Bet. 2000/01:UbU1

Utbildningsutskottets betänkande

2000/01:UBU01

Utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning

Innehåll

Sammanfattning

Propositionen

Motionerna

Utskottet

Hemställan

Reservationer

2000/01

UbU1

Sammanfattning

I betänkandet behandlas regeringens förslag till mål för politikområdena

Utbildningspolitik och Forskningspolitik och till anslag m.m. inom utgiftsområde

16 Utbildning och universitetsforskning för budgetåret 2001. I samband därmed

behandlas drygt 200 motionsyrkanden.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag på samtliga punkter och avstyrker

samtliga motionsyrkanden.

Ett särskilt anslag riktat till skolsektorn för att öka personaltätheten införs.

Avsikten är att statsbidraget stegvis skall tillföra kommunerna utökade resurser

med en miljard kronor per läsår med start höstterminen 2001. För år 2001 avsätts

500 miljoner kronor, för år 2002 1,5 miljarder kronor osv. tills nivån 5

miljarder kronor är nådd. Under ett särskilt anslag Maxtaxa i barnomsorgen m.m.

beräknas 150 miljoner kronor för år 2001. En successiv minskning av medlen till

Kunskapslyftet inleds under andra halvåret 2001. Medlen till forskning inom

skolväsendet ökas till 30 miljoner kronor.

En ändring görs i skollagen som innebär att den garanterade undervisningstiden

för elever på gymnasieskolans nationella program ökas med 30 timmar på det

estetiska programmet, naturvetenskapsprogrammet och samhällsvetenskapsprogrammet

och med 60 timmar på övriga nationella program.

Den grundläggande utbildningen vid universitet och högskolor byggs ut i enlighet

med beslut vid föregående riksmöte om drygt 10 500 nya platser hösten 2001.

Ersättningsbeloppen för helårsstudenter och helårsprestationer räknas upp med

1,93 % (pris- och löneomräkning). Ytterligare högskolor får möjlighet att få

ersättning för konstnärlig utbildning för ett begränsat antal helårsstudenter.

De konstnärliga högskolorna i Stockholm får ökade medel för lokalkostnader.

Medlen för stöd till studenter med funktionshinder ökas med 1,9 miljoner kronor.

Umeå universitet och Luleå tekniska universitet får medel för 75 platser vardera

för rymd- och miljövetenskaplig utbildning i Kiruna.

Universiteten, de små och medelstora högskolorna samt Chalmers tekniska högskola

och Högskolan i Jönköping får ökade medel till forskning och i förekommande fall

forskarutbildning. Vissa universitet får medel till forskarskolor i enlighet med

vad som redovisas i forskningspropositionen (prop. 2000/01:3). De konstnärliga

högskolorna i Stockholm får ökade medel till konstnärligt utvecklingsarbete.

Högskolelagen kompletteras med regler om villkoren för att Högskoleverket skall

få tilldela ett statligt lärosäte examensrätt i grundutbildningen respektive

återkalla examensrätt.

Ytterligare resurser om ca 30 miljoner kronor tillförs Högskoleverket, som

enligt tidigare riksdagsbeslut får en tydligare roll som den myndighet som

ansvarar för att granska och främja kvaliteten inom högskolan.

Vetenskapsrådet inleder sin verksamhet den 1 januari 2001 och övertar då de

ansvarsområden som i dag handhas av Forskningsrådsnämnden, Humanistisk-

samhällsvetenskapliga forskningsrådet, Medicinska forskningsrådet,

Naturvetenskapliga forskningsrådet samt Teknikvetenskapliga forskningsrådet,

vilka avvecklas. Utskottet föreslår i sitt betänkande 2000/01:UbU6 att riksdagen

godkänner regeringens förslag i forskningspropositionen (prop. 2000/01:3) om

riktlinjer för Vetenskapsrådet. Anslaget till Vetenskapsrådet förs upp med drygt

1,7 miljarder kronor, varav 76 miljoner kronor utgör nya medel. Medlen till

Kungl. biblioteket förstärks med 25 miljoner kronor.

Moderata samlingspartiet, Kristdemokraterna, Centerpartiet och Folkpartiet står

fast vid sina egna förslag till utgiftsram, som i samtliga fall är lägre än den

ram som riksdagen har fastställt. De redovisar sina budgetalternativ i särskilda

yttranden.

Moderaterna föreslår att ett fristående nationellt kvalitetsinstitut inrättas

inom skolsektorn och tilldelas 50 miljoner kronor. Skolverkets verksamhet

beträffande uppföljning och utvärdering förs över till det nya institutet.

Kvarvarande verksamhet inom Skolverket och Statens institut för handikappfrågor

i skolan (SIH) slås samman och bildar en gemensam myndighet. Anslaget till SIH

utgår. Moderaterna föreslår ytterligare medel bl.a. under anslagen Forskning

inom skolväsendet, Program för IT i skolan och Specialskolemyndigheten och

resurscenter. Anslagen Förstärkning av utbildning i storstadsregionerna, Maxtaxa

i barnomsorgen m.m. och Bidrag till personalförstärkningar i skola och

fritidshem föreslås utgå. Besparingar föreslås av medlen till Kunskapslyftet.

Samtidigt föreslås en utökning av den kvalificerade eftergymnasiala

yrkesutbildningen.

Moderaterna föreslår ökade medel till universitet och högskolor för

grundutbildning. Ökningen skall användas till höjda ersättningsbelopp per plats.

Fördelningen av studieplatser skall inte styras av regionalpolitiska hänsyn utan

i första hand följa studenternas val. Moderaterna vill anslå medel till

mikroelektroniskt centrum vid Chalmers tekniska högskola. De föreslår förstärkta

anslag till forskning, dels under lärosätenas anslag till forskning och

forskarutbildning, dels inom en ny forskningsrådsorganisation. Moderaterna vill

dra ned resurserna till Centrala studiestödsnämnden och helt avveckla

Distansutbildningsmyndigheten. Anslaget Utvecklingsarbete inom

Utbildningsdepartementets område m.m. halveras.

Moderaterna är vidare emot inrättandet av Vetenskapsrådet och fördelar i stället

de för rådet avsedda medlen, med vissa förstärkningar, på tre nya anslag,

Nationella institutet för hälsa och medicin, Vetenskapsrådet för naturvetenskap

och teknik samt Vetenskapsrådet för humanism och samhälls-kunskap.

Kristdemokraterna vill slopa anslagen Maxtaxa inom barnomsorgen m.m. och Bidrag

till personalförstärkningar i skola och fritidshem. De föreslår vidare

besparingar bl.a. under anslagen Utveckling av skolväsende och barnomsorg och

Program för IT i skolan. Kristdemokraterna avsätter 5 miljoner kronor under ett

nytt anslag för Ekeskolan och Hällsboskolan. De vill bygga ut högskolan

långsammare än regeringen (med 7 500 platser per år), höja den s.k.

studentpengen och satsa 100 miljoner kronor på kvalitet inom spetsutbildningen.

Som ett led i besparingar på myndigheter minskar Kristdemokraterna anslagen till

Högskoleverket och Centrala studiestödsnämnden.

Centerpartiet föreslår en minskning av anslaget till Statens skolverk och att

ett särskilt nationellt kvalitetsinstitut inrättas för skolsektorn. Institutet

tilldelas 200 miljoner kronor under ett särskilt anslag. En minskning föreslås

av anslaget Utveckling av skolväsende och barnomsorg och i stället görs en

satsning på att stärka kompetensen och insatserna mot läs- och skrivsvårigheter

samt dyskalkyli. Under ett särskilt anslag beräknas 200 miljoner kronor. Medlen

för personalförstärkningar i skola och fritidshem flyttas till utgiftsområde 25.

Enligt Centerpartiet bör utbildningssatsningen gå direkt till kommunerna.

Centern föreslår större förstärkningar av anslagen till forskning och

forskarutbildning vid de nya universiteten, Mitthögskolan, Högskolan i Kalmar

och Blekinge tekniska högskola än regeringen gjort. Partiet vill också att

Distansutbildningsmyndigheten skall utvecklas till en Distanshögskola och anslår

50 miljoner kronor för detta.

Folkpartiet anser att den förbättrade konjunkturen gör att utgifterna för

Kunskapslyftet kan minska med ca 25 % eller en miljard kronor. Folkpartiet

förordar också en långsammare takt i utbyggnaden av högskolans grundutbildning

(4 500 nya platser hösten 2001). I stället vill partiet använda pengarna till

att höja kvaliteten i utbildningen. Folkpartiet vill satsa 120 miljoner kronor

på universitet som har ett särskilt högt sökandetryck. Forskning och

forskarutbildning vid universitet och högskolor får i Folkpartiets alternativ

ytterligare drygt 575 miljoner kronor år 2001. Detta finansieras till en del

genom att anslaget till Vetenskapsrådet minskas med 76 miljoner kronor.

Folkpartiet vill vidare förstärka det statliga stödet till Stiftelsen Svenska

Barnboksinstitutet med 1,35 miljoner kronor.

I betänkandet finns också ett stort antal reservationer från

oppositionspartierna till förmån för yrkanden på andra punkter än anslagen.

Propositionen

Regeringen har i proposition 2000/01:1 Budgetpropositionen för 2001,

utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning, föreslagit

1. att riksdagen godkänner de föreslagna målen för politikområdena

Utbildningspolitik (avsnitt 4.3) och Forskningspolitik (avsnitt 5.3),

2. att riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i skollagen

(1985:1100),

3. att riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen

(1999:1402) om ändring i skollagen (1985:1100),

4. att riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen

(1991:1108) om statens skolor för vuxna,

5. att riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i högskolelagen

(1992:1434),

6. att riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen

(1993:792) om tillstånd att utfärda vissa examina,

7. att riksdagen bemyndigar regeringen att under 2001, i fråga om ramanslaget

25:16 Särskilda utbildningsinsatser för vuxna, besluta om bidrag till viss

kvalificerad yrkesutbildning som inklusive tidigare åtaganden innebär utgifter

på högst 1 652 000 000 kronor under åren 2002-2005 (avsnitt 4.8),

8. att riksdagen bemyndigar regeringen att under 2001, i fråga om ramanslaget

26:1 Vetenskapsrådet: Forskning och forskningsinformation, göra ekonomiska

åtaganden som inklusive tidigare åtaganden innebär utgifter på högst 2 810 000

000 kronor under åren 2002-2006 (avsnitt 5.8),

9. att riksdagen för budgetåret 2001 anvisar anslagen under utgiftsområde 16

Utbildning och universitetsforskning enligt uppställningen i bilaga 6 till detta

betänkande.

Lagförslagen återfinns som bilaga 1, bilaga 2, bilaga 3, bilaga 4 och bilaga 5

till detta betänkande.

Motionerna

Motioner från allmänna motionstiden

2000/01:Ub202 av Sten Tolgfors (m) vari föreslås att riksdagen fattar följande

beslut:

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om

att skapa ekonomiska incitament för landets skolor genom ett resurstillskott för

ambitiösa skolor, i ett system med nationell skolpeng.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om

att skapa ekonomiska incitament för landets skolor genom ett resurstillskott i

tre år för skolor som inte möter de nationella kvalitetskraven, varefter rätten

att ta emot skolpeng försvinner om problemen inte åtgärdas.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om

att Skolverket och det nationella institutet för kvalitetsgranskning i skolan

löpande bör publicera såväl de skolor som inte uppfyller de nationella

kvalitetsmålen som de skolor som väl uppfyller kraven.

2000/01:Ub216 av Sten Tolgfors (m) vari föreslås att riksdagen fattar följande

beslut:

1. Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag om inrättande av ett

nationellt kvalitetsgranskningsinstitut för skolan samt i konsekvens därmed

avveckling av berörda delar av Skolverket, i enlighet med vad som anförs i

motionen.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om

att resultatet av kvalitetsgranskningarna av enskilda skolor löpande skall

publiceras av Skolverket.

2000/01:Ub225 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) vari föreslås att riksdagen fattar

följande beslut:

17. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs

om att inrätta en nationell skolinspektion.

19. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs

om tydliga mål i förskolan.

21. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs

om att högskoleutbildade förskollärare skall ha ansvaret för den pedagogiska

verksamheten.

22. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs

om samarbete mellan föräldrar och förskola.

2000/01:Ub227 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) vari föreslås att riksdagen fattar

följande beslut:

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om

att säkerställa Svenska barnboksinstitutets framtid genom att skjuta till 1,35

miljoner kronor.

6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om

en långsiktig lösning av Kungl. bibliotekets finansiering.

2000/01:Ub236 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) vari föreslås att riksdagen fattar

följande beslut:

13. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs

om införande av lärarlegitimation och att den föreslagna resursökningen till

skolan även skall kunna gå till löneökningar för lärare.

14. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs

om att avslå regeringens förslag till lag om ändring i skollagen angående

kommunernas skyldighet att betala för särskilda omvårdnadsinsatser.

18. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs

om tillgång till dator och egen e-postadress för alla elever.

24. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs

om att inrätta en nationell skolinspektion.

31. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs

om magnetskolor och att gymnasieskolor i utsatta områden skall få extra

resurser.

2000/01:Ub239 av Lennart Daléus m.fl. (c) vari föreslås att riksdagen fattar

följande beslut:

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om

ett införande av etableringsfrihet för förskolor.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om

tidiga insatser för läs- och skrivutveckling.

14. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs

om stöd till föräldrar.

15. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs

om att inrätta ett kvalitetsinstitut.

19. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs

om att införa särskilda riktlinjer för förskollärare i läroplanen.

20. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs

om att lärare ges möjlighet till fortbildning om barns läs- och skrivutveckling,

dyslexi och dyskalkyli exempelvis enligt Bornholmsmodellen.

21. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs

om att kvalificerade lärarutbildningar för alternativa pedagogiker ges

tillräckliga resurser.

2000/01:Ub243 av Mikael Oscarsson (kd) vari föreslås att riksdagen fattar

följande beslut:

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om

att avvisa förslaget om maxtaxa inom barnomsorgen.

2000/01:Ub258 av Bo Lundgren m.fl. (m) vari föreslås att riksdagen fattar

följande beslut: Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag till

åtgärder för en förnyelse av skolan i enlighet med vad som anförs i motionen.

2000/01:Ub260 av Bo Lundgren m.fl. (m) vari föreslås att riksdagen fattar

följande beslut:

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om

inrättande av en barnskola för barn i åldern fyra till sex år.

11. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs

om införande av en nationell skolpeng.

12. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs

om ett oberoende nationellt utvärderingsinstitut för skolväsendet.

16. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs

om fler universitet och högskolor i stiftelseform.

20. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs

om konkurrensutsättning av CSN.

21. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs

om att inrätta ett virtuellt universitet.

2000/01:Ub265 av Agneta Ringman m.fl. (s) vari föreslås att riksdagen fattar

följande beslut: Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om insatser för elever med läs- och skrivsvårigheter.

2000/01:Ub287 av Yvonne Andersson m.fl. (kd) vari föreslås att riksdagen fattar

följande beslut:

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om

vikten av forskning inom området vuxenutbildning med inriktning mot

handikappade.

2000/01:Ub315 av Paavo Vallius och Sinikka Bohlin (s) vari föreslås att

riksdagen fattar följande beslut: Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om bidrag för pedagogiska insatser för

finskspråkiga barn och ungdomar.

2000/01:Ub316 av Alf Svensson m.fl. (kd) vari föreslås att riksdagen fattar

följande beslut:

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om

specialdestinerade statliga bidrag till skolan.

19. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs

om vikten av att nya forskningsresurser till skolområdet möjliggör för lärare

att forska.

27. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs

om vikten av att elever lär sig sovra och värdera informationen på Internet.

30. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs

om Skolverkets bristande tillsynsverksamhet.

2000/01:Ub337 av Monica Öhman och Lars U Granberg (s) vari föreslås att

riksdagen fattar följande beslut: Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att successivt utöka den avgiftsfria förskolan.

2000/01:Ub351 av Inga Berggren och Inger René (m) vari föreslås att riksdagen

fattar följande beslut:

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen

anförs om att öka antalet lärarutbildningsplatser för hem- och konsumentkunskap

och annat ämne.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen

anförs om att undersöka möjligheten att inrätta utbildningsplatser för tidigare

lärare i hem- och konsumentkunskap och annat ämne.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen

anförs om att öka utbudet av fortbildning och vidareutbildning för lärare i hem-

och konsumentkunskap och annat ämne.

2000/01:Ub401 av Rolf Gunnarsson (m) vari föreslås att riksdagen fattar följande

beslut: Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om att en satsning bör ske på Högskolan Dalarna med inriktning mot ett

universitet.

2000/01:Ub407 av Maud Ekendahl (m) vari föreslås att riksdagen fattar följande

beslut: Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om att fortbildningen av specialpedagoger för hörselskadade och döva bör

bedrivas på fler platser än i Stockholm.

2000/01:Ub408 av Ulf Björklund (kd) vari föreslås att riksdagen fattar följande

beslut: Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om att inom en femårsperiod etablera ett akademiskt lärosäte med

universitetsstatus, benämnt Dalauniversitetet.

2000/01:Ub410 av Yvonne Andersson och tredje vice talman Rose-Marie Frebran (kd)

vari föreslås att riksdagen fattar följande beslut:

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om

att Centrum för handikappvetenskap vid universiteten i Linköping och Örebro

uppmärksammas som resurs för verksamheter som rör handikappade.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om

att medel till Centrum för handikappvetenskap anvisas så att långsiktig

verksamhet säkerställs.

2000/01:Ub413 av Kenneth Johansson (c) vari föreslås att riksdagen fattar

följande beslut: Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om en högskolesatsning för regional utveckling.

2000/01:Ub415 av tredje vice talman Rose-Marie Frebran (kd) vari föreslås att

riksdagen fattar följande beslut: Riksdagen begär att regeringen överväger

frågan om att ge Örebro universitet ett nationellt ansvar att utveckla en

teckenspråkig universitetsmiljö.

2000/01:Ub416 av tredje vice talman Rose-Marie Frebran m.fl. (kd, m, v, c, fp)

vari föreslås att riksdagen fattar följande beslut: Riksdagen tillkännager för

regeringen som sin mening att Örebro universitet inte bör åläggas någon

begränsning för hur stor del av anslaget som kan användas för musikutbildning.

2000/01:Ub417 av Bertil Persson (m) vari föreslås att riksdagen fattar följande

beslut:

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om

fortsatt utveckling av de två nya storstadshögskolornas nyckeluppgifter.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om

vidgade forskningsområden och utökad examinationsrätt för dessa högskolor.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om

rättvisa forskningsanslag även för de nya högskoledelarna.

2000/01:Ub424 av Ulla-Britt Hagström m.fl. (kd) vari föreslås att riksdagen

fattar följande beslut: Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad

i motionen anförs om utbildningsplatser inom högre utbildning och

forskningsresurser i region Västra Götaland.

2000/01:Ub425 av Marianne Andersson och Åsa Torstensson (c) vari föreslås att

riksdagen fattar följande beslut: Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att regeringen bör återkomma med förslag om

resurser till ett utvecklingscentrum för arbetsintegrerat lärande vid Högskolan

i Trollhättan/Uddevalla.

2000/01:Ub428 av Yvonne Ångström och Åke Sandström (fp, c) vari föreslås att

riksdagen fattar följande beslut: Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om fördelning av medel från utgiftsområde 16 anslag

25:70 Särskilda utgifter inom universitet och högskolor, till de universitet och

högskolor som har extra kostnader för decentraliserad utbildning samt till

berörda kommuner för deras extra kostnader.

2000/01:Ub431 av Anna Åkerhielm och Jan Backman (m) vari föreslås att riksdagen

fattar följande beslut: Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad

som anförs i motionen om inrättande av en professur i medicinsk rehabilitering

vid Lunds universitet.

2000/01:Ub433 av Ingvar Johnsson m.fl. (s) vari föreslås att riksdagen fattar

följande beslut: Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om forskningsresurser, utbildningsplatser och medel för

utvecklandet av ett centrum för arbetsintegrerat lärande.

2000/01:Ub434 av Yvonne Ångström m.fl. (fp, kd, c) vari föreslås att riksdagen

fattar följande beslut: Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad

i motionen anförs om inrättande av farmaceututbildning vid Umeå universitet.

2000/01:Ub435 av Lennart Hedquist m.fl. (m, kd, c, fp) vari föreslås att

riksdagen fattar följande beslut: Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om betydelsen av att säkerställa en långsiktig

finansiering av Östersjöuniversitetet, the Baltic University Programme, fr.o.m.

2001.

2000/01:Ub437 av Göran Lindblad och Hans Hjortzberg-Nordlund (m) vari föreslås

att riksdagen fattar följande beslut: Riksdagen tillkännager för regeringen som

sin mening att Västsverige behöver fler utbildningsplatser för läkare i enlighet

med vad som anförs i motionen.

2000/01:Ub440 av Per-Olof Svensson och Sinikka Bohlin (s) vari föreslås att

riksdagen fattar följande beslut: Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om tillgång till distansutbildningsplatser.

2000/01:Ub441 av Chatrine Pålsson (kd) vari föreslås att riksdagen fattar

följande beslut: Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om behovet av en utökad farmaceututbildning.

2000/01:Ub442 av Barbro Hietala Nordlund m.fl. (s) vari föreslås att riksdagen

fattar följande beslut: Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad

i motionen anförs om att ge högskolorna bemyndigande att inom det ekonomiska

taket få använda resurser för utvecklings- och rekryteringsinsatser.

2000/01:Ub447 av Kenneth Johansson (c) vari föreslås att riksdagen fattar

följande beslut: Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om att Högskolan Dalarna skall få statusen av universitet till

år 2005 med benämningen Dalauniversitetet.

2000/01:Ub448 av Marianne Carlström och Mona Berglund Nilsson (s) vari föreslås

att riksdagen fattar följande beslut: Riksdagen tillkännager för regeringen som

sin mening vad i motionen anförs om omfördelning av anslag till Svenska

barnboksinstitutet.

2000/01:Ub449 av Stig Eriksson och Siv Holma (v) vari föreslås att riksdagen

fattar följande beslut: Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening att

regeringen bör lägga fram ett förslag till hur staten skall kunna täcka

kommuners merkostnader för distansutbildningar inom stödområde 1.

2000/01:Ub451 av Gunilla Tjernberg (kd) vari föreslås att riksdagen fattar

följande beslut: Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om merkostnader vid decentraliserad utbildning.

2000/01:Ub453 av Lennart Hedquist (m) vari föreslås att riksdagen fattar

följande beslut: Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om att studenternas förstahandsval i ökad utsträckning måste få

påverka resursfördelningen till universitet och högskolor.

2000/01:Ub455 av Sven-Erik Österberg (s) vari föreslås att riksdagen fattar

följande beslut: Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om behovet av en översyn beträffande platser inom

lärarutbildningen.

2000/01:Ub456 av Catharina Elmsäter-Svärd (m) vari föreslås att riksdagen fattar

följande beslut: Riksdagen begär att regeringen återkommer till riksdagen med

förslag om innehåll och finansiering av lärarutbildningen vid Rudolf

Steinerhögskolan.

2000/01:Ub460 av Anita Sidén och Anne-Katrine Dunker (m) vari föreslås att

riksdagen fattar följande beslut: Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att Rudolf Steinerskolan skall ges

förutsättningar för att kunna erbjuda fullständiga Waldorflärarutbildningar.

2000/01:Ub463 av Kerstin Kristiansson Karlstedt m.fl. (s) vari föreslås att

riksdagen fattar följande beslut: Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om farmaceututbildning.

2000/01:Ub464 av Yvonne Ångström m.fl. (fp, kd, c) vari föreslås att riksdagen

fattar följande beslut: Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad

i motionen anförs om behovet av att regeringen utan dröjsmål upptar

förhandlingar kring ett nytt avtal om samarbete om läkarutbildning och forskning

m.m.

2000/01:Ub466 av Yvonne Ångström m.fl. (fp, kd, c) vari föreslås att riksdagen

fattar följande beslut: Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad

i motionen anförs om behovet av uppräkning av resurser till den grundläggande

högskoleutbildningen.

2000/01:Ub467 av Margareta Andersson (c) vari föreslås att riksdagen fattar

följande beslut: Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om att ge resurser till Högskolan i Jönköping så att man får

rätt att utfärda forskarexamina inom hela det humanistisk-samhälls-vetenskapliga

området.

2000/01:Ub471 av förste vice talman Anders Björck och Ulf Melin (m) vari

föreslås att riksdagen fattar följande beslut: Riksdagen tillkännager för

regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att Högskolan i Jönköping bör

inlemmas i den nya indexuppräkningen samt tilldelas examinationsrätt inom hela

det humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet.

2000/01:Ub473 av Elver Jonsson m.fl. (fp, m, v, kd, c, mp) vari föreslås att

riksdagen fattar följande beslut:

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om

rättvisa statsbidrag för de frikyrkliga teologiska högskolorna i Sverige.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om

att föra in de teologiska högskolorna i Stockholm, Uppsala och Örebro i de

allmänna villkoren för högskoleutbildningen.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om

antalet årsstudieplatser så att en rimlig tillväxt kan ske vid de nya teologiska

högskolorna.

2000/01:Ub475 av Lennart Axelsson m.fl. (s) vari föreslås att riksdagen fattar

följande beslut: Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om att ett eventuellt tak för utbildningsplatser vid

Musikhögskolan vid Örebro universitet inte får utformas så att det tvingar

universitetsstyrelse- och ledning att skära ned utbildningen.

2000/01:Ub476 av Birgitta Carlsson m.fl. (c, m, kd) vari föreslås att riksdagen

fattar följande beslut:

1. Riksdagen anvisar till anslaget 25:71 för budgetåret 2001 10 miljoner kronor

utöver vad regeringen föreslagit eller således sammanlagt

209 887 000 kr.

2. Riksdagen begär att regeringen återkommer i budgetpropositionen för 2002 med

förslag om permanent förstärkning av medel till forskning vid Högskolan i

Skövde.

2000/01:Ub477 av Birgitta Carlsson m.fl. (c, m, kd) vari föreslås att riksdagen

fattar följande beslut:

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om

ytterligare forskningsmedel till Högskolan i Skövde.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om

att ansökan om vetenskapsområde för Högskolan i Skövde måste prövas.

2000/01:Ub478 av Alice Åström (v) vari föreslås att riksdagen fattar följande

beslut: Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening att Högskolan i

Jönköping skall tilldelas rätten att utfärda forskarexamina inom hela det

humanistisk-samhällsvetenskapliga området.

2000/01:Ub479 av Sofia Jonsson m.fl. (c) vari föreslås att riksdagen fattar

följande beslut:

6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om

att ett nationellt kompetenscentrum inom ITS, Intelligenta Transport System, bör

inrättas vid Högskolan Dalarna.

7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om

inrättandet av en distanshögskola.

9. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om

förbättrat resurstilldelningssystem för distansutbildning.

2000/01:Ub480 av Margareta Andersson och Birgitta Sellén (c) vari föreslås att

riksdagen fattar följande beslut: Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att Konstfack och Animationens hus i Eksjö ges

fortsatta möjligheter till samarbete genom att de garanteras högskoleplatser.

2000/01:Ub482 av Annika Nilsson och Kent Härstedt (s) vari föreslås att

riksdagen fattar följande beslut: Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening att högskoleutbyggnaden fortsätter i Helsingborg och att detta lyfts fram

i det fortsatta arbetet med att utveckla högskolorna och universiteten.

2000/01:Ub485 av Lena Sandlin-Hedman m.fl. (s) vari föreslås att riksdagen

fattar följande beslut: Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad

i motionen anförs om ökad intagning till tandläkarutbildningarna i Umeå och

övriga utbildningsorter i Sverige.

2000/01:Ub487 av Kenth Skårvik och Ulf Nilsson (fp) vari föreslås att riksdagen

fattar följande beslut: Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad

i motionen anförs angående behovet av fler utbildningsplatser på

Trafikflyghögskolan.

2000/01:Ub492 av Anders Karlsson och Christer Skoog (s) vari föreslås att

riksdagen fattar följande beslut: Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs angående tilldelning av anslag till

Trafikflyghögskolan för dess verksamhet.

2000/01:Ub493 av Agne Hansson (c) vari föreslås att riksdagen fattar följande

beslut:

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om

en förstärkning av Högskolan i Kalmar.

2000/01:Ub494 av Kenneth Johansson m.fl. (c, s, kd) vari föreslås att riksdagen

fattar följande beslut:

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om

distansutbildning för hela landet.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om

studiecentrum.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om

att NITUS och Siljansutbildarna erbjuds möjlighet att erhålla egna behovsstyrda

resurser som villkoras till att upphandla utbildningsplatser av högskolor och

universitet.

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om

resurser för drift av kommunala studiecentrum.

2000/01:Ub497 av Ingvar Eriksson och Anna Åkerhielm (m) vari föreslås att

riksdagen fattar följande beslut: Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om anslag till Trafikflyghögskolan.

2000/01:Ub498 av Agneta Brendt m.fl. (s) vari föreslås att riksdagen fattar

följande beslut:

1. Riksdagen begär att regeringen låter utreda formerna och de ekonomiska

förutsättningarna för utlokaliserad/decentraliserad utbildning eller

distansutbildning.

2. Riksdagen begär att regeringen låter utreda formerna för

utbildningssamarbetet mellan högskolor/universitetet å ena sidan och kommuner/

näringsliv å andra sidan för att bättre kunna matcha utbildningsbehov och

utbildningsutbud på akademisk nivå.

2000/01:Ub502 av Nikos Papadopoulos och Anders Ygeman (s) vari föreslås att

riksdagen fattar följande beslut: Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om behovet av ökade satsningar på högre

utbildningar i Stockholmsregionen.

2000/01:Ub507 av Reynoldh Furustrand m.fl. (s) vari föreslås att riksdagen

fattar följande beslut: Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad

i motionen anförs om resurser till Mälardalens högskola.

2000/01:Ub509 av Gunnar Axén och Stefan Hagfeldt (m) vari föreslås att riksdagen

fattar följande beslut: Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad

i motionen anförs om fakultetsanslag till Linköpings universitet.

2000/01:Ub510 av Cinnika Beiming m.fl. (s) vari föreslås att riksdagen fattar

följande beslut:

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om

behovet av fler högskoleplatser till Stockholmsregionen.

2000/01:Ub511 av Sven-Erik Österberg m.fl. (s) vari föreslås att riksdagen

fattar följande beslut: Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad

i motionen anförs om forskningen/forskningsmedlen vid Mälardalens högskola.

2000/01:Ub515 av Rune Berglund m.fl. (s) vari föreslås att riksdagen fattar

följande beslut: Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om teckenspråksutbildning vid Mitthögskolan.

2000/01:Ub516 av Hans Stenberg m.fl. (s) vari föreslås att riksdagen fattar

följande beslut: Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om inrättande av ett centrum för inneklimathälsa vid

Mitthögskolan.

2000/01:Ub517 av Hans Stenberg m.fl. (s) vari föreslås att riksdagen fattar

följande beslut: Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om det statliga forskningsanslaget till Mitthögskolan.

2000/01:Ub520 av Lisbeth Staaf-Igelström m.fl. (s) vari föreslås att riksdagen

fattar följande beslut: Riksdagen tillkännager för regeringen vad i motionen

anförs om inrättandet av en psykologutbildning vid Karlstads universitet.

2000/01:Ub805 av Helena Höij m.fl. (kd) vari föreslås att riksdagen fattar

följande beslut:

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om

tilldelningen av högskoleplatser till Stockholmsregionen.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om

en prioritering av regionens södra delar vid tilldelning av högskoleplatser.

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om

att se över möjligheterna att skapa campus för högskolestudenter i

Stockholmsregionen.

2000/01:Ub807 av Ewa Thalén Finné m.fl. (m) vari föreslås att riksdagen fattar

följande beslut:

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om

forskningsresurser till Skåne.

2000/01:Ub808 av Karin Pilsäter m.fl. (fp) vari föreslås att riksdagen fattar

följande beslut:

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om

den högre utbildningen.

2000/01:Ub809 av Sofia Jonsson m.fl. (c) vari föreslås att riksdagen fattar

följande beslut: Riksdagen anvisar för budgetåret 2001 anslagen under

utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning med de ändringar i

förhållande till regeringens förslag som framgår av i motionen redovisad

uppställning.

2000/01:Ub810 av Yvonne Andersson m.fl. (kd) vari föreslås att riksdagen fattar

följande beslut:

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om

utbyggnadstakten av högskolan.

8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om

nya årsstudieplatser till de icke statliga högskolorna i allmänhet och de fria

teologiska högskolorna i synnerhet.

2000/01:Ub811 av Yvonne Andersson m.fl. (kd) vari föreslås att riksdagen fattar

följande beslut: Riksdagen anvisar för budgetåret 2001 anslagen under

utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning med de ändringar i

förhållande till regeringens förslag som framgår av i motionen redovisad

uppställning.

2000/01:Ub819 av Beatrice Ask m.fl. (m) vari föreslås att riksdagen fattar

följande beslut:

1. Riksdagen avslår regeringens förslag om ändring i högskolelagen (1992:1434) i

enlighet med vad som anförs i motionen.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om

inrättande av ett fristående nationellt kvalitetsinstitut.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om

Skolverket och Statens institut för handikappfrågor i skolan.

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om

införande av en nationell skolpeng.

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om

satsningen på informationstekniken i skolan.

6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om

skolutveckling och produktion av läromedel för elever med handikapp.

7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om

behovet av fler studieplatser inom kvalificerad eftergymnasial yrkesutbildning.

8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om

införandet av maxtaxa i barnomsorgen.

9. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om

bidrag till personalförstärkningar i skola och fritidshem.

10. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs

om införande av "barnskola".

11. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs

om principerna gällande fördelning av studieplatser till högskolor och

universitet.

12. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs

om ökad satsning på grundutbildning, forskning och forskarutbildning vid

universitet och högskolor.

13. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs

om avveckling av den särskilda distansutbildningen.

14. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs

om nationella och internationella forskningsresurser.

15. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs

om kostnaderna för utbyggnad av ett mikrolab vid Chalmers tekniska högskola.

16. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs

om Centrala studiestödsnämnden.

18. Riksdagen beslutar att under anslaget 25:3, Forskning inom skolväsendet,

anvisa 38 000 000 kr för år 2001 i enlighet med vad som anförs i motionen.

19. Riksdagen beslutar att under anslaget 25:4, Program för IT i skolan, anvisa

700 000 000 kr för år 2001 i enlighet med vad som anförs i motionen.

20. Riksdagen beslutar att anslaget 11:1, Förstärkning av utbildning i

storstadsregionerna, skall utgå i enlighet med vad som anförs i motionen.

21. Riksdagen beslutar att anslaget 25:5, Statens institut för handikappfrågor i

skolan, skall utgå i enlighet med vad som anförs i motionen.

22. Riksdagen beslutar att under anslaget 25:6, Skolutveckling och produktion av

läromedel för elever med handikapp, anvisa 22 788 000 kr för år 2001 i enlighet

med vad som anförs i motionen.

23. Riksdagen beslutar att under anslaget 25:7, Specialskolor och resurs-center,

anvisa 421 774 000 kr för år 2001 i enlighet med vad som anförs i motionen.

24. Riksdagen beslutar att under anslaget 25:13, Bidrag till svensk undervisning

i utlandet, anvisa 84 195 000 kr för år 2001 i enlighet med vad som anförs i

motionen.

25. Riksdagen beslutar att under anslaget 25:16, Särskilda utbildningsinsatser

för vuxna, kvalificerad yrkesutbildning samt bidrag till folkbildningen, anvisa

3 443 879 kr för år 2001, 2 847 713 kr för år 2002 och 2 847 713 kr för år 2003

i enlighet med vad som anförs i motionen.

29. Riksdagen beslutar att under ett nytt anslag 25:83, Nationellt

kvalitetsinstitut, anvisa 50 000 000 kr för år 2001, 100 000 000 kr för år 2002

och 150 000 000 kr för år 2003 i enlighet med vad som anförs i motionen.

30. Riksdagen beslutar att under anslaget 25:69, Enskilda och kommunala

högskoleutbildningar, anvisa 1 915 764 000 kr för år 2001, 1 954 362 000 kr för

år 2002 och 2 033 509 000 kr för år 2003 i enlighet med vad som anförs i

motionen.

31. Riksdagen beslutar att under anslaget 25:71, Forskning och konstnärligt

utvecklingsarbete vid vissa högskolor, anvisa 149 887 000 kr, respektive 154 356

000 kr och 159 029 000 kr för de tre åren i enlighet med vad som anförs i

motionen.

32. Riksdagen beslutar att under ett nytt anslag 25:84, Ökade

grundutbildningsanslag, anvisa 242,1 miljoner kronor för år 2001, 443,5 miljoner

kronor för år 2002 och 588 miljoner kronor för år 2003 i enlighet med vad som

anförs i motionen.

33. Riksdagen beslutar att under ett nytt anslag 25:85, Ökade fakultetsanslag,

anvisa 146,05 miljoner kronor för år 2001, 246,75 miljoner kronor för år 2002

och 424 miljoner kronor för år 2003 i enlighet med vad som anförs i motionen.

34. Riksdagen beslutar ej anvisa medel under anslagen 5:26:1, respektive 5:26:2

och 25:70 i enlighet med vad som anförs i motionen.

35. Riksdagen beslutar att under ett nytt anslag, Nationella institutet för

hälsa och medicin, anvisa 630 698 000 kr för år 2001, 662 749 000 kr för år 2002

och 743 704 000 kr för år 2003 i enlighet med vad som anförs i motionen.

36. Riksdagen beslutar att under anslaget 5:26:11, Vetenskapsrådet för

naturvetenskap och teknik, anvisa 1 239 966 000 kr för år 2001,

1 417 751 000 kr för år 2002 och 1 693 519 000 kr för år 2003 i enlighet med vad

som anförs i motionen.

37. Riksdagen beslutar att under anslaget 5:26:12, Vetenskapsrådet för humanism

och samhällskunskap, anvisa 303 206 000 kr för år 2001,

352 348 000 kr för år 2002 och 432 141 000 kr för år 2003 i enlighet med vad som

anförs i motionen.

38. Riksdagen beslutar att under ett nytt anslag, 5:26:13, anvisa 2 miljarder

kronor år 2002 för två nya stiftelsehögskolor i enlighet med vad som anförs i

motionen.

39. Riksdagen beslutar att under anslaget 25:81, Utvecklingsarbete i

Utbildningsdepartementet, anslå 8 716 000 kr för år 2001, 5 414 000 kr för år

2002 och 8 977 000 kr för år 2003 i enlighet med vad som anförs i motionen.

2000/01:Ub820 av Ulf Nilsson m.fl. (fp) vari föreslås att riksdagen fattar

följande beslut:

2. Riksdagen avslår förslag 5 i budgetpropositionen för utgiftsområde 16

Utbildning och universitetsforskning om förslag till lag om ändring av

högskolelagen.

3. Riksdagen avslår, med hänvisning till motionens budgetförslag, förslag 8 i

budgetpropositionen för utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning om

ramanslaget för Vetenskapsrådet.

4. Riksdagen avslår, med hänsyn till Folkpartiets budgetförslag, förslag 9 i

budgetpropositionen för utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning om

anslagen för budgetområdet.

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om

att regeringen skall återkomma med ett förslag om hur högskolor som förlorat sin

examensrätt skall ta ansvar för studenterna på den utbildning som examen avser.

6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om

att inrätta ett oberoende kvalitetsinstitut för den högre utbildningen.

10. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs

om inrättandet av fler doktorandtjänster.

15. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs

om att inrätta fler fristående högskolor.

18. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs

om resurser till Vetenskapsrådet.

19. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs

om att överföra 200 miljoner kronor för år 2001 samt 400 miljoner kronor för år

2002 från de medel regeringen avsatt för utbyggnaden av högskolan åren 2001-2002

till förbättring av kvaliteten i grundutbildningen.

33. Riksdagen avslår regeringens förslag till riksdagsbeslut att godkänna vad

regeringen förordar om utbyggnad av forskning och forskarutbildning vid

universitet och högskolor.

34. Riksdagen anvisar för budgetåret 2001 anslagen under utgiftsområde 15

Studiestöd samt utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning med de

ändringar i förhållande till regeringens förslag som framgår av i motionen

redovisad uppställning (delvis).

2000/01:Fi211 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) vari föreslås att riksdagen fattar

följande beslut:

18. Riksdagen anvisar för budgetåret 2001 anslagen under utgiftsområde 15

Studiestöd och utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning med de

ändringar i förhållande till regeringens förslag som framgår av i motionen

redovisad uppställning (delvis).

2000/01:Sk1025 av Catharina Elmsäter-Svärd m.fl. (m) vari föreslås att riksdagen

fattar följande beslut:

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om

barnomsorgskonto och etableringsfrihet inom barnomsorgen.

6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om

skolpeng och statligt betalningsansvar.

2000/01:Sf273 av Alf Svensson m.fl. (kd) vari föreslås att riksdagen fattar

följande beslut:

12. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs

om maxtaxan.

13. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs

om definitionen av begreppen barnomsorg och förskola.

14. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs

om behovet av alternativ barnomsorg och etableringsmöjligheter för dessa.

15. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs

om vikten av att arbetet inom den öppna förskolan tillvaratas och utvecklas.

16. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs

om att personalen ges goda möjligheter till vidareutbildning och

kompetenshöjning.

2000/01:Sf308 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) vari föreslås att riksdagen fattar

följande beslut:

8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om

nej till statligt reglerad maxtaxa för barnomsorg.

9. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om

barnomsorgspeng.

2000/01:Sf611 av Lennart Daléus m.fl. (c) vari föreslås att riksdagen fattar

följande beslut:

13. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs

om den positiva betydelsen av den öppna förskolan.

2000/01:So222 av Gunnel Wallin och Birgitta Sellén (c) vari föreslås att

riksdagen fattar följande beslut:

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om

att utökade forskningsmedel för handikappforskning behövs.

2000/01:So303 av Bo Lundgren m.fl. (m) vari föreslås att riksdagen fattar

följande beslut:

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om

nya och alternativa barnomsorgsformer.

2000/01:Kr537 av Kent Olsson m.fl. (m) vari föreslås att riksdagen fattar

följande beslut:

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om

idrottsforskningen.

2000/01:T229 av Owe Hellberg (v) vari föreslås att riksdagen fattar följande

beslut:

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om

att Högskolan i Gävle utses till en av de högskolor som skall utveckla och

genomföra distansutbildningar fr.o.m. 2002.

6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om

att kommuner som via sina lärocentrum samordnar högskoleutbildning på distans

får del av medlen för distansutbildning fr.o.m. 2002.

2000/01:T230 av Britt Bohlin m.fl. (s) vari föreslås att riksdagen fattar

följande beslut:

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen

anförs om fler utbildningsplatser till Västsverige.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen

anförs om ett virtuellt universitet i Västsverige.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen

anförs om fler platser till läkarutbildningen i Västsverige.

7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen

anförs om ökade satsningar på forskning och forskarutbildning i Västsverige.

9. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen

anförs om likvärdighet mellan stiftelsehögskolor och andra högskolor.

2000/01:T713 av Lennart Daléus m.fl. (c) vari föreslås att riksdagen fattar

följande beslut:

5. Riksdagen begär att regeringen ger Skolverket i uppdrag att initiera och

utvärdera projekt för distansutbildning i grund- och gymnasieskolan.

2000/01:T717 av Carl Bildt m.fl. (m) vari föreslås att riksdagen fattar följande

beslut:

8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om

examination av fler civilingenjörer med inriktning mot IT.

2000/01:MJ259 av Sven Bergström (c) vari föreslås att riksdagen fattar följande

beslut:

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om

att förbättra utbildningsmöjligheterna.

2000/01:MJ798 av Harald Nordlund och Åsa Torstensson (fp, c) vari föreslås att

riksdagen fattar följande beslut:

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om

att Sverige även fortsättningsvis tar ansvar för att administrera

Östersjöuniversitetet.

