Bet. 2000/01:UbU14

Utbildningsutskottets betänkande

2000/01:UBU14

Kvalificerad yrkesutbildning

Innehåll

Sammanfattning

Propositionen

Motioner

Utskottets överväganden

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

Reservationer

2000/01

UbU14

Redogörelse för ärendet

Ärendet och dess beredning

Regeringen lägger i proposition 2000/01:63 fram

förslag om en ny lag, kallad lag om kvalificerad

yrkesutbildning. Med den nya lagen införs

kvalificerad yrkesutbildning som en reguljär

utbildningsform. Lagförslaget återges i bilaga 2.

Förslaget har föregåtts av en försöksverksamhet

med viss kvalificerad yrkesutbildning.

Försöksverksamheten inleddes år 1996 efter förslag i

proposition 1995/96:145 (bet. UbU8, rskr. 228).

Förslagen där grundade sig på betänkandet

Yrkeshögskolan - Kvalificerad eftergymnasial

yrkesutbildning (SOU 1995:38), den s.k. KEY-

utredningen, och påföljande remissbehandling. För

försöksverksamheten antog riksdagen en särskild lag

(1996:339) och regeringen utfärdade en anslutande

förordning (1996:372). Inledningsvis bestämdes att

försöksverksamheten skulle pågå i tre år, men tiden

förlängdes efter förslag från regeringen t.o.m. år

2001 med det uttalade syftet att den därefter skulle

permanentas (prop. 1997/98:150, bet. FiU20, rskr.

318).

En kommitté tillkallades år 1996 för att leda

försöksverksamheten. Kommittén för kvalificerad

yrkesutbildning lade i oktober 1999 fram

slutbetänkandet KY - Kvalificerad yrkesutbildning

(SOU 1999:122).

Sedan kommittén lagt fram sitt förslag förordnade

utbildningsministern en projektgrupp inom

Utbildningsdepartementet för att arbeta vidare med

frågan om eftergymnasial yrkesutbildning.

Projektgruppens förslag redovisades i maj 2000 i

rapporten En ny eftergymnasial yrkesutbildning (Ds

2000:33).

Förslagen i den proposition som utskottet här

behandlar bygger på kommitténs och projektgruppens

förslag och remissbehandlingen av dessa.

Utöver lagförslaget, som riksdagen har att ta

ställning till, redovisas i propositionen

regeringens bedömningar i ett antal frågor där det

enligt lagförslaget skall ankomma på regeringen att

besluta.

Med anledning av propositionen väcktes sex motioner.

Utöver dessa behandlas i betänkandet ett antal

motionsyrkanden från allmänna motionstiden 2000,

vilka har anknytning till frågan om kvalificerad

yrkesutbildning. De motionsförslag som behandlas i

betänkandet återges i bilaga 1.

Propositionens huvudsakliga innehåll

En ny lag om kvalificerad yrkesutbildning föreslås

ersätta lagen (1996:339) om en försöksverksamhet med

viss kvalificerad yrkesutbildning. Den nya lagen

skall träda i kraft den 1 januari 2002.

Kvalificerad yrkesutbildning skall kunna anordnas

av statliga universitet och högskolor, kommuner,

landsting samt av enskilda fysiska eller juridiska

personer. Utbildningsanordnarna får anordna

utbildningen i samverkan med andra. Utbildningen

skall anordnas med statsbidrag eller - om anordnaren

är en statlig myndighet - med särskilda medel, som

fördelas efter ansökan.

Utbildningen skall ge sådana fördjupade teoretiska

och praktiska kunskaper som krävs för att

självständigt och i arbetslag utföra kvalificerade

uppgifter i ett modernt organiserat arbetsliv. Den

skall bygga på de kunskaper som eleverna får på

nationella och specialutformade program i

gymnasieskolan eller motsvarande kunskaper och ha

sin grund dels i kunskaper som genererats i

produktionen av varor och tjänster, dels i

vetenskap. Utbildningen skall präglas av såväl

teoretiskt djup som en stark arbetslivsanknytning

och skall utvecklas och bedrivas i samverkan mellan

arbetsliv och utbildningsanordnare. Cirka en

tredjedel av utbildningstiden skall bestå av lärande

i arbete på en arbetsplats (LIA).

Utbildningens inriktning och omfattning bör

bestämmas utifrån bedömningar om den framtida

efterfrågan i arbetslivet. Den normala

utbildningstiden skall vara två års heltidsstudier

eller deltidsstudier av motsvarande omfattning. En

ny myndighet inrättas för att administrera den

kvalificerade yrkesutbildningen. Den nya myndigheten

skall bl.a. pröva ansökningar från

utbildningsanordnare om statsbidrag.

Sammanfattning

Utskottet föreslår att riksdagen antar regeringens

förslag i proposition 2000/01:63 Kvalificerad

yrkesutbildning om att införa en ny reguljär

eftergymnasial utbildningsform. Den skall ersätta

försöksverksamheten på området, som har pågått sedan

1996.

Kvalificerad yrkesutbildning skall ge sådana

fördjupade teoretiska och praktiska kunskaper som

krävs för att självständigt och i arbetslag utföra

kvalificerade arbetsuppgifter i ett modernt

organiserat arbetsliv. Utbildningen kan omfatta

mellan ett och tre års heltidsstudier; det normala

skall vara två års heltidsstudier eller motsvarande

på deltid. För tillträde skall krävas grundläggande

behörighet till högskoleutbildning. Utbildningarna

skall utvecklas och bedrivas i samverkan mellan

arbetslivet och utbildningsanordnarna. Cirka en

tredjedel av utbildningstiden skall vara lärande i

arbete (LIA) på en arbetsplats.

Den nya reguljära utbildningsformen inrättas den 1

januari 2002. Då övergår pågående försöksverksamhet,

som omfattar 12 000 årsplatser, till reguljär

verksamhet. Regeringen aviserar en ökning med 500

platser år 2002.

En ny central myndighet inrättas för att

administrera den nya utbildningsformen, bl.a. pröva

ansökningar från utbildningsanordnare om

statsbidrag.

Med anledning av två motionsyrkanden föreslår

utskottet ett tillkännagivande till regeringen om

att det är angeläget att antalet platser i

kvalificerad yrkesutbildning på sikt utökas.

Utskottet föreslår avslag på övriga motions-

yrkanden som behandlas i betänkandet. Motionerna

handlar om större variation i utbildningarnas längd,

större flexibilitet i regleringen av LIA, fördubblat

antal utbildningsplatser, decentraliserad

myndighetsorganisation, m.m. Moderaterna och

Kristdemokraterna vill ge den nya utbildningsformen

namnet yrkeshögskola.

Reservationer finns på flertalet punkter från ett

eller flera av oppositionspartierna (Moderaterna,

Kristdemokraterna, Centerpartiet och Folkpartiet).

Propositionen

Regeringen har i proposition 2000/01:63 Kvalificerad

yrkesutbildning föreslagit att riksdagen antar

regeringens förslag till lag om kvalificerad

yrkesutbildning.

Motioner

I betänkandet behandlar utskottet nedan uppräknade

motionsyrkanden i vilka föreslås att riksdagen

fattar följande beslut:

Följdmotioner

2000/01:Ub18 av Beatrice Ask m.fl. (m):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om benämningen

yrkeshögskola.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att

yrkesutbildningarnas längd och omfattning skall

variera mellan ett till tre och ett halvt år.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att andelen

arbetsplatsförlagd verksamhet skall kunna variera

beroende på utbildningens inriktning.

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att kortare

yrkesutbildningar inom högskolan skall införas inom

ramen för den nya yrkeshögskolan.

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om benämningarna

yrkeshögskolepoäng samt yrkeshögskoleexamen.

6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att utöka

yrkeshögskolan till att omfatta 25 000 platser år

2004.

7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att yrkeshögskolans

lärare skall kunna variera sitt arbete mellan olika

yrkeshögskoleutbildningar samt inom den gymnasiala

yrkesutbildningen.

2000/01:Ub19 av Birgitta Ahlqvist och Monica Öhman

(s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om den kvalificerade

yrkesutbildningen.

2000/01:Ub20 av Sofia Jonsson m.fl. (c):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att ställa

ytterligare platser till förfogande för kvalificerad

yrkesutbildning (KY).

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om en översyn för att

på sikt sammanföra KY, YTH och vissa övriga

påbyggnadsutbildningar under en myndighet.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att införa ett

system för validering av kunskaper för kvalificerad

yrkesutbildning.

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om ett system där en av

näringslivet efterfrågad utbildning med kvalitet

inte riskerar att få sina utbildningsplatser

indragna.

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om en översyn av

resursfördelningen till smala utbildningar.

2000/01:Ub21 av Ulf Nilsson m.fl. (fp) vari yrkas:

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att en förändring av

gymnasieskolans yrkesutbildning är en nödvändig

förutsättning för den kvalificerade

yrkesutbildningen.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att

behörighetskravet för den kvalificerade

yrkesutbildningen inte behöver vara detsamma som för

högskolestudier.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att en examen från

gymnasieskolan skall utgöra ett grundläggande

behörighetskrav för den kvalificerade

yrkesutbildningen.

