordförandeperioden.

Utskottets bedömning

Utskottet delar bedömningen att alkoholförebyggande

insatser för barn och ungdomar är särskilt viktiga.

Det finns, enligt utskottet, skäl att befara att

effekterna av en ökad alkoholkonsumtion i samhället

med stor sannolikhet skulle drabba just ungdomar.

Utskottet anser därför att insatser som syftar till

att förhindra att barn och unga använder alkohol

måste stärkas och utvecklas och att åldern för

alkoholdebuten måste skjutas upp. Utskottet kan

konstatera att en bred nationell och internationell

alkoholförebyggande verksamhet pågår på området och

ser positivt på regeringens uppdrag till

Folkhälsoinstitutet och Skolverket att analysera hur

alkoholpreventionsarbetet kan stärkas i skolan. I

detta sammanhang vill utskottet understryka vikten

av att erbjuda barn och ungdom möjligheter till

alkoholfri fritid, både i och utanför för-

eningslivet. Det är enligt utskottet vidare mycket

angeläget att göra denna grupp delaktig i det

förebyggande arbetet. Utskottet vill också framhålla

betydelsen av att engagera föräldrar i

preventionsarbetet samt uppmärksamma de

familjesociala konsekvenserna av alkoholmissbruket.

I handlingsplanen berörs flera av de

frågeställningar som tas upp i motionerna.

Motionerna 2000/01:So25 (fp) yrkande 5, 2000/01:So26

(kd) yrkande 7, 2000/01:So27 (c) yrkande 3,

2000/01:So286 (kd) yrkandena 2 och 3, 2000/01:So377

(s), 2000/01:So547 (fp) yrkandena 1 och 2 och

2000/01:N225 (fp) yrkande 6 får i allt väsentligt

anses tillgodosedda med det anförda.

Även motion 2000/01:So25 (fp) yrkande 3 avstyrks.

Insatser för vuxna

Propositionen

I propositionen (s. 70 f.) anför bl.a. regeringen

att generella insatser riktade till vuxna har en god

effekt på såväl vuxna som deras barn.

Socialstyrelsen bör få i uppdrag att i samråd med

Folkhälsoinstitutet och Arbetslivsinstitutet

utveckla metoder för hur andelen primärvårds- och

företagshälsovårdspersonal som genomgår fortbildning

om alkohol kan öka.

Uppdraget skall enligt regleringsbrev avseende

Socialstyrelsen för budgetåret 2001 redovisas senast

den 31 mars 2002.

Regeringen anför vidare att insatser för vuxna kan

delas in i insatser för unga vuxna (vanligen

åldersgruppen 18-25 år) och insatser för övriga

vuxna. Insatser för unga vuxna bör prioriteras

eftersom de som grupp har den högsta

alkoholkonsumtionen och eftersom de i hög

utsträckning är förebilder för de lite yngre. De

behöver ökad kunskap om hur mycket man kan dricka

utan att ta skada och om riskerna med

berusningsdrickande.

Regeringen framhåller att offentliga miljöer skall

vara säkra att vistas i för allmänheten. Därför

finns goda motiv till att verka för att offentliga

miljöer skall vara så fria som möjligt från alkohol

och därigenom från det våld och den skadegörelse som

berusade personer kan orsaka.

Eftersom restauranganställda är en riskgrupp på

grund av tillgången på alkohol vore det enligt

regeringen önskvärt att restaurangerna också hade

riktlinjer för förebyggande av alkoholskador bland

den egna personalen.

I propositionen framför regeringen att drygt 80 %

av den arbetsföra befolkningen finns i arbetslivet.

De flesta storkonsumenter har arbete, bara en liten

andel av storkonsumenterna finns utanför

arbetslivet. På arbetsplatser finns många motiv för

att utveckla ett alkoholskadeförebyggande arbete.

Arbetsmarknadens parter har engagerat sig och inom

ramen för Alna (Arbetslivets egen organisation i

alkohol- och drogfrågor) utvecklat metoder i det

förebyggande arbetet.

På högskolor och inom studentlivet dricker

ungdomarna av tradition i regel ofta och mycket.

Folkhälsoinstitutet har i samverkan med

Systembolaget och Sveriges Förenade Studentkårer

(SFS) initierat konferenser med högskolorna i syfte

att förebygga alkoholskador.

Regeringen framhåller att inom företagshälsovård

och primärvård kan en dialog om dryckesmönster föras

vid allmänna hälsoundersökningar och i samband med

problem som kan påverkas av hög alkoholkonsumtion.

Enligt regeringen bör Socialstyrelsen därför få i

uppdrag att i samråd med Folkhälsoinstitutet och

Arbetslivsinstitutet utveckla metoder och initiera

utbildning inom detta område för läkare,

sjuksköterskor och annan personal inom

företagshälsovården och primärvården. Fortbildningen

bör följas upp av en utvärdering.

I propositionen anför regeringen vidare att

insatserna för att minska antalet alkoholrelaterade

olyckor i trafiken, till lands och till sjöss bör

förstärkas. I november 1999 tillkallades en särskild

utredare med uppgift att utreda frågan om det finns

anledning att i någon form införa en promillegräns

för sjöfylleri som inte är grovt och överväga hur en

sådan regel skulle kunna utformas (dir. 1999:87). I

utredarens uppdrag ingår bl.a. att bedöma i vilken

mån och på vilket sätt möjligheterna att upptäcka

och beivra sjöfylleri kan förbättras. Uppdraget

skall redovisas senast den 31 mars 2001. Vägverket

bör få i uppdrag att utreda vilka åtgärder som

behöver vidtas för att bättre kunna regi-strera

alkoholrelaterade olyckor. Polisen bör fortsatt i

sin trafikövervakning prioritera arbetet mot

trafiknykterhetsbrotten.

Regeringen anför i propositionen att insatser bör

förstärkas och utvecklas för att minska risken för

att barn föds med skador förorsakade av moderns

alkoholkonsumtion under graviditeten.

Folkhälsoinstitutet och Socialstyrelsen bör få i

uppdrag att ta fram fortbildning för personal inom

mödrahälsovården inriktad på att höja kunskapen om

sambandet mellan alkoholkonsumtion och skador under

graviditeten.

Motioner

I motion 2000/01:So26 av Lars Gustafsson m.fl. (kd)

begärs tillkännagivande om att aktivt arbeta för att

uppnå nollvisionen i trafiken (yrkande 5). I samma

motion begärs vidare att regeringen lägger fram

förslag till ändring så att likvärdiga regler gäller

för onykterhet till sjöss och vid framförande av

fordon på väg (yrkande 6).

I motion 2000/01:So25 av Kerstin Heinemann m.fl.

(fp) begärs tillkännagivande om utredning av frågor

kring sekundärprevention i vården (yrkande 7).

Motionärerna anför att ett område som inte är

omnämnt i propositionen, men som borde vara

högprioriterat, är hindren för sekundärprevention i

sjukvården. Patienter som sökt till sjukvården för

en alkoholrelaterad skada är i regel mer mottagliga

för prevention efter behandlingen än vad de var

innan de kom till sjukvården. Därför bör frågor

kring sekundärprevention i sjukvården redas ut.

I motion 2000/01:So286 av Tuve Skånberg och Holger

Gustafsson (båda kd) begärs tillkännagivande om

åtgärder mot fetalt alkoholsyndrom (FAS) (yrkande

1). Motionärerna anför att det enligt uppgift föds

mellan 100 och 150 barn i Sverige varje år med

skador som orsakats av att modern druckit alkohol

under graviditeten, s.k. fetalt alkoholsyndrom

(FAS). Därtill kommer 200-300 barn som får mindre

omfattande skador, men som får ett bestående

handikapp.

I motion 2000/01:So469 av Anders Ygeman (s) begärs

tillkännagivande om behovet av alkoholfria miljöer

och aktiv kulturpolitik. Enligt motionärerna krävs

en genomgång av kommuners, landstings och statens

bidrag till kultur- och fritidsevenemang för att

säkerställa att de överensstämmer med den

övergripande målsättningen att minska

totalkonsumtionen och tillhandahålla alkoholfria

miljöer.

Tidigare behandling

Utskottet behandlade senast i betänkande

1999/2000:SoU12 Barnfrågor frågan om fetalt

alkoholsyndrom (FAS). Utskottet anförde följande (s.

32):

Utskottet vill ånyo framhålla att det är ytterst

angeläget att informera om riskerna med att använda

alkohol och andra droger under graviditeten. Viktiga

insatser görs redan inom mödrahälsovården och genom

Folkhälsoinstitutets försorg. Något tillkännagivande

är därför inte erforderligt.

Den aktuella motionen (s) avstyrktes. Riksdagen

följde utskottet (prot.nr 1999/2000:102).

Utskottets bedömning

Alkoholen utgör en av de allra största

olycksskapande faktorerna i trafiken. Utskottet ser

därför positivt på förslaget i propositionen att

förstärka insatserna för att minska de

alkoholrelaterade trafikolyckorna. Motion

2000/01:So26 (kd) yrkande 5 får anses i allt

väsentligt tillgodosedd med det anförda. Enligt

utskottets mening bör resultatet av

utredningsarbetet om åtgärder mot sjöfylleri

avvaktas eftersom uppdraget skall redovisas inom

kort. Motion 2000/01:So26 (kd) yrkande 6 avstyrks.

Regeringen redovisar vidare i propositionen att

insatser för att minska risken att barn föds med

skador på grund av moderns alkoholkonsumtion under

graviditeten bör förstärkas och utvecklas. Utskottet

som tidigare betonat sådana insatser delar den

bedömningen. Motion 2000/01:So286 (kd) yrkande 1 får

anses i huvudsak tillgodosedd med det anförda.

