Bet. 2000/01:TU9

Trafikutskottets betänkande

2000/01:TU09

Fordonsfrågor m.m.

Innehåll

Sammanfattning

Motioner från allmänna motionstiden 2000

Utskottets överväganden

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

2000/01

TU9

Sammanfattning

I betänkandet behandlas 16 motionsyrkanden från

den allmänna motionstiden hösten 2000 om olika

fordonsfrågor m.m. Det gäller bl.a. regelverket för

fordonsvikter, s.k. chipstrimning av motorer,

fordonsregistrering och vinterdäcksregler. Utskottet

avstyrker samtliga motionsförslag med hänvisning

till pågående beredningsarbete och den

beslutsordning som råder inom fordonsområdet.

Motioner från allmänna motionstiden 2000

2000/01:T212 av Johnny Gylling m.fl. (kd) vari

föreslås att riksdagen fattar följande beslut:

18. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om typgodkännande för

motorcyklar.

2000/01:T404 av Lars Björkman och Anders G. Högmark

(båda m) vari föreslås att riksdagen fattar följande

beslut:

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om chipstrimning.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om ett

certifieringssystem av trimningsprodukter.

2000/01:T406 av Bertil Persson (m) vari föreslås att

riksdagen fattar följande beslut: Riksdagen

tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om EU-nationalitetsskyltar på

bilarna.

2000/01:T424 av Carl Erik Hedlund (m) vari föreslås

att riksdagen fattar följande beslut: Riksdagen

tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om administrationen av

felparkeringsavgifter.

2000/01:T428 av Hans Hoff (s) vari föreslås att

riksdagen fattar följande beslut: Riksdagen

tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om borttagande av undantag i svensk

lagstiftning från det obligatoriska kravet på

användning av vinterdäck.

2000/01:T439 av Harald Bergström och Lars Gustafsson

(båda kd) vari föreslås att riksdagen fattar

följande beslut:

1. Riksdagen begär att regeringen tillsätter en ny

utredning med syftet att skapa en lagstiftning som

grundar sig på fakta och med en bred representation

från tillbehörs- och reservdelsbranschen,

bilindustrin och samtliga berörda myndigheter.

2. Riksdagen tillkännager som sin mening vad i

motionen anförs om att ackrediterings- och

certifieringssystem för chipstrimning bör utarbetas.

3. Riksdagen tillkännager som sin mening vad i

motionen anförs om att ackrediterings- och

certifieringssystem för konverteringstrimning till

alternavita bränslen bör utarbetas.

2000/01:T441 av Jan-Evert Rådhström och Lars

Björkman (båda m) vari föreslås att riksdagen fattar

följande beslut:

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om regelsystemets

utformning beträffande förhållandet mellan fordon

och släpvagsvikter.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att tillsätta en

utredning som ser över regelsystemet vad gäller

släpvagnars verkliga last och registreringsbevisets

totalvikt för släpvagnen.

2000/01:T466 av Yilmaz Kerimo och Tommy Waidelich

(båda s) vari föreslås att riksdagen fattar följande

beslut: Riksdagen tillkännager för regeringen som

sin mening vad i motionen anförs om registrering av

bilar på minderåriga barn.

2000/01:T469 av Karin Olsson m.fl. (s) vari föreslås

att riksdagen fattar följande beslut: Riksdagen

begär hos regeringen en utredning om inrättande av

ett certifieringsinstitut.

2000/01:T478 av Eskil Erlandsson och Sven Bergström

(båda c) vari föreslås att riksdagen fattar följande

beslut: Riksdagen tillkännager för regeringen som

sin mening vad i motionen anförs om möjlighet för

fler än biltillverkare att chipstrimma bilar.

2000/01:K340 av Lars Tobisson (m) vari föreslås att

riksdagen fattar följande beslut:

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om godkännande

utomlands och ökad användning i Sverige av EU-

modellen för motorfordons registreringsskyltar.

2000/01:MJ845 av Lars Gustafsson m.fl. (kd) vari

föreslås att riksdagen fattar följande beslut:

11. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att tillåta

chipstrimning.

