Bet. 2000/01:TU12

Trafikutskottets betänkande

2000/01:TU12

Körkortsfrågor

Innehåll

Sammanfattning

Utskottets överväganden

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

2000/01

TU12

Sammanfattning

I detta betänkande behandlas motionsyrkanden från

den allmänna motionstiden hösten 2000 om olika

körkortsfrågor. Utskottet delar den i flera motioner

framförda uppfattningen om att förarutbildningen bör

vidareutvecklas i syfte att främja en ökad

trafiksäkerhet till rimliga kostnader för den

enskilde körkortstagaren. Med hänvisning till bl.a.

pågående beredning av ett förslag om ett nytt system

för förarutbildning avstyrker utskottet samtliga

motionsförslag.

Innehållsförteckning

Utskottets överväganden

Förarutbildningsfrågor

Utskottets förslag i korthet

Utskottet anser att utbildningssystemet för

körkort bör vidareutvecklas i syfte att uppnå

en ökad trafiksäkerhet till rimliga kostnader

för den enskilde körkortstagaren. Med

hänvisning till pågående beredning av ett

nytt system för förarutbildning avstyrks

samtliga motionsförslag (s, kd, c, fp).

Bakgrund

Unga bilförare är överrepresenterade i

olycksstatistiken

Årligen omkommer omkring 100 personer och ca 700

skadas svårt i trafik-olyckor där unga förare (18-24

år) är delaktiga. Åldersgruppen som svarar för 8 %

av samtliga körkortsinnehavare utgör 16 % av de

förare som är delaktiga i vägtrafikolyckor med

personskador. De yngsta förarna beräknas ha ungefär

åtta gånger så hög risk som medelålders bilförare

att bli delaktiga i en personskadeolycka.

Kännetecknande för olyckor med unga nyblivna förare

är att olyckorna ofta sker nattetid under helger och

är singelolyckor med höga hastigheter. Alkohol

finns också ofta med som bidragande olycksorsak.

Skadekonsekvenser av ungdomsolyckor blir ofta

svårare på grund av att ungdomar, jämfört med andra,

använder bilbälte i mindre utsträckning och att de

kör bilar med relativt sämre säkerhet.

Ungdomens körkortsinnehav har minskat

Andelen 18-åringar med körkort för personbil har

minskat under flera år. I slutet av 1980-talet hade

ungefär varannan 18-åring körkort jämfört med i

genomsnitt var fjärde i slutet av 1990-talet. Enligt

en nyligen presenterad doktorsavhandling förklaras

det lägre körkortsinnehavet bland unga främst av

ekonomiska faktorer, begränsad tid och en förändring

i värderingar och intressen (Hans-Yngve Berg,

Understanding subgroups of novice drivers,

Linköpings universitet).

Förslag till nytt förarutbildningssystem

I december 1997 fick Vägverket regeringens uppdrag

att utarbeta ett förslag till stegvist

förarutbildningssystem. Syftet med det nya systemet

skulle vara att minska olycksrisken för nya förare.

Efter remissbehandling av ett preliminärt förslag

lämnade Vägverket till regeringen i november 1999

ett slutligt förslag till stegvist

förarutbildningssystem benämnt STEFUS.

Det föreslagna systemet innebär en

utbildningsprocess som omfattar tre steg med

mellanliggande utbildningskontroller. Minimitiden

för processen skall vara tolv månader, oavsett den

blivande förarens ålder. Dessutom skall varje

utbildningssteg ha en egen minimitid, omgärdas av

anpassade skyddsåtgärder samt omfatta ett

obligatoriskt utbildningsmoment.

Utbildningsprocessen skall avslutas med körkortsprov

som genomförs av Vägverkets personal. Möjlighet till

frivillig övningskörning på egen hand skall finnas

under steg 3 i utbildningen. Förslaget innebär

vidare att spärrtiden för den person som vill

fungera som handledare men som fått sitt körkort

återkallat skall minskas från fem till tre år.

Motioner

Johnny Gylling (kd) redovisar i motion T423 att två

ungdomsparlament under år 2000 har behandlat

körkortsfrågor. Vid Ungdomens riksdag i Stockholm

framhölls att Vägverkets förslag till nya

körkortsregler inte bör genomföras samt att det bör

ankomma på regeringen att snarast vidta åtgärder så

att ungdomar fortsättningsvis får råd att ta

körkort. Motsvarande uppfattning kom till uttryck

vid Ungdomsparlamentet i Blekinge. Av motionen

framgår att Johnny Gylling delar ungdomarnas

uppfattning att körkortsutbildningen bör kunna

genomföras till en rimlig kostnad.

Mikael Oscarsson (kd) framhåller i motion T412 att

det finns anledning att tillsätta en utredning med

uppgift att se över utbildningssystemet med hänsyn

till att allt färre ungdomar väljer att ta körkort.

Som riktlinje för utredningsarbetet anges att

teoridelen i körprovet bör inordnas som en

obligatorisk del av gymnasieskolan och att villkoren

för dem som kör upp privat bör ses över.