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att en studerande

inom den kvalificerade yrkesutbildningens ram också

skall kunna komplettera sina gymnasiestudier.

5. Riksdagen begär att regeringen låter utreda den

slutliga utformningen av organisationen för den

kvalificerade yrkesutbildningen.

6. Riksdagen begär att regeringen återkommer med

ett förslag om utbildningsvägar och avgränsningar

mellan den kvalificerade yrkesutbildningen och

högskolan.

7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om inrättandet av en

svensk variant av amerikanska "colleges" (fack-

/yrkeshögskolor).

2000/01:Ub22 av Kenneth Johansson (c):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om att den nya myndigheten för

kvalificerad yrkesutbildning lokaliseras till Falun.

2000/01:Ub23 av Yvonne Andersson m.fl. (kd):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om benämningen

yrkeshögskola.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om grundläggande

högskolebehörighet.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om möjligheter till

validering av kunskap.

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om tid för lärande i

arbete.

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om en decentraliserad

myndighetsstruktur.

6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om yrkescertifikat i

stället för examen.

Motioner från allmänna motionstiden

2000/01:Ub210 av Gunnel Wallin och Marianne

Andersson (c):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att det behövs en

fungerande utbildningsstruktur för grund- och

färdigutbildning inom såväl ungdoms- som

vuxenutbildningen.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att det måste till

ett gemensamt ansvar för att hela yrkesutbildningen

genomförs på ett över landet likvärdigt sätt och med

hög kvalitet.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att den tid

företagaren avsätter och det material eleven

förbrukar under lärotiden innebär

produktionsbortfall och att ett system för

kompensation bör inrättas.

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att i

studiemedelshänseende jämställa yrkesutbildningar

med andra former av högre utbildning och utbildning

för vuxna.

2000/01:Ub267 av Cristina Husmark Pehrsson och Maud

Ekendahl (m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om att vid bestämmande av den

kvalificerade yrkesutbildningen beakta behovet av

utbildning för i dag kvinnodominerade områden.

2000/01:Ub280 av Patrik Norinder och Anne-Katrine

Dunker (m):

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om fristående

yrkesutbildning.

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om yrkeshögskolor.

2000/01:Ub281 av Mikael Odenberg m.fl. (m):

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om behoven av

yrkeskunnande.

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om satsningar på den

eftergymnasiala kvalificerade yrkesutbildningen.

6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om införande av en

flexibel yrkesskoleutbildning.

2000/01:Ub420 av Britt-Marie Danestig m.fl. (v):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att en utredning bör

tillsättas med uppdrag att i samarbete med

arbetsmarknadens parter ge förslag på innehåll,

organisation och finansiering av en

lärlingsutbildning efter avslutade gymnasiestudier.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening att den i yrkande 1 föreslagna utredningen

också skall komma med förslag till åtgärder för att

åstadkomma en jämn könsfördelning inom

lärlingsutbildningar som omfattar områden där av

tradition det ena könet varit underrepresenterat.

2000/01:Ub427 av Margareta Andersson och Birgitta

Carlsson (c):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om att permanenta KY-

utbildningarna.

2000/01:Ub474 av Yvonne Andersson m.fl. (kd):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

att den skall besluta om att starta en yrkeshögskola

i enlighet med vad som i motionen anförs.

2000/01:MJ418 av Åsa Torstensson m.fl. (c):

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om en sammanhållen

utbildning för fiskesektorn.

BILAGA 2

Regeringens lagförslag

Förslag till lag om kvalificerad yrkesutbildning

Utskottets överväganden

En ny utbildningsform

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör bifalla regeringens förslag om

att inrätta kvalificerad yrkesutbildning som

en ny utbildningsform. Motionsyrkanden om att

den skall kallas yrkeshögskola bör avslås.

Utbildningstiden bör kunna variera mellan ett

och tre år. Cirka en tredjedel av

utbildningstiden bör utgöras av lärande i

arbete på en arbetsplats.

Jämför reservationerna 1 (m, kd), 2 (fp), 3

(m) och 4 (m, kd, fp).

Propositionen

I lagförslaget anges i 1 § att kvalificerad

yrkesutbildning kan anordnas av statliga universitet

och högskolor, kommuner, landsting samt enskilda

fysiska eller juridiska personer, och att anordnarna

får göra detta i samverkan med andra. Att

utbildningen skall anordnas med statsbidrag eller

särskilda medel, efter ansökan av

utbildningsanordnaren och beslut av regeringen eller

den myndighet som regeringen bestämmer, sägs i 2 §.

Fem krav på utbildningen anges i 4 §, nämligen att

den skall:

1. ha sin grund dels i kunskap som genererats i

produktionen av varor och tjänster, dels i

vetenskap samt utformas så att en hög kvalitet

och yrkesrelevans nås,

2.

3. ge sådana fördjupade teoretiska och praktiska

kunskaper som krävs för att självständigt och i

arbetslag kunna utföra kvalificerade uppgifter i

ett modernt organiserat arbetsliv,

4.

5. präglas av såväl teoretiskt djup som en stark

arbetslivsanknytning,

6.

7. utvecklas och bedrivas i samverkan mellan

arbetsliv och utbildningsanordnare, och

8.

9. bidra till att bryta traditioner i fråga om

könsbundna utbildnings- och yrkesval samt

motverka social snedrekrytering.

10.

Utbildningens inriktning och omfattning bör enligt

regeringen bestämmas utifrån bedömningar om den

framtida efterfrågan i arbetslivet. Den normala

längden på en kvalificerad yrkesutbildning bör vara

två års heltidsstudier eller deltidsstudier av

motsvarande omfattning, men det bör vara möjligt att

genomföra utbildningar som har annan omfattning

efter prövning i varje enskilt fall. Omfattningen

skall dock vara lägst ett års och högst tre års

heltidsstudier eller motsvarande.

Cirka en tredjedel av utbildningstiden bör

användas för lärande i arbetslivet på en

arbetsplats.

Motioner

I flertalet av de motioner som väckts med anledning

av propositionen bejakas uttryckligen införande av

den nya utbildningsformen.

Moderata samlingspartiet anser dock att

benämningen bör vara yrkeshögskola (mot.

2000/01:Ub18 yrk. 1). Det namnet ger associationer

till något enhetligt, av hög kvalitet, anser

motionärerna. Genom epitetet yrkes- dras en gräns

mot den ordinarie högskolan och undviks oklarhet om

vad utbildningsformen står för. I sin motion

2000/01:Ub281, som väcktes under allmänna

motionstiden, förordar Moderaterna införande av

fristående och flexibla yrkeshögskolor, som kan bli

alternativ till de traditionella universiteten och

högskolorna (yrk. 6). Yrkeshögskolor är enligt

motionärerna också ett alternativ för personer från

arbetslivet som behöver vidareutbildning av sådant

slag som inte finns på vanliga universitet och

högskolor. Samma sak framförs i motion 2000/01:Ub280

(m) yrkande 4.

Även Kristdemokraterna förespråkar benämningen

yrkeshögskola (mot. 2000/01:Ub23 yrk. 1). Med detta

ord vill motionärerna visa på den jämställdhet som

skall råda mellan den nya utbildningsformen och den

akademiska högskolan och minimera risken för att den

nya utbildningsformen betraktas som en

mellanstegsutbildning mellan gymnasieskola och

högskola. I sin motion 2000/01:Ub474, som väcktes

under allmänna motionstiden 2000, föreslår

Kristdemokraterna att man skall besluta om att

starta en yrkeshögskola. I denna skall man ta vara

på de goda erfarenheter som finns från

försöksverksamheten med kvalificerad yrkesutbildning

och genom vissa förändringar i organisationen

åtgärda de problem som finns.

Folkpartiet uttalar i motion 2000/01:Ub21 sin

principiella anslutning till grundidén att omvandla

försöksverksamheten med kvalificerad yrkesutbildning

till reguljär verksamhet. Motionärerna anser dock

att det är en stor svaghet att oklarhet råder om

vilka utbildningsvägar det skall gälla och vilka

avgränsningar som skall göras mellan kvalificerad

yrkesutbildning och högskolan (yrk. 6). Vidare

förordar Folkpartiet inrättande av en svensk variant

av de amerikanska "colleges", där man skall bedriva

såväl kvalificerad yrkesutbildning som förberedelse

för högre utbildning (yrk. 7).

Moderata samlingspartiet anser att en kvalificerad

yrkesutbildning skall kunna vara längre än vad

regeringen tänker sig. I motion 2000/01:Ub18

föreslår partiet att omfattningen av en kvalificerad

yrkesutbildning skall få variera mellan ett och tre

och ett halvt år (yrk. 2).