I propositionen redogörs även för satsningar på

alkoholprevention inom företags- och primärvården.

Utskottet anser att sekundärprevention inom

sjukvården är av stor betydelse i sammanhanget och

menar, i likhet med motionärerna i motion

2000/01:So25 (fp) yrkande 7, att de hinder som finns

mot ett genomförande av denna preventionsform bör

belysas och minimeras. Det får förutsättas att

Socialstyrelsen beaktar detta i samband med

utförande av uppdraget inom området. Motionen

avstyrks.

Utskottet delar vad regeringen anfört i

propositionen om att offentliga miljöer skall vara

så fria som möjligt från alkohol. Enligt utskottet

bör självfallet eftersträvas att detsamma även

gäller kulturlivet. Utskottet är dock inte berett

att ta något initiativ med anledning av motion

2000/01:So469 (s), varför också denna avstyrks.

Fördelning av medel för att genomföra

handlingsplanen m.m.

Propositionen

Regeringen anför i proposition 2000/01:20 (s. 77 f.)

att den för att stödja genomförandet av de

intensifierade alkoholskadeförebyggande insatserna i

enlighet med den nationella handlingsplanen avser

att sammanlagt avsätta 450 miljoner kronor under

åren 2001-2003 för planens genomförande. Av dessa

medel avsätts 300 miljoner kronor för förstärkta

insatser i kommunerna. Länsstyrelsen anvisar medel

till kommunerna efter direktiv som utarbetas av

regeringen. Resterande 150 miljoner kronor skall

användas till ett ökat stöd till utvecklat

internationellt samarbete, frivilligorganisationer,

forskning, kompetensutveckling, finansiering av de

uppdrag som föreslagits och för kostnader i samband

med genomförandet av planen, opinionsbildning,

metodutveckling, uppföljning m.m.

Motioner

I motion 2000/01:So25 av Kerstin Heinemann m.fl.

(fp) begärs tillkännagivande om utredning om

länsstyrelsernas roll i medelstilldelning till

kommunerna (yrkande 8). Motionärerna anför att

länsstyrelserna skall svara för anvisning av medel

till kommunerna. Handläggarna inom länsstyrelserna

saknar oftast kompetens att bedöma ansökningar inom

detta område. Risken är därför uppenbar att resurser

går till fel saker. Eftersom det rör sig om

betydande belopp, för varje länsstyrelse betydligt

mer än vad forskningsstiftelser på alkoholområdet

delar ut, vore det lämpligt att man bildar

prioriteringskommittéer, med representanter från

bl.a. de samhällsmedicinska enheterna och andra

organ.

I motion 2000/01:So26 av Lars Gustafsson m.fl. (kd)

begärs tillkännagivande om att bidragen till

nykterhetsorganisationerna borde hanteras på samma

sätt som i dag gäller för idrottsrörelsen (yrkande

10). Motionärerna anför att regeringen i

handlingsplanen förstått betydelsen av de ideella

organisationernas arbete med dessa frågor. Ett

konkret förslag i samband med detta som inte

återfinns i handlingsplanen är, enligt motionärerna,

att bidragen till nykterhetsorganisationerna borde

förändras och hanteras på det sätt som nu gäller för

idrottsrörelsen. Ett yrkande med samma innebörd

framställs i motion 2000/01:So471 av Lars Gustafsson

m.fl. (kd) yrkande 8 delvis.

I motion 2000/01:So27 av Kenneth Johansson m.fl. (c)

begärs tillkännagivande om att resurserna för det

alkoholförebyggande arbetet skall fördelas till

kommunerna enligt principerna för det generella

statsbidraget (yrkande 4). Motionärerna anför att

det är bättre att infoga resurserna i det generella

bidragen till kommunerna, 300 miljoner kronor under

en treårsperiod. Därmed förhindras att pågående

arbete avstannar eller avslutas, i hopp om

specialstöd. Motionärerna avvisar regeringens

förslag om specialdestinerade bidrag och föreslår

att resurserna fördelas enligt principen om

generella bidrag till kommunerna.

I motion 2000/01:So22 av Inger Segelström (s) begärs

tillkännagivande om frivilligorganisationernas roll

för att förebygga alkoholskador. Motionären pekar på

att frivilligorganisationernas arbete är ett

komplement till samhällets insatser. I fördelningen

av de ordinarie bidragen till utveckling av socialt

arbete har hittills nykterhetsrörelsen och andra

organisationer som arbetar med missbruksfrågor

tilldelats en mycket stor andel av det totala

anslaget. Det är viktigt att det skapas möjlighet

till medelstilldelning även för övriga

organisationer, vars verksamhet rör t.ex. kvinnor

och barn, när det ökade anslaget med anledning av

handlingsplanen fördelas.

I motion 2000/01:So461 av Nils-Erik Söderqvist m.fl. (s, v, c,

fp, mp) begärs tillkännagivande om att statsbidragen

till förebyggande arbete med ändring av föreliggande

ordning fördelas i enlighet med de principer som

angivits i motionen. Vid årsskiftet 1998/99 beslöt

riksdagen att införa en ny form för bidragsgivning

till nykterhetsorganisationer m.fl. Det är enligt

motionärernas uppfattning felaktigt att stödet till

våra folkrörelser hanteras på olika sätt beroende på

från vilket konto och från vilken myndighet som

anslaget kommer. Motionärerna ser det som självklart

att statliga bidrag skall utsättas för kontroll. Det

får dock inte ske på bekostnad av en avsevärt utökad

byråkrati, som små organisationer inte har resurser

för. Resultatet av riksdagens beslut hösten 1998

visar sig nu ha skapat åtskilliga problem för de

organisationer som får bidrag via Socialstyrelsen

vad gäller fördelning och redovisning.

Tidigare behandling

Socialutskottet uttalade sig senast i samband med

behandlingen av budgetpropositionen (prop.

2000/01:1) om fördelningen av statsbidrag till

nykterhetsorganisationer m.m. i betänkande

2000/01:SoU1 utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och

socialomsorg. Utskottet anförde i sin bedömning (s.

83) bl.a. följande.

De nya riktlinjerna för statsbidrag till

frivilligorganisationerna (SFS 1998:1814) har varit

i kraft i knappt två år. Enligt utskottets mening är

det självklart att det nya systemet behöver viss tid

för att fungera fullt tillfredsställande. Det är

dock angeläget att Socialstyrelsen ständigt är

lyhörd för organisationernas synpunkter på hur

systemet fungerar och att systemet regelbundet följs

upp och utvärderas. Utskottet förutsätter att

Socialstyrelsen fortsätter det nära samarbetet med

organisationerna samt utvecklar brukarrådets

forumroll och att regeringen noga följer

utvecklingen på området. Det ankommer på regeringen

att vidta de ändringar i gällande riktlinjer som kan

behövas - - -.

Enligt utskottets mening spelar

frivilligorganisationerna på det drogförebyggande

området en viktig roll. Organisationerna förstärker

och kompletterar samhällets insatser genom att

bedriva ett förebyggande, stödjande och

opinionsbildande arbete. Deras arbete bör därför på

olika sätt stödjas och uppmuntras. Samtidigt bör

organisationerna vara öppna för att utveckla nya

metoder i sitt arbete och aktivt verka för att nå ut

till dagens barn och ungdomar. Något initiativ från

riksdagens sida behövs inte. - - -

Aktuella motionsyrkanden avstyrktes. Riksdagen

följde utskottet (rskr. 2000/01:96-97).

Utskottets bedömning

Utskottet delar regeringens bedömning att medlen

till förstärkta insatser i kommunerna för att

genomföra handlingsplanen skall fördelas av

respektive länsstyrelse. Motion 2000/01:So27 (c)

yrkande 4 avstyrks därför.

Det får förutsättas att varje länsstyrelse på ett

tillfredsställande sätt verkställer denna

medelsfördelning. Utskottet utgår från att

regeringen följer utvecklingen. Utskottet avstyrker

även motion 2000/01:So25 (fp) yrkande 8.

I propositionen föreslås att medel skall anvisas

till kommunerna efter ansökan och enligt direktiv

som regeringen skall utarbeta. Utskottet vill i

anslutning härtill anföra följande. Trots problemets

omfattning är det ytterst få barn vars föräldrar

lider av alkoholmissbruk som erbjuds adekvata

insatser. Utskottet anser därför att regeringen

särskilt bör uppmärksamma detta behov av preventiva

insatser för barn i missbruksmiljöer i samband med

utformningen av fördelningsdirektiven. Detta gäller

såväl stödet som utgår till kommuner som

frivilligorganisationer.

För att handlingsplanen skall få fullständigt

genomslag menar utskottet vidare att det bör

undvikas att aktuella medel i alltför stor

utsträckning fördelas till etablerade

frivilligorganisationer som arbetar med

missbruksfrågor. Regeringen bör därför vid

utformningen av de aktuella direktiven skapa

möjligheter att i större utsträckning även kunna

medelsfördela till frivilligorganisationer vars

verksamhet rör t.ex. kvinnor och barn. Vad utskottet

nu sagt med anledning av motion 2000/01:So22 (s) bör

riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

Utskottet vidhåller vad det senast anfört i

budgetpropositionen om fördelning av

statsbidrag till nykterhetsorganisationer

m.m. Utskottet avstyrker motionerna

2000/01:So26 (kd) yrkande 10, 2000/01:So461

(s, v, c, fp, mp) och 2000/01:So471 (kd)

yrkande 8 delvis.

Alkoholfrågor i övrigt

Varningstexter

Motion

I motion 2000/01:So289 av Tuve Skånberg och Holger

Gustafsson (båda kd) begärs att regeringen lägger

fram förslag om en lag som föreskriver varningstext

på alkoholförpackningar (yrkande 3).

