Bet. 2000/01:UbU13

Utbildningsutskottets betänkande

2000/01:UBU13

Skolan

Innehåll

Sammanfattning

Motioner från allmänna motionstiden

Utskottets överväganden

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

Reservationer

2000/01

UbU13

Redogörelse för ärendet

Under den allmänna motionstiden 1999 respektive 2000

väcktes ett stort antal motioner med yrkanden

rörande den obligatoriska skolan.

Motionsyrkandena avser bl.a. övergripande frågor

om grundskolans ansvar och omfattning, skolplikten

och rätten till utbildning, värdegrundsfrågor,

elevinflytande, grundskolans ämnen, undervisningen

om sex och samlevnad, ANT-undervisningen, elevens

rätt till stöd, betygssystemet, mobbning och annan

kränkande behandling samt skolans arbetsmiljö. Ett

stort antal yrkanden rör frågor där det enligt

gällande styrsystem ankommer på andra än riksdagen

att fatta beslut.

Förslagen i motionerna, 38 yrkanden från år 1999

och 246 yrkanden från år 2000, återges i bilaga.

Sammanfattning

Utskottet behandlar i detta betänkande 284

motionsyrkanden från allmänna motionstiden 1999

respektive 2000 rörande den obligatoriska skolan.

Utskottet föreslår att riksdagen avslår samtliga

yrkanden.

Motionsyrkandena avser bl.a. övergripande frågor

om grundskolans ansvar och omfattning, skolplikten

och rätten till utbildning, värdegrundsfrågor,

elevinflytande, grundskolans ämnen, undervisningen

om sex och samlevnad, ANT-undervisningen, elevens

rätt till stöd, betygssystemet, mobbning och annan

kränkande behandling samt skolans arbetsmiljö.

Ett stort antal yrkanden rör frågor där det

ankommer på andra än riksdagen att fatta beslut.

Utskottet avstyrker dessa yrkanden med hänvisning

till det gällande styrsystemet.

För flertalet övriga yrkanden föreslår utskottet

avslag med hänvisning till det pågående arbetet i

Skollagskommittén.

I betänkandet finns reservationer på olika punkter

från Moderata samlingspartiet, Vänsterpartiet,

Kristdemokraterna, Folkpartiet och Miljöpartiet.

Motioner från allmänna motionstiden

2000

2000/01:Ub201 av Sten Tolgfors (m) vari föreslås att

riksdagen fattar följande beslut:

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att skolans resurser

måste styras till kärnuppgifterna undervisning,

lärare och läromedel.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om skolans

lokalutnyttjande och administration.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om kommunernas

hyressättning för skolan.

2000/01:Ub203 av Sten Tolgfors (m) vari föreslås att

riksdagen fattar följande beslut:

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att landets

kommunala skolor skall omvandlas till självständiga

enheter, där medarbetarna med fullt ansvar för

verksamhetens utveckling har att besluta om skolans

angelägenheter.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att hur de

nationella riktlinjerna och målen för skolans

verksamhet skall uppnås skall avgöras av respektive

skola.

2000/01:Ub206 av Sten Tolgfors (m) vari föreslås att

riksdagen fattar följande beslut:

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att inget barn skall

behöva lämna grundskolan med mindre än erforderliga

baskunskaper.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att skolplikten

skall ersättas med en individuell rättighet till en

definierad grundkunskap.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att betyg och

skriftliga omdömen skall kunna införas redan från

årskurs 1.

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att de enskilda

skolorna själva skall få avgöra om betyg eller

skriftliga omdömen skall ges.

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att när ett barn når

kunskapsmålet för grundskolan skall han eller hon

ges ett kvitto på detta, i form av en grundexamen.

2000/01:Ub207 av Sten Tolgfors (m) vari föreslås att

riksdagen fattar följande beslut:

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om god utbildning som

den bästa välfärdspolitiken.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att tillgång till

god utbildning är en grundläggande rättighet för

alla svenska barn och ungdomar.

2000/01:Ub208 av Sten Andersson (m) vari föreslås

att riksdagen fattar följande beslut: Riksdagen

tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om behovet av allsidig

historieundervisning i de delar av landet som inte

alltid tillhört Sverige.

2000/01:Ub213 av Sten Tolgfors (m) vari föreslås att

riksdagen fattar följande beslut:

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att ju bredare

skolans utbud blir genom individuella skolors

profilering, desto fler barn och ungdomar kommer att

finna sig till rätta och göra väl ifrån sig i

skolan.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att varje skola

finner sitt område att bli särskilt duktig på kommer

kvaliteten i det samlade skolsystemet att öka.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att skolors

profilering kan utgöra ett incitament för

vidareutbildning för lärare.

2000/01:Ub214 av Sten Tolgfors (m) vari föreslås att

riksdagen fattar följande beslut:

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om förnyelse av

rektorsrollen.

2000/01:Ub215 av Sten Tolgfors (m) vari föreslås att

riksdagen fattar följande beslut:

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om bristerna i

förslaget om att göra social kompetens till kärnämne

i gymnasieskolan.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om skolans primära

uppgift som kunskapsförmedlare.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om skolpolitikens

inriktning.

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om familjepolitikens

inriktning.

2000/01:Ub217 av Sten Tolgfors (m) vari föreslås att

riksdagen fattar följande beslut:

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om vikten av att tillse

att skollagens intentioner gällande arbete mot

mobbning följs.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om vikten av att tillse

att arbetsmiljölagens intentioner gällande arbete

mot mobbning följs.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om polisanmälan av våld

i skolan.

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om vikten av att de

kommunala skolplanerna förbättras kvalitativt och

kvantitativt vad gäller skolans arbete mot mobbning.

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om utvecklingen av

innehållet i skolornas arbetsprogram mot mobbning.

6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om en nationell

handlingsplan mot mobbning för att höja skolornas

lägstanivå i arbetet med att förebygga, upptäcka och

stoppa mobbning.

7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om betydelsen av

nätverksbyggande på skolorna samt av att all

skolpersonal erbjuds utbildning om hur mobbning

upptäcks och hindras.

8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om vikten av att

förekomsten av mobbning och skolans insatser mot

mobbning löpande mäts och värderas.

2000/01:Ub218 av Sten Tolgfors (m) vari föreslås att

riksdagen fattar följande beslut:

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att skolan skall

kunna stänga av våldsbenägna elever som sprider

skräck och oro.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om behovet av ett

regionalt nät av mobbningskonsulenter som skall

överföra kunskap och ge skolor hjälp i enskilda

mobbningsfall.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om inrättande av

särskilda elevskyddsombud,

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att Skolverket skall

kunna vitesbelägga de skolor som underlåter att ta

fram arbetsplaner mot mobbning och kränkande

särbehandling.

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att Skolverket

årligen bör publicera de skolor som inte fullgör

sina skyldigheter i arbetet mot våld och mobbning, i

enlighet med skollagen, arbetsmiljölagen och

läroplanen.

7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att Skolverket bör

sammanställa och offentliggöra skolors och kommuners

undersökningar om mobbningens och skolvåldets

frekvens och karaktär.

8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att skolor och

kommuner löpande skall ges i uppgift att undersöka

hur vanligt skolvåld och mobbning är och hur den tar

sig uttryck.

9. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att Skolverket

årligen skall publicera och lyfta fram goda exempel

på både resultat och metod.

10. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att ekonomiska

incitament för landets skolor att höja lägstanivån i

arbetet mot mobbning bör etableras genom

resurstillskott för ambitiösa skolor.

11. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om behovet av ett

tydligt politiskt ledarskap för att stödja skolans

arbete mot mobbning.

2000/01:Ub222 av Maud Ekendahl (m) vari föreslås att

riksdagen fattar följande beslut: Riksdagen

tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om behovet av att reglerna för

nationella prov i grundskolan ses över.

2000/01:Ub225 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) vari

föreslås att riksdagen fattar följande beslut:

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att skollagen skall

ändras så att alla elever har rätt till undervisning

och stöd även efter skolpliktens upphörande tills de

blir behöriga till gymnasieskolans nationella

program eller kan börja i vuxenutbildning.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om möjlighet att dela

in basämnena i särskild och allmän kurs.

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att alla elever med

särskilda behov skall få extra stöd och

speciallärarutbildningen återinföras.

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att alla elever

skall få betyg från årskurs sex och betygsskalan bli

sexgradig.

6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om nationella prov vid

fler tillfällen.

7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att elever skall få

utvecklingssamtal med skriftlig dokumentation i

förskolan och under hela grundskolan.

8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att elever bör kunna

stängas av från grundskolan under en längre tid om

de gör sig skyldiga till allvarliga förseelser som

mobbning och våld.

9. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att brott i skolan

alltid skall polisanmälas.

10. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om åtgärder mot skolk.

11. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om arbetsmiljön.

12. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om spjutspetsskolor mot

segregation.

13. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att timplanen

snarast skall avskaffas.

14. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om införande av

lärarlegitimation och att den föreslagna

resursökningen till skolan även skall kunna gå till

löneökningar för lärare.

15. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att eleverna normalt

skall börja grundskolan vid sex års ålder och

avsluta den när målen har uppnåtts.

16. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om rektorer och

förskolechefer.

2000/01:Ub226 av Elizabeth Nyström och Anders G

Högmark (m) vari föreslås att riksdagen fattar

följande beslut: Riksdagen tillkännager för

regeringen som sin mening vad i motionen anförs om

fler obligatoriska schemalagda idrottstimmar i

grundskolan och på gymnasiet.

2000/01:Ub227 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) vari

föreslås att riksdagen fattar följande beslut:

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om en satsning på

läsning inom skolan med möjlighet till en kraftig

lokal prioritering av baskunskaper.

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att inom den

statliga uppföljningen av skolan särskilt

uppmärksamma läromedelsfrågorna.

2000/01:Ub232 av Elizabeth Nyström och Björn Leivik

(m) vari föreslås att riksdagen fattar följande

beslut: Riksdagen tillkännager för regeringen som

sin mening vad i motionen anförs om en omläggning av

betygssystemet.

2000/01:Ub233 av Jeppe Johnsson och Elizabeth

Nyström (m) vari föreslås att riksdagen fattar

följande beslut:

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om fortbildning av

skolpersonal i drogkunskap.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om utbildning av

föräldrar i drogkunskap.

2000/01:Ub234 av Magnus Jacobsson och Amanda Agestav

(kd) vari föreslås att riksdagen fattar följande

beslut: Riksdagen tillkännager för regeringen som

sin mening vad i motionen anförs om förstärkt

skolhälsovård.

2000/01:Ub236 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) vari

föreslås att riksdagen fattar följande beslut:

20. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om inrättandet av fler

lektorat.

21. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att rektor skall

vara pedagogisk ledare.

22. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening att en handlingsplan mot ungas missbruk av

alkohol, narkotika och tobak skall utarbetas.

28. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att undervisning i

alla ämnen skall få läggas ut på entreprenad.

34. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att se över

skolformsförordningarna för att underlätta skolornas

arbete mot mobbning.

2000/01:Ub237 av Amanda Agestav och Magnus Jacobsson

(kd) vari föreslås att riksdagen fattar följande

beslut: Riksdagen tillkännager för regeringen som

sin mening vad som i motionen anförs om fler

betygssteg.

2000/01:Ub238 av Magnus Jacobsson och Amanda Agestav

(kd) vari föreslås att riksdagen fattar följande

beslut: Riksdagen tillkännager för regeringen som

sin mening vad i motionen anförs om vikten av att

stödja och stärka en utvecklad elevdemokrati.

2000/01:Ub239 av Lennart Daléus m.fl. (c) vari

föreslås att riksdagen fattar följande beslut:

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om ändring av skollagen

så att kunskapsmålen avgör när

grundskoleutbildningen skall anses avslutad.

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om möjlighet att välja

arbets- och organisationsformer.

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att utveckla

betygssystemet.

7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att införa

individuella studieplaner.

8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att avskaffa

timplanen.

9. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att skolelever skall

omfattas av liknande villkor som i arbetsmiljölagen.

10. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om nolltolerans för

våld och mobbning i skolan.

11. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om framtagande av

information om ätstörningar.

12. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att göra en översyn

av sanktionsmöjligheter mot kommunerna i syfte att

säkerställa en nationellt likvärdig skola.

13. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om inrättande av lokala

skolstyrelser vid alla skolor.

16. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att inrätta

specialisttjänster för att utveckla det pedagogiska

arbetet.

18. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om vikten av

fortbildning av lärare.

2000/01:Ub240 av Kerstin-Maria Stalin m.fl. (mp)

vari föreslås att riksdagen fattar följande beslut:

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vikten av att tydliggöra skolans ansvar för

att förebygga psykisk ohälsa.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening att en hänvisning till 71 § socialtjänstlagen

bör införas i skollagen.

2000/01:Ub241 av Gunnel Wallin och Rigmor Stenmark

(c) vari föreslås att riksdagen fattar följande

beslut:

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att

undervisningstimmar i ämnet hem- och

konsumentkunskap i grundskolan bör utökas.

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om en kortare

utbildning i att sköta ett hem.

2000/01:Ub245 av Ewa Larsson m.fl. (mp) vari

föreslås att riksdagen fattar följande beslut:

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att ett nationellt

ansvar behövs för genomförande av konferenser där

utbyte av utvecklingen inom området sex och

samlevnad och unga människors utsatthet kan ske.

2000/01:Ub246 av Gudrun Schyman m.fl. (v) vari

föreslås att riksdagen fattar följande beslut:

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att läroplanernas

kunskapsmål för grundskolan och gymnasieskolan bör

kompletteras med ett kunskapsmål som innebär att

skolan skall ansvara för att varje elev efter

genomgången skolform har utvecklat sin förmåga att

reflektera över frågor om sexualitet och samlevnad

utifrån ett frigjort och jämställt synsätt.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att läroplanernas

stycke om "förståelse och medmänsklighet" bör

kompletteras med en text om jämställdhet, tolerans

och integritet på sexualitetens och samlevnadens

område.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att sex- och

samlevnadsundervisningen bör ges särskild

uppmärksamhet vid utvärderingen av

försöksverksamheten med slopad timplan.

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att Skolverket bör

få i uppdrag att utveckla referensmaterial till stöd

för en kritisk pornografidiskussion, som utgår från

en frigjord och jämställd syn på sexualitet.

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att Skolverket bör

få i uppdrag att granska läromedelssituationen när

det gäller läromedel som framställer

heterosexualitet som norm och homo- och bisexualitet

som avvikelser.

6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om innehållet i och

utformningen av sex- och samlevnadsundervisningen.

2000/01:Ub247 av Lennart Gustavsson m.fl. (v) vari

föreslås att riksdagen fattar följande beslut:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om att ämnet idrott och hälsa

bör ges särskild uppmärksamhet vid utvärderingen av

försöksverksamheten med slopad timplan.

2000/01:Ub248 av Jonas Ringqvist (v) vari föreslås

att riksdagen fattar följande beslut: Riksdagen

tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om att kommunerna bör åläggas att

erbjuda veganer vegansk skolmat.

2000/01:Ub250 av Per Lager m.fl. (mp) vari föreslås

att riksdagen fattar följande beslut: Riksdagen

begär att regeringen utreder möjligheten att införa

ett överlevnadsämne, förslagsvis kallat Livsviktigt,

som ett övergripande och genomgående kärnämne i

läroplaner för grundskola, gymnasieskola och

högskola och andra motsvarande utbildningar.

2000/01:Ub252 av Ulla-Britt Hagström m.fl. (kd) vari

föreslås att riksdagen fattar följande beslut:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

att Skolverket bör ges uppdraget att utforma

underlag för skolornas elevinflytandeplaner.

2000/01:Ub254 av Ingvar Eriksson och Olle Lindström

(m) vari föreslås att riksdagen fattar följande

beslut: Riksdagen tillkännager för regeringen som

sin mening vad i motionen anförs om kristendomens

ställning inom ämnet religionskunskap i grundskolan.

2000/01:Ub255 av Magnus Jacobsson (kd) vari föreslås

att riksdagen fattar följande beslut: Riksdagen

begär att regeringen tillsätter en utredning om hur

ungdomar ser på skolans sexualundervisning.

2000/01:Ub256 av Tuve Skånberg och Johnny Gylling

(kd) vari föreslås att riksdagen fattar följande

beslut: Riksdagen tillkännager för regeringen som

sin mening vad i motionen anförs om ett

studievänligare betygssystem.

2000/01:Ub260 av Bo Lundgren m.fl. (m) vari föreslås

att riksdagen fattar följande beslut:

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att betyg skall ges

tidigare än i grundskolans årskurs 8.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att elever med

otillräcklig kunskapsnivå skall erbjudas fortsatt

utbildning i grundskolan.

8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att

entreprenadupphandling av undervisning skall

tillåtas i såväl grund- som gymnasieskolan.

14. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om införande av

lärarcertifikat.

15. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om fler lektorat i

skolan.

2000/01:Ub262 av Lars Wegendal och Carina Adolfsson

Elgestam (s) vari föreslås att riksdagen fattar

följande beslut: Riksdagen tillkännager för

regeringen som sin mening vad i motionen anförs om

förnyad droginformation i landets skolor.

2000/01:Ub266 av Ola Sundell (m) vari föreslås att

riksdagen fattar följande beslut: Riksdagen

tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om antalet veckotimmar i ämnet

idrott och hälsa.

2000/01:Ub268 av Kent Olsson (m) vari föreslås att

riksdagen fattar följande beslut: Riksdagen

tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om att fler undervisningstimmar i

skolan bör ägnas åt idrott.

2000/01:Ub269 av Marietta de Pourbaix-Lundin (m)

vari föreslås att riksdagen fattar följande beslut:

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om behovet av

handikappkunskap i skolan.

2000/01:Ub270 av Sofia Jonsson m.fl. (c) vari

föreslås att riksdagen fattar följande beslut:

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om utgångspunkter för

översynen av skollagen.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om översyn av

sponsringsregler för skolan.

2000/01:Ub271 av Inga Berggren och Inger René (m)

vari föreslås att riksdagen fattar följande beslut:

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att hem- och

konsumentkunskap i grundskolan ges mer tid.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att arbetspassens

längd i ämnet hem- och konsumentkunskap blir

tillräckliga, så att ordentligt utrymme ges för de i

undervisningen viktiga praktiska momenten.

2000/01:Ub273 av Kalle Larsson m.fl. (v) vari

föreslås att riksdagen fattar följande beslut:

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening att marknadsföringslagen bör förändras i

enlighet med vad i motionen anförs.

2. Riksdagen begär att regeringen uppdrar åt

Skolverket att i samverkan med Kommunförbundet ta

fram etiska riktlinjer och råd för sponsring av

skolor i enlighet med vad i motionen anförs.

2000/01:Ub275 av Willy Söderdahl (v) vari föreslås

att riksdagen fattar följande beslut: Riksdagen

tillkännager för regeringen som sin mening att en

försöksverksamhet bör startas som innebär att

skolpersonal får tillgång till handledning av

psykolog eller psykoterapeut.

2000/01:Ub276 av Gudrun Schyman m.fl. (v) vari

föreslås att riksdagen fattar följande beslut:

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening att en försöksverksamhet med betygsfria

grundskolor bör påbörjas.

2000/01:Ub282 av Beatrice Ask m.fl. (m) vari

föreslås att riksdagen fattar följande beslut:

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som i motionen anförs om frihet att sätta

lokala betyg och att ge skriftliga omdömen.

2000/01:Ub283 av Sven Brus och Yvonne Andersson (kd)

vari föreslås att riksdagen fattar följande beslut:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om att ungdomars brist på

delaktighet i samhällets demokratiska processer

skall uppmärksammas.

2000/01:Ub284 av Beatrice Ask m.fl. (m) vari

föreslås att riksdagen fattar följande beslut:

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om översyn av reglerna

för elevers tillrättaförande.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om behovet av tydligare

mål för skolans uppgifter vad avser elevers

utveckling av social kompetens.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen vad i

motionen anförs om skolans skyldighet att på

lämpligt sätt informera föräldrar och huvudmän i

ordnings- och uppförandefrågor.

2000/01:Ub288 av Anders Sjölund (m) vari föreslås

att riksdagen fattar följande beslut: Riksdagen

tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om sanktioner mot skolor och

kommuner som inte lämnar kvalitetsredovisningar.

2000/01:Ub289 av Ana Maria Narti (fp) vari föreslås

att riksdagen fattar följande beslut: Riksdagen

tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om den finländska minoritetens rätt

till en god undervisning i modersmålet på alla

nivåer i förskola, grundskola och gymnasieskola.

2000/01:Ub291 av Cristina Husmark Pehrsson och Maud

Ekendahl (m) vari föreslås att riksdagen fattar

följande beslut: Riksdagen begär att regeringen ger

Skolverket i uppdrag att revidera läroplanen för

grund- och gymnasieskola i enlighet med vad som i

motionen anförs.

2000/01:Ub294 av Carina Hägg (s) vari föreslås att

riksdagen fattar följande beslut: Riksdagen

tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om vikten av en upplevelsebaserad

pedagogik vid utbildning i freds- och icke-

våldskultur.

2000/01:Ub295 av Marianne Carlström och Karin Olsson

(s) vari föreslås att riksdagen fattar följande

beslut: Riksdagen tillkännager för regeringen som

sin mening vad i motionen anförs om tillgången till

undervisnings- och informationsmaterial om

vegetarisk och vegansk kost.

2000/01:Ub298 av Cristina Husmark Pehrsson (m) vari

föreslås att riksdagen fattar följande beslut:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som anförs i motionen om värdet av att ta till

vara barns och ungdomars kreativitet och

uppfinningsvilja i skolan.

2000/01:Ub300 av Agneta Brendt (s) vari föreslås att

riksdagen fattar följande beslut:

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att regeringen låter

utreda vilka konsekvenser det minskade antalet

undervisningstimmar i hemkunskap haft för barns och

ungdomars matvanor.

2000/01:Ub302 av Siw Wittgren-Ahl (s) vari föreslås

att riksdagen fattar följande beslut: Riksdagen

tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om att införa medlingsverksamhet i

svenska skolor.

2000/01:Ub307 av Carl Fredrik Graf (m) vari föreslås

att riksdagen fattar följande beslut:

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som i motionen anförs om idrottens

betydelse i skolan.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som i motionen anförs om övervikt och

fetma bland ungdomar.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som i motionen anförs om att

idrottsrörelsen skall få bättre möjlighet att

medverka i skolans undervisning.

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som i motionen anförs om antalet

lektionstimmar i ämnet Idrott och hälsa i skolan.

2000/01:Ub309 av Yvonne Andersson (kd) vari föreslås

att riksdagen fattar följande beslut: Riksdagen

tillkännager för regeringen som sin mening att den

skall uppmärksamma vikten av att teknikintresset

skall stimuleras tidigt hos barn.

2000/01:Ub312 av Erling Wälivaara (kd) vari föreslås

att riksdagen fattar följande beslut: Riksdagen

tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om att förutsättningarna för ett

särskilt tidsbegränsat statligt stöd till

glesbygdsskolor bör utredas.

2000/01:Ub313 av Carl Erik Hedlund m.fl. (m) vari

föreslås att riksdagen fattar följande beslut:

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening att historieundervisningen i grundskolan bör

kvalitetssäkras i enlighet med vad som i motionen

anförs.

2. Riksdagen begär att regeringen lägger fram

förslag till ändring av behörighetsregler för

historielärare.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening önskvärdheten av att fastställa kvantitativa

miniminormer för historieundervisningen.

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening önskvärdheten av att införa ett rikstäckande

kontrollsystem av historieundervisningens omfattning

och kvalitet.

2000/01:Ub314 av Peter Pedersen (v) vari föreslås

att riksdagen fattar följande beslut:

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om behovet av en

lagöversyn i syfte att tydligt reglera den s.k.

skolsponsringen.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om åtgärder som syftar

till att säkra rätten för grundskolans och

gymnasieskolans lärare och elever att ha tillgång

till allsidiga och objektiva läromedel, som

möjliggör en god inlärning och en god studieteknik.

2000/01:Ub316 av Alf Svensson m.fl. (kd) vari

föreslås att riksdagen fattar följande beslut:

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om skolans värdegrund i

såväl förskola som obligatoriskt skolväsende.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om kristendomens

ställning i religionsämnet.

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om flexibilitet och

fortsatt nioårig skolplikt med möjlighet till

förlängning.

6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om åtgärder för att

hjälpa barn med behov av särskilt stöd.

10. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om flexibel skolstart.

11. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om fördelningen mellan

praktisk-estetiska och teoretiska ämnen i skolan.

12. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om idrottens betydelse

för barns utveckling.

13. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om kulturens roll i

skolan och musik- och kulturskolornas betydelse för

barns utveckling.

14. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om förändring av

utvecklingssamtalen.

15. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om betygssystemets

utformning.

16. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om skolors skyldighet

att utarbeta skriftliga omdömen om elev i årskurs 9

som saknar godkänt betyg.

17. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att uppvärdera

lärarrollen.

18. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om mentorer för

nyutexaminerade lärare.

20. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om en väl fungerande

elevvård.

21. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om skolledares

möjligheter att kunna verka som pedagogisk ledare.

22. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om vikten av ett ökat

elevinflytande i takt med stigande ålder.

23. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om föräldrars rätt till

information och inflytande i skolan.

26. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om den fysiska miljön i

skolan.

28. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om samverkan mellan

skola och samhälle.

29. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om kommunernas och

skolledares roll för utvecklingen av den målstyrda

skolan.

31. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om behovet av

uppföljning och utvärdering av tidsutrymmet för

blockämnen och för praktisk-estetiska ämnen,

omfattningen av och kvaliteten på elevinflytande och

jämställdhetsarbete samt arbete mot mobbning.

2000/01:Ub318 av Lena Sandlin-Hedman m.fl. (s) vari

föreslås att riksdagen fattar följande beslut:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om behovet av att stärka

hälso- och idrottsundervisningen i skolan.

2000/01:Ub320 av Erling Wälivaara m.fl. (kd) vari

föreslås att riksdagen fattar följande beslut:

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om en nollvision som

mål i arbetet för att motverka mobbning.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att varje kommun

skall genomföra en fortbildning för all skolpersonal

om skolans värdegrund.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att varje skola bör

ha en plan för hur man kan omsätta skolans

värdegrund i praktiken.

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om sociala färdigheter.

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om den fysiska

skolmiljöns betydelse för bekämpning av mobbning.

6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om vikten av

organiserad tillsyn över elevernas aktiviteter även

under raster.

7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om information om

våldets konsekvenser.

2000/01:Ub322 av Patrik Norinder och Kenneth Lantz

(m, kd) vari föreslås att riksdagen fattar följande

beslut: Riksdagen tillkännager för regeringen som

sin mening vad i motionen anförs om nationella prov,

eller åtminstone nationella provbanker, i ämnet

kemi, för årskurs 5.

2000/01:Ub324 av Henrik Landerholm (m) vari föreslås

att riksdagen fattar följande beslut: Riksdagen

tillkännager för regeringen som sin mening vad som i

motionen anförs om behovet av en översyn av

regelsystemet på skol-området för att tillförsäkra

offentliga skolor samma grad av frihet och

självbestämmande som friskolorna har redan i dag.

2000/01:Ub325 av Anita Jönsson och Jarl Lander (s)

vari föreslås att riksdagen fattar följande beslut:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om att ämnet idrott och hälsa

i skolan måste stärkas.

2000/01:Ub328 av Bengt Silfverstrand och Britt-Marie

Lindkvist (s) vari föreslås att riksdagen fattar

följande beslut: Riksdagen tillkännager för

regeringen som sin mening vad i motionen anförs om

skärpning av marknadsföringslagen i syfte att

begränsa skolsponsring.

2000/01:Ub330 av Susanne Eberstein m.fl. (s) vari

föreslås att riksdagen fattar följande beslut:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om utbildning i demokrati.

2000/01:Ub331 av Ulla-Britt Hagström m.fl. (kd) vari

föreslås att riksdagen fattar följande beslut:

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att sex- och

samlevnadsundervisningen görs obligatorisk.

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att alla som verkar

i skolan ges inflytande över sin arbetssituation.

6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att elevinflytandet

blir en naturlig del av skolarbetet.

18. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att utbildning och

möjligheter till kompetensutveckling för lärare

stärks.

19. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att fler lektorat

tillsätts inom gymnasieskolan.

20. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att rektors

ställning som pedagogisk ledare prioriteras.

21. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att rektorernas roll

förtydligas genom direkt lagstadgat ansvar.

2000/01:Ub332 av Birgitta Carlsson och Elver Jonsson

(c, fp) vari föreslås att riksdagen fattar följande

beslut:

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att utöka antalet

idrottslektioner i skolan.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om en rikskampanj i

skolan om farorna med bruk av alkohol, narkotika och

tobak.

2000/01:Ub333 av Anders Karlsson och Ronny Olander

(s) vari föreslås att riksdagen fattar följande

beslut: Riksdagen tillkännager för regeringen som

sin mening vad i motionen anförs om obligatorisk

brandskyddsutbildning i grundskolan.

2000/01:Ub335 av Birgitta Ahlqvist och Lennart

Klockare (s) vari föreslås att riksdagen fattar

följande beslut:

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att se över

arbetsmiljölagen och möjligheterna att skilja på

vuxenstuderande elevskyddsombud och

ungdomsstuderande elevskyddsombud.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om Yrkesinspektionens

skyldighet att informera elevskyddsombud.

2000/01:Ub336 av Lars U Granberg (s) vari föreslås

att riksdagen fattar följande beslut: Riksdagen

tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om värdegrundsutbildning med

anledning av det tilltagande barn- och

ungdomsvåldet.

2000/01:Ub341 av Kent Härstedt och Annika Nilsson

(s) vari föreslås att riksdagen fattar följande

beslut:

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om simundervisning för

skolbarn.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om ett förtydligande i

läroplanen om vilka krav som ställs beträffande

simkunnighet.

2000/01:Ub342 av Monica Green m.fl. (s) vari

föreslås att riksdagen fattar följande beslut:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om elevers inflytande på

arbetsmiljön i skolan.

2000/01:Ub349 av Eva Arvidsson och Karin Olsson (s)

vari föreslås att riksdagen fattar följande beslut:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om vikten av livskunskap på

schemat.

2000/01:Ub802 av Marianne Carlström och Karin Olsson

(s) vari föreslås att riksdagen fattar följande

beslut:

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om hemkunskap i

grundskolan.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om antalet timmar i

hem- och konsumentkunskap i grundskolan.

2000/01:Ub804 av Birgitta Carlsson och Viviann

Gerdin (c) vari föreslås att riksdagen fattar

följande beslut:

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om en utökning av ämnet

hem- och kunsumentkunskap i grundskolan.

2000/01:Ub806 av Ewa Larsson m.fl. (mp) vari

föreslås att riksdagen fattar följande beslut:

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om betydelsen av

skolans och förskolans gårdars utformning.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att åtgärder bör

sättas in så att antalet idrottstimmar generellt

sett slutar minska i skolan.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om olämpligheten i att

friluftsdagar minskat i skolan.

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om det olämpliga i att

antalet idrottslärare minskar i skolan.

6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om kommunernas ökade

ansvar för närmiljöns utformning och möjligheter att

söka medel för samarbete vid utformning av densamma.

2000/01:Ub807 av Ewa Thalén Finné m.fl. (m) vari

föreslås att riksdagen fattar följande beslut:

6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om barnomsorg och

skolgång på båda sidor i Öresund.

7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om undervisning i

danska i grundskolan i Skåne.

2000/01:Ub812 av Tasso Stafilidis m.fl. (v) vari

föreslås att riksdagen fattar följande beslut:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om att träning i civil olydnad

borde vara en självklarhet i den demokratiska

processen och borde även vara en del av utbildningen

i ämnen såsom samhällskunskap, rättskunskap och

historia på högstadiet, gymnasiet, folhögskolan och

högskolan.

2000/01:Ub813 av Lars U Granberg (s) vari föreslås

att riksdagen fattar följande beslut:

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om vikten av att stärka

elevinflytandet.

2000/01:Ub816 av Matz Hammarström m.fl. (mp) vari

föreslås att riksdagen fattar följande beslut:

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som i motionen anförs om utveckling av

barnomsorg, förskola och grundskola.

2000/01:Ub818 av Beatrice Ask m.fl. (m) vari

föreslås att riksdagen fattar följande beslut:

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om behovet av en analys

av vikande studeranderekrytering till

språkutbildningar från grundskola t.o.m. högre

utbildning.

2000/01:Ub821 av Charlotta L Bjälkebring och Tasso

Stafilidis (v) vari föreslås att riksdagen fattar

följande beslut:

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att en referensgrupp

får i uppdrag att ta fram ett diskussionsunderlag

för sex och samlevnad.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att läroplanernas

kunskapsmål för grundskolan och gymnasieskolan bör

kompletteras med ett kunskapsmål som innebär att

skolan skall ansvara för att varje elev efter

genomgången skolform har utvecklat sin förmåga att

reflektera över frågor om sexualitet, könsidentitet,

sexuell identitet och samlevnad utifrån ett frigjort

och jämlikt synsätt samt att i skolans sex- och

samlevnadsundervisning ge insikter om

könsöverskridande, transvestism och transsexualism.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att läroplanernas

stycke om förståelse och medmänsklighet bör

kompletteras med en text om jämlikhet, jämställdhet,

tolerans och integritet på sexualitetens och

samlevnadens område som skall fungera i enlighet med

en värdeneutral hållning till sexualiteten och

upplysa utan att värdera olika slags sexuell

läggning, samlevnad och praktik.

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att det som står i

läroplanen för grundskolan: "I överensstämmelse med

den etik som förvaltas av kristen tradition och

västerländsk humanism ..." tas bort, då inget

specifikt värdesystem skall gynnas framför något

annat.

7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att vidta åtgärder

för att motverka rådande heteronormativitet och att

minoriteter utsätts för diskriminering och

utanförskap.

9. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att genom att lyfta

upp frågorna kring sexualitet och njutning på ett

positivt sätt, motverka det sexualiserade våldet,

övergrepp, våldtäkter, den patriarkala

maktstrukturen, förnedringar, kränkningar samt

föraktet mot kvinnor, homosexuella, bisexuella och

transpersoner.

2000/01:K401 av Matz Hammarström m.fl. (mp) vari

föreslås att riksdagen fattar följande beslut:

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som i kapitel 4.2.3.1 i motionen anförs

om elevinflytande.

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som i kapitel 4.2.3.2 i motionen anförs

om mer ämnesutrymme för demokrati.

2000/01:Ju248 av Bertil Persson (m) vari föreslås

att riksdagen fattar följande beslut:

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att garantera våra

förortsungdomar en god utbildning.

2000/01:Ju724 av Tasso Stafilidis m.fl. (v, s, c,

fp, mp) vari föreslås att riksdagen fattar följande

beslut:

16. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om skolans sex- och

samlevnadsundervisning och dennas plats i skolans

kursplaner.

17. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om läromedel.

2000/01:Ju907 av Sten Tolgfors (m) vari föreslås att

riksdagen fattar följande beslut:

12. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om skolans arbete mot

mobbning.

2000/01:Ju929 av Gun Hellsvik m.fl. (m) vari

föreslås att riksdagen fattar följande beslut:

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om skolans skyldighet

att informera föräldrar.

2000/01:Ju931 av Gun Hellsvik m.fl. (m) vari

föreslås att riksdagen fattar följande beslut:

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om skolans

informationsskyldighet.

2000/01:L459 av Ana Maria Narti m.fl. (fp) vari

föreslås att riksdagen fattar följande beslut:

16. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om skolundervisningen

om homo- och bisexualitet.

2000/01:Sf274 av Matz Hammarström m.fl. (mp) vari

föreslås att riksdagen fattar följande beslut:

31. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening att det skall vara en kommunal skyldighet att

servera gratis skollunch även för gymnasieelever.

32. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening att skolelever skall kunna få specialkost

utan krav på särskilda intyg.

37. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening att ANT-undervisningen skrivs in i

läroplanen.

2000/01:Sf617 av Ana Maria Narti m.fl. (fp) vari

föreslås att riksdagen fattar följande beslut:

7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om kunskapsprofilering

i skolorna och om magnetskolor.

2000/01:So304 av Lennart Daléus m.fl. (c) vari

föreslås att riksdagen fattar följande beslut:

6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om sex- och

samlevnadsundervisning.

2000/01:So358 av Lennart Daléus m.fl. (c) vari

föreslås att riksdagen fattar följande beslut:

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som anförs om ökad demokrati och

inflytande i skolan för ökad livskvalitet.

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som anförs om decentralisering av makt

och inflytande till skolan för ökad livskvalitet.

2000/01:So362 av Inger Davidson m.fl. (kd, m, v, c,

fp, mp) vari föreslås att riksdagen fattar följande

beslut:

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om spridning av nya

metoder i ANT-undervisningen.

2000/01:So450 av Matz Hammarström m.fl. (mp) vari

föreslås att riksdagen fattar följande beslut:

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om en nollvision för

mobbning.

2000/01:So453 av Cristina Husmark Pehrsson m.fl. (m,

v, kd, c, fp, mp) vari föreslås att riksdagen fattar

följande beslut:

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening att dessa riktlinjer införs i kursplaner vad

gäller elevens utbildning såväl som lärarens i

enlighet med vad som anförs i motionen.

2000/01:So543 av Matz Hammarström m.fl. (mp) vari

föreslås att riksdagen fattar följande beslut:

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som i motionen anförs om skolans

möjligheter att fånga upp elever som befinner sig i

riskzonen på ett tidigt stadium.

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som i motionen anförs om integrering av

barnhälsovården, barnomsorgen, skolan, kommunal

fritidsverksamhet med barnpsykiatrin och individ-

och familjeomsorgen.

2000/01:So545 av Lena Ek m.fl. (c) vari föreslås att

riksdagen fattar följande beslut:

11. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om behovet av stärkt

sex- och samlevnadsundervisning i skolan.

2000/01:So549 av Kerstin Heinemann m.fl. (fp) vari

föreslås att riksdagen fattar följande beslut:

11. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om utbildningens roll i

folkhälsoarbetet.

2000/01:Kr288 av Åke Carnerö och Tuve Skånberg (kd)

vari föreslås att riksdagen fattar följande beslut:

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att kursplanen i

svenska skall innehålla målet att eleverna lär sig

använda ett vårdat språk i tal och skrift.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att kursplanen i

svenska på gymnasieskolan skall kompletteras så att

det framgår att det är skolans ansvar att varje elev

kan uttrycka sig vårdat i tal och skrift.

2000/01:Kr290 av Runar Patriksson (fp) vari föreslås

att riksdagen fattar följande beslut:

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att skriva in rätten

till studier i kommunala musik- och kulturskolan i

läroplanen.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om kommunala

musiklärares lönenivå.

2000/01:Kr342 av Ewa Larsson m.fl. (mp) vari

föreslås att riksdagen fattar följande beslut:

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening att det kan behövas stimulans från samhällets

sida till att sprida kunskap om de olika dataspelens

kvaliteter och marknadsföra de pedagogiska

läromedlen.

2000/01:Kr537 av Kent Olsson m.fl. (m) vari föreslås

att riksdagen fattar följande beslut:

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om idrottens betydelse

i skolan.

2000/01:Kr538 av Peter Pedersen (v) vari föreslås

att riksdagen fattar följande beslut:

4. Riksdagen begär att regeringen återkommer med

förslag som syftar till att möjliggöra daglig motion

och idrottsaktivitet, inte minst bland barn och

ungdomar i skolan.

2000/01:Kr539 av Lennart Kollmats m.fl. (fp) vari

föreslås att riksdagen fattar följande beslut:

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om vikten av att

grundlägga en hälsosam livsstil i unga år och

skolans betydelse i detta sammanhang.

2000/01:A244 av Bo Lundgren m.fl. (m) vari föreslås

att riksdagen fattar följande beslut:

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om behoven av att skapa

en kunskapsnation i världsklass.

2000/01:Bo223 av Lennart Daléus (c) vari föreslås

att riksdagen fattar följande beslut:

9. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om barnomsorg och

utbildning.

2000/01:Bo540 av Johan Pehrson m.fl. (fp, s, m, kd,

c, mp) vari föreslås att riksdagen fattar följande

beslut:

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om en nationell

handlingsplan för arbetsmiljöarbetet i skolan.

Motioner från allmänna motionstiden

1999

1999/2000:Ub201 av Marietta de Pourbaix-Lundin (m)

vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär

förslag till sådan ändring i lagen om kommunernas

skyldighet att svara för vissa elevresor att

kilometerangivelsen tas bort i enlighet med vad som

anförts i motionen.

1999/2000:Ub210 av Gunnel Wallin och Marianne

Andersson (c) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om vikten av

undervisning i hemkunskap som nationellt ämne inom

både grundskola och gymnasieskola,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om att det finns

ett klart samband mellan målsättningar,

handlingsplaner och verkligheten i vardagen,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om en

kvalitetsgranskning i hemkunskapen,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om ett nationellt

centrum för hemkunskap.

1999/2000:Ub216 av Barbro Hietala Nordlund m.fl. (s)

vari yrkas att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen anförts om

konsumentkunskap i skolan.

1999/2000:Ub226 av Monica Öhman och Inger Segelström

(s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen anförts om

behovet av att riktlinjer utfärdas om hur skolans

trafikundervisning från förskola t.o.m. gymnasiet

skall bedrivas på ett långsiktigt och strukturerat

sätt.

1999/2000:Ub227 av Bo Lundgren m.fl. (m) vari yrkas

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om svenska

språkets betydelse,

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om undervisning på

entreprenad,

7. att riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om IT och aktuella

läroböcker i skolan,

8. att riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om att stärka

intresset för naturvetenskap och teknik.

1999/2000:Ub239 av Gunnel Wallin (c) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om kulturregionen

Skånelands möjligheter,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om att tillsätta

en historiekommitté,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om möjlighet att

bedriva undervisning om Skånelands historia,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om

historieundervisningens utveckling.

1999/2000:Ub240 av Gunnel Wallin (c) vari yrkas

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om en översyn av

kursplanen i historia.

1999/2000:Ub254 av Nikos Papadopoulos och Paavo

Vallius (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening

ger regeringen till känna vad i motionen anförts om

att situationen för invandrarbarn inom

förskoleverksamheten och situationen för elever med

invandrarbakgrund inom skolväsendet utreds med

utgångspunkt i dels Skolverkets senaste statistik,

dels den av Sveriges riksdag beslutade

integrationspolitiken.

1999/2000:Ub267 av Ingvar Eriksson och Lars Björkman

(m) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om utbildning i

naturkunskap,

2. att riksdagen hos regeringen begär förslag till

utbildningssatsningar som ligger i nivå med

motsvarande inom övriga EU,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om att aktuell

information om framsteg på miljöområdet på ett

bättre sätt skall klargöras i utbildningen.

1999/2000:Ub277 av Inger Davidson (kd) vari föreslås

yrkas

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om speciallärare.

1999/2000:Ub281 av Christina Axelsson och Eva

Arvidsson (s) vari yrkas att riksdagen som sin

mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om ämnet hemkunskap och god kvalitet på

skolmaten.

1999/2000:Ub282 av Marianne Carlström m.fl. (s) vari

yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts angående ökat

antal timmar.

1999/2000:Ub287 av Paavo Vallius (s) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om förtydligande om rätten

till modersmålsundervisning.

1999/2000:Ub294 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) vari

yrkas

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om skolledare inom

förskolan,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om samarbete

mellan föräldrar och förskola,

32. att riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om att

undervisning i alla ämnen skall få läggas ut på

entreprenad.

1999/2000:Ub299 av Monica Green m.fl. (s) vari yrkas

att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om minskad segregation

i samhället.

1999/2000:Ub303 av Christina Axelsson och Ann-Marie

Fagerström (s) vari yrkas att riksdagen som sin

mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om utvecklingen inom förskoleverksamheten.

1999/2000:Ub306 av Agneta Brendt m.fl. (s) vari

yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om att utreda

vilka konsekvenser det minskade antalet

undervisningstimmar i hemkunskap haft för barns och

ungdomars matvanor, samt vilka möjligheter det finns

att låta alla ungdomar i gymnasieskolan få

undervisning i hemkunskap.

1999/2000:Ub311 av Beatrice Ask m.fl. (m) vari yrkas

9. att riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om vidgade

förutsättningar att lägga ut utbildning på

entreprenad.

1999/2000:Ub804 av Inga Berggren och Inger René (m)

vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om

kvalitetsgranskning och utvärdering av hemkunskap i

grundskolan,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om vikten av

hemkunskap i grundskolan,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om vikten av

hemkunskap i gymnasieskolan.

1999/2000:Sf637 av Lennart Daléus m.fl. (c) vari

yrkas

22. att riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om

modersmålscheck.

1999/2000:Sf640 av Yvonne Ruwaida (mp) vari yrkas

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om åtgärder i

skolan.

1999/2000:Bo231 av Eskil Erlandsson m.fl. (c) vari

yrkas

9. att riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om barnomsorg och

utbildning.

Motion med anledning av proposition

1999/2000:86 Ett

informationssamhälle för alla

1999/2000:T29 av Eva Flyborg m.fl. (fp) vari yrkas

8. att riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om vikten av

utbildad skolpersonal och resurser för att klara av

underhållet av datorer i skolan.

Utskottets överväganden

Övergripande frågor

Skolplikt och rätt till utbildning

Moderata samlingspartiet föreslår i motion

2000/01:Ub260 yrkande 3 att elever med otillräcklig

kunskapsnivå skall erbjudas fortsatt utbildning i

grundskolan. Partiet menar att studietiden måste

anpassas efter individens behov och att den enskilde

elevens kunskapsnivå skall vara avgörande för hur

många års grundskola som skall erbjudas honom eller

henne.

I motion 2000/01:Ub206 (m) sägs att inget barn

skall behöva lämna grundskolan med mindre än

erforderliga grundkunskaper (yrk. 1) och att

skolplikten därför skall ersättas med en individuell

rättighet till en definierad grundkunskap (yrk. 2).

I Kristdemokraternas motion 2000/01:Ub316

yrkandena 5 och 10 anförs att skolplikten även

fortsättningsvis bör vara nioårig. Tiden för

utbildning skall dock vara flexibel med möjlighet

till förlängning. Kristdemokraterna avvisar

obligatorisk skolstart för sexåringar och föreslår

att skolstarten, om det finns särskilda skäl, skall

kunna skjutas upp till det år barnet fyller åtta år.

Ett extra skolår skall kunna läggas in så snart en

elev behöver ytterligare tid för att uppnå målen.

Specialpedagogiskt stöd skall ges så tidigt som

möjligt. Elever skall alltid ha en chans att göra om

kurser för att få godkänt betyg. Det är också

viktigt att de elever som lär sig fortare än andra

får stöd, uppmärksamhet och stimulerande

arbetsuppgifter. Dessa elever skall också kunna gå

igenom grundskolan i snabbare takt.

Centerpartiet anser att den nioåriga grundskolan

skall avskaffas. I motion 2000/01:Ub239 yrkande 3

föreslår partiet att kunskapsmålen skall avgöra när

grundskoleutbildningen skall anses avslutad. I

Centerpartiets förslag anges ingen gräns i tid.

Folkpartiet föreslår i motion 2000/01:Ub225

yrkande 15 att eleverna normalt skall börja

grundskolan vid sex års ålder och avsluta den när

målen har uppnåtts. Skolgången skall enligt

förslaget vara nio eller tio år. Om målen är

uppnådda efter det nionde skolåret, dvs. efter det

som nu kallas år åtta, skall övergång till gymnasiet

vara möjlig. Om målen inte nås i basämnena skall

skolgången kunna omfatta upp till tolv år. I samma

motion, yrkande 2, föreslås därför att skollagen

ändras så att alla elever har rätt till undervisning

och stöd även efter skolpliktens upphörande.

Rättigheten skall gälla tills eleven blir behörig

till gymnasieskolan eller kan börja i

vuxenutbildningen.

U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår

yrkandena.

Utskottet har vid upprepade tillfällen framhållit

vikten av att alla elever skall ges möjlighet att nå

målen för grundskolan. Alla elever når inte målen

samtidigt och på samma sätt. Undervisningen skall

anpassas till varje elevs förutsättningar och behov,

något som både framgår av skollagen (1 kap. 2 §) och

läroplanen (Lpo 94). En del elever kan också behöva

extratid i grundskolan, vilket är möjligt enligt

gällande bestämmelser (4 kap. 10 § skollagen). För

elever i grundskolan upphör skolplikten med utgången

av vårterminen det år eleven fyller 16 år. Om eleven

då inte har tillfredsställande slutfört det sista

skolåret har han eller hon rätt att få tillfälle att

göra detta under högst två år efter det att

skolplikten upphörde.

I fråga om elever som når målen snabbare än sina

kamrater vill utskottet peka på att målen att sträva

mot i läroplanen är så utformade att det finns

utrymme för alla elever att utvecklas inom

grundskolans ramar. I skollagen anges som huvudregel

att skolplikten upphör vid utgången av vårterminen

det kalenderår eleven fyller 16 år (3 kap. 10 §

första stycket). Skolplikten kan dock upphöra

dessförinnan om eleven tillfredsställande slutfört

högsta årskursen i grundskolan eller visat sig ha

motsvarande kunskaper vid en särskild prövning (3

kap. 10 § andra stycket). Dessutom framgår det av

grundskoleförordningen att om en elev har goda

förutsättningar att delta i utbildningen i en högre

årskurs än den som eleven tillhör eller normalt

skall tillhöra får rektorn, efter medgivande från

elevens vårdnadshavare, besluta att eleven skall

flyttas till den högre årskursen (6 kap. 5 §

grundskoleförordningen).

Utskottet anser att det finns tillräckliga

möjligheter att anpassa tiden i grundskolan till

olika elevers behov. Utskottet finner därför inte

skäl att förorda en ändring av bestämmelserna om

skolplikt och rätt till utbildning.

Övriga frågor om grundskolans ansvar och

omfattning, m.m.

Moderata samlingspartiet tar i motion 2000/01:A244

yrkande 5 upp behoven av att skapa en kunskapsnation

i världsklass. I motionen sägs bl.a. att ingen elev

skall tillåtas lämna grundskolan utan godkända

baskunskaper. Alla elever har rätt till det stöd de

behöver för att uppnå de övergripande kunskapsmålen.

Mångfald och flexibilitet i organisation och

arbetsformer skall främjas. Utbildning på

entreprenad och fler fristående skolor skall

eftersträvas. En flexibel skolstart anpassad till

barnets mognad skall tillämpas. Personliga

kunskapskontrakt och individuellt anpassade

studieplaner för undervisning skall införas.

Kontinuerliga kvalitetsvärderingar skall utföras av

ett fristående kvalitetsinstitut. Alla skolor,

kommunala som fristående, skall vara fria skolor.

Alla skall ges rätt att fritt välja skola.

Finansiering av skolorna skall ske genom att

resurser följer elevens fria val. Ansvaret för

grundskolans finansiering skall övertas av staten

och varje skola skall få eget direkt budgetansvar.

Att utbildning är den bästa välfärdspolitiken tas

upp i motion 2000/01:Ub207 (m) yrkande 1. Enligt

motionären är det bara i ett Sverige där människor

kan, får och uppmuntras att växa och lära som

ekonomin och därigenom välfärden växer. Motionären

uttalar i yrkande 2 samma motion att tillgång till

god utbildning är en grundläggande rättighet för

alla svenska barn och ungdomar. I motion

2000/01:Ub215 (m) hävdar motionären att skolans

primära uppgift är att vara kunskapsförmedlare (yrk.

2). Skolpolitiken bör inriktas på problemet att

många elever inte får tillräckliga kunskaper (yrk.

3). Familjepolitiken bör enligt motionären inriktas

på ökad valfrihet inom barnomsorg och skola samt på

att sänka inkomstbeskattningen (yrk. 4).

I motionerna 2000/01:Bo223 yrkande 9 och

1999/2000:Bo231 yrkande 9 tar Centerpartiet upp

vissa förslag gällande barnomsorg och utbildning.

Bland annat uttalas att skolan har en viktig roll i

att skapa förståelse för ett mångkulturellt samhälle

och som opinionsbildare. Ökade resurser bör ges till

samverkansprojekt mellan ideella organisationer och

kommuner. Föräldrarnas delaktighet i skolan måste

öka. Otillräckliga kunskaper i svenska språket kan

leda till utanförskap. För att höja kunskapsnivån

måste ökade resurser ges till invandrartäta områden.

I motion 2000/01:Ub270 yrkande 1 anför Centerpartiet

att utgångspunkterna för en översyn av skollagen bör

vara att grundskolans åtaganden inte upphör förrän

eleven fått godkända kunskaper. Skolornas självstyre

skall stärkas. Skolledningens befogenheter och

ansvar skall klargöras. Högre krav skall ställas på

nationell och kommunal utvärdering. Lärare måste ges

ett starkare inflytande över pedagogik och former

för lärande.

Miljöpartiets motion 2000/01:Ub816 yrkande 1 avser

utveckling av barnomsorg, förskola och grundskola.

Förbättringar av den kommunala ekonomin bör innebära

att förskolorna får kraftigt ökade resurser, vilket

möjliggör fler anställda och mindre barngrupper.

Läroplanen bör förbättras så att den bl.a. behandlar

inskolning, observationer och föräldrasamtal.

Reglerna för den statliga tillsynen av förskolans

verksamhet måste förtydligas. I kommunens skolplan

skall anges hur den egna uppföljningen,

utvärderingen och tillsynen skall ske. Varje

förskoleenhet skall utforma en arbetsplan som

redovisar förskolans inriktning. Krav på utbildad

personal och att varje förskola skall ha en ansvarig

föreståndare skall införas. Ändrad

skattelagstiftning skall möjliggöra ökad

föräldraaktivitet. Föräldrar skall ha möjlighet att

vara hemma med barnen, i första hand tills barnen är

tre år. Miljöpartiet menar att förskoleklassen har

"skolifierats", vilket aktualiserar frågan om en

sammanhängande förskola för åldrarna fyra till sex

år. Förskollärarutbildningen skall ge fördjupade

kunskaper i bl.a. utvecklingspsykologi,

barnpedagogik, förberedande språkträning,

observationsteknik och utvecklingssamtal.

Dyslexiproblemet kan endast lösas genom att samla

den kompetens som finns i riket i ett centralt

initierat projekt. Minoritetsgruppers rätt till

undervisning i sitt modersmål skall skyddas.

Modersmålslärare som saknar lärarutbildning skall

erbjudas kvalificerad fortbildning.

Modersmålsundervisningen skall ha samma ställning i

skolan som de övriga ämnena. Svenska som andra språk

bör prioriteras. Skolorna måste ha tillgång till

kompletterande språkhjälp för elever som till följd

av bristande språkförståelse får svårigheter i andra

ämnen. Central stimulans och vägledning bör ges

gällande samordning mellan kommunal

ungdomsverksamhet utanför skolan och

fritidsverksamhet inom skolan. Såväl Skolverkets som

kommunernas ansvar för en god tillsyn bör

förtydligas och tillsynen få en fastare

organisation. Det är viktigt att tillsynen även

täcker undervisningens innehåll och sociala

förhållanden vid skolan. Detta gäller tillsyn av

såväl fristående som kommunala skolor. Skolverket

bör, med sitt övergripande ansvar för tillsynen av

skolan, tillse att kommunerna får information om vad

som förväntas av dem, och sedan kontrollera att

kommunerna verkligen bedriver aktiv tillsyn.

Skolverket skall inom ramen för tillsyn uppmärksamma

tillgången till och kvaliteten i

modersmålsundervisningen och att elever med behov av

särskilt stöd också får detta. Kontrollen av att

kommunerna verkligen uppfyller kraven på tydliga och

offentligt redovisade resursfördelningsregler för

medelstilldelning för skolor skall skärpas. Kommunen

bör upplåta utrymme för friskolorna att beskriva sin

verksamhet i kommunens skolplan.

U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår

yrkandena.

Motionärerna tar upp ett stort antal frågor som

utskottet har behandlat i skilda betänkanden under

senare år. Förslag om att staten skall ta över

finansieringen av grundskolan (nationell skolpeng)

behandlades senast i betänkande 2000/01:UbU9. I

detta betänkande behandlades även rätten att välja

skola. Frågan om ett fristående nationellt

kvalitetsinstitut behandlades senast i betänkande

2000/01:UbU1. Ett nytt ramanslag har inrättats för

särskilda utbildningsinsatser i storstadsregioner.

Insatserna gäller inte minst utbyggnad av

förskoleverksamhet med särskild inriktning på barns

språkutveckling. En särskild arbetsgrupp inom

Utbildningsdepartementet arbetar med en översyn av

läroplanerna som styrinstrument.

Modersmålsundervisning kan enligt gällande rätt

anordnas på fyra olika sätt, nämligen som språkval,

som elevens val, inom ramen för skolans val, eller

utanför timplanebunden tid (2 kap. 10 §

grundskoleförordningen). Skolverkets ansvar för

tillsyn av såväl det offentliga skolväsendet som

fristående skolor har utökats. I regleringsbrevet

för år 2001 föreskrivs det bl.a. att tillsynen skall

öka som andel av verkets totala verksamhet.

Kommunerna svarar för uppföljning och utvärdering av

den egna verksamheten.

Naturvetenskap och teknik i skolan

Moderata samlingspartiet föreslår i motion

1999/2000:Ub227 yrkande 8 åtgärder för att stärka

intresset för naturvetenskap och teknik. Arbetet med

att öka intresset för naturvetenskap och teknik

måste påbörjas redan i grundskolan. Rekrytering av

duktiga lärare kräver högre löner, vilket bara kan

ske genom att kommunernas monopol att driva skolor

bryts. I motion 1999/2000:Ub267 (m) yrkande 1

uttalar motionärerna att utbildningen i elementär

naturkunskap måste förbättras väsentligt i

grundskola och gymnasium.

I motion 2000/01:Ub309 (kd) påpekar motionären att

vårt högteknologiska samhälle behöver fler tekniker.

Då tekniskt intresse startar i barnaåren kan

grundskolan stimulera detta intresse genom praktiska

moment och värdering av de praktiska kunskaper som

presteras. I vårt skolsystem är dock praktiska

kunskaper och ämnen med praktiska moment

undervärderade.

U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår

yrkandena.

Utskottet delar motionärernas uppfattning vad

gäller vikten av att öka intresset för

naturvetenskap och teknik. Regeringen har under lång

tid särskilt prioriterat naturvetenskap och teknik.

Ett exempel på detta är det s.k. NOT-projektet.

Skolverket och Högskoleverket bedriver gemensamt på

regeringens uppdrag NOT-projektet för att stödja

undervisningen i naturvetenskap och teknik.

Projektet skall prioritera insatser riktade till

barn och ungdomar i förskola och de lägre åldrarna i

skolan. Det är givetvis angeläget att kvalificerade

personer rekryteras som lärare. Riksdagen har

nyligen beslutat om en reformerad lärarutbildning.

Löner och andra anställningsvillkor är frågor för

skolans arbetsgivare, framför allt kommunerna.

Elevinflytande

Frågor om elevinflytande behandlas i tre motioner

från Kristdemokraterna. I motion 2000/01:Ub316

yrkande 22 pekas på vikten av ökat elevinflytande i

takt med stigande ålder. Vidare föreslås att såväl

skolplanen som skolornas arbetsplaner bör ange hur

arbetet med stärkt elevinflytande skall läggas upp.

I motion 2000/01:Ub331 yrkande 6 föreslås att

eleverna på ett naturligt sätt skall finnas med i

skolstyrelserna. Motionärerna pekar även på

utvecklingssamtalets funktion för elevernas

inflytande över studiernas utformning och tillägger

att det är särskilt viktigt att elever med behov av

särskilt stöd uppmärksammas och får tillfälle att

diskutera sin utveckling. I motion 2000/01:Ub252

anförs att Skolverket bör ges uppdraget att utforma

underlag för skolornas elevinflytandeplaner.

Även Miljöpartiet behandlar frågan om

elevinflytande i en motion 2000/01:K401 yrkande 4.

Partiet föreslår att elever ges ökad rätt att

påverka schemaläggning, innehållet i undervisning,

inflytande över skolmaten och skolans fysiska och

psykiska miljö. Vidare sägs att lokala styrelser med

elevmajoritet skall uppmuntras. Elever skall ha rätt

att närvara vid anställningsintervjuer av skolans

personal. Elever skall få kunskap om sina

rättigheter enligt nationell lagstiftning och FN:s

barnkonvention. Enligt förslaget bör de anförda

rättigheterna skrivas in i läroplanen.

I motion 2000/01:Ub813 (s) yrkande 1 framhålls

vikten av elevinflytande och att elevernas möjlighet

till inflytande över undervisningen har ett starkt

samband med hur elevens färdigheter utvecklas.

Vidare sägs att hotet mot demokratin har vuxit allt

starkare och att det därför är viktigt att visa

dagens ungdomar demokratins fördelar.

U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår

yrkandena.

Författningsreglering gällande elevers rätt till

inflytande återfinns i skollagen,

skolformsförordningar och läroplaner. Här finns

föreskrifter om elevinflytande bl.a. i de sammanhang

som anges av motionärerna. Utskottet anser att det

inte finns anledning att ytterligare reglera hur

elevinflytandet skall utformas eller vilka frågor

som skall innefattas. Utskottet ser det snarare som

en fråga för skolans huvudman och ledning att

överväga hur elevernas inflytande kan stärkas för

att nå de mål som styrdokumenten anger. Regeringen

har nyligen beslutat förlänga den försöksverksamhet

med lokala styrelser som pågått sedan 1997. Det

finns enligt utskottet anledning att överväga hur

intresset kan stimuleras ytterligare.

Decentralisering av makt och inflytande till de

lokala skolorna

Kristdemokraterna anför i motion 2000/01:Ub316

yrkande 23 att föräldrars rätt till information och

medinflytande i skolan behöver stärkas och att den

försöksverksamhet som ger skolor möjlighet att

inrätta lokala styrelser nu bör utvärderas.

I Centerpartiets motion 2000/01:So358 yrkande 4

anförs att makten över utformningen av skolans

vardag skall flyttas till skolledare, lärare och

elever. I motion 2000/01:Ub239 yrkande 4 föreslår

Centerpartiet att ansvaret för att finna vägar för

att uppnå målen samt att anpassa skolarbetet och

arbets- och organisationsformer efter de lokala

förutsättningarna skall ligga lokalt på varje skola.

I yrkande 13 samma motion föreslås att det system

med lokala styrelser med föräldramajoritet, som fram

till nu varit en försöksverksamhet, skall göras

permanent och införas vid alla skolor.

I motion 2000/01:Ub203 (m) yrkande 2 föreslår

motionären att respektive skola skall avgöra hur de

nationella riktlinjerna och målen för skolans

verksamhet skall uppnås. I motion 2000/01:Ub324 (m)

föreslås en översyn av regelsystemet på skolområdet

för att tillförsäkra offentliga skolor samma grad av

frihet och självbestämmande som friskolorna har. Att

friskolorna får skolpeng per elev under det att de

kommunala skolornas resurser är hårt styrda av

politiska beslut är orättvist.

U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår

yrkandena.

För närvarande pågår en försöksverksamhet med

lokala styrelser inom grundskolan och den

obligatoriska särskolan (SFS 1996:605) respektive

inom gymnasieskolan och den kommunala

vuxenutbildningen (SFS 1997:642). Regeringen har

nyligen beslutat förlänga försöksverksamheten med

lokala styrelser t.o.m. utgången av juni 2003.

Frågan om lokala styrelser inom skolan har av

utskottet senast behandlats i betänkandet

1999/2000:UbU6. Utskottet ansåg då att riksdagen

inte skulle göra något uttalande vare sig för eller

emot en permanentning av verksamheterna innan

försöksverksamheten noga har utvärderats. Utskottet

finner ej skäl att ändra inställning i denna fråga.

Rektorer har enligt skolförfattningarna ett

långtgående ansvar för verksamheten inom skolan. Det

ytterligare ansvar som skolhuvudmannen valt att ge

rektorer och andra skolledare skall framgå av den

kommunala delegations-ordningen.

Genom målstyrningen har ansvaret för utformningen

av skolans vardag i betydande grad flyttats till

skolledare, lärare och elever. De mål som skall

uppnås respektive eftersträvas finns fastställda i

de författningar som gäller för respektive skolform.

Hur de nationella målen närmare skall gestaltas och

utvecklas och vilka åtgärder kommunen avser vidta

för att uppnå de nationella mål som satts upp för

skolan skall framgå av kommunens skolplan. Den

lokala skolan har utifrån de nationella och lokala

målformuleringarna en stor frihet och ett stort

ansvar för att organisera skolan på ett sådant sätt

att de fastställda målen uppnås.

Som en viktig del i den mål- och resultatstyrda

skolan ingår att kommunerna, som huvudmän för

skolan, har att besluta om resursfördelningen mellan

skolorna i kommunen. Detta möjliggör flexibilitet i

kommunernas arbete att uppnå en skola med hög

kvalitet.

Skolan som en murbräcka mot segregation

Folkpartiet föreslår i motionerna 2000/01:Ub225

yrkande 12 och 2000/01:

Sf617 yrkande 7 att kommunerna skall ha en

skyldighet att ge skolor i utsatta områden extra

resurser. I dessa områden skall det startas

spjutspetsskolor eller magnetskolor med en stark

inriktning på avancerade kunskapsprogram. Syftet är

att skolorna skall dra till sig elever från olika

stadsdelar och därigenom motverka segregation.

Vidare anförs att möjligheten att kunna välja bland

kommunala och fristående skolor är ett viktigt medel

till att bryta segregationen eftersom eleverna då

kan välja en skola utanför sitt bostadsområde.

U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår

yrkandena.

Det är kommunerna som beslutar om fördelning av

resurser till de olika skolorna i respektive kommun.

Staten kan dock besluta om särskilda riktade medel.

Särskilda resurser har t.ex. anvisats fr.o.m. den 1

juli 1999 för insatser under en treårsperiod inom

utbildningsområdet i storstadsregionerna. Under ett

särskilt anslag anvisas 220 miljoner kronor under år

2001.

Skolledare

Kristdemokraterna anför i motion 2000/01:Ub316

yrkande 21 att ett skolområde inte får vara större

än att skolledaren hinner vara pedagogisk ledare och

inspiratör men också administratör och ekonomisk

förvaltare. Yrkande 29 i samma motion tar upp

kommunernas och skolledarnas roll för utvecklingen

av den målstyrda skolan. Bland annat sägs att många

kommuner inte sköter sina åligganden när det gäller

att utarbeta, följa upp och utvärdera sina

skolplaner. Kristdemokraterna menar vidare att den

bristande överensstämmelse som ofta råder mellan

kommunernas budgetar och skolplaner är

anmärkningsvärd. Det är viktigt att det för

tjänsterna som skolledare finns en tydlig ansvars-

och befogenhetsbeskrivning. I motion 2000/01:Ub331

yrkande 20 skriver Kristdemokraterna att rektorer

som rekryteras skall ha goda ledar-

egenskaper, en högklassig grundutbildning och en

kontinuerlig fort- och vidareutbildning så att de i

verklig mening kan vara ledare för såväl skolans

pedagogiska som administrativa verksamhet. I yrkande

21, samma motion, förordas att rektorsrollen skall

förtydligas genom direkt lagstadgat ansvar.

Folkpartiet säger i motion 2000/01:Ub225 yrkande

16 att situationen för rektorer och förskolechefer

måste ändras. Folkpartiet anser att ledarskapet i

skolan måste uppvärderas och att rektor skall ges

förutsättningar för att vara pedagogisk ledare. Lika

viktigt är det att ledarna inom förskolan har

pedagogisk kompetens. Skolledartjänsten bör

tidsbegränsas och lön och villkor bör ses över. I

motion 2000/01:Ub236 yrkande 21 framhåller

Folkpartiet att rektor skall vara pedagogisk ledare

och inte kamrer.

I motion 2000/01:Ub214 (m) yrkande 2 föreslås en

förnyad rektorsroll. Enligt motionären bör

rektorsrollen delas upp i två tjänster med skilda

funktioner.

U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår

yrkandena.

Rektorers ledningsansvar regleras bl.a. i

skollagen (2 kap. 2 §). Här stadgas bl.a. att

rektorn skall hålla sig förtrogen med det dagliga

arbetet. Detta kan ske på flera sätt t.ex. genom

egen undervisning, lektionsbesök och genom olika

former av samtal med personalen. Enligt läroplanerna

för respektive skolform skall rektorn vara

pedagogisk ledare. Att organisera kommunernas skolor

på ett sådant sätt att rektorerna ges

förutsättningar för att utföra sitt ledningsuppdrag

och verka som pedagogisk ledare är primärt

skolhuvudmannens ansvar. Utifrån den organisation

som beslutats på kommunal nivå skall rektor

tillsammans med lärare och skolans övriga personal

utforma skolans lokala organisation.

Rekrytering av skolledare, lönesättning och andra

anställningsvillkor är frågor för skolans

arbetsgivare, framför allt kommunerna.

Kommunerna har skyldighet att utarbeta skolplan.

Genom den budget som kommunen beslutar skall

skolorna ges förutsättningar att uppfylla de

nationella målen och kommunens mål som de framgår i

skolplanen. Uppföljning och utvärdering av

skolplanen är en viktig del i arbetet. Utskottet

förutsätter att skolhuvudmännen eftersträvar och ger

förutsättningar för skolorna att klara sina uppdrag.

Tillsyn av den kommunala styrningen och ledningen av

skolan ingår i Skolverkets tillsynsuppdrag.

Skolverket har under år 2000 ökat omfattningen av

den systematiska tillsynen av den kommunala

skolverksamheten. Utskottet anser att det inte finns

skäl att ytterligare reglera detta område.

Rektor har en central funktion i skolans

organisation, och det är därför viktigt att

rektorerna ges förutsättningar för att fullgöra sitt

uppdrag. Skolledarnas arbetssituation och förändrade

arbetsuppgifter har varit föremål för uppmärksamhet

från olika håll under lång tid. Statens skolverk har

i ett nationellt kvalitetsgranskningsuppdrag

granskat rektors roll i en decentraliserad skola och

lämnade i januari år 1999 en rapport till

regeringen. Regeringen har under år 2000 tillsatt en

expertgrupp om skolledarnas roll och arbetssituation

(U 2000:A). Expertgruppen skall enligt uppdraget

behandla olika frågor om skolledares roll i det

decentraliserade utbildningsväsendet. En statlig

kommitté arbetar för närvarande med översyn av

skollagen (dir. 1999:15). Expertgruppen är

referensgrupp till Skollagskommittén. Resultatet av

expert-

gruppens arbete skall rapporteras till

Utbildningsdepartementet under våren år 2001.

Utskottet anser att resultatet av expertgruppens och

Skollags-

kommitténs arbete bör avvaktas.

Lärare

Moderata samlingspartiet föreslår i motion

1999/2000:Ub227 yrkande 2 att den tidigare lydelsen

i skollagen om att en lärare skall "behärska svenska

språket" återinförs. Motionärerna hänvisar bl.a.

till en rapport från Socialstyrelsen som visar att

kunskaper i svenska är avgörande för hur väl

invandrare lyckas i Sverige. Moderata

samlingspartiet anser att alla lärare inte bara

skall besitta nödvändiga kunskaper i svenska.

Läraren skall vara den som bäst behärskar, tillämpar

och till alla elever delger svenska språket.

