Bet. 2000/01:UbU15

Utbildningsutskottets betänkande

2000/01:UBU15

Vuxnas lärande och utvecklingen av

vuxenutbildningen

Innehåll

Sammanfattning

Propositionen

Utskottets överväganden

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

Reservationer

2000/01

UbU15

Redogörelse för ärendet

Ärendet och dess beredning

I betänkandet behandlas regeringens proposition

2000/01:72 Vuxnas lärande och utvecklingen av

vuxenutbildningen och de tolv motioner som väcktes

med anledning av propositionen. Propositionen rör

vuxenutbildning i olika former, bl.a. kommunal

vuxenutbildning (komvux), statens skolor för vuxna

(SSV), vuxenutbildning för utvecklingsstörda

(särvux), svenskundervisning för invandrare (sfi)

och folkbildning. Ett antal motionsyrkanden från

allmänna motionstiden 1999 och 2000 om

vuxenutbildning behandlas också.

Utskottet har berett kulturutskottet tillfälle att

yttra sig över propositionen och motionerna.

Kulturutskottets yttrande återfinns som bilaga 3 i

betänkandet. Tillsammans med yttrandet överlämnade

kulturutskottet till utbildningsutskottet ett antal

motionsyrkanden som av kammaren hänvisats till

kulturutskottet.

Regeringens förslag i propositionen har föregåtts

dels av utredning inom den parlamentariskt

sammansatta Kunskapslyftskommittén (U 1995:09, dir.

1995:67, 1996:71 och 1997:104), dels av en femårig

särskild vuxenutbildningssatsning, kallad

Kunskapslyftet, som har pågått sedan hösten 1997.

Kunskapslyftskommittén avlämnade sitt slutbetänkande

Kunskapsbygget 2000 - det livslånga lärandet (SOU

2000:28) i april 2000.

Utskottet behandlar i betänkandet vidare Riksdagens

revisorers förslag 2000/01:12 Svenskundervisning för

invandrare och invandrarnas arbetsmarknad. Med

anledning av detta förslag väcktes fyra motioner.

Revisorernas förslag omfattar fyra punkter. Två av

dessa berör arbetsmarknadsutskottets område och har

av utbildningsutskottet överlämnats dit jämte vissa

därmed sammanhängande motionsyrkanden. Ett av

förslagen från revisorerna rör socialutskottets

område och har av utbildningsutskottet överlämnats

dit tillsammans med två motionsyrkanden. Endast en

av förslagspunkterna från revisorerna behandlas

således i detta betänkande.

Bakgrund

De stora skolreformer som genomfördes i Sverige

efter andra världskriget ledde till en stor skillnad

i utbildningsnivå mellan de yngre i samhället och

majoriteten av de äldre, av vilka flertalet endast

hade gått sex- eller sjuårig folkskola.

Kommunal vuxenutbildning inrättades genom

riksdagsbeslut 1967 och började höstterminen 1968.

Innan dess fanns det kvällsgymnasier med

studieförbund eller kommuner som huvudmän samt några

statliga skolor för vuxna och deltidskurser för

vuxna vid yrkesskolor.

Huvuduppgiften för komvux var till att börja med,

liksom för kvällsgymnasierna och de statliga

skolorna för vuxna, att ge vuxna behörighet till

högre utbildning. Tyngdpunkten låg på

gymnasieutbildning. Inom komvux gavs också

vuxenutbildning på en nivå som motsvarade

grundskolans högstadium.

Från början av 1970-talet fick de

fördelningspolitiska målen ökad genomslagskraft.

Grundskolenivån inom komvux prioriterades på olika

sätt.

Grundutbildning för vuxna (grundvux) inrättades år

1977 som en särskild skolform. Dess uppgift blev att

ge vuxna grundläggande färdigheter i att läsa,

skriva och räkna. Rätt att genomgå grundvux fick den

som hade passerat skolpliktsåldern men som i

läsning, skrivning eller räkning saknade sådana

färdigheter som normalt uppnåddes på grundskolans

mellanstadium.

Efter förslag i propositionen Växa med kunskaper

(prop. 1990/91:85, bet. UbU16, rskr. 356) inlemmades

grundvux i komvux den 1 juli 1992 och hela

komvuxutbildningen på grundskolenivå fick namnet

grundläggande vuxenutbildning. Rätt att få

grundläggande vuxenutbildning för den som saknar

sådana kunskaper och färdigheter som normalt uppnås

i grundskolan infördes i skollagen. Den

grundläggande vuxenutbildningen skulle inte längre

bygga direkt på grundskolans kursplaner.

Komvux var från starten konstruerad för att ge

vuxna utbildning som motsvarade den som gavs i

ungdomsskolan. Utbildningen skulle i princip

erbjudas enligt ungdomsskolans läroplaner. År 1982

infördes dock en särskild läroplan för

vuxenutbildning, Lvux 82. I Lvux 82 ingick mål och

riktlinjer, som fastställdes av regeringen, samt

timplaner och kursplaner, som fastställdes av

Skolöverstyrelsen.

Våren 1991 inleddes ett utredningsarbete som

skulle leda fram till nya läroplaner för det

offentliga skolväsendet. Begreppet läroplan skulle

reserveras för mål och riktlinjer, som regeringen

skulle fastställa efter det att riksdagen fått ta

ställning till de grundläggande principerna i dessa.

En ny läroplan för hela det frivilliga skolväsendet

utfärdades av regeringen år 1994 (Lpf 94) och

ersatte bl.a. Lvux 82. Lpf 94 avser såväl

gymnasieskolan som gymnasiesärskolan, komvux, särvux

och statens skolor för vuxna och gäller fortfarande.

Kursplanerna, som inte längre ingår i läroplanen, är

gemensamma för gymnasieskolan och komvux.

I juni 1995 tillkallade regeringen en

parlamentariskt sammansatt kommitté som bl.a. skulle

föreslå mål för ett nationellt kunskapslyft för

vuxna som en del i en strategi för livslångt lärande

(dir. 1995:67). Kommittén antog namnet

Kunskapslyftskommittén. Sommaren 1996 godkände

riksdagen regeringens förslag om en

vuxenutbildningssatsning, som skulle vara fullt

utbyggd från hösten 1997 (prop. 1995/96:222, yttr.

UbU7y, bet. FiU15, rskr. 307). Den enskilda

individens önskemål, behov och förutsättningar

skulle vara styrande och flexibilitet, kvalitet och

nytänkande skulle prägla utbildningens utformning,

inriktning och innehåll. Kunskapslyftskommittén fick

i uppdrag att följa och utvärdera denna

vuxenutbildningssatsning, som fick benämningen

Kunskapslyftet (dir. 1996:71).

Kunskapslyftet innebar att kommunerna, som redan

tidigare haft skyldighet att erbjuda gymnasial

vuxenutbildning, fick tillgång till särskilt

statsbidrag för att bygga ut denna. Vidare avsattes

medel för 10 000 platser per år inom folkhögskolan.

I 1999 års vårproposition beräknade regeringen att

Kunskapslyftet under femårsperioden fram till 2002

kommer att ha nått över 800 000 nya studerande

(prop. 1998/99:100 s. 26). Ett särskilt förmånligt

studiestöd, särskilt utbildningsbidrag, infördes i

anslutning till Kunskapslyftet.

Under åren 1992-1996 hade tillfälliga insatser

inom utbildningsområdet finansierats med

konjunkturrelaterade medel. Både komvux och

folkhögskolan fick tillfälliga utökningar genom

dessa medel innan Kunskapslyftet startade.

Landets kommuner inbjöds sommaren 1996 att delta i

Kunskapslyftet. Av inbjudan framgick att ett viktigt

syfte med den omfattande statliga satsningen var att

genom förnyelse och utvecklingsarbete lägga grunden

till en förändrad vuxenutbildning avpassad för 2000-

talets behov efter femårsperiodens slut. Ett annat

viktigt syfte som angavs var att öka

sysselsättningen och den ekonomiska tillväxten.

Kunskapslyftskommittén lämnade i april 2000 sitt

slutbetänkande Kunskapsbygget 2000 - det livslånga

lärandet (SOU 2000:28).

Propositionens huvudsakliga innehåll

Regeringen lägger fram förslag om mål och strategi

för utveckling av vuxnas lärande. Förslagen rörande

utvecklingen av vuxenutbildningen tar sin

utgångspunkt i begreppet livslångt lärande.

Regeringen lyfter även fram begreppet det livsvida

lärandet, som beskrivs som lärande i tre olika

organisatoriska eller situationsbundna former:

formellt lärande (organiserad utbildning inom ramen

för det offentliga utbildningsväsendet), icke

formellt lärande (utbildning organiserad vid sidan

om det offentliga utbildningsväsendet, såsom

huvuddelen av folkbildningen, den särskilt anordnade

arbetsmarknadsutbildningen, personalutbildning och

annan kursverksamhet) och informellt lärande (där

det inte föreligger någon tydlig

utbildningssituation, utan lärandet sker på

arbetsplatsen, i föreningslivet, i familjen och i

vardagen och utan att det alltid finns en lärande

intention). Den strategi som regeringen föreslår

avser allt formellt och icke formellt lärande som

åtnjuter samhällets stöd. Den framtida

vuxenutbildningen skall möta människor och

tillgodose deras behov av lärande utifrån den

enskilda personens önskemål, behov och

förutsättningar och stödja vuxnas deltagande i det

livslånga lärandet.

Vikten av att det förnyelse- och utvecklingsarbete

som bedrivits under Kunskapslyftet tas till vara

stryks under. Skolhuvudmännens ansvar för detta

betonas.

Regeringen framhåller betydelsen av att kommunerna

- i samverkan med andra kommuner, folkbildningen och

privata utbildningsanordnare - utvecklar en roll

inte bara som anordnare av utbildning utan också som

samordnare av informationsinsatser, vägledning och

utbildningsmöjligheter. Det aviseras förslag år 2002

om att tillföra kommunerna engångsvis 350 miljoner

kronor för att utveckla infrastrukturen för

livslångt lärande.

Det aviseras också satsningar på forskning och

kompetensutveckling av lärare inom vuxenutbildningen

för att utveckla vuxenpedagogiskt arbetssätt och

specialpedagogik.

Förbättrade möjligheter för personer med

funktionshinder att delta i vuxenutbildning skall

åstadkommas bl.a. genom att den nya myndigheten för

specialpedagogiska frågor får ett utvidgat uppdrag

och att satsningar görs på Internetbaserade

läromedel för döva och hörselskadade. Medel till en

utbyggnad av särvux aviseras. Estetisk verksamhet

skall kunna erbjudas i särvux.

Ändring föreslås i skollagen så att

vuxenutbildningen ges möjlighet att tillgodose

enskilda människors behov av en bredare

kompetensutveckling på gymnasial nivå än vad

nuvarande regler tillåter.

Statens skolor för vuxna föreslås få en vidgad

roll som innebär att skolorna förutom att erbjuda

distansutbildning även skall stödja kommunernas

användning av distansmetoder.

Skollagen föreslås bli ändrad så att rätten till

sfi omfattar alla vuxna invandrare. Kursplanen för

sfi skall kunna differentieras.

Inriktningen för en ny statlig utvärdering av

folkbildningen redovisas.

I rekryterande syfte föreslås en ny form av

studiemedel, som i sin helhet skall vara ett

skattefritt bidrag.

Ett nytt riktat statsbidrag motsvarande ca 47 000

platser per år i kommunal vuxenutbildning och 7 000

platser per år i folkhögskola föreslås för perioden

2003-2006.

Sammanfattning

I betänkandet behandlas regeringens proposition

Vuxnas lärande och utvecklingen av vuxenutbildningen

(prop. 2000/01:72) och punkt 1 i Riksdagens

revisorers förslag 2000/01:RR12 Svenskundervisning

för invandrare och invandrarnas arbetsmarknad. I

anslutning till dessa behandlas 115 yrkanden i

motioner väckta med anledning av propositionen eller

förslaget eller under allmänna motionstiden 1999 och

2000.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag på alla

punkter och föreslår att riksdagen skall avslå

Riksdagens revisorers förslag, som anses

tillgodosett med vad regeringen skriver i

propositionen. Samtliga motionsyrkanden avstyrks.

De beslut som utskottet föreslår att riksdagen skall

fatta i enlighet med regeringens förslag innebär i

huvudsak följande.

Mål och strategi för utveckling av vuxnas lärande

godkänns.

Statens skolor för vuxna (SSV) får ett utvidgat

uppdrag, nämligen att stödja kommunernas användning

av distansmetoder i vuxenutbildningen.

Skollagen ändras när det gäller svenskundervisning

för invandrare (sfi). Sfi skall vända sig till

invandrare, oavsett om de är nyinflyttade eller ej,

och skall anordnas som kurser (inte nödvändigt som

en kurs).

I rekryteringssyfte införs en särskild form av

studiemedel, som till 100 % är bidrag och en

möjlighet att därutöver få ytterligare 22,5 % av

ordinarie totalbelopp som bidrag. Målgruppen är

personer som är minst 25 år och är arbetslösa,

riskerar arbetslöshet eller har funktionshinder.

Ett särskilt riktat statsbidrag för kommunal

vuxenutbildning införs fr.o.m. år 2003. Det skall

fr.o.m. år 2006 inordnas i det generella bidraget

till kommunerna. Ett särskilt riktat bidrag skall

under samma tid lämnas till Folkbildningsrådet för

kurser inom folkhögskolan. Det skall år 2006

inordnas i det generella bidraget till

folkbildningen.

Skollagens definition av gymnasial vuxenutbildning

ändras. Gymnasial vuxenutbildning skall syfta till

att ge vuxna kunskaper och färdigheter på en nivå

som motsvarar den som utbildningen i gymnasieskolan

skall ge.

Mot regeringens förslag om en ny form av

studiemedel reserverar sig Moderaterna,

Kristdemokraterna och Folkpartiet. I övrigt

reserverar sig dessa tre partier och Centerpartiet

på många punkter till förmån för sina

motionsyrkanden om tillkännagivanden.

Propositionen

I proposition 2000/01:72 Vuxnas lärande och

utvecklingen av vuxenutbildningen föreslår

regeringen

1. att riksdagen antar regeringens förslag till lag

om ändring i skollagen (1985:1100),

2. att riksdagen antar regeringens förslag till lag

om ändring i lagen (1991:1108) om statens skolor för

vuxna,

3. att riksdagen godkänner vad regeringen förordar

om mål och strategi för vuxnas lärande (kapitel 5),

4. att riksdagen godkänner vad regeringen förordar

om en särskild form av studiemedel för vissa

vuxenstuderande (kapitel 13),

5. att riksdagen godkänner vad regeringen förordar

om inrättande av ett nytt statsbidrag till kommuner

och folkbildningen (avsnitt 14.1).

Riksdagens revisorers förslag

I Riksdagens revisorers förslag 2000/01:RR12

Svenskundervisning för invandrare och invandrarnas

arbetsmarknad föreslår revisorerna

1. att riksdagen begär att regeringen tar initiativ

till förändringar av sfi efter elevernas behov i

enlighet med vad som anförts i avsnitt 2.1.

Följdmotioner med anledning av

propositionen

2000/01:Ub25 av Ulf Nilsson m.fl. (fp):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som i motionen anförs om att alla vuxna

utan genomgången gymnasieutbildning skall ha rätt

till minst gymnasieutbildning för allmän

högskolebehörighet samt också komplettering för

specialbehörighet.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som i motionen anförs om att regeringen

skall återkomma till riksdagen med ett lagförslag om

utvecklingsstördas rätt till utbildning i särvux.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som i motionen anförs om att den enskilde

skall kunna välja utbildningsanordnare genom att ett

system införs för vuxenutbildningen som motsvarar

reglerna för de fristående grund- och

gymnasieskolorna.

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som i motionen anförs om vikten av att

studerande med funktionshinder får det stöd de

behöver för att kunna studera på sina egna villkor.

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som i motionen anförs om att staten skall

finansiera de kostnader som uppstår för att

genomföra teckentolkning inom den offentligt

finansierade vuxenutbildningen.

6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som i motionen anförs om att även

vuxenstuderande med funktionshinder skall ha

möjlighet att välja utbildningsanordnare.

7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som i motionen anförs om att studerande i

behov av särskilt stöd skall ges rätt till en

fördjupad studieplan där det anges vilka

stödinsatser den studerande behöver för att

utbildningsmålen skall nås.

8. Riksdagen avslår regeringens förslag till

studiefinansiering.

9. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som i motionen anförs om att

totalbeloppet för alla studerande höjs med 200 kr

per månad.

10. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som i motionen anförs om att för dem som

studerar på motsvarande grundskolenivå skall 80 % av

studiemedlet utgöras av bidrag och bidragsdelen för

dem som studerar på motsvarande gymnasienivå skall

ligga på 60 %.

11. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som i motionen anförs om att rätten till

tilläggslån för studier förutom till

funktionshindrade i första hand skall erbjudas

småbarnsföräldrar.

12. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som i motionen anförs om att personer

mellan 30 och 55 år skall kunna låna av det allmänna

pensionssystemet för att finansiera utbildning.

14. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som i motionen anförs om att kommunerna

skall vara skyldiga att erbjuda vuxna en validering

av sina kunskaper.

15. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som i motionen anförs om att en nationell

skolinspektion inrättas, som från Skolverket tar

över uppgifterna kvalitetsgranskning och tillsyn.

16. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som i motionen anförs om att en andel av

de medel i budgetpropositionen som regeringen

föreslår skall anslås till kompetensutveckling

anvisas Folkbildningsrådet för fördelning av medel

till folkhögskolor och studieförbund.

2000/01:Ub26 av Jeppe Johnsson (m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om att fritt få välja

utbildningsanordnare, såväl offentlig som

fristående, och om deras rätt att sätta betyg.

2000/01:Ub27 av Marietta de Pourbaix-Lundin (m):

1. Riksdagen beslutar godkänna vad i motionen anförs

om ändringar av regeringens förslag till mål och

strategi för vuxnas lärande.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om konkurrensutsättning

av sfi-undervisningen.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om ett statligt

finansieringsansvar för utbildningstolkning inom

vuxenutbildningen.

2000/01:Ub28 av Yvonne Andersson m.fl. (kd):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om vuxnas rätt till

utbildning på motsvarande gymnasienivå.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om samma rättighet till

utbildning för alla oavsett eventuellt handikapp.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om folkbildningens roll

i det livslånga lärandet.

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om friskolor inom

vuxenutbildningen.

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om studiestöd för

vuxenutbildningen.

6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om avskaffande av 50-

veckorsgränsen för studiestöd.

7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om värdegrunden för

vuxenutbildningen.

2000/01:Ub29 av Roy Hansson (m):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som anförs i motionen om ökade kostnader

för vissa kommuner.

2. Riksdagen beslutar att det ges ett särskilt

riktat bidrag till vissa kommuner för att möjliggöra

ett brett kursutbud i mindre studiegrupper i

enlighet med vad som anförs i motionen.

2000/01:Ub30 av Roy Hansson (m):

Riksdagen beslutar att ett nationellt kompetenskonto

för utbildning införs i enlighet med vad som anförs

i motionen.

2000/01:Ub31 av Ana Maria Narti (fp):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som i motionen anförs om decentralisering

av svenskundervisningen och större utbud av kurser

organiserade av olika anordnare.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som i motionen anförs om en skapande

dialog mellan invandrarnas egna organisationer och

ansvariga politiker och tjänstemän som planerar

olika integrationsprogram.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som i motionen anförs om individens val

av skola och studietakt, om skolpeng och studie-

check.

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som i motionen anförs om djupa

kvalitativa undersökningar angående de högt

utbildade invandrarnas svårigheter att närma sig

egna yrkesområden i Sverige.

2000/01:Ub32 av Beatrice Ask m.fl. (m):

1. Riksdagen beslutar om ändring i skollagen

(1985:1100) i enlighet med vad i motionen anförs.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om mål och strategi för

vuxnas lärande.

4. Riksdagen avslår regeringens förslag om en

särskild form av studiemedel för vissa

vuxenstuderande i enlighet med vad i motionen

anförs.

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om studiemedel.

6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om särvux.

7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om finansiering av

vuxenutbildningen.

2000/01:Ub33 av Sofia Jonsson m.fl. (c):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att inrätta ett

kvalitetsinstitut.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om lagstadgad rätt att

delta i gymnasial vuxenutbildning.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att personer med

särskola som bakgrund bör ha tillträde till

vuxenutbildning efter samma principer som övriga

vuxna.

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att utbildning skall

utgöra underlag för rätten till personlig assistans.

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att fördelning av

resurser för IT, pedagogik och FoU skall samordnas

mellan Skolverket och Folkbildningsrådet.

6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att kommunerna bör

ta ansvar för uppsökande verksamhet.

7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att

Folkbildningsutredningen bör vara parlamentariskt

sammansatt.

8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om en omfördelning av

det totala antalet årsstudieplatser.

9. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att

årsstudieplatserna från år 2006 bör inarbetas i

ordinarie folkbildningsanslag till studieförbunden

via Folkbildningsrådet.

2000/01:Ub34 av Laila Bäck och Mariann Ytterberg

(s):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att den utredning

som skall göras bör ha en parlamentarisk förankring

eller en referensgrupp med sakkunskap om

studieförbundens och folkhögskolornas verksamhet.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att det i

utredningsuppdraget bör ingå att studera hur de

ökade deltagaravgifterna påverkat den sociala

rekryteringen till studieförbundens verksamhet.

2000/01:Ub35 av Christina Pettersson och Sylvia

Lindgren (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförts om studieförbundens roll i

vuxenutbildningen.

2000/01:Ub36 av Elisabeth Fleetwood m.fl. (m):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att forsknings- och

kompetensutvecklingsmedel bör tillföras

folkbildningen.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om kommunernas

skyldighet att på ett opartiskt sätt upphandla

vuxenutbildning.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att

folkbildningsanslaget bör uppdelas.

Följdmotioner med anledning av

Riksdagens revisorers förslag

2000/01:Ub37 av Marietta de Pourbaix-Lundin och

Inger René (m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om konkurrensutsättning av

svenskundervisning för invandrare.

2000/01:Ub38 av Ana Maria Narti m.fl. (fp):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som i motionen anförs om decentralisering

av svenskundervisningen och större utbud av kurser

organiserade av olika anordnare.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som i motionen anförs om en skapande

dialog mellan invandrarnas egna organisationer och

ansvariga politiker och tjänstemän som planerar

olika integrationsprogram.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som i motionen anförs om individens val

av skola och studietakt, om skolpeng och studie-

check.

2000/01:Ub39 av Erling Wälivaara m.fl. (kd):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att sfi-undervisning

bör förekomma på flera olika nivåer.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om möjligheten att läsa

sfi på högskolenivå.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om en utredning av

bedömningskriterierna inom sfi.

2000/01:Ub40 av Mikael Odenberg m.fl. (m):

1. Riksdagen begär att regeringen lägger fram

förslag till förändringar av sfi enligt Riksdagens

revisorers förslag i enlighet med vad som anförs i

motionen.

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om ett

kvalitetsinstitut.

6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om finansiering av

svenskundervisning.

Motioner från allmänna motionstiden

2000

2000/01:Ub223 av Maria Larsson (kd):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om nödvändigheten av att

säkerställa utbildning vid naturbruksgymnasierna.

2000/01:Ub230 av Yvonne Andersson (kd):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om utvecklingsstördas

rätt till särvux.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att de som avslutar

sina studier på särvux skall få slutbetyg.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att de

utvecklingsstörda skall få undervisning i idrott och

hälsa på den utbildning som motsvarar

gymnasiesärskolan.

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att elever i särvux

skall få utbildning i naturkunskap.

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att estetiska ämnen

skall finnas i särvux på grundsärskolenivå.

6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att hemspråk skall

finnas i särvux på grundsärskolenivå.

2000/01:Ub236 av Lars Leijonborg m.fl. (fp):

23. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att även

vuxenutbildning bör kunna bli fristående.

2000/01:Ub272 av Lena Sandlin-Hedman m.fl. (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om behovet av en översyn av

svenska för invandrare.

2000/01:Ub280 av Patrik Norinder och Anne-Katrine

Dunker (m):

6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om yrkesutbildning för

äldre arbetslösa.

2000/01:Ub281 av Mikael Odenberg m.fl. (m):

8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om yrkesutbildning för

äldre arbetslösa.

9. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om kompletterande

utbildning för invandrare.

2000/01:Ub287 av Yvonne Andersson m.fl. (kd):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om värdegrunden för

vuxenutbildning.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att ge personer med

utvecklingsstörning samma rättighet till

vuxenutbildning som andra.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att utbildning skall

löna sig.

6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om organisation av

vuxenutbildningen.

7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att folkbildningen

skall inta en särställning vid medelstilldelning.

8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att alla skall få

möjlighet att erbjudas utbildning upp till treårig

gymnasial nivå eller motsvarande.

9. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att

funktionshindrade ges erforderligt stöd och

förutsättningar att delta i utbildningar.

2000/01:Ub343 av Eva Johansson m.fl. (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om att undersöka

förutsättningarna för att förlägga en

lokförarutbildning till Stockholmsregionen.

2000/01:Ub345 av Sinikka Bohlin m.fl. (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om utbildningsmöjligheterna

för finskspråkiga romer.

2000/01:Ub518 av Sonja Fransson (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om försöksverksamhet för att

öka antalet studenter med funktionshinder till högre

utbildning.

2000/01:Ub801 av Cristina Husmark Pehrsson (m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om att se de få kvarvarande

hushållsskolorna som en resurs i ett

folkhälsoperspektiv.

2000/01:Ub814 av Kristina Zakrisson och Paavo

Vallius (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om svenska för invandrare.

2000/01:Ub815 av Carina Hägg (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om stöd till svenska för

invandrare.

2000/01:Sf611 av Lennart Daléus m.fl. (c):

15. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om en ökad anpassning

av undervisningen i det svenska språket.

2000/01:Kr601 av Karin Pilsäter (fp):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om att återföra

Folkbildningsrådets myndighetsutövning till staten.

2000/01:Kr701 av Matz Hammarström m.fl. (mp):

34. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening att en utvärdering behöver göras vad avser

Folkbildningsrådets måluppfyllelse och

folkhögskolornas musikutbildningars utveckling

(delvis).

2000/01:MJ233 av Lennart Daléus m.fl. (c):

23. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om ökad tillgänglighet

av vuxenutbildning inom lantbrukssektorn.

2000/01:MJ258 av Patrik Norinder och Anne-Katrine

Dunker (m):

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om jordbrukets

utbildning.

2000/01:A216 av Elizabeth Nyström och Lars Björkman

(m):

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om omedelbara åtgärder

för att förändra och förbättra svenskundervisningen

för invandrare.

