Bet. 2000/01:UbU10

Utbildningsutskottets betänkande

2000/01:UBU10

Gymnasieskolan

Innehåll

Sammanfattning

Utskottets överväganden

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

Reservationer

2000/01

UbU10

Redogörelse för ärendet

Under allmänna motionstiden 2000 väcktes ett stort

antal motionsyrkanden i olika gymnasieskolfrågor.

Dessa yrkanden samt ett fåtal liknande yrkanden från

allmänna motionstiden 1999 behandlas i detta

betänkande.

Yrkandena gäller övergripande frågor om kärnämnen,

högskolebehörighet som mål för gymnasieutbildningen,

individuella program, rätt att fullfölja studier i

gymnasieskolan, villkoren för antagning till

gymnasieskolan m.m. Vidare gäller de

lärlingsutbildning, betygssättning och

gymnasieexamen, information till föräldrar om

myndiga elevers uppförande, gymnasieutbildning med

viss inriktning, sex- och samlevnadsundervisningen,

giltighet av yrkesutbildningar på båda sidor av

Öresund och gymnasieskolans relation till

universitet och högskolor. Ett stort antal yrkanden

rör frågor där det enligt gällande styrsystem

ankommer på andra än riksdagen att fatta beslut.

Sammanfattning

I betänkandet behandlas 105 yrkanden om olika

gymnasieskolfrågor. Yrkandena ingår i motioner

väckta under allmänna motionstiden 2000 och 1999.

Utskottet föreslår att riksdagen avslår samtliga

yrkanden.

Yrkandena gäller övergripande frågor bl.a. om

kärnämnena, högskolebehörighet som mål för

gymnasieutbildningen, rätten att fullfölja

utbildningen i gymnasieskolan och villkoren för

tillträde till gymnasieskolan. Vidare gäller de

lärlingsutbildning, betygssättning och

gymnasieexamen, information till föräldrar om myndig

elevs beteende, sex- och samlevnadsundervisningen

och vissa övriga frågor.

Ett stort antal yrkanden gäller frågor där det

ankommer på andra än riksdagen att fatta beslut.

Utskottet avstyrker dessa yrkanden med hänvisning

till det gällande styrsystemet.

För flertalet övriga yrkanden föreslår utskottet

avslag med hänvisning till det pågående arbetet i

Gymnasiekommittén 2000 samt till den kommande

behandlingen av den nyss avlämnade propositionen om

vuxnas lärande.

I betänkandet finns reservationer på olika punkter

från Moderaterna, Kristdemokraterna, Centerpartiet

och Folkpartiet.

Utskottets överväganden

Inledning

I gymnasieskolan finns i dag 17 nationella program,

som alla omfattar 2 500 gymnasiepoäng. Åtta i

skollagen angivna ämnen ingår i viss omfattning i

alla nationella och specialutformade program och

kallas kärnämnen. De är: svenska/svenska som

andraspråk, engelska, matematik, idrott och hälsa,

samhällskunskap, religionskunskap, naturkunskap och

estetisk verksamhet. Kärnämnenas gymnasiepoängtal

varierar mellan 200 (svenska/svenska som

andraspråk), 100 (engelska, matematik,

samhällskunskap och idrott och hälsa) och 50

(religionskunskap, naturkunskap och estetisk

verksamhet). För alla nationella kurser i

gymnasieskolan finns kursplaner, som fastställs av

Skolverket. Samma kursplaner gäller för kärnämnena

oavsett program.

Vid sidan av de nationella programmen finns

specialutformade program, som i fråga om

utbildningens nivå motsvarar nationella program och

kan utformas individuellt för en elev eller

gemensamt för en grupp elever.

Dessutom finns individuella program.

En parlamentariskt sammansatt utredning om

gymnasieskolans utbud av studievägar tillsattes i

maj 2000 (dir. 2000:35). Utredningen, som kallas

Gymnasiekommittén 2000, fick tilläggsdirektiv i

februari 2001 och skall lämna sin slutliga

redovisning senast den 30 april 2002 (dir. 2001:8).

Övergripande frågor

Förslag om differentiering av kärnämneskurser läggs

fram av tre partier.

Moderata samlingspartiet framhåller i motion

2000/01:Ub260 att många avbryter sina studier därför

att de saknar tillräckliga förkunskaper och/eller

motivation för alla de gemensamma kurser som i dag

är obligatoriska. Därför föreslås i motionen bl.a.

att kärnämneskurser skall kunna ges med olika

svårighetsgrad (yrk. 4 i denna del).

Kristdemokraterna vill enligt motion 2000/01:Ub331

att kärnämnen skall kunna läsas etappvis för att

tillgodose de elever som upplever den teoretiska

delen av gymnasieutbildningen som alltför betungande

(yrk. 14).

Folkpartiet anser det viktigt att skolan utgår

från varje individs egna förutsättningar. Alla

elever kan inte lära sig lika mycket, eller i samma

takt, skriver motionärerna (mot. 2000/01:Ub236 yrk.

4). Därför skall kärnämnena kunna läsas i olika

takt. Kärnämneskurserna skall också ha olika

innehåll beroende på program, anser motionärerna.

U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår

yrkandena.

Möjlighet att läsa de fyra mest omfattande

kärnämneskurserna i etapper finns i dag för elever

som har påtagliga studiesvårigheter i dessa ämnen

(5 kap. 20 § gymnasieförordningen, 1992:394). Det

finns inga nationella bestämmelser om i vilken takt

som olika ämnen skall läsas. En individuell

studieplan skall upprättas för varje elev. I de nu

gällande kursplanerna för kärnämneskurserna Svenska

A och Matematik A anges uttryckligen att innehåll

och arbetssätt skall anpassas till det program eller

den studieinriktning som eleverna har valt.

Till Gymnasiekommittén 2000 har regeringen nyligen

överlämnat en promemoria, utarbetad av en

arbetsgrupp inom Utbildningsdepartementet, med

förslag om ett nytt och breddat kärnämne som skall

bildas genom bl.a. att kärnämnena samhällskunskap

och religionskunskap förs samman. Gymnasiekommittén

2000 har nyligen fått tilläggsdirektiv (dir. 2001:8)

och skall slutföra sitt arbete senast den 30 april

2002.

Högskolebehörighet som mål för gymnasieutbildningen

ifrågasätts av samma tre partier.

Moderata samlingspartiet anser inte att alla

omedelbart behöver en gymnasieutbildning som ger

behörighet till universitets- och högskolestudier.

Olika intressen måste kunna tillgodoses med goda

möjligheter att kunna komplettera utbildningen,

heter det i motionen (2000/01:Ub260 yrk. 4 i denna

del).

Kristdemokraterna vill låta eleverna själva välja

när i livet de skall skaffa sig högskolebehörighet

(mot. 2000/01:Ub331 yrk. 2). Möjlighet att

komplettera skall alltid finnas, påpekar

motionärerna.

Folkpartiet skriver i motion 2000/01:Ub236 att

alla studievägar inte får bli "akademiserade", som i

dag (yrk. 3). Då blir enligt motionärerna gymnasiet

en utslagningsmaskin för alla de ungdomar som inte

vill eller orkar läsa mer teoretiska ämnen. I

stället skall eleverna få välja att läsa

utbildningar som inte ger högskolekompetens och, om

de vill, senare komplettera sina studier till sådan

kompetens (yrk. 5).

U t s k o t t et föreslår att riksdagen avslår

yrkandena med hänvisning till det pågående arbetet i

Gymnasiekommittén 2000.

Möjlighet att komplettera en gymnasieutbildning så

att man når behörighet att antas till grundläggande

högskoleutbildning finns sedan länge och är en av

det svenska utbildningssystemets grundstenar, som

självfallet skall behållas.

Utskottet övergår nu till övriga motionsyrkanden som

rör grunddragen i en reformering av gymnasieskolan.

Moderata samlingspartiet vill begränsa kärnämnena

till svenska, engelska, matematik, samhällskunskap

samt idrott och hälsa (mot. 2000/01:Ub260 yrk. 4 i

denna del). Samma förslag framförs i motion

2000/01:Ub211 (m) yrkande 2.

Kristdemokraterna förslår däremot införande av ett

ytterligare kärnämne, nämligen historia (mot.

2000/01:Ub331 yrk. 4). De är kritiska till

gymnasieskolans programutbud, som de menar har

formats från ett uppifrånperspektiv och inte med

utgångspunkt i ungdomars och samhällets behov.

Motionärerna anser att det inte är nödvändigt att

alla program omfattar 2 500 gymnasiepoäng (mot.

2000/01:Ub331 yrk. 1). De vill också att kvaliteten

på det individuella programmet skall ses över och

att samordningen mellan grundskola och gymnasieskola

skall förbättras (yrk. 7). Enligt motionärerna bör

det individuella programmet organiseras så att det

dels ger möjlighet att slussas in på ordinarie

program, dels kan utgöra ett eget alternativ för dem

som behöver särskilda lösningar. Hela eller delar av

en nationellt fastställd kursplan bör kunna ingå i

den individuella studieplanen för en elev på

individuellt program. En sådan elev skall t.ex.

kunna föra med sig kärnämnen som Matematik A till

ett nationellt program. Det tredje året på de

yrkesinriktade programmen bör göras frivilligt och

leda till behörighet till den yrkeshögskola som

Kristdemokraterna vill inrätta (yrk. 12).

Folkpartiet för i motion 2000/01:Ub225 fram

förslaget att det individuella programmet skall

avskaffas och ingen elev börja i gymnasieskolan utan

godkänt grundskolebetyg i svenska, engelska och

matematik (yrk. 1). Samma förslag finns i partiets

motion 2000/01:Ub236 (yrk. 1). Där yrkar Folkpartiet

också att resurserna för det individuella programmet

skall överföras till grundskolan och elever med

svårigheter ges stöd också i gymnasieskolan (yrk.

2). Vidare hävdar Folkpartiet att det i dag inte

finns yrkesinriktade program i reell mening, där

eleverna kan börja arbeta direkt efter studierna.

Sådana program bör inrättas, och eleverna bör

avlägga yrkesexamen vid utbildningens slut (yrk. 8).

Utbildningen skall vara praktiskt inriktad och även

ge möjlighet till praktik hos företag i den aktuella

branschen, heter det i motionen.

Miljöpartiet föreslår i motion 2000/01:Ub816 ett

tillkännagivande om utveckling av gymnasieskolan

(yrk. 2). Gymnasieskolan skall vara en skola för

alla, där ungdomar med olika förutsättningar och

intressen, från olika miljöer och med olika

religionsinriktningar får möjligheter till en bra

utveckling och förberedelse inför vuxenlivet. Den

skall ge varje elev bra baskunskaper i kärnämnena

och därutöver vara yrkesförberedande för såväl

praktiska som mer teoretiskt orienterade yrken. För

vissa praktiska yrken skall gymnasieskolan dessutom

erbjuda en yrkesutbildning av mer omfattande

karaktär, fullständig eller förberedande beroende på

yrkets art, skriver motionärerna. De tar också upp

problem och möjligheter för gymnasieskolan, elevens

val och kommunens kostnad, betygssystemet,

studiernas innehåll och uppläggning,

arbetsplatsförlagd utbildning (APU) och modersmål.

Förslag om att hemkunskap skall vara ett kärnämne

i gymnasieskolan förs fram i motionerna

2000/01:Ub300 (s) yrkande 2, 2000/01:Ub802 (s)

yrkande 2 och 2000/01:Ub804 (c) yrkande 2. Ett ämne

som ger konsumentutbildning bör enligt motion

1999/2000:Ub213 (c) vara obligatoriskt inom alla

program (yrk. 1). I motion 2000/01:Kr537 föreslår

motionärerna (m) att idrott och hälsa även i

framtiden skall vara kärnämne i gymnasieskolan (yrk.

3).

I motion 2000/01:Ub281 (m) framförs kritik mot det

nuvarande utbildningssystemet. Enligt motionärerna

slås många elever, inte minst invandrarelever, ut

innan de har fullgjort sin gymnasieutbildning,

vilket är helt oacceptabelt. Motionärerna pekar på

de fristående yrkesförberedande gymnasieskolorna,

som ger mera APU än kommunala skolor och i större

utsträckning samarbetar med näringslivet (yrk. 2).

U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår

yrkandena om tillkännagivanden.

Gymnasieskolans utbud av studievägar är huvudämnet

för den pågående gymnasieutredningen (dir. 2000:35

och 2001:8). Det gäller både vilka program som skall

finnas och hur varje programs utbud av studievägar

skall se ut. En arbetsgrupp inom

Utbildningsdepartementet har föreslagit ett nytt,

bredare kärnämne, som är avsett att ersätta

nuvarande kärnämneskurser i samhällskunskap och

religionskunskap, och som även skall innehålla

nutidshistoria. I tilläggsdirektiven till

Gymnasiekommittén 2000 sägs bl.a. att kommittén

skall utreda och lägga fram förslag till hur en

förändrad utformning av vissa kärnämneskurser bör se

ut (dir. 2001:8).