Utskottets överväganden

Chipstrimning

Utskottets förslag i korthet

Utskottet avstyrker motionsförslag (s, m, kd

respektive c) om s.k. chipstrimning med hänvisning

till pågående beredning inom Regeringskansliet av

utredningen Avgasrening 2000.

Bakgrund

Den ökade datoriseringen inom fordonsområdet med alltmer

avancerad elektronikutrustning för

bränsleinsprutning, avgasrening m.m. har skapat nya

trimningsmöjligheter. Chipstrimning innebär normalt

att man byter ut alternativt omprogrammerar ett

datachip i motorns elektroniska styrenhet. Denna

trimningsform används främst för att höja

motoreffekten men även för att sänka

bränsleförbrukningen och i vissa fall för att

möjliggöra övergång till exempelvis etanoldrift.

Chipstrimning innebär ett ingrepp i det typgodkända

fordonsutförandet. Det betyder att fordonet efter

trimningen skall registreringsbesiktigas och få ett

godkännande att det klarar avgaskraven innan det får

användas i trafik.

En statlig utredare har nyligen i betänkandet

Avgasrening 2000 presenterat en översyn av

bilavgaslagstiftningen (SOU 2000:12). Utredaren

föreslår en ny lag om motorfordons avgasrening som

innebär bl.a. att det skall bli straffbelagt att

ändra på eller på annat sätt göra ingrepp i

utsläppsbegränsande anordningar på ett motorfordon

så att fordonet inte längre uppfyller av myndighet

godkänt utförande. Det bör även enligt utredaren

vara förbjudet för en ägare till ett motorfordon att

låta någon göra sådana ändringar i fordonet.

Bestämmelsen avser främst trimning av motorfordon.

Vidare föreslås att det skall bli straffbart att

bruka ett fordon med vetskap om att det har ändrats

på sådant sätt. Genom straffbestämmelsen påverkas

även möjligheterna att marknadsföra trimningschips

på ett otillbörligt sätt.

Motionerna

Lars Björkman och Anders G. Högmark framhåller i motion T404

(m) att det vore olyckligt om chipstrimning skulle

kriminaliseras. Det skulle hejda en utveckling av

metoder som eventuellt kan bidra till att minska

farliga utsläpp. Motionärerna påtalar vidare att den

nuvarande dispensordningen för att konvertera

motorer till drift med mer miljövänliga bränslen är

så krånglig att den missgynnar utvecklingen. I

sammanhanget hänvisas till att i Tyskland har man i

stället för förbud infört ett certifieringssystem

för trimningsprodukter.

I motion T439 (kd) av Harald Bergström och Lars

Gustafsson föreslås att en ny utredning tillsätts

för att skapa en lagstiftning som grundar sig på

fakta och med en bred representation från

tillbehörs- och reservdelsbranschen, bilindustrin

och samtliga berörda myndigheter. Vidare föreslås

att ett ackrediterings- och certifieringssystem för

chipstrimning utarbetas som också kan underlätta

konverteringstrimning till alternativa bränslen.

Motsvarande uppfattning redovisas även i motion

MJ845 yrkande 11 av Lars Gustafsson m.fl. (kd).

Enligt Eskil Erlandsson och Sven Bergström (båda

c) kan chipstrimning göra det enkelt och ekonomiskt

att bygga om bensinbilar till etanolbilar (motion

T478). Avgasmässigt uppfyller etanolbilen med råge

alla de krav som ställs på bensinversionen.

Miljövinsten är att etanolbilen inte ger något

nettotillskott till koldioxidhalten samt att

bränslet tillverkas i Sverige. Chipstrimning är även

ett sätt att optimera motorn för ett speciellt

drivmedel som oftast leder till renare avgaser samt

bättre motoreffekt. För att ta vara på dessa

möjligheter bör avgaslagstiftningen kompletteras så

att fler än biltillverkare kan certifiera bilar

efter en chippning om de klarar uppställda

avgaskrav.

Karin Olsson m.fl. (s) föreslår i motion T469 att en

utredning tillsätts i syfte att inrätta ett

certifieringsinstitut dit man kan vända sig för att

få sina produkter godkända enligt i förväg

uppställda krav. Därmed skulle konkurrensen på

området kunna stärkas till gagn för konsumenterna.