Motioner från allmänna motionstiden

1999

1999/2000:Ub209 av Yvonne Andersson (kd):

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om att

utvecklingsstörda får lagstadgad rätt till särvux,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om att de som avslutar

sina studier på särvux skall få slutbetyg,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om att

utvecklingsstörda skall få undervisning i idrott och

hälsa på den utbildningsnivå som motsvarar

gymnasiesärskolan,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om att elever i särvux

skall få utbildning i naturkunskap,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om att estetiska ämnen

skall finnas i särvux på grundsärskolenivå,

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om att hemspråk skall

finnas i särvux på grundsärskolenivå.

1999/2000:Ub262 av Elver Jonsson (fp):

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om vikten av en stärkt

och säkrad position för studieförbund och

folkhögskolor,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om de

utvecklingsstördas svårigheter att erhålla olika

former av utbildning i vuxen ålder,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om att regeringen

snarast förelägger förslag om förbättrade

möjligheter för utvecklingsstörda och

funktionshindrade att komma i fråga för en mera

fullödig vuxenutbildning.

1999/2000:Ub805 av Yvonne Andersson m.fl. (kd):

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om prioritetsordning

för vuxenutbildning,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om att särskilt beakta

de utvecklingsstördas situation i den nationella

vuxenutbildningssatsningen.

1999/2000:Sf637 av Lennart Daléus m.fl. (c):

21. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om svenska för

invandrare.

1999/2000:Sf640 av Yvonne Ruwaida (mp):

16. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om svenskundervisning

för alla,

17. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om svenska språket och

äldre invandrare,

18. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om sfi-undervisningen.

1999/2000:Kr315 av Birger Schlaug m.fl. (mp):

24. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om behovet av

utvärdering av effekterna av Folkbildningsrådets nya

målsättning.

1999/2000:Kr601 av Ewa Larsson m.fl. (mp):

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om behovet av

utvärdering av effekterna av Folkbildningsrådets nya

målsättning.

1999/2000:N388 av Ingegerd Saarinen m.fl. (mp):

14. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om folkbildning.

1999/2000:A220 av Lennart Daléus m.fl. (c):

11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om en generell

utbildningsgaranti.

1999/2000:A230 av Elver Jonsson m.fl. (fp):

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om ändrade villkor

för sfi-undervisningen.

BILAGA 2

Regeringens lagförslag

1. Förslag till lag om ändring i

skollagen (1985:1100)

Härigenom föreskrivs att 11 kap. 2 § och 13 kap. 1

§ skollagen (1985:1100) 1 skall ha följande lydelse.

-----------------------------------------------------

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

-----------------------------------------------------

-----------------------------------------------------

11 kap.

-----------------------------------------------------

2 §

-----------------------------------------------------

Grundläggande vuxenutbildning syftar till att ge

vuxna sådana kunskaper och färdigheter som de

behöver för att delta i samhälls- och arbetsliv. Den

skall också syfta till att möjliggöra fortsatta

studier.

-----------------------------------------------------

Gymnasial vuxenutbildning Gymnasial

syftar till att ge vuxna vuxenutbildning syftar

kunskaper och färdigheter till att ge vuxna

motsvarande de som kunskaper och färdigheter

ungdomar kan få genom på en nivå som motsvarar

gymnasieskolan. den som utbildningen i

gymnasieskolan skall ge.

-----------------------------------------------------

Påbyggnadsutbildning syftar till att ge vuxna en

sådan utbildning som leder till en ny nivå inom

deras yrke eller till ett nytt yrke. Vad som sägs i

detta kapitel om gymnasial vuxenutbildning gäller

också påbyggnadsutbildning.

-----------------------------------------------------

-----------------------------------------------------

-----------------------------------------------------

13 kap.

-----------------------------------------------------

1 §

-----------------------------------------------------

Sfi syftar till att ge Sfi syftar till att ge

vuxna nyanlända vuxna invandrare

invandrare grundläggande grundläggande kunskaper i

kunskaper i svenska svenska språket och om

språket och om det det svenska samhället.

svenska samhället.

Utbildningen anordnas

Utbildningen anordnas som kurser.

som en kurs.

-----------------------------------------------------

_______

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2002.

__________________________

1 Lagen omtryckt 1997:1212.

2. Förslag till lag om ändring i

lagen (1991:1108) om statens skolor

för vuxna

Härigenom föreskrivs att 1 § lagen (1991:1108) om

statens skolor för vuxna skall ha följande lydelse.

-----------------------------------------------------

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

-----------------------------------------------------

-----------------------------------------------------

1 §

-----------------------------------------------------

Statens skolor för vuxna Statens skolor för vuxna

skall komplettera den skall stödja kommunernas

kommunala användning av

vuxenutbildningen genom distansmetoder i

att erbjuda utbildning av vuxenutbildningen och

i huvudsak samma slag i komplettera den kommunala

form av vuxenutbildningen genom

distansundervisning. att erbjuda utbildning av

i huvudsak samma slag i

form av

distansundervisning.

-----------------------------------------------------

Regeringen bestämmer om skolornas förläggning.

-----------------------------------------------------

_______

Denna lag träder i kraft den 1 juli 2001.

BILAGA 3

Kulturutskottets yttrande

2000/01:KrU3y

Folkbildning

Till utbildningsutskottet

Utbildningsutskottet har den 8 mars 2001 beslutat

att bereda kulturutskottet tillfälle att yttra sig

över proposition 2000/01:72 Vuxnas lärande och

utvecklingen av vuxenutbildningen jämte eventuella

motioner i de delar som berör kulturutskottets

beredningsområde.

Kulturutskottet yttrar sig i det följande över

propositionen i vad avser avsnitten 5. Mål och

strategi för vuxnas lärande, 6.2 Pedagogisk-metodisk

utveckling, 11. Folkbildningen och 14.1 Nytt

statsbidrag samt motionerna 2000/01:

Ub25 (fp) yrkandena 6 och 16, 2000/01:Ub28 (kd)

yrkande 3, 2000/01:Ub32 (m) yrkande 7, 2000/01:Ub33

(c) yrkandena 5 och 7-9, 2000/01:Ub34 (s),

2000/01:Ub35 (s) samt 2000/01:Ub36 (m) yrkandena 1

och 3.

Kulturutskottet har vidare

beslutat att - under

förutsättning av

utbildningsutskottets

medgivande - med eget yttrande

överlämna motionerna

1999/2000:

Kr315 (mp) yrkande 24,

1999/2000:Kr601 (mp) yrkande

2, 1999/2000:N388 (mp) yrkande

14, 2000/01:Kr601 (fp) och

2000/01:Kr701 (mp) yrkande 34

i denna del till

utbildningsutskottet för

behandling.

Utskottets överväganden

Mål och strategi för vuxnas lärande

(prop. avsnitt 5)

Propositionen

Regeringen föreslår i proposition 2000/01:72 att

riksdagen skall godkänna vad som förordas om mål och

strategi för vuxnas lärande. Målet skall lyda som

följer.

Alla vuxna skall ges möjlighet att utvidga sina

kunskaper och utveckla sin kompetens i syfte att

främja personlig utveckling, demokrati,

jämställdhet, ekonomisk tillväxt och

sysselsättning samt en rättvis fördelning.

En strategi för hur målet skall uppnås förordas.

I propositionen anförs att statens uppgift är att

ange mål och vissa riktlinjer för utvecklingen, att

lägga fast de formella ramar som säkerställer

likvärdighet och rättstrygghet för medborgarna samt

att - för vissa ändamål och i viss utsträckning -

ställa resurser till förfogande. Lärandet

förverkligas av de enskilda människorna med stöd av

insatser från kommuner, folkhögskolor,

studieförbund, andra utbildningsanordnare,

arbetsgivare, fackliga organisationer och många

andra.

Kulturutskottets ställningstagande

Kulturutskottet påminner om att den fria och

frivilliga folkbildningens anordnare, dvs.

folkhögskolorna och studieförbunden, själva lägger

fast de mål och regler som styr verksamheten.

Riksdagen beslutar endast om syftet med det samlade

statsbidraget till folkbildningen (prop. 1990/91:82,

bet. 1990/91:

UbU18, rskr. 1990/91:358, prop. 1997/98:115, bet.

1997/98:KrU17, rskr. 1997/98:258).

Enligt 2 § förordningen (1991:977) om statsbidrag

till folkbildningen (senast ändrad 2000:1451) skall

statens stöd ha till syfte att

1. främja en verksamhet som gör det möjligt för

kvinnor och män att påverka sin livssituation och

som skapar engagemang för att delta i

samhällsutvecklingen,

2. stärka och utveckla demokratin,

3. bredda kulturintresset i samhället, öka

delaktigheten i kulturlivet samt främja

kulturupplevelser och eget skapande.

Verksamhet som syftar till att utjämna

utbildningsklyftor och höja utbildningsnivån i

samhället skall prioriteras liksom verksamhet som

riktar sig till utbildningsmässigt, socialt och

kulturellt missgynnade personer. Personer med

utländsk bakgrund, deltagare med funktionshinder

och arbetslösa utgör särskilt viktiga målgrupper

för statens stöd.

Kulturutskottet har inte något att erinra mot det

mål för vuxenutbildningen som föreslås i

propositionen, särskilt som det till sin innebörd

inte torde skilja sig från de principer som legat

bakom riksdagens tidigare beslut om syftet med

statens stöd till folkbildningen. Utskottet

förutsätter att det som nu föreslås i propositionen

om mål för vuxenutbildningen inte föranleder någon

ändring av förordningen om statsbidrag till

folkbildningen. Utskottet uppfattar att regeringens

förslag till strategi för att uppnå målet för

vuxenutbildningen mera är inriktat mot den kommunala

vuxenutbildningen och uttalar sig därför inte i

frågan.

Pedagogisk-metodisk utveckling

(prop. avsnitt 6.2)

Propositionen

Regeringen betonar i propositionen att övergången

från industrisamhället till informationssamhället

reser krav på förändrade arbetssätt och

förhållningssätt inom pedagogikens område. Det

livslånga och livsvida lärandet skall genomsyra

människors vardag. Behoven, studiemotiveringen,

målinriktningen, attityderna och kunskaperna om

lärandet skiftar. Ett nytt förhållningssätt till

vuxnas lärande behöver utvecklas. Utbildningen bör

vara individualiserad och efterfrågestyrd.

Demokratiska principer genomsyrar pedagogiken och

utvecklingen går mot ökade möjligheter för

deltagarna till inflytande och påverkan på lärandets

planering och genomförande inom det formaliserade

lärandet. Fokus förskjuts från undervisningen till

elevernas lärande. Arbetet blir mera tematiskt och

studieorganisationen mera kursutformad.

Statens skolverk skall enligt propositionen få

regeringens uppdrag att initiera forskning och

utveckling med inriktning mot vuxnas lärande. En

förstärkning av Skolverkets medel för forskning och

utveckling med 12 miljoner kronor för år 2002

aviseras. Skolverket skall också stödja

kompetensutveckling av lärare med inriktning mot

vuxenpedagogiskt arbetssätt och specialpedagogik. En

förstärkning av Skolverkets medel för detta ändamål

med 21 miljoner kronor skall göras i den kommande

budgetpropositionen. Vidare skall resurserna för IT

i skolan (ITiS) förstärkas så att inte endast

ungdomsskolans och vuxenutbildningens lärare skall

omfattas av kompetensutveckling inom IT-området utan

även folkhögskolans lärare.

Motionerna

I fyra motioner tas upp frågor om forskning,

utveckling och lärares kompetensutveckling.

I motionerna 2000/01:Ub25 (fp) yrkande 16,

2000/01:Ub28 (kd) yrkande 3 i denna del,

2000/01:Ub33 (c) yrkande 5 och 2000/01:Ub36 (m)

yrkande 1 hemställs att en del av de medel om 21

miljoner kronor, som avses ställas till Skolverkets

förfogande för kompetensutveckling av lärare med

inriktning mot vuxenpedagogiskt arbetssätt och

specialpedagogik, skall tillföras folkbildningen.

I motionerna 2000/01:Ub33 (c) yrkande 5 och

2000/01:Ub36 (m) yrkande 1 hemställs också att en

del av den förstärkning om 12 miljoner kronor, med

vilka Skolverket skall kunna initiera forskning och

utveckling med inriktning på vuxnas lärande, skall

tillföras folkbildningen.

Slutligen hemställs i motion 2000/01:Ub33 (c)

yrkande 5 att inte endast folkhögskolelärare skall

kunna omfattas av kompetensutvecklingen inom IT-

området utan att även studieförbundens cirkelledare

och handledare skall få del av denna satsning.

Kulturutskottets ställningstagande

Kulturutskottet anser i likhet med vad som anförs i

propositionen att valet av arbetssätt, pedagogik och

metod har ett starkt samband med synen på vuxnas

lärande och de krav som kunskapssamhället ställer på

detta lärande. Utskottet delar regeringens och

motionärernas åsikt att det är viktigt med en

förstärkning av kunskaps- och kompetensutvecklingen

på området. De snabba förändringarna i samhället

kräver ett nytt förhållningssätt till vuxnas lärande

i alla former av vuxenutbildning, oavsett anordnare.

De förändringar som nu sker inom den formella

vuxenutbildningen gör att denna i viss utsträckning

närmar sig de individualiserade och

erfarenhetsbaserade verksamhetsformer som tillämpas

inom folkhögskolorna och studieförbunden. Utskottet

ser mot denna bakgrund ett motiv till att regeringen

inför budgetåret 2002 prioriterar den formella

vuxenutbildningens, dvs. den kommunala

vuxenutbildningens, behov av forskning, utveckling

och kompetensutveckling för lärare. Utskottet har

därvid noterat att de medel som skall ställas till

förfogande nästa budgetår för kompetensutveckling

inom IT-området även skall avse folkhögskolelärare.

Utskottet anser att de förstärkningar av medlen

för kunskaps- och kompetensutveckling som nu

aviseras för budgetåret 2002 inte är av den

storleken att de bör delas upp på flera ändamål och

bidragsmottagare än vad som förordas i

propositionen. Utskottet vill dock starkt

understryka att de snabba samhällsförändringarna,

den ökande tillgången till information och ny teknik

och de ökande behoven av livslångt lärande för stora

grupper i samhället medför att ett motsvarande behov

av kunskaps- och kompetensutveckling finns även inom

folkbildningen som helhet, dvs. inom både

folkhögskolorna och studieförbunden. Med hänvisning

till det anförda föreslår kulturutskottet att

utbildningsutskottet avstyrker de nu aktuella

motionerna 2000/01:Ub25 (fp) yrkande 16,

2000/01:Ub28 (kd) yrkande 3 i denna del,

2000/01:Ub33 (c) yrkande 5 och 2000/01:Ub36 (m)

yrkande 1.

Folkbildningen (prop. avsnitt 11)

Bakgrund

När riksdagen år 1991 beslöt om en markant ändrad

ansvarsfördelning mellan staten och folkbildningen

innebar detta en övergång till ett system där staten

endast fastställer övergripande mål och motiv som

läggs till grund för statsbidrag för den samlade

folkbildningen. Dessa mål och motiv uttrycks som

syften med statens stöd till folkbildningen (prop.

1990/91:82, bet. 1990/91:UbU18, rskr. 1990/91:358).

Syftena kompletterades år 1998 (prop. 1997/98:115,

bet. 1997/98:KrU17, rskr. 1997/98:258). Utskottet

har i det inledande avsnittet i detta yttrande

återgivit syftenas nuvarande lydelse i förordningen

(1991:977) om statsbidrag till folkbildningen

(senast ändrad 2000:1451).

Det förutsattes vid riksdagens beslut år 1991 att

folkbildningen kontinuerligt skall genomföra

uppföljning och utvärdering av sin

statsbidragsstödda verksamhet och återrapportera

resultaten till regeringen. Därutöver förutsattes

det att staten skall genomföra egna utvärderingar av

effekterna av det statliga stödet till

folkbildningen.

År 1994 tillkallade regeringen en särskild

utredare med uppgift att planera och genomföra en

sådan statlig utvärdering (dir. 1994:12).

Utredningen resulterade i sex delbetänkanden och ett

slutbetänkande Folkbildningen - en utvärdering (SOU

1996:159). Utvärderingen koncentrerades på

studieförbundens verksamhet med motiveringen att

studiecirklarna berör betydligt fler människor än

folkhögskolornas kurser. Vidare var den statistiska

och vetenskapliga kunskapen om cirkelverksamheten,

och särskilt kunskapen om cirkeldeltagarna, mindre

omfattande än kunskapen om folkhögskolornas

verksamhet.

På grundval av utvärderingen lade regeringen fram

förslag till riksdagen år 1998 bl.a. om den nämnda

kompletteringen av syftena med statsbidraget. Den

avsåg dels att folkbildningen skall stärka och

utveckla demokratin, dels att folkbildningen skall

bidra till att bredda kulturintresset i samhället,

öka delaktigheten i kulturlivet samt främja

kulturupplevelser och eget skapande. Vidare beslöts

att arbetslösa skulle vara en prioriterad grupp.

Formerna för den statliga utvärderingen

Propositionen

Regeringen gör i den nu aktuella propositionen den bedömningen

att det är dags att genomföra en ny statlig

utvärdering av folkbildningen. Regeringen redovisar

ett antal frågor som bör ingå i utvärderingen, såsom

Folkbildningsrådets roll, folkbildningens särart,

folkbildningen och kulturen, folkbildningen och dess

effekter för deltagarna, folkbildningens egna

utvärderingar samt folkbildningen och personer med

funktionshinder.

Regeringen avser att uppdra åt en särskild

utredare att ytterligare precisera inriktningen av

de studier som bör genomföras samt att upphandla

dessa och samordna verksamheten.

Motionerna

I motionerna 2000/01:Ub33 (c) yrkande 7 och

2000/01:Ub34 (s) yrkande 1 föreslås att den nya

statliga utvärderingen skall genomföras av en

utredningskommitté med parlamentarisk

sammansättning. I den senare motionen förordas som

ett alternativ till en sådan utredning med

parlamentarisk förankring att en referensgrupp med

sakkunskap om studieförbundens och folkhögskolornas

verksamhet skall knytas till en av regeringen utsedd

utredare.

Kulturutskottets ställningstagande

Kulturutskottet noterar att den föreliggande

propositionen har sin tyngdpunkt i den formella

utbildningen för vuxna, dvs. i den kommunala

vuxenutbildningen. Detta bör ha sin förklaring i att

större delen av projektet Kunskapslyftet genomförs

inom den kommunala vuxenutbildningen. En

betydelsefull del av Kunskapslyftet genomförs dock

inom folkbildningen, dels genom att särskilda medel

anvisas för folkhögskolans deltagande, dels genom

att kommunerna upphandlar utbildning från både

folkhögskolorna och studieförbunden.

Inriktningen av statens stöd till folkbildningen

behandlades mera ingående av riksdagen år 1998, när

regeringen på grundval av den tidigare statliga

utvärderingen förelade riksdagen förslag bl.a. om

komplettering av de år 1991 beslutade syftena med

det statliga folkbildningsstödet.

Kulturutskottet förutsätter att regeringen på

samma sätt som år 1998 låter riksdagen få ta del av

den nu förestående utvärderingens resultat och att

riksdagen föreläggs de förslag som regeringen med

anledning av utvärderingsresultaten skall finna

nödvändiga.

Kulturutskottet anser att den statliga utvärdering

som nu skall ske bör genomföras i den ordning som

regeringen förordar, nämligen med en utredare som

preciserar inriktningen, upphandlar studier och

samordnar verksamheten. Enligt utskottets

uppfattning är det först i ett senare skede som en

eventuell, beredande parlamentarisk utredning skulle

kunna ta ställning till utvärderingsresultaten.

Utskottet anser i likhet med vad som anförs i motion

2000/01:

Ub34 (s) att det är av värde för utvärderingen att

utredaren i sitt arbete har direkt tillgång till

sakkunskap om studieförbundens och folkhögskolornas

verksamhet. Sakkunskap från experter, sakkunniga och

referensgrupper kan - som ofta är fallet inom

kommittéväsendet - tillföras en utredning i olika

former beroende på utredningens behov. Utskottet

utgår från att så blir fallet även denna gång och

anser att riksdagen inte behöver göra något

uttalande i frågan.

Utskottet utgår från att resultaten av de

utvärderingar av olika slag som redan gjorts tas

till vara i den kommande utvärderingen, t.ex. den

som Riksrevisionsverket gjort om principerna för

fördelningen av studieförbundsbidraget.

Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet

att utbildningsutskottet avstyrker motionerna

2000/01:Ub33 (c) yrkande 7 och 2000/01:Ub34 (s)

yrkande 1.

Studieförbundens roll i vuxenutbildningen

Motionen

I motion 2000/01:Ub35 (s) framhålls studieförbundens

viktiga roll i det livslånga lärandet.

Studieförbunden har spelat en avgörande roll för att

breda folkgrupper och många människor med bristande

skolutbildning har kunnat erbjudas individualiserade

och anpassade studier i cirkelform. Studieförbunden

har också långa traditioner och erfarenheter av

samarbete med handikappförbunden. Det är viktigt att

studieförbunden får fortsätta att vara aktörer inom

vuxenutbildningen. Deras betydelse för att målen för

kunskapslyftet uppnås bör följas upp.

Kulturutskottets ställningstagande

Kulturutskottet påminner om att studieförbunden inte

anvisats medel direkt för insatser inom

kunskapslyftet, men att kommunerna upphandlat

utbildning från folkbildningen, dvs. från både

folkhögskolorna och studieförbunden.

Kulturutskottet vill - i likhet med motionärerna -

framhålla studieförbundens viktiga insatser för

bildning, utbildning och kulturverksamhet i många

former i hela landet, vilket också manifesterats i

det mångåriga och avsevärda stöd som studieförbunden

fått från staten. Studieförbundens verksamhet

innefattas i den kommande utvärderingen av

folkbildningen, och utskottet utgår från att även

studieförbundens deltagande i kommunernas

upphandlade utbildning inom kunskapslyftet kommer

att belysas. Något särskilt uttalande från

riksdagens sida anser utskottet inte vara

nödvändigt, varför motion 2000/01:Ub35 (s) bör

avstyrkas av utbildningsutskottet.

Folkbildningsrådet

Propositionen

Den nya statliga utvärderingen bör enligt

regeringens mening innefatta en djupare värdering av

Folkbildningsrådets roll och funktion, bl.a. med

utgångspunkt i det dubbla uppdraget att bevaka både

medlemmarnas intressen och statens intressen vid

myndighetsutövningen vid bidragsfördelningen.

Motionen

I motion 2000/01:Kr601 (fp) hemställs att

Folkbildningsrådets myndighetsutövning skall

återföras till staten.

Kulturutskottets ställningstagande

Kulturutskottet vill inledningsvis påminna om att

anordnarna av den fria och frivilliga

folkbildningen, dvs, folkhögskolorna och

studieförbunden, själva lägger fast målen och

reglerna för sin verksamhet och att de därvid

ansvarar inför sina huvudmän och medlemmar för att

verksamheten genomförs i enlighet med dessa mål och

regler. Det är Folkbildningsrådet, folkhögskolorna

och studieförbunden själva som svarar för

uppföljning och utvärdering i förhållande till sina

egna mål och regler.

Utskottet har inte något att erinra mot att den

statliga utvärderingen av Folkbildningsrådets roll i

förhållande till syftena med statsbidraget även

inbegriper en analys av vad Folkbildningsrådets

dubbla uppdrag innebär.

Utskottet anser att utbildningsutskottet bör

avstyrka motion 2000/01:

Kr601 (fp).

Folkbildningen och kulturen

Propositionen

Regeringen konstaterar att folkbildningen spelar en

viktig roll för att förverkliga de kulturpolitiska

målen. Om kulturpolitikens inriktning mot ökad

delaktighet, reella yttrandemöjligheter, kulturell

förnyelse och positivt bruk av kulturarvet skall

uppnås och om kulturen skall kunna vara en obunden,

utmanande och dynamisk kraft i samhället, behöver

folkbildningen stärka sina insatser. Folkbildningen

finns i landets alla kommuner och har en mycket

viktig uppgift på kulturområdet.

Syftena med statsbidraget till folkbildningen

kompletterades år 1998. Ett av de nya syftena är att

bredda kulturintresset, skapa förutsättningar för

människors egna kulturuppplevelser och eget

skapande. Regeringen understryker betydelsen av

folkbildningen som en arena där kulturarbetare och

amatörer möts.

Den kommande utvärderingen skall studera vilken

betydelse och roll folkbildningen har för kulturen.

Motionerna

I tre motioner, 1999/2000:Kr315 (mp) yrkande 24,

1999/2000:Kr601 (mp) yrkande 2 och 2000/01:Kr701

(mp) yrkande 34 i denna del hemställs om en

utvärdering av det syfte med statsbidraget till

folkbildningen som gäller kulturen. I denna

utvärdering bör bl.a. ingå folkbildningens betydelse

för musikutbildning, för människors delaktighet i

kulturminnesvård och kulturlandskapsvård, för

tillgången till den egna historien, för orientering

i livsåskådningsfrågor m.m. Folkbildningens

betydelse för människors tillgång till den egna

historien framhålls även i motion 1999/2000:N388

(mp) yrkande 14.

Kulturutskottets ställningstagande

De nationella kulturpolitiska mål som riksdagen

fastställde år 1996 (bet. 1996/97:KrU1 s. 40-41,

rskr. 1996/97:129) är

1. att värna yttrandefriheten och skapa reella

förutsättningar för alla att använda den,

2. att verka för att alla får möjlighet till

delaktighet i kulturlivet och till

kulturupplevelser och eget skapande,

3. att främja kulturell mångfald, konstnärlig

förnyelse och kvalitet och därigenom motverka

kommersialismens negativa verkningar,

4. att ge kulturen förutsättningar att vara en

dynamisk, utmanande och obunden kraft i

samhället,

5. att bevara och bruka kulturarvet,

6. att främja bildningssträvanden,

7. att främja internationellt kulturutbyte och

möten mellan olika kulturer inom landet.

Folkbildningens betydelse i arbetet med att

förverkliga dessa nationella kulturpolitiska mål

markerades särskilt genom att riksdagen år 1998

godkände det nya syftet med statens stöd till

folkbildningen, nämligen att medverka till en

breddning av kulturintresset i samhället, till en

ökad delaktighet i kulturlivet samt till människors

möjligheter till egna kulturupplevelser och eget

skapande (prop. 1997/98:115, bet. 1997/98:KrU17,

rskr. 1997/98:258).

Utskottet delar regeringens och motionärernas

uppfattning att det förhållandevis nya syftet med

statsbidraget till folkbildningen, när det gäller

kulturen, bör utvärderas. Folkbildningens roll och

betydelse för kulturen bör således studeras bl.a.

mot bakgrund av att folkbildningen bör ha en viktig

fördelningspolitisk uppgift både socialt och

geografiskt. Folkhögskolornas och studieförbundens

idérikedom och initiativkraft bör ha stor betydelse

för utvecklingen av kulturen, för tillgängligheten

till kultur i hela landet och för människors

möjligheter till kulturupplevelser och eget

skapande, vilket i sin tur är betydelsefullt för

deras välbefinnande och för folkhälsan i stort.