Kristdemokraterna och Centerpartiet föreslår

tillkännagivanden om rätten att fullfölja studier i

gymnasieskolan (mot. 2000/01:Ub331 yrk. 8 respektive

2000/01:Ub270 yrk. 6). Enligt Kristdemokraterna

måste skollagen ändras så att åldersgränsen för

gymnasiestudier tas bort. Sådana studier skall kunna

genomföras på lika villkor t.o.m. 25 års ålder,

anser motionärerna. Centerpartiet vill ha en

garanterad rättighet för den som påbörjat

gymnasiestudier före 20 års ålder att fullfölja

utbildningen upp till 25 års ålder. Regeringen bör

enligt motionärerna skyndsamt låta utreda en sådan

utbildningsgaranti och återkomma till riksdagen med

förslag om på vilket sätt den bör genomföras.

U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår

yrkandena.

När motsvarande yrkanden behandlades vid förra

riksmötet påpekade utskottet - liksom tidigare - att

det i skollagen inte finns någon övre åldersgräns

för när studier i gymnasieskolan skall vara

avslutade (bet. 1999/2000:UbU15 s. 40). Däremot sägs

det i skollagen att utbildningen i gymnasieskolan är

avsedd att påbörjas av ungdomar efter avslutad

grundskola eller motsvarande fram t.o.m. det första

kalenderåret det år de fyller 20 år. För vuxna finns

kommunal vuxenutbildning. En proposition om vuxnas

lärande har nyligen avlämnats och kommer att

behandlas längre fram under detta riksmöte.

Riksdagen bör avvakta denna behandling och inte nu

göra några sådana ställningstaganden som

motionärerna begär.

Villkoren för antagning till gymnasieskolan och

högskolan bör enligt Folkpartiets motion

2000/01:Ub227 inte förändras så att

förkunskapskraven luckras upp (yrk. 3). I motion

2000/01:Ub344 (s) påtalas att elever med

invandrarbakgrund och elever med

inlärningssvårigheter har svårt att klara kraven på

godkänt i svenska, matematik och engelska. Deras

möjligheter att gå på de nationella programmen måste

stärkas, anser motionärerna.

Vänsterpartiet anser enligt motion 2000/01:Ub276

att ett betygsfritt intagningssystem till

gymnasieskolan bör införas (yrk. 1). Eleverna skall

få välja efter intresse och komma in på sitt

förstahandsval. Vid felval skall eleven ha möjlighet

att byta inriktning inom ramen för gymnasieskolan.

Enligt motion 2000/01:Ub327 (s) missgynnas elever

med specialinriktad begåvning av att det är

betygsgenomsnitt som ligger till grund för

antagningen till gymnasieskolan. Motionärerna anser

att kommunerna måste öka sina insatser så att

elevernas egna val och intressen blir avgörande för

intagningen.

U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår

yrkandena.

Gymnasiekommittén 2000 fick nyligen i sina

tilläggsdirektiv uppdrag bl.a. att överväga vad som

kan göras i programmens uppbyggnad för att minska

snedrekryteringen och avhoppsfrekvensen bland elever

med utländsk bakgrund i gymnasieskolan. Skolverkets

kvalitetsgranskningsnämnd föreslog i en skrivelse

till regeringen i september 2000 att regeringen

skulle förelägga riksdagen förslag om ett nytt

antagningssystem till gymnasieskolan och ett

förändrat betygssystem för grundskolan.

Kvalitetsgranskningsnämnden hänvisade till

utbildningsinspektörernas iakttagelse att

behörighetsbestämmelsernas krav på godkänt betyg i

svenska, engelska och matematik särskilt missgynnar

ungdomar som lär långsamt eller på andra sätt än dem

som skolor har gjort till sina standardvarianter.

Riksdagen bör inte föregripa regeringens beredning

av dessa frågor.

Som ett led i att stärka inslaget av entreprenörskap

i skolan vill Centerpartiet enligt motion

2000/01:Ub270 ha en ökad stimulering av samverkan

mellan näringsliv och skola (yrk. 2). Regeringen bör

återkomma med förslag om hur denna samverkan kan

stimuleras, bl.a. genom en översyn av

gymnasieförordningen.

U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår

yrkandet om tillkännagivande.

En av de nya uppgifterna för Gymnasiekommittén

2000 är att föreslå hur samverkan mellan skola och

arbetsliv kan utvecklas.

Centerpartiet vill också att regeringen utreder

möjligheten att öka kraven på kommunernas

utvärdering av sin skolverksamhet (mot.

2000/01:Ub270 yrk. 5). Fortfarande har inte alla

skolor gjort någon kvalitetsredovisning, och det

finns brister i utformningen av de redovisningar som

lämnats, framhåller motionärerna.

U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår

yrkandet om tillkännagivande.

Det pågår en översyn av skollagen. I utredningens

uppdrag ingår bl.a. att utreda och föreslå hur

målstyrningen samt det kommunala ansvaret för

kvalitet och likvärdighet kan förtydligas och

stärkas, och att utreda om statens

sanktionsmöjligheter behöver stärkas (dir. 1999:15).

Kommittén skall redovisa uppdraget senast den 15

september 2001.

Behovet av ökade valmöjligheter efter avslutad

grundskola tas upp i motion 2000/01:Ub350 (s). En

del elever behöver alternativa valmöjligheter

utanför en traditionell skolmiljö, anser

motionärerna. De möjligheter som finns inom ramen

för det individuella programmet räcker inte för att

man på ett tillfredsställande sätt skall kunna ta

hand om elever som har dessa behov. Motionärerna

vill att Gymnasiekommittén 2000 skall ges i uppdrag

att beakta elever som är i behov av särskilt stöd

och dessa elevers behov av valmöjligheter utanför en

traditionell skolmiljö.

U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår

yrkandet om tillkännagivande.

Det är utskottets övertygelse att de som i dag är

unga kommer att behöva utbildning utöver grundskolan

för att få ett vuxenliv med hög livskvalitet och för

att komma till sin rätt i arbetslivet och

samhällslivet. Skolan på alla nivåer måste anstränga

sig för att utforma sitt arbete så att elevernas

intresse fångas och deras utveckling främjas.

Individuellt program utgör en möjlighet att för den

enskilda eleven planera en verksamhet som möter

honom eller henne på det utvecklingsstadium där

eleven befinner sig. Därför kan t.ex. arbete på en

arbetsplats ingå i den individuella plan som görs

upp för varje elev på individuellt program. Siktet

skall dock vara inställt på att eleven senare skall

kunna gå över till ett nationellt eller

specialutformat program.

Lärlingsutbildning

Bakgrund

I skollagen finns sedan lång tid en möjlighet att

anordna lärlingsutbildning inom individuellt program

(5 kap. 4 b §). Sådan utbildning innebär att eleven

kan kombinera en anställning som syftar till en

yrkesutbildning med studier. I sådant fall skall

studierna omfatta kärnämnena svenska/svenska som

andraspråk, engelska, samhällskunskap,

religionskunskap och matematik. Om eleven önskar

det, skall utbildningen omfatta samtliga kärnämnen.

Utbildningen skall omfatta tre årskurser.

Bestämmelserna om detta finns i gymnasieförordningen

(1992:394). Antalet elever i denna form av

lärlingsutbildning är mycket litet.

Sedan några år tillbaka pågår en försöksverksamhet

med lärande i arbetslivet inom gymnasieskolan. Sådan

utbildning innebär att en elev på ett nationellt

eller specialutformat program som innehåller

yrkesämnen får en utbildning som under sammanlagt

minst 30 veckor genomförs på en arbetsplats.

Skolverket har efter samråd med arbetsmarknadens

parter fastställt en kursplan för lärande i

arbetslivet om 700 gymnasiepoäng (SKOLFS 2000:164).

Även undervisning enligt andra nationellt

fastställda kursplaner i yrkesämnen kan genomföras

på en arbetsplats. För varje elevplats upprättas ett

kontrakt mellan skolan, en ansvarig företrädare för

arbetsplatsen och eleven. Försöksverksamheten

regleras i en särskild förordning (2000:690).

Motionerna och utskottets ställningstagande

Moderata samlingspartiet föreslår i motion

2000/01:Ub260 ett tillkännagivande om att en modern

lärlingsutbildning behöver införas (yrk. 9).

Motionärerna hänvisar till den beskrivning de givit

i motion 1999/2000:Ub17, som behandlades vid förra

riksmötet (bet. 1999/2000:UbU16 s. 9, rskr. 229).

Huvudman kan vara en kommunal gymnasieskola, en

friskola, ett företag, en branschorganisation eller

ett utbildningsföretag. Huvudmannen skall upprätta

en utbildningsplan som skall godkännas av

Skolverket. Utbildningen skall ge gymnasiekompetens

i svenska, matematik och förekommande

karaktärsämnen, men behöver inte ge grundläggande

behörighet till högskoleutbildning. Godkänd

lärlingsutbildning ges offentligt stöd med en

lärlingspeng, som följer huvudmannen. Valfrihet

skall råda när det gäller lärlingens status som elev

eller anställd. Utbildningen skall avslutas med

gesällprov eller motsvarande.

I huvudsak samma förslag framförs av Moderaterna i

motion 2000/01:Ub281 yrkande 7. Liknande förslag

finns också i motion 2000/01: Ub280 (m), där

motionärerna särskilt påpekar att utbildningen skall

utformas lokalt och att varje skola ska kunna skapa

sin egen profil (yrk. 5).

Kristdemokraterna hävdar i motionerna

2000/01:Ub323 och 2000/01: Ub331 (yrk. 1 resp. 13)

att den nuvarande gymnasieskolan är alltför

teoretisk och inte på ett bra sätt möter elever som

vill ha en praktisk utbildning. I den förstnämnda

motionen nämns den försöksverksamhet med

lärlingsutbildning inom nationella program som

utskottet ovan redogjort för och som motionärerna

anser har blivit ett fiasko. Enligt

Kristdemokraterna behövs ett lärlingsprogram inom

gymnasieskolan. Det skall vara flexibelt utformat

med få centrala regler och omfatta 2-4 års

utbildning beroende på yrkets karaktär. Praktik

skall varvas med teori redan från första terminen.

Lärlingen skall betraktas som elev under hela

utbildningstiden, och skolan skall vara huvudman.

Lärlingsutbildningen skall vara nära knuten till det

lokala näringslivet. Företagen skall få ersättning

från skolan för sina kostnader både för

utbildning/handledning och för nyttjande av maskiner

m.m. Ett belopp på 3 000-4 000 kr per månad sägs

vara rimligt. Eleven skall få ersättning från

företaget i relation till den insats hon eller han

gör i produktionen. Lärlingsutbildningen skall

avslutas med yrkesprov och leda till en yrkesexamen.

Denna skall ge behörighet till fortsatt

yrkesutbildning vid yrkeshögskola.

Folkpartiet framför i motion 2000/01:Ub236 också

förslag om en modern, flexibel lärlingsutbildning,

där skolan och arbetslivet skall dela på ansvaret

(yrk. 9). Utbildningstiden kan förslagsvis vara

fyraårig, men den totala tiden kan variera, heter

det i motionen. Eleverna avses tillbringa två år i

skolan och två år i arbetslivet. Företagen bör

liksom i Norge få ersättning motsvarande kommunens

kostnad för yrkesutbildningen under ett år,

samtidigt som lärlingen under ett år får ersättning

av arbetsgivaren i relation till sin insats i

produktionen. Utbildningen avslutas med gesällprov

och leder till en lärlingsexamen.

Centerpartiet lyfter i motion 2000/01:Ub270

särskilt fram de mindre företagens möjligheter att

ta emot lärlingar. Det bör uppdras åt

Gymnasiekommittén 2000 att se över detta och

eventuellt föreslå en lärlingspeng eller liknande

(yrk. 4).

I motion 2000/01:Ub221 (m) begär motionären att

regeringen skall lägga fram förslag till en modern

lärlingsutbildning (yrk. 1). Teoriundervisning i

skolan skall följas av praktisk träning på företag.

Eleven bör så långt möjligt själv välja om han eller

hon skall inleda lärlingsutbildningen med den

teoretiska eller den praktiska delen.

U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår

yrkandena.

Försöksverksamheten med lärlingsutbildning inom

nationella och specialutformade program pågår. En ny

förordning (2000:690) om försöksverksamheten började

gälla den 15 september 2000. I den tidigare

förordningen (1997:762) föreskrevs att

lärlingsutbildningen inte fick påbörjas förrän

eleven hade genomfört hälften av sin

gymnasieutbildning. Denna föreskrift har nu tagits

bort. Regeringens förslag på grundval av den

pågående försöksverksamheten bör avvaktas.

Gymnasiekommittén 2000 fick genom tilläggsdirektiven

även i uppdrag att föreslå hur ett ökat inslag av

lärande i arbetslivet i gymnasieskolan skall

utformas.

De kommuner som deltar i försöksverksamheten med

lärande i arbetslivet inom gymnasieskolan tilldelas

ett statsbidrag på 15 000 kr per elev som med

utbildningskontrakt påbörjar en lärlingsutbildning.

