Bet. 2000/01:UbU11

Utbildningsutskottets betänkande

2000/01:UBU11

Jämställdhet inom utbildning och forskning

Innehåll

Sammanfattning

Motioner från allmänna motionstiden

Utskottets överväganden

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

Reservationer

2000/01

UbU11

Redogörelse för ärendet

Under den allmänna motionstiden år 2000 väcktes ett

stort antal motioner med yrkanden rörande

jämställdhet inom utbildning och forskning.

Yrkandena avser frågor om bl.a.

jämställdhetsarbetet i skolan, åtgärder mot sexuella

trakasserier i skolan, träning i självförsvar för

flickor, könsfördelningen inom vissa

högskoleutbildningar, jämställdhetslagstiftning för

studenter, likvärdiga villkor för kvinnor och män

inom högre utbildning och forskning, tillsättningar

av professurer samt genusperspektiv i

vårdutbildningar och lärarutbildningen.

Förslagen i motionerna, sammanlagt 39 yrkanden,

återges i bilaga.

Sammanfattning

Utskottet behandlar i detta betänkande 39

motionsyrkanden från allmänna motionstiden 2000,

vilka tar upp jämställdhetsfrågor inom utskottets

olika beredningsområden.

Motionsyrkandena avser bl.a. jämställdhetsarbetet

i skolan, åtgärder mot sexuella trakasserier i

skolan, träning i självförsvar för flickor,

könsfördelningen inom vissa högskoleutbildningar,

jämställdhetslagstiftning för studenter, likvärdiga

villkor för kvinnor och män inom högre utbildning

och forskning, tillsättningar av professurer samt

genusperspektiv i vårdutbildningar och

lärarutbildningen.

Utskottet föreslår avslag på samtliga

motionsyrkanden, bl.a. med hänvisning till åtgärder

som vidtagits på nationell nivå för att stödja och

stimulera det lokala jämställdhetsarbetet i skolan,

till pågående utredningsarbete och till pågående

beredning inom Regeringskansliet med anledning av

lämnat utredningsförslag.

I betänkandet finns reservationer på olika punkter

från samtliga partier utom Socialdemokraterna och

Miljöpartiet.

Motioner från allmänna motionstiden

2000/01:Ub224 av Birger Schlaug m.fl. (mp) vari

föreslås att riksdagen fattar följande beslut:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om att det juridiska skydd som

återfinns i jämställdhetslagen också skall gälla

elever i grundskola och gymnasium.

2000/01:Ub225 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) vari

föreslås att riksdagen fattar följande beslut:

20. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att ett

jämställdhetsperspektiv skall genomsyra all

undervisning.

2000/01:Ub236 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) vari

föreslås att riksdagen fattar följande beslut:

27. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att ett

jämställdhetsperspektiv skall genomsyra all

undervisning.

2000/01:Ub249 av Kalle Larsson m.fl. (v) vari

föreslås att riksdagen fattar följande beslut:

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att på de skolor där

eleverna så önskar skall självförsvarsträning för

flickor ordnas.

2. Riksdagen begär att regeringen ger Skolverket i

uppdrag att inom ramen för befintliga medel utveckla

ett projekt som syftar till att förmå grund- och

gymnasieskolor att anordna självförsvarsträning för

flickor.

2000/01:Ub263 av Ann-Kristine Johansson och Helena

Zakariasén (s) vari föreslås att riksdagen fattar

följande beslut: Riksdagen tillkännager för

regeringen som sin mening vad i motionen anförs om

nationellt ansvar för att motverka sexuella

trakasserier och övergrepp.

2000/01:Ub292 av Carina Ohlsson och Monica Green (s)

vari föreslås att riksdagen fattar följande beslut:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om jämställdheten i skolan.

2000/01:Ub293 av Margareta Viklund (kd) vari

föreslås att riksdagen fattar följande beslut:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om att studier som visar på

bristerna i jämställdhet mellan kvinnor och män tas

till vara och att dessa frågor tas upp i

skolundervisningen med syftet att påverka

pojkars/mäns syn på flickor/kvinnor.

2000/01:Ub305 av Ulla-Britt Hagström (kd) vari

föreslås att riksdagen fattar följande beslut:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

att de tjejer som önskar skall ges möjlighet till

träning i självförsvar i anslutning till skolan.

2000/01:Ub306 av Ulla-Britt Hagström (kd) vari

föreslås att riksdagen fattar följande beslut:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

att pilotgrupper bildas för att öka och bibehålla

intresset för naturvetenskap i grundskolan.

2000/01:Ub316 av Alf Svensson m.fl. (kd) vari

föreslås att riksdagen fattar följande beslut:

25. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om jämställdhet i

skolan.

2000/01:Ub461 av Cristina Husmark Pehrsson (m) vari

föreslås att riksdagen fattar följande beslut:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som i motionen anförs om vikten av ett tydligare

genusperspektiv i examensordningen.

2000/01:Ub470 av Carina Ohlsson och Monica Green (s)

vari föreslås att riksdagen fattar följande beslut:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om andelen kvinnor i

ingenjörsutbildningar.

2000/01:Ub479 av Sofia Jonsson m.fl. (c) vari

föreslås att riksdagen fattar följande beslut:

15. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om regler motsvarande

jämställdhetslagen i högskoleförordningen.

16. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om jämn könsfördelning

i tjänsteförslagsnämnden.

17. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om beaktande av

sökandetrycket vid dimensioneringen av

högskoleplatser.

18. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om initiativ för att

öka rekryteringen av män till kvinnodominerade

utbildningar.

2000/01:Ub481 av Lena Ek (c) vari föreslås att

riksdagen fattar följande beslut: Riksdagen

tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om en utredning för att undersöka

hur jämställdheten kan ökas på svenska högskolor och

universitet.

2000/01:Ub500 av Lisbeth Staaf-Igelström och Anita

Jönsson (s) vari föreslås att riksdagen fattar

följande beslut: Riksdagen tillkännager för

regeringen som sin mening vad i motionen anförs om

kvinnojourernas kunskap i utbildningsväsendet samt

att fler professurer i kvinnovetenskap inrättas.

2000/01:Ub810 av Yvonne Andersson m.fl. (kd) vari

föreslås att riksdagen fattar följande beslut:

6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om jämställdhetsarbetet

i högskolan.

2000/01:Ub817 av Mariann Ytterberg m.fl. (s) vari

föreslås att riksdagen fattar följande beslut:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om flickor och teknik.

2000/01:Ub820 av Ulf Nilsson m.fl. (fp) vari

föreslås att riksdagen fattar följande beslut:

29. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att studenter skall

omfattas av lagen om sexuella trakasserier.

30. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att tillsätta en

utredning där de senaste årens

professorstillsättningar gås igenom utifrån ett

genusperspektiv.