Utskottet vill framhålla att folkbildningen redan

från början har haft stor betydelse för utvecklingen

av ett levande kulturliv i hela landet.

Folkhögskolorna har fungerat som kulturcentrum i

sina regioner. Studieförbunden har haft en till

omfattningen ökande cirkelverksamhet inom

kulturområdet och fungerat som arrangörer av en

mångfald kulturprogram.

Motionerna bör vara tillgodosedda genom att en

utvärdering nu skall påbörjas och bör därför inte

föranleda något uttalande från riksdagen.

Utbildningsutskottet bör således avstyrka motionerna

1999/2000:Kr315 (mp) yrkande 24, 1999/2000:Kr601

(mp) yrkande 2, 1999/2000:N388 (mp) yrkande 14 och

2000/01:Kr701 (mp) yrkande 34 i denna del.

Folkbildningen och dess effekter för deltagarna

Propositionen

I propositionen anförs att statistiken i

Folkbildningsrådets årsredovisningar inte visar

vilka effekter folkbildningen haft för deltagarna

när det t.ex. gäller människors möjlighet att

påverka sin livssituation, att skapa engagemang för

deltagande i samhällsutvecklingen, att utjämna

utbildningsklyftor och att höja utbildningsnivån i

samhället. Analyser av folkbildningens effekter för

deltagarna bör ingå i utvärderingen.

Motionen

I motion 2000/01:Ub34 (s) hemställs att riksdagen

skall tillkännage för regeringen att det i

utvärderingsuppdraget skall ingå att studera hur de

ökade deltagaravgifterna påverkat den sociala

rekryteringen till studieförbundens verksamhet

(yrkande 2).

Kulturutskottets ställningstagande

Kulturutskottet anser att det är viktigt att

kunskaperna kan ökas om vad folkbildningen har

betytt för deltagarna i olika avseenden. Som anförs

i propositionen bör i dessa analyser även ingå att

belysa de minskade kommunala bidragens effekter på

folkbildningen. Det borde i detta sammanhang vara

naturligt att utvärderingsarbetet även kommer in på

frågan om effekterna av höjda avgifter för

individerna och särskilt för de resurssvaga och

prioriterade grupperna. Utskottet anser emellertid

att riksdagen inte bör göra några uttalanden om

detaljerna i inriktningen av utvärderingen och

föreslår att utbildningsutskottet avstyrker motion

2000/01:Ub34 (s) yrkande 2.

Folkbildningen och personer med funktionshinder

Propositionen

De funktionshindrade är en av de prioriterade

grupperna för statens stöd till folkbildningen.

Regeringen understryker att folkbildningen i hög

grad har genomfört en verksamhet som har varit

tillgänglig för funktionshindrade.

Regeringen framhåller att finansieringen av

särskilt anpassat boende, habilitering och

omsorgskostnader inom folkhögskolan inte kan anses

vara ett statligt åtagande. Ansvaret bör åvila

kommunerna. Mot bakgrund bl.a. av att

Kunskapslyftskommittén ansett att det råder

oklarheter i denna fråga bör den statliga

utvärderingen av folkbildningen belysa verksamheten

för deltagare med behov av särskilt anpassat boende

samt omsorgs- och habiliteringsinsatser.

Motionerna

Enligt motion 2000/01:Ub25 (fp) yrkande 6 bör

vuxenstuderande med funktionshinder ha möjlighet att

välja utbildningsanordnare, således även inom

folkbildningen. Folkbildningens kunnande när det

gäller funktionshindrade studerande bör enligt

motion 2000/01:Ub28 (kd) tas till vara (yrkande 3 i

denna del).

Kulturutskottets ställningstagande

Som framhålls i propositionen är en av grundprinciperna för den

offentliga handikappolitiken att varje sektor i

samhället skall utforma och bedriva sin egen

verksamhet så att den blir tillgänglig för alla

medborgare. Anpassning bör i princip finansieras

inom ramen för den befintliga verksamheten.

Folkbildningen, både folkhögskolorna och

studieförbunden, gör betydelsefulla insatser för

personer med funktionshinder.

Mot bakgrund av att funktionshindrade är en

prioriterad grupp inom folkbildningen avsätter

Folkbildningsrådet 10 % av statsbidraget till

kostnadskrävande insatser vid folkhögskolorna för

deras deltagande i folkhögskolestudier. Statens

institut för särskilt utbildningsstöd (Sisus) kan

därutöver komplettera med medel för särskilt

kostnadskrävande insatser och assistans i

utbildningssituationen. Då det enligt propositionen

råder okunskap i kommunerna om folkhögskolans

högkvalitativa verksamhet för funktionshindrade är

det enligt utskottets mening betydelsefullt att

utvärderingen skall belysa verksamheten för

deltagare som har behov av särskilda insatser. Med

ökad kunskap bl.a. inom kommunerna om

folkbildningens möjligheter att erbjuda

funktionshindrade individualiserad och anpassad

utbildning bör också möjligheterna öka för att de

skall kunna välja utbildning inom folkbildningen.

Mot bakgrund av det anförda föreslår utskottet att

utbildningsutskottet avstyrker motionerna

2000/01:Ub25 (fp) yrkande 6 och 2000/01:Ub28 (kd)

yrkande 3 i denna del.

Nytt statsbidrag (prop. avsnitt

14.1)

Propositionen

Inom kunskapslyftsprojektet har särskilda medel

anvisats för 10 000 platser inom folkhögskolan.

Regeringen föreslår att ett särskilt riktat bidrag

skall lämnas under åren 2003-2005 till

folkbildningen för kurser inom folkhögskolan, när

kunskapslyftet som projekt upphör fr.o.m. den 1

januari 2003. Bidraget skall avse 7 000 platser och

beräknas schablonmässigt samt förutsätta en viss

motprestation från folkhögskolornas huvudmän.

Motionerna

I motion 2000/01:Ub32 (m) avvisas regeringens

förslag om ett särskilt riktat bidrag för

avtrappning av stödet till verksamhet vid

folkhögskolorna enligt kunskapslyftets mål (yrkande

7). En snabbare övergång till mera långsiktig

medelsanvisning förordas. Frågan bör prövas i

kommande budgetarbete.

Enligt motion 2000/01:Ub28 (kd) bör det särskilda

riktade bidraget till folkhögskolorna avse

oförändrat 10 000 platser (yrkande 3 i denna del). I

motionen framhålls dessutom att den aviserade

utvärderingen av folkbildningen inte får användas

som skäl för att skjuta upp nya satsningar på

folkbildningen.

I motion 2000/01:Ub33 (c) föreslås att det

särskilda riktade stödet till 7 000 platser inom

folkhögskolan skall omfördelas så att stöd till 5

000 platser i stället kan tillföras studieförbunden

(yrkande 8). Vidare skall motsvarande medel till

studieförbunden ingå i det ordinarie

folkbildningsanslaget fr.o.m. år 2006 (yrkande 9).

Kulturutskottets ställningstagande

Kulturutskottet anser att riksdagen bör godkänna

regeringens förslag om inrättande av ett nytt

särskilt riktat statsbidrag till folkbildningen

avseende folkhögskolan under åren 2003-2005, när

kunskapslyftsprojektet avslutats. Motsvarande medel

avseende folkhögskolan bör inordnas i det generella

bidraget fr.o.m. den 1 januari 2006. Utskottet anser

att riksdagen bör godta den avtrappning av bidraget

för perioden som förordas i propositionen. Bidraget

bör inte omfördelas till studieförbunden som inte

deltagit i kunskapslyftsprojektet med ett eget

bidrag utan via bidragen till kommunerna som

upphandlat tjänster från studieförbunden. Den

möjligheten har kommunerna även i fortsättningen.

Kulturutskottet anser självfallet att den kommande

utvärderingen inte bör vara något hinder för

regeringen att förelägga riksdagen förslag om

förstärkningar av folkbildningsstödet under de

kommande budgetåren om så bedöms påkallat.

Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet

att utbildningsutskottet avstyrker motionerna

2000/01:Ub28 (kd) yrkande 3 i denna del, 2000/01:

Ub32 (m) yrkande 7 samt 2000/01:Ub33 (c) yrkandena 8

och 9.

Folkbildningsanslaget

Motionen

Folkbildningsanslaget inom utgiftsområde 17 Kultur,

medier, trossamfund och fritid bör enligt motion

2000/01:Ub36 (m) delas upp i två delar, en del

avseende studieförbunden och en del avseende

folkhögskolan. Den senare delen bör föras över till

utgiftsområde 16 Utbildning och

universitetsforskning. Regeringen bör låta utreda

frågan (yrkande 3).

Kulturutskottets ställningstagande

Riksdagen har på kulturutskottets förslag vid flera

tillfällen, senast hösten 2000, avslagit ett

motsvarande motionsyrkande om uppdelning av

folkbildningsanslaget och överförande av den del som

avser folkhögskolan till utgiftsområde 16 (bet.

2000/01:KrU1 s. 122-123). Utskottet har inte funnit

att skäl har anförts i motionen som skulle föranleda

riksdagen att ändra sitt tidigare ställningstagande.

Utbildningsutskottet bör därför avstyrka den nu

aktuella motionen 2000/01:Ub36 (m) yrkande 3.

Stockholm den 4 april 2001

På kulturutskottets vägnar

Inger Davidson

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Inger

Davidson (kd), Åke Gustavsson (s), Elisabeth

Fleetwood (m), Agneta Ringman (s), Annika Nilsson

(s), Charlotta L Bjälkebring (v), Lennart Fridén

(m), Eva Arvidsson (s), Jan Backman (m), Paavo

Vallius (s), Dan Kihlström (kd), Roy Hansson (m),

Ewa Larsson (mp), Birgitta Sellén (c), Lennart

Kollmats (fp), Hillevi Larsson (s) och Willy

Söderdahl (v).

Avvikande meningar

1. Pedagogisk-metodisk utveckling i fråga om

kompetensutveckling för lärare

Inger Davidson (kd), Elisabeth Fleetwood (m),

Lennart Fridén (m), Jan Backman (m), Dan Kihlström

(kd), Roy Hansson (m), Birgitta Sellén (c) och

Lennart Kollmats (fp) anser:

Mot bakgrund av de stora samhällsförändringarna och

behoven av ett livslångt lärande inom stora grupper

av den vuxna befolkningen behövs det

kompetensutveckling med inriktning mot

vuxenpedagogiskt arbetssätt och specialpedagogik för

lärare m.fl. både inom den kommunala

vuxenutbildningen och inom folkbildningen. I

propositionen aviserar regeringen att Skolverket

skall få disponera 21 miljoner kronor för

kompetensutveckling för den kommunala

vuxenutbildningens lärare. Vi anser att en del av

dessa medel bör disponeras av Folkbildningsrådet att

användas till kompetensutveckling för

folkbildningens lärare, cirkelledare m.fl. Vi anser

därför att utbildningsutskottet bör föreslå

riksdagen att med bifall till motionerna

2000/01:Ub25 (fp) yrkande 16, 2000/01:Ub28 (kd)

yrkande 3 i denna del, 2000/01:Ub33 (c) yrkande 5 i

denna del och 2000/01:Ub36 (m) yrkande 1 i denna del

tillkännage för regeringen vad vi här har anfört.

2. Pedagogisk-metodisk utveckling och forskning

med inriktning mot vuxnas lärande

Elisabeth Fleetwood (m), Lennart Fridén (m), Jan

Backman (m) och Roy Hansson (m) och Birgitta Sellén

(c) anser:

Med tanke på folkbildningens andel av den totala

vuxenutbildningen anser vi att regeringen i

propositionen lägger alltför stor vikt vid det

formella lärandets behov av forskning och utveckling

med inriktning mot vuxnas lärande. Vi anser att

folkbildningen, likaväl som den kommunala

vuxenutbildningen, har behov av medel för detta

ändamål. Vi anser därför att av den förstärkning med

12 miljoner kronor av Skolverkets forsknings- och

utvecklingsmedel som aviseras i propositionen bör en

del avsättas för att Folkbildningsrådet skall kunna

initiera forskning och utveckling för

folkbildningens behov. Utbildningsutskottet bör

därför med bifall till motionerna 2000/01:Ub33 (c)

yrkande 5 i denna del och 2000/01:Ub36 (m) yrkande 1

i denna del tillkännage för regeringen vad vi här

har anfört.

3. Folkbildningen och personer med

funktionshinder

Inger Davidson och Dan Kihlström (båda kd) anser:

Vi vill framhålla att folkbildningen skapar

möjligheter för alla människor att studera inom i

stort sett vilket område som helst och att dess

utbildningsform skiljer sig från den formella

utbildningen. Folkbildningen har stora möjligheter

att kunna erbjuda funktionshindrade utbildning

anpassad efter deras speciella behov.

Utbildningsutskottet bör föreslå riksdagen att med

bifall till motion 2000/01:Ub28 (kd) yrkande 3 i

denna del som sin mening tillkännage för regeringen

vad vi här anfört om att folkbildningens kunnande

när det gäller utbildning för funktionshindrade bör

tas till vara.

4. Folkbildningen och personer med

funktionshinder

Lennart Kollmats (fp) anser:

Jag anser att det är viktigt att elever med

funktionshinder skall kunna välja att studera på en

folkhögskola eller inom ett studieförbunds

verksamhet. Problemet är att inte alla kommuner

betalar för dessa elever. Jag förutsätter att den

aviserade utvärderingen av folkbildningen skall

klarlägga situationen. Jag anser att regeringen på

olika sätt bör verka för att funktionshindrade skall

få möjlighet att välja att studera inom

folkbildningen. Utbildningsutskottet bör därför

föreslå riksdagen att med bifall till motion

2000/01:Ub25 (fp) yrkande 6 som sin mening

tillkännage för regeringen vad jag har anfört i

denna fråga.

5. Nytt statsbidrag

Elisabeth Fleetwood, Lennart Fridén, Jan Backman och

Roy Hansson (alla m) anser:

Vi instämmer i vad som anförs i motion 2000/01:Ub32

(m) om att övergången till ordinarie bidragsgivning

bör gå snabbare än vad som föreslås i propositionen,

när det särskilda bidraget till folkhögskolan inom

kunskapslyftet upphör. Frågan bör prövas redan i

kommande budgetarbete. Mot denna bakgrund bör enligt

vår mening riksdagen nu avvisa det föreslagna

systemet med ett särskilt riktat bidrag till

folkhögskolan under perioden 2003-2005.

Utbildningsutskottet bör således föreslå riksdagen

att med bifall till motion 2000/01:Ub32 (m) yrkande

7 och med avslag på propositionen i motsvarande del

som sin mening tillkännage för regeringen vad vi

anfört om bidraget till folkhögskolan.

6. Nytt statsbidrag

Inger Davidson och Dan Kihlström (båda kd) anser:

Vi anser att folkbildningens roll inom det livslånga

lärandet inte får underskattas. Utbildningsformen är

unik och dess alternativa pedagogik och metodik

betyder mycket för t.ex. dem som har haft det svårt

i skolan. Verksamheten är värd ett starkt stöd. Mot

denna bakgrund bör riksdagen inte acceptera att de

10 000 platserna inom folkhögskolan, som fått

särskilt bidrag inom kunskapslyftet, minskas till 7

000 platser med särskilt riktat stöd under en

övergångsperiod och med ordinarie bidrag därefter.

Vi anser också att riksdagen bör uttala att den

utvärdering av folkbildningen som startar inom kort

inte bör anföras som skäl för att skjuta upp

nödvändiga nya satsningar inom folkbildningen.

Utbildningsutskottet bör föreslå riksdagen att med

bifall till motion 2000/01:Ub28 (kd) yrkande 3 i

denna del som sin mening tillkännage för regeringen

vad vi anfört i dessa frågor.

7. Nytt statsbidrag

Birgitta Sellén (c) anser:

Jag anser att även studieförbunden - i enlighet med

vad som föreslås i motion 2000/01:Ub33 (c) - bör

kunna få del av de medel som avsätts för insatser

efter det att kunskapslyftet avslutats.

Utbildningsutskottet bör föreslå riksdagen att med

anledning av motion 2000/01:Ub33 (c) yrkandena 8 och

9 som sin mening tillkännage detta för regeringen.

8. Folkbildningsanslaget

Elisabeth Fleetwood, Lennart Fridén, Jan Backman och

Roy Hansson (alla m) anser:

De senaste årens utveckling

har inneburit en allt

tydligare skillnad mellan

verksamheten inom

studieförbunden och

folkhögskolan. Vi anser mot

denna bakgrund att regeringen

bör låta utreda möjligheten

att föra över statsbidraget

till folkhögskolan från

utgiftsområde 17 Kultur,

medier, trossamfund och fritid

till utgiftsområde 16

Utbildning och

universitetsforskning. Detta

bör utbildningsutskottet

föreslå riksdagen att med

bifall till motion

2000/01:Ub36 (m) yrkande 3 som

sin mening tillkännage för

regeringen.

Särskilt yttrande

Pedagogisk-metodisk utveckling

Ewa Larsson (mp) anför:

I samband med behandlingen av frågan om särskilda

medel till pedagogisk-metodisk utveckling inom

vuxenutbildningen vill jag påminna om att av

folkbildningsanslaget, som totalt uppgår till drygt

2,5 miljarder kronor, avsätts en mindre del,

nämligen 10 miljoner kronor, till utvecklings- och

försöksverksamhet inom folkhögskolor och

studieförbund.

Utskottets överväganden

Mål och strategi för vuxnas lärande

Utskottets förslag i korthet

Utskottet föreslår att riksdagen godkänner

vad regeringen förordar om mål och strategi

för vuxnas lärande. Riksdagen bör avslå ett

motionsyrkande om en stor reform av

utbildningen av vuxna, inklusive komvux och

arbetsmarknadsutbildning, byggd på rätt för

den enskilde att välja utbildningsanordnare

oberoende av bostadsort samt på finansiering

genom ett pengsystem. Riksdagen bör också

avslå yrkanden om att värdegrunden enligt Lpf

94 skall gälla för all samhällsstödd

vuxenutbildning, dock utan krav på att

utbildningen är icke-konfessionell.

Jämför reservationerna 1 (m) och 2 (kd).

Propositionen

Följande mål skall enligt regeringen gälla för

utveckling av vuxnas lärande:

Alla vuxna skall ges möjlighet att utvidga sina

kunskaper och utveckla sin kompetens i syfte att

främja personlig utveckling, demokrati,

jämställdhet, ekonomisk tillväxt och

sysselsättning samt en rättvis fördelning.

Den strategi som regeringen förordar innefattar

följande punkter:

1. Pedagogik och arbetsformer utvecklas för att

motsvara individernas föränderliga och ökande

behov av lärande i ett kunskapsbaserat sam-hälle.

2.

1) Individens lärande och kunskapssökande stöds

genom rådgivning och vägledning, baserad på

erkännande av faktiska, redan förvärvade

kunskaper.

2)

· Ändamålsenliga lärmiljöer samt undervisning,

handledning och nätbaserad utbildning

tillhandahålls i en omfattning som så långt

möjligt svarar mot alla vuxnas varierande behov

av och förutsättningar för lärande.

·

1. Ekonomiskt stöd erbjuds vuxna för att stimulera

till deltagande i utbildning och

kompetensutveckling.

2.

· Samhället, arbetsgivarna och de enskilda ansvarar

gemensamt för att olika individers och olika

gruppers behov av såväl allmän som

specialinriktad utbildning tillgodoses.

·

· Allt formellt och icke formellt lärande, som

åtnjuter samhällets stöd, genomsyras av ett

demokratiskt förhållningssätt och respekt för

allas lika värde.

·

· En grundläggande samsyn över politikområden och

samverkan mellan myndigheter, arbetsmarknadens

parter och folkrörelser eftersträvas för att

förverkliga individernas lärande och

kompetensutveckling.

·

Motioner

Moderata samlingspartiet skriver i motion

2000/01:Ub32 att målet och strategin som anges i

propositionen är mycket allmänna och att ett bredare

anslag när det gäller vuxnas möjligheter till egna

kunskapsinvesteringar lämnas därhän. Partiet anser

att det behövs en stor reform av utbildningen för

vuxna, som inkluderar komvux och

arbetsmarknadsutbildning (yrk. 3). All av det

allmänna finansierad utbildning skall enligt

motionärerna arrangeras så att den enskilde kan

välja utbildningsanordnare oberoende av bostadsort.

Rätten till grundläggande vuxenutbildning skall

vidgas till att omfatta grundläggande

gymnasieutbildning. Sökande under 25 år bör ha en

särskild rätt att komplettera otillräckliga

gymnasiebetyg. Motionärerna konstaterar att

omfattningen av utbildningen för vuxna kommer att

variera beroende på konjunkturen.

Kristdemokraterna föreslår i motionerna

2000/01:Ub287 yrkande 1 och 2000/01:Ub28 yrkande 7

att all samhällsstödd vuxenutbildning skall bygga på

den värdegrund som anges i Läroplan för de

frivilliga skolformerna (Lpf 94). Kravet på att

undervisningen skall vara icke-konfessionell behöver

dock inte finnas med inom vuxenutbildningen. I

motion 1999/2000:Ub805 invänder Kristdemokraterna

mot att man inom Kunskapslyftet har prioriterat

arbetslösa i stället för att följa förslaget i

Kunskapslyftskommitténs första delbetänkande. Enligt

detta skulle utbildning på grundskolenivå

prioriteras högst, därnäst sådan utbildning på

gymnasienivå som syftar till att stärka individens

delaktighet i samhället och ställning på

arbetsmarknaden och sist övrig utbildning på

gymnasiet för vidare studier och arbete (yrk. 1).

I motion 2000/01:Ub27 (m) föreslår motionären att

orden "samt en rättvis fördelning" skall utgå ur

målformuleringen för vuxnas lärande. Hon menar att

regeringens formulering kan uppfattas som ett krav

på utbildning för den enskilda människan om hon

eller han skall få del av en rättvis fördelning i

samhället.

Utskottets ställningstagande

U t s k o t t e t föreslår att riksdagen godkänner

vad regeringen förordar om mål och strategi för

vuxnas lärande och avslår motionsyrkandena.

För komvux, särvux och sfi gäller redan i dag den

värdegrund som anges i Lpf 94. Enligt läroplanen

skall undervisningen vara icke-konfessionell. För

utbildningen inom folkhögskolan och studieförbunden

däremot gäller inte någon av statsmakterna

fastställd värdegrund eller läroplan i övrigt. I den

nu föreslagna strategin ingår att allt formellt och

icke formellt lärande som åtnjuter samhällets stöd -

således bl.a. det lärande som sker vid folkhögskolor

och studieförbund - skall genomsyras av ett

demokratiskt förhållningssätt och respekt för allas

lika värde. Detta är enligt utskottets mening

tillräckligt.

Regeringen gör inte anspråk på att med sina

förslag och bedömningar i propositionen lägga fast

riktlinjer för vuxenutbildning för lång tid

framöver. De snabba samhällsförändringarna gör det

sannolikt nödvändigt att relativt regelbundet

anpassa regelverk och lösningar till nya

omständigheter, heter det i propositionen (s. 29).

Utskottet är inte berett att ställa sig bakom krav

på en genomgripande reform av det slag som

Moderaterna skisserar i sitt motionsyrkande. Vissa

av de saker som där tas upp behandlas längre fram i

detta betänkande.

Kristdemokraternas yrkande i motion

1999/2000:Ub805 väcktes hösten 1999, långt innan

propositionen lades fram. Motionärernas uppfattning

ligger mycket nära den som regeringen ger uttryck åt

i propositionen (s. 25), där det sägs att samhällets

insatser för att främja lärande inom den vuxna

befolkningen även fortsättningsvis i första hand bör

riktas mot dem som har störst behov, dvs. vuxna som

saknar kunskaper motsvarande treårig

gymnasieutbildning.

Anordnare av vuxenutbildning

Utskottets förslag i korthet

Utskottet föreslår att riksdagen avslår ett

motionsyrkande om skyldighet för kommunerna

att upphandla vuxenutbildning och yrkanden om

ett system med fristående skolor för

vuxenutbildning. Vidare tillstyrker utskottet

att statens skolor för vuxna skall få i

uppgift att stödja kommunernas användning av

distansmetoder och att anordna utbildning i

form av distansundervisning.

Jämför reservationerna 1 (m) och 3 (kd, fp).

Gällande bestämmelser

Enligt 11 kap. 6 § skollagen (1985:1100) får

kommuner och landsting uppdra åt andra att anordna

komvux. Ett sådant uppdrag - entreprenad - har

ansetts innefatta även läraruppgiften att sätta

betyg. Däremot framgår det av förordningen om

kommunal vuxenutbildning (1992:403) att uppgifter

som ankommer på rektor, som t.ex. att utfärda

slutbetyg eller samlat betygsdokument, skall utföras

av den rektor inom det offentliga skolväsendet som

är ansvarig för ledningen av utbildningen. Den

kommunala nämnd som är ansvarig för kommunens

vuxenutbildning har ansvaret även beträffande komvux

som lagts ut på entreprenad.

Propositionen

Enligt regeringens bedömning är det angeläget att

utvecklingsarbete bedrivs i kommunerna med en

mångfald av anordnare. Under Kunskapslyftet har

många kommuner förlagt viss utbildning till externa

anordnare, när möjligheterna har varit större att nå

kvalitetsmålen på det sättet än med verksamhet i

egen regi. En differentiering av utbildningsutbudet

med flera anordnare kan öka möjligheterna för den

enskilde att välja med utgångspunkt i sitt eget

behov av lärande, heter det i propositionen (s. 51).

Regeringen pekar också på möjligheterna för kommuner

att samverka med varandra t.ex. inom regioner, eller

att samverka med anordnare som erbjuder

distanslösningar.

Statens skolor för vuxna skall enligt regeringens

förslag stödja kommunernas användning av

distansmetoder i vuxenutbildningen och komplettera

den kommunala vuxenutbildningen genom att erbjuda

utbildning av i huvudsak samma slag i form av

distansundervisning. Regeringen föreslår en ändring

av lagen (1991:1108) av denna innebörd. Ändringen

skall träda i kraft den 1 juli 2001.

Motioner

Moderata samlingspartiet föreslår i motion

2000/01:Ub36 att kommunerna skall vara skyldiga att

på ett opartiskt sätt upphandla vuxenutbildning och

att, i de fall där det är pedagogiskt lämpligt,

studiecirkelformen skall anges som villkor för

anbudsgivning (yrk. 2).

Kristdemokraterna vill enligt motion 2000/01:Ub28

se fristående skolor även för vuxenutbildning (yrk.

4). Det är orimligt, menar motionärerna, att

fristående anordnare av komvux på entreprenad inte

får sätta betyg. Detta problem löses med ett

friskolesystem liknande det som finns för

ungdomsskolan. Samma tanke framförs i motion

2000/01:Ub26 (m).