Införande av lärarcertifikat föreslås i Moderata

samlingspartiets motion 2000/01:Ub260 yrkande 14.

Dokumentet skall ge bevis om genomgången

lärarutbildning och bör förnyas vart femte år.

I motion 2000/01:Ub316 föreslår Kristdemokraterna

en uppvärdering av lärarrollen och ett tydliggörande

av lärarens uppgifter i förhållande till andra

yrkesgrupper. Bland annat sägs att läraren skall ha

huvudansvaret för högst 15 elever, att varje lärare

skall ha tillgång till en egen arbetsplats och att

lärares karriärmöjligheter måste öka (yrk. 17). I

samma motion föreslås att varje nyexaminerad lärare

får en erfaren lärare som personlig mentor under det

första arbetsåret (yrk. 18). Frågor om utbildning

och stärkta möjligheter till kompetensutveckling för

lärare inom gymnasieskolan behandlas i

Kristdemokraternas motion 2000/01:Ub331 yrkande 18.

Bland annat uttalas att kommunerna, för att

gymnasieskolan skall utgöra en attraktiv

arbetsplats, måste satsa på personalen. Det krävs

genomtänkta planer för rekrytering av personal och

utvecklande av karriärstegar. För att inte riskera

att skolan förmedlar kunskaper som tillhör gårdagens

yrkesliv är det viktigt att yrkeslärare får

yrkespraktik eller kompetenshöjande teoretisk

vidareutbildning.

I Folkpartiets motion 2000/01:Ub225 yrkande 14

föreslås att läraryrkets status ökas. Detta kan ske

genom införande av lärarlegitimation och

karriärtjänster samt genom att den föreslagna

resursökningen till skolan även skall kunna gå till

löneökningar för lärare.

Tillgång till speciallärare tas upp i motion

1999/2000:Ub277 (kd) yrkande 5. Enligt motionären är

skolans besparingar på speciallärare inte rimliga.

Speciallärarna behövs för att ge alla elever en

chans till utveckling och för att motverka

utbrändhet hos enskilda lärare.

U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår

yrkandena.

Förslag om införande av lärarcertifikat eller

lärarlegitimationer har tidigare behandlats av

utskottet, senast i betänkande 2000/01:UbU3.

Utskottet anser liksom då att det inte finns behov

av behörighetsdokument för lärare. Enligt utskottets

mening säkerställs kraven på att undervisningen

skall bedrivas av kvalificerad personal genom

befintliga bestämmelser. I skollagen anges

kommunernas skyldighet att använda personal med

utbildning avsedd för den undervisning läraren

huvudsakligen skall bedriva. Genom examensordningen

föreskrivs att examensbevis för lärare skall ange

vilka inriktningar och specialiseringar som

studenten fullgjort och för vilken undervisning

eller verksamhet utbildningen är avsedd. Skolverket

kontrollerar inom ramen för sitt tillsynsuppdrag och

genom sitt nationella uppföljningssystem att

kommunerna följer bestämmelserna. Utskottet anser

inte att det föreligger några skäl för att ändra

lydelsen i skollagen avseende lärarnas kunskaper i

svenska språket.

Elevers rätt till stöd regleras i skollagen och

skolformsförordningarna. Hur stödet närmare bör

utformas är en angelägenhet för skolan, eleven och

elevens vårdnadshavare att ta ställning till. Det är

alltså skolans uppgift att avgöra vilka

specialpedagogiska insatser som krävs och vilken

kompetens som behövs för att genomföra insatserna.

Utskottet utgår från att kommunerna tillser att

skolan ges förutsättningar att genomföra lämpliga

åtgärder.

Lärarrollen och lärares karriärmöjligheter är

viktiga frågor. Lärares uppgifter i förhållande till

andra yrkesgrupper, lärares tillgång till en egen

arbetsplats och eventuella karriärtjänster är frågor

som till viss del är reglerade i olika författningar

och fackliga avtal. Den närmare utformningen är dock

en lokal fråga.

Det ankommer på den lokala arbetsgivaren att finna

lämpliga former för introduktion av och eventuellt

särskilt stöd till nya lärare.

Kommunernas skyldighet att planera och genomföra

fortbildning av lärarna är av stor vikt, detta

framgår inte minst av det lagstadgade krav på sådana

åtgärder som återfinns i 2 kap. skollagen. Vilka

åtgärder som är lämpligast och vilka områden som

skall prioriteras är dock bedömningar som faller

inom kommunernas ansvar.

Sammanfattningsvis utgår utskottet från att

skolhuvudmännen, i sin roll som arbetsgivare för

lärarna, eftersträvar och ger förutsättningar för en

god arbetsmiljö för skolans personal.

Lektorat

Moderata samlingspartiet föreslår i motion

2000/01:Ub260 yrkande 15 att fler lektorat inrättas

i skolan i syfte att knyta forskning och

undervisning närmare varandra och för att bredda

lärares karriärmöjligheter

I motion 2000/01:Ub331 (kd) yrkande 19 föreslår

motionärerna att kontakter mellan forskare och

personalen inom skolan stimuleras genom att fler

lektorat tillsätts inom gymnasieskolan.

I Folkpartiets motion 2000/01:Ub236 yrkande 20

föreslås att läraryrkets attraktionskraft skall

höjas genom inrättande av fler lektorat. Var tionde

lärare skall vara lektor inom en tioårsperiod.

U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår

yrkandena.

Utskottet har behandlat liknande motionsyrkanden

vid flera tillfällen, senast i betänkande

2000/01:UbU3. Utskottet delar, på samma sätt som

tidigare, motionärernas uppfattning att det är

viktigt att det finns lärare med forskarutbildning i

skolväsendet. Den närmare utformningen av

lärartjänstorganisationen är dock skolhuvudmannens

ansvar.

Sanktioner mot kommuner

I motion 2000/01:Ub288 (m) påtalas att nästan

hälften av landets kommuner underlåtit att upprätta

föreskriven kvalitetsredovisning. Staten bör ges

sanktionsmöjligheter mot skolor och kommuner som

inte lämnar kvalitetsredovisningar.

Även Centerpartiets motion 2000/01:Ub239 yrkande

12 behandlar statens sanktionsmöjligheter mot

kommunerna. Syftet med ett sådant system skulle

enligt partiet vara att säkerställa en nationellt

likvärdig skola. Sanktionerna skulle användas mot

kommuner som trots upprepad kritik från Skolverket

inte korrigerar brister i den egna verksamheten.

U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår

yrkandena.

Uppgifter från Skolverket visar att vissa kommuner

och skolor underlåtit att upprätta

kvalitetsredovisningar eller upprättat

kvalitetsredovisningar som inte uppfyller kraven.

Skolverket har nu inlett arbete i syfte att stödja

kommunernas och skolornas arbete med

kvalitetsredovisningar. Statens sanktionsmöjligheter

mot kommuner som underlåter att följa den statliga

reglering som gäller skolan är en av de frågor som

behandlas av Skollagskommittén. Riksdagen bör

avvakta resultatet av kommitténs arbete.

Vissa särskilda åtgärder

En utredning av situationen för invandrarbarn inom

förskoleverksamheten och skolväsendet föreslås i

motion 1999/2000:Ub254 (s).

Motion 2000/01:Ju248 (m) yrkande 2 anger vissa

åtgärdsförslag för att garantera de ungdomar som bor

i förorter en god utbildning. I Kristdemokraternas

motion 2000/01:Ub312 anförs att förutsättningarna

för ett särskilt tidsbegränsat statligt stöd till

glesbygdsskolor bör utredas. Stödet skall enligt

motionären vara av temporär karaktär och kriteriet

för att erhålla stödet skall vara att byn har en

positiv utvecklingspotential.

U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår

yrkandena.

Från och med 1999 har medel anvisats under ett

nytt ramanslag för särskilda utbildningsinsatser i

storstadsregionerna. Under anslaget beräknas medel

under treårsperioden den 1 juli 1999-den 1 juli 2002

för förskola i socialt utsatta bostadsområden och

språkutveckling i skolan samt praktik-anskaffning

för vuxna invandrare. Regeringen har beräknat

medelsbehovet för förstärkning av utbildning i

storstadsregionerna för år 2001 till 220 miljoner

kronor.

Regeringen har givit Skolverket i uppdrag att

kartlägga och granska hur olika tillvägagångssätt

används i undervisningen i skolor med elever med ett

stort antal olika nationaliteter och språk samt

sprida goda exempel på detta. Skolverket har gett

Lärarutbildningen i Malmö i uppdrag att utarbeta ett

underlag för denna redovisning. Detta arbete

redovisas genom rapporten Framgång - vad är det?

Mötet mellan innanförskap och utanförskap i skolan.

Skolverkets uppdrag skall redovisas under våren

2001. Skolverket kommer med materialet som grund att

fortsätta arbetet med att stödja berörda skolor.

Skolverket har även beslutat att, inom ramen för de

särskilda satsningarna för kompetensutveckling,

inrätta ett nationellt resurscenter för

mångkulturella skolor. Syftet är att skolor som vill

utvecklas skall kunna vända sig till resurs-centret

för att på olika sätt erhålla stöd i sitt arbete.

Kommuner i glesbygd kan ha högre kostnader per

elev för lärare, skolmåltider och läromedel beroende

på små skolor och stora avstånd. Det statsbidrags-

och utjämningssystem som gäller för kommuner och

landsting syftar till att ge alla kommuner samma

förutsättningar att erbjuda god service till sina

invånare. Genom utjämningssystemet kompenseras

glesbygdskommunerna för strukturella merkostnader

för elevernas skolgång. Det nya statliga bidraget

för personalförstärkningar inom skola och

fritidshem, som kommer att tilldelas kommunerna med

start hösten 2001, skall användas för att öka

personaltätheten även i kommuner med vikande

elevunderlag.

Kontrollsystem

Motion 2000/01:Ub313 (m) yrkande 4 framhåller

önskvärdheten av att införa ett rikstäckande

kontrollsystem av historieundervisningens omfattning

och kvalitet.

U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår

yrkandet.

Förordningen om kvalitetsredovisning inom

skolväsendet (SFS 1997:702) innebär att

redovisningen av den uppföljning och utvärdering som

redan är ett åliggande genom bl.a. skollag och

läroplaner nu skall göras på ett tydligare sätt.

Utskottet anser att systemet med

kvalitetsredovisning tillsammans med den nationella

kvalitetsgranskningen och Skolverkets

tillsynsuppdrag utgör ett tillräckligt

kontrollsystem och att det för närvarande saknas

skäl att närmare granska ämnet historia.

Miljöfrågor i undervisningen

I motion 1999/2000:Ub267 (m) yrkande 2 föreslås att

riksdagen hos regeringen begär förslag till

utbildningssatsningar som ligger i nivå med

motsvarande inom övriga EU. Enligt EU:s

miljöhandlingsprogram skall miljön integreras i

undervisningen i EU-länderna.

U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår

yrkandet.

Utskottet anser att skolan har en viktig uppgift

vad gäller att ge eleverna grundläggande kunskaper

om miljöfrågor och de framsteg som gjorts på

miljöområdet. I enlighet med de kursplaner som

gäller för såväl grundskola som gymnasieskola skall

frågor om miljön inte bara behandlas inom de natur-

orienterande ämnena utan även inom andra ämnen.

Miljöfrågor och miljö-

aspekter skall behandlas på ett ämnesövergripande

sätt och genomsyra all undervisning.

Kulturens roll i skolan

Kulturens roll i skolan och musik- och

kulturskolornas betydelse för barns utveckling

behandlas i Kristdemokraternas motion 2000/01:Ub316

yrkande 13. Kristdemokraterna menar att kulturen bör

genomsyra hela skolans verksamhet och att den skall

finnas som en kreativ dimension både i korridorer

och klassrum. Bild, ord, film, musik och rörelse kan

fungera som naturliga inslag i alla ämnen. I motion

2000/01:Kr290 (fp) yrkande 2 framhålls att den

frivilliga kommunala musik- och kulturskolan bör

skrivas in i läroplanen som en viktig tillgång och

ges lagfäst rätt att undervisa (20 min/vecka) under

läroplanstid.

U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår

yrkandena.

Av de kursplaner som gäller för såväl grundskola

som gymnasieskola framgår att olika kulturaspekter

skall behandlas inom i princip samtliga ämnen. Det

närmare tillvägagångssättet för att uppnå de angivna

målen och ansvaret för utformningen av skolmiljön i

dess helhet är en kommunal angelägenhet.

Riksdagen har under de tre föregående riksmötena

på utskottets förslag avslagit yrkanden om utredning

i syfte att lagreglera kulturskolan som skolform.

Utskottet anser, nu liksom tidigare, att musik- och

kulturskolor fyller en viktig uppgift när det gäller

att stimulera och ta till vara talanger inom olika

konstformer. Utskottet är dock inte berett att

ställa sig bakom ett införande av formella regler om

rätten till studier i musik- och kulturskolor.

Värdegrunden

Motioner

Frågor som rör skolans värdegrund tas upp i flera

motioner.

I motion 2000/01:Ub284 yrkande 2 understryker

Moderata samlingspartiet behovet av tydligare mål

för skolans uppgifter vad avser elevers utveckling

av social kompetens. Moderaterna anser att

kunskaperna om läroplanens värdegrund och

intentioner måste förbättras. Samtidigt måste målen

konkretiseras och skolan ges användbara verktyg och

riktlinjer för det konkreta och vardagliga arbetet.

I motionen framhålls att en del av läroplanens mål

är att successivt utveckla elevernas förmåga att ta

ansvar. Det är därför nödvändigt att stärka rektorer

och annan personal i frågor som rör normer och

värderingar och få de vuxna i och utanför skolan att

samverka. Att utveckla människors sociala förmåga -

dit hör ett trevligt uppförande och stil - är

betydelsefullt och en del av skolans undervisande

och fostrande uppgift.

Kristdemokraterna anmärker i motion 2000/01:Ub316

yrkande 2 att värdegrunden i läroplanen för

förskolan uttrycks mycket diffust, då man nöjer sig

med att tala om demokratiska värderingar utan

koppling till något etiskt synsätt.

Kristdemokraterna vill att läroplanen för förskolan

i likhet med läroplanen för det obligatoriska

skolväsendet m.m. skall hänvisa till den kristna

traditionen i vårt land och den etik som bygger på

denna tradition. I motion 2000/01:Ub320 betonar

Kristdemokraterna att varje kommun kontinuerligt bör

genomföra fortbildning för all skolpersonal kring

avsnittet i läroplanen om skolans värdegrund, dvs.

om den etiska syn som har lång tradition i vårt

samhälle (yrk. 2). Varje skola bör sedan utarbeta en

plan för hur man i undervisningen och i hela skolans

verksamhet, t.ex. genom studiecirklar med

föräldrarna, kan omsätta skolans värdegrund i

praktiken (yrk. 3). Kristdemokraterna framhåller

vidare att eleverna bör få undervisning i sociala

färdigheter (yrk. 4). Det är viktigt att

värdegrundsfrågorna ständigt lyfts fram i all

undervisning för att skapa ett klimat där alla

bemöter varandra med respekt.

I motion 2000/01:Ub215 (m) yrkande 1 framförs

kritik mot ett förslag att göra "social kompetens"

till ett betygssatt kärnämne i gymnasieskolan.

Enligt motionären är skolans uppgift inte att

betygssätta hur eleven är, utan vad eleven kan.

Skolans huvuduppgift är att förmedla kunskap till

barn och ungdomar och detta arbete måste genomsyras

av tydliga värderingar och konse-

kventa förhållningssätt.

Riksdagen bör enligt motion 2000/01:Ub283 (kd)

göra ett uttalande om att ungdomars brist på

delaktighet i samhällets demokratiska processer

skall uppmärksammas. Motionärerna menar att en

verksam metod för att skapa engagemang hos unga

människor är att låta demokratifrågorna få ett stort

utrymme i skolans verksamhet.

Alla som på något sätt vårdar barn bör enligt

motion 2000/01:Ub336 (s) ges en

värdegrundsutbildning. Mot bakgrund av det

tilltagande våldet bland barn och ungdomar är det

enligt motionären viktigt att skapa miljöer för

barnen, där de lär sig att exempelvis säga nej till

att delta i mobbning.

Vänsterpartiet begär i motion 2000/01:Ub246 yrkande

2 att läroplanernas stycke om "Förståelse och

medmänsklighet" skall kompletteras med en text om

jämställdhet, tolerans och integritet på

sexualitetens och samlevnadens område. Dessa frågor

bör ha en given plats i skolans värdegrund, anser

motionärerna.

En motsvarande begäran framställs i motion

2000/01:Ub821 (v) med tillägget att den

kompletterande texten skall fungera i enlighet med

en värdeneutral hållning till sexualiteten och

upplysa utan att lägga värderingar på sexuell

läggning, samlevnad eller praktik (yrk. 3). Vidare

bör åtgärder vidtas för att motverka rådande

heteronormativitet och att minoriteter utsätts för

diskriminering och utanförskap (yrk. 7). Genom att

lyfta upp frågor kring sexualitet och njutning på

ett positivt sätt motverkas bl.a. det sexualiserade

våldet, den patriarkala maktstrukturen samt föraktet

mot kvinnor, homosexuella, bisexuella och

transpersoner, menar motionärerna (yrk. 9).

I motion 2000/01:Ub821 (v) yrkande 4 ställs krav på

att hänvisningen i läroplanen för det obligatoriska

skolväsendet m.m. till "den etik som förvaltas av

kristen tradition och västerländsk humanism" skall

tas bort. Motionärerna motiverar detta med att inget

specifikt värdesystem skall gynnas framför ett

annat.

Utskottets ställningstagande

Utskottet föreslår avslag på motionsyrkandena, bl.a.

med hänvisning till de insatser som hittills gjorts

på nationell nivå och till pågående arbete kring

värdegrundsfrågor.

Skollagen (1985:1100) slår fast att verksamheten i

skolan skall utformas i överensstämmelse med

grundläggande demokratiska värderingar och att var

och en som verkar inom skolan skall främja aktningen

för varje människas egenvärde och respekten för vår

gemensamma miljö (1 kap. 2 §).

Skolans värdegrund formuleras i läroplanerna och

anger de grundläggande värden som vårt samhällsliv

vilar på - människolivets okränkbarhet, individens

frihet och integritet, alla människors lika värde,

jämställdhet mellan kvinnor och män samt solidaritet

med svaga och utsatta - och som skolan skall

förmedla och förankra hos eleverna. Enligt

läroplanerna för det obligatoriska skolväsendet,

förskoleklassen och fritidshemmet (Lpo 94)

respektive för de frivilliga skolformerna (Lpf 94)

sker detta, i överensstämmelse med den etik som

förvaltats av kristen tradition och västerländsk

humanism, genom individens fostran till rättskänsla,

generositet, tolerans och ansvarstagande. Utskottet

vill göra klart - med anledning av ett feltryck i

Statens skolverks författningssamling (SKOLFS)

1998:15 - att den kursiverade ordalydelsen är den

som gäller enligt regeringsbeslut den 17 februari

1994 respektive den 11 juni 1998.

Utskottet har tidigare haft att behandla

motionsyrkanden som rört hänvisningen i läroplaner

till den etik som förvaltats av kristen tradition

och västerländsk humanism. Motionsyrkandena har

avstyrkts enligt följande.

I betänkandet om införande av en läroplan för

förskolan (Lpfö 98) konstaterade utskottet, med

anledning av ett motionsyrkande, att Barnomsorg och

skola-kommittén i sina formuleringar av värdegrunden

för förskolan inte tog upp någon hänvisning till den

etik som förvaltats av kristen tradition (SOU

1997:157). Detta hade inte mött några invändningar

under remissbehandlingen av kommitténs förslag.

Utskottet ansåg inte att riksdagen borde göra något

uttalande i frågan (bet. 1997/98:UbU16 s. 9).

Utskottet har alltjämt samma uppfattning.

Yrkanden om att stryka den aktuella hänvisningen i

Lpo 94 respektive Lpf 94 bemöttes av utskottet under

föregående riksmöte (bet. 1999/2000:UbU15 s. 44).

Utskottet hänvisade då till vad utskottet anförde

vid behandlingen av regeringens förslag till

läroplan för det obligatoriska skolväsendet,

nämligen att kristendomen har en särställning som

grund till förståelse för svensk och västerländsk

kultur och samhällsutveckling (bet. 1993/94:UbU1 s.

25). Enligt utskottet förelåg det ingen motsättning

mellan att vara öppen för och se möjligheterna i ett

mångkulturellt samhälle och samtidigt värna om och

få en fast förankring i det egna kulturarvet. Inte

heller i denna fråga har utskottet ändrat mening.

Kommittén för översyn av skollagen m.m. har i

uppgift att föreslå bl.a. hur skollagen bättre kan

anpassas till ett målstyrt skolväsende och till den

ansvarsfördelning som råder mellan stat och kommun

(dir. 1999:15). Inom ramen för uppdraget skall

Skollagskommittén även se över hur vissa centrala

värdegrundsmål skall få större tyngd. Kommittén

skall redovisa uppdraget senast den 15 september

2001.

Våren 2000 tillsattes en arbetsgrupp inom

Utbildningsdepartementet med uppdrag att göra en

översyn av läroplanerna som styrinstrument.

Översynen skall bidra till den ideologiska debatten

om hur läroplanen skall bli ett levande och använt

dokument och identifiera insatser på kommunal eller

statlig nivå som behövs för att förstärka

läroplanens roll som nationellt styrdokument.

Arbetsgruppen skall också se över sambanden mellan

nu gällande läroplaner med fokus på de gemensamma

delarna. Den skall avrapportera sitt arbete senast

den 31 maj 2001.

Utskottet anser att det är angeläget att skolans

värdegrund omsätts i praktisk handling. Ett

omfattande arbete har också under senare tid pågått

och pågår fortfarande med att föra ut

värdegrundsfrågorna i förskolans och skolans

verksamhet.

Under drygt ett år, från februari 1999 t.o.m.

utgången av mars 2000, arbetade inom

Utbildningsdepartementet en projektgrupp med uppgift

att utveckla arbetet med värdegrunden i skolan.

Projektgruppen har bl.a. genom olika informativa och

målgruppsanpassade insatser gett stöd till och

stimulerat skolorna att konkretisera värdegrunden i

sin verksamhet. Syftet har varit att få

skrivningarna i läroplanerna att genomsyra skolans

verksamhet i sin helhet. Ett ungdomsråd med elever

från gymnasieskolans årskurs 1 har varit knutet till

värdegrundsprojektet.

Inom ramen för värdegrundsprojektet har tagits

fram pedagogiska diskussionsmaterial som

distribuerats till förskolor och skolor. Vidare har

tagits fram rapporter för att tillföra kunskap och

fördjupa diskussionen om värdegrunden bland

verksamma i skola och lärarutbildning. Tre

nationella konferenser har hållits, den tredje och

avslutande ägde rum i mars 2000 då projektets

slutbok Värdegrundsboken - om samtal för demokrati i

skolan presenterades. Boken har tillställts bl.a.

samtliga skolledare i landet.

Kommentar- och referensmaterial kring

värdegrundsfrågor har även utgivits av Skolverket.

Under hösten 2000 har verket publicerat en temabild

om värdegrunden, med titeln Med demokrati som

uppdrag. Den bygger på de kunskaper och erfarenheter

inom området som införskaffats under senare år, och

den ger en övergripande och samlad bild av de

möjligheter och problem som finns i arbetet med att

omsätta de grundläggande demokratiska värdena i

praktiken. Skolverket har också på uppdrag av

regeringen och utifrån den analys som återfinns i

temabilden i november 2000 presenterat en långsiktig

Strategi för Skolverkets arbete med de demokratiska

värdena. Bland annat anges där hur verket avser att

arbeta med att stödja kompetensutveckling vid

förskolor och skolor i dessa frågor samt verkets

planer på framtida utvecklingsprojekt.

Regeringen har i Skolverkets regleringsbrev för

2001 föreskrivit att verket skall vidta åtgärder och

göra riktade insatser för att komma till rätta med

eventuella missförhållanden i skolan när det gäller

främlingsfientlighet, rasism och homofobi samt

etniskt och sexuellt relaterad mobbning. Frågorna

skall ges särskild uppmärksamhet vid

kompetensutveckling av rektorer. För

kompetensutvecklingen har särskilda medel avsatts.

Skolverket har i regleringsbrevet för 2001 också

fått i uppdrag att, i samråd med berörda myndigheter

och organisationer, kartlägga förekomsten av rasism,

etnisk diskriminering, sexuella trakasserier,

homofobi och könsrelaterad mobbning i skolan.

Skolverket skall vidare analysera och till

regeringen redovisa vilka insatser som i övrigt

behöver vidtas. Uppdraget skall avrapporteras senast

den 1 november 2002.

Under de tre närmaste åren satsar regeringen

sammanlagt 12 miljoner kronor för att inom

värdegrundsområdet bredda och höja skolans

vetenskapliga kunskapsbas och kompetens samt göra

forskningen mer tillgänglig för skolan. Göteborgs

universitet respektive Umeå universitet i samverkan

med Ersta/Sköndal högskola har tilldelats

projektmedel för verksamhet inom skol-området som

värdegrundscentra. Dessa två värdegrundscentra

startade sin verksamhet i december 2000.

Nya kursplaner för grundskolan respektive

gymnasieskolan har tagits fram i historia och

samhällskunskap under 1999-2000. I de nya

kursplanerna för såväl grund- som gymnasieskolan har

demokrati och demokratifrågorna som allmänt

förhållningssätt och som inslag i

samhällsorienterande studier betonats.

Förslag om att etik och moral skall ingå i ett

nytt kärnämne i gymnasieskolan har lämnats av en

arbetsgrupp inom Utbildningsdepartementet i en

promemoria i januari 2001. Det nya kärnämnet bildas

genom att de nuvarande kärnämnena samhällskunskap

och religionskunskap förs samman. Vissa mål från

ämnet historia tillförs. Arbetsgruppen anser också

att bild- och mediekunskap bör ingå. Syftet är att

ge alla elever möjligheter att förvärva och utveckla

en omvärldskunskap och medborgarkompetens som bygger

på etik och moral som grund för konfliktlösning samt

emotionell och social kompetens. Arbetsgruppens

promemoria har överlämnats till Gymnasiekommittén

2000 enligt tilläggsdirektiv (dir. 2001:8) för att

behandlas inom ramen för kommitténs uppdrag att

utreda och lämna förslag till en framtida utformning

av gymnasieskolans utbud av studievägar. Kommittén

skall slutföra sitt arbete senast den 30 april 2002.

När det gäller grundskolan har i de reviderade

kursplanerna i de samhällsorienterande ämnena

betonats vikten av att tala om värdefrågor i samband

med undervisning om samlevnad och relationer,

människosyn och språkbruk.

Förskoleverksamhet

Folkpartiet framhåller i motion 1999/2000:Ub294

yrkande 4 att chefer för förskolan skall vara

pedagogiska ledare. Lön och andra villkor måste ses

över. I yrkande 5 samma motion uttalas att

förskolornas arbete med barnen skall ske i nära

samarbete med föräldrarna. Samarbetet mellan

föräldrar och personal skall ständigt utvärderas och

förskolan skall vara tydligare i fråga om mål,

innehåll och arbetsform.

Enligt motion 1999/2000:Ub303 (s) bör regeringen

tillsätta en utredning för att belysa hur de olika

verksamhetsformerna inom förskoleverksamheten kan

komma att utvecklas för att i framtiden också

innefattas av samma läroplan.

U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår

yrkandena.

I 1998 års läroplan för förskolan (Lpfö 98) finns

ingen reglering som är särskilt riktad till chefer

för förskolan. Ansvaret för läroplanens mål är i

stället riktade till alla som arbetar i förskolan

respektive till arbetslagen. I skollagen (2 a kap.)

regleras kommunernas ansvar för erbjudande av

förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg. I kapitlets

3 § anges de närmare kvalitetskrav som ställs på

förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg. I

paragrafens andra stycke anges som krav för

bedrivande av förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg

att det skall finnas personal med sådan utbildning

eller erfarenhet att barnens behov av omsorg och en

god pedagogisk verksamhet kan tillgodoses. Som

utskottet anförde i sitt betänkande om läroplanen

för förskolan är ledningen av förskolan en fråga för

kommunala beslut och har därför inte reglerats

centralt (bet. 1997/98:UbU16 s. 11). Utskottet är

inte berett att föreslå att bestämmelser om ansvar

för en förskolechef införs i läroplanen. Samarbetet

med föräldrarna till barnen på förskolan ingår som

en viktig del av förskolepersonalens arbete.

Riktlinjer för detta samarbete finns i läroplan för

förskolan (Lpfö 98). Den framtida organisationen och

utvecklingen av de olika verksamhetsformerna inom

förskoleverksamheten är frågor som nu behandlas av

Skollagskommittén (dir. 1999:15). Enligt utskottets

mening finns det inte anledning att föregripa denna

utredning.

Läroplaner, timplaner och kursplaner

Ämnesfrågor av övergripande karaktär

Kristdemokraterna framhåller i motion 2000/01:Ub316

yrkande 11 att praktiska ämnen bör få en mer

framskjuten plats i skolan. Om skolan blir alltför

teoretisk kan inlärningen hämmas för många elever.

Teori och praktik behöver varvas under hela

skoldagen för att ge såväl stimulans för alla sinnen

som omväxling i skolvardagen. I yrkande 31, samma

motion, behandlas behovet av uppföljning och

utvärdering av tidsutrymmet för blockämnen och för

praktisk-estetiska ämnen. Motionärerna anser att

systemet med blockbetyg är olyckligt då det uppstår

en risk för att vissa ämnen ges för lite tid.

Regeringen bör återkomma med förslag om hur de

praktisk-estetiska ämnena kan förstärkas.

Folkpartiet framhåller i motion 2000/01:Ub225

yrkande 3 att den enskilde eleven har rätt att läsa

i en takt som passar för hans eller hennes

individuella förutsättningar. Folkpartiet föreslår

därför att lärare i grundskolans senare år skall

kunna dela in eleverna i olika undervisningsgrupper

vissa timmar beroende på elevens intresse för ämnet

och behov av stöd. Allmän kurs skall ge alla elever

förutsättningar att nå betyget Godkänd men den skall

även ge möjligheter att nå högre betyg. Särskild

kurs skall gå fortare fram och sikta mot de högre

betygsstegen. Samma krav på de olika betygsnivåerna

skall gälla i allmän respektive särskild kurs och

eleverna skall ha möjlighet att byta mellan

kurserna. En satsning på läsning inom skolan med

möjlighet till en kraftig lokal prioritering av

baskunskaper föreslås i Folkpartiets motion

2000/01:Ub227 yrkande 2. Enligt partiet visar

studier att många elever har alltför grunda

kunskaper i läsning och skrivning.

I motion 2000/01:Ub291 (m) begär motionärerna att

regeringen skall ge Skolverket i uppdrag att

revidera läroplanen för grund- och gymnasieskola.

Enligt motionärerna måste skolan i den tidigare

delen av undervisningen i den obligatoriska skolan

införliva kunskapen om bioteknik och genteknik. Då

frågorna är av tvärvetenskaplig natur bör skolämnen

som religionskunskap, filosofi, biologi, kemi och

teknik behandla gentekniken med sina metoder.

U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår

yrkandena.

Utskottet delar uppfattningen att de praktiska och

estetiska ämnena är en viktig del av helheten i

skolan. Dessa ämnen är betydelsefulla för att

utveckla olika delar av elevernas personlighet och

intressen. Utskottet är dock inte berett att

tillstyrka en utökning av antalet timmar i dessa

ämnen. Skolans möjligheter att organisera

undervisningen efter lokala behov och intressen är

stora. Utskottet vill i sammanhanget peka på den

femåriga försöksverksamhet, där arbetet i

grundskolan skall få organiseras utan en nationellt

fastställd timplan, som inletts under hösten 2000.

Enligt grundskoleförordningen (5 kap. 5 §) skall

särskilt stöd i första hand ges inom den klass eller

grupp som eleven tillhör. Om det finns särskilda

skäl får dock styrelsen, efter samråd med eleven och

dennes vårdnadshavare, besluta att sådant stöd skall

ges i en särskild undervisningsgrupp. Utskottet

anser inte att eleverna, utöver den angivna

möjligheten, skall kunna indelas i

undervisningsgrupper.

Översyn av kursplanerna för grundskolan och

gymnasieskolan sker fortlöpande. I grundskolans

kursplaner för ämnena biologi, fysik, kemi,

samhälls-kunskap och religionskunskap finns

formuleringar som tydliggör att skolan i sin

undervisning skall sträva efter att eleverna

erhåller kunskaper om nya tekniker, uppfinningar och

produkter, hur dessa produkter på olika sätt används

av människan och därvid påverkar naturen, lokalt och

globalt. Vidare skall eleverna på olika sätt

utveckla förståelse av grundläggande existentiella

och etiska synsätt och kunna använda sin förståelse

vid egna ställningstaganden. Skolan har således ett

ansvar för att nya kunskapsområden införlivas i

skolan och att eleverna utvecklas så att de har

möjlighet att göra ställningstaganden inom olika

ämnen. Att skolan har en uppgift att arbeta

ämnesövergripande framgår bl.a. av läroplanen för

det obligatoriska skolväsendet m.m. (Lpo 94 avsnitt

2.2).

Timplanens avskaffande

Centerpartiet föreslår i motion 2000/01:Ub239

yrkande 8 att den centrala timplanen avskaffas och

anför att det är målen och inte antalet timmar som

skall utgöra grunden för den likvärdiga

utbildningen.

Folkpartiet förordar i motion 2000/01:Ub225

yrkande 13 att timplanen snarast skall avskaffas.

Skolan skall i stället, utifrån den enskilde elevens

behov och förutsättningar, avgöra hur mycket

undervisning eleven behöver i olika ämnen.

U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår

yrkandena.

Utskottet vill nu, liksom tidigare, betona vikten

av att skolan, i enlighet med gällande föreskrifter,

arbetar på ett sådant sätt att varje elevs resultat

och skolsituation ständigt följs. Målstyrningen

innebär att det skall finnas möjligheter till en

flexibel lösning av pedagogiska insatser för

enskilda elever och för grupper av elever. I

försöksverksamheten med avskaffad timplan i

grundskolan blir frågan om individuell planering för

enskilda elever ännu mer betydelsefull. Utskottet

anser att det är mycket viktigt att

försöksverksamheten genomförs och att det sker en

utvärdering av denna innan ett eventuellt beslut tas

om avskaffande av timplanen.

Undervisning i historia, religionskunskap,

svenska samt om demokrati

I motion 2000/01:Ub313 (m) yrkande 1 påpekas att

historieundervisningen i grundskolan bör

kvalitetssäkras. Utvärdering av undervisningens

kvalitet och omfattning, liksom av elevernas

kunskaper, bör ske kontinuerligt på nationell nivå,

exempelvis genom nationella prov. I yrkande 3, samma

motion, framhålls önskvärdheten av att fastställa

kvantitativa miniminormer för

historieundervisningen.

Kristendomens ställning i religionsämnet tas upp i

Kristdemokraternas motion 2000/01:Ub316 yrkande 3.

Här framhålls att religionsämnet har ett särskilt

ansvar för förmedling av vårt kristna kulturarv.

Detta gäller såväl för att kunna diskutera

värdegrunden och etiska frågor som för att kunna

jämföra med och förstå andra kulturer och

religioner.

I motion 2000/01:Kr288 (kd) yrkande 1 föreslås att kursplanen i

svenska skall innehålla målet att eleverna lär sig

använda ett vårdat språk i tal och skrift. Vikten av

ett vårdat språk anges inte i kursplanen för

svenska. Som mål att sträva mot anges endast att

eleven "kan analysera, bearbeta och förbättra sitt

språk både självständigt och i samarbete med andra".

