Bet. 2000/01:UbU12

Utbildningsutskottets betänkande

2000/01:UBU12

Elever med funktionshinder

Innehåll

Sammanfattning

Motioner från allmänna motionstiden

Utskottets överväganden

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

Reservationer

2000/01

UbU12

Sammanfattning

Utskottet behandlar i detta betänkande 44

motionsyrkanden från allmänna motionstiden 1999 och

2000.

Motionsyrkandena avser frågor om bl.a.

återinförande av specialskolan som skolform för

synskadade respektive gravt språkstörda barn samt

omprövning av beslutet att avveckla de fasta

skoldelarna vid Ekeskolan och Hällsboskolan,

inrättande av riksgymnasium för blinda och

synskadade barn med flerfunktionshinder, stöd för

funktionshindrade elever i den kommunala skolan,

tillgång till läromedel och hjälpmedel för

synskadade elever, teckenspråkig skolmiljö,

mottagande av barn i särskolan, införande av

individuella program inom Rh-anpassad

gymnasieutbildning samt möjligheter för elever med

funktionshinder att välja skola.

Utskottet föreslår avslag på samtliga

motionsyrkanden, bl.a. med hänvisning till tidigare

ställningstaganden av riksdagen, vilka utskottet

inte finner skäl att ändra, till pågående eller

planerad utredning och till regeringsuppdrag som

givits åt Skolverket.

I betänkandet finns reservationer på olika punkter

från samtliga partier utom Socialdemokraterna och

Miljöpartiet.

Innehållsförteckning

Motioner från allmänna motionstiden

2000

2000/01:Ub204 av Sten Tolgfors (m) vari föreslås att

riksdagen fattar följande beslut:

1. Riksdagen begär att regeringen återkommer med

förslag som ger barn och ungdomar med

funktionshinder rätt att välja skola.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om kommunernas

information till funktionshindrade barns föräldrar

om hjälp, stöd och möjlighet att söka specialskolor.

2000/01:Ub207 av Sten Tolgfors (m) vari föreslås att

riksdagen fattar följande beslut:

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att alla barn och

ungdomar skall erbjudas möjlighet till en

individuellt anpassad utbildning.

2000/01:Ub209 av Marietta de Pourbaix-Lundin (m)

vari föreslås att riksdagen fattar följande beslut:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om möjligheten för svårt

funktionshindrade ungdomar att välja individuella

program på riksrekryterande gymnasieutbildningar.

2000/01:Ub219 av Sten Tolgfors (m) vari föreslås att

riksdagen fattar följande beslut:

1. Riksdagen beslutar att upphäva beslutet att

stänga Ekeskolans fasta skoldel i enlighet med vad

som anförs i motionen.

2. Riksdagen begär att regeringen återkommer med

en specificering av begreppet "visstids" innebörd.

3. Riksdagen begär att regeringen låter utreda hur

undervisningen och den sociala situationen är för

barn med funktionshinder i kommunernas skolor.

4. Riksdagen begär att regeringen snarast låter

genomföra en ekonomisk konsekvensanalys av beslutet

att avveckla specialskolorna.

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om lokaliseringen av

Ekeskolans resurscenter.

6. Riksdagen begär att regeringen låter utreda

förutsättningarna för ett riksgymnasium för blinda

och synskadade barn med multihandikapp vid

Ekeskolan.

2000/01:Ub220 av Sten Tolgfors (m) vari föreslås att

riksdagen fattar följande beslut: Riksdagen begär

att regeringen låter utreda hur skolans placering av

barn i särskola fungerar, vilka behov barn som

placeras där har och hur dessa behov möts.

2000/01:Ub239 av Lennart Daléus m.fl. (c) vari

föreslås att riksdagen fattar följande beslut:

22. Riksdagen begär att regeringen låter utreda

möjligheten att införa ett riksgymnasium för blinda

och synskadade barn med multifunktionshinder.

24. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att särskoleelever

skall ges möjlighet att läsa vidare till högre

utbildning.

25. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om vikten av tidig

diagnostisering av utvecklingsstörda barn, t.ex. i

samband med fyraårskontrollen.

2000/01:Ub269 av Marietta de Pourbaix-Lundin (m)

vari föreslås att riksdagen fattar följande beslut:

1. Riksdagen beslutar att upphäva beslutet att

lägga ner Ekeskolan i enlighet med vad som anförs i

motionen.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om synskadades tillgång

till läromedel.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om synskadades

hjälpmedel och kostnadsansvar för dessa.

2000/01:Ub297 av Lennart Gustavsson (v) vari

föreslås att riksdagen fattar följande beslut:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

att en utredning bör tillsättas med uppgift att

föreslå nationella riktlinjer för på vilka grunder

beslut om mottagning till särskolan skall ske samt

för hur utredning inför sådana beslut skall gå till.

2000/01:Ub316 av Alf Svensson m.fl. (kd) vari

föreslås att riksdagen fattar följande beslut:

8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om rätt till

teckenspråkslärare för barn med grav hörselskada.

9. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om fortsatt drift av

Ekeskolan och Hällsboskolan.

24. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om rätten för

vårdnadshavare att avgöra om elev skall placeras i

särskola.

2000/01:Ub319 av Erling Wälivaara m.fl. (kd) vari

föreslås att riksdagen fattar följande beslut:

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att de fasta

skoldelarna vid Ekeskolan i Örebro och Hällsboskolan

i Sigtuna återinförs.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att den Rh-anpassade

gymnasieutbildningen erbjuder elever individuellt

program.

2000/01:Ub346 av Sonja Fransson m.fl. (s) vari

föreslås att riksdagen fattar följande beslut:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om att ungdomar med svåra

rörelsehinder snarast skall få möjlighet att antas

till individuellt program inom den Rh-anpassade

gymnasieutbildningen.

2000/01:So299 av Chris Heister m.fl. (m) vari

föreslås att riksdagen fattar följande beslut:

4. Riksdagen tillkännager för

regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om möjligheten att

välja skola och utbildning.

Motioner från allmänna motionstiden

1999

1999/2000:Ub207 av Anita Jönsson (s) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om barn med funktionshinder

vars föräldrar har utländsk bakgrund.

1999/2000:Ub212 av Lennart Daléus m.fl. (c) vari

yrkas

25. att riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om specialskolor,

26. att riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om en

kompletterande gymnasiedel till Ekeskolan.

1999/2000:Ub228 av Sten Tolgfors (m) vari yrkas

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om rätten för barn

och ungdomar med funktionshinder att välja skola,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om kommunernas

information till funktionshindrade barns föräldrar

om hjälp, stöd och möjlighet att söka specialskolor,

4. att riksdagen hos regeringen begär förslag om

en statligt garanterad och finansierad rätt att

välja skola för alla barn, vilken också omfattar

barn med funktionshinder.

1999/2000:Ub242 av Sten Tolgfors m.fl. (m, kd, c,

fp) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om regeringens

förslag att avveckla Ekeskolans fasta skoldel,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om att synskadade

och talskadade barn skall ingå i specialskolans

målgrupp,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om Ekeskolans

resurscenter,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om att utreda

förutsättningarna för ett riksgymnasium för blinda

och synskadade barn med multihandikapp vid

Ekeskolan,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om behovet av

förstärkning av den kommunala kompetensen vad gäller

undervisning av barn med funktionshinder,

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om särskilda

förutsättningar för språkutveckling hos synskadade

barn med multifunktionshinder.

1999/2000:Ub247 av Rune Berglund m.fl. (s) vari

yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om behovet av

förstärkt statligt specialpedagogiskt stöd med

hörselinriktning i norra regionen.

1999/2000:Ub301 av Chatrine Pålsson (kd) vari yrkas

att riksdagen hos regeringen begär förslag till en

strategi för hur funktionshindrade ungdomars

tillgång till studier och arbetsmarknad kan

underlättas.

1999/2000:So263 av Kerstin Heinemann m.fl. (fp) vari

yrkas

6. att riksdagen begär att regeringen ger

Socialstyrelsen och Skolverket i uppdrag att tillse

att berörd personal får adekvat utbildning om ADHD.

1999/2000:So488 av Chatrine Pålsson m.fl. (kd) vari

yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om att Skolverket

bör göra en analys av hur kommunernas schablonsystem

har påverkat handikappade barns möjligheter att

välja skola,

2. att riksdagen hos regeringen begär förslag till

en nationell handlingsplan för att öka stödet till

barn med dolda funktionsnedsättningar såsom DAMP,

dyslexi och näraliggande diagnoser,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om

teckenspråkskunnig personal i specialskolorna för

döva.

1999/2000:So490 av Gudrun Schyman m.fl. (v) vari

yrkas

7. att riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om att regeringen

bör ge Skolverket i uppdrag att göra en översyn av

hur skolorna följer läroplanens bestämmelser om

yrkesförberedande insatser när det gäller

funktionshindrade.

Utskottets överväganden

Inledning

Riksdagen beslutade hösten 1999, efter förslag i

propositionen Elever med funktionshinder - ansvar

för utbildning och stöd, bl.a. att synskadade och

talskadade elever inte längre skall tillhöra den

statliga specialskolans målgrupp (prop. 1998/99:105,

bet. 1999/2000:UbU4, rskr. 1999/2000:14). För dem

skall kommunerna ha det fulla ansvaret. Staten skall

dock även i fortsättningen ha ett stort ansvar för

att stödja kommunerna, bl.a. genom en ny samordnad

organisation för stöd i specialpedagogiska frågor,

en utökad resurs-centerverksamhet samt satsningar på

kompetensutveckling av skolans personal och på

forskning.