2000/01:So358 av Lennart Daléus m.fl. (c) vari

föreslås att riksdagen fattar följande beslut:

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som i motionen anförs om satsningar på

jämställdhets- och samlevnadsfrågor för ökad

livskvalitet.

2000/01:So450 av Matz Hammarström m.fl. (mp) vari

föreslås att riksdagen fattar följande beslut:

6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som anförs i motionen om att förebygga

våld.

2000/01:So545 av Lena Ek m.fl. (c) vari föreslås att

riksdagen fattar följande beslut:

19. Riksdagen begär att regeringen lägger fram

förslag som syftar till att öka forskningen kring

kvinnors ohälsa och att föra in genderfrågor i

läkar- och vårdutbildning.

2000/01:A806 av Mikael Odenberg m.fl. (m) vari

föreslås att riksdagen fattar följande beslut:

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om inriktningen av

jämställdhetsarbetet i skolan.

7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om kvotering.

8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om tillsättningen av

professurer och tjänsteförslagsnämndernas

arbetsmetoder.

2000/01:A808 av Matz Hammarström m.fl. (mp) vari

föreslås att riksdagen fattar följande beslut:

25. Riksdagen begär att regeringen låter utreda

problemet med att så få kvinnor avslutar högre

universitetsstudier.

26. Riksdagen begär att regeringen enligt vad som

anförs i motionen lägger fram förslag som syftar

till att det i forskningen på sjukdomar tas hänsyn

till könsrelaterade symtom och deras konsekvenser.

28. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att synliggöra

kvinnor i undervisningen, i läroböckerna och i

klassrummet.

29. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om problematiken

angående ungdomars språkbruk och att flickors

kroppar anses vara allmänna objekt.

30. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om jämställdhet och

genuskunskap och teknik i lärarutbildningen och en

fortsatt fördjupning av en jämställd undervisning.

2000/01:A809 av Margareta Andersson m.fl. (c) vari

föreslås att riksdagen fattar följande beslut:

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om ett samlat program

för ökad jämställdhet i den svenska skolan.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om utformningen av

läroböcker.

2000/01:A811 av Maria Larsson m.fl. (kd) vari

föreslås att riksdagen fattar följande beslut:

9. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om jämställdhet på

universitet och högskolor.

2000/01:A812 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) vari

föreslås att riksdagen fattar följande beslut:

15. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om skolans viktiga roll

när det gäller att lägga grunden för ett jämställt

samhälle.

16. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om vikten av att de

osynliga strukturerna och hindren mot kvinnor inom

den högre utbildningen klarläggs.

Utskottets överväganden

Jämställdhetsarbetet i skolan

Synpunkter på jämställdhetsarbetet i skolan och hur

detta kan förbättras förs fram i flera motioner.

Enligt Moderata samlingspartiet i motion

2000/01:A806 yrkande 5 måste jämställdhetsarbetet

grundas på kunskap om kvinnligt och manligt och bli

en pedagogisk fråga, snarare än en moral- eller

attitydfråga. Moderaterna betonar att en

jämställdhetspolitik för skolan måste ta sikte på

hur undervisningen går till, hur skolan arbetar, när

olika ämnen introduceras i tiden och hur

arbetsformerna i skolan skall kunna undvika att

missgynna ettdera könet. De anser exempelvis att det

i första hand är en pedagogisk fråga att väcka

flickors intresse för teknik.

Kristdemokraterna framhåller i motion

2000/01:Ub316 yrkande 25 att jämställdhet är en av

de viktiga frågor som behöver etisk belysning i

skolan. Därtill måste skolan uppmärksamma och ta

hänsyn till flickors och pojkars olika sätt att

uttrycka sig, både verbalt och med kroppsspråk.

Såväl flickor som pojkar bör aktivt uppmuntras att

söka sig till yrken som domineras av motsatt kön. I

motion 2000/01:Ub293 (kd) anför motionären att

studier som visar på brister i jämställdhet mellan

kvinnor och män bör tas upp i skolundervisningen med

syftet att påverka pojkars/mäns syn på

flickor/kvinnor.

I Centerpartiets motion 2000/01:So358 yrkande 5

markeras att skolan har ett ansvar för att motverka

traditionella könsmönster. Den skall ge utrymme för

eleverna att pröva och utveckla förmåga och

intressen oberoende av könstillhörighet. Vidare

måste ett aktivt jämställdhetsarbete i skolan

inriktas på attitydförändringar vad gäller både

ungdomars språk och samlevnad, menar motionärerna.

Det sexualiserade språk som spridit sig i skolorna

visar på nedsättande attityder och bristande

jämställdhet. Liknande synpunkter förs fram i

motion 2000/01:A809 (c) yrkande 1, där motionärerna

också vill att ett samlat program för ökad

jämställdhet i skolan utarbetas av Skolverket i nära

samverkan med lärarnas organisationer.

Folkpartiet understryker i motion 2000/01:A812

yrkande 15 att jämställdhet handlar både om kunskap

och pedagogik. Arbetet med att förbättra

jämställdheten måste bli en integrerad del av

undervisningen i skolan. I motionen pekas på att

utrymme finns för olika initiativ från skolans sida,

t.ex. att undervisa flickor och pojkar var för sig i

vissa delar av olika ämnen. I Folkpartiets motioner

2000/01:Ub225 yrkande 20 och 2000/01:Ub236 yrkande

27, rörande grundskolan respektive gymnasieskolan,

lyfts likaså fram att ett jämställdhetsperspektiv

skall genomsyra all undervisning. Pedagogiken i

grundskolan måste anpassas så att både flickor och

pojkar kan intressera sig och aktivt ta del av

undervisningen. I gymnasieskolan måste hänsyn tas

till olikheter mellan könen i fråga om mognad och

kunskaper, när undervisningen organiseras och vid

val av pedagogiska metoder.

Även i motion 2000/01:Ub292 (s) framställs

jämställdhet som både en pedagogisk fråga och en

fråga om kunskap. Motionärerna betonar att

jämställdhet också är en viktig värdegrundsfråga som

handlar om förhållningssätt. Regeringen bör därför

ta ansvar för att detta kunskapsområde har en plats

i lärarnas grundutbildning och fortbildning. Det är

viktigt att regeringen fortsätter att stödja och

stimulera det lokala arbetet med värdegrunden.

U t s k o t t e t anser att riksdagen bör avslå

motionsyrkandena.

Utskottet har tidigare vid behandlingen av

motsvarande motionsyrkanden om jämställdhetsarbetet

i skolan, och senast i betänkandet 1999/2000:UbU11,

konstaterat att synen på jämställdhet som både en

värdegrundsfråga och en pedagogisk fråga har

tydliggjorts under senare år. Åtgärder har vidtagits

på nationell nivå för att stödja och stimulera det

lokala jämställdhetsarbetet ute i skolorna. I

korthet kan här nämnas följande.

