Bet. 2000/01:TU11

Trafikutskottets betänkande

2000/01:TU11

Yrkestrafik m.m.

Innehåll

Sammanfattning

Motioner från allmänna motionstiden

Utskottets överväganden

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

Reservationer

2000/01

TU11

Sammanfattning

I detta betänkande behandlas ett antal

motionsyrkanden från den allmänna motionstiden

hösten 2000 rörande olika yrkestrafikfrågor.

Beträffande den svenska åkerinäringens

konkurrenssituation uttalar utskottet att arbetet

med att genomföra det transport- och

näringspolitiska programmet för näringen bör

intensifieras i olika hänseenden. Dock bedömer

utskottet att något särskilt initiativ från

riksdagens sida nu inte är erforderligt, varför

samtliga 15 mo-tionsyrkanden i ämnet avstyrks. Också

övriga yrkanden, som bl.a. rör kontrollen av den

tunga trafikens regelefterlevnad och vissa

taxifrågor, avstyrks.

I betänkandet finns fyra reservationer.

Motioner från allmänna motionstiden

hösten 2000

2000/01:T212 av Johnny Gylling m.fl. (kd) vari

föreslås att riksdagen fattar följande beslut:

7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om åtgärder för att

åkerinäringen skall få konkurrensneutralitet.

2000/01:T401 av Rolf Gunnarsson (m) vari föreslås

att riksdagen fattar följande beslut: Riksdagen

tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om konkurrensvillkoren för

åkerinäringen.

2000/01:T411 av Bengt Silfverstrand m.fl. (s) vari

föreslås att riksdagen fattar följande beslut:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om samlade åtgärder för en

reformerad och sanerad taxinäring.

2000/01:T414 av Bengt Silfverstrand och Anders

Karlsson (båda s) vari föreslås att riksdagen fattar

följande beslut: Riksdagen tillkännager för

regeringen som sin mening vad i motionen anförs om

behovet av åtgärder för att stärka konkurrens- och

utvecklingsmöjligheterna för svensk åkerinäring.

2000/01:T415 av Karin Falkmer (m) vari föreslås att

riksdagen fattar följande beslut: Riksdagen begär

att regeringen lägger fram förslag till ändring av

lagen om överlastavgift i enlighet med vad som

anförs i motionen.

2000/01:T417 av Magda Ayoub (kd) vari föreslås att

riksdagen fattar följande beslut: Riksdagen

tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om en utredning av förutsättningarna

för taxichaufförer att slippa lämna ut sina

personnummer och sina hemadresser på taxikvitton.

2000/01:T420 av Per-Richard Molén m.fl. (m) vari

föreslås att riksdagen fattar följande beslut:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om den ekonomiska

lämplighetsprövningens s.k. fortlöpandekrav.

2000/01:T426 av Maud Ekendahl (m) vari föreslås att

riksdagen fattar följande beslut: Riksdagen

tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om att en översyn bör göras vad

gäller yrkestrafiklagen 5 kap. 1 §.

2000/01:T434 av Anna Åkerhielm (m) vari föreslås att

riksdagen fattar följande beslut:

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att sänka

kostnaderna för de svenska åkerierna så att den

internationella konkurrenskraften ökar.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om ett initiativ inför

det svenska ordförandeskapet i EU 2001 om

åkerinäringen i ett effektivitets- och

miljöperspektiv med logistisk helhetssyn.

2000/01:T435 av Lennart Fridén (m) vari föreslås att

riksdagen fattar följande beslut: Riksdagen

tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om behovet av ändring av

bestämmelserna om taxeinformation i hyrbilar.

2000/01:T451 av Mona Berglund Nilsson och Märta

Johansson (båda s) vari föreslås att riksdagen

fattar följande beslut: Riksdagen tillkännager för

regeringen som sin mening vad i motionen anförs om

hyrbils- och taxiföretags skyldighet att erbjuda

skyddsutrustning för små barn.

2000/01:T452 av Michael Hagberg och Inge Carlsson

(båda s) vari föreslås att riksdagen fattar följande

beslut: Riksdagen tillkännager för regeringen som

sin mening vad i motionen anförs om dispens för

transporter med delbart lass.

2000/01:T455 av Karin Svensson Smith m.fl. (v) vari

föreslås att riksdagen fattar följande beslut:

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening att prövning av dispens från bestämmelserna

om fordonsvikt och fordonsdimensioner för vägtrafik

bör avgiftsbeläggas på en sådan nivå att det

motsvarar de kostnader prövningen ger upphov till.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening att en analys och kostnadsberäkning av de

extra kostnader som uppkommer på grund av de

dispenstransporter som beviljats bör göras och

redovisas för riksdagen.

3. Riksdagen begär att regeringen återkommer med

ett förslag till effektivisering av den

kontrollverksamhet som syftar till att reglerna mot

överlast m.m. skall efterlevas.

4. Riksdagen begär att regeringen utreder hur de

svenska normerna vad gäller maximivikt och

maximilängd för lastbilar skall kunna harmoniseras

till gällande EU-normer enligt vad i motionen

anförs.

2000/01:T458 av Per Lager (mp) vari föreslås att

riksdagen fattar följande beslut: Riksdagen begär

att regeringen lägger fram förslag till skärpta

miljöregler för lastbilstrafik i enlighet med vad

som anförs i motionen.

2000/01:T462 av Sylvia Lindgren (s) vari föreslås

att riksdagen fattar följande beslut: Riksdagen

tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om lagkrav på främre

underkörningsskydd på lastbilar.

2000/01:T465 av Sylvia Lindgren och Barbro Andersson

Öhrn (båda s) vari föreslås att riksdagen fattar

följande beslut:

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om säkerhetsutrustning

för barn i taxibilar.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om säkerhetsutrustning

för färdtjänst- och skolskjutsfordon för

funktionshindrade.

2000/01:T471 av Viviann Gerdin (c) vari föreslås att

riksdagen fattar följande beslut:

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att förbättra

konkurrensläget för svenska åkerier.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att utländska

lastbilar skall köras på miljöklassat bränsle.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att de med ansvar

för arbetstidsregler utökar kontrollen av utländska

förare.

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att myndigheter med

ansvar för trafikbestämmelser bör utöka kontrollen

av de utländska förarna samt att vid överträdelser

och efterföljande böter effektivt driva in dessa.

2000/01:T477 av Per-Richard Molén m.fl. (m, kd, fp)

vari föreslås att riksdagen fattar följande beslut:

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om kontroll och

sanktionsmöjligheter.

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att Sverige måste ta

en aktivare roll i Europasamarbetet.

2000/01:Sk311 av Nils Fredrik Aurelius och Leif

Carlson (m) vari föreslås att riksdagen fattar

följande beslut:

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om behovet av åtgärder

för att den svenska åkerinäringen inte skall

missgynnas i konkurrensen om cabotagetrafiken i

Sverige.

2000/01:Sk312 av Berit Adolfsson och Inger René

(båda m) vari föreslås att riksdagen fattar följande

beslut:

3. Riksdagen begär att regeringen lägger fram

förslag till att utveckla och bevara svensk

åkerinäring med konkurrensneutralitet gentemot EU.

2000/01:Sk656 av Margareta Cederfelt (m) vari

föreslås att riksdagen fattar följande beslut:

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att utarbeta förslag

till hur konkurrensvillkoren för Svensk åkerinäring

skall anpassas efter EU:s förutsättningar.