Per Erik Granström m.fl. (s) framhåller i motion

T456 att de höga kostnaderna för körkort och det

minskande körkortsinnehavet bland ungdomar kan leda

till att tillgången till körkort blir en klassfråga.

Enligt motionärerna ägnas i dag stor kraft åt

trafiksäkerhet och krav på att förarutbildningen

skall ge kunskaper och insikter som bidrar till att

minska trafikolyckorna. Mindre omtanke ägnas åt

åtgärder som syftar till att sänka kostnaderna för

dem som genomgår körkortsutbildning. Mot denna

bakgrund efterlyses insatser för att utveckla

pedagogik, metoder, utrustning m.m. som möjliggör

sänkta kostnader utan att kraven på utbildningen

sänks.

Sofia Jonsson (c) konstaterar i motion T418 att

intresset att ta körkort har minskat stadigt bland

ungdomar under 1990-talet. Samtidigt gäller att

arbetsmarknaden för ungdomar utan körkort begränsas

både geografiskt och innehållsmässigt. Mot denna

bakgrund efterlyses en utredning om varför allt

färre ungdomar numera tar körkort (yrkande 1).

Motionären anger vidare att många inte klarar av

teoridelen i förarprovet och förordar att en översyn

görs av detta prov (yrkande 3).

En översyn av teoriprovet för körkort efterlyser

likaså Birgitta Carlsson och Rigmor Stenmark (båda

c) i motion T476 (yrkande 3). Som motivering anges

att de nuvarande proven är otydliga och svåra att

tolka. Motionärerna föreslår vidare en obligatorisk

fortbildning för körkortsinnehavare, t.ex.

utbildning med närvaroplikt (yrkande 4).

Kenneth Lantz (kd) föreslår i motion T425 att

regeringen initierar en kampanj riktad till

körkortsinnehavare för utbildning i eco-driving, där

man lär sig att framföra fordon på ett mer

miljöanpassat och bränslebesparande sätt.

I motion T444 (fp) av Helena Bargholtz framhålls

att de medicinska bestämmelserna för körkortsinnehav

behöver ses över och anpassas, där detta kan ske

utan olägenhet, till dem som gäller i resten av

världen.

Amanda Agestav (kd) föreslår i motion Ub418 att

den som genomför trafiklärarutbildning på högskolor

bör som praktikarbete få utöva uppsikt vid

övningskörning med personbil i trafikskola.

Carina Hägg (s) framhåller i motion T449 att

nuvarande regel om att handledare vid privat

övningskörning måste ha haft körkort under minst fem

år i obruten följd är alltför hård med tanke på att

personen redan har fått ett straff i form av

indraget körkort. Enligt motionen bör tidsgränsen

för den som är handledare vid privat övningskörning

sänkas till två år.

Utskottets ställningstagande

Det av riksdagen beslutade långsiktiga målet att

ingen skall dödas eller skadas allvarligt till följd

av trafikolyckor i vägtransportsystemet, den s.k.

nollvisionen, ställer krav på ett väl fungerande

system för förarutbildning. Med hänsyn till att unga

bilförare i dag är överrepresenterade i

olycksstatistiken är det viktigt att

utbildningssystemet har god kvalitet. Som redovisas

i flera motioner och som framförts vid Ungdomens

riksdag år 2000 upplevs kostnaden att ta körkort av

många som hög. Enligt utskottets mening är det

därför angeläget att utbildningssystemet för körkort

vidareutvecklas i syfte att främja ökad

trafiksäkerhet till rimliga kostnader för den

enskilde körkortstagaren.

Näringsminister Björn Rosengren informerade i en

interpellationsdebatt den 16 januari 2001 om det

reformarbete som pågår för att vidareutveckla

förarutbildningen. Av interpellationssvaret framgår

att regeringen är oroad över de höga kostnaderna för

körkortsutbildningen och därför undersöker olika

alternativ för att minska kostnaderna utan att de

långsiktiga målen för trafiksäkerheten påverkas i

negativ riktning. I debatten klargjorde vidare

näringsministern att Vägverkets förslag STEFUS inte

kommer att genomföras i sin helhet. Regeringen ser i

stället, i samråd med Vägverket, över vilka delar av

förslaget som går att genomföra utan att

körkortsutbildningen fördyras. Enligt

näringsministern är det möjligt att en förbättrad

grundläggande trafik-utbildning i grundskolan och

gymnasieskolan kan leda till betydande

trafiksäkerhetsvinster. Utvärderingen av reformen

med övningskörning från 16 år visar också enligt

näringsministern att längre erfarenhet av

övningskörning leder till minskade risker för

olyckor under de första åren med körkort.

Utskottet konstaterar att ett reformarbete pågår

som överensstämmer med de önskemål som förs fram i

motionerna om att körkortsutbildningen måste kunna

genomföras till rimliga kostnader för den enskilde

körkortstagaren. Utskottet förutsätter att

regeringen vid sin beredning av ett nytt system för

förarutbildning överväger de övriga frågor som

motionärerna tar upp. Det gäller bl.a. under vilka

former trafiklärarutbildningen skall bedrivas,

utformningen av teorikrav och medicinska villkor,

krav på handledare för övningskörning och

fortbildning i eco-driving. I sammanhanget kan

vidare hänvisas till de överväganden som för

närvarande pågår inom EG-kommissionen om en

ytterligare harmonisering av körkortsreglerna.