Genom beslut av riksdagen våren 1995 infördes i

skollagens portalparagraf, 1 kap. 2 §, en

bestämmelse att den som verkar inom skolan särskilt

skall främja jämställdhet mellan könen (prop.

1994/95:164, bet. UbU18, rskr. 405). Riksdagen

delade regeringens bedömning att jämställdhet skall

lyftas fram som en pedagogisk fråga i skolans

dagliga arbete.

Sedan den 1 november 1997 finns i instruktionen

för Skolverket inskrivet att verket inom sitt

verksamhetsområde aktivt och medvetet skall främja

flickors, kvinnors, pojkars och mäns lika rätt och

möjligheter.

Under ett drygt år från februari 1999 till och med

utgången av mars 2000 arbetade inom

Utbildningsdepartementet en projektgrupp med uppgift

att utveckla arbetet med värdegrunden i skolan.

Värdegrunden som formuleras i läroplanerna anger de

grundläggande värden som vårt samhällsliv vilar på -

människolivets okränkbarhet, individens frihet och

integritet, alla människors lika värde, jämställdhet

mellan kvinnor och män samt solidaritet med svaga

och utsatta - och som skolan skall förmedla och

förankra hos eleverna. Projektgruppen har bl.a.

genom olika informativa och målgruppsanpassade

insatser gett stöd till och stimulerat skolorna att

konkretisera värdegrunden i sin verksamhet.

Skolverket har under hösten 2000 publicerat en

temabild om värdegrunden, med titeln Med demokrati

som uppdrag. Den bygger på de kunskaper och

erfarenheter inom området som införskaffats under

senare år, och ger en övergripande och samlad bild

av de möjligheter och problem som finns i arbetet

med att omsätta de grundläggande demokratiska

värdena i praktiken. Skolverket har också på uppdrag

av regeringen och utifrån den analys som återfinns i

temabilden i november 2000 presenterat en långsiktig

Strategi för Skolverkets arbete med de demokratiska

värdena. Bland annat anges där hur verket avser att

arbeta med att stödja kompetensutveckling vid

förskolor och skolor i dessa frågor samt verkets

planer på framtida utvecklingsprojekt.

I den nya lärarutbildningen - som riksdagen

beslutat om hösten 2000 (prop. 1999/2000:135, bet.

2000/01:UbU3, rskr. 5) - lyfts fram att studenten

för att erhålla lärarexamen skall äga sådan

kompetens att han eller hon kan dels förmedla och

förankra samhällets och demokratins värdegrund, dels

inse betydelsen av könsskillnader i

undervisningssituationen och vid presentation av

ämnesstoffet. Detta har genom en ändring i

högskoleförordningen (1993:100, ändr. 2001:23), som

träder i kraft den 1 juli 2001, intagits i

målbeskrivningen för den nya lärarexamen.

Från och med höstterminen 2000 gäller - efter

beslut av regeringen - reviderade kursplaner för

alla ämnen i grundskolan. I dessa har eftersträvats

att skolans värdegrund, däribland jämställdhet som

en fråga om demokrati, skall genomsyra

undervisningen i alla ämnen. Till exempel har

ambitionen varit att innehållet i kursplanerna för

de naturorienterande ämnena skall vara uttryckt på

ett sådant sätt att det kan tilltala både flickor

och pojkar.

Åtgärder mot sexuella trakasserier i

skolan m.m.

Yrkanden om åtgärder mot sexuella trakasserier i

skolan framställs i tre motioner.

Miljöpartiet anmärker i motion 2000/01:Ub224 att

jämställdhetslagens förbud mot sexuella trakasserier

omfattar lärare och annan skolpersonal, men inte

elever. Motionärerna vill att samma juridiska skydd

som finns i nämnda lag även skall gälla för elever i

grundskolan och gymnasieskolan.

I motion 2000/01:A808 yrkande 29 påpekar

Miljöpartiet att många flickor i dag far illa av

könsmobbning under sin skolgång. Detta är en

skrämmande utveckling som motionärerna inte kan

acceptera. Tyvärr finns det i nuvarande lagstiftning

inga regler som skyddar mot sådana trakasserier.

Motionärerna menar att det också är en fråga om att

åstadkomma attitydförändringar hos de vuxna på

skolan, som har ett övergripande ansvar, och hos

pojkar och flickor att visa respekt för varandra.

Även i motion 2000/01:Ub263 (s) framhålls

betydelsen av att unga flickor och pojkar växer upp

med en respekt för varandra som människor.

Motionärerna anser att det är ett nationellt ansvar

att se till att sexuella trakasserier och övergrepp

motverkas inom skolan.

U t s k o t t e t har samma uppfattning som

motionärerna att könsmobbning i skolan, bl.a. bruket

av ett sexistiskt språk, inte kan tolereras och på

alla sätt måste stävjas. Utskottet anser emellertid

att riksdagen bör avslå motions-yrkandena med

hänvisning till följande.

Den 1 januari 1998 skärptes och förtydligades

skollagen (1985:1100) som stöd för det lokala

arbetet mot mobbning (prop. 1997/98:6, bet. UbU5,

rskr. 107). Enligt den därefter gällande lydelsen av

1 kap. 2 § skollagen är den som verkar inom skolan

skyldig att aktivt motverka alla former av kränkande

behandling, såsom mobbning och rasistiska beteenden.

Utskottet ansåg att sexuella trakasserier likaså

måste betraktas som en allvarlig form av kränkande

behandling (bet. 1997/98:UbU5 s. 30). På utskottets

förslag gjorde riksdagen ett tillkännagivande till

regeringen om att regeringen borde överväga hur man

på lämpligaste sätt skall kunna markera att

trakasserier på grund av kön eller sexuell identitet

inte får förekomma.

Skolverket genomförde under år 1999 på regeringens

uppdrag en nationell kvalitetsgranskning om hur

skolorna bedriver sex- och samlevnadsundervisning,

främst ur ett jämställdhetsperspektiv (rapport dnr

99:208). Detta ledde i sin tur till ett nytt

regeringsuppdrag, att ta fram en långsiktig

strategisk planering för hur skolor kan arbeta med

de grundläggande demokratiska värdena. Som utskottet

redovisat i det föregående har Skolverket i november

2000 fullgjort uppdraget genom skriften Strategi för

Skolverkets arbete med de demokratiska värdena.

Även Jämställdhetsombudsmannen (JämO) har i ett

särskilt skolprojekt arbetat med insatser för att

motverka sexuella trakasserier. JämO har under år

2000 givit ut JämOs handbok mot könsmobbning i

skolan.