Även Folkpartiet förordar ett system med

fristående skolor på villkor som motsvarar reglerna

för de fristående grund- och gymnasieskolorna (mot.

2000/01:Ub236 yrk. 23 och 2000/01:Ub25 yrk. 3).

Först då får den enskilde möjlighet att välja

anordnare av sin utbildning, heter det i den

sistnämnda motionen.

Utskottets ställningstagande

U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår

motionsyrkandena om anordnare av vuxenutbildning.

Parallellen som motionärerna drar till reglerna om

fristående skolor på grundskole- och gymnasienivå är

inte relevant. Kommunerna har skyldighet att se till

att alla barn bereds plats i grundskolan och att

alla ungdomar erbjuds gymnasieutbildning. Enligt

skollagen har fristående skolor som är godkända av

Skolverket rätt till kommunala bidrag. När det

gäller vuxenutbildningen finns varken någon

motsvarighet till skolplikten eller någon skyldighet

för kommunerna att erbjuda alla medborgare

utbildning av visst slag eller på viss nivå (utöver

skyldigheten när det gäller grundläggande

vuxenutbildning).

Det mönster som har utvecklats under den period

som Kunskapslyftet har pågått är enligt utskottets

mening värt att behålla och utveckla vidare.

Kommunerna har ansvaret; de skall i sin planering

utgå från individernas behov och önskemål och

anordna utbildning i egen regi eller anlita andra

anordnare, alltefter vad som bäst tjänar de

utbildningssökande personerna. Kommunerna skall

svara för att det finns en infrastruktur som främjar

vuxnas lärande. Många personer behöver

professionellt stöd för att kunna göra väl

underbyggda val, sätta upp mål för sina studier och

göra upp en individuell studieplan. Den enskilde

möter i dag insatser av vägledningskaraktär hos

olika aktörer i samhället, t.ex. arbetsförmedlingen,

socialförvaltningen eller försäkringskassan samt i

anslutning till komvux. Regeringen avser att

återkomma till frågor om vägledning efter det att

den nu pågående utredningen om vägledning har

redovisat sitt uppdrag. Validering är ett annat

inslag i en infrastruktur för vuxnas lärande. Även

när det gäller validering pågår utredning, och

regeringen avser att därefter återkomma i frågan.

Det är angeläget att ytterligare förstärka

samverkan mellan kommunerna inbördes och mellan

kommuner, andra utbildningsanordnare och andra

intressenter i vuxenutbildningen, som t.ex.

arbetsmarknadens parter och olika myndigheter.

Infrastrukturen behöver inte uteslutande bestå av

kommunala aktiviteter, utan det handlar snarare om

att bygga nätverk, skapa former och kanaler för

samarbete och samverkan mellan kommunala

förvaltningar, statliga myndigheter och

institutioner, folkbildningen, utbildnings- och

konsultföretag, parterna på arbetsmarknaden,

handikapporganisationer och andra berörda aktörer.

U t s k o t t e t föreslår vidare att riksdagen

antar regeringens förslag till lag om ändring i

lagen (1991:1108) om statens skolor för vuxna.

Svenskundervisning för invandrare

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör anta regeringens förslag om

ändring i skollagen, så att målgruppen för

sfi inte begränsas till nyanlända och så att

utbildningen anordnas som kurser, inte bara

som en kurs. Med hänvisning till vad

regeringen skriver i propositionen bör

riksdagen avslå förslaget från Riksdagens

revisorer om en utredning för att förbättra

sfi samt ett antal motionsyrkanden. Yrkanden

om att sfi obligatoriskt skall

konkurrensutsättas bör också avslås.

Jämför reservationerna 1 (m), 2 (kd) och 4

(fp).

Propositionen

Regeringen föreslår ändringar i skollagen

(1985:1100) så att det i 13 kap. 1 § föreskrivs att

svenskundervisningen för invandrare (sfi) syftar

till att ge vuxna invandrare grundläggande kunskaper

i svenska språket och om det svenska samhället. Den

nuvarande avgränsningen till nyanlända tas bort.

Vidare föreslås att sfi skall anordnas som kurser, i

stället för som hittills som en kurs.

Enligt regeringen är situationen inom sfi

bekymmersam. Bara var tredje deltagare når målen för

sfi inom fem terminer. Studieavbrott och avhopp är

vanliga. Den nuvarande kursplanens mål för sfi-

studierna är utformat med tanke på att sfi skall

lägga grunden för fortsatta studier i svenska. Många

deltagare har dock andra syften med studierna, t.ex.

att övergå till yrkesutbildning eller direkt gå ut

på arbetsmarknaden. Därför bör man enligt regeringen

skapa formella förutsättningar att differentiera

utbildningen och utbildningsmålen så att

verksamheten bättre kan anpassas till den enskilda

deltagarens förutsättningar och behov. Kursplanen

för sfi bör ges ett så öppet och flexibelt innehåll

att utbildningen kan ge enskilda deltagare en

adekvat grund t.ex. för yrkesutbildning på olika

nivåer eller för direkt övergång till

arbetsmarknaden, medan andra deltagare använder sfi

som grund för vidare studier i svenska som

andraspråk. Skolverket avses få i uppdrag att

utarbeta förslag till ny kursplan för sfi.

Mycket talar enligt regeringen för en ordning där

högutbildade invandrare får genomgå sfi-utbildningen

vid universitet och högskolor, såsom Utredningen om

social och etnisk mångfald i högskolan har förordat.

Regeringen avser att uppdra åt Skolverket att

tillsammans med Högskoleverket och Svenska

Kommunförbundet undersöka de praktiska möjligheterna

att förverkliga ett sådant förslag.

Regeringen anser att sfi skall förbli en egen

skolform inom det offentliga skolväsendet för vuxna.

Riksdagens revisorers förslag

I en rapport som fastställdes av Riksdagens

revisorer i oktober 2000 redovisas statistik som

visar att en stor del av dem som påbörjat sfi-

studier aldrig fullföljer dessa. Enligt rapporten

påverkas möjligheterna att klara sfi av flera

faktorer, såsom deltagarnas utbildningsbakgrund,

ålder, motivation, psykiska hälsa och sociala

förhållanden.

I förslag 2000/01:RR12, som grundar sig på

rapporten, föreslår revisorerna att en utredning

skall tillsättas för att närmare klarlägga vilka

förändringar som är nödvändiga för att

svenskundervisningen för invandrare bättre skall

tillgodose elevernas behov (punkt 1). De övriga

förslagen från revisorerna har, som redovisats i det

föregående, överlämnats till arbetsmarknadsutskottet

(punkterna 2 och 3) respektive socialutskottet

(punkt 4).

Motioner

Moderata samlingspartiet anser enligt motion

2000/01:Ub32 att den i propositionen föreslagna

ändringen av 13 kap. 1 § skollagen är väl motiverad

(yrk. 1). I motion 2000/01:Ub40 tillstyrker

Moderaterna förslaget från Riksdagens revisorer

(yrk. 1) och föreslår en ändrad finansiering av sfi

(yrk. 6). Sfi skall enligt motionärerna upphandlas

genom ett anbudsförfarande, och anslaget per elev

skall följa den enskildes val. Konkurrensutsättning

av sfi föreslås också i motionerna 2000/01:Ub27

yrkande 2 och 2000/01:Ub37, båda av samma motionär

(m). I motion 2000/01:A216 (m) begärs omedelbara

åtgärder för att förändra och förbättra

svenskundervisningen för invandrare (yrk. 2).

Motionen, som väcktes under allmänna motionstiden

och således innan propositionen om vuxnas lärande

lagts fram, hänvisar till de brister som påtalats

senast av Riksdagens revisorer.

Kristdemokraterna föreslår i motion 2000/01:Ub39

tillkännagivanden om att sfi-undervisning bör

förekomma på flera nivåer (yrk. 1), att det skall

vara möjligt att läsa sfi på högskolenivå (yrk. 2)

och att bedömningskriterierna inom sfi skall utredas

(yrk. 3). Motionärerna frågar om kraven i dag

stämmer överens med vad som är rimligt att kräva för

inträde på den svenska arbetsmarknaden.

Centerpartiet föreslår i motionerna

1999/2000:Sf637 och 2000/01:Sf611 förbättring av

kvalitet, pedagogik och metodik i sfi-undervisningen

och en anpassning till elevernas olika behov och

förkunskaper (yrk. 21 respektive 15). Båda

motionerna väcktes innan propositionen om vuxnas

lärande lades fram.

Folkpartiet vill enligt motion 2000/01:Ub38 ha en

decentralisering av sfi och ett större utbud av

kurser organiserade av olika anordnare (yrk. 1).

Dessutom vill partiet att det skall föras en

skapande dialog mellan invandrarnas egna

organisationer och ansvariga politiker och

tjänstemän som planerar olika integrationsprogram

(yrk. 2) och att individerna själva skall välja

skola och studietakt och tilldelas en studiecheck

för sfi (yrk. 3). Samma förslag framförs i motion

2000/01:Ub31 (fp). I motion 1999/2000:A230 skriver

Folkpartiet att deltidsstudier kombinerade med

arbete eller praktik skall vara möjliga och att

utbildningen skall ha en tydlig inriktning på

arbetslivet och på de olika yrkenas specialiserade

språkbruk (yrk. 2).

Ytterligare fyra motioner från allmänna

motionstiden 1999 och 2000 tar upp frågor om sfi-

undervisningen. Enligt motion 1999/2000:Sf640 (mp)

skall även de människor som inte är flyktingar,

t.ex. arbetsinvandrare, men också alla människor i

det svenska samhället som inte behärskar en fullgod

svenska, erbjudas undervisning i svenska (yrk. 16).

Motionären anser det naivt att tro att alla äldre

invandrare kommer att kunna svenska, och hon vill

att regeringen skall återkomma med förslag till

åtgärder för att möta dessa människors behov (yrk.

17). Vidare vill motionären att regeringen skall se

över kursplanen för sfi så att undervisningen kan

anpassas bättre till varje individs förutsättningar

och behov (yrk. 18). I motion 2000/01:Ub272 (s)

påtalas behovet av en översyn av sfi. Det är enligt

motionärerna viktigt att sfi ger goda

språkkunskaper, men också att utbildningen är

anpassad efter arbetslivet och ger möjligheter till

ett vidgat kontaktnät. Sfi måste kunna erbjuda

utbildning också åt den som har erfarenhet från det

svenska arbetslivet men fortfarande har

otillräckliga kunskaper i svenska. En närmare

koppling av sfi till arbetslivet föreslås också i

motionerna 2000/01:Ub814 (s) och 2000/01:Ub815 (s).

Utskottets ställningstagande

U t s k o t t e t föreslår att riksdagen antar

regeringens förslag till lag om ändring i skollagen,

såvitt avser 13 kap. 1 §. Riksdagen bör avslå

Riksdagens revisorers förslag och samtliga här

redovisade motionsyrkanden.

Det uppdrag som regeringen avser att ge till

Skolverket när det gäller kursplanen för sfi

tillgodoser i huvudsak syftena med Riksdagens

revisorers förslag och flertalet motionsyrkanden.

Utskottet delar inte uppfattningen att sfi

obligatoriskt skall konkurrensutsättas genom

upphandling. De gällande bestämmelserna medger att

kommunen uppdrar åt andra att anordna sfi. Utskottet

kan inte heller ställa sig bakom förslaget om en

studiecheck för sfi.

Regeringens förslag till lagändring tillgodoser

enligt utskottets uppfattning yrkande 16 i motion

1999/2000:Sf640.

Vuxenutbildning för

utvecklingsstörda

Utskottets förslag i korthet

Utskottet föreslår, med hänvisning till vad

regeringen skriver i propositionen, att

riksdagen skall avslå motionsyrkanden om

införande av en lagfäst rättighet till

särvux. Yrkanden om vissa ämnen och om

slutbetyg inom särvux avstyrks också.

Jämför reservationerna 5 (m, fp) och 2 (kd).

Gällande bestämmelser

Grundläggande bestämmelser om vuxenutbildning för

utvecklingsstörda (särvux) finns i 12 kap. skollagen

(1985:1100) och i förordningen om vuxenutbildning

för utvecklingsstörda (1992:736).

Kommunerna skall erbjuda särvux och skall därvid

sträva efter att erbjuda utbildning som svarar mot

behov och efterfrågan (12 kap. 3 § skollagen).

Inom särvux kan anordnas utbildning som motsvarar

den obligatoriska särskolan (grundsärskolan och

träningsskolan) och gymnasiesärskolan.

Särvux som motsvarar grundsärskolan får omfatta

ämnena svenska/svenska som andraspråk, engelska,

matematik, samhällskunskap, religionskunskap,

historia, geografi, fysik, kemi och biologi. Musik,

bild, idrott och hälsa, hemkunskap och slöjd finns i

grundsärskolan men inte i särvux som motsvarar

grundsärskolan.

Gymnasial särvux kan anordnas i alla ämnen som får

finnas i ett nationellt program i gymnasiesärskolan,

med undantag för idrott och hälsa.

Propositionen

Regeringen redovisar sin bedömning att särvux bör

byggas ut i syfte att öka undervisningstiden och

förbättra möjligheterna för den enskilde att nå

målen. Skolverket bör få i uppdrag att följa

utvecklingen.

Enligt regeringen bör estetisk verksamhet kunna

erbjudas inom särvux.

Regeringen anser inte att det finns skäl att

införa lagregler om rätt till särvux. Även om mycket

talar för en rättighet liknande den som gäller för

grundläggande vuxenutbildning i komvux, finns det

flera svårigheter både att definiera och förverkliga

en sådan rättighet, anser regeringen.

Motioner

Utvecklingsstördas tillgång till särvux tas upp i

flera motioner.

Moderaterna och Folkpartiet anser att det behövs

tydliga besked i regelverket om rätten till särvux

och att regeringen bör återkomma till riksdagen med

förslag i denna del (mot. 2000/01:Ub32 yrk. 6

respektive 2000/01:Ub25 yrk. 2). Moderaterna vill

att regeringen också skall komma med en plan för

genomförandet i kommunerna. Folkpartiet framhåller

att nivå och omfattning får anpassas till

individernas förutsättningar.

Kristdemokraterna anser enligt motion 2000/01:Ub28

att alla skall ha samma rättighet till utbildning,

oavsett handikapp (yrk. 2). Den diskriminering som

råder av utvecklingsstörda i detta hänseende utgör

ett brott mot de mänskliga rättigheterna, heter det

i motionen. Krav på lagstadgad rätt för

utvecklingsstörda till särvux förs också fram i

motionerna 1999/2000:Ub209 (kd) yrkande 1,

2000/01:Ub230 (kd) yrkande 1 och 2000/01:Ub287 (kd)

yrkande 2. I motion 1999/2000:Ub805 skriver

Kristdemokraterna att de utvecklingsstörda skall

beaktas i den nationella vuxenutbildningssatsningen.

Dessa har enligt motionärerna kommit i skymundan i

satsningen på Kunskapslyftet (yrk. 2). Denna motion

väcktes hösten 1999.

Centerpartiet hävdar i motion 2000/01:Ub33 att

personer med särskola som bakgrund bör ha tillträde

till vuxenutbildning efter samma principer som

övriga vuxna (yrk. 3). Motionärerna påpekar att alla

som inte har kunskaper motsvarande grundskolan har

rätt till grundläggande vuxenutbildning i komvux,

medan motsvarande inte gäller för utvecklingsstörda

inom särvux.

Förekomsten av olika ämnen inom särvux tas upp i

motionerna 1999/2000: Ub209 (kd) och 2000/01:Ub230

(kd). Motionären vill att utvecklingsstörda skall

kunna få undervisning i idrott och hälsa i särvux på

gymnasial nivå, att elever i särvux skall få

undervisning i naturkunskap samt att estetiska ämnen

och hemspråk skall finnas i särvux på

grundsärskolenivå (yrk. 3-6 i båda motionerna). De

som avslutar studier i särvux skall också kunna få

slutbetyg (yrk. 2 i båda motionerna).

I motion 1999/2000:Ub262 (fp) påtalar motionären

att de utvecklingsstörda har svårt att få olika

former av utbildning i vuxen ålder (yrk. 2). Många

kommuner har inte möjlighet att bereda plats åt alla

som behöver särvux, och det saknas undervisning i

hemspråk, naturkunskap, hälsovård och idrott samt,

på grundsärskolenivå, bild och musik. Motionären

föreslår att regeringen snarast skall lägga fram

förslag om förbättrade möjligheter för

utvecklingsstörda och funktionshindrade att komma i

fråga för mer fullödig vuxenutbildning (yrk. 3).

Utskottets ställningstagande

U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår

motionsyrkandena om utvecklingsstördas tillgång till

särvux.

En utbyggnad av särvux är angelägen. Särvux behövs

för att ge möjlighet för utvecklingsstörda att

tillgodogöra sig ny kunskap, men också för att

vidmakthålla förvärvade kunskaper. Skolverket har i

sin utvärdering av särvux påtalat att de som deltar

i särvux i många fall får en undervisning som är av

betydligt mindre omfattning än vad som följer av de

timplaner som finns fastställda, vilket enligt

verkets bedömning inte är bra. Undervisningstiden

behöver öka och möjligheterna för deltagarna i

särvux att nå målen förbättras. Som framgår av

propositionen kommer Skolverket att få i uppdrag att

följa utvecklingen. Regeringen aviserar i

propositionen att 7,2 miljoner kronor av

statsbidraget till vuxenutbildningen årligen kommer

att avsättas för utbyggnaden av särvux. Yrkande 2 i

motion 1999/2000:Ub805 är därmed i viss mån

tillgodosett.

En rättighetslagstiftning, som begärs av

Kristdemokraterna och som föreslagits av

Kunskapslyftskommittén, förutsätter tydliga

avgränsningar av personkretsen som skall ha

rättigheten och av rättighetens omfattning.

Offentligrättsliga organ måste kunna avgöra

överklaganden från personer som inte fått det som de

anser sig ha rätt till. När det gäller särvux är ett

av problemen att undervisningen kan syfta både till

att deltagaren skall få nya kunskaper och till att

hon eller han inte skall förlora tidigare uppnådda

kunskaper utan vidmakthålla dessa. Deltagarnas

förutsättningar att nå målen för undervisningen är

också mycket olika. Därmed blir det också

problematiskt att avgöra när en persons rätt till

särvux är uttömd.

Antalet deltagare i särvux är numera drygt 4 000

personer per år. I betänkandet Vuxenutbildning för

alla? Andra året med Kunskapslyftet (SOU 1999:39)

uppskattade Kunskapslyftskommittén antalet personer

som skulle behöva särvux till drygt 45 000.

Kommunernas kostnader för särvux år 1999 uppgick

till totalt ca 107 miljoner kronor. Inga trovärdiga

beräkningar har redovisats av vilka kostnader som

skulle uppkomma, om alla som är behöriga till särvux

skulle göra anspråk på att delta i utbildningen. Om

kommunernas skyldigheter utökas genom lagstiftning,

är staten skyldig att tillföra kommunsektorn

resurser som motsvarar ökningen. En rätt till särvux

av viss omfattning är också därför svår att

förverkliga på kort sikt. Däremot är det väl

motiverat att tillföra särvux ytterligare resurser,

vilket regeringen alltså avser att göra och som ger

kommunerna möjligheter till en planerad utbyggnad.

När det gäller ämnen och slutbetyg i särvux föreslår

utskottet också att riksdagen avslår

motionsyrkandena.

Vilka ämnen som skall erbjudas inom särvux

regleras av regeringen i förordning. Estetisk

verksamhet skall enligt propositionen kunna erbjudas

inom särvux, vilket inte är möjligt i dag inom

särvux på grundsärskolenivå. Regeringen kommer

alltså att se över den nuvarande förordningen om

vuxenutbildning för utvecklingsstörda (1992:736).

Naturkunskap kan erbjudas inom särvux på gymnasial

nivå. I särvux på grundsärskolenivå är i dag ämnena

fysik, kemi och biologi skilda ämnen, medan de i

grundsärskolan för några år sedan fördes samman till

naturlära. Skolverket har i sin utvärdering tagit

upp tanken att slå samman ämnena även i särvux på

grundsärskolenivå. Utskottet utgår från att

regeringen överväger detta förslag. Modersmål - som

tidigare kallades hemspråk - erbjuds inte som ett

särskilt ämne i särvux på grundsärskolenivå, men

förordningen föreskriver att om en elev har annat

språk än svenska som modersmål får studiehandledning

ges på detta språk. Av den nuvarande förordningen

följer att en elev i gymnasial särvux kan få

undervisning i modersmål och studiehandledning på

modersmål enligt samma regler som en elev i

gymnasiesärskolan.

Betyg skall sättas på varje avslutad kurs eller

delkurs inom den del av särvux som motsvarar

grundsärskolan och inom gymnasial särvux. För den

elev som inte uppnår betyget Godkänd utfärdas intyg

om att eleven deltagit i kursen. Enligt Skolverkets

utvärdering är det vanligaste att elever i särvux

inte får betyg utan ett intyg. I utvärderingen dras

slutsatsen att betygen inte fyller någon egentlig

funktion inom denna skolform. En elev i särvux som

har fått betyg i en eller flera kurser kan få ett

s.k. samlat betygsdokument på samma sätt som elever

i komvux. I den vanliga gymnasieskolan och i komvux

kan elever som slutfört utbildning av viss

omfattning och med viss sammansättning få slutbetyg.

Eftersom betyg från särvux - oavsett hur många eller

vilka kurser eleven har läst - inte bildar underlag

för någon behörighet till högre utbildning, är

termen slutbetyg inte särskilt relevant att använda

inom särvux.

Folkbildningen

Utskottets förslag i korthet

Utskottet föreslår att riksdagen avslår

motionsyrkanden om att antalet platser i

folkhögskolan inte skall minskas när den

totala vuxenutbildningssatsningen trappas ned

och att studieförbunden skall tilldelas

särskilda medel. Liksom tidigare avstyrks

förslag om att anslaget till folkhögskolan

skall föras över till utgiftsområde 16.

Yrkanden att folkbildningen skall få del av

aviserade medel till FoU, kompetensutveckling

av lärare och IT i skolan bör avslås med

hänvisning till att det rör sig om så

begränsade medel. Förslag om parlamentarisk

sammansättning eller förankring av den

kommande utvärderingen av folkbildningen

avstyrks, liksom en motion om att

Folkbildningsrådet inte längre skall ha hand

om fördelningen av anslaget till

folkbildning.

Jämför reservationerna 6 (m, kd), 7 (c), 1 (m),

8 (m, c), 9 (m, kd, c, fp) och 2 (kd).

Bakgrund

Inom ramen för Kunskapslyftet har varje år

Folkbildningsrådet tilldelats medel av staten för ca

10 000 utbildningsplatser inom folkhögskolan.

Därutöver har kommunerna i varierande utsträckning

använt sina resurser inom Kunskapslyftet till kurser

anordnade av folkhögskolor och studieförbund. Totalt

handlar det enligt uppgifter i propositionen om

drygt 6 000 årsplatser som på detta sätt upphandlats

av kommuner från folkbildningens organisationer.

Propositionen

Den statliga satsningen på vuxenutbildning -

Kunskapslyftet - kommer enligt vad som redovisades i

budgetpropositionen för 2001 att successivt minska.

Minskningen inleds under andra halvåret 2001. Enligt

den proposition som utskottet nu behandlar kommer

anslagsnivån år 2003 att motsvara knappt 47 000

årsplatser i kommunerna och ca 7 000 årsplatser i

folkhögskolan.

Regeringen avser att i budgetpropositionen för 2002

föreslå en ökning av resurserna för satsningen på

informationsteknik i skolan (ITiS-satsningen) för

att även folkhögskolans lärare skall kunna omfattas

av den kompetensutvecklingssatsning som ITiS

innebär. Vidare avser regeringen att uppdra åt

Skolverket att initiera forskning och utveckling med

särskild inriktning på vuxnas lärande. För detta

kommer regeringen att i samma budgetproposition

föreslå ytterligare 12 miljoner kronor under

perioden 2002-2005. Skolverket kommer också att få i

uppdrag att under åren 2002-2004 genomföra en

tidsbegränsad satsning på kompetensutveckling av

lärare med inriktning mot vuxenpedagogiskt

arbetssätt och specialpedagogik. Verket avses få

disponera sammanlagt ca 21 miljoner kronor för detta

ändamål.

Regeringen anser att en ny statlig utvärdering av

folkbildningen bör genomföras. Denna bör innefatta

en djupare utvärdering av Folkbildningsrådets roll

och funktion, bl.a. med utgångspunkt i rådets dubbla

uppdrag att fördela statsbidrag till folkbildningen

och att företräda sina medlemmar. Folkhögskolor och

studieförbund har enligt regeringen i allt större

omfattning kommit att agera på en utbildningsmarknad

på samma villkor som övriga utbildningsanordnare.

Det kan enligt regeringen finnas skäl att inom den

kommande nya utvärderingen av folkbildningen

undersöka om och i så fall hur den externt

finansierade verksamheten som helhet har påverkat

folkbildningen. En annan fråga för utvärderingen är

att studera vilken betydelse och roll folkbildningen

har för kulturen. Vidare bör analyser av

folkbildningens effekter för deltagarna ingå i en

utvärdering. Ytterligare en intressant fråga att

belysa är huruvida och i så fall på vilket sätt den

inom folkbildningen själv initierade utvärderingen

har påverkat verksamheten. Slutligen nämner

regeringen att den statliga utvärderingen bör belysa

verksamheten för deltagare med behov av särskilt

anpassat boende, omsorgs- och habiliteringsinsatser.

Motioner

Vilka medel som bör avsättas till utbildningsplatser

inom folkbildningen tas upp i fem motioner.

Kristdemokraterna kan enligt motion 2000/01:Ub28

inte acceptera att regeringen skär ned på de 10 000

platser som inom Kunskapslyftet hittills har gått

direkt till folkhögskolan via Folkbildningsrådet

(yrk. 3).

Centerpartiet vill enligt motion 2000/01:Ub33 att

det totala antalet årsstudieplatser i den framtida

statliga satsningen på vuxenutbildning skall

omfördelas så att studieförbunden tillförs 5 000

platser åren 2003-2005 (yrk. 8). Dessa

årsstudieplatser bör fr.o.m. år 2006 läggas in i

ordinarie anslag till studieförbunden via

Folkbildningsrådet (yrk. 9).

Enligt motion 2000/01:Ub35 (s) bör man ta till

vara studieförbundens förmåga när det gäller att

uppfylla målen för Kunskapslyftet. I motion

1999/2000:Ub262 (fp) påpekas vikten av en stärkt och

säkrad position för studieförbund och folkhögskolor

(yrk. 1). Miljöpartiet framhåller i motion

1999/2000:N388 (mp) värdet av folkhögskolor och

studieförbund när det gäller bevarande och

levandegörande av kultur- och naturhistoriska värden

och tillgång till den egna historien (yrk. 14).