Tidigare behandling

I betänkande 1995/96:SoU3 Alkoholfrågor avslog

utskottet ett motionsyrkande om att

alkoholförpackningar skulle förses med

varningstexter med följande motivering (s. 19).

Om ett enskilt medlemsland inom EU uppställer krav

på att förpackningar av alkoholhaltiga varor skall

vara försedda med varningstexter för att få säljas

på den inhemska marknaden är detta sannolikt att

anse som ett s.k. tekniskt handelshinder. Tekniska

handelshinder, som kan avse krav såväl när det

gäller varornas beskaffenhet i sig som provning,

kontroll eller märkning av varor, är förbjudna

mellan medlemsstaterna.

Vidare tillade utskottet att det inte finns något

som hindrar företagen att frivilligt förse

alkoholvarorna med varningstexter. Riksdagen följde

utskottet (prot.nr 1995/96:27).

Utskottet ansåg i betänkande 1997/98:SoU7

Alkoholfrågor det betydelsefullt att information om

alkoholens skadeverkningar ges på flera plan.

Utskottet vidhöll (s. 26) dock sin tidigare

inställning beträffande varningstexter på

alkoholförpackningar och avstyrkte aktuell motion.

Riksdagen följde utskottet (prot.nr 1997/98:13).

Utskottet behandlade senast frågan i betänkande

1999/2000:SoU4 Vissa alkoholfrågor och anförde (s.

77) att dess inställning vad gäller varningstexter

på alkoholförpackningar var densamma som tidigare.

Aktuella motioner avstyrktes. Riksdagen följde även

här utskottet (rskr. 1999/2000:42).

Utskottets bedömning

Den inställning utskottet tidigare redovisat vad

gäller varningstexter på alkoholförpackningar

vidhålls. Utskottet avstyrker därför motion

2000/01:So289 (kd) yrkande 3.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande huvudinriktningen av

alkoholpolitiken

att riksdagen med avslag på motionerna 2000/01:So23 yrkande

5, 2000/01:So25 yrkandena 1 och 2, 2000/01:So26

yrkandena 1-3, 2000/01:So27 yrkande 1,

2000/01:So28 yrkandena 1 och 4, 2000/01: So233,

2000/01:So289 yrkandena 1 och 2, 2000/01:So300

yrkande 1, 2000/01:So369 yrkande 1,

2000/01:So462 yrkandena 1 och 2, 2000/01:So471

yrkande 8 delvis, 2000/01:So549 yrkande 3 och

2000/01:K398 yrkande 23 godkänner vad regeringen

föreslår om huvudinriktningen av

alkoholpolitiken (avsnitt 8.1),

res. 1 (m)

res. 2 (kd)

res. 3 (c)

res. 4 (fp)

2. beträffande vård och behandling

att riksdagen avslår motionerna 2000/01:So25 yrkande 4 och

2000/01:So547 yrkande 6,

3. beträffande information och

opinionsbildning

att riksdagen avslår motionerna 2000/01:So23 yrkande 1,

2000/01: So362 yrkande 3, 2000/01:So369 yrkande

3 delvis, 2000/01:So416, 2000/01:So423 yrkande

2, 2000/01:So547 yrkande 3 och 2000/01: So549

yrkande 1,

res. 5 (m)

res. 6 (fp)

4. beträffande Systembolagets

detaljhandelsmonopol

att riksdagen avslår motionerna 2000/01:So23 yrkande 2,

2000/01: So210, 2000/01:So276 yrkande 3 samt

2000/01:So300 yrkande 5,

res. 7 (m)

5. beträffande åldersgränser

att riksdagen avslår motionerna 2000/01:So26 yrkande 4,

2000/01:So300 yrkande 6 och 2000/01:So423

yrkande 1,

res. 8 (m)

res. 9 (kd)

6. beträffande serveringstider m.m.

att riksdagen avslår motionerna 2000/01:So23 yrkande 3,

2000/01: So25 yrkande 6, 2000/01:So26 yrkande 9

samt 2000/01:So27 yrkande 2 och 2000/01:So300

yrkande 4,

res. 10 (m)

res. 11 (kd)

res. 12 (c)

res. 13 (fp)

7. beträffande begränsning av tillgången

på alkoholdrycker m.m.

att riksdagen avslår motionerna 2000/01:So24, 2000/01:So28

yrkande 2 och 2000/01:So300 yrkande 11,

res. 14 (m)

8. beträffande inrättandet av en enhet för

alkohol och droger

att riksdagen avslår motion 2000/01:26 yrkande 8,

res. 15 (kd)

9. beträffande begränsning av

marknadsföring av alkoholdrycker

att riksdagen avslår motionerna 2000/01:So23 yrkande 4 och

2000/01: So495,

res. 16 (m)

10. beträffande fördjupad kompetens

att riksdagen avslår motion 2000/01:So28 yrkande 3,

11. beträffande alkoholforskning

att riksdagen avslår motionerna 2000/01:So249 och

2000/01:So369 yrkande 3 delvis,

12. beträffande generella insatser för

barn och ungdom

att riksdagen avslår motionerna 2000/01:So25 yrkande 5,

2000/01: So26 yrkande 7, 2000/01:So27 yrkande 3,

2000/01:So286 yrkandena 2 och 3, 2000/01:So377,

2000/01:So547 yrkandena 1 och 2 och 2000/01:N225

yrkande 6,

res. 17 (kd, c)

13. beträffande utökat åtgärdsprogram

m.m.

att riksdagen avslår motion 2000/01:So25 yrkande 3,

res. 18 (fp)

14. beträffande åtgärder mot

trafikonykterhet m.m.

att riksdagen avslår motion 2000/01:So26 yrkandena 5 och 6,

res. 19 (kd)

res. 20 (mp)

15. beträffande åtgärder mot FAS

att riksdagen avslår motion 2000/01:So286 yrkande 1,

res. 21 (kd)

16. beträffande sekundärprevention

att riksdagen avslår motion 2000/01:So25 yrkande 7,

res. 22 (fp)

17. beträffande alkoholfria miljöer m.m.

att riksdagen avslår motion 2000/01:So469,

18. beträffande metoden att fördela

medel

att riksdagen avslår motion 2000/01:So27 yrkande 4,

res. 23 (c)

19. beträffande länsstyrelsens kompetens

att fördela medel

att riksdagen avslår motion 2000/01:So25 yrkande 8,

res. 24 (fp)

20. beträffande fördelningsdirektiven

att riksdagen med anledning av motion 2000/01:So22 som sin

mening ger regeringen till känna vad utskottet

anfört,

21. beträffande fördelning av statsbidrag

till nykterhetsorganisationerna

att riksdagen avslår motionerna 2000/01:So26 yrkande 10,

2000/01:So461 och 2000/01:So471 yrkande 8

delvis,

res. 25 (kd, fp)

22. beträffande varningstexter

att riksdagen avslår motion 2000/01:So289 yrkande 3.

res. 26 (kd)

Stockholm den 8 februari 2001

På socialutskottets vägnar

Ingrid Burman

I beslutet har deltagit: Ingrid

Burman (v), Chris Heister (m),

Susanne Eberstein (s), Margareta

Israelsson (s), Rinaldo Karlsson

(s), Chatrine Pålsson (kd), Leif

Carlson (m), Hans Hjortzberg-

Nordlund (m), Lars U Granberg (s),

Elisebeht Markström (s), Rolf

Olsson (v), Lars Gustafsson (kd),

Cristina Husmark Pehrsson (m),

Thomas Julin (mp), Kenneth

Johansson (c), Kerstin Heinemann

(fp) och Catherine Persson (s).

Reservationer

1. Huvudinriktningen av alkoholpolitiken

(mom. 1)

Chris Heister, Leif Carlson, Hans Hjortzberg-

Nordlund och Cristina Husmark Pehrsson (alla m)

anser

dels att den del av utskottets betänkande som på s.

16 börjar med "Utskottet konstaterar" och på s. 17

slutar med "yrkande 1 avstyrks" borde ha följande

lydelse:

Utskottet stöder inte regeringens förslag till

huvudinriktning av alkoholpolitiken. En effektiv

alkoholpolitik som kan bidra till att minska

alkoholskador kräver folklig förankring och

förståelse. En sådan förankring kräver att det goda

bruket accepteras och inte motverkas av

svårförståeliga restriktioner. Utskottet anser att

regeringens proposition på flera punkter aviserar en

skärpning av den restriktiva alkoholpolitiken. Den

tydligaste faktorn i sammanhanget är kanske att det

i nuläget inte blir några sänkningar av

alkoholskatten, en åtgärd som utskottet anser

avsevärt skulle minska försäljningen av svartspriten

och motverka kriminalitet. Enligt utskottets

uppfattning kräver en ny alkoholpolitik en

kombination av samverkande åtgärder. Onödiga

begränsningar och krångel måste tas bort. Svartsprit

och kriminalitet måste bekämpas genom förstärkta

resurser till bl.a. tullen. Den legala och

beskattade alkoholens tillgänglighet måste öka och

dess pris sänkas. Hjälpen till missbrukarna måste

också förstärkas och effektiviseras. Utskottet anser

att det bästa sättet att få ett bättre

förhållningssätt till alkohol är genom upplysning

och information. Inte minst är de ekonomiska

ramarna, som i praktiken sätter gränserna för det

offentligas bidrag till information och upplysning,

alltför snålt tilltagna i handlingsplanen. Utskottet

anser vidare att ett mer positivt synsätt och en

större öppenhet för andra länders traditioner måste

till, särskilt om vi vill nyttja vårt ordförandeskap

i EU för att påverka omvärlden. Vad utskottet nu

anfört bör riksdagen med anledning av motionerna

2000/01:So23 (m) yrkande 5 och 2000/01:So300 (m)

yrkande 1 ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 1 bort ha

följande lydelse:

1. beträffande huvudinriktningen av

alkoholpolitiken

att riksdagen med anledning av med anledning av motionerna

2000/01:So23 yrkande 5 och 2000/01:So300 yrkande

1 och med avslag på motionerna 2000/01:So25

yrkandena 1 och 2, 2000/01:So26 yrkandena 1-3,

2000/01:So27 yrkande 1, 2000/01:So28 yrkandena 1

och 4, 2000/01:So233, 2000/01:So289 yrkandena 1

och 2, 2000/01: So369 yrkande 1, 2000/01:So462

yrkandena 1 och 2, 2000/01:So471 yrkande 8

delvis, 2000/01:So549 yrkande 3 och 2000/01:K398

yrkande 23 dels inte godkänner den föreslagna

huvudinriktningen av alkoholpolitiken, dels som

sin mening ger regeringen till känna vad

utskottet anfört,

2. Huvudinriktningen av alkoholpolitiken

(mom. 1)

Chatrine Pålsson (kd) och Lars Gustafsson (kd) anser

dels att den del av utskottets betänkande som på s.