2000/01:N321 av Carl-Erik Skårman m.fl. (m) vari föreslås att riksdagen fattar

följande beslut:

7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om

situationen och behovet av åtgärder på utbildningsområdet i Stockholmsregionen.

2000/01:N325 av Runar Patriksson (fp) vari föreslås att riksdagen fattar

följande beslut:

15. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs

om universitetens/högskolornas ansvar för distansundervisning.

2000/01:N383 av Matz Hammarström m.fl. (mp) vari föreslås att riksdagen fattar

följande beslut:

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om

att utlokalisera speciella högskoleutbildningar.

6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om

distansutbildningen.

2000/01:N386 av Marianne Andersson (c) vari föreslås att riksdagen fattar

följande beslut:

6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om

distansutbildning.

2000/01:N388 av Matz Hammarström m.fl. (mp) vari föreslås att riksdagen fattar

följande beslut:

8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om

att utlokalisera speciella högskoleutbildningar.

9. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om

distansutbildningen.

2000/01:A806 av Mikael Odenberg m.fl. (m) vari föreslås att riksdagen fattar

följande beslut:

6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om

en nationell skolpeng och mångfald i utbildningen.

Motion med anledning av proposition 2000/01:3 Forskning och förnyelse

2000/01:Ub12 av Lennart Daléus m.fl. (c) vari föreslås att riksdagen fattar

följande beslut:

12. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs

om kvalitet framför ytterligare kvantitativ utbyggnad av den högre utbildningen.

Utskottet

Inledning

Riksdagen har den 22 november 2000 beslutat bifalla regeringens förslag att

utgiftsramen år 2001 för utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning

skall vara 34 845 518 000 kr (bet. 2000/01:FiU1, rskr. 36).

Utskottet behandlar i det följande regeringens förslag i budgetpropositionen fö

år 2001 när det gäller utgiftsområde 16 och motionsyrkanden som berör dessa

förslag.

1 Mål för politikområdet Utbildningspolitik

I årets budgetproposition redovisar regeringen en indelning av den statliga

verksamheten i politikområden. Denna indelning syftar till att möjliggöra en

bättre koppling mellan mål, kostnader och resultat. För varje politikområde

skall fastställas ett eller flera mål. Ett av politikområdena är

Utbildningspolitik.

Politikområdet Utbildningspolitik omfattar barnomsorg och skola,

vuxenutbildning, kvalificerad yrkesutbildning, högskoleutbildning,

forskarutbildning, folkbildning samt kostnader för olika former av ekonomiskt

stöd till enskilda under studier. Dessutom omfattas ett antal centrala

myndigheter inom dessa områden.

Regeringen föreslår följande mål för politikområdet Utbildningspolitik:

"Målet för utbildningspolitiken är att Sverige skall vara en ledande kun-

skapsnation som präglas av utbildning av hög kvalitet och livslångt lärande för

tillväxt och rättvisa."

I fråga om den närmare inriktningen av utbildningspolitiken anges i

budgetpropositionen att internationellt framstående utbildning - från förskolan

till högskolan, i vuxenutbildningen och forskarutbildningen - är ett kraftfullt

verktyg för modernisering och jämlikhet. Visionen om en skola för alla måste

realiseras och vidgas till en möjlighet till livslångt lärande för alla. Genom

reformen med maxtaxa och allmän förskola för fyra- och femåringar lägger

regeringen grunden för en tidig start för det livslånga lärandet. Det föreslagn

resurstillskottet till skolan tillsammans med den ökade tillväxten i kommunerna

ger möjlighet till satsningar för att förbättra lärmiljön i skolan. Antalet

vuxna i skolan måste öka och satsningarna på kompetensutveckling fortsätter.

Syftet är att förbättra måluppfyllelsen när det gäller såväl kunskapsmålen som

de övergripande värdegrundsmålen enligt läroplanerna. Forskarutbildningen är

strategisk och sexton nya forskarskolor inrättas. Högskolan expanderar med ca

100 000 platser mellan 1997 och 2003.

U t s k o t t e t konstaterar att indelningen i politikområden gjorts så att

vissa verksamheter som tidigare brukat behandlas inom ramen för

forskningspolitiken förts till politikområdet Utbildningspolitik. Det gäller

forskarutbildningen och universitetens och högskolornas egenfinansierade

forskning. Kostnaderna för forskarutbildningen går i dag inte att fullt ut

särskilja från kostnaderna för forskning, egenfinansierad eller externt

finansierad, vid universitet och högskolor. Universitetens och högskolornas egn

forskningsanslag svarar för en betydande del av de samlade statliga insatserna

för forskning. Eftersom det angivna syftet med indelningen i politikområden är

att möjliggöra en bättre koppling mellan mål, kostnader och resultat, kan

förutsättningarna för och konsekvenserna av den nu redovisade uppdelningen

mellan politikområdena behöva analyseras närmare. Arbetet med vidareutvecklinge

av det statliga budget- och styrsystemet, bl.a. indelningen av den statliga

budgeten, pågår inom Regeringskansliet och regeringen har redovisat sin avsikt

att återkomma till riksdagen i dessa frågor.

Riksdagen uttalade våren 2000 (bet. 1999/2000:FiU13, rskr. 106) att målen för

den statliga verksamheten bör göras mätbara och uppföljningsbara så att det bli

meningsfullt att ställa dessa i relation till kostnaderna. Samtidigt framhölls

att det är av värde att målen uttrycks i sådana termer att de kan utgöra

utgångspunkter för politiska prioriteringar och diskussioner samt att målen int

bör vara alltför vagt eller allmänt formulerade. Riksdagen har också nyligen

(bet. 2000/01:FiU1, rskr. 36) betonat vikten av att målen är välformulerade och

uppföljningsbara för att resultatstyrningen skall vara meningsfull och effektiv

Utskottet föreslår att riksdagen godkänner det föreslagna målet för

utbildningspolitiken. Målet för utbildningspolitiken anger vad som måste vara

den övergripande och långsiktiga ambitionen för den svenska

utbildningspolitiken. I det fortsatta arbetet med att utveckla budget- och

styrsystemet ligger självfallet också ett fortsatt arbete med målen för den

statliga verksamheten, där målen kan preciseras i enlighet med de riktlinjer so

riksdagen tidigare angivit.

Regeringen har i anslutning till sitt förslag om mål också angivit de närmare

riktlinjerna för utbildningspolitiken. Utskottet har ovan återgivit dessa

riktlinjer i sammanfattning. Dessa riktlinjer bör, enligt utskottets mening,

ligga till grund för utformningen av utbildningspolitiken.

2 Skola, förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg och vuxenutbildning

2.1 Inledning

I detta avsnitt behandlar utskottet anslagen 11:1 och 25:1-16. Det förstnämnda

anslaget tillhör politikområde 11 Storstadspolitik. Övriga anslag tillhör

politikområde 25 Utbildningspolitik och avser olika anslag inom skola,

barnomsorg och vuxenutbildning. Området omfattar anslag till skolmyndigheter,

utveckling och forskning inom skolområdet, särskilda stödinsatser för elever me

handikapp, de statliga skolorna (sameskolor, specialskolor och statens skolor

för vuxna). Vidare finns anslag för viss verksamhet inom det kommunala

skolväsendet och till svensk undervisning i utlandet. I området ingår också den

särskilda vuxenutbildningssatsningen Kunskapslyftet och försöksverksamheten med

kvalificerad yrkesutbildning. Nytt anslag föreslås för maxtaxa i barnomsorgen

m.m. respektive för personalförstärkningar i skola och fritidshem.

Utskottet går först in på regeringens redovisning och bedömning av resultat.

Därefter behandlas regeringens lagförslag som följs av vissa övergripande frågo

jämte motionsyrkanden. Sist behandlas vart och ett av anslagen 11:1 och 25:1-16

jämte motionsyrkanden.

2.2 Resultat

Enligt budgetpropositionerna för åren 1999 och 2000 (prop. 1998/99:1,

1999/2000:1 var målet för förskoleverksamheten och skolbarnsomsorgen under 1999

och 2000 att ge barn stöd och stimulans för utveckling och lärande samt

underlätta för föräldrar att förena förvärvsarbete och studier med vård och

ansvar för barn.

Tre av fyra barn i åldern 1-5 år har plats i förskoleverksamheten.

Skolbarnsomsorgen omfattar två av tre barn i åldern 6-9 år och 7 % av 10-12-

åringarna.

Den totala kostnaden för förskolan beräknas 1999 enligt Statens skolverks

preliminära bedömning till 26,2 miljarder kronor. Kostnaden per inskrivet barn

beräknas till 79 800 kr. I fritidshemmet beräknas den totala kostnaden 1999

uppgå till 8,5 miljarder kronor. Barnantalet har ökat men kostnaden per

inskrivet barn har minskat från året innan från 27 922 till 26 000 kr.

Enligt Skolverkets föräldraenkät som sammanställdes våren 2000, Tillgång och

efterfrågan på barnomsorg har ca 25 % av alla barn i åldern 1-5 år, sammanlagt

110 000 barn, för närvarande inte plats i förskola eller familjedaghem. Den

största gruppen av dessa barn, närmare 50 000 (11 %) är hemma med en

föräldraledig förälder. För 17 000 barn (4 %) klarar föräldrarna omsorgen själv

genom att t.ex. skiftarbeta. För 3 % av barnen har föräldrarna valt privata

lösningar, t.ex. barnflicka eller släkting. 3 % av barnen är hemma med en

arbetslös förälder och 1 % är hemma med en hemarbetande förälder.

Enligt regeringens bedömning är tillgången till förskoleverksamhet och

skolbarnsomsorg god i dagsläget. Kommunerna uppfyller sin skyldighet att

tillhandahålla barnomsorg till förvärvsarbetande eller studerande föräldrar uta

oskäligt dröjsmål.

Målen för skolan var för åren 1999 och 2000 att ge alla barn och ungdomar

oberoende av kön, geografisk hemvist samt sociala och ekonomiska förhållanden

lika tillgång till likvärdig utbildning av hög kvalitet.

Av regeringens resultatredovisning framgår bl.a. att den första årskullen eleve

lämnade grundskolans år 9 med mål- och resultatrelaterade betyg våren 1998. En

elev som inte uppnått nivån för godkännande i grundskolans år 9 får inget betyg

i ämnet. Regeringen pekar på att andelen elever som saknade betyg eller hade 1

eller 2 i betyg i ämnena svenska, engelska och matematik var betydligt större å

1992 än den andel elever som inte når godkända betyg i det nuvarande systemet.

Detta antyder, enligt regeringen, trots svårigheterna att jämföra två olika

betygssystem, att skolan lyckats bättre nu jämfört med tidigare år och att den

bild av "krisen" i skolan som målas upp i viss utsträckning kan ifrågasättas.

Regeringen konstaterar dock att skolan ännu inte svarat upp mot den

ambitionshöjning som lades fast i de nya kursplanerna. Dessutom varierar

resultaten mellan skolor och kommuner, varför en genomsnittssiffra för riket

inte speglar verkligheten i alla kommuner. Regeringen anser att måluppfyllelsen

i grundskolan bör öka och att kommunerna har ett ansvar för att analysera

resultaten och sätta in åtgärder.

Nya behörighetsregler tillämpades för första gången vid gymnasieintagningen til

hösten 1998. Dessa innebär att en elev är behörig att tas in på ett nationellt

eller specialutformat program i gymnasieskolan om denne har avslutat år 9 i

grundskolan med minst betyget godkänd i svenska/svenska som andraspråk, engelsk

och matematik. Elever som inte är behöriga skall erbjudas undervisning på ett

individuellt program. Andelen elever på individuellt program har ökat de tre

senaste åren och var 7 % av alla elever i gymnasieskolan läsåret 1999/2000. En

jämförelse över tid visar, trots ökade krav, att andelen ungdomar som börjar

gymnasieskolan direkt efter grundskolan har ökat från 83,4 % höstterminen 1990

till 98 % år 1999. Om det individuella programmet räknas bort var

övergångsfrekvensen 89 %.

Av de elever som gått på ett nationellt eller specialutformat program fick 81 %

av nybörjarna 1995 slutbetyg inom fyra år. Spridningen mellan kommunerna var

liksom tidigare stor.

Regeringen pekar på att beroende på vilket mått som väljs blir resultaten mycke

olika. SCB:s rapport Vad händer efter grundskolan, en enkätundersökning våren

1999 bland ungdomar födda år 1978, visar att 95 % av ungdomarna börjat studera

gymnasieskolan direkt efter grundskolans slut och ytterligare 3 % började

senare. Närmare 90 % av ungdomarna födda 1978 hade avslutat gymnasieskolan när

undersökningen gjordes våren 1999, 72 % uppgav att de hade ett slutbetyg och 16

% att de hade ett samlat betygsdokument. Andelen elever som uppnått

grundläggande behörighet för högskolestudier har emellertid fortsatt att öka oc

uppgick våren 1999 till 84 % av samtliga elever som fått slutbetyg.

Det faktum att en relativt stor andel lämnar gymnasieskolan utan att ha fått

slutbetyg skall enligt regeringen ses i perspektivet av införandet av en treåri

gymnasieskola med bl.a. för alla gemensamma kärnämneskurser. Detta innebär att

gymnasieskolan har genomgått en påtaglig ambitionshöjning. Enligt regeringens

bedömning måste andelen elever med slutbetyg öka.

Målen för vuxenutbildningen för år 2000 (prop. 1999/2000:1) var att ge vuxna

tillfälle att utifrån individuella önskemål komplettera sin utbildning och att

stärka individen för arbetslivet samt det kulturella och politiska livet. Målet

för Kunskapslyftet (prop. 1995/96:222) är att höja utbildningsnivån och

därigenom bidra till ökad sysselsättning, tillväxt och minskad arbetslöshet.

Regeringen hänvisar till en aktuell rapport från OECD Literacy in the

Information Age, som är slutrapporten från IALS (International Adult Literacy

Survey). Resultaten visar att Sveriges långsiktiga satsningar på vuxenutbildnin

har haft avsedda effekter.

När det gäller den kommunala vuxenutbildningen (komvux) var enligt Skolverkets

uppföljningar det totala antalet studerande under läsåret 1998/99 350 870,

vilket motsvarar 227 681 heltidsplatser. Detta är en ökning med 9 % jämfört med

föregående läsår. Av det totala antalet deltagare studerade 13 % inom

grundläggande vuxenutbildning, 85 % inom gymnasial vuxenutbildning och 2 %

deltog i påbyggnadsutbildningar.

När det gäller Kunskapslyftet tilldelades kommunerna statsbidrag motsvarande

totalt 100 927 heltidsplatser år 1999. Kommunerna har totalt genomfört 106 884

heltidsplatser enligt Skolverkets uppföljningar. Till detta kommer den kommunal

finansierade basorganisationen som omfattar 36 100 platser.

Folkhögskolorna har inom ramen för Kunskapslyftet genomfört utbildning

motsvarande ca 9 300 årsstudieplatser. Utöver de riktade Kunskapslyftsplatserna

har kommunerna upphandlat utbildning från folkhögskolor och studieförbund

motsvarande drygt 6 000 årsstudieplatser.

Vuxenutbildning för utvecklingsstörda (särvux) har under de senaste fyra åren

ökat med 14 % och uppgick läsåret 1998/99 till 4 137 elever. Hälften av

deltagarna studerade på grundsärskolenivån medan en dryg tredjedel återfanns på

träningsskolenivån och återstoden på gymnasiesärskolenivå.

Under läsåret 1998/99 deltog 34 701 studerande i svenskundervisning för

invandrare (sfi). Antalet deltagare inom sfi har minskat med drygt 41 % sedan

läsåret 1994/95 då ett stort antal flyktingar från det forna Jugoslavien blev

kommunplacerade. Drygt 36 % av sfi-deltagarna var flyktingar. Under de senaste

åren har andelen deltagare som uppnår sfi-nivån minskat och andelen avbrott

bland deltagarna ökat.

I påbyggnadsutbildningar inom komvux deltog 7 539 personer läsåret 1998/99.

Mellan åren 1997/98 och 1998/99 har det skett en liten minskning av

deltagarantalet.

Försöksverksamheten med kvalificerad yrkesutbildning har som mål att pröva nya

eftergymnasiala yrkesutbildningar, nya pedagogiska former och nya

utbildningsanordnare. Totalt omfattade försöksverksamheten 12 000

årsstudieplatser 1999. Antalet utbildningar uppgår till 266. Utbildningarna

fördelar sig inom olika utbildningsområden. Försöksverksamheten har sedan

starten 1996 varit framgångsrik. Utbildningsformen är eftertraktad såväl i

arbetslivet som hos de studerande.

80 utbildningar vid 39 skolor erhåller statsbidrag och berättigar till studie-

stöd som kompletterande utbildningar. Ytterligare 64 utbildningar vid 26 skolor

berättigar endast till studiestöd. Totalt omfattar utbildningarna drygt 10 000

deltagare. Utbildningarna har tidigare kompletterat gymnasieskolan. Alltfler

utbildningar förutsätter emellertid att de sökande har avslutad

gymnasieutbildning.

Folkbildningen erhåller statsbidrag utifrån att staten har angett vissa

övergripande syften för verksamheten. Detta innebär att folkbildningen styrs av

sina egna mål och regler. Studieförbunden och folkhögskolorna präglas därför i

hög grad av huvudmannens ideologiska profil. Under 1999 redovisade

studieförbunden en verksamhet som omfattade drygt 2,8 miljoner deltagare i

studiecirkelverksamheten, ca 17,9 miljoner deltagare i kulturprogrammen samt 54

000 deltagare i den övriga folkbildningsverksamheten. Folkhögskolornas

verksamhet samlade ca 110 000 deltagare (inkl. Kunskapslyftet). Av dessa

deltagare deltog drygt 30 000 i de långa kurserna. För 1999 fick

Folkbildningsrådet i uppdrag att redovisa vilka utvärderingar som rådet både

genomför och avser att genomföra och som visar hur rådets bidragsgivning bidrar

till att uppnå syftet med statsbidraget. Rådet redovisade de utvärderingsprojek

som avslutats 2000 samt en utvärderingsplan för åren

2000-2002.

Inom området teckenspråk, tolkutbildning och kontakttolkutbildning bedrevs

utbildning av tio folkhögskolor. Det totala antalet deltagare ökade 1999

jämfört med 1998. Tolk- och översättarinstitutet (TÖI) har redovisat att det

finns svårigheter när det gäller att överbrygga de hinder som finns för att

utbilda fler tolkar, bl.a. saknas det lärare.

Vid statens skolor för vuxna i Härnösand (SSVH) och Norrköping (SSVN) var

antalet kursdeltagare under 1999 drygt 30 000, vilket innebär en oförändrad niv

jämfört med 1998. Skolorna har under året arbetat med att utveckla nya metoder

för Internetbaserade kurser samt att stödja kommunerna i deras utveckling.

Skolorna spelar därvid en stor roll i kommunernas strävan efter att öka

tillgängligheten av vuxenutbildning. I utvecklingsarbetet har skolorna, förutom

eget utvecklingsarbete, även arbetat inom det s.k. SSV-projektet med olika

delprojekt i samarbete med kommunerna. Syftet med utvecklingsarbetet är att öka

tillgängligheten av vuxenutbildning och att erbjuda och utveckla läromedel,

pedagogik och metoder för distansutbildning motsvarande kommunal

vuxenutbildning. Resultat från projektverksamheten kommer att rapporteras till

regeringen under år 2000.

Regeringen informerar att den avser att återkomma till riksdagen med förslag om

vuxnas lärande.

U t s k o t t e t har inget att erinra mot regeringens resultatredovisningar

och bedömningar. Utskottet har i det föregående erinrat om att målen för de

statliga insatserna bör utformas så att de blir mätbara och uppföljningsbara. I

detta ligger att regeringens resultatredovisningar och resultatbedömningar bör

göras med utgångspunkt i målen för verksamheten och ge möjlighet att bedöma i

vilken utsträckning målen har uppnåtts.

2.3 Lagförslag

Garanterad undervisningstid i gymnasieskolan

Regeringen föreslår att 5 kap. 4 d § skollagen ändras så att den garanterade

undervisningstiden för elever på det estetiska programmet,

naturvetenskapsprogrammet och samhällsvetenskapsprogrammet ökas med 30 timmar

till 2 180 undervisningstimmar och för övriga nationella program med 60 timmar

till 2 430 undervisningstimmar. Utökningen motiveras främst av att det krävs me

resurser för projektarbetet som införs fr.o.m. hösten 2000. Regeringen redovisa

att utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommuner kommer att tillföras 110

miljoner kronor för att kompensera kommunsektorn för en utökad undervisningstid

för gymnasieskolans program.

I propositionen Växa med kunskaper (prop. 1990/91:85) angavs motiven för att

höja ambitionsnivån för den gymnasiala utbildningen vara att höja den allmänna

utbildningsnivån och förbereda för ett livslångt lärande, där återkommande

utbildning blir allt vanligare och möjligheterna för alla att gå vidare till

högre studier är reella. Alla nationella och specialutformade program är

treåriga och har en gemensam kärna av allmänna ämnen. Gymnasiereformen har

inneburit en ambitionsnivåhöjning framför allt för yrkesutbildningen, som har

fått ett ökat innehåll av allmänna ämnen som svenska, engelska och matematik.

Gymnasieskolan är enligt regeringen i dag i realiteten en allmän skola. Målen

för gymnasieskolan har en hög ambitionsnivå. Många elever har dock svårigheter

att nå gymnasieskolans mål. Andelen 20-åringar som har en fullföljd

gymnasieutbildning är i dag lägre än för fem år sedan. Detta är främst en effek

av den högre ambitionsnivån för gymnasieutbildningen. Regeringen har vidtagit

flera åtgärder för att förbättra resultaten, t.ex. möjlighet till etappindelnin

av vissa kärnämnen.

U t s k o t t e t anser i likhet med regeringen det angeläget att resultaten i

gymnasieskolan förbättras och att andelen elever med slutbetyg ökar. Alla

elever har rätt till en likvärdig utbildning av hög kvalitet. En ökad total

undervisningstid i gymnasieskolan kommer enligt utskottets uppfattning att ge

bättre förutsättningar för eleverna att nå målen. Utskottet föreslår att

riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i skollagen (1985:1100)

Samordning av vissa ändringar i skollagen

Regeringen föreslår att en ändring skall göras i 5 kap. 33 § skollagen, som

innebär att av riksdagen tidigare beslutade ändringar i bestämmelsen samordnas.

I proposition Elever med funktionshinder - ansvar för utbildning och stöd

(prop. 1998/99:105), som överlämnades till riksdagen i maj 1999, föreslogs en

ändring i 5 kap. 33 § skollagen. I september 1999 föreslog regeringen i

proposition Ett reformerat studiestödssystem (prop. 1999/2000:10) en ändring i

samma paragraf. Det senare ändringsförslaget föranleddes av en ny

studiestödslag, vilket innebar att endast en följdändring behövde göras i 5 kap

33 § skollagen. I studiestödspropositionen uppmärksammades inte det

ändringsförslag som överlämnats till riksdagen i propositionen om elever med

funktionshinder. Riksdagen beslutade i enlighet med regeringens förslag i

proposition 1998/99:105, och en lag om ändring i skollagen utfärdades den 4

november 1999 (1999:886). Lagen trädde i kraft den 1 juli 2000. I december 199

beslutade riksdagen om en lag om ändring i skollagen med anledning av

studiestödspropositionen. Lagen (1999:1402) utfärdades den 16 december 1999 och

träder i kraft den 1 juli 2001. Detta innebär att den av riksdagen beslutade

ändringen genom lagen (1999:886) upphävs den 1 juli 2001. Detta var inte

avsikten med förslagen i studiestödspropositionen. Regeringen föreslår därför e

lag om ändring i lagen (1999:1402) om ändring i skollagen (1985:1100).

Folkpartiet begär i motion 2000/01:Ub236 yrkande 14 avslag på regeringens

förslag till lag om ändring i skollagen angående kommunernas skyldighet att

betala för särskilda omvårdnadsinsatser.

U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår yrkandet och antar regeringens

förslag till lag om ändring i lagen (1999:1402) om ändring i skollagen

(1985:1100). Regeringens förslag innebär att tidigare ändringsförslag samordnas

Förslaget innebär således ingen saklig ändring i förhållande till riksdagens

tidigare beslut.

En gemensam styrelse för statens skolor för vuxna

Regeringen föreslår att lagen (1991:1108) om statens skolor för vuxna ändras så

att det för skolorna skall utses en gemensam styrelse. Regeringen skall utse

styrelsen. Enligt 2 § lagen om statens skolor för vuxna (SSV) i dess nuvarande

lydelse skall det för varje skola finnas en styrelse. Regeringen anser att de

resurser och den kompetens som finns vid skolorna måste utnyttjas på ett sådant

sätt att skolornas samlade verksamhet kan utgöra ett effektivt stöd för

utveckling och flexibelt lärande.

U t s k o t t e t vill anföra följande. Regeringen föreslår att ändringen av

lagen om SSV skall träda i kraft den 1 januari 2001. Enligt vad utskottet

erfarit planeras en sammanläggning av skolorna till en myndighet den 1 juli

2001. Lagändringen bör, enligt utskottets mening, därför träda i kraft först vi

denna tidpunkt. Riksdagen bör anta regeringens lagförslag med den ändringen att

lagen träder i kraft den 1 juli 2001.

2.4 Vissa övergripande frågor

Nationell skolpeng

Enligt Moderaterna bör en nationell skolpeng införas (mot. 2000/01:Ub258,

2000/01:Ub260 yrk. 11, 2000/01:Ub819 yrk. 4). Alla skolor bör vara fria skolor.

Detta kan åstadkommas genom att kommunernas detaljstyrning avvecklas och en

nationell skolpeng införs. Staten bör ta över ansvaret för grundskolans

finansiering fr.o.m. år 2002. Alla elever skall ha reella möjligheter att fritt

välja skola. Moderaterna vill avsätta 54,1 miljarder kronor år 2002, vilket

motsvarar kostnaden för grundskolan och innebär en förstärkning av skolorna. En

övergång till att fördela resurser efter vilken skola eleverna och föräldrarna

väljer innebär enligt motionärerna att skolornas självständighet och frihet at

förfoga över de ekonomiska medlen och hur de skall användas ökar. Liknande

synpunkter framförs i motionerna 2000/01:A806 (m) yrkande 6 och 2000/01:Sk1025

(m) yrkande 6. I motion 2000/01:Ub202 (m) begärs ett tillkännagivande om att

skapa ekonomiska incitament för landets skolor genom ett resurstillskott för

ambitiösa skolor, i ett system med nationell skolpeng. Det grundläggande skall

vara att låta elevernas val av skola styra resursfördelningen. En bra skola med

god elevtillströmning får en god ekonomi. Riktigt dåliga skolor förlorar rätten

att ta emot skolpeng och måste därmed stänga (yrk. 1). En tänkbar modell är att

betala ut extra medel första året en skola inte klarar kvalitetskraven som hjäl

att förbättra skolans kvalitet. Andra året liksom tredje året utgår också medel

för detta. Om skolan trots detta inte klarar de nationella kvalitetskraven bör

dess rätt till skolpeng dras in (yrk. 2).

U t s k o t t e t har tidigare vid ett flertal tillfällen behandlat och

avstyrkt motionsyrkanden från Moderaterna om införande av en nationell skolpeng

(jfr senast bet. 1999/2000:UbU1 s. 40). Riksdagen har varje gång avslagit

yrkandena. Utskottet har ingen annan uppfattning nu. En schablonberäknad

nationell skolpeng ger enligt utskottets uppfattning inte de grundläggande

förutsättningarna för att kraven på en likvärdig skola av hög kvalitet för alla

elever skall kunna uppfyllas. Resurser till skolans verksamhet skall enligt

utskottets uppfattning fördelas med utgångspunkt i behov som enskilda elever,

olika grupper av elever och skolor faktiskt har. Det är därför inte rimligt att

införa en central resursfördelning. Utskottet vill betona att skolans verksamhe

måste vara utformad så att den genom stöd och stimulans ger varje elev möjlighe

att nå målen och i övrigt utvecklas efter sina förutsättningar.

Utskottet anser att riksdagen bör avslå motionerna 2000/01:Ub202 yrkandena 1 oc

2, 2000/01:Ub258, 2000/01:Ub260 yrkande 11, 2000/01:Ub819 yrkande 4,

2000/01:Sk1025 yrkande 6 och 2000/01:A806 yrkande 6.

Inrättande av kvalitetsinstitut inom skolan

I flera motioner föreslås inrättandet av ett kvalitetsinstitut för skolan.

Moderaterna anser att ett fristående nationellt kvalitetsinstitut bör inrättas

med uppdrag att utvärdera alla skolors verksamhet. Resultaten skall

offentliggöras så att alla elever och föräldrar kan få del av skolornas kvalite

och basera sina val på detta. Utbildningens kvalitet måste säkras (mot.

2000/01:Ub260 yrk. 12 och 2000/01:Ub819 yrk. 3). Ett fristående nationellt

kvalitetsinstitut bör inrättas fr.o.m. den 1 januari 2001. Skolverkets

verksamhet beträffande uppföljning och utvärdering förs över till institutet.

Mer specifika projekt som rör utvärdering och tillsynsverksamheten skall ligga

kvar hos Skolverket. Kvarvarande verksamhet hos Skolverket förs samman med

Statens institut för handikappfrågor (SIH) som bildar en gemensam myndighet.

Anslaget 25:5 utgår (mot. 2000/01:Ub819 yrk. 2 och 21). Under ett nytt anslag

bör anvisas 50 miljoner kronor för år 2001 för det nationella

kvalitetsinstitutet (yrk. 29). Motsvarande förslag finns i motion 2000/01:Ub21

(m) yrkande 1. I yrkande 2 i motionen och i motion 2000/01:Ub202 (m) yrkande 3

anförs att resultatet av kvalitetsgranskningarna av enskilda skolor löpande

skall publiceras av Skolverket och det nationella institutet för

kvalitetsgranskning i skolan.

Enligt Folkpartiet (mot. 2000/01:Ub225 yrk. 17 och 2000/01:Ub236 yrk. 24) bör e

nationell skolinspektion inrättas. Skolverket skall enligt motionärerna behålla

sin stödjande och rådgivande roll och sina utvecklingsuppgifter. En ny myndighe

bör skapas för att stärka statens roll i utvärderingen av skolans resultat. Äve

Centerpartiet anser (mot. 2000/01:Ub239 yrk. 15) att ett kvalitetsinstitut bör

inrättas. Som huvudman för institutet skulle t.ex. kommunerna och lärarnas

organisationer kunna fungera. Institutet bör också ha till uppgift att utveckla

och förfina metoder för utvärdering och stödja kommunerna i deras arbete genom

att bl.a. erbjuda expertis på området. Centerpartiet avsätter 200 miljoner

kronor till ett kvalitetsinstitut och minskar anslaget till Skolverket med 50

miljoner kronor i sitt budgetalternativ (mot. 2000/01:Ub809 i denna del).

U t s k o t t e t har tidigare vid ett flertal tillfällen behandlat och

avstyrkt motionsyrkanden om inrättande av ett kvalitetsinstitut för skolan,

bl.a. i samband med behandlingen av budgetpropositionen för år 1999 (bet.

1998/99:UbU1 s. 22) och budgetpropositionen för år 2000 (bet. 1999/2000:

UbU1 s. 24). Riksdagen har varje gång avslagit yrkandena. Utskottet har ingen

annan uppfattning nu och hänvisar till vad utskottet tidigare anfört. Utskottet

ansåg bl.a. att en kvalitetsgranskningsnämnd knuten till den ansvariga

sektorsmyndigheten är att föredra framför ett fristående kvalitetsinstitut.

Utskottet framhöll att nämnden bör bli ett komplement till Skolverkets reguljär

uppgifter och att detta kommer att bidra till att viktiga synergieffekter uppnå

för verksamheten. Enligt utskottets uppfattning har de kvalitetsgranskningar so

hittills genomförts av nämnden tillfört skolområdet viktig information som kan

bidra till utvecklingen av kvaliteten i verksamheten. Utskottet föreslår att

riksdagen avslår motionerna 2000/01:Ub202 yrkande 3, 2000/01:Ub216 yrkandena 1

och 2, 2000/01:Ub225 yrkande 17, 2000/01:

Ub236 yrkande 24, 2000/01:Ub239 yrkande 15, 2000/01:Ub260 yrkande 12,

2000/01:Ub819 yrkandena 2 och 3 beträffande inrättande av ett kvalitets-

institut för skolan. Utskottet avstyrker därmed också motionerna 2000/01:

Ub809 (delvis) och 2000/01:Ub819 yrkandena 21 och 29 med förslag till ändrad

medelsberäkning.

Gymnasieskolor i utsatta områden

Folkpartiet anser att det skall vara en skyldighet för kommunerna att ge

gymnasieskolor i utsatta områden extra resurser för att hindra utslagning av

elever. Fler magnetskolor, dvs. skolor med attraktiv profil som drar till sig

elever från olika stadsdelar, bör startas (mot. 2000/01:Ub236 yrk. 31).

U t s k o t t e t anser att riksdagen bör avslå yrkandet. Det ankommer på

kommunerna att själva besluta om resurser till de olika skolorna i den egna

kommunen. Det är också kommunerna som beslutar om t.ex. eventuella profileringa

vid skolor i den egna kommunen.

2.5 Anslagen

11:1 Förstärkning av utbildning i storstadsområdena

Från och med budgetåret 1999 har medel anvisats under ett nytt ramanslag för

särskilda utbildningsinsatser i storstadsregionerna. Under anslaget beräknas

medel under treårsperioden den 1 juli 1999-den 1 juli 2002 för förskola i

socialt utsatta bostadsområden och språkutveckling i skolan samt till praktik-

anskaffning för vuxna invandrare.

150 miljoner kronor om året har avsatts för utbyggd förskoleverksamhet.

Ytterligare 75 miljoner kronor har anvisats för andra halvåret år 2002. För att

kommunerna skall få del av dessa medel skall 3-5-åringar i de berörda

bostadsområdena erbjudas avgiftsfri förskola under minst tre timmar om dagen me

en särskild inriktning på barns språkutveckling.

50 miljoner kronor per år har avsatts för språkutveckling i skolan. Medlen skal

användas för åtgärder som syftar till att främja språkutvecklingen i svenska ho

invandrarelever.

Medel har även fördelats - 20 miljoner kronor - för att underlätta varvning

mellan praktik och studier för arbetslösa invandrare och sfi-studerande.

Vidare har 45 miljoner kronor avsatts för år 2000 för insatser där vuxna stöder

elever med t.ex. läxläsning och till projekt inom förskola och skola som syfta

till att bryta segregationen mellan svenska ungdomar och ungdomar med utländsk

bakgrund.

Regeringen har beräknat medelsbehovet för år 2001 till 220 miljoner kronor.

Anslaget tillhör politikområde 11 Storstadspolitik.

Moderaterna anser att detta anslag skall utgå. De menar att problemen med

utanförskap inte löses med mer statsbidrag till vissa kommuner. Det som behövs

är i stället att alla elever ges bra möjlighet att välja skola och att staten

tar över finansieringen av skolan, heter det i motionen (mot. 2000/01:Ub819 yrk

20).

U t s k o t t e t påminner om att riksdagens beslut med anledning av

propositionen Utveckling och rättvisa - en politik för storstaden på 2000-talet

har lagt grunden för en nationell politik för storstadsregionerna (prop.

1997/98:165, bet. 1998/99:AU2). Enligt denna proposition bör medel bl.a.

fördelas till särskilda insatser för barn och ungdomar samt vuxna inom

utbildningsområdet. Vid behandlingen av budgetpropositionen för år 1999

beslutade riksdagen att för detta ändamål anvisa sammanlagt 220 miljoner kronor

per år under en treårsperiod med början den 1 juli 1999. I samband därmed avslo

riksdagen ett yrkande från Moderaterna om att det föreslagna anslaget skulle

utgå. Riksdagen avslog även ett motsvarande yrkande i samband med behandlingen

av budgeten för år 2000. Utskottet som fortfarande anser att det är mycket

angeläget att en särskild utbildningssatsning görs för barn, ungdomar och vuxna

i storstädernas utsatta områden avstyrker motion 2000/01:Ub819 yrkande 20.

Utskottet föreslår att riksdagen anvisar det begärda beloppet - 220 miljoner

kronor - för år 2001.

25:1 Statens skolverk

Statens skolverk är sektorsföreträdare för det offentliga skolväsendet och för

den av det allmänna anordnade förskoleverksamheten och skolbarnsomsorgen.

Skolverkets uppdrag är att bidra till att effektmålen nås genom att stimulera

huvudmännen att öka måluppfyllelsen och säkra kvalitet och likvärdighet i alla

skolformer samt i förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg. Skolverket skall

aktivt verka för att de mål och riktlinjer som riksdagen och regeringen har

fastställt förverkligas.

Den 1 juli 1999 inrättades en kvalitetsgranskningsnämnd inom Skolverket med

uppgift att utföra nationella kvalitetsgranskningar på uppdrag av regeringen.

Regeringen informerar om att den avser att ge Skolverket i uppdrag att utveckla

formerna för stöd till utvecklingen av barnomsorg, skola och vuxenutbildning i

syfte att mer aktivt stödja måluppfyllelsen och att trygga en nationell

likvärdighet.

Kristdemokraterna föreslår att anslaget minskas med 20 miljoner kronor, vilket

motsvarar anslagssparandet för år 1999 (mot. 2000/01:Ub811 i denna del).

Moderaterna, Centerpartiet och Folkpartiet föreslår i något olika utformning

inrättande av ett särskilt kvalitetsinstitut för skolan.

U t s k o t t e t har i det föregående behandlat och avstyrkt motionsyrkanden

om inrättande av ett kvalitetsinstitut för skolan samt förslag om ändrad

medelsberäkning.

Utskottet ansluter sig till regeringens beräkning av anslaget och avstyrker

därmed även motion 2000/01:Ub811 i denna del. Av propositionen framgår bl.a. at

regeringen dragit in en del av överskottet från år 1999 och att resterande

överskott beräknas vara förbrukat vid utgången av år 2000.

I Kristdemokraternas motion 2000/01:Ub316 yrkande 30 begärs ett tillkännagivand

om Skolverkets bristande tillsynsverksamhet. Motionärerna pekar på att

Skolverket under flera år har fått uppdraget att öka tillsynen. Under år 1999

har tillsynen i stället minskat, vilket är anmärkningsvärt och måste föranleda

åtgärder från regeringens sida. Skulle inte Skolverket inom ett år klara en

kvalitetshöjning av sitt arbete måste det övervägas att anlita annat institut,

företag/myndighet, heter det i motionen.

U t s k o t t e t konstaterar att regeringen i propositionen tagit upp frågan

om den minskade tillsynen och uttalat att regeringen noga kommer att följa den

fortsatta utvecklingen. Utskottet har ingen annan uppfattning än motionärerna

och regeringen om vikten av Skolverkets tillsynsverksamhet. Något särskilt

uttalande från riksdagen erfordras dock inte enligt utskottets uppfattning.

Regeringen har redan uppmärksammat frågan. Utskottet utgår från att regeringen

håller riksdagen informerad om den fortsatta utvecklingen. Riksdagen bör med de

anförda avslå yrkandet.

25:2 Utveckling av skolväsende och barnomsorg

Det övergripande syftet med verksamheterna under anslaget är att utveckla de

nationella mål- och styrdokumenten och att ge stöd och stimulans till

barnomsorgens och skolväsendets utveckling mot de nationella målen.

Regeringen informerar om att den ånyo avser att anvisa särskilda medel till

angelägna områden. Särskilda medel har anvisats för att stimulera en ökad

måluppfyllelse. Regeringen avser därvid att göra särskilda insatser för att

stärka elevernas basfärdigheter i att läsa, skriva och räkna.

Kompetensutveckling inom det specialpedagogiska området är ett prioriterat

område. Enligt regeringen bör därvid beaktas behovet av kunskap i dyslexi och

teckenspråk, liksom specialskolans och särskolans behov av kompetens. Regeringe

avser vidare att anvisa medel för kompetensutveckling av skolledare, bl.a.

avseende läroplanens övergripande mål. Regeringen avser att senare återkomma me

en särskild satsning på matematik.

Regeringen redovisar att Skolverket kommer att få ett uppdrag att utveckla en

strategi för hur verkets medel för lokal skolutveckling under detta anslag samt

en huvudpart av de tidsbegränsade särskilda medlen för en ökning av

basfärdigheterna kan användas för genomförande i kommuner och skolor och bidra

till en ökad måluppfyllelse.

Regeringen föreslår vissa överföringar till andra anslag, bl.a. 9 728 000 kr

till anslaget Forskning inom skolväsendet för att stimulera skolforskningen.

Regeringen har beräknat anslaget till 449 206 000 kr.

Centerpartiet begär i motion 2000/01:Ub239 ett tillkännagivande om vikten av

tidiga insatser för läs- och skrivutveckling. Resurserna för detta bör ökas

(yrk. 2). Centerpartiet har avsatt resurser för detta i sitt budgetalternativ.

Under ett nytt anslag föreslås 200 miljoner kronor för insatser mot läs- och

skrivsvårigheter. Samtidigt minskar Centerpartiet detta anslag med 100 miljoner

kronor. Lärare bör ges möjlighet till fortbildning om barns läs- och

skrivutveckling, dyslexi och dyskalkyli (yrk 20). Det är enligt motionärerna

viktigt att föräldrarna deltar i barnens skolarbete hemma. Skolan måste kunna g

föräldrarna stöd och råd om barns inlärningsprocess genom t.ex. temakvällar om

läs-, skriv- och matematikinlärning (yrk. 14). I motion 2000/01:Ub265 (s)

framförs behovet av insatser för elever med läs- och skrivsvårigheter. Det är

viktigt att så tidigt som möjligt ställa diagnos och upptäcka elevers problem

att läsa och skriva. Skolan måste bl.a. ha speciallärare. Vidare bör

obligatorisk utbildning om dyslexi ingå i lärarutbildningen.

U t s k o t t e t anser att elevernas språkutveckling är ett av skolans

viktigaste uppdrag. Detta har utskottet också tidigare gett uttryck för vid

behandlingen av motsvarande motionsyrkanden. Utskottet vill än en gång peka på

att det mycket tydligt framgår av såväl skollagen som läroplanen (Lpo 94) att

skolan har ett särskilt ansvar för de elever som av olika skäl har svårigheter

att nå målen för utbildningen. Det är betydelsefullt att lärarna har insikter i

specialpedagogik och att skolan har tillgång till lärare med fördjupad sådan

kompetens. Utskottet har nyligen behandlat propositionen En förnyad

lärarutbildning (prop. 1999/2000:135, bet. 2000/01:UbU3). Utskottet konstaterad

bl.a. att den nya lärarutbildningen kommer att förstärka den specialpedagogiska

kompetensen bland alla lärare i skolorna mycket påtagligt. Specialpedagogik

skall ingå i det allmänna utbildningsområdet för alla lärarstuderande. Vidare

ges möjlighet att välja specialpedagogik som inriktning och/eller

specialisering. På så sätt kan blivande lärare skaffa sig kompetens att i

vanliga skolor särskilt ägna sig åt elever med behov av specialpedago-

giska insatser. Inriktningar och specialiseringar skall kunna väljas även av

redan utbildade lärare för kompetensutveckling, vilket utskottet anser mycket

angeläget.

Utskottet noterar att regeringen avser att göra särskilda insatser för att

stärka elevernas basfärdigheter i att läsa, skriva och räkna. Utskottet anser i

likhet med regeringen att kompetensutveckling av lärare inom det

specialpedagogiska området är ett prioriterat område och att behovet av kunskap

i bl.a. dyslexi bör beaktas. Med hänvisning till det anförda bör riksdagen avsl

motionerna 2000/01:Ub239 yrkandena 2, 14 och 20 och 2000/01:Ub265.