I skriften Samverkan mellan skola och arbetsliv. Om

möjligheterna med lärande i arbete (Ds 2000:62)

säger en arbetsgrupp inom Utbildningsdepartementet

att en förutsättning för en kvalitativ utveckling av

samverkan mellan skolan och arbetslivet samt lärande

i arbetslivet i gymnasieskolan är att

finansieringsfrågorna får en långsiktig lösning (s.

130). Arbetsgruppen föreslår att regeringen skall

tillsätta en utredning med uppgift att komma med

förslag till ett framtida system för finansiering av

samverkan, arbetsplatsförlagd utbildning och lärande

i arbetslivet i den gymnasiala yrkesutbildningen.

Remissbehandlingen av denna skrift pågår för

närvarande.

En proposition om kvalificerad yrkesutbildning

kommer att behandlas längre fram under detta

riksmöte (prop. 2000/01:63). Frågor om behörighet

för tillträde till sådan yrkesutbildning bör

behandlas i det sammanhanget.

Betyg och gymnasieexamen

Tre partier föreslår införande av en gymnasieexamen.

Moderata samlingspartiet yrkar i motion

2000/01:Ub260 att en obligatorisk gymnasieexamen

skall införas (yrk. 7). Den skall utgöra beviset på

den kunskap eleverna har tillgodogjort sig under

studierna. Den som inte har klarat examen skall

kunna komplettera. Samma synpunkter framförs i

motion 2000/01:Ub221 (m) yrkande 3.

Kristdemokraterna anser att gymnasieexamen skall

införas för alla nationella program - teoretiska

eller yrkesinriktade - och vara en grund för

fortsatta högskolestudier och/eller arbete (mot.

2000/01:Ub331 yrk. 15). På de yrkesinriktade

programmen (där tredje året enligt Kristdemokraterna

skall vara frivilligt) skall gymnasieexamen dock

enbart gälla treårig utbildning.

Folkpartiet vill införa en internationellt

jämförbar studentexamen, som skall vara frivillig

och ge högskolebehörighet. För att vara

internationellt jämförbar behöver studentexamen

kräva mer än vad som i dag krävs på de flesta

program, framhåller motionärerna (mot. 2000/01:Ub236

yrk. 6).

U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår

yrkandena.

Gymnasiekommittén 2000 har i tilläggsdirektiven

fått i uppdrag att pröva förutsättningarna för att

en gymnasieexamen skall kunna införas i

gymnasieskolan.

Betygssättningen i gymnasieskolan tas upp i fem

motioner.

Moderata samlingspartiet vill ha en översyn av

betygssystemet, som enligt partiets mening bör få

fler betygssteg och tydliga kriterier för varje

betygsnivå (mot. 2000/01:Ub260 yrk. 5). Samma saker

förordas också i motion 2000/01:Ub231 (m) yrkandena

1 och 3.

Även Kristdemokraterna vill enligt motion

2000/01:Ub331 ha en översyn av betygssystemet och

fler betygssteg (yrk. 16). Översynen skall framför

allt gälla hur systemet används vid urval till högre

studier.

Folkpartiet anser enligt motion 2000/01:Ub236 att

antalet betygssteg bör ökas till sex, och att det

behövs en nationell utvärdering av betygssättningen

i förhållande till resultaten på de nationella

proven (yrk. 15).

U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår

yrkandena.

Regeringen har till Gymnasiekommittén 2000

överlämnat ett förslag från en arbetsgrupp om ett

system med ämnesbetyg. Förslaget innebär att

ämnesbetyg sätts efter varje avslutad kurs, och att

ett tidigare ämnesbetyg ersätts av ett senare. Det

sist satta betyget i ämnet införs i slutbetyget.

Gymnasiekommittén 2000 har i tilläggsdirektiven fått

i uppdrag att utreda och föreslå hur ett system med

ämnesbetyg kan införas i gymnasieskolan och

gymnasial vuxenutbildning. Kommittén skall därvid

utforma ett förslag som, med bibehållande av

nuvarande antal betygssteg, minskar betygsstressen i

den gymnasiala utbildningen och skapar

förutsättningar för en bättre helhetssyn på

elevernas kunskapsutveckling.

Den som har fått godkänt betyg i en kurs har inte

rätt att pröva för högre betyg i samma kurs medan

eleven går i gymnasieskolan. Elever som fått

slutbetyg från gymnasieskolan prövar i stor

omfattning för högre betyg inom komvux.

Att möjlighet att pröva för högre betyg under

gymnasietiden skall införas föreslås av

Centerpartiet i motion 2000/01:Ub270 yrkande 7, av

Folkpartiet i motion 2000/01:Ub236 yrkande 16 och i

motionerna 2000/01:Ub231 (m) yrkande 2 och

2000/01:Ub421 (m) yrkande 1.

U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår

yrkandena.

En av anledningarna till att många elever önskar

pröva för högre betyg medan de ännu går i

gymnasieskolan är systemet med kursbetyg och att

varje kursbetyg ingår i underlaget för

meritvärdering vid ansökan till högskoleutbildning.

Som nyss framgått övervägs nu ett system med

ämnesbetyg i slutbetygen i stället för kursbetyg.

Vidare väntas i september detta år en proposition om

bl.a. tillträde till högskolan. Regeringens förslag

i dessa frågor bör avvaktas.

Vänsterpartiet för i motion 2000/01:Ub276 fram

förslag om att det skall göras möjligt att överklaga

betyg i gymnasieskolan (yrk. 2). Motionärerna

hänvisar till att Skolverkets

kvalitetsgranskningsnämnd har framfört samma

förslag. Vänsterpartiet ser det som ett sätt att ge

eleverna ökad rättssäkerhet och en stimulans för

lärarna att bättre motivera de betyg som utdelas.

U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår

yrkandet om tillkännagivande.

I uppdraget till Skollagskommittén ingår bl.a. att

utreda och föreslå hur en ökad rättssäkerhet för

eleverna kan åstadkommas (dir. 1999:15).

Folkpartiet föreslår i motion 2000/01:Ub236 att

ogiltig frånvaro skall kunna anges på kursbetygen

(yrk. 17).

U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår

yrkandet om tillkännagivande.

I de föreskrifter som Skolverket - enligt

bemyndigande i gymnasieförordningen - har utfärdat

om utformningen av betygskatalog, slutbetyg eller

samlat betygsdokument finns ingenting som hindrar

att frånvaro anges där, och inte heller någon

föreskrift om att det skall ske. Om läraren på grund

av en elevs frånvaro saknar underlag för bedömning

av elevens kunskaper, skall betyg inte sättas (7

kap. 3 § gymnasieförordningen).

Information till föräldrar om myndig

elev

Centerpartiet tar i motion 2000/01:Ub270 upp behovet

av en lugn miljö i skolan. Det är enligt

motionärerna ett problem att skolan inte har rätt

att informera föräldrar om en myndig elevs skolk

eller dåliga uppförande i skolan, fastän föräldrarna

har försörjningsplikt för eleven och kan drabbas av

sådana sanktioner som indragning av studiebidrag när

eleven skolkar (yrk. 8). Det bör enligt motionärerna

ankomma på regeringen att överväga om rätten att

underrätta föräldrar till myndiga elever skall

skrivas in i skollagen.

U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår

yrkandet om tillkännagivande.

Den fråga som motionärerna tar upp finns redan i

direktiven till Skollagskommittén. Motionärernas

yrkande är alltså tillgodosett.

Gymnasieutbildning med viss

inriktning

Kristdemokraterna och Folkpartiet föreslår att det

skall inrättas en entreprenörsutbildning i

gymnasieskolan.

Enligt Kristdemokraterna (mot. 2000/01:Ub331) bör

det inrättas ett nationellt program med speciell

inriktning på företagande och entreprenörskap (yrk.

17). Ett sådant program bör inrikta sig på samarbete

mellan små, medelstora och stora företag inom alla

samhällets sektorer, heter det i motionen.

Folkpartiet skriver i motion 2000/01:Ub236 att det

i entreprenörsutbildningen bör ingå kärnämnen som

svenska, engelska och matematik samt redovisning,

affärsjuridik och marknadsföring etc. (yrk. 19).

U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår

yrkandena.

Som utskottet framhöll när motsvarande yrkanden

behandlades under förra riksmötet berörs arbetslivs-

och företagarfrågor i programmålen för flera i dag

befintliga program och i flera kursplaner (bet.

1999/2000:UbU15 s. 37). Den pågående

gymnasieutredningen handlar just om gymnasieskolans

utbud av studievägar. Riksdagen bör avvakta

resultatet av utredningen och regeringens beredning

av detta.

I motion 1999/2000:Ub231 (kd) föreslås att namnet på

industriprogrammet ändras till teknikerprogrammet.

U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår

yrkandet. Sedan hösten 2000 finns ett nytt

nationellt program kallat teknikprogrammet. En

namnändring av industriprogrammet enligt

motionärernas förslag skulle skapa

förväxlingsproblem. Vilka program som framdeles

skall finnas i gymnasieskolan övervägs i

Gymnasiekommittén 2000.

Centerpartiet föreslår i motion 2000/01:Ub270 en

översyn av huvudmannaskapet för

naturbruksutbildningar (yrk. 9). Syftet skall vara

att se om det kommunala huvudmannaskapet har

fungerat som det var tänkt. Det bör även undersökas

hur intresset för dessa utbildningar har förändrats

och hur man löser problemen med

påbyggnadsutbildningar. Motionärerna påpekar att på

senare år allt färre studerande vid

naturbruksgymnasierna har valt utbildning med

jordbruksinriktning.

U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår

yrkandet om tillkännagivande.

Rekryteringen till naturbruksgymnasierna har varit

vikande under en tid. Inte minst gäller detta

påbyggnadsutbildningarna, som tillhör

vuxenutbildningen. Detta har givetvis skapat problem

för skolorna och även för vuxna som önskat delta i

påbyggnadsutbildningar. Riksdagen bör avvakta

resultatet av Gymnasiekommitténs arbete med frågan

om gymnasieskolans studievägsutbud. I kommitténs

uppdrag ingår att överväga formerna för hur alla

studievägar kan göras tillgängliga för elever i hela

landet och ekonomiska konsekvenser av detta. När det

gäller vuxenutbildningen hänvisar utskottet till sin

kommande behandling av den nyligen framlagda

propositionen om vuxnas lärande (prop. 2000/01:72).

Behovet av ett gymnasieprogram med inriktning mot

persontransporter förs fram i motion 2000/01:Ub339

(s). Både buss- och taxibranschen behöver en rejäl

satsning på yrkesutbildning för att kunna rekrytera

personal i framtiden, framhåller motionärerna.

U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår

yrkandet om tillkännagivande med hänvisning till

Gymnasiekommitténs pågående arbete.

Sex- och samlevnadsundervisningen

Folkpartiet föreslår i motion 2000/01:Ub236 att

regeringen skall lägga fram förslag till ändring i

läroplanen för de frivilliga skolformerna så att mål

där anges för sex- och samlevnadsundervisningen

(yrk. 33). Behovet av att få reflektera över

identitet, sexualitet, kärlek och jämställdhet är

stort bland ungdomar i dag, anser motionärerna. De

hänvisar till att Skolverkets kvalitetsgranskning

1999 visat att skolorna får dålig vägledning i de

nationella styrdokumenten när det gäller

undervisningen om sex och samlevnad.

U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår

yrkandet om tillkännagivande.

Läroplanen för det frivilliga skolväsendet (Lpf

94) nämner sex och samlevnad endast under rubriken

Rektors ansvar. Där sägs att rektor, när det gäller

gymnasieskolan och gymnasiesärskolan, har ett

särskilt ansvar för att skolans arbete med

kunskapsområden, där flera ämnen skall bidra,

samordnas så att de utgör en helhet för eleven, och

för att eleverna får kunskap om sex och samlevnad,

trafikfrågor samt riskerna med tobak, alkohol,

narkotika och andra droger. Eftersom sex och

samlevnad inte har ställning som ett ämne med

nationella kurser, finns det ingen kursplan för sex-

och samlevnadsundervisningen. Det är naturligt att

frågor om sex och samlevnad tas upp i flera ämnen,

t.ex. i kärnämnena samhällskunskap, religionskunskap

och naturkunskap. Kursplanerna för dessa ämnen

nämner dock inte sex och samlevnad uttryckligen.

I den rapport från den nationella

kvalitetsgranskningen 1999 som motionärerna åberopar

framhålls att det är nödvändigt med tydligare

målformuleringar i läroplanen. En arbetsgrupp under

Utbildningsdepartementet arbetar nu med frågor om

läroplanerna som styrinstrument. Arbetsgruppen skall

analysera skälen till läroplanernas svaga styrning

av verksamheten och identifiera insatser på kommunal

eller statlig nivå som behövs för att förstärka

läroplanens roll som nationellt styrdokument. Den

skall redovisa sitt uppdrag senast den 31 maj 2001.

Övriga frågor

I motion 2000/01:Ub807 (m) föreslås ett

tillkännagivande till regeringen om att giltighet av

yrkesutbildningar, t.ex. lastbilskort, måste kunna

gälla på båda sidor av Öresund (yrk. 7).

U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår

yrkandet om tillkännagivande.