Till följd av att specialskolan upphör som

skolform för synskadade respektive talskadade elever

avvecklas de fasta skoldelarna vid de statliga

riksskolorna Ekeskolan i Örebro och Hällsboskolan i

Sigtuna successivt. Eke-skolan tar emot synskadade

elever och elever som dessutom är döva,

hörselskadade eller utvecklingsstörda. Hällsboskolan

tar emot dels talskadade elever, dels döva eller

hörselskadade elever med beteendestörningar m.m.

Avvecklingen av de fasta skoldelarna avses ske genom

intagningsstopp, fr.o.m. den 1 juli 2001 vid

Ekeskolan respektive fr.o.m. den 1 juli 2002 vid

Hällsboskolan. Samtidigt byggs resurscentren ut vid

de båda nämnda skolorna och tillförs en mindre

skoldel för visstidsplaceringar.

Specialskolan behålls som skolform för döva,

dövblinda och hörselskadade elever. Det finns fem

statliga regionskolor för döva eller hörselskadade

elever. Dessutom finns en statlig riksskola,

Åsbackaskolan i Gnesta, som tar emot döva eller

hörselskadade elever som också är utvecklingsstörda

och från den 1 juli 2001 även dövblindfödda elever.

Riksdagen delade regeringens uppfattning att för

dessa elever är en teckenspråkig skolmiljö

nödvändig.

Den nya samordnade organisationen för statens stöd

i specialpedagogiska frågor innebär att Statens

institut för handikappfrågor i skolan (SIH) ombildas

till en ny myndighet. I denna inordnas Ekeskolans,

Åsbackaskolans, Hällsboskolans och Tomtebodaskolans

resurscenter. Till myndigheten förs också de

statliga bidragen för landstingens

hörselvårdskonsulenter, vissa kunskaps-center och

datapedagogerna vid de regionala dataresurscentren

(REDAH-centren). Myndigheten skall svara för såväl

stöd som utvecklingsverksamhet.

En särskild utredare har tillkallats för att

förbereda inrättandet av den nya myndigheten (dir.

2000:9). Utredaren, MYS-utredningen, har den 6 mars

2001 lämnat förslag till regeringen angående

övergripande mål, instruktion, organisation m.m. En

slutrapport beräknas föreligga senast den 30 juni

2001.

Myndigheten, som fått namnet Specialpedagogiska

institutet, skall inleda sin verksamhet den 1 juli

2001.

Specialskolor m.m. för elever med

synskada respektive grav

språkstörning

I två motioner - nämligen Centerpartiets motion

1999/2000:Ub212 yrkande 25 och motion

1999/2000:Ub242 (m, kd, c, fp) yrkande 2 - begärs

att den statliga specialskolan skall finnas kvar som

skolform för synskadade och gravt språkstörda elever

med flerfunktionshinder. I båda motionerna förs en

argumentation mot beslutet att dessa grupper av

funktionshindrade elever skall integreras i den

kommunala skolan. Motionärerna anser att det rör sig

om så få barn med så speciella behov att det inte

borde vara problematiskt för någon att acceptera att

den statliga specialskolan skall finnas för dem.

Samtliga kommuner kan inte heller nå den nivå i

fråga om specialpedagogiskt kunnande som en

nationell specialskola har, menar motionärerna.

Barnen skall ha en rättighet och inte en skyldighet

att gå integrerat i den kommunala skolan. I motion

2000/01:Ub242 yrkande 6 framförs också argumentet

att döva barn knappast är de enda barn med

funktionshinder som har behov av ett eget språk.

Även synskadade barn med multifunktionshinder har

behov av en egen skolmiljö som förutsättning för

språkutveckling.

Enligt motion 2000/01:Ub219 (m) yrkande 4 bör

riksdagen begära att regeringen snarast låter

genomföra en ekonomisk konsekvensanalys av beslutet

att avveckla specialskolan för nämnda elever.

Beslutet kan ännu rivas upp, om det visar sig att

uppdraget att ge barn med multifunktionshinder en

fullgod utbildning överstiger kommunernas ekonomiska

möjligheter.

Krav på ett upphävande av beslutet att avveckla

den fasta skoldelen vid Ekeskolan i Örebro för

blinda och synskadade barn med flerfunktionshinder

ställs i motionerna 1999/2000:Ub242 (m, kd, c, fp)

yrkande 1, 2000/01:

Ub269 (m) yrkande 1 och 2000/01:Ub219 (m) yrkande 1.

I det sistnämnda motionsyrkandet framhålls att

alltfler elever sökt sig till Ekeskolan, sedan

debatten om avveckling av den fasta skoldelen

bidragit till att göra skolan känd. Motionären menar

att det ökade söktrycket borde i sig vara ett

argument för att ompröva stängningsbeslutet.

Också Kristdemokraterna vill i motionerna

2000/01:Ub316 yrkande 9 och 2000/01:Ub319 yrkande 1

att riksdagen skall uttala sig för att den fasta

skoldelen vid Ekeskolan i Örebro skall finnas kvar.

Deras yrkanden omfattar även fortsatt skoldrift vid

Hällsboskolan i Sigtuna för gravt språkstörda elever

m.fl. Enligt motionerna kan staten i vissa fall

behöva ta ett större ansvar för att minimera risken

för att elever i behov av särskilt stöd inte ges

tillräckliga möjligheter till utbildning utifrån

sina specifika förutsättningar. Kristdemokraterna

anser att de fasta skoldelarna vid Ekeskolan och

Hällsboskolan behövs också framöver. Många kommuner

saknar kompetens och ekonomiska resurser för att

tillgodose behoven för elever med svårare

funktionshinder.

U t s k o t t e t finner inte skäl för riksdagen

att ändra sitt tidigare beslut att elever med

synskada respektive grav språkstörning inte längre

skall tillhöra den statliga specialskolans målgrupp.

Motionsyrkandena om återinförande av specialskolan

för dessa elevgrupper bör alltså avslås. Riksdagen

bör inte heller bifalla motionsyrkandena om ändring

av beslutet att avveckla de fasta skoldelarna vid

Ekeskolan i Örebro och Hällsboskolan i Sigtuna.

Vid behandlingen av propositionen Elever med

funktionshinder - ansvar för utbildning och stöd

jämte motioner hösten 1999 ställde sig utskottet -

liksom socialutskottet i yttrande till

utbildningsutskottet - bakom den viktiga

handikappolitiska principen att barn med

funktionshinder så långt möjligt skall erbjudas en

anpassad utbildning i sin hemkommun och därmed ha

rätt och möjlighet att bo hemma med sina föräldrar.

Förändringen av specialskolans målgrupp till att

inte längre omfatta synskadade och talskadade barn

såg utskottet som ett viktigt steg mot en

integrering av elever med funktionshinder i den

ordinarie skolan.

För döva, dövblinda och hörselskadade elever är en

teckenspråkig skolmiljö nödvändig. Denna ståndpunkt

återfinns även i FN:s standardregler för att

tillförsäkra människor med funktionsnedsättning

delaktighet och jämlikhet, som ett undantag från

huvudprincipen att utbildning för elever med

funktionshinder skall erbjudas inom den ordinarie

skolorganisationen. Utskottet delade regeringens

uppfattning att det är riktigt att behålla

specialskolan som skolform för dessa elevgrupper.

Även om kommunerna skall ha det fulla ansvaret för

synskadade och gravt språkstörda elever, skall

staten dock även i fortsättningen ha ett stort

ansvar för att stödja kommunerna, bl.a. genom en ny

samordnad organisation för stöd i specialpedagogiska

frågor med regional och lokal förankring. Utskottet

återkommer till denna i följande avsnitt. Vid såväl

Ekeskolans som Hällsboskolans resurscenter skall det

finnas en mindre skoldel för barn och ungdomar som

av olika skäl kan behöva mer intensifierade

specialpedagogiska insatser under viss tid. Dessa

resurscenter skall ingå i stödorganisationen.

Målsättningen är att den nya samlade

stödorganisationen och en förändrad och utbyggd

resurscenterverksamhet skall göra det möjligt för

fler elever - i deras hemkommuner och under vistelse

i resurscenter - att få del av specialpedagogiskt

kunnande med inriktning mot elevernas egna behov.

I motionerna 1999/2000:Ub242 (m, kd, c, fp) yrkande

3 och 2000/01:Ub219 (m) yrkande 5 begärs ett

tillkännagivande till regeringen angående

lokaliseringen av Ekeskolans resurscenter, nämligen

att resurscentret också i fortsättningen bör vara

förlagt till Örebro och inte flyttas till Stockholm

eller annorstädes.

U t s k o t t e t hänvisar till att MYS-

utredningen i sitt förslag den 6 mars 2001 i

enlighet med direktiven förordat att det gemensamma

resurscentret för barn och ungdomar med synskada,

som den 1 juli 2001 bildas av Ekeskolans

resurscenter och Tomtebodaskolans resurscenter,

skall bestå av två enheter med placering i Örebro

och Stockholm.