Som också nämnts i det föregående har kursplanerna

för grundskolans alla ämnen reviderats med

tillämpning från höstterminen 2000. I de

samhällsorienterande ämnena markeras tydligt att tid

skall avsättas för att diskutera och reflektera över

begrepp som identitet, sexualitet, kärlek och

jämställdhet. Där betonas vikten av att tala om

värdefrågor i samband med undervisning om samlevnad

och relationer, människosyn och språkbruk. Även i

kursplanen för de naturorienterande ämnena och i

biologi finns naturligen vissa inslag kring

undervisningen i sex och samlevnad.

Enligt direktiven till Skollagskommittén har

kommittén i uppgift att utreda och föreslå hur en

ökad rättssäkerhet för eleverna kan åstadkommas

(dir. 1999:15). Kommittén skall vid behov föreslå

förändringar för att stärka barns och ungdomars

skydd och trygghet i barnomsorgs- och

skolverksamheten. Kränkande behandling pekas

särskilt ut i direktiven. Vidare skall utredas om

statens sanktionsmöjligheter behöver stärkas.

Kommittén skall redovisa uppdraget senast den 15

september 2001.

Utskottet ser det som angeläget att elever så

långt möjligt får ett skydd mot sådan kränkande

behandling som sexuella trakasserier innebär.

Resultatet av Skollagskommitténs arbete med dessa

frågor bör emellertid avvaktas.

Enligt motion 2000/01:Ub249 (v) bör ett uppdrag

lämnas till Skolverket att, inom ramen för

befintliga medel, utveckla ett projekt som syftar

till att förmå grund- och gymnasieskolor att anordna

självförsvarsträning för flickor (yrk. 2).

Motionärerna vill också att riksdagen uttalar sig

för att självförsvars-träning för flickor skall

ordnas på de skolor där eleverna så önskar (yrk. 1).

De påpekar att en del skolor och kommuner redan i

dag anordnar sådan utbildning. Utbildningen eller

träningen handlar om att stärka unga flickors

självkänsla, ge dem kunskap om hur man undviker

farliga situationer och om hur man rent fysiskt tar

sig ur dem. Många unga flickors vardag är fylld av

rädsla, undergivenhet och fruktan för övergrepp,

anmärker motionärerna.

Också Miljöpartiet föreslår i motion 2000/01:So450

yrkande 6 att skolan får i uppdrag att ge flickor

utbildning i självförsvar. Motionärerna anser att

flickor behöver få någorlunda kunskap om hur de

skall agera om de utsätts för hot om våld, samtidigt

som pojkar många gånger behöver få träning i empati

och att hantera konflikter verbalt.

I motion 2000/01:Ub305 (kd) framhålls att skolans

uppgift är att genom bl.a. etiska samtal och

samlevnadsundervisning stärka självförtroendet hos

såväl flickor som pojkar. Träning i självförsvar för

flickor skulle kunna vara ett komplement till denna

undervisning för de flickor som så önskar.

U t s k o t t e t behandlade och avstyrkte under

föregående riksmöte ett motsvarande motionsyrkande

om självförsvarsträning för flickor (bet.

1999/2000:UbU11). Utskottet anförde då att det är

viktigt att skolan medverkar till att hos eleverna

skapa förståelse och respekt för människor av båda

könen och att skolan anvisar vägar att genom samtal

lösa konflikter och motsättningar. Utskottet

hänvisade till att Skolverket utarbetat

referensmaterial som kan användas ute i skolorna som

underlag för samtal och diskussioner inom

kunskapsområdet sexualitet och samlevnad.

Utskottet har ingen annan uppfattning nu. Det bör

påpekas att det står skolorna fritt att anordna

träning i självförsvar för flickor om sådan

utbildning efterfrågas. Riksdagen bör dock inte

uttala sig om det närmare innehållet i

undervisningen eller om formerna för densamma.

Med hänvisning härtill bör riksdagen avslå

motionsyrkandena.

Rekrytering av kvinnor och män till

högre utbildningar

Ett par motionsyrkanden syftar till en jämnare

könsfördelning inom vissa högskoleutbildningar.

Centerpartiet vill i motion 2000/01:Ub479 yrkande

18 att regeringen skall ta initiativ till att öka

rekryteringen av män till kvinnodominerade

utbildningar. Motionärerna åsyftar särskilt vård-

och undervisningsutbildningarna.

Bland annat för att bryta den könssegregerade

arbetsmarknaden är det enligt motion 2000/01:Ub470

(s) viktigt att locka fler kvinnor till

ingenjörsutbildningarna. Tydliga mål måste sättas

upp vid universitet och högskolor för att höja

andelen kvinnor i dessa utbildningar och förslag

läggas fram hur man når dessa mål.

U t s k o t t e t hänvisar till att regeringen i

regleringsbrev för budgetåret 2001 avseende anslag

till universitet och högskolor m.m., liksom tidigare

år, ålagt lärosätena att i sina årsredovisningar

redogöra för vilka åtgärder som vidtagits för att få

en jämnare könsfördelning - bl.a. i utbildningar med

ojämn könsfördelning, såsom vissa lärar- och

vårdutbildningar samt naturvetenskapliga och

tekniska utbildningar.

Enligt Högskoleverkets Årsrapport för universitet

och högskolor 1999 har en markant ökning skett av

andelen kvinnor som påbörjar teknisk utbildning (s.

8). Sedan mitten av 1990-talet har andelen kvinnor

bland nybörjarna till civilingenjörsutbildning ökat

från 20 till 27 % och till

högskoleingenjörsutbildning från 17 till 27 %.

Utskottet ser det som viktigt att flickors intresse

stimuleras tidigt genom insatser redan i

grundskolan, t.ex. genom det s.k. NOT-projektet.

Med det anförda föreslår utskottet avslag på

motionsyrkandena.

I motion 2000/01:Ub479 yrkande 17 påpekar

Centerpartiet att sökandetrycket är mindre till de

högskoleutbildningar som män i första hand

efterfrågar (tekniska och naturvetenskapliga) än

till de utbildningar som kvinnor efterfrågar (lärar-

respektive humanistiska). Vid dimensionering av

högskoleplatser bör högskolorna beakta relationen

mellan platsantal och hur många sökande en

utbildning har för att undvika att en

diskriminerande effekt uppstår, framhåller

motionärerna. De vill att riksdagen skall göra ett

uttalande om att regeringen, om det behövs, gör

erforderliga förtydliganden i högskoleförordningen.

U t s k o t t e t föreslår avslag på

motionsyrkandet.

Utbildningen inom olika områden måste, enligt

utskottets uppfattning, dimensioneras utifrån en

samlad bedömning av arbetsmarknadens behov och

studenternas efterfrågan.

Studenterna och

jämställdhetslagstiftningen

I flera motioner framställs krav på att studenter

skall omfattas av en jämställdhetslagstiftning,

innefattande skydd för sexuella trakasserier, dvs.

av regler motsvarande dem som finns i

jämställdhetslagen.