Utskottets överväganden

Åkerinäringens konkurrenssituation

Utskottets förslag i korthet

Utskottet konstaterar att steg har tagits i riktning mot

ett genomförande av det transport- och

näringspolitiska programmet för svensk

åkerinäring. Med hänsyn till frågornas

betydelse anser utskottet att arbetet bör

intensifieras vad t.ex. gäller ökad

regelharmonisering inom EU, ett

effektiviserat kontroll- och påföljdssystem

för den tunga trafiken och en generell

övergång till bränsle med mindre negativ

miljöpåverkan. Utskottet bedömer dock att

något initiativ från riksdagens sida nu inte

är erforderligt, varför samtliga nu

behandlade motionsyrkanden (s, m, kd, c, fp,

mp) avstyrks. Jämför reservation 1 (m, kd, c,

fp) och reservation 2 (mp).

Bakgrund

Sedan år 1995, då Sverige blev medlem i EU, opererar

svenska åkerier på en alltmer konkurrensutsatt

internationell transportmarknad. Efter införandet år

1998 av det s.k. fria cabotaget är svenska åkerier

utsatta för konkurrens också i inrikestrafiken.

Dessutom har under 1990-talet marknaderna utanför EU

öppnats. Så t.ex. gäller i princip fri trafik till

och från Polen och de baltiska staterna.

Statens institut för kommunikationsanalys (SIKA)

redovisade i maj 1999 ett regeringsuppdrag att

analysera kostnadsstrukturen och

konkurrenssituationen för den svenska åkerinäringen.

SIKA fann att svenska åkerier sannolikt har ca 20-30

% högre kostnader än många utländska konkurrenter.

Detta är i korthet bakgrunden till att regeringen i

februari 2000 ställde sig bakom ett transport- och

näringspolitiskt program för svensk åkerinäring,

utarbetat av en arbetsgrupp med företrädare för

Justitie-, Finans- och Näringsdepartementen.

Programmet har tidigare redovisats för riksdagen i

proposition 1999/2000:78 som tillsammans med

motioner behandlats i trafikutskottets betänkande

1999/2000:TU11. I det följande redovisas i korthet

några av de sammanlagt 14 punkterna i programmet och

vad som hänt sedan programmet antogs.

I enlighet med programmet har Vägverket på

regeringens uppdrag tillsammans med andra berörda

myndigheter och näringslivsföreträdare utrett och

lämnat förslag om hur kontrollen av den tunga

trafikens efterlevnad av trafiklagstiftningen m.m.

kan utvecklas så att en laglig trafik med sunda

konkurrensförutsättningar kan åstadkommas. Vägverket

har den 30 oktober 2000 redovisat sitt uppdrag i en

rapport (TR 20 A 2000:14369). Rapporten tar upp ett

stort antal frågor med anknytning till

kontrollproblematiken. Bland annat behandlas frågor

om ett förbättrat uppföljnings- och

statistikunderlag, nya former och rutiner för

samarbete mellan berörda myndigheter i olika länder,

riktlinjer för hur olika trafikförseelser skall

rapporteras mellan länderna, möjligheterna att ta

emot betalning för böter och överlastavgift direkt

vid platsen för förseelsen samt möjligheter att

hindra fortsatt färd. Vägverkets rapport bereds för

närvarande inom Regeringskansliet. I förordet till

rapporten konstaterar Vägverkets utredningsgrupp att

man, till följd av att regeringsuppdraget haft stor

bredd och utredningstiden varit begränsad, tvingats

koncentrera arbetet på att dels kartlägga aktuella

regelverk, dels formulera iakttagelser och förslag

till fortsatta åtgärder syftande till att

effektivisera kontrollverksamheten. Grundstommen för

den kontrollverksamhet som skall bedrivas är på

olika sätt reglerad i EG:s och varje medlemsstats

nationella trafiklagstiftning. Men denna

trafiklagstiftning är sammankopplad med andra

rättsområden, t.ex. straffrätt och exekutionsrätt.

Detta medför att förändringar till gagn för

kontrollverksamheten inte kan genomföras utan

återverkningar på andra delar av rättssystemet. Det

kan därmed finnas svåra genomförandehinder. En annan

komplicerande faktor är att Sverige genom sitt

medlemskap i EU inte alltid ensidigt kan genomföra

regelförändringar. De i rapporten redovisade

förslagen förutsätter enligt Vägverket till stora

delar fortsatta och mer ingående utredningsinsatser.

I handlingsprogrammet betonas att

harmoniseringsarbetet inom EU måste fortsätta med

full kraft för att den gemensamma transportmarknaden

skall utvecklas på rimligt sätt. Samtidigt framhålls

att arbetet är långsiktigt och måste bedrivas i små

steg, eftersom förutsättningarna skiljer sig

avsevärt mellan medlemsstaterna. I detta arbete

prioriterar Sverige åtgärder för en mer rättvisande

prissättning av transporter.

Ett annat prioriterat område är åtgärder för att

åstadkomma en rättvis konkurrenssituation genom

utformning av gemensamma regelverk för yrkesmässig

trafik och en harmoniserad tillämpning av dessa. Vad

gäller den yrkesmässiga trafikens regelefterlevnad

har EU-kommissionen, enligt vad utskottet inhämtat,

till sommaren eller hösten 2001 aviserat ett

meddelande med synpunkter på frågan om en

effektiviserad kontroll av den yrkesmässiga

trafiken. Detta meddelande utgör en fortsättning på

en av de punkter som ingår i det s.k. sociala

paketet, nämligen kommissionens meddelande I

riktning mot säkrare och mer konkurrenskraftiga

vägtransporter av hög kvalitet i gemenskapen daterat

den 22 juni 2000. Som exempel på kontrollåtgärder

som förväntas tas upp kan nämnas systematiskt

informationsutbyte, samordning av kontrollverksamhet

och regelbundna samråd mellan medlemsstaterna.

Möjligheterna att verkställa påföljder i

förhållande till utländska förare utgör en särskild

punkt i handlingsprogrammet. I dag finns sådana

möjligheter endast vad gäller medborgare i de

nordiska länderna. Men när den

trafikbrottskonvention som har utarbetats inom ramen

för Schengensamarbetet träder i kraft - vilket kan

ske tidigast år 2005 - kommer böter, liksom

parkeringsavgifter, att kunna drivas in även av

utomnordiska medborgare.

Handlingsprogrammet för åkerinäringen förutsätter

att regeringen snarast tillsätter en utredning med

uppgift att göra en samlad översyn av den tunga

trafikens beskattningsfrågor, t.ex. fordonsskatter,

vägavgifter och bränsleskatter. Utredningen har ännu

inte tillsatts.

I handlingsprogrammet uppmärksammades vissa

problem rörande tillämpningen av lagen (1997:1137)

om vägavgift för vissa tunga fordon. Dessa problem

har, erfar utskottet, rättats till genom en

lagändring som trädde i kraft den 1 juli 2000 (prop.

1999/2000:105, bet. 1999/2000:SkU22, rskr. 1999/

2000:246). Bland annat har införts en möjlighet

till nedsättning av obetald vägavgift när

vägavgiftsplikt upphört och när ett fordons

beskaffenhet ändrats. Dessutom har reglerna för

återbetalning av vägavgift ändrats.

Genom den nya yrkestrafiklagstiftningen, som

trädde i kraft den 1 oktober 1998, infördes skärpta

krav på företagens solvens vid etablering eller

utökning av antalet fordon. Efter påpekande från

åkeribranschen och i enlighet med en av punkterna i

handlingsprogrammet har Vägverket förra året

utfärdat Vägledning och allmänna råd avseende den

ekonomiska prövningen för trafiktillstånd

(Publikation 2000:95). Dessutom har verket utfärdat

tillämpningsföreskrifter rörande länsstyrelsernas

tillsyn av tillståndshavare (VVFS 2000:196). Av

dessa framgår att länsstyrelsen regelbundet skall

utöva tillsyn enligt 5 kap. 17 § yrkestrafiklagen

(1998:490) och minst vart femte år kontrollera att

den som innehar trafiktillstånd uppfyller kraven för

sådant tillstånd enligt 2 kap. 5 § samma lag. Om

kravet på ekonomiska resurser enligt 2 kap. 9 §

yrkestrafiklagen inte är uppfyllt vid

kontrolltillfället men företagets ekonomiska

situation ger anledning att tro att kravet på nytt

och på ett varaktigt sätt kommer att vara uppfyllt,

får länsstyrelsen enligt föreskrifterna medge en

ytterligare frist på högst ett år.