EG-fördraget garanterar fri rörlighet för personer

inom EU-länderna. En yrkesförare i tjänst hos ett

svenskt företag kan utan problem föra sin lastbil

genom Danmark med svenskt lastbilskort. Däremot

finns det, enligt vad utskottet inhämtat från

Näringsdepartementet, problem om en yrkesförare med

svenskt lastbilskort vill arbeta i Danmark med

anställning i ett danskt företag, eftersom Danmark

inte godtar utländska körkort och inte heller byter

ut sådana mot danska utan ny prövning. Det felaktiga

i situationen har påtalats från svensk sida hos

danska ministerier, men problemet är ännu inte löst.

Gymnasieskolans relation till universitet och

högskolor tas upp i motion 2000/01:Ub221. Enligt

motionären är avståndet mellan gymnasieskolan och

högskolan alltför stort. Genom att gymnasieskolan

erbjuder högskolekurser inom ramen för elevens fria

val skulle ambitiösa elevers intresse och

läraktighet kunna tas till vara på ett bättre sätt

(yrk. 7).

U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår

yrkandet.

De bestämmelser som gäller för

gymnasieskolan innebär att en kommun

skulle kunna erbjuda sina elever en

lokal kurs som överensstämmer med

kursplanen för någon kurs inom

högskolan. Kursen skulle i så fall

åsättas gymnasiepoäng och ingå i

elevens program. Elever som väljer

kursen skulle få betyg enligt

gymnasieskolans betygssystem.

Huruvida de skulle få tillgodoräkna

sig poäng för kursen inom ramen för

en senare högskoleutbildning skulle

bero av prövning enligt 6 kap. 13 §

högskoleförordningen (1993:100).

Detta avgörs av högskolan. Utskottet

anser inte att det behövs något

initiativ från riksdagen i denna

fråga.

Andra motionsyrkanden

Ansvaret för skolväsendet delas mellan staten,

kommunerna och respektive skola. Enligt gällande

styrsystem skall riksdagen främst fatta beslut om

övergripande och nationella frågor.

Ett stort antal motionsyrkanden rör frågor där det

ankommer på regeringen, kommunen eller skolan att

fatta beslut. Bland dem finns 17 yrkanden om

möjlighet att erbjuda viss körkortsutbildning inom

gymnasieskolan.

U t s k o t t e t föreslår med hänvisning till

gällande ansvarsfördelning att följande

motionsyrkanden avslås.

1999/2000:Ub236 (kd) yrkande 13 om möjlighet för

elever att inom gymnasieskolan få genomgå teoridelen

av körkortsutbildningen.

1999/2000:Ub284 (s) om körkortsundervisning under

gymnasietiden.

1999/2000:Ub293 (s) om införande av förberedande

teoretisk körkortsutbildning som ett frivilligt

tillval i gymnasieskolan.

1999/2000:Ub300 (s) om en utredning angående

körkortsutbildning inom gymnasieskolans ram.

1999/2000:T409 (kd) yrkande 2 om undervisning i

körkortsteori i gymnasieskolan.

1999/2000:T462 (c) yrkande 2 om att skolan bör

erbjuda teoriutbildning inför körkortstagning.

2000/01:Ub211 (m) yrkande 1 om skolans samverkan

med näringslivet.

2000/01:Ub211 (m) yrkande 4 om rekrytering av

elever till utbildningar i naturvetenskap och

teknik.

2000/01:Ub229 (m) om obligatorisk idrott på

gymnasiet.

2000/01:Ub236 (fp) yrkande 29 om utökade

möjligheter för gymnasieelever att studera

utomlands.

2000/01:Ub236 (fp) yrkande 30 om att regeringen

skall lägga fram förslag till ändring i

gymnasieförordningen så att elever som

tillgodoräknar sig utlandsstudier på en svensk

gymnasieskola också skall kunna få betyget Väl

godkänd eller Mycket väl godkänd.

2000/01:Ub236 (fp) yrkande 32 om att de valbara

kurserna får användas till att ge en skola en viss

profil.

2000/01:Ub238 (kd) om en snabbutredning angående

förberedande körkortsutbildning i gymnasieskolan.

2000/01:Ub241 (c) yrkande 2 om att hem- och

konsumentkunskap bör införas som ett nytt ämne i

gymnasieskolan.

2000/01:Ub242 (kd) yrkande 1 om inrättande av

teoriutbildning för körkort på gymnasiet.

2000/01:Ub251 (kd) om körkortsutbildning i

gymnasieskolan.

2000/01:Ub259 (kd) yrkande 1 om att gymnasieskolan

i samverkan med körskolorna bör underlätta för

ungdomar att ta körkort.

2000/01:Ub259 (kd) yrkande 3 om att

försöksverksamhet med yrkesförarutbildning i

gymnasieskolan bör prövas.

2000/01:Ub264 (s) om körkortsutbildning i skolan.

2000/01:Ub286 (s) om införande av en förberedande

teoretisk körkortsutbildning som ett frivilligt

tillval i gymnasieskolan.

2000/01:Ub304 (s) om att förbättra undervisningen

på gymnasiets byggnadsprogram.

2000/01:Ub311 (m) yrkande 1 om utvärdering av

kostundervisningen i kärnämnet idrott och hälsa.

2000/01:Ub311 (m) yrkande 2 om praktiskt inriktad

undervisning i kost och hälsa i gymnasieskolan.

2000/01:Ub326 (s) om behovet av förändringar inom

utbildningsväsendet och nya former för samverkan

mellan skola och näringsliv inom hantverksområdet.

2000/01:Ub329 (s) om ett specialutformat program

för persontransporter.

2000/01:Ub331 (kd) yrkande 22 om att möjligheten

till frivillig körkortsutbildning införs i

gymnasieskolan.

2000/01:Ub338 (s) om körkortsutbildning.

2000/01:Ub348 (s) yrkande 1 om vikten av

lärarfortbildning och information angående särskilda

insatser i skolan under Arkitekturåret samt

utveckling av undervisningen i arkitektur och form i

skolan.

2000/01:Ub348 (s) yrkande 2 om vikten av

kartläggning av behoven av stöd- och idématerial.

2000/01:Ub348 (s) yrkande 3 om vikten av

nytänkande när det gäller framtagande av läromedel

inom området arkitektur och form.

2000/01:Ub803 (v) om att möjliggöra etableringen

av en riksrekryterande rockskola med gymnasial och

eftergymnasial utbildning i Karlskoga.

2000/01:Sk775 (kd) yrkande 2 om möjligheten för

elever att inom gymnasieskolan få genomgå teoridelen

av körkortsutbildningen.

2000/01:Sk1026 (m) yrkande 2 om körkortsutbildning

i skolans regi.

2000/01:Kr524 (c) yrkande 3 om att

idrottsgymnasierna och antalet intagningsplatser

till dessa bör behållas i minst den omfattning som

är i dag.

2000/01:T476 (c) yrkande 2 om att gymnasieskolan

bör erbjuda teoriutbildning inför körkortstagning.

2000/01:N267 (c) yrkande 1 om entreprenörskap som

en naturlig del av all undervisning.

2000/01:N268 (fp) yrkande 16 om gymnasier och

folkhögskolor.

2000/01:N325 (fp) yrkande 17 om gymnasiets och

folkhögskolans roll för landsbygdens överlevnad och

utveckling.

2000/01:N380 (c) yrkande 8 om att uppdra till

Skolverket och andra myndigheter inom

utbildningsområdet att på lämpligt sätt främja ökade

utbildningsinsatser avseende kooperation och social

ekonomi.

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

Med hänvisning till de motiveringar som framförs

under Utskottets överväganden föreslår utskottet att

riksdagen fattar följande beslut:

1. Differentiering av kärnämneskurser

Riksdagen avslår motionerna 2000/01:Ub236

yrkande 4, 2000/01:Ub260 yrkande 4 i denna del

och 2000/01:Ub331 yrkande 14.

Reservation 1 (m, kd, fp) - delvis

2. Högskolebehörighet som mål för

gymnasieutbildningen

Riksdagen avslår motionerna 2000/01:Ub236

yrkandena 3 och 5, 2000/01:Ub260 yrkande 4 i

denna del och 2000/01:Ub331 yrkande 2.

Reservation 1 (m, kd, fp) - delvis

3. Övriga grunddrag i en reformering av

gymnasieskolan

Riksdagen avslår motionerna 1999/2000:Ub213

yrkande 1, 2000/01:

Ub221 yrkande 2, 2000/01:Ub225 yrkande 1,

2000/01:Ub236 yrkandena 1, 2 och 8, 2000/01:Ub260

yrkande 4 delvis, 2000/01:Ub281 yrkande 2,

2000/01:Ub331 yrkandena 1, 4, 7 och 12,

2000/01:Ub802 yrkande 2, 2000/01:Ub804 yrkande 2,

2000/01:Ub816 yrkande 2 samt 2000/01:Kr537

yrkande 3.

Reservation 2 (m) - delvis

Reservation 3 (kd) - delvis

Reservation 4 (fp) - delvis

4. Rätt att fullfölja studier i

gymnasieskolan

Riksdagen avslår motionerna 2000/01:Ub270

yrkande 6 och 2000/01:Ub331 yrkande 8.

Reservation 5 (kd, c)

5. Villkoren för antagning till gymnasieskolan

Riksdagen avslår motionerna 2000/01:Ub227

yrkande 3, 2000/01:Ub276 yrkande 1,

2000/01:Ub327 och 2000/01:Ub344.

Reservation 4 (fp) - delvis

6. Samverkan mellan näringsliv och skola

Riksdagen avslår motion 2000/01:Ub270 yrkande

2.

Reservation 6 (c) - delvis

7. Kraven på kommunernas utvärdering av sin

skolverksamhet

Riksdagen avslår motion 2000/01:Ub270 yrkande

5.

Reservation 6 (c) - delvis

8. Ökade valmöjligheter efter avslutad

grundskola

Riksdagen avslår motion 2000/01:Ub350.

9. Lärlingsutbildning

Riksdagen avslår motionerna 2000/01:Ub221

yrkande 1, 2000/01:Ub236 yrkande 9, 2000/01:Ub260

yrkande 9, 2000/01:Ub270 yrkande 4, 2000/01:Ub280

yrkande 5, 2000/01:Ub281 yrkande 7, 2000/01:Ub323

yrkande 1 och 2000/01:Ub331 yrkande 13.

Reservation 2 (m) - delvis

Reservation 3 (kd) - delvis

Reservation 6 (c) - delvis

Reservation 4 (fp) - delvis

10. Gymnasieexamen

Riksdagen avslår motionerna 2000/01:Ub221

yrkande 3, 2000/01:Ub236 yrkande 6, 2000/01:Ub260

yrkande 7 och 2000/01:Ub331 yrkande 15.

Reservation 2 (m) - delvis

Reservation 3 (kd) - delvis

Reservation 4 (fp) - delvis

11. Betygssättning

Riksdagen avslår motionerna 2000/01:Ub231

yrkandena 1 och 3, 2000/01:Ub236 yrkande 15,

2000/01:Ub260 yrkande 5 och 2000/01: Ub331

yrkande 16.

Reservation 2 (m) - delvis

Reservation 3 (kd) - delvis

Reservation 4 (fp) - delvis

12. Prövning för högre betyg under

gymnasietiden

Riksdagen avslår motionerna 2000/01:Ub231

yrkande 2, 2000/01:Ub236 yrkande 16,

2000/01:Ub260 yrkande 6, 2000/01:Ub270 yrkande 7

och 2000/01:Ub421 yrkande 1.

Reservation 7 (m, kd, c, fp)

13. Möjlighet att överklaga betyg

Riksdagen avslår motion 2000/01:Ub276 yrkande

2.

14. Anteckning i betygshandling om ogiltig

frånvaro

Riksdagen avslår motion 2000/01:Ub236 yrkande

17.

Reservation 4 (fp) - delvis

15. Information till föräldrar om myndig

elev

Riksdagen avslår motion 2000/01:Ub270 yrkande

8.

Reservation 6 (c) - delvis

16. Utbildning i entreprenörskap

Riksdagen avslår motionerna 2000/01:Ub236

yrkande 19 och 2000/01: Ub331 yrkande 17.

Reservation 8 (kd, fp)

17. Namnet på industriprogrammet

Riksdagen avslår motion 1999/2000:Ub231.

18. Naturbruksutbildning

Riksdagen avslår motion 2000/01:Ub270 yrkande

9.

Reservation 6 (c) - delvis

19. Gymnasieprogram med inriktning mot

persontransporter

Riksdagen avslår motion 2000/01:Ub339.

20. Sex- och samlevnadsundervisningen

Riksdagen avslår motion 2000/01:Ub236 yrkande

33.

Reservation 4 (fp) - delvis

21. Giltighet av yrkesutbildning i

Öresundsregionen

Riksdagen avslår motion 2000/01:Ub807 yrkande

8.

22. Gymnasieskolans relation till

universitet och högskolor

Riksdagen avslår motion 2000/01:Ub221 yrkandena

4 och 5.