16 börjar med "Utskottet konstaterar" och på s. 17

slutar med "yrkande 1 avstyrks" borde ha följande

lydelse:

Utskottet delar inte regeringens förslag till

huvudinriktning av alkoholpolitiken. Utskottet vill

understryka att alkoholmissbruket är ett av vårt

lands största sociala och medicinska problem. Det är

hög tid att ta krafttag för att sänka den totala

alkoholkonsumtionen. Ökade införselkvoter har inte

inneburit att den illegala alkoholen försvunnit, och

på flera orter där man har lördagsöppna

systembutiker har våld i hemmen konstaterats. De

ideella organisationerna och deras kunskap måste tas

till vara på ett bättre sätt och mer resurser behövs

till tull och polis. Det är nödvändigt med ett bra

samarbete över nationsgränserna. Utskottet anser att

den alkoholpolitiska inriktningen bör vara

restriktiv för att dels hindra nyrekrytering, dels

att få storkonsumenter att minska sitt drickande.

Alkoholpolitiken bör sikta till attitydförändringar,

begränsad tillgänglighet, försäljningsmonopol och

aktiv prispolitik. Det är också angeläget att

begränsa ungdomars umgänge med alkohol. Utskottet

vill verka för att vissa perioder och situationer i

livet skall vara helt alkoholfria, s.k. vita zoner.

Med hänsyn till egen och andras hälsa skall därför

följande fyra områden ses som vita zoner: under

graviditeten, under barns uppväxt, i trafiken och på

arbetsplatsen. Utskottet ser med stort allvar på

utvecklingen att alltfler ungdomar konsumerar mycket

alkohol och prövar narkotika och anser att det

fordras kraftfulla åtgärder för att vända trenden.

Utskottet vill särskilt lyfta fram det samband som

finns mellan alkohol och narkotika samt alkohol och

våld. Utskottet anser att de 450 miljoner kronor som

i propositionen föreslås tillföras under en

treårsperiod för att förebygga alkoholkonsumtion och

alkoholskador är ett första steg i en långsiktig

satsning. Vad utskottet nu anfört bör riksdagen med

anledning av motionerna 2000/01:So26 (kd) yrkandena

1-3, 2000/01:So289 (kd) yrkande 2 och 2000/01:So471

(kd) yrkande 8 delvis ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 1 bort ha

följande lydelse:

1. beträffande huvudinriktningen av

alkoholpolitiken

att riksdagen med anledning av motionerna 2000/01:So26

yrkandena 1-3, 2000/01:So289 yrkande 2 och

2000/01: So471 yrkande 8 delvis och med avslag

på motionerna 2000/01:So23 yrkande 5,

2000/01:So25 yrkandena 1 och 2, 2000/01:So27

yrkande 1, 2000/01: So28 yrkandena 1 och 4,

2000/01:So233, 2000/01:So289 yrkande 1,

2000/01:So300 yrkande 1, 2000/01:So369 yrkande

1, 2000/01:So462 yrkandena 1 och 2,

2000/01:So549 yrkande 3 och 2000/01:K398 yrkande

23 dels inte godkänner den föreslagna

huvudinriktningen av alkoholpolitiken, dels som

sin mening ger regeringen till känna vad

utskottet anfört.

3. Huvudinriktningen av alkoholpolitiken

(mom. 1)

Kenneth Johansson (c) anser

dels att den del av utskottets betänkande som på s.

16 börjar med "Sammanfattningsvis godkänner" och på

s. 17 slutar med "yrkande 1 avstyrks" borde ha

följande lydelse:

Utskottet anser att förslaget till huvudinriktning

av alkoholpolitiken bör kompletteras med ytterligare

en aspekt. Enligt utskottet borde förstärkta

insatser mot illegal sprithantering och försäljning

vara en viktig punkt i huvudinriktningen för den

nationella alkoholpolitiken fram till år 2005, i

synnerhet för att minska tillgången till alkohol

bland unga. Vad utskottet nu anfört bör riksdagen

med anledning av motion 2000/01:So27 (c) yrkande 1

ge regeringen till känna. Motionerna 2000/01:So23

(m) yrkande 5, 2000/01:So25 (fp) yrkandena 1 och 2,

2000/01:So26 (kd) yrkandena 1-3, 2000/01:So28 (s)

yrkandena 1 och 4, 2000/01:So233 (s), 2000/01:So289

(kd) yrkandena 1 och 2, 2000/01:So300 (m) yrkande 1,

2000/01:So369 (v) yrkande 1, 2000/01:So462 (fp, s,

m, v, kd, c, mp) yrkandena 1 och 2, 2000/01: So471

(kd) yrkande 8 delvis, 2000/01:So549 (fp) yrkande 3

och 2000/01: K398 (fp) yrkande 23 är i allt

väsentligt tillgodosedda med den politik som förs.

Något tillkännagivande till regeringen med anledning

av dessa motioner behövs därför inte.

dels att utskottets hemställan under 1 bort ha

följande lydelse:

1. beträffande huvudinriktningen av

alkoholpolitiken

att riksdagen med anledning av motion 2000/01:So27 yrkande 1

och med avslag på motionerna 2000/01:So23

yrkande 5, 2000/01:So25 yrkandena 1 och 2,

2000/01:So26 yrkandena 1-3, 2000/01:So28

yrkandena 1 och 4, 2000/01:So233, 2000/01:So289

yrkandena 1 och 2, 2000/01:So300 yrkande 1,

2000/01:So369 yrkande 1, 2000/01:So462 yrkandena

1 och 2, 2000/01:So471 yrkande 8 delvis,

2000/01:So549 yrkande 3 och 2000/01:K398 yrkande

23 dels godkänner vad regeringen föreslår om

huvudinriktningen av alkoholpolitiken, dels som

sin mening ger regeringen till känna vad

utskottet anfört.

4. Huvudinriktningen av alkoholpolitiken

(mom. 1)

Kerstin Heinemann (fp) anser

dels att den del av utskottets betänkande som på s.

16 börjar med "Utskottet konstaterar" och slutar på

s. 17 med "yrkande 1 avstyrks" borde ha följande

lydelse:

Utskottet stöder inte regeringens förslag till

huvudinriktning av alkoholpolitiken. Enligt

utskottet måste Sverige fortsätta att föra en

restriktiv alkoholpolitik syftande till att sänka

den totala alkoholkonsumtionen och därmed

alkoholskadorna. Utskottet anser att den

alkoholpolitiska inriktningen bör vara dels att få

storkonsumenter att minska sitt drickande, dels att

hindra nyrekrytering av alkoholmissbrukare. Det är

också angeläget att begränsa ungdomars umgänge med

alkohol. För att uppnå detta mål är det angeläget

att arbeta med olika typer av förebyggande insatser.

Enligt utskottet bör den svenska alkoholpolitiken

även fortsättningsvis vila på vissa grunder såsom

attitydförändringar, begränsad tillgänglighet,

försäljningsmonopol och aktiv prispolitik. Utskottet

vill framhålla vikten av kommunernas

alkoholförebyggande arbete. Enligt utskottet är

betydelsen av kommunala alkoholpolitiska program

stor. Det behöver dock tydliggöras att kommunal

alkoholpolicy innebär förankring och att i

genomsnittskommunen minst en person bör arbeta med

programmet. Vidare måste det finnas former för

kvalitetssäkring att programmet genomförs som

avsetts. Utskottet vill peka på att man i många

länder börjar ta alkoholproblemen på större allvar.

Världshälsoorganisationen (WHO) har antagit en

alkoholpolitisk aktionsplan som ger ett mycket

starkt stöd för de principer som den svenska

alkoholpolitiken vilar på. Lättnader i den

restriktiva politiken måste föregås av noggranna

konsekvensanalyser och genomförandet kopplas till

noggrann uppföljning. Utskottet anser att Sverige

under sin ordförandeperiod inom EU 2001 bör lyfta

fram alkoholen och andra drogers negativa betydelse

för folkhälsan. Enligt utskottet måste Sverige verka

för att EU skall betrakta alkohol och tobak som en

hälsofråga och inte som ett jordbruksproblem. Vad

utskottet nu anfört bör riksdagen med anledning av

motionerna 2000/01:So25 (fp) yrkandena 1 och 2,

2000/01:So462 (fp, s, m, v, kd, c, mp) yrkande 1,

2000/01:So549 (fp) yrkande 3 och 2000/01:K398 (fp)

yrkande 23 ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 1 bort ha

följande lydelse:

1. beträffande huvudinriktningen av

alkoholpolitiken

att riksdagen med anledning av motionerna 2000/01:So25

yrkandena 1 och 2, 2000/01:So462 yrkande 1,

2000/01:So549 yrkande 3 och 2000/01:K398 yrkande

23 och med avslag på motionerna 2000/01:So23

yrkande 5, 2000/01:So26 yrkandena 1-3,

2000/01:So27 yrkande 1, 2000/01:So28 yrkandena 1

och 4, 2000/01:So233, 2000/01:So289 yrkandena 1

och 2, 2000/01:So300 yrkande 1, 2000/01:So369

yrkande 1, 2000/01:So462 yrkande 2,

2000/01:So471 yrkande 8 delvis, dels inte

godkänner vad regeringen föreslagit om

huvudinriktningen av alkoholpolitiken, dels som

sin mening ger regeringen till känna vad

utskottet anfört.