Enligt utskottets bedömning är det angeläget att

arbetet snarast slutförs och att riksdagen föreläggs

förslag om hur utbildningssystemet kan

vidareutvecklas. I avvaktan på regeringens

ställningstagande är något initiativ från riksdagens

sida inte nu erforderligt. Motionerna T412 (kd)

yrkande 2, T418 (c) yrkandena 1 och 3, T423 (kd),

T425 (kd), T444 (fp), T449 (s), T456 (s), T476 (c)

yrkandena 3 och 4 samt Ub418 (kd) yrkande 2 avstyrks

därför.

Körkort och äldre

Utskottets förslag i korthet

Den ökande andelen äldre bilförare i

samhället ställer särskilda krav på

trafiksäkerhetsarbetet. Enligt utskottets

mening är det angeläget att detta arbete

beaktar både riskerna med äldre bilförare och

de äldres behov av rörlighet. Med hänvisning

till Vägverkets sek-torsansvar avstyrks

motionsförslag (m, fp) om särskilda åtgärder

riktade mot äldre bilförare.

Bakgrund

Äldre är mer skadebenägna men mindre

olycksbenägna

Av tillgänglig statistik framgår att andelen dödade

äldre personbilsförare ökar. Gruppen 65 år eller

äldre utgör en femtedel av alla körkortsinnehavare

och en tredjedel av alla dödade bilförare. Äldre har

också en högre risk än andra trafikanter att skadas

eller dödas i trafiken. Yngre och äldre har dock

olika resmönster och resvanor, vilket försvårar

analyser av åldersfaktorns betydelse. Enligt en

aktuell studie från Statens väg- och

transportforskningsinstitut (VTI) är de äldre i

trafiken inte mer olycksbenägna än andra förare.

Äldre förare följer bl.a. bättre olika trafikregler,

vilket minskar sannolikheten för olyckor. Däremot

skadas de äldre i trafiken enligt rapporten både

oftare och allvarligare än de yngre till följd av

att de är mer skadekänsliga. I sammanhanget kan

vidare nämnas att olyckor med äldre bilförare svarar

för en begränsad del av de äldres trafikolyckor.

Körkortsgiltighet

Utbyte av körkort i Sverige för personbilar och

motorcyklar (B- eller A-behörighet) sker vart tionde

år utan någon prövning av lämpligheten, varken

medicinskt eller i övrigt. Enligt 5 kap. 3 §

körkortslagen (1998:488) skall dock körkort

återkallas i vissa närmare angivna fall, bl.a. om

körkortsinnehavarens förutsättningar för rätt att

köra ett körkortspliktigt fordon är så väsentligt

begränsade genom sjukdom, skada eller liknande att

personen från trafiksäkerhetssynpunkt inte längre

bör ha körkort. Vidare gäller enligt 10 kap. 2 §

körkortslagen att om en läkare finner att en patient

på grund av sjukdom är olämplig som bilförare skall

detta anmälas till länsstyrelsen om inte läkaren kan

försäkra sig om att körkortsinnehavaren kommer att

avstå från att köra körkortspliktigt fordon.

Körkortsinnehavet för tyngre fordon är däremot

tidsbestämt. Enligt 3 kap. 12 § körkortslagen

(1998:488) gäller körkortsbehörigheten C, CE, D

eller DE till dess att körkortshavaren fyller 45 år

och därefter för perioder om högst 10 år, om

körkortshavaren har visat att de medicinska kraven

för att ha sådan behörighet är uppfyllda.

Begränsade körkort

Av 3 kap. 10 § körkortslagen framgår att ett

körkortsinnehav får förses med de särskilda villkor

som är nödvändiga från trafiksäkerhetssynpunkt, även

efter det att körkortet har utfärdats. Enligt vad

utskottet inhämtat är möjligheten att föreskriva

villkor begränsad till de fall då det är möjligt att

med en korrigering uppfylla Vägverkets föreskrifter.

Det kan t.ex. gälla en synnedsättning som kan

korrigeras med särskilda glasögon eller en

nedsättning av rörelseförmågan som kan kompenseras

med automatväxel. Om det däremot gäller en

nedsättning som kräver undantag från Vägverkets

föreskrifter är det inte möjligt att utnyttja

villkorsbestämmelsen i 3 kap. 10 § körkortslagen.

Som exempel kan nämnas en körkortsinnehavare som

förlorat mörkerseendet. I detta fall måste den

som fått sitt körkort återkallat ansöka om kör-

kortstillstånd och nytt körkort enligt vilket

körkortsinnehavaren endast har rätt att köra under

dygnets ljusa timmar. Körkort med begränsad

behörighet kan också utfärdas för färd inom ett

visst avstånd från innehavarens bostad, för körning

utan passagerare, för körning med viss bestämd

högsta hastighet samt för körning endast med

medföljare. Möjligheten att söka begränsade körkort

är relativt ny och hittills har endast ett fåtal

körkort av denna typ utfärdats.