Såväl Moderaterna som Kristdemokraterna anser att tiden för

lärande i arbete inte bör regleras så stelbent som

regeringen avser att göra. Moderaterna skriver i

motion 2000/01:Ub18 att tiden för LIA skall kunna

variera beroende på utbildningens inriktning och att

det för vissa branscher och yrken behövs att

betydligt mer än en tredjedel av utbildningstiden är

LIA, för andra mindre (yrk. 3). Kristdemokraterna

kan tänka sig att man i många kvalificerade

yrkesutbildningar får använda hälften av tiden till

LIA. Motionärerna vill inte heller att regeringen

skall detaljreglera att LIA skall förläggas till

minst två olika arbetsplatser (mot. 2000/01:Ub23

yrk. 4).

Utskottets ställningstagande

Riksdagen bör enligt utskottets mening bifalla

regeringens förslag om införande av en ny

utbildningsform, kallad kvalificerad

yrkesutbildning.

Frågan om den nya utbildningsformens namn har noga

övervägts såväl av Kommittén för kvalificerad

yrkesutbildning som av Utbildningsdepartementets

projektgrupp och av de remissinstanser som yttrat

sig över förslagen från dessa. Enligt utskottets

mening är en avgörande invändning mot benämningen

yrkeshögskola att den skapar oklarhet om huruvida

den nya utbildningen omfattas av högskolelagen och

högskoleförordningen - vilket den inte är avsedd att

göra.

Utskottet föreslår därför att riksdagen antar

regeringens förslag till lag om kvalificerad

yrkesutbildning såvitt avser 1, 2 och 4 §§ och

avslår motionerna 2000/01:Ub18 yrkande 1,

2000/01:Ub21 yrkandena 6 och 7, 2000/01:Ub23 yrkande

1, 2000/01:Ub280 yrkande 4, 2000/01:Ub281 yrkande 6

och 2000/01:Ub474.

Enligt utskottets mening finns det inte anledning

att frångå regeringens bedömning när det gäller

längden på utbildningar inom kvalificerad

yrkesutbildning. Riksdagen bör således avslå motion

2000/01:Ub18 yrkande 2.

Också när det gäller lärande i arbete är den

flexibilitet som regeringen tänker sig tillräcklig

enligt utskottets mening. Riksdagen bör därför avslå

motionerna 2000/01:Ub18 yrkande 3 och 2000/01:Ub23

yrkande 4.

Utskottet vill understryka att arbetslivets

medverkan i kvalificerad yrkesutbildning inte bör

inskränkas till LIA. Det framgår av slutbetänkandet

från Kommittén för kvalificerad yrkesutbildning att

personal som är verksam i respektive bransch också

har medverkat i den teoretiska undervisningen i

försöksverksamheten och att sådan medverkan enligt

kommitténs uppfattning är ett av de säkraste tecknen

på att en utbildning har en påtaglig yrkeskoppling.

Krav för tillträde till kvalificerad

yrkesutbildning

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör bifalla regeringens förslag att

den kvalificerade yrkesutbildningen skall

bygga på de kunskaper som eleverna får på

nationella eller specialutformade program i

gymnasieskolan och därmed avslå

motionsyrkanden från Kristdemokraterna och

Folkpartiet.

Jämför reservationerna 5 (kd) och 2 (fp).

Enligt propositionen skall det för tillträde till

kvalificerad yrkesutbildning ställas motsvarande

krav som för grundläggande behörighet till

högskoleutbildning. I lagförslaget formuleras detta

i 3 § på ett sätt som nära ansluter till motsvarande

formulering i 1 kap. 8 § högskolelagen (1992:1434).

Regeringen anser att utbildningsanordnaren skall

kunna ställa upp särskilda behörighetskrav, om det

finns särskilda skäl. Det skall också finnas

möjlighet för en utbildningsanordnare att besluta om

undantag från kraven på behörighet, om den sökande

kan antas tillgodogöra sig utbildningen trots att

han eller hon inte uppfyller samtliga

behörighetskrav.

Kristdemokraterna är kritiska mot förslaget om

grundläggande behörighet. De skriver i motion

2000/01:Ub23 att ungdomar som inte har klarat sig

igenom ett teoretiskt inriktat gymnasieprogram

alltså inte är välkomna till yrkeshögskolan även om

de vore lämpliga för utbildningen (yrk. 2).

Folkpartiet framför i motion 2000/01:Ub21 sin

uppfattning att en ordentlig yrkesutbildning måste

skapas också inom gymnasieskolans ram. Detta är en

nödvändig förutsättning för den kvalificerade

yrkesutbildningen (yrk. 1). Folkpartiet anser också

att behörighetskravet för den kvalificerade

yrkesutbildningen inte behöver vara detsamma som för

högskolestudier (yrk. 2). En examen från

gymnasieskolan - lärlingsexamen, yrkesexamen eller

studentexamen enligt de förslag som Folkpartiet fört

fram i andra motioner - skall utgöra ett

grundläggande behörighetskrav för kvalificerad

yrkesutbildning (yrk. 3). Inom den kvalificerade

yrkesutbildningens ram skall studerande även kunna

komplettera sina gymnasiestudier för att skaffa sig

grundläggande eller särskild behörighet till

högskoleutbildning (yrk. 4).

U t s k o t t e t föreslår att riksdagen antar

regeringens förslag till lagbestämmelse om

behörighetskrav och avslår motionsyrkandena.

Grundläggande behörighet till högskoleutbildning

bygger på att den sökande har genomgått ett

nationellt eller specialutformat program i

gymnasieskolan och har lägst betyget Godkänd i

kurser och projektarbete som tillsammans motsvarar

minst 90 % av det antal gymnasiepoäng som krävs för

ett fullständigt program. Alla nationella och

specialutformade program kan alltså ligga till grund

för behörigheten. I försöksverksamheten under

perioden 1996 till 1998 har 35 % av nybörjarna haft

yrkesförberedande gymnasieutbildning som grund,

enligt vad som redovisats av Kommittén för

kvalificerad yrkesutbildning (SOU 1999:122 s. 113).

Den som inte har genomgått gymnasieskola men är

minst 25 år och har varit yrkesverksam i minst fyra

år har också grundläggande behörighet, förutsatt att

hon eller han har kunskaper i svenska och engelska

motsvarande ett fullföljt nationellt program i

gymnasieskolan.

Utskottet utgår från att regeringen i den kommande

förordningen kommer att föreskriva om möjlighet för

utbildningsanordnare att anta sökande som inte

uppfyller behörighetskraven, om den sökande trots

detta kan antas tillgodogöra sig den sökta

utbildningen.

Riksdagen har tidigare, på förslag

av utskottet, avslagit yrkanden från

såväl Kristdemokraterna som

Folkpartiet om att de nationella

programmen i gymnasieskolan inte

skall vara så utformade att eleverna

på alla sådana program kan uppnå

grundläggande behörighet (bet.

2000/01:UbU10).

Examen m.m. inom kvalificerad

yrkesutbildning

Utskottets förslag i korthet

Regeringen bör få meddela föreskrifter om

antagning till utbildningen, om vilka examina

som får avläggas och om utfärdande av

utbildnings- och examensbevis.

Motionsyrkandet (m) om att det skall heta

yrkeshögskoleexamen och yrkeshögskolepoäng

bör avslås, liksom ett yrkande (kd) att

examen från den kvalificerade

yrkesutbildningen skall ersättas av

yrkescertifikat, som skall utfärdas av

branschorganisationerna.

Jämför reservationerna 3 (m) och 5 (kd).

Lagförslagets 6 och 7 §§ innebär att regeringen eller den

myndighet som regeringen bestämmer skall få meddela

föreskrifter om antagning till utbildningen, om

vilka examina som får avläggas och om utfärdande av

utbildningsbevis och examensbevis. De sistnämnda får

utfärdas av utbildningsanordnaren enligt de

föreskrifter som således har utfärdats.

Enligt regeringens bedömning bör det inrättas en

kvalificerad yrkesexamen. Denna bör definieras genom

nationella mål och dokumenteras i examensbevis där

innehåll, omfattning och inriktning anges.

Utbildningens omfattning bör uttryckas i KY-poäng,

där en veckas heltidsstudier motsvarar en KY-poäng.

Benämningen på examen och poäng bör enligt

Moderaterna anknyta till utbildningsformens namn.

Det bör alltså heta yrkeshögskolepoäng och

yrkeshögskoleexamen (mot. 2000/01:Ub18 yrk. 5).

Kristdemokraterna vill enligt motion 2000/01:Ub23

i stället för examen ha ett yrkescertifikat, som

skall utfärdas av branschorganisationerna och inte

av utbildningsanordnarna (yrk. 6).

U t s k o t t e t föreslår att riksdagen antar

lagförslaget i denna del.

Moderaternas motionsyrkande bör avslås med

hänvisning till vad utskottet förordar om

utbildningsformens namn.