5. Information och opinionsbildning

(mom. 3)

Chris Heister, Leif Carlson, Hans Hjortzberg-

Nordlund och Cristina Husmark Pehrsson (alla m)

anser

dels att den del av utskottets betänkande som på s.

22 börjar med "Det svenska" och slutar med "med det

anförda" borde ha följande lydelse:

Enligt utskottet är det bästa sättet att få ett

bättre förhållningssätt till alkohol upplysning och

information. En folklig förankring kräver att det

goda bruket accepteras. Information om alkohol och

alkoholrelaterade skador måste således vara baserad

på fakta och kunskap. Enligt utskottet bör

information om allt vad ett inträde i

myndighetsåldern innebär, i synnerhet vad avser

alkoholens skadliga inverkan, lämnas. Enligt vad

utskottet erfarit kan sådan information given i rätt

situation som t.ex. vid läkarbesök, varaktigt få mer

än 30 % av "riskförbrukare" att ändra sina

alkoholvanor till mindre riskfyllda. Det måste

enligt utskottet finnas en tydlig gräns när man tar

ett eget vuxet ansvar för sina handlingar. Det finns

i dag också många exempel från utlandet på att ökad

tillgänglighet i kombination med fördjupad

information och kunskap om alkoholdrycker inte

behöver innebära en höjd konsumtion. Vad utskottet

nu anfört bör riksdagen med anledning av motionerna

2000/01:So23 (m) yrkande 1 och 2000/01:So423 (m)

yrkande 2 som sin mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 3 bort ha

följande lydelse:

3. beträffande information och

opinionsbildning

att riksdagen med anledning av motionerna 2000/01:So23 yrkande

1 och 2000/01:So423 yrkande 2 och med avslag på

motionerna 2000/01:So362 yrkande 3,

2000/01:So369 yrkande 3 delvis, 2000/01:So416,

2000/01:So547 yrkande 3 och 2000/01:So549

yrkande 1 som sin mening ger regeringen till

känna vad utskottet anfört.

6. Information och opinionsbildning

(mom. 3)

Kerstin Heinemann (fp) anser

dels att den del av utskottets betänkande som på s.

22 börjar med "Det svenska" och slutar med "med det

anförda" borde ha följande lydelse:

Enligt utskottet bör en massiv informationskampanj

till unga om alkoholens och narkotikans

skadeverkningar genomföras. Utskottet anser att

samtliga elever i mellanstadiet måste få

droginformation. CAN:s undersökningar visar att

andelen elever som får information om droger i

skolan sjunkit kraftigt sedan början av 1980-talet,

men också andra ålderskategorier bör komma i fråga

för informationsinsatser. Utskottet menar vidare att

narkotikan inte kan ses isolerat från andra

beroendeframkallande medel. Inkörsporten är ofta

tobaksbruk och därefter alkoholbruk. Här krävs ett

kontinuerligt aktivt opinions- och

informationsarbete av en rad grupper i samhället,

såväl frivilliga som professionella. Vad utskottet

nu anfört bör riksdagen med anledning av motionerna

2000/01:So547 (fp) yrkande 3 och 2000/01:So549 (fp)

yrkande 1 ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 3 bort ha

följande lydelse:

3. beträffande information och

opinionsbildning

att riksdagen med anledning av motionerna 2000/01:So547

yrkande 3 och 2000/01:So549 yrkande 1 och med

avslag på motionerna 2000/01:So23 yrkande 1,

2000/01:So362 yrkande 3, 2000/01:So369 yrkande 3

delvis, 2000/01:So416 och 2000/01: So423 yrkande

2 som sin mening ger regeringen till känna vad

utskottet anfört.

7. Systembolagets detaljhandelsmonopol

(mom. 4)

Chris Heister, Leif Carlson, Hans Hjortzberg-

Nordlund och Cristina Husmark Pehrsson (alla m)

anser

dels att den del av utskottets betänkande som på s.

27 börjar med "Utskottet vidhåller" och slutar med

"yrkande 5 avstyrks" borde ha följande lydelse:

Enligt utskottet skulle en ökad tillgänglighet till

legal alkohol genom att Systembolagets monopol

avvecklas i första hand för öl och vin sannolikt

förstärka trenden från konsumtion av oregistrerad

och illegal alkohol till registrerad

alkoholkonsumtion och därmed också minska

kriminaliteten. Inledningsvis bör starköl och vin

kunna säljas utanför Systembolaget i licensierade

butiker. I ett senare skede bör enligt utskottets

uppfattning även starksprit kunna omfattas av

licensieringsmöjligheten och Systembolaget kan

avvecklas eller försäljas.

Utskottets uppfattning är även att ett uppfyllande

av kraven på icke-diskriminering förutsätter att

Systembolagets monopol avvecklas successivt.

Utskottet anser vidare att ett problem för många

vinintresserade som vill förkovra sig i vinkunskap

är att det är mycket svårt att få tag på andra viner

än de som finns på Systembolaget. Ett viktigt bidrag

till att öka variationen av kvalitetsviner i Sverige

är enligt utskottets mening att tillåta

vinauktioner. Enligt utskottet utgör den svenska

alkohollagstiftningen med det absoluta monopolet för

Systembolaget ett hinder för producenterna att få ut

sina drycker på marknaden. Utskottet anser därför

att ett undantag bör införas i alkohollagstiftningen

som möjliggör för svenska vinproducenter att sälja

sina egna produkter i anslutning till sin

tillverkning. Regeringen bör snarast återkomma till

riksdagen med ett förslag som tar sin utgångspunkt i

vad utskottet nu sagt. Vad utskottet nu anfört bör

riksdagen med anledning av motionerna 2000/01:So23

(m) yrkande 2, 2000/01:So210 (m), 2000/01:So276 (m)

yrkande 3 och 2000/01:So300 (m) yrkande 5 ge

regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 4 bort ha

följande lydelse:

4. beträffande Systembolagets

detaljhandelsmonopol

att riksdagen med anledning av motionerna 2000/01:So23 yrkande

2, 2000/01:So210, 2000/01:So276 yrkande 3 och

2000/01:So300 yrkande 5 som sin mening ger

regeringen till känna vad utskottet anfört.

8. Åldersgränser (mom. 5)

Chris Heister, Leif Carlson, Hans Hjortzberg-

Nordlund och Cristina Husmark Pehrsson (alla m)

anser

dels att den del av utskottets betänkande som på s.

27 börjar med "Utskottet vidhåller också" och slutar

med "yrkande 1 avstyrks" borde ha följande lydelse:

Personer som har uppnått 18 års ålder är valbara

till riksdagen, har rösträtt, rätt att ta körkort,

rätt att ingå äktenskap och rätt att förtära

alkoholdrycker på restauranger och barer m.m.

Utskottet anser det uppenbart ologiskt och

svårbegripligt att åldersgränsen för inköp av

alkohol på Systembolaget inte sammanfaller med

myndighetsåldern i övrigt. Därigenom minskas

trovärdigheten i alkoholpolitiken i övrigt och

särskilt de ungas förståelse för den. Därmed minskar

också möjligheterna att förebygga ett skadligt

alkoholbruk. Utskottet anser därför att

åldersgränsen bör justeras och motsvara

myndighetsåldern. Regeringen bör snarast återkomma

till riksdagen med förslag till lagreglering i

enlighet härmed. Vad utskottet nu anfört bör

riksdagen med anledning av motionerna 2000/01:So300

(m) yrkande 6 och 2000/01:So423 (m) yrkande 1 ge

regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 5 bort ha

följande lydelse:

5. beträffande åldersgränser

att riksdagen med anledning av motionerna 2000/01:So300

yrkande 6 och 2000/01:So423 yrkande 1 och med

avslag på motion 2000/01:So26 yrkande 4 som sin

mening ger regeringen till känna vad utskottet

anfört.

9. Åldersgränser (mom. 5)

Chatrine Pålsson och Lars Gustafsson (båda kd) anser

dels att den del av utskottets betänkande som på s.

27 börjar med "Utskottet vidhåller också" och slutar

med "yrkande 1 avstyrks" borde ha följande lydelse:

Utskottet vill verka för att vissa perioder och

situationer i livet skall vara helt alkoholfria. Det

är mycket farligt för ungdomars hälsa att

alkoholdebuten sker i allt tidigare åldrar.

Utskottet anser att åldersgränsen bör höjas från 18

till 20 år för servering av alkoholhaltiga drycker

på restaurang. Regeringen bör snarast återkomma till

riksdagen med förslag till lagreglering i enlighet

härmed. Vad utskottet nu anfört bör riksdagen med

anledning av motion 2000/01:So26 (kd) yrkande 4 ge

regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 5 bort ha

följande lydelse:

5. beträffande åldersgränser

att riksdagen med anledning av motion 2000/01:So26 yrkande 4

och med avslag på motionerna 2000/01:So300

yrkande 6 och 2000/01:So423 yrkande 1 som sin

mening ger regeringen till känna vad utskottet

anfört.

10. Serveringstider m.m. (mom. 6)

Chris Heister, Leif Carlson, Hans Hjortzberg-

Nordlund och Cristina Husmark Pehrsson (alla m)

anser

dels att den del av utskottets betänkande som på s.