Även miljön skulle tjäna på det eftersom man som

konsument skulle få bra upplysningar om

miljöeffekter av t.ex. chipstrimning. Motionärerna

understryker vidare vikten av att den föreslagna

utredningen får en bred sammansättning med

representanter även för tillverkare utanför

bilindustrin.

Utskottets ställningstagande

IT-utvecklingen innebär nya möjligheter att genom chipstrimning

optimera moderna bilmotorer för att uppnå ökad

effektivitet, vilket tas upp i flera motioner.

Konvertering av fordon till drift med mer

miljövänliga drivmedel som etanol kan dessutom

möjliggöras. Samtidigt gäller att frågor som

konsekvenserna för motorernas emissionsegenskaper

måste beaktas för att möjliggöra en hållbar

utveckling. Det gäller även behovet av en effektiv

kontroll och ett tryggat konsumentskydd.

Enligt vad utskottet erfarit bereds för närvarande

inom Regeringskansliet utredningen Avgasrening 2000.

I samband med remissbehandlingen har olika

myndigheter, organ och företag fört fram en rad

synpunkter och tillfört ytterligare

underlagsmaterial. Det gäller bl.a. de av flera

motionärer påtalade frågorna om att tillskapa ett

oberoende certifieringsinstitut för att främja

konkurrens och teknisk utveckling samt för att

underlätta åtgärder för konvertering av

traditionella bensinmotorer till drift med

alternativa och mer miljövänliga bränslen.

Enligt utskottets mening är det angeläget med en

fortsatt teknisk fordonsutveckling för att utveckla

bilen till ett effektivt och attraktivt färdmedel

och motverka negativa konsekvenser som miljöproblem,

trafikolyckor och förbrukning av fossila

naturresurser. För att främja teknikutvecklingen

förutsätter utskottet att regeringen vid sin

beredning av utredningen Avgasrening 2000 överväger

inrättandet av ett certifieringssystem,

konverteringstrimning till alternativa och mer

miljövänliga bränslen, försäkringsmässiga

konsekvenser och övriga frågor som tas upp i

motionerna. Med hänsyn härtill och i avvaktan på

regeringens ställningstagande är något initiativ

från riksdagens sida inte erforderligt. Motionerna

T404 (m), T439 (kd), T469 (s), T478 (c) och MJ845

(kd) yrkande 11 avstyrks därför.

Ägarregistrering

Utskottets förslag i korthet

Utskottet avstyrker en motion (s) om översyn av

ägarregistrering av bilar på minderåriga barn med

hänvisning till förutsatt beredningsarbete.

Gällande bestämmelser

Bestämmelser om registrering av fordon och därmed

sammanhängande frågor finns i bilregisterkungörelsen

(1972:599). Enligt kungörelsens huvudregel i 8 §

skall ett fordon vara registrerat för att få brukas.

Registreringen har en direkt rättslig verkan när det

gäller ansvar för fel och brister i fordonets

trafiksäkerhets- och miljöegenskaper samt skyldighet

att se till att föreskrivna besiktningar genomförs

och att fordonsskatt, felparkeringsavgift och

överlast-avgift betalas.

Motionen

Yilmaz Kerimo och Tommy Waidelich noterar i motion T466 (s) att

det i dag är möjligt att registrera bilen på ett

barn. Det finns flera motiv att göra barnen till

bilägare. Om man officiellt äger en dyr bil kan man

t.ex. bli nekad socialbidrag. Genom att skriva bilen

på barnen slipper man bli eftersökt av kronofogden

för felparkeringsavgifter som man inte betalat.

Vidare kan föräldern på så sätt undvika att betala

bilskatt. Trots att det är uppenbart att det inte är

bilens officiella ägare som har parkerat fel går det

inte att driva in pengarna eftersom skyldigheten att

betala parkeringsavgifter och bilskatt endast gäller

bilens officiella ägare. Nuvarande möjlighet för

minderåriga barn att registreras som ägare till

bilar bör därför stoppas, anser motionärerna. Mot

denna bakgrund föreslås en översyn av gällande

lagstiftning.