23. Andra motionsyrkanden

Riksdagen avslår motionerna 1999/2000:Ub236

yrkande 13, 1999/2000: Ub238, 1999/2000:Ub284,

1999/2000:Ub293, 1999/2000:Ub300, 1999/2000:T409

yrkande 2, 1999/2000:T462 yrkande 2, 2000/01:Ub211

yrkandena 1 och 4, 2000/01:Ub229, 2000/01:Ub236

yrkandena 29, 30 och 32, 2000/01:Ub241 yrkande 2,

2000/01:Ub242 yrkande 1, 2000/01: Ub251,

2000/01:Ub259 yrkandena 1 och 3, 2000/01:Ub264,

2000/01: Ub286, 2000/01:Ub300 yrkande 2,

2000/01:Ub304, 2000/01:Ub311 yrkandena 1 och 2,

2000/01:Ub326, 2000/01:Ub329, 2000/01:Ub331 yrkande

22, 2000/01:Ub338, 2000/01:Ub348 yrkandena 1-3,

2000/01: Ub483, 2000/01:Ub803, 2000/01:Sk775 yrkande

2, 2000/01:Sk1026 yrkande 2, 2000/01:Kr524 yrkande

3, 2000/01:T476 yrkande 2, 2000/01: N267 yrkande 1,

2000/01:N268 yrkande 16, 2000/01:N325 yrkande 17 och

2000/01:N380 yrkande 8.

Stockholm den 8 mars 2001

På utbildningsutskottets vägnar

Jan Björkman

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Jan

Björkman (s), Britt-Marie Danestig (v), Beatrice Ask

(m), Inger Lundberg (s), Yvonne Andersson (kd), Lars

Hjertén (m), Majléne Westerlund Panke (s), Tomas

Högström (m), Torgny Danielsson (s), Erling

Wälivaara (kd), Gunnar Goude (mp), Sofia Jonsson

(c), Ulf Nilsson (fp), Anders Sjölund (m), Nils-Erik

Söderqvist (s), Kalle Larsson (v) och Michael Lund

(s).

Reservationer

Utskottets förslag till riksdagsbeslut och

ställningstaganden har föranlett följande

reservationer. I rubriken anges inom parentes vilken

punkt i utskottets förslag till riksdagsbeslut som

behandlas i avsnittet.

1. Differentiering av

kärnämneskurser, m.m. (punkterna 1

och 2) - m, kd, fp

av Beatrice Ask (m), Yvonne Andersson (kd), Lars

Hjertén (m), Tomas Högström (m), Erling Wälivaara

(kd), Ulf Nilsson (fp) och Anders Sjölund (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkterna 1

och 2 borde ha följande lydelse:

1. Differentiering av kärnämneskurser

Riksdagen tillkännager för regeringen vad som

anförs i reservation 1 om differentiering av

kärnämneskurser och bifaller därmed delvis

motionerna 2000/01:Ub236 yrkande 4, 2000/01:Ub260

yrkande 4 i denna del och 2000/01:Ub331 yrkande

14.

2. Högskolebehörighet som mål för

gymnasieutbildningen

Riksdagen tillkännager för regeringen vad som

anförs i reservation 1 om högskolebehörighet som

mål för gymnasieutbildningen och bifaller därmed

motionerna 2000/01:Ub236 yrkandena 3 och 5,

2000/01:Ub260 yrkande 4 i denna del samt

2000/01:Ub331 yrkande 2.

Ställningstagande

Gymnasieutbildningen måste bättre än i dag ta till

vara den enskilda elevens förutsättningar och mål

med studierna. Kärnämneskurserna bör därför

differentieras. Innehållet i kärnämneskurserna

behöver och bör inte vara detsamma oavsett elevernas

studiemål, och studietakten bör kunna varieras för

olika elevgrupper. För att tillgodose elever som

upplever den teoretiska delen av

gymnasieutbildningen som alltför betungande bör

kärnämnena kunna läsas med etappvis indelning. Detta

bör riksdagen tillkännage för regeringen som sin

mening och därmed delvis bifalla motionerna

2000/01:Ub236 yrkande 4, 2000/01:Ub260 yrkande 4 i

denna del och 2000/01:Ub331 yrkande 14.

Vi anser det felaktigt att man har gjort

högskolebehörighet till mål för all

gymnasieutbildning. Gymnasiet har blivit en

utslagningsmaskin för alla de ungdomar som inte vill

eller orkar läsa mer teoretiska ämnen. Alla behöver

inte omedelbart en gymnasieutbildning som ger

högskolebehörighet. Det är dock viktigt att den som

senare vill skaffa sig sådan har möjlighet att kom-

plettera sin utbildning. Det vi här har anfört bör

riksdagen tillkännage för regeringen som sin mening

och därmed bifalla motionerna 2000/01:Ub236

yrkandena 3 och 5, 2000/01:Ub260 yrkande 4 i denna

del samt 2000/01:Ub331 yrkande 2.

2. Övriga grunddrag i en reformering

av gymnasieskolan, m.m. (punkterna

3, 9, 10 och 11) - m

av Beatrice Ask (m), Lars Hjertén (m), Tomas

Högström (m) och Anders Sjölund (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkterna 3,

9, 10 och 11 borde ha följande lydelse:

3. Övriga grunddrag i en reformering av

gymnasieskolan

Riksdagen bifaller motionerna 2000/01:Ub221

yrkande 2 och 2000/01:

Ub260 yrkande 4 i denna del och avslår motionerna

1999/2000:Ub213 yrkande 1, 2000/01:Ub225 yrkande

1, 2000/01:Ub236 yrkandena 1, 2 och 8,

2000/01:Ub281 yrkande 2, 2000/01:Ub331 yrkandena

1, 4, 7 och 12, 2000/01:Ub802 yrkande 2,

2000/01:Ub804 yrkande 2, 2000/01:

Ub816 yrkande 2 samt 2000/01:Kr537 yrkande 3.

9. Lärlingsutbildning

Riksdagen bifaller motionerna 2000/01:Ub260

yrkande 9 och 2000/01: Ub281 yrkande 7 samt

delvis motion 2000/01:Ub280 yrkande 5 och avslår

motionerna 2000/01:Ub221 yrkande 1, 2000/01:Ub236

yrkande 9, 2000/01:Ub270 yrkande 4, 2000/01:Ub323

yrkande 1 och 2000/01:

Ub331 yrkande 13.

10. Gymnasieexamen

Riksdagen bifaller motion 2000/01:Ub260 yrkande

7 och avslår motionerna 2000/01:Ub221 yrkande 3,

2000/01:Ub236 yrkande 6 och 2000/01:Ub331 yrkande

15.

11. Betygssättning

Riksdagen bifaller motionerna 2000/01:Ub231

yrkandena 1 och 3 och 2000/01:Ub260 yrkande 5 och

avslår motionerna 2000/01:Ub236 yrkande 15 och

2000/01:Ub331 yrkande 16.

Ställningstagande

Till de övriga grunddragen i en reformering av

gymnasieskolan bör enligt vår mening höra att

antalet kärnämnen minskas. Kärnämnena bör begränsas

till engelska, svenska, matematik och

samhällskunskap samt idrott och hälsa. Detta bör

riksdagen tillkännage för regeringen som sin mening

och därmed bifalla motionerna 2000/01:Ub221 yrkande

2 och 2000/01:Ub260 yrkande 4 i denna del.

Vi vill se en ny, modern lärlingsutbildning, som bör

kännetecknas av följande. Huvudman kan vara en

kommunal gymnasieskola, en friskola, ett företag, en

branschorganisation eller ett utbildningsföretag.

Huvudmannen skall upprätta en utbildningsplan som

skall godkännas av Skolverket. Utbildningen skall ge

gymnasiekompetens i svenska, matematik och

förekommande karaktärsämnen. Undervisning i engelska

skall ges. Godkänd lärlingsutbildning ges offentligt

stöd med lärlingspeng, som följer huvudmannen.

Reglerna skall ge frihet när det gäller lärlingens

status som elev eller anställd. Lärlingens

utbildning på arbetsplatsen skall regleras genom

avtal. Utbildningen skall avslutas med gesällprov

eller motsvarande. Den behöver inte ge grundläggande

behörighet till högskolan. Det vi här har anfört bör

riksdagen tillkännage för regeringen som sin mening

och därmed bifalla motionerna 2000/01:

Ub260 yrkande 9 och 2000/01:Ub281 yrkande 7.

En obligatorisk gymnasieexamen bör enligt vår mening

införas. Denna examen skall utgöra beviset på den

kunskap eleverna tillgodogjort sig under studierna.

Den som inte klarar examen skall ha möjlighet att

komplettera sina studier. Ingen skall lämnas

utanför. Det vi här har anfört bör riksdagen

tillkännage för regeringen som sin mening och därmed

bifalla motion 2000/01:Ub260 yrkande 7.

Systemet för betygssättning bör ses över. Vi vill

införa fler betygssteg och klara, tydliga kriterier

för vad som krävs för varje betygsnivå.

Betygssystemet skall vara överblickbart och

förutsebart för att eleverna skall känna

rättssäkerhet och veta vad som krävs av dem. Detta

bör riksdagen tillkännage för regeringen som sin

mening och därmed bifalla motionerna 2000/01:Ub231

yrkandena 1 och 3 och 2000/01:Ub260 yrkande 5.

3. Övriga grunddrag i en reformering

av gymnasieskolan, m.m. (punkterna

3, 9, 10 och 11)

- kd

av Yvonne Andersson (kd) och Erling Wälivaara

(kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkterna 3,

9, 10 och 11 borde ha följande lydelse:

3. Övriga grunddrag i en reformering av

gymnasieskolan

Riksdagen bifaller motion 2000/01:Ub331

yrkandena 1, 4, 7 och 12 och avslår motionerna

1999/2000:Ub213 yrkande 1, 2000/01:Ub221 yrkande

2, 2000/01:Ub225 yrkande 1, 2000/01:Ub236

yrkandena 1, 2 och 8, 2000/01:Ub260 yrkande 4 i

denna del, 2000/01:Ub281 yrkande 2, 2000/01:Ub802

yrkande 2, 2000/01: Ub814 yrkande 2,

2000/01:Ub816 yrkande 2 samt 2000/01:Kr537

yrkande 3.

9. Lärlingsutbildning

Riksdagen bifaller motionerna 2000/01:Ub323

yrkande 1 och 2000/01:Ub331 yrkande 13 och avslår

motionerna 2000/01:Ub221 yrkande 1, 2000/01:Ub236

yrkande 9, 2000/01:Ub260 yrkande 9, 2000/01:Ub270

yrkande 4, 2000/01:Ub280 yrkande 5 och 2000/01:

Ub281 yrkande 7.

10. Gymnasieexamen

Riksdagen bifaller motion 2000/01:Ub331 yrkande

15 och avslår motionerna 2000/01:Ub221 yrkande 3,

2000/01:Ub236 yrkande 6 och 2000/01: Ub260

yrkande 7.

11. Betygssättning

Riksdagen bifaller motion 2000/01:Ub331 yrkande

16 och avslår motionerna 2000/01:Ub231 yrkandena

1 och 3, 2000/01:Ub236 yrkande 15 och

2000/01:Ub260 yrkande 5.

Ställningstagande

De övriga grunddragen i en reformering av

gymnasieskolan bör enligt vår mening vara följande.

Gymnasieskolans programutbud bör formas med

utgångspunkt i ungdomars och samhällets behov, inte

som i dag från ett uppifrånperspektiv. Det är inte

nödvändigt att alla program omfattar 2 500

gymnasiepoäng. Det tredje året på de yrkesinriktade

programmen bör vara frivilligt och leda till

behörighet till den yrkeshögskola som vi vill

inrätta. Historia bör göras till kärnämne. Det

individuella programmet behöver organiseras så att

det dels ger möjlighet att slussas in på ordinarie

program för dem som så önskar, dels kan utgöra ett

eget alternativ för dem som behöver särskilda

lösningar. Hela eller delar av en nationellt

fastställd kursplan bör kunna ingå i den

individuella studieplanen för en elev på

individuellt program och eleven skall kunna föra med

sig kärnämnen som t.ex. Matematik A eller Svenska A

till ett nationellt program. Det vi här har anfört

bör riksdagen tillkännage för regeringen som sin

mening och därmed bifalla motion 2000/01:Ub331

yrkandena 1, 4, 7 och 12.

Gymnasieskolan har blivit alltmer anpassad till

elever med teoretiska färdigheter, vilket har lett

till att alltför många ungdomar inte trivs. Dagens

system för lärlingsutbildning är ett fiasko, vilket

visas av att bara 150 elever deltar. Det tillgodoser

varken elevernas behov av en relevant

yrkesutbildning eller företagens behov av

kvalificerade yrkesarbetare. Lärlingsutbildningen

bör bilda ett eget program inom gymnasieskolans ram

och knytas nära till det lokala näringslivet.

Utbildningen bör vara mellan två och fyra år,

beroende på yrkets karaktär och lärotid samt

önskemål om förberedelse för kommande studier.

Praktik bör varvas med teori redan från första

terminen. Utbildningen avslutas med ett

gesällprov/yrkesprov, och ett yrkesbevis utfärdas

som också gäller som gymnasieexamen. Alla elever med

avslutad utbildning har behörighet till fortsatt

yrkesutbildning inom den yrkeshögskola som

Kristdemokraterna vill inrätta. Det vi här har

anfört bör riksdagen tillkännage för regeringen som

sin mening och därmed bifalla motionerna

2000/01:Ub323 yrkande 1 och 2000/01:Ub331 yrkande

13.