Motioner

Marietta de Pourbaix-Lundin (m) framhåller i motion

T407 att flertalet äldre bilförare anpassar sitt

bilkörande till sin förmåga och kör försiktigt. De

kör därför trafiksäkert. Åtgärder behöver dock

vidtas för att minska antalet for-donsolyckor där

äldre bilförare är inblandade. En sådan åtgärd vore

att ändra lagen så att det blir enkelt att erhålla

körkort med begränsad behörighet, t.ex. körning

endast i dagsljus.

Yvonne Ångström och Kenth Skårvik (båda fp)

efterlyser i motion T408 forskning om vilka

konsekvenser som uppstår när äldre inte längre kan

köra bil (yrkande 1) samt metoder för att

identifiera äldre bilförare med förhöjd olycksrisk

(yrkande 2). Motionärerna anser att, i samband med

förnyelse av körkort för dem som fyllt 65 år eller

mer, information om vad som kan påverka körförmågan

bör skickas ut (yrkande 3). Enligt motionen föreslås

slutligen en förenkling av möjligheterna att utfärda

körkort med begränsad behörighet. Det kan exempelvis

gälla körkort som medger körning endast i dagsljus

(yrkande 4).

Utskottets ställningstagande

Den ökande andelen äldre bilförare i samhället

ställer krav på ett aktivt trafiksäkerhetsarbete för

att det skall vara möjligt att nå det långsiktiga

målet om att ingen skall dödas eller skadas

allvarligt till följd av trafikolyckor i

vägtransportsystemet. Enligt utskottets mening är

det nödvändigt att detta arbete beaktar riskerna med

de äldre bilförarna liksom de äldres behov av

rörlighet.

I sammanhanget kan nämnas att såväl

internationellt som nationellt pågår forskning om

hur transportsystemet kan anpassas till den ökande

andelen äldre. Det gäller bl.a. forskning om hur

kollektivtrafiken kan utvecklas men även om hur

fordon, trafikmiljö samt utbildning och information

kan anpassas till äldre bilförare. Vid VTI pågår ett

projekt om äldre trafikanter inom ramen för ett

sexårigt temaprojekt som stöds av Verket för

innovationssystem, Vinnova. Projektet har en bred

ansats och beaktar både trafiksäkerhet och

tillgänglighet. När det gäller informationsinsatser

kan erinras om den kursverksamhet riktad till äldre

bilförare som NTF medverkar till. Vidare kan nämnas

möjligheten att ansöka om körkort med begränsad

behörighet.

Utskottet har tidigare avstyrkt motionsförslag om

periodiska hälsokontroller för körkortsinnehavare

med A- eller B-behörighet (bet. 1999/2000:TU5).

Utskottet har inte ändrat uppfattning i frågan men

vill i sammanhanget framhålla läkarens ansvar för

den medicinska körkortsprövningen och understryka

betydelsen av att Vägverket informerar om

föreskrifter för körkortsinnehav. Vidare kan nämnas

det beredningsarbete som pågår inom EG-kommissionen

som syftar till en ytterligare harmonisering av

körkortsreglerna.

De äldres trafiksituation är en fråga som får allt

större betydelse i det transportpolitiska arbetet.

Det ankommer enligt utskottets mening i första hand

på Vägverket att överväga de frågor som tas upp i

motionerna och utarbeta eventuella förslag till

förändringar i gällande bestämmelser. Utskottet

förutsätter att regeringen återkommer till riksdagen

med en redovisning av vilka åtgärder som kan vara

erforderliga för att trygga de äldre bilförarnas

säkerhet och behov av rörlighet.

Med hänvisning till det anförda anser utskottet

att någon åtgärd med anledning av de aktuella

motionerna inte bör vidtas av riksdagen.

Följaktligen avstyrks motionerna T407 (m) och T408

(fp).

Förarprov

Utskottets förslag i korthet

Utskottet anser att det är angeläget att

verksamheten vid Vägverkets förarprovskontor

är effektiv, har god kvalitet och är väl

anpassad till efterfrågan. Med hänvisning

till de insatser som Vägverket nyligen

vidtagit för att komma till rätta med köerna

för att avlägga förarprov avstyrks två

motionsförslag (m).

Bakgrund

För förarbehörighet till personbil (B-behörighet)

krävs godkänt förarprov. Provet som avläggs vid

Vägverkets förarprovskontor innehåller en teoridel

och ett körprov. Vägverket har förarprovskontor på

28 orter i landet. Under år 2000 genomfördes 345 000

prov medan motsvarande antal för år 1999 var 319

000.

Motioner

I ett par motioner påtalas att det finns besvärande

köer vid Vägverkets förarprovskontor. Anna Åkerhielm

(m) framhåller i motion Sk1026 yrkande 3 att de

långa köerna innebär att eleverna, för att

underhålla sina kunskaper, kan tvingas att ta fler

körlektioner och därmed drabbas av ökade kostnader.