I handlingsprogrammet konstateras att det finns

brister i den statistik och det underlag i övrigt

som krävs för att följa åkerinäringens utveckling

och för att bedöma beskattningens inverkan på

åkerinäringens konkurrenssituation. Denna fråga har,

såvitt utskottet erfarit, ännu inte resulterat i

några konkreta åtgärder.

Enligt en punkt i handlingsprogrammet skall

Godstransportdelegationen utarbeta förslag till en

samlad godstransportstrategi. Utskottet har erfarit

att uppdraget kommer att redovisas vid

halvårsskiftet.

Motionsförslag

Åkerinäringens konkurrensförutsättningar

uppmärksammas i sammanlagt åtta nu behandlade

motioner.

Enligt vad Johnny Gylling m.fl. (kd) anför i

motion T212 (yrkande 7) visar genomförda studier

entydigt att svenska åkare har ca 20 % högre

kostnadsläge än åkare i omvärlden. Det finns också

stora inslag av oseriös konkurrens inom näringen.

Regeringen har tagit fram ett transport- och

näringspolitiskt program för åkerinäringen. Men

samtidigt höjs dieselskatten. Detta bidrar till att

inte bara konkurrensförutsättningarna utan också

miljön försämras ytterligare, eftersom fler åkare

kommer att köra på dieselbränsle med ca 40 gånger

högre svavelhalt. Åkerinäringen har miljöambitioner,

framhåller motionärerna. Men statsmakterna måste ha

förståelse för näringens villkor. Kristdemokraterna

har föreslagit sänkta arbetsgivaravgifter upp till

en viss lönesumma. Detta skulle gynna alla företag

men särskilt de små, till vilken kategori många

åkerier hör. Vidare bör dieselskatten sänkas och

resurserna till vägsektorn öka. Polisen måste få

ökade resurser att bekämpa trafikbrotten samtidigt

som påföljdssystemet förstärks i enlighet med vad

riksdagen tidigare har uttalat. Neddragningen av

antalet bilinspektörer är oacceptabel. Polisen

behöver deras specialkompetens för att stoppa

trafikfarliga bilar, hävdar motionärerna.

Också i motion T401 av Rolf Gunnarsson (m)

framhålls de svenska åkeriernas relativt sett höga

kostnadsläge, främst beroende på att

lönebikostnaderna, men också fordonsskatterna, är

högre i Sverige. Den senaste höjningen av

dieselskatten betecknas som "det senaste

dråpslaget".

Bengt Silfverstrand och Anders Karlsson (båda s)

anför i motion T414 att svenska åkerier, tack vare

rationaliseringar och samgåenden, tycks hävda sig

väl vad gäller inrikestrafiken, detta trots att

utländska fordon oftare, och utan påföljder, bryter

mot kör- och vilotidsreglerna. Men i utrikestrafiken

förlorar svenska företag godsvolymer, beroende på

att konkurrensförutsättningarna är orättvisa.

Programmet för svensk åkerinäring har hittills

avsatt få resultat, anser motionärerna. Det krävs

skyndsamma åtgärder och ett samlat grepp för att

stärka näringen.

Enligt vad Anna Åkerhielm (m) föreslår i motion

T434 bör regeringen vidta åtgärder för att sänka de

svenska åkeriernas kostnader. I Frankrike, Belgien

och Nederländerna genomförs lättnader "i

miljardklassen" vad gäller skatter och avgifter,

hävdar motionären (yrkande 1). Vidare anför hon att

SIKA bör utnyttja det underlag som det holländska

utredningsinstitutet NEA har tagit fram rörande

kostnader och priser för lastbilstransporter i

Europa (yrkande 2).

Per Lager (mp) anför i motion T458 att regeringen

bör förelägga riksdagen förslag till skärpta

miljöregler för lastbilstrafik. Enligt Per Lager har

Österrike och Tyskland genom den s.k. CEMT-

märkningen gått före i arbetet med att begränsa

lastbilens miljöeffekter. Schweiz har infört ett

ännu mer avancerat system, enligt vilket varje

lastbil debiteras en miljöavgift som delvis är

beroende av antal körda kilometer. Sverige borde

införa liknande metoder, anser motionären.

Viviann Gerdin (c) kräver i motion T471

harmoniseringsåtgärder för att förbättra

konkurrensläget för svenska åkerier (yrkande 1).

Vidare anser hon att utländska lastbilar skall köras

på miljövänligt bränsle (yrkande 2) och att

kontrollen av utländska åkare liksom indrivningen av

böter från dessa skall effektiviseras (yrkandena 3

och 4).

Per-Richard Molén m.fl. (m, kd, fp) begär i motion

T477 att reglerna för bl.a. vilotid under körning

skall samordnas. Vidare bör kontrollen av

regelefterlevnaden effektiviseras. Fordonskontrollen

måste skärpas och åtgärder vidtas så att en bot som

skrivs ut i Sverige också betalas (yrkande 3). I

samma motion framhålls att Sverige måste spela en

mer aktiv roll i Europasamarbetet för att skapa

likvärdiga villkor inom transportnäringen (yrkande

4).

SIKA har visat att svenska åkerier har ca 20 %

högre kostnader än utländska konkurrenter. Utländska

åkerier som inom ramen för det s.k. fria cabotaget

utför transporter i Sverige kör ofta på mindre

miljövänlig diesel. Riksskatteverket förmodar att

"momsfri" trafik förekommer i gränstrakterna. Enligt

polismyndigheten i Kalmar negligerar många utländska

chaufförer reglerna om kör- och vilotider. Enbart

skatten på diesel uppgår till 3:65 kr per liter.

Allt detta visar, enligt vad Nils Fredrik Aurelius

och Leif Carlson (båda m) uttalar i motion Sk311,

att svensk åkerinäring inte konkurrerar på lika

villkor (yrkande 2).

De svenska åkeriernas högre kostnader ger i

längden en ohållbar situation och innebär risk för

utflaggning. Om Sverige dessutom skall ta ett större

miljöansvar än övriga länder står näringen inför

närmast oöverstigliga konkurrensproblem. Detta

hävdar Berit Adolfsson och Inger René (båda m) i

motion Sk312. Motionärerna begär mot denna bakgrund

att regeringen skall lägga fram förslag till

åtgärder för att utveckla svensk åkerinäring. I

motionen hänvisas till den strategi som den danska

regeringen utvecklat för transportsektorn och som

bl.a. syftar till att danska åkerier skall kunna

konkurrera på likartade villkor som omvärlden

(yrkande 3).

Enligt vad Margareta Cederfelt (m) anför i motion

Sk656 har Nederländerna nyligen infört ett

restitutionsförfarande som innebär att

godstrafiknäringen återfår delar av erlagd

bränsleskatt. Sverige bör införa en liknande

ordning, anser motionären. Återbäringen bör

bestämmas så att energiskatten för diesel av

miljöklass I sänks till EU:s miniminivå (yrkande 2).

Utskottets ställningstagande

När riksdagen förra våren behandlade det transport-

och näringspolitiska programmet för svensk

åkerinäring, jämte motioner i ämnet (prop.

1999/2000:78, bet. 1999/2000:TU11, rskr.

1999/2000:238), framhöll utskottet betydelsen av

att Sverige har en konkurrenskraftig åkerinäring.