I yrkande 2 i samma motion föreslås att kursplanen i

svenska på gymnasieskolan skall kompletteras så att

det framgår att det är skolans ansvar att varje elev

kan uttrycka sig vårdat i tal och skrift.

Miljöpartiets motion 2000/01:K401 yrkande 5 talar

för mer undervisning och ämnesutrymme för demokrati

genom hela skoltiden.

I motion 2000/01:Ub302 (s) föreslås att

medlingsverksamhet införs i svenska skolor. Skolan

skall ges förutsättningar att främja barns och

ungdomars demokratiska kompetens. I engelska skolor

är medling en vanlig metod för att uppnå detta.

Metoden bygger på att eleverna sätter sig ner och

diskuterar fram olika lösningar på de konflikter

eller problem som uppstått. Även motion

2000/01:Ub330 (s) tar upp utbildning i demokrati.

Motionärerna menar att, då valdeltagandet bland

första- och andragångsväljarna under de senaste tio

åren har minskat väsentligt, bör ökad undervisning

ges i demokrati i allmänhet och i rösträtt i

synnerhet.

U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår

yrkandena.

I den mål- och resultatstyrda skolan finns en stor

frihet vad gäller hur undervisningen i skolan

utformas. Undervisningen skall dock utformas på ett

sådant sätt att målen i kursplanerna för respektive

ämne kan uppnås. Hur väl skolan lyckas i denna

måluppfyllelse är inte bara en fråga om den tid som

varje ämne har till sitt förfogande. Gällande de

ämnen som ingår i samma ämnesblock finns det en

uppenbar möjlighet att arbeta ämnesövergripande. För

att tillse att skolorna klarar de mål som satts upp

för skolan har skolhuvudmannen ett stort ansvar vad

gäller att utföra uppföljning och utvärdering av

skolans resultat. Som tidigare uttalats anser

utskottet att systemet med kvalitetsredovisning

tillsammans med den nationella kvalitetsgranskningen

utgör ett tillräckligt kontrollsystem. Utskottet

anser att det för närvarande saknas skäl att

initiera en närmare granskning eller att förorda ett

införande av nationella prov gällande ämnet historia

.

Utskottet har tidigare behandlat yrkanden om

religionskunskap med liknande innehåll (bet.

1999/2000:UbU15 s. 30. f.). Utskottet anser, nu

liksom tidigare, att yrkandet tillgodoses genom

gällande kursplaner.

Vikten av att alla elever lär sig att använda ett

vårdat språk i tal och skrift inom ramen för

undervisningen i ämnet svenska har utskottet

tidigare behandlat i betänkande 1998/99:UbU11 (s.

30). Utskottet instämde då med motionärerna i fråga

om vikten av att alla elever lär sig att använda ett

vårdat språk i tal och skrift inom ramen för

undervisningen i ämnet svenska. Det är dock inte en

uppgift som rör enbart ämnet svenska. För att nå

framgång krävs ett nära och förtroendefullt

samarbete mellan vuxna och unga i skolan och

beredskap hos de vuxna att reagera på dåligt

språkbruk.

Skolans ansvar för utbildning i demokrati framgår

av såväl läroplanen som kursplanerna. Demokrati är

dock inte ett eget ämne i grundskolan. Vikten av att

eleven förstår demokratins grunder och ett

demokratiskt förhållningssätt finns i kursplanerna

som mål för flera ämnen. Utskottets mening är att de

gällande kursplanerna i allmänhet och kursplan och

timplan för ämnet samhällskunskap i synnerhet ger

utrymme för undervisning i demokrati. De närmare

formerna för lärande och undervisning är en

angelägenhet för lärare och skolledning i samråd med

eleverna.

Hem- och konsumentkunskap

I flera motioner begärs ökad timtid för ämnet Hem-

och konsumentkunskap. Ämnet hem- och

konsumentkunskap bör, enligt motion 1999/2000:Ub216

(s) ges ökat utrymme. Syftet är att stärka unga

människors ställning och beredskap som medvetna

konsumenter. Ett ökat antal timmar för ämnet hem-

och konsumentkunskap föreslås i motion

1999/2000:Ub282 (s) yrkande 1. Motion

1999/2000:Ub306 (s) framhåller behovet av att utreda

vilka konsekvenser det minskade antalet

undervisningstimmar i hem- och konsumentkunskap haft

för barns och ungdomars matvanor samt vilka

möjligheter det finns att låta alla ungdomar i

gymnasieskolan få undervisning i hemkunskap.

Kvalitetsgranskning och utvärdering av hemkunskap

i grundskolan tas upp i motion 1999/2000:Ub804 (m)

yrkandena 1 och 2. Enligt motionärerna är det

önskvärt att det sker en kvalitetsgranskning och

utvärdering av hemkunskap i grundskolan vad gäller

innehåll, lärarkompetens, metoder, utrustning och

lokaler. I yrkande 3 i samma motion pekas på vikten

av hemkunskap i gymnasieskolan.

I motion 1999/2000:Ub210 (c) yrkande 1 framhålls

vikten av undervisning i hemkunskap som nationellt

ämne inom både grundskola och gymnasieskola. Enligt

yrkande 2 i samma motion finns det ett klart samband

mellan målsättningar, handlingsplaner och

verkligheten i vardagen. Ämnet hemkunskap har

alltför få timmar till sitt förfogande, vilket

medför svårigheter att nå målen. I yrkande 4 i samma

motion föreslås att ett nationellt centrum för

hemkunskap inrättas. Detta motiveras enligt

motionärerna av att ämnesinstitutionerna vid de tre

orter där hemkunskapslärare utbildas inte längre är

de utbildningscen-

trum för ämnet de en gång varit. Vidare finns ett

behov av att synliggöra hemkunskapens potential att

arbeta utifrån värdegrunden och uppfylla läroplanens

mål samt behov av en kritisk granskning och att med

ett vetenskapligt förhållningssätt bedriva

utvecklingsarbete och kompetensutveckling.

Motionären föreslår i motion 2000/01:Ub300 (s)

yrkande 1 att regeringen låter utreda vilka

konsekvenser det minskade antalet

undervisningstimmar i hemkunskap haft för barns och

ungdomars matvanor.

I motion 2000/01:Ub802 (s) yrkande 1 framhålls att

hemkunskapens handlingsinriktade kunskaper har sin

givna plats i grundskolan. I yrkande 3 i samma

motion förordas att ämnet ges ett ökat antal timmar.

Mer tid till grundskolans ämne hem- och

konsumentkunskap förordas även i motion

2000/01:Ub271 (m) yrkande 1. Motionärerna framhåller

att de praktiska momenten är tidskrävande och har

stor betydelse för inlärningen.

I motion 2000/01:Ub241 (c) yrkande 1 uttalas att

antalet undervisningstimmar i ämnet hem- och

konsumentkunskap i grundskolan bör utökas. Enligt

yrkande 4 i samma motion bör en kortare utbildning i

att sköta ett hem införas. Motionärerna klargör att

det utöver yrkesutbildningarna inte finns någon

vidareutbildning i att sköta ett hem i dag. I motion

2000/01:Ub804 (c) yrkande 1 föreslås en utökning av

ämnet hem- och konsumentkunskap i grundskolan och

att ämnet blir obligatoriskt i gymnasieskolan.

U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår

yrkandena.

Utskottet anser nu, liksom tidigare, att hem- och

konsumentkunskaps-undervisning har en viktig plats i

grundskolan och att ämnet skall ge både praktiska

och teoretiska kunskaper. Kunskaper om sambanden

mellan livsstil, mat, hälsa och miljö har stor

betydelse för folkhälsan och folkhushållet och

undervisningen i hemkunskap skall ge vidare

kunskaper. Regeringen fastställde den 2 mars 2000

nya kursplaner för alla ämnen i grundskolan. De nya

kursplanerna gäller fr.o.m. den 1 juli 2000.

Ändringarna innebär att ämnet hemkunskap fått en

tydligare inriktning mot konsumentkunskap. Ämnets

namn har i enlighet med detta ändrats till hem- och

konsumentkunskap. Det är skolhuvudmannen och

skolorna som har ansvaret för att en konkretisering

av de nationella målen görs. Det ankommer därefter

på lärare och elever att gemensamt planera och

genomföra undervisningen i syfte att nå de

nationella målen. För att tillse att skolorna klarar

de nationella kraven har skolhuvudmannen ett stort

ansvar vad gäller att utföra uppföljning och

utvärdering av skolans resultat. Med hänvisning till

detta och den försöksverksamhet med avskaffad

timplan som för närvarande genomförs i ett antal

kommuner avstyrker utskottet yrkandena om ämnet hem-

och konsumentkunskap. Utskottet finner inte

anledning att förorda att ett nationellt centrum för

hemkunskap inrättas eller att en särskild

kvalitetsgranskning och utvärdering av ämnet

hemkunskap i grundskolan skall utföras.

Idrott och hälsa

Kristdemokraterna anför i motion 2000/01:Ub316

yrkande 12, om idrottens betydelse för barns

utveckling, att teori och praktik behöver varvas

under skoldagen för att ge såväl stimulans för alla

sinnen som omväxling i skolvardagen. Idrottens

positiva betydelse för teoretisk inlärning finns

klart påvisad. Ämnet idrott och hälsa har utökats i

tid i skolan, men fått fler teoretiska inslag.

Skolan ansvar att ge barn och ungdomar ett

bestående intresse för regelbunden fysisk aktivitet,

och att grundlägga goda vanor som kan leda till

hälsa och välbefinnande, framhålls i motion

2000/01:Ub318 (s). I motion 2000/01:

Ub325 (s) uttalas att ämnet idrott och hälsa i

skolan måste stärkas. Motion 2000/01:Ub341 (s)

yrkande 1 tar upp frågan om simundervisning för

skolbarn. Motionärerna pekar på vikten av

simkunnighet och anför att de otydliga målen i

läroplanen har medfört att det finns stora lokala

avvikelser vad gäller simkunnigheten. Motionärerna

föreslår, i yrkande 2 samma motion, ett

förtydligande i läroplanen av vilka krav som ställs

beträffande simkunnighet.

I motion 2000/01:Ub226 (m) förordas fler

obligatoriska schemalagda

idrottstimmar i grundskolan och på gymnasiet.

Motionärerna pekar på bristerna med att de som bäst

behöver idrotten har möjlighet att välja bort den

frivilliga delen. Vidare sägs att vi i dag har en

passiv livsstil och att motion bidrar till mindre

ohälsa och att barnen orkar med skolarbetet på ett

bättre sätt. I motion 2000/01:Ub266 (m) uttalas

bl.a. att nedskärningar av antalet veckotimmar för

ämnet idrott och hälsa är ett förslag som i

perspektiv av beprövad vetenskap och pedagogisk

erfarenhet verkar obegriplig. Motionären påpekar att

det behövs en viss tid för att eleverna skall kunna

nå de mål som är uppsatta i läro- och kursplaner. I

motion 2000/01:Ub268 (m) anförs att idrotten, för

att förbättra folkhälsan, bör få ett större utrymme

i skolan. Även i motion 2000/01:Ub307 (m) yrkande 1

framhålls skolidrottens betydelse för folkhälsan,

och i yrkande 2 uttalas att alltfler svenskar lider

av övervikt. Motionären framhåller att skolan har

ett ansvar för att problemet inte blir en

klassfråga. Att ämnet idrott och hälsa bör omfatta

minst två lektionstimmar per vecka, fördelat över

hela läsåret sägs i yrkande 4 i samma motion. I

motion 2000/01:Kr537 (m) yrkande 2 framhålls att

ämnet idrott även framdeles skall vara ett kärnämne.

Att de preciserade timplanerna har tjänat ut sin

roll och att ämnet idrott och hälsa bör ges särskild

uppmärksamhet vid utvärderingen av försöken med

slopad timplan uttalas i motion 2000/01:Ub247 (v). I

motion 2000/01:Kr538 (v) yrkande 4 begär motionären

att regeringen återkommer med förslag som syftar

till att möjliggöra daglig motion och

idrottsaktivitet, inte minst vad gäller barn och

ungdomar i skolan.

Enligt motion 2000/01:Ub332 (c, fp) yrkande 1

skall antalet idrottslektioner i grundskolan utökas.

I motion 2000/01:Ub806 (mp) yrkande 2 föreslås att

åtgärder sätts in så att antalet idrottstimmar

generellt sett slutar minska i skolan.

U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår

yrkandena.

I kursplanen för ämnet idrott och hälsa sägs bl.a.

att eleverna i slutet av det nionde skolåret skall

förstå sambandet mellan mat, motion och hälsa och

kunna tillämpa kunskaper i ergonomi i vardagliga

sammanhang. Ämnet syftar till att utveckla elevernas

fysiska, psykiska och sociala förmåga samt att ge

kunskaper om den egna livsstilens betydelse för

hälsan. Utskottet anordnade våren 2000 en öppen

utfrågning i vilken undervisningen i ämnet idrott

och hälsa ingick som en viktig del.

Ämnet idrott och hälsa har i grundskolans timplan

ökat från 460 till 500 timmar fr.o.m. läsåret

1998/99. Samtidigt med detta utökades det lokala

utrymmet för skolans val från 410 timmar till 600

timmar. I grundskolans timplan finns utöver detta

382 timmar avsatta för elevens eget val. Dessa

timmar kan bl.a. användas för ämnet idrott och

hälsa. Som utskottet tidigare nämnt pågår fr.o.m.

läsåret 2000/01 en femårig försöksverksamhet utan

nationell timplan i grundskolan.

Utskottet vill framhålla att såväl föräldrar som

skola har en viktig roll som främjare av en god

livsstil och ett långtgående ansvar vad gäller att

motverka fysisk inaktivitet och en osund

kosthållning hos barnen/eleverna. Detta gäller inte

minst i förhållande till de elever som inte ägnar

sig åt fritidsverksamheter med idrottsliga inslag.

Här bör även påpekas att skolförfattningarnas regler

om elevers rätt till stöd även avser ämnet idrott

och hälsa. Utskottet konstaterar att barns och

ungdomars rörelsebehov är större än vad som normalt

kan tillgodoses inom ramen för skolans verksamhet.

Bland annat därför bör skolan uppmuntra elevernas

fysiska aktivitet på fritiden genom t.ex. samarbete

med föreningslivet.

Modersmålsundervisning

Centerpartiet föreslår i motion 1999/2000:Sf637

yrkande 22 att ett system med "modersmålscheck"

införs. För att öka valmöjligheten i

modersmålsundervisningen bör eleven få en

"modersmålscheck" som skall kunna lösas in hos

godkänd utbildningsanordnare. Godkänd

utbildningsanordnare skall vara kvalitetssäkrad och

kommunen skall utvärdera undervisningen som i övriga

skolan. I grundskoleförordningen (2 kap. 13 §) anges

kommunens skyldighet att anordna

modersmålsundervisning. För andra elever än samiska,

tornedalsfinska och romska gäller kommunernas

skyldighet att anordna modersmålsundervisning i ett

språk endast om det finns en lämplig lärare och om

minst fem elever önskar undervisning i språket.

Motionärerna framhåller att ett system med

modersmålscheck skulle ge en ökad möjlighet att få

undervisning i modersmålet.

Att rätten till modersmålsundervisning bör

förtydligas framhålls i motion 1999/2000:Ub287 (s).

Motionären anser att det är viktigt att Skolverket

kontinuerligt informerar kommunerna om

tolkningsskillnader i grundskoleförordningens 2 kap.

7 och 9 §§ om tvåspråkig undervisning respektive

modersmålsundervisning. Dessutom bör föräldrarna och

inte kommunen ges tolkningsföreträde gällande vad

som skall anses utgöra sådant "dagligt

umgängesspråk" som nämns i grundskoleförordningen.

I motion 2000/01:Ub289 (fp) föreslås att

läroplaner, lagar och förordningar ändras så att den

finländska minoritetens rätt till

modersmålsundervisning garanteras på alla nivåer i

förskolan, grundskolan och gymnasieskolan.

I motion 1999/2000:Sf640 (mp) yrkande 6 uttalas

att hemspråkslärarnas status kan höjas genom att

tjänsten görs om till en vanlig språklärartjänst.

U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår

yrkandena.

Utskottet anser också att det ligger ett värde i

att modersmålsundervisningen integreras med den

övriga verksamheten i skolan och ses som en del av

skolans språkprogram. Utskottet har tidigare

behandlat yrkanden om modersmålscheck (bet.

1998/99:UbU11). Utskottet påpekade därvid att en

vanlig anledning till att elever inte får den

modersmålsundervisning som de är berättigade till är

att kommunen inte har ett tillräckligt antal elever

som önskar undervisning i språket. Dessa svårigheter

skulle snarare öka än minska med den utökade

valfrihet mellan anordnare av modersmålsundervisning

som motionärerna vill uppnå med sitt förslag om

modersmålscheck.

Skollagskommittén har fått i uppdrag att se över

skollagstiftningen. I kommitténs uppdrag ligger

bl.a. att utreda och föreslå hur en ökad

rättssäkerhet för eleverna kan åstadkommas (dir.

1999:15). Utskottet har inte anledning att föregripa

detta arbete.

Modersmålsundervisningen är reglerad i såväl

grundskoleförordningen som gymnasieförordningen. I

Skollagskommitténs uppdrag ligger att utreda

förutsättningarna för förskolan att bilda en egen

skolform inom det offentliga skolväsendet (dir.

1999:15).

Organisationen av skolans personal är liksom

lönesättning och andra anställningsvilkor frågor för

skolans arbetsgivare, framför allt kommunerna.

Sex- och samlevnadsundervisning

Flera motioner tar upp frågor rörande sex- och

samlevnadsundervisningen i skolan.

Vänsterpartiet föreslår i motion 2000/01:Ub246 att

den nationella styrningen stärks när det gäller

omfattning och innehåll i sex- och

samlevnadsundervisningen. Förmågan att reflektera

över frågor om sexualitet och samlevnad utifrån ett

frigjort och jämställt synsätt bör ingå som ett

viktigt kunskapsmål i läroplanernas kunskapsmål för

grundskolan och gymnasieskolan (yrk. 1). Med ett

helhetsperspektiv på kunskap skulle det enligt

motionärerna vara lättare att förverkliga en bra

sex- och samlevnadsundervisning. Därför är det av

särskilt intresse att utvärdera utvecklingen av

denna undervisning inom ramen för den pågående

försöksverksamheten med slopad timplan (yrk. 3). I

motionen påpekas att kritiska diskussioner om

pornografin är ett ofta försummat område.

Motionärerna vill att Skolverket får i uppdrag att

utveckla referensmaterial till stöd för en kritisk

pornografidiskussion, som utgår från en frigjord och

jämställd syn på sexualitet (yrk. 4). Vidare bör

Skolverket få i uppdrag att granska

läromedelssituationen när det gäller läromedel som

framställer heterosexualitet som norm och homo- och

bisexualitet som avvikelser (yrk. 5). I motionen

lämnas synpunkter på innehållet i och utformningen

av sex- och samlevnadsundervisningen (yrk. 6). Bland

annat påpekar motionärerna att det är viktigt att

undervisningen sätter diskussioner om identitet,

relationer och maktfrågor i centrum, snarare än ett

snävt biologiskt perspektiv, och att den utgår från

elevernas egna frågor och erfarenheter.

Undervisningen skall syfta till att stödja alla

elever till att självständigt och kritiskt

reflektera över såväl sin egen som andras sexuella

identitet och könsidentitet.

I motion 2000/01:Ub821 (v) yrkande 2 ansluter sig

motionärerna till yrkande 1 i Vänsterpartiets motion

2000/01:Ub246 med tillägget att det i det nya

kunskapsmålet bör ingå att eleverna skall ges

insikter om könsöverskridande, transvestism och

transsexualism. Även i motion 2000/01:Ju724 (v, s,

c, fp, mp) yrkande 16 betonas att skolan skall

ansvara för att varje elev efter genomgången

skolform har utvecklat sin förmåga att reflektera

över frågor om sexualitet, könsidentitet och

samlevnad. Motionärerna framhåller att det är

viktigt att det uttrycks i kursplanerna att skolan

också skall informera om homo- och bisexualitet.

Kristdemokraterna anför i motion 2000/01:Ub331

yrkande 3 att det på många håll råder en osäkerhet

om vem som skall ge eleverna undervisning om sex och

samlevnad och i vilket ämne det skall ske. I varje

kommun måste diskussioner föras med skolorna om hur

dessa viktiga frågor behandlas. Sex- och

samlevnadsundervisningen måste vara obligatorisk.

Enligt motion 2000/01:Ub255 (kd) bör en utredning

tillsättas om hur ungdomar ser på skolans

sexualundervisning. Mot bakgrund av det allt råare,

sexualiserade språket i många skolor är det enligt

motionären uppenbart att det finns brister i denna

undervisning.

I Centerpartiets motion 2000/01:So304 yrkande 6

framhålls bl.a. att flickor tidigt måste få insikt

om att det är de själva som bestämmer över sin

kropp, både vad gäller utseende och sexualitet. Ett

aktivt jämställdhetsarbete måste ske redan under

tonåren, med inriktning på attitydförändringar både

vad gäller ungdomars samlevnad och språk.

Skolhälsovården måste ges stöd i informationen om

sex- och samlevnadsfrågor till ungdomar.

Ungdomsmottagningarna, som stöder och hjälper

ungdomar, behöver ge särskild information och ha

särskilda mottagningstider samt samtalsgrupper i

samverkan med högstadium och gymnasieutbildningar. I

motion 2000/01:So545 (c) yrkande 11 påtalas behovet

av en stärkt sex- och samlevnadsundervisning i

skolan. Motionärerna hävdar att alltför många skolor

tycks meddela sådan undervisning enbart inom ramen

för biologiämnet. De anser att sex- och

samlevnadsfrågorna skall utgöra en viktig bas i

undervisningen i stort.

Enligt motion 2000/01:L459 (fp) yrkande 16 är det

oacceptabelt att många klasser, särskilt i

gymnasieskolan men också i grundskolan, inte får

någon undervisning över huvud taget om sex och

samlevnad. Alla elever har rätt till en bra sex- och

samlevnadsundervisning, inklusive undervisning om

homo- och bisexualitet. Motionärerna hävdar att det

också förekommer att läromedel används som sprider

fördomar om homo- och bisexualitet. De understryker

att dessa läromedel naturligtvis skall ersättas med

läromedel präglade av respekt och acceptans.

U t s k o t t e t föreslår avslag på

motionsyrkandena.

Skolverket genomförde under år 1999 på regeringens

uppdrag en nationell kvalitetsgranskning om hur

skolorna bedriver sex- och samlevnadsundervisning

(rapport dnr 99:208). I rapporten framhöll verket

att det är nödvändigt med en tydligare

målformulering i läroplanen. Sexualitet och

samlevnad som kunskapsområde nämns i läroplanen

endast i uppdraget till rektor. Skolledning och

lärare får därmed föga vägledning beträffande vilka

mål som skall uppnås och inte heller stimulans att

utveckla sex- och samlevnadsundervisningen.

Läroplanerna är som nämnts i det föregående för

närvarande föremål för översyn av en arbetsgrupp

inom Utbildningsdepartementet. Arbetet skall vara

slutfört senast den 31 maj 2001.

Som också nämnts i det föregående har kursplanerna

för grundskolans alla ämnen reviderats med

tillämpning från höstterminen 2000. I de

samhällsorienterande ämnena markeras tydligt att tid

skall avsättas för att diskutera och reflektera över

begrepp som identitet, sexualitet, kärlek och

jämställdhet. Där betonas vikten av att tala om

värdefrågor i samband med undervisning om samlevnad

och relationer, människosyn och språkbruk. Även i

kursplanen för de naturorienterande ämnena och i

biologi finns vissa inslag som gäller sex och

samlevnad.

Inom Värdegrundsprojektet fanns ett särskilt

ungdomsråd som bl.a. hade att arbeta med hur den

framtida sex- och samlevnadsundervisningen skulle

utformas som en del av värdegrunden och som en del

av skolans arbetsmiljö. Ungdomsrådets arbete utgör

ett viktigt underlag för diskussionerna om sex- och

samlevnadsundervisningen, relaterat till de

grundläggande demokratiska värdena, i projektets

slutbok Värdegrundsboken - om samtal för demokrati i

skolan. Boken har spritts bl.a. till skolorna.

Därutöver har Skolverket utarbetat referensmaterial

som kan användas i sex- och

samlevnadsundervisningen. Någon särskild statlig

granskning av innehållet i läromedel förekommer

inte. Det ankommer på kommuner och skolor att

bestämma vilka läromedel som skall användas i

undervisningen.

Skolverket har som anmärkts i avsnittet om

värdegrunden fått i uppdrag av regeringen att

kartlägga bl.a. förekomsten av sexuella

trakasserier, homofobi och könsrelaterad mobbning i

skolan. Verket skall också redovisa till regeringen

vilka insatser som i övrigt behöver vidtas.

Uppdraget skall avrapporteras senast den 1 november

2002.

Nya ämnen

Förslag till nya ämnen läggs fram i tre motioner.

I motion 1999/2000:Ub226 (s) pekas på behovet av

att riktlinjer utfärdas för hur skolan skall bedriva

trafikundervisning på ett långsiktigt och

strukturerat sätt, från förskolan t.o.m.

gymnasieskolan. Motionärerna hävdar att flera

studier visar på brister i denna undervisning. De

betonar att varje individ måste få den kunskap som

krävs för att hon eller han skall bli en ansvarsfull

aktör i trafiken, såsom gångtrafikant, cyklist eller

motorfordonsförare.

Enligt motion 2000/01:Ub333 (s) bör en

obligatorisk brandskyddsutbildning införas i

grundskolan. Motionärerna hänvisar till

nödvändigheten av beredskapsåtgärder för att undvika

händelser som brandkatastrofen i Göteborg år 1998,

då många ungdomar omkom.

En utredning om möjligheten att införa ett

överlevnadsämne, förslagsvis kallat Livsviktigt,

begärs i motion 2000/01:Ub250 (mp). Ämnet, som

enligt motionärerna skulle vara ett övergripande och

genomgående kärnämne i bl.a. grundskolan och

gymnasieskolan, skulle handla om ansvar,

solidaritet, resurshushållning, etik, freds- och

konfliktfrågor, men också om livets glädje,

kreativitet och kärlek.

U t s k o t t e t instämmer med motionärerna i

att det är angeläget att ge eleverna kunskap inom de

områden som tas upp i motionerna. Motionerna bör

emellertid enligt utskottets mening avslås av

riksdagen med hänvisning till följande.

I läroplanerna för det obligatoriska skolväsendet

m.m. (Lpo 94) respektive de frivilliga skolformerna

(Lpf 94) föreskrivs att rektor har ett särskilt

ansvar för att eleverna får kunskaper i

trafikfrågor. Därtill har utskottet erfarit att man

inom Regeringskansliet i dagarna startat

diskussioner i olika frågor som rör

trafikantutbildning, bl.a. inom skolan.

Enligt grundskolans kursplan för ämnet idrott och

hälsa skall skolan i sin undervisning sträva efter

att eleven utvecklar kunskaper om handlande i nöd-

och katastrofsituationer. Efter brandkatastrofen i

Göteborg utredde Skolverket på regeringens uppdrag

hur skolorna hade hanterat krisen. Bland annat med

ledning av vad som då framkom har Skolverket

utarbetat och i november 2000 publicerat ett

referensmaterial Beredd på det ofattbara - om

krisberedskap och krishantering i skolor. Skriften

har skickats ut till alla skolor. Utskottet utgår

från att skolorna inte bara utvecklar

handlingsberedskap för katastrofsituationer utan

också, i samarbete med t.ex. brandförsvaret,

informerar elever om olika förebyggande

skyddsåtgärder.

Sådana inslag i utbildningen som efterfrågas i

motion 2000/01:Ub250 finns i de reviderade

kursplanerna för grundskolans ämnen som tillämpas

från höstterminen 2000. Bland annat görs en tydlig

markering av att det i de samhällsorienterande

ämnena ingår att tala om värdefrågor i samband med

undervisning om samlevnad och relationer,

människosyn och språkbruk. Man betonar vikten av att

diskutera lokala och globala fördelningsfrågor och

ansvaret för att uppnå en rättvis och fredlig

världsordning. Utbildningen i de naturorienterande

ämnena skall enligt kursplanerna bl.a. bidra till

samhällets strävan att skapa hållbar utveckling och

utveckla omsorg om natur och människor.

Som utskottet nämnt i föregående avsnitt om

värdegrunden har ett förslag om ett nytt kärnämne i

gymnasieskolan överlämnats till Gymnasiekommittén

2000 för behandling. Syftet med det föreslagna nya

ämnet är att ge alla elever möjligheter att förvärva

och utveckla en omvärldskunskap och

medborgarkompetens som bygger på etik och moral som

grund för konfliktlösning.

Läromedel

Folkpartiet påpekar i motion 2000/01:Ub227 yrkande 4

att en viktig del av den statliga uppföljningen av

skolans kvalitet och likvärdighet måste vara att

följa utvecklingen på läromedelsområdet. Skolverket

och dess kvalitetsgranskningsnämnd bör ägna

läromedelsfrågorna stor uppmärksamhet, anser

motionärerna.

U t s k o t t e t föreslår avslag på

motionsyrkandet.

Enligt skollagen skall utbildningen i såväl

grundskolan som gymnasieskolan vara avgiftsfri för

eleverna. De skall utan kostnad ha tillgång till

böcker, skrivmateriel, verktyg och andra hjälpmedel

som behövs för en tidsenlig utbildning. Enligt

grundskoleförordningen skall särskild vikt läggas

vid att eleverna i undervisningen har tillgång till

läromedel som täcker väsentliga delar av ett ämne

eller en ämnesgrupp och som är ägnade att ge fasthet

och sammanhang i studierna (2 kap. 24 §).

I läroplanerna för det obligatoriska skolväsendet

m.m. (Lpo 94) respektive för de frivilliga

skolformerna (Lpf 94) anges som rektors ansvar att

skolans arbetsmiljö utformas så att eleverna får

tillgång till handledning, läromedel av god kvalitet

och annat stöd för att själva kunna söka och

utveckla kunskaper.

Någon nationell granskning av läromedlen

förekommer inte. Det är läromedelsföretagen som

utifrån skolans behov och på marknadens villkor tar

fram läroböcker och annat studiematerial. Därutöver

finns studiematerial som tagits fram av företag,

intresseorganisationer, branschorganisationer m.fl.

Vilka läromedel som skall användas i undervisningen

bestäms av skolhuvudmännen och skolorna.

Centerpartiet begär i motion 2000/01:Ub270 yrkande 3

en översyn av reglerna för sponsring av skolan.

Motionärerna framhåller att utbildningen och

läromedlen måste vara objektiva.

Marknadsföringslagen måste därför bli tydligare vad

gäller sponsring av skolor.

I motion 2000/01:Ub273 (v) föreslås att en

särskild paragraf som reglerar sponsring i skolan

införs i marknadsföringslagen (yrk. 1). Vidare

begärs i motionen att Skolverket får i uppdrag att i

samverkan med Kommunförbundet ta fram etiska

riktlinjer och råd för hur skolan skall ta emot stöd

i olika former från organisationer och företag (yrk.

2). I motion 2000/01:Ub314 (v) yrkande 1 framhålls

behovet av lagregler för skolsponsring, av vilka

tydligt skall framgå vad som är tillåtet respektive

icke tillåtet.

En skärpning av marknadsföringslagen i syfte att

begränsa skolsponsring begärs även i motion

2000/01:Ub328 (s). Motionärerna betonar att i den

mån sådan sponsring får utgöra en kompletterande

resurs för skolan, får inga som helst krav på

motprestationer i fråga om undervisningens

bedrivande förekomma från sponsorns sida.

U t s k o t t e t anser att riksdagen bör avslå

motionsyrkandena.

Enligt utskottets mening finns det genom

läroplanernas krav på saklighet och allsidighet i

skolans undervisning inget större utrymme för

skolhuvudmännen att använda sig av exempelvis

sponsrade läromedel. Skolhuvudmännen har ansvar för

att undervisningen bedrivs så att de mål som styr

skolan uppfylls. Att ta fram etiska riktlinjer för

skolsponsring är en fråga för kommunerna.

Elevens rätt till stöd

Kristdemokraterna framhåller i motion 2000/01:Ub316

yrkande 6 att alla elever måste ges tillräckliga

läs- och skrivkunskaper; speciellt dyslektikers

särskilda behov bör uppmärksammas. De anser att alla

lärare bör få grundläggande specialpedagogiska

kunskaper för att förstå och kunna hjälpa barn i

behov av särskilt stöd. Det är också nödvändigt med

kunskaper om kulturskillnader och om hur man arbetar

med barn med utländsk bakgrund.

Enligt Folkpartiet i motion 2000/01:Ub225 yrkande

4 måste elever med grava läs- och skrivsvårigheter

(dyslexi) uppmärksammas mer i skolan. För många

elever kan det vara avgörande om de kan få

undervisning enskilt eller i mindre grupp under

vissa perioder. Därför måste speciallärartjänster

återinrättas i skolorna och en

speciallärarutbildning införas på lärarhögskolorna.

Motionärerna anser att det också är nödvändigt att

samtliga pedagoger inom grundskolan och förskolan

har kunskaper och utbildning för att hjälpa elever

med läs- och skrivsvårigheter samt att lärarna och

skolhälsovården får en adekvat utbildning för att

hjälpa elever med hyperaktivitet (ADHD och/eller

DAMP).

U t s k o t t e t anser i likhet med motionärerna

att det är viktigt att elever i behov av särskilt

stöd får den hjälp de behöver av utbildad personal.

Utskottet föreslår emellertid avslag på

motionsyrkandena med hänvisning till följande.

Från den 1 juli 2001 skall statens insatser för

stöd i specialpedagogiska frågor samordnas i en

myndighet - Specialpedagogiska institutet - med

ansvar för såväl stöd som utvecklingsverksamhet.

Syftet med förändringen är bl.a. att förbättra

möjligheterna att på ett flexibelt sätt möta behoven

av insatser för olika typer av funktionshinder.

Stödet skall huvudsakligen riktas till huvudmän med

ansvar för förskoleverksamhet och utbildning inom

det offentliga skolväsendet samt till motsvarande

fristående skolor. För elevgrupper med lättare eller

mer vanligt förekommande svårigheter skall

insatserna inriktas mot att sprida kunskap, t.ex.

genom kompetensutveckling och informationsinsatser.

Den nya lärarutbildningen - som riksdagen beslutat

om hösten 2000 (prop. 1999/2000:135, bet.

2000/01:UbU3, rskr. 5) - betonar vikten av

specialpedagogisk kompetens hos alla lärare och

vikten av att lärare kan identifiera problem, där

det kan vara aktuellt med särskilt stöd.

Specialpedagogik skall ingå i det allmänna

utbildningsområdet för alla lärarstuderande, och

dessutom skall specialpedagogik kunna väljas som

inriktning och/eller specialisering.

Utskottet vill också erinra om att bestämmelserna

om åtgärdsprogram för elever i behov av särskilt

stöd har förstärkts och nu gäller i alla skolformer

i den obligatoriska skolan och i gymnasieskolan.

Vidare har i statsbudgeten avsatts särskilda medel

för kompetensutveckling av lärare, där det

specialpedagogiska området är särskilt prioriterat,

under perioden 2000-2002. Medlen fördelas av

Skolverket till kommuner och enskilda skolor.

En expertgrupp för ökad måluppfyllelse och elever

i behov av särskilt stöd tillkallades av regeringen

i december 1999. Expertgruppen skall i ett begränsat

antal kommuner bl.a. studera hur skolor planerar

för, organiserar samt följer upp och utvärderar

insatser för att möta behoven hos elever i behov av

särskilt stöd. En slutrapport från expertgruppen

skall avlämnas i maj 2001.