I motion 2000/01:T713 yrkande 5 begär Centerpartiet ett tillkännagivande om ett

uppdrag till Skolverket att initiera och utvärdera projekt för distansutbildnin

i grund- och gymnasieskolan. Motionärerna anser att distansutbildningen bör

utvecklas.

U t s k o t t e t avstyrker yrkandet. Enligt förordning om försöksverksamhet

med distansundervisning i gymnasieskolan (2000:158) är en kommun som deltar i

försöksverksamheten skyldig att medverka i uppföljning och utvärdering av

verksamheten. Skolverket skall senast den 1 oktober varje år med början 2001

redovisa omfattningen av försöksverksamheten samt göra en utvärdering av

densamma. Någon motsvarande försöksverksamhet finns inte i grundskolan.

I motion 2000/01:Ub315 (s) tas frågan upp om öronmärkning av bidrag till

pedagogiska insatser för finskspråkiga barn och ungdomar. Motionärerna pekar på

att det tidigare fanns ett öronmärkt bidrag. Nu bestämmer Skolverket om bidrage

och bara en bråkdel i jämförelse med tidigare delas ut sedan öronmärkningen tog

bort.

U t s k o t t e t avstyrker yrkandet. I ett mål- och resultatstyrt system är

det inte rimligt med en omfattande detaljstyrning från riksdag och regering. De

kan dock finnas skäl att öronmärka medel till t.ex. försöksverksamhet. Nu ingår

bidraget i anslagsposten 6 Insatser för skolväsendets internationalisering.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag till anslagsbelopp.

25:3 Forskning inom skolväsendet

Skolverket skall stödja kunskapsbildning inom områden av särskild betydelse för

skolan, där det finns angelägna behov och där kunskap saknas eller är

bristfällig. Skolforskningen skall ta sin utgångspunkt i skolväsendets

kärnverksamheter och bidra till att utveckla skolan i överensstämmelse med

samhällets behov. Forskningen skall sätta in skolans och barnomsorgens

verksamhet i ett större samhälleligt sammanhang. Den skall bidra till att

utveckla skolsektorn som en professionell organisation med en kritiskt

reflekterande kunskapsbas. Enligt regeringen skall en ny strategi för

Skolverkets forskningsprogram utarbetas i syfte att ge översikt och öka

tillgängligheten till relevant forskning och kunskap. Skolverket skall som

sektorsorgan ta ansvar för att forskning kommer till stånd och samtidigt bidra

till spridning i form av att understödja lärares forskningsverksamhet, höja

verksamhetens vetenskapliga bas och stärka den vetenskapliga kompetensen.

Regeringen pekar på att den vetenskapliga grunden för skolans verksamhet är sva

och måste såväl stärkas som höjas. I enlighet med propositionen En förnyad

lärarutbildning (prop. 1999/2000:135) lägger regeringen fram förslag om att

anslagen till det utbildningsvetenskapliga området ökas med 90 miljoner kronor.

Dessutom inrättas två nya forskarskolor inom detta område. Samtliga universitet

och högskolor med lärarutbildning skall stärka den vetenskapliga grunden för

lärarutbildning. Regeringen framhåller betydelsen av forskningsinsatser inom

skolväsendet och föreslår en betydande uppräkning av detta anslag till 30

miljoner kronor.

Moderaterna föreslår en ytterligare ökning - 8 miljoner kronor - av anslaget fö

att Skolverket skall ges möjlighet att följa de förändringar som motionärerna

föreslår (mot. 2000/01:Ub819 yrk. 18).

I motion 2000/01:So222 (c) yrkande 5 begärs ett tillkännagivande om att det

behövs utökade forskningsmedel för handikappforskning, t.ex. skulle det behövas

forskning om "hörselskadade elevers delaktighet i undervisningen".

Kristdemokraterna anser att det är positivt att ökade resurser avsätts till

Forskning inom skolväsendet. De understryker vikten av att dessa medel kommer

lärarkåren till del och att pedagogisk forskning görs i anslutning till skolans

vardag (mot. 2000/01:Ub316 yrk. 19).

U t s k o t t e t delar regeringens och motionärernas uppfattning om betydelse

av forskningsinsatser inom skolväsendet. Den vetenskapliga grunden för skolans

verksamhet måste stärkas. Utskottet ser positivt på att regeringen har

föreslagit ökade medel under anslaget. Det ankommer på Skolverket som

sektorsföreträdare att ta ansvar för att forskning kommer till stånd inom

angelägna områden där kunskap saknas eller är bristfällig. Utskottet föreslår

att riksdagen avslår motionerna 2000/01:Ub316 yrkande 19 och 2000/01:So222

yrkande 5. Utskottet ansluter sig till regeringens förslag till medelsberäkning

och avstyrker därmed även motion 2000/01:Ub819 yrkande 18.

25:4 Program för IT i skolan

Från och med budgetåret 1999 har under ett nytt ramanslag medel anvisats för IT

i skolan. Satsningen omfattar medel om totalt 1 490 miljoner kronor under tre

år. Under anslaget beräknas medel för bl.a., kompetensutveckling av lärare,

inköp av datorer och stöd till infrastruktureringar.

Regeringen redovisar att den pågående satsningen berör knappt hälften av antale

hösten 1997 verksamma lärare i förskoleklassen, grundskolan, särskolan,

specialskolan, sameskolan, gymnasieskolan och de svenska utlandsskolorna.

Regeringen anser det angeläget att utvidga satsningen till att omfatta fler

lärare i de berörda skolformerna liksom till lärare inom den kommunala

vuxenutbildningen. Regeringen anser att satsningen bör fortsätta även år 2002

och beräknar 170 miljoner kronor för detta år.

Enligt Moderaterna är målet att alla lärare skall omfattas av satsningen. Det ä

bra att regeringen förlänger projektet. Trots detta bör en kraftigare satsning

göras. För år 2001 föreslås 700 miljoner kronor, vilket är drygt 47 miljoner me

än regeringens förslag. Under de kommande tre åren föreslås sammanlagt 327 144

000 kr mer än regeringen (mot. 2000/01:Ub819 yrk. 5 och 19).

I Folkpartiets motion 2000/01:Ub236 yrkande 18 begärs ett tillkännagivande om

tillgång till dator och egen e-postadress för alla elever. Motionärerna anser

att det finns risk för uppdelning av eleverna i A- och B-lag, där några har

tillgång till dator och IT i hemmet.

Kristdemokraterna tar upp frågan om eleverna och informationen på Internet (mot

2000/01:Ub316 yrk. 27). De betonar vikten av att eleverna lär sig sovra och

värdera informationen på Internet. Kristdemokraterna föreslår i sitt

budgetalternativ en minskning av anslaget med 100 miljoner kronor (mot.

2000/01:Ub811 i denna del).

U t s k o t t e t anser i likhet med regeringen det angeläget att satsningen p

IT i skolan utvidgas så att fler lärare får del av den. Därigenom stärks

förutsättningarna att barn, ungdomar och vuxenstuderande får möjlighet att

tidigt lära sig att använda IT som ett verktyg för sitt eget kunskapssökande oc

lärande. Utskottet tillstyrker medelsberäkningen för år 2001 och avstyrker

därmed motionerna 2000/01:Ub811 i denna del och 2000/01:Ub819 yrkandena 5 och

19.

Utskottet föreslår att riksdagen avslår motion 2000/01:Ub236 yrkande 18

beträffande tillgång till dator och egen e-postadress för alla elever. Medel

under detta anslag används bl.a. till inköp av datorer och till

infrastruktursatsningar. Under år 1999 fördelades 180 miljoner kronor i

statsbidrag till kommunerna för att ansluta skolor till Internet eller förbättr

uppkopplingarna samt för att ge alla lärare och elever en egen e-postadress.

Enligt regeringens beslut skall delegationen för IT i skolan följa och utvärder

verksamheten. Delegationen har beslutat om en utvärdering som skall vara

slutredovisad före utgången av 2003.

Utskottet föreslår att riksdagen avslår motion 2000/01:Ub316 yrkande 27 om

eleverna och informationen på Internet. Utskottet förutsätter att all verksamhe

i skolan utgår från de mål och riktlinjer som anges i läroplanerna. Enligt

läroplan för det obligatoriska skolväsendet (Lpo 94) är skolans uppdrag bl.a.

att eleverna utvecklar sin förmåga att kritiskt granska fakta och förhållanden

och att inse konsekvenserna av olika alternativ.

25:5 Statens institut för handikappfrågor i skolan

Statens institut för handikappfrågor i skolan (SIH) skall ge specialpedagogisk

rådgivning och stöd till kommunerna och sådana fristående skolor som står under

statlig tillsyn. SIH skall också utveckla, framställa och distribuera läromedel

för synskadade, rörelsehindrade, hörselskadade/döva och utvecklingsstörda

elever. SIH skall genom sina insatser verka för att minimera de svårigheter som

kan uppstå för elever med funktionshinder.

I kommittédirektiv (dir. 2000:9) Statens stöd i specialpedagogiska frågor har

regeringen preciserat uppdraget till den organisationskommitté som skall

förbereda ombildandet av SIH till en ny myndighet för statens stöd i

specialpedagogiska frågor. Den nya myndigheten skall inrättas den 1 juli 2001.

Regeringen har beräknat anslaget till 125 292 000 kr.

Ut sk o t t e t tillstyrker regeringens förslag till anslagsbelopp.

Som utskottet har redovisat i det föregående under punkten Inrättande av

kvalitetsinstitut inom skolan föreslås i Moderata samlingspartiets motion

2000/01:Ub819 yrkandena 2, 3, och 21 bl.a. en sammanslagning av Skolverket och

SIH och att anslaget till SIH utgår. Utskottet hänvisar till sina överväganden

härom i det föregående.

25:6 Skolutveckling och produktion av läromedel för elever med handikapp

Ur anslaget bekostas dels bidrag enligt förordningen (1991:978) om statsbidrag

till produktion av vissa läromedel, dels kostnader för utveckling och produktio

av samt information om läromedel för elever med funktionshinder. Från anslaget

finansieras även olika utvecklingsinsatser för elever med funktionshinder. Måle

är att framställa läromedel och hjälpmedel i nödvändigt antal och av god

kvalitet för att tillgodose målgruppens behov.

Enligt propositionen Elever med funktionshinder - ansvar för utbildning och stö

(prop. 1998/99:105) skall statens engagemang för produktion av läromedel och

studiematerial för barn, ungdomar och vuxna med funktionshinder utredas

ytterligare. Utgångspunkten skall vara Funkiskommitténs respektive

Kunskapslyftskommitténs överväganden och slutsatser. Direktiv bereds för

närvarande inom Regeringskansliet.

Regeringen har beräknat anslaget till 21 788 000 kr.

Moderata samlingspartiet föreslår i motion 2000/01:Ub819 att anslaget tillförs

ytterligare 1 miljon kronor för år 2001 (yrk. 22). De anser att verksamheten

under anslaget Skolutveckling och produktion av läromedel för elever med

handikapp är ett prioriterat område och förordar att anslaget ökar med 3

miljoner kronor under de närmaste tre åren (yrk. 6).

U t s k o t t e t anser i likhet med motionärerna att utveckling och produktio

av läromedel för elever med handikapp är en angelägen verksamhet. Den av

regeringen aviserade utredningen bör dock avvaktas. Riksdagen bör avslå motion

2000/01:Ub819 yrkandena 6 och 22. Utskottet tillstyrker därmed regeringens

förslag till anslag.

25:7 Specialskolemyndigheten och resurscenter

Utbildningen i specialskolan har som mål att ge barn och ungdomar med dövhet

eller hörselskada en till varje elevs förutsättningar anpassad utbildning som s

långt möjligt motsvarar den utbildning som ges i grundskolan. Resurscentren

skall genom utredning och träning främja den allsidiga utvecklingen hos elever

det offentliga skolväsendet för barn och ungdom samt informera och

kompetensutveckla lärare och övrig personal.

Specialskolmyndigheten, som inrättades den 1 juli 2000, skall samordna resurser

utvecklingsarbete m.m. i syfte att stärka utvecklingen av skolornas inre arbete

för att bidra till en ökad måluppfyllelse.

Enligt propositionen Elever med funktionshinder - ansvar för utbildning och stö

(prop. 1998/99:105, bet. 1999/2000:UbU4) höjs hemkommunens ersättning till

staten för elev i specialskolan fr.o.m. hösten 2001 till 175 000 kr. För

närvarande tillförs ersättningarna inkomsttiteln 2811 Övriga inkomster av

statens verksamhet. Regeringen föreslår att medlen i stället fr.o.m. den 1 juli

2001 tillförs anslaget och att anslaget räknas ned med belopp motsvarande de

beräknade avgiftsinkomsterna. Regeringen har beräknat inkomsterna till 96

miljoner kronor för läsåret 2001/02. År 2001 uppstår halvårseffekt, vilket

innebär att anslaget minskas med 48 miljoner kronor. År 2002 har anslaget

minskats med ytterligare 48 miljoner kronor. Regeringen har beräknat anslaget

till 411 774 000 kr år 2001.

Moderaterna föreslår att ytterligare 10 miljoner kronor anvisas för år 2001 sam

att sammanlagt 30 miljoner kronor anvisas för treårspeioden i syfte att

bibehålla och utveckla den kompetens som finns vid Ekeskolan och Hällsboskolan

(mot. 2000/01:Ub819 yrk. 23). Motionärerna har tidigare avvisat nedläggningen a

dessa skolor. Kristdemokraterna föreslår i sitt budgetalternativ att 5 miljoner

kronor anvisas under ett nytt anslag Ekeskolan och Hällsboskolan (mot.

2000/01:Ub811 i denna del) för att återuppta den kontinuerliga intagningen till

de fasta skoldelarna vid dessa skolor.

U t s k o t t e t hänvisar till riksdagens beslut med anledning av förslagen i

propositionen Elever med funktionshinder - ansvar för utbildning och stöd (prop

1998/99:105, bet. 1999/2000:UbU4, rskr. 1999/2000:14). Beslutet innebar bl.a.

att synskadade och talskadade inte längre skall tillhöra den statliga

specialskolans målgrupp och som en följd skall de fasta skoldelarna vid

Ekeskolan och Hällsboskolan avvecklas successivt. Detta avses ske genom

intagningsstopp, fr.o.m. den 1 juli 2001 vid Ekeskolan respektive fr.o.m. den 1

juli 2002 vid Hällsboskolan. Samtidigt byggs resurscentren ut vid de båda nämnd

skolorna och tillförs en mindre skoldel för visstidsplacering.

Utskottet anser att riksdagen bör bifalla regeringens förslag till anslagsbelop

och avslå motionerna 2000/01:Ub811 (delvis) och 2000/01:Ub819 yrkande 23.

25:8 Särskilda insatser på skolområdet

Under anslaget beräknas medel för bidrag enligt förordningen (1991:931) om

statsbidrag till särskilda insatser på skolområdet till kommuner för samordnade

regionala utbildningsinsatser avseende särskild undervisning på sjukhus m.m. oc

samordnade regionala utbildningsinsatser för elever med funktionshinder. Medel

beräknas också för bidrag till vissa riksrekryterande utbildningar för elever

med funktionshinder.

U t s k o t t e t föreslår att riksdagen anvisar det av regeringen begärda

beloppet 278 526 000 kr under anslaget.

25:9 Sameskolstyrelsen

Sameskolstyrelsen är en styrelse för sameskolorna och den integrerade samiska

undervisningen i den kommunala grundskolan. Utbildningen vid sameskolorna och

den integrerade samiska undervisningen har som mål att bevara och utveckla det

samiska språket och den samiska kulturen genom att ge samiska barn en utbildnin

med samisk inriktning. Sameskolstyrelsen har som särskild uppgift att utveckla,

framställa och distribuera läromedel för samisk undervisning.

Läsåret 1999/2000 gick 187 elever i sameskolan, jämfört med 189 elever läsåret

1998/99. Den integrerade verksamheten omfattade 168 elever, jämfört med 150

elever läsåret dessförinnan.

Regeringen har beräknat anslaget till 29 666 000 kr.

U t s k o t t e t föreslår att riksdagen anvisar det begärda beloppet.

25:10 Maxtaxa i barnomsorgen m.m.

Regeringen föreslår att medlen för maxtaxa och allmän förskola förs upp under

ett särskilt anslag benämnt Maxtaxa i barnomsorgen m.m. med 150 miljoner kronor

för år 2001, 4 400 miljoner kronor år 2002 och 5 600 miljoner kronor år 2003. U

anslaget skall bekostas ersättning till kommunerna för de lagreglerade

reformerna allmän förskola och förskoleverksamhet för barn till arbetslösa elle

föräldralediga. Ur anslaget bekostas även statsbidrag till de kommuner som infö

ett system med maxtaxa i förskoleverksamheten och skolbarnsomsorgen samt

statsbidrag till kvalitetssäkrande åtgärder för kommuner som inför maxtaxa.

Anslagsberäkningen förutsätter att regeringens förslag i propositionen Maxtaxa

och allmän förskola m.m. (prop. 1999/2000:

129) antas av riksdagen, vilket numera har skett (bet. 2000/01:UbU5, rskr. 46).

Reformen innehåller ett antal olika delar som genomförs vid skilda tidpunkter.

Kommunernas skyldighet att erbjuda förskoleverksamhet för barn till arbetslösa

eller föräldralediga införs den 1 juli 2001 för arbetslösas barn och den 1

januari 2002 för föräldraledigas barn. Ersättningssystemet för maxtaxa införs

den 1 januari 2002 samtidigt med det specialdestinerade bidraget om 500 miljone

kronor per år för kvalitetssäkrande åtgärder till kommuner som inför systemet

med maxtaxa. En avgiftsfri allmän förskola omfattande minst 525 timmar om året

för alla barn i åldern 4 och 5 år införs den 1 januari 2003.

Moderaterna hänvisar till att de tidigare föreslagit avslag på propositionen om

Maxtaxa och allmän förskola m.m. och lämnat förslag till alternativa lösningar.

Medlen under anslaget bör utgå (mot. 2000/01:Ub819 yrk. 8). Moderaterna föreslå

i motionerna 2000/01:Ub260 yrkande 1 och 2000/01:

Ub819 yrkande 10 införande av en barnskola för barn i åldern fyra till sex år.

U t s k o t t e t avstyrker yrkandena. Utskottet har nyligen behandlat och

avstyrkt motsvarande förslag (prop. 1999/2000:129, bet. 2000/01:UbU5, rskr. 46)

Utskottet tillstyrkte regeringens förslag till avgiftsfri allmän förskola för

alla fyra- och femåringar omfattande minst 525 timmar om året och avstyrkte

förslag om inrättande av barnskola. Utskottet framhöll bl.a. att betoningen av

förskolans pedagogiska roll gör att frågan om vilka barn som inte nås av

förskolan får ökad betydelse. En allmän förskola erbjuder alla barn en

pedagogisk stimulans och gruppgemenskap och förbättrar därmed barnens

möjligheter till lärande och en positiv utveckling.

Maxtaxa inom barnomsorgen behandlas i flera motioner. Enligt Moderaterna

cementerar maxtaxan det kommunala dagismonopolet genom att göra dess tjänster

billigare än de redan är, i jämförelse med alla andra alternativ (mot.

2000/01:So303 yrk. 5). Enligt motion 2000/01:Sk1025 (m) yrkande 4 bör

barnomsorgskonto och rätt till avdrag för styrkta barnomsorgskostnader samt

etableringsfrihet för alternativ barnomsorg införas. Enligt Kristdemokraterna

förstärker maxtaxan dagens orättvisor mellan dem som kan och vill utnyttja den

kommunalt finansierade barnomsorgen och dem som måste ordna annan barnomsorg

(mot. 2000/01:Sf273 yrk. 12). De betonar vikten av alternativ barnomsorg och

etableringsmöjligheter för dessa (yrk. 14). Förslaget om maxtaxa avvisas i

motion 2000/01:Ub243 (kd) yrkande 1. Kristdemokraterna anser i sitt

budgetalternativ att anslaget bör utgå (mot. 2000/01:Ub811 i denna del).

Folkpartiet avvisar maxtaxereformen och anser att barnomsorgskonto med 40 000 k

per barn, avdragsrätt för barnomsorgskostnader och etableringsfrihet inom

barnomsorgen bör införas i stället (mot. 2000/01:Sf308 yrk. 8 och 9).

Centerpartiet anser att det skall införas etableringsfrihet för förskolor (mot.

2000/01:Ub239 yrk. 1).

U t s k o t t e t har som redovisats i det föregående nyligen behandlat

propositionen Maxtaxa och allmän förskola m.m. (prop. 1999/2000:129, bet.

2000/01:UbU5). Utskottet har därvid tillstyrkt regeringens förslag och avstyrkt

motionsyrkanden motsvarande de nu föreliggande om att i stället införa

barnkonto, avdragsrätt för styrkta barnomsorgskostnader samt etableringsfrihet

barnomsorgen. Utskottet delade regeringens uppfattning att en maxtaxa med låga

och enhetliga avgifter kommer att medföra att barnens närvarotider blir mindre

splittrade och att verksamheten i förskolan och fritidshemmet lättare kan lägga

upp utifrån pedagogiska överväganden. En låg avgift i förskoleverksamheten och

skolbarnsomsorgen kommer vidare att innebära en avsevärd standardhöjning för

merparten av alla barnfamiljer. Utskottet var inte berett att införa en

skyldighet för kommunerna att ge stöd till alternativa barnomsorgsformer.

Utskottet framhöll bl.a. att enskild barnomsorg kan berika barnomsorgen och

bidra till en positiv utveckling. Utskottet fann emellertid inte anledning att

ändra reglerna om att det är kommunen som avgör om bidrag kan lämnas till

enskild barnomsorg (2 a kap. 17 § skollagen). Utskottet har ingen annan

uppfattning nu och föreslår att riksdagen avslår motionerna 2000/01:Ub239

yrkande 1, 2000/01:Ub243 yrkande 1, 2000/01:Sk1025 yrkande 4, 2000/01:Sf273

yrkandena 12 och 14, 2000/01:Sf308 yrkandena 8 och 9 och 2000/01:So303 yrkande

5.

Behovet av att utveckla den öppna förskolan understryks av Centerpartiet (mot.

2000/01:Sf611 yrk. 13) och Kristdemokraterna (mot. 2000/01:Sf273 yrk. 15).

U t s k o t t e t anser att den öppna förskolan är ett viktigt komplement inom

förskoleverksamheten. Den bör även fortsättningsvis utvecklas efter lokala

behov. Något tillkännagivande behövs inte enligt utskottets uppfattning, varför

riksdagen bör avslå motionerna 2000/01:Sf273 yrkande 15 och 2000/01:Sf611

yrkande 13.

Folkpartiet tar i motion 2000/01:Ub225 upp frågan om mål för förskolan m.m. Det

bör vara två typer av mål. Mål att sträva mot skall ange inriktningen på

förskolans pedagogiska verksamhet och uttrycka en önskad kvalitetsutveckling.

Mål att uppnå skall uttrycka vad varje barn skall ha uppnått när de lämnar

förskolan (yrk. 19). Det är viktigt att samarbetet mellan föräldrar och persona

i förskolan ständigt utvärderas (yrk. 22).

U t s k o t t e t har nyligen i betänkande 2000/01:UbU5 även behandlat

motsvarande yrkanden. Utskottet hänvisar till vad utskottet då anförde.

Utskottet pekade bl.a. på att en arbetsgrupp tillsatts inom

Utbildningsdepartementet med uppdrag att göra en översyn av läroplanerna som

styrinstrument och att skollagen ses över av en särskild utredning. Utskottet

har även i tidigare sammanhang, bl.a. i samband med behandlingen av läroplan fö

förskolan behandlat yrkanden om mål för förskolan. Utskottet anförde då att

avsikten med mål att uppnå när det gäller skolan är att målen skall kunna

utvärderas och utgöra grunden för en resultatbedömning. I förskolan är det inte

det enskilda barnets resultat som skall utvärderas och inga betyg eller omdömen

skall utfärdas. Utskottet instämde därför med regeringen i bedömningen att

läroplanen för förskolan endast skall innehålla en typ av mål, nämligen mål att

sträva mot för det enskilda barnets utveckling och lärande (bet. 1997/98:UbU16

s. 9). Utskottet finner inte skäl att ändra sitt tidigare ställningstagande.

Något behov av ett tillkännagivande om samarbete mellan föräldrar och förskola

finns inte enligt utskottets uppfattning. Det framgår tydligt av läroplanen

(Lpfö 98) att förskolans arbete med barnen skall ske i nära och förtroendefullt

samarbete med hemmen. Riksdagen bör avslå yrkandena.

Frågor med anknytning till personalen i förskolan tas upp i flera motioner.

Folkpartiet anser att högskoleutbildade förskollärare skall ha ansvaret för den

pedagogiska verksamheten (mot. 2000/01:Ub225 yrk. 21). Enligt Centerpartiet

skall det införas särskilda riktlinjer för förskollärare i läroplanen (mot.

2000/01:Ub239 yrk. 19). Kristdemokraterna betonar vikten av att personalen ges

goda möjligheter till vidareutbildning och kompetenshöjning (mot. 2000/01:Sf273

yrk. 16).

U t s k o t t e t hänvisar även i denna fråga till vad utskottet anfört nylige

i betänkande 2000/01:UbU5 vid behandlandet av motsvarande motionsyrkanden.

Utskottet hänvisade bl.a. till sitt ställningstagande i samband med behandlinge

av läroplanen då det gällde liknande motionsyrkanden om förskollärares

pedagogiska ansvar och särskilda riktlinjer som vänder sig till förskolläraren

(bet. 1997/98:UbU16 s. 10). Utskottet anförde bl.a. följande.

Att förskolan nu får en läroplan är ett uttryck för de krav som ställs på att

den pedagogiska verksamheten skall ha hög kvalitet. - - - Kommunerna har ansvar

för att kvaliteten i förskolan utvecklas. Utskottet vill betona att det ankomme

på dem att organisera verksamheten och anskaffa den kompetens som behövs för at

målen i läroplanen skall kunna nås. I likhet med regeringen utgår utskottet frå

att kommunerna satsar på välutbildad personal för att garantera hög

professionalitet. Som regeringen anmärker är arbetslaget i dag det vanligaste

sättet att organisera arbetet i förskolan. Det är därför enligt utskottets

mening naturligt att riktlinjerna i läroplanen vänder sig till arbetslaget.

Utskottet har ingen annan uppfattning än motionärerna beträffande vikten av

fortbildning och vidareutbildning av förskolans personal. Det är kommunernas

ansvar att fortbilda sin personal. Enligt utskottets uppfattning kommer

strukturen i den nya lärarutbildningen att innebära ett utökat utbud av olika

kurser och specialiseringar som med fördel kan användas av förskolans och

skolans personal för kompetensutveckling (prop. 1999/2000:135, bet.

2000/01:UbU3, rskr. 5). Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet

motionerna 2000/01:Ub225 yrkande 21, 2000/01:Ub239 yrkande 19 och 2000/01:Sf273

yrkande 16.

Kristdemokraterna anser att regeringen bör reda ut begreppen barnomsorg och

förskola. Ibland är förskola något som inbegriper både daghem, familjedaghem oc

öppen förskola. Ibland uppfattas det som om begreppet endast rör daghem (mot.

2000/01:Sf273 yrk. 13).

U t s k o t t e t avstyrker yrkandet. Det finns enligt utskottets uppfattning

inget behov av ett tillkännagivande. Begreppen förskoleverksamhet (förskola,

familjedaghem och kompletterande förskoleverksamhet, öppen förskola) och

skolbarnsomsorg (fritidshem och familjedaghem samt öppen fritidsverksamhet) är

angivna i 2 a kap. skollagen. Skollagskommittén har i uppdrag att analysera och

definiera de termer som används i skollagen, t.ex. skola/skolform, undervisning

och pedagogisk verksamhet.

I motion 2000/01:Ub337 (s) begärs ett tillkännagivande om att successivt utöka

den avgiftsfria förskolan. Förskolan måste på sikt bli avgiftsfri för alla barn

i åldern 1-5 år. Liksom i skolan skall inga avgifter förekomma.

U t s k o t t e t avstyrker yrkandet. Något tillkännagivande erfordras inte

enligt utskottets mening. Regeringen har i propositionen angivit att förskolan,

i likhet med skolan, föräldraförsäkringen, barnbidraget och hälso- och

sjukvården skall vara en del av den generella välfärden och erbjudas alla barn

och barnfamiljer. Målet är en avgiftsfri förskola.

25:11 Bidrag till personalförstärkningar i skola och fritidshem

Regeringen föreslår att ett särskilt statsbidrag riktat till skolsektorn införs

för att öka personaltätheten. Bidraget avser att förbättra förutsättningarna fö

att höja skolans resultat i förhållande till mål uttryckta i läroplan och

kursplaner genom att tillföra mer personal till skolan och fritidshemmen.

Avsikten är att stegvis tillföra kommunerna utökade resurser med 1 miljard per

läsår med början höstterminen 2001 tills nivån 5 miljarder är nådd. Under

femårsperioden anvisas medlen under ett särskilt anslag. Bidraget avses vara et

ömsesidigt åtagande mellan stat och kommun, och särskilda villkor skall gälla

för att få bidraget. Efter fem år skall bidraget infogas i det generella

statsbidraget och blir då nivåhöjande.

Moderaterna avvisar förslaget om ett särskilt bidrag till personalförstärkninga

(mot. 2000/01:Ub819 yrk. 9). Även Kristdemokraterna avvisar förslaget. De anser

att det är ett intrång i det kommunala självstyret och att kommunerna själva

bäst kan bedöma behovet i den egna kommunen (mot. 2000/01:Ub316 yrk. 1 och

2000/01:Ub811 i denna del). Centerpartiet anser att anslaget skall utgå och

medlen införas i det generella bidraget till kommunerna (mot. 2000/01:Ub809 i

denna del). Folkpartiet anser att resursökningen även skall kunna gå till

löneökningar för lärare (mot. 2000/01:Ub236 yrk. 13).

U t s k o t t e t anser det angeläget att en tidsbegränsad kraftsamling görs

för att möjliggöra att skolans resultat förbättras. Förstärkningen kommer att h

stor betydelse för de elever som behöver stöd för att nå målen. Alla insatser

som görs tidigt i skolsystemet är av stor betydelse - särskilt när det gäller

att erövra grundläggande basfärdigheter. Avsikten är att medlen skall användas

för personalförstärkningar som är strategiska för att nå en ökad måluppfyllelse

Det är angeläget med fler vuxna i skolorna. Kommunerna bestämmer själva vilka

personalkategorier som pengarna skall användas för. På så sätt utnyttjas

fördelarna med lokala beslut.

Med det anförda tillstyrker utskottet regeringens förslag till anslag och

avstyrker motionerna 2000/01:236 yrkande 13, 2000/01:Ub316 yrkande 1,

2000/01:Ub809 i denna del och 2000/01:Ub819 yrkande 9.

25:12 Bidrag till viss verksamhet motsvarande grundskola och gymnasieskola

Under anslaget beräknas bidrag till bl.a. vissa riksrekryterande utbildningar,

kostnader för Sveriges anslutning till examensorganisationen International

Baccalaureate Organisation och särskilt bidrag till IB-utbildningar

(International Baccalaureate), riksinternatskolor, internationella grund- och

gymnasieskolor, kostnader för utlandssvenska barns skolgång i Sverige och

ersättning för nordiska elever.

Regeringen har beräknat anslaget till 114 540 000 kr.

U t s k o t t e t föreslår att riksdagen anvisar det begärda beloppet.

25:13 Bidrag till svensk undervisning i utlandet

Bidragsbestämmelserna finns i förordningen om statsbidrag till utbildning av

utlandssvenska barn och ungdomar (1994:519). Bestämmelserna innebär i korthet

att statsbidrag lämnas till huvudmannen för en svensk utlandsskola,

distansundervisning, kompletterande svensk undervisning och undervisning vid

utländsk skola (internationell skola). Regeringen har beräknat anslaget till 74

195 000 kr.

Moderaterna föreslår att ytterligare 30 miljoner kronor anvisas under den

kommande treårsperioden. För år 2001 föreslås ytterligare 10 miljoner kronor. D

svenska skolorna i utlandet underlättar svenska medborgares möjligheter att

arbeta utomlands (mot. 2000/01:Ub819 yrk. 24).

U t s k o t t e t anser att riksdagen bör avslå yrkandet och bifalla

regeringens förslag till anslagsbelopp.

25:14 Statens skolor för vuxna

Målet för statens skolor för vuxna (SSV) i Norrköping och Härnösand är att öka

tillgängligheten av vuxenutbildning genom att i form av distansutbildning

erbjuda och utveckla undervisningsverksamhet som motsvarar kommunal

vuxenutbildning. Anslaget tillförs inkomster för bl.a. uppdragsutbildning.

I avvaktan på den kommande propositionen om vuxnas lärande, i vilken bl.a. SSV:

framtid och utvecklingen av det flexibla lärandet i den gymnasiala

vuxenutbildningen kommer att behandlas föreslår regeringen ett oförändrat

anslag, 40 427 000 kr.

U t s k o t t e t tillstyrker regeringens förlag.

25:15 Bidrag till viss verksamhet inom vuxenutbildning

Från anslaget bekostas statsbidrag till kompletterande skolor enligt

förordningen om statligt stöd till kompletterande utbildningar (2000:521), viss

andra skolor bl.a. Katrineholms tekniska skola och viss kursverksamhet. Från

anslaget utgår också medel enligt särskilda regeringsbeslut till

försöksverksamhet och utvecklingsarbete inom vuxenutbildningsområdet.

U t s k o t t e t föreslår att riksdagen anvisar det begärda beloppet,

163 535 000 kr.

25:16 Särskilda utbildningsinsatser för vuxna

Från anslaget bekostas statsbidrag enligt förordningen (1998:276) om statligt

stöd till särskilda satsningar på utbildning av vuxna, bidrag till fackliga

organisationer m.fl. för uppsökande verksamhet och utbildning i samhällsfrågor,

till försöksverksamheten med kvalificerad yrkesutbildning (KY) samt medel till

administration m.m. av försöksverksamheten.

I 2000 års ekonomiska vårproposition gjorde regeringen bedömningen att

satsningen på Kunskapslyftet skulle vidmakthållas på en i huvudsak oförändrad

nivå till utgången av 2002. För 2003 beräknades medel för sammanlagt 56 000

årsstudieplatser inom den kommunala vuxenutbildningen och folkhögskolan.

Regeringen anser att en rad skäl talar mot att en så kraftig minskning av

volymen sker från ett budgetår till nästa. Inte minst de praktiska möjlighetern

att anpassa utbildningsorganisationen till en lägre nivå motiverar att

minskningen sker successivt under några år. Regeringen gör bedömningen att en

successiv minskning bör inledas under andra halvåret 2001. Minskningen av

antalet platser beräknas till ca 15 000 fr.o.m. andra halvåret 2001.

Regeringen informerar om att den avser att lämna en särskild proposition om

vuxnas lärande i slutet av året.

Regeringens utgångspunkt är att försöksverksamheten med kvalificerad

yrkesutbildning skall övergå i reguljär verksamhet. Regeringen återkommer i en

proposition i slutet av år 2000.

Regeringen begär ett särskilt bemyndigande att besluta om bidrag till viss

kvalificerad yrkesutbildning som inklusive tidigare åtaganden innebär utgifter

på högst 1 652 000 000 kr under åren 2002-2005.

Regeringen har beräknat anslaget till 4 156 379 000 kr.

Moderaterna begär i motion 2000/01:Ub819 yrkande 7 ett tillkännagivande om

behovet av fler studieplatser inom kvalificerad eftergymnasial yrkesutbildning.

I avvaktan på proposition om vuxenutbildning föreslås en successsiv neddragning

av antalet studieplatser inom Kunskapslyftet samtidigt som den kvalificerade

yrkesutbildningen byggs ut till att omfatta 25 000 platser år 2003. Motionärern

pekar på att denna utbildning har goda resultat och stor efterfrågan.

Moderaterna föreslår en minskning av anslaget med 712,5 miljoner kronor år 2001

(yrk. 25). Kristdemokraterna föreslår en minskning av anslaget med 40 miljoner

kronor (mot. 2000/01:Ub811 i denna del). Folkpartiet föreslår en minskning av

anslaget med 1 000 miljoner kronor (2000/01:Ub820 yrk. 34).

U t s k o t t e t har ingen annan uppfattning än regeringen beträffande en

successiv minskning av antalet platser i Kunskapslyftet fr.o.m. andra halvåret

2001.

Antalet platser i försöksverksamheten med kvalificerad yrkesutbildning har

fr.o.m. våren 1999 utökats till 12 000 platser samtidigt som försöksverksamhete

förlängts t.o.m. år 2001. Regeringens utgångspunkt är att försöksverksamheten

skall övergå i reguljär verksamhet. Regeringen avser att återkomma till

riksdagen i denna fråga. Även om erfarenheterna av försöksverksamheten är goda

och utbildningen är eftertraktad finns det enligt utskottets mening inte

anledning att föregripa den aviserade propositionen och uttala behov av fler

studieplatser inom kvalificerad yrkesutbildning. Riksdagen bör avslå motion

2000/01:Ub819 yrkande 7 om tillkännagivande i denna fråga.

Utskottet ansluter sig till regeringens bedömning av medel under anslaget och

avstyrker förslagen till ändrade anslagsbelopp. Riksdagen bör vidare godkänna

regeringens förslag till bemyndigande beträffande utbetalning av medel för

kvalificerad yrkesutbildning.

3 Universitet och högskolor

3.1 Inledning

I detta avsnitt behandlar utskottet anslagen 25:17-73.

Tolv universitet och 23 högskolor föreslås få var sitt anslag till

grundutbildning. Samtliga universitet under Utbildningsdepartementet samt fyra

högskolor - de som tilldelats vetenskapsområde - föreslås också få var sitt

anslag till forskning och forskarutbildning. En högskola, som när

budgetpropositionen lades fram inte hade tilldelats vetenskapsområde, föreslås

få särskilt anslag till forskning. Dessa anslag har beteckningarna 25:17-25:68.

Vidare finns ett anslag (25:69) för statsbidrag till enskilda och kommunala

högskoleutbildningar m.m. Anslaget finansierar bl.a. grundutbildning, forskning

och forskarutbildning vid Chalmers tekniska högskola AB och Stiftelsen Högskola

i Jönköping samt statsbidrag till ett stort antal landsting för medellånga

vårdutbildningar.

Anslaget 25:70 Särskilda utgifter inom universitet och högskolor m.m.

finansierar verksamhet inom högskoleområdet för vilken medel inte har ställts

till förfogande under annat anslag. Detta anslag avser även bidrag till Svenska

studenthemmet i Paris samt Sveriges Förenade Studentkårer.

Ett särskilt anslag, 25:71 Forskning och konstnärligt utvecklingsarbete vid

vissa högskolor m.m., är fördelat på anslagsposter för var och en av de statlig

högskolor som inte har eget anslag till forskning och forskarutbildning.

Från anslaget 25:72 Ersättningar för klinisk utbildning och forskning utgår

ersättning till vissa landsting enligt avtal om samarbete om läkarutbildning oc

forskning m.m. samt om samarbete om tandläkarutbildning och forskning m.m.

Under anslaget 25:73 beräknas ersättning för premier för de statliga

avtalsförsäkringarna.

Utskottet går först in på regeringens redovisning och bedömning av resultat.

Därefter behandlas regeringens förslag om vissa lagändringar och sedan

regeringens förslag om anslag för budgetåret 2001, jämte de motionsyrkanden som

gäller detta. Sist behandlas i tur och ordning motionsyrkanden om

tillkännagivanden som gäller övergripande frågor, frågor om vissa lärosäten och

regioner, frågor om vissa utbildnings- och forskningsområden, frågor om

distansutbildning samt slutligen övriga motionsyrkanden.

3.2 Resultat

Grundläggande högskoleutbildning

Varje lärosäte - universitet eller högskola - har i regleringsbrev för år 1999

fått ett utbildningsuppdrag för grundutbildningen. I utbildningsuppdragen anges

bl.a. mål för antalet examina av vissa slag samt mål för antalet helårsstudente

totalt och för antalet helårsstudenter inom de naturvetenskapliga och tekniska

utbildningsområdena. Vidare anges i många fall att antalet helårsstudenter inom

vissa utbildningsområden bör minska och antalet inom andra bör öka.

I propositionen redovisas hur dessa mål har uppfyllts.

Examensmål för perioden 1997-1999 har funnits för magisterexamen,

apotekarexamen, civilingenjörsexamen, grundskollärarexamen med inriktning mot

årskurserna 4-9 samt gymnasielärarexamen. Målen för magisterexamen har

överträffats. Även målen för civilingenjörsexamen (inkl. arkitekt-examen) har

totalt över landet överträffats, men i mindre grad och inte vid samtliga

lärosäten. När det gäller apotekarexamen, som hittills endast kunnat avläggas

vid Uppsala universitet, nåddes inte målet. I fråga om grundskollärarexamen med

inriktning mot årskurserna 4-9 låg utfallet långt från målen. Målen för

gymnasielärarexamen nåddes inte heller. Andelen som avlagt någon av dessa två

lärarexamina med matematisk eller naturvetenskaplig inriktning sjönk också

mellan läsåren 1996/97 och 1998/99, tvärt emot vad som varit önskvärt.

Regeringen gör bedömningen att examensmål inte längre behöver anges för

apotekarexamen. Behovet av examinerade apotekare kommer på sikt att tillgodoses

genom den ökning av antalet platser som skett vid Uppsala universitet och genom

att Göteborgs universitet startat sådan utbildning hösten 2000. Trots att det

för närvarande råder brist på utbildade receptarier behöver inte heller

examensmål uppställas för receptarieutbildningen, anser regeringen och hänvisar

till att utbildning nu har startat eller planeras vid fyra ytterligare lärosäte

och att flera lärosäten har ansökt om examenstillstånd. Regeringen förutsätter

att de lärosäten som ger utbildningen samverkar inför beslut om dimensionering

av utbildningen med hänsyn till arbetsmarknadens behov.

Samma bedömning gör regeringen när det gäller behovet av examensmål för

psykologutbildningen. Antalet examinerade psykologer bör öka, enligt regeringen

uppfattning med minst 120 psykologer per år. De universitet som ger utbildninge

förutsätts beakta arbetsmarknadens behov av psykologer och anpassa

dimensioneringen efter detta behov. Regeringen kommer att följa utvecklingen.

Inga examensmål har heller angetts för högskoleingenjörsexamen.

Examinationsgraden i högskoleingenjörsutbildningen är mycket låg, något som

enligt regeringen måste förändras.

Utbildningsuppdragen när det gäller antalet helårsstudenter totalt har

fullgjorts av nära nog samtliga lärosäten. Endast två har inte fullgjort

uppdraget. I fråga om antalet helårsstudenter inom de naturvetenskapliga och

tekniska utbildningsområdena har lärosätena sammantaget uppfyllt uppdraget för

treårsperioden 1997-1999, men måluppfyllelsen har sjunkit från 107 % år 1997

till 98 % år 1999. Här finns variation mellan lärosätena.

Vissa universitet har haft i uppdrag att under perioden 1997-1999, jämfört med

den föregående treårsperioden, öka antalet helårsstudenter inom farmaceutisk

utbildning, biomedicinsk utbildning och logopedutbildning. Dessa uppdrag har

uppfyllts. Motsvarande uppdrag när det gäller grundskollärarutbildning med

inriktning mot årskurserna 4-9 och gymnasielärarutbildning har också, med något

undantag, uppfyllts. Alla lärosäten har också haft i uppdrag att på motsvarande

sätt öka andelen kvinnor i de naturvetenskapliga och tekniska utbildningar där

de varit underrepresenterade, och öka andelen män i de vård- och

lärarutbildningar där män varit underrepresenterade. Dessa uppdrag har med

undantag för en enda högskola uppfyllts vad beträffar ökning av andelen kvinnor

men bara av ett fåtal högskolor när det gäller att öka andelen män.