Utskottet fann det värdefullt att regeringen genom

programmet hade intensifierat sitt arbete för att

förbättra villkoren för näringen. Som särskilt

viktigt framhölls att programmet var brett upplagt

och omfattade åtgärder inom en rad olika områden,

t.ex. vägtrafikbeskattning, kompetensutveckling,

kvalitetssäkring av transporter, forskning och

utveckling, företags- och personbeskattning samt

särskilda insatser för småföretagare.

Utskottet kan nu, ett år senare, konstatera att

vissa av de frågor som tagits upp i

handlingsprogrammet förts till en lösning. Det

gäller bl.a. påtalade brister i

vägavgiftslagstiftningen och tillämpningen av

yrkestrafiklagstiftningens regler om ekonomisk

prövning för trafiktillstånd. Beträffande andra

frågor har ett arbete inletts men ännu inte avsatt

konkreta resultat. Som exempel kan nämnas

skattefrågorna, där regeringen ännu inte beslutat om

direktiv för en kommande utredning om

vägtrafikbeskattningens framtida utformning.

Godstransportdelegationen skall redovisa sitt

uppdrag att utarbeta förslag till en näringspolitisk

strategi för transportnäringen vid halvårsskiftet.

De av utskottet tidigare uppmärksammade bristerna i

kontroll- och påföljdssystemet för den tunga

trafiken har på uppdrag av regeringen utretts av

Vägverket. Men till följd av frågornas komplexitet

krävs enligt verket ytterligare, relativt omfattande

utredningsinsatser innan missförhållandena kan

rättas till. När det slutligen gäller behovet av en

förbättrad statistik har, enligt vad utskottet

erfarit, inga konkreta åtgärder vidtagits.

Enligt utskottets mening måste Sverige ha en

konkurrenskraftig åkerinäring som ges långsiktigt

hållbara förutsättningar och mer harmoniserade

spelregler i förhållande till åkeriföretag i andra

europeiska länder. För att det skall vara möjligt

att snarast uppnå en harmonisering av regelsystemet

inom EU och samtidigt tillgodose de krav som har

framförts i handlingsprogrammet för svensk

åkerinäring krävs kraftfulla svenska åtgärder inom

den europeiska gemenskapen. Av trafiksäkerhetsskäl,

men också med hänsyn till konkur-rensaspekterna,

krävs snabba åtgärder inom kontroll- och

påföljdssystemet. Svenska åkerier skall inte behöva

utsättas för illojal konkurrens från utländska åkare

som utan större risk för påföljd nonchalerar svenska

trafikregler. Utskottet erinrar om att riksdagen två

gånger i tillkännagivanden till regeringen

understrukit vikten av att åtgärder vidtas så snabbt

som möjligt i syfte att åstadkomma ett

påföljdssystem som är effektivt också visavi

utländska fordonsförare (bet. 1997/98:JuU24, rskr.

1997/98:228, bet. 1999/2000:TU11, rskr. 1999/2000:

238).

Den från miljösynpunkt bästa dieseloljekvaliteten,

miljöklass 1 (MK 1), har stadigt ökat sin andel av

den svenska marknaden och är nu helt dominerande.

Enligt utskottets uppfattning bör Sverige, av såväl

konkurrens- som miljöskäl, agera kraftfullt inom EU

för en övergång till sådant bränsle i övriga EU-

länder. Utöver den lägre svavelhalten finns, har

utskottet erfarit, ytterligare en stor miljöfördel

med användningen av MK 1-diesel. Sålunda kan bilar

som körs på sådant bränsle utrustas med särskilda

filter som påtagligt minskar partikelutsläppen.

Utskottet förutsätter att regeringen snarast

återkommer till riksdagen med en redogörelse för hur

arbetet med genomförandet av handlingsprogrammet

fortlöper och med de förslag till

lagstiftningsåtgärder som detta arbete kan

föranleda. Mot den bakgrunden finner utskottet att

något initiativ från riksdagens sida nu inte är

erforderligt. Följaktligen avstyrks motionerna T212

(kd) yrkande 7, T401 (m), T414 (s), T434 (m), T458

(mp), T471 (c), T477 (m, kd, fp) yrkandena 3 och 4,

Sk311 (m) yrkande 2, Sk312 (m) yrkande 3 och Sk656

(m) yrkande 2.

Bärighetsfrågor

Utskottets förslag i korthet

Frågor om undantag från trafikförordningens bestämmelser

om breda, långa och tunga transporter prövas

av Vägverkets regioner eller kommunerna.

Utskottet förutsätter att prövningen grundas

på en rimlig avvägning mellan näringslivets

transportbehov och omsorgen om vägnätet samt

att avgiftssättningen baseras på de verkliga

kostnaderna för prövningen. Motionsförslag i

ämnet (s, v) avstyrks. Jämför reservation 3

(v).

Bakgrund

Enligt 4 kap. 11 § trafikförordningen (1998:1276)

delas vägar som inte är enskilda in i tre

s.k. bärighetsklasser efter tillåtet axel-, boggi-

och trippelaxeltryck

samt tillåten bruttovikt. Bärighetsklasserna är

bärig- hetsklass 1

(BK1), bärighetsklass 2 (BK2) och bärighetsklass 3

(BK3). Om inte annat har föreskrivits tillhör en

allmän väg bärighetsklass 1 (BK1), medan övriga

vägar som inte är enskilda tillhör bärighetsklass 2

(BK2). Föreskrifter om att en allmän väg eller del

av en sådan väg skall tillhöra bärighetsklass 2

eller 3 meddelas av Vägverket eller, om kommunen är

väghållare, av kommunen.

På vägar av BK 1-klass tillåts normalt fordon med

ett maximalt axeltryck på 11,5 ton, ett högsta

boggitryck på 20 ton och en största bruttovikt av 60

ton. Vid årsskiftet 2000/2001 var 92 % av hela det

statliga vägnätet BK 1-vägar. För skogslänen

var motsvarande andel 89 %.

Enligt vägtrafikförordningen kan Vägverkets

regioner eller kommunerna - om särskilda skäl

föreligger och det kan ske utan fara för

trafiksäkerheten -medge undantag (dispens) från

reglerna om bl.a. tunga transporter. Dispens ges

endast för transporter med odelbar last. Beslut om

dispens gäller normalt högst en månad. Vid

återkommande transporter på viss vägsträcka kan dock

giltighetstiden utsträckas till högst ett år. När

det gäller tunga transporter är ansökningsavgiften

för närvarande 875 kr.

Motionsförslag

Enligt vad Michael Hagberg och Inge Carlsson (båda

s) anför i motion T452 drabbar villkoret om odelbar

last områden där alla eller de flesta vägar är BK

2-vägar. Motionärerna hänvisar i sammanhanget till

en utredning enligt vilken detta villkor medför

merkostnader om ca 15 % för transportföretagen och

dessutom trafikökningar om ca 20 %. Av kostnads- och

miljöskäl borde dispenser kunna lämnas också för

transporter med delbar last, anser de.

I motion T455 kritiserar Karin Svensson Smith

m.fl. (v) det faktum att ansökningsavgiften inte

står i proportion till Vägverkets prövningskostnader

och än mindre till de slitagekostnader som

dispenstransporterna förorsakar. Avgiften bör sättas

i relation till uppkommande kostnader, menar

motionärerna (yrkande 1). Dessutom bör riksdagen

begära en analys och beräkning av dessa kostnader

(yrkande 2).

Utskottets ställningstagande

Utskottet förutsätter att Vägverkets regioner och, i

förekommande fall, kommunerna vid prövning av

dispensansökningar - utan något uttalande från

riksdagens sida - gör en rimlig avvägning mellan å

ena sidan näringslivets transportbehov och, å den

andra, intresset av att vägnätet inte utsätts för

orimliga påfrestningar. Dessutom förutsätter

utskottet att avgiftssättningen baseras på de

verkliga kostnader prövningen medför. Med det

anförda avstyrks motionerna T452 (s) och T455 (v)

yrkandena 1 och 2.