Vi anser att en gymnasieexamen bör införas för alla

program - såväl teoretiska som yrkesinriktade - och

vara en grund för fortsatta högskolestudier

och/eller arbete. Den skall avse fullständig treårig

utbildning. Gymnasieexamen tydliggör vilka resultat

och vilken kompetens eleven har uppnått och är

härigenom ett sätt att kvalitetssäkra alla

yrkesutbildningar. Det vi här har anfört bör

riksdagen tillkännage för regeringen som sin mening

och därmed bifalla motion 2000/01:Ub331 yrkande 15.

Det är bra att vi numera har ett mål- och

kunskapsrelaterat system för betygssättning. Ett

sådant system bidrar bättre än ett relativt system

till att motivera eleverna och ge även svaga elever

ett gott självförtroende. Det får inte vara alltför

glest mellan stegen i betygsskalan om systemet skall

medverka till att motivera eleven att försöka uppnå

nästa steg. Om instrumentet är alltför trubbigt

mäter det inte heller det som det är tänkt att mäta

och informationen som betygen skall ge blir

därigenom bristfällig. Dagens system bör därför

kompletteras med fler steg. Hela betygssystemet bör

ses över, framför allt hur det används vid urval

till högre studier. Det vi här har anfört bör

riksdagen tillkännage för regeringen som sin mening

och därmed bifalla motion 2000/01:Ub331 yrkande 16.

4. Övriga grunddrag i en reformering

av gymnasieskolan, m.m. (punkterna

3, 5, 9, 10, 11, 14 och 20) - fp

av Ulf Nilsson (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkterna 3,

5, 9, 10, 11, 14 och 20 borde ha följande lydelse:

3. Övriga grunddrag i en reformering av

gymnasieskolan

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening det som anförs i reservation 4 och

bifaller därmed motionerna 2000/01:Ub225 yrkande

1 och 2000/01:Ub236 yrkandena 1, 2 och 8 och

avslår motionerna 1999/2000:Ub213 yrkande 1,

2000/01:Ub221 yrkande 2, 2000/01:Ub260 yrkande 4

delvis, 2000/01:Ub281 yrkande 2, 2000/01:Ub331

yrkandena 1, 4, 7 och 12, 2000/01:Ub802 yrkande

2, 2000/01:Ub804 yrkande 2, 2000/01:Ub816 yrkande

2 samt 2000/01:Kr537 yrkande 3.

5. Villkoren för antagning till

gymnasieskolan

Riksdagen bifaller motion 2000/01:Ub227 yrkande

3 och avslår motionerna 2000/01:Ub276 yrkande 1,

2000/01:Ub327 och 2000/01:Ub344.

9. Lärlingsutbildning

Riksdagen bifaller motion 2000/01:Ub236 yrkande

9 och avslår motionerna 2000/01:Ub221 yrkande 1,

2000/01:Ub260 yrkande 9, 2000/01: Ub270 yrkande

4, 2000/01:Ub280 yrkande 5, 2000/01:Ub281 yrkande

7, 2000/01:Ub323 yrkande 1 och 2000/01:Ub331

yrkande 13.

10. Gymnasieexamen

Riksdagen bifaller motion 2000/01:Ub236 yrkande

6 och avslår motionerna 2000/01:Ub221 yrkande 3,

2000/01:Ub260 yrkande 7 och 2000/01: Ub331

yrkande 15.

11. Betygssättning

Riksdagen bifaller motion 2000/01:Ub236 yrkande

15 och avslår motionerna 2000/01:Ub231 yrkandena

1 och 3, 2000/01:Ub260 yrkande 5 och

2000/01:Ub331 yrkande 16.

14. Anteckning i betygshandling om ogiltig

frånvaro

Riksdagen bifaller motion 2000/01:Ub236 yrkande

17.

20. Sex- och samlevnadsundervisningen

Riksdagen bifaller motion 2000/01:Ub236 yrkande

33.

Ställningstagande

När det gäller övriga grunddrag i en reformering av

gymnasieskolan vill jag framföra följande. Enligt

min och Folkpartiets mening skall det individuella

programmet avskaffas och grundskolan i stället ges

det fulla ansvaret för att eleverna får

baskunskaperna. Det är rimligt att alla elever skall

ha minst betyget godkänd i engelska, svenska och

matematik för att få börja i gymnasieskolan.

Regeringen bör ta avstånd från förslaget från

Skolverkets kvalitetsgranskningsnämnd att kravet på

godkända baskunskaper skall slopas. Det individuella

programmets resurser bör överföras till grundskolan

och användas till mer stöd till elever som behöver

det. Stödet kan ha formen av extra undervisning,

läxläsningshjälp, prioritering av baskunskaper m.m.

En annan viktig reform är att inrätta yrkesinriktade

program i reell mening, något som inte finns i

dagens gymnasieskola. Programmen skall förbereda de

elever för yrkeslivet som vill börja arbeta direkt

efter avslutade gymnasiestudier. Det jag här har

anfört bör riksdagen tillkännage för regeringen som

sin mening och därmed bifalla motionerna

2000/01:Ub225 yrkande 1 och 2000/01:Ub236 yrkandena

1, 2 och 8.

Villkoren för antagning till gymnasieskolan får inte

förändras så att förkunskapskraven luckras upp.

Detta bör riksdagen tillkännage för regeringen som

sin mening och därmed bifalla motion 2000/01:Ub227

yrkande 3.

Det behövs en modern, flexibel lärlingsutbildning

där skolan och arbetslivet delar på ansvaret för

utbildningen. Förslagsvis kan den precis som i Norge

vara fyraårig, men den totala tiden kan variera.

Eleverna tillbringar två år i skolan och två år i

arbetslivet. För en del elever kan det vara lämpligt

att sprida ut skoltiden så att fyra veckodagar

tillbringas på en arbetsplats och en femte i skolan.

Företagen bör liksom i Norge få ersättning

motsvarande kommunens kostnad för yrkesutbildning

under ett år, samtidigt som lärlingen under ett år

ges ersättning från arbetsgivaren i relation till

den insats som han eller hon gör i produktionen.

Utbildningen bör avslutas med ett gesällprov och

leda till en lärlingsexamen. Det jag här har anfört

bör riksdagen tillkännage för regeringen som sin

mening och därmed bifalla motion 2000/01:Ub236

yrkande 9.

Den gymnasieexamen som framför allt behövs är en

internationellt jämförbar studentexamen. Sverige är

det enda land i västvärlden som har avskaffat sin

studentexamen. Att fler och fler ungdomar väljer att

studera vidare utomlands gör att behovet av en

internationellt gångbar examen ökar. En frivillig

examen, som kan tillgodoräknas utomlands, bör

erbjudas alla som avslutar ett nationellt program.

För en sådan examen måste krävas mer än vad som i

dag krävs på de flesta program. En snabbutredning

bör tillsättas för att utreda vilka olika moment en

studentexamen som håller internationella mått skall

innehålla och vilka ämnen som skall vara

obligatoriska respektive utbytbara. Studentexamen

skall krävas för högskolebehörighet. Dessutom skall

det finnas yrkes- och lärlingsexamina. Det jag här

har anfört bör riksdagen tillkännage för regeringen

som sin mening och därmed bifalla motion

2000/01:Ub236 yrkande 6.

Det system för betygssättning som infördes 1995 var

ett steg i rätt riktning. Det är bra att betyg nu

sätts utifrån om eleven har nått vissa kunskapsmål

eller inte. Antalet betygssteg är dock för litet,

särskilt mellan betygen Godkänd och Väl godkänd.

Därför anser jag att sex betygssteg bör införas. Det

behövs också en nationell utvärdering av

betygssättningen i förhållande till resultaten på de

nationella ämnes- och kursproven. Det jag här har

anfört bör riksdagen tillkännage för regeringen som

sin mening och därmed bifalla motion 2000/01:Ub236

yrkande 15.

Det saknas i dag kraftfulla åtgärder mot det

tilltagande skolket i gymnasieskolan. Enligt min

mening bör regeringen återkomma med förslag om

regler för betygssättning så att det blir möjligt

att ange ogiltig frånvaro i kursbetygen. Detta bör

riksdagen tillkännage för regeringen som sin mening

och därmed bifalla motion 2000/01:Ub236 yrkande 17.

Skolverkets kvalitetsgranskning 1999 av sex- och

samlevnadsundervisningen visade att skolorna får

dålig vägledning i de nationella styrdokumenten när

det gäller denna undervisning. Målskrivningar i

läroplanen är betydelsefulla för möjligheten att

avsätta resurser, formulera mål för det lokala

arbetet och bedöma kvalitet och resultat. Det bör

därför införas mål i läroplanen som närmare

definierar området sex och samlevnad. Detta bör

riksdagen tillkännage för regeringen som sin mening

och därmed bifalla motion 2000/01:Ub236 yrkande 33.

5. Rätt att fullfölja studier i

gymnasieskolan (punkt 4) - kd, c

av Yvonne Andersson (kd), Erling Wälivaara (kd)

och Sofia Jonsson (c).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 4 borde

ha följande lydelse:

4. Rätt att fullfölja studier i

gymnasieskolan

Riksdagen tillkännager för regeringen vad som

anförs i reservation 5 och bifaller därmed delvis

motionerna 2000/01:Ub270 yrkande 6 och

2000/01:Ub331 yrkande 8.

Ställningstagande

Vi anser att alla som har påbörjat gymnasiestudier

före 20 års ålder skall ha rätt att fullfölja

studierna där på lika villkor fram till 25 års

ålder. Regeringen bör låta utreda hur en sådan

utbildningsgaranti skall genomföras och återkomma

till riksdagen med förslag om de ändringar i

skollagen som behövs. Det vi här har anfört bör

riksdagen tillkännage för regeringen som sin mening

och därmed delvis bifalla motionerna 2000/01:Ub270

yrkande 6 och 2000/01: Ub331 yrkande 8.

6. Samverkan mellan näringsliv och

skola, m.m. (punkterna 6, 7, 9, 15

och 18) - c

av Sofia Jonsson (c).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkterna 6,

7, 9, 15 och 18 borde ha följande lydelse:

6. Samverkan mellan näringsliv och skola

Riksdagen bifaller motion 2000/01:Ub270 yrkande

2.

7. Kraven på kommunernas utvärdering av sin

skolverksamhet

Riksdagen bifaller motion 2000/01:Ub270 yrkande

5.

9. Lärlingsutbildning

Riksdagen bifaller motion 2000/01:Ub270 yrkande

4 och avslår motionerna 2000/01:Ub221 yrkande 1,

2000/01:Ub236 yrkande 9, 2000/01: Ub260 yrkande

9, 2000/01:Ub280 yrkande 5, 2000/01:Ub281 yrkande

7, 2000/01:Ub323 yrkande 1 och 2000/01:Ub331

yrkande 13.

15. Information till föräldrar om myndig

elev

Riksdagen bifaller motion 2000/01:Ub270 yrkande

8.

18. Naturbruksutbildning

Riksdagen bifaller motion 2000/01:Ub270 yrkande

9.

Ställningstagande

Som ett led i att stärka inslaget av entreprenörskap

i skolan är det viktigt att utveckla samverkan

mellan näringslivet och skolan. Detta måste vara ett

led i en ökad samverkan mellan hela det omgivande

samhället och skolan. Regeringen bör återkomma med

förslag om hur denna samverkan kan stimuleras, bl.a.

genom en översyn av gymnasieförordningen. Det jag

här har anfört bör riksdagen tillkännage för

regeringen som sin mening och därmed bifalla motion

2000/01:Ub270 yrkande 2.

Regeringen bör utreda möjligheten att öka kraven på

kommunernas utvärdering av sin skolverksamhet. Det

är en god ordning att varje skola numera är skyldig

att årligen göra en kvalitetsredovisning.

Fortfarande har dock inte alla skolor gjort någon

redovisning, och det finns brister i utformningen.

Det kvalitetsinstitut som Centerpartiet vill inrätta

har här en viktig uppgift att stödja och utveckla

metoder för skolornas kvalitetsarbete. Det jag här

har anfört bör riksdagen tillkännage för regeringen

som sin mening och därmed bifalla motion

2000/01:Ub270 yrkande 5.

Lärlingsutbildningen är en form där det praktiska

lärandet kommer till sin rätt. Det är viktigt att

skolan samverkar med det omgivande samhället och

arbetslivet. Uppläggningen av lärlingsutbildningen

bör därför vara flexibel och anpassad efter rådande

förhållanden. Det är också viktigt att kraven

utformas så att många lärlingsplatser kan skapas i

småföretag. Utbildning kostar, vare sig den äger rum

i skolan eller i företag. För att särskilt små

företag skall kunna medverka i lärlingsutbildning

måste ersättningsfrågan lösas. Regeringen bör uppdra

åt Gymnasiekommittén 2000 att se över mindre

företags möjlighet att ta emot lärlingar, eventuellt

genom att införa lärlingspeng eller liknande. Det

jag här har anfört bör riksdagen tillkännage för

regeringen som sin mening och därmed bifalla motion

2000/01:Ub270 yrkande 4.