Betyg m.m. i grundskolan

Gällande bestämmelser

Nuvarande betygssystem i grundskolan regleras i 7

kap. grundskoleförordningen. Det innebär att

ämnesbetyg ges i slutet av varje termin fr.o.m.

årskurs 8 i tre steg, nämligen Godkänd (G), Väl

godkänd (VG) och Mycket väl godkänd (MVG). Om en

elev inte har nått upp till de mål som bestämts för

ämnet eller ämnesblocket får eleven inget betyg. I

stället skall på begäran av eleven eller elevens

vårdnadshavare ett skriftligt omdöme ges om elevens

kunskapsutveckling i ämnet eller ämnesblocket.

Slutbetyget från årskurs 9 sätts med hjälp av

kursplanernas mål samt nationella betygskriterier

som utfärdats i anslutning till kursplanerna i varje

ämne. Till stöd för en enhetlig bedömning för hela

landet finns obligatoriska nationella ämnesprov i

svenska, svenska som andraspråk, engelska och

matematik. Ämnesprov i samma ämnen kan också

användas i slutet av årskurs 5 för att bedöma

elevernas kunskapsutveckling. Dock är det inte

obligatoriskt för skolorna att använda de nationella

proven för årskurs 5.

Minst en gång varje termin skall läraren, eleven

och elevens vårdnadshavare ha utvecklingssamtal om

elevens kunskapsutveckling och sociala utveckling.

På begäran av elevens vårdnadshavare skall läraren

som ett komplement till utvecklingssamtalet lämna

skriftlig information om elevens skolgång. Sådan

information får dock inte ha karaktären av betyg.

Motioner och utskottets ställningstagande

Flera motioner tar upp frågor som rör betygen i

grundskolan.

Moderata samlingspartiet betonar i motion

2000/01:Ub260 yrkande 2 att varje barns lärande

stimuleras av individuell uppföljning av

studieresultaten. Individens insatser måste

synliggöras och uppmärksammas. Moderaterna anser

därför att betyg skall ges tidigare än i årskurs 8.

Skriftliga omdömen skall ges senast i grundskolans

årskurs 5 och för den som vill redan i årskurs 1. I

motion 2000/01:Ub282 yrkande 2 utvecklar Moderaterna

närmare sin syn på betydelsen av en rak och tydlig

kommunikation mellan skolan och familjen om elevens

resultat. Skolornas frihet att utforma egna

informationssystem bör enligt Moderaterna öka.

Utöver kraven vad avser nationella betyg bör den

enskilda skolan ges rätten att fritt utforma

skriftliga omdömen på det sätt man själv önskar samt

att sätta betyg tidigare än i årskurs 8.

Bestämmelserna om betyg m.m. i

grundskoleförordningen bör förtydligas i den

riktningen.

Liknande synpunkter om tidiga betyg respektive

skriftliga omdömen samt om ökad frihet för skolorna

att utforma informationen om elevens resultat förs

fram i motion 2000/01:Ub206 (m) yrkandena 3 och 4.

Motionären anser därutöver att eleven, när

kunskapsmålet för grundskolan har uppnåtts, skall få

ett kvitto på detta i form av en grundexamen (yrk.

5). Enligt motion 2000/01:Ub232 (m) kan man enkelt

ändra antalet betygssteg från tre till tio genom att

ta bort bokstavskombinationerna och i stället

utnyttja den underliggande sifferskala som i dag

används till att räkna fram medelbetyg.

Kristdemokraterna anser i motion 2000/01:Ub316 att

målrelaterade betyg bör ges i en sexgradig skala,

senast fr.o.m. sjunde skolåret. Dessutom bör

skriftlig information om elevens kunskaper och

utveckling i förhållande till kravnivåerna i

läroplanen utfärdas fr.o.m. femte skolåret (yrk.

15). Kristdemokraterna anser vidare att skolorna bör

vara skyldiga att utarbeta skriftliga omdömen om

elev som lämnar grundskolan utan betyg i ett eller

flera ämnen. Denna skyldighet skall gälla oavsett om

eleven begär det eller inte (yrk. 16). Också i

motion 2000/01:Ub237 (kd) ställs krav på att

betygsskalan skall omfatta minst sex steg. Enligt

motion 2000/01:Ub256 (kd) kunde nuvarande betygssteg

enkelt kompletteras med ett plus för starkt betyg

och ett minus för svagt.

Enligt Centerpartiet i motion 2000/01:Ub239

yrkande 5 bör regeringen ta initiativ till samtal

med riksdagspartierna för att nå en bred

överenskommelse om ett förändrat betygssystem i

grundskolan. Utgångspunkten bör vara att betyg skall

ges tidigare och i fler steg än i dag.

Folkpartiet framhåller i motion 2000/01:Ub225

yrkande 5 att elever, föräldrar, skola och

skolpolitiker tidigare än i årskurs 8 bör få den

tydliga signal om elevens kunskapsutveckling som

betyg innebär. I motionen föreslås att alla elever

skall få betyg från årskurs 6. Dessutom bör

betygsskalan bli sexgradig. Enligt motionärerna är

det inte tillräckligt med tre betygssteg för att

visa vilka kunskaper eleven har uppnått.

En motsatt uppfattning om värdet av betyg framförs

av Vänsterpartiet i motion 2000/01:Ub276 yrkande 3.

Motionärerna är övertygade om att betygen på flera

punkter påverkar undervisningen och elevernas

utveckling negativt. De menar att betygen premierar

fragmentariska kunskaper och korttids-inlärning,

skapar hets i skolarbetet och förstärker en ojämlik

maktrelation i klassrummet. En betygsfri grundskola

skulle enligt dem gynna både elever och lärare.

Motionärerna vill därför att riksdagen hos

regeringen begär förslag om hur en försöksverksamhet

med betygsfria grundskolor kan utformas.

Skolket som ett växande problem i skolan tas upp i

motioner från Moderata samlingspartiet respektive

Folkpartiet. Moderaterna anför i motion

2000/01:Ub284 yrkande 3 att det är självklart att

föräldrarna skall informeras om en elev är ogiltigt

frånvarande. De anser vidare att skolorna bör

åläggas skyldighet att informera föräldrar och

skolhuvudmän i ordnings- och uppförandefrågor.

Folkpartiet vill i motion 2000/01:Ub225 yrkande 10

att det skall vara möjligt att ange ogiltig frånvaro

på terminsbetygen. I de tidigare skolåren skall

föräldrarna i stället regelbundet få skriftlig

information om sina barns frånvaro från skolan.

U t s k o t t e t anser att riksdagen bör avslå

motionsyrkandena. Motsvarande motionsyrkanden har

under senare år vid flera tillfällen avslagits av

riksdagen på förslag av utskottet, senast i

betänkande 1999/2000:UbU15. Utskottet finner inte

anledning att nu ändra sina tidigare

ställningstaganden.

Skolverkets kvalitetsgranskningsnämnd har på

regeringens uppdrag genomfört en nationell

kvalitetsgranskning om betygssättningen i skolan.

Resultatet av granskningen har redovisats i en

rapport (nr 190). Med rapporten som grund har

kvalitetsgranskningsnämnden i skrivelse till

regeringen den 31 augusti 2000 lämnat sina

synpunkter på betygssättningen. I skrivelsen

konstateras att samverkan mellan skolor och mellan

olika personalgrupper inom skolorna är för liten,

vilket leder till att likvärdigheten blir svag. Det

rättvisande i betygen urholkas av att provuppmätt

kunskap får stark dominans och av att oklarheter

råder om vilka kvaliteter som skall beaktas vid

betygssättning. Nämnden påpekar att dagens

betygssystem tjänar dubbla syften; dels skall

betygen utgöra ett stöd i det pedagogiska arbetet,

dels skall de användas för urval till högre studier.

Nämnden föreslår regeringen att skilja dessa båda

funktioner åt inom grundskolan. Eleverna och

föräldrarna får enligt nämnden mer nyanserade

meddelanden om hur kunskapsbildningen lyckas genom

utvecklingssamtalen. Nämnden föreslår att regeringen

förelägger riksdagen ett förslag om ett nytt

intagningssystem till gymnasieskolan och ett

förändrat betygssystem för grundskolan. Enligt

uppgift från Utbildningsdepartementet har regeringen

inte tagit ställning till

kvalitetsgranskningsnämndens förslag.

Någon skyldighet för skolan att skriftligt

informera föräldrar i fall av elevs ogiltiga

frånvaro har inte föreskrivits i skollag eller

skolformsförordningar. Dock anges i läroplanen för

det obligatoriska skolväsendet m.m. (Lpo 94) att

läraren skall samverka med och fortlöpande informera

föräldrarna om elevens skolsituation, trivsel och

kunskapsutveckling. Information om elevens sociala

utveckling skall också ges vid utvecklingssamtalen.

Utskottet noterar att Skollagskommittén enligt

sina direktiv skall utreda behovet av en skyldighet

för skolan att i vissa sammanhang informera myndiga

elevers föräldrar, utan att lämna ut

sekretesskyddade uppgifter, t.ex. då eleven utan

giltig orsak är frånvarande i sådan omfattning att

detta kan komma att påverka rätten till studiebidrag

(dir. 1999:15). Enligt uppgift från

Skollagskommittén skall kommittén inom ramen för

översynen av skollagen också i fråga om andra elever

behandla frågor som rör kontakter mellan skolan och

familjen.

Kristdemokraterna tar i motion 2000/01:Ub316 yrkande

14 upp betydelsen av utvecklingssamtalen i

grundskolan. De förespråkar att eleven, föräldrarna

och lärarna tillsammans skall utforma en individuell

studieplan som omfattar både elevens

kunskapsutveckling och personliga utveckling. Planen

skall följas upp regelbundet. Det är vidare viktigt,

framhåller Kristdemokraterna, att utvecklingsplanen

och utvecklingssamtalen dokumenteras skriftligt. De

menar att detta är en förutsättning för att

uppföljningen skall kunna fungera bra.

Också Centerpartiet föreslår i motion

2000/01:Ub239 yrkande 7 att individuella

studieplaner skall införas för alla elever i

grundskolan. Den individuella studieplanen bör

upprättas tillsammans med elev och föräldrar och

följas upp vid varje utvecklingssamtal.

I motion 2000/01:Ub225 yrkande 7 betonar

Folkpartiet likaså att utvecklingssamtalen är

viktiga för elever, föräldrar och lärare. Sådana

samtal bör föras redan i förskolan och genom hela

grundskoletiden. Folkpartiet vill att regler införs

i grundskoleförordningen om att utvecklingssamtalen

alltid skall dokumenteras skriftligt.

U t s k o t t e t delar motionärernas uppfattning

att det är angeläget att alla elever får en

individuellt anpassad undervisning och att

studieutvecklingen för alla barn och ungdomar

planeras noga och följs genom hela skoltiden.

Skolministern har i svar den 6 februari 2001 på en

interpellation uttalat att ansvaret för alla elevers

individuella studieplanering behöver göras

tydligare. Statsrådet avser därför att återkomma i

denna fråga.

Regeringen har givit Skolverket i uppdrag att ta

fram ett kommentarmaterial kring utvecklingssamtal

och skriftlig information till föräldrar och elever.

Verket har i december 2000 i skriften

Utvecklingssamtal och skriftlig information (dnr

2000:3087) presenterat och kommenterat de

grundläggande bestämmelserna. Verket avser att under

våren 2001 redovisa goda exempel på hur

utvecklingssamtal och skriftlig information kan

användas för att ge en nyanserad och framåtsyftande

bild av elevens studieutveckling.

Motionsyrkandena bör avslås med det anförda.

Enligt Folkpartiet i motion 2000/01:Ub225 yrkande 6

ger nationella prov, liksom betyg, möjlighet att

upptäcka elever som är i behov av stöd. De ger också

en samlad bild av skolans resultat. Motionärerna

anser att obligatoriska nationella prov skall

genomföras regelbundet och att det redan år 3 i

grundskolan skall vara obligatoriskt att genomföra

nationella ämnesprov i svenska, engelska och

matematik.

I motion 2000/01:Ub322 (m, kd) hävdas att

kemiämnet har den största andelen icke godkända

elever av alla enskilda ämnen i grundskolan.

Motionärerna anser det därför önskvärt att

nationella prov införs i ämnet kemi för år 5, eller

att det åtminstone finns tillgång till nationella

provbanker för att skolan skall kunna stämma av att

eleverna uppnått målen enligt kursplanen.

Reglerna för nationella prov i grundskolan bör

enligt motion 2000/01:

Ub222 (m) ses över så att de anpassas till

undervisningen i skolor för elever med olika slags

handikapp. Motionären anger som exempel att vissa

hörselskadade elever börjar läsa engelska först

under det fjärde skolåret. De borde i konsekvens

härmed få göra ämnesprovet i engelska år 6.

U t s k o t t e t föreslår avslag på

motionsyrkandena.

Utskottet erinrar om att riksdagen under senare år

vid flera tillfällen på utskottets förslag avslagit

motionsyrkanden om fler obligatoriska nationella

prov i grundskolan (jfr bet. 1999/2000:UbU15).

Utskottet har inte ändrat uppfattning i denna fråga.

Skolverket har enligt regeringsbeslut, senast i

september 1999, i uppdrag att utveckla en provbank

med prov för kunskapsbedömning i bl.a. grundskolan.

Provbanken skall i första hand omfatta ämnen i

vilka det inte finns nationella prov, dvs. andra

ämnen än svenska, svenska som andraspråk, engelska

och matematik. Detta för att stärka möjligheterna

att kvalitetssäkra såväl betyg som

resultatredovisning. Utskottet har inhämtat från

Skolverket att provbanken är under stark utveckling

såväl innehållsmässigt som tekniskt. Hitintills har

bl.a. prov för ämnena biologi och fysik tagits fram,

dock inte i kemi.

Ämnesproven i svenska, svenska som andraspråk,

engelska och matematik för årskurs 5 är inte

obligatoriska. Det står alltså skolorna fritt att

använda proven, också i andra årskurser om skolorna

finner detta befogat.

Kost och hälsa

Hälsa

Kristdemokraternas motion 2000/01:Ub316 yrkande 20

handlar om en väl fungerande elevvård. Bland annat

sägs att elevvården måste stärkas och resurser

anslås till kommunerna i syfte att förstärka det

förvaltnings-övergripande arbetet för barnets bästa.

I motion 2000/01:Ub234 (kd) förordas förstärkt

skolhälsovård.

Motion 2000/01:So453 (m, v, kd, c, fp, mp) yrkande 2

framhåller att sedan början av 1990-talet har

självmorden minskat bland vuxna men inte bland barn

och ungdomar. Motionärerna föreslår att det av

Världshälsoorganisationen (WHO) utarbetade

dokumentet, "Preventing Suicide: a resource for

teachers and other school staff, 2000" med

riktlinjer kring självmordsprevention i skolorna,

omsätts till svenska förhållanden. Motionärerna

anser att dokumentet skall införas i kursplaner vad

gäller elevens utbildning såväl som lärarens.

Dokumentet som innehåller såväl information om hur

suicidrisk tidigt kan upptäckas bland ungdomar som

konkreta handlingsplaner för lärare och

elevvårdspersonal ger struktur för hur vuxna kan

handskas med dessa frågor. Den svenska

organisationen Nationellt centrum för

suicidforskning och prevention av fysisk ohälsa vid

institutet för psykosocial medicin har varit

samordnande och ansvarig för detta arbete. Enligt

förslaget bör denna organisation få fortsatt

förtroende att införliva riktlinjerna i skolväsendet

samt att följa upp och utvärdera denna process.

Vikten av att tydliggöra skolans ansvar för att

förebygga psykisk ohälsa framhålls i motion

2000/01:Ub240 (mp) yrkande 1. I yrkande 2 föreslås

att en hänvisning till 71 § socialtjänstlagen införs

i skollagen. Syftet skulle enligt motionärerna vara

att ytterligare stärka det utsatta barnets position

och att tydliggöra ansvaret att genast anmäla

misstankar om att ett barn kan behöva skydd.

Omfattningen och innehållet i ANT-, sex- och

samlevnadsundervisning tas upp i motion

2000/01:So549 (fp) yrkande 11. Motionärerna anför

att utbildningens roll i folkhälsoarbetet varierar

över landet och att motivationen för lärare att

prioritera folkhälsofrågor i utbildningen bör ökas

genom att det i lärarutbildningen tillförs avsnitt

om folkhälsofrågor. Vidare sägs att det är viktigt

att gymnasieskolan fortsätter den undervisning i

hälsofrågor som påbörjats i grundskolan. I motion

2000/01:Kr539 (fp) yrkande 4 framhålls skolans

betydelse för att grundlägga en hälsosam livsstil i

unga år.

U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår

yrkandena.

Utskottet delar motionärernas åsikt att det är av

stor vikt att samhället gör sitt yttersta i arbetet

med självmordsprevention. I detta arbete har skolan

en stor uppgift i att tidigt upptäcka suicidrisk och

tillse att adekvata åtgärder snarast vidtas. Skolans

personal är givetvis central i detta sammanhang. Det

ankommer också på lokala skolorgan,

myndighetsorganisationer m.fl. att på bästa sätt

medverka i arbetet. Utskottet anser dock inte att

det finns behov av särskilda föreskrifter i denna

fråga.

I Elevvårdsutredningens betänkande Från dubbla

spår till Elevhälsa (SOU 2000:19), gör utredaren den

bedömningen att det ligger i kommunens ansvar att

regelmässigt informera all skolpersonal om dess

skyldighet att till kommunens socialtjänst anmäla

när det finns misstankar om att en elev far illa

eller löper risk för att fara illa. Betänkandet

kommer att behandlas i den proposition om elevhälsa

som aviserats till maj år 2001. Behandlingen av

denna proposition bör inte föregripas.

Kost

I Miljöpartiets motion 2000/01:Sf274 yrkande 31

förordas att det skall vara en kommunal skyldighet

att servera gratis skollunch även för

gymnasieelever. Motionärerna framhåller att måltider

påverkar elevernas prestationsförmåga och

inkomstskillnader hos föräldrar skall inte ha

betydelse för elevernas prestationer i skolan. I

yrkande 32 samma motion framhålls att skolelever

skall kunna få specialkost utan krav på särskilda

intyg och att alla elever skall garanteras

näringsriktig kost oavsett religion,

sjukdomar/allergier eller etiska ställningstaganden.

I motion 1999/2000:Ub281(s) framhålls att

skolmaten skall ha god kvalitet. Motionärerna anser

att Skolverket bör utarbeta riktlinjer för att

stimulera skolorna att servera mat av god kvalitet.

Kommuners ovilja att servera icke animalisk mat

tas upp i motion 2000/01:Ub248 (v). Motionären anser

att kommunerna bör åläggas att erbjuda vegansk

skolmat till veganer, då vissa elever annars

riskerar att inte få i sig fullvärdig skolmat.

U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår

yrkandena.

I skollagen (4 kap. 4 a §) föreskrivs att eleverna

i grundskolan skall erbjudas kostnadsfria

skolmåltider. Motsvarande reglering finns för

fristående skolor i skollagen (9 kap. 7 §).

Gymnasieskolan omfattas inte av någon liknande

reglering. Trots att gymnasieskolan inte omfattas av

någon reglering gällande skolmåltider så erbjuder de

flesta gymnasieskolor kostnadsfria måltider. Ett

stort antal kommuner serverar i dag alternativa

rätter för de elever som är vegetarianer respektive

veganer. Utskottet är inte berett att förorda en

nationell reglering enligt motionärernas begäran.

Alkohol, narkotika och tobak (ANT)

I motion 2000/01:Ub236 yrkande 22 förordar

Folkpartiet att en handlingsplan mot ungas missbruk

av alkohol, narkotika och tobak skall utarbetas.

Motionärerna uttalar att då den negativa attityden

till narkotika tycks ha luckrats upp hos en del

ungdomar är det nödvändigt att kampen mot alkohol,

narkotika och tobak intensifieras.

Miljöpartiet förordar i motion 2000/01:Sf274

yrkande 37 att ANT-undervisningen skrivs in i

läroplanen.

I motion 2000/01:Ju929 (m) yrkande 5 och

2000/01:Ju931(m) yrkande 4 framhålls skolans

skyldighet att informera föräldrar. Motionärerna

anser att skolan bör åläggas att informera

föräldrarna om barnets beteende förändras på ett

oroande sätt. Vidare sägs att skolpersonalen

kontinuerligt måste fortbildas om narkotikans

symptom och verkningar.

Behovet av spridning av nya metoder i ANT-

undervisningen tas upp i motion 2000/01:So362 (kd,

m, v, c, fp, mp) yrkande 1.

I motion 2000/01:Ub332 (c, fp) yrkande 3 förordas

en rikskampanj i skolan om farorna med bruk av

alkohol, narkotika och tobak.

U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår

yrkandena.

Skolan har en betydelsefull roll när det gäller

information i ANT-frågor. I läroplanen för det

obligatoriska skolväsendet m.m. (Lpo 94) anges att

rektor har ett särskilt ansvar för att

ämnesövergripande kunskapsområden integreras i

undervisningen. Sådana kunskapsområden är, enligt

författningstexten, exempelvis riskerna med tobak,

alkohol och andra droger. Enligt läroplanen för de

frivilliga skolformerna (Lpf 94) har rektor ett

särskilt ansvar för att eleverna får kunskaper om

riskerna med tobak, alkohol och andra droger.

Utskottet anordnade våren 2000 en öppen utfrågning

om skolan och elevernas hälsa och välbefinnande.

Utfrågningen ägnades bl.a. åt ANT-undervisningen.

Utskottet finner inte skäl att förorda en närmare

reglering av ANT-undervisningen. Utskottet har

tidigare noterat att Utbildningsdepartementet har

inrättat en särskild arbetsgrupp med uppgift att

göra en översyn av läroplanerna som styrinstrument.

Detta arbete skall redovisas senast den 31 maj 2001.

Skolverket har gjort en nationell

kvalitetsgranskning av ANT-under-

visningen, i vilken framhölls vikten av

skolpersonalens kompetensutveckling inom ANT- och

hälsoundervisningen. Det är skolhuvudmannen som i

samråd med skolans personal har att avgöra vilka

behov av kompetensutveckling som finns och bör

prioriteras. Under april 2001 kommer Skolverket att

ge ut ett material i vilket de slutsatser som kunnat

dras och de konsekvenser som följde av

kvalitetsgranskningen av undervisningen om tobak,

alkohol och andra droger skall behandlas.

Utskottet utgår från att skolan informerar

föräldrarna om bl.a. elevens sociala utveckling,

t.ex. vid utvecklingssamtal eller på annat sätt.

Utskottet är inte berett att ta initiativ till

lagreglering rörande skyldighet för skolan att

informera föräldrar om förändringar i elevens

beteende.

Mobbning och annan kränkande

behandling

Motioner

Förekomsten av mobbning och annan kränkande

behandling i skolan uppmärksammas i ett stort antal

motioner. I dessa förordas olika åtgärder för att

komma till rätta med problemen.

Såväl Kristdemokraterna i motion 2000/01:Ub320

yrkande 1 som Miljöpartiet i motion 2000/01:So450

yrkande 4 vill sätta upp en nollvision som mål i

arbetet för att motverka mobbning. I båda motionerna

uttalas att det är en rättighet för varje ung

människa att slippa mobbning, särskilt som

skolplikten innebär att barnen i princip är tvingade

att infinna sig i skolan oavsett hur de själva

uppfattar miljön.

Också Centerpartiet i motion 2000/01:Ub239 yrkande

10 förespråkar noll-tolerans för våld och mobbning i

skolan och föreslår att det i skollagen införs en

skyldighet för lärare och övrig personal som

upptäcker mobbning att rapportera detta till rektor

för åtgärder.

Moderata samlingspartiet förordar i motion

2000/01:Ub284 yrkande 1 att en översyn görs av

reglerna i skolformsförordningarna om disciplinära

åtgärder mot elever. Bland annat bör övervägas om

elever i grundskolan respektive gymnasieskolan skall

kunna avstängas från undervisning, och hur dessa

elever som inte uppfyller elementära krav på

uppförande i så fall skall tillförsäkras utbildning.

Skolans uppgift att fostra eleverna måste

konkretiseras. I översynen måste givetvis också

frågor som rör mobbning i skolan prövas, menar

Moderaterna. De påpekar att det är uppenbart att

många skolor fortfarande inte lever upp till de krav

som finns på förebyggande och aktiva insatser mot

mobbning.

Folkpartiet begär i motion 2000/01:Ub236 yrkande

34 likaså en översyn av skolformsförordningarna i

syfte att ge skolor det författningsstöd som de

behöver för att kunna arbeta mot mobbning på ett

effektivt sätt. I motion 2000/01:Ub225 yrkande 8

framför Folkpartiet åsikten att elever bör kunna

stängas av från undervisningen i grundskolan under

en längre tid om de gör sig skyldiga till allvarliga

förseelser som mobbning och våld. Under tiden för

avstängningen bör skolan i samarbete med eleven och

elevens föräldrar, eventuellt med professionell

hjälp utifrån, arbeta för en långsiktig lösning på

problemen och förbereda elevens återinträde i

skolan. Enligt yrkande 9 i den senare

folkpartimotionen bör riksdagen göra ett uttalande

om att brott som begåtts i skolan alltid skall

polisanmälas.

Kristdemokraterna betonar i motion 2000/01:Ub320

den fysiska skolmiljöns betydelse för bekämpningen

av mobbning (yrk. 5). En ren och snygg skolmiljö gör

eleverna medvetna om deras eget och andra människors

värde. Enligt Kristdemokraterna är nyckelprincipen i

arbetet mot mobbning att skapa en skolmiljö som

kännetecknas både av positivt intresse och

engagemang från de vuxnas sida och av fasta och

klara gränser mot oacceptabelt beteende. De menar

att detta förutsätter en organiserad tillsyn över

elevernas aktiviteter inte bara när undervisningen

pågår utan även under raster (yrk. 6). I motionen

lyfts också fram betydelsen av att information ges i

skolan om våldets konsekvenser (yrk. 7). Barn

påverkas starkt av våldsinslag i bl.a. filmer och

dataspel och har ibland svårt att skilja på

verklighet och fantasi, påpekar motionärerna. De

anser att Våldskildringsrådets uppgift att informera

och sprida kunskap bland lärare och

barnomsorgspersonal om hur medievåldet påverkar barn

behöver förtydligas. En översyn bör göras av rådets

verksamhet.

I motion 2000/01:Ub217 (m) hävdar motionären att

skolledningarna inte sällan har bristande kännedom

om de lagar som gäller för arbetet mot mobbning.

Innebörden av aktuella bestämmelser i skollagen

respektive arbetsmiljölagen måste göras tydlig för

skolan, och det är viktigt att tillse att skolan

följer dessa bestämmelser (yrk. 1 och 2). Motionären

anser vidare att det behövs en nationell

handlingsplan mot mobbning för att höja skolornas

läg-stanivå i arbetet med att förebygga, upptäcka

och stoppa mobbning (yrk. 6). På kommunal nivå bör

skolplanerna förbättras kvalitativt och kvantitativt

när det gäller skolans arbete mot mobbning (yrk. 4).

De bör innehålla mål för fortbildning av personal i

dessa frågor, direktiv för kontakter med polis och

andra myndigheter samt krav på uppföljning av

arbetet. Skolorna bör i de lokala skolplanerna

rekommenderas att polisanmäla rena våldshandlingar

(yrk. 3). Beträffande innehållet i skolornas

arbetsprogram mot mobbning menar motionären att

varje skola i förväg bör ha tänkt igenom hur man

skall agera när mobbning förekommer och också veta

hur man agerar för att förhindra mobbning (yrk. 5).

Enligt motion 2000/01:Ub218 (m) av samme motionär

bör Skolverket kunna "vitesbelägga" skolor som

underlåter att ta fram arbetsplaner mot mobbning och

kränkande särbehandling (yrk. 4). Därtill bör det

skapas ekonomiska incitament för landets skolor att

höja lägstanivån i arbetet mot mobbning genom

resurstillskott för ambitiösa skolor (yrk. 10).

Motionären anser vidare att skolan skall kunna

stänga av våldsbenägna elever som sprider skräck och

oro (yrk. 1). Skollagens och arbetsmiljölagens

regler måste förtydligas i detta avseende.

Motionären vill också att särskilda elevskyddsombud

inrättas (yrk. 3). Dessa ombud skall kunna kräva att

åtgärder vidtas mot mobbning och, i

ytterlighetsfall, att skolan stängs. I motion

2000/01:Ju907 (m) yrkande 12 framhåller motionären

det olämpliga i att skolan hanterar begångna

våldsbrott internt, i stället för att polisanmäla

brotten. Det får inte finnas skilda rättssystem i

samhället, betonas det i motionen.

Utskottets ställningstagande

Utskottet vill göra klart att varje form av

kränkande behandling mellan elever, mellan vuxna

samt mellan elever och vuxna i skolan är helt

otillåten och helt i strid med de grundläggande

värden som gäller för skolan.

Enligt utskottets bedömning bör emellertid

samtliga motionsyrkanden om åtgärder mot mobbning i

skolan avslås av riksdagen av följande skäl.

Tydliga föreskrifter mot mobbning och annan

kränkande behandling finns i dag i skolans

styrdokument. Dessa föreskrifter är i korthet

följande.

Enligt 1 kap. 2 § skollagen (1985:1100) är den som

verkar inom skolan skyldig att aktivt motverka alla

former av kränkande behandling, såsom mobbning och

rasistiska beteenden.

Arbetsgivaren har enligt arbetsmiljölagen

(1977:1160) ansvar för att verksamheten bedrivs på

ett sådant sätt att en tillfredsställande

arbetsmiljö säkerställs. Däri ligger att kränkande

behandling inte får förekomma. Ansvaret för att

arbetsmiljöaspekterna beaktas ligger på

skolhuvudmannen eller, efter delegation, på rektor.

I läroplanerna för det obligatoriska skolväsendet,

förskoleklassen och fritidshemmet (Lpo 94) och för

de frivilliga skolformerna (Lpf 94) framhålls att

skolan skall främja förståelse för andra människor

och förmåga till inlevelse. Ingen skall i skolan

utsättas för mobbning. Tendenser till trakasserier

skall aktivt bekämpas. Främlingsfientlighet och

intolerans måste bemötas med kunskap, öppen

diskussion och aktiva insatser. Det betonas att alla

som verkar i skolan skall hävda de grundläggande

värden som anges i skollagen och i läroplanerna och

klart ta avstånd från det som strider mot dem.

Rektor har enligt såväl Lpo 94 som Lpf 94 ett

särskilt ansvar för att upprätta, genomföra, följa

upp och utvärdera skolans handlingsprogram för att

förebygga och motverka alla former av kränkande

behandling, såsom mobbning och rasistiska beteenden

bland elever och anställda.

Utskottet vill för sin del betona vikten av de

förebyggande insatserna i arbetet mot mobbning. Ett

öppet och förtroendefullt klimat mellan elever och

vuxna, där man anstränger sig att tidigt upptäcka

kränkningar, är en viktig förutsättning för att alla

skall må bra och känna trygghet.

Utskottet har under föregående riksmöten haft att

behandla motionsyrkanden som motsvarar de nu

aktuella (senast i bet. 1999/2000:UbU15). Utskottet

har då framfört som sin uppfattning att rutiner och

förhållningssätt för hur lärare och övrig personal

skall förebygga mobbning och hantera problemen när

de upptäcker mobbning samt hur kommunikationen

mellan rektorn, personalen, eleverna och föräldrarna

skall skötas i dessa ärenden skall finnas i skolans

handlingsprogram för arbetet mot mobbning.

Utskottet vidhåller att rutiner för t.ex.

rapporteringsskyldighet till rektor om förekomst av

mobbning bör beslutas lokalt på respektive skola i

samband med utarbetandet av handlingsprogrammet mot

mobbning. Utskottet finner det vidare naturligt att

skolan i sin uppgift att förmedla normer och

värderingar samarbetar med andra samhällsorgan,

bl.a. polisen, som kan informera om följderna av

våldsbrott.

Våldsskildringsrådet har i en skrivelse till

regeringen på eget initiativ aktualiserat en översyn

av rådets direktiv och organisationsform. Enligt vad

utskottet inhämtat från Kulturdepartementet pågår

överväganden inom departementet med anledning av

skrivelsen.

Rektor skall enligt skollagen hålla sig förtrogen

med och svara för den dagliga ledningen av

utbildningen i skolan (2 kap. 2 §). Av förarbetena

till lagparagrafen framgår att ansvaret för

utbildningen omfattar ansvar inte endast för den

direkta undervisningen utan även för skolans

fostrande roll, också under sådana moment som raster

och skolmåltider (prop. 1990/91:18 s. 35). Rektor

har således i dag ansvar för att vuxna finns till

hands på raster för att ge eleverna trygghet och

hindra mobbning.

Utskottet erinrar om att den fysiska skolmiljön är

ett kommunalt ansvar, liksom fortbildning av skolans

personal.

I fråga om skyldigheten att polisanmäla våldsbrott

i skolan vill utskottet framhålla att de lagar som

gäller i samhället i övrigt gäller även i skolan.

Därav följer att våldsbrott som sker i skolan skall

polisanmälas. Något särskilt riksdagsuttalande om

detta behöver inte göras.

Regler om disciplinära åtgärder och åtgärder för

elevers tillrättaförande finns i

grundskoleförordningen (6 kap. 9 och 10 §§)

respektive gymnasieförordningen (6 kap. 21-25 §§).

Bestämmelser om avstängning av elev från

undervisningen finns endast vad gäller

gymnasieskolans elever. För en elev i grundskolan

skall i sista hand, efter flera kontakter mellan

skolan och elevens vårdnadshavare,

elevvårdskonferensen anmäla ett disciplinärende till

styrelsen för överväganden om lämplig åtgärd.

Enligt direktiven till Skollagskommittén har

kommittén i uppgift att utreda och föreslå hur en

ökad rättssäkerhet för eleverna kan åstadkommas

(dir. 1999:15). Kommittén skall vid behov föreslå

förändringar för att stärka barns och ungdomars

skydd och trygghet i barnomsorgs- och

skolverksamheten. Kränkande behandling pekas

särskilt ut i direktiven. Vidare skall utredas om

statens sanktionsmöjligheter behöver stärkas. Som

nämnts skall kommittén slutredovisa uppdraget den 15

september 2001.

I förordningen (1997:702) om kvalitetsredovisning

inom skolväsendet föreskrivs en skyldighet för varje

kommun och skola att årligen upprätta skriftliga

kvalitetsredovisningar som ett led i den

kontinuerliga uppföljningen och utvärderingen av

skolplanen respektive arbetsplanen. En

kvalitetsredovisning skall innehålla en bedömning av

dels i vilken mån målen för utbildningen uppnåtts,

dels vilka åtgärder som behövs om målen inte har

uppnåtts. I regeringens skrivelse En nationell

handlingsplan mot rasism, främlingsfientlighet,

homofobi och diskriminering (skr. 2000/01:59)

aviseras att åtgärder kommer att vidtas för att

ytterligare utveckla kvalitetsredovisningarna som

ett effektivt instrument i uppföljningen av i vad

mån skolorna når uppsatta mål, t.ex. när det gäller

arbetet mot kränkande behandling. Skrivelsen

behandlas av socialförsäkringsutskottet.

Utskottet anser att resultatet av bl.a.

Skollagskommitténs arbete bör avvaktas.

Avslutningsvis bör nämnas att utskottet anser att

frågorna om hur man skall kunna förebygga och

åtgärda mobbning i skolan är av sådan vikt att

utskottet den 6 mars 2001 har hållit en offentlig

utfrågning i ämnet, med särskild tonvikt på

forskningen om mobbning.

Arbetsmiljö

Kristdemokraterna anför i motion 2000/01:Ub316

yrkande 26 att en god fysisk miljö är viktig också

ur pedagogisk synvinkel. De hävdar att många skolor

har problem med ventilationssystem eller med fukt

och mögel. Detta påverkar inte bara barnens fysiska

hälsa utan också deras psykiska tillstånd.