Moderata samlingspartiet föreslår i motion

2000/01:Ub36 att regeringen skall låta utreda en

uppdelning av anslaget till folkbildning, så att

medlen till folkhögskolorna överförs till

utgiftsområde 16 Utbildning och

universitetsforskning (yrk. 3). Anslaget till

folkbildning ingår i dag i utgiftsområde 17 Kultur,

medier, trossamfund och fritid. Motionärerna anser

att de senaste årens utveckling har inneburit en

allt större skillnad mellan verksamheten inom

studieförbunden och inom folkhögskolorna.

Moderata samlingspartiet och Centerpartiet tar upp

regeringens avsikt att föreslå särskilda medel till

Skolverket för forskning och utveckling med

inriktning på vuxnas lärande. Enligt motionerna

2000/01:Ub36 respektive 2000/01:Ub33 bör en del av

dessa medel avsättas för att Folkbildningsrådet

skall kunna initiera FoU för folkbildningens behov

(yrk. 1 respektive 5, båda i denna del).

Samma två partier samt Folkpartiet föreslår vidare

att de medel som regeringen avser skall avsättas

till en tidsbegränsad satsning på

kompetensutveckling av lärare med inriktning mot

vuxenpedagogiskt arbetssätt och specialpedagogik

också skall komma folkbildningen till del via

Folkbildningsrådet (mot. 2000/01:Ub36 yrk. 1 i denna

del, 2000/01:Ub33 yrk. 5 i denna del och

2000/01:Ub25 yrk. 16).

Kristdemokraterna och Centerpartiet tar i motionerna

2000/01:Ub287 respektive 2000/01:Ub33 upp frågan om

medel till folkbildningen inom ramen för den s.k.

ITiS-satsningen (yrk. 7 respektive 5 i denna del).

Enligt centermotionen bör ITiS-resurserna också

riktas till cirkelledare och handledare inom

studieförbunden.

Frågor om en kommande utvärdering av folkbildningen

tas upp i fem motioner.

Centerpartiet vill att den av regeringen aviserade

utvärderingen skall genomföras av en parlamentariskt

sammansatt kommitté (mot. 2000/01:Ub33 yrk. 7).

Enligt motion 2000/01:Ub34 (s) bör den utredning

som skall genomföras ha en parlamentarisk förankring

eller en referensgrupp med sakkunskap om

studieförbundens och folkhögskolornas verksamhet

(yrk. 1). Motionärerna vill också att det i

utredningsuppdraget skall ingå att studera hur de

ökade deltagaravgifterna i studieförbundens

verksamhet har påverkat den sociala rekryteringen

till denna (yrk. 2).

År 1998 beslutade riksdagen att statens stöd till

folkbildningen skulle tillföras syftet att medverka

till en breddning av kulturintresset i samhället,

till en ökad delaktighet i kulturlivet samt till

människors möjligheter till egna kulturupplevelser

och eget skapande. Miljöpartiet framför i motionerna

1999/2000:Kr315, 1999/2000:Kr601 och 2000/01:Kr701

förslag om att denna nya målsättning för

folkbildningen skall utvärderas (yrk. 24, 2

respektive 34 i denna del). Dessa motioner väcktes

alla innan propositionen lades fram.

I motion 2000/01:Kr601 (fp) föreslår motionären att

Folkbildningsrådets myndighetsutövning skall

återföras till staten. Hon anser att det inte är bra

att regelverk och bidragsfördelning skall utformas

av representanter för den verksamhet som reglerna

och stödet gäller.

Kulturutskottets yttrande

Kulturutskottet har i sitt yttrande 2000/01:KrU3y

föreslagit att samtliga här redovisade

motionsyrkanden skall avslås.

När det gäller medel till utbildningsplatser inom

folkbildningen anser kulturutskottet att riksdagen

bör godta den avtrappning som förordas i

propositionen. Bidraget bör inte omfördelas till

studieförbunden, som inte har deltagit i

Kunskapslyftsprojektet med ett eget bidrag utan via

bidragen till kommunerna. Möjlighet att upphandla

tjänster från studieförbunden kommer kommunerna att

ha även i fortsättningen.

Kulturutskottet hänvisar i fråga om uppdelning av

folkbildningsanslaget till att riksdagen tidigare

har avslagit motsvarande yrkanden efter förslag från

kulturutskottet.

När det gäller medel till FoU, kompetensutveckling

av lärare med inriktning på vuxenpedagogiskt

arbetssätt och specialpedagogik samt den s.k. ITiS-

satsningen skriver kulturutskottet att de medel som

regeringen nu aviserar inte är av den storleken att

de bör delas upp på fler ändamål och

bidragsmottagare än vad som förordas i

propositionen. Dock understryker kulturutskottet att

de snabba samhällsförändringarna, den utökade

tillgången till information och ny teknik och de

ökande behoven av livslångt lärande för stora

grupper i samhället medför att ett motsvarande behov

av kunskaps- och kompetensutveckling finns även inom

folkbildningen som helhet, dvs. inom både

folkhögskolorna och studieförbunden.

Kulturutskottet anser att den statliga utvärdering

av folkbildningen som nu skall ske bör genomföras i

den ordning som regeringen förordar, nämligen med en

utredare som preciserar inriktningen, upphandlar

studier och samordnar verksamheten. Utskottet utgår

från att utredningen som brukligt är kommer att,

efter behov, i olika former tillföras sakkunskap

från experter, sakkunniga och referensgrupper.

Motionsyrkandena om utvärdering av det nya syftet

med statsbidraget till folkbildningen, när det

gäller kulturen, bör enligt kulturutskottet anses

vara tillgodosedda genom den utvärdering som nu

skall påbörjas.

Enligt kulturutskottet bör utbildningsutskottet

avstyrka motionen om att återföra

Folkbildningsrådets myndighetsutövning till staten.

Kulturutskottet har inget att erinra mot att den

statliga utvärderingen av Folkbildningsrådets roll i

förhållande till syftena med statsbidraget även

inbegriper en analys av vad Folkbildningsrådets

dubbla uppdrag innebär.

Utbildningsutskottets ställningstagande

U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår

samtliga här redovisade motionsyrkanden.

Den nedtrappning av de statliga medlen till

utbildningsplatser i vuxenutbildningen som

regeringen aviserar är fördelad på ett sätt som är

mer fördelaktigt för folkhögskolorna än för

kommunerna. Folkhögskolans andel av den permanenta

statliga resursinsatsen kommer att vara större än

hittills. Utskottet delar kulturutskottets

uppfattning att det inte finns anledning att staten

särskilt avdelar medel till studieförbundens

medverkan i vuxenutbildningen. Kommunerna bör,

liksom hittills, när det är lämpligt utnyttja

möjligheten att uppdra åt studieförbund att anordna

viss del av den vuxenutbildning som kommunerna är

ansvariga för.

Utbildningsutskottet delar kulturutskottets

uppfattning att man inte bör dela upp

folkbildningsanslaget och föra folkhögskoledelen

till utgiftsområde 16.

När det gäller medel till folkbildningen för

forskning och utveckling med inriktning på vuxnas

lärande, för kompetensutveckling av lärare med

inriktning på vuxenpedagogiskt arbetssätt och

specialpedagogik och när det gäller ITiS-satsningen

delar utbildningsutskottet kulturutskottets

bedömning att de medelsförstärkningar som regeringen

aviserat inte är av sådan storleksordning att de bör

delas upp på fler ändamål och bidragsmottagare.

Liksom regeringen anser utbildningsutskottet att

folkbildningens effekter för deltagarna bör ingå i

en utvärdering. Utskottet delar också

kulturutskottets bedömning att det i detta

sammanhang borde vara naturligt att

utvärderingsarbetet även kommer in på frågan om

effekterna av höjda avgifter för individerna och

särskilt för de resurssvaga och prioriterade

grupperna. Även i övrigt när det gäller utvärdering

av folkbildningen och när det gäller

Folkbildningsrådets myndighetsutövning hänvisar

utskottet till vad kulturutskottet har anfört.

Personer med funktionshinder och det

livslånga lärandet

Utskottets förslag i korthet

Utskottet föreslår att riksdagen avslår

motionsyrkanden om rätt för funktionshindrade

att välja utbildningsanordnare, lagreglering

av rätt till personlig assistans vid

vuxenstudier, statlig finansiering av

teckentolkning inom vuxenutbildningen och

yrkanden om stöd i övrigt till

funktionshindrade vid vuxenutbildning.

Jämför reservationerna 5 (m, fp), 10 (kd, c,

fp), 2 (kd) och 4 (fp).

Propositionen

Regeringen framhåller i propositionen att en av

grundprinciperna i den offentliga handikappolitiken

är att varje sektor i samhället skall utforma och

bedriva sin verksamhet så att den blir tillgänglig

för alla medborgare. Behövs anpassning skall detta

finansieras inom ramen för den befintliga

verksamheten. De lagar och förordningar som reglerar

den nuvarande vuxenutbildningen utgår från att

anordnarna skall kunna ta emot alla vuxna som

tillhör målgruppen för utbildningen, oavsett

funktionshinder.

Sverige har ställt sig bakom de standardregler som

FN har ställt upp för att tillförsäkra människor med

funktionsnedsättning delaktighet och jämlikhet. Det

finns emellertid brister i det faktiska uppfyllandet

av detta inom vuxenutbildningen.

Personalen hos utbildningsanordnarna saknar ofta

den pedagogiska kompetens som behövs för att

undervisa deltagare med funktionshinder. Brister i

bemötandet av funktionshindrade förekommer inom

olika samhällsområden, vilket har föranlett

riksdagen att fr.o.m. år 2001 anvisa medel för en

flerårig satsning på kompetensutveckling kring

frågor som rör bemötandet av personer med

funktionshinder. Statens institut för särskilt

utbildningsstöd (SISUS) har fått ett särskilt ansvar

för denna kompetensutveckling. Regeringen aviserar i

propositionen att den nya myndighet som den 1 juli

2001 skall ersätta det nuvarande Statens institut

för handikappfrågor i skolan (SIH) kommer att få i

uppdrag att bistå skolhuvudmännen med

specialpedagogiskt stöd även när det gäller den

kommunala utbildningen för vuxna, vilket inte har

ingått i uppdraget till SIH. Den nya myndigheten,

som skall heta Specialpedagogiska institutet, kommer

att tillföras medel för detta fr.o.m. budgetåret

2002. Specialpedagogiska institutet kommer också att

tillföras medel fr.o.m. år 2002 för utveckling av

läromedel för vuxna med funktionshinder.

Regeringen avser även att inom kort ge direktiv

till en utredning om hjälpmedel för personer med

funktionshinder.

När det gäller lokalernas fysiska tillgänglighet -

som är ett stort problem inom hela

utbildningsområdet - nämns i propositionen bl.a. att

regeringen avser att skapa ett nationellt center med

uppgift att vara ett nationellt rådgivande organ i

frågor om tillgänglighet.

Det tolkstöd som döva och vissa hörselskadade i

vuxenutbildningen behöver skall det enligt

regeringen vara respektive utbildningsanordnares

ansvar att tillhandahålla. Statens skolor för vuxna

bör enligt regeringens mening få i uppdrag att

utveckla distansmetoder och IT-läromedel som riktar

sig till studerande inom komvux och folkhögskola som

har teckenspråk som första språk. I nästa

budgetproposition avser regeringen att föreslå att

ca 10 miljoner kronor anvisas för detta ändamål.

Propositionen om vuxnas lärande innehåller inte

några förslag för riksdagen att ta ställning till

när det gäller studerande med funktionshinder.

Motioner

Folkpartiet föreslår i motion 2000/01:Ub25 ett

tillkännagivande om att även vuxenstuderande med

funktionshinder skall ha möjlighet att välja

utbildningsanordnare (yrk. 6). Ett problem som måste

ses över är enligt motionärerna att kommuner inte

alltid betalar för elever med funktionshinder som

väljer att studera vid folkhögskola eller

studieförbund.

Centerpartiet begär i motion 2000/01:Ub33 ett

tillkännagivande om att vuxenutbildning skall utgöra

underlag för rätt till personlig assistans (yrk. 4).

Flera motioner tar upp frågor om stöd i övrigt till

funktionshindrade vid vuxenutbildning.

Kristdemokraterna tar i motion 2000/01:Ub287 upp

ett antal problem för studerande med olika typer av

funktionshinder. Det gäller personligt stöd i form

av stödundervisning, assistans eller tolktjänst för

döva och när det gäller att förflytta sig till

utbildningslokalerna. Dessa problem måste lösas,

framhåller motionärerna (yrk. 9).

Folkpartiet understryker i motion 2000/01:Ub25

vikten av att studerande med funktionshinder får det

stöd de behöver för att kunna studera på sina egna

villkor (yrk. 4). Staten skall finansiera

kostnaderna för teckenspråkstolkning inom den

offentligt finansierade vuxenutbildningen (yrk. 5).

Studerande i behov av särskilt stöd skall ges rätt

till en fördjupad studieplan där det anges vilka

stödinsatser den studerande behöver för att

utbildningsmålen skall nås (yrk. 7).

Statligt finansieringsansvar för

teckenspråkstolkning vid vuxenutbildning föreslås

också i motion 2000/01:Ub27 (m).

I motion 2000/01:Ub518 (s) påpekas att

gymnasiestudierna för funktionshindrade många gånger

behöver kompletteras för att man skall bli behörig

till högre studier. Studenter med funktionshinder

vågar ofta inte ta studielån av rädsla för att

studierna inte leder till arbete. Regeringen bör

överväga en försöksverksamhet som prövar olika

möjligheter att komplettera gymnasiebetyget, anser

motionären. Syftet är att öka antalet studenter med

funktionshinder i högre utbildning.

Utskottets ställningstagande

U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår

yrkandena.

Det livslånga lärandet är - som framhålls i

propositionen - ett individuellt projekt. Utmaningen

för den samhällsstödda vuxenutbildningen är att möta

alla utifrån individuella önskemål, behov och

förutsättningar. Utskottet anser inte att det finns

anledning att göra ett särskilt tillkännagivande

till regeringen om möjlighet för funktionshindrade

att välja utbildningsanordnare.

Frågan om rätt till personlig assistans vid

vuxenutbildning tas upp i Kunskapslyftskommitténs

slutbetänkande (SOU 2000:28 s. 547 f.). Där framgår

att Riksförsäkringsverkets allmänna råd för

tillämpningen av lagen (1993:398) om

assistansersättning (LASS) är så utformade att den

som har rätt till assistansersättning normalt även

beviljas detta av sin försäkringskassa i samband med

vuxenutbildning. Det tillkännagivande som begärs i

motion 2000/01:Ub33 yrkande 4 är därför inte

behövligt.

Utskottet kan inte heller ställa sig bakom

förslagen till tillkännagivanden om stöd i övrigt

till funktionshindrade vid vuxenutbildning. Ansvaret

ligger och bör ligga hos huvudmannen för respektive

utbildning. När det gäller utbildningstolkning i

vuxenutbildningen delar utskottet regeringens

uppfattning att huvudmannen för utbildningen har

ansvar både för tillhandahållande och finansiering

av sådan för elever som behöver tolkning för att

kunna följa utbildningen. Den nya teknikens

möjligheter att kraftigt förbättra

utbildningssituationen för dem som har teckenspråk

som första språk bör tas till vara. Det aviserade

uppdraget till SSV att utveckla distansmetoder och

IT-läromedel för vuxenutbildning på teckenspråk är

därför angeläget. Behovet av en försöksverksamhet av

det slag som antyds i motion 2000/01:Ub518 kan

prövas av regeringen utan ställningstagande från

riksdagens sida.

Studiefinansiering

Utskottets förslag i korthet

Utskottet ställer sig bakom regeringens

förslag om att ersätta särskilt

utbildningsbidrag med en särskild form av

studiemedel för vissa vuxenstuderande. Den

nya formen innebär studiemedel som till 100 %

är bidrag och en möjlighet att därutöver få

ytterligare 22,5 % av ordinarie totalbelopp

som bidrag. Riksdagen bör avslå

motionsyrkanden om ändringar i

studiemedelssystemet med hänvisning till

tidigare ställningstaganden och yrkanden om

införande av kompetenskonton med hänvisning

till pågående beredning.

Jämför reservationerna 1 (m), 2 (kd) och 4 (fp).

Bakgrund

En ny studiestödslag (1999:1395) träder i kraft den

1 juli 2001. För vuxnas studier finns i det nya

systemet i princip en enda studiestödsform, nämligen

studiemedel. De äldre studiestödsformerna särskilt

vuxenstudiestöd (svux) och särskilt vuxenstudiestöd

för arbetslösa (svuxa) avskaffas.

De nya studiemedlen består liksom hittills av dels

bidrag, dels lån. Normalt kommer drygt 34 % av

totalbeloppet att utgöras av bidrag och resten av

lån. En särskild resursram avsätts för att vissa

studerande som är 25 år eller äldre skall kunna

beviljas studiemedel med en bidragsdel på 82 %.

Tilläggslån utöver den normala lånedelen kan också

beviljas studerande som är 25 år och äldre.

För den tidsbegränsade statliga satsning som

kallas Kunskapslyftet, och som inleddes 1997 och

kommer att avslutas med utgången av år 2002, har ett

särskilt förmånligt studiestöd inrättats, kallat

särskilt utbildningsbidrag (UBS). Det kan beviljas

för högst tolv månader. UBS är i sin helhet ett

bidrag, vars belopp är kopplat till

arbetslöshetsförsäkringen. Målgruppen är i första

hand arbetslösa, men en mindre del av tillgängliga

medel får användas för att bevilja UBS till sökande

som har arbete, under förutsättning att

arbetsgivaren under den sökandes tjänstledighet för

studier anställer en långtidsarbetslös person.

Propositionen

Regeringen föreslår att vissa vuxenstuderande skall

kunna få en särskild form av studiemedel och att

studiestödsformen särskilt utbildningsbidrag skall

avskaffas fr.o.m. år 2003.

I syfte att främja rekrytering av vissa grupper

studerande till grundläggande och gymnasial

vuxenutbildning skall studiemedel kunna utgå med

bidrag som utgör 100 % av totalbeloppet (4,39 % av

prisbasbeloppet per vecka vid heltidsstudier, vilket

f.n. ger ca 7 200 kr per månad). Sådana studiemedel

skall kunna lämnas till personer som är minst 25 år

och är eller riskerar att bli arbetslösa eller som

har vissa funktionshinder. Personer som under en

tolvmånadersperiod före studierna har haft en

ekonomisk levnadsnivå som överstiger totalbeloppet

skall kunna få ytterligare bidrag med 0,55 % av

prisbasbeloppet per vecka. Det totala bidraget per

månad blir därmed ca 8 800 kr, dvs. ytterligare ca

22,5 % av ordinarie totalbelopp. Den föreslagna nya

formen av studiemedel skall kunna lämnas för

utbildning på grundskole- eller gymnasienivå under

högst 50 veckor utöver den tid som gäller för

studiemedel i övrigt på den aktuella nivån.

För varje kommun skall en ekonomisk ram beräknas

för det nya stödet. Kommunen skall yttra sig över

ansökningarna om stödet och skall därmed kunna ge

tillförlitliga besked till den sökande om

studiestödet i anslutning till vägledning eller

antagning till utbildningen.

Motioner

Moderata samlingspartiet och Folkpartiet föreslår i

motionerna 2000/01:Ub32 respektive 2000/01:Ub25 att

riksdagen skall avslå regeringens förslag (yrk. 4

respektive 8).

Moderaterna anser att utbildning för vuxna skall

vara en personlig investering. Vuxna med behov av

grundläggande utbildning skall ges stöd, men

formerna får inte innebära orättvisor i förhållande

till andra studerandegrupper. Regeringen bör enligt

motionärerna återkomma med förslag vad gäller

studiemedel, där utgångspunkten skall vara principen

att den enskilde själv skall kunna bestämma sig för

att satsa på utbildning och göra en bedömning av

förutsättningarna utifrån givna och fasta villkor

(yrk. 5). Det är av stor betydelse att det system

som erbjuds för finansiering av utbildning är

trovärdigt, förutsägbart och överblickbart. I

studiemedelssystemet bör fribeloppet avskaffas,

räntorna på studielånen göras avdragsgilla och

Centrala studie-stödsnämnden (CSN) avskaffas. Alla

arbetstagare bör ges möjlighet att bygga

upp personliga utbildningskonton, för vilka ingen

övre åldersgräns skall finnas (yrk. 7).

Kristdemokraterna vill enligt motion 2000/01:Ub28

att alla mellan 25 och 55 år som inte har

fullständiga betyg från grundskolan eller

gymnasieskolan skall erbjudas studiemedlens

totalbelopp som ett skattefritt bidrag. Därutöver

skall den studerande kunna komplettera med en

lånedel på upp till 3 000 kr per månad. CSN skall

bedöma lämplig nivå på lånet med hänsyn till den

studerandes ålder och återbetalningsmöjlighet.

Studerande på grundskole- och gymnasienivå som läser

av eget intresse eller för att komplettera eller

höja betyg skall hänvisas till de ordinarie reglerna

för studiemedel, som bör ändras så att bidragsdelen

blir 40 % och fribeloppet avskaffas. Förändringarna

skall kompletteras med höga krav på resultat och

principen att lånen skall betalas tillbaka, heter

det i motionen (yrk. 5). Kristdemokraterna vill

avslå den av regeringen föreslagna 50-veckorsgränsen

(yrk. 6).

Folkpartiet framför i motion 2000/01:Ub25 ett

antal förslag om förändringar inom

studiemedelssystemet. Totalbeloppet för alla

studerande skall höjas med 200 kr per månad (yrk.

9). För vuxna som studerar på grundskolenivå skall

80 % av studiemedlen utgöra bidrag, medan

bidragsdelen för vuxna som läser på gymnasienivå

skall vara 60 % av totalbeloppet (yrk. 10). Den

möjlighet som redan finns att få tilläggslån skall

enligt Folkpartiet, förutom till funktionshindrade,

i första hand erbjudas till småbarnsföräldrar (yrk.

11). Personer mellan 30 och 55 år bör kunna låna av

det allmänna pensionssy-

stemet för att finansiera utbildning (yrk. 12).

Utskottets ställningstagande

U t s k o t t e t föreslår att riksdagen godkänner

vad regeringen förordar om en särskild form av

studiemedel för vissa vuxenstuderande och avslår de

nu redovisade motionsyrkandena.

Enligt utskottets uppfattning är det nödvändigt

att, även när Kunskapslyftet avslutas som en

särskild satsning, kunna erbjuda vissa vuxna ett

studiestöd som är mer förmånligt än de vanliga

studiemedlen. Som regeringen framhåller i

propositionen visar erfarenheterna från

Kunskapslyftet entydigt, att om man skall nå de mest

svårrekryterade, som samtidigt är i störst behov av

att höja sina kunskaper, så är den personliga

ekonomin av avgörande betydelse. Det är också

angeläget att det nya stödet får en sådan utformning

att det understöder flexibelt lärande. Det nya

stödet bör därför kunna utgå för såväl heltid som

deltid och kortare studier. Den nya formen av

studiemedel är inte, såsom UBS varit, kopplad till

det belopp som i varje enskilt fall skulle ha utgått

i form av ersättning från arbetslöshetskassan.

När det gäller totalbeloppets storlek,

bidragsandelens storlek för vuxna i gymnasiala

studier, avskaffande av fribeloppet, avdragsrätt för

räntor på studielån och konkurrensutsättning av CSN

hänvisar utskottet till sina tidigare

ställningstaganden (senast i bet. 2000/01:UbU2). Där

har även Folkpartiets förslag om lån ur det allmänna

pensionssystemet avstyrkts med hänvisning till

pågående utredning om individuellt

kompetenssparande. I den nya studiestödslagen

(1999:1395), som riksdagen antog våren 1999,

föreskrivs att tilläggslån får lämnas fr.o.m. det

kalenderår då den studerande fyller 25 år och att

sådana lån för lämnas under högst 120 veckor. I

övrigt är det regeringen eller den myndighet som

regeringen bestämmer som skall meddela föreskrifter

om de förutsättningar som skall gälla för

tilläggslån (3 kap. 14 §).

Utskottet kan inte ställa sig bakom något

tillkännagivande om att kraven på studieresultat i

studiemedelssystemet skall skärpas. En av

grundprinciperna bakom den reform av studie-

stödssystemet som träder i kraft den 1 juli 2001 är

att studielån skall betalas tillbaka.

Statsbidrag till vuxenutbildningen

Utskottets förslag i korthet

Utskottet föreslår att riksdagen skall

godkänna att ett nytt riktat statsbidrag till

kommuner och folkbildningen inrättas för

perioden 2003-2005. Motionsyrkanden om

kompensation till vissa kommuner för

särskilda kostnader samt om ett nationellt

kompetenskonto bör avslås.

Bakgrund

Kommunerna ansvarar för komvux. Det ekonomiska

ansvaret har dock, sedan staten inledde den

särskilda satsning som kallas Kunskapslyftet och som

skall pågå t.o.m. år 2002, varit delat så att staten

genom statsbidrag har finansierat en omfattande

utbyggnad av komvux medan kommunerna själva med egna

skattemedel har finansierat ett basutbud. Detta

omfattar, enligt vad som redovisas i propositionen,

knappt 38 000 årsplatser. Kunskapslyftet i nuvarande

form kommer att upphöra vid utgången av år 2002.

Regeringen aviserade i budgetpropositionen för

2001 sin avsikt att trappa ned omfattningen av det

statliga stödet till vuxenutbildningen inom både

kommunerna och folkhögskolan.

Propositionen

Ett nytt riktat statsbidrag för kommunal

vuxenutbildning skall införas fr.o.m. den 1 januari

2003.

Regeringen anser att det finns påtagliga risker

att kommunerna, när statens bidrag minskar, kommer

att ställas inför konflikter när det gäller att

samtidigt tillgodose den egna organisationens behov

och enskilda individers speciella utbildningsbehov.

Den positiva utveckling och förändring av

vuxenutbildningen, som pågått sedan Kunskapslyftet

startade och som bl.a. kännetecknas av en mångfald

av utbildningsanordnare, bör inte få försvagas.

Därför är det angeläget att ansvaret för att skapa

förutsättningar för vuxnas lärande under ytterligare

några år delas mellan stat och kommun.

Det nya riktade statsbidraget till kommunerna

kommer att motsvara ca 55 % av den totala

utbildningsvolymen. Detta innebär att kommunerna

själva finansierar den s.k. basorganisationen och

att relationen mellan det nya statsbidraget och

kommunernas satsning tills vidare bibehålls. Denna

proportion mellan basorganisation och statsbidrag

kommer att gälla lika för samtliga kommuner, vilket

inte varit fallet inom Kunskapslyftet.

Från och med den 1 januari 2006 skall bidraget

inordnas i det generella bidraget till kommunerna

(inom nuvarande utgiftsområde 25).

På motsvarande sätt skall ett särskilt riktat

bidrag under åren 2003-2005 lämnas till

folkbildningen för kurser inom folkhögskolan. Detta

skall fr.o.m. den 1 januari 2006 inordnas i det

generella bidraget till folkbildningen.