Utskottets ställningstagande

Utskottet konstaterar att bilregistret är ett viktigt underlag

för den information om fordon och ägarförhållanden

som behövs för kontroll och administration av

fordonsbeståndet. Bilregistret utgör vidare underlag

för uppbörd av fordonsskatt och bevakning av att

fordonsägarna fullgör sina förpliktelser. I

registret finns uppgifter om fordons-, ägar-,

besiktnings-, trafikförsäkrings- och

skatteförhållanden. Som framhålls i motionen har

därför registreringen av fordon betydelse för bl.a.

efterlevnaden av olika bestämmelser på

trafikområdet. Den har även betydelse för att

motverka problemet med att fordon lämnas övergivna i

naturen, vilket under senare år ökat i omfattning.

Riksdagen har under föregående riksmöte behandlat

frågan om fordonsregistrering på barn (bet.

1999/2000:TU5, rskr. 1999/2000:166). Utskottet

konstaterade därvid att i december 1999 var totalt 8

696 personer under 18 år registrerade som ägare av

personbilar. Motsvarande antal för lastbilar var 538

och för bussar 8. Med hänvisning till att Vägverket

i ett remissyttrande över

Trafikregistreringsutredningens förslag (SOU

1998:162) uppmärksammat att fordon kan registeras på

barn för att kringgå ansvarsreglering på olika

områden förutsatte utskottet att frågan skulle komma

att övervägas i samband med beredningen av

utredningens förslag.

Regeringen har den 1 februari 2001 överlämnat

lagrådsremissen lag om vägtrafikregister, m.m.

Remissen innehåller förslag till en ny lag om

vägtrafikregister och en ny lag om

vägtrafikdefinitioner i syfte att förenkla,

modernisera och effektivisera regelsystemet. Den

föreslagna lagen är av ramkaraktär och innehåller

inte några särskilda föreskrifter om exempelvis

fordonsregistrering på barn. I stället förutses att

lagen kompletteras med en förordning om

vägtrafikregister som tar upp olika mer detaljerade

föreskrifter och villkor. Av

propositionsförteckningen för riksmötet 2000/01

framgår att regeringen har för avsikt att i mars

2001 överlämna en proposition i ärendet till

riksdagen.

Utskottet förutsätter att den fråga som

motionärerna aktualiserar övervägs i samband med

regeringens författningsarbete. Utskottet anser att

något särskilt uttalande från riksdagens sida inte

är erforderligt. Med det anförda avstyrks motion

T466 (s).

Fordonsskyltning

Utskottets förslag i korthet

Utskottet avstyrker två motioner (båda m) om en

övergång till EU:s s.k. gemenskapsmodell för

fordonsskyltning med hänvisning bl.a. till pågående

beredningsarbete.

Bakgrund

I 48 § bilregisterkungörelsen (1972:599) stadgas att fordon som

används utomlands baktill skall vara försett med

nationalitetsmärke. Kungörelsen reglerar också hur

märket skall vara utformat. Bland annat framgår att

det på märket skall finnas ett "S". Märket får inte

fästas så att det kan sammanblandas med

registreringsnumret eller minska

registreringsnumrets läsbarhet.

Bilregisterkungörelsen avser alla svenska fordon,

också vid bruk utomlands. Enligt 7 § förordningen

(1987:27) om fordon i internationell vägtrafik i

Sverige skall varje registrerat fordon baktill ha

ett nationalitetsmärke som visar i vilken stat

fordonet är registrerat. Till grund för de svenska

reglerna ligger bl.a. den s.k. Wienkonventionen från

år 1968. Konventionen har ratificerats av tio EU-

länder och undertecknats av tre.

En registreringsskylt av s.k. gemenskapsmodell har

utformats efter en resolution i Europaparlamentet år

1988. I resolutionen krävdes att EU:s symbol skulle

finnas med på registreringsskyltar i syfte att öka

medborgarnas medvetenhet om EU-gemenskapen. En del

av skylten upptar nationalitetsmärket, omgivet av

EU:s stjärnring. Märket uppfyller inte kraven i

Wienkonventionen, vilket innebär att det egentligen

inte skulle kunna godtas av de länder som anslutit

sig till konventionen. Dock har i en särskild

rådsförordning (2411/98/EG) fastslagits att de

medlemsstater som kräver att fordon som är

registrerade i en annan medlemsstat skall vara

försedda med registreringsmärke skall erkänna

nationalitetsmärke som visas längst till vänster på

registreringsskylten. Märket skall vara likvärdigt

varje annat godkänt nationalitetsmärke. Vissa

medlemsstater har i enlighet med förordningen infört

gemenskapsmodellen, antingen som obligatorisk

(Portugal och Irland) eller som alternativ (Tyskland

och Frankrike).