Motionsyrkandena är därmed tillgodosedda och bör

avslås av riksdagen.

En specificering av begreppet visstidsvistelse vid

resurscenter efterfrågas i motion 2000/01:Ub219 (m)

yrkande 2. Motionären påpekar att skilda tolkningar

har gjorts av begreppet, såsom att "viss tid" skulle

kunna innebära några månaders vistelse, en termin

eller hela skoltiden.

U t s k o t t e t föreslår avslag på

motionsyrkandet.

Riksdagsbeslutet hösten 1999 innebär att

verksamheterna vid Ekeskolans och Hällsboskolans

resurscenter skall stärkas i syfte att ge utökat

stöd vid utbildning av barn och ungdomar med

synskada respektive grav språkstörning i deras

hemkommuner. Vid resurscentren skall det finnas

mindre skoldelar för visstidsplaceringar. Med sådan

placering avses att en elev erbjuds insatser från

resurscentrets sida som sträcker sig utöver vad som

kan anses omfattas av sedvanliga utrednings- och

träningsbesök. Dessa placeringar vid resurs-centret

kan efter överenskommelse mellan resurscentret,

kommunen, eleven och dennes vårdnadshavare och

utifrån den enskilda elevens specialpedagogiska

behov pågå en längre eller kortare tid och ibland

vara av återkommande karaktär. De ingår därmed som

ett led i det åtgärdsprogram som hemkommunens skola

upprättat för eleven.

Utskottet vill betona att visstidsplaceringens

längd styrs av de behov eleven har. Den bör därför

inte närmare regleras.

Enligt motionerna 1999/2000:Ub242 (m, kd, c, fp)

yrkande 4, 1999/2000:

Ub212 (c) yrkande 26 och 2000/01:Ub219 (m) yrkande 6

bör regeringen låta utreda förutsättningarna för ett

riksgymnasium för blinda och synskadade ungdomar med

flerfunktionshinder vid Ekeskolan. Också

Centerpartiet vill i motion 2000/01:Ub239 yrkande 22

ha en utredning om möjligheten att inrätta ett

sådant riksgymnasium; dock anges inte i motionen

vart detta skall lokaliseras. I samtliga

motionsyrkanden påtalas att dessa ungdomar i dag

saknar bra möjligheter att studera vidare efter den

obligatoriska skolan. De bör precis som alla andra

ungdomar ha rätt att kunna gå vidare i sin

utbildning och utvecklas i sin egen takt, oavsett

ålder.

U t s k o t t e t har förståelse för de

synpunkter som framförs i motionerna om behovet av

att underlätta för svårt funktionshindrade elever

att fortsätta sina studier efter den obligatoriska

skolan.

Frågan om en riksgymnasieverksamhet för synskadade

elever med flerfunktionshinder berördes i

propositionen om elever med funktionshinder.

Regeringen anförde där att det inte var aktuellt att

bygga upp en sådan särskild

gymnasiesärskolverksamhet. Det naturliga

alternativet för dessa elever är den reguljära

gymnasiesärskolan på hemorten eller inom

samverkansområdet. I propositionen anfördes vidare

att det är av stor betydelse att resurscentret vid

Ekeskolan riktar sina insatser mot barn och ungdomar

t.o.m. gymna-sieåldern. Det innebär att

gymnasiesärskolan bör stödjas för att kunna möta

behoven hos äldre synskadade elever med

flerfunktionshinder.

Att insatserna i den nya samlade

stödorganisationen också skall avse ungdomar med

funktionshinder på gymnasienivå har skrivits in i

direktiven till MYS-utredningen (dir. 2000:9). Där

anges att stödet för dessa elever behöver

förstärkas. Detta gäller även för elever med

flerfunktionshinder i särskolan.

Utskottet ser det som positivt att den förändrade

verksamheten vid Eke-skolan, med möjlighet till

visstidsplacering, avses komma även de äldre

eleverna till del och att den samlade statliga

stödorganisationen kommer att ha ett ansvar för att

analysera behoven av och erbjuda specialpedagogiskt

stöd till gymnasiesärskolan.

Med hänvisning härtill föreslår utskottet avslag

på motionsyrkandena.

Stöd för elever med funktionshinder

Behovet av stöd för elever med funktionshinder i den

kommunala skolan lyfts fram i tre motioner.

Enligt motion 1999/2000:Ub242 (m, kd, c, fp)

yrkande 5 behöver den kommunala kompetensen

förstärkas när det gäller undervisning av barn med

svåra funktionshinder. Motionärerna anser att

kommunerna knappast kan förväntas att mer än i

undantagsfall klara att bygga upp det kunnande som

krävs för de mycket speciella behov som dessa barn

har.

En nationell handlingsplan för att öka stödet för

barn med dolda funktionsnedsättningar, såsom DAMP,

dyslexi och näraliggande diagnoser, efterfrågas i

motion 1999/2000:So488 (kd) yrkande 2. Barn och

föräldrar måste få bättre tillgång än i dag till

stöd, utredning och expertkunskap genom samverkan

mellan hälso- och sjukvården samt förskola/skola,

menar motionärerna.

I motion 1999/2000:So263 (fp) yrkande 6 begärs att

regeringen ger Socialstyrelsen och Skolverket i

uppdrag att tillse att berörd personal inom

förskola/skola samt barn- och skolhälsovården får

adekvat utbildning om ADHD. I motionen betonas att

barn med hyperaktivitet måste få hjälp tidigt. Det

är också viktigt att fortlöpande utvärdera

behandlingsmetoder och utveckla handlingsprogram för

att på bästa sätt kunna ge dessa barn stöd.

U t s k o t t e t föreslår avslag på

motionsyrkandena och anför följande som motivering

härför.

Statens ansvar gentemot elever med funktionshinder

skall främst vara att genom stöd till kommunerna och

andra skolhuvudmän främja att eleverna får en

anpassad skolsituation av god kvalitet. Detta gäller

i första hand ovanliga eller komplexa

funktionshinder, där kommunerna inte i förväg har

möjlighet att bygga upp den kunskap som krävs i det

individuella fallet.

Inledningsvis har nämnts att statens insatser för

stöd i specialpedagogiska frågor skall samordnas i

en myndighet - Specialpedagogiska institutet - med

ansvar för såväl stöd som utvecklingsverksamhet.

Syftet med förändringen är att förbättra

möjligheterna att på ett flexibelt sätt möta behoven

av insatser för olika typer av funktionshinder samt

att förbättra samverkan mellan stat, kommun och

landsting i frågor som rör barn och ungdom med

funktionshinder. Den nya samlade organisationen för

statens stöd i specialpedagogiska frågor skall träda

i kraft den 1 juli 2001.

Enligt direktiven till MYS-utredningen (dir.

2000:9) skall stödet huvudsakligen riktas till

huvudmän med ansvar för förskoleverksamhet och

utbildning inom det offentliga skolväsendet samt

till motsvarande fristående skolor.

Specialpedagogiska institutet skall dock även svara

för vissa individuellt riktade insatser till

enskilda barn och deras vårdnadshavare. Detta gäller

främst inom ramen för resurscentrens verksamhet. Med

funktionshinder avses såväl fysiska funktionshinder

som medicinskt, psykiskt eller neurologiskt

betingade funktionsnedsättningar, liksom svåra läs-

och skrivsvårigheter/dyslexi.

I direktiven anförs närmare om verksamhetens

inriktning följande. För barn och ungdomar med svåra

och mer ovanliga funktionshinder kan stödet liksom i

dag behöva ges utifrån enskildas behov. Stödet bör

då riktas till hela arbetslaget kring barnet i

förskolan eller eleven i skolan samt som huvudregel

även till ansvarig specialpedagog och rektor. För

elevgrupper med lättare eller mer vanligt

förekommande svårigheter skall insatserna inriktas

mot att sprida kunskap, exempelvis genom mer

generell kompetensutveckling och

informationsinsatser.

Därtill vill utskottet erinra om att den nya

lärarutbildningen - som riksdagen beslutat om hösten

2000 (prop. 1999/2000:135, bet. 2000/01:UbU3, rskr.

5) - betonar vikten av specialpedagogisk kompetens

hos alla lärare och vikten av att lärare kan

identifiera problem, där det kan vara aktuellt med

särskilt stöd. Utskottet vill också erinra om att

bestämmelserna om åtgärdsprogram för elever i behov

av särskilt stöd har förstärkts och nu gäller i alla

skolformer i den obligatoriska skolan och i

gymnasieskolan.

Vidare har i statsbudgeten avsatts särskilda medel

för kompetensutveckling av lärare, där det

specialpedagogiska området är särskilt prioriterat,

under perioden 2000-2002. Medlen fördelas av

Skolverket till kommuner och enskilda skolor.

Frågor om synskadades tillgång till läromedel och

hjälpmedel tas upp i motion 2000/01:Ub269 yrkandena

2 och 3. Motionären hävdar att läromedelssituationen

i många fall är katastrofal för synskadade elever

och studenter. Studielitteraturen är ofta försenad

eller inte tillgänglig på det läsmedium den

synskadade personen önskar. I motionen understryks

som en självklarhet att synskadade skall ha tillgång

till samma studielitteratur som seende elever och

studenter och på önskat läsmedium. Det anges också

som viktigt att en synskadad person i

studiesituationen har tillgång till de tekniska

hjälpmedel som behövs, t.ex. en synskadeanpassad

dator, för att kunna studera på lika villkor som

seende personer. Dessa tekniska hjälpmedel bör vara

kostnadsfria och statligt finansierade.