Ingenting hindrar att branschorganisationer

utfärdar yrkescertifikat till dem som slutför en

kvalificerad yrkesutbildning, men utskottet anser

inte att de som genomgått en av staten godkänd och

finansierad utbildning skall vara hänvisade till

branschorganisationers beslut för att få ett

officiellt bevis om slutförd utbildning.

Validering

Utskottets förslag i korthet

Med hänvisning till pågående utredning om

validering bör riksdagen avslå

motionsyrkanden om att begära förslag från

regeringen om system för validering.

Jämför reservation 6 (kd, c).

Regeringen berör i propositionen behovet av validering.

Eventuellt tillgodoräknande av studier inom

kvalificerad yrkesutbildning vid övergång till

högskolestudier bör prövas enligt gällande

regelverk, dvs. 6 kap. 13 och 14 §§

högskoleförordningen (1993:100). Det är, skriver

regeringen (s. 25), också viktigt att man inom den

kvalificerade yrkesutbildningen har möjlighet att

tillgodoräkna kunskaper som tidigare förvärvats

genom studier eller på annat sätt.

Kristdemokraterna och Centerpartiet tar i sina

motioner upp frågor om validering. I sin motion

2000/01:Ub23 framhåller Kristdemokraterna att den

kvalificerade yrkesutbildningen måste stå öppen för

människor i olika åldrar och med olika bakgrund.

Kunskaper som införskaffats på en mängd olika vägar

från utbildning och arbetsliv till eget lärande

måste värderas och förankras, heter det i motionen

(yrk. 3). Motionärerna menar att propositionen inte

ger någon lösning på det viktiga problemet med

validering. Regeringen bör enligt deras mening

återkomma med förslag om hur valideringen skall

genomföras.

Även Centerpartiet vill enligt motion 2000/01:Ub20

att regeringen skall återkomma med förslag om ett

system för validering (yrk. 3). Syftet är att

underlätta övergångar till och från högskolornas

utbildning i såväl nationellt som internationellt

perspektiv.

U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår

motionsyrkandena.

Mot bakgrund av vad regeringen anför i

propositionen utgår utskottet från att möjligheter

till validering skall finnas inom den kvalificerade

yrkesutbildningen.

Under de senaste åren har en omfattande

valideringsverksamhet utvecklats i flera kommuner.

Den har berört såväl personer som förvärvat sina

kunskaper och erfarenheter inom landet som personer

med utländsk yrkeskompetens. En särskild utredare

har fått regeringens uppdrag att kartlägga, beskriva

och analysera pågående valideringsverksamhet på

främst gymnasial nivå samt att, på grundval av

analysen, utarbeta förslag till åtgärder som bör

kunna genomföras inom ramen för de 7,5 miljoner

kronor som riksdagen har anvisat för utbyggnad av

validering av utländsk yrkeskompetens under år 2001

(dir. 2000:84). Utredaren skall i samverkan med

Skolverket och Arbetsmarknadsstyrelsen pröva behovet

av ett nationellt system för validering av vuxnas

kunskaper och kompetens samt uppskatta vilka

statsfinansiella konsekvenser och samhällsekonomiska

effekter som ett sådant nationellt valideringssystem

kan medföra. Arbetet skall redovisas senast den 1

oktober 2001. Enligt proposition 2000/01:72 Vuxnas

lärande och utvecklingen av vuxenutbildningen, som

utskottet kommer att behandla längre fram under

detta riksmöte, avser regeringen att därefter

återkomma till frågan om validering (s. 45). Mot

denna bakgrund anser utskottet att riksdagen inte

bör göra några tillkännagivanden i enlighet med

motionsyrkandena.

Lärare och handledare

Utskottets förslag i korthet

Lärare och handledare i kvalificerad

yrkesutbildning skall ha kompetens för den

undervisning de skall bedriva. Riksdagen bör

avslå ett motionsyrkande (m) om att lärarna

skall kunna arbeta inom flera olika

yrkesutbildningar.

Jämför reservation 3 (m).

Enligt regeringens lagförslag skall lärare och handledare i

kvalificerad yrkesutbildning genom utbildning eller

erfarenhet ha kompetens för den undervisning de

skall bedriva (5 §).

Moderata samlingspartiet föreslår i motion

2000/01:Ub18 ett tillkännagivande om att lärarna

skall kunna variera sitt arbete mellan olika

kvalificerade yrkesutbildningar samt inom den

gymnasiala yrkesutbildningen (yrk. 7).

U t s k o t t e t föreslår att riksdagen antar

regeringens lagförslag samt avslår motionsyrkandet.

Enligt vad utskottet erfarit används i dag lärare

från många olika utbildningsformer i

försöksverksamheten med kvalificerad

yrkesutbildning. Ingenting som står i propositionen

ger anledning att befara att detta skulle försvåras

eller förhindras. Det är inte riksdagens sak att

reglera vad som skall ingå i anställningar hos

kommuner eller företag. Vad som skall ingå i en viss

anställning hos en statlig högskola är en fråga för

lokala högskolemyndigheter.

Inordnande och överföring av

befintliga utbildningsformer

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå motionsyrkanden om att

inordna viss yrkesutbildning som nu tillhör

högskolan i den nya utbildningsformen.

Jämför reservation 7 (m, c).

Enligt propositionen bör kvalificerad yrkesutbildning som

påbörjats inom ramen för försöksverksamheten övergå

i den nya utbildningsformen den 1 januari 2002. Det

är regeringens ambition att utbildningsformen skall

utvecklas volymmässigt så att det ges utrymme för

att i den inordna andra eftergymnasiala utbildningar

vid sidan av högskolan, t.ex. vissa

påbyggnadsutbildningar inom komvux, kompletterande

utbildningar och utbildningar inom folkbildningen.

Moderata samlingspartiet och Centerpartiet

föreslår att även kortare yrkesutbildningar inom

högskolan skall inordnas in den nya

utbildningsformen (mot. 2000/01:Ub18 yrk. 4

respektive 2000/01:Ub20 yrk.2). I Centerpartiets

motion nämns uttryckligen yrkesteknisk

högskoleutbildning (YTH), som sedan ett par

årtionden finns inom den statliga högskolan.

U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår

motionsyrkandena.

Mellan den nya utbildningsformen kvalificerad

yrkesutbildning och de kortare yrkesutbildningarna

inom högskolan finns den generella skillnaden att de

sistnämnda inte är konstruerade så att en väsentlig

del av utbildningen består av lärande i arbete på en

arbetsplats. Däremot bygger YTH, till skillnad från

vad som förutsätts för den kvalificerade

yrkesutbildningen, på att de studerande har en

flerårig yrkesverksamhet inom yrkesområdet bakom sig

innan de påbörjar högskoleutbildningen. För alla

utbildningar inom högskolan gäller högskolelagen,

vilket däremot inte är föreslaget för den

kvalificerade yrkesutbildningen.

Regeringen har nyligen givit en särskild utredare

i uppdrag att utreda vissa frågor om kortare

yrkesutbildningar inom högskolan, bl.a. YTH.

Utredaren skall också undersöka behovet av andra

kortare yrkesutbildningar i högskolan och lämna

förslag till de ändringar i högskolelagen som

utredningen ger anledning till (dir. 2001:9).

Uppdraget skall slutredovisas senast den 15 december

2001. Utskottet anser att riksdagen inte bör

föregripa utredningen.

Styrning av kvalificerad

yrkesutbildning

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör ställa sig bakom regeringens

förslag om en nationell myndighet för

kvalificerad yrkesutbildning och avslå

motioner om en decentraliserad

myndighetsorganisation, om att den slutliga

organisationen skall beslutas längre fram och

om att den nya myndigheten skall förläggas

till Falun.

Jämför reservationerna 5 (kd) och 2 (fp).

Regeringen avser att inrätta en särskild myndighet för att

administrera den kvalificerade yrkesutbildningen. En

viktig uppgift för den nya myndigheten skall vara

att samordna de lokala behoven av utbildning som har

en nära koppling till arbetslivet med ett

övergripande nationellt perspektiv. En annan viktig

uppgift skall vara att markera och skapa en tydlig

identitet för den nya utbildningsformen. Myndigheten

skall pröva ansökningar från utbildningsanordnare om

statsbidrag för att bedriva utbildning inom den nya

utbildningsformen. Den skall vidare ha ett

övergripande nationellt planeringsansvar och lämna

underlag till beslut om de ekonomiska ramarna för

hela utbildningsformen. När det gäller kvalificerad

yrkesutbildning som faktiskt genomförs skall den nya

myndigheten ansvara för löpande tillsyn och

ekonomisk uppföljning samt viss utvärdering. Det

skall finnas vissa sanktionsmöjligheter för de fall

tillsynen visar på kvalitetsbrister hos någon

utbildningsanordnare.

Kristdemokraterna föreslår i motion 2000/01:Ub23

att den kvalificerade yrkesutbildningen i stället

skall få en decentraliserad myndighetsstruktur (yrk.