Enligt min och Centerpartiets mening är det

bekymmersamt att föräldrar, som har

försörjningsplikt för gymnasieelever intill 20 års

ålder, inte har rätt till information om myndig

elevs uppförande i skolan. Som sanktion för att

eleven skolkar kan föräldrarna drabbas av indragning

av studiebidrag, något som kan leda till sänkt

bostadsbidrag då eleverna avregistreras som

studerande. Det bör ankomma på regeringen att

överväga om rätten att underrätta föräldrar till

myndiga elever skall skrivas in i skollagen. Det jag

här har anfört bör riksdagen tillkännage för

regeringen som sin mening och därmed bifalla motion

2000/01:Ub270 yrkande 8.

Jag anser att en översyn bör göras över utvecklingen

för naturbruksutbildningarna för att se om det

kommunala huvudmannaskapet har fungerat som det var

tänkt. Det bör även undersökas hur intresset för

dessa utbildningar har förändrats och hur man löser

problemen med påbyggnadsutbildningar. Det jag här

har anfört bör riksdagen tillkännage för regeringen

som sin mening och därmed bifalla motion

2000/01:Ub270 yrkande 9.

7. Prövning för högre betyg under

gymnasietiden (punkt 12) - m, kd, c,

fp

av Beatrice Ask (m), Yvonne Andersson (kd), Lars

Hjertén (m), Tomas Högström (m), Erling Wälivaara

(kd), Sofia Jonsson (c), Ulf Nilsson (fp) och

Anders Sjölund (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 12 borde

ha följande lydelse:

12. Prövning för högre betyg under

gymnasietiden

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening det som anförs i reservation 7 och

bifaller därmed motionerna 2000/01:Ub231 yrkande

2, 2000/01:Ub236 yrkande 16 och 2000/01:Ub260

yrkande 6 och bifaller delvis motionerna

2000/01:Ub270 yrkande 7 och 2000/01:Ub421 yrkande

1.

Ställningstagande

I likhet med Skolverkets inspektörer anser vi att

man bör återinföra en möjlighet att genomgå prövning

för att höja betyg medan man är elev i

gymnasieskolan. De elever som under sin tid i

gymnasieskolan förbättrar sina kunskaper bör kunna

få det på papper. Att komplettera efteråt inom

komvux, som eleverna nu hänvisas till, tar mer tid i

anspråk Det vi här har anfört bör riksdagen

tillkännage för regeringen som sin mening och därmed

bifalla motionerna 2000/01:Ub231 yrkande 2,

2000/01:Ub236 yrkande 16 och 2000/01:Ub260 yrkande 6

och delvis bifalla motionerna 2000/01:Ub270 yrkande

7 och 2000/01:Ub421 yrkande 1.

8. Utbildning i entreprenörskap

(punkt 16) - kd, fp

av Yvonne Andersson (kd), Erling Wälivaara (kd)

och Ulf Nilsson (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 16 borde

ha följande lydelse:

16. Utbildning i entreprenörskap

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening det som anförs i reservation 8 och

bifaller därmed motionerna 2000/01:Ub236 yrkande

19 och 2000/01:Ub331 yrkande 17.

Ställningstagande

Vi anser att det inom gymnasieskolan bör inrättas

ett nationellt program för entreprenörsutbildning.

Ett sådant program bör inrikta sig på samarbete

mellan små, medelstora och stora företag inom alla

samhällets sektorer. I entreprenörsutbildningen bör

ingå kärnämnen som svenska, engelska och matematik

samt redovisning, affärsjuridik och marknadsföring

etc. Tonvikten i programmet måste läggas på

elevernas kreativitet och kapacitet att planera och

genomföra egna projekt. Det vi här har anfört bör

riksdagen tillkännage för regeringen som sin mening

och därmed bifalla motionerna 2000/01:Ub236 yrkande

19 och 2000/01:Ub331 yrkande 17.

Särskilda yttranden

Utskottets beredning av ärendet har föranlett

följande särskilda yttranden. I rubriken anges inom

parentes vilken punkt i utskottets förslag till

riksdagsbeslut som behandlas i avsnittet.

1. Övriga grunddrag i en reformering

av gymnasieskolan, m.m. (punkterna

3, 5, 13 och 20) - v

Britt-Marie Danestig (v) och Kalle Larsson (v)

anför:

Gymnasiekommittén 2000 arbetar nu med frågorna om

hur gymnasieskolans studievägsutbud i framtiden

skall se ut, och den har nyligen fått

tilläggsdirektiv som gäller hur en förändrad

utformning av vissa kärnämneskurser bör utformas.

Därför anser vi att riksdagen inte nu bör ta

ställning till motionsförslagen om vilka ämnen som

skall vara kärnämnen. Vi vill dock deklarera att vi

inte vill se värdegrunden som ett särskilt ämne.

Betygen styr undervisningen och därmed elevernas

utveckling på ett negativt sätt. Vi anser att det

bör vara möjligt att forma gymnasieskolan så att

alla elever får välja efter intresse och komma in på

sitt förstahandsval. Därmed blir en betygsfri

intagning möjlig. Av hänsyn till Gymnasiekommitténs

arbete avstår vi dock från att reservera oss nu.

Vi delar den uppfattning som Skolverkets

kvalitetsgranskningsnämnd har framfört, att elever i

gymnasieskolan bör ha rätt att överklaga betyg.

Eftersom även frågor om betygssättningen är föremål

för Gymnasiekommitténs arbete har vi avstått från

att reservera oss till förmån för förslaget om rätt

att överklaga betyg.

Skolans - inte minst gymnasieskolans - undervisning

om sex och samlevnad är mycket viktig. Vi har

redovisat våra förslag om inriktningen av denna

undervisning i en motion som kommer att behandlas i

utskottets betänkande 2000/01:UbU13.

2. Övriga grunddrag i en reformering

av gymnasieskolan, m.m. (punkterna 3

och 23) - fp

Ulf Nilsson (fp) anför:

Enligt min mening finns det starka skäl att göra

historia till ett kärnämne i gymnasieskolan. Jag har

dock avstått från att reservera mig till förmån för

yrkandet om detta, eftersom frågorna om

studievägsutbudet och om utformningen av vissa

kärnämneskurser nu är under behandling i

Gymnasiekommittén 2000.

Vissa yrkanden handlar om frågor som det ankommer på

andra än riksdagen att besluta om, men som ändå är

viktiga. Jag vill därför deklarera Folkpartiets

uppfattning i sak på dessa punkter.

Det är angeläget med förbättrade möjligheter till

elevutbyten, så att gymnasieelevernas möjligheter

att studera utomlands utökas och de svenska skolorna

berikas med elever från andra länder och kulturer.

Att inte ge elever som har studerat utomlands

chansen till högre betyg än Godkänd på kurser som de

får tillgodoräkna sig från sin utlandsutbildning är

djupt orättvist. Gymnasieförordningen bör ändras på

denna punkt.

Det bör startas fler magnetskolor, dvs. skolor med

en attraktiv profil, som drar till sig elever från

olika stadsdelar. Enligt Folkpartiets mening skall

det vara möjligt att använda de valbara kurserna

till att ge en gymnasieskola en viss profil.

Gymnasieskolor och folkhögskolor kan spela en viktig

roll för landsbygdens överlevnad. Utveckling av

distansmetodik även för gymnasister skulle bl.a.

underlätta för landsbygdens ungdomar att slippa

tröttsamma resor till närmaste gymnasieort. En

gymnasieskola i landsbygd kan också fungera som en

allmän kompetenshöjande resurs för ortens enskilda

studerande samt för näringslivet. En folkhögskola

belägen i landsbygden eller glesbygden kan genom

sitt internatliv kanske få några elever från en

större tätort att bosätta sig i bygden efter

avslutade studier.

3. Anteckning i betygshandling om

ogiltig frånvaro, m.m. (punkterna 14

och 22) - m

Beatrice Ask (m), Lars Hjertén (m), Tomas

Högström (m) och Anders Sjölund (m) anför:

Vi anser det självklart att föräldrar under hela

skoltiden informeras om en elev är ogiltigt

frånvarande. Detta har vi uttalat i vår motion

2000/01:Ub284, som kommer att behandlas i betänkande

2000/01:UbU13.

En av de åtgärder som verkligen skulle kunna bidra

till att stärka relationen mellan gymnasieskolan och

högskolan är att förse skolan med fler

forskarutbildade lärare - lektorer. Den

forskningsanknytning som fler lektorer innebär är

viktig för att undervisningen skall kunna hålla

jämna steg med en snabb kunskapsutveckling.

4. Körkortsutbildning (punkt 23) -

kd

Yvonne Andersson (kd) och Erling Wälivaara (kd)

anför:

Vissa yrkanden handlar om frågor som det ankommer på

andra än riksdagen att besluta om, men som ändå är

viktiga. Vi vill därför deklarera Kristdemokraternas

uppfattning i sak på en av dessa punkter.

Det beslut som fattades för några år sedan att 16-

åringar har rätt att börja övningsköra aktualiserar

behovet av trafikfrågor och körkortsundervisning

bland gymnasieelever. Gymnasieskolorna bör erbjuda

den teoretiska undervisning och den examination som

krävs för att förbereda för uppkörningen.

BILAGA

Förteckning över behandlade förslag

Motioner från allmänna motionstiden

2000

2000/01:Ub211 av Sten Tolgfors (m) vari föreslås att

riksdagen fattar följande beslut:

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om skolans samverkan

med näringslivet.

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om rekrytering av

elever till utbildningar i naturvetenskap och

teknik.

2000/01:Ub221 av Sten Tolgfors (m) vari föreslås att

riksdagen fattar följande beslut:

1. Riksdagen begär att regeringen lägger fram

förslag till en modern lärlingsutbildning, i

enlighet med vad som i motionen anförs.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om vilka ämnen som bör

ha status som kärnämnen.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om införande av en

gymnasieexamen.

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om gymnasieskolans

samarbete med universitet och högskolor.

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om gymnasieskolans

möjligheter att erbjuda högskolekurser för att

minska steget mellan gymnasium och högskola.

2000/01:Ub225 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) vari

föreslås att riksdagen fattar följande beslut:

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att det individuella

programmet i gymnasieskolan skall avskaffas och

ingen elev börja gymnasiet utan betyget godkänd i

svenska, engelska eller matematik.

2000/01:Ub227 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) vari

föreslås att riksdagen fattar följande beslut:

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att inte luckra upp

kraven på förkunskaper vid studier på gymnasium och

högskola.

2000/01:Ub229 av Catharina Hagen (m) vari föreslås

att riksdagen fattar följande beslut: Riksdagen

tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om obligatorisk idrott på gymnasiet.

2000/01:Ub231 av Catharina Elmsäter-Svärd (m) vari

föreslås att riksdagen fattar följande beslut:

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att införa fler

betygssteg.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om möjlighet att under

gymnasietiden tentera upp betygen.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om tydliga kriterier

för betyg.

2000/01:Ub236 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) vari

föreslås att riksdagen fattar följande beslut:

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att det individuella

programmet skall avskaffas och att ingen elev skall

börja gymnasiet utan betyget godkänd i svenska,

engelska eller matematik.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att resurserna för

det individuella programmet förs över till

grundskolan och att elever med svårigheter ges stöd

också i gymnasieskolan.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att

högskolebehörighet inte skall vara ett nödvändigt

mål för alla elever.

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om alternativa kurser i

kärnämnena.

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att alltid kunna

komplettera studierna så att högskolekompetens

uppnås.

6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om en internationellt

jämförbar studentexamen.

8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om införande av

yrkesinriktade program med yrkesexamen.

9. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om en modern

lärlingsutbildning med lärlingsexamen.

15. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om fler betygssteg och

en nationell utvärdering av betygssättningen i

förhållande till resultaten på de nationella proven.

16. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att elever som går i

gymnasieskolan skall kunna pröva för ett högre betyg

också sedan de erhållit betyget Godkänd.

17. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att ogiltig frånvaro

skall kunna anges på kursbetygen.

19. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om inrättandet av en

entreprenörsutbildning.

29. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om utökade möjligheter

för gymnasieelever att studera utomlands.

30. Riksdagen begär att regeringen lägger fram

förslag till ändring av gymnasieförordningen 7 kap.

13 a § så att elever som tillgodoräknar sig

utlandsstudier på en svensk gymnasieskola också

skall kunna erhålla betygen Väl godkänd och Mycket

väl godkänd.

32. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att de valbara

kurserna får användas till att ge en skola en viss

profil.

33. Riksdagen begär att regeringen lägger fram

förslag till ändring av läroplanen för de frivilliga

skolformerna så att mål anges för sex- och

samlevnadsundervisningen.

2000/01:Ub241 av Gunnel Wallin och Rigmor Stenmark

(c) vari föreslås att riksdagen fattar följande

beslut:

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att hem- och

konsumentkunskap bör införas som ett nytt ämne på

gymnasieskolan.