Lärosätena har också haft i uppdrag att minska antalet helårsstudenter i vissa

utbildningar. Detta uppdrag har uppfyllts av samtliga berörda lärosäten när det

gäller barn- och ungdomspedagogisk utbildning och grundskollärarutbildning med

inriktning mot årskurserna 1-7. De som haft i uppdrag att minska antalet

helårsstudenter i tandläkarutbildning har också uppfyllt detta.

Fem universitet har också haft i uppdrag att under perioden 1997-1999 minska

antalet helårsstudenter i läkarutbildningen. I budgetpropositionen ges ingen

upplysning om i vilken utsträckning som detta uppdrag har uppfyllts. Redan i

budgetpropositionen för år 1998 (prop. 1997/98:1 utg.omr. 16 s. 62) uttalade

regeringen att någon ytterligare neddragning av läkarutbildningen inte borde

göras - i stället tillfördes Umeå universitet medel för en ökning - , men

uppdraget till de övriga fem lärosäten som har läkarutbildning kvarstod i

regleringsbreven för åren 1998 och 1999.

Forskning och forskarutbildning

Sedan budgetåret 1998 har varje lärosäte som får anordna forskarutbildning haft

ett av regeringen givet forskarutbildningsuppdrag, i form av examensmål för

forskarutbildningen. Målen har angetts per vetenskapsområde (för tiden före 199

per fakultetsområde). Den första målperioden har varit åren 1997-1999.

Preliminära mål har angetts för perioden 2000-2002 och planeringsförutsättninga

för perioden 2003-2005. Riksdagen godkände hösten 1997 principerna för

uppställande av examensmålen (prop. 1997/98:1 utg.omr. 16, bet. UbU7, rskr.

109).

Examensmålen för perioden 1997-1999 har totalt sett överträffats. För de

naturvetenskapliga och tekniska vetenskapsområdena har dock målen bara nåtts

till 95 respektive 96 %. I förhållande till perioden närmast före 1997 innebär

resultaten en ökning av antalet examina i forskarutbildningen totalt sett med 2

%. Den största ökningen, 29 %, gällde det humanistisk-samhällsvetenskapliga

vetenskapsområdet.

I budgetpropositionen anger regeringen nu mål för fyraårsperioden

2001-2004. Jämfört med de årliga mål som angetts i regleringsbreven för

budgetåret 2000 är de mål som regeringen nu anger för de naturvetenskapliga och

tekniska vetenskapsområdena något lägre, och för de humanistisk-

samhällsvetenskapliga och medicinska vetenskapsområdena något högre. Regeringen

anser vidare att antalet examinerade i forskarutbildningen bör öka även efter å

2004.

För perioden 1997-1999 har regeringen fastställt rekryteringsmål för andelen

kvinnliga professorer. Dessa har i två tredjedelar av fallen uppfyllts. En

fortsatt ökning av andelen kvinnliga professorer är angelägen, anser regeringen

som därför kommer att fastställa nya rekryteringsmål.

U t s k o t t e t har inget att erinra mot regeringens redovisning och

bedömning av resultaten. I det föregående har utskottet erinrat om att målen fö

de statliga insatserna bör utformas så att de blir mätbara och uppföljningsbara

I detta ligger att regeringens resultatredovisningar bör göras med utgångspunkt

i målen för verksamheten och ge möjlighet att bedöma i vilken utsträckning måle

har uppnåtts.

3.3 Ändringar i vissa lagar

Regeringens förslag

I propositionen Studentinflytande och kvalitetsutveckling i högskolan (prop.

1999/2000:28) föreslog regeringen ett system för kvalitetsgranskning av

utbildningen vid universitet och högskolor. Rätten att utfärda examen enligt

högskoleförordningen borde återkallas, för det fall Högskoleverket vid sina

kvalitetsgranskningar fann att en utbildning vid ett visst lärosäte uppvisade

bristfällig kvalitet. Regeringen avsåg att återkomma till riksdagen med förslag

till hur omprövningen av examensrätt kan ske.

I budgetpropositionen föreslår regeringen nu ändringar dels i högskolelagen

(1992:1434), dels i lagen (1993:792) om tillstånd att utfärda vissa examina.

Regeringen anser att det i högskolelagen bör införas en reglering av

förutsättningarna för att Högskoleverket skall ge ett lärosäte med offentlig

huvudman rätt att utfärda examen. Detta skall ske genom att det i 1 kap. 11 §

förs in ett andra stycke. Det innebär att Högskoleverket får lämna tillstånd

endast om utbildningen uppfyller de krav som ställs i 1 kap. högskolelagen och

de särskilda krav som regeringen föreskriver. Sådana krav finns i

högskoleförordningen med dess bilaga med examensordning. Vidare skall det i ett

rikstäckande perspektiv finnas ett allmänt intresse av att ett examenstillstånd

ges eller utökas.

Förutsättningarna för att ett examenstillstånd för ett lärosäte med offentlig

huvudman skall återkallas anges i en föreslagen ny paragraf, 11 a §, i

högskolelagen. När det finns kvalitetsmässiga brister som avser en generell

examen med ett visst huvudämne eller med en viss inriktning, eller en

yrkesexamen, skall Högskoleverket anmoda lärosätet att inom viss tid avhjälpa

bristerna. Om bristerna kvarstår, helt eller till väsentlig del, efter denna

tid, får Högskoleverket besluta att dra in examenstillståndet. En högskola som

på detta sätt fått sitt examenstillstånd indraget får dock även därefter utfärd

den berörda examen för de studenter som har påbörjat sin utbildning där med

inriktning på denna examen innan beslutet om indragning fattades.

Om det är fråga om examenstillstånd vid Sveriges lantbruksuniversitet, skall

beslut om indragning av examenstillstånd fattas av regeringen. Därvid får

regeringen ta hänsyn också till om det i ett rikstäckande perspektiv finns ett

allmänt intresse av att examen får utfärdas vid Lantbruksuniversitetet.

Ändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2001.

I lagen (1993:792) om tillstånd att utfärda vissa examina regleras möjlighetern

för enskilda utbildningsanordnare att få tillstånd att utfärda examina enligt

högskoleförordningen. Sådana tillstånd meddelas av regeringen. Enligt 5 § är en

enskild utbildningsanordnare, som fått examenstillstånd, skyldig att medverka i

uppföljningar och utvärderingar av utbildningen. Regeringen föreslår nu att det

till detta krav skall fogas att utbildningsanordnaren är skyldig att varje år

upprätta en skriftlig kvalitetsredovisning. Om sådan kvalitetsredovisning skall

regeringen få meddela ytterligare föreskrifter. Med anledning av denna utökning

av 5 § föreslås en konsekvensändring i 7 § samma lag.

Regeringen föreslår vidare att andra stycket i 6 § av denna lag skall tas bort.

Där sägs att regeringen skall begära yttrande från Högskoleverket, innan den

beslutar om examenstillstånd för enskilda utbildningsanordnare. I sin motiverin

hänvisar regeringen till 7 kap. 2 § regeringsformen, av vilken det framgår att

vid beredningen av regeringsärenden skall behövliga upplysningar och yttranden

inhämtas från berörda myndigheter. Om regeringen inte behöver någon

kvalitetsbedömning från Högskoleverket, därför att ett ärende kan avgöras mot

bakgrund av t.ex. om det finns statsfinansiella förutsättningar för ett nytt

examenstillstånd eller om det ligger i linje med regeringens

utbildningspolitiska bedömning, behöver något yttrande inte regelmässigt

inhämtas.

Motionerna

Moderata samlingspartiet föreslår i motion 2000/01:Ub819 att riksdagen skall

avslå regeringens förslag om ändringar i högskolelagen (yrk. 1). Motionärerna

vänder sig mot regeringens förslag när det gäller förutsättningarna för att

Högskoleverket skall ge examensrätt. Genom förslaget att regeringen skall kunn

vägra tillstånd för utfärdande av examen, om man anser att det ur ett

rikstäckande perspektiv inte finns ett allmänt intresse för att examen får

utfärdas, skaffar sig regeringen verktyg för att motverka fler fristående

högskolor, anser motionärerna. Detta accepterar de inte.

Folkpartiet vänder sig i motion 2000/01:Ub820 mot den föreslagna regleringen av

villkoren vid indragning av examensrätt. Motionärerna anser det svårförståeligt

att studenterna skall kunna avlägga examina vid en högskola även efter det att

Högskoleverket har förklarat att utbildningen inte håller högskolemässig

kvalitet. De föreslår därför avslag på regeringens förslag om ändringar i

högskolelagen (yrk. 2). Regeringen bör enligt motionärerna återkomma med försla

om hur högskolor som har förlorat sin examensrätt skall ta ansvar för

studenterna som går i den berörda utbildningen (yrk. 5). De studenter som så

vill bör enligt motionärerna få fortsätta sin utbildning vid en annan högskola.

Ingen motion tar upp förslaget till lag om ändring i lagen (1993:1792) om

tillstånd att utfärda vissa examina.

Utskottet

U t s k o t t e t föreslår att riksdagen ställer sig bakom regeringens förslag

när det gäller förutsättningarna för att Högskoleverket skall ge ett lärosäte

med offentlig huvudman rätt att utfärda examen. Riksdagen bör således anta

regeringens förslag till lag om ändring i högskolelagen när det gäller 1 kap. 1

§ och avslå Moderaternas motionsyrkande.

Motionsyrkandet bygger på en missuppfattning, nämligen att ändringen av

högskolelagen skulle handla om villkoren för fristående högskolor.

När systemet att offentliga lärosäten får examenstillstånd efter en

kvalitetsprövning skulle införas år 1993, framhöll den dåvarande regeringen som

ett av syftena med examensordningen att den skulle fungera som instrument för

lokalisering av vissa utbildningar (prop. 1992/93:1 s. 35, bet. UbU3, rskr.

103). I sitt budgetförslag för budgetåret 1993/94 skrev regeringen att Högskola

i Falun/Borlänge, Högskolan i Halmstad och Mälardalens högskola borde få en

annan inriktning än dittills och att den barn- och ungdomspedagogiska

utbildningen vid dessa högskolor borde upphöra (prop. 1992/93:169, bet. UbU14,

rskr. 363). De tre nämnda högskolorna fick heller inte examensrätt för denna

examen, när systemet med examensordning infördes den 1 juli 1993. När

Högskoleverket inrättades år 1995 gavs verket befogenheten att besluta om

examenstillstånd för högskolor med offentlig huvudman. I propositionen Ett nytt

högskoleverk markerades att när Högskoleverket prövar de kvalitetsmässiga

förutsättningarna för att utvidga examenstillståndet för ett lärosäte, är det e

självklar förutsättning att det skall föreligga ett nationellt intresse av att

utvidga examensrätten (prop. 1994/95:165 s. 22).

U t s k o t t e t föreslår att riksdagen även ställer sig bakom regeringens

förslag när det gäller villkoren vid indragning av examensrätt. Riksdagen bör

således anta regeringens förslag till lag om ändring i högskolelagen, såvitt

avser 1 kap. 11 a §, och avslå Folkpartiets motionsyrkanden i frågan.

Regeringen skriver på s. 59 i propositionen om studenternas berättigade krav på

kvalitet i utbildningen. Utskottet delar regeringens uppfattning att det

lärosäte som förlorar examenstillstånd måste vidta åtgärder så att utbildningen

kan slutföras med god kvalitet och i samverkan med annat lärosäte med

motsvarande utbildning. En självklar förutsättning är att det andra lärosätet

medverkar till en lösning av den uppkomna situationen. Lika självklart är att

studenter som drabbas av att det lärosäte där de studerar får examenstillstånde

indraget måste ha möjlighet att slutföra sina studier vid ett annat lärosäte oc

ta sin examen där, om de så önskar.

U t s k o t t e t föreslår vidare att riksdagen antar regeringens förslag till

lag om ändring i lagen (1993:792) om tillstånd att utfärda vissa examina.

För de statliga lärosätena finns ett krav på årlig skriftlig

kvalitetsredovisning angivet i regleringsbrevet. Det är väl motiverat att ställ

motsvarande krav för att utbildningsanordnare med enskild huvudman skall få

tillstånd att utfärda examina enligt högskoleförordningen.

3.4 Anslagen

Regeringens förslag

Regeringens förslag till anslagsbelopp till vart och ett av de 35 statliga

lärosätena (anslagen 25:17-25:68) redovisas i bilaga 6 till detta betänkande.

Anslagen till grundutbildning är beräknade för den ökning av antalet

utbildningsplatser hösten 2001 som riksdagen godkände vid förra riksmötet (prop

1999/2000:1 utg.omr. 16 s. 100 ff., bet. UbU1, rskr. 94). Enligt beslutet skall

en stor del av de nya platserna avse naturvetenskaplig och teknisk utbildning.

Anslagen består liksom tidigare av dels takbelopp, dels i förekommande fall

ersättning för särskilda åtaganden.

Anslaget till Mitthögskolan har dock minskats med ett belopp som motsvarar 200

utbildningsplatser, engångsvis för budgetåret 2001. Bakgrunden är att

Mitthögskolan inte har kunnat utnyttja alla de nya utbildningsplatser som

hittills har tilldelats den.

Det har visat sig att lärosätena har svårigheter att rekrytera studenter till

naturvetenskaplig och teknisk utbildning i den omfattning som förutsatts i

besluten om ökning av antalet utbildningsplatser och i utbildningsuppdragens må

för antalet helårsstudenter inom dessa områden. Dessa svårigheter får enligt

regeringen inte leda till att studieplatser står outnyttjade. Alla platser som

ryms inom lärosätenas takbelopp bör utnyttjas. Regeringen avser därför att även

år 2001 tillåta lärosätena att omfördela platser från naturvetenskap och teknik

till humaniora, samhällsvetenskap och juridik, om högskolan bedömer att

utbildningsuppdraget i fråga om naturvetenskap och teknik inte går att uppfylla

För år 2000 har regeringen gett lärosätena motsvarande medgivande.

För några lärosäten bör det enligt regeringens bedömning också finnas möjlighet

att omfördela platser till de konstnärliga utbildningsområdena (design, konst,

musik, opera, teater och media). Eftersom ersättningsbeloppen (de s.k.

prislapparna) för dessa områden är väsentligt högre än för t.ex. humaniora,

samhällsvetenskap och juridik skulle dock en alltför stor satsning på de

konstnärliga områdena kunna få negativa konsekvenser för dimensioneringen av

utbildningen inom andra områden. Regeringen avser därför att i regleringsbrev

ange det maximala antalet helårsstudenter för respektive konstnärligt

utbildningsområde, för vilket berörda lärosäten har rätt att tillämpa

prislappen. Detta skall dock inte gälla de konstnärliga högskolorna i Stockholm

som inom sina takbelopp har rätt att tillämpa prislapparna för enbart ett eller

ett fåtal utbildningsområden. En tabell över de planerade antalen redovisas på

s. 101 i propositionen.

Ersättningsbeloppen för helårsstudenter och helårsprestationer har räknats upp

med 1,93 % (pris- och löneomräkning).

Medlen för stöd till studenter med funktionshinder har ökats med 1,9 miljoner

kronor. Dessa medel anvisas liksom tidigare till Stockholms universitet under e

särskild anslagspost. Stockholms universitet skall fördela medlen till de

lärosäten som har särskilt höga kostnader för stöd till funktionshindrade

studenter.

Medel till lokalkostnader ingår normalt i respektive lärosätes takbelopp. Under

anslagen till den konstnärliga högskolorna i Stockholm har regeringen beräknat

en särskild hyresersättning, som redovisas som en separat anslagspost. Modellen

att lägga dessa medel utanför takbeloppen skall enligt regeringen tillämpas

under en femårsperiod. Därefter förutsätts dessa medel ingå i respektive

konstnärliga högskolas ordinarie takbelopp. De medel som nu fördelas mellan de

konstnärliga högskolorna har tidigare funnits reserverade för en eventuell

lokalmässig samordning.

Prislappen för utbildningsområdet design kommer att få tillämpas vid ytterligar

tre lärosäten, nämligen Luleå tekniska universitet, Högskolan i Kalmar och

Högskolan i Skövde. Prislappen för utbildningsområdet media kommer att få

tillämpas även av Göteborgs universitet, Högskolan i Kalmar och Högskolan

Dalarna. Prislappen för utbildningsområdet konst kommer att få tillämpas även a

Högskolan på Gotland. Anslagen till Växjö universitet och Konstfack är beräknad

för en utökad verksamhet inom utbildningsområdet design. Anslaget till

Dramatiska institutet är beräknat för kurser i interaktiva medier (10

helårsstudenter och helårsprestationer) och anslaget till Göteborgs universitet

för 5 helårsstudenter och helårsprestationer inom utbildningsområdet media.

För utbildning i rymd- och miljövetenskap i Kiruna tilldelas Umeå universitet

och Luleå tekniska universitet medel motsvarande 75 helårsstudenter vardera.

Anslagen till forskning och forskarutbildning har pris- och löneomräknats med

1,93 %.

Universiteten i Uppsala, Lund, Göteborg, Stockholm, Umeå, Linköping och Luleå

samt Karolinska institutet och Kungl. Tekniska högskolan har tillförts medel fö

forskarskolor i enlighet med vad regeringen redovisat i propositionen Forskning

och förnyelse (prop. 2000/01:3).

Karlstads, Växjö och Örebro universitet har tillförts vardera 20 miljoner krono

och Mitthögskolan, Blekinge tekniska högskola (tidigare Högskolan i

Karlskrona/Ronneby) samt Högskolan i Kalmar vardera ytterligare 10 miljoner

kronor. Malmö högskola har tillförts ytterligare 2 miljoner kronor.

Universiteten i Uppsala, Lund, Göteborg, Stockholm, Umeå, Linköping och Luleå

har tillförts sammanlagt 20 miljoner kronor till förstärkning av humaniora.

Under anslaget till Uppsala universitet har Kollegiet för samhällsforskning

(SCASSS) tillförts 3 miljoner kronor. Linköpings universitet har tillförts dryg

11 miljoner kronor till förstärkning av forskningen vid Campus Norrköping. Lule

tekniska universitet har tillförts drygt 2 miljoner kronor för

distansöverbryggande medicinsk teknik.

Lunds universitet har tillförts medel för ökade hyreskostnader för Biomedicinsk

Centrum. Kungl. Tekniska högskolan har tillförts medel för investeringskostnade

för Fysikcentrum.

Mälardalens högskola, som har tilldelats tekniskt vetenskapsområde, föreslås få

ett anslag till forskning och forskarutbildning. Under detta föreslås 2 miljone

kronor, men Mälardalens högskola föreslås också liksom tidigare bli tilldelad

medel för forskning under anslaget 25:71.

De mindre högskolor som inte har vetenskapsområde tilldelas ytterligare resurse

för forskning. Budgetåret 2001 anvisas dessa ytterligare medel (sammanlagt 20,7

miljoner kronor) under respektive högskolans anslag till grundutbildning.

Anslaget 25:71 Forskning och konstnärligt utvecklingsarbete vid vissa högskolor

har tillförts 4 miljoner kronor för utökat konstnärligt utvecklingsarbete vid d

sju konstnärliga högskolorna i Stockholm.

Motionerna

Oppositionspartiernas budgetförslag framgår av bilaga 6 till detta betänkande.

Moderata samlingspartiet lägger fram sitt budgetförslag i motion 2000/01: Ub819

Moderaterna vill ha en ökad satsning på grundutbildning, forskning och

forskarutbildning vid universitet och högskolor (yrk. 12). De föreslår att 242,

miljoner kronor anvisas under ett nytt anslag för ökad grundutbildning (yrk.

32). Detta redovisas i bilaga 6 i detta betänkande som anslag 25:83.

Fördelningen av studieplatser skall i första hand ske i en omfattning som

motsvarar studenternas val av ämne och lärosäte (yrk. 11). Lärosäten som inte

får tillräckligt många sökande i relation till antalet studieplatser skall

överföra ej utnyttjade resurser till det nya anslaget. Att studenternas

förstahandsval i ökad utsträckning skall påverka resursfördelningen framhålls

också i motion 2000/01:Ub453 (m). Moderaterna vill öka examinationen av

civilingenjörer med inriktning mot IT och anser att en särskild satsning bör

göras med det långsiktiga målet att antalet examinerade civilingenjörer inom fe

år skall ha ökat med 50 % (mot. 2000/01:T717 yrk. 8).

Under anslaget 25:69 Enskilda och kommunala högskoleutbildningar m.m. vill

Moderaterna anvisa 70 miljoner kronor mer än regeringen för budgetåret 2001

(mot. 2000/01:Ub819 yrk. 30). I beloppet ryms medel för utbyggnad av ett

mikroelektroniskt centrum vid Chalmers tekniska högskola (yrk. 15).

Moderaterna föreslår också att riksdagen under ett nytt anslag skall anvisa 146

miljoner kronor till ökade fakultetsanslag (yrk. 33). Detta redovisas i bilaga

som anslag 25:84. Med hänvisning till det nya anslaget föreslår de vidare att

anslaget 25:71 Forskning och konstnärligt utvecklingsarbete vid vissa högskolor

m.m. skall minskas med 50 miljoner kronor, jämfört med regeringens förslag (yrk

31). Moderaterna vill minska anslaget 25:70 Särskilda utgifter inom universitet

och högskolor m.m. med drygt 362 miljoner kronor, vilket innebär att inga medel

anvisas till detta (yrk. 34 delvis).

Kristdemokraterna redovisar sitt budgetförslag i motion 2000/01:Ub811.

De föreslår en minskad volym i grundutbildningen år 2001, vilket medför minskad

kostnader, som redovisas i bilaga 6 som anslag 25:85. Detta sammanhänger med

Kristdemokraternas uppfattning, framförd i motion 2000/01:Ub810, att utbyggnade

av högskolan bör ske i lugnare takt än vad regeringen planerar. Den intensiva

och snabba utbyggnad som skett har enligt motionärerna lett till

kvalitetssänkningar och till brist på studentbostäder och studielokaler. Enligt

den sistnämnda motionen bör utbyggnaden ske i jämn och hög takt, med 7 500

platser per år (yrk. 1). I sitt budgetförslag har Kristdemokraterna avsatt 100

miljoner kronor för att öka den s.k. studentpengen, dvs. ersättning för

helårsstudenter. Kristdemokraterna föreslår också 100 miljoner kronor under ett

särskilt anslag till kvalitetssatsning inom spetsutbildningen (anslag 25:87 i

bilaga 6).

Även forskarutbildningens utbyggnad bör enligt Kristdemokraterna ske i jämn och

hög takt, dvs. den takt regeringen föreslår bör dämpas. Deras förslag om minska

volym inom forskning och forskarutbildning redovisas i bilaga 6 som anslag

25:86.

Centerpartiet lägger fram sitt budgetförslag i motion 2000/01:Ub809.

Det viktigaste nu är enligt Centerpartiet att följa upp den utbyggnad som sker

av grundutbildningen med resurser för att säkra kvaliteten. Högskolorna behöver

andrum för att besätta lärartjänster och höja kvaliteten, heter det i motionen.

Därför vill partiet öka anslagen till forskning och forskarutbildning till de

nya universiteten i Karlstad, Växjö och Örebro, Mitthögskolan, Blekinge teknisk

högskola (som tidigare hetat Högskolan i Karlskrona/Ronneby) och Högskolan i

Kalmar med sammanlagt 56 miljoner kronor. De mindre högskolorna tillförs 100

miljoner kronor för forskning inom ramen för anslaget 25:71 Forskning och

konstnärligt utvecklingsarbete vid vissa högskolor m.m. Under anslaget 25:69

Enskilda och kommunala högskoleutbildningar m.m. föreslås 1 miljon kronor mindr

än i regeringens förslag, varvid dock anslagsposten till Högskolan i Jönköping

skall ökas med 5 miljoner kronor. Högskolan i Borås föreslås få 5 miljoner

kronor mer än regeringen föreslagit för grundutbildning.

Folkpartiet lägger fram sitt budgetförslag i motionerna 2000/01:Fi211 (yrk. 18)

och 2000/01:Ub820 (yrk. 34).

Anslagen till grundutbildning ökas, jämfört med regeringens förslag, med

sammanlagt 119 miljoner kronor, fördelade på de universitet och högskolor som

enligt motionärerna har högst sökandetryck. Det gäller Göteborgs, Stockholms,

Lunds och Linköpings universitet, Kungl. Tekniska högskolan, Malmö högskola sam

Chalmers tekniska högskola. Folkpartiet vill sänka utbyggnadstakten av

grundutbildningen, så att man planerar för 6 000 färre nya platser än regeringe

räknar med. De medel som därmed frigörs skall användas till höjning av

prislapparna, så att lärosätena kan höja kvaliteten i utbildningen. Enligt

Folkpartiet skall 200 miljoner kronor år 2001 fördelas för att höja kvaliteten

grundutbildningen (mot. 2000/01:Ub820 yrk. 19).

Till forskning och forskarutbildning föreslår Folkpartiet att samtliga

universitet får högre anslag än regeringen har föreslagit, totalt 75,6 miljoner

kronor mer. Partiet vill dessutom anvisa 500 miljoner kronor under ett nytt

anslag till forskning och forskarutbildning (i bilaga 6 redovisat som anslag

25:90). Enligt motion 2000/01:Ub820 vill Folkpartiet att det skall inrättas fle

doktorandtjänster (yrk. 10). Riksdagen bör enligt motionärerna avslå regeringen

begäran om godkännande av vad regeringen anfört om utbyggnad av forskning och

forskarutbildning vid universitet och högskolor (yrk. 33).

I några motioner av enskilda motionärer läggs också fram förslag om

anslagsbelopp för år 2001 eller om villkoren för anslagens användning.

Enligt motion 2000/01:Ub466 (fp, kd, c) måste resurserna till den grundläggande

högskoleutbildningen räknas upp. Prislapparna har minskat med ungefär 15 % de

senaste åren, vilket har fått till direkt effekt att studenterna inte kan få

samma undervisning och handledning som tidigare. Motionärerna anser det

nödvändigt att snarast återställa åtminstone en del av de besparingar som

genomförts.

Högskolorna bör enligt motion 2000/01:Ub442 (s) ges bemyndigande att inom sitt

takbelopp få använda resurser till utvecklings- och rekryteringsinsatser. Vid

Högskolan Dalarna, som motionen handlar om, är den sviktande rekryteringen till

naturvetenskaplig och teknisk utbildning ett viktigt problem. Det nuvarande

finansieringssystemet, som relaterar anslag till prestationer, ger inte utrymme

för att arbeta med mer genomgripande reformer och marknadsföra dessa, skriver

motionärerna.

I motion 2000/01:Ub493 (c) sägs att 8 miljoner kronor av årets forskningsanslag

bör anvisas till att stärka forskningen vid Högskolan i Kalmar (yrk. 1).

Anslaget 25:71 Forskning och konstnärligt utvecklingsarbete vid vissa högskolor

föreslås i motion 2000/01:Ub476 (c, m, kd) utökas med 10 miljoner kronor mer än

regeringen föreslagit (yrk. 1). Enligt motionärerna behöver Högskolan i Skövde

mer pengar till forskning.

Anslaget 25:70 Särskilda utgifter inom universitet och högskolor bör enligt

motion 2000/01:Ub428 (fp, c) användas för fördelning av resurser till de

universitet och högskolor som har extra kostnader för decentraliserad utbildnin

samt till berörda kommuner för deras extra kostnader. Motionärerna påpekar att

regeringen under anslaget har avsatt en stor anslagspost för regeringens

fördelning.

Utskottet

U t s k o t t e t föreslår att riksdagen anvisar anslagen 25:17-25:73 enligt

regeringens förslag och avslår samtliga här redovisade motionsyrkanden.

Eftersom regeringen nyligen har beslutat att Högskolan i Karlskrona/Ronneby

fr.o.m. den 12 oktober skall heta Blekinge tekniska högskola bör anslagen 25:43

och 25:44 benämnas Blekinge tekniska högskola: Grundutbildning respektive

Blekinge tekniska högskola: Forskning och forskarutbildning.

Regeringen har också nyligen beslutat tilldela Mitthögskolan naturvetenskapligt

vetenskapsområde. Anslaget 25:42 bör därför benämnas Mitthögskolan: Forskning

och forskarutbildning.

Utskottet är inte berett att ställa sig bakom en minskad ambition när det gälle

utbyggnaden av den grundläggande högskoleutbildningen, såsom Kristdemokraterna

och Folkpartiet föreslår. Inte heller kan utskottet ställa sig bakom

Moderaternas förslag att lärosäten som inte får tillräckligt antal sökande i

förhållande till antalet erbjudna platser skall återlämna resurserna under

pågående läsår. Den självständighet som de statliga universiteten och

högskolorna numera har innebär att de skall ansvara för att använda de av

statsmakterna anvisade resurserna på bästa sätt, inom ramen för

utbildningsuppdragen och reglerna om ersättningsbelopp och avräkning av

helårsstudenter och helårsprestationer. Det kan innebära att en högskola måste

ompröva sitt utbildningsutbud, vilket enligt vad regeringen förutskickat bl.a.

kommer att kunna handla om att öka utbudet av utbildning inom andra områden, om

sökandes efterfrågan på naturvetenskaplig och teknisk utbildning är lägre än va

man planerat för.

Under anslaget 25:70 Särskilda utgifter inom universitet och högskolor m.m., so

Moderaterna vill ta bort helt, har resurser beräknats bl.a. för bidrag till

Svenska studenthemmet i Paris, bidrag till Sveriges förenade studentkårer,

svenskundervisning i utlandet, statliga ålderspensionsavgifter och stöd till

teknik- och naturvetenskapscentrum. Detta är ändamål för vilka resurser inte

naturligt kan beräknas under anslag till vissa eller samtliga lärosäten.

Utskottet anser att anslaget 25:70 behövs.

Förslaget i motion 2000/01:Ub442 innebär att man skulle införa helt nya regler

för resurstilldelningen. Frågan om resurstilldelningssystemets tillämpning på

distansutbildning och decentraliserad utbildning, som berörs i motion

2000/01:Ub428, har tagits upp i utredningen om högskolans styrning. Utredningen

rapport Högskolans styrning (SOU 2000:82) har nyligen överlämnats till

regeringen. Utskottet anser att riksdagen bör avvakta regeringens beredning av

frågan.

Regeringens förslag innebär att Högskolan i Kalmar ges ett tillskott med 10

miljoner kronor på anslaget till forskning och forskarutbildning, alltså mer än

vad som föreslås i motion 2000/01:Ub493 yrkande 1.

3.5 Yrkanden om tillkännagivanden

3.5.1 Övergripande frågor

Centerpartiet anser enligt motion 2000/01:Ub12 att utbildningskvaliteten är

viktigare än att utöka antalet utbildningsplatser så att fri dimensionering

uppnås (yrk. 12).

U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår yrkandet om tillkännagivande.

De ändringar i högskolelagen och lagen om tillstånd att utfärda vissa examina

som utskottet har behandlat i det föregående utgör inslag i regeringens satsnin

på kvalitet i högskoleutbildningen. I enlighet med vad som redovisades i

propositionen Studentinflytande och kvalitetsutveckling i högskolan (prop.

1999/2000:28, bet. UbU12, rskr. 180) avser regeringen att ge Högskoleverket i

uppdrag att med en periodicitet på sex år genomföra ämnes- och

programutvärderingar av samtliga utbildningar för generella examina och

yrkesexamina, inklusive forskarutbildningen. En särskild utredare arbetar nu me

att kartlägga och analysera den pedagogiska utvecklingen och det pedagogiska

förnyelsearbetet inom den högre utbildningen (dir. 2000:24). Utredaren skall

bl.a. föreslå hur den pedagogiska förnyelsen kan främjas genom IT-användning.

Han skall också lämna förslag om pedagogisk utbildning för olika lärarkategorie

inom högskolan, särskilda pedagogiska insatser för att stödja nya

studerandegrupper samt spridning av resultat av forskning och utveckling kring

högskolepedagogik. Utredningen skall redovisas i februari 2001.

I motion 2000/01:Ub415 (kd) begär motionären att regeringen skall överväga

frågan om att ge Örebro universitet ett nationellt ansvar för att utveckla en

teckenspråkig universitetsmiljö. En sådan miljö, med en större grupp av ungdoma

som kan kommunicera på teckenspråk och ge trygghet i samspelssituationer, är

viktig både för döva och hörselskadade ungdomar, framhåller motionären. Hon

anser att Örebro universitet har en särskild potential för att bli ett

utbildningscentrum för högre studier om och för döva och hörselskadade.

Universitetet har aktualiserat frågan hos regeringen som en riksangelägenhet.

U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår yrkandet om tillkännagivande.

De ansträngningar som görs av Örebro universitet för att utveckla en

teckenspråkig studiemiljö är enligt utskottets mening lovvärda. Det finns dock

inte tillräckligt underlag för att riksdagen skall kunna ta ställning till om

det är lämpligt att satsa särskilt på att bygga upp en teckenspråkig miljö vid

ett lärosäte, och i så fall vid vilket, eller om de döva och hörselskadade

studenternas intresse av att kunna välja lärosäte för sina studier snarare bör

föranleda en annan strategi när det gäller resurser.

Det är enligt motion 2000/01:Ub464 (fp, kd, c) angeläget att regeringen utan

dröjsmål tar upp förhandlingar om ett nytt avtal om samarbete om läkarutbildnin

och forskning m.m. I det s.k. ALF-avtalet finns enligt motionärerna en sned

resursfördelning inbyggd. Avtalet sades upp av staten i slutet av år 1998 och

löper ut fem år senare.

U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår yrkandet om tillkännagivande.

Utskottet utgår från att regeringen kommer att vidta de åtgärder som behövs för

att en ny lösning på problemen när det gäller det samarbete som omfattas av det

nuvarande ALF-avtalet skall ha nåtts innan avtalet upphör att gälla.

Statsbidragen till de frikyrkliga teologiska högskolorna i Stockholm, Uppsala

och Örebro tas upp i motion 2000/01:Ub473 (fp, m, v, kd, c, mp). Motionärerna

kräver rättvisa statsbidrag till dessa högskolor (yrk. 1) och att de förs in i

de allmänna villkor för resurstilldelning som gäller för statliga högskolor,

vilket bl.a. innebär ersättning för lokalkostnader (yrk. 2). Dessutom anser

motionärerna att de frikyrkliga teologiska högskolorna bör tilldelas ett ökat

antal årsstudieplatser, så att en rimlig tillväxt kan ske vid dessa högskolor

(yrk. 3).

Kristdemokraterna tar i motion 2000/01:Ub810 (kd) upp såväl de frikyrkliga

teologiska högskolorna som andra icke statliga högskolor, såsom Högskolan i

Jönköping och Chalmers tekniska högskola. Enligt motionärerna måste dessa ges

möjlighet till tillväxt genom rättvisa statsbidrag och en uppräkning av antalet

årsstudieplatser (yrk. 8). Avtalen med dessa högskolor bör omförhandlas om

uppdragstagaren så önskar, heter det i motionen.

U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår yrkandena om tillkännagivanden

Motsvarande yrkanden om de frikyrkliga teologiska högskolorna behandlades av

riksdagen vid förra riksmötet och avslogs då (bet. 1999/2000: UbU14 s. 15). Som

utskottet då framhöll, är statsbidragen till dessa högskolor reglerade i avtal

mellan staten och respektive huvudman. Utskottet utgår från att nya

förhandlingar kommer till stånd mellan parterna inför att avtalen löper ut den

30 juni 2003. Även för Chalmers tekniska högskola och Högskolan i Jönköping är

förhållandena reglerade i avtal med staten. Dessa avtal löper ut den 30 juni

2009. Riksdagen godkände förra året vad regeringen förordade om utbyggnad av de

grundläggande högskoleutbildningen år 2001 och 2002. Där ingår bl.a. utökningar

av antalet utbildningsplatser både vid Chalmers tekniska högskola och Högskolan

i Jönköping (prop. 1999/2000:1 utg.omr. 16 s. 103, bet. UbU1, rskr. 94). De

frikyrkliga teologiska högskolorna erhåller fr.o.m. den 1 juli 2000, utöver det

bidrag som avtalet med staten garanterar dem, medel för ett antal

helårsstudenter och helårsprestationer.

Moderata samlingspartiet anser enligt motion 2000/01:Ub260 att man bör inrätta

fler högskolor i stiftelseform (yrk. 16). I sin budgetmotion 2000/01: Ub819

föreslår partiet att 2 miljarder kronor anvisas budgetåret 2002 för omvandling

av två universitet och/eller högskolor till stiftelseform (yrk. 38). Även

Folkpartiet anser att fler av de nuvarande statliga högskolorna skulle kunna

drivas i stiftelseform (mot. 2000/01:Ub820 yrk. 15). Båda partierna hänvisar

till värdet av mångfald och konkurrens inom högskolesektorn.

U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår yrkandena om tillkännagivanden

Det finns enligt utskottets uppfattning mer angelägna ändamål att använda

statens medel till än skapandet av fler stiftelsehögskolor. Riksdagen är

förhindrad att besluta om anslag för ett visst budgetår innan utgiftsram för de

berörda utgiftsområdet har fastställts (6 kap. 12 § sista stycket

riksdagsordningen).

I motion 2000/01:T230 (s), som handlar om tillväxt och välfärd i Västsverige,

föreslår motionärerna ett tillkännagivande om likvärdighet mellan

stiftelsehögskolor och andra högskolor (yrk. 9). Yrkandet föranleds av att

regeringen, trots tidigare utfästelser, har underlåtit att föreslå att medel

anvisas till Chalmers tekniska högskola till hyreskostnader för det planerade

mikroteknologiska laboratoriet.

U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår yrkandet om tillkännagivande.

Riksdagen behandlade och avslog ett motsvarande motionsyrkande förra året (bet.

1999/2000:UbU1 s. 61 f.). Det är riktigt att regeringen i tidigare

budgetpropositioner har angett som en planeringsförutsättning att Chalmers

tekniska högskola skulle få resurstillskott för ökade lokalkostnader när det

planerade mikroteknologiska centrumet står klart. I budgetpropositionen för år

2000 gjorde regeringen emellertid en annan bedömning av denna stiftelsehögskola

behov av resurstillskott, mot bakgrund av att stiftelsens kapital hade ökat så

kraftigt att stiftelsen kunnat ge stöd till Chalmers Tekniska Högskola AB med c

70 miljoner kronor under föregående år. Enligt utskottets mening måste de

särskilda förutsättningarna för stiftelsehögskolorna beaktas, såsom regeringen

då gjorde.

3.5.2 Vissa lärosäten och regioner

Tre motioner - 2000/01:Ub487 (fp), 2000/01:Ub492 (s) och 2000/01:Ub497 (m) - fö

fram förslag om tillkännagivanden angående Trafikflyghögskolan inom Lunds

universitet. Motionärerna påtalar att anslaget till Lunds universitet för

Trafikflyghögskolan enligt regeringens förslag skall minska med 5 miljoner

kronor år 2001, medan universitetets planering utgått från en högre anslagsnivå

I alla tre motionerna påpekas att ordningen att staten utbildar trafikflygare

försäkrar medborgarna om ett fungerande nationellt transportsystem, på samma

sätt som t.ex. utbildning av läkare försäkrar medborgarna om en fungerande

sjukvård. Det finns enligt motionärerna goda skäl för en stabil utbildningsvoly

vid Trafikflyghögskolan.

Enligt folkpartimotionen bör Lunds universitet tilldelas medel för en rimlig

basnivå på dimensioneringen av trafikflygarutbildningen. De socialdemokratiska

motionärerna anser att det anslag som nu föreslås i budgetpropositionen bör öka

på sikt, så att en ändamålsenlig dimensionering uppnås. De moderata motionärern

vill att regeringen efter en snabbutredning kring Trafikflyghögskolans

verksamhet och ekonomiska behov skall återkomma till riksdagen med förslag som

säkerställer en positiv utveckling av skolans verksamhet.

U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår yrkandena om tillkännagivanden

Utskottet har erfarit att Utbildningsdepartementet har påbörjat en intern

utredning om finansieringen av Trafikflyghögskolan.

I motion 2000/01:Ub431 (m) föreslås att regeringen skall ta initiativ till

inrättande av en professur i medicinsk rehabilitering vid Lunds universitet.

Motionärerna påpekar att sådana professurer finns vid Uppsala, Umeå och

Linköpings universitet samt Karolinska institutet. De finner det anmärkningsvär

att ingenting hänt i Lund, trots att frågan har diskuterats sedan mitten av

1980-talet.

U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår yrkandet.

Det finns enligt utskottets mening ingen anledning att i detta fall frångå den

normala ordningen, att beslut om att inrätta professurer fattas av respektive

lärosätes styrelse.

En ökad satsning på högskoleutbyggnad i Helsingborg förordas i motion

2000/01:Ub482 (s). I kommande satsningar bör regeringen öronmärka nya

högskoleplatser till Campus Helsingborg, anser motionärerna.

U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår yrkandet om tillkännagivande.

Motionärerna påpekar själva att Lunds universitet har en positiv inställning

till expansion i Helsingborg. Det saknas enligt utskottets mening anledning att

riksdagen skall uttala sig för en öronmärkning av nya platser i en framtida

utbyggnad av högskoleutbildningen.

Regeringen bör enligt motion 2000/01:Ub509 (m) återkomma med förslag om ökade

anslag till Linköpings universitet för forskning och forskarutbildning.

Forskningsandelen i universitetets verksamhet har sedan föregående år minskat

från 53 till 49 %, vilket äventyrar kvaliteten i utbildningen. Motionärerna

anser att Linköpings universitet bör tillföras forskningsresurser i sådan

omfattning att anslaget når den genomsnittliga nivån för övriga svenska

universitet.

U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår yrkandet.

Riksdagens ställningstaganden till hur stora resurser som skall anvisas olika

lärosäten bör göras samlat på grundval av förslag från regeringen.

Centrum för handikappvetenskap vid Linköpings och Örebro universitet bör enligt

motion 2000/01:Ub410 (kd) uppmärksammas som resurs för verksamheter som rör

handikappade (yrk. 1). Vid centrumet bedrivs omfattande forskning om vuxna

funktionshindrades kommunikation och lärande och en genuint tvärvetenskaplig

forskarutbildning. Medel till detta centrum bör anvisas så att långsiktig

verksamhet säkerställs (yrk. 2).

U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår yrkandena om tillkännagivande.

Centrumet är enligt vad motionärerna skriver prioriterat av de båda

universiteten. Dessa förfogar båda över anslag till forskning och

forskarutbildning. I budgetpropositionen föreslås detta anslag till Örebro

universitet öka med drygt 20 miljoner kronor år 2001.

Regeringen bör enligt motion 2000/01:Ub520 (s) ta initiativ till att

psykologutbildning kan anordnas vid Karlstads universitet. Motionärerna anser

det tveksamt om de sex universitet som i dag anordnar psykologutbildning har

kapacitet att öka dimensioneringen av denna utbildning så att antalet

examinerade kan öka med 120 per år, vilket är vad regeringen i propositionen

anger som önskvärt. Karlstads universitet anses uppfylla de krav på

vetenskaplighet och kvalitet som kvalificerar det för att komma i fråga som

anordnare av psykologutbildning, hävdar motionärerna.

U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår yrkandet.

Det finns en föreskriven ordning för hur statliga lärosäten skall få tillstånd

att utfärda olika examina. Utskottet anser inte att riksdagen har anledning att

uppmana regeringen att ta ett särskilt initiativ beträffande psykologutbildning

vid Karlstads universitet.