Kristdemokraterna uttrycker i motionerna

2000/01:Ub810 yrkande 6 och 2000/01:A811 yrkande 9

sin uppfattning att studenter skall åtnjuta samma

rättsliga skydd som anställda vid högskolan, t.ex.

mot sexuella trakasserier, och att de skall omfattas

av högskolans jämställdhetsplan. De anser att

jämställdhetslagen borde användas som förebild för

att införa jämställdhetsregler i

högskoleförordningen.

Liknande synpunkter förs fram av Centerpartiet i

motion 2000/01:Ub479 yrkande 15. Där uttalas att

även studenter inom grundutbildningen borde omfattas

av bestämmelser motsvarande dem som finns i

jämställdhetslagen. Sådana bestämmelser kan skrivas

in i högskoleförordningen. Enligt motion

2000/01:Ub481 (c) bör en utredning tillsättas för

att bl.a. kartlägga utbredningen av sexuella

trakasserier och diskriminering av kvinnor på

respektive högskola. Utredningen bör lämna förslag

till lagregler eller andra åtgärder om behov av

sådana visas.

Också Folkpartiet i motion 2000/01:Ub820 yrkande

29 kräver lagreglerat skydd för studenter mot

sexuella trakasserier.

U t s k o t t e t anser att riksdagen bör avslå

motionsyrkandena med hänvisning till följande.

Föreskrifter om jämställdhetsarbetet vid

högskolorna som även omfattar studenter finns i 1

kap. 5 § högskolelagen (1992:1434), där det sägs att

i högskolornas verksamhet skall jämställdhet mellan

kvinnor och män alltid iakttas och främjas. Enligt 1

kap. 9 § högskoleförordningen (1993:100) är

högskolorna skyldiga att vidta åtgärder för att

förebygga och förhindra att någon student utsätts

för sådant ovälkommet uppträdande av sexuell natur

eller annat ovälkommet uppträdande grundat på kön

som kränker en students integritet i

högskolestudierna (sexuella trakasserier).

Enligt instruktionen för Högskoleverket skall

verket inom sitt verksamhetsområde främja

jämställdhet mellan kvinnor och män. Högskoleverket

har tillsatt ett jämställdhetsråd vars uppdrag

inbegriper att vara idégivare samt referens- och

förslagsgrupp åt verket.

I en promemoria från Utbildningsdepartementet

Åtgärder mot diskriminering i högskolan (Ds

2000:71), som presenterades i december 2000, lämnas

förslag till en helt ny lag mot diskriminering av

studenter vid statliga universitet och högskolor och

hos enskilda utbildningsanordnare. I den föreslagna

lagen om likabehandling i högskolan förbjuds

diskriminering av studenter på grund av

könstillhörighet, etnisk tillhörighet, sexuell

läggning och funktionshinder. Enligt lagen skall

högskolorna bl.a. vidta åtgärder för att förebygga

och förhindra att någon student utsätts för sexuella

trakasserier och trakasserier på grund av etnisk

tillhörighet, sexuell läggning och funktionshinder.

De skall årligen upprätta en plan som skall

innehålla en översikt över de åtgärder som behövs

för att främja likabehandling och motverka

trakasserier. Högskoleverket skall utöva tillsynen

över lagens efterlevnad. Verket skall enligt

förslaget i promemorian utse en person, en

"studentombudsman", som särskilt bevakar

diskrimineringsfrågorna. Han eller hon skall också

ha en opinionsbildande och rådgivande roll.

Promemorian om åtgärder mot diskriminering i

högskolan har remissbehandlats. Ärendet är nu

föremål för beredning inom Regeringskansliet.

I sammanhanget kan nämnas att Högskoleverket

genomfört ett tillsynsprojekt med syfte att

undersöka hur universitet och högskolor uppfyller

sitt ansvar enligt högskoleförordningen att motverka

sexuella trakasserier. I tillsynsrapporten Sexuella

trakasserier mot studenter - högskolornas åtgärder

(2000:17R), publicerad i december 2000, föreslår

verket bl.a. att definitionen i högskoleförordningen

av sexuella trakasserier ändras för att bättre

motsvara den som finns i jämställdhetslagen.

Likvärdiga villkor för kvinnor och

män inom högre utbildning och

forskning

Frågor som rör likvärdiga villkor för kvinnor och

män inom högre utbildning och forskning tas upp i

ett par motioner.

Miljöpartiet begär i motion 2000/01:A808 yrkande

25 att regeringen låter utreda problemet med att så

få kvinnor avslutar högre universitetsstudier. I

motionen påtalas att endast en tredjedel av dem som

tar doktorsexamen är kvinnor, och fortfarande är

endast 10 % av professurerna vid universiteten

tillsatta med kvinnor. Motionärerna menar att

orsakerna till detta är bl.a. att det främst är män

som är handledare, män som väljer

forskningskandidater och män som skapar strukturerna

för konkurrensen på högre forskningsnivåer.

I motion 2000/01:A806 yrkande 7 avvisar Moderata

samlingspartiet alla former av kvotering, även inom

universitetsvärlden. Moderaterna är övertygade om

att kvinnor har den inneboende förmågan att göra

akademisk karriär av egen kraft och på sina egna

meriter. De menar att kvotering också innebär att

man angriper symtomen, i stället för att bota

sjukdomen.

U t s k o t t e t anser att riksdagen bör avslå

motionsyrkandena.

Enligt uppgifter i Högskoleverkets Årsrapport för

universitet och högskolor 1999 har andelen kvinnor

bland forskarexaminerade ökat år från år (s. 60).

Under år 1999 var andelen kvinnor bland

forskarexaminerade 35 %. Motsvarande andel år 1998

var 32 %. Jämfört med år 1990, då andelen var 26 %,

har andelen kvinnor bland forskarexaminerade ökat

med ca 10 procentenheter de senaste tio åren.

I två motioner från Folkpartiet, nämligen

2000/01:Ub820 yrkande 30 och 2000/01:A812 yrkande

16, föreslås att en utredning tillsätts med uppgift

att göra en genomgång av de senaste årens

professorstillsättningar utifrån ett

genusperspektiv. De frågor som kan ställas är hur

sakkunniga har valts och om det finns skillnader i

bedömning av forskningens originalitet, pedagogisk

skicklighet etc. som kan hänföras till om personen i

fråga är man eller kvinna.

Också Moderaterna begär i motion 2000/01:A806

yrkande 8 att riksdagen skall göra ett uttalande om

behovet av en översyn av tillsättningen av

professurer och tjänsteförslagsnämndernas

arbetsmetoder. Moderaterna framhåller att i ett

system med klara kriterier, där manliga nätverk och

slumpmässiga fördelar inte fäller utslaget skulle

alla, och i synnerhet kvinnor, få en bättre

möjlighet att komma till sin rätt.