Motionerna

I motion K340 (m) yrkande 2 av Lars Tobisson förordas att

regeringen verkar för att EU:s gemenskapsmodell för

fordonsskyltning godkänns mer allmänt, även utanför

EU.

I motion T406 av Bertil Persson (m) framhålls att

befolkningen inte märker så mycket av medlemskapet i

EU. Identifikationsprocessen skulle må väl av att

man använde EU-markeringar oftare. Särskilt

angelägen är en övergång till EU:s blåa

nationalitetsmarkeringar på bilarnas nummerskyltar.

Nuvarande avtal om nationalitetsmarkering på bilarna

bör därför sägas upp och en snar övergång ske till

EU-markering.

Utskottets ställningstagande

Enligt vad utskottet erfarit överväger Vägverket för närvarande

på regeringens uppdrag det framtida regelverket för

fordonsskyltning och den av kommissionen föreslagna

s.k. gemenskapsmodellen för sådana skyltar.

Vägverket avser att under första halvåret redovisa

sin uppfattning till Näringsdepartementet. Utskottet

vill vidare hänvisa till att såväl emblem som

särskilda nummerplåtshållare med

nationalitetsbeteckningen för Sverige infällt i EU-

symbolen finns att tillgå på tillbehörsmarknaden.

Med hänvisning till det anförda är utskottet inte

nu berett att vidta någon åtgärd med anledning av de

behandlade motionsyrkandena. Följaktligen avstyrks

motionerna T406 (m) och K340 (m) yrkande 2.

Vinterdäck

Utskottets förslag i korthet

Utskottet avstyrker en motion (s) i vilken framhålls

att det är olämpligt att det finns undantag från det

obligatoriska kravet på användning av vinterdäck.

Gällande bestämmelser

I Sverige gäller obligatorisk användning av vinterdäck. Det

innebär att personbil, lätt lastbil och buss med

en totalvikt av högst 3,5 ton samt släpvagn som

dras av sådant fordon skall vara försedda med

vinterdäck eller likvärdig utrustning under tiden

den 1 december-den 31 mars när vinterväglag

råder. Med vinterdäck avses däck som är framtagna

särskilt för vinterkörning. Vinterdäck kan vara

dubbade eller odubbade. Likvärdig utrustning är

sommardäck med snökedjor. Överträdelse beivras

med böter.

Ett fordon får dock köras med sommardäck, trots

bestämmelserna om vinterdäck, i följande fall:

1. om det kan ske utan fara för trafiksäkerheten

dels för provkörning eller bogsering av fordonet i

samband med reparation eller liknande ändamål, dels

för färd kortaste lämpliga väg till och från

besiktningsorgan enligt 2 § lagen (1994:2043) om

vissa besiktningsorgan på fordonsområdet för

besiktning,

2. om fordonet enligt bilregistret är av en

årsmodell som är trettio år eller äldre,

3. om fordonet är registrerat i utlandet eller

4. vid färd som påbörjas eller avslutas i utlandet.

Motionen

Hans Hoff uppmärksammar i motion T428 (s) att lagstiftningen om

obligatorisk användning av vinterdäck har undantag

som innebär att utländska förare kör med sommardäck

på de svenska vintervägarna. Motionären bedömer att

detta innebär en ökad risk för trafikolyckor och

föreslår att undantaget slopas.