Fempartimotionen 2000/01:Ub416 (kd, m, v, c, fp) och motion 2000/01:

Ub475 (s) tar upp frågan om rätt för Örebro universitet att tillämpa prislappen

för utbildningsområdet musik. Motionärerna reagerar mot att regeringen på s. 10

i propositionen angivit att Örebro universitet kommer att få tillämpa denna

prislapp för högst 122 helårsstudenter. Detta innebär enligt båda motionerna at

universitetets musikinstitution skulle tvingas till en kraftig minskning av

nuvarande verksamhet. I fempartimotionen begärs att ingen begränsning skall

göras för hur stor del av grundutbildningsanslaget som kan användas för

musikutbildning. De socialdemokratiska motionärerna anser att ett eventuellt ta

inte får underskrida de 160 helårsstudenter inom utbildningsområdet musik som

institutionen i dag disponerar.

U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår yrkandena om tillkännagivanden

Utskottet har från Utbildningsdepartementet underrättats om att den tabell som

redovisas på s. 101 i propositionen är grundad på ett föråldrat underlag.

Departementet avser att i regleringsbrevet ange de högsta antal helårsstudenter

som får avräknas av olika lärosäten inom de konstnärliga utbildningsområdena me

utgångspunkt i den prognos som lärosätena lämnat i sina senaste delårsrapporter

för antalet helårsstudenter inom olika områden år 2000. Motion 2000/01:Ub475 är

därmed i huvudsak tillgodosedd. Utskottet anser inte att riksdagen bör motsätta

sig att regeringen sätter gränser för tillämpningen av de konstnärliga

prislapparna. De skäl som regeringen anför för detta (s. 100 i prop.) är enligt

utskottets uppfattning bärande.

I tre motioner av samma motionär (s) framförs förslag om tillkännagivanden

angående utbildning och forskning vid Mitthögskolan. Enligt motion 2000/01:Ub51

bör Mitthögskolan ges ett särskilt uppdrag att anordna teckenspråksutbildning,

något som högskolan begärt i skrivelse till regeringen och som kräver särskilda

medel. Mitthögskolan har goda förutsättningar för forskning om inneklimat och

hälsa, och inrättande av ett centrum för detta skulle enligt motion

2000/01:Ub516 avsevärt stärka regionen och Mitthögskolan. I den tredje motionen

2000/01:Ub517, beskrivs Mitthögskolans utvecklingsplan, och motionären påpekar

vikten av att det statliga forskningsanslaget gör det möjligt för Mitthögskolan

att fortsätta den pågående utvecklingen.

U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår yrkandena om tillkännagivanden

Som utskottet nyss sagt bör riksdagens ställningstaganden till hur stora

resurser som skall anvisas olika lärosäten göras samlat på grundval av förslag

från regeringen. I den budgetproposition som behandlas i detta betänkande

föreslås Mitthögskolan få ett tillskott av 10 miljoner kronor på sitt anslag

till forskning. Detta anslag skall, enligt vad utskottet föreslagit ovan,

benämnas anslag till forskning och forskarutbildning. Regeringen anger också so

planeringsförutsättning att Mitthögskolan budgetåret 2002 skall tillföras

ytterligare 10 miljoner kronor och år 2003 ytterligare 5 miljoner kronor under

detta anslag.

Motion 2000/01:Ub417 (m) tar upp utvecklingen av Malmö högskola och Södertörns

högskola. Dessa två nya storstadshögskolor behöver få möjligheter att utföra

sina två nyckeluppgifter: att öppna högskoleutbildningar för studenter från

studieovana miljöer och resurssvaga grupper, utan att ge avkall på utbildningen

kvalitet, och att utgöra kompetensutvecklingsresurser för näringslivet i landet

två starkaste regioner (yrk. 1). Deras forskningsområden måste vidgas och deras

examinationsrätt utökas (yrk. 2). Malmö högskola måste få rättvisa

forskningsanslag för den forskning som ligger utanför de områden som motsvarar

tandläkarutbildningen och lärarutbildningen (yrk. 3).

U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår yrkandena om tillkännagivanden

Båda högskolorna tillförs år 2001 ett betydande antal nya utbildningsplatser.

Frågor om examensrätt i grundutbildningen avgörs av Högskoleverket, medan frågo

om vetenskapsområden och därmed examinationsrätt i forskarutbildningen avgörs a

regeringen. Södertörns högskola har hittills inte tilldelats vetenskapsområde.

Malmö högskola föreslås i propositionen få ett tillskott på 2 miljoner kronor p

anslagsposten Övriga forskningsmedel.

Medlen till forskningen och forskarutbildningen vid Mälardalens högskola tas up

i motionerna 2000/01:Ub507 (s) och 2000/01:Ub511 (s). Den förstnämnda motionen

pekar på bristande balans mellan utvecklingen av forskningsmedlen och av

grundutbildningens volym. I den sistnämnda motionen föreslås att regeringen på

sikt bör ytterligare förstärka anslaget till forskning och forskarutbildning vi

denna högskola.

U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår yrkandena. Bedömningen av vilk

förstärkningar som skall göras i anslagen till forskning och forskarutbildning

bör göras i ett helhetsperspektiv, på grundval av förslag från regeringen. I

propositionen anges som planeringsförutsättning att Mälardalens högskola år 200

skall få ytterligare 12,5 miljoner kronor till forskning och forskarutbildning.

Centerpartiet för i motion 2000/01:Ub479 fram förslag om utvecklingen av

Högskolan Dalarna. Partiet anser att det bör inrättas ett nationellt kompetens-

centrum inom intelligenta transportsystem (ITS) vid denna högskola (yrk. 6). Fö

år 2001 bör anslaget till detta beräknas under utgiftsområde 22, heter det i

motionen. Målet är att Högskolan Dalarna skall förvärva rätt att examinera

doktorer i ämnen som är relevanta för detta kunskapsområde.

I motionerna 2000/01:Ub401 (m), 2000/01:Ub408 (kd) och 2000/01: Ub447 (c)

föreslås att Högskolan Dalarna skall ges ställning som universitet, enligt de

två sistnämnda motionerna inom en femårsperiod. Samme motionär (c) föreslår i

motion 2000/01:Ub413 en kraftfull satsning på den regionala forskningen vid

Högskolan Dalarna.

U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår yrkandena om tillkännagivanden

Högskolan Dalarna tillförs år 2001, enligt regeringens förslag i

budgetpropositionen, ytterligare 2 miljoner kronor för forskning. Som

planeringsförutsättning anger regeringen att högskolan år 2003 skall få

ytterligare 3 miljoner kronor för forskning. Vilka forskningsområden som

Högskolan Dalarna skall satsa på bör i princip avgöras av högskolan själv.

Frågan om examinationsrätt i forskarutbildningen, dvs. om tilldelning av

vetenskapsområde, avgörs av regeringen. Det är också regeringen som avgör om en

högskola skall omvandlas till universitet.

Utvecklingen av Högskolan i Skövde tas upp i två trepartimotioner (c, m, kd) av

samma motionärer (mot. 2000/01:Ub476 yrk. 2 och 2000/01:Ub477 yrk. 1 och 2). I

båda motionerna framhålls att den ökning av forskningsmedlen vid denna högskola

som regeringen föreslår inte svarar mot utbyggnaden av grundutbildningen. Enlig

den sistnämnda motionen har högskolan ansökt om att bli tilldelad

vetenskapsområde, och regeringen bör pröva de kvalitativa förutsättningarna för

detta, vilket inte har skett (yrk. 2).

U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår yrkandena om tillkännagivanden

Riksdagen har inte anledning att just beträffande Högskolan i Skövde göra en

annan bedömning av utrymmet för förstärkning av forskningsmedlen än regeringen

har gjort. Beslut om att tilldela en högskola vetenskapsområde fattas numera av

regeringen, inte som tidigare av Högskoleverket. Motivet för denna förändring

var att det är regeringen som skall göra en samlad bedömning av behovet av

forskning och forskarutbildning och föreslå vilka resurser som skall anvisas

(prop. 1998/99:1 utg.omr. 16 s. 106, bet. UbU1, rskr. 98).

Motionerna 2000/01:Ub425 (c) och 2000/01:Ub433 (s) pläderar för att Högskolan i

Trollhättan/Uddevalla skall få medel för att utveckla ett centrum för

arbetsintegrerat lärande. De forskningsmedel som föreslås i budgetpropositionen

för år 2001 och det tillskott som där anges som planeringsförutsättning för år

2003 är enligt motionärerna inte tillräckliga för att garantera full

finansiering av detta centrum. Enligt centermotionen bör regeringen återkomma

med förslag till omfördelning av forskningsresurserna till förmån för Högskolan

i Trollhättan/Uddevalla. De socialdemokratiska motionärerna anser att denna

högskola behöver kraftigt byggas ut både med forskningsresurser och

utbildningsplatser.

U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår yrkandena om tillkännagivanden

Riksdagen har beslutat om utbyggnad av högskoleutbildningen hösten 2001 och 200

(prop. 1999/2000:1 utg.omr. 16 s. 103, bet. UbU1, rskr. 94). Därvid tilldelas

Högskolan i Trollhättan/Uddevalla ytterligare 200 platser vartdera året. I 2000

års vårproposition har regeringen meddelat att den avsatt 500 miljoner kronor

för ytterligare utbyggnad av högskoleutbildningen och att den avser att

återkomma med fördelning av de nya platserna (prop. 1999/2000:100 s. 183 f.).

Riksdagen bör inte föregripa regeringens beredning av denna fördelning.

Samarbetet mellan Konstfack och Animationens hus i Eksjö bör enligt motion

2000/01:Ub480 (c) ges förutsättningar att fortsätta genom att högskoleplatser

garanteras till Eksjö.

U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår yrkandet om tillkännagivande.

Det samarbete som motionärerna vill slå vakt om är det Konstfacks sak att ta

ställning till inom ramen för de resurser som denna högskola tilldelas av

statsmakterna.

Utvecklingen av forskning och forskarutbildning vid Högskolan i Jönköping tas

upp i tre motioner. Enligt motionerna 2000/01:Ub471 (m) och 2000/01:Ub478 (v)

bör denna högskola tilldelas rätt att utfärda examina i forskarutbildningen ino

hela det humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet. I motion

2000/01:Ub467 (c) sägs att högskolan bör tilldelas resurser så att den kan ges

sådan rätt.

Moderatmotionen tar också upp att medelstilldelningen till Högskolan i Jönköpin

bör följa den för övriga högskolor nya indexuppräkningen.

U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår yrkandena om tillkännagivanden

Frågor om att tilldela högskolor vetenskapsområde avgörs inte av riksdagen utan

av regeringen. Högskolan i Jönköping tilldelas medel till forskning och

forskarutbildning under anslaget 25:69 Enskilda och kommunala

högskoleutbildningar m.m. Utskottet har från Utbildningsdepartementet inhämtat

att beloppet för år 2001 har pris- och löneomräknats med samma faktor (1,93 %)

som anslagen till de statliga lärosätena. Vidare har beloppet utökats med

2 miljoner kronor som en förstärkning. Dessa uppräkningar har gjorts i enlighet

med det långsiktiga ramavtal om utbildning och forskning som slöts år 1994

mellan staten och Stiftelsen Högskolan i Jönköping.

Frågor om utbyggnad av högskoleutbildningen i Stockholmsregionen tas upp i fem

motioner.

Enligt motion 2000/01:Ub805 (kd) behöver regionen 15 000-20 000 fler

högskoleplatser. Det är rimligt att sökandetryck är en styrande variabel för

fördelningen av nya utbildningsplatser, och då borde andelen som reserveras för

Stockholmsregionen öka, heter det i motionen (yrk. 2). Med hänsyn till att det

råder en påtaglig obalans i tillgång på högre utbildning mellan regionens olika

delar bör de nya högskoleplatserna främst förläggas till dess södra delar (yrk.

3). Man bör enligt motionärerna också se över möjligheterna att skapa campus fö

högskolestudenter i Stockholmsregionen, hellre än att sprida ut

utbildningsplatserna (yrk. 4). Sammanhållna campusliknande områden främjar

meningsutbyte och skapar bättre förutsättningar för samverkan med närområdet,

heter det i motionen.

Även motionerna 2000/01:Ub502 (s), 2000/01:Ub510 (s) yrkande 1, 2000/01:Ub808

(fp) yrkande 3 och 2000/01:N231 (m) yrkande 7 pläderar för fler

utbildningsplatser i Stockholmsregionen. Enligt motion 2000/01:Ub502 bör

regeringen undersöka förutsättningarna för att etablera en ny högskola i

Stockholm, lämpligen på Järvafältet. Södertörns högskola bör enligt denna motio

snarast omvandlas till universitet.

U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår yrkandena om tillkännagivanden

Enligt den utbyggnadsplan som redovisades i förra årets budgetproposition och

som utskottet ovan har hänvisat till, byggs högskoleutbildningen vid lärosätena

i Stockholmsregionen ut med minst 1 880 platser hösten 2001 och minst

ytterligare 1 465 platser hösten 2002.

Enligt motion 2000/01:Ub807 (m) bör forskningsresurserna vid universitet och

högskolor i Skåne ökas (yrk. 5).

U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår yrkandet om tillkännagivande.

Enligt regeringens förslag i budgetpropositionen ökar anslaget till Lunds

universitet till forskning och forskarutbildning med drygt 15 miljoner kronor

och Högskolan Kristianstad tillförs ytterligare 2 miljoner kronor för forskning

år 2001. Som planeringsförutsättningar anges i propositionen att detta anslag

för Lunds universitet skall ökas med ytterligare 10 miljoner kronor år 2002 och

ytterligare 9,5 miljoner kronor år 2003. För Högskolan Kristianstad anges som

planeringsförutsättning att motsvarande resurser skall öka med 3 miljoner krono

år 2003.

Utbyggnad av utbildning och forskning i Västsverige föreslås i tre motioner,

nämligen 2000/01:Ub424 (kd), 2000/01:Ub437 (m) och 2000/01:T230 (s) yrkandena 1

3 och 7. Enligt de kristdemokratiska och socialdemokratiska motionärerna är

regionen underförsörjd med utbildningsplatser och forskningsresurser. I Götebor

pågår det diskussioner om en satsning på ett kompetenscentrum för

Internetteknik, meddelas det i motion 2000/01:Ub424. Motionärerna anser att

detta bör få riksdagens stöd. I moderatmotionen och i yrkande 3 i motion

2000/01:T230 begärs särskilt fler platser till läkarutbildningen i regionen, fö

att Västsverige skall nå upp till samma läkartäthet som andra regioner.

U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår yrkandena om tillkännagivanden

Hur det ekonomiska utrymmet för ytterligare forskningsresurser skall fördelas

mellan olika lärosäten och myndigheter är en central fråga för de

forskningspolitiska propositioner som regeringen lägger fram, tidigare med tre

års och numera med fyra års intervall. Den forskningspolitiska propositionen fö

perioden 2001-2004 (prop. 2000/01:3) behandlas av utskottet i betänkande

2000/01:UbU6.

Universitet och högskolor i Västsverige, inklusive Värmland och Halland, får

enligt den utbyggnadsplan som riksdagen godkände förra året sammanlagt drygt

1 750 ytterligare utbildningsplatser hösten 2001 och lika många hösten 2002. Fö

varje lärosäte anges hur många av de nya platserna som är avsedda för

naturvetenskaplig och teknisk utbildning. Utöver detta finns inga begränsningar

för lärosätenas frihet att använda sina resurser för nya platser till de

utbildningar som man bedömer angelägnast att bygga ut. I de fall lärosätena int

bedömer det möjligt att rekrytera tillräckligt många studenter till

naturvetenskaplig och teknisk utbildning kommer de, liksom innevarande år, att

få använda de anvisade resurserna till utbildningsplatser inom humaniora och

samhällsvetenskap. Eftersom de senare kostar betydligt mindre än de förra, blir

det i så fall ännu fler nya platser. Regeringen har inte funnit anledning att

återinföra mål för antalet läkarexamina.

3.5.3 Vissa utbildnings- och forskningsområden

Ökat antal platser för farmaceututbildning behövs enligt motionerna

2000/01:Ub434 (fp, c, kd), 2000/01:Ub441 (kd) och 2000/01:Ub463 (s).

Motionärerna pekar särskilt på behovet av att förlägga farmaceutisk utbildning

till Norrland och vikten av att Umeå universitet får möjlighet att realisera

sina planer på receptarieutbildning.

U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår yrkandena om tillkännagivanden

Det framgår av propositionen (s. 95) att regeringen är medveten om behovet att

öka den farmaceutiska utbildningen i landet. Riksdagen har inte anledning att

särskilt uttala sig om vid vilka lärosäten detta bör ske.

Ökad antagning till tandläkarutbildning förespråkas i motion 2000/01:Ub485 (s).

I första hand bör utbildningen i Umeå utökas från nuvarande 40 till 60 platser,

anser motionärerna. De pekar på att brist på tandläkare redan råder i

Norrlandslänen och att både Arbetsmarknadsstyrelsen och Statistiska cen-

tralbyrån bedömer att det på riksnivå kommer att uppstå brist under det närmast

decenniet.

U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår yrkandet om tillkännagivande.

Utskottet noterar att det för treårsperioden 1997-1999 har ingått i lärosätenas

utbildningsuppdrag att minska antalet helårsstudenter i tandläkarutbildningen.

Regeringen skriver i propositionen (s. 102) att det är viktigt att motverka s.k

flaskhalsar på arbetsmarknaden och att i ökad utsträckning beakta

arbetsmarknadens framtida behov i den högre utbildningen. Högskoleverket avses

därför få i uppdrag att analysera hur högskolesektorns utbildningsutbud i ökad

utsträckning kan svara mot arbetsmarknadens framtida behov.

Dimensioneringen av lärarutbildning och lärarfortbildning tas upp i två

motioner.

Enligt motion 2000/01:Ub455 (s) behövs det en översyn beträffande platser inom

lärarutbildningen, för att man i framtiden skall undvika nuvarande

bristsituation.

Motion 2000/01:Ub351 (m) pläderar för ökat antal utbildningsplatser för lärare

hem- och konsumentkunskap (yrk. 1). Motionärerna vill också att man undersöker

möjligheten till lärarutbildning i hem- och konsumentkunskap i kombination med

annat ämne för lärare i grundskolans tidigare årskurser (yrk. 2) och att utbude

av fortbildning för lärare i hem- och konsumentkunskap och annat ämne ökas (yrk

3).

U t s k o t t e t anser att riksdagen bör avslå yrkandena om tillkännagivanden

Den nya strukturen för lärarutbildning, som riksdagen nyligen har fattat beslut

om (prop. 1999/2000:135, bet. 2000/01:UbU3, rskr. 5), kommer att skapa betydlig

ökade möjligheter till kombinationer av ämnen i en lärarexamen. I den nya

strukturen ges också bättre möjligheter än tidigare att använda högskolornas

reguljära kursutbud för kompetensutveckling (fortbildning och vidareutbildning)

av yrkesverksamma lärare.

Regeringen har hittills i regleringsbrevet angivit examensmål för

grundskollärarexamen med inriktning mot årskurserna 4-9 samt för

gymnasielärarexamen. Det framgår av budgetpropositionen (s. 102) att regeringen

kommer att göra så även i kommande regleringsbrev, men till skillnad från

tidigare år anges nu varken totalnivåerna eller fördelning på lärosäten i

propositionen.

I motion 2000/01:Ub287 begär Kristdemokraterna ett tillkännagivande om vikten a

forskning inom området vuxenutbildning med inriktning mot handikappade (yrk. 4)

U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår yrkandet.

Den forskning som motionärerna vill slå vakt om tillhör området

utbildningsvetenskap, som enligt regeringens förslag i forskningspropositionen

under de närmaste fyraårsperioden skall vara ett prioriterat område.

Utbildningen av specialpedagoger för hörselskadade och döva bör enligt motion

2000/01:Ub407 (m) lokaliseras till fler högskolor än Lärarhögskolan i

Stockholm.

U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår yrkandet om tillkännagivande.

Riksdagen har enligt utskottets mening inte underlag för att göra någon egen

bedömning av hur ansvaret för den specialpedagogiska påbyggnadsutbildningens

olika inriktningar skall fördelas mellan lärosätena. Detta tillhör det som

regeringen bör besluta om. Regeringen har i regleringsbrev för år 2000 givit

Lärarhögskolan i Stockholm i uppdrag att, när det gäller specialpedagogisk

påbyggnadsutbildning, tillsammans med Örebro universitet ansvara för utveckling

av lärarutbildning för dövhet och hörselskada.

Centerpartiet föreslår i motion 2000/01:Ub239 ett tillkännagivande till

regeringen om att kvalificerade lärarutbildningar för alternativa pedagogiker

bör ges tillräckliga resurser (yrk. 21).

U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår yrkandet.

Den reform av lärarutbildningen vid de statliga lärosätena som riksdagen nylige

har beslutat om (prop. 1999/2000:135, bet. 2000/01:UbU3, rskr. 5) ger utrymme

för dessa lärosäten att själva utforma sitt kursutbud och exempelvis erbjuda

pedagogiska profileringar av olika slag. Detta bör enligt utskottets mening int

styras av riksdagen. När det gäller fristående högskolor med särskild pedagogis

inriktning blir frågan om statliga resurser aktuell först om utbildningens

högskolemässighet och kvalitet i övrigt har blivit prövad och regeringen har

givit tillstånd att utfärda lärarexamen enligt högskoleförordningen.

Två motioner, båda (m), för fram förslag om lärarutbildningen vid Rudolf

Steinerhögskolan.

Enligt motion 2000/01:Ub456 bör regeringen återkomma till riksdagen med förslag

om innehåll och finansiering av lärarutbildningen vid Rudolf Steinerhögskolan.

motion 2000/01:Ub460 sägs att Rudolf Steinerhögskolan bör ges ett särskilt

uppdrag vad beträffar utbildning och forskning i waldorfpedagogik, så att

pedagogerna får godkänd lärarexamen med högskolepoäng.

U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår yrkandena om tillkännagivanden

Förslag om ett särskilt uppdrag till Rudolf Steinerhögskolan behandlades även i

anslutning till den nyss nämnda propositionen om reform av lärarutbildningen.

Utskottet gav i sitt betänkande en utförlig redovisning av den prövning som

gjorts av lärarutbildningarna vid denna högskola inför beslut om examensrätt oc

av de resurser som tillförts Rudolf Steinerhögskolan de senaste åren (bet.

2000/01:UbU3 s. 27 f.).

I motion 2000/01:Kr537 (m) säger motionärerna att idrottsforskningen ännu inte

fått tillräckliga resurser. De anser att det är naturligt att idrottsrörelsen

får inflytande över de organ som samordnar idrottsforskningen i Sverige, och at

Idrottshögskolan i Stockholm bör ses som ett nationellt centrum för idrottslig

kunskapsutveckling (yrk. 5).

U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår yrkandet om tillkännagivande.

Motsvarande yrkande har behandlats av riksdagen flera gånger under senare år,

senast i betänkande 1999/2000:UbU9 s. 17 f. På nationell nivå har Centrum för

idrottsforskning till uppgift att initiera, samordna och stödja forskning inom

idrott. I sin motion med anledning av regeringens proposition En idrottspolitik

för 2000-talet framförde Moderaterna uppfattningen att huvudansvaret för

forskning på idrottsområdet borde flyttas från Centrum för idrottsforskning til

Idrottshögskolan i Stockholm (prop. 1998/99:107, mot. 1998/99:Kr23 yrk. 18,

bet. 1999/2000:KrU3, rskr. 52). Detta yrkande avslogs av riksdagen med

hänvisning till den väntade forskningspropositionen. I forskningspropositionen

har regeringen inte föreslagit någon ändring av ansvaret för idrottsforskningen

men uttalat att ökade resurser bör tillföras idrottsforskningen genom

omfördelning inom ramen för anslaget Statens stöd till idrotten (prop. 2000/01:

s. 234). Detta anslag ingår i utgiftsområde 17, som behandlas av

kulturutskottet.

3.5.4 Distansutbildning m.m.

Utskottet behandlar här ett 20-tal motionsyrkanden som rör utbyggnaden av och

resurstilldelningen till distansutbildning och decentraliserad utbildning inom

högskolan. Samtliga yrkanden avser tillkännagivanden till regeringen.

Utbyggnaden av distansutbildning m.m. inom högskolan

Moderata samlingspartiet pläderar i motion 2000/01:Ub260 yrkande 21 för

inrättandet av ett virtuellt universitet. Ett virtuellt universitet, med

tillgång till kurser från universitet och andra lärosäten i hela världen online

kan spela en stor roll för utvecklingen av kunskapssamhället, både på

grundutbildningsnivå och högre upp i utbildningsväsendet. Moderaterna förordar

också att en utbyggnad sker av digital distansutbildning vid varje högskola och

universitet. I sitt budgetalternativ tar Moderaterna bort anslaget till den

särskilda Distansutbildningsmyndigheten som de anser bör avvecklas.

Budgetförslaget i denna del behandlar utskottet i avsnitt 4.3.

Ett virtuellt universitet i Västsverige efterfrågas i motion 2000/01:T230 (s)

yrkande 2. Motionärerna anser att IT- och distansutbildningen i Västsverige

måste byggas ut kraftigt. I regionen finns kommuner som har den lägsta andelen

högskoleutbildade i riket. Ett samarbete mellan högskolor och universitet i

Västsverige i kombination med ny teknik ger möjlighet att skapa ett sådant

virtuellt universitet med kunskapscenter spridda över hela Västsverige.

I flera motioner framförs önskemål om en snar utbyggnad av distansutbildning

m.m. inom högskolan.

Enligt motion 2000/01:Ub494 (c, s, kd) yrkande 1 kan man i dag med modern

distansöverbryggande teknik erbjuda människor på orter i glesbygden högre

utbildning som kvalitativt är att jämställa med traditionella studier på

högskoleorter. Därför är det angeläget att distansutbildningen byggs ut i

snabbare takt än vad som sker i dag och att den görs tillgänglig i hela landet.

I motion 2000/01:MJ259 (c), som handlar om Norrlandsjordbruket, framhålls att

det är viktigt att decentraliserade högskolekurser kan erbjudas i kommunerna

samt att möjligheterna till högskolestudier på distans ökar (yrk. 3). Då kan en

studerande fullfölja en högskoleutbildning samtidigt som han eller hon kan bo

kvar på hemorten och driva företag.

Även i motion 2000/01:N325 (fp) yrkande 15 betonas att det är av speciell vikt

för människor på landsbygden att universiteten och högskolorna tar sitt ansvar

för att erbjuda distansundervisning. På sikt kan första årets undervisning i

många ämnen ges via distansmetodik inom högskolan, menar motionären.

I motion 2000/01:Ub440 (s) påtalas att det finns lediga platser på många av de

reguljära högskoleutbildningarna. I syfte att förstärka tillgången till högre

utbildning runt om i landet bör distansutbildning användas i ökad omfattning. P

så sätt kan högskoleplatserna nyttjas rationellt samtidigt som det statliga

ekonomiska ansvaret för att bedriva högre utbildning tydliggörs.

Högskolan i Gävle bör enligt motion 2000/01:T229 (v) yrkande 5 utses till en av

de högskolor som skall utveckla och genomföra distansutbildningar fr.o.m. 2002.

I sammanhanget bör nämnas att Centerpartiet i sitt budgetalternativ föreslår at

anslaget till Distansutbildningsmyndigheten ökas med 50 miljoner kronor för att

myndigheten skall vidareutvecklas och få status som egen högskola, en

distanshögskola. Denna fråga behandlar utskottet i avsnitt 4.3.

U t s k o t t e t vill framhålla att utvecklingen av distansutbildning är en

viktig del i arbetet med en öppen och flexibel högre utbildning.

Utbildningsformen kan skapa nya förutsättningar för studier, bl.a. genom att

attrahera nya grupper till högskolan. Ny teknik och pedagogik öppnar också

möjligheterna för distansutbildning som en del i det livslånga lärandet. I dett

arbete har högskolan en viktig roll, inte bara genom att erbjuda bra

utbildningar, utan också genom att driva på utvecklingen inom området.

Utskottet anser emellertid att motionsyrkandena om såväl inrättandet av ett

virtuellt universitet som utbyggnaden av distansutbildning m.m. bör avslås av

riksdagen med hänvisning till pågående överväganden kring dessa frågor.

Regeringen anger i budgetpropositionen att ett åtgärdsprogram skall inledas för

att få till stånd en väsentlig volymökning när det gäller distansutbildning ino

högskolan. Denna utbildningsform skall göras till ett realistiskt

utbildningsalternativ. En nationell prioritering och samordning är nödvändig.

Detta bör vara huvuduppgiften för Distansutbildningsmyndigheten i framtiden.

Myndighetens uppgift att fördela platser bör däremot upphöra fr.o.m. budgetåret

2002. Enligt regeringen bör i stället en bredare bas skapas för utbildningen

inom högskolan som helhet med utgångspunkt i de mål regeringen beslutar om.

I betänkandet Högskolans styrning (SOU 2000:82), som överlämnats i sep-tember

2000 av en särskild utredare, lämnas följande synpunkter och förslag i fråga om

distansutbildning: Om statsmakterna av utbildningspolitiska skäl vill prioriter

en viss distributionsform som distansutbildning, är detta ett ställningstagande

som tydligt bör redovisas. Statsmakternas prioriteringar kan uttryckas på flera

sätt, t.ex. genom föreskrifter om att en viss andel av utbildningsutbudet (mätt

i antal helårsstudenter) skall avse distansutbildning eller genom att ett visst

belopp avsätts för distansutbildning som särskilt uppdrag.

Nämnda betänkande remissbehandlas för närvarande. Enligt uppgift från

Utbildningsdepartementet avser regeringen att återkomma i frågan om

distansutbildning inom högskolan i en proposition om högskolans styrning hösten

2001.

Regeringen har tillkallat en särskild utredare med uppdrag att kartlägga och

analysera den pedagogiska utvecklingen och det pedagogiska förnyelsearbetet ino

den högre utbildningen (dir. 2000:24). Utredaren skall lägga fram förslag som

syftar till att stödja den pedagogiska utvecklingen för att tillgodose behov so

kan uppkomma när nya grupper söker sig till högskolan. Utredaren skall analyser

hur informationsteknik utnyttjas inom högskolan för att underlätta studenternas

självständiga lärande och föreslå hur den pedagogiska förnyelsen kan främjas

genom IT-användning. Uppdraget skall redovisas till regeringen senast den 15

februari 2001.

Enligt vad utskottet inhämtat kommer utredningen att behandla frågor om

distansutbildning och hur samverkan mellan universitet och högskolor kan

åstadkommas när det gäller sådan utbildning t.ex. i form av virtuellt

universitet.

Resurstilldelningen till distansutbildning m.m.

Flera motioner tar upp frågan om en anpassning av resurstilldelningssystemet

inom högskolan till villkoren för distansutbildning.

Centerpartiet efterfrågar i motion 2000/01:Ub479 yrkande 9 ett förbättrat

resurstilldelningssystem för distansutbildning. Systemet måste ta hänsyn till

den lägre genomströmningen av studenter inom sådan utbildning.

Enligt Miljöpartiet i motionerna 2000/01:N383 yrkande 6 och 2000/01:

N388 yrkande 9 behöver resurstilldelningssystemet förändras för att främja

decentraliserad utbildning och distansutbildning. Medel bör öronmärkas för

ändamålet.

I motion 2000/01:Ub498 (s) yrkande 1 hävdas att decentraliserad utbildning och

distansutbildning ofta drar högre kostnader än reguljär utbildning vid campus.

Högskolorna behöver incitament som gör att de finner det angeläget att satsa på

utbildningar utanför högskoleorterna. Formerna och de ekonomiska

förutsättningarna för decentraliserad utbildning och distansutbildning bör

utredas.

Enligt motion 2000/01:Ub451 (kd) måste en modell utarbetas för hur merkostnader

skall täckas vid decentraliserad utbildning. Motionären hänvisar särskilt till

dryga merkostnader för sådan utbildning i Norrland.

I motion 2000/01:N386 (c) yrkande 6 påtalas att distansutbildningen missgynnas

med dagens resurstilldelningssystem. Systemet bör därför ses över, menar

motionären.

Regeringen bör enligt motion 2000/01:Ub449 (v) lägga fram förslag till hur

staten skall kunna täcka kommuners merkostnader för distansutbildningar inom

stödområde 1. Möjligheten till omfördelning av resurser bör därvid utredas

eftersom det finns problem med att fylla alla högskoleplatser.

Enligt motion 2000/01:T229 (v) yrkande 6 bör kommuner som via sina lärocentrum

samordnar högskoleutbildning på distans få del av medlen för distansutbildning

fr.o.m. 2002.

Resurser till lokala studiecenter begärs i motion 2000/01:Ub494 (c, s, kd).

Enligt motionen bör resurser för upphandling av högskoleplatser tilldelas de

studiecenter som i samarbete med högskolor och universitet anordnar

distansutbildning (yrk. 2). Motionärerna lyfter särskilt fram att NITUS

(Nätverksgruppen för IT-baserad utbildning via lokala studiecenter) och det

kommunala bolaget Siljansutbildarna bör få sådana egna behovsstyrda medel för

upphandling (yrk. 3). De anser också att statliga resurser bör reserveras för

driften av kommunala studiecenter för att säkra centrens fortsatta existens

(yrk. 4). Det är enligt motionärerna en demokratifråga att alla medborgare

erbjuds studier på lika villkor.

U t s k o t t e t föreslår avslag också på motionsyrkandena om

resurstilldelningen till distansutbildning m.m. med hänvisning till att frågorn

övervägs inom Regeringskansliet med anledning av bl.a. följande betänkanden.

I betänkandet Högskolans styrning (SOU 2000:82) anmärker utredaren - i fråga om

att distansutbildning inte är "lönsam" för lärosätena på grund av lägre

genomströmning - att samma krav på engagemang i utbildningen bör ställas på

studenter i distansutbildning som på andra studenter. Distansutbildningen skall

läggas upp och genomföras så att studenterna kan uppvisa motsvarande resultat

som studenter inom traditionell utbildning. Enligt utredaren finns det däremot

inom distansutbildningen behov av medel för inve-

steringar av både materiell och immateriell art, som skulle kunna tillgodoses

t.ex. genom särskilda medel för utveckling och investeringar.

När det gäller decentraliserad utbildning anser utredaren, att det inte är

lämpligt att särbehandla sådan utbildning i det resursallokeringssystem som

valts för högskolan med nationella enhetliga prislappar. Om det av

regionalpolitiska skäl anses önskvärt att stödja decentraliserad utbildning bör

detta ske med regionalpolitiska medel.

Regionalpolitiska utredningen har i september 2000 avlämnat Regionalpolitiska

utredningens slutbetänkande (SOU 2000:87). I detta betänkande föreslås bl.a. at

högskolans ersättning för distansutbildning och utlokaliserad/decentraliserad

utbildning skall räknas upp så att full kostnadstäckning ges för såväl

högskolans som kommunens kostnader för utbildningen.

Samarbetet mellan högskolan och kommuner om utbildningsutbud

I motion 2000/01:Ub498 (s) yrkande 2 begärs ett tillkännagivande om att formern

för utbildningssamarbetet mellan högskolan samt kommuner och näringsliv skall

utredas för att utbildningsutbudet på akademisk nivå bättre skall kunna anpassa

till utbildningsbehovet. Kommunerna måste ges möjlighet att själva bestämma

vilka utbildningar som behövs i regionen, anför motionärerna.

Liknande synpunkter framförs av Miljöpartiet i motionerna 2000/01:N383 yrkande

och 2000/01:N388 yrkande 8. Högskolorna måste bli bättre på att "nischa" in sig

i samarbete med kommuner och näringsliv. En ytterligare utlokalisering av vissa

högskoleutbildningar till orter med företag i speciella branscher är en viktig

del av regionalpolitiken.

U t s k o t t e t anser att riksdagen bör avslå motionsyrkandena.

Enligt 1 kap. 2 § högskolelagen (1992:1434) skall högskolorna samverka med det

omgivande samhället och informera om sin verksamhet. Utskottet förutsätter att

högskolorna tar sitt ansvar för denna s.k. tredje uppgift.

Det bör nämnas att Regionalpolitiska utredningen i sitt slutbetänkande (SOU

2000:87) anser att respektive högskolas långsiktiga inriktning och profilering

bör ges ökad uppmärksamhet i den regionala planeringen. Detta bör enligt

utredningen ske "genom en utvecklad dialog mellan såväl aktörerna på den

regionala arenan som mellan lokala/regionala och nationella aktörer".

3.5.5 Övriga motionsyrkanden

Två motioner, 2000/01:Ub435 (m, kd, c, fp) och 2000/01:MJ798 (fp, c) yrkande 2

tar upp frågan om hur Östersjöuniversitetet - The Baltic University Programme

(BUP) skall finansieras och administreras i framtiden. Sverige bör enligt båda

motionerna ta fortsatt ansvar för BUP, som är ett nätverk med deltagande från

160 universitet och andra institutioner för högre utbildning och forskning i 14

länder. Det har hittills administrerats av ett sekretariat vid Uppsala

universitet och finansierats främst av bidrag från Sida men även från Svenska

institutet och Uppsala universitet samt för vissa projekt från Stiftelsen för

kunskaps- och kompetensutveckling och vissa EU-program. När motionerna väcktes

hade BUP fått besked om att bidragen från Sida och Svenska institutet inte

kommer att kunna ges på nuvarande sätt efter år 2000.

U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår yrkandena om tillkännagivanden

Det är enligt utskottets mening angeläget att frågan om finansieringen av

administrationen av BUP får en god lösning. Utskottet har från

Utrikesdepartementet inhämtat att det år 1997 gjordes en överenskommelse mellan

Uppsala universitet och Sida att t.o.m. år 2000 dela lika på kostnaderna för

denna administration. Sedan Sida i juni detta år har lämnat slutligt besked att

dess medverkan i denna finansiering därefter upphör, har Utrikesdepartementet

inlett överläggningar med olika delar av Regeringskansliet för att försöka finn

en annan finansiering. Sådana överläggningar pågår fortfarande inom

Regeringskansliet.

4 Vissa centrala myndigheter m.m.

4.1 Inledning

I detta avsnitt behandlar utskottet anslagen 25:74-25:79 som avser myndighetern

Högskoleverket, Verket för högskoleservice, Centrala studiestödsnämnden,

Överklagandemyndighet, Internationella programkontoret för utbildningsområdet

respektive Distansutbildningsmyndigheten. Dessutom behandlas här anslagen 25:80

Kostnader för Sveriges medlemskap i Unesco m.m. och 25:81 Utvecklingsarbete

inom Utbildningsdepartementets område m.m.

4.2 Resultat

I budgetpropositionen uppger regeringen bl.a. följande om verksamheten vid

Högskoleverket. I och med utgången av 1998 hade Högskoleverket genomfört

bedömningar av kvalitetsarbetet vid samtliga lärosäten. Syftet med dessa

bedömningar är att bidra till förändring och förnyelse. Verksamheten har också

varit ett sätt för verket att utveckla metoder för kvalitetsbedömningar. Verket

granskningar av lärosätenas kvalitetsarbete har fungerat väl och skall

fortsätta. I den andra omgången, som har påbörjats, förskjuts bedömningen från

kvalitetsarbetet till kvalitet samtidigt som formerna för bedömning kommer att

förenklas. Effekter av redan gjorda bedömningar har konstaterats.

Vidare meddelar regeringen i fråga om Verket för högskoleservice, VHS, att dess

verksamhet med att biträda myndigheter vid upphandling utvecklas positivt. När

det gäller VHS tjänster inom den samordnade antagningen till grundläggande

högskoleutbildning visar den årliga kvalitetsmätningen att de tre kundgrupperna

(studenter, universitet och högskolor samt syokonsulenter) är mer nöjda med

kvaliteten under 1999 än de var under 1998. I första hand har förändringar i

telefonitjänster, Internet samt ökad snabbhet i handläggningen bidragit till de

positiva utvecklingen.

Enligt regeringen framgår det av Centrala studiestödsnämndens årsredovisning fö

1999 att CSN har lyckats uppfylla de fastställda målen för verksamheten med att

bevilja studiestöd bättre än under 1998. CSN har i större utsträckning än

tidigare behandlat ärenden inom en tidsram på högst tre veckor. Däremot har

tillgängligheten per telefon, mätt i antal besvarade telefonsamtal, varit sämre

i jämförelse med föregående budgetår.

Vad avser Internationella programkontoret för utbildningsområdet bedömer

regeringen att den samlade programadministrationen med inriktning mot

internationellt samarbete inom hela utbildningsområdet fungerar bra.

Övriga myndighetsanslag inom detta avsnitt, nämligen Överklagandemyndighet och

Distansutbildningsmyndigheten, rör nya myndigheter och har inte särskilt

kommenterats i budgetpropositionen.

U t s k o t t e t har inget att invända mot regeringens redovisning och

bedömning av resultaten. Utskottet har i det föregående erinrat om att målen fö

de statliga insatserna bör utformas så att de blir mätbara och uppföljningsbara

I detta ligger att regeringens resultatredovisningar bör göras med utgångspunkt

i målen för verksamheten och ge möjlighet att bedöma i vilken utsträckning måle

har uppnåtts.

4.3 Anslagen

25:74 Högskoleverket

Högskoleverkets uppgift är att genom uppföljning och utvärdering bidra till att

förbättra och förnya den högre utbildningen och forskningen vid universitet och

högskolor. Verket svarar för tillsynen över högskolans verksamhet i syfte att

öka rättssäkerheten i högskolan. Verket har också som uppgift att på uppdrag av

regeringen genomföra utredningar och utvärderingar som grund för regeringens

ställningstagande i olika frågor. Verket har dessutom ansvar för statistik om

verksamheten vid universitet och högskolor.

I budgetpropositionen hänvisar regeringen till riksdagens beslut med anledning

av propositionen Studentinflytande och kvalitetsutveckling i högskolan (prop.

1999/2000:28, bet. UbU12, rskr. 180). I denna proposition framhöll regeringen

att kvalitetsarbetet behöver förnyas, fördjupas och intensifieras i betydande

grad på alla nivåer och utifrån olika perspektiv för att möta nya krav.

Högskolorna skall själva ha huvudansvaret för att kvaliteten stärks, men

Högskoleverket får en tydligare roll som den myndighet som ansvarar för att

granska och främja kvaliteten inom högskolan. Bland annat avser regeringen att

uppdra åt verket att med en periodicitet om sex år genomföra ämnes- och

programutvärderingar av samtliga utbildningar för generella examina och

yrkesexamina, inklusive forskarutbildningen.

Det är enligt regeringens mening viktigt att Högskoleverket får en

resursförstärkning för att verket skall kunna fullgöra sina utvidgade uppgifter

Ytterligare 32 miljoner kronor bör tillföras anslaget för nästa budgetår. Av

nämnda belopp bör 2 miljoner kronor disponeras av Rådet för högskoleutbildning

vid Högskoleverket för att utveckla handledarutbildning, handledarprojekt och

pedagogiskt utvecklingsarbete inom forskarutbildningen, i enlighet med vad

regeringen redovisar i den forskningspolitiska propositionen (prop. 2000/01:3).

Vidare anser regeringen att ansvaret för det svenska universitetsdatornätet

Sunet samt för databasen om forskning, Safari, från och med 2001 skall föras

över från Högskoleverket till den nya myndigheten Vetenskapsrådet.

Regeringen föreslår sammantaget att riksdagen för budgetåret 2001 skall anvisa

168 899 000 kr till Högskoleverket.

Kristdemokraterna minskar i sitt budgetalternativ anslaget till Högskoleverket

med 30 miljoner kronor (motion 2000/01:Ub811). De bedömer att en förändring av

basnivån kan göras utan inskränkningar i verksamheten, eftersom myndigheten had

ett anslagssparande 1999 på motsvarande belopp.