U t s k o t t e t föreslår avslag på

motionsyrkandena.

På uppdrag av utbildningsutskottet har utskottets

kansli tagit fram uppgifter om de senaste årens

professorstillsättningar ur ett

jämställdhetsperspektiv. Sammanfattat framkom

följande. Enligt undersökningar, som gjorts, följs

föreskrifterna om anställningsförfarandet och

jämställdhet mellan kvinnor och män. Många lärosäten

gör särskilda insatser för att kunna rekrytera

kvinnor till professurer. Antalet kvinnliga

professorer har mer än tredubblats sedan slutet av

1980-talet, från 84 år 1987 till 261 år 1998. Från

år 1999 kan lektorer befordras till professorer. År

1999 utgjorde kvinnorna samma andel - 20 % - av de

befordrade professorerna som av de professorer som

detta år tillsattes efter ledigkungörande. Det är

stora skillnader mellan vetenskapsområdena med

avseende på andelen kvinnliga professorer. Vanligast

är kvinnliga professorer inom humaniora. Det är

också inom detta område som andelen ökat mest under

de senaste åren. Lägst är andelen kvinnor inom

teknik. Inom detta område har därtill ökningen varit

minst. Sedan 1997 har rekryteringsmål angetts för

andelen kvinnor bland nyanställda professorer. De

flesta lärosäten har nått sina rekryteringsmål.

Krav på en jämn könsfördelning i

tjänsteförslagsnämnderna förs fram av Centerpartiet

i motion 2000/01:Ub479 yrkande 16. Motionärerna

anser att kvotering bör övervägas om högskolevärlden

misslyckas med att uppnå en jämn könsfördelning i

dessa nämnder.

U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår

motionsyrkandet.

Enligt gällande regler i 3 och 4 kap.

högskoleförordningen åvilar ansvaret för att

utarbeta och avge förslag i ärenden om anställning

av professorer, lektorer och forskarassistenter

fakultetsnämnder eller motsvarande organ. Vid val av

ledamöter till fakultetsnämnd skall, om det inte

finns synnerliga skäl, de föreslagna personerna till

minst en tredjedel utgöras av kvinnor och till minst

en tredjedel av män (3 kap. 11 §).

Utbildning och forskning i ett

genusperspektiv

I motion 2000/01:Ub461 (m) betonas att kunskaperna

inom sjukvården vad gäller kvinnors symtom och

sjukdomsbild måste öka. Det är enligt motionären

viktigt att examensordningen tydligt anger att ett

genusperspektiv bör finnas i utbildningen till

läkare och sjuksköterska.

Enligt motion 2000/01:So545 (c) yrkande 19 bör

riksdagen begära att regeringen lägger fram förslag

som syftar till att öka forskningen kring kvinnors

ohälsa och att föra in genderfrågor i läkar- och

vårdutbildning. Även i Miljöpartiets motion

2000/01:A808 yrkande 26 begärs att regeringen skall

lägga fram förslag som syftar till att det i

forskningen på sjukdomar tas hänsyn till

könsrelaterade symtom och deras konsekvenser.

U t s k o t t e t anser att motionsyrkandena bör

avslås av riksdagen.

Enligt examensbeskrivningarna i

högskoleförordningen skall studenten för erhållande

av läkarexamen respektive sjuksköterskeexamen ha

förvärvat kännedom om förhållanden i samhället som

påverkar kvinnors och mäns hälsa.

Högskoleverket har i februari 2000 presenterat

rapporten Lärosätenas arbete med jämställdhet,

studentinflytande samt social och etnisk mångfald

(rapportserie 2000:8R). Av rapporten framgår att

arbetet med att utveckla ett genusperspektiv inom

grundutbildningen varierar stort mellan och inom

olika lärosäten. Verket lyfter fram exempel på

universitet där flera av utbildningarna, bl.a.

läkarutbildningen, i dag omfattar ett sådant

perspektiv. Högskoleverket framhåller att lärosätena

bör arbeta vidare med att utveckla genusperspektivet

inom såväl grundutbildning som forskning.

När det särskilt gäller den medicinska forskningen

noterar utskottet att Medicinska forskningsrådet

under år 1999 skärpt kravet på sammansättning av

studiepopulationer vad gäller kön och ålder.

Forskningsprojekten fokuserar lika ofta på sjukdomar

som drabbar kvinnor som på sjukdomar som drabbar

män.

Lärarutbildningen bör enligt Miljöpartiets motion

2000/01:A808 yrkande 30 innehålla moment av

genuskunskap. Motionärerna anför att det krävs att

lärarna själva är medvetna och väl utbildade i fråga

om genusproblematiken för att kunna undervisa på ett

könsneutralt sätt.

U t s k o t t e t erinrar om att i

målbeskrivningen för den nya lärarexamen föreskrivs

bl.a. att studenten skall kunna inse betydelsen av

könsskillnader i undervisningssituationen och vid

presentation av ämnesstoffet (högskoleförordningen

1993:100, ändr. 2001:23).

Utskottet finner att syftet med motionsyrkandet

därmed är tillgodosett. Detta bör avslås av

riksdagen.

Andra motionsyrkanden

Ansvaret för skolväsendet och den högre utbildningen

delas mellan stat, kommuner och respektive

skola/lärosäte. Enligt gällande styrsystem skall

riksdagen främst fatta beslut om övergripande och

nationella frågor.

Flera motionsyrkanden rör frågor där det ankommer

på regeringen, kommunen, skolan eller lärosätena att

fatta beslut.

U t s k o t t e t föreslår med hänvisning till

gällande ansvarsfördelning att följande

motionsyrkanden avslås.

Enligt motion 2000/01:Ub306 (kd) bör pilotgrupper

bildas för att öka och bibehålla intresset för

naturvetenskap i grundskolan. Dessa grupper skall ta

fram underlag för bättre förståelse av svårgripbara

begrepp inom det naturvetenskapliga området och

därmed väcka främst flickornas intresse.

Kvinnojourernas kunskap och kompetens bör enligt

motion 2000/01:

Ub500 (s) tas till vara i utbildningar när det

gäller jämställdhet. Vidare bör det finnas minst en

tjänst i kvinnovetenskap/feminism vid varje

universitet om jämställdhetsmålen skall nås.

En satsning på flickor och teknik är enligt motion

2000/01:Ub817 (s) motiverat ur ett

jämställdhetsperspektiv men också ur ett

samhällsperspektiv. Motionärerna nämner som förebild

Västerås kommun, där man gjort riktade insatser för

flickor och teknik.

Miljöpartiet anser i motion 2000/01:A808 yrkande

28 att kvinnorna bör synliggöras i undervisningen, i

läroböckerna och i klassrummet. Kvinnohistoria bör

ingå i den vanliga historieundervisningen, både i

grundskolan och i gymnasieskolan.