Skolgården och den närmaste omgivningen runt många

skolor har fortfarande stora brister.

Kristdemokraterna menar att de idéer som kommit fram

under projektarbetet Skolans uterum, som fått stöd

av bl.a. Allmänna arvsfonden, bör spridas i bred

omfattning. Enligt motion 2000/01:Ub331 (kd) yrkande

5 bör alla som verkar i skolan ges inflytande över

sin arbetssituation. I motion 2000/01:Ub238 (kd)

framhålls vikten av att stödja och stärka en

utvecklad elevdemokrati och elevernas inflytande

över sin arbetsmiljö.

Enligt Centerpartiet i motion 2000/01:Ub239

yrkande 9 är skolan elevernas arbetsplats. Både den

sociala och den fysiska miljön i skolan måste

anpassas efter elevernas behov. Motionärerna anser

att liknande villkor som gäller för vuxna enligt

arbetsmiljölagen bör gälla även för skolelever.

Folkpartiet påpekar i motion 2000/01:Ub225 yrkande

11 att trots att skol-elever omfattas av

arbetsmiljölagen, så har brister i skolans

arbetsmiljö avslöjats, både när det gäller den

psykosociala och den fysiska arbetsmiljön. För

Folkpartiet är det självklart att även elever och

lärare skall ha en arbetsplats som uppfyller kraven

på en acceptabel arbetsmiljö.

I motion 2000/01:Bo540 (fp, s, m, kd, c, mp)

yrkande 2 begärs att Skolverket får i uppdrag att ta

fram gemensamma riktlinjer och handlingsplaner för

hur arbetsmiljöarbetet skall bedrivas nationellt,

inom varje kommun och inom varje skolenhet så att

det tillfredsställer alla barns och anställdas

berättigade krav på en säker och bra arbetsmiljö.

En översyn av arbetsmiljölagen begärs i motion

2000/01:Ub335 (s) i syfte att ge myndiga

elevskyddsombud, t.ex. inom yrkesutbildningar, rätt

att lämna förslag, rösta och stoppa ett arbete vid

skyddskommittémöten (yrk. 1). I motionen anförs

vidare att Yrkesinspektionen bör åläggas att

underrätta elevskyddsombuden när krav på

förbättringar av skyddsåtgärder gäller en skola

(yrk. 2). Även motion 2000/01:Ub342 (s) handlar om

en ökad rätt för elever till inflytande på

arbetsmiljön i skolan. Motionärerna framhåller att

det är rimligt att elevskyddsombuden får rätt att

stoppa ett arbete samt att eleverna får rätt att ha

lika många representanter i skyddskommittén som

personalen har.

U t s k o t t e t föreslår avslag på

motionsyrkandena med hänvisning till bl.a. pågående

utredningsarbete.

Bestämmelser om elevskyddsombud finns i 6 kap. 17

och 18 §§ arbetsmiljölagen (1977:1160) samt i 6 a §

arbetsmiljöförordningen (1977:1166).

Elevskyddsombud, som utses av eleverna, medverkar i

skolans skyddsverksamhet och har rätt till den

information som behövs för uppdraget. De har också

rätt till ledighet från skolarbetet för att fullgöra

uppdraget. Elevmedverkan gäller dock inte elever i

lägre årskurser än årskurs 7 i grundskolan.

Kommittén för översyn av skollagen m.m. har fått

ett tydligt uppdrag att se över också frågor om

arbetsmiljön (dir. 1999:15). Enligt direktiven skall

kommittén göra en översyn, och vid behov föreslå

förändringar, av gällande regler för att stärka

barns, ungdomars och vuxnas säkerhet, skydd och

trygghet i barnomsorgs- och skolverksamheten,

särskilt avseende arbetsmiljölagstiftningen samt

hälso- och sjukvårdslagstiftningen.

Inom ramen för uppdraget kommer Skollagskommittén

att behandla bestämmelserna om elevskyddsombud och

elevskyddsombudens inflytande på arbetsmiljön i

skolan.

Frågor om vilka krav som skall ställas på en god

fysisk och psykosocial skolmiljö har även tagits upp

i Elevvårdsutredningens betänkande Från dubbla spår

till Elevhälsa - i en skola som främjar lust att

lära, hälsa och utveckling (SOU 2000:19).

Utredningsbetänkandet kommer att ligga till grund

för en proposition om elevhälsa som regeringen avser

att lägga fram för riksdagen i maj 2001.

Utbildning på entreprenad

Moderata samlingspartiet förordar i motion

1999/2000:Ub227 yrkande 6 att skolornas möjlighet

att lägga ut undervisning på entreprenad släpps fri.

Det kan ge tillgång till lärare med mer erfarenhet

från annat arbetsliv än skolan. Vidare kan en ökning

av undervisning på entreprenad antagas ge en större

variation i pedagogik och arbetsformer. Vidgade

förutsättningar att lägga ut utbildning på

entreprenad förordas i Moderata samlingspartiets

motion 1999/2000:Ub311 yrkande 9. Motionärerna anför

att skolans miljö måste stimulera en anda av

företagande både i vid mening och specifikt inriktad

på att starta och driva företag. En sluten skolmiljö

som präglas av kommunalt skolmonopol uppfyller inte

de krav och har inte den kompetens som krävs för att

ge alla elever utbildning i entreprenörskap. I

motion 2000/01:Ub260 yrkande 8 föreslår samma parti

att entreprenadupphandling av undervisning skall

tillåtas i såväl grund- som gymnasieskolan.

Folkpartiet förordar i motion 1999/2000:Ub294

yrkande 32 att undervisning i alla ämnen skall få

läggas ut på entreprenad och föreslår ett

avskaffande av den begränsning som innebär att

endast undervisning i yrkesämnen kan läggas ut på

entreprenad. Även i Folkpartiets motion

2000/01:Ub236 yrkande 28 förordas att undervisning i

alla ämnen skall få läggas ut på entreprenad.

Motionärerna klargör att det i dag endast är

undervisning i yrkesämnen som kan läggas ut på

entreprenad. Motionärerna menar dock att det med

tydliga krav på lärarkompetens och undervisningens

kvalitet saknas anledning att begränsa

entreprenadmöjligheten till yrkesämnen.

U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår

yrkandena.

Enligt 2 § lagen om entreprenadförhållanden inom

skolan (SFS 1993:802) får regeringen på ansökan av

en kommun eller ett landsting, om det finns

särskilda skäl, medge entreprenad för undervisning

inom det offentliga skolväsendet för barn och

ungdomar i andra fall än som anges i 1 §. Denna

möjlighet är alltså inte begränsad till

gymnasieskolan. Bestämmelserna innebär också att

andra ämnen än de som anges i 1 § kan komma i fråga,

vilket ligger i linje med vad motionärerna önskar.

Skolverkets kvalitetsgranskningsnämnd har under år

2000, på uppdrag av regeringen, granskat utbildning

på entreprenad i det offentliga skolväsendet.

Nämndens uppdrag var att granska hur utbildningens

kvalitet och likvärdighet säkerställs vid utbildning

på entreprenad och bedöma vilka fördelar och

inpulser sådan utbildning har gett det kommunala

skolväsendet. Enligt sina direktiv skall

skollagskommittén bl.a. utreda hur lagstiftningen

kan anpassas till utvecklingen av verksamheterna i

kommunerna. Utskottet saknar anledning att föregripa

denna behandling.

Övriga frågor

Elevresor

I motion 1999/2000:Ub201 (m) förordas en ändring i

lagen om kommunernas skyldighet att svara för vissa

elevresor. Motionären uttalar att

kilometerangivelsen bör tas bort och anför att

elevens hemkommun på samma sätt som gäller för

kommunens skyldighet att anordna skolskjuts för

elever på grundskolenivå, ges frihet att utifrån

lokala förhållanden bestämma vilka riktvärden som

skall gälla för kommunens skyldighet att svara för

resekostnader mellan bostaden och skolan. För

närvarande föreligger sådan skyldighet endast då

elevens färdväg är sex kilometer eller längre.

U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår

yrkandet.

Riksdagen har vid ett flertal tillfällen behandlat

och avslagit samma förslag (bet. 1996/97:UbU7,

1997/98:UbU10 och 1998/99:UbU11). Den lag som

motionären avser när det gäller gymnasieelever är

lagen om kommunernas skyldighet att svara för vissa

elevresor (1991:1110). Där stadgas att hemkommunen

är skyldig att svara för kostnaderna för elevs resa

till skolan om färdvägen är minst sex kilometer. För

elever i grundskolan skall hemkommunen svara för

kostnadsfri skolskjuts om sådan behövs med hänsyn

till färdvägens längd, trafikförhållandena,

funktionshinder hos en elev eller någon annan

särskild omständighet (4 kap. 7 § skollagen). Inga

bestämmelser hindrar en kommun från att stå för

gymnasieelevers kostnader för resor till skolan även

om färdvägen är kortare än sex kilometer. Utrymme

finns alltså redan för kommunen att på ett för

eleven gynnande sätt ta hänsyn till andra

omständigheter än färdvägens längd. Utskottet är

inte berett att förorda att det öppnas en möjlighet

för kommunerna att vägra stå för resekostnaderna för

elever som har längre färdväg än sex kilometer.

Barnomsorg och skolgång på båda sidor av

Öresund

Frihet att söka skola och barnomsorg på båda sidor

av Öresund förordas i motion 2000/01:Ub807 (m)

yrkande 6.

U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår

yrkandet.

Utskottet påminner om att det finns ett

långtgående samarbete på skolområdet inom Nordiska

rådet. Grundtanken i detta samarbete är att det

skall råda frihet att söka en utbildning var som

helst i Norden. En av de viktigaste frågorna för

arbetet inom Nordiska rådet är att undanröja de

gränshinder som finns inom det nordiska

samarbetsområdet. Då Öresundsregionen är ett av de

områden som är specifikt framhållet i rådets

pågående arbete, förutsätter utskottet att även

frågan om rätten att söka skola och barnomsorg på

båda sidor Öresund kommer att behandlas. Utskottet

saknar anledning att föregripa Nordiska rådets

arbete.

Rekryteringen till språkutbildning

Rekryteringen till språkutbildning behandlas i

Moderata samlingspartiets motion 2000/01:Ub818

yrkande 2. Motionärerna framhåller behovet av en

analys av den vikande studeranderekryteringen till

språkutbildningar från grundskola t.o.m. högre

utbildning. Motionärerna anför att intresset för

utbildningar i främmande språk är vikande vilket på

sikt leder till svårigheter med

språklärarförsörjningen. Skälen för det vikande

intresset behöver analyseras. Motionärerna anser

därför att regeringen bör ta initiativ till en

utredning vad gäller språkutbildningen från

grundskolan t.o.m. högskolan som en del av arbetet

under EU:s och Europarådets europeiska språkår 2001.

U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår

yrkandet.

Europeiska unionen har med anledning av det

Europeiska Språkåret 2001 beställt en undersökning

av språkkunskaperna i Europa. Av denna undersökning

framgår att svenskar är bland de mest språkkunniga i

Europa. Nästan 86 % av svenskarna kan minst ett

annat språk utöver sitt modersmål. Tre fjärdedelar

av svenskarna har lärt sitt första främmande språk i

grundskolan, vilket är väsentligt högre än

genomsnittet för övriga länder inom EU, som var 59

%. Med anledning av det Europeiska Språkåret har

regeringen utsett en nationalkommitté med

representanter för myndigheter och organisationer.

Kommitténs uppgift är att stödja och stimulera

regionala och lokala initiativ av olika slag. På

central nivå gör både Skolverket och Högskoleverket

särskilda insatser för att främja utbildningen i

språk.

Skånelands betydelse, nutid och historia

I motion 1999/2000:Ub239 (c) yrkande 1 anförs om

kulturregionen Skånelands möjligheter. I yrkande 2

förordas tillsättande av en historiekommitté i syfte

att historieundervisningen i Halland, Skåne och

Blekinge skall förmedlas utifrån ett skåneländskt

perspektiv.

U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår

yrkandena.

Utskottet har tidigare behandlat och avstyrkt

liknande motionsyrkanden, senast i betänkande

1998/99:UbU11 (s. 30 f.). Utskottet konstaterade då

att det i kursplanen för ämnet historia fanns

angivet att eleverna skall känna till hembygdens

historia och kultur. Den översyn av kursplanerna som

nyligen utförts har resulterat i att nya kursplaner

gäller fr.o.m. läsåret 2000/01. I de nu aktuella

kursplanerna anges att kunskap om hembygdens

historia är ett av de mål som eleverna skall ha

uppnått i slutet av det femte skolåret.

Andra motionsyrkanden

Ansvaret för skolväsendet delas mellan staten,

kommunerna och respektive skola. Enligt gällande

styrsystem skall riksdagen främst fatta beslut om

övergripande och nationella frågor.

Ett stort antal motionsyrkanden rör frågor där det

ankommer på regeringen, kommunen eller skolan att

fatta beslut.

Utskottet föreslår med hänvisning till gällande

ansvarsfördelning att följande motionsyrkanden

avslås.

1999/2000:Ub210 (c) yrkande 3 om en

kvalitetsgranskning i hemkunskapen.

1999/2000:Ub227 (m) yrkande 7 om IT och aktuella

läroböcker i skolan.

1999/2000:Ub239 (c) yrkande 3 om möjlighet att

bedriva undervisning om Skånelands historia.

1999/2000:Ub239 (c) yrkande 4 om

historieundervisningens utveckling.

1999/2000:Ub240 (c) yrkande 2 om en översyn av

kursplanen i historia.

1999/2000:Ub267 (m) yrkande 3 om att aktuell

information om framsteg på miljöområdet på ett

bättre sätt skall klargöras i utbildningen.

1999/2000:Ub299 (s) om minskad segregation i

samhället.

1999/2000:T29 (fp) yrkande 8 om vikten av utbildad

skolpersonal och resurser för att klara av

underhållet av datorer i skolan.

2000/01:Ub201 (m) yrkande 1 om att skolans

resurser måste styras till kärnuppgifterna

undervisning, lärare och läromedel.

2000/01:Ub201 (m) yrkande 2 om skolans

lokalutnyttjande och administration.

2000/01:Ub201 (m) yrkande 3 om kommunernas

hyressättning för skolan.

2000/01:Ub203 (m) yrkande 1 om att landets

kommunala skolor skall omvandlas till självständiga

enheter, där medarbetarna med fullt ansvar för

verksamhetens utveckling har att besluta om skolans

angelägenheter.

2000/01:Ub208 (m) om behovet av allsidig

historieundervisning i de delar av landet som inte

alltid tillhört Sverige.

2000/01:Ub213 (m) yrkande 1 om att ju bredare

skolans utbud blir genom individuella skolors

profilering, desto fler barn och ungdomar kommer att

finna sig till rätta och göra väl ifrån sig i

skolan.

2000/01:Ub213 (m) yrkande 2 om att varje skola

finner sitt område att bli särskilt duktig på kommer

kvaliteten i det samlade skolsystemet att öka.

2000/01:Ub213 (m) yrkande 3 om att skolors

profilering kan utgöra ett incitament för

vidareutbildning för lärare.

2000/01:Ub217 (m) yrkande 7 om betydelsen av

nätverksbyggande på skolorna samt av att all

skolpersonal erbjuds utbildning om hur mobbning

upptäcks och hindras.

2000/01:Ub217 (m) yrkande 8 om vikten av att

förekomsten av mobbning och skolans insatser mot

mobbning löpande mäts och värderas.

2000/01:Ub218 (m) yrkande 2 om behovet av ett

regionalt nät av mobbningskonsulenter som skall

överföra kunskap och ge skolor hjälp i enskilda

mobbningsfall.

2000/01:Ub218 (m) yrkande 5 om att Skolverket

årligen bör publicera de skolor som inte fullgör

sina skyldigheter i arbetet mot våld och mobbning, i

enlighet med skollagen, arbetsmiljölagen och

läroplanen.

2000/01:Ub218 (m) yrkande 7 om att Skolverket bör

sammanställa och offentliggöra skolors och kommuners

undersökningar om mobbningens och skolvåldets

frekvens och karaktär.

2000/01:Ub218 (m) yrkande 8 om att skolor och

kommuner löpande skall ges i uppgift att undersöka

hur vanligt skolvåld och mobbning är och hur de tar

sig uttryck.

2000/01:Ub218 (m) yrkande 9 om att Skolverket

årligen skall publicera och lyfta fram goda exempel

på både resultat och metod.

2000/01:Ub218 (m) yrkande 11 om behovet av ett

tydligt politiskt ledarskap för att stödja skolans

arbete mot mobbning.

2000/01:Ub233 (m) yrkande 1 om fortbildning av

skolpersonal i drogkunskap.

2000/01:Ub233 (m) yrkande 2 om utbildning av

föräldrar i drogkunskap.

2000/01:Ub239 (c) yrkande 11 om framtagande av

information om ät-störningar.

2000/01:Ub239 (c) yrkande 16 om att inrätta

specialisttjänster för att utveckla det pedagogiska

arbetet.

2000/01:Ub239 (c) yrkande 18 om vikten av

fortbildning av lärare.

2000/01:Ub245 (mp) yrkande 2 om att ett nationellt

ansvar behövs för genomförande av konferenser där

utbyte av utvecklingen inom området sex och

samlevnad och unga människors utsatthet kan ske.

2000/01:Ub254 (m) om kristendomens ställning inom

ämnet religionskunskap i grundskolan.

2000/01:Ub262 (s) om förnyad droginformation i

landets skolor.

2000/01:Ub269 (m) yrkande 5 om behovet av

handikappkunskap i skolan.

2000/01:Ub271 (m) yrkande 2 om att arbetspassens

längd i ämnet hem- och konsumentkunskap blir

tillräckliga, så att ordentligt utrymme ges för de i

undervisningen viktiga praktiska momenten.

2000/01:Ub275 (v) om att en försöksverksamhet bör

startas som innebär att skolpersonal får tillgång

till handledning av psykolog eller psykoterapeut.

2000/01:Ub294 (s) om vikten av en

upplevelsebaserad pedagogik vid utbildning i freds-

och icke-våldskultur.

2000/01:Ub295 (s) om tillgången till

undervisnings- och informationsmaterial om

vegetarisk och vegansk kost.

2000/01:Ub298 (m) om värdet av att ta till vara

barns och ungdomars kreativitet och uppfinningsvilja

i skolan.

2000/01:Ub307 (m) yrkande 3 om att idrottsrörelsen

skall få bättre möjlighet att medverka i skolans

undervisning.

2000/01:Ub313 (m) yrkande 2 om förslag till

ändring av behörighetsregler för historielärare

2000/01:Ub314 (v) yrkande 2 om åtgärder som syftar

till att säkra rätten för grundskolans och

gymnasieskolans lärare och elever att ha tillgång

till allsidiga och objektiva läromedel, som

möjliggör en god inlärning och en god studieteknik.

2000/01:Ub316 (kd) yrkande 28 om samverkan mellan

skola och samhälle.

2000/01:Ub349 (s) om vikten av livskunskap på

schemat.

2000/01:Ub806 (mp) yrkande 1 om betydelsen av

skolans och förskolans gårdars utformning.

2000/01:Ub806 (mp) yrkande 3 om olämpligheten i

att friluftsdagar minskat i skolan.

2000/01:Ub806 (mp) yrkande 4 om det olämpliga i

att antalet idrottslärare minskar i skolan.

2000/01:Ub806 (mp) yrkande 6 om kommunernas ökade

ansvar för närmiljöns utformning och möjligheter att

söka medel för samarbete vid utformning av densamma.

2000/01:Ub807 (m) yrkande 7 om undervisning i

danska i grundskolan i Skåne.

2000/01:Ub812 (v) om att träning i civil olydnad

borde vara en självklarhet i den demokratiska

processen och även borde vara en del av utbildningen

i ämnen såsom samhällskunskap, rättskunskap och

historia på högstadiet, gymnasiet, folkhögskolan och

högskolan.

2000/01:Ub821 (v) yrkande 1 om att en

referensgrupp bör få i uppdrag att ta fram ett

diskussionsunderlag för sex och samlevnad.

2000/01:Ju724 (v, s, c, fp, mp) yrkande 17 om

läromedel.

2000/01:So358 (c) yrkande 3 om ökad demokrati och

inflytande i skolan för ökad livskvalitet.

2000/01:So543 (mp) yrkande 2 om skolans

möjligheter att fånga upp elever som befinner sig i

riskzonen på ett tidigt stadium.

2000/01:So543 (mp) yrkande 5 om integrering av

barnhälsovården, barnomsorgen, skolan, kommunal

fritidsverksamhet med barnpsykiatrin och individ-

och familjeomsorgen.

2000/01:Kr290 (fp) yrkande 3 om kommunala

musiklärares lönenivå.

2000/01:Kr342 (mp) yrkande 1 om att det kan

behövas stimulans från samhällets sida till att

sprida kunskap om de olika dataspelens kvaliteter

och marknadsföra de pedagogiska läromedlen.

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

Med hänvisning till de motiveringar som framförs

under Utskottets överväganden föreslår utskottet att

riksdagen fattar följande beslut:

1. Skolplikt och rätt till utbildning

Riksdagen avslår motionerna 2000/01:Ub206

yrkandena 1 och 2, 2000/01:Ub225 yrkandena 2 och

15, 2000/01:Ub239 yrkande 3, 2000/01: Ub260

yrkande 3 och 2000/01:Ub316 yrkandena 5 och 10.

Reservation 1 (m, kd) - delvis

Reservation 2 (fp) - delvis

2. Övriga frågor om grundskolans ansvar och

omfattning m.m.

Riksdagen avslår motionerna 1999/2000:Bo231

yrkande 9, 2000/01: Ub207 yrkandena 1 och 2,

2000/01:Ub215 yrkandena 2-4, 2000/01: Ub270

yrkande 1, 2000/01:Ub816 yrkande 1, 2000/01:A244

yrkande 5 och 2000/01:Bo223 yrkande 9.

Reservation 3 (m) - delvis

Reservation 4 (mp) - delvis

3. Naturvetenskap och teknik i skolan

Riksdagen avslår motionerna 1999/2000:Ub227

yrkande 8, 1999/2000: Ub267 yrkande 1 och

2000/01:Ub309.

Reservation 1 (m, kd) - delvis

4. Elevinflytande

Riksdagen avslår motionerna 2000/01:Ub252,

2000/01:Ub316 yrkande 22, 2000/01:Ub331 yrkande

6, 2000/01:Ub813 yrkande 1 och 2000/01: K401

yrkande 4.

Reservation 5 (kd) - delvis

Reservation 4 (mp) - delvis

5. Decentralisering av makt och inflytande

till skolorna

Riksdagen avslår motionerna 2000/01:Ub203

yrkande 2, 2000/01:Ub239 yrkandena 4 och 13,

2000/01:Ub316 yrkande 23, 2000/01:Ub324 och

2000/01:So358 yrkande 4.

Reservation 3 (m) - delvis

Reservation 5 (kd) - delvis

6. Skolan som en murbräcka mot

segregation

Riksdagen avslår motionerna 2000/01:Ub225

yrkande 12 och 2000/01: Sf617 yrkande 7.

Reservation 2 (fp) - delvis

7. Skolledare

Riksdagen avslår motionerna 2000/01:Ub214

yrkande 2, 2000/01:Ub225 yrkande 16,

2000/01:Ub236 yrkande 21, 2000/01:Ub316 yrkandena

21 och 29 samt 2000/01:Ub331 yrkandena 20 och 21.

Reservation 5 (kd) - delvis

Reservation 2 (fp) - delvis

8. Lärare

Riksdagen avslår motionerna 1999/2000:Ub227

yrkande 2, 1999/2000: Ub277 yrkande 5,

2000/01:Ub225 yrkande 14, 2000/01:Ub260 yrkande

14, 2000/01:Ub316 yrkandena 17 och 18 samt

2000/01:Ub331 yrkande 18.

Reservation 3 (m) - delvis

Reservation 5 (kd) - delvis

Reservation 2 (fp) - delvis

9. Lektorat

Riksdagen avslår motionerna 2000/01:Ub236

yrkande 20, 2000/01: Ub260 yrkande 15 och

2000/01:Ub331 yrkande 19.

Reservation 1 (m, kd) - delvis

Reservation 2 (fp) - delvis

10. Sanktioner mot kommuner

Riksdagen avslår motionerna 2000/01:Ub239

yrkande 12 och 2000/01: Ub288.

Reservation 3 (m) - delvis

11. Vissa särskilda satsningar

Riksdagen avslår motionerna 1999/2000:Ub254,

2000/01:Ub312 och 2000/01:Ju248 yrkande 2.

12. Kontrollsystem

Riksdagen avslår motion 2000/01:Ub313 yrkande

4.

Reservation 3 (m) - delvis

13. Miljöfrågor i undervisningen

Riksdagen avslår motion 1999/2000:Ub267 yrkande

2.

14. Kulturens roll i skolan

Riksdagen avslår motionerna 2000/01:Ub316

yrkande 13 och 2000/01:

Kr290 yrkande 2.

Reservation 5 (kd) - delvis

15. Värdegrunden

Riksdagen avslår motionerna 2000/01:Ub215

yrkande 1, 2000/01:Ub246 yrkande 2,

2000/01:Ub283, 2000/01:Ub284 yrkande 2,

2000/01:Ub316 yrkande 2, 2000/01:Ub320 yrkandena

2-4, 2000/01:Ub336 och 2000/01: Ub821 yrkandena

3, 4, 7 och 9.

Reservation 3 (m) - delvis

Reservation 6 (v) - delvis

Reservation 5 (kd) - delvis

16. Förskoleverksamhet

Riksdagen avslår motionerna 1999/2000:Ub294

yrkandena 4 och 5 samt 1999/2000:Ub303.

Reservation 2 (fp) - delvis

17. Ämnesfrågor av övergripande karaktär

Riksdagen avslår motionerna 2000/01:Ub225

yrkande 3, 2000/01:Ub227 yrkande 2, 2000/01:Ub291

samt 2000/01:Ub316 yrkandena 11 och 31.

Reservation 5 (kd) - delvis

Reservation 2 (fp) - delvis

18. Timplanens avskaffande

Riksdagen avslår motionerna 2000/01:Ub225

yrkande 13 och 2000/01: Ub239 yrkande 8.

Reservation 7 (m, kd, fp)

19. Undervisningen i historia,

religionskunskap, svenska samt om

demokrati

Riksdagen avslår motionerna 2000/01:Ub302,

2000/01:Ub313 yrkandena 1 och 3, 2000/01:Ub316

yrkande 3, 2000/01:Ub330, 2000/01:K401 yrkande 5

samt 2000/01:Kr288 yrkandena 1 och 2.

Reservation 5 (kd) - delvis

20. Hem- och konsumentkunskap

Riksdagen avslår motionerna 1999/2000:Ub210

yrkandena 1, 2 och 4, 1999/2000:Ub216,

1999/2000:Ub282 yrkande 1, 1999/2000:Ub306,

1999/2000:Ub804 yrkandena 1-3, 2000/01:Ub241

yrkandena 1 och 4, 2000/01:Ub271 yrkande 1,

2000/01:Ub300 yrkande 1, 2000/01:Ub802 yrkandena

1 och 3 samt 2000/01:Ub804 yrkande 1.

21. Idrott och hälsa

Riksdagen avslår motionerna 2000/01:Ub226,

2000/01:Ub247, 2000/01: Ub266, 2000/01:Ub268,

2000/01:Ub307 yrkandena 1, 2 och 4, 2000/01:

Ub316 yrkande 12, 2000/01:Ub318, 2000/01:Ub325,

2000/01:Ub332 yrkande 1, 2000/01:Ub341 yrkandena

1 och 2, 2000/01:Ub806 yrkande 2, 2000/01:Kr537

yrkande 2 och 2000/01:Kr538 yrkande 4.

Reservation 5 (kd) - delvis

22. Modersmålsundervisning

Riksdagen avslår motionerna 1999/2000:Ub287,

1999/2000:Sf637 yrkande 22, 1999/2000:Sf640

yrkande 6 och 2000/01:Ub289.

23. Sex- och samlevnadsundervisning

Riksdagen avslår motionerna 2000/01:Ub246

yrkandena 1 och 3-6, 2000/01:Ub255, 2000/01:Ub331

yrkande 3, 2000/01:Ub821 yrkande 2, 2000/01:Ju724

yrkande 16, 2000/01:L459 yrkande 16,

2000/01:So304 yrkande 6 och 2000/01:So545 yrkande

11.

Reservation 6 (v) - delvis

Reservation 5 (kd) - delvis

Reservation 2 ( fp) - delvis

24. Nya ämnen

Riksdagen avslår motionerna 1999/2000:Ub226,

2000/01:Ub250 och 2000/01:Ub333.

25. Läromedelsfrågorna i den statliga

uppföljningen

Riksdagen avslår motion 2000/01:Ub227 yrkande

4.

Reservation 2 (fp) - delvis

26. Sponsring

Riksdagen avslår motionerna 2000/01:Ub270

yrkande 3, 2000/01:Ub273 yrkandena 1 och 2,

2000/01:Ub314 yrkande 1 och 2000/01:Ub328.

Reservation 6 (v) - delvis

27. Elevens rätt till stöd

Riksdagen avslår motionerna 2000/01:Ub225 yrkande

4 och 2000/01: Ub316 yrkande 6.

Reservation 1 (m, kd) - delvis

Reservation 2 (fp) - delvis

28. Betygen i grundskolan

Riksdagen avslår motionerna 2000/01:Ub206

yrkandena 3-5, 2000/01: Ub225 yrkandena 5 och 10,

2000/01:Ub232, 2000/01:Ub237, 2000/01: Ub239

yrkande 5, 2000/01:Ub256, 2000/01:Ub260 yrkande

2, 2000/01: Ub276 yrkande 3, 2000/01:Ub282

yrkande 2, 2000/01:Ub284 yrkande 3 och

2000/01:Ub316 yrkandena 15 och 16.

Reservation 3 (m) - delvis

Reservation 6 (v) - delvis

Reservation 5 (kd) - delvis

Reservation 2 (fp) - delvis

29. Utvecklingssamtalen

Riksdagen avslår motionerna 2000/01:Ub225

yrkande 7, 2000/01:Ub239 yrkande 7 och

2000/01:Ub316 yrkande 14.

Reservation 5 (kd) - delvis

Reservation 2 (fp) - delvis

30. Nationella prov

Riksdagen avslår motionerna 2000/01:Ub222,

2000/01:Ub225 yrkande 6 och 2000/01:Ub322.

Reservation 3 (m) - delvis

Reservation 2 (fp) - delvis

31. Hälsa

Riksdagen avslår motionerna 2000/01:Ub234,

2000/01:Ub240 yrkandena 1 och 2, 2000/01:Ub316

yrkande 20, 2000/01:So453 yrkande 2, 2000/01:

So549 yrkande 11 och 2000/01:Kr539 yrkande 4.

Reservation 5 (kd) - delvis

Reservation 2 (fp) - delvis

32. Kost

Riksdagen avslår motionerna 1999/2000:Ub281,

2000/01:Ub248 och 2000/01:Sf274 yrkandena 31 och

32.

33. Alkohol, narkotika och tobak (ANT)

Riksdagen avslår motionerna 2000/01:Ub236

yrkande 22, 2000/01: Ub332 yrkande 3,

2000/01:Ju929 yrkande 5, 2000/01:Ju931 yrkande 4,

2000/01:Sf274 yrkande 37 och 2000/01:So362

yrkande 1.

Reservation 3 (m) - delvis

Reservation 5 (kd) - delvis

Reservation 2 (fp) - delvis

34. Mobbning och annan kränkande behandling

Riksdagen avslår motionerna 2000/01:Ub217

yrkandena 1-6, 2000/01: Ub218 yrkandena 1, 3, 4

och 10, 2000/01:Ub225 yrkandena 8 och 9,

2000/01:Ub236 yrkande 34, 2000/01:Ub239 yrkande

10, 2000/01:Ub284 yrkande 1, 2000/01:Ub320

yrkandena 1 och 5-7, 2000/01:Ju907 yrkande 12 och

2000/01:So450 yrkande 4.

Reservation 3 (m) - delvis

Reservation 5 (kd) - delvis

Reservation 2 (fp) - delvis

35. Arbetsmiljö

Riksdagen avslår motionerna 2000/01:Ub225

yrkande 11, 2000/01: Ub238, 2000/01:Ub239 yrkande

9, 2000/01:Ub316 yrkande 26, 2000/01: Ub331

yrkande 5, 2000/01:Ub335 yrkandena 1 och 2,

2000/01:Ub342 och 2000/01:Bo540 yrkande 2.

Reservation 5 (kd) - delvis

Reservation 2 (fp) - delvis

36. Utbildning på entreprenad

Riksdagen avslår motionerna 1999/2000:Ub227

yrkande 6, 1999/2000: Ub294 yrkande 32,

1999/2000:Ub311 yrkande 9, 2000/01:Ub236 yrkande

28 och 2000/01:Ub260 yrkande 8.

Reservation 3 (m) - delvis

Reservation 2 (fp) - delvis

37. Elevresor

Riksdagen avslår motion 1999/2000:Ub201.

38. Barnomsorg och skolgång på båda sidor

av Öresund

Riksdagen avslår motion 2000/01:Ub807 yrkande

6.

39. Rekrytering till språkutbildning

Riksdagen avslår motion 2000/01:Ub818 yrkande

2.

Reservation 3 (m) - delvis

40. Skånelands betydelse, nutid och

historia

Riksdagen avslår motion 1999/2000:Ub239

yrkandena 1 och 2.

41. Andra motionsyrkanden

Riksdagen avslår motionerna 1999/2000:Ub210

yrkande 3, 1999/2000: Ub227 yrkande 7,

1999/2000:Ub239 yrkandena 3 och 4, 1999/2000: Ub240

yrkande 2, 1999/2000:Ub267 yrkande 3,

1999/2000:Ub299, 1999/2000:T29 yrkande 8,

2000/01:Ub201 yrkandena 1-3, 2000/01: Ub203 yrkande

1, 2000/01:Ub208, 2000/01:Ub213 yrkandena 1-3,

2000/01:Ub217 yrkandena 7 och 8, 2000/01:Ub218

yrkandena 2, 5, 7-9 och 11, 2000/01:Ub233 yrkandena

1 och 2, 2000/01:Ub239 yrkandena 11, 16 och 18,

2000/01:Ub245 yrkande 2, 2000/01:Ub254, 2000/01:

Ub262, 2000/01:Ub269 yrkande 5, 2000/01:Ub271

yrkande 2, 2000/01:Ub275, 2000/01:Ub294,

2000/01:Ub295, 2000/01:Ub298, 2000/01:Ub307 yrkande

3, 2000/01:Ub313 yrkande 2, 2000/01:Ub314 yrkande 2,

2000/01:Ub316 yrkande 28, 2000/01:Ub349,

2000/01:Ub806 yrkandena 1, 3, 4 och 6, 2000/01:Ub807

yrkande 7, 2000/01:Ub812, 2000/01:Ub821 yrkande 1,

2000/01:Ju724 yrkande 17, 2000/01:So358 yrkande 3,

2000/01:So543 yrkandena 2 och 5, 2000/01:Kr290

yrkande 3 och 2000/01:Kr342 yrkande 1.

Stockholm den 5 april 2001

På utbildningsutskottets vägnar

Jan Björkman

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Jan

Björkman (s), Eva Johansson (s), Yvonne Andersson

(kd), Lars Hjertén (m), Tomas Högström (m), Torgny

Danielsson (s), Tomas Eneroth (s), Lennart

Gustavsson (v), Erling Wälivaara (kd), Per Bill (m),

Gunnar Goude (mp), Ulf Nilsson (fp), Agneta Lundberg

(s), Anders Sjölund (m), Nils-Erik Söderqvist (s)

och Kalle Larsson (v).