28 börjar med "De frågor" och slutar med "motionerna

avstyrks" borde ha följande lydelse:

Utskottet anser att det är angeläget att

restauranger kan stänga under lugna former efter det

att alkoholserveringen har avslutats. Det måste

dessutom vara bättre att tillåta lagliga

restauranger att ha öppet när och om det finns en

efterfrågan även för alkoholservering än att genom

skärpta regler driva fram en expansion av verksamhet

med svartklubbskaraktär. Enligt utskottet bör

reglerna om restaurangers stängningstider helt

avskaffas. Stängningstiden skall således vara en

angelägenhet för respektive restaurangägare.

Utskottet har vidare erfarit att försöket med

lördagsöppet av allt att döma blivit mycket lyckat.

Enligt utskottet behövs inte någon ytterligare

försöksverksamhet utan försöket kan permanentas. Vad

utskottet nu anfört bör riksdagen med anledning av

motionerna 2000/01:So23 (m) yrkande 3 och

2000/01:So300 (m) yrkande 4 ge regeringen till

känna.

dels att utskottets hemställan under 6 bort ha

följande lydelse:

6. beträffande serveringstider m.m.

att riksdagen med anledning av motionerna 2000/01:So23 yrkande

3 och 2000/01:So300 yrkande 4 och med avslag på

motionerna 2000/01: So25 yrkande 6, 2000/01:So26

yrkande 9 och 2000/01:So27 yrkande 2 som sin

mening ger regeringen till känna vad utskottet

anfört.

11. Serveringstider m.m. (mom. 6)

Chatrine Pålsson och Lars Gustafsson (båda kd) anser

dels att den del av utskottets betänkande som på s.

28 börjar med "De frågor" och slutar med "motionerna

avstyrks" borde ha följande lydelse:

Utskottet anser att det finns väl grundade farhågor

att ett permanent lördagsöppet på Systembolaget kan

komma att leda till ökad alkoholkonsumtion och ökade

sociala problem med misshandel och bråk. Det är

framför allt barn och kvinnor i hem med hög

alkoholkonsumtion som har och har haft nytta av att

systembutikerna hållits stängda på lördagar. Dessa

grupper bör enligt utskottet skyddas även i

fortsättningen. Utskottet anser vidare att

folkölskonsumtionen bland unga är ett stort problem.

I propositionen skriver regeringen att den har för

avsikt att återkomma med förslag kring hur

folkölstillsynen skall skärpas. Det är uppenbart att

det finns ett problem i dag, men regeringen avvaktar

med att ta i itu med det. Kommunerna har ett

tillsynsansvar, men många kommuner har svårigheter

att leva upp till kravet. Utskottet anser att

handlare som avser att sälja folköl bör anmäla detta

till kommunens tillsyns-enhet och att kommunerna

skall ha möjlighet att ta ut en mindre avgift för

att täcka kostnaden för tillsynen. Vad utskottet nu

anfört bör riksdagen med anledning av motionerna

2000/01:So26 (kd) yrkande 9 och 2000/01:So27 (c)

yrkande 2 ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 6 bort ha

följande lydelse:

6. beträffande serveringstider m.m.

att riksdagen med anledning av motionerna 2000/01:So26 yrkande

9 och 2000/01:So27 yrkande 2 och med avslag på

motionerna 2000/01:So23 yrkande 3, 2000/01:So25

yrkande 6 och 2000/01: So300 yrkande 4 som sin

mening ger regeringen till känna vad utskottet

anfört,

12. Serveringstider m.m. (mom. 6)

Kenneth Johansson (c) anser

dels att den del av utskottets betänkande som på s.

28 börjar med "De frågor" och slutar med "motionerna

avstyrks" borde ha följande lydelse:

Utskottet anser att folkölskonsumtionen bland unga

är ett stort problem. I propositionen skriver

regeringen att den har för avsikt att återkomma med

förslag kring hur folkölstillsynen skall skärpas.

Det är uppenbart att det finns ett problem i dag,

men regeringen avvaktar med att ta itu med det.

Kommunerna har ett tillsynsansvar, men många

kommuner har svårigheter att leva upp till kravet.

Utskottet anser att handlare som avser att sälja

folköl bör anmäla detta till kommunens tillsynsenhet

och att kommunerna skall ha möjlighet att ta ut en

mindre avgift för att täcka kostnaden för tillsynen.

Vad utskottet nu anfört bör riksdagen med anledning

av motion 2000/01:So27 (c) yrkande 2 ge regeringen

till känna.

dels att utskottets hemställan under 6 bort ha

följande lydelse:

6. beträffande serveringstider m.m.

att riksdagen med anledning av motion 2000/01:So27 yrkande 2

och med avslag på motionerna 2000/01:So23

yrkande 3, 2000/01:So25 yrkande 6, 2000/01:So26

yrkande 9 och 2000/01:So300 yrkande 4 som sin

mening ger regeringen till känna vad utskottet

anfört.

13. Serveringstider m.m. (mom. 6)

Kerstin Heinemann (fp) anser

dels att den del av utskottets betänkande som på s.

28 börjar med "De frågor" och slutar med "motionerna

avstyrks" borde ha följande lydelse:

Utskottet anser inte att det finns skäl att avvakta

den kommande propositionen på alkoholområdet utan

föreslår att regeringen tar initiativ till hårdare

sanktionsmöjligheter mot de försäljare som bryter

mot lagstiftningen. Det bör finnas ekonomiska

sanktioner att ta till mot de butiker som bryter mot

bestämmelserna om försäljning av folköl till

minderåriga. Sanktionerna kan vara utformade efter

dagbotsmodell. Vad utskottet nu anfört bör riksdagen

med anledning av motion 2000/01:So25 (fp) yrkande 6

ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 6 bort ha

följande lydelse:

6. beträffande serveringstider m.m.

att riksdagen med anledning av motion 2000/01:So25 yrkande 6

och med avslag på motionerna 2000/01:So23

yrkande 3, 2000/01:So26 yrkande 9, 2000/01:So27

yrkande 2 och 2000/01:So300 yrkande 4 som sin

mening ger regeringen till känna vad utskottet

anfört.

14. Begränsning av tillgången på

alkoholdrycker m.m. (mom. 7)

Chris Heister, Leif Carlson, Hans Hjortzberg-

Nordlund och Cristina Husmark Pehrsson (alla m)

anser

dels att den del av utskottets betänkande som på s.

28 börjar med "Utskottet förutsätter" och slutar med

"(m) avstyrks" borde ha följande lydelse:

Enligt utskottet är det allvarligt att hela 8 % av

kommunerna inte genomförde några tillsynsbesök alls

under 1999. Tillsynsbesöken resulterade dessutom

mycket sällan i några åtgärder. En annan

varningssignal är att endast 10 % av återkallelserna

och 26 % av varningarna beror på rent

alkoholpolitiska skäl. Enligt utskottet är det

särskilt anmärkningsvärt att den ofta orimligt hårda

kontrollen vad beträffar starköl, vin och sprit inte

motsvaras av tillnärmelsevis lika noggranna

kontroller av folkölsförsäljningen, som annars utgör

en viktig inkörsport för ungdomars

alkoholkonsumtion. Vad beträffar

folkölsförsäljningen är det allt överskuggande

problemet bristande ålderskontroll från butikernas

sida, vilken i sin tur hänger samman med den ofta

obefintliga tillsynen från kommunerna. Utskottet

anser vidare att det finns ett behov av en översyn

av alkohollagen. Det har i ökande utsträckning visat

sig att kommunerna och domstolarna gör olika

bedömningar av när påföljden varning skall användas

i stället för återkallelse. Det kan inte vara

lagstiftarens avsikt att det skall råda betydande

osäkerhet om när de olika påföljderna bör och skall

användas. Enligt utskottets mening är det angeläget

att lagstiftningen förtydligas. Vad utskottet nu

anfört bör riksdagen med anledning av motionerna

2000/01:So24 (m) och 2000/01:So300 (m) yrkande 11 ge

regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 7 bort ha

följande lydelse:

7. beträffande begränsning av tillgången på

alkoholdrycker m.m.

att riksdagen med anledning av motionerna 2000/01:So24 och

2000/01:So300 yrkande 11 och med avslag på

motion 2000/01:So28 yrkande 2 som sin mening ger

regeringen till känna vad utskottet anfört.

15. Inrättandet av en enhet för alkohol och

droger (mom. 8)

Chatrine Pålsson och Lars Gustafsson (båda kd) anser

dels att den del av utskottets betänkande som på s.

28 börjar med "I propositionen" och slutar med

"denna avstyrks" borde ha följande lydelse:

Utskottet anser att en särskild enhet med ansvar

för alkohol och droger bör inrättas. Enligt

utskottet skulle en sådan enhet med avgränsade

uppgifter på ett effektivt sätt motverka en

utveckling som blir alltmer problematisk. Detta kan

t.ex. ske i nära samverkan med Folkhälsoinstitutet.

Vad utskottet nu anfört bör riksdagen med anledning

av motion 2000/01:So26 (kd) yrkande 8 ge regeringen

till känna.

dels att utskottets hemställan under 8 bort ha

följande lydelse:

8. beträffande inrättandet av en enhet för

alkohol och droger

att riksdagen med anledning av motion 2000/01:So26 yrkande 8

som sin mening ger regeringen till känna vad

utskottet anfört.

16. Begränsning av marknadsföring av

alkoholdrycker (mom. 9)

Chris Heister, Leif Carlson, Hans Hjortzberg-

Nordlund och Cristina Husmark Pehrsson (alla m)

anser

dels att den del av utskottets betänkande som på s.