Utskottets ställningstagande

Utskottet anser i likhet med motionären att det är viktigt att

använda vinterdäck för att förbättra

trafiksäkerheten. Det gäller även för den

internationella trafik som berör Sverige. Det

påtalade undantaget från det obligatoriska kravet på

användning av vinterdäck har införts för att

förenkla för dem som åker till eller från utlandet

och utformats i enlighet med våra internationella

förpliktelser. För att få en ökad

vinterdäcksanvändning i den internationella trafiken

informerar Vägverket trafikanterna om att

vinterklimatet i Sverige kräver vinterdäck.

Utskottet anser att detta informationsarbete är

viktigt och förutsätter att Vägverket aktivt verkar

för en ökad vinterdäcksanvändning. Med hänvisning

till det anförda avstyrker utskottet motion T428

(s).

Fordonsvikter

Utskottets förslag i korthet

Utskottet anser det angeläget att regelverket kring

fordonsvikter främjar en utveckling mot säkra och

rationella transporter. Utskottet förutsätter att

Vägverket ser över frågan och påtalar eventuella

behov av regelförändringar. Utskottet föreslår mot

denna bakgrund att riksdagen avslår en motion (m) om

att se över regelverket för fordonsvikter.

Gällande bestämmelser

Enligt 2 kap. 5 § körkortslagen (1998:488) avser

förarbehörigheten B - förutom terrängvagn och vissa

motorredskap - personbil med totalvikt av högst 3,5

ton och lätt lastbil samt ett lätt släpfordon som är

kopplat till sådana bilar. Med lätt släpfordon avses

enligt körkortsförordningen (1998:980) dels

släpfordon med en totalvikt av högst 750 kg, dels

släpfordon med en totalvikt över 750 kg, under

förutsättning att totalvikten inte överstiger

dragfordonets tjänstevikt och att dragfordonets och

släpfordonets sammanlagda totalvikt inte överstiger

3,5 ton. De svenska reglerna är i överensstämmelse

med rådets direktiv 91/439/EEG av den 29 juli 1991

om körkort (art. 3 p. 1).

Motionen

Jan-Evert Rådhström och Lars Björkman (båda m) framhåller i

motion T420 att regelverket för dragvikter inte är

anpassat till dagens moderna bilar. Regelsystemet är

nämligen utformat så att det i många fall innebär

att en fordonsförare måste använda en förhållandevis

liten bil för att framföra en släpkärra, beroende på

att man måste komma ner i den totala vikten, vilket

inte gynnar trafiksäkerheten. Motionärerna begär mot

denna bakgrund att regelverket ses över.

Utskottets ställningstagande

Som motionärerna påtalar har fordonsutvecklingen förändrat

sammansättningen av fordonsparken och därmed

möjligheterna att dra släpvagnar. Utvecklingen mot

mindre och mer energisnåla fordon med god prestanda

har också inneburit att regeln om att släpvagnens

totalvikt inte får vara högre än bilens tjänstevikt

ibland upplevs som en begränsning.

Utskottet anser det viktigt att regelverket för

fordonsvikter främjar en utveckling av

ändamålsenliga och trafiksäkra transporter. Det är

därför angeläget att de aktuella bestämmelserna

följs upp med hänsyn till den fordonstekniska

utvecklingen och nya forskningsrön. Till bilden hör

vidare att fordons- och körkortsbestämmelser numera

i stor utsträckning följer skilda EG-direktiv. Den

av motionärerna kritiserade viktbegräsningsregeln

överensstämmer exempelvis med EG:s s.k.

körkortsdirektiv.

Utskottet förutsätter att Vägverket inom ramen för

sitt sektorsansvar tar initiativ till att se över

bestämmelserna om fordonsvikter. Enligt vad

utskottet erfarit pågår vidare inom EU ett arbete

med att se över rådande regelverk inom området.

Utskottet förutsätter att Sverige aktivt verkar inom

EU för utvecklingen av ändamålsenliga fordons- och

körkortsregler. Med hänvisning till det anförda

avstyrks motion T441 (m).

Typgodkännande för motorcyklar

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå ett motionsyrkande (kd) om ändrad tidpunkt

när EG:s direktiv om typgodkännande för motorcyklar

skall införlivas i svensk lagstiftning med

hänvisning till att yrkandet redan är tillgodosett.