U t s k o t t e t noterar att Högskoleverkets anslagssparande från 1999 så got

som helt dragits in genom regeringsbeslut i juni 2000. Prognosen för innevarand

budgetår tyder på att anslaget kommer att överskridas. En resursförstärkning

till verket förutskickades i den proposition om studentinflytande och

kvalitetsutveckling i högskolan som riksdagen beslutade om våren 2000.

Utskottet ställer sig bakom regeringens förslag till medelsberäkning under

anslaget och föreslår att riksdagen - med avslag på motionen i berörd del -

anvisar 168 899 000 kr till Högskoleverket för nästa budgetår.

Folkpartiet vill i motion 2000/01:Ub820 att ett oberoende kvalitetsinstitut för

den högre utbildningen skall inrättas för att frågorna om kvalitet ständigt

skall hållas levande (yrk. 6). Enligt motionen kan institutet bestå av

representanter för ämnesområden, fack och vetenskapliga tidskrifter. Dessa

oberoende utvärderare skall finnas vid sidan av Högskoleverket och bl.a.

genomföra ranking av högskoleutbildningar och kvalitetsjämförelser. Därigenom

tvingas det enskilda lärosätet att ifrågasätta, försvara och förändra sin

verksamhet, menar motionärerna.

U t s k o t t e t föreslår avslag på motionsyrkandet.

Motioner om ett från Högskoleverket fristående kvalitetsinstitut för högskolan

har avslagits av riksdagen senast våren 2000, i samband med ställningstagandet

till regeringens ovan nämnda proposition om kvalitetsutvecklingen i högskolan

m.m. (bet. 1999/2000:UbU12). Utskottet erinrade då om den bedömning som gjordes

vid beslutet om att inrätta Högskoleverket, nämligen att det var viktigt att

undanröja splittringen i dåvarande organisation med ett separat kanslersämbete

för utvärdering. Det ansågs vara en nackdel att det centrala stödet till

kvalitetsutveckling och pedagogisk utveckling inte kunde utformas i anslutning

till arbetet med uppföljning och utvärdering (prop. 1994/95:165, bet. UbU17,

rskr. 386). Utskottet har i det föregående tillstyrkt en resursförstärkning til

Högskoleverket för att verket skall kunna genomföra periodiskt återkommande och

heltäckande kvalitetsgranskningar på såväl lärosätesnivå som beträffande progra

och ämnen. I sina utvärderingar använder sig Högskoleverket i stor omfattning a

experter hämtade utanför verket och utanför de lärosäten som granskas.

25:75 Verket för högskoleservice

Verket för högskoleservice (VHS) ansvarar för den samordnade antagningen till

grundläggande högskoleutbildning. Utöver detta biträder VHS universitet,

högskolor och andra myndigheter vid upphandling.

VHS beräknas erhålla 57 miljoner kronor i avgiftsintäkter budgetåret 2001,

vilket inte till fullo balanserar kostnaderna. För budgetåret 2001 begär

regeringen ett anslag till VHS på 12 790 000 kr.

U t s k o t t e t tillstyrker regeringens förslag till medel under anslaget.

25:76 Centrala studiestödsnämnden

Anslaget till Centrala studiestödsnämnden (CSN) belastas av utgifter för

tilldelning av studiestöd och tilldelning av lån för hemutrustning för

flyktingar. Anslaget finansierar också delvis CSN:s studiesociala insatser,

såsom det s.k. CSN-kortet. Återbetalningsverksamheten skall täckas av intäkter

från avgifter.

I budgetpropositionen relateras att CSN under nuvarande och nästa budgetår

kommer att behöva utveckla ett nytt datasystem för handläggning av det nya

studiemedelssystem som träder i kraft den 1 juli 2001. Detta arbete beräknas

vara mycket omfattande och kräva stora insatser av handläggande personal. Det

finns därför enligt regeringen risk för att servicenivån inte förbättras under

2000 (jfr ovan under 4.2 Resultat). CSN:s anslag har förstärkts med 20 miljoner

kronor på tilläggsbudget för innevarande budgetår enligt förslag i 2000 års

ekonomiska vårproposition (prop. 1999/2000:100, yttr. UbU7y, bet. FiU27, rskr.

262). Riksdagen godkände samtidigt att de intäkter från avgifter för uppläggnin

av lån vid CSN - som dittills redovisats mot inkomsttitel - från och med den 1

januari 2000 får disponeras av CSN. Regeringen bedömde att denna förändring öka

CSN:s resurser med 80 miljoner kronor på årsbasis.

Regeringen konstaterar att CSN under flera år fått budgetförstärkning genom

tilläggsanslag. En arbetsgrupp har tillsatts av Utbildningsdepartementet för at

se över principerna för resurstilldelningen till myndigheten.

För budgetåret 2001 föreslår regeringen att till CSN anvisas 351 995 000 kr.

Moderata samlingspartiet anser att det är fel att CSN direkt får disponera

avgiftsintäkter utan att de redovisats mot inkomsttitel. Tekniken är ett sätt

för regeringen att kringgå budgetramarna och döljer offentlig expansion i

tabellverket. Moderaterna reserverade sig också vid behandlingen av regeringens

förslag i denna del våren 2000. I sin budgetmotion 2000/01:Ub819 yrkande 16

tillför Moderaterna CSN 50 miljoner kronor, vilket i realiteten innebär ett

besparingskrav på myndigheten.

Kristdemokraterna föreslår i sitt budgetalternativ (motion 2000/01:Ub811) att

anslaget till CSN minskas med 15 miljoner kronor.

U t s k o t t e t finner inte skäl till att riksdagen skall ändra sitt

ställningstagande tidigare i år beträffande CSN:s rätt att disponera

avgiftsintäkter. Utskottet har heller inget att erinra mot medelsberäkningen

under anslaget. Riksdagen bör med avslag på motionsyrkandena anvisa det av

regeringen begärda anslagsbeloppet, 351 995 000 kr, för budgetåret 2001.

I Moderata samlingspartiets motion 2000/01:Ub260 yrkande 20 begärs ett

tillkännagivande om att CSN bör konkurrensutsättas. Moderaterna anför förutom

finansiella skäl också att myndigheten har för långa handläggningstider och

dålig telefonservice.

U t s k o t t e t anser att riksdagen bör avslå motionsyrkandet med hänvisning

till den av regeringen åberopade översynen av principerna för

resurstilldelningen till CSN. Enligt vad utskottet inhämtat ingår företrädare

för Utbildnings- och Finansdepartementen samt för CSN och Ekonomistyrningsverke

i den särskilda arbetsgruppen. Denna skall före årets slut ta fram underlag för

olika finansieringsmodeller. Resultatet av översynen bör enligt utskottets

mening avvaktas.

25:77 Överklagandemyndighet

Enligt studiestödslagen (1999:1395), som träder i kraft den 1 juli 2001, skall

beslut om tilldelning och återkrav av studiemedel kunna överklagas hos en

särskild överklagandenämnd. Överklagandenämnden avses bli inrättad i början av

2001 så att verksamheten kan byggas upp successivt under första halvåret.

Regeringen föreslår att riksdagen under ett nytt anslag Överklagandemyndighet

anvisar 5 000 000 kr för budgetåret 2001.

U t s k o t t e t tillstyrker regeringens förslag till anslag.

25:78 Internationella programkontoret för utbildningsområdet

I propositionen anmäler regeringen att verksamheten vid programkontoret har

genomgått stora förändringar enligt följande.

Ansvaret för Mål 4 och EU-programmen Adapt och Employment flyttades till

Arbetsmarknadsverket den 1 januari 2000.

Programkontoret har den 1 januari 2000 från Högskoleverket övertagit ansvaret

för internationella program, varav de största är Sokrates-Erasmus och Tempus.

Programkontoret har den 1 juli 2000 från Skolverket övertagit ansvaret för viss

internationella stipendier.

Flera aktiviteter - vad gäller EU-programmen Sokrates och Leonardo da Vinci -

som tidigare hanterades av Europeiska kommissionen och de centrala europeiska

tekniska kontoren har decentraliserats till de nationella programkontoren.

Anslaget - som tidigare benämndes A 16 Svenska EU-programkontoret för utbildnin

och kompetensutveckling - föreslås öka med 22 852 000 kr genom överföringar frå

andra anslag, huvudsakligen från Skolverket och Högskoleverket. En tillfällig

anslagsförstärkning om 2 miljoner kronor som programkontoret fick för

innevarande budgetår dras in.

Regeringen föreslår att till Internationella programkontoret för

utbildningsområdet för budgetåret 2001 anvisas 39 711 000 kr.

U t s k o t t e t anser att riksdagen bör anvisa det begärda anslagsbeloppet.

25:79 Distansutbildningsmyndigheten

Distansutbildningsmyndigheten (Distum) inrättades den 1 juli 1999. Distum har

till uppgift att främja en utökning av antalet utbildningsplatser för IT-stödd

distansutbildning inom högskoleområdet och inom folkbildningen samt att utveckl

verksamheten.

Regeringen anför i propositionen att det för närvarande finns alldeles för få

högskoleplatser inom distansutbildningen. För att få till stånd en väsentligt

ökad volym och göra distansutbildningen till ett realistiskt

utbildningsalternativ bör ett åtgärdsprogram inledas. En särskild

resurstilldelning för utvecklingsinsatser behövs för att resultat skall nås ino

rimlig tid.

Enligt regeringen är en nationell prioritering och samordning av

utvecklingsresurser nödvändig. Detta bör vara huvuduppgiften för Distum i

framtiden. Myndighetens uppgift att fördela platser bör däremot upphöra fr.o.m.

budgetåret 2002. I stället bör en bredare bas skapas för utbildningen inom

högskolan som helhet med utgångspunkt i de mål regeringen beslutar om. För näst

budgetår skall dock volymen på den IT-baserade distansutbildningen vara

oförändrad, dvs. motsvarande 700 högskoleplatser.

Regeringen föreslår att riksdagen till Distansutbildningsmyndigheten under ett

nytt anslag anvisar 60 843 000 kr för budgetåret 2001 för utvecklingsarbete och

distansutbildning inom högskolan och folkbildningen.

Därutöver disponerar Distum 7 miljoner kronor under anslaget 25:70 Särskilda

utgifter inom universitet och högskolor m.m.

Moderata samlingspartiet anser i motion 2000/01:Ub819 yrkande 13 att Distum bör

avvecklas. De förordar i en annan motion, nämligen motion 2000/01:Ub260 yrkande

21 som utskottet behandlar i avsnittet 3.5.4, att ett virtuellt universitet

inrättas och att distansutbildningen byggs ut vid varje universitet och

högskola. I Moderaternas budgetalternativ är anslaget till Distum följaktligen

slopat. Medlen under anslaget vill Moderaterna föra över till sitt nya anslag

Ökade grundutbildningsanslag. Även det belopp om 7 miljoner kronor som Distum

avses disponera under anslaget 25:70 försvinner i Moderaternas budgetalternativ

eftersom de vill avskaffa också detta anslag.

Centerpartiet föreslår i motion 2000/01:Ub479 yrkande 7 att

Distansutbildningsmyndigheten vidareutvecklas till ett kreativt centrum för

distansutbildning i hela landet och får status som egen högskola, en

distanshögskola, med ett bredare mandat och fler högskoleplatser. För att främj

en sådan utveckling är anslaget till Distum i Centerns budgetalternativ (motion

2000/01:Ub809) uppräknat med 50 miljoner kronor.

U t s k o t t e t finner det angeläget att högskoleutbildning genom distans-

utbildning kan göras tillgänglig i hela landet. Det är en väsentlig uppgift för

Distum att nationellt prioritera och samordna utvecklingsresurser för att detta

mål skall nås. Att genomföra distansutbildningen är enligt utskottets mening et

ansvar för universitet och högskolor. Samma utbildningsanordnare för både

närutbildning och distansutbildning garanterar likvärdig kvalitet i båda

utbildningsformerna.

Utskottet anser att riksdagen bör avslå såväl yrkandet om avveckling av Distum

som yrkandet om att Distum skall utvecklas till en särskild distanshögskola.

Riksdagen bör med bifall till regeringens förslag för nästa budgetår anvisa

60 843 000 kr till Distansutbildningsmyndigheten.

25:80 Kostnader för Sveriges medlemskap i Unesco m.m.

Anslaget avser till största delen medlemsavgiften till Unesco. En mindre del

avser medlemsavgifter till fonden för konventionen om världens natur- och

kulturarv och Internationella centret för konservering i Rom (ICCROM). Dessutom

ingår medel för kostnader för Svenska Unescorådet.

Regeringen föreslår att riksdagen under anslaget för budgetåret 2001 anvisar

37 129 000 kr.

U t s k o t t e t tillstyrker regeringens förslag.

25:81 Utvecklingsarbete inom Utbildningsdepartementets område m.m.

De utgifter som belastar rubricerade anslag avser utvecklingen av system som

skall leda till effektivisering och kostnadsminskning i myndigheternas

verksamhet eller av system som ger ökad tillgång till information nationellt oc

internationellt samt viss övergripande statistik. Anslaget kan även tas i

anspråk för vissa andra myndighetsövergripande verksamheter av tillfällig art.

För budgetåret 2001 föreslår regeringen att till Utvecklingsarbete inom

Utbildningsdepartementets område m.m. anvisas 17 432 000 kr. Förslaget innebär

bl.a. att 4,2 miljoner kronor för barnomsorgsundersökningar överförs till

anslaget 25:2 Utveckling av skolväsende och barnomsorg fr.o.m. 2001.

Moderata samlingspartiet föreslår i sin budgetmotion 2000/01:Ub819 yrkande 39

att anslaget skall halveras, dvs. minskas med 8 716 000 kr.

U t s k o t t e t, som inte har något att invända mot regeringens

medelsberäkning, anser att riksdagen bör avslå motionsyrkandet och följa

regeringens förslag.

5 Mål för politikområdet Forskningspolitik

I årets budgetproposition redovisar regeringen en indelning av den statliga

verksamheten i politikområden. Denna indelning syftar till att möjliggöra en

bättre koppling mellan mål, kostnader och resultat. För varje politikområde

skall fastställas ett eller flera mål. Ett av politikområdena är

Forskningspolitik.

Politikområdet Forskningspolitik omfattar nationell och internationell forsknin

och utveckling, nationella forskningsbibliotek och arkiv samt nationell

kontaktverksamhet i förhållande till EU:s forskningssamarbete.

Regeringen förslår följande mål för politikområdet Forskningspolitik:

"Målet för forskningspolitiken är att Sverige skall vara en framstående

forskningsnation där forskning bedrivs med hög vetenskaplig kvalitet."

I fråga om den närmare inriktningen av forskningspolitiken anges i

budgetpropositionen att Sverige skall stärka sin ställning som ledande

forskningsnation. Forskningen skall hålla hög kvalitet och forskningsinsatserna

skall ge utrymme för både bredd och specialisering. Forskning är en viktig

tillväxtfaktor av strategisk betydelse för näringslivet, samtidigt som

betydelsefulla forskningsresultat och nya kunskaper bidrar till samhällets

sociala, kulturella och demokratiska utveckling. Staten har ett särskilt ansvar

för grundforskning och för att garantera forskningens frihet.

U t s k o t t e t har i det föregående, vid behandlingen av målet för

utbildningspolitiken, konstaterat att indelningen i politikområden gjorts så at

vissa verksamheter som tidigare brukat behandlas inom ramen för

forskningspolitiken förts till politikområdet Utbildningspolitik. Det gäller

forskarutbildningen och universitetens och högskolornas egenfinansierade

forskning. Utskottet har samtidigt påpekat att arbetet med vidareutvecklingen a

det statliga budget- och styrsystemet, bl.a. indelningen av den statliga

budgeten, pågår inom Regeringskansliet och att regeringen har redovisat sin

avsikt att återkomma till riksdagen i dessa frågor.

Riksdagen uttalade våren 2000 (bet. 1999/2000:FiU13, rskr. 106) att målen för

den statliga verksamheten bör göras mätbara och uppföljningsbara så att det bli

meningsfullt att ställa dessa i relation till kostnaderna. Samtidigt framhölls

att det är av värde att målen uttrycks i sådana termer att de kan utgöra

utgångspunkter för politiska prioriteringar och diskussioner samt att målen int

bör vara alltför vagt eller allmänt formulerade. Riksdagen har också nyligen

(bet. 2000/01:FiU1, rskr. 36) betonat vikten av att målen är välformulerade och

uppföljningsbara för att resultatstyrningen skall vara meningsfull och effektiv

Utskottet föreslår att riksdagen godkänner det föreslagna målet för

forskningspolitiken. Målet för forskningspolitiken anger en övergripande och

långsiktig ambition för den svenska forskningspolitiken. I det fortsatta arbete

med att utveckla budget- och styrsystemet ligger självfallet också ett fortsatt

arbete med målen för den statliga verksamheten, där målen kan preciseras i

enlighet med de riktlinjer som riksdagen tidigare angivit.

6 Nationella och internationella forskningsresurser m.m.

6.1 Inledning

Riksdagen beslutade våren 2000 om en ny myndighetsorganisation för

forskningsfinansiering som träder i kraft den 1 januari 2001 (prop.

1999/2000:81, bet. UbU17, rskr. 257). Fyra nya myndigheter inrättas, nämligen

Vetenskapsrådet, Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap,

Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande samt Verket fö

innovationssystem. För utbildningsutskottets beredningsområde innebär den nya

organisationen att nuvarande Forskningsrådsnämnden, Humanistisk-samhällsveten-

skapliga forskningsrådet, Medicinska forskningsrådet, Naturvetenskapliga

forskningsrådet samt Teknikvetenskapliga forskningsrådet avvecklas. Av de nya

myndigheterna hör endast Vetenskapsrådet till utgiftsområde 16 Utbildning och

universitetsforskning.

Inom utgiftsområde 16 hänförs till politikområdet Forskningspolitik anslagen

26:1-26:9 som avser Vetenskapsrådet, Rymdforskning, Institutet för rymdfysik,

Kungl. biblioteket, Polarforskningssekretariatet, Rådet för forsknings- och

utvecklingssamarbete inom EU (EU/FoU-rådet), Sunet samt Särskilda utgifter för

forskningsändamål.

6.2 Resultat

I budgetpropositionen lämnar regeringen en utförlig redogörelse för verksamhete

inom bl.a. de nuvarande forskningsråden och Forskningsrådsnämnden (FRN) samt

Rymdstyrelsen, Kungl. biblioteket, Polarforskningssekretariatet och EU/FoU-

rådet.

Sammanfattningsvis bedömer regeringen att arbetet inom forskningsråden och

myndigheterna har fungerat väl under 1999 och att måluppfyllelsen i stort sett

har varit god.

När det gäller förnyelsen inom forskningen har regeringen tidigare betonat

angelägenheten av ett kraftfullt förnyelsearbete. FRN och råden enades om att

successivt öka andelen eget projektstöd till unga forskare. Detta har i stor

utsträckning också förverkligats och andelen nya projekt har ökat. Arbetet måst

dock enligt regeringen intensifieras ytterligare. Vetenskapsrådet kommer genom

sin ämnesövergripande funktion att få möjligheten att skapa tydliga strategier

för alla vetenskapsområden.

Regeringens bedömning är att myndigheterna har ägnat stor uppmärksamhet åt

behovet av att främja tvärvetenskaplig forskning. Konkreta insatser i form av

särskilda forskningsprogram har genomförts, i flera fall genom samverkan mellan

olika forskningsfinansiärer. Samtidigt står det klart, påpekar regeringen, att

om svensk forskning skall kunna hantera de ökade behov av tvärvetenskaplig

forskning som såväl samhällsutvecklingen som den vetenskapliga utvecklingen i

allt snabbare takt driver fram, krävs förändringsvilja och medvetna insatser

inom hela forskningssystemet och inte bara hos forskningsfinansiärerna. Framför

allt blir det viktigt att forskningsråden kan samverka med lärosätena i arbetet

med att ge tvärvetenskapen goda villkor.

Vidare gör regeringen bedömningen att råden arbetat långsiktigt med att uppnå

jämställdhetsmålen. Samtliga råd har arbetat aktivt för att uppnå en jämn

könsfördelning i sin organisation, givit företräde för underrepresenterat kön

vid lika projektansökningar och fullföljt uppdraget om genusaspekter i

projektansökningar. Regeringen anser det mycket angeläget att Vetenskapsrådet

fortsätter det långsiktiga arbetet med jämställdhet och genusforskning.

Regeringen bedömer att de forskningsfinansierande myndigheterna nu har

integrerat kriterier för att bedöma forskningens samhällsrelevans i sina

beredningsorganisationer och har förmågan att väga in relevanskriterier vid

prioriteringen av forskningsprojekt. Samtidigt är det enligt regeringen

angeläget att statens stöd till grundläggande forskning först och främst

fördelas utifrån kvalitetskriterier.

Informationsverksamheten vid myndigheterna fungerar väl, anför regeringen.

Medvetenheten om informationsinsatsernas betydelse har ökat och råden har

utvecklat organisatoriska former för att hantera informationsverksamheten. En

ökad samverkan mellan forskningsråden är dock önskvärd, särskilt på det

populärvetenskapliga området. Regeringen anser att den nya organisationen för

forskningsfinansiering som träder i kraft vid årsskiftet bör öka möjligheterna

till samverkan. På så sätt kan fler och nya målgrupper nås. Det framhålls att

Internet är en viktig informationskanal för såväl myndig-hetsinformation som me

populära prestationer.

U t s k o t t e t har inget att invända mot regeringens redovisning och

bedömning av resultaten. Utskottet har i det föregående erinrat om att målen fö

de statliga insatserna bör utformas så att de blir mätbara och uppföljningsbara

I detta ligger att regeringens resultatredovisningar bör göras med utgångspunkt

i målen för verksamheten och ge möjlighet att bedöma i vilken utsträckning måle

har uppnåtts.

6.3 Anslagen

26:1 Vetenskapsrådet: Forskning och forskningsinformation

Det nya Vetenskapsrådet får som främsta uppgift att stödja grundläggande

forskning av högsta vetenskapliga kvalitet inom samtliga vetenskapsområden.

Vetenskapsrådet inleder sin verksamhet den 1 januari 2001 och övertar då de

ansvarsområden som i dag handhas av Forskningsrådsnämnden (FRN), Humanistisk-

samhällsvetenskapliga forskningsrådet (HSFR), Medicinska forskningsrådet (MFR),

Naturvetenskapliga forskningsrådet (NFR) samt Teknikvetenskapliga

forskningsrådet (TFR), vilka avvecklas.

Inom Vetenskapsrådet inrättas tre ämnesråd - ett för humaniora-samhälls-

vetenskap, ett för medicin samt ett för natur- och teknikvetenskap. Vidare

inrättas en särskild kommitté för utbildningsvetenskap. Till Vetenskapsrådet

knyts också Forskningsforum med uppgift att verka för ökad dialog och samverkan

mellan forskare, forskningsfinansiärer och allmänheten.

I propositionen Forskning och förnyelse (prop. 2000/01:3) har regeringen lagt

fram förslag om den framtida inriktningen av den nya myndighetsorganisationen

för forskningsfinansiering, bl.a. förslag till riktlinjer för Vetenskapsrådet.

Utskottet behandlar regeringens förslag jämte motioner i sitt betänkande

2000/01:UbU6. I en skrivelse Resursfördelningen inom Vetenskapsrådet (skr.

2000/01:28) belyser och förtydligar regeringen den fördelning av medel inom

Vetenskapsrådet som kommer att utgöra grund för forskningsfinansiering från de

tre ämnesråden och kommittén för utbildningsvetenskap. Utskottet behandlar ocks

skrivelsen och motioner med anledning av denna i sitt betänkande 2000/01:UbU6.

Utskottet tillstyrker att riksdagen med avslag på motionerna godkänner vad

regeringen förordat om bl.a. Vetenskapsrådet.

Enligt budgetpropositionen avser anslaget Vetenskapsrådet: Forskning och

forskningsinformation stöd till forskning, bidrag till dyrbar vetenskaplig

utrustning, kostnader för Sveriges medlemskap i internationellt

forskningssamarbete samt kostnader för forskningsinformation.

Vetenskapsrådet övertar motsvarande medel som för innevarande budgetår finns

anslagna till FRN och forskningsråden samt för dyrbar vetenskaplig utrustning.

Rådet tillförs nya medel i enlighet med den forskningspolitiska propositionen o

sammanlagt 76 miljoner kronor för bl.a. rekryteringsanställningar, de

prioriterade områdena utbildningsvetenskap, vårdforskning och konst, dyrbar

vetenskaplig utrustning samt högpresterande datorer.

Anslaget till Vetenskapsrådet tillförs även 4 miljoner kronor från utgiftsområd

9 för longitudinella studier.

Vetenskapsrådet har i den forskningspolitiska propositionen givits ansvar för

administration, drift och redovisning av universitetsdatanätet Sunet. Medel til

Sunet redovisas under anslaget 26:8.

Sammantaget föreslår regeringen att riksdagen till Vetenskapsrådet: Forskning

och forskningsinformation, för budgetåret 2001 anvisar 1 777 101 000 kr.

Moderata samlingspartiet begär i motion 2000/01:Ub819 yrkande 14 att inrättande

av Vetenskapsrådet som en överbyggnad omedelbart avbryts. I stället bör de tre

ämnesråden göras till självständiga myndigheter. De sammanlagt 1,8 miljarder

kronor som regeringen vill anslå för Vetenskapsrådet bör fördelas mellan de tre

ämnesråden i de proportioner som i dag gäller för MFR, HSFR respektive NFR/TFR,

om man bortser från medlen för internationella avgifter och stöd till s.k.

nationella anläggningar. Ämnesrådet för medicin skall enligt Moderaternas

förslag sammanföras med det blivande forskningsrådet för arbetsliv och

socialvetenskap till ett nytt nationellt institut för hälsa och medicin. Därtil

föreslår Moderaterna förstärkta resurser för samtliga tre ämnesråd.

I konsekvens härmed har Moderaterna i sitt budgetförslag i motion 2000/01:Ub819

slopat anslaget till Vetenskapsrådet: Forskning och forskningsinformation och

fört upp tre nya anslag på statsbudgeten. Moderaterna föreslår att för

budgetåret 2001 skall anvisas till Nationella institutet för hälsa och medicin

630 698 000 kr, till Vetenskapsrådet för naturvetenskap och teknik 1 239 966 00

kr samt till Vetenskapsrådet för humanism och samhällskunskap 303 206 000 kr

(yrk. 34 i denna del och yrk. 35-37). Moderaternas nya anslag har i bilaga 6

till detta betänkande numrerats 26:10-26:12.

Folkpartiet anser i sin budgetmotion 2000/01:Ub820 yrkande 18 att de nya medel

om 76 miljoner kronor som enligt regeringens förslag skall tillföras

Vetenskapsrådet i stället skall föras över till universiteten för forskning och

forskarutbildning. Anslaget till Vetenskapsrådet: Forskning och

forskningsinformation minskas därför med motsvarande belopp.

U t s k o t t e t hänvisar till att riksdagen våren 2000 beslutat om den nya

myndighetsorganisationen för forskningsfinansiering och därvid avslagit

motsvarande yrkanden från Moderaterna. Utskottet tillstyrker i sitt

forskningsbetänkande 2000/01:UbU6 regeringens förslag till riktlinjer för

verksamheten inom Vetenskapsrådet som innefattar förstärkningar på sammanlagt

478 miljoner kronor under perioden 2001-2003 för prioriterade forskningsområden

Utskottet föreslår att riksdagen - med avslag på motionsyrkandena - för

budgetåret 2001 anvisar 1 777 101 000 kr till Vetenskapsrådet: Forskning och

forskningsinformation i enlighet med regeringens förslag.

Vetenskapsrådet bör enligt regeringen i likhet med dagens forskningsråd ges

möjlighet att fatta beslut om stöd till forskning och vetenskaplig utrustning

som innebär åtaganden under kommande budgetår. Regeringen begär därför att

riksdagen skall bemyndiga regeringen att under 2001 låta Vetenskapsrådet göra

ekonomiska åtaganden som, inklusive tidigare åtaganden av nuvarande

forskningsråd, innebär utgifter på högst 2 810 miljoner kronor under åren

2002-2006.

Folkpartiet föreslår i motion 2000/01:Ub820 yrkande 3 avslag på regeringens

begäran om bemyndigande när det gäller ramanslaget till Vetenskapsrådet, i linj

med sitt budgetförslag om att en ökad andel av de statliga forskningsmedlen

skall gå direkt till universiteten.

U t s k o t t e t anser att riksdagen med avslag på motionsyrkandet bör ge

regeringen det begärda bemyndigandet som gör det möjligt för Vetenskapsrådet at

svara för mer långsiktigt projektstöd.

26:2 Vetenskapsrådet: Förvaltning

Enligt regeringens förslag i budgetpropositionen övertar Vetenskapsrådet de

medel för förvaltning som i dag handhas av Forskningsrådsnämnden, Humanistisk-

samhällsvetenskapliga forskningsrådet, Medicinska forskningsrådet,

Naturvetenskapliga forskningsrådet samt Teknikvetenskapliga forskningsrådet,

vilka avvecklas. Det nya anslaget förstärks med 5 miljoner kronor för att möta

rådets alla nya uppgifter. Från Högskoleverket överförs 0,5 miljoner kronor för

administrativa kostnader för forskningsinformationssystemet Safari, som övertas

av rådet. Dessutom tillförs Vetenskapsrådet för budgetåret 2001 engångsvis 12

miljoner kronor för omställningskostnader i samband med övergången till den nya

organisationen.

Sammantaget föreslår regeringen att till Vetenskapsrådet: Förvaltning för 2001

anvisas 100 722 000 kr.

Moderata samlingspartiet - som avvisar inrättandet av Vetenskapsrådet - tar bor

förvaltningsanslaget i sitt budgetförslag (motion 2000/01:Ub819 yr-kande 34 i

denna del).

U t s k o t t e t har inget att erinra mot medelsberäkningen under det nya

anslaget. Riksdagen bör, med avslag på motionsyrkandet i nu berörd del, anvisa

det begärda anslagsbeloppet.

26:3 Rymdforskning

Anslaget avser grundforskning inom rymdområdet och disponeras av Rymdstyrelsen.

Huvuddelen av anslaget används för internationellt forskningssamarbete inom

ramen för European Space Agency (ESA).

I budgetpropositionen anmärker regeringen att Rymdstyrelsen i sitt

budgetunderlag för 2001-2003 föreslagit en uppräkning av anslaget med 3 miljone

kronor att utnyttjas för forskartjänster och för tvärvetenskapliga satsningar

inom rymdområdet. De föreslagna insatserna är enligt regeringens mening i och

för sig angelägna och överensstämmer med de övergripande prioriteringarna för

forskningspolitiken. Regeringen gör dock bedömningen att satsningar av denna

omfattning bör ske inom ramen för det nuvarande anslaget genom omprioriteringar

Anslaget bör därför endast pris- och löneomräknas.

Regeringen föreslår att riksdagen till Rymdforskning för budgetåret 2001 anvisa

144 817 000 kr.

U t s k o t t e t har ingen annan uppfattning än regeringen i fråga om

medelsberäkningen och tillstyrker regeringens förslag.

26:4 Institutet för rymdfysik

Institutet för rymdfysik (IRF) har i uppgift att bedriva och främja forskning,

utbildning, utvecklingsarbete samt mät- och registreringsverksamhet inom framfö

allt området rymdfysik. Institutet medverkar vid forskarutbildning som anordnas

vid universiteten i Uppsala och Umeå.

Regeringen anmäler i budgetpropositionen sin avsikt att samla Institutet för

rymdfysik samt institutioner under Luleå tekniska universitet och Umeå

universitet inom det nybildade Kiruna rymd- och miljöcampus. Organisationsfrågo

med anknytning till detta samarbete redovisas i den forskningspolitiska

propositionen (prop. 2000/01:3).

För budgetåret 2001 föreslår regeringen att till Institutet för rymdfysik

anvisas 41 710 000 kr.

U t s k o t t e t anser att riksdagen bör anvisa det begärda anslagsbeloppet.

26:5 Kungl. biblioteket

Kungl. biblioteket (KB) är Sveriges nationalbibliotek. KB samlar in, bevarar,

beskriver och tillhandahåller det svenska trycket och förvärvar även viss

utländsk litteratur. KB främjar informationsförsörjningen till svensk forskning

genom bl.a. det nationella datasystemet LIBRIS och svarar också för utveckling

och förvaltning av systemet med ansvarsbibliotek. - Inom KB:s område finns

Stiftelsen Svenska barnboksinstitutet (SBI).

Regeringen anför att prognosen för anslagsutvecklingen under innevarande

budgetår visar ett underskott på 23 miljoner kronor. I förslaget till

tilläggsbudget för innevarande år har regeringen därför begärt att KB tillförs

motsvarande belopp genom en omfördelning av medel inom utgiftsområdet. Riksdage

har beslutat i enlighet med regeringens förslag (yttr. 2000/01:

UbU1y, bet. FiU11, rskr. 42).

I propositionen Forskning och förnyelse (prop. 2000/01:3, s. 200) bedömer

regeringen att KB behöver en förstärkning av anslaget för att klara de uppgifte

som regeringen ålagt myndigheten.

Regeringen föreslår i budgetpropositionen att anslaget till KB för nästa

budgetår höjs med 25 miljoner kronor till 228 004 000 kr.

Det statliga stödet till Svenska barnboksinstitutet (SBI) tas upp av Folkpartie

i motionerna 2000/01:Ub227 yrkande 5 och 2000/01:Ub820 yrkande 34 i denna del.

motionerna framhålls SBI:s viktiga arbete för att öka barns läsande, bl.a. geno

kampanjen Läs 2000!. Detta arbete hotas om inte det statliga stödet ökas, anför

motionärerna. Regeringen bör enligt dem tillskjuta 1,35 miljoner kronor till SB

för nästa budgetår.

Likaså påpekas i motion 2000/01:Ub448 (s) att utan en uppräkning av det

nuvarande statliga stödet om 4 350 000 kr kan underskottet vid SBI kommande år

beräknas till 1 350 000 kr. En omfördelning bör göras inom anslaget till förmån

för SBI.

U t s k o t t e t föreslår att riksdagen anvisar 228 004 000 kr till Kungl.

biblioteket för nästa budgetår i enlighet med regeringens förslag.

När det gäller Stiftelsen Svenska barnboksinstitutet anger regeringen i reg-

leringsbrev för KB att ett visst belopp av anslaget, för innevarande budgetår

4 350 000 kr, skall användas för SBI. Utskottet ser positivt på verksamheten vi

barnboksinstitutet och utgår från att regeringen noga prövar SBI:s behov av öka

statligt stöd vid utfärdandet av regleringsbrev för 2001. Motionsyrkandena

avstyrks därmed.

I motion 2000/01:Ub227 yrkande 6 från Folkpartiet påtalas att Kungl. biblioteke

har stora problem med att klara verksamheten inom den budget myndigheten fått

sig tilldelad. Motionärerna vill att regeringen återkommer till riksdagen med e

långsiktig lösning av Kungl. bibliotekets finansiering.

U t s k o t t e t anser att motionsyrkandet är tillgodosett genom den

anslagsökning på 25 miljoner kronor för nästa budgetår som utskottet tillstyrkt

Riksdagen bör således avslå yrkandet.

26:6 Polarforskningssekretariatet

Polarforskningssekretariatet främjar svensk polarforskning genom att planera oc

genomföra vetenskapliga expeditioner till Arktis och Antarktis. Sekretariatet

svarar även för prövning av tillstånd för vistelse i Antarktis och utövar

tillsyn över svensk verksamhet i Antarktis.

Regeringen anmärker att ca 90 % av kostnaderna för verksamheten vid

Polarforskningssekretariatet hänför sig till kostnader för de polarexpeditioner

som sekretariatet genomför. Regeringen föreslår att för budgetåret 2001 anvisas

23 170 000 kr, vilket innebär oförändrat anslag med undantag för pris- och

löneomräkning.

U t s k o t t e t tillstyrker regeringens förslag till medel under anslaget.

26:7 Rådet för forsknings- och utvecklingssamarbete inom EU

Rådet för forsknings- och utvecklingssamarbete inom EU (EU/FoU-rådet) främjar

svenskt deltagande i EU-programmen för forskning och utveckling samt svarar för

statistik och utvärderingar av det svenska deltagandet. EU/FoU-rådet är också

nationellt kontaktorgan för samarbetet inom EU-programmen för forskning och

utveckling.

I budgetpropositionen anges att regeringen i slutet av 1998 utsåg EU/FoU-rådet

att vara s.k. National Contact Point (NCP) för EU:s femte ramprogram för

forskning. Uppdraget som NCP har inneburit utvidgad verksamhet för rådet.

Regeringen bedömer att kostnaderna för NCP-verksamheten inte längre ryms inom

anslaget och beräknar därför medel för sådana kostnader under anslaget 26:9

Särskilda utgifter för forskningsändamål.

Regeringen föreslår att riksdagen till EU/FoU-rådet för nästa budgetår anvisar

12 154 000 kr.

U t s k o t t e t anser att riksdagen bör anvisa begärt anslagsbelopp.

26:8 Sunet

Regeringen anför i budgetpropositionen att det svenska universitetsdatanätet

Swedish University Network (Sunet) sedan dess tillkomst i början av 1980-talet

ständigt expanderats för att främja datakommunikation och informationshantering

mellan och inom framför allt universitet och högskolor men även folkbibliotek

och länsmuseer.

Enligt den forskningspolitiska propositionen skall administrationen,

redovisningen och driften av Sunet föras över från Högskoleverket till

Vetenskapsrådet. Vetenskapsrådet kommer därför att ges dispositionsrätt till

anslaget.

Regeringen föreslår att 128 592 000 kr anvisas till Sunet nästa budgetår, en

höjning med 50,5 miljoner kronor. Därtill kommer att verksamheten till viss del

är avgiftsfinansierad. Intäkterna för 2001 beräknas uppgå till ca 80 miljoner

kronor.

U t s k o t t e t har inget att erinra mot regeringens medelsberäkning. Riks-

dagen bör till Sunet anvisa 128 592 000 kr.

26:9 Särskilda utgifter för forskningsändamål

För budgetåret 2001 föreslår regeringen att till Särskilda utgifter för

forskningsändamål anvisas 116 931 000 kr.

Regeringen avser att utnyttja anslaget för att finansiera bl.a. följande

verksamheter:

Bidrag till Kungl. Vetenskapsakademien

Bidrag till Svenska institutet i Rom

Bidrag till Svenska institutet i Aten

Bidrag till Svenska forskningsinstitutet i Istanbul

Bidrag till Nämnden för svensk-amerikanskt forskarutbyte (Fulbrightkommissionen

Bidrag till Institutet för framtidsstudier

Bidrag till Imego AB (tekniskt forskningsinstitut i Göteborg), samt

Bidrag till European Incoherent Scatter Scientific Association

(EISCAT)

Till regeringens disposition

Medlen till regeringens disposition skall användas för bl.a. forsknings- och

utvecklingsanalyser, särskilda tjänster i genusforskning, forskarskola i

telematik, kostnader för NCP-verksamhet inom EU/FoU-rådet samt kostnader för

forskningsändamål under Sveriges ordförandeskap i EU 2001.

Fördelningen av anslaget på de olika anslagposterna redovisas i

budgetpropositionen i en särskild tabell.

U t s k o t t e t, som inte har något att invända mot medelsberäkningen under

anslaget, föreslår att riksdagen anvisar det begärda beloppet.

7 Anslag inom utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning

En sammanställning av regeringens och oppositionspartiernas budgetförslag för

utgiftsområde 16 återfinns i bilaga 6 till detta betänkande.

U t s k o t t e t har i de föregående avsnitten redovisat sin bedömning av

regeringens och motionärernas förslag till anslag för år 2001 inom

utgiftsområdet och därvid tagit ställning till samtliga berörda yrkanden.

Utskottet har tillstyrkt regeringens förslag.

Med hänvisning till vad som anförts i det föregående föreslår utskottet att

riksdagen för budgetåret 2001 anvisar anslagen under utgiftsområde 16 Utbildnin

och universitetsforskning i enlighet med regeringens förslag i tabellbilagan

(bilaga 6).