Reservationer

Utskottets förslag till riksdagsbeslut och

ställningstaganden har föranlett följande

reservationer. I rubriken anges inom parentes vilken

punkt i utskottets förslag till riksdagsbeslut som

behandlas i reservationen.

1. Skolplikt och rätt till

utbildning, m.m. (punkterna 1, 3, 9

och 27) - m, kd

av Yvonne Andersson (kd), Lars Hjertén (m), Tomas

Högström (m), Erling Wälivaara (kd), Per Bill (m)

och Anders Sjölund (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkterna 1,

3, 9 och 27 borde ha följande lydelse:

1. Skolplikt och rätt till utbildning

2.

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som anförs i reservation 1 och

bifaller därmed motionerna 2000/01:Ub206 yrkande

1, 2000/01:Ub260 yrkande 3 och 2000/01:Ub316

yrkandena 5 och 10, bifaller delvis motion

2000/01:Ub225 yrkandena 2 och 15 samt avslår

motionerna 2000/01:Ub206 yrkande 2 och 2000/01:

Ub239 yrkande 3.

3. Naturvetenskap och teknik i skolan

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som anförs i reservation 1 och

bifaller därmed motionerna 1999/2000:Ub227

yrkande 8 och 2000/01:Ub309 samt avslår motion

1999/2000:Ub267 yrkande 1.

9. Lektorat

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som anförs i reservation 1 och

bifaller därmed motionerna 2000/01:Ub260 yrkande

15 och 2000/01:Ub331 yrkande 19 samt avslår

motion 2000/01:Ub236 yrkande 20.

27. Elevens rätt till stöd

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som anförs i reservation 1 och

bifaller därmed motion 2000/01:Ub316 yrkande 6

samt avslår motion 2000/01:Ub225 yrkande 4.

Ställningstagande

Barn är olika och mognar i olika takt. Skolplikten

bör därför regleras så att skolstarten blir

flexibel. Ett barn skall kunna börja skolan vid sex

eller sju års ålder, men skolstarten skall också, om

det finns särskilda skäl, kunna skjutas upp till det

år då barnet fyller åtta år. Skollagen bör sätta

elevens kunskaper i fokus, inte tiden. Eleven skall

ha rätt till utbildning till dess hon eller han har

nått målen för grundskolan. Det vi här har anfört

bör riksdagen tillkännage för regeringen som sin

mening och därmed bifalla motionerna 2000/01: Ub206

yrkande 1, 2000/01:Ub260 yrkande 3 och 2000/01:Ub316

yrkandena 5 och 10.

Arbetet med att öka intresset för naturvetenskap och

teknik måste påbörjas redan i grundskolan. Fler

duktiga lärare måste lockas till grundskolan. Det

kräver att lärarna ges konkurrensmässiga

arbetsvillkor. Att åstadkomma högre löner för

duktiga lärare kan bara ske om kommunernas monopol

bryts när det gäller att driva skolor. Det är genom

mångfald och konkurrens som ger valfrihet som

utrymme skapas för bättre arbetsvillkor för lärarna.

Utan duktiga lärare kommer inte de svenska elevernas

resultat att nå internationell toppklass, vilket

krävs bl.a. om Sverige skall lyckas examinera

betydligt fler civilingenjörer av hög kvalitet.

Detta bör riksdagen tillkännage för regeringen som

sin mening och därmed bifalla motionerna

1999/2000:Ub227 yrkande 8 och 2000/01:Ub309.

Vi förordar att fler lektorat införs i skolan för

att knyta forskning och undervisning närmare

varandra och för att bredda lärarnas

karriärmöjligheter. Detta bör riksdagen tillkännage

för regeringen som sin mening och därmed bifalla

motionerna 2000/01:Ub260 yrkande 15 och

2000/01:Ub331 yrkande 19.

Alla lärare bör få grundläggande specialpedagogiska

kunskaper för att förstå och kunna hjälpa elever med

behov av särskilt stöd. Det är också nödvändigt med

kunskaper om kulturskillnader och om hur man arbetar

med barn med utländsk bakgrund. Barn och ungdomar

med utländsk bakgrund utgör en stor andel av

elevantalet. Många av dessa barn behöver i skolan

stöd såväl språkligt som i sin kulturidentitet. Även

barn med funktionshinder och mindre synliga

handikapp, t.ex. neurologiska handikapp, måste få

den hjälp och den uppmärksamhet som deras speciella

handikapp kräver. Barn med olika handikapp måste

tillförsäkras tillgång till anpassade läromedel. Det

vi här har anfört bör riksdagen tillkännage för

regeringen som sin mening och därmed bifalla motion

2000/01:Ub316 yrkande 6.

2. Skolplikt och rätt till

utbildning, m.m. (punkterna 1, 6, 7,

8, 9, 16, 17, 23, 25, 27, 28, 29,

30, 31, 33, 34, 35 och 36) - fp

av Ulf Nilsson (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkterna 1,

6, 7, 8, 9, 16, 17, 23, 25, 27, 28, 29, 30, 31, 33,

34, 35 och 36 borde ha följande lydelse.

1. Skolplikt och rätt till utbildning

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som anförs i reservation 2 och

bifaller därmed motion 2000/01:Ub225 yrkandena 2

och 15 och avslår motionerna 2000/01:Ub206

yrkandena 1 och 2, 2000/01:Ub239 yrkande 3,

2000/01:Ub260 yrkande 3 och 2000/01:

Ub316 yrkandena 5 och 10.

6. Skolan som en murbräcka mot

segregation

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som anförs i reservation 2 och

bifaller därmed motionerna 2000/01:Ub225 yrkande

12 och 2000/01:Sf617 yrkande 7.

7. Skolledare

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som anförs i reservation 2 och

bifaller därmed motionerna 2000/01:Ub225 yrkande

16 och 2000/01:Ub236 yrkande 21 och avslår

motionerna 2000/01:Ub214 yrkande 2, 2000/01:Ub316

yrkandena 21 och 29 samt 2000/01:Ub331 yrkandena

20 och 21.

8. Lärare

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som anförs i reservation 2 och

bifaller därmed motion 2000/01:Ub225 yrkande 14

och avslår motionerna 1999/2000:Ub227 yrkande 2,

1999/2000:Ub277 yrkande 5, 2000/01:Ub260 yrkande

14, 2000/01:Ub316 yrkandena 17 och 18 samt

2000/01:Ub331 yrkande 18.

9. Lektorat

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som anförs i reservation 2 och

bifaller därmed motion 2000/01:Ub236 yrkande 20

samt bifaller delvis motionerna 2000/01:Ub260

yrkande 15 och 2000/01:Ub331 yrkande 19.

1. Förskoleverksamhet

2.

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som anförs i reservation 2 och

bifaller därmed motion 1999/2000:Ub294 yrkandena

4 och 5 och avslår motion 1999/2000:Ub303.

3. Ämnesfrågor av övergripande karaktär

4.

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som anförs i reservation 2 och

bifaller därmed motionerna 2000/01:Ub225 yrkande

3 och 2000/01:Ub227 yrkande 2 och avslår

motionerna 2000/01:Ub291 och 2000/01:Ub316

yrkandena 11 och 31.

1. Sex- och samlevnadsundervisning

2.

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som anförs i reservation 2 och

bifaller därmed motion 2000/01:L459 yrkande 16

och avslår motionerna 2000/01:Ub246 yrkandena 1

och 3-6, 2000/01:Ub255, 2000/01:Ub331 yrkande 3,

2000/01:Ub821 yrkande 2, 2000/01:Ju724 yrkande

16, 2000/01:So304 yrkande 6 och 2000/01:So545

yrkande 11.

1. Läromedelsfrågorna i den statliga

uppföljningen

2.

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som anförs i reservation 2 och

bifaller därmed motion 2000/01:Ub227 yrkande 4.

1. Elevens rätt till stöd

2.

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som anförs i reservation 2 och

bifaller därmed motion 2000/01:Ub225 yrkande 4

och avslår motion 2000/01:Ub316 yrkande 6.

1. Betygen i grundskolan

2.

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som anförs i reservation 2 och

bifaller därmed motion 2000/01:Ub225 yrkandena 5

och 10 och avslår motionerna 2000/01:Ub206

yrkandena 3-5, 2000/01: Ub232, 2000/01:Ub237,

2000/01:Ub239 yrkande 5, 2000/01:Ub256,

2000/01:Ub260 yrkande 2, 2000/01:Ub276 yrkande 3,

2000/01:Ub282 yrkande 2, 2000/01:Ub284 yrkande 3

och 2000/01:Ub316 yrkandena 15 och 16.

3. Utvecklingssamtalen

4.

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som anförs i reservation 2 och

bifaller därmed motion 2000/01:Ub225 yrkande 7

och avslår motionerna 2000/01:Ub239 yrkande 7 och

2000/01:Ub316 yrkande 14.

5. Nationella prov

6.

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som anförs i reservation 2 och

bifaller därmed motion 2000/01:Ub225 yrkande 6

och avslår motionerna 2000/01:Ub222 och

2000/01:Ub322.

7. Hälsa

8.

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som anförs i reservation 2 och

bifaller därmed motionerna 2000/01:So549 yrkande

11 och 2000/01:Kr539 yrkande 4 och avslår

motionerna 2000/01:Ub234, 2000/01:Ub240 yrkandena

1 och 2, 2000/01:Ub316 yrkande 20 och

2000/01:So453 yrkande 2.

1. Alkohol, narkotika och tobak (ANT)

2.

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som anförs i reservation 2 och

bifaller därmed motion 2000/01:Ub236 yrkande 22

och avslår motionerna 2000/01:Ub332 yrkande 3,

2000/01:Ju929 yrkande 5, 2000/01:Ju931 yrkande 4,

2000/01:Sf274 yrkande 37 och 2000/01:So362

yrkande 1.

34. Mobbning och annan kränkande

behandling

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som anförs i reservation 2 och

bifaller därmed motionerna 2000/01:Ub225

yrkandena 8 och 9 samt 2000/01:Ub236 yrkande 34

och avslår motionerna 2000/01: Ub217 yrkandena

1-6, 2000/01:Ub218 yrkandena 1, 3, 4 och 10,

2000/01:Ub239 yrkande 10, 2000/01:Ub284 yrkande

1, 2000/01:Ub320 yrkandena 1 och 5-7,

2000/01:Ju907 yrkande 12 och 2000/01: So450

yrkande 4.

35. Arbetsmiljö

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som anförs i reservation 2 och

bifaller därmed motion 2000/01:Ub225 yrkande 11

och avslår motionerna 2000/01:Ub238,

2000/01:Ub239 yrkande 9, 2000/01: Ub316 yrkande

26, 2000/01:Ub331 yrkande 5, 2000/01:Ub335

yrkandena 1 och 2, 2000/01:Ub342 och

2000/01:Bo540 yrkande 2.

36. Utbildning på entreprenad

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som anförs i reservation 2 och

bifaller därmed motionerna 1999/2000:Ub294

yrkande 32 och 2000/01:Ub236 yrkande 28 och

avslår motionerna 1999/2000: Ub227 yrkande 6,

1999/2000:Ub311 yrkande 9 och 2000/01:Ub260

yrkande 8.

Ställningstagande

Jag anser att skolplikten skall regleras så att

eleverna normalt skall börja grundskolan vid sex års

ålder och avsluta den när målen har uppnåtts.

Elevernas rätt till utbildning bör vidare regleras

så att de har rätt till undervisning och stöd även

efter skolpliktens upphörande tills de blir behöriga

till gymnasieskolans nationella program eller kan

börja i vuxenutbildning. Det jag här har anfört bör

riksdagen tillkännage för regeringen som sin mening

och därmed bifalla motion 2000/01:Ub225 yrkandena 2

och 15.

Enligt min och Folkpartiets uppfattning kan skolan

användas som en murbräcka mot segregation. Det bör

vara kommunernas skyldighet att ge skolor i utsatta

områden extra resurser för att hindra utslagning av

elever. I dessa områden bör spjutspetsskolor eller

magnetskolor startas, som kan dra till sig elever

från olika stadsdelar. Möjlighet att välja bland

kommunala och fristående skolor är ett viktigt medel

till att bryta segregationen, eftersom eleverna då

kan välja en skola utanför sitt bostadsområde. Det

jag här har anfört bör riksdagen tillkännage för

regeringen som sin mening och därmed bifalla

motionerna 2000/01:Ub225 yrkande 12 och

2000/01:Sf617 yrkande 7.

Många skolledare vittnar om en mycket pressad

situation med övertid, stress och en känsla av

utsatthet. Detta måste förändras. Jag anser att

rektor skall vara pedagogisk ledare. Lika viktigt

som det är att inom grundskolan ha pedagogiska

ledare är det att ledarna inom förskolan har

pedagogisk kompetens. Det jag här har anfört bör

riksdagen tillkännage för regeringen som sin mening

och därmed bifalla motionerna 2000/01:Ub225 yrkande

16 och 2000/01:Ub236 yrkande 21.

Läraryrkets status måste enligt min mening stärkas

och lärares professionalism erkännas. Därför bör en

lärarlegitimation införas. Det jag här har anfört

bör riksdagen tillkännage för regeringen som sin

mening och därmed bifalla motion 2000/01:Ub225

yrkande 14.

En nödvändig förutsättning för att höja läraryrkets

attraktionskraft är att lärare ges bättre

möjligheter att utvecklas, att få nya uppgifter och

att göra karriär. En form av detta är att bli

lektor. Inom en tioårsperiod skall enligt min och

Folkpartiets mening var tionde lärare i

gymnasieskolan vara lektor. Det jag här har anfört

bör riksdagen tillkännage för regeringen som sin

mening och därmed bifalla motion 2000/01:Ub236

yrkande 20.

Chefer inom förskolan skall enligt min mening vara

pedagogiska ledare. Föräldrarna har det yttersta

ansvaret för sina barns fostran och utveckling.

Förskolans betydelse som kompletterande funktion

till föräldraansvaret har dock blivit viktigare.

Förskolans arbete med barnen skall därför ske i nära

samarbete med föräldrarna. Det är viktigt att

personalen inom förskolan har utbildning och kunskap

för att kunna tolka och förmedla viktig information,

som både familjen och personalen behöver för ett

gott samarbete. Samarbetet mellan föräldrar och

personal måste ständigt utvärderas. För att barn och

föräldrar skall kunna ha ett reellt inflytande i

förskolans verksamhet skall varje förskola vara

tydlig i fråga om mål, innehåll, arbetsformer samt

ömsesidiga rättigheter och skyldigheter. Det jag här

har anfört bör riksdagen tillkännage för regeringen

som sin mening och därmed bifalla motion

1999/2000:Ub294 yrkandena 4 och 5.

Ingen elev skall få känna sig ostimulerad i skolan

och ingen elev skall behöva lämna grundskolan utan

baskunskaperna. En övergripande fråga är därför den

om att undervisningen i basämnena, i första hand

ämnena engelska och matematik, skall kunna

organiseras i olika kurser för olika elever. Den

allmänna kursen skall syfta till att eleverna skall

nå minst betyget Godkänd. För elever som har

särskild fallenhet och intresse för ett ämne bör

möjligheten till "särskild kurs" återinföras.

Jämfört med andra länder är läsförståelsen god och

läsandet högt i Sverige. Men bland ungdomar minskar

både förståelsen och läsandet. Jag anser att det

därför bör göras en statlig satsning på läsning inom

skolan, med möjlighet till en kraftig lokal

prioritering av baskunskaper.

Det jag här har anfört bör riksdagen tillkännage

för regeringen som sin mening och därmed bifalla

motionerna 2000/01:Ub225 yrkande 3 och 2000/01:Ub227

yrkande 2.

Det är oacceptabelt att många klasser, särskilt i

gymnasieskolan men också i grundskolan, inte får

någon undervisning alls om sex och samlevnad. Alla

elever har rätt till en bra sex- och

samlevnadsundervisning, inklusive undervisning om

homo- och bisexualitet. Det förekommer också att det

används läromedel som sprider fördomar om homo- och

bisexualitet. Dessa läromedel skall naturligtvis

ersättas med läromedel präglade av respekt och

acceptans. Det jag här har anfört bör riksdagen

tillkännage för regeringen som sin mening och därmed

bifalla motion 2000/01:L459 yrkande 16.

Jag anser det viktigt att läromedelsfrågorna ägnas

stor uppmärksamhet i den statliga uppföljningen

genom Skolverket och dess kvalitetsgranskningsnämnd.

Det jag här har anfört bör riksdagen tillkännage för

regeringen som sin mening och därmed bifalla motion

2000/01:Ub227 yrkande 4.

Barn och ungdomar i behov av särskilt stöd har

drabbats hårt av de senaste årens besparingar i

kommunerna. Elever med grava läs- och

skrivsvårigheter (dyslexi) måste uppmärksammas mer i

skolan. Om dyslexi inte uppmärksammas i tid blir

ofta konsekvensen att eleven får problem med

alltfler inslag i skolarbetet. För många elever kan

det vara avgörande om de kan få undervisning enskilt

eller i mindre grupp under vissa perioder. Därför

måste speciallärartjänster återinrättas i skolorna

och en speciallärarutbildning införas på

lärarhögskolorna. Det jag här har anfört bör

riksdagen tillkännage för regeringen som sin mening

och därmed bifalla motion 2000/01:Ub225 yrkande 4.

Betyg bör ges i grundskolan tidigare än i dag. Att

dela ut de första betygen på hösten i årskurs 8 år

alldeles för sent. Alla elever bör få betyg från

årskurs 6. Dessutom bör betygsskalan bli sexgradig.

Skolket är ett växande problem i många skolor,

vilket leder till att det är svårt att bedriva en

ordnad undervisning. Jag anser att det skall vara

möjligt att ange ogiltig frånvaro på terminsbetygen.

I tidigare årskurser skall föräldrarna regelbundet

få skriftlig information om sina barns frånvaro. Det

jag här har anfört bör riksdagen tillkännage för

regeringen som sin mening och därmed bifalla motion

2000/01:Ub225 yrkandena 5 och 10.

Utvecklingssamtalen är oerhört viktiga för elever,

föräldrar och lärare. Utvecklingssamtal skall enligt

min och Folkpartiets mening föras redan i förskolan

och sedan genom hela grundskoletiden. Dessa samtal

skall alltid dokumenteras skriftligt.

Grundskoleförordningen bör ändras så att detta blir

möjligt. Det jag här har anfört bör riksdagen

tillkännage för regeringen som sin mening och därmed

bifalla motion 2000/01:Ub225 yrkande 7.

Nationella prov ger, liksom betyg, möjlighet att

upptäcka elever som är i behov av stöd. De ger också

en samlad bild av skolans resultat. Obligatoriska

nationella prov bör därför genomföras regelbundet.

De nationella ämnesproven i svenska, engelska och

matematik skall vara obligatoriska redan i

grundskolans tredje år. Det jag här har anfört bör

riksdagen tillkännage för regeringen som sin mening

och därmed bifalla motion 2000/01:Ub225 yrkande 6.

Under skolåldern utvecklas många av de vanor och

livsstilar som får bestående effekter för hälsan.

Det gäller matvanor, motionsvanor och bruk av tobak,

alkohol och droger. Det är viktigt att

gymnasieskolan fortsätter den undervisning i

hälsofrågor som påbörjas i grundskolan. Den skall ta

sin utgångspunkt i ett positivt och främjande

perspektiv även om man inte skall blunda för de

risker som finns i elevernas omvärld.

Idrottsrörelsen fyller en viktig roll för

opinionsbildning i folkhälsofrågor. Som frivillig

folkrörelse kan dock idrottsrörelsen aldrig ha

huvudansvaret för att nå alla barn och ungdomar med

ett positivt budskap om motionens och den fysiska

aktivitetens betydelse. Denna uppgift ligger, och

måste framöver också ligga, på skolan. Det jag här

har anfört bör riksdagen tillkännage för regeringen

som sin mening och därmed bifalla motionerna

2000/01:So549 yrkande 11 och 2000/01:Kr539 yrkande

4.

Det verkar bli allt lättare för ungdomar att få tag

i alkohol och narkotika och tobak. Rök- och

alkoholdebuten sker allt längre ned i åldrarna, och

den negativa attityden till narkotika tycks ha

luckrats upp. Jag och Folkpartiet efterlyser en

nationell handlingsplan för hur kampen mot ungas

missbruk av alkohol, narkotika och tobak skall

intensifieras. Det jag här har anfört bör riksdagen

tillkännage för regeringen som sin mening och därmed

bifalla motion 2000/01:Ub236 yrkande 22.

Det måste till kraftfulla åtgärder mot mobbning och

annan kränkande behandling av elever i skolorna. Jag

anser att brott som begås i skolan alltid skall

polisanmälas. Varje skola skall ha en åtgärdsplan

mot mobbning. En av de viktigaste åtgärderna är att

informera föräldrar till barn som mobbar eller

mobbas. Föräldrarna har rätt att få veta vad som

händer deras barn i skolan, och de kan också bidra

till en lösning av problemet. Elever som gjort sig

skyldiga till grova förseelser som mobbning och våld

måste kunna skiljas från skolan under en längre tid.

Regeringen bör se över skolformsförordningarna så

att de ger skolor rätt stöd för sin

myndighetsutövning. Det jag här har anfört bör

riksdagen tillkännage för regeringen som sin mening

och därmed bifalla motionerna 2000/01:Ub225

yrkandena 8 och 9 och 2000/01:Ub236 yrkande 34.

Skolan är Sveriges största arbetsplats. Trots att

svenska skolelever omfattas av arbetsmiljölagen har

brister i skolans arbetsmiljö avslöjats, både när

det gäller den psykosociala och den fysiska

arbetsmiljön. Jag anser det självklart att även

elever och lärare skall ha en arbetsplats som

uppfyller kraven på en acceptabel arbetsmiljö. Detta

bör riksdagen tillkännage för regeringen som sin

mening och därmed bifalla motion 2000/01:Ub225

yrkande 11.

I dag får endast undervisning i yrkesämnen i

gymnasieskolan läggas ut på entreprenad. Denna

begränsning är enligt min mening omotiverad. Om det

finns tydliga krav på lärarkompetens och

undervisningens kvalitet finns det ingen anledning

att begränsa entreprenadmöjligheten till yrkesämnen.

Det borde vara möjligt för en kommun att t.ex.

beställa undervisning med en särskild pedagogisk

profil i språk eller naturvetenskap av

lärarkooperativ eller andra privata anordnare. Det

jag här har anfört bör riksdagen tillkännage för

regeringen som sin mening och därmed bifalla

motionerna 1999/2000:Ub294 yrkande 32 och

2000/01:Ub236 yrkande 28.

3. Övriga frågor om grundskolans

ansvar och omfattning, m.m.

(punkterna 2, 5, 8, 10, 12, 15, 28,

30, 33, 34, 36 och 39) - m

av Lars Hjertén (m), Tomas Högström (m), Per Bill

(m) och Anders Sjölund (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkterna 2,

5, 8, 10, 12, 15, 28, 30, 33, 34, 36 och 39 borde ha

följande lydelse.

2. Övriga frågor om grundskolans ansvar och

omfattning m.m.

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som anförs i reservation 3 och

bifaller därmed motion 2000/01:A244 yrkande 5

samt avslår motionerna 1999/2000:Bo231 yrkande 9,

2000/01:Ub207 yrkandena 1 och 2, 2000/01:Ub215

yrkandena 2-4, 2000/01:Ub270 yrkande 1,

2000/01:Ub816 yrkande 1 och 2000/01:Bo223 yrkande

9.

5. Decentralisering av makt och inflytande

till skolorna

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som anförs i reservation 3 och

bifaller därmed motion 2000/01:Ub324 samt avslår

motionerna 2000/01:Ub203 yrkande 2, 2000/01:Ub239

yrkandena 4 och 13, 2000/01:Ub316 yrkande 23 och

2000/01: So358 yrkande 4.

8. Lärare

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som anförs i reservation 3 och

bifaller därmed motionerna 1999/2000:Ub227

yrkande 2 och 2000/01:Ub260 yrkande 14 samt

avslår motionerna 1999/2000: Ub277 yrkande 5,

2000/01:Ub225 yrkande 14, 2000/01:Ub316 yrkandena

17 och 18 samt 2000/01:Ub331 yrkande 18.

10. Sanktioner mot kommuner

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som anförs i reservation 3 och

bifaller därmed motion 2000/01:Ub288 samt avslår

motion 2000/01:Ub239 yrkande 12.

12. Kontrollsystem

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som anförs i reservation 3 och

bifaller därmed motion 2000/01:Ub313 yrkande 4.

15. Värdegrunden

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som anförs i reservation 3 och

bifaller därmed motion 2000/01:Ub284 yrkande 2

samt avslår motionerna 2000/01:Ub215 yrkande 1,

2000/01:Ub246 yrkande 2, 2000/01:Ub283,

2000/01:Ub316 yrkande 2, 2000/01:Ub320 yrkandena

2-4, 2000/01:Ub336 och 2000/01:Ub821 yrkandena 3,

4, 7 och 9.

28. Betygen i grundskolan

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som anförs i reservation 3 och

bifaller därmed motionerna 2000/01:Ub206

yrkandena 3-4, 2000/01:Ub260 yrkande 2,

2000/01:Ub282 yrkande 2 och 2000/01: Ub284

yrkande 3 samt avslår motionerna 2000/01:Ub206

yrkande 5, 2000/01:Ub225 yrkandena 5 och 10,

2000/01:Ub232, 2000/01:Ub237, 2000/01:Ub239

yrkande 5, 2000/01:Ub256, 2000/01:Ub276 yrkande 3

och 2000/01:Ub316 yrkandena 15 och 16.

30. Nationella prov

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som anförs i reservation 3 och

bifaller därmed motion 2000/01:Ub222 samt avslår

motionerna 2000/01:Ub225 yrkande 6 och

2000/01:Ub322.

33. Alkohol, narkotika och tobak (ANT)

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som anförs i reservation 3 och

bifaller därmed motionerna 2000/01:Ju929 yrkande

5 och 2000/01:Ju931 yrkande 4 samt avslår

motionerna 2000/01:Ub236 yrkande 22,

2000/01:Ub332 yrkande 3, 2000/01:Sf274 yrkande 37

och 2000/01:So362 yrkande 1.

34. Mobbning och annan kränkande

behandling

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som anförs i reservation 3 och

bifaller därmed motionerna 2000/01:Ub217 yrkande

1 och 2000/01:Ub284 yrkande 1 samt avslår

motionerna 2000/01:Ub217 yrkandena 2-6,

2000/01:Ub218 yrkandena 1, 3, 4 och 10, 2000/01:

Ub225 yrkandena 8 och 9, 2000/01:Ub236 yrkande

34, 2000/01:Ub239 yrkande 10, 2000/01:Ub320

yrkandena 1 och 5-7, 2000/01:Ju907 yrkande 12 och

2000/01:So450 yrkande 4.

36. Utbildning på entreprenad

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som anförs i reservation 3 och

bifaller därmed motionerna 1999/2000:Ub227

yrkande 6, 1999/2000:Ub311 yrkande 9 och

2000/01:Ub260 yrkande 8 samt avslår motionerna

1999/2000:Ub294 yrkande 32 och 2000/01:Ub236

yrkande 28.

39. Rekrytering till språkutbildning

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som anförs i reservation 3 och

bifaller därmed motion 2000/01:Ub818 yrkande 2.

Ställningstagande

Moderata samlingspartiet vill skapa en

kunskapsnation i världsklass. Det kräver bland annat

att ungdomsskolan förbättras. Grunden för kunskap

och växt läggs i grundskolan. Grundskolan måste

anpassas till elevernas önskemål och behov. En

flexibel skolstart skall tillämpas. Ingen elev skall

behöva lämna grundskolan utan godkända baskunskaper.

Alla skall ha rätt till det stöd som fordras för att

uppnå de övergripande kunskapsmålen. Mångfald och

flexibilitet i organisation och arbetsformer skall

främjas. Alla skall ges rätt att fritt välja skola.

Finansieringen av elevernas utbildning skall ske

genom att skolans resurser följer elevernas fria

val. Ansvaret för grundskolans finansiering skall

övertas av staten och varje skola få ett eget direkt

budgetansvar. Kontinuerliga kvalitetsvärderingar av

undervisningens resultat skall göras av ett

fristående kontrollinstitut. Detta bör riksdagen

tillkännage för regeringen som sin mening och därmed

bifalla motion 2000/01:A244 yrkande 5.

Flera rapporter pekar på de problem kommunala skolor

har, då deras möjlighet att göra prioriteringar

begränsas av kommunernas budgetordning m.m. Om alla

skolor fick skolpeng per elev skulle också de

kommunala skolorna bli fria att använda resurserna

på bästa sätt. Regeringen bör för riksdagen lägga

fram förslag om ytterligare decentralisering av

ansvaret för skolan. Enhetliga regler som ger

kommunala skolor frihet motsvarande de fristående

skolornas bör eftersträvas. Detta bör riksdagen

tillkännage för regeringen som sin mening och därmed

bifalla motion 2000/01:Ub324.

Det är viktigt att stärka läraryrkets status. Här

behövs flera insatser. En ny, kunskapsinriktad

skolpolitik och högre löner för lärare är viktiga

medel. Antagningskraven till lärarutbildningen bör

skärpas. Ett lärarcertifikat bör införas som bevis

på genomgången utbildning. Certifikatet bör förnyas

vart femte år. Detta underlättar en kontinuerlig

kvalitetskontroll och kompetenshöjning. Vi anser att

lärare inte bara skall ha nödvändiga kunskaper i

svenska, utan att lärare måste ha sådana kunskaper

att de med god kvalitet kan förmedla och stimulera

alla elevers utveckling i svenska språket. Vi

förordar att skollagens tidigare skrivning

återställs när det gäller kraven på lärarnas

kunskaper i svenska språket. Detta bör riksdagen

tillkännage för regeringen som sin mening och därmed

bifalla motionerna 1999/2000:Ub227 yrkande 2 och

2000/01:Ub260 yrkande 14.

Skollagen föreskriver att varje skola skall lämna en

kvalitetsredovisning över sin verksamhet. Trots att

kvalitetsredovisningen är obligatorisk avstår nästan

hälften av landets kommuner från att redovisa till

Skolverket på vilket sätt skolans mål uppnås eller

på vilket sätt man tänker arbeta för att nå de

uppsatta målen. Ett sanktionssystem mot kommuner och

enskilda skolor som kan användas när föreskriften om

kvalitetsredovisning av skolorna inte efterlevs

behöver utarbetas så att målet om likvärdig

utbildning kan följas upp och resultat utvärderas.

Detta bör riksdagen tillkännage för regeringen som

sin mening och därmed bifalla motion 2000/01:Ub288.

Det har i många år varit en utbredd uppfattning att

historiekunskaperna i samhället är sviktande.

Historieundervisningens omfång har minskats kraftigt

sedan 1950-talet på såväl grundskole- som

gymnasienivå. Samtidigt är det uppenbart att inget

politiskt parti aktivt haft som mål att

historiekunskaperna skall trängas tillbaka. Tvärtom

råder det samförstånd kring värdet av historisk

kunskap. Mot bakgrund av detta bör ökat fokus sättas

på frågan om historieundervisningens omfattning och

kvalitet. Viktiga instrument för detta är bl.a.

utvärdering av undervisningen. Det bör ske

kontinuerligt på nationell nivå, exempelvis genom

nationella prov. Detta bör riksdagen tillkännage för

regeringen som sin mening och därmed bifalla motion

2000/01:Ub313 yrkande 4.

I läroplanen finns den värdegrund arbetet i skolan

skall vila på liksom allmänna mål för skolans

fostrande uppgifter. Att många fortfarande inte har

ett tydligt förhållande till begreppet är ett

underbetyg för förankringen och informationen om en

grundläggande princip som skolväsendet skall vila

på. Vi anser därför att kunskaperna om läroplanens

grund och intentioner måste förbättras. Målen för

skolans uppgifter när det gäller utveckling av

elevers sociala kompetens behöver bli tydligare.

Samtidigt måste skolan ges användbara verktyg och

riktlinjer för det konkreta och vardagliga arbetet.

Detta bör riksdagen tillkännage för regeringen som

sin mening och därmed bifalla motion 2000/01:Ub284

yrkande 2.

Det är angeläget att varje elevs och skolornas

resultat följs upp och synliggörs. Vi är övertygade

om att individuell uppföljning är centralt i arbetet

för att öka skolornas måluppfyllelse. Vi vill att

betyg skall ges tidigare än i årskurs åtta och att

skriftliga omdömen skall kunna ges fr.o.m. det

första skol-

året. Den enskilda skolan bör ges rätten att utforma

skriftliga omdömen på det sätt man önskar. Det

viktiga är att de ger besked om elevens kunskaper i

förhållande till undervisningens mål. Vi anser

vidare att skolorna bör åläggas skyldighet att

informera föräldrar och skolhuvudmän i ordnings- och

uppförandefrågor. Detta bör riksdagen tillkännage

för regeringen som sin mening och därmed bifalla

motionerna 2000/01:Ub206 yrkandena 3 och 4, 2000/01:

Ub260 yrkande 2, 2000/01:Ub282 yrkande 2 och

2000/01:Ub284 yrkande 3.

Nationella prov i olika ämnen genomförs i

grundskolans klasser 5 och 9. De fyller en viktig

roll när det gäller att kontrollera den generella

kunskapsnivån, men tyvärr beaktas inte att

undervisningen är annorlunda upplagd i skolor

inrättade för elever med handikapp av olika slag.

För att få en rättvisare jämförelse är det angeläget

att reglerna ses över så att alla elever ges samma

undervisningsmässiga förutsättningar att klara

uppgiften. Detta bör riksdagen tillkännage för

regeringen som sin mening och därmed bifalla motion

2000/01:Ub222.

Skolan skall ha skyldighet att informera föräldrarna

om allt väsentligt som rör barnet.

Informationsskyldigheten skall gälla både hur

inlärningen fortskrider och hur eleven fungerar och

utvecklas socialt i skolmiljön. Information är

viktig för att föräldrarna, huvudansvariga för sina

barn, skall kunna ta nödvändiga initiativ för att på

bästa sätt stödja barnets utveckling. Särskilt

viktigt är att skolan informerar föräldrarna om

elevens beteende förändras på ett oroande sätt.

Förändringar i unga människors sätt att vara kan

vara tecken på missbruk eller andra allvarliga

problem. Skolpersonalen måste ges kontinuerlig

fortbildning om symtom och verkningar av

narkotikamissbruk m.m. Detta bör riksdagen

tillkännage för regeringen som sin mening och därmed

bifalla motionerna 2000/01: Ju929 yrkande 5 och

2000/01:Ju931 yrkande 4.

Det är ett svek mot eleverna att inte ta itu med de

ordningsproblem som finns i många skolor.

Ordningsproblemen är av olika slag, men genomgående

tycks det som om skolans vuxna och många föräldrar

inte kan eller orkar ta sitt vuxenansvar. Skolan

skall ingripa tidigt och tydligt mot mobbning.

Tyvärr följer långt ifrån alla skolor de regler som

gäller. Lagar och regler som rör mobbning är

dessutom dåligt kända bland eleverna. De vet ofta

inte vilka åtgärder de har rätt att kräva. Sannolikt

är situationen densamma vad gäller skolbarnens

föräldrar. Det är ofta otydligt vem som ansvarar för

kommunens arbete mot mobbning och vem som en

bekymrad förälder skall vända sig till.

Skolförordningarnas bestämmelser om åtgärder för

elevers tillrättaförande behöver ses över. Det vi

här har anfört bör riksdagen tillkännage för

regeringen som sin mening och därmed bifalla

motionerna 2000/01:Ub217 yrkande 1 och 2000/01:Ub284

yrkande 1.