Liknande problem påtalas i motion 2000/01:Ub219

(m) yrkande 3. Där anförs att många exempel från

verkligheten talar för att kommunernas förmåga att

ge barn med funktionshinder en fullgod skoltid är

starkt varierande. Bland annat har

Riksorganisationen Unga Synskadade uppmärksammat

problem med väntetider för handikappanpassade

läromedel, sociala problem i skolan och brister i

undervisningen. Motionären vill att regeringen låter

utreda hur undervisningen och den sociala

situationen är för barn med funktionshinder i

kommunernas skolor, särskilt med avseende på

kvaliteten.

U t s k o t t e t anser att motionsyrkandena bör

avslås. Berörda frågor kommer enligt vad som

aviserats att bli föremål för utredning.

Enligt propositionen Elever med funktionshinder -

ansvar för utbildning och stöd (prop. 1998/99:105)

skall statens engagemang för produktion av läromedel

och studiematerial för barn, ungdomar och vuxna med

funktionshinder utredas ytterligare. Utgångspunkten

skall vara Funkiskommitténs respektive

Kunskapslyftskommitténs överväganden och slutsatser.

Direktiv bereds för närvarande inom

Regeringskansliet (Utbildningsdepartementet).

I propositionen Från patient till medborgare - en

nationell handlingsplan för handikappolitiken (prop.

1999/2000:79) aviserade regeringen att en särskild

utredare skall utses för att se över

hjälpmedelsförsörjningen för studerande med

funktionshinder. Utredningen skall omfatta förskola,

förskoleklass, skola, vuxenutbildning samt högre

utbildning. Bland annat skall gränsdragningen och

ansvarsfördelningen göras tydlig när det gäller

personliga hjälpmedel och pedagogiska hjälpmedel.

Också här bereds direktiv inom Regeringskansliet

(Socialdepartementet).

Kristdemokraterna vill i motion 2000/01:Ub316

yrkande 8 ha ett tillkännagivande till regeringen om

att barn med grav hörselskada skall ha rätt till

teckenspråkslärare och så långt det är möjligt

erbjudas en anpassad utbildning i sin hemkommun.

I motion 1999/2000:So488 (kd) yrkande 3 betonas

vikten av tecken-språkskunnig personal i

specialskolorna för döva och hörselskadade. Det

räcker inte att lärarna kan teckenspråket, anför

motionärerna. Eleverna behöver för sin utveckling

även ha språklig kontakt med annan personal.

U t s k o t t e t föreslår avslag på

motionsyrkandena.

Enligt 3 kap. 3 § skollagen skall barn som inte

kan gå i grundskolan eller särskolan därför att de

är döva eller hörselskadade tas emot i

specialskolan. Huvudmannen för specialskolan prövar

om ett barn skall tas emot i specialskolan under sin

skolpliktstid. Fråga om mottagande får väckas av

barnets vårdnadshavare eller av barnets hemkommun (3

kap. 4 §). Om barnet kan gå i grundskolan eller

särskolan gäller bestämmelsen i 2 kap. 3 § skollagen

att kommunen är skyldig att för undervisningen

använda lärare som har en utbildning avsedd för den

undervisning de i huvudsak skall bedriva.

Den 1 juli 2000 inrättades Specialskolemyndigheten

som en gemensam myndighet för de regionala

specialskolorna för döva eller hörselskadade elever

och Åsbackaskolans skoldel. Myndigheten skall

särskilt ansvara för samordning av resurser,

planering, uppföljning och utvecklingsarbete för

skolenheterna i syfte att stödja

kvalitetsutvecklingen i skolorna och uppnå ökad

måluppfyllelse (specialskoleförordningen 2 kap. 2

§).

Specialskolemyndigheten skall bl.a. ha ansvar för

att vidareutveckla och förbättra den teckenspråkiga

miljön vid specialskolorna via samordnade och för

skolorna gemensamma kompetensutvecklingsinsatser.

För detta disponerar myndigheten särskilda medel.

Enligt regleringsbrev skall myndigheten i sin

årsredovisning särskilt redovisa insatser avseende

kompetensutveckling i teckenspråk.

Behovet av förstärkt statligt specialpedagogiskt

stöd med hörselinriktning i norra regionen framhålls

i motion 1999/2000:Ub247 (s). Den regionala

organisationen för stöd till personal för

hörselskadade elever i den kommunala skolan bör

placeras i anslutning till den statliga

specialskolan för döva och hörselskadade i Härnösand

och bygga vidare på den kompetens och erfarenhet som

där finns.

U t s k o t t e t hänvisar till att enligt

direktiven till MYS-utredningen skall

regionindelningen utformas med utgångspunkt i

regionindelningen för de statliga specialskolorna

för döva och hörselskadade. Verksamheten skall i

varje region samordnas från en centralort, nämligen

Umeå, Stockholm, Örebro, Göteborg och Malmö. Det

anges dock att varje region skall ha viss frihet att

organisera sin verksamhet; t.ex. kan

förutsättningarna i den norra regionen ställa krav

på särskilda lösningar.

Motionsyrkandet bör avslås med det anförda.

Särskolan

Flera motioner tar upp frågor rörande mottagande av

barn i särskolan mot bakgrund av visad ökning av

elevantalet i särskolan.

I motion 2000/01:Ub239 från Centerpartiet hävdas

att det har förekommit att barn felaktigt hänvisats

till särskola och därför gått miste om grundläggande

högskolebehörighet, som de skulle ha kunnat uppnå

med adekvat stöd i den vanliga skolan.

Särskoleelever bör få möjlighet till

högskoleutbildning om de har förutsättningar för

detta, anser motionärerna. De framhåller vidare att

det är viktigt att diagnoser på utvecklingsstörning

kan ställas tidigt i samverkan mellan skola och

landsting, för att så många barn som möjligt genom

stödåtgärder skall kunna ges förutsättningar att ta

del av den ordinarie skolans undervisning (yrk.

24-25).

Enligt motion 2000/01:Ub220 (m) bör riksdagen

begära en utredning om hur skolans placering av barn

i särskola fungerar, vilka behov de barn har som

placeras där och hur dessa behov möts. Oron för att

elever som egentligen inte hör hemma i eller gynnas

av en placering i särskolan ändå placeras där, när

den vanliga skolan saknar resurser eller kunnande

för att ge dem det stöd de har rätt till, måste

enligt motionären undanröjas.

Också i motion 2000/01:Ub297 (v) förs fram krav på

en utredning. Denna bör ha till uppgift att föreslå

nationella riktlinjer för hur utredningar inför

beslut om mottagning av elever till särskolan skall

göras samt på vilka grunder sådana beslut skall

fattas. Motionären hänvisar till alarmerande

uppgifter om särskoleplaceringar i en rapport från

Skolverket och anmärker att det är uppenbart att det

nuvarande regelverket är otillräckligt.

U t s k o t t e t anser att riksdagen bör avslå

motionsyrkandena med hänvisning till vad som anförs

i det följande om Skolverkets uppdrag.

Som svar på ett regeringsuppdrag har Skolverket i

september 2000 publicerat rapporten Hur särskild får

man vara? En analys av elevökningen i särskolan (dnr

2000:2037). Rapporten bygger på resultat från

Skolverkets jämförelsetal, en enkät till landets

samtliga kommuner samt fallstudier i fyra kommuner.

Sammanfattat framgår av rapporten följande. Antalet

elever i den obligatoriska särskolan har ökat från

8 200 läsåret 1992/93 till närmare 12 500 läsåret

1999/2000, vilket motsvarar en ökning med drygt 50

%. Det skall jämföras med ökningen i den vanliga

grundskolan som under samma tid var ca 18 %.

Spridningen mellan kommuner och län är stor, både

beträffande ökningen och andel elever i särskolan.

Enligt Skolverksrapporten varierar rutiner för

utredning och beslut om mottagande, både beträffande

vilka som deltar och i förfaringssätt. Fallstudierna

ger en bild av att olikheter i utredningsförfarande,

mottagande och praxis när det gäller elevernas

skolgång påverkar hur många elever som hamnar i

särskolan, skriver verket.

I rapporten redovisas att 40 % av kommunerna

uppger att elevgruppen i särskolan har förändrats.

Elever med autism eller autismliknande tillstånd i

särskolan har ökat liksom elever med tillkommande

handikapp som damp/ADHD och elever med

koncentrationssvårigheter. Det finns dessutom en

överrepresentation av elever med invandrarbakgrund.

Fallstudierna visar också att det förekommer att

elever som inte är utvecklingsstörda enligt gällande

bedömningspraxis ändå återfinns i särskolan.

Enligt Skolverkets sammanfattning visar rapporten

att brist på kompetens och resurser i grundskolan

har haft stor betydelse för ökningen av antalet

särskoleelever. Det nya betygssystemet och det

förändrade läroplansinnehållet, i kombination med

kraven på skolorna att alla elever skall nå målen,

har också bidragit till ökningen. Därtill kommer att

en ökad iver att testa och diagnostisera elever

skapar ett ökat tryck på särskolan.