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande mål för politikområdet Utbildningspolitik

att riksdagen godkänner det av regeringen föreslagna målet,

2. beträffande garanterad undervisningstid i gymnasieskolan

att riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i skollagen

(1985:1100),

3. beträffande samordning av vissa ändringar i skollagen

att riksdagen med avslag på motion 2000/01:Ub236 yrkande 14 antar regeringens

förslag till lag om ändring i lagen (1999:1402) om ändring i skollagen

(1985:1100),

4. beträffande en gemensam styrelse för statens skolor för vuxna

att riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen

(1991:1108) om statens skolor för vuxna med den ändringen att lagen träder i

kraft den 1 juli 2001,

5. beträffande införande av nationell skolpeng

att riksdagen avslår motionerna 2000/01:Ub202 yrkandena 1 och 2,

2000/01:Ub258, 2000/01:Ub260 yrkande 11, 2000/01:Ub819 yrkande 4, 2000/01:Sk102

yrkande 6 och 2000/01:A806 yrkande 6,

res. 1 (m) - delvis

6. beträffande inrättande av kvalitetsinstitut inom skolan

att riksdagen avslår motionerna 2000/01:Ub202 yrkande 3, 2000/01:

Ub216 yrkandena 1 och 2, 2000/01:Ub225 yrkande 17, 2000/01:

Ub236 yrkande 24, 2000/01:Ub239 yrkande 15, 2000/01:Ub260 yrkande 12 och

2000/01:Ub819 yrkandena 2 och 3,

res. 1 (m) - delvis

res. 2 (c) - delvis

res. 3 (fp) - delvis

7. beträffande gymnasieskolor i utsatta områden

att riksdagen avslår motion 2000/01:Ub236 yrkande 31,

res. 3 (fp) - delvis

8. beträffande Skolverkets tillsynsverksamhet

att riksdagen avslår motion 2000/01:Ub316 yrkande 30,

9. beträffande insatser för läs- och skrivutveckling

att riksdagen avslår motionerna 2000/01:Ub239 yrkandena 2, 14 och 20 och

2000/01:Ub265,

res. 2 (c) - delvis

10. beträffande distansutbildning i grund- och gymnasieskolan

att riksdagen avslår motion 2000/01:T713 yrkande 5,

res. 2 (c) - delvis

11. beträffande tillgång till dator och egen e-postadress för alla elever

att riksdagen avslår motion 2000/01:Ub236 yrkande 18,

res. 3 (fp) - delvis

12. beträffande eleverna och informationen på Internet

att riksdagen avslår motion 2000/01:Ub316 yrkande 27,

res. 4 (kd) - delvis

13. beträffande skolutveckling och produktion av läromedel för elever med

handikapp

att riksdagen avslår motion 2000/01:Ub819 yrkande 6,

res. 1 (m) - delvis

14. beträffande införande av en barnskola

att riksdagen avslår motionerna 2000/01:Ub260 yrkande 1 och 2000/01:Ub819

yrkande 10,

res. 1 (m) - delvis

15. beträffande maxtaxa inom barnomsorgen m.m.

att riksdagen avslår motionerna 2000/01:Ub239 yrkande 1, 2000/01:

Ub243 yrkande 1, 2000/01:Sk1025 yrkande 4, 2000/01:Sf273 yrkandena 12 och 14,

2000/01:Sf308 yrkandena 8 och 9 och 2000/01:So303 yrkande 5,

res. 5 (m, kd, c, fp) - delvis

16. beträffande den öppna förskolan

att riksdagen avslår motionerna 2000/01:Sf273 yrkande 15 och 2000/01:Sf611

yrkande 13,

res. 6 (kd, c) - delvis

17. beträffande mål i förskolan m.m.

att riksdagen avslår motion 2000/01:Ub225 yrkandena 19 och 22,

res. 3 (fp) - delvis

18. beträffande personal inom barnomsorgen

att riksdagen avslår motionerna 2000/01:Ub225 yrkande 21, 2000/01:

Ub239 yrkande 19 och 2000/01:Sf273 yrkande 16,

res. 4 (kd) - delvis

res. 2 (c) - delvis

res. 3 (fp) - delvis

19. beträffande begreppen barnomsorg och förskola

att riksdagen avslår motion 2000/01:Sf273 yrkande 13,

20. beträffande successiv utökning av den avgiftsfria förskolan

att riksdagen avslår motion 2000/01:Ub337,

21. beträffande behovet av fler studieplatser inom kvalificerad

yrkesutbildning

att riksdagen avslår motion 2000/01:Ub819 yrkande 7,

res. 1 (m) - delvis

22. beträffande förutsättningarna för tillstånd till ett lärosäte med

offentlig huvudman att utfärda examen

att riksdagen med avslag på motion 2000/01:Ub819 yrkande 1 antar regeringens

förslag till lag om ändring i högskolelagen (1992:1434) såvitt avser 1 kap. 11

§,

res. 1 (m) - delvis

23. beträffande villkoren när tillstånd för lärosäte med offentlig huvudman

att utfärda examen återkallas

att riksdagen med avslag på motion 2000/01:Ub820 yrkandena 2 och 5 antar

regeringens förslag till lag om ändring i högskolelagen (1992:1434) såvitt avse

1 kap. 11 a §,

res. 7 (m, fp) - delvis

24. beträffande högskolelagen i övrigt

att riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i högskolelagen

(1992:1434) i den mån det inte har behandlats under föregående moment,

25. beträffande lag om ändring i lagen (1993:792) om tillstånd att utfärda

vissa examina

att riksdagen antar regeringens förslag,

26. beträffande prioritering av kvalitet framför ytterligare kvantitativ

utbyggnad av den högre utbildningen

att riksdagen avslår motion 2000/01:Ub12 yrkande 12,

res. 2 (c) - delvis

27. beträffande utveckling av en teckenspråkig universitetsmiljö

att riksdagen avslår motion 2000/01:Ub415,

res. 5 (m, kd, c, fp) - delvis

28. beträffande nytt avtal om samarbete om läkarutbildning och forskning

m.m.

att riksdagen avslår motion 2000/01:Ub464,

29. beträffande statsbidragen till de frikyrkliga teologiska högskolorna

m.fl.

att riksdagen avslår motionerna 2000/01:Ub473 yrkandena 1-3 och Ub810 yrkande

8,

res. 5 (m, kd, c, fp) - delvis

30. beträffande ytterligare högskolor i stiftelseform

att riksdagen avslår motionerna 2000/01:Ub260 yrkande 16, 2000/01: Ub819

yrkande 38 och 2000/01:Ub820 yrkande 15,

res. 1 (m) - delvis

res. 3 (fp) - delvis

31. beträffande likvärdighet mellan stiftelsehögskolor och andra högskolor

att riksdagen avslår motion 2000/01:T230 yrkande 9,

32. beträffande Trafikflyghögskolan

att riksdagen avslår motionerna 2000/01:Ub487, 2000/01:Ub492 och

2000/01:Ub497,

res. 7 (m, fp) - delvis

33. beträffande professur i medicinsk rehabilitering

att riksdagen avslår motion 2000/01:Ub431,

34. beträffande högskoleutbyggnad i Helsingborg

att riksdagen avslår motion 2000/01:Ub482,

35. beträffande anslag till Linköpings universitet för forskning och

forskarutbildning

att riksdagen avslår motion 2000/01:Ub509,

res. 4 (kd) - delvis

36. beträffande Centrum för handikappvetenskap vid Linköpings och Örebro

universitet

att riksdagen avslår motion 2000/01:Ub410 yrkandena 1 och 2,

res. 8 (kd, c, fp)

37. beträffande psykologutbildning vid Karlstads universitet

att riksdagen avslår motion 2000/01:Ub520,

38. beträffande rätten för Örebro universitet att tillämpa prislappen för

utbildningsområdet musik

att riksdagen avslår motionerna 2000/01:Ub416 och 2000/01:Ub475,

res. 6 (kd, c) - delvis

39. beträffande utbildning och forskning vid Mitthögskolan

att riksdagen avslår motionerna 2000/01:Ub515, 2000/01:Ub516 och

2000/01:Ub517,

40. beträffande utvecklingen av Malmö högskola och Södertörns högskola

att riksdagen avslår motion 2000/01:Ub417 yrkandena 1-3,

41. beträffande forskning och forskarutbildning vid Mälardalens högskola

att riksdagen avslår motionerna 2000/01:Ub507 och 2000/01:Ub511,

42. beträffande utvecklingen av Högskolan Dalarna

att riksdagen avslår motionerna 2000/01:Ub401, 2000/01:Ub408, 2000/01:Ub413,

2000/01:Ub447 och 2000/01:Ub479 yrkande 6,

res. 2 (c) - delvis

43. beträffande utvecklingen av Högskolan i Skövde

att riksdagen avslår motionerna 2000/01:Ub476 yrkande 2 och 2000/01:Ub477

yrkandena 1 och 2,

44. beträffande utvecklingen av Högskolan i Trollhättan/Uddevalla

att riksdagen avslår motionerna 2000/01:Ub425 och 2000/01:Ub433,

45. beträffande samarbete mellan Konstfack och Animationens hus i Eksjö

att riksdagen avslår motion 2000/01:Ub480,

46. beträffande forskning och forskarutbildning vid Högskolan i Jönköping

att riksdagen avslår motionerna 2000/01:Ub467, 2000/01:Ub471 och

2000/01:Ub478,

47. beträffande utbyggnad av högskoleutbildningen i Stockholmsregionen

att riksdagen avslår motionerna 2000/01:Ub502, 2000/01:Ub510 yrkande 1,

2000/01:Ub805 yrkandena 2-4, 2000/01:Ub808 yrkande 3 och 2000/01:N321 yrkande 7

48. beträffande forskningsresurser till Skåne

att riksdagen avslår motion 2000/01:Ub807 yrkande 5,

49. beträffande utbyggnad av utbildning och forskning i Västsverige

att riksdagen avslår motionerna 2000/01:Ub424, 2000/01:Ub437 och 2000/01:T230

yrkandena 1, 3 och 7,

res. 4 (kd) - delvis

50. beträffande farmaceututbildning

att riksdagen avslår motionerna 2000/01:Ub434, 2000/01:Ub441 och

2000/01:Ub463,

res. 4 (kd) - delvis

51. beträffande tandläkarutbildning

att riksdagen avslår motion 2000/01:Ub485,

52. beträffande dimensionering av lärarutbildning och lärarfortbildning

att riksdagen avslår motionerna 2000/01:Ub351 yrkandena 1-3 och 2000/01:Ub455

53. beträffande forskning inom området vuxenutbildning med inriktning mot

handikappade

att riksdagen avslår motion 2000/01:Ub287 yrkande 4,

res. 4 (kd) - delvis

54. beträffande lokalisering av utbildningen av specialpedagoger för

hörselskadade och döva

att riksdagen avslår motion 2000/01:Ub407,

55. beträffande resurser till lärarutbildningar för alternativa

pedagogiker

att riksdagen avslår motion 2000/01:Ub239 yrkande 21,

res. 2 (c) - delvis

56. beträffande lärarutbildning vid Rudolf Steinerhögskolan

att riksdagen avslår motionerna 2000/01:Ub456 och 2000/01:Ub460,

res. 5 (m, kd, c, fp) - delvis

57. beträffande idrottsforskningen

att riksdagen avslår motion 2000/01:Kr537 yrkande 5,

res. 1 (m) - delvis

58. beträffande inrättande av ett virtuellt universitet

att riksdagen avslår motionerna 2000/01:Ub260 yrkande 21 och 2000/01:T230

yrkande 2,

res. 1 (m) - delvis

59. beträffande utbyggnaden av distansutbildning m.m. inom högskolan

att riksdagen avslår motionerna 2000/01:Ub440, 2000/01:Ub494 yrkande 1,

2000/01:T229 yrkande 5, 2000/01:MJ259 yrkande 3 och 2000/01:N325 yrkande 15,

res. 2 (c) - delvis

60. beträffande resurstilldelningen till distansutbildning m.m. inom

högskolan

att riksdagen avslår motionerna 2000/01:Ub449, 2000/01:Ub451, 2000/01:Ub479

yrkande 9, 2000/01:Ub498 yrkande 1, 2000/01:T229 yrkande 6, 2000/01:N383 yrkand

6, 2000/01:N386 yrkande 6 och 2000/01:N388 yrkande 9,

res. 2 (c) - delvis

61. beträffande resurser till lokala studiecenter för distansutbildning

att riksdagen avslår motion 2000/01:Ub494 yrkandena 2-4,

62. beträffande samarbete mellan högskolan och kommuner om utbud i

distansutbildning

att riksdagen avslår motionerna 2000/01:Ub498 yrkande 2, 2000/01:

N383 yrkande 4 och 2000/01:N388 yrkande 8,

63. beträffande Östersjöuniversitetet - the Baltic University Programme

att riksdagen avslår motionerna 2000/01:Ub435 och 2000/01:MJ798 yrkande 2,

res. 9 (m, kd, fp)

64. beträffande inrättande av ett oberoende kvalitetsinstitut för den högre

utbildningen

att riksdagen avslår motion 2000/01:Ub820 yrkande 6,

res. 7 (m, fp) - delvis

65. beträffande konkurrensutsättning av Centrala studiestödsnämnden

att riksdagen avslår motion 2000/01:Ub260 yrkande 20,

res. 1 (m) - delvis

66. beträffande mål för politikområdet Forskningspolitik

att riksdagen godkänner det av regeringen föreslagna målet,

67. beträffande långsiktig lösning av Kungl. bibliotekets finansiering

att riksdagen avslår motion 2000/01:Ub227 yrkande 6,

res. 3 (fp) - delvis

68. beträffande anslagen under utgiftsområde 16 Utbildning och

universitetsforskning för budgetåret 2001, m.m.

att riksdagen

a) bemyndigar regeringen att under 2001, i fråga om ramanslaget 25:16 Särskilda

utbildningsinsatser för vuxna, besluta om bidrag till viss kvalificerad

yrkesutbildning som inklusive tidigare åtaganden innebär utgifter på högst

1 652 000 000 kr under åren 2002-2005,

b) bemyndigar regeringen att under 2001, i fråga om ramanslaget 26:1

Vetenskapsrådet: Forskning och forskningsinformation, göra ekonomiska åtaganden

som inklusive tidigare åtaganden innebär utgifter på högst 2 810 000 000 kr

under åren 2002-2006,

c) med bifall till regeringens förslag och med avslag på motionerna

2000/01:Ub227 yrkande 5, 2000/01:Ub236 yrkande 13, 2000/01:

Ub315, 2000/01:Ub316 yrkandena 1 och 19, 2000/01:Ub428, 2000/01:Ub442,

2000/01:Ub448, 2000/01:Ub453, 2000/01:Ub466, 2000/01:Ub476 yrkande 1,

2000/01:Ub479 yrkande 7, 2000/01:Ub493 yrkande 1, 2000/01:Ub809, 2000/01:Ub810

yrkande 1, 2000/01:

Ub811, 2000/01:Ub819 yrkandena 5, 8, 9, 11-16, 18-25, 29-37 och 39,

2000/01:Ub820 yrkandena 3, 4, 10, 18, 19, 33 och 34 i denna del, 2000/01:Fi211

yrkande 18 i denna del, 2000/01:So222 yrkande 5 samt 2000/01:T717 yrkande 8 för

budgetåret 2001 anvisar anslagen under utgiftsområde 16 Utbildning och

universitetsforskning enligt uppställningen i bilaga 6.

Stockholm den 28 november 2000

På utbildningsutskottets vägnar

Jan Björkman

I beslutet har deltagit: Jan Björkman (s), Britt-Marie Danestig (v), Beatrice

Ask (m)*, Eva Johansson (s), Inger Lundberg (s), Yvonne Andersson (kd)*, Lars

Hjertén (m)*, Majléne Westerlund Panke (s), Tomas Högström (m)*, Tomas Eneroth

(s), Lennart Gustavsson (v), Erling Wälivaara (kd)*, Per Bill (m)*, Gunnar Goud

(mp), Sofia Jonsson (c)*, Ulf Nilsson (fp)* och Agneta Lundberg (s).

* Har ej deltagit i beslutet under moment 68.

Reservationer

1. Införande av nationell skolpeng, m.m. (mom. 5, 6, 13, 14, 21, 22, 30, 57, 58

och 65) - m

Beatrice Ask (m), Lars Hjertén (m), Tomas Högström (m) och Per Bill (m) anför:

Moderata samlingspartiet anser att en nationell skolpeng skall införas. Staten

bör ta över ansvaret för grundskolans finansiering fr.o.m. år 2002. Vi avsätter

i vårt budgetalternativ 54,1 miljarder kronor år 2002 för detta ändamål vilket

motsvarar kostnaden för grundskolan och innebär en förstärkning av skolorna.

Alla elever skall ha reella möjligheter att fritt välja skola. En övergång till

att fördela resurser efter vilken skola eleverna och föräldrarna väljer innebär

att skolornas självständighet och frihet att förfoga över de ekonomiska medlen

och hur de skall användas ökar. Riksdagen bör med bifall till motionerna

2000/01:Ub258, 2000/01:Ub260 yrkande 11, 2000/01:Ub819 yrkande 4, 2000/01:Sk102

yrkande 6 och 2000/01:A806 yrkande 6 och med avslag på motion 2000/01:Ub202

yrkandena 1 och 2 som sin mening ge regeringen till känna vad vi nu har anfört.

Enligt vår uppfattning skall ett fristående nationellt kvalitetsinstitut inom

skolan inrättas med uppgift att kvalitetsgranska alla skolor. Resultaten skall

offentliggöras så att föräldrar och elever kan få del av skolornas kvalitet och

basera sina val av skola på detta. Den nationella uppföljningen och

utvärderingen är otillräcklig i nuvarande form. Kvalitetsfrågorna bör få en mer

framskjuten plats i den svenska skolan. Skolverkets verksamhet beträffande

uppföljning och utvärdering förs över till institutet. Mer specifika projekt so

rör utvärdering och tillsynsverksamheten ligger kvar hos Skolverket. Kvarvarand

verksamhet hos Skolverket förs samman med Statens institut för handikappfrågor

skolan (SIH) som bildar en gemensam myndighet. Vi har i vårt budgetalternativ

anvisat 50 miljoner kronor för ett nationellt kvalitetsinstitut år 2001.

Riksdagen bör bifalla motionerna 2000/01:Ub216 yrkande 1, 2000/01:Ub260 yrkande

12, 2000/01:Ub819 yrkandena 2 och 3 och som sin mening ge regeringen till känna

vad vi nu har anfört.

Skolutveckling och produktion av läromedel för elever med handikapp är ett

prioriterat område. Vi förordar att anslaget ökas med 3 miljoner kronor under d

närmaste tre åren. Regeringen bör återkomma med förslag. Riksdagen bör med

bifall till motion 2000/01:Ub819 yrkande 6 som sin mening ge regeringen till

känna vad som vi nu har anfört.

Vi anser att en frivillig barnskola bör inrättas för barn i åldern fyra till se

år. Erfarenheterna av förskoleklassen som egen skolform kan därmed tas till

vara. Verksamheten skall ha en tydlig pedagogisk inriktning och vara ett

alternativ som föräldrarna kan välja för sina barn. Barns lust och förmåga till

inlärning måste tas till vara bättre än i dag. Inlärningen är som mest effektiv

under de tidiga åren när hjärnan utvecklas. Detta måste tas till vara. Riksdage

bör bifalla motionerna 2000/01:Ub260 yrkande 1 och 2000/01:Ub819 yrkande 10 och

som sin mening ge regeringen till känna vad vi nu har anfört.

Vi vill understryka behovet av fler studieplatser inom kvalificerad

yrkesutbildning. Denna utbildning har goda resultat och en stor efterfrågan Vi

anser att utbildningen bör byggas ut till att omfatta 25 000 platser år 2003.

Regeringen bör återkomma med ett sådant förslag. Riksdagen bör bifalla motion

2000/01:Ub819 yrkande 7 och som sin mening ge regeringen till känna vad vi nu

har anfört.

Vi anser inte att man bör ändra förutsättningarna för tillstånd till ett

lärosäte med offentlig huvudman att utfärda examen på det sätt som regeringen

föreslår. Det bör vara kvaliteten i lärosätets verksamhet som är avgörande för

examenstillstånd, inte regeringens bedömningar av arbetsmarknadsbehov eller

lokaliseringspolitiska överväganden. Att examenstillstånd inte skall ges om

utbildningen inte uppfyller de krav som ställs i högskoleförordningen inklusive

examensordningen är en självklarhet och behöver inte uttryckas särskilt i 1 kap

11 § högskolelagen. Riksdagen bör därför med anledning av motion 2000/01:Ub819

yrkande 1 avslå regeringens förslag till lag om ändring i högskolelagen

(1992:1434) såvitt avser 1 kap. 11 §.

Universiteten och högskolorna har många olika uppgifter, alltifrån

yrkesutbildning till förberedelse för forskning. Det behövs därför många olika

typer av högskolor och en varierad universitetsstruktur. Vi anser att

ytterligare högskolor i stiftelseform behövs i Sverige. Regeringen bör i

budgeten för 2002 avsätta 2 miljarder kronor till inrättande av två nya

stiftelsehögskolor. Vad vi här har anfört bör riksdagen med bifall till motion

2000/01:Ub260 yrkande 16 och med anledning av motionerna 2000/01:Ub819 yrkande

38 och 2000/01:Ub820 yrkande 15 som sin mening ge regeringen till känna.

Med tanke på idrottens bredd och samhälleliga betydelse bör idrottsforskningen

hög grad vara ett ansvar för forskarsamhället, medan det mer behovsanpassade

utvecklingsarbetet är en fråga för idrottens egna organisationer. Om

Moderaternas förslag om ett nationellt institut för hälsa och medicin

förverkligas i stället för Vetenskapsrådets medicinska ämnesråd, skapas bättre

förutsättningar för en adekvat behandling av frågor om offentlig finansiering a

idrottsforskning. Vad vi här har anfört bör riksdagen med anledning av motion

2000/01:Kr537 yrkande 5 som sin mening ge regeringen till känna.

Vi anser att ett virtuellt universitet bör inrättas i Sverige. Ett virtuellt

universitet, med tillgång till kurser från universitet och andra lärosäten i

hela världen online, kan spela en stor roll för utvecklingen av

kunskapssamhället, både på grundutbildningsnivå och högre upp i

utbildningsväsendet. Vi förordar också en utbyggnad av digital distansutbildnin

vid varje högskola och universitet. Riksdagen bör med bifall till motion

2000/01:Ub260 yrkande 21 som sin mening ge regeringen till känna vad vi här har

anfört.

Centrala studiestödsnämnden bör enligt vår mening konkurrensutsättas, inte bara

av finansiella skäl utan också därför att myndigheten visat tydliga prov på att

inte kunna sköta sin uppgift. Handläggningstiderna är för långa och det är inte

realistiskt att försöka sköta kontakterna med myndigheten per telefon. Riksdage

bör bifalla vår motion i ärendet.

Mot bakgrund av det anförda anser vi att utskottet under momenten 5, 6, 13, 14,

21, 22, 30, 57, 58 och 65 bort hemställa

5. beträffande införande av nationell skolpeng

att riksdagen med bifall till motionerna 2000/01:Ub258, 2000/01:Ub260 yrkande

11, 2000/01:Ub819 yrkande 4, 2000/01:

Sk1025 yrkande 6 och 2000/01:A806 yrkande 6 och med avslag på motion

2000/01:Ub202 yrkandena 1 och 2 som sin mening ger regeringen till känna vad so

ovan anförts,

6. beträffande inrättande av kvalitetsinstitut inom skolan

att riksdagen med bifall till motionerna 2000/01:Ub216 yrkande 1,

2000/01:Ub260 yrkande 12, 2000/01:Ub819 yrkandena 2 och 3 och med avslag på

motionerna 2000/01:Ub202 yrkande 3, 2000/01:Ub216 yrkande 2, 2000/01:Ub225

yrkande 17, 2000/01:Ub236 yrkande 24 och 2000/01:Ub239 yrkande 15 som sin menin

ger regeringen till känna vad som ovan anförts,

13. beträffande skolutveckling och produktion av läromedel för elever med

handikapp

att riksdagen med bifall till motion 2000/01:Ub819 yrkande 6 som sin mening

ger regeringen till känna vad som ovan anförts,

14. beträffande införande av en barnskola

att riksdagen med bifall till motionerna 2000/01:Ub260 yrkande 1 och

2000/01:Ub819 yrkande 10 som sin mening ger regeringen till känna vad som ovan

anförs,

21. beträffande behovet av fler studieplatser inom kvalificerad

yrkesutbildning

att riksdagen med bifall till motion 2000/01:Ub819 yrkande 7 som sin mening

ger regeringen till känna vad som ovan anförts,

22. beträffande förutsättningarna för tillstånd till ett lärosäte med

offentlig huvudman att utfärda examen

att riksdagen med anledning av motion 2000/01:Ub819 yrkande 1 avslår

regeringens förslag till lag om ändring i högskolelagen (1992:1434) såvitt avse

1 kap. 11 §,

30. beträffande ytterligare högskolor i stiftelseform

att riksdagen med bifall till motion 2000/01:Ub260 yrkande 16 och med

anledning av motionerna 2000/01:Ub819 yrkande 38 och 2000/01:Ub820 yrkande 15

som sin mening ger regeringen till känna vad som ovan anförts,

57. beträffande idrottsforskningen

att riksdagen med anledning av motion 2000/01:Kr537 yrkande 5 som sin mening

ger regeringen till känna vad som ovan anförts,

58. beträffande inrättande av ett virtuellt universitet

att riksdagen med bifall till motion 2000/01:Ub260 yrkande 21 och med avslag

på motion 2000/01:T230 yrkande 2 som sin mening ger regeringen till känna vad

som ovan anförts,

65. beträffande konkurrensutsättning av Centrala studiestödsnämnden

att riksdagen med bifall till motion 2000/01:Ub260 yrkande 20 som sin mening

ger regeringen till känna vad som ovan anförts,

2. Inrättande av kvalitetsinstitut inom skolan, m.m. (mom. 6, 9, 10, 18, 26, 42

55, 59 och 60) - c

Sofia Jonsson (c) anför:

Centerpartiet anser att ett kvalitetsinstitut inom skolan bör inrättas. Vi anse

att arbetet med utvärdering och kvalitetsutveckling görs bäst lokalt. Som

huvudman för institutet skulle t.ex. kommunerna och lärarnas organisationer

kunna fungera. Institutet bör ha till uppgift att jämföra data kommun för kommu

och skola för skola. Det bör också ha till uppgift att utveckla och förfina

metoder för utvärdering och stödja kommunerna i deras eget arbete bl.a. genom

att erbjuda expertis inom området. I många kommuner pågår nu ett framgångsrikt

kvalitetsarbete. Erfarenheterna från detta bör spridas och utnyttjas i större

utsträckning. Centerpartiet har också i sitt budgetalternativ föreslagit

särskilda medel för inrättande av institutet samt en viss minskning av anslaget

till Skolverket. Riksdagen bör bifalla motion 2000/01:Ub239 yrkande 15 och avsl

motionerna 2000/01:Ub202 yrkande 3, 2000/01:Ub216 yrkandena 1 och 2,

2000/01:Ub225 yrkande 17, 2000/01:Ub236 yrkande 24, 2000/01:Ub260 yrkande 12 oc

2000/01:Ub819 yrkandena 2 och 3 och som sin mening ge regeringen till känna vad

jag nu har anfört.

Jag vill betona vikten av tidiga insatser för läs- och skrivutveckling.

Resurserna bör ökas. Centerpartiet har i sitt budgetalternativ avsatt resurser

för detta. Det är viktigt att förskolan och skolan tidigt är uppmärksam på de

barn som riskerar att få läs- och skrivsvårigheter. Det är angeläget att lärare

ges möjlighet till fortbildning om barns läs- och skrivutveckling, dyslexi och

dyskalkyli, exempelvis enligt den s.k. Bornholmsmodellen. Det behövs också stöd

till föräldrarna. Det är viktigt att föräldrarna deltar i barnens skolarbete

hemma. Skolan måste kunna ge föräldrarna stöd och råd om barns inlärningsproces

genom t.ex. temakvällar om läs-, skriv- och matematikinlärning. Riksdagen bör

bifalla motion 2000/01:Ub239 yrkandena 2, 14 och 20 och som sin mening ge

regeringen till känna vad jag nu har anfört.

Skolverket bör ges i uppdrag att initiera och utvärdera projekt för

distansutbildning i grund- och gymnasieskolan. Jag anser att distansutbildninge

bör utvecklas. Nya former för undervisning i grund- och gymnasieskolan kan

prövas, t.ex. med distansundervisning någon dag i veckan. Riksdagen bör bifalla

motion 2000/01:T713 yrkande 5.

När det gäller personal inom barnomsorgen vill jag framhålla vikten av att

särskilda riktlinjer införs för förskollärare i läroplanen. Riksdagen bör

bifalla motion 2000/01:Ub239 yrkande 19.

Centerpartiet anser att utbildningskvaliteten är viktigare än att utöka antalet

utbildningsplatser så att fri dimensionering uppnås. För kvaliteten är det

viktigt att behörighetskraven inte sänks i takt med att antalet

utbildningsplatser ökar. Det är viktigt att behörighetskraven är relevanta för

den aktuella utbildningen. Vad jag här har anfört bör riksdagen med bifall till

motion 2000/01:Ub12 yrkande 12 som sin mening ge regeringen till känna.

Ett nationellt centrum för intelligenta transportsystem (ITS) bör inrättas vid

Högskolan Dalarna. Den moderna informationstekniken i allmänhet, och ITS i

synnerhet, är ett betydande stöd för att uppnå de trafikpolitiska målen. I

regionen Dalarna finns en unik bas för uppbyggnad och etablering av ett

nationellt kompetenscentrum, och Högskolan Dalarna är den viktigaste aktören i

denna uppbyggnad. Målet är att Högskolan Dalarna skall förvärva rätt att utfärd

doktorsexamen i ämnen som är relevanta för kunskapsområdet ITS. Vad jag här har

anfört bör riksdagen med bifall till motion 2000/01:Ub479 yrkande 6 som sin

mening ge regeringen till känna.

Centerpartiet välkomnar att en mångfald av pedagogiker används i skolan. Därför

måste lärarutbildningar för alternativa pedagogiker ges tillräckliga resurser.

Detta bör riksdagen med bifall till motion 2000/01:Ub260 yrkande 21 som sin

mening ge regeringen till känna.

Det är enligt min mening angeläget att distansutbildningen byggs ut i snabbare

takt än vad som sker i dag och att den görs tillgänglig i hela landet. Med

modern distansöverbryggande teknik kan människor på orter i glesbygden erbjudas

högre utbildning som kvalitativt är att jämställa med traditionella studier på

högskoleorter. Riksdagen bör med bifall till motionerna 2000/01:Ub494 yrkande 1

och 2000/01:MJ259 yrkande 3 som sin mening ge regeringen till känna vad jag här

har anfört.

Ett nytt resurstilldelningssystem för distansutbildning behöver införas som tar

hänsyn till att distansutbildningar generellt har en lägre genomströmning än

kurser förlagda till lärosäten. Som påpekas i motion 2000/01:Ub479 yrkande 9

innebär den lägre genomströmningen en ekonomisk påfrestning för

utbildningsanordnaren utöver den merkostnad som tillkommer för utveckling av

läromedel och kursplanering. Regeringen bör återkomma med förslag till hur ett

sådant nytt system kan utformas, samtidigt som utbildningskvaliteten

upprätthålls. Motionsyrkandet bör bifallas.

Mot bakgrund av det anförda anser jag att utskottet under momenten 6, 9, 10, 18

26, 42, 55, 59 och 60 bort hemställa

6. beträffande inrättande av kvalitetsinstitut inom skolan

att riksdagen bifaller motion 2000/01:Ub239 yrkande 15 och avslår motionerna

2000/01:Ub202 yrkande 3, 2000/01:Ub216 yrkandena 1 och 2, 2000/01:Ub225 yrkande

17, 2000/01:Ub236 yrkande 24, 2000/01:Ub260 yrkande 12 och 2000/01:Ub819

yrkandena 2 och 3 och som sin mening ger regeringen till känna vad som ovan

anförts.

9. beträffande insatser för läs- och skrivutveckling

att riksdagen bifaller motion 2000/01:Ub239 yrkandena 2, 14 och 20 och avslår

motion 2000/01:Ub265 och som sin mening ger regeringen till känna vad som ovan

anförts,

10. beträffande distansutbildning i grund- och gymnasieskolan

att riksdagen bifaller motion 2000/01:T713 yrkande 5 och som sin mening ger

regeringen till känna vad som ovan anförts,

18. beträffande personal inom barnomsorgen

att riksdagen med bifall till motion 2000/01:Ub239 yrkande 19 och med avslag

på motionerna 2000/01:Ub225 yrkande 21 och 2000/01:

Sf273 yrkande 16 som sin mening ger regeringen till känna vad som ovan anförts,

26. beträffande prioritering av kvalitet framför ytterligare kvantitativ

utbyggnad av den högre utbildningen

att riksdagen med bifall till motion 2000/01:Ub12 yrkande 12 som sin mening

ger regeringen till känna vad som ovan anförts,

42. beträffande utvecklingen av Högskolan Dalarna

att riksdagen med bifall till motion 2000/01:Ub479 yrkande 6 och med avslag p

motionerna 2000/01:Ub401, 2000/01:Ub408, 2000/01: Ub413 och 2000/01:Ub447 som

sin mening ger regeringen till känna vad som ovan anförts,

55. beträffande resurser till lärarutbildningar för alternativa

pedagogiker

att riksdagen med bifall till motion 2000/01:Ub239 yrkande 21 som sin mening

ger regeringen till känna vad som ovan anförts,

59. beträffande utbyggnaden av distansutbildning m.m. inom högskolan

att riksdagen med bifall till motionerna 2000/01:Ub494 yrkande 1 och

2000/01:MJ259 yrkande 3 samt med avslag på motionerna 2000/01:

Ub440, 2000/01:T229 yrkande 5 och 2000/01:N325 yrkande 15 som sin mening ger

regeringen till känna vad som ovan anförts,

60. beträffande resurstilldelningen till distansutbildning m.m. inom

högskolan

att riksdagen med bifall till motion 2000/01:Ub479 yrkande 9, med anledning a

motionerna 2000/01:Ub498 yrkande 1, 2000/01:N383 yrkande 6, 2000/01:N386 yrkand

6 och 2000/01:N388 yrkande 9 samt med avslag på motionerna 2000/01:Ub449,

2000/01:Ub451 och 2000/01:T229 yrkande 6 som sin mening ger regeringen till

känna vad som ovan anförts,

3. Inrättande av kvalitetsinstitut inom skolan, m.m. (mom. 6, 7, 11, 17, 18, 30

och 67) - fp

Ulf Nilsson (fp) anför:

Jag anser att ett kvalitetsinstitut bör inrättas inom skolan - en nationell

skolinspektion. Det är fel att Skolverket både skall utveckla skolan och vara

rådgivande organ till kommunerna samtidigt som verket är den instans som följer

upp kvaliteten i skolan. Skolverket bör behålla sin stödjande och rådgivande

roll och sina utvecklingsuppgifter. En ny myndighet bör skapas för att stärka

statens roll i utvärderingen av skolans resultat. Regeringen bör snarast

återkomma med förslag till en sådan myndighet - en nationell skolinspektion.

Riksdagen bör med bifall till motionerna 2000/01:Ub225 yrkande 17 och

2000/01:Ub236 yrkande 24 och med avslag på motionerna 2000/01:Ub202 yrkande 3,

2000/01:Ub239 yrkande 15, 2000/01:Ub260 yrkande 12, 2000/01:Ub819 yrkandena 2

och 3 som sin mening ge regeringen till känna vad jag nu har anfört.

Folkpartiet anser att kommunerna skall vara skyldiga att ge extra resurser till

gymnasieskolor i utsatta områden. Fler skolor med en attraktiv profil,

magnetskolor, som drar till sig elever från olika stadsdelar bör startas. Tenst

gymnasium är ett exempel på en lyckad magnetskola. Dessa skolor sätter prägel p

hela stadsdelen. En bra och populär skola är positiv också för omgivningen.

Regeringen bör ta initiativ för att stimulera en sådan utveckling. Riksdagen bö

bifalla motion 2000/01:Ub236 yrkande 31 och som sin mening ge regeringen till

känna vad jag här har anfört.

Det är angeläget att alla elever har tillgång till dator och egen e-postadress.

Det finns en risk för en uppdelning av eleverna i A- och B-lag, där några har

tillgång till dator och IT i hemmet. Datorer är ett effektivt hjälpmedel för

elever med särskilda behov, exempelvis läs- och skrivsvårigheter. Riksdagen bör

bifalla motion 2000/01:Ub236 yrkande 18.

Det är mycket angeläget att det finns tydliga mål i förskolan. Folkpartiet anse

att det skall finnas två typer av mål. Mål att sträva mot skall ange

inriktningen på förskolans pedagogiska verksamhet och uttrycka en önskad

kvalitetsutveckling. Mål att uppnå skall uttrycka vad varje barn skall ha

uppnått när de lämnar förskolan. Det är också mycket viktigt att samarbetet

mellan föräldrar och förskola ständigt utvärderas. Riksdagen bör bifalla motion

2000/01:Ub225 yrkandena 19 och 22 och som sin mening ge regeringen till känna

vad jag nu har anfört.

När förskolan nu har ett större pedagogiskt ansvar är det mycket viktigt att

personal inom barnomsorgen som har huvudansvaret för verksamheten är

högskoleutbildad. Förskollärare har efter tre års högskoleutbildning en

pedagogisk kompetens för att lära och utveckla barn. All personal med

pedagogiskt ansvar skall vara högskoleutbildad. Det är därför viktigt att

barnskötarna som i dag arbetar i förskolan ges möjlighet till vidareutbildning

till förskollärare. Regeringen bör vidta erforderliga åtgärder. Riksdagen bör

med bifall till motion 2000/01:Ub225 yrkande 21 och med anledning av motionerna

2000/01:Ub239 yrkande 19 och 2000/01:Sf273 yrkande 16 som sin mening ge

regeringen till känna vad jag nu har anfört.

Genom att inrätta ytterligare högskolor i stiftelseform skulle Sverige få en

sundare konkurrens inom utbildningssektorn och en garant för frihet och

obundenhet. Mångfalden och därmed valfriheten för studenterna och kvaliteten på

utbildningarna skulle öka. Flera av de nuvarande statliga högskolorna skulle

kunna drivas i stiftelseform liksom Högskolan i Jönköping och Chalmers tekniska

högskola. Vad jag här har anfört bör riksdagen med bifall till motion

2000/01:Ub820 yrkande 15 och med anledning av motionerna 2000/01:Ub260 yrkande

16 och 2000/01:Ub819 yrkande 38 som sin mening ge regeringen till känna.

Kungl. biblioteket har stora problem med att klara verksamheten inom den budget

myndigheten fått sig tilldelad. Man har infört anställningsstopp och stängt

biblioteket på söndagar. Jag ställer mig bakom yrkande 6 i motion 2000/01:Ub227

om att regeringen bör återkomma till riksdagen med en långsiktig lösning av

Kungl. bibliotekets finansiering. Riksdagen bör bifalla motionsyrkandet.

Mot bakgrund av det anförda anser jag att utskottet under momenten 6, 7, 11, 17

18, 30 och 67 bort hemställa

6. beträffande inrättande av kvalitetsinstitut inom skolan

att riksdagen med bifall till motionerna 2000/01:Ub225 yrkande 17 och

2000/01:Ub236 yrkande 24 samt med avslag på motionerna 2000/01:Ub202 yrkande 3,

2000/01:Ub216 yrkandena 1 och 2, 2000/01:Ub239 yrkande 15, 2000/01:Ub260 yrkand

12 och 2000/01:

Ub819 yrkandena 2 och 3 som sin mening ger regeringen till känna vad som ovan

anförts,

7. beträffande gymnasieskolor i utsatta områden

att riksdagen med bifall till motion 2000/01:Ub236 yrkande 31 som sin mening

ger regeringen till känna vad som ovan anförts,

11. beträffande tillgång till dator och egen e-postadress för alla elever

att riksdagen med bifall till motion 2000/01:Ub236 yrkande 18 som sin mening

ger regeringen till känna vad som ovan anförts,

17. beträffande mål i förskolan m.m.

att riksdagen med bifall till motion 2000/01:Ub225 yrkandena 19 och 22 som si

mening ger regeringen till känna vad som ovan anförts,

18. beträffande personal inom barnomsorgen

att riksdagen med bifall till motion 2000/01:Ub225 yrkande 21 och med

anledning av motionerna 2000/01:Ub239 yrkande 19 och 2000/01:Sf273 yrkande 16

som sin mening ger regeringen till känna vad som ovan anförts,

30. beträffande ytterligare högskolor i stiftelseform

att riksdagen med bifall till motion 2000/01:Ub820 yrkande 15 och med

anledning av motionerna 2000/01:Ub260 yrkande 16 och 2000/01:Ub819 yrkande 38

som sin mening ger regeringen till känna vad som ovan anförts,

67. beträffande långsiktig lösning av Kungl. bibliotekets finansiering

att riksdagen med bifall till motion 2000/01:Ub227 yrkande 6 som sin mening

ger regeringen till känna vad som ovan anförts,

4. Eleverna och informationen på Internet, m.m. (mom. 12, 18, 35, 49, 50 och 53

- kd

Yvonne Andersson (kd) och Erling Wälivaara (kd) anför:

När det gäller eleverna och informationen på Internet vill vi kristdemokrater

betona vikten av att eleverna lär sig sovra och värdera denna information.

Enligt en undersökning tror 60 % av eleverna på högstadiet att allt som finns p

Internet är sant. Riksdagen bör bifalla motion 2000/01:Ub316 yrkande 27.

Vi vill betona vikten av att personal inom barnomsorgen ges goda möjligheter

till vidareutbildning och kompetenshöjning. Alla som arbetar med barn måste ges

goda möjligheter till kompetensutveckling. Riksdagen bör bifalla motion

2000/01:Sf273 yrkande 16.

Linköpings universitet har enligt vår mening tilldelats alltför lågt anslag til

forskning och forskarutbildning. I förhållande till grundutbildningens

omfattning har detta anslag t.o.m. minskat sedan föregående år. Med en så pass

låg forskningsandel riskeras kvaliteten inom utbildningen. Regeringen bör

återkomma till riksdagen med förslag om ökade fakultetsanslag till Linköpings

universitet. Vad vi här har anfört bör riksdagen med anledning av motion

2000/01:Ub509 som sin mening ge regeringen till känna.

Den satsning på ett kompetenscentrum för Internetteknik, som för närvarande

diskuteras bland högskolorna i Västsverige, bör stödjas. Detta bör riksdagen me

anledning av motion 2000/01:Ub424 som sin mening ge regeringen till känna.

Vi anser det tydligt att farmaceututbildningen behöver byggas ut med fler

studieplatser och att utbildningsplatserna bör spridas bättre över landet.

Detta bör riksdagen med anledning av motionerna 2000/01:Ub434, 2000/01:Ub441 oc

2000/01:Ub463 som sin mening ge regeringen till känna.

Det behövs enligt vår mening en kraftfull och omedelbar satsning på forskning

inom området vuxenutbildning med inriktning mot handikappade.

Folkbildningsforskningen har en viktig roll härvidlag. Den forskning som Centru

för handikappvetenskap vid Linköpings och Örebro universitet bedriver bör

involveras som en naturlig del vid utvecklingen av vuxenutbildning som vänder

sig till alla medborgare. Vad vi här har anfört bör riksdagen med bifall till

motion 2000/01:Ub287 yrkande 4 som sin mening ge regeringen till känna.

Mot bakgrund av det anförda anser vi att utskottet under momenten 12, 18, 35,

49, 50 och 53 bort hemställa

12. beträffande eleverna och informationen på Internet

att riksdagen med bifall till motion 2000/01:Ub316 yrkande 27 som sin mening

ger regeringen till känna vad som ovan anförts,

18. beträffande personal inom barnomsorgen

att riksdagen med bifall till motion 2000/01:Sf273 yrkande 16 och med avslag

på motionerna 2000/01:Ub225 yrkande 21 och 2000/01:

Ub239 yrkande 19 som sin mening ger regeringen till känna vad som ovan anförts,

35. beträffande anslag till Linköpings universitet för forskning och

forskarutbildning

att riksdagen med anledning av motion 2000/01:Ub509 som sin mening ger

regeringen till känna vad som ovan anförts,

49. beträffande utbyggnad av utbildning och forskning i Västsverige

att riksdagen med anledning av motion 2000/01:Ub424 och med avslag på

motionerna 2000/01:Ub437 och 2000/01:T230 yrkandena 1, 3 och 7 som sin mening

ger regeringen till känna vad som ovan anförts,

50. beträffande farmaceututbildning

att riksdagen med anledning av motionerna 2000/01:Ub434, 2000/01: Ub441 och

2000/01:Ub463 som sin mening ger regeringen till känna vad som ovan anförts,

53. beträffande forskning inom området vuxenutbildning med inriktning mot

handikappade

att riksdagen med bifall till motion 2000/01:Ub287 yrkande 4 som sin mening

ger regeringen till känna vad som ovan anförts,

5. Maxtaxa inom barnomsorgen, m.m. (mom. 15, 27, 29 och 56) - m, kd, c, fp

Beatrice Ask (m), Yvonne Andersson (kd), Lars Hjertén (m), Tomas Högström (m),

Erling Wälivaara (kd), Per Bill (m), Sofia Jonsson (c) och Ulf Nilsson (fp)

anför:

Vi avvisar maxtaxan inom barnomsorgen. Vi anser att maxtaxan är orättvis och

främst ett sätt att tvinga föräldrarna att välja en viss form av barnomsorg. En

maxtaxa förstärker dagens orättvisor mellan dem som kan och vill utnyttja den

kommunalt finansierade barnomsorgen och dem som vill eller måste ordna annan

barnomsorg. Maxtaxan har en felaktig fördelningspolitisk profil då den endast

ger en marginell förbättring för familjer med låga inkomster och stora

förbättringar för dem med höga inkomster. Maxtaxan är vidare ett ingrepp i den

kommunala självstyrelsen och äventyrar såväl andra kommunala verksamheter som

kvaliteten i barnomsorgen.

Familjepolitiken måste skapa större möjligheter för föräldrar att kombinera

arbetsliv med föräldraskap. Stödet till barnomsorg skall omfatta alla barn.

Föräldrarna måste ges ekonomiska möjligheter att styra över sin tid och valet a

barnomsorg. Vi vill ge självbestämmande till föräldrarna. Ett barnomsorgskonto

på 40 000 kr per barn i förskoleåldern bör därför införas. Pengarna skall få

användas av barnets föräldrar under barnets hela förskoletid. Den enda

begränsningen som görs är att maximalt 20 000 kr får tas ut under ett år.

Pengarna skall vara skattefria och skall inte påverka andra transfereringar

eller bidrag men beaktas vid bedömning om socialbidrag skall ges.

Barnomsorgskonto bör införas den 1 januari 2002 men övergångsvis med 40 000 kr

för ettåringar och 20 000 kr för tvååringar. Samtidigt bör införas en

avdragsrätt för styrkta barnomsorgskostnader upp till 50 000 kr per barn och år

Avdraget skall göras i den kommunala taxeringen och minskar kommunalskatten.

Kommunerna skall kompenseras för skattebortfallet. Tillsammans med

barnomsorgskontot ökar avdragsrätten möjligheterna att använda andra typer av

barnomsorgsalternativ. Vi vill också återinföra en etableringsfrihet inom

barnomsorgen. Vi vill betona vikten av en mångfald av olika driftsformer.