5). Motionärerna anser att den centrala myndigheten

bör vara en liten organisation som arbetar med

huvudsakligt syfte att sköta samordningen, så att

det skapas ett balanserat utbud och att resurserna

utnyttjas effektivt. Dessutom skulle denna myndighet

kunna arbeta med kvalitetssäkring och annan tillsyn.

Övriga beslut bör enligt Kristdemokraterna fattas på

regional nivå av en organisation som exempelvis kan

knytas till länsstyrelserna. Det regionala

näringslivet bör ha stort inflytande på besluten,

heter det i motionen.

Folkpartiet vill att regeringen skall låta utreda

den slutliga utformningen av organisationen för den

kvalificerade yrkesutbildningen (mot. 2000/01:Ub21

yrk. 5). Beslut om denna kan enligt Folkpartiet

fattas först när det står klart vilket innehåll och

vilken omfattning utbildningsformen kommer att få.

I motion 2000/01:Ub22 (c) föreslår motionären att

den nya myndigheten förläggs till Falun, en ort som

drabbats hårt av nedläggningarna inom försvaret.

U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår

motionsyrkandena.

Kommittén för kvalificerad yrkesutbildning

redovisar i sitt slutbetänkande utförligt sina

överväganden när det gäller centraliserad eller

decentraliserad myndighetsstruktur för den nya

utbildningsformen (SOU 1999:122 s. 80 f). Enligt

kommitténs bedömning tillgodoses behoven hos

arbetsliv och individer bättre med en central

hantering av den kvalificerade yrkesutbildningen än

med en utspridd. Särskilt bevaras mångfalden och de

små yrkesområdena. Kommittén anser också att det är

troligt att en central hantering ger bättre

förutsättningar för att avveckla utbildningar än vad

en regional hantering skulle göra.

Utskottet anser inte att motionärerna har påvisat

att en regional organisation skulle vara bättre för

att fatta beslut t.ex. om statsbidrag till nya

utbildningar inom smala yrkesområden eller om att

avveckla statsbidrag till utbildningar som inte

längre är så angelägna.

Regeringen har i februari fattat beslut om att den

nya myndigheten, som inrättas om riksdagen beslutar

i enlighet med propositionen, skall placeras i

Hässleholm, en ort som också drabbats hårt av

nedläggningarna inom försvaret.

Dimensionering och lokalisering av

kvalificerad yrkesutbildning

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör uttala att det är angeläget att

antalet utbildningsplatser utökas på sikt.

Motionsyrkanden om en fördubbling av antalet

utbildningsplatser år 2004 bör avslås.

Jämför reservationerna 3 (m) och 8 (c).

Försöksverksamheten med kvalificerad yrkesutbildning omfattar

budgetåret 2001 sammanlagt 12 000 årsstudieplatser.

När den nya utbildningsformen inrättas den 1 januari

2002 skall enligt regeringen då pågående

försöksverksamhet övergå till den nya formen.

Regeringen avser också att i budgetpropositionen för

år 2002 återkomma med förslag om en utökning av

volymen med 500 platser fr.o.m. den 1 januari 2002.

Moderata samlingspartiet föreslår i motion

2000/01:Ub18 att yrkeshögskolan byggs ut till att år

2004 omfatta 25 000 platser (yrk. 6). Motionärerna

hänvisar till att företagen hindras i sin expansion

av rekryteringssvårigheter, som ytterligare

förvärras av stora förestående pensionsavgångar. I

Moderaternas motion 2000/01:Ub281, som väcktes under

allmänna motionstiden och alltså innan propositionen

hade lagts fram, påtalas att Sverige lider akut

brist på yrkesutbildade personer och högutbildade

unga akademiker (yrk. 3). Samma motionärer förordar

en fördubbling av antalet studieplatser inom

kvalificerad yrkesutbildning (yrk. 5).

Även Centerpartiet anser att en ökning måste ske

av antalet platser (mot. 2000/01:Ub20 yrk. 1).Vid en

ökning av antalet platser är det viktigt att en hög

kvalitet på utbildningarna bibehålls, framhåller

motionärerna.

I motion 2000/01:Ub19 (s) föreslås ett

tillkännagivande om att det är angeläget att antalet

platser inom kvalificerad yrkesutbildning på sikt

utökas, och att det behövs en regional spridning av

utbildningsplatser.

Enligt motion 2000/01:Ub280 (m), som väcktes under

allmänna motionstiden, bör antalet platser inom

kvalificerad yrkesutbildning i ett första steg

fördubblas och därmed omfatta 27 000 studieplatser

år 2002 (yrk. 2).

U t s k o t t e t föreslår att riksdagen

tillkännager för regeringen följande som sin mening.

Eftersom intresset och behovet av kvalificerad

yrkesutbildning är stort i hela landet, är det

angeläget att antalet platser inom den nya

utbildningsformen på sikt utökas. Därmed bifaller

riksdagen delvis motionerna 2000/01:Ub19 och

2000/01:Ub20 yrkande 1.

Riksdagen bör enligt utskottets

mening avslå motionerna 2000/01:Ub18

yrkande 6, 2000/01:Ub280 yrkande 2

och 2000/01:Ub281 yrkandena 3 och 5.

Övriga frågor

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå motioner om

resursfördelningen till smala utbildningar,

permanentning av utbildningar inom den nya

utbildningsformen, m.m.

Jämför reservation 8 (c).

Utöver det som redovisats i det föregående innehåller

regeringens lagförslag bestämmelser om rätt för de

studerande att utöva inflytande över utbildningen (8

§), om avskiljande från utbildningen (9 och 10 §§),

om överklaganden (11 §) och om att regeringen eller

den myndighet som regeringen bestämmer får meddela

ytterligare föreskrifter om kvalificerad

yrkesutbildning (12 §). Lagen föreslås träda i kraft

den 1 januari 2002, samtidigt som den tidigare lagen

om försöksverksamheten upphör att gälla.

U t s k o t t e t föreslår att riksdagen antar

lagförslaget även i dessa delar.

Principerna för resursfördelning till kvalificerad

yrkesutbildning tas upp i Centerpartiets motion

2000/01:Ub20. Motionärerna vill ha ett system där en

av näringslivet efterfrågad utbildning med kvalitet

inte riskerar att få sina utbildningsplatser

indragna (yrk. 4). Vidare påtalar motionärerna att

de riktigt smala yrkena inte har någon bransch som

hävdar näringslivets behov av utbildning för dem.

Därför begärs en översyn av resursfördelningen till

smala utbildningar (yrk. 5).

I motion 2000/01:Ub267 (m) - väckt under allmänna

motionstiden - skriver motionärerna att det är av

största vikt att ansvariga vid planering och

godkännande av kvalificerade yrkesutbildningar

beaktar behovet av utbildning för i dag

kvinnodominerade områden. Därmed ökar

attraktionskraften och antalet manliga sökande,

vilket motionärerna önskar.

Motionärerna i motion 2000/01:Ub427 (c) tar upp

den osäkerhet som rått under försöksverksamheten,

genom att anordnaren för varje kurs som startas

måste ansöka om medel för att driva utbildningen.

Att permanenta utbildningarna bör ge effektivare

resursutnyttjande, anser motionärerna.

U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår

motionsyrkandena.

En av de bärande idéerna bakom förslaget om den

nya utbildningsformen är att den skall vara flexibel

och utbudet föränderligt efter konstaterade behov

och efterfrågan. Regeringen räknar med att den nya

myndigheten skall kunna bevilja statsbidrag för

högst fem starter av en utbildning. Om anordnaren

vill ge samma utbildning därutöver, krävs ny

prövning där den nya ansökan ställs mot andra. Inte

minst för de smala yrkesområdena är det enligt

utskottets mening en fördel att resurserna handhas

av en myndighet på nationell nivå. Lagförslagets 4 §

innefattar att den kvalificerade yrkesutbildningen

skall bidra till att bryta traditioner i fråga om

könsbundna utbildnings- och yrkesval. Motion

2000/01:Ub267 får därför anses vara tillgodosedd.

Vänsterpartiet tar i motion 2000/01:Ub420 (väckt

under allmänna motionstiden) upp frågan om

färdigutbildning och specialisering efter avslutad

yrkesförberedande gymnasieutbildning. Kvalificerad

yrkesutbildning är enligt motionärerna en väg för

detta, men de menar att det bör tillsättas en

utredning med uppdrag att i nära samarbete med

arbetsmarknadens parter ge förslag på innehåll,

organisation och finansiering av en eftergymnasial

lärlingsutbildning (yrk. 1). Utredningen skall

enligt motionärerna också föreslå åtgärder för att

åstadkomma en jämn könsfördelning inom

lärlingsutbildningar som omfattar områden där av

tradition det ena könet varit underrepresenterat

(yrk. 2).

U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår

yrkandena. Inom ramen för den kvalificerade

yrkesutbildning som nu föreslås bli införd som en

reguljär utbildningsform kan behovet av

färdigutbildning och specialisering tillgodoses.