Motionen

Johnny Gylling m.fl. (kd) noterar i motion T212 yrkande 18

att nationella typgodkännanden för motorcyklar

upphör i Sverige den 17 juni 2001 i samband med

att ett EG-direktiv träder i kraft. Övriga EU-

länder har dock valt att behålla sina nationella

bestämmelser till den 17 juni 2003. Enligt

motionärerna får detta märkliga konsekvenser i

Sverige eftersom kraven vid besiktning blir

mycket hårdare. Mot denna bakgrund anser

motionärerna att de regler för nationella

typgodkännanden som gäller i övriga EU också bör

gälla i Sverige.

Utskottets ställningstagande

Intresset för motorcyklar är stort i Sverige som har ett stort

antal organiserade medlemmar i olika mc-föreningar.

Motorcykelförsäljningen har också ökat starkt under

senare år. Bakom detta ligger bl.a. synen på

motorcykeln som ett effektivt transportmedel och en

utvecklande fritidssysselsättning. Mot denna

bakgrund är det enligt utskottets mening angeläget

att regelverket för motorcyklar ges en utformning

och tillämpning som främjar en säker och

ändamålsenlig trafik.

Som uppmärksammas i motion T212 (kd) har den

tekniska reglering som kommer till uttryck i EG:s

direktiv för nationella typgodkännanden av

motorcyklar stor betydelse (97/24/EG). Regeringen

har genom beslut den 7 september 2000 gjort en

ändring i förordningen (1998:1263) om ändring i

fordonskungörelsen (1972:595). Ändringen innebär att

tidpunkten när EG-direktivet skall genomföras har

senarelagts från den 17 juni 2001 till den 17

juni 2003. Motionsyrkandet är därmed tillgodosett.

Något initiativ från riksdagens sida är därför inte

nödvändigt varför motionsyrkandet avstyrks.

Administration av felparkeringsavgifter

Utskottets förslag i korthet

Utskottet instämmer i syftet bakom en motion (m) om att

administrationen av felparkeringsavgifter skall ske

på ett effektivt sätt. Med hänvisning till att

Regeringskansliet för närvarande bereder ett förslag

om att reformera administrationen för

felparkeringsavgifter avstyrks motionen. Utskottet

förutsätter i sammanhanget att effektiva åtgärder

vidtas mot det stigande antalet

parkeringsanmärkningar mot fordon med utländska

registeringsskyltar.

Gällande bestämmelser

Polisen och kommunerna får utfärda parkeringsanmärkningar mot

fordon som parkerats felaktigt. Vägverket

underrättas om varje utfärdad anmärkning och för in

uppgifter om dem i felparkeringsregistret som förs

av verket.

Fordonets förare eller dess ägare kan begära

rättelse hos polismyndighet och därigenom få

betalningsansvaret för parkeringsanmärkningar

undanröjt. Vägverket skall underrättas om polisens

beslut om undanröjande. Om polisen inte undanröjer

betalningsansvaret kan ägaren begära

domstolsprövning.

Alla betalningar bokförs av Vägverket. Om betalning

inte skett inom den fastlagda tiden erinrar verket

fordonsägaren skriftligt. Är avgiften obetald även

efter den tid som fastställts i erinran åläggs

fordonsägaren att inom ny fastställd tid betala en

då med 150 kr förhöjd avgift. För att täcka statens

kostnader avräknas 50 kr för varje inbetald avgift.

Av dessa får Vägverket behålla 14 kr för att täcka

sina kostnader.

Aktuellt utredningsarbete

Vägverket har nyligen i nära samarbete med Stockholms kommun

utrett administrationen av felparkeringsuppgifter

(Vägverket Rapport 2000-07-06). Enligt utredningen

skulle en överföring av ansvaret för

administrationen av felparkeringsavgifter från

Vägverket till kommunerna vara mycket lämplig för de

kommuner som så önskar. Bland fördelarna anges att

kommunerna kan skapa arbetsrutiner som sannolikt

medför att fler avgifter för parkeringsanmärkningar

kommer att bli betalda. Samordning av

arbetsuppgifter och tillgången till kommunernas

lokalkännedom skulle kunna medföra bättre service

för bilisterna. Vidare skulle arbetsplanering och

personalutveckling inom kommunerna kunna förbättras

och möjligheterna att tekniskt utveckla

arbetshjälpmedel och arbetsmetoder öka.