Familjedaghem, föräldrakooperativ, öppna förskolor och privata alternativ skall

finnas som komplement till kommunens verksamhet. Ersättningar skall ges till

privat och kooperativ barnomsorg på samma villkor som den kommunala skolan.

Regeringen bör snarast återkomma med förslag till erforderlig lagstiftning.

Döva och hörselskadade ungdomar bör ges samma möjligheter till

universitetsstudier som hörande ungdomar. Det finns därför behov av att överväg

hur man åtminstone på någon ort i landet kan utveckla en teckenspråkig

universitetsmiljö. Detta bör riksdagen med anledning av motion 2000/01: Ub415

som sin mening ge regeringen till känna.

Regeringen har fortsatt att utsätta de tre frikyrkliga teologiska högskolorna

för ekonomisk särbehandling, genom att inte tilldela dem statsbidrag efter samm

villkor som gäller för övriga lärosäten, såväl statliga som fristående. Vi anse

att detta är orättvist och bör rättas till snarast. För de berörda högskolorna

är detta en högst betydelsefull sak, medan det ur statsfinansiell synpunkt rör

sig om marginella justeringar. Det är också skäligt att tilldela dessa högskolo

ytterligare årsstudieplatser, så att en rimlig tillväxt kan komma till stånd

även där. Vad vi här har anfört bör riksdagen med bifall till motion

2000/01:Ub473 yrkandena 1-3 och med anledning av motion 2000/01:Ub819 yrkande 8

som sin mening ge regeringen till känna.

Vi anser att skolutvecklingen gagnas av alternativ pedagogik. Vid Rudolf

Steinerhögskolan bedrivs lärarutbildning i waldorfpedagogik. Det är rimligt att

ta till vara etablerad kompetens, som i fråga om waldorfpedagogik finns där. I

stället har regeringen fördröjt och förhalat frågan om statligt stöd till Rudol

Steinerhögskolan. Regeringen bör nu pröva frågan om att ge Rudolf

Steinerhögskolan ett särskilt uppdrag vad beträffar utbildning och forskning i

waldorfpedagogik. Vad vi här har anfört bör riksdagen med bifall till motion

2000/01:Ub456 och med anledning av motion 2000/01:Ub460 som sin mening ge

regeringen till känna.

Mot bakgrund av det anförda anser vi att utskottet under momenten 15, 27, 29 oc

56 bort hemställa

15. beträffande maxtaxa inom barnomsorgen m.m.

att riksdagen med bifall till motionerna 2000/01:Ub239 yrkande 1,

2000/01:Ub243 yrkande 1, 2000/01:Sk1025 yrkande 4, 2000/01:Sf273 yrkandena 12

och 14, 2000/01:Sf308 yrkandena 8 och 9 och 2000/01:

So303 yrkande 5 som sin mening ger regeringen till känna vad som ovan anförts,

27. beträffande utveckling av en teckenspråkig universitetsmiljö

att riksdagen med anledning av motion 2000/01:Ub415 som sin mening ger

regeringen till känna vad som ovan anförts,

29. beträffande statsbidragen till de frikyrkliga teologiska högskolorna

m.fl.

att riksdagen med bifall till motion 2000/01:Ub473 yrkandena 1-3 och med

anledning av motion 2000/01:Ub810 yrkande 8 som sin mening ger regeringen till

känna vad som ovan anförts,

56. beträffande lärarutbildning vid Rudolf Steinerhögskolan

att riksdagen med bifall till motion 2000/01:Ub456 och med anledning av motio

2000/01:Ub460 som sin mening ger regeringen till känna vad som ovan anförts,

6. Den öppna förskolan, m.m. (mom. 16 och 38) - kd, c

Yvonne Andersson (kd), Erling Wälivaara (kd) och Sofia Jonsson (c) anför:

Vi vill betona vikten av att arbetet inom den öppna förskolan tas till vara och

utvecklas. Den har stor betydelse för barn och föräldrar i utsatta stadsdelar.

Riksdagen bör bifalla motionerna 2000/01:Sf273 yrkande 15 och 2000/01:

Sf611 yrkande 13.

Vi anser det självklart att konstnärliga utbildningar skall bedrivas under samm

ekonomiska villkor, oavsett om de anordnas av någon av de konstnärliga

högskolorna i Stockholm eller av andra lärosäten. Eftersom regeringen inte

tänker ålägga den förra gruppen av högskolor någon begränsning av antalet

helårsstudenter för vilka de får tillämpa prislappen för utbildningsområde musi

anser vi att inte heller Örebro universitet bör åläggas någon sådan begränsning

Detta bör riksdagen med bifall till motion 2000/01: Ub416 och med anledning av

motion 2000/01:Ub475 som sin mening ge regeringen till känna.

Mot bakgrund av det anförda anser vi att utskottet under momenten 16 och 38 bor

hemställa

16. beträffande den öppna förskolan

att riksdagen med bifall till motionerna 2000/01:Sf273 yrkande 15 och

2000/01:Sf611 yrkande 13 som sin mening ger regeringen till känna vad som ovan

anförs,

38. beträffande rätten för Örebro universitet att tillämpa prislappen för

utbildningsområdet musik

att riksdagen med bifall till motion 2000/01:Ub416 och med anledning av motio

2000/01:Ub475 som sin mening ger regeringen till känna vad som ovan anförts,

7. Villkoren när tillstånd för lärosäte med offentlig huvudman att utfärda

examen återkallas, m.m. (mom. 23, 32 och 64) - m, fp

Beatrice Ask (m), Lars Hjertén (m), Tomas Högström (m), Per Bill (m) och Ulf

Nilsson (fp) anför:

Vi anser det svårförståeligt att studenterna skall kunna avlägga examen vid ett

lärosäte efter det att Högskoleverket har förklarat att utbildningen där inte

håller högskolemässig kvalitet. Enskilda studenter kan drabbas hårt av att den

utbildning de satsat på kommer att betraktas som mindre värd. Regeringens

formulering av villkoren när tillstånd för lärosäte med offentlig huvudman att

utfärda examen återkallas bör därför inte godtas. Vårt förslag är i stället att

respektive lärosäte ansvarar för att studenter som så vill får fortsätta sin

utbildning vid ett annat lärosäte. Regeringen bör återkomma till riksdagen med

förslag till lagregler som anger hur högskolor som förlorat sin examensrätt

skall ta ansvar för studenterna på den utbildning som examen avser. Riksdagen

bör således avslå regeringens förslag till lag om ändring i högskolelagen

(1992:1434) såvitt avser 1 kap. 11 a § och med bifall till motion 2000/01:Ub820

yrkande 5 som sin mening ge regeringen till känna vad som ovan anförts.

Indragningen fr.o.m. 2001 av de 5 miljoner kronor som tilldelats Lunds

universitet engångsvis budgetåren 1999 och 2000 för Trafikflyghögskolan borde h

föregåtts av en prövning av de ekonomiska förutsättningarna. Jag vill erinra om

att behovet av piloter på den expanderande flygmarknaden är stort. Regeringen

måste se till att skapa förutsättningar för fortsatt verksamhet inom

Trafikflyghögskolan. Vad jag här har anfört bör riksdagen med anledning av

motionerna 2000/01:Ub487, 2000/01:Ub492 och 2000/01: Ub497 som sin mening ge

regeringen till känna.

Enligt vår mening bör ett oberoende kvalitetsinstitut, som är fristående från

Högskoleverket, inrättas för att säkerställa och garantera kvaliteten på

högskolans utbildningar. Som närmare utvecklas i motion 2000/01:Ub820 yrkande 6

kan institutet bestå av representanter för ämnesområden, fack och vetenskapliga

tidskrifter. Dessa oberoende utvärderare skall bl.a. genomföra ranking av

utbildningar och kvalitetsjämförelser. Genom att resultaten diskuteras

offentligt tvingas enskilda lärosäten ifrågasätta, försvara och förändra sin

verksamhet. Riksdagen bör med bifall till motionsyrkandet begära att regeringen

återkommer med förslag om ett oberoende kvalitetsinstitut.

Mot bakgrund av det anförda anser vi att utskottet under momenten 23, 32 och 64

bort hemställa

23. beträffande villkoren när tillstånd för lärosäte med offentlig huvudman

att utfärda examen återkallas

att riksdagen med bifall till motion 2000/01:Ub820 yrkandena 2 och 5 dels

avslår regeringens förslag till lag om ändring i högskolelagen (1992:1434)

såvitt avser 1 kap. 11 a §, dels som sin mening ger regeringen till känna vad

som ovan anförts,

32. beträffande Trafikflyghögskolan

att riksdagen med anledning av motionerna 2000/01:Ub487, 2000/01: Ub492 och

2000/01:Ub497 som sin mening ger regeringen till känna vad som ovan anförts,

64. beträffande inrättande av ett oberoende kvalitetsinstitut för den högre

utbildningen

att riksdagen med bifall till motion 2000/01:Ub820 yrkande 6 som sin mening

ger regeringen till känna vad som ovan anförts,

8. Centrum för handikappvetenskap vid Linköpings och Örebro universitet (mom.

36) - kd, c, fp

Yvonne Andersson (kd), Erling Wälivaara (kd), Sofia Jonsson (c) och Ulf Nilsson

(fp) anför:

Vid Centrum för handikappvetenskap, som är en gemensamt prioriterad satsning av

Linköpings och Örebro universitet, bedrivs den enda forskarutbildningen i Europ

i handikappvetenskap. Detta centrum bör uppmärksammas som en nationell resurs

och anvisas medel så att långsiktig verksamhet säkerställs. Detta bör riksdagen

med bifall till motion 2000/01:Ub410 yrkandena 1 och 2 som sin mening ge

regeringen till känna.

Mot bakgrund av det anförda anser vi att utskottet under moment 36 bort

hemställa

36. beträffande Centrum för handikappvetenskap vid Linköpings och Örebro

universitet

att riksdagen med bifall till motion 2000/01:Ub410 yrkandena 1 och 2 som sin

mening ger regeringen till känna vad som ovan anförts,

9. Östersjöuniversitetet - the Baltic University Programme (mom. 63) - m, kd, f

Beatrice Ask (m), Yvonne Andersson (kd), Lars Hjertén (m), Tomas Högström (m),

Erling Wälivaara (kd), Per Bill (m) och Ulf Nilsson (fp) anför:

Med hänsyn till den angelägna verksamhet som bedrivits inom the Baltic

University Programme bedömer vi det som synnerligen angeläget att ett mer

långsiktigt finansieringssätt kan ersätta den nuvarande, mer ad hoc-betonade

finansieringen, som dessutom förefaller komma att upphöra. Ett sätt är att inom

ramen för det svenska biståndsanslaget eller Östersjöanslaget ange en särskild

post som avser the Baltic University Programme. Frågan om finansieringen bör

kunna lösas senast i regeringens regleringsbrev för år 2001. Vad vi här har

anfört bör riksdagen med bifall till motion 2000/01:Ub435 som sin mening ge

regeringen till känna.

Mot bakgrund av det anförda anser vi att utskottet under moment 63 bort

hemställa

63. beträffande Östersjöuniversitetet - the Baltic University Programme

att riksdagen med bifall till motionerna 2000/01:Ub435 och 2000/01:

MJ798 yrkande 2 som sin mening ger regeringen till känna vad som ovan anförts,

Särskilda yttranden

1. Anslagen under utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning för

budgetåret 2001 (mom. 68) - m

Beatrice Ask (m), Lars Hjertén (m), Tomas Högström (m) och Per Bill (m) anför:

Moderata samlingspartiet har i sina motioner föreslagit en annan inriktning av

statens budget och andra utgiftsramar än dem som riksdagen nyligen har

fastställt. Vårt alternativ framgår av reservation 12 i finansutskottets

betänkande 2000/01:FiU1. För utgiftsområde 16 innebär det en ram som är drygt

1,2 miljarder kronor lägre än den som nu har fastställts (rskr. 36). Eftersom v

ser vårt budgetförslag som en helhet, väljer vi att inte reservera oss här till

förmån för våra förslag när det gäller utgiftsområde 16.

Våra förslag till anslagsbelopp framgår av bilaga 6 till detta betänkande. Vårt

alternativ innebär en annan fördelning mellan de tre områdena skola och

barnomsorg, universitet och högskolor samt nationella och internationella

forskningsresurser. Jämfört med regeringens förslag vill vi minska anslagen til

det förstnämnda området och öka resurserna till högre utbildning och forskning.

Kvalitetsfrågorna måste få en mer framskjutande plats i den svenska skolan. Vi

vill därför inrätta ett fristående nationellt kvalitetsinstitut fr.o.m. den 1

januari 2001. Skolverkets verksamhet beträffande uppföljning och utvärdering

förs över till institutet. Mer specifika projekt som rör utvärdering och

tillsynsverksamheten ligger kvar hos Skolverket. Kvarvarande verksamhet hos

Skolverket förs samman med statens institut för handikappfrågor i skolan (SIH)

som bildar en gemensam myndighet. Anslaget till SIH utgår. Det nya

kvalitetsinstitutet tilldelas 50 miljoner kronor för år 2001, ett nytt anslag.

Vi anser att anslaget 11.1 Förstärkning av utbildning i storstadsregionerna

skall utgå. Problemen med utanförskap löses inte med mer statsbidrag till vissa

kommuner. Det som behövs är i stället att alla elever ges bra möjlighet att

välja skola och att staten tar över finansieringen av skolan. Vi välkomnar att

regeringen föreslår en ökning av anslaget till Forskning inom skolväsendet. Vi

föreslår dock en ytterligare ökning med 8 miljoner kronor för att möjliggöra at

Skolverket ges möjlighet att följa de förändringar som vi föreslår. Vi har unde

flera år drivit frågor som handlar om informationsteknikens betydelse för

utveckling, modernisering och förnyelse av skolans arbetssätt och pedagogik. Vi

vill anvisa drygt 327 miljoner mer än regeringen under de kommande tre åren.

Antalet lärare som ges möjlighet att delta måste öka. För år 2001 anslår vi

drygt 47 miljoner mer än regeringen. Skolutveckling och produktion av läromedel

för elever med handikapp är ett prioriterat område. Anslaget bör öka med 3

miljoner kronor under de närmaste tre åren. För år 2001 föreslår vi ytterligare

1 miljon kronor. Vi föreslår att anslaget Specialskolor och resurscenter utökas

med 30 miljoner kronor under kommande treårsperiod, varav 10 miljoner för år

2001 i syfte att utveckla den kompetens som finns i dessa skolor. Regeringens

förslag att lägga ned de statliga specialskolorna för elever med omfattande och

komplicerade funktionshinder vid Ekeskolan och Hällsboskolan har vi avvisat

tidigare. Vårt förslag till resurstillskott säkerställer undervisningen vid

skolorna. Vi vill i sammanhanget peka på att även Kristdemokraterna har avsatt

medel för dessa skolor. Vi föreslår också ytterligare medel under anslaget

Bidrag till svensk undervisning i utlandet. För år 2001 föreslår vi ytterligare

10 miljoner kronor. De svenska skolorna i utlandet underlättar svenska

medborgares möjligheter att arbeta utomlands.

Vi har tidigare föreslagit avslag på propositionen om Maxtaxa m.m. och lämnat

förslag till alternativa lösningar. Anslaget till Maxtaxa i barnomsorgen m.m.

bör utgå (-150 miljoner kronor). Även anslaget till personalförstärkningar i

skola och fritidshem bör utgå (-500 miljoner kronor). Enligt vår uppfattning

krävs mer genomgripande förändringsbeslut.

I avvaktan på den aviserade propositionen om vuxnas lärande föreslår vi en

successiv neddragning av antalet platser inom det s.k. Kunskapslyftet. Vi

förordar samtidigt att den kvalificerade yrkesutbildningen byggs ut till att

omfatta 25 000 studieplatser år 2003, vilket är en påtagligt större satsning än

vad regeringen medger trots goda resultat och stor efterfrågan på denna

utbildning.

Vi anser att en ökad satsning på grundutbildning vid universitet och högskolor

är strategiskt viktig. Därför räknar vi för treårsperioden 2001-2003 med en

ökning på 1,3 miljarder kronor för detta. Detta ger utrymme för en särskild

satsning på civilingenjörsutbildning med inriktning mot IT. Urholkningen av

grundutbildningsanslagen måste stoppas. Vårt förslag innebär en ökning per plat

och en annan princip för fördelningen av studieplatser än den regeringen använt

Fördelningen skall inte styras av regionalpolitiska hänsyn, utan i första hand

ske så att den följer studenternas val och främjar ökad kvalitet inom

grundutbildningen. Lärosäten som inte får tillräckligt många sökande i relation

till antalet studieplatser skall överföra ej utnyttjade resurser till det nya

anslag som vi föreslår. Med vår modell skulle Stockholmsungdomar kunna få sitt

utbildningsbehov tillgodosett vid lärosätena i Stockholmsregionen och inte bli

hänvisade till att söka sig utanför denna. Göteborgs universitet skulle inte

behöva avvisa förstahandsökande till läkarutbildningen. I vårt förslag ökar

anslagsbeloppet under anslaget 25:69 Enskilda och kommunala högskoleutbildninga

med 70 miljoner kronor, vilket ger utrymme för stöd till fristående pedagogiska

utbildningar och till Chalmers för dess mikroelektroniska centrum. Vi vill ocks

göra en kraftig förstärkning av anslagen till den fria forskningen, för

treårsperioden 1,9 miljarder kronor. Därav avser 145,1 miljoner kronor

förstärkning av fakultetsanslagen budgetåret 2001. Därmed skulle behovet av

ökade forskningsresurser i Skåne och andra regioner tillgodoses. Mot bakgrund a

de förstärkningar vi föreslår av både grundutbildnings- och fakultetsanslagen

kan hela anslaget 25:70 avskaffas och anslaget 25:71 minskas med 50 miljoner

kronor.

Centrala studiestödsnämnden tillförs 50 miljoner kronor i vårt budgetalternativ

Anledningen är att vi inte anser att myndigheten direkt skall disponera

avgiftsintäkter. Tekniken är ett sätt för regeringen att kringgå budgetramarna

och döljer offentlig expansion i tabellverket. I realiteten innebär vårt försla

ett besparingskrav på Studiestödsnämnden som vi också vill konkurrensutsätta.

Distansutbildningsmyndigheten bör enligt vår mening avvecklas. Medlen som

regeringen beräknar för denna myndighet använder vi för förstärkning av

grundutbildningsanslagen. Vi vill att anslaget Utvecklingsarbete inom

Utbildningsdepartementets område m.m. skall halveras, dvs. minskas med 8,7

miljoner kronor.

Vi föreslår att inrättandet av Vetenskapsrådet som en överbyggnad omedelbart

avbryts. I stället bör de tre ämnesråden göras till självständiga myndigheter.

De sammanlagt 1,8 miljarder kronor som regeringen vill anslå för Vetenskapsråde

bör fördelas mellan de tre ämnesråden i de proportioner som i dag gäller för

MFR, HSFR respektive NFR/TFR, om man bortser från medlen för internationella

avgifter och stöd till s.k. nationella anläggningar. Vi föreslår också att

ämnesrådet för medicin skall sammanföras med det blivande forskningsrådet för

arbetsliv och socialvetenskap till ett nytt nationellt institut för hälsa och

medicin. I vårt budgetalternativ har vi fört upp tre nya anslag på

statsbudgeten. Till Nationella institutet för hälsa och medicin vill vi anvisa

630,7 miljoner kronor, till Vetenskapsrådet för naturvetenskap och teknik

anvisas 1 239,9 miljoner kronor och till Vetenskapsrådet för humanism och

samhällskunskap 303,2 miljoner kronor.

2. Anslagen under utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning för

budgetåret 2001 (mom. 68) - kd

Yvonne Andersson (kd) och Erling Wälivaara (kd) anför:

Kristdemokraterna har i sina motioner föreslagit en annan inriktning av statens

budget och andra utgiftsramar än dem som riksdagen nyligen har fastställt. Vårt

alternativ framgår av reservation 13 i finansutskottets betänkande 2000/01:FiU1

För utgiftsområde 16 innebär det en ram som är drygt 1,3 miljarder kronor lägre

än den som nu har fastställts (rskr. 36). Eftersom vi ser vårt budgetförslag so

en helhet, väljer vi att inte reservera oss här till förmån för våra förslag nä

det gäller utgiftsområde 16.

Våra förslag till anslagsbelopp framgår av bilaga 6 till detta betänkande.

Vi har tillsammans med Moderaterna, Centerpartiet och Folkpartiet presenterat e

alternativ politik för förskolan. Vi anser att anslaget Maxtaxa i barnomsorgen

m.m. skall utgå (-150 miljoner kronor). Vi anser vidare att anslaget

Personalförstärkningar i skola och fritidshem skall utgå (-500 miljoner kronor)

Vi avsätter medel för återinförandet av de fasta skoldelarna vid Ekeskolan och

Hällsboskolan. Under ett särskilt anslag avsätter vi 5 miljoner kronor år 2001.

Vi vill i sammanhanget peka på att även Moderaterna har avsatt särskilda medel

för dessa skolor. Vi föreslår vidare en minskning av anslaget till Särskilda

utbildningsinsatser för vuxna med 40 miljoner kronor. Regeringen tycks ha

anammat våra krav på en jämn förändringstakt och Kunskapslyftet avtar

successivt.

Vi föreslår en besparing på anslaget till Statens skolverk med 20 miljoner

kronor, vilket motsvarar anslagssparandet för år 1999. Vi anser att medel skall

avsättas för IT-utveckling i skolorna, men satsningarna bör ske i realistisk

takt. Vi minskar därför anslaget med 100 miljoner kronor för 2001.

Anslagsutvecklingen för anslaget Utveckling av skola och barnomsorg innehåller

många delar och det går inte att läsa ut vilka medel varje del tilldelas och en

nedskärning sker år 2003. Vi har valt att anvisa ett belopp motsvarande det

belopp regeringen aviserar för år 2003. Anslaget minskas med 250 miljoner

kronor. Vi vill betona att skolans utvecklingsverksamhet skall skötas av

kommunerna och inte genom statliga öronmärkta pengar. Vi för över dessa medel

till kommunerna.

Den pågående utbyggnaden av universitet och högskolor har inte varit problemfri

Det råder stor brist på bostäder på högskoleorterna. Den snabba utbyggnaden har

lett till dokumenterade kvalitetsbrister i utbildningen, vilket är oroande. Det

finns risk att låg kvalitet långsiktigt ger högre kostnader. Vi vill se en

välplanerad utbyggnad i jämn och hög takt, där utbyggnaden av grundutbildning

och forskning går hand i hand. Nya platser skall tillkomma i hela landet.

Utbyggnaden av grundutbildningen bör ske med 7 500 platser per år de närmaste

tre åren. I vårt budgetförslag minskas därför anslagen till grundutbildning med

119 miljoner kronor och fakultetsanslagen med 150 miljoner kronor. Det

anslagsbelopp vi föreslår för grundutbildningen inrymmer dels en höjning av

studentpengen till en kostnad av 100 miljoner kronor, dels en satsning av 100

miljoner kronor för kvalitetssatsning inom spetsutbildningen.

Som ett led i besparingar på myndigheter minskar vi anslaget till Högskoleverke

med 30 miljoner kronor. Enligt vår bedömning kan en förändring av basnivån göra

utan inskränkningar i verksamheten, eftersom myndigheten hade ett

anslagssparande 1999 på motsvarande belopp. Vi minskar också anslaget till

Centrala studiestödsnämnden med 15 miljoner kronor med hänvisning till att

nämnden numera har rätt att disponera avgiftsintäkter.

3. Anslagen under utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning för

budgetåret 2001 (mom. 68) - c

Sofia Jonsson (c) anför:

Centerpartiet har i sina motioner föreslagit en annan inriktning av statens

budget och andra utgiftsramar än dem som riksdagen nyligen har fastställt. Vårt

alternativ framgår av reservation 14 i finansutskottets betänkande 2000/01:FiU1

För utgiftsområde 16 innebär det en ram som är 40 miljoner kronor lägre än den

som nu har fastställts (rskr. 36). Eftersom vi ser vårt budgetförslag som en

helhet, väljer vi att inte reservera oss här till förmån för våra förslag när

det gäller utgiftsområde 16.

Våra förslag till anslagsbelopp framgår av bilaga 6 till detta betänkande.

Vi föreslår en minskning av anslaget till Statens skolverk med 50 miljoner

kronor. I stället föreslår vi inrättande av ett nationellt kvalitetsinstitut,

vilket tilldelas 200 miljoner kronor under ett särskilt anslag. Vi föreslår

vidare en minskning av anslaget Utveckling av skolväsende och barnomsorg med 10

miljoner kronor. Centerpartiet vill i stället göra en särskild satsning för att

stärka kompetensen och insatserna mot läs- och skrivsvårigheter samt dyskalkyli

och anvisar 200 miljoner kronor under ett särskilt anslag. Centerpartiet

föreslår att hela anslaget Personalförstärkningar i skola och fritidshem skall

flyttas till utgiftsområde 25. Utbildningssatsningen bör gå direkt till

kommunerna.

Centerpartiet har drivit på utbyggnaden av utbildningsplatser runtom i landet.

Det viktigaste är nu att följa upp den utbyggnad som sker med resurser för att

säkra kvaliteten. Det gör vi i vårt budgetförslag genom att stärka

forskningsresurserna vid de nya universiteten och Mitthögskolan med 10 miljoner

kronor var och Högskolan i Kalmar och Blekinge tekniska högskola med 8 miljoner

kronor var. De mindre högskolornas forskningsresurser stärker vi genom att

tillföra 100 miljoner kronor på anslaget 25:71 Forskning och konstnärligt

utvecklingsarbete vid vissa högskolor. Därmed kan behoven bl.a. vid Högskolan

Dalarna och Högskolan i Skövde tillgodoses. Vi anser att anslaget 25:70

Särskilda utgifter inom universitet och högskolor m.m. kan minskas med 100

miljoner kronor. Högskolorna i Borås och Jönköping bör vardera få 5 miljoner

kronor mer än regeringen föreslagit. Resurserna till övriga ändamål - utöver

Högskolan i Jönköping - under anslaget 25:69 Enskilda och kommunala

högskoleutbildningar m.m. kan minskas med 6 miljoner kronor.

Vi vill att Distansutbildningsmyndigheten vidareutvecklas till ett kreativt

centrum för distansutbildning i hela landet och får status som egen högskola, e

distanshögskola, med ett bredare mandat och fler högskoleplatser. För att främj

en sådan utveckling ökar vi anslaget till myndigheten med 50 miljoner kronor.

4. Anslagen under utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning för

budgetåret 2001 (mom. 68) - fp

Ulf Nilsson (fp) anför:

Folkpartiet har i sina motioner föreslagit en annan inriktning av statens budge

och andra utgiftsramar än dem som riksdagen nyligen har fastställt. Vårt

alternativ framgår av reservation 15 i finansutskottets betänkande 2000/01:

FiU1. För utgiftsområde 16 innebär det en ram som är drygt 500 miljoner kronor

lägre än den som nu har fastställts (rskr. 36). Eftersom vi ser vårt

budgetförslag som en helhet, väljer vi att inte reservera oss här till förmån

för våra förslag när det gäller utgiftsområde 16.

Våra förslag till anslagsbelopp framgår av bilaga 6 till detta betänkande.

Folkpartiet anser att den förbättrade konjunkturen gör att utgifterna för

Kunskapslyftet kan minska med ca 25 %. En mindre volym på Kunskapslyftet

förordas och en minskning av anslaget med 1 000 miljoner kronor.

Den snabba utbyggnaden av universitet och högskolor får inte urholka kvaliteten

i undervisning och forskning. Folkpartiet förordar en sänkt utbyggnadstakt för

grundutbildningen. Man bör planera för 6 000 färre studenter än regeringen gör.

Utbyggnaden skall inte fungera som regionalpolitik, utan resurserna skall

koncentreras till de lärosäten studenterna söker sig till. I vårt

budgetalternativ föreslår vi att 120 miljoner kronor fördelas mellan universite

som har ett uppenbart högt sökandetryck. Med vårt förslag tillgodoses behovet a

fler platser bl.a. i Stockholmsområdet samt i andra regioner där sökandetrycket

är högt. De medel som frigörs genom den dämpade utbyggnadstakten skall användas

till en höjning av kvaliteten i grundutbildningen och till att komma i kapp när

det gäller lärare. Vi vill också öka anslagen till forskning och

forskarutbildning vid vissa lärosäten med sammanlagt 75,6 miljoner kronor år

2001. Under treårsperioden 2001-2003 vill vi anvisa sammanlagt 1,5 miljarder

kronor mer än regeringen på forskning och forskarutbildning. I vårt

budgetförslag för år 2001 ingår ett särskilt anslag på 500 miljoner kronor för

detta.

De ökade anslagen till forskning och forskarutbildning vid vissa lärosäten

finansierar vi genom att minska anslaget till Vetenskapsrådet: Forskning och

forskningsinformation med 76 miljoner kronor, vilket belopp motsvarar de nya

medel som enligt regeringens förslag skall tillföras Vetenskapsrådet.

Folkpartiet vill vidare öka det statliga stödet till Stiftelsen Svenska

Barnboksinstitutet (SBI), som utför ett viktigt arbete för att stimulera barns

läsande och vars verksamhet beräknas gå med underskott nästa budgetår. Anslaget

till Kungl. biblioteket, från vilket stödet till SBI utgår, räknas upp med 1,35

miljoner kronor.

Regeringens lagförslag

Förslag till lag om ändring i skollagen (1985:1100)

Regeringens lagförslag

Förslag till lag om ändring i lagen (1999:1402) om ändring i skollagen

(1985:1100)

Regeringens lagförslag

Förslag till lag om ändring i lagen (1991:1108) om statens skolor för vuxna

Regeringens lagförslag

Förslag till lag om ändring i högskolelagen (1992:1434)

Regeringens lagförslag

Förslag till lag om ändring i lagen (1993:792) om tillstånd att utfärda vissa

examina

Utskottets, regeringens och oppositionspartiernas förslag till anslag för år 20

16 Utbildning och universitetsforskning

Utskottets förslag överensstämmer med regeringens förslag. Namnen på anslagen 2

av beslut som regeringen fattat efter det att budgetpropositionen lades fram.

Företrädarna för (m), (kd), (c) och (fp) har avstått från att delta i beslutet

Belopp i 1000-tal kronor

-------------------------------------------------------------------------------

Anslag AnslagstypRegeringens Motionär

förslag regeringens förslag

-------------------------------------------------------------------------------

(m) (kd) (c) (fp)

-------------------------------------------------------------------------------

-------------------------------------------------------------------------------

11:1 Förstärkning av utbildning i

storstadsregionerna (ram) 220 000 -220 000

-------------------------------------------------------------------------------

-------------------------------------------------------------------------------

25:1 Statens skolverk

(ram) 305 737 -20 000 -50 000

-------------------------------------------------------------------------------

25:2 Utveckling av skolväsende och barnomsorg

(ram) 449 206 -250 000 -100 000

-------------------------------------------------------------------------------

25:3 Forskning inom skolväsendet

(ram) 30 000 +8 000

-------------------------------------------------------------------------------

25:4 Program för IT i skolan

(ram) 652 856 +47 144 -100 000

-------------------------------------------------------------------------------

25:5 Statens institut för handikappfrågor i

skolan (ram) 125 292 -125 292

-------------------------------------------------------------------------------

25:6 Skolutveckling och produktion av

läromedel för elever (ram) 21 788 +1 000

med handikapp

-------------------------------------------------------------------------------

25:7 Specialskolemyndigheten och resurscenter

(ram) 411 774 +10 000

-------------------------------------------------------------------------------

25:8 Särskilda insatser på skolområdet

(ram) 278 526

-------------------------------------------------------------------------------

25:9 Sameskolstyrelsen

(ram) 29 666

-------------------------------------------------------------------------------

25:10 Maxtaxa i barnomsorgen m.m.

(ram) 150 000 -150 000 -150 000

-------------------------------------------------------------------------------

25:11 Bidrag till personalförstärkningar i

skola och fritidshem (ram) 500 000 -500 000

-------------------------------------------------------------------------------

25:12 Bidrag till viss verksamhet motsvarande

grundskola och (ram) 114 540

gymnasieskola

-------------------------------------------------------------------------------

25:13 Bidrag till svensk undervisning i

utlandet (ram) 74 195 +10 000

-------------------------------------------------------------------------------

25:14 Statens skolor för vuxna

(ram) 40 427

-------------------------------------------------------------------------------

25:15 Bidrag till viss verksamhet inom

vuxenutbildning (ram) 163 535

-------------------------------------------------------------------------------

25:16 Särskilda utbildningsinsatser för vuxna

(ram) 4 156 379 -712 500 -40 000 -1 000

000

-------------------------------------------------------------------------------

25:17 Uppsala universitet: Grundutbildning

(ram) 860 073

-------------------------------------------------------------------------------

25:18 Uppsala universitet: Forskning och

forskarutbildning (ram) 1 011 513

-------------------------------------------------------------------------------

25:19 Lunds universitet: Grundutbildning

(ram) 1 086 137 +20 000

-------------------------------------------------------------------------------

25:20 Lunds universitet: Forskning och

forskarutbildning (ram) 1 018 384

-------------------------------------------------------------------------------

25:21 Göteborgs universitet: Grundutbildning

(ram) 1 059 240 +39 000

-------------------------------------------------------------------------------

25:22 Göteborgs universitet: Forskning och

forskarutbildning (ram) 827 059

-------------------------------------------------------------------------------

25:23 Stockholms universitet: Grundutbildning

(ram) 724 666 +25 000

-------------------------------------------------------------------------------

25:24 Stockholms universitet: Forskning och

forskarutbildning (ram) 842 831

-------------------------------------------------------------------------------

25:25 Umeå universitet: Grundutbildning

(ram) 795 773

-------------------------------------------------------------------------------

25:26 Umeå universitet: Forskning och

forskarutbildning (ram) 576 946

-------------------------------------------------------------------------------

25:27 Linköpings universitet: Grundutbildning

(ram) 788 230 +6 000

-------------------------------------------------------------------------------

25:28 Linköpings universitet: Forskning och

forskarutbildning (ram) 391 052

-------------------------------------------------------------------------------

25:29 Karolinska Institutet: Grundutbildning

(ram) 276 092

-------------------------------------------------------------------------------

25:30 Karolinska Institutet: Forskning och

forskarutbildning (ram) 641 421

-------------------------------------------------------------------------------

25:31 Kungl. Tekniska högskolan:

Grundutbildning (ram) 804 754

-------------------------------------------------------------------------------

25:32 Kungl. Tekniska högskolan: Forskning och

forskar- (ram) 559 400

utbildning

-------------------------------------------------------------------------------

25:33 Luleå tekniska universitet:

Grundutbildning (ram) 437 315

-------------------------------------------------------------------------------

25:34 Luleå tekniska universitet: Forskning och

forskar- (ram) 199 590

utbildning

-------------------------------------------------------------------------------

25:35 Karlstads universitet: Grundutbildning

(ram) 340 190

-------------------------------------------------------------------------------

25:36 Karlstads universitet: Forskning och

forskarutbildning (ram) 97 246

-------------------------------------------------------------------------------

25:37 Växjö universitet: Grundutbildning

(ram) 295 088

-------------------------------------------------------------------------------

25:38 Växjö universitet: Forskning och

forskarutbildning (ram) 97 361

-------------------------------------------------------------------------------

25:39 Örebro universitet: Grundutbildning

(ram) 349 346

-------------------------------------------------------------------------------

25:40 Örebro universitet: Forskning och

forskarutbildning (ram) 97 476

-------------------------------------------------------------------------------

25:41 Mitthögskolan: Grundutbildning

(ram) 477 412

-------------------------------------------------------------------------------

25:42 Mitthögskolan: Forskning och

forskarutbildning[1] (ram) 86 761

-------------------------------------------------------------------------------

25:43 Blekinge tekniska högskola:

Grundutbildning[2] (ram) 187 386

-------------------------------------------------------------------------------

25:44 Blekinge tekniska högskola: Forskning och

forskarutbildning[3] (ram) 34 228

-------------------------------------------------------------------------------

25:45 Malmö högskola: Grundutbildning

(ram) 479 430 +7 000

-------------------------------------------------------------------------------

25:46 Malmö högskola: Forskning och

forskarutbildning (ram) 54 380

-------------------------------------------------------------------------------

25:47 Högskolan i Kalmar: Grundutbildning

(ram) 274 773 +8 000

-------------------------------------------------------------------------------

25:48 Högskolan i Kalmar: Forskning och

forskarutbildning (ram) 34 156

-------------------------------------------------------------------------------

25:49 Mälardalens högskola: Grundutbildning

(ram) 347 694

-------------------------------------------------------------------------------

25:50 Mälardalens högskola: Forskning och

forskarutbildning (ram) 2 000

-------------------------------------------------------------------------------

25:51 Danshögskolan: Grundutbildning

(ram) 24 404

-------------------------------------------------------------------------------

25:52 Dramatiska institutet: Grundutbildning

(ram) 61 784

-------------------------------------------------------------------------------

25:53 Högskolan i Borås: Grundutbildning

(ram) 224 312 +5 000

-------------------------------------------------------------------------------

25:54 Högskolan Dalarna: Grundutbildning

(ram) 255 661

-------------------------------------------------------------------------------

25:55 Högskolan på Gotland: Grundutbildning

(ram) 86 301

-------------------------------------------------------------------------------

25:56 Högskolan i Gävle: Grundutbildning

(ram) 246 202

-------------------------------------------------------------------------------

25:57 Högskolan i Halmstad: Grundutbildning

(ram) 180 680

-------------------------------------------------------------------------------

25:58 Högskolan Kristianstad: Grundutbildning

(ram) 198 585

-------------------------------------------------------------------------------

25:59 Högskolan i Skövde: Grundutbildning

(ram) 183 721

-------------------------------------------------------------------------------

25:60 Högskolan i Trollhättan/Uddevalla:

Grundutbildning (ram) 163 603

-------------------------------------------------------------------------------

25:61 Idrottshögskolan i Stockholm:

Grundutbildning (ram) 35 888

-------------------------------------------------------------------------------

25:62 Konstfack: Grundutbildning

(ram) 102 912

-------------------------------------------------------------------------------

25:63 Kungl. Konsthögskolan: Grundutbildning

(ram) 48 817

-------------------------------------------------------------------------------

25:64 Kungl. Musikhögskolan i Stockholm:

Grundutbildning (ram) 93 235

-------------------------------------------------------------------------------

25:65 Lärarhögskolan i Stockholm:

Grundutbildning (ram) 337 852

-------------------------------------------------------------------------------

25:66 Operahögskolan i Stockholm:

Grundutbildning (ram) 15 142

-------------------------------------------------------------------------------

25:67 Södertörns högskola: Grundutbildning

(ram) 211 604

-------------------------------------------------------------------------------

25:68 Teaterhögskolan i Stockholm:

Grundutbildning (ram) 23 994

-------------------------------------------------------------------------------

25:69 Enskilda och kommunala

högskoleutbildningar m.m. (ram) 1 845 764 +70 000

-------------------------------------------------------------------------------

25:70 Särskilda utgifter inom universitet och

högskolor m.m. (ram) 362 066 -362 066

-------------------------------------------------------------------------------

25:71 Forskning och konstnärligt

utvecklingsarbete vid vissa (ram) 199 887 -50 000

högskolor

-------------------------------------------------------------------------------

25:72 Ersättningar för klinisk utbildning och

forskning (ram) 1 631 811

-------------------------------------------------------------------------------

25:73 Universitets och högskolors premier för

de statliga (ram) 1 164 969

avtalsförsäkringarna

-------------------------------------------------------------------------------

25:74 Högskoleverket

(ram) 168 899 -30 000

-------------------------------------------------------------------------------

25:75 Verket för högskoleservice

(ram) 12 790

-------------------------------------------------------------------------------

25:76 Centrala studiestödsnämnden

(ram) 351 995 +50 000 -15 000

-------------------------------------------------------------------------------

25:77 Överklagandemyndighet

(ram) 5 000

-------------------------------------------------------------------------------

25:78 Internationella programkontoret för

utbildningsområdet (ram) 39 711

-------------------------------------------------------------------------------

25:79 Distansutbildningsmyndigheten

(ram) 60 843 -60 843 +50 000

-------------------------------------------------------------------------------

25:80 Kostnader för Sveriges medlemskap i

Unesco m.m. (ram) 37 129

-------------------------------------------------------------------------------

25:81 Utvecklingsarbete inom

Utbildningsdepartementets (ram) 17 432 -8 716

område m.m.

-------------------------------------------------------------------------------

25:82 Nationellt kvalitetsinstitut (nytt

anslag) (ram) +50 000

-------------------------------------------------------------------------------

25:83 Ökade grundutbildningsanslag (nytt

anslag) (ram) +242 100

-------------------------------------------------------------------------------

25:84 Ökade fakultetsanslag (nytt anslag)

(ram) +146 050

-------------------------------------------------------------------------------

25:85 Minskad volym inom grundutbildningen

(nytt anslag) (ram)

-------------------------------------------------------------------------------

25:86 Minskad volym inom forskning och

forskarutbildning (ram)

(nytt anslag)

-------------------------------------------------------------------------------

25:87 Kvalitetssatsning inom spetsutbildningen

(nytt anslag) (ram)

-------------------------------------------------------------------------------

25:88 Ekeskolan och Hällsboskolan (nytt anslag)

(ram) +5 000

-------------------------------------------------------------------------------

25:89 Insatser mot läs- och skrivsvårigheter

samt dyskalkyli (ram)

(nytt anslag)

-------------------------------------------------------------------------------

25:90 Ökade resurser till forskning och

forskarutbildning (ram)

(nytt anslag)

-------------------------------------------------------------------------------

-------------------------------------------------------------------------------

26:1 Vetenskapsrådet: Forskning och

forskningsinformation (ram) 1 777 101 -1 777 1

-------------------------------------------------------------------------------

26:2 Vetenskapsrådet: Förvaltning

(ram) 100 722 -100 722

-------------------------------------------------------------------------------

26:3 Rymdforskning

(ram) 144 817

-------------------------------------------------------------------------------

26:4 Institutet för rymdfysik

(ram) 41 710

-------------------------------------------------------------------------------

26:5 Kungl. biblioteket

(ram) 228 004 +1 350

-------------------------------------------------------------------------------

26:6 Polarforskningssekretariatet

(ram) 23 170

-------------------------------------------------------------------------------

26:7 Rådet för forsknings- och

utvecklingssamarbete inom EU (ram) 12 154

-------------------------------------------------------------------------------

26:8 Sunet

(ram) 128 592

-------------------------------------------------------------------------------

26:9 Särskilda utgifter för forskningsändamål

(ram) 116 931

-------------------------------------------------------------------------------

26:10 Nationella institutet för hälsa och

medicin (nytt anslag) (ram) +630 698

-------------------------------------------------------------------------------

26:11 Vetenskapsrådet för naturvetenskap och

teknik (ram) +1 239 9

(nytt anslag)

-------------------------------------------------------------------------------

26:12 Vetenskapsrådet för humanism och

samhällskunskap (ram) +303 206

(nytt anslag)

-------------------------------------------------------------------------------

-------------------------------------------------------------------------------

-------------------------------------------------------------------------------

Summa för utgiftsområdet

34 845 518 -1 259 073 -1 369 -40 000 -500 050

000

-------------------------------------------------------------------------------

**FOOTNOTES**

[1]: i budgetpropositionen benämnt Mitthögskolan: Forskning

[2]: i budgetpropositionen benämnt Högskolan i

Karlskrona/Ronneby: Grundutbildning

[3]: i budgetpropositionen benämnt Högskolan i

Karlskrona/Ronneby: Forskning och forskarutbildning