Regler om överlastavgift

Utskottets förslag i korthet

Överlastavgift kan efterges eller nedsättas om särskilda

omständigheter föreligger. Med hänvisning

till denna möjlighet avstyrker utskottet ett

motionsförslag (m) om ändring av lagen

(1972:435) om överlastavgift.

Bakgrund

Som tidigare redovisats i detta betänkande finns i 4

kap. trafikförordningen (1998:1276) regler som

förbjuder förande av fordon med högre axeltryck,

boggitryck, trippelaxeltryck eller bruttovikt än vad

som är angivet för vägens bärighetsklass. Den som

bryter mot sådant förbud döms enligt 14 kap. 4 §

samma förordning till penningböter.

Enligt 1 § lagen (1972:435) om överlastavgift tas

överlastavgift ut om lastbil, vissa andra fordon

eller fordonståg framförs på väg med högre

axeltryck, boggitryck, trippelaxeltryck eller

bruttovikt än som är tillåtet för fordonet,

fordonståget eller vägen. Överlastavgiften påförs

enligt huvudregeln ägaren till motordrivet fordon

och - i fråga om släpvagn - ägaren av det fordon som

släpvagnen dras av (7 §). Beslut om överlastavgift

fattas av länsstyrelsen i det län där ägaren har sin

adress eller, i vissa fall, av Länsstyrelsen i

Stockholms län (8 §). Av samma lagrum framgår att

överlastavgift får nedsättas eller efterges om

särskilda omständigheter föreligger.

Motionsförslag

I motion T415 begär Karin Falkmer (m) en ändring av

lagen om överlastavgift i syfte att stärka

åkeriägarnas rättssäkerhet. Motionären hänvisar till

ett fall då en chaufför på grund av särskilda

omständigheter undgick påföljd för konstaterad

överlast men fordonsägaren trots detta påfördes

överlastavgift på 32 800 kr.

Utskottets ställningstagande

Bestämmelserna om överlastavgift skall, såsom

framgår av förarbetena till lagen, utgöra ett starkt

incitament för fordonsägare att se till att hans

fordon inte har någon överlast. Regeringsrätten har

i några domar anfört att det är av största vikt att

fordonsägare genom ändamålsenliga åtgärder ser till

att hans fordon inte överlastas. Enligt rätten kan

därför eftergift eller nedsättning bara komma i

fråga om det framstår som klart ursäktligt att

överlast uppkommit trots fordonsägarens åtgärder.

Utskottet inser att det kan uppstå fall där det

ter sig orimligt eller stötande att fordonsägare

helt eller delvis påförs överlastavgift. Men med

hänsyn till att lagstiftningen redan i dag medger

att överlastavgift efterges eller sätts ned om

särskilda omständigheter föreligger finner utskottet

att den nu behandlade motionen inte bör föranleda

någon riksdagens åtgärd. Motion T415 (m) avstyrks

följaktligen.

Vissa trafiksäkerhetsfrågor

Utskottets förslag i korthet

Med hänvisning till pågående beredning

avstyrks ett motionsyrkande (v) om kontrollen

av den tunga vägtrafikens regelefterlevnad.

Ett yrkande (v) om EU-harmonisering av de

svenska reglerna om maximal bruttovikt och

största längd på lastbilsekipage avstyrks.

Dessutom avstyrks ett motionsförslag (s) om

krav på främre underkörningsskydd på

lastbilar med hänvisning till att frågor om

fordons utrustning bör lösas i internationell

samverkan. Jämför reservation 3 (v).

Motionsförslag

I motion T455 begär Karin Svensson Smith m.fl. (v)

att regeringen skall återkomma med förslag till

effektivisering av den kontrollverksamhet som syftar

till att reglerna om bl.a. överlast och kör- och

vilotider efterlevs. Enligt motionärerna kan man

misstänka att många kör med för tung last. Samtidigt

finns det risk för att antalet inspektörer minskar.

Detta är absurt med tanke på konsekvenserna, menar

motionärerna (yrkande 3).

I samma motion föreslås att de svenska reglerna om

maximal bruttovikt och största längd på

lastbilsekipage harmoniseras till gällande EG-

normer. Transporter av skogsråvara bör dock vara

undantagna (yrkande 4).

Sylvia Lindgren (s) föreslår i motion T462 att

lagregler om främre underkörningsskydd på lastbilar

införs. Sådana skydd skulle enligt motionären kunna

spara 10-15 liv per år och drastiskt minska antalet

allvarliga personskador.

Utskottets ställningstagande

Inom ramen för sitt s.k. sektorsansvar har Vägverket

ett övergripande ansvar för trafiksäkerheten.

Polisen svarar för trafikövervakningen. Sedan år

1994 har Vägverket och Rikspolisstyrelsen årligen

ingått överenskommelser om vissa åtgärder för att

förbättra trafiksäkerheten. På regional nivå ingås

överenskommelser mellan Vägverkets regioner och

polismyndigheterna.

Enligt det centrala avtal som träffats för år 2001

åtar sig Rikspolisstyrelsen att anpassa

trafikövervakningen till regeringens s.k. 11-

punktsprogram där regelområdena hastighet, nykterhet

och bilbältesanvändning prioriteras. Ett särskilt

avsnitt i överenskommelsen ägnas frågor om kör- och

vilotidskontroller. Antalet sådana kontroller skall

enligt avtalet i år uppgå till 60 000 med viss

närmare angiven fördelning på län. Härtill kommer

sammanlagt 600 företagsbesök. Kontrollerna skall

utföras i enlighet med förordningen (1995:521) om

behöriga myndigheter m.m. i fråga om kör- och

vilotider samt färdskrivare vid vägtransporter.

Ramavtalet omfattar vidare kvalitetskontroll av

fordon, s.k. flygande inspektion, som utförs av

särskilt förordnade bilinspektörer eller tekniker.

Minst hälften av inspektionerna skall avse tunga

fordon. För de merkostnader som uppkommer för

polisen till följd av avtalet utger Vägverket år

2001 totalt 35 miljoner kronor (samma belopp som

förra året). Enligt vad utskottet inhämtat uppgår

antalet bilinspektörer för närvarande till ca 80.

Tidigare i detta betänkande har utskottet starkt

betonat behovet av ett effektiviserat kontroll- och

påföljdssystem för den tunga trafiken. Enligt

utskottets uppfattning utför polisen, och inte minst

de särskilt förordnade bilinspektörerna och

teknikerna, ett förtjänstfullt och viktigt arbete

för att förbättra den tunga trafikens

regelefterlevnad och därmed bidra till såväl ökad

trafiksäkerhet som sundare konkurrensförutsättningar

för åkerinäringen. Utskottet förutsätter att

polisen, i avvaktan på att Vägverkets förslag om ett

mer effektivt kontroll- och påföljdssystem ger

konkreta resultat, fortsätter att fullgöra sina

trafikövervakningsuppgifter så effektivt som

nuvarande regler medger och i enlighet med de avtal

som ingåtts med Vägverket och dess regioner. Med det

anförda avstyrks motion T455 (yrkande 3). Utskottet

vill tillägga att frågor om utformningen av kör- och

vilotidskontrollerna och de flygande inspektionerna

tas upp i Riksdagens revisorers förslag angående

Bilprovningen, fordonskontrollen och

trafiksäkerheten (förs. 2000/01:RR9). Förslaget

jämte motioner i ärendet kommer att behandlas av

utskottet senare i vår.

Det faktum att Sverige kunnat behålla särskilda

regler om maximal bruttovikt och största längd för

lastbilsekipage är ett resultat av Sveriges

medlemsförhandlingar med EU. Utskottet är inte

berett att förorda någon förändring i detta

avseende. Motion T455 (v) yrkande 4 avstyrks.