Varje utbildning av detta slag skall utvecklas och

bedrivas i nära samverkan mellan arbetsliv - där

både arbetsgivare och arbetstagare räknas in - och

utbildningsanordnare och skall bidra till att bryta

traditioner i fråga om könsbundna utbildnings- och

yrkesval.

Motion 2000/01:Ub210 (c) väcktes under allmänna

motionstiden och alltså innan förslaget om den nya

utbildningsformen lagts fram. Motionärerna tar där

upp behovet av en fungerande utbildningsstruktur för

grund- och färdigutbildning inom hantverksområdet

(yrk. 1). De föreslår ett tillkännagivande till

regeringen om att det måste till ett gemensamt

ansvar för att hela yrkesutbildningen genomförs på

ett över landet likvärdigt sätt och med hög kvalitet

(yrk. 2). Vidare förordar de ett system för

kompensation till hantverksföretag som tar emot

elever för färdigutbildning (yrk. 3). De vill också

att yrkesutbildningar i studiemedelshänseende skall

jämställas med andra former av högre utbildning och

utbildning för vuxna (yrk. 4).

U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår

yrkandena. Den nya utbildningsformen kommer enligt

utskottets uppfattning att ge möjlighet att

tillgodose behoven av färdigutbildning även inom

hantverksyrken. Inom kvalificerad yrkesutbildning

skall arbetslivet och utbildningsanordnarna ta ett

gemensamt ansvar. Principen att lärandet i arbete

inom ramen för kvalificerad yrkesutbildning skall

finansieras av arbetslivet är utskottet inte berett

att frångå. Det framgår av propositionen att

regeringen avser att de studerande i kvalificerad

yrkesutbildning skall vara berättigade till

studiemedel.

I motion 2000/01:MJ418 (c), som också väcktes under

allmänna motionstiden, förordar motionärerna en

sammanhållen utbildning för fiskerisektorn och en

samlad utbildningsresurs för denna (yrk. 5). De vill

att regeringen skall återkomma med förslag om både

finansiering och strukturlösningar på utbildningen.

U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår

yrkandet.

Motsvarande förslag avslogs av riksdagen vid förra

riksmötet (bet. 1999/2000:MJU8 s. 23). Då redovisade

miljö- och jordbruksutskottet utförligt vilken

utbildning som finns för fiskerisektorn och

avstyrkte motionärernas yrkande.

Utbildningsutskottet anser inte att riksdagen har

anledning att ändra sitt ställningstagande.

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

Med hänvisning till de motiveringar som framförs

under Utskottets överväganden föreslår utskottet att

riksdagen fattar följande beslut:

1. Inrättande av en ny utbildningsform:

kvalificerad yrkesutbildning

Riksdagen antar regeringens förslag till lag om

kvalificerad yrkesutbildning såvitt avser 1, 2

och 4 §§ samt avslår motionerna 2000/01:Ub18

yrkande 1, 2000/01:Ub21 yrkandena 6 och 7,

2000/01:Ub23 yrkande 1, 2000/01:Ub280 yrkande 4,

2000/01:Ub281 yrkande 6 och 2000/01: Ub474.

Reservation 1 (m, kd)

Reservation 2 (fp) - delvis

2. Längden på utbildningar inom kvalificerad

yrkesutbildning

Riksdagen avslår motion 2000/01:Ub18 yrkande 2.

Reservation 3 (m) - delvis

3. Lärande i arbete inom kvalificerad

yrkesutbildning

Riksdagen avslår motionerna 2000/01:Ub18

yrkande 3 och 2000/01: Ub23 yrkande 4.

Reservation 4 (m, kd, fp)

4. Krav för tillträde till kvalificerad

yrkesutbildning

Riksdagen antar regeringens förslag till lag om

kvalificerad yrkesutbildning såvitt avser 3 § och

avslår motionerna 2000/01:Ub21 yrkandena 1-4 och

2000/01:Ub23 yrkande 2.

Reservation 5 (kd) - delvis

Reservation 2 (fp) - delvis

5. Examen m.m. inom kvalificerad

yrkesutbildning

Riksdagen antar regeringens förslag till lag om

kvalificerad yrkesutbildning såvitt avser 6 och 7

§§ och avslår motionerna 2000/01:Ub18 yrkande 5

och 2000/01:Ub23 yrkande 6.

Reservation 3 (m) - delvis

Reservation 5 (kd) - delvis

6. Validering

Riksdagen avslår motionerna 2000/01:Ub20

yrkande 3 och 2000/01: Ub23 yrkande 3.

Reservation 6 (m, kd, c)

7. Lärare och handledare

Riksdagen antar regeringens förslag till lag om

kvalificerad yrkesutbildning såvitt avser 5 § och

avslår motion 2000/01:Ub18 yrkande 7.

Reservation 3 (m) - delvis

8. Inordnande och överföring av befintliga

utbildningsformer

Riksdagen avslår motionerna 2000/01:Ub18

yrkande 4 och 2000/01: Ub20 yrkande 2.

Reservation 7 (m, c)

9. Styrning av kvalificerad yrkesutbildning

Riksdagen avslår motionerna 2000/01:Ub21

yrkande 5, 2000/01:Ub22 och 2000/01:Ub23 yrkande

5.

Reservation 5 (kd) - delvis

Reservation 2 (fp) - delvis

10. Dimensionering och lokalisering av

kvalificerad yrkesutbildning

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad utskottet anfört och bifaller därmed

delvis motionerna 2000/01:Ub19 och 2000/01: Ub20

yrkande 1 samt avslår motionerna 2000/01:Ub18

yrkande 6, 2000/01:Ub280 yrkande 2 och

2000/01:Ub281 yrkandena 3 och 5.

Reservation 3 (m) - delvis

Reservation 8 (c) - delvis

11. Lagförslaget i övrigt

Riksdagen antar regeringens förslag till lag om

kvalificerad yrkesutbildning i den mån det inte

omfattas av de beslut som utskottet föreslagit

under tidigare punkter i detta betänkande.

12. Principer för resursfördelning till

kvalificerad yrkesutbildning

Riksdagen avslår motionerna 2000/01:Ub20

yrkandena 4 och 5, 2000/01: Ub267 och

2000/01:Ub427.

Reservation 8 (c) - delvis

13. Eftergymnasial lärlingsutbildning

Riksdagen avslår motion 2000/01:Ub420 yrkandena

1 och 2.

14. Yrkesutbildning inom hantverksområdet

Riksdagen avslår motion 2000/01:Ub210 yrkandena

1-4.

15. Yrkesutbildning inom fiskerisektorn

Riksdagen avslår motion 2000/01:MJ418 yrkande 5.

Stockholm den 19 april 2001

På utbildningsutskottets vägnar

Jan Björkman

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Jan

Björkman (s), Beatrice Ask (m), Eva Johansson (s),

Yvonne Andersson (kd), Lars Hjertén (m), Majléne

Westerlund Panke (s), Tomas Högström (m), Tomas

Eneroth (s), Lennart Gustavsson (v), Per Bill (m),

Gunnar Goude (mp), Sofia Jonsson (c), Ulf Nilsson

(fp), Agneta Lundberg (s), Nils-Erik Söderqvist (s),

Kalle Larsson (v) och Maria Larsson (kd).

Reservationer

Utskottets förslag till beslut och

ställningstaganden har föranlett följande

reservationer.

1. Inrättande av en ny

utbildningsform: kvalificerad

yrkesutbildning (punkt 1) - m, kd

av Beatrice Ask (m), Yvonne Andersson (kd), Lars

Hjertén (m), Tomas Högström (m), Per Bill (m) och

Maria Larsson (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 1 borde

ha följande lydelse:

1. Inrättande av en ny utbildningsform:

kvalificerad yrkesutbildning

2.

Riksdagen antar regeringens förslag till lag om

kvalificerad yrkesutbildning såvitt avser 1, 2

och 4 §§ samt tillkännager för regeringen som sin

mening vad som framförs i reservation 1. Därmed

bifaller riksdagen motionerna 2000/01:Ub18

yrkande 1, 2000/01:Ub23 yrkande 1, 2000/01: Ub281

yrkande 6 och 2000/01:Ub474 och avslår motionerna

2000/01: Ub21 yrkandena 6 och 7 och 2000/01:Ub280

yrkande 4.

Ställningstagande

Den nya utbildningsformen bör enligt vår mening

kallas yrkeshögskola. Den benämningen ger

associationer till något enhetligt, av hög kvalitet

och förebygger att den kvalificerade

yrkesutbildningen betraktas som en

mellanstegsutbildning mellan gymnasium och högskola.

Genom att använda förleden yrkes- drar man en gräns

mot högskolan och undviker oklarhet om vad den nya

utbildningsformen står för. Riksdagen bör alltså

bifalla motionerna 2000/01:Ub18 yrkande 1,

2000/01:Ub23 yrkande 1, 2000/01:Ub281 yrkande 6 och

2000/01:Ub474.