Motioner

De ekonomiska svårigheterna för exempelvis Gotland

att erbjuda ett brett kursutbud påtalas i motion

2000/01:Ub29 (m). Samverkan med andra kommuner är av

geografiska skäl omöjlig. Kommuner som har sådana

svårigheter bör kompenseras för ökade kostnader

(yrk. 1). Motionären vill se ett särskilt riktat

bidrag till vissa kommuner för att möjliggöra ett

brett kursutbud i mindre studiegrupper (yrk. 2).

Ett generellt bidrag till kommunerna minskar

kreativiteten hos utbildningsanordnarna och de

studerande, heter det i motion 2000/01:Ub30 (m) av

samme motionär. Han föreslår ett nationellt

kompetenskonto som skall täcka

utbildningsanordnarens kostnader för utbildning för

personer mellan 25 och 55 år i nationella

gymnasiekurser. Individen skulle därmed få större

valfrihet när det gäller tidpunkt för utbildningen

och hos vilken anordnare den skall genomföras.

Beloppet bör anpassas till varje individs

utbildningsnivå, skriver motionären.

Utskottets ställningstagande

Riksdagen bör enligt utskottets mening godkänna

regeringens förslag om inrättande av ett nytt

statsbidrag till kommuner och folkbildningen och

avslå motionsyrkandena.

Liksom regeringen anser utskottet det angeläget

att slå vakt om den positiva utveckling och

förändring av vuxenutbildningen som har skett under

den period Kunskapslyftet pågått i kommunerna och

att förbättra deras möjligheter att successivt

utveckla ett varaktigt system för vuxnas lärande som

främjar delaktighet, personlig utveckling,

sysselsättning och ekonomisk tillväxt.

Samverkan mellan kommuner är ett sätt att öka

möjligheterna att erbjuda invånarna ett brett och

varierat utbud av vuxenutbildning. Distansutbildning

med ny teknik kan enligt utskottets bedömning bli

ett ytterligare verktyg för att övervinna de

svårigheter som kan finnas i kommuner som t.ex.

Gotland. Enligt det lagförslag som utskottet

tidigare i detta betänkande har tillstyrkt skall

Statens skolor för vuxna stödja kommunernas

användning av distansmetoder i vuxenutbildningen och

komplettera den kommunala vuxenutbildningen genom

att erbjuda utbildning av i huvudsak samma slag i

form av distansundervisning.

Utskottet kan inte ställa sig bakom det förslag

till kontosystem som framförs i motion 2000/01:Ub30.

Uppsökande verksamhet

Utskottets förslag i korthet

Utskottet föreslår att riksdagen avslår ett

motionsyrkande om att kommunerna fullt ut

skall ta ansvar för uppsökande verksamhet.

Jämför reservation 9 (m, kd, c, fp).

Gällande bestämmelser

Varje kommun skall, enligt 11 kap. 9 § skollagen

(1985:1100), aktivt verka för att nå dem i kommunen

som har rätt till grundläggande vuxenutbildning -

personer 20 år och äldre som saknar kunskaper

motsvarande grundskolan - och för att motivera dem

att delta i utbildningen. Varje kommun skall också

informera om möjligheterna till gymnasial

vuxenutbildning och verka för att vuxna deltar i

sådan utbildning (11 kap. 18 § skollagen).

På regeringens förslag har alltsedan budgetåret

1997 varje år 40 miljoner kronor anvisats till de

fackliga organisationerna samt Lantbrukarnas

riksförbund och Sveriges fiskares riksförbund för

att dessa skall utveckla uppsökande verksamhet så

att intresset för studier och utbildning kan

breddas. Medlen anvisades åren 1997-1999 under

anslaget Folkbildning inom utgiftsområde 17 Kultur,

medier, trossamfund och fritid. Därefter har de i

stället anvisats inom utgiftsområde 16 Utbildning

och universitetsforskning under det anslag som

finansierar Kunskapslyftet i kommunerna. Från och

med budgetåret 2001 avses 5 miljoner kronor av

anslaget kunna användas för motsvarande verksamhet

inom handikapporganisationerna.

Propositionen

För vuxna med begränsade och ibland negativa

erfarenheter av studier kan steget in i vuxenstudier

vara svårt att ta. Ett omfattande och tidskrävande

motivationsarbete behövs för vissa personer.

Regeringen anser att det är viktigt att kommunen tar

till vara alla möjligheter till samverkan med andra

i detta.

För att göra det möjligt att ytterligare stärka

organisationernas uppsökande verksamhet avser

regeringen att i budgetpropositionen föreslå att

verksamheten tillförs ytterligare ca 10 miljoner

kronor fr.o.m. 2002.

Motioner

Centerpartiet anser enligt motion 2000/01:Ub33 att

det är naturligt att kommunerna fullt ut tar ansvar

för uppsökande verksamhet. På så sätt kan man på den

lokala nivån finna en arbetsmodell och de

samarbetspartner som fungerar bäst i den egna

kommunen. Motionärerna föreslår ett tillkännagivande

om detta (yrk. 6).

Utskottets ställningstagande

U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår

yrkandet om tillkännagivande.

De berörda organisationernas medverkan i arbetet

med att stimulera vuxna till studier är enligt

utskottets mening värdefull och utesluter på inget

sätt samverkan på respektive ort mellan dessa och

kommunen. Verksamheten förutsätts ske i nära kontakt

med anordnarna av Kunskapslyftet.

Skollagens definition av gymnasial

vuxenutbildning

Utskottets förslag i korthet

Utskottet föreslår att skollagen ändras så

att syftet med gymnasial vuxenutbildning blir

att ge vuxna kunskaper och färdigheter på en

nivå som motsvarar den som utbildningen i

gymnasieskolan skall ge.

Propositionen

Skollagens 11 kap. 2 § bör ändras så att det i andra

stycket anges att syftet med gymnasial

vuxenutbildning är att ge vuxna kunskaper och

färdigheter på en nivå som motsvarar den som

utbildningen i gymnasieskolan skall ge.

Vuxenutbildningen måste enligt regeringen utgå från

den enskilda individens behov och förutsättningar

och därför präglas av stor flexibilitet. Kunskaperna

och färdigheterna som en vuxen skall kunna få i

gymnasial vuxenutbildning behöver inte direkt

motsvara dem som ungdomar kan få genom

gymnasieskolan.

Denna ändring, liksom ändringen rörande sfi, som

utskottet har behandlat i det föregående, avses

träda i kraft den 1 januari 2002.

Utskottets ställningstagande

U t s k o t t e t tillstyrker förslaget till

ändring av definitionen av gymnasial vuxenutbildning

i skollagen och föreslår att riksdagen antar

förslaget till ändring av 11 kap. 2 § skollagen

(1985:1100).

Utskottet föreslår att riksdagen även antar

förslaget i övrigt till ändring i skollagen.

Rätt till gymnasial vuxenutbildning

Utskottets förslag i korthet

Utskottet föreslår att riksdagen skall avslå

motionsyrkanden om lagreglerad rätt till

gymnasial vuxenutbildning.

Jämför reservationerna 2 (kd), 7(c) och 4

(fp).

Bakgrund

I skollagen (1985:1100) föreskrivs att kommunerna

skall erbjuda gymnasial vuxenutbildning och att de

därvid skall sträva efter att erbjuda utbildning som

svarar mot efterfrågan och behov (11 kap. 17 §).

Kunskapslyftskommittén föreslår i sitt

slutbetänkande Kunskapsbygget att vuxnas tillgång

till utbildning skall utformas som en garanti att -

tillsammans med tidigare studier - få läsa en

utbildning omfattande 2 000 gymnasiepoäng eller

motsvarande. Garanterad utbildning skall finnas att

tillgå så snart som möjligt efter det att rätt till

sådan utbildning inträtt. Om det inte finns

särskilda skäl skall lärandet kunna påbörjas inom

tre till sex månader (SOU 2000:28 s. 296).

Propositionen

Regeringen delar den uppfattning som flera

remissinstanser gett uttryck åt, nämligen att det är

förenat med betydande risker och nackdelar att

införa en skyldighets- och/eller en

rättighetslagstiftning på denna punkt. En exakt

angiven nivå eller volym riskerar, med begränsade

resurser i kommunerna, att också bli ett tak för

kommunernas åtagande i förhållande till den

enskilde. De totala ekonomiska konsekvenserna är

vidare inte möjliga att bedöma. Möjligheten att byta

yrkesinriktning och yrkeskarriär får enligt

regeringen inte förbehållas dem som inte utnyttjade

vuxenutbildningen i relativt unga år.

Motioner

Kristdemokraterna åberopar i motion 2000/01:Ub28

Kunskapslyftskommittén och anser att alla medborgare

bör få rätt till minst gymnasieutbildning (yrk. 1).

De vill öppna gymnasieskolan för alla upp till 25

års ålder, så att det blir möjligt att göra ett

studieuppehåll efter grundskolan för att sedan

återvända till gymnasieskolan. Därmed skulle

vuxenutbildningen bli den andra chans i livet som

den skall vara och riskerar inte att reduceras till

att reda upp det som gymnasieskolan inte klarat av,

skriver motionärerna. I sin motion 2000/01: Ub287

föreslår Kristdemokraterna att alla skall få

möjlighet att erbjudas utbildning upp till treårig

gymnasial nivå eller motsvarande (yrk. 8).

Centerpartiet anser enligt motion 2000/01:Ub33 att

det på sikt skall finnas en lagstadgad rätt att

delta i gymnasial vuxenutbildning (yrk. 2). I motion

1999/2000:A220, som väcktes innan vare sig

Kunskapslyftskommitténs slutbetänkande eller

propositionen om vuxnas lärande lagts fram, pläderar

Centerpartiet för en generell utbildningsgaranti. En

fortsättning på Kunskapslyftet bör enligt

motionärerna utformas som en rättighet,

inledningsvis för arbetslösa, att komplettera en

kort tidigare utbildning upp till motsvarande

gymnasienivå. Regeringen bör låta utreda hur en

sådan garanti bör utformas (yrk. 11).

Folkpartiet föreslår i motion 2000/01:Ub25 att

alla vuxna utan genomgången gymnasieutbildning skall

ha rätt till minst gymnasieutbildning för

grundläggande behörighet till högskoleutbildning

samt också komplettering för särskild behörighet.

Regeringen bör återkomma med lagförslag av denna

innebörd (yrk. 1).

Utskottets ställningstagande

U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår

motionsyrkandena.

Det är enligt utskottets mening viktigt att det

framtida systemet för vuxnas lärande karakteriseras

av att individens behov och efterfrågan är styrande

i större utsträckning än i dag. Utskottet delar

regeringens bedömning när det gäller riskerna med

att nu föreslå en skyldighets- eller

rättighetslagstiftning om gymnasial vuxenutbildning.

Om en rättighetslagstiftning även skall omfatta

vuxenutbildningen måste konsekvenserna av och

kostnaderna för detta utredas noggrant. En utredning

om skollagen pågår och skall enligt nu gällande

tidsplan vara slutförd i september 2001. Utskottet

utgår från att regeringen efter vederbörlig

beredning därefter kommer att förelägga riksdagen

förslag om hur skollagstiftningen i framtiden skall

se ut.

Regeringen aviserar i propositionen sin avsikt att

utarbeta en helt ny förordning om kommunernas

utbildning för vuxna. Den nya förordningen skall

möjliggöra och stödja en utveckling enligt de

riktlinjer som redovisas i propositionen. De går ut

på ökad flexibilitet, fokus på individens behov och

önskemål, individuella studieplaner, en mångfald av

anordnare och en kommunal infrastruktur i form av

vägledning, validering och nätverk som skapar former

och kanaler för samverkan mellan kommunala

förvaltningar, statliga myndigheter och

institutioner, folkbildningen, parterna på

arbetsmarknaden, handikapporganisationerna och andra

berörda aktörer. Skolverket avses få i uppdrag att

föreslå hur kommunernas insatser för att tillgodose

möjligheter för vuxnas lärande kan följas upp.

Validering

Utskottets förslag i korthet

Utskottet föreslår att riksdagen med

hänvisning till pågående utredning avslår ett

yrkande om skyldighet för kommunerna att

erbjuda validering.

Jämför reservation 5 (fp).

Propositionen

För en person med lång livs- och yrkeserfarenhet är

det enligt propositionen inte rimligt att behöva

starta studierna på en nivå som fastställs med

utgångspunkt från de kunskaper som han eller hon har

dokumenterade från den formella utbildning som han

eller hon genomgick i sin ungdom. Hur informell

kunskap praktiskt skall kunna tillgodoräknas och vad

kunskaperna skall valideras mot är frågor som måste

lösas. En särskild utredare arbetar nu med frågor om

validering och skall slutredovisa uppdraget den 1

oktober 2001. Regeringen avser att därefter

återkomma till frågan om validering.

Motioner

Folkpartiet föreslår i motion 2000/01:Ub25 att

kommunerna skall vara skyldiga att erbjuda vuxna en

validering av sina kunskaper. I valideringen kan

individen också få vägledning om vilka åtgärder som

hon eller han eventuellt kan vidta för att uppnå

sitt mål (yrk. 14).

Utskottets ställningstagande

U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår

yrkandet med hänvisning till pågående utredning.

Nationella styrorgan för

vuxenutbildning

Utskottets förslag i korthet

Utskottet föreslår att riksdagen avslår

yrkanden om ett från Skolverket fristående

nationellt kvalitetsinstitut. Riksdagen bör

också avslå ett yrkande från allmänna

motionstiden, som är tillgodosett genom

propositionen.

Jämför reservationerna 1 (m), 2 (kd), 7 (c)

och 4 (fp).

Motioner

Moderaterna, Centerpartiet och Folkpartiet för fram

förslag om ett från Skolverket skilt nationellt

kvalitetsinstitut.

Riksdagsrevisorernas kritik av sfi illustrerar

återigen detta behov, anser Moderaterna enligt

motion 2000/01:Ub40. Avsaknaden av relevant

statistik och uppföljning av sfi-verksamheten är

otillfredsställande (yrk. 5). Enligt centermotionen

2000/01:Ub33 bör ett nationellt kvalitetsinstitut

vara fristående och inte ha myndighetsuppgifter, som

även fortsättningsvis bör åvila Skolverket (yrk. 1).

Folkpartiet vill däremot att det fristående

nationella institutet skall ta över även tillsynen,

medan Skolverket skall behålla sin stödjande och

rådgivande roll och sina utvecklingsuppgifter (mot.

2000/01:Ub25 yrk. 15).

Kristdemokraterna för i motion 2000/01:Ub287 - som

väcktes innan propositionen om vuxnas lärande lades

fram - fram sin uppfattning att det inte finns skäl

att organisera vuxenutbildningen på annat sätt än

tidigare, trots att Kunskapslyftskommittén

föreslagit det (yrk. 6). Yrkandet förefaller syfta

på förslagen från Kunskapslyftskommittén att det

skall inrättas dels en sektorsövergripande,

rådgivande beredning för livslångt lärande, dels en

främjandemyndighet som ägnar sig åt utvärderingar av

det livslånga lärandet samt åt utveckling av

kvalitetssäkringssystem för detta lärande.

Utskottets ställningstagande

U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår

motionsyrkandena.

Riksdagen har vid flera tillfällen under de

senaste åren tagit ställning till förslag om ett

nationellt kvalitetsinstitut, senast vid beslut om

budget för 2001 (bet. 2000/01:UbU1 s. 28 f.). Inga

nya skäl anförs i motionerna.

Yrkandet i motion 2000/01:Ub287 är tillgodosett i

och med att regeringen inte har gjort

Kunskapslyftskommitténs förslag om de två nya

organen till sitt.

Övrigt

Utskottets förslag i korthet

Utskottet föreslår att riksdagen avslår

motionsyrkanden om ekonomiskt utbyte av

livslångt lärande, yrkesutbildning för äldre

arbetslösa, kompletterande utbildning för

invandrare, vuxenutbildning inom

naturbrukssektorn, hushållsskolor,

lokförarutbildning och utbildning för

finskspråkiga romer.

Jämför reservationerna 1 (m), 2 (kd), 7 (c)

och 4 (fp).

Motioner och utskottets ställningstagande

Kristdemokraterna föreslår i motion 2000/01:Ub287

ett tillkännagivande om att utbildning skall löna

sig (yrk. 3). Det livslånga lärandet måste enligt

motionärerna även ge ekonomiskt utbyte för den

enskilde. Det behövs en högre lönepremie för att i

varje fall längre utbildningar skall vara

attraktiva.

U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår

yrkandet om tillkännagivande. Riksdagen skall enligt

utskottets uppfattning inte ge direktiv för

lönebildningen på arbetsmarknaden.

Ett antal motioner tar upp behov av utbildning för

vissa särskilda grupper eller vissa yrken.

Enligt Moderaternas motion 2000/01:Ub281 bör man

skapa möjlighet för äldre arbetslösa att genomgå

kortare och specifikt inriktade yrkesutbildningar

inom ramen för dels flexibla och mobila

yrkeshögskolor, dels den rörliga och

företagsinriktade lärlingsutbildningen (yrk. 8).

Samma förslag förs fram i motion 2000/01:Ub280 (m)

yrkande 6.

U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår

yrkandena. Förslagen är inte av det slag som behöver

beslutas av riksdagen.

Moderaterna föreslår i motion 2000/01:Ub281 också

ett tillkännagivande om kompletterande utbildning

för invandrare. Alla som vill måste få möjlighet att

komplettera sina tidigare kunskaper. Det kan gälla

språkkunskaper eller yrkeskunskaper inom t.ex. IT,

elektronik och medicin (yrk. 9).

I motion 2000/01:Ub31 (fp) skriver motionären att

det behövs djupare kvalitativa undersökningar av

orsakerna bakom svårigheterna som utländsk

vårdpersonal möter inför inträdet i det svenska

arbetslivet. Det måste till en mångfald av kurser

och program organiserade enligt de sökandes

kunskapsförmåga och praktiska förutsättningar.

Liknande krav gäller högutbildade invandrare inom

andra yrkesområden (yrk. 4).

U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår

även dessa yrkanden.

Högskolor och universitet har i regleringsbrev för

2001 ålagts att i ökad utsträckning och i nära

samverkan med arbetslivet utforma utbildningar som

svarar mot arbetsmarknadens behov. Vidare skall de

öka beredskapen för det livslånga lärandet och

utveckla flexibla studieformer för att göra det

möjligt för enskilda individer att utveckla sin

kompetens inom högskolans ram. I betänkandet

Mångfald i högskolan (SOU 2000:47) har en särskilt

utredare lämnat förslag som bl.a. gäller

tillvaratagande av utländska akademikers kompetens.

Regeringen har aviserat att den under år 2001 kommer

att ta ställning till utredarens förslag.

Centerpartiet tar i motion 2000/01:MJ233 upp behovet

av ökad tillgänglighet av vuxenutbildning inom

lantbrukssektorn (yrk. 23). Vägen till

yrkesutbildning på detta område kan i dag visa sig

stängd när den enskilde först efter att ha genomgått

en annan gymnasieutbildning upptäcker att det är

till lantbruket hon eller han vill förlägga sin

yrkeskarriär.

Motionerna 2000/01:MJ258 (m) yrkande 3 och

2000/01:Ub223 (kd) tar upp samma problem. I den

kristdemokratiska motionen påpekas att hemkommuner

ofta vägrar att betala för att vuxna skall kunna

genomgå naturbruksutbildning i annan kommun.

U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår

yrkandena om tillkännagivanden.

Det är enligt utskottets mening inte rimligt att

skapa specialregler just för naturbruksområdet. Den

utveckling av systemet för vuxnas lärande som

regeringen vill främja med de förslag som framställs

eller åtgärder som aviseras i propositionen innebär

att kommunerna i större utsträckning än hittills

skall beakta den enskilda vuxna personens

individuella utbildningsbehov och önskemål.

De få kvarvarande hushållsskolorna bör enligt motion

2000/01:Ub801 (m) ses som en resurs i ett

folkhälsoperspektiv. Det handlar enligt motionären

både om de eftergymnasiala kurserna och de

gymnasielinjer som är inriktade på kost, hälsa och

friskvård och som bör ges riksrekrytering. Hon anser

att det är en klar brist inom det eftergymnasiala

utbudet att man inte kan komplettera sitt kunnande

inom området kost, hälsa och friskvård.

U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår

yrkandet om tillkännagivande.

Fyra f.d. lanthushållsskolor finns numera med

statligt stöd för kompletterande utbildningar. Tre

av dem anordnar dessutom gymnasieutbildning och har

i den delen ställning som fristående gymnasieskolor.

De fyra skolorna anordnar utbildning inom just de

områden som motionären nämner. För elever som tas in

i fristående gymnasieskolor är hemkommunen skyldig

att betala bidrag till skolan utan särskilt beslut

om att utbildningen är riksrekryterande. En

förutsättning är dock att eleven är behörig till

utbildning på nationella eller specialutformade

program i gymnasieskolan och inte redan har sådan

utbildning. Till de kompletterande skolorna betalas

statsbidrag med ett belopp per elev som vanligen

täcker en betydande del av utbildningskostnaden, men

inte hela.

Kommunerna kan numera anordna kurser i idrott och

hälsa inom gymnasial vuxenutbildning. Kursen Idrott

och hälsa A kan dock inte utgöra kärnämne i

gymnasial vuxenutbildning.

Motion 2000/01:Ub343 (s) tar upp behovet av

lokförarutbildning i Stockholmsregionen.

Motionärerna anser att den utredning som inom kort

skall se över vissa frågor som SJ tidigare haft

ansvar för också lämpligen bör belysa

förutsättningarna för utbildning av lokförare.

U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår

yrkandet om tillkännagivande.

Den utredning som motionärerna syftar på har ännu

inte blivit tillsatt. Utskottet har erfarit att

Näringsdepartementet varit i kontakt med

branschorganisationerna angående lokförarutbildning.

Dessa är i färd med att ta fram ett förslag om en

stegvis utbildning, och departementet avvaktar

branschens förslag.

Utbildningsmöjligheterna för finskspråkiga romer tas

upp i motion 2000/01:Ub345 (s). Dessa är den

minoritetsgrupp i Sverige som har den lägsta

utbildningen, och de utbildningsmöjligheter som

erbjuds dem i kommunerna passar dem dåligt.

Motionärerna pekar på att Axevalla folkhögskola

sedan flera år har bedrivit vuxenutbildning på

grundskole- och gymnasienivå för romer med gott

resultat. Ett problem är att hemkommunerna, på grund

av okunskap, inte alltid går med på att betala för

romer som vill gå på denna folkhögskola, utan tror

att de kan klara undervisningen själva. Det har

kommit önskemål från romska grupper att Axevalla

folkhögskola skall bedriva undervisning i mindre

grupper i olika kommuner. Motionärerna anser att

staten bör se över romaniundervisningen i Sveriges

kommuner och att undervisningen bör samordnas så att

bästa möjliga resultat åstadkoms för alla

romanielever - oavsett om de bor i Stockholms län

eller i Haparanda.

U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår

yrkandet om tillkännagivande.

Regeringen gav i regleringsbrev för år 2000 i

uppdrag till Folkbildningsrådet att i sina löpande

utvärderingar kartlägga i vilken utsträckning de

nationella minoritetsgrupperna deltar i

folkbildningsverksamheten samt vilka ytterligare

insatser som folkbildningen anser kan behöva vidtas

för att bredda dessa gruppers deltagande.

Folkbildningsrådet överlämnade den 28 februari 2001

en rapport om detta till regeringen. En arbetsgrupp

om romska frågor finns sedan 1996 inom

Regeringskansliet, numera under

Näringsdepartementet. I anslutning till riksdagens

beslut om nationella minoriteter i Sverige (prop.

1998/99:143, bet. 1999/2000:KU6, rskr. 1999/2000:69)

har regeringen övervägt vilka former av samverkan

och påverkan som passar bäst för de olika

minoritetsgrupperna, bl.a. gruppen romer. Den romska

arbetsgruppens funktioner kan komma att övergå till

samråd i nya former. Utskottet utgår från att

regeringen överväger om Folkbildningsrådets nyss

nämnda rapport skall föranleda några åtgärder.

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

Med hänvisning till de motiveringar som framförs

under Utskottets överväganden föreslår utskottet att

riksdagen fattar följande beslut:

1. Mål och strategi för vuxnas

lärande

Riksdagen godkänner vad regeringen förordar om

mål och strategi för vuxnas lärande (punkt 3) och

avslår motionerna 1999/2000:Ub805 yrkande 1,

2000/01:Ub27 yrkande 1, 2000/01:Ub28 yrkande 7,

2000/01: Ub32 yrkande 3 och 2000/01:Ub287 yrkande

1.

Reservation 1 (m) - delvis

Reservation 2 (kd) - delvis

2. Anordnare av vuxenutbildning

Riksdagen avslår motionerna 2000/01:Ub25

yrkande 3, 2000/01:Ub26, 2000/01:Ub28 yrkande 4,

2000/01:Ub36 yrkande 2 och 2000/01:Ub236 yrkande

23.

Reservation 1 (m) - delvis

Reservation 3 (kd, fp)

3. Statens skolor för vuxna

Riksdagen antar regeringens förslag till lag om

ändring i lagen (1991:1108) om statens skolor för

vuxna.

4. Svenska för invandrare

Riksdagen antar regeringens förslag till lag om

ändring i skollagen (1985:1100) såvitt avser 13

kap. 1 §, bifaller motion 2000/01:Ub32 yrkande 1

samt avslår Riksdagens revisorers förslag (punkt

1) och motionerna 1999/2000:Sf637 yrkande 21,

1999/2000:Sf640 yrkandena 16-18, 1999/2000:A230

yrkande 2, 2000/01:Ub27 yrkande 2, 2000/01:Ub31

yrkandena 1-3, 2000/01:Ub37, 2000/01:Ub38

yrkandena 1-3, 2000/01: Ub39 yrkandena 1-3,

2000/01:Ub40 yrkandena 1 och 6, 2000/01:Ub272,

2000/01:Ub814, 2000/01:Ub815, 2000/01:Sf611

yrkande 15 och 2000/01:A216 yrkande 2.

Reservation 1 (m) - delvis

Reservation 2 (kd) - delvis

Reservation 4 (fp) - delvis

5. Utvecklingsstördas tillgång till

särvux

Riksdagen avslår motionerna 1999/2000:Ub209

yrkande 1, 1999/2000: Ub805 yrkande 2,

2000/01:Ub25 yrkande 2, 2000/01:Ub28 yrkande 2,

2000/01:Ub32 yrkande 6, 2000/01:Ub33 yrkande 3,

2000/01:Ub230 yrkande 1 och 2000/01:Ub287 yrkande

2.