30 börjar med "Den svenska" och slutar med "yrkande

4 avstyrks" borde ha följande lydelse:

Utskottet anser det vara en märklig alkoholpolitisk

åtgärd från regeringens sida att angripa reklam för

ett alkoholfritt alternativ då den svenska marknaden

ständigt nås av satellitburen reklam för såväl öl

som starksprit. Enligt utskottets mening måste det i

stället anses bra att sådan reklam sker, som visar

på lättöl som ett gott, närmast alkoholfritt

alternativ. Följden av skärpta bestämmelser mot

lättölsreklam blir endast att situationen för

svenska bryggerier, vilka är de som står för

lättölsreklamen, försämras ytterligare i

konkurrensen med utländska bryggerier. Mycket tyder

dessutom på att redan tillämpningen av de befintliga

svenska reglerna för alkoholreklam strider mot EG-

rätten. Utskottet kan inte heller finna någon

alkoholpolitisk mening i att tillsätta en särskild

utredare med uppdrag att försöka begränsa sponsring

inom idrotten. Genom sponsring får idrottsföreningar

ekonomiska möjligheter att driva sin verksamhet

bl.a. för ungdomar, vilket kan nyttjas för att ge

god information om alkohol och dess skadeverkningar.

Genom aktivt idrottande kan många barn och ungdomar

få en meningsfull fritid utan alkohol. Vad utskottet

nu anfört bör riksdagen med anledning av motion

2000/01:So23 (m) yrkande 4 ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 9 bort ha

följande lydelse:

9. beträffande begränsning av marknadsföring

av alkoholdrycker

att riksdagen med anledning av motion 2000/01:So23 yrkande 4

som sin mening ger regeringen till känna vad

utskottet anfört.

17. Generella insatser för barn och ungdom

(mom. 12)

Chatrine Pålsson (kd), Lars Gustafsson (kd) och

Kenneth Johansson (c) anser

dels att den del av utskottets betänkande som på s.

38 börjar med "Utskottet delar" och slutar med "med

det anförda" borde ha följande lydelse:

Utskottet ser med stor oro på att alkoholdebuten

går allt längre ned i åldrarna och anser att det

fordras kraftfulla åtgärder för att vända denna

trend. Enligt utskottet är det oerhört viktigt att

familjens betydelse för barnets utveckling i större

utsträckning tas i beaktande när man talar om

förebyggande arbete inom alkoholpolitiken. Utskottet

anser också att handlingsplanen bör tydliggöras i

avseende på föräldrars möjligheter att påverka

ungdomars alkoholkonsumtion. Utskottet vill även

framhålla behovet av kraftfulla insatser för att

stödja familjer med alkoholproblem. Vad utskottet nu

anfört bör riksdagen med anledning av motionerna

2000/01:So26 (kd) yrkande 7, 2000/01:So27 (c)

yrkande 3 och 2000/01:So286 (kd) yrkande 2 ge

regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 12 bort ha

följande lydelse:

12. beträffande generella insatser för barn

och ungdom

att riksdagen med anledning av motionerna 2000/01:So26 yrkande

7, 2000/01:So27 yrkande 3 och 2000/01:So286

yrkande 2 och med avslag på motionerna

2000/01:So25 yrkande 5, 2000/01:So286 yrkande 3,

2000/01:So377, 2000/01:So547 yrkandena 1 och 2

samt 2000/01: N225 yrkande 6 som sin mening ger

regeringen till känna vad utskottet anfört.

18. Utökat åtgärdsprogram m.m. (mom. 13)

Kerstin Heinemann (fp) anser

dels att den del av utskottets betänkande som på s.

38 börjar med "Även motion" och slutar med "yrkande

3 avstyrks" borde ha följande lydelse:

Utskottet anser att Vin & Sprit AB inte på många år

har tagit något socialpolitiskt ansvar och att

staten bör sälja företaget, vilket beräknas tillföra

statskassan runt trettio miljarder kronor. En del av

räntevinsterna bör användas till en storsatsning på

att minska alkoholmissbruk och narkotikaanvändning

bland unga. Statsmakterna förlorar i trovärdighet

när man å ena sidan argumenterar för en restriktiv

alkoholpolitik och å andra sidan samtidigt tjänar

grova pengar på spritförsäljning. Vad utskottet nu

anfört bör riksdagen med anledning av motion

2000/01:So25 (fp) yrkande 3 ge regeringen till

känna.

dels att utskottets hemställan under 13 bort ha

följande lydelse:

13. beträffande utökat åtgärdsprogram m.m.

att riksdagen med anledning av motion 2000/01:So25 yrkande 3

som sin mening ger regeringen till känna vad

utskottet anfört.

19. Åtgärder mot trafikonykterhet m.m. (mom. 14)

Chatrine Pålsson och Lars Gustafsson (båda kd) anser

dels att den del av utskottets betänkande som på s.

41 börjar med "Alkoholen utgör" och slutar med

"yrkande 6 avstyrks" borde ha följande lydelse:

Utskottet anser att alkohol och trafik är

oförenliga. En stor del av skadorna i trafiken

orsakas av att fordonsförarna har varit

alkoholpåverkade. Den s.k. nollvisionen innebär att

ingen skall dödas eller skadas allvarligt i

trafiken. Detta är en viktig målsättning som man

hela tiden, med olika medel, måste arbeta aktivt för

att uppnå. Attitydpåverkan som går ut på att alkohol

och bilkörning är en otänkbar kombination är kanske

den viktigaste åtgärden i det sammanhanget.

Utskottet vill även framhålla att det av

alkoholpolitiska skäl är självklart att likvärdiga

regler skall gälla för onykterhet till sjöss som för

onykterhet vid framförande av fordon på väg. Vad

utskottet nu anfört bör riksdagen med anledning av

motion 2000/01:So26 (kd) yrkandena 5 och 6 ge

regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 14 bort ha

följande lydelse:

14. beträffande åtgärder mot trafikonykterhet

m.m.

att riksdagen med anledning av motion 2000/01:So26 yrkandena 5

och 6 som sin mening ger regeringen till känna

vad utskottet anfört.

20. Åtgärder mot trafikonykterhet m.m.

(mom. 14)

Thomas Julin (mp) anser

dels att den del av utskottets betänkande som på s.

41 börjar med "Alkoholen utgör" och slutar med

"yrkande 6 avstyrks" borde ha följande lydelse:

Utskottet vill även framhålla att det av

alkoholpolitiska skäl är självklart att likvärdiga

regler skall gälla för onykterhet till sjöss som för

onykterhet vid framförande av fordon på väg. Vad

utskottet nu anfört bör riksdagen med anledning av

motion 2000/01:So26 (kd) yrkande 6 ge regeringen

till känna.

dels att utskottets hemställan under 14 bort ha

följande lydelse:

14. beträffande åtgärder mot trafikonykterhet

m.m.

att riksdagen med anledning av motion 2000/01:So26 yrkande 6

och med avslag på motion 2000/01:So26 yrkande 5

som sin mening ger regeringen till känna vad

utskottet anfört.

21. Åtgärder mot FAS (mom. 15)

Chatrine Pålsson och Lars Gustafsson (båda kd) anser

dels att den del av utskottets betänkande som på s.

41 börjar med "Regeringen redovisar" och slutar med

"med det anförda" borde ha följande lydelse:

Utskottet vill framhålla behovet av åtgärder mot

s.k. fetalt alkoholsyndrom (FAS). Enligt uppgift

föds det mellan 100 och 150 barn i Sverige varje år

med skador som orsakats av att modern druckit

alkohol under graviditeten, dvs. FAS. Därtill kommer

200-300 barn som får mindre omfattande skador, men

som får ett bestående handikapp. Den mänskliga

tragedin bakom dessa siffror är oerhörd. Dessutom är

kostnaderna för barn med FAS betydande. Merkostnaden

för samhället för ett FAS-barn under uppväxten

beräknas till ca 3,7 miljoner kronor, dvs. totalt

kostar fetalt alkoholsyndrom samhället 550 miljoner

kronor årligen. Till detta kommer att det är

sannolikt att dessa barn i vuxen ålder inte kan

utföra ett arbete i den vanliga produktionen, med de

kostnader detta medför. Vad utskottet nu anfört bör

riksdagen med anledning av motion 2000/01:So286 (kd)

yrkande 1 ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 15 bort ha

följande lydelse:

15. beträffande åtgärder mot FAS

att riksdagen med anledning av motion 2000/01:So286 yrkande 1

som sin mening ger regeringen till känna vad

utskottet anfört.

22. Sekundärprevention (mom. 16)

Kerstin Heinemann (fp) anser

dels att den del av utskottets betänkande som på s.

41 börjar med "I propositionen" och slutar med

"Motionen avstyrks" borde ha följande lydelse:

Utskottet vill framhålla att ett område som inte är

omnämnt i propositionen, men som borde vara

högprioriterat, är hindren för sekundärprevention i

sjukvården. Patienter som sökt till sjukvården för

en alkoholrelaterad skada är i regel mer mottagliga

för prevention efter behandlingen än vad de var

innan de kom till sjukvården. Enligt utskottets

mening bör därför frågor kring sekundärprevention i

sjukvården redas ut. Vilka är hindren för

genomförande av sekundärprevention inom sjukvården?

Utskottet anser att det är angeläget att denna fråga

besvaras snabbt. Vad utskottet nu anfört bör

riksdagen med anledning av motion 2000/01:So25 (kd)

yrkande 7 ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 16 bort ha

följande lydelse:

16. beträffande sekundärprevention

att riksdagen med anledning av motion 2000/01:So25 yrkande 7

som sin mening ger regeringen till känna vad

utskottet anfört.

23. Metoden att fördela medel (mom. 18)

Kenneth Johansson (c) anser

dels att den del av utskottets betänkande som på s.