2. Inrättande av en ny

utbildningsform: kvalificerad

yrkesutbildning, m.m. (punkterna 1,

4 och 9) - fp

av Ulf Nilsson (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkterna 1,

4 och 9 borde ha följande lydelse:

1. Inrättande av en ny utbildningsform:

kvalificerad yrkesutbildning

2.

Riksdagen antar regeringens förslag till lag om

kvalificerad yrkesutbildning såvitt avser 1, 2

och 4 §§ samt tillkännager för regeringen som sin

mening vad som framförs i reservation 2. Därmed

bifaller riksdagen motion 2000/01:Ub21 yrkandena

6 och 7 och avslår motionerna 2000/01:Ub18

yrkande 1, 2000/01:Ub23 yrkande 1, 2000/01:Ub280

yrkande 4, 2000/01:Ub281 yrkande 6 och

2000/01:Ub474.

1. Krav för tillträde till kvalificerad

yrkesutbildning

2.

Riksdagen antar regeringens förslag till lag om

kvalificerad yrkesutbildning såvitt avser 3 §

samt tillkännager för regeringen som sin mening

vad som framförs i reservation 2. Därmed bifaller

riksdagen motion 2000/01: Ub21 yrkandena 1-4 och

avslår motion 2000/01:Ub23 yrkande 2.

1. Styrning av kvalificerad yrkesutbildning

2.

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som framförs i reservation 2. Därmed

bifaller riksdagen motion 2000/01:Ub21 yrkande 5

och avslår motionerna 2000/01:Ub22 och

2000/01:Ub23 yrkande 5.

Ställningstagande

Grundidén med att omvandla försöksverksamheten med

kvalificerad yrkesutbildning till reguljär

verksamhet, och alltså inrätta den som en ny

utbildningsform, är enligt min mening riktig. Dock

anser jag att regeringen bör återkomma till

riksdagen med förslag om vilka utbildningsvägar som

skall ingå och vilka avgränsningar som skall gälla

mellan den kvalificerade yrkesutbildningen och

högskolan. Jag anser också att en svensk variant av

de amerikanska college bör införas, där det bedrivs

såväl kvalificerad yrkesutbildning som förberedelse

för högre utbildning. Det jag här har anfört bör

riksdagen tillkännage för regeringen som sin mening

och därmed bifalla motion 2000/01:Ub21 yrkandena 6

och 7.

Det är min och Folkpartiets uppfattning att det inte

finns någon ordentlig yrkesutbildning i

gymnasieskolan. Dels bör det finnas en

lärlingsutbildning, liknande den norska. Den bör

avslutas med lärlingsexamen. Dels bör det i

gymnasieskolan finnas en yrkesutbildning, där

tonvikten ligger på karaktärsämnen och praktik och

den teoretiska ambitionsnivån kan vara lägre än i

nuvarande nationella program. Denna utbildning skall

avslutas med yrkesexamen. Utbildningen på de

teoretiska programmen bör avslutas med

studentexamen. Som krav för tillträde till

kvalificerad yrkesutbildning bör man enligt min

mening ställa att den sökande har lärlingsexamen,

yrkesexamen eller studentexamen. Inom den

kvalificerade yrkesutbildningen skall det också vara

möjligt att komplettera sin gymnasieutbildning så

att den studerande kan få allmän högskolebehörighet

eller särskild behörighet till en viss

högskoleutbildning. Det jag här har anfört bör

riksdagen tillkännage för regeringen som sin mening

och därmed bifalla motion 2000/01:Ub21 yrkandena

1-4.

Beslut om hur styrningen och finansieringen av den

kvalificerade yrkesutbildningen slutligt skall

utformas bör enligt min mening fattas först när det

står klart vilket innehåll och vilken omfattning

utbildningsformen kommer att få. För detta ändamål

behöver en utredning tillsättas, där bl.a.

representanter för Skolverket, Högskoleverket och

näringslivet ingår. Detta bör riksdagen tillkännage

för regeringen som sin mening och därmed bifalla

motion 2000/01:Ub21 yrkande 5.

3. Längden på utbildningar inom

kvalificerad yrkesutbildning, m.m.

(punkterna 2, 5, 7 och 10) - m

av Beatrice Ask (m), Lars Hjertén (m), Tomas

Högström (m) och Per Bill (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkterna 2,

5, 7 och 10 borde ha följande lydelse:

1. Längden på utbildningar inom kvalificerad

yrkesutbildning

2.

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som framförs i reservation 3 och

bifaller därmed motion 2000/01:Ub18 yrkande 2.

1. Examen m.m. inom kvalificerad

yrkesutbildning

2.

Riksdagen antar regeringens förslag till lag om

kvalificerad yrkesutbildning såvitt avser 6 och 7

§§ samt tillkännager för regeringen som sin

mening vad som framförs i reservation 3. Därmed

bifaller riksdagen motion 2000/01:Ub18 yrkande 5

och avslår motion 2000/01:Ub23 yrkande 6.

1. Lärare och handledare

2.

Riksdagen antar regeringens förslag till lag om

kvalificerad yrkesutbildning såvitt avser 5 §

samt tillkännager för regeringen som sin mening

vad som framförs i reservation 3 och bifaller

därmed motion 2000/01:Ub18 yrkande 7.

1. Dimensionering och lokalisering av

kvalificerad yrkesutbildning

2.

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som framförs i reservation 3. Därmed

bifaller riksdagen motionerna 2000/01:Ub18

yrkande 6 och 2000/01:Ub281 yrkandena 3 och 5 och

avslår motionerna 2000/01:Ub19, 2000/01:Ub20

yrkande 1 och 2000/01:Ub280 yrkande 2.

Ställningstagande

Olika branscher och yrken ställer olika krav på

ämnesteoretisk kompetens och färdighetsträning, och

det ställer i sin tur också skilda krav på

yrkesutbildningens längd. Det finns enligt vår

mening anledning att tillåta att enstaka

kvalificerade yrkesutbildningar varar upp till tre

och ett halvt år. Detta bör riksdagen tillkännage

för regeringen som sin mening och därmed bifalla

motion 2000/01:Ub18 yrkande 2.

Eftersom vi anser att den nya utbildningsformen

skall benämnas yrkeshögskola, bör examen från den

heta yrkeshögskoleexamen och poängen heta

yrkeshögskolepoäng. Detta bör riksdagen tillkännage

för regeringen som sin mening och därmed bifalla

motion 2000/01:Ub18 yrkande 5.

Det är vår uppfattning att de lärare som handhar

utbildningens teoretiska del skall kunna vara

flexibla i sitt arbete. En lärare skall kunna

undervisa på flera olika yrkesutbildningar, beroende

på hans eller hennes specifika kompetens. Det är

också önskvärt att dessa lärare kan undervisa inom

ramen för gymnasieskolans yrkesinriktade program,

vilket bl.a. skapar en naturlig anknytning mellan

yrkesgymnasiet och yrkeshögskolan. Detta bör

riksdagen tillkännage för regeringen som sin mening

och därmed bifalla motion 2000/01:Ub18 yrkande 7.

Sverige lider akut brist på yrkesutbildade personer

och högutbildade unga akademiker. Vi har länge

förespråkat att den kvalificerade yrkesutbildningen

får en mycket större dimensionering än vad

regeringen föreslagit. Den nya utbildningsformen bör

år 2004 enligt vår mening omfatta 25 000 platser,

alltså dubbelt så många som den nuvarande

försöksverksamheten. Det vi här har anfört bör

riksdagen tillkännage för regeringen som sin mening

och därmed bifalla motionerna 2000/01:Ub18 yrkande 6

och 2000/01:Ub281 yrkandena 3 och 5.

4. Lärande i arbete inom

kvalificerad yrkesutbildning (punkt

3) - m, kd, fp

av Beatrice Ask (m), Yvonne Andersson (kd), Lars

Hjertén (m), Tomas Högström (m), Per Bill (m),

Ulf Nilsson (fp) och Maria Larsson (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 3 borde

ha följande lydelse:

1. Lärande i arbete inom kvalificerad

yrkesutbildning

2.

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som framförs i reservation 4 och

bifaller därmed motionerna 2000/01:Ub18 yrkande 3

och 2000/01:Ub23 yrkande 4.

Ställningstagande

Vi anser att regeringen vill reglera lärandet i

arbete (LIA) alltför stelbent. Behoven kan se olika

ut i utbildningen för olika branscher och yrken, och

lärandet i arbete bör därför kunna omfatta såväl en

större som en mindre andel av den totala

utbildningstiden än vad regeringen aviserat. Det

finns inte heller anledning att föreskriva att LIA

skall delas upp på minst två olika arbetsplatser.

Det vi här har anfört bör riksdagen tillkännage för

regeringen som sin mening och därmed bifalla

motionerna 2000/01:Ub18 yrkande 3 och 2000/01:Ub23

yrkande 4.

5. Krav för tillträde till

kvalificerad yrkesutbildning, m.m.