2000/01:Ub242 av Amanda Agestav och Magnus Jacobsson

(kd) vari föreslås att riksdagen fattar följande

beslut:

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om inrättande av

teoriutbildning för körkort på gymnasiet.

2000/01:Ub251 av Åke Carnerö (kd) vari föreslås att

riksdagen fattar följande beslut: Riksdagen

tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om körkortsutbildning i

gymnasieskolan.

2000/01:Ub259 av Dan Kihlström och Ulla-Britt

Hagström (kd) vari föreslås att riksdagen fattar

följande beslut:

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att gymnasieskolan i

samverkan med körskolorna bör underlätta för

ungdomar att ta körkort.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att

försöksverksamhet med yrkesförarutbildning i

gymnasieskolan prövas.

2000/01:Ub260 av Bo Lundgren m.fl. (m) vari föreslås

att riksdagen fattar följande beslut:

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om en reformering av

gymnasieskolan.

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om betygen i

gymnasieskolan.

6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att möjligheten att

tentera upp gymnasiebetyg återinförs.

7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att en obligatorisk

gymnasieexamen bör införas.

9. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att en modern

lärlingsutbildning behöver införas.

2000/01:Ub264 av Agneta Ringman m.fl. (s) vari

föreslås att riksdagen fattar följande beslut:

Riksdagen tillkännager för regeringen vad i motionen

anförs om körkortsutbildning i skolan.

2000/01:Ub270 av Sofia Jonsson m.fl. (c) vari

föreslås att riksdagen fattar följande beslut:

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om ökad stimulering av

samverkan mellan näringsliv och skola.

4. Riksdagen begär att regeringen ger

gymnasieutredningen i uppdrag att se över mindre

företags möjlighet att ta emot lärlingar, eventuellt

genom att införa lärlingspeng eller liknande.

5. Riksdagen begär att regeringen utreder

möjligheten att öka kraven på kommunernas egen

utvärdering.

6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om införande av en

utbildningsgaranti upp till 25 års ålder.

7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om möjlighet att

tentera upp betyg.

8. Riksdagen begär att regeringen överväger att i

skollagen skriva in skolans rätt att underrätta

föräldrar om myndiga elevers uppförande i skolan.

9. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om en översyn av

huvudmannaskapet för naturbruksutbildningar.

2000/01:Ub276 av Gudrun Schyman m.fl. (v) vari

föreslås att riksdagen fattar följande beslut:

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening att ett betygsfritt antagningssystem till

gymnasieskolan bör införas.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening att en möjlighet att överklaga betyg i

gymnasieskolan bör införas.

2000/01:Ub280 av Patrik Norinder och Anne-Katrine

Dunker (m) vari föreslås att riksdagen fattar

följande beslut:

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om lärlingsutbildning.

2000/01:Ub281 av Mikael Odenberg m.fl. (m) vari

föreslås att riksdagen fattar följande beslut:

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om det nuvarande

utbildningssystemet.

7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om införande av en

företagsinriktad lärlingsutbildning.

2000/01:Ub286 av Cinnika Beiming och Ingemar

Josefsson (s) vari föreslås att riksdagen fattar

följande beslut: Riksdagen tillkännager för

regeringen som sin mening vad i motionen anförs om

införande av en förberedande teoretisk

körkortsutbildning som ett frivilligt tillval i

gymnasieskolan.

2000/01:Ub300 av Agneta Brendt (s) vari föreslås att

riksdagen fattar följande beslut:

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att regeringen låter

utreda vilka möjligheter det finns att låta alla

ungdomar i gymnasieskolan få undervisning i

hemkunskap.

2000/01:Ub304 av Christina Axelsson och Ola Rask (s)

vari föreslås att riksdagen fattar följande beslut:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om att förbättra

undervisningen på gymnasiets byggnadsprogram.

2000/01:Ub311 av Inger René och Inga Berggren (m)

vari föreslås att riksdagen fattar följande beslut:

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om utvärdering av

kostundervisningen i kärnämnet Idrott och hälsa.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om undervisning i kost

och hälsa i gymnasieskolan.

2000/01:Ub323 av Stefan Attefall m.fl. (kd) vari

föreslås att riksdagen fattar följande beslut:

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om ett lärlingsprogram

inom gymnasieskolans ram.

2000/01:Ub326 av Marianne Jönsson och Anders

Karlsson (s) vari föreslås att riksdagen fattar

följande beslut: Riksdagen tillkännager för

regeringen som sin mening vad i motionen anförs om

behovet av förändringar inom utbildningsväsendet och

nya former för samverkan mellan skola och näringsliv

inom hantverksområdet.

2000/01:Ub327 av Hillevi Larsson och Britt-Marie

Lindkvist (s) vari föreslås att riksdagen fattar

följande beslut: Riksdagen tillkännager för

regeringen som sin mening vad i motionen anförs om

att när gymnasieskolan nu skall ta emot alla elever

är det viktigt att kommunerna ökar sina insatser så

att elevernas egna val och intressen skall vara

avgörande för intagningen.

2000/01:Ub329 av Jarl Lander och Anita Jönsson (s)

vari föreslås att riksdagen fattar följande beslut:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om ett specialutformat

gymnasieprogram för persontransporter.

2000/01:Ub331 av Ulla-Britt Hagström m.fl. (kd) vari

föreslås att riksdagen fattar följande beslut:

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om gymnasieskolans

programutbud.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att kravet på direkt

högskolebehörighet för alla tas bort, men att

möjligheten att komplettera studierna alltid skall

finnas.

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att historia införs

som ett kärnämne.

7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att kvaliteten på

det individuella programmet ses över och att

samordningen mellan grundskola och gymnasieskola

förbättras.

8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att det är möjligt

att fullfölja gymnasiestudier på lika villkor upp

till 25 års ålder.

12. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att det tredje året

på de yrkesinriktade programmen görs frivilligt och

leder till högskolebehörighet.

13. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att lärlingsprogram

införs där praktik och teoretiska studier varvas

från första gymnasieåret och där utbildningen knyts

till det lokala näringslivet.

14. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att kärnämnen

indelas i etapper, så att kurserna kan läsas i olika

takt med olika ambitionsnivå.

15. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att gymnasieexamen

införs för alla gymnasieskolans program.

16. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att betygssystemet

ses över och att antalet betygssteg ökar.

17. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att ett

företagsinriktat program som fokuserar på

entreprenörskap och samarbete med små, medelstora

och stora företag inrättas.

22. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att möjligheten till

frivillig körkortsutbildning införs i

gymnasieskolan.

2000/01:Ub338 av Lars U Granberg och Lennart

Klockare (s) vari föreslås att riksdagen fattar

följande beslut: Riksdagen tillkännager för

regeringen som sin mening vad i motionen anförs om

körkortsutbildning.

2000/01:Ub339 av Monica Öhman och Lennart Klockare

(s) vari föreslås att riksdagen fattar följande

beslut: Riksdagen tillkännager för regeringen som

sin mening vad i motionen anförs om behovet av ett

gymnasieprogram med inriktning mot

persontransporter.

2000/01:Ub344 av Kent Härstedt och Annika Nilsson

(s) vari föreslås att riksdagen fattar följande

beslut: Riksdagen tillkännager för regeringen som

sin mening vad i motionen anförs om att en översyn

bör göras när det gäller inträdeskraven till

gymnasieskolan.

2000/01:Ub348 av Eva Arvidsson och Anne Ludvigsson

(s) vari föreslås att riksdagen fattar följande

beslut:

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om vikten av

lärarfortbildning och information angående särskilda

insatser i skolan under Arkitekturåret samt

utveckling av undervisning i arkitektur och form i

skolan.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om vikten av

kartläggning av behovet av stöd- och idématerial.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om vikten av ett

nytänkande när det gäller framtagande av läromedel

inom området arkitektur och form.

2000/01:Ub350 av Lisbeth Staaf-Igelström m.fl. (s)

vari föreslås att riksdagen fattar följande beslut:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om behovet av ökade

valmöjligheter och ett ökat stöd för elever som

lämnar grundskolan.

2000/01:Ub421 av Catharina Hagen (m) vari föreslås

att riksdagen fattar följande beslut:

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om betygssystemet och

betygssättningen i skolan.

2000/01:Ub483 av Agneta Ringman och Lilian Virgin

(s) vari föreslås att riksdagen fattar följande

beslut: Riksdagen tillkännager för regeringen som

sin mening vad i motionen anförs om att en utvidgad

satsning på distansundervisning görs inom såväl

högskola som gymnasieskola.

2000/01:Ub802 av Marianne Carlström och Karin Olsson

(s) vari föreslås att riksdagen fattar följande

beslut:

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om hem- och

konsumentkunskap i gymnasieskolan.

2000/01:Ub803 av Peter Pedersen (v) vari föreslås

att riksdagen fattar följande beslut: Riksdagen

tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om att möjliggöra etableringen av en

riksrekryterande rockskola med gymnasial och

eftergymnasial utbildning till Karlskoga.

2000/01:Ub804 av Birgitta Carlsson och Viviann

Gerdin (c) vari föreslås att riksdagen fattar

följande beslut:

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att ämnet hem- och

konsumentkunskap bör vara obligatoriskt även i

gymnasieskolan.

2000/01:Ub807 av Ewa Thalén Finné m.fl. (m) vari

föreslås att riksdagen fattar följande beslut:

8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om giltighet av

yrkesutbildning i Öresundsregionen.

2000/01:Ub816 av Matz Hammarström m.fl. (mp) vari

föreslås att riksdagen fattar följande beslut:

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som i motionen anförs om utveckling av

gymnasieskolan.

2000/01:Sk775 av Jan Erik Ågren (kd) vari föreslås

att riksdagen fattar följande beslut:

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om möjligheten för

elever att inom gymnasieskolan få genomgå teoridelen

av körkortsutbildningen.

2000/01:Sk1026 av Anna Åkerhielm (m) vari föreslås

att riksdagen fattar följande beslut:

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om körkortsutbildning i

skolans regi.

2000/01:Kr524 av Birgitta Sellén m.fl. (c) vari

föreslås att riksdagen fattar följande beslut:

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att

idrottsgymnasierna och antalet intagningsplatser

till dessa behålls i minst den omfattning som är i

dag.

2000/01:Kr537 av Kent Olsson m.fl. (m) vari föreslås

att riksdagen fattar följande beslut:

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att införa idrott

och hälsa som kärnämne i gymnasieskolan.

2000/01:T476 av Birgitta Carlsson och Rigmor

Stenmark (c) vari föreslås att riksdagen fattar

följande beslut:

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att gymnasieskolan

bör erbjuda teoriutbildning inför körkortstagning.

2000/01:N267 av Lennart Daléus m.fl. (c) vari

föreslås att riksdagen fattar följande beslut:

1. Riksdagen tillkännager för regeringen vad som i

motionen anförs om entreprenörskap som en naturlig

del av all undervisning.

2000/01:N268 av Yvonne Ångström m.fl. (fp) vari

föreslås att riksdagen fattar följande beslut:

16. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om gymnasier och

folkhögskolor.

2000/01:N325 av Runar Patriksson (fp) vari föreslås

att riksdagen fattar följande beslut:

17. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om gymnasiets och

folkhögskolans roll för landsbygdens överlevnad och

utveckling.

2000/01:N380 av Kenneth Johansson och Margareta

Andersson (c) vari föreslås att riksdagen fattar

följande beslut:

8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som i motionen anförs om att uppdra till

Skolverket och andra myndigheter inom

utbildningsområdet att på lämpligt sätt främja ökade

utbildningsinsatser avseende kooperation och social

ekonomi.

Motioner från allmänna motionstiden

1999

1999/2000:Ub213 av Rigmor Ahlstedt (c) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om

konsumentutbildning inom gymnasieskolan.

1999/2000:Ub231 av Tuve Skånberg och Ingrid Näslund

(kd) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen anförts om att

ändra namnet på Industriprogrammet.

1999/2000:Ub236 av Ulla-Britt Hagström m.fl. (kd)

vari yrkas

13. att riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om möjligheten för

elever att inom gymnasieskolan få genomgå teoridelen

av körkortsutbildningen.

1999/2000:Ub238 av Dan Kihlström (kd) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om en snabbutredning angående

förberedande körkortsutbildning i gymnasieskolan.

1999/2000:Ub284 av Johnny Ahlqvist och Kristina

Zakrisson (s) vari yrkas att riksdagen som sin

mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om körkortsundervisning under gymnasietiden.

1999/2000:Ub293 av Mona Berglund Nilsson m.fl. (s)

vari yrkas att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen anförts om

körkortsundervisning inom gymnasieskolan.

1999/2000:Ub300 av Claes-Göran Brandin och Monica

Öhman (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening

ger regeringen till känna vad i motionen anförts om

en utredning angående körkortsutbildning inom

gymnasieskolans ram.

1999/2000:T409 av Ulla-Britt Hagström (kd) vari

yrkas

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om undervisning i

körkortsteori i gymnasieskolan.

1999/2000:T462 av Birgitta Carlsson och Rigmor

Ahlstedt (c) vari yrkas

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om att skolan bör

erbjuda teoriutbildning inför körkortstagning.