Frågor om lastbilars säkerhetsutrustning bör enligt

utskottets mening i första hand lösas i

internationell samverkan. Mot den bakgrunden är

utskottet inte berett att tillstyrka förslaget om

krav på främre underkörningsskydd på lastbilar.

Riksdagen bör därför avslå motion T462 (s).

En reformerad taxinäring

Utskottets förslag i korthet

Med hänvisning till sitt tidigare uttalande,

samt till att beredningen av 1998 års

taxiutrednings betänkande ännu inte

avslutats, avstyrker utskottet ett

motionsförslag (s) om åtgärder för en

reformerad taxinäring. Jämför reservation 4

(m, kd, c, fp)

Motionsförslag

I motion T411 begär Bengt Silfverstrand m.fl. (s)

samlade åtgärder för en reformerad och sanerad

taxinäring. Bland annat föreslår motionärerna

obligatorisk anslutning till beställningscentral och

inrättande av regionala yrkestrafiknämnder som

legitimerar tillståndshavare och förare, som

återkallar legitimationer och som bedriver

utbildning. Motionärerna efterlyser också krafttag

mot kriminalitet och fusk inom taxinäringen.

Utskottets ställningstagande

Utskottet har vid flera tidigare tillfällen tagit

ställning till förslag om åtgärder för en reformerad

taxinäring. Frågan behandlades senast förra våren

(bet. 1999/2000:TU11). I nämnda betänkande

redovisades bl.a. att frågan om obligatorisk

anslutning till beställningscentral hade övervägts

av 1998 års taxiutredning (SOU 1999:60). Utredningen

hade funnit att utvecklingen i branschen gått mot

bättre kvalitet och service och att alltfler åkare i

eget intresse hade anslutit sig till

beställningscentraler. Enligt utredningen skulle ett

obligatorium kunna äventyra denna positiva

utveckling. Beträffande förslaget om inrättande av

regionala yrkestrafiknämnder redovisade utskottet

att man tidigare avstyrkt motionsyrkanden i ämnet

och att man inte ändrat uppfattning. Dessutom

uttalade utskottet att en sådan etableringskontroll

som införandet av yrkestrafiknämnder skulle innebära

inte kunde anses förenlig med 1998 års

riksdagsbeslut om avreglering av taxinäringen.

Taxiutredningen har bl.a. också föreslagit att

särskilda, av länsstyrelserna godkända

tömningscentraler skall byggas upp. Utskottet delar

denna uppfattning. Enligt vad utskottet inhämtat är

beredningen av Taxiutredningens betänkande ännu inte

slutförd. Med hänvisning härtill samt till vad

utskottet tidigare har uttalat avstyrks motion T411

(s).

Personuppgifter på taxikvitton

Utskottets förslag i korthet

Ett motionsförslag (kd) om obligatoriska

personuppgifter på taxi-kvitton avstyrks med

hänvisning till utskottets tidigare

ställningstagande i frågan.

Gällande regler

I Vägverkets föreskrifter om taxitrafik (VVFS

1999:177) anges vilka uppgifter som taxametern skall

skriva ut på kvittot efter avslutat köruppdrag mot

kontant betalning (punkt 4.2.5). Obligatoriska

uppgifter är bl.a. taxiföretagets namn eller

registrerade firma, taxiföretagets postadress,

taxiföretagets person- eller organisationsnummer och

taxiförarens förarkod.

Motionsförslag

Magda Ayoub (kd) begär i motion T417 en utredning av

förutsättningarna för att taxiförare skall slippa

lämna ut sina personnummer och sina hemadresser på

taxikvitton. Enligt motionären har flera förare till

följd av detta råkat ut för olyckliga incidenter.

Utskottets ställningstagande

Utskottet inser att kravet på personuppgifter på

taxikvitto kan innebära viss risk för att en

taxiförare som också är taxiföretagets ägare råkar

ut för trakasserier eller hot, om företagarens namn

och postadress framgår av kvittot. Frågan

behandlades av utskottet våren 2000 (bet.

1999/2000:TU11). Utskottet framhöll då att den

postadress som måste anges på kvittot inte behöver

vara en gatuadress; en postboxadress godtas också.

Samtidigt framhöll utskottet att taxikunder, liksom

kunder hos andra näringsidkare, har ett berättigat

intresse av att veta vem de har att göra med.

Utskottet hänvisar till sitt tidigare uttalande och

avstyrker med hänvisning härtill den nu aktuella

motionen.

Yrkestrafiklagstiftningens s.k.

fortlöpandekrav

Utskottets förslag i korthet

Ett motionsförslag (m) om det s.k.

fortlöpandekravet i den ekonomiska

lämplighetsprövningen av

trafiktillståndsinnehavare avstyrks med

hänvisning till att tillsynsmyndigheten,

genom att föreskriva villkor för fortsatt

trafiktillstånd, kan lämna en tidsfrist för

anpassning till den nya

yrkestrafiklagstiftningens strängare

solvenskrav.

Bakgrund

Enligt 2 kap. 5 § yrkestrafiklagen (1998:490) får

trafiktillstånd endast ges till den som med hänsyn

till bl.a. sina ekonomiska förhållanden bedöms vara

lämplig att driva verksamheten. Vidare skall den som

söker trafiktillstånd kunna styrka att han uppfyller

kravet på ekonomiska resurser enligt 2 kap. 9 §

samma lag, dvs. ha tillräckliga ekonomiska resurser

för att kunna starta och driva företaget. Vid

prövningen skall främst likviditet och soliditet

beaktas. Om inte särskilda skäl föranleder annat

skall sökanden anses ha tillräckliga resurser, om

han förfogar över kapital och reserver om minst 100

000 kr för ett fordon och 50 000 kr för varje fordon

därutöver. Enligt 2 kap. 10 § skall den som innehar

trafiktillstånd kunna styrka att han fortlöpande

uppfyller kravet på ekonomiska resurser

(fortlöpandekravet). Vid sin behandling av förslaget

till ny yrkeslagstiftning uttalade trafikutskottet

(bet. 1997/98:TU9) att fortlöpandekravet inte borde

innebära att kravet måste vara uppfyllt "i varje

enskilt ögonblick". Enligt utskottet var det

väsentligt att se till syftet med bestämmelsen.

Motionsförslag

I motion T420 erinrar Per-Richard Molén m.fl. (m) om

att kapitalkravet enligt tidigare lagstiftning var

betydligt mer modest, exempelvis 7 500 kr för en

taxibil med fem platser. Enligt motionärerna hotas

nu taxiföretag av tillståndsåterkallelse till följd

av att de ekonomiska kraven har skärpts.

Utskottets ställningstagande

Vägverket har utfärdat Vägledning och allmänna råd

avseende den ekonomiska prövningen för

trafiktillstånd (Publikation 2000:95). I allmänt

krav nr 6 uttalas följande:

När ett underskridande av kravet på tillräckliga

ekonomiska resurser enligt 2 kap. 9 §

yrkestrafiklagen bedöms vara av kortvarig och

övergående karaktär kan prövningsmyndigheten med

stöd av 2 kap. 13 § yrkestrafikförordningen

besluta om villkor för ett fortsatt innehav av

trafiktillstånd. Sådant villkor bör inte

föreskrivas för längre tid än ett år.

Av vägledningen framgår att ett villkor av åsyftat

slag t.ex. kan avse skyldighet att med vissa

tidsintervaller inkomma med redovisningsmaterial.

Utskottet bedömer att Vägverkets allmänna råd

möjliggör för tillståndsmyndigheten att ge tidigare

etablerade tillståndshavare rimligt tidsutrymme för

en anpassning till den nya

yrkestrafiklagstiftningens strängare solvenskrav.

Syftet med motionsyrkandet synes således till

väsentlig del vara tillgodosett. Med hänvisning

härtill avstyrks motion T420 (m).