(punkterna 4, 5 och 9) - kd

av Yvonne Andersson (kd) och Maria Larsson (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkterna 4, 5

och 9 borde ha följande lydelse:

1. Krav för tillträde till kvalificerad

yrkesutbildning

2.

Riksdagen antar regeringens förslag till lag om

kvalificerad yrkesutbildning såvitt avser 3 §

samt tillkännager för regeringen vad som framförs

i reservation 5. Därmed bifaller riksdagen motion

2000/01:Ub23 yrkande 2 och avslår motion

2000/01:Ub21 yrkandena 1-4.

3. Examen m.m. inom kvalificerad

yrkesutbildning

4.

Riksdagen antar regeringens förslag till lag om

kvalificerad yrkesutbildning såvitt avser 6 och 7

§§ samt tillkännager för regeringen som sin

mening vad som framförs i reservation 5. Därmed

bifaller riksdagen motion 2000/01:Ub23 yrkande 6

och avslår motion 2000/01:Ub18 yrkande 5.

1. Styrning av kvalificerad yrkesutbildning

2.

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som framförs i reservation 5 och

bifaller därmed motion 2000/01:Ub23 yrkande 5

samt avslår motionerna 2000/01:Ub21 yrkande 5

och 2000/01:Ub22.

Ställningstagande

Vi vill se yrkeshögskolan som en möjlighet för de

många elever som i dag lämnar gymnasieskolan utan

fullständiga betyg och utan högskolebehörighet.

Sannolikt hade många av dessa redan från början valt

en mer praktiskt inriktad utbildning, om en sådan

hade erbjudits. Regeringens förslag när det gäller

krav för tillträde till kvalificerad yrkesutbildning

innebär att ungdomar som inte klarat sig igenom ett

teoretiskt inriktat gymnasieprogram inte är välkomna

till yrkeshögskolan, vilket vi inte kan acceptera.

Grundläggande högskolebehörighet skall enligt vår

mening inte gälla generellt även för yrkeshögskolan.

Det vi här har anfört bör riksdagen tillkännage för

regeringen som sin mening och därmed bifalla motion

2000/01:Ub23 yrkande 2.

För att säkra utbildningens kvalitet måste

branschorganisationerna vara aktiva deltagare i

yrkeshögskolan. I stället för en traditionell examen

utfärdad av respektive utbildningsanordnare bör

branschorganisationerna få utfärda certifikat som

utgör en legitimering av den yrkesutbildades

kompetens. Certifikatet ger utbildningen en

identitetsskapande roll på arbetsmarknaden och

särskiljer denna utbildningsform från andra

utbildningar. Det vi här har anfört bör riksdagen

tillkännage för regeringen som sin mening och därmed

bifalla motion 2000/01:Ub23 yrkande 6.

Vi tror inte på den centraliserade lösning som

regeringen planerar när det gäller styrningen av den

kvalificerade yrkesutbildningen. En centraliserad

myndighet som ensam avgör vilka utbildningar som

skall komma till stånd kan inte se behoven hos varje

region. Den centrala myndigheten bör enligt vår

mening vara en liten organisation var huvudsakliga

syfte är att sköta samordningen så att det skapas

ett balanserat utbildningsutbud och resurserna

utnyttjas effektivt. Dessutom skulle denna myndighet

kunna arbeta med kvalitetssäkring och annan tillsyn.

Övriga beslut bör fattas på regional nivå av en

organisation knuten t.ex. till länsstyrelserna. Det

vi här har anfört bör riksdagen tillkännage för

regeringen som sin mening och därmed bifalla motion

2000/01:Ub23 yrkande 5.

6. Validering (punkt 6) - m, kd, c

av Beatrice Ask (m), Yvonne Andersson (kd), Lars

Hjertén (m), Tomas Högström (m), Per Bill (m),

Sofia Jonsson (c) och Maria Larsson (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 6 borde

ha följande lydelse:

1. Validering

2.

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som framförs i reservation 6 och

bifaller därmed motionerna 2000/01:Ub20 yrkande 3

och 2000/01:Ub23 yrkande 3.

Ställningstagande

En av de viktigaste uppgifterna för den nya

utbildningsformen är att utgöra en länk i det

livslånga lärandet. Utbildningen skall stå öppen för

en mycket stor grupp av människor i olika åldrar,

med olika kunskaper och bakgrund, såväl från vårt

land som från andra länder. Kunskaper som förvärvats

på en mängd olika vägar, genom utbildning, arbete

eller eget lärande, måste värderas och tas till

vara. Därför är ett väl fungerande system för

validering av stor betydelse, såväl för personer med

låg formell utbildning men med en hög grad av

erfarenhetsbaserad kunskap som för personer som har

genomgått utbildning i andra former, här eller

utomlands. Regeringen bör återkomma med förslag om

hur valideringen skall genomföras. Det vi här har

anfört bör riksdagen tillkännage för regeringen som

sin mening och därmed bifalla motionerna

2000/01:Ub20 yrkande 3 och 2000/01:Ub23 yrkande 3.

7. Inordnande och överföring av

befintliga utbildningsformer (punkt

8) - m, c

av Beatrice Ask (m), Lars Hjertén (m), Tomas

Högström (m), Per Bill (m) och Sofia Jonsson (c).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 8 borde

ha följande lydelse:

1. Inordnande och överföring av befintliga

utbildningsformer

2.

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som framförs i reservation 7 och

bifaller därmed motionerna 2000/01:Ub18 yrkande 4

och 2000/01:Ub20 yrkande 2.

Ställningstagande

Vi ser med tillfredsställelse att regeringen har

tillsatt en utredning med uppdrag att utreda vissa

frågor om de kortare yrkesutbildningarna inom

högskolan, bl.a. YTH. Enligt vår mening bör de olika

eftergymnasiala yrkesutbildningarna, till vilka YTH

måste räknas, samordnas i den nya utbildningsform

som nu etableras. Det är viktigt, bl.a. för att

underlätta internationella jämförelser, att det går

att överblicka utbildningsstrukturen. Det vi här

har anfört bör riksdagen tillkännage för regeringen

som sin mening och därmed bifalla motionerna

2000/01:Ub18 yrkande 4 och 2000/01:Ub20 yrkande 2.

8. Dimensionering och lokalisering

av kvalificerad yrkesutbildning,

m.m. (punkterna 10 och 12) - c

av Sofia Jonsson (c).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkterna 10

och 12 borde ha följande lydelse:

1. Dimensionering och lokalisering av

kvalificerad yrkesutbildning

2.

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som framförs i reservation 8 och

bifaller därmed motion 2000/01:Ub20 yrkande 1,

bifaller delvis motion 2000/01:Ub19 samt avslår

motionerna 2000/01:Ub18 yrkande 6, 2000/01:Ub280

yrkande 2 och 2000/01:Ub281 yrkandena 3 och 5.

1. Principer för resursfördelning till

kvalificerad yrkesutbildning

2.

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som framförs i reservation 8 och

bifaller därmed motion 2000/01:Ub20 yrkandena 4

och 5 samt avslår motionerna 2000/01:Ub267 och

2000/01:Ub427.

Ställningstagande

Enligt min mening måste dimensioneringen av den

kvalificerade yrkesutbildningen bli större än

regeringen räknat med. Ytterligare platser måste

ställas till förfogande, så att man kan tillgodose

näringslivets efterfrågan på utbildad arbetskraft.

Vid en ökning av antalet platser vill jag

understryka vikten av att en hög kvalitet på

utbildningarna bibehålls. Det jag här har anfört bör

riksdagen tillkännage för regeringen som sin mening

och därmed bifalla motion 2000/01:Ub20 yrkande 1 och

delvis bifalla motion 2000/01: Ub19.

Det är positivt och värdefullt

att varje utbildning efter att

ha genomförts några gånger

omprövas med avseende på

efterfrågan och kvalitet. Ingen

kan dock planera och inget

näringsliv är intresserat av

mycket kortsiktiga satsningar.

Det är angeläget att

principerna för

resursfördelning till

kvalificerad yrkesutbildning

utformas så att en av

näringslivet efterfrågad

utbildning med kvalitet inte

riskerar att få sina

utbildningsplatser

tillbakadragna. Jag anser det

också angeläget att Sverige

bevarar sitt kulturarv och den

hantverksskicklighet som finns.

De riktigt smala yrkena - dit

hantverksyrkena hör - har ingen

bransch, och därför finns ingen

riktig kravställare som hävdar

näringslivets behov av

utbildningarna. Utbildning för

dessa yrken bör anordnas inom

ramen för kvalificerad

yrkesutbildning, men problemet

är att det i många fall kan bli

mycket små och kostnadskrävande

grupper. Regeringen bör göra en

översyn över hur man skall

klara detta på bästa sätt. Det

jag här har anfört bör

riksdagen tillkännage för

regeringen som sin mening och

därmed bifalla motion

2000/01:Ub20 yrkandena 4 och 5.

Bilaga 1

Förteckning över behandlade förslag