Vägverket bör därför lösa problemet med köerna till

körkortsproven. Bertil Persson (m) föreslår i motion

T464 att ett gemensamt EU-körkort inrättas. Därmed

skulle enligt motionären körkortsprovet kunna ske i

vilket land som helst och de nuvarande köproblemen

elimineras.

Utskottets ställningstagande

Enligt vad utskottet har erfarit har Vägverket för

att komma till rätta med de långa köerna infört ett

nytt bokningssystem till förarproven fr.o.m. den 1

april 2001. Systemet prioriterar dem som kommer väl

förberedda till förarprovet och kortar ned

väntetiden mellan kunskapsprovet och det

efterföljande körprovet, vilket enligt Vägverket kan

leda till färre omprov. Den nya ordningen innebär

följande:

1 Den som beställer tid för kunskapsprov första

gången, skall få en tid inom tre veckor.

2

3 Den som får godkänt på kunskapsprovet skall

erbjudas en tid för körprov inom tre veckor.

4

5 Om kunskapsprovet inte godkänns får man tid för

ett andra kunskapsprov inom tre veckor.

6

7 Om körprovet inte godkänns får man tid för ett

andra körprov inom tre veckor.

8

9 Tid för tredje och följande kunskaps- eller

körprov kommer att erbjudas tidigast efter åtta

veckor.

10

Vägverket har vidare ökat rekryteringen av

förarprövare samt omfördelat personalresurser till

de platser där behoven är som störst. För att möta

den ökade efterfrågan lånar dessutom Vägverket

trafikinspektörer från För-svarsmakten. Utskottet

vill vidare erinra om att förarprövningen i enlighet

med riksdagens beslut tidigare under detta riksmöte

sedan den 1 januari 2001 finansieras med avgifter.

Vägverket har därmed getts ökade möjligheter att

anpassa sin verksamhet till förändringar i

efterfrågan på körkortsprov.

Utskottet anser att det är angeläget att

verksamheten vid Vägverkets förarprovskontor är

effektiv, håller god kvalitet och är väl

dimensionerad till efterfrågan på körkortsprov. Med

hänvisning till de åtgärder som Vägverket vidtagit

för att komma till rätta med den besvärande

kösituationen är utskottet inte nu berett att

förorda att riksdagen vidtar någon åtgärd med

anledning av de aktuella motionsyrkandena.

Vad gäller motion T464 (m) om att inrätta ett EU-

körkort för att undvika köerna till de svenska

förarprovskontoren vill utskottet klargöra att ett

körkort från ett annat land inom EES-området

(Danmark, Finland, Norge, Island, Tyskland,

Frankrike, Storbritannien, Belgien, Nederländerna,

Luxemburg, Liechtenstein, Spanien, Italien,

Grekland, Portugal, Irland, Österrike) är giltigt i

Sverige utan något krav på utbyte. För att avlägga

körkortsprov i ett annat EES-land krävs dock

bosättning i det aktuella landet.

Utskottet avstyrker mot denna bakgrund motionerna

T464 (m) och Sk1026 (m) yrkande 3. Syftet med

motionsförslagen förutsätts komma att tillgodoses.

Körkortsingripanden och körkortshantering

Utskottets förslag i korthet

Utskottet avstyrker motionsförslag (m, kd) om

handläggningstiden för körkortsingripanden

och om länsstyrelsernas körkortshantering med

hänvisning till pågående beredning inom

Regeringskansliet av ett utredningsförslag om

körkortsingripanden.

Bakgrund

Utredningen om körkortsingripanden överlämnade i

april 2000 betänkandet Körkortsingripanden (SOU

1998:26). I utredningen behandlas för- och nackdelar

med en överflyttning av beslut om

körkortsingripanden från länsstyrelserna till

tingsrätterna. Enligt utredningen är den nuvarande

handläggningen inte helt förenlig med artikel 4 i

sjunde tilläggsprotokollet till Europakonventionen

och artikel 14 i FN-konventionen. Båda artiklarna

innehåller nämligen förbud mot att lagföra och

straffa en person flera gånger för en och samma sak.

Motioner

Ingemar Vänerlöv och Kjell Eldensjö (båda kd)

refererar i motion T470 till ett fall där det tog

nära elva månader efter ett trafikbrott till dess

att körkortet drogs in. Motionärerna anser att

handläggningstiden bör förkortas av hänsyn till dem

som gjort sig skyldiga till trafikbrott och av

trafiksäkerhetsskäl.

Rolf Gunnarsson (m) framhåller i motion T416 att

länsstyrelsens körkortshantering bör bestå och inte

koncentreras till Vägverkets huvudkontor i Borlänge.

Utskottets ställningstagande

Utredningen Körkortsingripanden har remissbehandlats

och bereds enligt vad utskottet erfarit för

närvarande inom Regeringskansliet. Utskottet är inte

berett att föregripa resultatet av det pågående

beredningsarbetet. Följaktligen avstyrks motionerna

T416 (m) och T470 (kd).

EU-moped

Utskottets förslag i korthet

Utskottet förutsätter att Vägverket inom

ramen för sitt sek-torsansvar följer upp det

nyligen fattade beslutet om regler för

utbildning och behörighet för EU-moped.