Taxeinformation i hyrbilar

Utskottets förslag i korthet

Utskottet avstyrker ett motionsförslag (m) om

en anpassning av bestämmelserna om

taxeinformation till s.k. hyrbilar.

Motionsförslag

Reglerna om taxeinformation i hyrbilar saknar

relevans för hyrverk och s.k.

limousineserviceföretag som endast utför transport

mot avtal, till fasta priser och efter

förbeställning. Detta hävdar Lennart Fridén (m) i

motion T435. Reglerna bör rättas till, anser

motionären.

Utskottets ställningstagande

Föreskrifter om taxitrafik har meddelats av

Vägverket (VVFS 1997:177). Av dessa framgår (avsnitt

3) att taxifordon skall vara försett med väl synlig

prisinformation, såväl i som utanpå fordonet. Om

taxiföretaget eller sammanslutningen tillämpar fasta

priser, får i båda fallen hänvisas till skriftlig

information som tillhandahålls av föraren. Utskottet

bedömer att reglerna i detta hänseende tillgodoser

syftet med den nu behandlade motionen. Den avstyrks

följaktligen.

Yrkestrafiklagstiftningens regler om

varning

Utskottets förslag i korthet

Utskottet avstyrker ett motionsförslag (m) om

att yrkestrafiklagstiftningens regler om

varning skall ändras.

Bakgrund

I 5 kap. yrkestrafiklagen (1998:490) finns

bestämmelser om återkallelse av trafiktillstånd och

taxiförarlegitimation m.m. Av dessa framgår att

tillstånd under vissa förutsättningar får

återkallas, bl.a. om det i driften av trafikrörelsen

förekommit allvarliga missförhållanden. Om dessa

missförhållanden inte är så allvarliga att

tillståndet bör återkallas kan i stället varning

meddelas.

Motionsförslag

I motion T426 refererar Maud Ekendahl (m) till ett

fall där en taxiägare tilldelats varning sedan en

extraanställd påträffats utan tidbok och därför

bötfällts. Detta är inte rimligt, menar motionären

som önskar en lagändring.

Utskottets ställningstagande

Utskottet är inte berett att utifrån ett enskilt

ärende diskutera tillämpningen av

yrkestrafiklagstiftningens varningsinstitut. Motion

T426 (m) avstyrks.

Säkerheten i taxibilar m.m.

Utskottets förslag i korthet

Utskottet förutsätter att frågan om

tillhandahållande av barnstolar i bl.a.

taxibilar löses på frivillig väg. Med

hänvisning härtill samt till att det finns

föreskrifter om förankringsanordningar för

rullstolar avstyrks två motioner (s) rörande

säkerheten i taxibilar och andra fordon för

persontransport.

Motionsförslag

Mona Berglund Nilsson och Märta Johansson (båda s)

föreslår i motion T451 att taxi- och hyrbilsföretag

åläggs att erbjuda skyddsutrustning för barn.

Enligt vad Sylvia Lindgren och Barbro Andersson

Öhrn (båda s) föreslår i motion T465 bör

taxiväxlarna åläggas att på beställning

tillhandahålla en taxibil med barnstol (yrkande 1).

Samma motionärer anser att det bör finnas regler

om obligatorisk bältes-användning och

fastspänningsanordningar för sitthjälpmedel för

funktionshindrade i färdtjänst- och skolskjutsfordon

(yrkande 2).

Utskottets ställningstagande

Utskottet fäster stor vikt vid att också barn kan

färdas säkert i taxibilar, hyrbilar samt i

färdtjänst- och skolskjutsfordon. Enligt vad

utskottet har inhämtat har på vissa orter i landet

införts en ordning som innebär att

beställningscentral på begäran av kunden

tillhandahåller en taxibil som är utrustad med

barnstol. Vidare kommer många taxibilar i framtiden

att vara utrustade med barnsäten redan vid leverans.

Utskottet förutsätter att frågan om barns

möjligheter att resa säkert i bl.a. taxibilar i

första hand kan lösas på frivillig väg.

Vad gäller säkerhetsutrustning för

funktionshindrade vill utskottet erinra om att

föreskrifter om förankringsanordning för rullstol

har utfärdats av f.d. Transportrådet (TPRFS 1989:4).

Utskottet förutsätter att Vägverket fortlöpande ser

över föreskrifterna i syfte att funktionshindrade

kan erbjudas säkra transporter.

Med det anförda avstyrks motionerna T451 (s) och

T465 (s).

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

Med hänvisning till de motiveringar som framförs

under avsnittet Utskottets överväganden föreslår

utskottet att riksdagen fattar följande beslut:

1. Åkerinäringens konkurrenssituation

Riksdagen avslår motionerna 2000/01:T212

yrkande 7, 2000/01:T401, 2000/01:T414,

2000/01:T434, 2000/01:T458, 2000/01:T471,

2000/01: T477 yrkandena 3 och 4, 2000/01:Sk311

yrkande 2, 2000/01:Sk312 yrkande 3 och

2000/01:Sk656 yrkande 2.

Reservation 1 (m, kd, c, fp)

Reservation 2 (mp)

2. Bärighetsfrågor

Riksdagen avslår motionerna 2000/01:T452 och

2000/01:T455 yrkandena 1 och 2.

Reservation 3 (v) - delvis

3. Regler om överlastavgift

Riksdagen avslår motion 2000/01:T415.

4. Vissa trafiksäkerhetsfrågor

Riksdagen avslår motionerna 2000/01:T455

yrkandena 3 och 4 och 2000/01:T462.

Reservation 3 (v) - delvis

5. En reformerad taxinäring

Riksdagen avslår motion 2000/01:411.

Reservation 4 (m, kd, c, fp) - motiv.

6. Personuppgifter på taxikvitton

Riksdagen avslår motion 2000/01:417.

7. Yrkestrafiklagstiftningens s.k.

fortlöpandekrav

Riksdagen avslår motion 2000/01:T420.

8. Taxeinformation i hyrbilar

Riksdagen avslår motion 2000/01:T435.

9. Yrkestrafiklagstiftningens regler om

varning

Riksdagen avslår motion 2000/01:T426.

10. Säkerheten i taxibilar m.m.

Riksdagen avslår motionerna 2000/01:T451 och

2000/01:T465.

På trafikutskottets vägnar

Stockholm den 20 mars 2001

Monica Öhman

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Monica

Öhman (s), Jarl Lander (s), Karin Svensson Smith

(v), Johnny Gylling (kd), Tom Heyman (m), Krister

Örnfjäder (s), Lars Björkman (m), Monica Green (s),

Inger Segelström (s), Stig Eriksson (v), Tuve

Skånberg (kd), Birgitta Wistrand (m), Mikael

Johansson (mp), Claes-Göran Brandin (s), Jan-Evert

Rådhström (m), Viviann Gerdin (c) och Elver Jonsson

(fp).

Reservationer

Utskottets förslag till riksdagsbeslut och

ställningstaganden har föranlett följande

reservationer.

1. Åkerinäringens konkurrenssituation (punkt 1)

av Per-Richard Molén (m), Johnny Gylling (kd),

Tom Heyman (m), Lars Björkman (m), Tuve Skånberg

(kd), Birgitta Wistrand (m), Viviann Gerdin (c)

och Elver Jonsson (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 1 borde

ha följande lydelse:

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som framförs under rubriken

Ställningstagande i reservation 1 om ett

effektiviserat kontroll- och påföljdssystem för

den tunga trafiken. Riksdagen bifaller därmed

delvis motionerna 2000/01:T212 yrkande 7,

2000/01:T401, 2000/01:T414, 2000/01:T434,

2000/01:T471, 2000/01:T477 yrkandena 3 och 4,

2000/01:Sk311 yrkande 2 samt avslår motionerna

2000/01:T458, 2000/01:Sk312 yrkande 3 och

2000/01:Sk656 yrkande 2.