Den snabba kunskapsutvecklingen och därmed

lärarrollens förändring, liksom svårigheterna att

rekrytera utbildade lärare till skolan innebär

oberoende av varandra att nya vägar måste sökas.

Vidare måste skolans miljö stimulera en anda av

företagande både i vid mening och specifikt inriktat

på att starta och driva företag. En sluten skolmiljö

som präglas av kommunalt skolmonopol uppfyller inte

de krav och har inte den kompetens som krävs för att

ge alla elever utbildning i entreprenörskap.

Moderata samlingspartiet förordar att skolornas

möjlighet att lägga ut undervisning på entreprenad

släpps fri. Detta skulle ge skolorna bättre

möjligheter att värna undervisningens kvalitet

samtidigt som värderingen av goda lärarinsatser

skulle bli mer rimlig. Detta bör riksdagen

tillkännage för regeringen som sin mening och därmed

bifalla motionerna 1999/2000:Ub227 yrkande 6,

1999/2000:Ub311 yrkande 9 och 2000/01:Ub260 yrkande

8.

Det vikande intresset för utbildning i främmande

språk är bekymmersamt. I en tid med alltfler

internationella kontakter räcker det inte med

kunskaper i engelska som många förvillas att tro.

Inom näringslivet och internationellt samarbete av

många olika slag är språkkunskaper efterfrågade och

viktiga. Risken är att vikande rekrytering till

utbildningarna leder till att vi på sikt får

svårigheter med språklärarförsörjningen, vilket

leder till sänkt undervisningskvalitet osv. Det

behövs en analys av skälen för de svårigheter som nu

märks vad gäller rekrytering till språkutbildningar.

Regeringen bör ta initiativ till en utredning vad

gäller språkutbildningen från grundskolan t.o.m.

högskolan som en del av arbetet under EU:s och

Europarådets europeiska språkår 2001. Detta bör

riksdagen tillkännage för regeringen som sin mening

och därmed bifalla motion 2000/01:Ub818 yrkande 2.

4. Övriga frågor om grundskolans

ansvar och omfattning, m.m.

(punkterna 2 och 4) - mp

av Gunnar Goude (mp).

Jag anser att utskottets förslag under punkterna 2

och 4 borde ha följande lydelse.

Förslag till riksdagsbeslut

2. Övriga frågor om grundskolans ansvar och

omfattning m.m.

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som anförs i reservation 4 och

bifaller därmed motion 2000/01:Ub816 yrkande 1

samt avslår motionerna 1999/2000:Bo231 yrkande 9,

2000/01:Ub207 yrkandena 1 och 2, 2000/01:Ub215

yrkandena 2-4, 2000/01:Ub270 yrkande 1,

2000/01:A244 yrkande 5 och 2000/01:Bo223 yrkande

9.

4. Elevinflytande

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som anförs i reservation 4 och

bifaller därmed motion 2000/01:K401 yrkande 4

samt avslår motionerna 2000/01:Ub252,

2000/01:Ub316 yrkande 22, 2000/01: Ub331

yrkande 6 och 2000/01:Ub813 yrkande 1.

Ställningstagande

Miljöpartiet anser att skolan skall vara en skola

för alla, där barn med olika förutsättningar, från

olika miljöer och med olika religionsinriktningar

fostras till att leva tillsammans och ha respekt för

varandras egenart. Skolan skall ge alla elever en

likvärdig utbildning av god kvalitet. En skola för

alla men också en skola för envar.

Grundskolan har under den senaste tioårsperioden

fått ändrade arbetsdirektiv i en rad olika

hänseenden; från nya skolplaner, läroplaner,

kursplaner och krav på lokala arbetsplaner till ny

organisation och nytt huvudmannaskap. Det skolan

framför allt behöver under den närmaste framtiden är

arbetsro och ökade resurser. De förändringar som är

påkallade är i huvudsak sådana åtgärder som krävs

med hänsyn till de nedskärningar som skett i skolans

resurser under 1990-talets början.

Få lärare har i dag tillräckliga kunskaper för att

rätt omhänderta elever med läs- och

skrivsvårigheter. I utbildningen av såväl lärare som

specialpedagoger måste kunskap om dyslexi och

metodik för elever med läs- och skrivsvårigheter få

en framskjuten plats. Den samlade kompetensen och

resurserna i landet bör samlas i ett centralt

initierat projekt rörande dyslexiproblemen.

Minoritetsgruppers rätt till undervisning i sitt

modersmål skall skyddas. Modersmålslärare som saknar

lärarutbildning skall erbjudas kvalificerad

fortbildning. Modersmålsutbildning skall ha samma

ställning i skolan som övriga ämnen. Svenska som

andraspråk bör prioriteras.

Ingen elev skall vara rädd för att gå till skolan

på grund av mobbning, och ingen förälder skall

behöva oroa sig för att hans eller hennes barn skall

utsättas för något sådant. Ett fullständigt program

för hantering av mobbningsproblem skall finnas på

varje skola. Ett program mot mobbning måste

innehålla klara regler för hur man aktivt skall

kontrollera om mobbning förekommer, regler för hur

mobbning förebyggs genom att frågan uppmärksammas

och diskuteras återkommande, såväl med elever som

med föräldrar och personal samt ett särskilt

handlingsprogram för den situation då mobbning

upptäcks.

Tillsyn av undervisningens innehåll och kvalitet,

möjligheter till elevdemokrati, resurser för barn

med läs- och skrivsvårigheter, tillgången till god

skolhälsovård, etc. förekommer ännu i alltför liten

utsträckning. Det är naturligt att Skolverket, med

sitt övergripande ansvar, tillser att kommunerna får

information om vad som förväntas av dem och sedan

kontrollerar att kommunerna verkligen bedriver en

aktiv tillsyn enligt anvisningarna.

De fristående skolornas pedagogiska verksamhet

utgör ett viktigt bidrag till det pedagogiska

arbetet inom kommunen och kan ofta fungera som

banbrytare och anvisa nya alternativ för pedagogiken

vid de kommunala skolorna. Miljöpartiet har

föreslagit ett åttapunktersprogram för utveckling av

friskolorna. Förslaget omfattar bl.a. en särskild

utvecklingsfond, åtgärder för att värna

glesbygdsskolor och ordnad lärarutbildning för

friskollärare.

Vad som här anförts bör riksdagen tillkännage för

regeringen som sin mening och därmed bifalla motion

2000/01:Ub816 yrkande 1.

En demokratisk skola som efterlever barnkonventionen

bör välkomna och uppmuntra elevers deltagande i det

beslutsfattande som påverkar elevers situation i

skolan. Miljöpartiet anser att elevråd och

skolkonferenser bl.a. bör fungera som remissorgan

för kommunerna. Planerar man en förändring i skolan

skall också eleverna ha en möjlighet att framföra

sina åsikter. Miljöpartiet vill också att skolor med

elevmajoritet i styrelsen uppmuntras och att elever

har rätt att närvara vid anställningsintervjuer av

skolans personal. Elever skall få kunskap om vilka

rättigheter de har i den nationella lagstiftningen

men också om FN:s barnkonvention. Detta bör skrivas

in i läroplanen. Riksdagen bör tillkännage för

regeringen som sin mening vad jag här har anfört och

därmed bifalla motion 2000/01:K401 yrkande 4.

5. Elevinflytande, m.m. (punkterna

4, 5, 7, 8, 14, 15, 17, 19, 21, 23,

28, 29, 31, 33, 34 och 35) - kd

av Yvonne Andersson (kd) och Erling Wälivaara

(kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkterna 4,

5, 7, 8, 14, 15, 17, 19, 21, 23, 28, 29, 31, 33, 34

och 35 borde ha följande lydelse.

1. Elevinflytande

2.

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som anförs i reservation 5 och

bifaller därmed motion 2000/01:Ub316 yrkande 22

och avslår motionerna 2000/01:Ub252,

2000/01:Ub331 yrkande 6, 2000/01: Ub813 yrkande 1

och 2000/01:K401 yrkande 4.

3. Decentralisering av makt och inflytande till

skolorna

4.

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som anförs i reservation 5 och

bifaller därmed motion 2000/01:Ub316 yrkande 23

och avslår motionerna 2000/01:Ub203 yrkande 2,

2000/01:Ub239 yrkandena 4 och 13, 2000/01:Ub324

och 2000/01:So358 yrkande 4.

7. Skolledare

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som anförs i reservation 5 och

bifaller därmed motionerna 2000/01:Ub316

yrkandena 21 och 29 och 2000/01:Ub331 yrkande 20

och avslår motionerna 2000/01:Ub214 yrkande 2,

2000/01:Ub225 yrkande 16, 2000/01:Ub236 yrkande

21 och 2000/01:Ub331 yrkande 21.

8. Lärare

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som anförs i reservation 5 och

bifaller därmed motionerna 1999/2000:Ub277

yrkande 5, 2000/01:Ub316 yrkandena 17 och 18 och

2000/01:Ub331 yrkande 18 och avslår motionerna

1999/2000:Ub227 yrkande 2, 2000/01:Ub225 yrkande

14 och 2000/01:Ub260 yrkande 14.

14. Kulturens roll i skolan

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som anförs i reservation 5 och

bifaller därmed motion 2000/01:Ub316 yrkande 13

och avslår motion 2000/01:Kr290 yrkande 2.

15. Värdegrunden

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som anförs i reservation 5 och

bifaller därmed motionerna 2000/01:Ub316 yrkande

2 och 2000/01:Ub320 yrkandena 2-4 och avslår

motionerna 2000/01: Ub215 yrkande 1,

2000/01:Ub246 yrkande 2, 2000/01:Ub283, 2000/01:

Ub284 yrkande 2, 2000/01:Ub336 och 2000/01:Ub821

yrkandena 3, 4, 7 och 9.

1. Ämnesfrågor av övergripande karaktär

2.

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som anförs i reservation 5 och

bifaller därmed motion 2000/01:Ub316 yrkandena 11

och 31 och avslår motionerna 2000/01:Ub225

yrkande 3, 2000/01:Ub227 yrkande 2 och

2000/01:Ub291.

1. Undervisningen i historia, religionskunskap,

svenska samt om demokrati

2.

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som anförs i reservation 5 och

bifaller därmed motionerna 2000/01:Ub316 yrkande

3 och 2000/01:Kr288 yrkandena 1 och 2 och avslår

motionerna 2000/01: Ub302, 2000/01:Ub313

yrkandena 1 och 3, 2000/01:Ub330 och 2000/01:

K401 yrkande 5.

1. Idrott och hälsa

2.

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som anförs i reservation 5 och

bifaller därmed motion 2000/01:Ub316 yrkande 12

och avslår motionerna 2000/01:Ub226,

2000/01:Ub247, 2000/01:Ub266, 2000/01:Ub268,

2000/01:Ub307 yrkandena 1, 2 och 4,

2000/01:Ub318, 2000/01:Ub325, 2000/01:Ub332

yrkande 1, 2000/01:Ub341 yrkandena 1 och 2,

2000/01:Ub806 yrkande 2, 2000/01:Kr537 yrkande 2

och 2000/01: Kr538 yrkande 4.

1. Sex- och samlevnadsundervisning

2.

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som anförs i reservation 5 och

bifaller därmed motion 2000/01:Ub331 yrkande 3

och avslår motionerna 2000/01:Ub246 yrkandena 1

och 3-6, 2000/01:Ub255, 2000/01:Ub821 yrkande 2,

2000/01:Ju724 yrkande 16, 2000/01:L459 yrkande

16, 2000/01:So304 yrkande 6 och 2000/01:So545

yrkande 11.

1. Betygen i grundskolan

2.

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som anförs i reservation 5 och

bifaller därmed motion 2000/01:Ub316 yrkandena 15

och 16 och avslår motionerna 2000/01:Ub206

yrkandena 3-5, 2000/01: Ub225 yrkandena 5 och 10,

2000/01:Ub232, 2000/01:Ub237, 2000/01: Ub239

yrkande 5, 2000/01:Ub256, 2000/01:Ub260 yrkande

2, 2000/01: Ub276 yrkande 3, 2000/01:Ub282

yrkande 2 och 2000/01:Ub284 yrkande 3.

3. Utvecklingssamtalen

4.

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som anförs i reservation 5 och

bifaller därmed motion 2000/01:Ub316 yrkande 14

och avslår motionerna 2000/01:Ub225 yrkande 7 och

2000/01:Ub239 yrkande 7.

1. Hälsa

2.

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som anförs i reservation 5 och

bifaller därmed motion 2000/01:Ub316 yrkande 20

och avslår motionerna 2000/01:Ub234,

2000/01:Ub240 yrkandena 1 och 2, 2000/01:So453

yrkande 2, 2000/01:So549 yrkande 11 och 2000/01:

Kr539 yrkande 4.

1. Alkohol, narkotika och tobak (ANT)

2.

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som anförs i reservation 5 och

bifaller därmed motion 2000/01:So362 yrkande 1

och avslår motionerna 2000/01:Ub236 yrkande 22,

2000/01:Ub332 yrkande 3, 2000/01:Ju929 yrkande 5,

2000/01:Ju931 yrkande 4 och 2000/01: Sf274

yrkande 37.

3. Mobbning och annan kränkande behandling

4.

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som anförs i reservation 5 och

bifaller därmed motion 2000/01:Ub320 yrkandena 1

och 5-7 och avslår motionerna 2000/01:Ub217

yrkandena 1-6, 2000/01: Ub218 yrkandena 1, 3, 4

och 10, 2000/01:Ub225 yrkandena 8 och 9,

2000/01:Ub236 yrkande 34, 2000/01:Ub239 yrkande

10, 2000/01:Ub284 yrkande 1, 2000/01:Ju907

yrkande 12 och 2000/01:So450 yrkande 4.

5. Arbetsmiljö

6.

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som anförs i reservation 5 och

bifaller därmed motion 2000/01:Ub316 yrkande 26

och avslår motionerna 2000/01:Ub225 yrkande 11,

2000/01:Ub238, 2000/01: Ub239 yrkande 9,

2000/01:Ub331 yrkande 5, 2000/01:Ub335

yrkandena 1 och 2, 2000/01:Ub342 och

2000/01:Bo540 yrkande 2.

Ställningstagande

Eleverna har lagfäst rätt till inflytande över hur

deras utbildning utformas. Tyvärr visar

undersökningar att elever upplever att deras

inflytande avtar med stigande ålder, trots att det

borde vara tvärtom. Skolledare, lärare och övrig

personal måste ge eleverna möjlighet att utöva sina

rättigheter och att öva sig i demokratiskt

beslutsfattande. Elevkårsarbete skall kunna ske på

skoltid och skall uppmuntras av alla vuxna. Hur

arbetet med att stärka elevinflytandet läggs upp bör

framgå av kommunens skolplan och av arbetsplanen för

respektive skola. Skolverket måste utöva aktiv

tillsyn på detta område samt sprida goda exempel.

Det vi här har anfört bör riksdagen tillkännage för

regeringen som sin mening och därmed bifalla motion

2000/01:Ub316 yrkande 22.

Vi anser att föräldrars rätt till information och

medinflytande i skolan behöver stärkas. De är också

en kanal i arbetet med att öppna skolan mot det

omgivande samhället. Föräldrars intressen, kunskaper

och kapacitet skall tas till vara i beslut som rör

skolan och därmed de egna barnens vardag. Sedan

några år pågår en försöksverksamhet i grundskolan

med lokala styrelser med föräldramajoritet, som

innebär en viss decentralisering av makt och

inflytande till den lokala skolan.

Försöksverksamheten bör nu utvärderas. Det är

viktigt att man prövar olika former för att se hur

största möjliga intresse från föräldrar kan

åstadkommas och tas till vara. Skolverket har ett

ansvar att sprida goda exempel. Det vi här har

anfört bör riksdagen tillkännage för regeringen som

sin mening och därmed bifalla motion 2000/01:Ub316

yrkande 23.

För utvecklingen av den målstyrda skolan har

kommunerna och skolledarna mycket viktiga roller.

Många kommuner sköter inte sina åligganden när det

gäller att utarbeta, följa upp och utvärdera sina

skolplaner. Den bristande överensstämmelse som ofta

råder mellan kommunernas budgetar och skolplaner är

anmärkningsvärd. Det är viktigt med en tydlig

ansvars- och befogenhetsbeskrivning för skolledare.

Skolledarnas ställning som pedagogiska ledare bör

prioriteras. Ett skolområde får inte vara större än

att rektor hinner vara pedagogisk ledare och

inspiratör och samtidigt administratör och ekonomisk

förvaltare. Rektorer som rekryteras skall ha goda

ledaregenskaper och en högklassig grundutbildning

och få kontinuerlig fortbildning så att de i verklig

mening kan vara ledare för såväl skolans pedagogiska

som dess administrativa verksamhet. Det vi här har

anfört bör riksdagen tillkännage för regeringen som

sin mening och därmed bifalla motionerna

2000/01:Ub316 yrkandena 21 och 29 och 2000/01:Ub331

yrkande 20.

Lärarna är skolans viktigaste resurs. Lärarrollen

behöver uppvärderas. Läraren skall ha huvudansvar

för högst 15 elever och ha tillgång till en egen

arbetsplats i skolan. Varje nyexaminerad lärare bör

få en erfaren kollega som mentor under sitt första

arbetsår. För att inte riskera att skolan förmedlar

kunskaper som tillhör gårdagens yrkesliv är det

viktigt att yrkeslärare får yrkespraktik eller

kompetenshöjande teoretisk vidareutbildning.

Lärarnas karriärmöjligheter måste öka. Det krävs

genomtänkta planer för rekrytering av personal och

utveckling av karriärstegar. Möjligheterna till

kompetensutveckling, till vidare studier och

forskning är avgörande för att läraryrket skall vara

attraktivt i framtiden.

Lärarnas uppgift måste tydliggöras i förhållande

till andra yrkesgrupper. Elevvården måste stärkas.

Speciallärare behövs för att ge alla elever en chans

till utveckling och för att motverka utbrändhet hos

enskilda lärare. De besparingar som gjorts på

speciallärare är inte rimliga.

Det vi här har anfört bör riksdagen tillkännage

för regeringen som sin mening och därmed bifalla

motionerna 1999/2000:Ub277 yrkande 5, 2000/01: Ub316

yrkandena 17 och 18 och 2000/01:Ub331 yrkande 18.

Kulturen bör leva i skolan och genomsyra

verksamheten. Bild, ord, film, musik och rörelse är

naturliga element som kan fungera som självklara

inslag i alla ämnen. Musik- och kulturskolornas

betydelse för barns och ungdomars utveckling kan

inte nog understrykas. Det vi här har anfört bör

riksdagen tillkännage för regeringen som sin mening

och därmed bifalla motion 2000/01:Ub316 yrkande 13.

All utbildning och fostran är i djupare mening en

fråga om att förmedla ett kulturarv, att föra över

värderingar och normer till kommande generationer.

Vi anser att värdegrunden bör vara lika formulerad i

samtliga läroplaner. Läroplanen för förskolan bör i

likhet med läroplanen för det obligatoriska

skolväsendet hänvisa till den kristna traditionen i

vårt land och den etik som bygger på denna

tradition. Vi anser att varje kommun kontinuerligt

bör genomföra fortbildning för all skolpersonal

kring det avsnitt i läroplanen som behandlar skolans

värdegrund. Varje skola bör sedan göra en plan för

hur man i undervisningen och i hela skolans

verksamhet, t.ex. genom studiecirklar med

föräldrarna, kan omsätta skolans värdegrund i

praktiken. Undervisning i sociala färdigheter kan

vara något att överväga, liksom man gör i andra EU-

länder där man tar mobbning på stort allvar. Det vi

här har anfört bör riksdagen tillkännage för

regeringen som sin mening och därmed bifalla

motionerna 2000/01:Ub316 yrkande 2 och 2000/01:Ub320

yrkandena 2-4.

En viktig övergripande fråga är fördelningen mellan

praktisk-estetiska och teoretiska ämnen i skolan.

Det är viktigt att varje elev får möjlighet att

utveckla hela sin personlighet. Praktisk och

teoretisk förmåga måste värderas lika. Vi anser att

kunskapen i praktiska ämnen bör få en mer

framskjuten plats i undervisningen. Teori och

praktik behöver varvas under skoldagen för att ge

såväl stimulans för alla sinnen som omväxling i

skolvardagen. Timutfallet för de praktiska och

estetiska ämnena är ett angeläget område som behöver

följas upp. Andra sådana områden är tidsutrymmet för

blockämnen, omfattningen av och kvaliteten på

elevinflytande och jämställdhetsarbete samt arbetet

mot mobbning. Det vi här har anfört bör riksdagen

tillkännage för regeringen som sin mening och därmed

bifalla motion 2000/01:Ub316 yrkandena 11 och 31.

Ämnet religionskunskap har ett särskilt ansvar för

förmedling av vårt kristna kulturarv. För att kunna

diskutera värdegrunden och etiska frågor, men också

för att kunna jämföra med och förstå andra kulturer

och religioner är det viktigt att alla elever ges

goda baskunskaper i det svenska kulturarvet, där

kristendomen utgör en viktig kärna. Enligt vår

mening skall kursplanen för ämnet svenska i

grundskolan innehålla målet att eleverna lär sig att

använda ett vårdat språk i tal och skrift. Det finns

inte med i dag. Motsvarande kursplan för

gymnasieskolan bör kompletteras så att det framgår

att det är skolans ansvar att varje elev kan

uttrycka sig vårdat i tal och skrift. Det vi här har

anfört bör riksdagen tillkännage för regeringen som

sin mening och därmed bifalla motionerna

2000/01:Ub316 yrkande 3 och 2000/01:Kr288 yrkandena

1 och 2.

Vi anser att riksdagen bör tillkännage för

regeringen att idrottens positiva betydelse för

teoretisk inlärning är klart påvisad. Riksdagen bör

därmed bifalla motion 2000/01:Ub316 yrkande 12.

Många frågor under ungdomstiden handlar om mening,

om att räcka till och hitta sig själv. Det råder på

många håll en osäkerhet om vem som skall ge eleverna

undervisning om sex och samlevnad, och i vilket ämne

det skall ske. I varje kommun måste diskussionen

föras med skolorna om hur dessa viktiga frågor

behandlas. Undervisningen om sex och samlevnad måste

vara obligatorisk. Detta bör riksdagen tillkännage

för regeringen som sin mening och därmed bifalla

motion 2000/01:Ub331 yrkande 3.

Betygen i grundskolan utgör ett komplement till

utvecklingssamtalen. Det är bra att vi nu har ett

mål- och kunskapsrelaterat betygssystem, där betyget

utgör ett kvitto på en dokumenterad kunskap. Stegen

i betygsskalan får inte vara för glesa om

betygssystemet skall medverka till att motivera

eleven att försöka uppnå nästa steg. Vi anser att

betyg bör ges senast fr.o.m. sjunde skolåret och i

en sexgradig skala. Skriftlig information om elevens

kunskaper och utveckling i förhållande till

kravnivåerna i läroplanen bör ges fr.o.m. femte

skolåret. Skolorna bör också vara skyldiga att

utarbeta skriftliga omdömen om elev i årskurs 9 som

saknar godkänt betyg. Denna skyldighet skall gälla

oavsett om eleven begär det eller inte. Det vi här

har anfört bör riksdagen tillkännage för regeringen

som sin mening och därmed bifalla motion

2000/01:Ub316 yrkandena 15 och 16.

Utvecklingssamtalen är ett viktigt område när det

gäller att utveckla samarbetet mellan föräldrarna

och skolan. Tanken är att eleven, föräldrarna och

lärarna tillsammans skall göra upp en individuell

studieplan som omfattar både elevens

kunskapsutveckling och personliga utveckling. Planen

skall följas upp regelbundet och elever, föräldrar

och lärare har ett gemensamt ansvar för att den

fullföljs. Vi anser att utvecklingsplanen och

utvecklingssamtalen skall dokumenteras skriftligt,

eftersom det är en förutsättning för att

uppföljningen skall kunna fungera bra. Det vi här

har anfört bör riksdagen tillkännage för regeringen

som sin mening och därmed bifalla motion

2000/01:Ub316 yrkande 14.

En väl fungerande elevvård är en betydelsefull del

av skolans verksamhet. Många tjänster inom

elevvården drogs in i kommunerna under 1990-talet.

Glädjande nog ökade åter kommunernas anslag till

elevvård år 1998, men behoven är långtifrån fyllda.

Enligt Barnpsykiatriutredningen lider minst 5-10 %

av alla barn och ungdomar av bristande psykisk

hälsa. Detta är en verklighet som vi inte kan blunda

för och som ställer krav på politiker på alla

nivåer. Det vi här har anfört bör riksdagen

tillkännage för regeringen som sin mening och därmed

bifalla motion 2000/01:Ub316 yrkande 20.

Det har tyvärr visat sig att ANT-undervisningen i

skolorna ofta är bristfällig. Många som undervisar i

ämnet saknar utbildning, och nya metoder testas

sällan. Det finns goda exempel på nya metoder som

bör ges större spridning. Detta bör riksdagen

tillkännage för regeringen som sin mening och därmed

bifalla motion 2000/01:So362 yrkande 1.

Samhället har enligt Kristdemokraternas mening ett

ovillkorligt ansvar för att barn och unga skyddas

från övergrepp i form av mobbning och annan

kränkande behandling. Nollvisionen måste vara målet.

Den fysiska miljön i skolan spelar en roll i detta

sammanhang. En ren och snygg skolmiljö gör eleverna

medvetna om sitt eget värde och om andra människors

värde, vilket är en viktig del i bekämpningen av

mobbning. Nyckelprinciperna i arbetet mot mobbning

är att skapa en skolmiljö som kännetecknas å ena

sidan av värme, trygghet, positivt intresse och

engagemang från de vuxnas sida och å andra sidan av

fasta och klara gränser mot oacceptabelt beteende.

Detta förutsätter ett visst mått av tillsyn över

elevernas aktiviteter även under raster och annan

fritid. Filmvåldet, videovåldet och de våldsamma

data- och TV-spelen är i dag en naturlig del av

barns och ungdomars vardag. Våldsskildringsrådet har

till uppgift att informera och sprida kunskap bland

lärare och barnomsorgspersonal om hur medievåldet

påverkar barn. Vi anser att en översyn av rådets

verksamhet behöver göras och direktiven förtydligas.

Det vi här har anfört bör riksdagen tillkännage för

regeringen som sin mening och därmed bifalla motion

2000/01:Ub320 yrkandena 1 och 5-7.

Skolan är en av Sveriges största arbetsplatser. En

god fysisk arbetsmiljö är viktig också ur pedagogisk

synvinkel. Problemen med ventilationssystemen eller

med fukt och mögel, som finns i många skolor,

påverkar inte bara barnens fysiska hälsa utan också

deras psykiska tillstånd. Skolgården och den

närmaste omgivningen runt många skolor har

fortfarande stora brister. Vi anser att de idéer som

kommit fram under projektarbetet Skolans uterum, som

fått stöd av bl.a. Allmänna arvsfonden, bör spridas

i bred omfattning. Det vi här har anfört bör

riksdagen tillkännage för regeringen som sin mening

och därmed bifalla motion 2000/01:Ub316 yrkande 26.

6. Värdegrunden, m.m. (punkterna 15,

23, 26 och 28) - v

av Lennart Gustavsson (v) och Kalle Larsson (v).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkterna 15,

23, 26 och 28 borde ha följande lydelse.

15. Värdegrunden

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som anförs i reservation 6 och

bifaller därmed motion 2000/01:Ub246 yrkande 2

och avslår motionerna 2000/01:Ub215 yrkande 1,

2000/01:Ub283, 2000/01: Ub284 yrkande 2,

2000/01:Ub316 yrkande 2, 2000/01:Ub320 yrkandena

2-4, 2000/01:Ub336 och 2000/01:Ub821 yrkandena 3,

4, 7 och 9.

1. Sex- och samlevnadsundervisning

2.

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som anförs i reservation 6 och

bifaller därmed motion 2000/01:Ub246 yrkandena 1

och 3-6 och avslår motionerna 2000/01:Ub255,

2000/01:Ub331 yrkande 3, 2000/01:Ub821 yrkande 2,

2000/01:Ju724 yrkande 16, 2000/01:L459 yrkande

16, 2000/01:So304 yrkande 6 och 2000/01:So545

yrkande 11.

1. Sponsring

2.

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som anförs i reservation 6 och

bifaller därmed motion 2000/01:Ub273 yrkandena 1

och 2 och bifaller delvis motionerna

2000/01:Ub270 yrkande 3, 2000/01:Ub314 yrkande 1

och 2000/01:Ub328.

1. Betygen i grundskolan

2.

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som anförs i reservation 6 och

bifaller därmed motion 2000/01:Ub276 yrkande 3

och avslår motionerna 2000/01:Ub206 yrkandena

3-5, 2000/01:Ub225 yrkandena 5 och 10,

2000/01:Ub232, 2000/01:Ub237, 2000/01:Ub239

yrkande 5, 2000/01:Ub256, 2000/01:Ub260 yrkande

2, 2000/01:Ub282 yrkande 2, 2000/01:Ub284

yrkande 3 och 2000/01:Ub316 yrkandena 15 och

16.

Ställningstagande

I läroplanens avsnitt om värdegrunden bör texten

under rubriken Förståelse och medmänsklighet

kompletteras med en text om jämställdhet, tolerans

och integritet på sexualitetens och samlevnadens

område. Detta bör riksdagen tillkännage för

regeringen som sin mening och därmed bifalla motion

2000/01:Ub246 yrkande 2.

Läroplanernas kunskapsmål för grundskolan och

gymnasieskolan bör kompletteras med ett kunskapsmål

som innebär att skolan skall ansvara för att varje

elev efter genomgång av respektive skolform har

utvecklat sin förmåga att reflektera över frågor om

sexualitet och samlevnad utifrån ett frigjort och

jämställt synsätt. Sex- och samlevnadsundervisningen

bör ges särskild uppmärksamhet vid utvärderingen av

försöksverksamheten med slopad timplan. Vi anser

också att Skolverket bör få i uppdrag att utveckla

referensmaterial till stöd för en kritisk

pornografidiskussion, som utgår från en frigjord och

jämställd syn på sexualitet. Vidare bör Skolverket

få i uppdrag att granska läromedelssituationen när

det gäller läromedel som framställer

heterosexualitet som norm och homo- och bisexualitet

som avvikelser. Det är viktigt att sex- och

samlevnadsundervisningen sätter diskussionen om

identitet, relationer och maktfrågor i centrum,

snarare än biologi, och att den utgår från elevernas

egna frågor och erfarenheter. Den bör innehålla

diskussioner om sexuella trakasserier och sexuellt

utnyttjande av barn och kritiska diskussioner om den

traditionella kärnfamiljen. Undervisningen skall

syfta till att stödja alla elever till att

självständigt och kritiskt reflektera över såväl den

egna som andras sexuella identitet och

könsidentitet. Det vi här har anfört bör riksdagen

tillkännage för regeringen som sin mening och därmed

bifalla motion 2000/01:Ub246 yrkandena 1 och 3-6.

Enligt en undersökning av Konsumentverket finns det

en klar tendens att sponsring i kommunala skolor

ökar. Vi anser det viktigt att gränsen för hur långt

sponsring skall få gå är klar. Det är viktigt att

inte undervisningen eller någon del av skolans

arbete i övrigt styrs eller kan misstänkas för att

styras av företags- eller organisationsintressen.

Marknadsföringslagen måste bli tydligare på denna

punkt och därför förses med en paragraf som berör

sponsring i skolan. Skolverket bör få i uppdrag att

i samverkan med Kommunförbundet ta fram etiska

riktlinjer och råd för sponsring av skolor. Det vi

här har anfört bör riksdagen tillkännage för

regeringen och därmed bifalla motion 2000/01:

Ub273 yrkandena 1 och 2 och delvis bifalla

motionerna 2000/01:Ub270 yrkande 3, 2000/01:Ub314

yrkande 1 och 2000/01:Ub328.

Vi är övertygade om att betygen på flera punkter

påverkar undervisningen och elevernas utveckling

negativt. Betygen premierar fragmentariska kunskaper

och korttidsinlärning, skapar hets i skolarbetet och

förstärker en ojämlik maktrelation i klassrummet. En

betygsfri grundskola skulle gynna både elever och

lärare. De funktioner som betygen av sina

förespråkare anses ha kan, menar vi, bättre fyllas

på andra sätt. Regeringen bör återkomma med förslag

om hur en försöksverksamhet med betygsfri grundskola

kan utformas. Det vi här har anfört bör riksdagen

tillkännage för regeringen som sin mening och därmed

bifalla motion 2000/01:Ub276 yrkande 3.

7. Timplanens avskaffande (punkt 18)

- m, kd, fp

av Yvonne Andersson (kd), Lars Hjertén (m), Tomas

Högström (m), Erling Wälivaara (kd), Per Bill

(m), Ulf Nilsson (fp) och Anders Sjölund (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 18 borde

ha följande lydelse.

1. Timplanens avskaffande

2.

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som anförs i reservation 7 och

bifaller därmed motionerna 2000/01:Ub225 yrkande

13 och 2000/01:Ub239 yrkande 8.

Ställningstagande

Det finns en inbyggd motsättning mellan

målstyrningen, som vi vill utveckla, och den

tidsstyrning som timplanen innebär. Det är inte

antalet timmar som skall utgöra grunden för den

likvärdiga utbildningen, utan målet för

undervisningen. Med en utvecklad målstyrning och

utförliga utvärderingar av elevernas

kunskapsresultat behövs inte timplanen. Även om

försöksverksamhet nu pågår i 80 kommuner, anser vi

att riksdagen redan nu kan fatta principbeslut om

att målet är att avskaffa timplanen. Detta bör

riksdagen tillkännage för regeringen som sin mening

och därmed bifalla motionerna 2000/01:Ub225 yrkande

13 och 2000/01:Ub239 yrkande 8.

Särskilt yttrande

Utskottets beredning av ärendet har föranlett

följande särskilda yttrande. I rubriken anges inom

parentes vilka punkter i utskottets förslag till

riksdagsbeslut som behandlas i yttrandet.

Sanktioner mot kommuner, m.m.

(punkterna 10, 15, 21 och 41) - v

Lennart Gustavsson (v) och Kalle Larsson (v)

anför:

I motion 2000/01:Ub239 reses förslag om en översyn

av sanktionsmöjligheter mot kommuner i syfte att

säkerställa en nationellt likvärdig skola.

Vänsterpartiet har tidigare fört fram liknande

förslag vilka nu övervägs inom Kommittén för översyn

av skollagen. Vi avstår därför från att reservera

oss i detta läge.

Vänsterpartiet har tidigare motionerat om att ändra

läroplanerna så att formuleringen - som också

ifrågasätts i motion 2000/01:Ub821 - om "den etik

som förvaltats av kristen etik och västerländsk

humanism ..." tas bort. Vi har ingen annan

uppfattning nu, vilket vi med detta särskilda

yttrande vill markera.

Vänsterpartiet ser positivt på den pågående

försöksverksamheten med slopande av nationell

timplan i grundskolan. Med tanke på ämnet idrott och

hälsas speciella karaktär är det viktigt att ämnet

ges särskild uppmärksamhet vid utvärderingen av

försöken, vilket framförs i motion 2000/01:Ub247.

Bland annat bör belysas den tid som eleverna får

fysisk aktivitet, utvecklingen av

jämställdhetsperspektivet i ämnet, tillgången på

behöriga lärare samt utvecklingen av

ämnesintegrationen.

Vänsterpartiet delar principiellt uppfattningen

som förs fram i motion 20000/01:Ub812 om betydelsen

av civil olydnad som ett sätt att genom

ifrågasättande stärka demokratin. Vi ser detta som

en viktig del i diskussioner runt

demokratibegreppets innebörd och användande.

BILAGA

Förteckning över behandlade förslag