Därför avstyrks motionsförslag om medicinsk

prövning och privat utbildning (s, m).

Bakgrund

Mopeder delas fr.o.m. den 1 november 1998 in i två

klasser. Moped klass I (s.k. EU-moped) är

konstruerad för en hastighet av högst 45 kilometer

per timme. Moped klass II har pedaler och är

konstruerad för en hastighet av högst 25 kilometer

per timme. Tidigare mopeder som har en konstruktiv

hastighet på högst 30 kilometer per timme behandlas

som moped klass II.

Den som skall köra EU-moped måste ha fyllt 15 år

samt inneha körkort, traktorkort eller förarbevis.

För att få köra övriga mopeder krävs endast att

föraren har fyllt 15 år. För att få förarbevis krävs

genomgång av särskild utbildning och godkännande vid

ett prov. Utbildningen innehåller både teoretiska

och praktiska moment medan provet enbart är

teoretiskt. För att bedriva utbildning och ha rätt

att anordna kunskapsprov krävs tillstånd som söks

hos Vägverket.

Motioner

Lars Wegendal och Carina Adolfsson Elgestam (båda s)

anger i motion T432 att man, när riksdagen lade fast

villkoren för förarbehörigheten för EU-moped, i

första hand utgick från att det var unga människor

som skulle försöka få förarbevis. Därför valdes

ganska enkla rutiner med låga kostnader för den

enskilde och inget krav på läkarundersökning.

Utvecklingen har dock visat att EU-mopederna har

blivit populära också bland många äldre personer.

Personer som tidigare haft körkort för bil men som

av medicinska skäl mist detta har i vissa fall

kunnat få förarbevis för EU-moped. Motionärerna

framhåller mot denna bakgrund att utvecklingen bör

följas noga och om medicinska skäl föreligger bör

läkarna informera sina patienter om det olämpliga i

att framföra EU-moped.

Mikael Odenberg (m) konstaterar i motion T448 att

det, när det gäller förarbehörighet för

motorcykel och bil, är möjligt att utbilda sig

privat. Motsvarande utbildningsmöjlighet bör enligt

motionären även finnas för förarbevis för EU-moped.

Utskottets ställningstagande

Gällande bestämmelser om obligatorisk utbildning för

att få behörighetsbevis för EU-moped trädde i kraft

den 1 april 2000. Utskottet anser att det är viktigt

att det nya regelsystemet följs upp. I Vägverkets

sektorsansvar för vägtransportsystemet ingår att

löpande följa bl.a. utvecklingen på

trafiksäkerhetsområdet. Utskottet förutsätter att de

av motionärerna aktualiserade frågorna uppmärksammas

av Vägverket. Utskottet är därför nu inte berett att

föreslå att riksdagen tar något initiativ med

anledning av motionerna. De avstyrks följaktligen.

Åldersgräns för busskort

Utskottets förslag i korthet

Med hänvisning till EG:s körkortsdirektiv och

pågående beredningsarbete avstyrks ett

motionsförslag (s) om sänkt åldersgräns för

förarbehörighet för busskort för särskilt

utbildade.

Bakgrund

Enligt körkortslagen (1998:488) krävs fyllda 21 år

för förarbehörighet till buss (körkortsbehörighet D,

DE).

Motion

Torgny Danielsson (s) framhåller i motion T460 att

det vore önskvärt om ett undantag från 21-årsgränsen

för busskort införs för elever som genomgått

gymnasial yrkesförarutbildning och blivit godkända.

Ett sådant undantag skulle förhindra den tidsmässiga

lucka som finns i dag när eleverna är klara med sin

utbildning före 21 års ålder. Bussbranschen skulle

vidare få ökad möjlighet att rekrytera ungdomar för

att klara sitt stora anställningsbehov.

Utskottets ställningstagande

Utskottet erinrar om att körkortslagen (1977:477)

ändrades i mars 1996 (prop. 1995/96:118, bet.

1995/96:TU14, rskr. 1995/96:195) som en följd av

Sveriges skyldighet att såsom EU-medlem införliva

EG-rätten i den svenska rättsordningen. Enligt EG:s

direktiv 91/439/EEG av den 29 juli 1991 om körkort

gäller bl.a. behörighetsåldern 21 år för

busskörkort. Genom det nämnda riksdagsbeslutet

höjdes behörighetsåldern för busskörkort från 20 år

till 21 år. Den sålunda ändrade regeln har överförts

till den nya körkortslagen (1998:488), där den

återfinns i 3 kap. 1 §. EG:s körkortsdirektiv

tillåter ingen sådan nationell avvikelse från

ifrågavarande bestämmelse som motionären förordar.

Utskottet förutsätter att regeringen överväger

frågan om sänkt åldersgräns i samband med pågående

översyn inom EU av behörighetsfrågor för tunga

vägfordon. Av detta följer att motion T460 (s)

avstyrks.

Åldersgräns för mopedkörning m.m.