Reservation 5 (m, fp) - delvis

Reservation 2 (kd) - delvis

6. Ämnen och betyg i särvux

Riksdagen avslår motionerna 1999/2000:Ub209

yrkandena 2-6, 1999/2000:Ub262 yrkandena 2 och 3

samt 2000/01:Ub230 yrkandena 2-6.

Reservation 2 (kd) - delvis

7. Medel till utbildningsplatser inom

folkbildningen

Riksdagen avslår motionerna 1999/2000:Ub262

yrkande 1, 1999/2000: N388 yrkande 14,

2000/01:Ub28 yrkande 3, 2000/01:Ub33 yrkandena 8

och 9 samt 2000/01:Ub35.

Reservation 6 (m, kd)

Reservation 7 (c) - delvis

8. Uppdelning av folkbildningsanslaget

Riksdagen avslår motion 2000/01:Ub36 yrkande 3.

Reservation 1 (m) - delvis

9. Medel till folkbildningen för

forskning och utveckling med inriktning på

vuxnas lärande

Riksdagen avslår motionerna 2000/01:Ub33

yrkande 5 i denna del och 2000/01:Ub36 yrkande 1

i denna del.

Reservation 8 (m, c)

10. Medel till folkbildningen för

kompetensutveckling av lärare med inriktning

på vuxenpedagogiskt arbetssätt och

specialpedagogik

Riksdagen avslår motionerna 2000/01:Ub25

yrkande 16, 2000/01:Ub33 yrkande 5 i denna del

och 2000/01:Ub36 yrkande 1 i denna del.

Reservation 9 (m, kd, c, fp) - delvis

11. Medel till folkbildningen inom

ramen för den s.k. ITiS-satsningen

Riksdagen avslår motionerna 2000/01:Ub33

yrkande 5 i denna del samt 2000/01:Ub287 yrkande

7.

Reservation 2 (kd) - delvis

Reservation 7 (c) - delvis

12. Utvärdering av folkbildningen

Riksdagen avslår motionerna 1999/2000:Kr315

yrkande 24, 1999/2000: Kr601 yrkande 2,

2000/01:Ub33 yrkande 7, 2000/01:Ub34 yrkandena 1

och 2 samt 2000/01:Kr701 yrkande 34 i denna del.

13. Folkbildningsrådets

myndighetsutövning

Riksdagen avslår motion 2000/01:Kr601.

14. Möjlighet för funktionshindrade att

välja utbildningsanordnare i

vuxenutbildningen

Riksdagen avslår motion 2000/01:Ub25 yrkande 6.

Reservation 5 (m, fp) - delvis

15. Rätt till personlig assistans vid

vuxenutbildning

Riksdagen avslår motion 2000/01:Ub33 yrkande 4.

Reservation 10 (kd, c, fp)

16. Stöd i övrigt till

funktionshindrade vid vuxenutbildning

Riksdagen avslår motionerna 2000/01:Ub25

yrkandena 4, 5 och 7, 2000/01:Ub27 yrkande 3,

2000/01:Ub287 yrkande 9 och 2000/01:Ub518.

Reservation 2 (kd) - delvis

Reservation 4 (fp) - delvis

17. Studiefinansiering vid

vuxenutbildning

Riksdagen godkänner vad regeringen förordar om

en särskild form av studiemedel för vissa

vuxenstuderande (punkt 4) och avslår motionerna

2000/01:Ub25 yrkandena 8-12, 2000/01:Ub28

yrkandena 5 och 6 och 2000/01:Ub32 yrkandena 4, 5

och 7.

Reservation 1 (m) - delvis

Reservation 2 (kd) - delvis

Reservation 4 (fp) - delvis

18. Nytt riktat statsbidrag

Riksdagen godkänner vad regeringen förordar om

inrättande av ett nytt statsbidrag till kommuner

och folkbildningen samt avslår motionerna

2000/01:Ub29 yrkandena 1 och 2 och 2000/01:Ub30.

19. Ansvaret för uppsökande

verksamhet

Riksdagen avslår motion 2000/01:Ub33 yrkande 6.

Reservation 9 (m, kd, c, fp) - delvis

20. Definition av gymnasial

vuxenutbildning

Riksdagen antar regeringens förslag till lag om

ändring i skollagen (1985:1100) såvitt avser 11

kap. 2 §.

21. Skollagen i övrigt

Riksdagen antar regeringens förslag till lag om

ändring i skollagen (1985:1100) i de delar det

inte omfattas av utskottets förslag i det

föregående.

22. Rätt till gymnasial

vuxenutbildning

Riksdagen avslår motionerna 1999/2000:A220

yrkande 11, 2000/01: Ub25 yrkande 1, 2000/01:Ub28

yrkande 1, 2000/01:Ub33 yrkande 2 och

2000/01:Ub287 yrkande 8.

Reservation 2 (kd) - delvis

Reservation 7 (c) - delvis

Reservation 4 (fp) - delvis

23. Validering

Riksdagen avslår motion 2000/01:Ub25 yrkande

14.

Reservation 4 (fp) - delvis

24. Nationella styrorgan för

vuxenutbildning

Riksdagen avslår motionerna 2000/01:Ub25

yrkande 15, 2000/01:Ub33 yrkande 1, 2000/01:Ub40

yrkande 5 och 2000/01:Ub287 yrkande 6.

Reservation 1 (m) - delvis

Reservation 2 (kd) - delvis

Reservation 7 (c) - delvis

Reservation 4 (fp) - delvis

25. Ekonomiskt utbyte av livslångt

lärande

Riksdagen avslår motion 2000/01:Ub287 yrkande

3.

Reservation 2 (kd) - delvis

26. Yrkesutbildning för äldre

arbetslösa

Riksdagen avslår motionerna 2000/01:Ub280

yrkande 6 och 2000/01: Ub281 yrkande 8.

Reservation 1 (m) - delvis

27. Kompletterande utbildning för

invandrare

Riksdagen avslår motionerna 2000/01:Ub31

yrkande 4 och 2000/01: Ub281 yrkande 9.

Reservation 1 (m) - delvis

Reservation 4 (fp) - delvis

28. Vuxenutbildning inom

naturbrukssektorn

Riksdagen avslår motionerna 2000/01:Ub223,

2000/01:MJ233 yrkande 23 och 2000/01:MJ258

yrkande 3.

Reservation 2 (kd) - delvis

Reservation 7 (c) - delvis

29. Hushållsskolor

Riksdagen avslår motion 2000/01:Ub801.

30. Lokförarutbildning

Riksdagen avslår motion 2000/01:Ub343.

31. Utbildning för finskspråkiga

romer

Riksdagen avslår motion 2000/01:Ub345.

Stockholm den 8 maj 2001

På utbildningsutskottets vägnar

Jan Björkman

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Jan

Björkman (s), Britt-Marie Danestig (v), Beatrice Ask

(m), Eva Johansson (s), Lars Hjertén (m), Majléne

Westerlund Panke (s), Torgny Danielsson (s), Tomas

Eneroth (s), Erling Wälivaara (kd), Per Bill (m),

Gunnar Goude (mp), Sofia Jonsson (c), Ulf Nilsson

(fp), Anders Sjölund (m), Nils-Erik Söderqvist (s),

Camilla Sköld Jansson (v) och Maria Larsson (kd).

Reservationer

Utskottets förslag till beslut och

ställningstaganden har föranlett följande

reservationer. I rubriken anges inom parentes vilken

eller vilka punkter i utskottets förslag till

riksdagsbeslut som behandlas i reservationen.

1. Mål och strategi för vuxnas

lärande, m.m. (punkterna 1, 2, 4, 8,

17, 24, 26 och 27) - m

av Beatrice Ask (m), Lars Hjertén (m), Per Bill

(m) och Anders Sjölund (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkterna 1,

2, 4, 8, 17, 24, 26 och 27 borde ha följande

lydelse:

· Mål och strategi för vuxnas lärande

·

Riksdagen godkänner vad regeringen förordar om

mål och strategi för vuxnas lärande (punkt 3)

samt tillkännager för regeringen som sin mening

vad som framförs i reservation 1. Därmed bifaller

riksdagen motion 2000/01:Ub32 yrkande 3 och

avslår motionerna 1999/2000:Ub805 yrkande 1,

2000/01:Ub27 yrkande 1, 2000/01:Ub28 yrkande 7

och 2000/01:Ub287 yrkande 1.

· Anordnare av vuxenutbildning

·

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som framförs i reservation 1 och

bifaller därmed motionerna 2000/01:Ub26 och

2000/01:Ub36 yrkande 2 samt avslår motionerna

2000/01:Ub25 yrkande 3, 2000/01:Ub28 yrkande 4

och 2000/01:Ub236 yrkande 23.

· Svenska för invandrare

·

Riksdagen antar regeringens förslag till lag om

ändring i skollagen (1985:1100) såvitt avser 13

kap. 1 § och bifaller därmed motion 2000/01:Ub32

yrkande 1. Riksdagen tillkännager vidare för

regeringen som sin mening vad som framförs i

reservation 1 och bifaller därmed motionerna

2000/01:Ub27 yrkande 2, 2000/01:Ub37,

2000/01:Ub40 yrkandena 1 och 6, bifaller delvis

Riksdagens revisorers förslag 2000/01:RR12 punkt

1 samt avslår motionerna 1999/2000:Sf637 yrkande

21, 1999/2000:Sf640 yrkandena 16-18,

1999/2000:A230 yrkande 2, 2000/01:Ub31 yrkandena

1-3, 2000/01:Ub38 yrkandena 1-3, 2000/01: Ub39

yrkandena 1-3, 2000/01:Ub272, 2000/01:Ub814,

2000/01:Ub815, 2000/01:Sf611 yrkande 15 och

2000/01:A216 yrkande 2.

8. Uppdelning av folkbildningsanslaget

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som framförs i reservation 1 och

bifaller därmed motion 2000/01:Ub36 yrkande 3.

17. Studiefinansiering vid vuxenutbildning

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som framförs i reservation 1 och

bifaller därmed motion 2000/01:Ub32 yrkandena 4,

5 och 7 samt avslår regeringens förslag (punkt 4)

om en särskild form av studiemedel för vissa

vuxenstuderande och motionerna 2000/01:Ub25

yrkandena 8-12 och 2000/01:Ub28 yrkandena 5 och

6.

24. Nationella styrorgan för vuxenutbildning

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som framförs i reservation 1 och

bifaller därmed motion 2000/01:Ub40 yrkande 5,

bifaller delvis motionerna 2000/01:Ub25 yrkande

15 och 2000/01:Ub33 yrkande 1 och avslår motion

2000/01:Ub287 yrkande 6.

26. Yrkesutbildning för äldre arbetslösa

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som framförs i reservation 1 och

bifaller därmed motionerna 2000/01:Ub280 yrkande

6 och 2000/01:Ub281 yrkande 8.

27. Kompletterande utbildning för invandrare

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som framförs i reservation 1 och

bifaller därmed motion 2000/01:Ub281 yrkande 9

samt avslår motion 2000/01:Ub31 yrkande 4.

Ställningstagande

Vi har inget att erinra mot vad som anges i

propositionen om mål och strategi för vuxnas

lärande, men vi anser att det behövs en stor reform

av utbildningen för vuxna. En sådan reform bör

inkludera komvux och arbetsmarknadsutbildningen och

bygga på följande principer.

All av det allmänna finansierad vuxenutbildning

skall arrangeras så att den enskilde kan välja

utbildningsanordnare. Både komvux och

arbetsmarknadsutbildning bör finansieras med ett

"pengsystem". Det finansiella ansvaret bör noga

övervägas för såväl den vuxenutbildning som i dag är

kommunal som för arbetsmarknadsutbildningen. Den

enskilde bör kunna ta i anspråk

utbildningserbjudanden oberoende av bostadsort. Den

enskildes rätt till utbildning bör, utöver allmänna

kriterier, kunna ges genom beslut av lokala

myndigheter. Rätten till grundläggande

vuxenutbildning bör vidgas till att omfatta

grundläggande gymnasieutbildning. En särskild rätt

till utbildning bör tillerkännas sökande yngre än 25

år som behöver komplettera otillräckliga

gymnasiebetyg. Omfattningen av utbildningen för

vuxna kommer att variera beroende på konjunkturen.

Vad vi här har framfört bör riksdagen tillkännage

för regeringen som sin mening och därmed bifalla

motion 2000/01:Ub32 yrkande 3.

Den markering regeringen gör av kommunernas ansvar

för att garantera en mångfald av anordnare inom

vuxenutbildningen borde åtföljas av en tydlig

anvisning till kommunerna att de skall upphandla

utbildningen på ett opartiskt sätt. Den egna

komvuxverksamheten får inte ges en förmånligare

ställning än andra anordnare. I de fall där det är

pedagogiskt lämpligt skall studiecirkelformen anges

som villkor för anbudsgivning. En vuxen skall ha

rätt att fritt välja utbildningsanordnare, och

fristående anordnare skall ha rätt att sätta betyg.

Vad vi här har framfört bör riksdagen tillkännage

för regeringen som sin mening och därmed bifalla

motionerna 2000/01:Ub26 och 2000/01:Ub36 yrkande 2.

Vi delar i stora stycken Riksdagens revisorers

kritik mot undervisningen i svenska för invandrare

och deras uppfattning att regeringen bör ta

initiativ till förändringar av denna. Vi ser dock

vissa risker med revisorernas förslag om två nivåer

för godkända kunskaper inom sfi. Att

förutsättningarna för vuxna med mycket olika

bakgrund att tillgodogöra sig undervisningen i

svenska varierar borde inte innebära att målet för

de mest grundläggande språkkunskaperna graderas. Den

omformulering i 13 kap. 1 § skollagen som regeringen

föreslår förefaller väl motiverad. Sättet att

finansiera sfi måste ändras så att anslaget per elev

följer den enskildes val. Sfi skall enligt vår

mening konkurrensutsättas genom att upphandlas via

ett anbudsförfarande. Vad vi här har framfört bör

riksdagen tillkännage för regeringen som sin mening

och därmed bifalla motionerna 2000/01:Ub32 yrkande

1, 2000/01: Ub37, 2000/01:Ub40 yrkandena 1 och 6

och regeringens förslag till ändring av 13 kap. 1 §

skollagen samt delvis bifalla Riksdagens revisorers

förslag punkt 1.

De senaste årens utveckling har inneburit en allt

tydligare skillnad mellan verksamheten inom

studieförbunden och folkhögskolan. Vi anser mot

denna bakgrund att regeringen bör låta utreda

möjligheterna att dela upp folkbildningsanslaget och

föra över statsbidrag till folkhögskolan från

utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och

fritid till utgiftsområde 16 Utbildning och

universitetsforskning. Detta bör riksdagen

tillkännage för regeringen som sin mening och därmed

bifalla motion 2000/01:Ub36 yrkande 3.

Utbildning för vuxna skall enligt vår mening vara en

personlig investering och det påverkar också

formerna för studiefinansiering. Principen skall

vara att den enskilde själv skall kunna bestämma sig

för att satsa på utbildning och göra en bedömning av

förutsättningarna utifrån givna och fasta villkor.

Vi anser att riksdagen skall avslå regeringens

förslag om en särskild form av studiemedel för

vuxenstudier. Vuxna med behov av grundläggande

utbildning skall ges stöd som gör utbildning möjlig,

men formerna får inte innebära orättvisor i

förhållande till andra studerandegrupper. Regeringen

bör återkomma med förslag vad gäller studiemedel för

den grundläggande vuxenutbildningen, med

utgångspunkt i dessa principer. Det är av stor

betydelse att det system som erbjuds för

finansiering av utbildning är trovärdigt,

förutsägbart och överblickbart. I

studiemedelssystemet bör fribeloppet avskaffas,

studielånen göras avdragsgilla och CSN

konkurrensutsättas. Alla arbetstagare bör ges

möjlighet att bygga upp personliga

utbildningskonton, för vilka ingen övre åldersgräns

skall finnas. Vad vi här har framfört bör riksdagen

tillkännage för regeringen som sin mening och därmed

bifalla motion 2000/01:Ub32 yrkandena 4, 5 och 7

samt avslå regeringens förslag (punkt 4) om en

särskild form av studiemedel för vissa

vuxenstuderande.

Skolverket räcker inte som enda nationella styrorgan

för vuxenutbildning. Avsaknaden av relevant

statistik och uppföljning av bl.a. sfi-verksamheten

är otillfredsställande. Det behövs ett fristående

kvalitetsinstitut, vilket illustreras av

riksdagsrevisorernas kritik av Skolverket som

tillsynsmyndighet för sfi. Vad vi här har framfört

bör riksdagen tillkännage för regeringen som sin

mening och därmed bifalla motion 2000/01:Ub40

yrkande 5.

Vi anser att man bör skapa möjlighet för äldre

arbetslösa att genomgå kortare och specifikt

inriktade yrkesutbildningar inom ramen för dels

flexibla och mobila yrkeshögskolor, dels den rörliga

och företagsinriktade lärlingsutbildning som

Moderaterna förespråkar. Detta bör riksdagen

tillkännage för regeringen som sin mening och därmed

bifalla motionerna 2000/01:Ub280 yrkande 6 och

2000/01:Ub281 yrkande 8.

Den höga arbetslösheten bland invandrare utgör ett

gigantiskt slöseri med mänskliga resurser. Alla som

vill måste ges möjligheter att kunna komplettera

sina tidigare kunskaper. Formerna för validering av

utländska utbildningar måste ses över och bli mer

flexibla. Vad vi här har framfört bör riksdagen

tillkännage för regeringen som sin mening och därmed

bifalla motion 2000/01:Ub281 yrkande 9.

2. Mål och strategi för vuxnas

lärande, m.m. (punkterna 1, 4, 5, 6,

11, 16, 17, 22, 24, 25 och 28) - kd

av Erling Wälivaara (kd) och Maria Larsson (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkterna 1,

4, 5, 6, 11, 16, 17, 22, 24, 25 och 28 borde ha

följande lydelse:

1. Mål och strategi för vuxnas lärande

2.

Riksdagen tillkännager för regeringen vad som

framförs i reservation 2 och bifaller därmed

motionerna 1999/2000:Ub805 yrkande 1, 2000/01:

Ub28 yrkande 7 och 2000/01:Ub287 yrkande 1,

godkänner delvis vad regeringen förordar om mål

och strategi för vuxnas lärande (punkt 3) samt

avslår motionerna 2000/01:Ub27 yrkande 1 och

2000/01:Ub32 yrkande 3.

4. Svenska för invandrare

Riksdagen antar regeringens förslag till lag om

ändring i skollagen (1985:1100) såvitt avser 13

kap. 1 § samt tillkännager för regeringen som sin

mening vad som framförs i reservation 2. Därmed

bifaller riksdagen Riksdagens revisorers förslag

2000/01:RR12 (punkt 1) och motionerna

2000/01:Ub32 yrkande 1 och 2000/01:Ub39 yrkandena

1-3 och avslår motionerna 1999/2000:Sf637 yrkande

21, 1999/2000:Sf640 yrkandena 16-18,

1999/2000:A230 yrkande 2, 2000/01:Ub27 yrkande 2,

2000/01:Ub31 yrkandena 1-3, 2000/01:Ub37,

2000/01:Ub38 yrkandena 1-3, 2000/01:Ub40

yrkandena 1 och 6, 2000/01:Ub272, 2000/01:Ub814,

2000/01:Ub815, 2000/01:Sf611 yrkande 15 och

2000/01:A216 yrkande 2.

5. Utvecklingsstördas tillgång till

särvux

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som framförs i reservation 2 och

bifaller därmed motionerna 1999/2000:Ub209

yrkande 1, 1999/2000:Ub805 yrkande 2,

2000/01:Ub28 yrkande 2, 2000/01: Ub230 yrkande 1

och 2000/01:Ub287 yrkande 2 samt avslår

motionerna 2000/01:Ub25 yrkande 2, 2000/01:Ub32

yrkande 6 och 2000/01:Ub33 yrkande 3.

6. Ämnen och betyg i särvux

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som framförs i reservation 2 och

bifaller därmed motionerna 1999/2000:Ub209

yrkandena 2-4 och 6 samt 2000/01:Ub230 yrkandena

2-6 och avslår motionerna 1999/2000:Ub209 yrkande

5 och 1999/2000:Ub262 yrkandena 2 och 3.

11. Medel till folkbildningen inom

ramen för den s.k. ITiS-satsningen

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som framförs i reservation 2 och

bifaller därmed motion 2000/01:Ub287 yrkande 7

samt bifaller delvis motion 2000/01:Ub33 yrkande

5 i denna del.

16. Stöd i övrigt till

funktionshindrade vid vuxenutbildning

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som framförs i reservation 2 och

bifaller därmed motion 2000/01:Ub287 yrkande 9

samt avslår motionerna 2000/01:Ub25 yrkandena 4,

5 och 7, 2000/01: Ub27 yrkande 3 och

2000/01:Ub518.

17. Studiefinansiering vid

vuxenutbildning

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som framförs i reservation 2 och

bifaller därmed motion 2000/01:Ub28 yrkandena 5

och 6 samt avslår regeringens förslag om en

särskild form av studiemedel för vissa

vuxenstuderande (punkt 4) och motionerna

2000/01:Ub25 yrkandena 8-12 och 2000/01:Ub32

yrkandena 4, 5 och 7.

22. Rätt till gymnasial

vuxenutbildning

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som framförs i reservation 2 och

bifaller därmed motionerna 2000/01:Ub28 yrkande 1

och 2000/01:Ub287 yrkande 8 samt avslår

motionerna 1999/2000:A220 yrkande 11,

2000/01:Ub25 yrkande 1 och 2000/01:Ub33 yrkande

2.

24. Nationella styrorgan för

vuxenutbildning

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som framförs i reservation 2 och

bifaller därmed motion 2000/01:Ub287 yrkande 6

samt avslår motionerna 2000/01:Ub25 yrkande 15,

2000/01:Ub33 yrkande 1 och 2000/01:Ub40 yrkande

5.

25. Ekonomiskt utbyte av livslångt

lärande

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som framförs i reservation 2 och

bifaller därmed motion 2000/01:Ub287 yrkande 3.

28. Vuxenutbildning inom

naturbrukssektorn

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som framförs i reservation 2 och

bifaller därmed motion 2000/01:Ub223 och bifaller

delvis motionerna 2000/01:MJ233 yrkande 23 och

2000/01:MJ258 yrkande 3.

Ställningstagande

Vi anser att all samhällsstödd vuxenutbildning bör

bygga på den värdegrund som anges i Lpf 94. Eftersom

vuxna människor själva väljer inriktning på sin

utbildning och har förmågan att reflektera över den

information som ges på ett annat sätt än barn,

behöver dock kravet att undervisningen skall vara

icke-konfessionell inte finnas med inom

vuxenutbildningen. I övrigt kan vi ställa oss bakom

det förslag till mål och strategi för vuxnas lärande

som föreslås i propositionen. Det är enligt vår

mening viktigt att hålla fast vid den

prioritetsordning som Kunskapslyftskommittén

förordade i sitt första betänkande Strategi för

kunskapslyft och livslångt lärande (SOU 1999:27 s.

65). Den går ut på att den enskilda individens behov

skall tillgodoses och att man vid behov skall kunna

göra följande rangordning: i första hand utbildning

på grundskolenivå, i andra hand en utbildning på

gymnasienivå som syftar till att stärka individens

delaktighet i samhället och ställning på

arbetsmarknaden och därigenom minska risken för

utslagning, i tredje hand övrig utbildning på

gymnasiet för vidare studier och arbete. Det är

olyckligt att man i Kunskapslyftet kommit att

prioritera arbetslösa, vilket gjorde att

Kunskapslyftet kom att upplevas som en

arbetsmarknadspolitisk åtgärd. Vad vi här har

framfört bör riksdagen tillkännage för regeringen

som sin mening och därmed bifalla motionerna

1999/2000:Ub805 yrkande 1, 2000/01:Ub28 yrkande 7

och 2000/01:Ub287 yrkande 1.

Vi stöder Riksdagens revisorer i deras förslag om en

utredning för att klarlägga vilka förändringar som

är nödvändiga för att undervisningen i svenska för

invandrare (sfi) bättre skall tillgodose elevernas

behov. Vi anser dock att det inte räcker med att ge

sfi-kurser på två nivåer. Sfi måste kunna möta

individer med en rad varierande behov och kunskaper.

För dem som har en akademisk bakgrund måste det

finnas möjlighet att läsa svenska som andraspråk på

högskolenivå. Vi vill också ha en översyn av

bedömningskriterier och kravnivåer inom sfi. Dessa

frågor bör utredas för att sfi på ett bättre sätt

skall kunna möta individuella behov. Vad vi här har

framfört bör riksdagen tillkännage för regeringen

som sin mening och därmed bifalla motion

2000/01:Ub39 yrkandena 1-3.

Vuxenutbildning för utvecklingsstörda, särvux, har

totalt försummats i satsningen på Kunskapslyftet.

Många utvecklingsstörda vet inte ens om att särvux

finns, och kommuner har ofta kö till de få platser

som erbjuds. I den fortsatta nationella satsningen

på vuxnas lärande måste de utvecklingsstördas

situation särskilt beaktas. Vuxna med

utvecklingsstörning eller som av andra skäl har gått

i särskola som barn har inte samma rätt till

grundläggande utbildning som andra vuxna. Den

diskriminering som råder av utvecklingsstörda i

detta hänseende utgör enligt vår mening ett brott

mot de mänskliga rättigheterna. Vi anser liksom

Kunskapslyftskommittén att samma rättighet till

utbildning skall gälla för alla, oavsett handikapp.

Regeringen bör återkomma med förslag som innebär

lika rättigheter för alla vuxna. Utvecklingsstörda

vuxna skall garanteras utbildning i en omfattning

som motsvarar de nationella eller specialutformade

program som ungdomar kan studera i

gymnasiesärskolan. Vad vi här har framfört bör

riksdagen tillkännage för regeringen som sin mening

och därmed bifalla motionerna 1999/2000:Ub209

yrkande 1, 1999/2000:Ub805 yrkande 2, 2000/01:Ub28

yrkande 2, 2000/01:Ub230 yrkande 1 och 2000/01:Ub287

yrkande 2.

Bestämmelserna om ämnen och betyg i särvux måste

ändras så att särvux på grundsärskolenivå skall

kunna ges även i modersmål och i naturlära. Inom

särvux på gymnasial nivå skall undervisning kunna

ges även i idrott och hälsa. En sådan möjlighet

finns i fr.o.m. vårterminen 2000 i gymnasial

vuxenutbildning inom komvux, men har inte införts i

bestämmelserna om särvux. Det är glädjande att

regeringen avser att göra det möjligt att erbjuda

estetisk verksamhet inom särvux på

grundsärskolenivå. Slutbetyget är en återkoppling på

den ansträngning som eleven gjort för att lära. Det

är inte mindre viktigt för en utvecklingsstörd än

för någon annan. Slutbetyg bör därför kunna utfärdas

inom särvux precis som i all annan utbildning. Vad

vi här har framfört bör riksdagen tillkännage för

regeringen som sin mening och därmed bifalla

motionerna 1999/2000:Ub209 yrkandena 2-4 och 6 och

2000/01:Ub230 yrkandena 2-4 och 6.