Regeringen har i regleringsbrev för budgetåret

2001 - mot bakgrund av slutsatserna i den nu

refererade rapporten - givit Skolverket i uppdrag

att ta fram allmänna råd eller informationsmaterial

om rutinerna för utredning och beslut om mottagande

i särskolan. Uppdraget skall redovisas senast den 15

maj 2001.

Skolverket har också i uppdrag, enligt

regleringsbrev för budgetåret 2000, att ytterligare

analysera särskolans verksamhet i syfte att öka

kunskapen om hur skolformen svarar mot elevernas

behov och förutsättningar. Därvid skall effekterna

av undervisningstidens variationer studeras

särskilt, liksom elevernas valmöjligheter i såväl

den obligatoriska särskolan som gymnasiesärskolan.

Detta uppdrag skall slutligt rapporteras den 1

oktober 2001.

Resultaten av pågående uppdrag bör enligt

utskottets mening avvaktas.

Kristdemokraterna anser i motion 2000/01:Ub316

yrkande 24 att det är en självklarhet att för

placering av barn i särskola skall krävas

vårdnadshavares medgivande. Denna fråga behöver inte

beredas genom ytterligare försöksverksamhet med ökat

föräldrainflytande över utvecklingsstörda barns

skolgång. Verksamheten bör nu permanentas.

U t s k o t t e t vill med anledning av

motionsyrkandet erinra om följande.

Riksdagen beslutade våren 2000 att förlänga

pågående försöksverksamhet med ökat

föräldrainflytande över utvecklingsstörda barns

skolgång till utgången av juni 2005 (prop.

1999/2000:68, bet. UbU16, rskr. 229).

Försöksverksamheten inleddes den 1 januari 1996 och

finns reglerad i en särskild lag (1995:1249). Den

innebär att barn, som bedöms inte kunna nå upp till

grundskolans kunskapsmål därför att de är

utvecklingsstörda, inte får tas emot i särskolan

utan vårdnadshavarens medgivande. Om vårdnadshavaren

inte lämnar sitt medgivande till att barnet tas emot

i särskolan, skall skolplikten fullgöras enligt vad

som gäller för barn i allmänhet enligt skollagen.

Skolverket redovisade i juni 1999 en utvärdering

av försöksverksamheten. Verket noterade en del

negativa konsekvenser, men valde ändå att föreslå

att verksamheten permanentas. Som motiv angavs bl.a.

att föräldrarna har det yttersta ansvaret för sitt

barn och därför bör ha rätt att välja skolform. Dock

borde först ett antal problem lösas, främst rätten

till stöd för elever som fullgör sin skolplikt i

grundskolan.

Regeringen har därför i juni 2000 givit Skolverket

ett nytt uppdrag att dels fördjupat följa och

utvärdera försöksverksamheten med ökat

föräldrainflytande över utvecklingsstörda barns

skolgång, dels utvärdera alternativet att eleven är

inskriven i särskolan men integrerad i en klass i

grundskolan. I uppdraget ingår att följa upp och

utvärdera kvaliteten på den information

vårdnadshavaren får för att kunna välja skolform,

motiven till vårdnadshavarnas val av skolform,

orsaker till att antalet elever som är integrerade i

grundskolan varierar mellan och inom kommunerna samt

kvaliteten i undervisningen. Skolverket skall även

lämna förslag till åtgärder. Uppdraget skall

redovisas senast den 1 mars 2002.

Ytterligare beslutsunderlag behöver således tas

fram innan ett beslut kan tas om att

försöksverksamheten skall övergå i reguljär

verksamhet.

Utskottet anser att motionsyrkandet bör avslås av

riksdagen i avvaktan på detta.

Individuella program inom Rh-

anpassad gymnasieutbildning

I tre motioner begärs att riksdagen uttalar sig för

att individuella program skall införas inom

riksrekryterande gymnasieutbildning för svårt

rörelsehindrade ungdomar, s.k. Rh-anpassad

utbildning.

Enligt Kristdemokraterna i motion 2000/01:Ub319

yrkande 2 bör funktionshindrade elever inom Rh-

anpassad gymnasieutbildning självfallet ges samma

möjligheter som andra gymnasieelever att studera på

ett individuellt program. Regeringen bör snarast

återkomma till riksdagen med ett sådant förslag.

Även i motion 2000/01:Ub209 (m) påpekas det som

självklart att möjligheten att välja individuella

program skall finnas också för svårt

funktionshindrade ungdomar på riksrekryterande

gymnasieutbildningar.

I motion 2000/01:Ub346 (s) framhåller motionärerna

att de samlade resurser som riksgymnasieverksamheten

kan erbjuda ungdomar med svåra rörelsehinder -

pedagogiskt, i boendet och när det gäller

habilitering - även måste kunna erbjudas dem som har

behov av ett individuellt program. Det är därför

angeläget att det snarast blir möjligt att välja

individuella program också inom den Rh-anpassade

gymnasieutbildningen.

U t s k o t t e t föreslår avslag på

motionsyrkandena med hänvisning till följande.

För vissa elever med funktionshinder har staten

tagit på sig ett utökat ansvar genom att stödja

riksrekryterande gymnasieutbildning. Sålunda finns

riksrekryterande gymnasieutbildning med särskilt

anpassad utbildning för svårt rörelsehindrade

ungdomar, s.k. Rh-anpassad utbildning, i Göteborg,

Kristianstad, Stockholm och Umeå. Personkretsen för

Rh-anpassad utbildning bestäms i 5 kap. 27 och 28 §§

skollagen (1985:1100). Den omfattar svårt

rörelsehindrade elever som har mycket stora behov av

anpassning och habilitering i anslutning till

utbildningen och som kan tillgodogöra sig utbildning

på nationellt program eller - med tillämpning första

gången vid intagning till läsåret 2001/02 -

specialutformat program.

Utskottet behandlade och avstyrkte hösten 1999

motsvarande motionsyrkanden om införande av

individuella program på gymnasieskola med Rh-

anpassad utbildning (bet. 1999/2000:UbU4). Utskottet

pekade på att det i dag finns stora möjligheter inom

de nationella och specialutformade programmen att

hjälpa elever som riskerar att inte klara

utbildningen. Förutom stödundervisning, utökad

studietid eller reducerat program finns också

specialinriktad kursplan.

I regleringsbrevet för budgetåret 2000 har

Skolverket fått i uppdrag att under tre år fr.o.m.

läsåret 2000/01 följa och analysera utvecklingen av

den Rh-anpassade gymnasieutbildningen för elever som

genom möjlighet att specialinrikta kursplanerna i

liten eller obefintlig utsträckning följer kurser på

gymnasienivå. Verket skall även överväga alternativ

till en sådan gymnasieutbildning.

Resultatet av Skolverkets uppdrag bör enligt

utskottets mening inväntas.

Möjligheter för elever med

funktionshinder att välja skola

I Moderata samlingspartiets motion 2000/01:So299

yrkande 4 betonas att möjligheten att välja skola är

särskilt viktig för funktionshindrade barn och

ungdomar. Moderaterna har den principiella

uppfattningen att alla skolor så långt möjligt skall

vara så utformade att elever med särskilda behov

inte utestängs. Målsättningar om integration av

funktionshindrade elever i den vanliga skolan och

anpassning av skolan till dem får dock inte innebära

att skolor som t.ex. Ekeskolan - med den kompetens

som byggts upp där under många år - tvingas stänga.

Moderaterna vill att specialskolor även i framtiden

skall vara ett alternativ för de elever som anser

att dessa skolor bättre kan tillgodose deras

särskilda behov.

Samma synpunkter förs fram i motionerna

1999/2000:Ub228 (m) yrkande 2 och 2000/01:Ub204 (m)

yrkande 1. Motionären anser att möjligheten för barn

och ungdomar med funktionshinder att välja skola

måste omfatta inte bara den egna kommunens skolor,

utan också alternativ i form av specialskolor och

fristående skolor med inriktning på

funktionshindrade elevers behov. Regeringen bör

återkomma med förslag som ger dessa barn och

ungdomar rätt att välja skola. Alla barn och

ungdomar skall enligt motion 2000/01:

Ub207 (m) yrkande 3 erbjudas möjlighet till en

individuellt anpassad utbildning och ha rätt att

välja skola på lika villkor.

Enligt motion 1999/2000:So488 (kd) yrkande 1 bör

Skolverket i en utvärdering analysera hur

kommunernas schablonersättning till skolorna har

påverkat möjligheterna för funktionshindrade att på

samma villkor som andra elever kunna välja skola.

Analogt med Moderaternas förslag om införande av

nationell skolpeng bör alla barn, och i synnerhet de

med funktionshinder, ges en statligt garanterad och

finansierad rätt att välja skola. Detta föreslås i

motion 1999/2000:

Ub228 (m) yrkande 4.

U t s k o t t e t anser att riksdagen bör avslå

motionsyrkandena.

Riksdagen har ställt sig bakom den viktiga

handikappolitiska principen - som har stöd i FN:s

standardregler - att barn och ungdomar så långt

möjligt skall erbjudas en anpassad utbildning i sin

hemkommun. Enligt utskottets förslag i det

föregående skall beslutet att avskaffa specialskolan

som skolform för elever med synskada respektive grav

språkstörning ligga fast. För döva, dövblinda eller

hörselskadade elever finns den statliga

specialskolan kvar.