Utskottets förslag i korthet

Av bl.a. trafiksäkerhetsskäl avstyrks

motionsförslag (m, kd) om att rätten att köra

moped, motorcykel och bil skall gälla från

det kalenderår man fyller ett visst antal år.

Bakgrund

Moped får endast föras av den som har fyllt 15 år.

För att få körkort för lätt motorcykel skall

körkortsinnehavaren ha fyllt 16 år. För att få

körkort för personbil, tung motorcykel och lätt

lastbil krävs att körkortsinnehavaren har fyllt 18

år.

Motioner

I fyra motioner föreslås att rätten att köra moped

skall gälla från det kalenderår man fyller 15 år i

stället för fr.o.m. det datum när man fyller 15 år.

Det gäller motionerna T405 av Elizabeth Nyström och

Maud Ekendahl (båda m), T409 av Rolf Gunnarsson (m),

T412 av Mikael Oscarsson (kd) och T446 av Anita

Sidén och Anne-Katrine Dunker (båda m). Motionärerna

anför att nuvarande åldersgräns upplevs som orättvis

när klasskamrater får börja köra moped vid olika

tidpunkter. Gällande ordning anges vidare försvåra

möjligheten att umgås med sina klasskamrater

samtidigt som risken för olovlig mopedåkning kan

öka. I motion T412 (kd) förordas att motsvarande

förändring bör genomföras när det gäller rätten att

köra motorcykel och personbil.

Utskottets ställningstagande

Utskottet har tidigare behandlat likartade

motionsyrkanden (bet. 1995/96:TU2 och bet.

1989/90:TU9). Av bl.a. trafiksäkerhetsskäl och med

hänvisning till regelverket inom EU var utskottet

inte berett att ställa sig bakom de förändringar av

åldersgränserna som motionärerna förordade.

Utskottets uppfattning kvarstår. Utskottet

avstyrker med det anförda motionerna T405 (m), T409

(m), T412 (kd) yrkande 1 och T446 (m).

Särskilt yttrande

Förarutbildningsfrågor

Per-Richard Molén (m), Tom Heyman (m), Birgitta

Wistrand (m) och Jan-Evert Rådhström (m) anför:

För att bli godkänd som handledare för privat

övningskörning krävs att sökanden under minst fem år

i obruten följd innehaft körkort. Det betyder att en

person som har fått sitt körkort tillfälligt

återkallat inte godkänns som privat handledare vid

övningskörning förrän fem år efter det att han eller

hon återfått sitt körkort. Trots att personen redan

har fått sitt straff i form av indraget körkort

belastas han eller hon därmed av ett ytterligare

straff.

Enligt vår mening är det viktigt att den som är

handledare är en person med gott omdöme och goda

trafikkunskaper. Det är dock fel att personer skall

straffas flera gånger för en och samma sak. I

sammanhanget kan nämnas att Vägverket också

tidigare har föreslagit att spärrtiden för den

person som vill fungera som handledare men som fått

sitt körkort indraget skall minskas från fem till

tre år. Vi förutsätter därför att denna fråga

behandlas i samband med den pågående översynen av

hur förarutbildningen kan vidareutvecklas.

Förteckning över behandlade

förslag

Motioner från allmänna motionstiden

hösten 2000

2000/01:T405 av Elizabeth Nyström och Maud Ekendahl

(båda m) vari föreslås att riksdagen fattar följande

beslut: Riksdagen tillkännager för regeringen som

sin mening vad i motionen anförs om mopedåldern.

2000/01:T407 av Marietta de Pourbaix-Lundin (m) vari

föreslås att riksdagen fattar följande beslut:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om behovet av en lagändring

som gör det möjligt för äldre att erhålla körkort

med en begränsad behörighet.

2000/01:T408 av Yvonne Ångström och Kenth Skårvik

(båda fp) vari föreslås att riksdagen fattar

följande beslut:

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om forskning om vad som

händer när äldre mister körkortet.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om utveckling av

metoder för att identifiera äldre bilförare i

riskzonen.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om information i

samband med förnyelse av körkort till äldre.

4. Riksdagen begär att regeringen lägger fram

förslag till ändring i lagen om körkort med

begränsad behörighet i enlighet med vad som anförs i

motionen.

2000/01:T409 av Rolf Gunnarsson (m) vari föreslås

att riksdagen fattar följande beslut: Riksdagen

tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om en ny åldersgräns för möjligheten

att framföra moped.

2000/01:T412 av Mikael Oscarsson (kd) vari föreslås

att riksdagen fattar följande beslut:

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att kalenderår i

stället för födelsedatum skall vara avgörande vid

åldersbestämmelser när det gäller rätt att köra

moped, motorcykel och personbil.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att tillsätta en

utredning med uppgift att se över villkoren för

ungdomar och körkort.

2000/01:T416 av Rolf Gunnarsson (m) vari föreslås

att riksdagen fattar följande beslut: Riksdagen

tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om vikten av en fortsatt

decentraliserad verksamhet för körkortsfrågorna.

2000/01:T418 av Sofia Jonsson (c) vari föreslås att

riksdagen fattar följande beslut:

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om utredning om varför

färre ungdomar tar körkort.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om översyn av

teoriprovet.