Med hänvisning till utredningen har Vägverket och

Svenska Kommunförbundet i en gemensam skrivelse till

regeringen den 6 december 2000 föreslagit att

regeringen vidtar de åtgärder som krävs för att

överföra ansvaret för handläggning av

felparkeringsavgifter från Vägverket till

kommunerna. Den praktiska hantering som i dag utförs

av Vägverket förutsätts, oavsett ett eventuellt

ändrat ansvar, att även fortsättningsvis bedrivas av

Vägverket för de kommuner som så önskar.

Motionen

Carl Erik Hedlund uppmärksammar i motion T424 (m) att

antalet parkeringsanmärkningar som utfärdats för

fordon med utländska registreringsskyltar stiger

kraftigt i framför allt storstäderna.

Betalningsuppföljningen är dock obefintlig för

dem som inte betalar direkt. Orsaken till detta

är att aktuella och säkra uppgifter om namn och

adress för dessa fordons ägare saknas. Enligt

motionen har andra länder samma problem med

utlandsregistrerade fordon och felparkeringar.

Det finns därför företag som specialiserat sig på

att driva in denna typ av betalningar. Många

storstäder i Europa utnyttjar denna möjlighet att

få in avgifterna. De får dessutom en bättre

efterlevnad av gällande parkeringsregler.

Motionären föreslår mot denna bakgrund att

regeringen skyndsamt föreslår riksdagen de

lagändringar som erfordras för att föra över

administrationen av parkeringsavgifter till de

kommuner som så önskar för att kommunerna skall

kunna driva in betalningar från såväl inhemska

som utländska fordonsägare.

Utskottets ställningstagande

Utskottet anser det viktigt att felparkeringsanmärkningar

hanteras rationellt och ändamålsenligt. Det är även

angeläget att effektiva åtgärder vidtas mot det

stigande antal parkeringsanmärkningar som utfärdas

för fordon med utländska registreringsskyltar. I

sammanhanget kan erinras om riksdagens

tillkännagivande till regeringen våren 2000 om att

ett effektivt påföljdssystem bör skapas även för

utländska fordonsförare (bet. 1999/2000:TU11, rskr.

1999/2000:238).

Enligt vad utskottet erfarit bereds för närvarande

inom Regeringskansliet den aktuella skrivelsen från

Vägverket och Svenska Kommunförbundet om

administrationen av felparkeringsavgifter.

Utskottet, som anser att regering-

ens ställningstagande bör avvaktas, avstyrker motion

T424 (m).

Förteckning över behandlade

förslag

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

Med hänvisning till de motiveringar som

framförs under Utskottets överväganden

föreslår utskottet att riksdagen fattar

följande beslut:

1. Chipstrimning

Riksdagen avslår motionerna 2000/01:T404,

2000/01:T439, 2000/01: T469, 2000/01:T478 och

2000/01:MJ845 yrkande 11.

2. Ägarregistrering

Riksdagen avslår motion 2000/01:T466.

3. Fordonsskyltning

Riksdagen avslår motionerna 2000/01:T406 och

2000/01:K340 yrkande 2.

4. Fordonsvikter

Riksdagen avslår motion 2000/01:T441.

5. Vinterdäck

Riksdagen avslår motion 2000/01:T428.

6. Typgodkännande av motorcyklar

Riksdagen avslår motion 2000/01:T212 yrkande

18.

7. Administration av

felparkeringsavgifter

Riksdagen avslår motion 2000/01:T424.

Stockholm den 8 mars 2001

På trafikutskottets vägnar

Monica Öhman

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Monica

Öhman (s), Sven Bergström (c), Per-Richard Molén

(m), Hans Stenberg (s), Karin Svensson Smith (v),

Johnny Gylling (kd), Tom Heyman (m), Krister

Örnfjäder (s), Lars Björkman (m), Monica Green (s),

Stig Eriksson (v), Tuve Skånberg (kd), Mikael

Johansson (mp), Claes-Göran Brandin (s), Jan-Evert

Rådhström (m), Christina Axelsson (s) och Elver

Jonsson (fp).