43 börjar med "Utskottet delar" och slutar med

"avstyrks därför" borde ha följande lydelse:

Regeringen anger i propositionen att

länsstyrelserna skall anvisa medel till kommunerna

efter det att de inkommit med en ansökan och att

pengarna skall beviljas enligt direktiv som

utarbetats av regeringen. Utskottet motsätter sig

detta förfarande. Kommunernas ansvar i dessa frågor

är i dag tydligt och de har kommit olika långt i

sitt arbete. Kommunerna utformar sitt

alkoholförebyggande arbete med utgångspunkt från de

insatser som krävs i kommunen. Specialdestinerade

bidrag gynnar enbart kommuner som inte har vidtagit

de åtgärder som de redan i dag är skyldiga till att

göra enligt lagen. Bidrag efter ansökan leder till

att dämpa pågående arbete eftersom det väcks

förhoppningar om resurser utöver budget. Utskottet

anser att det är bättre att infoga resurserna i det

generella bidraget till kommunerna, 300 miljoner

kronor under en treårsperiod. Vad utskottet nu

anfört bör riksdagen med anledning av motion

2000/01:So27 (c) yrkande 4 ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 18 bort ha

följande lydelse:

18. beträffande metoden att fördela medel

att riksdagen med anledning av motion 2000/01:So27 yrkande 4

som sin mening ger regeringen till känna vad

utskottet anfört.

24. Länsstyrelsens kompetens att fördela

medel (mom. 19)

Kerstin Heinemann (fp) anser

dels att den del av utskottets betänkande som på s.

43 börjar med "Det får förutsättas" och slutar med

"yrkande 8" borde ha följande lydelse:

Enligt utskottet finns det i fråga om

länsstyrelsernas roll i medelstilldelningen till

kommunerna en del problem. Länsstyrelserna skall

svara för anvisning av medel till kommunerna.

Handläggarna inom länsstyrelserna saknar oftast

kompetens att bedöma ansökningar inom detta område.

Utskottet anser därför att risken är uppenbar att

resurser går till fel saker. Eftersom det rör sig om

betydande belopp, för varje länsstyrelse betydligt

mer än vad forskningsstiftelser på alkoholområdet

delar ut, vore det lämpligt att man bildar

prioriteringskommittéer, med representanter från

bl.a. de samhällsmedicinska enheterna och andra

organ. Vad utskottet nu anfört bör riksdagen med

anledning av motion 2000/01:So25 (fp) yrkande 8 ge

regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 19 bort ha

följande lydelse:

19. beträffande länsstyrelsens kompetens att

fördela medel

att riksdagen med anledning av motion 2000/01:So25 yrkande 8

som sin mening ger regeringen till känna vad

utskottet anfört.

25. Fördelning av statsbidrag till

nykterhetsorganisationerna (mom. 21)

Chatrine Pålsson (kd), Lars Gustafsson (kd) och

Kerstin Heinemann (fp) anser

dels att den del av utskottets betänkande som på s.

44 börjar med "Utskottet vidhåller" och slutar med

"8 delvis" borde ha följande lydelse:

Vid årsskiftet 1998/99 beslöt riksdagen att införa

en ny form för bidragsgivning till

nykterhetsorganisationer m.fl. Det har enligt

utskottet visat sig mindre bra att stödet till våra

folkrörelser hanteras på olika sätt beroende på från

vilket konto och från vilken myndighet som anslaget

kommer. Utskottet ser det som självklart att

statliga bidrag skall utsättas för kontroll. Det får

dock inte ske på bekostnad av en avsevärt utökad

byråkrati, som små organisationer inte har resurser

för. Resultatet av riksdagens beslut hösten 1998

visar sig nu ha skapat åtskilliga problem för de

organisationer som får bidrag via Socialstyrelsen

vad gäller fördelning och redovisning. Enligt

utskottet bör bidragen till

nykterhetsorganisationerna förändras och hanteras på

det sätt som nu gäller för idrottsrörelsen. Vad

utskottet nu anfört bör riksdagen med anledning av

motionerna 2000/01:So26 (kd) yrkande 10, 2000/01:461

(s, v, c, fp, mp) och 2000/01:So471 (kd) yrkande 8

delvis ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 21 bort ha

följande lydelse:

21. beträffande fördelning av statsbidrag till

nykterhetsorganisationerna

att riksdagen med anledning av motionerna 2000/01:So26 yrkande

10, 2000/01:So461 och 2000/01:So471 yrkande 8

delvis som sin mening ger regeringen till känna

vad utskottet anfört.

26. Varningstexter (mom. 22)

Chatrine Pålsson och Lars Gustafsson (båda kd) anser

dels att den del av utskottets betänkande som på s.

45 börjar med "Den inställning" och slutar med "(kd)

yrkande 3" borde ha följande lydelse:

En angelägen åtgärd för att ytterligare pressa ned

totalkonsumtionen är enligt utskottet att förse

alkoholförpackningarna med en varningstext, av samma

typ som redan finns för tobaksförpackningar. Texten

bör vara mycket kortfattad och informera om att

alkoholbruk alltid medför risker och särskilt varna

för alkohol i ovannämnda perioder och situationer.

Med en sådan varningstext anser utskottet att

samhället väsentligt skulle förbättra sin

information och därmed bidra till en bättre

konsumentupplysning om alkoholproduktens risker. Vad

utskottet nu anfört bör riksdagen med anledning av

motion 2000/01:So289 (kd) yrkande 3 ge regeringen

till känna.

dels att utskottets hemställan under 22 bort ha

följande lydelse:

22. beträffande varningstexter

att riksdagen med anledning av motion 2000/01:So289 yrkande 3

som sin mening ger regeringen till känna vad

utskottet anfört.

Särskilda yttranden

1. Alkoholpolitikens inriktning

Ingrid Burman (v), Rolf Olsson (v) och Thomas Julin

(mp) anför:

Vi står bakom propositionens huvudinriktning av

alkoholpolitiken men vill ändå ge ytterligare några

exempel på hur Sverige bör driva på arbetet inom EU

på det alkoholpolitiska fältet. Vid

ministerrådsmöten i EU är det nödvändigt att slå

fast att alkoholpolitiken inte i första hand är en

näringsfråga utan en folkhälsofråga och skall

behandlas i konsekvens med detta. Sverige måste

därutöver kräva en fullgod och jämförbar statistik

över alkoholproblemen i alla EU-länder, som också

innefattar hälso- och sjukvårdskostnader och bör

också kräva att EU:s ungdomsprogram skall vara

drogfria. Så länge skillnader föreligger mellan

länder i unionen och i förhållande till länder

utanför unionen skall det också vara möjligt för

enskilda länder att ha restriktiva införselregler.

Enligt vår mening bör Sverige dessutom verka för

begränsning och i förlängningen avveckling av

alkoholreklam och marknadsföring av alkohol.

Slutligen bör Sverige inom EU verka för lägre

promillegränser i trafiken.

2. Information och opinionsbildning

Ingrid Burman och Rolf Olsson (båda v) anför:

Det är alltid viktigt med tidiga och förebyggande

insatser när det gäller alkoholmissbruk. Det gäller

även för kvinnorna. För att kvinnligt missbruk skall

upptäckas tidigare och för att kvinnor i högre grad

än nu skall få relevant behandling krävs en

fördjupad kunskap och insikt i kvinnors missbruk.

Sådan fördjupad kunskap måste även kunna belysa

skillnaden mellan kvinnors/mäns och flickors/pojkars

alkoholvanor och missbruk. Det finns också ett behov

av att utveckla nya metoder för hur man skall kunna

nå kvinnor/flickor. För att på ett så heltäckande

sätt som möjligt motverka kvinnors missbruk krävs

att ett stort arbete läggs ned på förebyggande

insatser. Det gäller såväl unga flickor som kvinnor.

Eftersom det nu inletts vissa satsningar i den

riktning vi eftersträvar avstår vi nu från att

reservera oss.

3. Insatser för barn och ungdom

Chris Heister, Leif Carlson, Hans Hjortzberg-

Nordlund och Cristina Husmark Pehrsson (alla m)

anför:

Vi erinrar om att vi nyligen i en reservation till

utskottets betänkande 2000/01:SoU7 framfört att de

unga som är i farozonen för alkoholmissbruk måste

mötas och stöttas tydligare. Lagen om vård av unga

måste förändras så att delar av den gamla

barnavårdslagen återinförs. Det handlar främst om

lagens 26 §, vilken innebar att de sociala

myndigheterna i samarbete med familjen hade en reell

möjlighet att på ett tidigt stadium hjälpa och

stötta familjer, i vilka barnen riskerade att råka

illa ut fysiskt eller psykiskt.

4. Fördelning av medel för att genomföra

handlingsplanen

Chris Heister, Leif Carlson, Hans Hjortzberg-

Nordlund och Cristina Husmark Pehrsson (alla m)

anför:

Vi erinrar om vad vi anförde i samband med höstens

budgetbehandling (bet. 2000/01:SoU1 s. 39). Vi anser

att det statliga engagemanget inom folkhälsoområdet

kraftigt bör minskas till förmån för regionalt och

lokalt folkhälsoarbete. Vi anser dessutom att

ytterligare medel måste tillskjutas för att arbetet

med handlingsplanen för att förebygga alkoholskador

skall få tillräckligt genomslag. Detta bör

finansieras genom att bidragen till

nykterhetsrörelsen minskar. En sådan minskning

ligger för övrigt väl i linje med våra önskemål om

en mera saklig och väl avvägd informationsverksamhet

på alkoholområdet, som inte fokuserar på att

skuldbelägga eller hindra normal konsumtion. För den

typen av informationsinsatser kan nykterhetsrörelsen

naturligtvis söka anslag på projektbasis.