Ställningstagande

Som framgår av bakgrundsredovisningen i avsnittet om

åkerinäringens konkurrenssituation har Vägverket,

tillsammans med andra berörda myndigheter och

näringslivsföreträdare, på regeringens uppdrag

utrett hur kontrollen av den tunga trafikens

efterlevnad av trafiklagstiftningen m.m. bör

utvecklas så att en laglig trafik med sunda

konkurrensförutsättningar kan åstadkommas.

Utredningsgruppen har redovisat sitt uppdrag i

oktober 2000. Tyvärr tvingas vi konstatera att

gruppen inte har lyckats lösa frågan om ett

effektiviserat kontroll- och påföljdssystem, trots

att riksdagen genom två tidigare tillkännagivanden

för regeringen krävt skyndsamma åtgärder (bet.

1997/98:JuU24, rskr. 1997/98:228, bet.

1999/2000:TU11, rskr. 1999/2000:238). I stället

pekar utredningsgruppen på behovet av fortsatta,

uppenbarligen tidskrävande, utredningsinsatser.

Som redovisas i motionerna T212 (kd), T401 (m),

T414 (s), T434 (m), T471 (c), T477 (m, kd, fp) och

Sk311 (m) är det orimligt att svenska åkerier, som

redan till följd av bl.a. höga arbetsgivaravgifter

tvingas arbeta hårt för att överleva på marknaden,

skall utsättas för illojal konkurrens från utländska

åkare som, utan större risk för påföljd, bryter mot

viktiga bestämmelser om kör- och vilotider och mot

andra trafikregler. Enligt vår uppfattning måste

regeringen se till att problemet snarast bringas

till en lösning.

Vad vi nu anfört om ett effektiviserat kontroll-

och påföljdssystem för den tunga trafiken bör

riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

2. Åkerinäringens konkurrenssituation (punkt 1)

av Mikael Johansson (mp).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 1 borde

ha följande lydelse:

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som framförs under rubriken

Ställningstagande i reservation 2 om förslag till

skärpta miljöregler för lastbilstrafik. Riksdagen

bifaller därmed motion 2000/01:T458 och avslår

motionerna 2000/01:T212 yrkande 7, 2000/01: T401,

2000/01:T414, 2000/01:T434, 2000/01:T471,

2000/01:T477 yrkandena 3 och 4, 2000/01:Sk311

yrkande 2, 2000/01:Sk312 yrkande 3 och

2000/01:Sk656 yrkande 2.

Ställningstagande

Den snabbt ökande lastbilstrafiken innebär både

ökade utsläpp och höjda bullernivåer. I ett försök

att dämpa dessa miljöeffekter har organisationen

Conférence Européenne des Ministres des Transports

(CEMT) genom ett märkningssystem ställt specifika

krav på buller, hastighet, avgasvärden och särskilda

säkerhetstester m.m. Åkarna får ansöka om intyg hos

Tullverket och måste medföra dessa intyg som

verifierar de skyltar som åkarna sätter på sina

bilar. Österrike och Tyskland har genom införande av

CEMT-märkningen i sina länder tagit ett lovvärt

initiativ. I Schweiz har nyligen införts ett ännu

mer avancerat system, som innebär ett slags

kilometerbeskattning, differentierat med hänsyn till

lastbilarnas miljöegenskaper. En del av

avgiftsintäkterna går tillbaka till trafiksektorn,

dels för genomförande av utvecklingsprojekt, dels

för vägförbättringar. Enligt uppgift kommer också

Luxemburg att införa detta system.

Sverige bör följa de goda exemplen från Österrike,

Tyskland och Schweiz. Sålunda bör även i vårt land

införas ett system som låter åkerierna ta sin del av

miljöansvaret och som samtidigt ger dem möjligheter

att konkurrera om transporterna med bättre

miljökvaliteter. Som föreslås i motion T458 (mp) bör

riksdagen begära att regeringen utarbetar liknande

förslag till skärpta miljöregler för lastbilstrafik.

3. Bärighetsfrågor och Vissa

trafiksäkerhetsfrågor (punkterna 2 och 4)

av Karin Svensson och Stig Eriksson (båda v).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser

dels att utskottets förslag under punkt 2 borde ha

följande lydelse:

2. Riksdagen bifaller motion 2000/01:T455 yrkandena

1 och 2 och avslår motion 2000/01:T452.

dels att utskottets förslag under punkt 4 borde ha

följande lydelse:

4. Riksdagen bifaller motion 2000/01:T455 yrkandena

3 och 4 och avslår motion 2000/01:T462.

Ställningstagande

Det allmänna vägnätet är indelat i tre

bärighetsklasser (BK1-BK3). På BK1-vägar tillåts en

högsta bruttovikt på 60 ton. Frågor om dispens från

reglerna prövas av Vägverkets regioner eller

kommunerna. I vår motion T455 (v) redovisar vi att

få dispensansökningar avslås. Antalet dispenser

uppgår till ca 17 000 per år. Av dessa utgör ca 2

500 generella årsdispenser. Avgiften för ansökan är

för närvarande 875 kr men kostnaden för vägning,

mätning m.m. kan vara mångdubbelt högre. För det

facila priset av 875 kr kan åkerierna förorsaka

samhället betydande slitagekostnader. Enligt vår

uppfattning är detta inte acceptabelt. Avgiften vid

dispensansökan bör sättas i relation inte bara till

prövningskostnaderna utan också till uppkommande

slitagekostnader.

Man kan med fog misstänka att många lastbilsförare

kör med för tung last utan dispens. Risken att

ertappas är mycket liten. Inom polisen finns det

inspektörer som kontrollerar lastvikt, kör- och

vilotider m.m. Men det finns tecken på att antalet

inspektörer minskar. Som föreslås i motion T455 (v)

bör regeringen återkomma till riksdagen med förslag

till en effektivisering av den kontrollverksamhet

som syftar till att reglerna mot överlast m.m.

efterlevs.

I de flesta EU-länderna tillåts lastbilsekipage

med en högsta bruttovikt på 44 ton och en största

längd på 18 meter. I Sverige är motsvarande gränser

60 ton och 25,25 meter. Detta är ett av de

viktigaste skälen till att godstrafiken på järnvägar

har stagnerat och trafiksäkerhetsmålen inte har

nåtts. Det bör i sammanhanget noteras att ett tungt

fordon är inblandat i nästan varannan dödskollision.

Härtill kommer att vägslitaget ökar markant. Enligt

beräkningar utförda av American Highway Association

motsvarar en 38 tons lastbil 9 600 personbilar

vad gäller slitage och vägdeformation. I Sverige

tillkommer att tjälskadorna gör vägarna extra

sårbara för tung trafik. Enligt vår uppfattning, som

utvecklas i motion T455 (v), bör de svenska

reglerna vara anpassade till EU:s regler. Dock bör

undantag göras för transporter av skogsråvara.

4. En reformerad taxinäring (punkt 5,

motiveringen)

av Per-Richard Molén (m), Johnny Gylling (kd),

Tom Heyman (m), Lars Björkman (m), Tuve Skånberg

(kd), Birgitta Wistrand (m), Viviann Gerdin (c)

och Elver Jonsson (fp).

Ställningstagande

Utskottsmajoriteten skriver under detta avsnitt

bl.a. följande: "Taxiutred-ningen har bl.a. också

föreslagit att särskilda, av länsstyrelserna

godkända tömningscentraler skall byggas upp.

Utskottet delar denna uppfattning." Vi anser att

trafikutskottet inte nu bör ta ställning till

utredningens förslag. Regeringens ställningstagande

till förslaget och till remissinstansernas

synpunkter bör avvaktas. Majoritetens skrivning

"Utskottet delar denna uppfattning" bör således

utgå.

Bilaga

Förteckning över behandlade förslag