I föregående avsnitt i detta betänkande har

utskottet redovisat den nya samlade organisationen

för statens stöd i specialpedagogiska frågor och den

verksamhetsinriktning som organisationen skall ha.

Målsättningen är att eleverna så långt möjligt skall

kunna välja en skola i närheten av hemmet inom

grundskolan eller särskolan. För att skapa

förutsättningar för detta skall ett organiserat stöd

i specialpedagogiska frågor ges till kommuner och

andra huvudmän, såsom fristående skolor.

Barn som är synskadade eller gravt språkstörda får

enligt en ny bestämmelse i 10 kap. 3 a § skollagen

fullgöra sin skolplikt i särskilda resurscenter.

Utbildningen skall med nödvändiga avvikelser

motsvara utbildningen i grundskolan respektive

särskolan.

Vidare bör nämnas att statligt stöd kan utgå till

kommuner ur anslaget Särskilda insatser på

skolområdet för samordnade regionala

utbildningsinsatser för elever med funktionshinder.

Stödet fördelas av Statens institut för

handikappfrågor i skolan (SIH) som för 2001 har

fördelat medel till regionala undervisningsgrupper

för elever med hörselskada, autism, rörelsehinder

respektive språkstörning samt för elever i särskolan

med flerfunktionshinder. Från och med den 1 juli

2001 övertas SIH:s uppgifter av Specialpedagogiska

institutet.

Med anledning av yrkandet i motion 1999/2000:So488

vill utskottet hänvisa till att Skolverket under

1998 genomfört en nationell kvalitetsgranskning av

undervisningen av elever i behov av särskilt stöd.

Bland annat har granskats enligt vilka

prioriteringsprinciper de medel som finns

tillgängliga fördelas, både i den kommunala

resurshanteringen och i skolans interna budget.

Verket konstaterade att det är nödvändigt att

skolans huvudman tar ett större ansvar för

uppföljningen och utvärderingen av hur resurser

används.

Utskottet kan inte ställa sig bakom

motionsyrkandet om en statligt garanterad och

finansierad rätt att välja skola.

I motionerna 1999/2000:Ub228 (m) yrkande 3 och

2000/01:Ub204 (m) yrkande 2 påpekar motionären att

långt ifrån alla föräldrar till barn med

funktionshinder känner till vilka alternativ som

finns till den kommunala skolan. Kommunerna bör

aktivt understödja dessa föräldrar med information

om hjälp, stöd och möjlighet att söka specialskolor.

U t s k o t t e t föreslår avslag på

motionsyrkandena.

Enligt direktiven till MYS-utredningen skall i den

regionala organisationens grunduppdrag ingå att

bl.a. svara för rådgivning för enskilda barn och

ungdomar, samordna insatser inom regionen, t.ex.

genom bildandet av nätverk, samt sprida information

till kommunerna och deras skolor, föräldrar,

beslutsfattare m.fl.

Övriga frågor

Vänsterpartiet föreslår i motion 1999/2000:So490

yrkande 7 att regeringen ger Skolverket i uppdrag

att göra en översyn av hur skolorna följer

läroplanens bestämmelser om yrkesförberedande

insatser när det gäller funktionshindrade elever.

Enligt en rapport från Förbundet Unga

Rörelsehindrade m.fl., som motionärerna tagit del

av, får många ungdomar med funktionshinder inte alls

det stöd de skulle behöva när det gäller

förberedelser för arbetslivet.

Med hänvisning till samma rapport yrkas i motion

1999/2000:Ub301 (kd) att riksdagen hos regeringen

begär förslag till en strategi för hur

funktionshindrade ungdomars tillgång till studier

och arbetsmarknad kan underlättas.

U t s k o t t e t anser att det är särskilt

viktigt att stödja och stimulera unga

funktionshindrade till att våga ta steget ut på

arbetsmarknaden. Skolan har i samverkan med

arbetsförmedlingen ansvar för att genom olika inslag

i undervisningen förbereda för och underlätta

inträdet på arbetsmarknaden. Enligt uppgift från

Arbetsmarknadsstyrelsen finns det inom varje län en

person som har ansvar för att samordna verksamheten

för "unga handikappade" med särskilda

arbetsförmedlingsinsatser. Arbetsförmedlingen

samarbetar också med skolan vad gäller vägledning

och planering för funktionshindrade elever i samband

med övergången skola/arbetsliv. Avsikten är att ge

stöd åt dessa elever att vidga sina studie- och

yrkesval. Utskottet utgår från att skolan tar vara

på de möjligheter till samarbete och de insatser som

erbjuds från arbetsförmedlingen.

Utskottet utgår också från att Skolverket i sin

tillsynsverksamhet har uppmärksamheten riktad mot

hur skolorna följer läroplanens bestämmelser.

Med det anförda föreslår utskottet avslag på

motionsyrkandena.

I motion 1999/2000:Ub207 (s) påtalas att andelen

barn med funktionshinder vars föräldrar har utländsk

bakgrund ökar i landets särskolor och specialskolor.

Dessa föräldrar upplever sig dubbelt utsatta, på

grund av sin exilsituation, som föräldrar till barn

med funktionshinder. Motionären efterlyser

fortbildningsinsatser om problematiken för berörda

personalgrupper inom bl.a. skola och barnomsorg samt

initiativ till utbildning av föräldrarna.

U t s k o t t e t har inhämtat att inom Statens

institut för handikappfrågor (SIH) finns en särskild

konsulent för frågor som berör elever med utländsk

bakgrund och funktionshinder. Konsulentens insatser

riktas i första hand till kommuner, personalgrupper,

handikapp- respektive invandrarorganisationer m.fl.

Konsulentinsatser för invandrarelever med

funktionshinder kommer att fortsatt finnas i den nya

stödorganisationen.

Utskottet anser att riksdagen bör avslå

motionsyrkandet med hänvisning till det anförda.

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

Med hänvisning till de motiveringar som framförs

under Utskottets överväganden föreslår utskottet att

riksdagen fattar följande beslut:

1. Specialskolan som skolform för

elever med synskada respektive grav

språkstörning

Riksdagen avslår motionerna 1999/2000:Ub212

yrkande 25, 1999/2000:

Ub242 yrkandena 2 och 6 samt 2000/01:Ub219

yrkande 4.

Reservation 1 (m, kd, c, fp) delvis

2. Omprövning av beslutet att avveckla

de fasta skoldelarna vid Ekeskolan och

Hällsboskolan

Riksdagen avslår motionerna 1999/2000:Ub242

yrkande 1, 2000/01:

Ub219 yrkande 1, 2000/01:Ub269 yrkande 1,

2000/01:Ub316 yrkande 9 och 2000/01:Ub319 yrkande

1.

Reservation 1 (m, kd, c, fp) delvis

3. Lokalisering av Ekeskolans

resurscenter

Riksdagen avslår motionerna 1999/2000:Ub242

yrkande 3 och 2000/01:

Ub219 yrkande 5.

4. Specificering av begreppet

visstidsvistelse vid resurscenter

Riksdagen avslår motion 2000/01:Ub219 yrkande

2.

Reservation 2 (m, c)

5. Utredning om riksgymnasium för

blinda och synskadade ungdomar med

flerfunktionshinder

Riksdagen avslår motionerna 1999/2000:Ub212

yrkande 26, 1999/2000:

Ub242 yrkande 4, 2000/01:Ub219 yrkande 6 och

2000/01:Ub239 yrkande 22.

Reservation 3 (m, c, fp)

6. Stöd för elever med funktionshinder

i den kommunala skolan

Riksdagen avslår motionerna 1999/2000:Ub242

yrkande 5, 1999/2000:

So263 yrkande 6 och 1999/2000:So488 yrkande 2.

Reservation 4 (kd) delvis

Reservation 5 (fp)

7. Synskadades tillgång till läromedel

och hjälpmedel

Riksdagen avslår motionerna 2000/01:Ub219

yrkande 3 och 2000/01:

Ub269 yrkandena 2 och 3.

8. Rätt till teckenspråkslärare för

barn med grav hörselskada

Riksdagen avslår motion 2000/01:Ub316 yrkande

8.

Reservation 4 (kd) delvis

9. Teckenspråkskunnig personal i

specialskolorna

Riksdagen avslår motion 1999/2000:So488 yrkande

3.

Reservation 4 (kd) delvis

10. Regionalt specialpedagogiskt stöd

för hörselskadade elever

Riksdagen avslår motion 1999/2000:Ub247.

11. Mottagande av barn i särskolan

Riksdagen avslår motionerna 2000/01:Ub220,

2000/01:Ub239 yrkandena 24 och 25 samt

2000/01:Ub297.

Reservation 6 (c)

12. Föräldrainflytande över

utvecklingsstörda barns skolgång

Riksdagen avslår motion 2000/01:Ub316 yrkande

24.

Reservation 7 (kd, fp)

13. Individuella program inom Rh-

anpassad gymnasieutbildning

Riksdagen avslår motionerna 2000/01:Ub209,

2000/01:Ub319 yrkande 2 och 2000/01:Ub346.