I motion 2000/01:A809 (c) yrkande 2 framhålls att

utformningen av läroböcker i teknik bör förbättras

för att öka unga kvinnors läsvilja och förståelse

för teknikens möjligheter och begränsningar.

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

Med hänvisning till de motiveringar som framförs

under Utskottets överväganden föreslår utskottet att

riksdagen fattar följande beslut:

1. Jämställdhetsarbetet i skolan

Riksdagen avslår motionerna 2000/01:Ub225

yrkande 20, 2000/01:

Ub236 yrkande 27, 2000/01:Ub292, 2000/01:Ub293,

2000/01:Ub316 yrkande 25, 2000/01:So358 yrkande

5, 2000/01:A806 yrkande 5, 2000/01:

A809 yrkande 1 och 2000/01:A812 yrkande 15.

Reservation 1 (m, c, fp) - delvis

2. Åtgärder mot sexuella trakasserier i

skolan

Riksdagen avslår motionerna 2000/01:Ub224,

2000/01:Ub263 och 2000/01:A808 yrkande 29.

3. Träning i självförsvar för flickor

Riksdagen avslår motionerna 2000/01:Ub249

yrkandena 1 och 2, 2000/01:Ub305 samt

2000/01:So450 yrkande 6.

Reservation 2 (v)

4. Jämnare könsfördelning inom vissa

högskoleutbildningar

Riksdagen avslår motionerna 2000/01:Ub470 och

2000/01:Ub479 yrkande 18.

5. Dimensionering av utbildningsplatser i

högskolan

Riksdagen avslår motion 2000/01:Ub479 yrkande

17.

Reservation 3 (c, fp)

6. Jämställdhetslagstiftning för studenter,

innefattande skydd mot sexuella

trakasserier

Riksdagen avslår motionerna 2000/01:Ub479

yrkande 15, 2000/01:

Ub481, 2000/01:Ub810 yrkande 6, 2000/01:Ub820

yrkande 29 och 2000/01:A811 yrkande 9.

Reservation 4 (kd)

7. Likvärdiga villkor för kvinnor och män

inom högre utbildning och forskning

Riksdagen avslår motionerna 2000/01:A806

yrkande 7 och 2000/01:

A808 yrkande 25.

Reservation 5 (m)

8. Genomgång av de senaste årens

professorstillsättningar utifrån ett

genusperspektiv

Riksdagen avslår motionerna 2000/01:Ub820

yrkande 30, 2000/01:A806 yrkande 8 och

2000/01:A812 yrkande 16.

Reservation 6 (m, fp)

9. Könsfördelning i

tjänsteförslagsnämnder

Riksdagen avslår motion 2000/01:Ub479 yrkande

16.

Reservation 7 (c)

10. Tydligare genusperspektiv i

vårdutbildningar m.m.

Riksdagen avslår motionerna 2000/01:Ub461,

2000/01:So545 yrkande 19 och 2000/01:A808 yrkande

26.

Reservation 1 (m, c, fp) - delvis

11. Genuskunskap i lärarutbildningen

Riksdagen avslår motion 2000/01:A808 yrkande

30.

12. Andra motionsyrkanden

Riksdagen avslår motionerna 2000/01:Ub306,

2000/01:Ub500, 2000/01:Ub817, 2000/01:A808 yrkande

28 och 2000/01:A809 yrkande 2.

Stockholm den 8 mars 2001

På utbildningsutskottets vägnar

Jan Björkman

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Jan

Björkman (s), Britt-Marie Danestig (v), Beatrice Ask

(m), Inger Lundberg (s), Yvonne Andersson (kd), Lars

Hjertén (m), Majléne Westerlund Panke (s), Tomas

Högström (m), Torgny Danielsson (s), Erling

Wälivaara (kd), Gunnar Goude (mp), Sofia Jonsson

(c), Ulf Nilsson (fp), Anders Sjölund (m), Nils-Erik

Söderqvist (s), Kalle Larsson (v) och Michael Lund

(s).

Reservationer

Utskottets förslag till riksdagsbeslut och

ställningstaganden har föranlett följande

reservationer. I rubriken anges inom parentes vilken

punkt i utskottets förslag till riksdagsbeslut som

behandlas i avsnittet.

1. Jämställdhetsarbetet i skolan,

m.m. (punkterna 1 och 10) - m, c, fp

av Beatrice Ask (m), Lars Hjertén (m), Tomas

Högström (m), Sofia

Jonsson (c), Ulf Nilsson (fp) och Anders Sjölund

(m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkterna 1

och 10 borde ha följande lydelse:

1. Jämställdhetsarbetet i skolan

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som anförs i reservation 1 om

jämställdhetsarbetet i skolan. Därmed bifaller

riksdagen delvis motionerna 2000/01:Ub225 yrkande

20, 2000/01:Ub236 yrkande 27, 2000/01:Ub292,

2000/01:Ub293, 2000/01:Ub316 yrkande 25,

2000/01:So358 yrkande 5, 2000/01:A806 yrkande 5,

2000/01:A809 yrkande 1 och 2000/01:A812 yrkande

15.

10. Tydligare genusperspektiv i

vårdutbildningar m.m.

Riksdagen bifaller motionerna 2000/01:Ub461 och

2000/01:So545 yrkande 19 samt avslår motion

2000/01:A808 yrkande 26.

Ställningstagande

Vi vill betona att jämställdhetsarbetet i skolan

måste grundas på kunskap och bli en pedagogisk

fråga, snarare än en moral- eller attitydfråga. En

jämställd utbildning måste ta fasta på skillnader

mellan flickor och pojkar i mognad,

värderingsmönster, språk, prestationer, val av ämnen

m.m. Det är därmed av intresse hur undervisningen

går till, hur skolan arbetar, när olika ämnen

introduceras i tiden och hur arbetsformerna i skolan

skall kunna undvika att missgynna ettdera könet.

Pedagogik och metodik måste anpassas så att både

flickor och pojkar kan intressera sig och aktivt ta

del av undervisningen. Skolan skall ge utrymme för

eleverna att pröva och utveckla sin förmåga och sina

intressen oberoende av könstillhörighet. Ett aktivt

jämställdhetsarbete i skolan måste också inriktas på

att förändra nedsättande attityder mellan pojkar och

flickor som bl.a. visar sig i språkbruket. Riksdagen

bör bifalla motionsyrkandena i dessa frågor.

Enligt vår mening skall kravet på ett

genusperspektiv i utbildningen till läkare och

sjuksköterska tydligt uttryckas i

högskoleförordningens examensmål för läkarexamen och

sjuksköterskeexamen. Kunskaperna inom sjuk-vården

vad gäller kvinnors symtom och sjukdomsbild måste

öka. Detta bör riksdagen tillkännage till regeringen

som sin mening och därmed bifalla motionerna

2000/01:Ub461 och 2000/01:So545 yrkande 19.