2000/01:T423 av Johnny Gylling (kd) vari föreslås

att riksdagen fattar följande beslut: Riksdagen

tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om körkortsutbildningen.

2000/01:T425 av Kenneth Lantz (kd) vari föreslås att

riksdagen fattar följande beslut: Riksdagen begär

att regeringen initierar en kampanj för utbildning i

eco-driving riktad till befintliga

körkortsinnehavare.

2000/01:T432 av Lars Wegendal och Carina Adolfsson

Elgestam (båda s) vari föreslås att riksdagen fattar

följande beslut: Riksdagen tillkännager för

regeringen som sin mening vad i motionen anförs om

att noga följa utvecklingen vad gäller förarbevis

för s.k. EU-moped och innehavarnas medicinska

begränsningar.

2000/01:T444 av Helena Bargholtz (fp) vari föreslås

att riksdagen fattar följande beslut: Riksdagen

tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om att de medicinska bestämmelserna

för körkortsinnehav behöver ses över och anpassas

till dem som gäller i resten av världen, där detta

kan ske utan olägenhet.

2000/01:T446 av Anita Sidén och Anne-Katrine Dunker

(båda m) vari föreslås att riksdagen fattar följande

beslut: Riksdagen tillkännager för regeringen som

sin mening vad i motionen anförs om att ändra

åldersgränsen för moped.

2000/01:T448 av Mikael Odenberg (m) vari föreslås

att riksdagen fattar följande beslut: Riksdagen

tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om privat utbildning för erhållande

av förarbevis för moped klass 1 (s.k. EU-moped).

2000/01:T449 av Carina Hägg (s) vari föreslås att

riksdagen fattar följande beslut: Riksdagen

tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om en tidsgräns på två år vad gäller

körkortsinnehav för den som är handledare vid privat

övningskörning.

2000/01:T456 av Per Erik Granström m.fl. (s) vari

föreslås att riksdagen fattar följande beslut:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om kostnader för

körkortsutbildningen.

2000/01:T460 av Torgny Danielsson (s) vari föreslås

att riksdagen fattar följande beslut: Riksdagen

tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om undantag från 21-årsgränsen i

körkortslagen.

2000/01:T464 av Bertil Persson (m) vari föreslås att

riksdagen fattar följande beslut: Riksdagen

tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om gemensamt EU-körkort.

2000/01:T470 av Ingemar Vänerlöv och Kjell Eldensjö

(båda kd) vari föreslås att riksdagen fattar

följande beslut: Riksdagen tillkännager för

regeringen som sin mening vad i motionen anförs om

långa handläggningstider vid körkortsingripanden.

2000/01:T476 av Birgitta Carlsson och Rigmor

Stenmark (båda c) vari föreslås att riksdagen fattar

följande beslut:

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om översyn av

teoriprovet.

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om obligatorisk

fortbildning för körkortsinnehavare.

2000/01:Sk1026 av Anna Åkerhielm (m) vari föreslås

att riksdagen fattar följande beslut:

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att ålägga Vägverket

att lösa problemet med köerna till körkortsproven.

2000/01:Ub418 av Amanda Agestav (kd) vari föreslås

att riksdagen fattar följande beslut:

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om en ändring i 8 §

körkortsförordningen i motionens anda.

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

1. Förarutbildningsfrågor

Riksdagen avslår motionerna 2000/01:T412

yrkande 2, 2000/01:T418 yrkandena 1 och 3,

2000/01:T423, 2000/01:T425, 2000/01:T444,

2000/01:T449, 2000/01:T456, 2000/01:T476

yrkandena 3 och 4 samt 2000/01:Ub418 yrkande 2.

2. Körkort och äldre

Riksdagen avslår motionerna 2000/01:T407 och

2000/01:T408.

3. Förarprov

Riksdagen avslår motionerna 2000/01:T464 och

2000/01:Sk1026 yrkande 3.

4. Körkortsingripanden och

körkortshantering

Riksdagen avslår motionerna 2000/01:T416 och

2000/01:T470.

5. EU-moped

Riksdagen avslår motionerna 2000/01:T432 och

2000/01:T448.

6. Åldersgräns för busskort

Riksdagen avslår motion 2000/01:T460.

7. Åldersgräns för mopedkörning m.m.

Riksdagen avslår motionerna 2000/01:T405,

2000/01:T409, 2000/01: T412 yrkande 1 och

2000/01:T446.

Stockholm den 24 april 2001

På trafikutskottets vägnar

Monica Öhman

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Monica

Öhman (s), Sven Bergström (c), Per-Richard Molén

(m), Jarl Lander (s), Hans Stenberg (s), Karin

Svensson Smith (v), Johnny Gylling (kd), Tom Heyman

(m), Krister Örnfjäder (s), Monica Green (s), Inger

Segelström (s), Stig Eriksson (v), Tuve Skånberg

(kd), Birgitta Wistrand (m), Mikael Johansson (mp),

Kenth Skårvik (fp) och Jan-Evert Rådhström (m).