Reservation 4 (kd) delvis

14. Funktionshindrade elevers möjlighet

att välja skola

Riksdagen avslår motionerna 1999/2000:Ub228

yrkande 2, 1999/2000:

So488 yrkande 1, 2000/01:Ub204 yrkande 1,

2000/01:Ub207 yrkande 3 och 2000/01:So299 yrkande

4 .

Reservation 1 (m, kd, c, fp) delvis

15. Statligt garanterad och finansierad

rätt att välja skola

Riksdagen avslår motion 1999/2000:Ub228 yrkande

4.

Reservation 8 (m) delvis

16. Information om stöd m.m. för

funktionshindrade elever

Riksdagen avslår motionerna 1999/2000:Ub228

yrkande 3 och 2000/01:

Ub204 yrkande 2.

Reservation 8 (m) delvis

17. Översyn av skolornas

yrkesförberedande insatser för

funktionshindrade elever m.m.

Riksdagen avslår motionerna 1999/2000:Ub301 och

1999/2000:So490 yrkande 7.

Reservation 9 (v)

18. Stöd för föräldrar med utländsk

bakgrund som har barn med funktionshinder

Riksdagen avslår motion 1999/2000:Ub207.

Stockholm den 8 mars 2001

På utbildningsutskottets vägnar

Jan Björkman

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Jan

Björkman (s), Britt-Marie Danestig (v), Beatrice Ask

(m), Inger Lundberg (s), Yvonne Andersson (kd), Lars

Hjertén (m), Majléne Westerlund Panke (s), Tomas

Högström (m), Torgny Danielsson (s), Lennart

Gustavsson (v), Erling Wälivaara (kd), Gunnar Goude

(mp), Sofia Jonsson (c), Ulf Nilsson (fp), Anders

Sjölund (m), Nils-Erik Söderqvist (s) och Michael

Lund (s).

Redogörelse för ärendet

Under den allmänna motionstiden 1999 och 2000

väcktes ett stort antal motioner med yrkanden

rörande elever med funktionshinder.

Motionsyrkandena avser frågor om bl.a.

återinförande av specialskolan som skolform för

synskadade respektive gravt språkstörda barn samt

omprövning av beslutet att avveckla de fasta

skoldelarna vid Ekeskolan och Hällsboskolan,

inrättande av riksgymnasium för blinda och

synskadade barn med flerfunktionshinder, stöd för

funktionshindrade elever i den kommunala skolan,

tillgång till läromedel och hjälpmedel för

synskadade elever, teckenspråkig skolmiljö,

mottagande av barn i särskolan, införande av

individuella program inom Rh-anpassad

gymnasieutbildning samt möjligheter för elever med

funktionshinder att välja skola.

Förslagen i motionerna, 19 yrkanden från år 1999

och 25 yrkanden från år 2000, återges i bilaga.

Reservationer

Utskottets förslag till riksdagsbeslut och

ställningstaganden har föranlett följande

reservationer. I rubriken anges inom parentes vilken

punkt i utskottets förslag till riksdagsbeslut som

behandlas i avsnittet.

1. Specialskolan som skolform för

elever med synskada respektive grav

språkstörning, m.m. (punkterna 1, 2

och 14) - m, kd, c, fp

av Beatrice Ask (m), Yvonne Andersson (kd), Lars

Hjertén (m), Tomas Högström (m), Erling Wälivaara

(kd), Sofia Jonsson (c), Ulf Nilsson (fp) och

Anders Sjölund (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkterna 1, 2

och 14 borde ha följande lydelse:

1. Specialskolan som skolform för

elever med synskada respektive grav

språkstörning

Riksdagen bifaller motionerna 1999/2000:Ub212

yrkande 25 och 1999/2000:Ub242 yrkandena 2 och 6

samt bifaller delvis motion 2000/01:Ub219 yrkande

4.

2. Omprövning av beslutet att avveckla

de fasta skoldelarna vid Ekeskolan och

Hällsboskolan

Riksdagen bifaller motionerna 1999/2000:Ub242

yrkande 1, 2000/01:

Ub219 yrkande 1, 2000/01:Ub269 yrkande 1,

2000/01:Ub316 yrkande 9 och 2000/01:Ub319 yrkande

1.

14. Funktionshindrade elevers möjlighet

att välja skola

Riksdagen bifaller motionerna 1999/2000:Ub228

yrkande 2, 2000/01:

Ub204 yrkande 1, 2000/01:Ub207 yrkande 3 och

2000/01:So299 yrkande 4 samt avslår motion

1999/2000:So488 yrkande 1.

Ställningstagande

Riksdagen bör enligt vår mening uttala sig för ett

återinförande av statlig specialskola som skolform

för synskadade och gravt språkstörda elever med

flerfunktionshinder. Den statliga specialskolan

behövs för svårt funktionshindrade elever med mycket

speciella behov av en egen skolmiljö för sin

utveckling. Alla kommuner kan inte nå den nivå i

fråga om specialpedagogiskt kunnande som en

nationell specialskola kan erbjuda. Barnen skall ha

en rättighet och inte en skyldighet att integreras i

den kommunala skolan. Vad vi här har anfört bör

riksdagen tillkännage för regeringen som sin mening

och därmed bifalla motionerna 1999/2000:Ub212

yrkande 25 och 1999/2000:

Ub242 yrkandena 2 och 6.

Vi anser att specialskolorna Ekeskolan och

Hällsboskolan behövs för barn med

flerfunktionshinder och att riksdagen bör upphäva

beslutet att avveckla skolorna. Föräldrarnas och

barnens önskemål måste väga tungt. När det särskilt

gäller Ekeskolan har alltfler elever sökt sig dit,

sedan debatten om avveckling bidragit till att göra

skolan känd. Vi menar att staten i vissa fall kan

behöva ta ett större ansvar för svårt

funktionshindrade elever för att minimera risken för

att eleverna inte ges tillräckliga möjligheter till

utbildning utifrån sina specifika förutsättningar.

Många kommuner saknar kompetens och ekonomiska

resurser för att tillgodose behoven för elever med

flerfunktionshinder. Riksdagen bör bifalla

motionerna i ärendet.

Möjligheten att välja skola är viktig för alla

elever, men alldeles särskilt viktig för barn och

ungdomar med funktionshinder. Mot den bakgrunden ser

vi beslutet att lägga ned Ekeskolan - en skola för

barn med multifunktionshinder - som ett

lågvattenmärke när det gäller synen på alla elevers

rätt att välja skola. Enligt vår mening skall

funktionshindrade barn och ungdomar ha en rättighet

och inte en skyldighet att integreras i grundskolan

eller särskolan. Om barnen känner sig trygga i

specialskolan och utvecklas på ett positivt sätt bör

det vara möjligt för föräldrar att välja denna

skolform. Vi anser att specialskolor även i

framtiden skall vara ett alternativ för de elever

som anser att dessa skolor bättre kan tillgodose

deras särskilda behov. Detta bör riksdagen med

bifall till motionerna 1999/2000:Ub228 yrkande 2,

2000/01:Ub204 yrkande 1, 2000/01:Ub207 yrkande 3 och

2000/01:So299 yrkande 4 som sin mening ge regeringen

till känna.

2. Specificering av begreppet

visstidsvistelse vid resurscenter

(punkt 4) - m, c

av Beatrice Ask (m), Lars Hjertén (m), Tomas

Högström (m), Sofia Jonsson (c) och Anders

Sjölund (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 4 borde

ha följande lydelse:

4. Specificering av begreppet

visstidsvistelse vid resurscenter

Riksdagen bifaller motion 2000/01:Ub219 yrkande

2.

Ställningstagande

Enligt vår mening är det inte tillräckligt klarlagt

vad som avses med begreppet "visstid" vid vistelse

på resurscenter. Olika tolkningar har gjorts, såsom

att det kan röra sig om några månader eller en

termin eller hela skoltiden. Vi vill att riksdagen

med bifall till motionsyrkandet begär att regeringen

återkommer med en specificering av begreppet

visstidsvistelse.

3. Utredning om riksgymnasium för

blinda och synskadade ungdomar med

flerfunktionshinder

(punkt 5) - m, c, fp

av Beatrice Ask (m), Lars Hjertén (m), Tomas

Högström (m), Sofia Jonsson (c), Ulf Nilsson (fp)

och Anders Sjölund (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 5 borde

ha följande lydelse:

5. Utredning om riksgymnasium för

blinda och synskadade ungdomar med

flerfunktionshinder

Riksdagen bifaller motionerna 1999/2000:Ub212

yrkande 26, 1999/2000:

Ub242 yrkande 4, 2000/01:Ub219 yrkande 6 och

2000/01:Ub239 yrkande 22.

Ställningstagande

Blinda och synskadade ungdomar med

flerfunktionshinder har få goda möjligheter att

studera vidare efter den obligatoriska skolan.

Resultatet är att få läser vidare. De bör emellertid

precis som alla andra ungdomar ha rätt att kunna gå

vidare i sin utbildning och utvecklas i sin egen

takt, oavsett ålder. Vi anser att regeringen bör

låta utreda förutsättningarna för ett riksgymnasium

för blinda och synskadade ungdomar med

flerfunktionshinder. Riksdagen bör bifalla

motionsyrkandena.