2. Träning i självförsvar för

flickor (punkt 3) - v

av Britt-Marie Danestig (v) och Kalle Larsson

(v).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 3 borde

ha följande lydelse:

3. Träning i självförsvar för flickor

Riksdagen bifaller motion 2000/01:Ub249

yrkandena 1 och 2 samt bifaller delvis motionerna

2000/01:Ub305 och 2000/01:So450 yrkande 6.

Ställningstagande

De senaste åren har flera undersökningar visat att

unga tjejer utsätts för sexuella trakasserier. Vi

kan konstatera att många unga tjejers vardag är

fylld av rädsla, undergivenhet och fruktan för

övergrepp. Vi anser därför att riksdagen bör göra

ett uttalande om att självförsvarsträning för tjejer

skall anordnas på de skolor där eleverna så önskar.

Det handlar om att stärka unga tjejers självkänsla,

ge dem kunskap om hur man undviker farliga

situationer och hur man rent fysiskt tar sig ur dem.

Feministiskt självförsvar är en specifik form av

träning som utgår från tjejers fysiska

förutsättningar och handlar just om att försvara sig

mot övergrepp. Riksdagen bör vidare begära att

regeringen ger Skolverket i uppdrag att inom ramen

för befintliga medel utveckla ett projekt som syftar

till att förmå grund- och gymnasieskolor att anordna

självförsvars-träning för tjejer. Vad vi här har

anfört bör riksdagen tillkännage för regeringen som

sin mening och därmed bifalla motion 2000/01:Ub249.

3. Dimensionering av

utbildningsplatser i högskolan

(punkt 5) - c, fp

av Sofia Jonsson (c) och Ulf Nilsson (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 5 borde

ha följande lydelse:

5. Dimensionering av utbildningsplatser i

högskolan

Riksdagen bifaller motion 2000/01:Ub479 yrkande

17.

Ställningstagande

Enligt vår mening är högskolans utbildningsutbud

bättre anpassat till männens efterfrågan än till

kvinnornas. Det får till följd att jämförelsevis

fler män än kvinnor antas till högskoleutbildning.

Vid dimensionering av högskoleplatser bör

högskolorna beakta relationen mellan platsantal och

hur många sökande en utbildning har för att undvika

att en diskriminerande effekt uppstår. Det bör

ankomma på regeringen att, om det behövs, göra

erforderliga förtydliganden i högskoleförordningen.

Vad vi här har anfört bör riksdagen tillkännage för

regeringen som sin mening och därmed bifalla

motionsyrkandet.

4. Jämställdhetslagstiftning för

studenter, innefattande skydd mot

sexuella trakasserier (punkt 6) - kd

av Yvonne Andersson (kd) och Erling Wälivaara

(kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 6 borde

ha följande lydelse:

6. Jämställdhetslagstiftning för studenter,

innefattande skydd mot sexuella

trakasserier

Riksdagen bifaller motion 2000/01:Ub810 yrkande

6 samt bifaller delvis motionerna 2000/01:Ub479

yrkande 15, 2000/01:Ub481, 2000/01:Ub820 yrkande

29 och 2000/01:A811 yrkande 9.

Ställningstagande

Vi anser att jämställdhetsregler för studenter bör

införas i högskoleförordningen. Reglerna bör

motsvara de bestämmelser som ges i

jämställdhetslagen och alltså innebära att

studenterna omfattas av en jämställdhetsplan som

också innehåller åtgärder mot sexuella trakasserier.

Vi föreslår att riksdagen bifaller motion

2000/01:Ub810 yrkande 6.

5. Likvärdiga villkor för kvinnor

och män inom högre utbildning och

forskning (punkt 7) - m

av Beatrice Ask (m), Lars Hjertén (m), Tomas

Högström (m) och Anders Sjölund (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 7 borde

ha följande lydelse:

7. Likvärdiga villkor för kvinnor och män

inom högre utbildning och forskning

Riksdagen bifaller motion 2000/01:A806 yrkande

7 samt avslår motion 2000/01:A808 yrkande 25.

Ställningstagande

Vi är övertygade om att kvinnor har den inneboende

förmågan att göra akademisk karriär av egen kraft

och på sina egna meriter. Likvärdiga villkor för

kvinnor och män måste innebära att alla former av

kvotering bestämt avvisas. Enligt vår uppfattning är

kvotering ett sätt att angripa symtomen i stället

för att bota sjukdomen. Vi anser att riksdagen bör

bifalla motion 2000/01:

A806 yrkande 7.

6. Genomgång av de senaste årens

professorstillsättningar utifrån ett

genusperspektiv (punkt 8) - m, fp

av Beatrice Ask (m), Lars Hjertén (m), Tomas

Högström (m), Ulf

Nilsson (fp) och Anders Sjölund (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 8 borde

ha följande lydelse:

8. Genomgång av de senaste årens

professorstillsättningar utifrån ett

genusperspektiv

Riksdagen bifaller motionerna 2000/01:Ub820

yrkande 30, 2000/01:

A806 yrkande 8 och 2000/01:A812 yrkande 16.

Ställningstagande

För att den bristande jämställdheten när det gäller

anställningar av kvinnor och män inom högskolan

skall kunna åtgärdas, måste en analys göras av de

osynliga strukturer i det akademiska systemet som

lägger hinder i vägen för kvinnorna. En genomgång

med genusperspektiv bör göras av de senaste årens

professorstillsättningar, där såväl kvinnor som män

varit placerade bland de tre främsta kandidaterna.

Genomgången bör belysa i vad mån det t.ex. funnits

skillnader i bedömningen av forskningens

originalitet eller av den pedagogiska skickligheten

som kan hänföras till om personen i fråga är man

eller kvinna. Vi menar att i ett system med klara

kriterier, där manliga nätverk och slumpmässiga

fördelar inte fäller utslaget, skulle alla och i

synnerhet kvinnor få en bättre möjlighet att komma

till sin rätt. Motionsyrkandena i denna fråga bör

bifallas av riksdagen.

7. Könsfördelning i

tjänsteförslagsnämnder (punkt 9) - c

av Sofia Jonsson (c).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 9 borde

ha följande lydelse:

9. Könsfördelning i

tjänsteförslagsnämnder

Riksdagen bifaller motion 2000/01:Ub479 yrkande

16.

Ställningstagande

Det är viktigt att speciellt tjänsteförslagsnämnder

uppvisar en jämn könsfördelning, då deras förslag

ofta är direkt avgörande för tjänstestrukturerna.

Jag menar att kvotering bör övervägas om

högskolevärlden misslyckas med att uppnå en jämn

könsfördelning i dessa nämnder. Jag föreslår att

riksdagen bifaller motionsyrkandet.

Bilaga

Förteckning över behandlade förslag