4. Stöd för elever med funktionshinder i den

kommunala skolan, m.m. (punkterna 6,

8, 9 och 13) - kd

av Yvonne Andersson (kd) och Erling Wälivaara

(kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkterna 6,

8, 9 och13 borde ha följande lydelse:

6. Stöd för elever med funktionshinder

i den kommunala skolan

Riksdagen bifaller motion 1999/2000:So488

yrkande 2 samt avslår motionerna 1999/2000:Ub242

yrkande 5 och 1999/2000:So263 yrkande 6.

8. Rätt till teckenspråkslärare för

barn med grav hörselskada

Riksdagen bifaller motion 2000/01:Ub316 yrkande

8.

9. Teckenspråkskunnig personal i

specialskolorna

Riksdagen bifaller motion 1999/2000:So488

yrkande 3.

13. Individuella program inom Rh-

anpassad gymnasieutbildning

Riksdagen bifaller motion 2000/01:Ub319 yrkande

2 samt bifaller delvis motionerna 2000/01:Ub209

och 2000/01:Ub346.

Ställningstagande

Vi anser att det finns behov av en nationell

handlingsplan för att öka stödet för barn med dolda

funktionsnedsättningar, såsom DAMP, dyslexi och

näraliggande diagnoser. Det är viktigt att barn och

föräldrar får bättre tillgång än i dag till stöd,

utredning och expertkunskap genom samverkan mellan

hälso- och sjukvården samt förskolan och skolan. Vi

föreslår att riksdagen bifaller motion

1999/2000:So488 yrkande 2.

Barn och ungdomar med funktionshinder skall så långt

det är möjligt erbjudas en anpassad utbildning i sin

hemkommun. Vi instämmer i vad som anförs i motion

2000/01:Ub316 yrkande 8 om att barn med grav

hörselskada därvid måste ha rätt till

teckenspråkslärare. Detta bör riksdagen tillkännage

för regeringen som sin mening.

Som anförs i motion 1999/2000:So488 yrkande 3 räcker

det inte med att lärarna i specialskolorna för döva

eller hörselskadade elever är teckenspråks-kunniga.

Eleverna behöver för sin utveckling även ha språklig

kontakt med annan personal. Målet bör vara att all

personal som arbetar på dessa skolor skall behärska

teckenspråket. Riksdagen bör bifalla

motionsyrkandet.

Inom den riksrekryterande gymnasieutbildningen för

svårt rörelsehindrade ungdomar, den s.k. Rh-

anpassade gymnasieutbildningen, bör eleverna, utöver

nationella och specialutformade program, även

erbjudas individuella program. Vi anser att dessa

elever självfallet skall ges samma möjligheter som

andra gymnasieelever att studera på ett individuellt

program. Regeringen bör snarast återkomma till

riksdagen med ett sådant förslag i enlighet med

motion 2000/01:Ub319 yrkande 2.

5. Stöd för elever med

funktionshinder i den kommunala

skolan (punkt 6) - fp

av Ulf Nilsson (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 6 borde

ha följande lydelse:

6. Stöd för elever med funktionshinder

i den kommunala skolan

Riksdagen bifaller motion 1999/2000:So263

yrkande 6 samt avslår motionerna 1999/2000:Ub242

yrkande 5 och 1999/2000:So488 yrkande 2.

Ställningstagande

Det är viktigt att barn med hyperaktivitet (ADHD

och/eller DAMP) uppmärksammas tidigt för att undvika

att barnen senare under uppväxten får större

problem. Jag anser att Skolverket och

Socialstyrelsen bör få i uppdrag att se till att

lärare, förskolepersonal och personal inom barn- och

skolhälsovården får en adekvat utbildning om denna

diagnosgrupp. Det är också viktigt att fortlöpande

utvärdera behandlingsmetoder och utveckla

handlingsprogram för att kunna ge stöd för dessa

elever. Jag föreslår att riksdagen bifaller motion

1999/2000: So263 yrkande 6.

6. Mottagande av barn i särskolan

(punkt 11) - c

av Sofia Jonsson (c).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 11

borde ha följande lydelse:

11. Mottagande av barn i särskolan

Riksdagen bifaller motion 2000/01:Ub239

yrkandena 24 och 25 samt avslår motionerna

2000/01:Ub220 och 2000/01:Ub297.

Ställningstagande

Det har förekommit att barn felaktigt mottagits i

särskolan och därmed gått miste om grundläggande

högskolebehörighet, som de skulle ha kunnat uppnå

med adekvat stöd i den vanliga skolan. Dessa elever

bör få möjlighet till högskoleutbildning om de har

förutsättningar för sådana studier. Jag anser att

det är viktigt med tidiga stödinsatser för att så

många barn som möjligt skall få del av den ordinarie

skolans undervisning. Diagnoser på

utvecklingsstörning bör därför ställas tidigt i

samverkan mellan skola och landsting. Riksdagen bör

tillkännage för regeringen som sin mening vad jag

här har anfört och därmed bifalla motion

2000/01:Ub239 yrkandena 24 och 25.

7. Föräldrainflytande över

utvecklingsstörda barns skolgång

(punkt 12) - kd, fp

av Yvonne Andersson (kd), Erling Wälivaara (kd)

och Ulf Nilsson (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 12 borde

ha följande lydelse:

12. Föräldrainflytande över

utvecklingsstörda barns skolgång

Riksdagen bifaller motion 2000/01:Ub316 yrkande

24.

Ställningstagande

Vi anser att det är en självklarhet att för

placering av barn i särskola skall krävas

vårdnadshavares medgivande. Enligt vår mening bör

försöksverksamheten med ökat föräldrainflytande över

utvecklingsstörda barns skolgång nu permanentas.

Regeringen bör återkomma med förslag i enlighet med

motion 2000/01:Ub316 yrkande 24.

8. Statligt garanterad och

finansierad rätt att välja skola,

m.m. (punkterna 15 och 16) - m

av Beatrice Ask (m), Lars Hjertén (m), Tomas

Högström (m) och Anders Sjölund (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkterna 15

och 16 borde ha följande lydelse:

15. Statligt garanterad och finansierad

rätt att välja skola

Riksdagen bifaller motion 1999/2000:Ub228

yrkande 4.

16. Information om stöd m.m. för

funktionshindrade elever

Riksdagen bifaller motionerna 1999/2000:Ub228

yrkande 3 och 2000/01:

Ub204 yrkande 2.

Ställningstagande

En statligt garanterad och finansierad rätt att

välja skola bör införas för alla barn, i synnerhet

för barn med funktionshinder som söker en skola med

särskild kompetens. För att valfriheten skall vara

reell måste också finansieringen av boendet vid

skolan garanteras. Regeringen bör återkomma till

riksdagen med förslag i enlighet med motion

1999/2000:Ub228 yrkande 4.

Långt ifrån alla föräldrar till barn med

funktionshinder känner till vilka alternativ som

finns till den kommunala skolan. Det är viktigt att

kommunen aktivt ger föräldrar information om vilka

möjligheter som finns när det gäller hjälp, stöd och

val av skola för olika funktionshinder. Detta bör

riksdagen tillkännage för regeringen som sin mening

och därmed bifalla motionsyrkandena.

9. Översyn av skolornas

yrkesförberedande insatser för

funktionshindrade elever m.m. (punkt

17) - v

av Britt-Marie Danestig (v) och Lennart

Gustavsson (v).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 17 borde

ha följande lydelse:

17. Översyn av skolornas

yrkesförberedande insatser för

funktionshindrade elever m.m.

Riksdagen bifaller motion 1999/2000:So490

yrkande 7 och avslår motion 1999/2000:Ub301.

Ställningstagande

Enligt en rapport år 1999 från Förbundet Unga

Rörelsehindrade m.fl. tycks läroplanens bestämmelser

om att skolan skall ge förberedelser för arbetslivet

inte följas i tillräcklig omfattning när det gäller

funktionshindrade elever. En stor andel av de

tillfrågade i en enkätundersökning sade sig inte ha

fått någon som helst yrkesförberedande insats. Detta

anser vi vara oroande signaler som måste tas på

allvar. Vi föreslår därför att regeringen ger

Skolverket i uppdrag att göra en översyn av hur

skolorna följer läroplanens bestämmelser vad gäller

yrkesförberedande insatser för funktionshindrade

elever. Detta bör riksdagen tillkännage för

regeringen som sin mening och därmed bifalla motion

1999/2000:So490 yrkande 7.

Särskilt yttrande

Utskottets beredning av ärendet har föranlett

följande särskilda yttrande. I rubriken anges inom

parentes vilken punkt i utskottets förslag till

riksdagsbeslut som behandlas i avsnittet.

Synskadades tillgång till läromedel

och hjälpmedel (punkt 7) - m

Beatrice Ask (m), Lars Hjertén (m), Tomas

Högström (m) och Anders Sjölund (m) anför:

Moderata samlingspartiet har i sin budgetmotion

2000/01:Ub819 förordat att anslaget Skolutveckling

och produktion av läromedel för elever med handikapp

utökas med 3 miljoner kronor under åren 2001-2003.

Vi anser att produktion av läromedel för

funktionshindrade elever är centralt och att

anslaget för detta behöver räknas upp. Det gäller i

synnerhet mot bakgrund av att fler elever med

funktionshinder studerar integrerat i grund- och

gymnasieskolan där den pedagogiska

specialkompetensen ibland är begränsad. Väl

utvecklade läromedel blir då mycket viktiga.

Bilaga

Förteckning över behandlade förslag