Inom ramen för ITiS-satsningen bör medel anslås till

folkbildningen via Folkbildningsrådet. Detta är

viktigt speciellt med tanke på den goda verksamhet

kring funktionshindrades kompetensutbildning som

folkbildningen har. Detta bör riksdagen tillkännage

för regeringen som sin mening och därmed bifalla

motion 2000/01:Ub287 yrkande 7.

Det finns uppenbara problem för studerande med olika

typer av funktionshinder att få en

utbildningssituation som är anpassad till deras egna

villkor. Det gäller personligt stöd i form av

stödundervisning, assistans eller tolktjänst för

döva och när det gäller att förflytta sig till

utbildningslokalerna. Dessa problem måste lösas. Vad

vi här har framfört bör riksdagen tillkännage för

regeringen som sin mening och därmed bifalla motion

2000/01:Ub287 yrkande 9.

När det särskilda utbildningsbidraget avskaffas

skall enligt regeringens förslag en ny form av

studiefinansiering vid vuxenutbildning införas.

Enligt vår mening har detta förslag stora brister.

Ingenting sägs i propositionen om hur resursramen

för den nya formen av studiemedel skall beräknas.

Systemet innebär ett "först-till-kvarn-system" som

är både oförutsägbart och orättvist. Att dessutom

sätta en gräns på 50 veckor ställer orimliga krav på

att alla skall kunna lära sig samma saker på lika

lång tid. Vi vill i stället ha en gemensam

garanterad bidragsnivå. Alla mellan 25 och 55 år som

inte har fullständiga betyg från grund- och/eller

gymnasieskola skall erbjudas ett skattefritt bidrag

som motsvarar 100 % av totalbeloppet i

studiemedelssystemet under den del av året som

studier bedrivs. Därutöver skall den studerande ges

möjlighet att komplettera med en lånedel på upp till

3 000 kr per månad. Nivån på lånet bestäms av CSN

med hänsyn till den studerandes ålder och

återbetalningsmöjlighet, utifrån grundprincipen att

lånet skall återbetalas. Studerande på grundskole-

och gymnasienivå som läser av eget intresse eller

för att komplettera eller höja betyg hänvisas till

det ordinarie studiemedelssystemet. Detta bör

förändras så att bidragsdelen höjs till 40 % (på

sikt till 50 %) och att inkomsttaket (fribeloppet)

avskaffas. Förändringarna kompletteras med höga krav

på resultat och principen att lånen skall betalas

tillbaka. Vad vi här har framfört bör riksdagen

tillkännage för regeringen som sin mening och därmed

bifalla motion 2000/01:Ub28 yrkandena 5 och 6.

Vi ställer oss bakom Kunskapslyftskommitténs förslag

om en lagstadgad rätt till gymnasial

vuxenutbildning. Regeringen bör återkomma med

förslag till sådan reglering. Att ha en

gymnasieutbildning är en självklarhet och

nödvändighet för de flesta yrken i dag. Rättigheten

till utbildning för vuxna bör utsträckas och gälla

inte bara grundläggande utbildning utan även

utbildning upp till treårig gymnasial nivå eller

motsvarande. Detta är av stor betydelse inte bara

för den enskilde utan även för samhället, eftersom

underlaget av personer som kan fortsätta till

högskolan blir större. Vad vi här har framfört bör

riksdagen tillkännage för regeringen som sin mening

och därmed bifalla motionerna 2000/01:Ub28 yrkande 1

och 2000/01:Ub287 yrkande 8.

Vi ser inga skäl att organisera vuxenutbildningen på

annat sätt än tidigare. De nya nationella styrorgan

som Kunskapslyftskommittén föreslagit är onödiga.

Kommunerna skall ta sitt ansvar för upphandling och

genomförande, och Skolverket skall ha sin främjande

och utvecklande uppgift liksom sitt tillsynsansvar.

Vad vi här har framfört bör riksdagen tillkännage

för regeringen som sin mening och därmed bifalla

motion 2000/01:Ub287 yrkande 6.

Det är hög tid att vidta åtgärder för att höja det

ekonomiska utbytet av livslångt lärande. Vid en

internationell jämförelse är lönepremien före skatt

låg i Sverige, och den dras ned ytterligare av de

höga svenska skatterna. Att höja den enskildes

avkastning på utbildningsinvesteringar är till nytta

för tillväxten och en stimulans till att studera och

arbeta i Sverige. Vad vi här har framfört bör

riksdagen tillkännage för regeringen som sin mening

och därmed bifalla motion 2000/01:Ub287 yrkande 3.

De skolor som ger vuxenutbildning inom

naturbrukssektorn står inför ökande problem. Kurser

måste ställas in, trots att det finns elever som

vill gå dem. Orsaken är att hemkommunerna vägrar att

betala för eleverna. Därmed minskar möjligheten för

denna grupp medborgare, som kanske redan har

misslyckats i gymnasieskolan med att inhämta

kunskaper och självförtroende. På sikt kan nuvarande

förfarande ge stora problem när det gäller att

rekrytera mer kvalificerad personal till lantbruket,

avbytartjänster m.m. Det hotar också

naturbruksgymnasiernas trovärdighet och i värsta

fall deras existens. De måste garanteras en viss

långsiktighet i verksamheten. Vad vi här har

framfört bör riksdagen tillkännage för regeringen

som sin mening och därmed bifalla motion

2000/01:Ub223.

3. Anordnare av vuxenutbildning

(punkt 2) - kd, fp

av Erling Wälivaara (kd), Ulf Nilsson (fp) och

Maria Larsson (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 2 borde

ha följande lydelse:

2. Anordnare av vuxenutbildning

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som framförs i reservation 3 och

bifaller därmed motionerna 2000/01:Ub25 yrkande

3, 2000/01:Ub28 yrkande 4 och 2000/01:Ub236

yrkande 23, bifaller delvis motion 2000/01:Ub26

och avslår motion 2000/01:Ub36 yrkande 2.

Ställningstagande

Valet att studera som vuxen måste utgå från

individen. Om en person väljer komvux, folkhögskola,

studieförbund eller en privat utbildning må vara

hennes ensak. Vi anser därför att ett system med

friskolor även på vuxenutbildningsområdet bör

införas, med regler som motsvarar dem som gäller för

de fristående grund- och gymnasieskolorna. Med ett

sådant system kommer man också ifrån den egendomliga

situationen att det är en kommunal rektor som skall

utfärda betygsdokumenten, även när det är lärare hos

en annan anordnare som har undervisat och examinerat

eleven. Vad vi här har framfört bör riksdagen

tillkännage för regeringen som sin mening och därmed

bifalla motionerna 2000/01:Ub25 yrkande 3,

2000/01:Ub28 yrkande 4 och 2000/01: Ub236 yrkande

23.

4. Svenska för invandrare, m.m.

(punkterna 4, 16, 17, 22, 23, 24 och

27) - fp

av Ulf Nilsson (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkterna 4,

16, 17, 22, 23, 24 och 27 borde ha följande lydelse:

4. Svenska för invandrare

Riksdagen antar regeringens förslag till lag om

ändring i skollagen (1985:1100) såvitt avser 13

kap. 1 § samt tillkännager för regeringen som sin

mening vad som framförs i reservation 4. Därmed

bifaller riksdagen motionerna 2000/01:Ub31

yrkandena 1-3, 2000/01:Ub32 yrkande 1 och

2000/01:Ub38 yrkandena 1-3, bifaller delvis

Riksdagens revisorers förslag 2000/01:RR12 (punkt

1) och avslår motionerna 1999/2000:Sf637 yrkande

21, 1999/2000:Sf640 yrkandena 16-18,

1999/2000:A230 yrkande 2, 2000/01:Ub27 yrkande 2,

2000/01:Ub37, 2000/01:Ub39 yrkandena 1-3,

2000/01:Ub40 yrkandena 1 och 6, 2000/01:Ub272,

2000/01:Ub814, 2000/01:Ub815, 2000/01:Sf611

yrkande 15 och 2000/01:A216 yrkande 2.

16. Stöd i övrigt till

funktionshindrade vid vuxenutbildning

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som framförs i reservation 4 och

bifaller därmed motionerna 2000/01:Ub25 yrkandena

4, 5 och 7 samt 2000/01:Ub27 yrkande 3 och avslår

motionerna 2000/01: Ub287 yrkande 9 och

2000/01:Ub518.

17. Studiefinansiering vid

vuxenutbildning

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som framförs i reservation 4 och

avslår regeringens förslag (punkt 4) om en

särskild form av studiemedel för vissa

vuxenstuderande. Därmed bifaller riksdagen motion

2000/01:Ub25 yrkandena 8-12 och avslår motionerna

2000/01:Ub28 yrkandena 5 och 6 samt 2000/01:Ub32

yrkandena 4, 5 och 7.

22. Rätt till gymnasial

vuxenutbildning

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som framförs i reservation 4 och

bifaller därmed motion 2000/01:Ub25 yrkande 1

samt avslår motionerna 1999/2000:A220 yrkande 11,

2000/01:Ub28 yrkande 1, 2000/01:Ub33 yrkande 2

och 2000/01:Ub287 yrkande 8.

23. Validering

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som framförs i reservation 4 och

bifaller därmed motion 2000/01:Ub25 yrkande 14.

24. Nationella styrorgan för

vuxenutbildning

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som framförs i reservation 4 och

bifaller därmed motion 2000/01:Ub25 yrkande 15

samt avslår motionerna 2000/01:Ub33 yrkande 1,

2000/01:Ub40 yrkande 5 och 2000/01:Ub287 yrkande

6.

27. Kompletterande utbildning för

invandrare

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som framförs i reservation 4 och

bifaller därmed motion 2000/01:Ub31 yrkande 4

samt avslår motion 2000/01:Ub281 yrkande 9.

Ställningstagande

Riksdagsrevisorernas skrivelse visar på allvarliga

brister i undervisningen i svenska för invandrare

(sfi). Enligt Folkpartiets mening hänger en stor del

av bristerna ihop med alldeles för stora och för

enhetliga modeller för denna utbildning. Jag

återkommer till de förslag vi lagt fram tidigare:

decentralisering av svenskundervisningen och större

utbud av kurser organiserade av helt olika anordnare

är nödvändiga, om befolkningens mångfald skall kunna

spegla sig i den mångfald av kurser och

studieprogram som kan täcka de vuxna elevernas helt

skilda önskningar och olikartade förutsättningar. I

processen med denna decentralisering skulle också

rum skapas för en skapande dialog mellan

invandrarnas egna organisationer och ansvariga

politiker och tjänstemän som planerar och genomför

olika integrationsprogram. För att aktivt och på

jämställda villkor delta i samhällslivets olika

processer behöver man få tillgång till medel och

regelverk som tillåter en att öppet agera

självständigt. Egen makt är nyckelordet för en

lyckad och intensiv integration. Folkpartiet vill

införa ett system liknande skolpengen: ett särskilt

belopp avsett att finansiera studierna skall följa

den vuxna eleven, kanske som skolpeng för sfi,

kanske som studiecheck. Så kan individen själv genom

sitt val av skola och takt i studierna ta på sig en

stor del av ansvaret för studieresultaten och

samtidigt sända till studieanordnarna tydliga

impulser till förnyelse och varierat utbud av

kurser. Vad jag här har framfört bör riksdagen

tillkännage för regeringen som sin mening och därmed

bifalla motionerna 2000/01:Ub31 yrkandena 1-3 och

2000/01:Ub38 yrkandena 1-3.

Det är viktigt att studenter med funktionshinder kan

få det stöd de behöver för att kunna studera på sina

egna villkor. Det kan t.ex. innebära att

utbildningslokaler måste byggas om för att göras

tillgängliga för alla, eller att teckentolkar måste

anlitas. De som verkar inom vuxenutbildningen måste

ha goda kunskaper om de studerandes rättigheter och

hur man kan anpassa undervisningens genomförande

till studerande med funktionshinder. Nya IT-

läromedel, som regeringen förespråkar, kan

visserligen komplettera den ordinarie

undervisningen, men döva och hörselskadade behöver

också teckenspråkstolkning. Staten bör finansiera de

kostnader som uppstår för att genomföra sådan

tolkning inom den offentligt finansierade

vuxenutbildningen. Finansieringen av denna reform

bör ske genom att medel förs över från

kommunbidragen till ett samlat anslag för

teckentolkning. Liksom Kunskapslyftskommittén

föreslår jag att studerande i behov av särskilt stöd

ges rätt till en fördjupad studieplan, där målen för

studierna anges och det görs tydligt vilka särskilda

stödinsatser eller anpassningar som den studerande

kan behöva för att de uppsatta målen skall nås. Vad

jag här har anfört bör riksdagen tillkännage för

regeringen som sin mening och därmed bifalla motion

2000/01:Ub25 yrkandena 4, 5 och 7.

Regeringens förslag om studiefinansiering, nämligen

en särskild form av studiemedel för vissa

vuxenstuderande, innebär enligt min mening en

orättvisa gentemot dem som väljer att studera före

25 års ålder. Jag anser att riksdagen bör avslå

detta förslag. I stället bör totalbeloppet i

studiemedlen för alla studerande höjas med 200 kr

per månad för att därefter tills vidare räknas upp i

förhållande till prisbasbeloppet. Personer 25 år och

äldre som studerar på grundskolenivå skall kunna

erbjudas en bidragsdel som motsvarar 80 % av

totalbeloppet. Bidragsandelen för vuxenstuderande på

gymnasienivå skall ligga på 60 % av totalbeloppet.

Den rätt för studerande över 25 år att få

tilläggslån, som riksdagen redan har beslutat om,

skall förutom till funktionshindrade i första hand

erbjudas till småbarnsföräldrar. Detta skulle bidra

till att bryta dagens trend att ensamstående

föräldrar, särskilt mammor, ofta avbryter sina

studier. Vidare bör det göras möjligt för människor

mellan 30 och 55 år att upp till en viss gräns låna

av det allmänna pensionssystemet för att finansiera

utbildning. Förslagsvis kan man få ta ut 60 % av sin

årslön. I gengäld reduceras individens ålderspension

med motsvarande belopp. Pensionsrätten kan

återvinnas genom sparande, t.ex. i privat

pensionsförsäkring eller genom att man går i pension

något senare. Vad jag här har framfört bör riksdagen

tillkännage för regeringen och därmed bifalla motion

2000/01:Ub25 yrkandena 8-12.

Folkpartiet står, i motsats till regeringen,

fortfarande bakom principen om individens rätt till

gymnasial utbildning. Kommunen skall kunna erbjuda

alla vuxna utan genomgången gymnasieutbildning minst

gymnasieutbildning för grundläggande behörighet till

högskoleutbildning samt också komplettering för

särskild behörighet. Jag anser att regeringen bör

återkomma med ett lagförslag med denna innebörd. Vad

jag här har anfört bör riksdagen tillkännage för

regeringen som sin mening och därmed bifalla motion

2000/01:Ub25 yrkande 1.

Det är av största vikt att de som söker sig till

vuxenutbildningen där blir bemötta på rätt nivå och

inte behöver läsa om moment, så att deras utbildning

blir längre, dyrare och mindre meningsfull än den

skulle behöva vara. Jag anser att kommunerna skall

vara skyldiga att erbjuda alla som är intresserade

en validering av sina kunskaper. I valideringen kan

individen också få vägledning om eventuella åtgärder

som han eller hon kan vidta för att uppnå sina mål.

Vad jag här har framfört bör riksdagen tillkännage

för regeringen som sin mening och därmed bifalla

motion 2000/01:Ub25 yrkande 14.

Enligt min mening behövs det två olika typer av

nationella styrorgan för vuxenutbildning, nämligen

sådana med kontrollerande respektive med främjande

funktioner. En nationell skolinspektion bör

inrättas, som tar över granskningen av kvaliteten i

undervisningen och utövar tillsyn. Skolverket bör

behålla sin stödjande och rådgivande roll och sina

utvecklingsuppgifter. Vad jag här har framfört bör

riksdagen tillkännage för regeringen som sin mening

och därmed bifalla motion 2000/01:Ub25 yrkande 15.

I propositionen hänvisas till en rapport från

Riksdagens revisorer, där man kan läsa nedslående

uppgifter om högt utbildade arbetslösa invandrare,

bl.a. läkare. Det behövs djupgående kvalitativa

undersökningar om de högt utbildade invandrarnas

svårigheter att närma sig sina egna yrkesområden i

Sverige och behovet av kompletterande utbildning för

dem. Vad jag här har framfört bör riksdagen

tillkännage för regeringen som sin mening och därmed

bifalla motion 2000/01:Ub31 yrkande 4.

5. Utvecklingsstördas tillgång till

särvux, m.m. (punkterna 5 och 14) -

m, fp

av Beatrice Ask (m), Lars Hjertén (m), Per Bill

(m), Ulf Nilsson (fp) och Anders Sjölund (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkterna 5

och 14 borde ha följande lydelse:

5. Utvecklingsstördas tillgång till

särvux

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som framförs i reservation 5 och

bifaller därmed motionerna 2000/01:Ub25 yrkande 2

och 2000/01:Ub32 yrkande 6 samt avslår motionerna

1999/2000:Ub209 yrkande 1, 1999/2000:Ub805

yrkande 2, 2000/01:Ub28 yrkande 2, 2000/01:Ub33

yrkande 3, 2000/01:Ub230 yrkande 1 och

2000/01:Ub287 yrkande 2.

14. Möjlighet för funktionshindrade att

välja utbildningsanordnare i

vuxenutbildningen

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som framförs i reservation 5 och

bifaller därmed motion 2000/01:Ub25 yrkande 6.

Ställningstagande

Utvecklingsstörda behöver mer stimulans än andra för

att upprätthålla den kunskapsnivå de en gång

förvärvat. Meningen med särvux är att ge människor

möjlighet att tillgodogöra sig ny kunskap eller

behålla förvärvad, däremot inte att särvux skall ta

över ansvaret för daglig omsorg. Det behövs tydliga

besked i regelverket om de utvecklingsstördas rätt

till utbildning i särvux. Nivå och omfattning får

anpassas till individernas förutsättningar.

Regeringen bör återkomma till riksdagen med förslag

i denna del, samt med en plan för genomförande i

kommunerna. Vad vi här har framfört bör riksdagen

tillkännage för regeringen som sin mening och därmed

bifalla motionerna 2000/01:Ub25 yrkande 2 och

2000/01:Ub32 yrkande 6.

Ett problem som måste ses över är att kommuner inte

alltid betalar för elever med funktionshinder som

väljer att studera på folkhögskola eller

studieförbund. Funktionshindrade skall enligt vår

mening ha rätt att välja om de vill utbilda sig i

komvux eller genom en folkbildningsorganisation -

och helst också ha ytterligare utbildningsanordnare

att välja på. Detta bör riksdagen tillkännage för

regeringen som sin mening och därmed bifalla motion

2000/01:Ub25 yrkande 6.

6. Medel till utbildningsplatser

inom folkbildningen (punkt 7) - m,

kd

av Beatrice Ask (m), Lars Hjertén (m), Erling

Wälivaara (kd), Per Bill (m), Anders Sjölund (m)

och Maria Larsson (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 7 borde

ha följande lydelse:

7. Medel till utbildningsplatser inom

folkbildningen

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som anförs i reservation 6 och

bifaller därmed motion 2000/01:Ub28 yrkande 3

samt avslår motionerna 1999/2000:Ub262 yrkande 1,

1999/2000:N388 yrkande 14, 2000/01:Ub33 yrkandena

8 och 9 samt 2000/01:Ub35.

Ställningstagande

Folkbildningen är en utbildningsform, vars roll inom

det livslånga lärandet inte får underskattas. Dess

alternativa pedagogik och metodik betyder mycket för

t.ex. dem som har haft det svårt i skolan.

Verksamheten är värd ett starkt stöd. Mot denna

bakgrund bör riksdagen inte acceptera att de 10 000

platserna inom folkhögskolan, som fått särskilt

bidrag via Folkbildningsrådet inom Kunskapslyftet,

minskas till 7 000 platser. Vad vi här har framfört

bör riksdagen tillkännage för regeringen som sin

mening och därmed bifalla motion 2000/01:Ub28

yrkande 3.

7. Medel till utbildningsplatser

inom folkbildningen, m.m. (punkterna

7, 11, 22, 24 och 28) - c

av Sofia Jonsson (c).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkterna 7,

11, 22, 24 och 28 borde ha följande lydelse:

7. Medel till utbildningsplatser inom

folkbildningen

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som framförs i reservation 7 och

bifaller därmed motion 2000/01:Ub33 yrkandena 8

och 9, bifaller delvis motion 2000/01:Ub35 och

avslår motionerna 1999/2000:Ub262 yrkande 1,

1999/2000:N388 yrkande 14 och 2000/01: Ub28

yrkande 3.

11. Medel till folkbildningen inom

ramen för den s.k. ITiS-satsningen

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som framförs i reservation 7 och

bifaller därmed motion 2000/01:Ub33 yrkande 5 i

denna del samt bifaller delvis motion

2000/01:Ub287 yrkande 7.

22. Rätt till gymnasial

vuxenutbildning

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som framförs i reservation 7 och

bifaller därmed motionerna 1999/2000:A220 yrkande

11 och 2000/01:Ub33 yrkande 2 samt avslår

motionerna 2000/01:Ub25 yrkande 1, 2000/01:Ub28

yrkande 1 och 2000/01:Ub287 yrkande 8.

24. Nationella styrorgan för

vuxenutbildning

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som framförs i reservation 7 och

bifaller därmed motion 2000/01:Ub33 yrkande 1 och

avslår motionerna 2000/01:Ub25 yrkande 15,

2000/01:Ub40 yrkande 5 och 2000/01:Ub287 yrkande

6.

28. Vuxenutbildning inom

naturbrukssektorn

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som framförs i reservation 7 och

bifaller därmed motion 2000/01:MJ233 yrkande 23

samt bifaller delvis motionerna 2000/01:Ub223 och

2000/01:MJ258 yrkande 3.

Ställningstagande

Utvärderingar både inom Kunskapslyftet och i andra

sammanhang visar mycket goda resultat hos både

folkhögskolorna och studieförbunden när det gäller

sätten att söka upp de studerande, sätten att lära

ut och deltagarnas egen tillfredsställelse. Enligt

min mening bör det göras en omfördelning av det

totala antalet platser för vuxnas lärande som

finansieras med särskilt statsbidrag, så att medel

motsvarande 5 000 årsstudieplatser per år under

perioden 2003-2005 går till studieförbunden.

Därefter skall dessa medel inarbetas i ordinarie

folkbildningsanslag via Folkbildningsrådet. Vad jag

här har framfört bör riksdagen tillkännage för

regeringen som sin mening och därmed bifalla motion

2000/01:Ub33 yrkandena 8 och 9.

Medel till folkbildningen inom ramen för den s.k.

ITiS-satsningen bör enligt min mening riktas också

till cirkelledare och handledare inom

studieförbunden. Detta bör riksdagen tillkännage för

regeringen som sin mening och därmed bifalla motion

2000/01:Ub33 yrkande 5 i denna del.

Enligt Centerpartiets och min mening behövs på sikt

en generell utbildningsgaranti som går längre än den

nuvarande rätten till vuxenutbildning på

grundskolenivå. En fortsättning av Kunskapslyftet

bör utformas som en rättighet, inledningsvis för

arbetslösa, till gymnasial vuxenutbildning.

Regeringen bör låta utreda hur en sådana generell

utbildningsgaranti bör utformas. Vad jag här har

framfört bör riksdagen tillkännage för regeringen

som sin mening och därmed bifalla motionerna

1999/2000:A220 yrkande 11 och 2000/01:Ub33 yrkande

2.

För att ge kommunerna stöd i kvalitetsarbetet anser

jag att det behövs ett nytt nationellt styrorgan i

form av ett fristående kvalitetsinstitut. Ett sådant

institut bör ha till uppgift att såväl sammanställa

uppgifter för nationella jämförelser som utveckla

metoder för att förbättra utvärderingen och stödja

kommunernas kvalitetsarbete. Det bör inte ha

myndighetsuppgifter, utan dessa bör även

fortsättningsvis åligga Skolverket. Det bör

övervägas om huvudmannaskapet skall omfatta lärar-,

elev- och föräldraorganisationer lika väl som

arbetsgivarna i Kommunförbundet. Vad jag här har

framfört bör riksdagen tillkännage för regeringen

som sin mening och därmed bifalla motion

2000/01:Ub33 yrkande 1.

Under senare år har allt färre av de studerande vid

naturbruksgymnasierna valt utbildning med

jordbruksinriktning. Det är oroväckande för

lantbruksnäringen. Många gånger gör människor i dag

sitt val av yrkesväg senare än förr. Det kan

innebära att man efter genomförd gymnasieutbildning

kanske arbetar eller studerar vidare för att senare

upptäcka att det är inom lantbruket man vill

förlägga sin yrkeskarriär. Att man då redan har en

gymnasieutbildning kan innebära att man blir

utestängd från vuxenutbildning inom

naturbrukssektorn. Jag anser att behovet av ett sent

yrkesval, med tillgång till yrkesinriktad grund- och

vidareutbildning inom lantbrukssektorn, måste

garanteras, oberoende av individens tidigare val av

gymnasieutbildning. Vad jag här har framfört bör

riksdagen tillkännage för regeringen som sin mening

och därmed bifalla motion 2000/01:MJ233 yrkande 23.

8. Medel till folkbildningen för

forskning och utveckling med

inriktning på vuxnas lärande (punkt

9) - m, c

av Beatrice Ask (m), Lars Hjertén (m), Per Bill

(m), Sofia Jonsson (c) och Anders Sjölund (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 9 borde

ha följande lydelse:

9. Medel till folkbildningen för

forskning och utveckling med inriktning på

vuxnas lärande

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som framförs i reservation 8 och

bifaller därmed motionerna 2000/01:Ub33 yrkande 5

i denna del och 2000/01:Ub36 yrkande 1 i denna

del.

Ställningstagande

Vi anser att regeringen i propositionen lägger

alltför stor vikt vid det formella lärandets behov

av forskning och utveckling med inriktning mot

vuxnas lärande. Enligt vår mening har

folkbildningen, likaväl som komvux, behov av medel

för detta ändamål. Vi anser därför att av den

förstärkning med 12 miljoner kronor av Skolverkets

forsknings- och utvecklingsmedel som regeringen

aviserar bör en del avsättas för att

Folkbildningsrådet skall kunna initiera forskning

och utveckling för folkbildningens behov. Vad vi här

har anfört bör riksdagen tillkännage för regeringen

som sin mening och därmed bifalla motionerna

2000/01:Ub33 yrkande 5 och 2000/01:Ub36 yrkande 1,

båda i denna del.

9. Medel till folkbildningen för

kompetensutveckling av lärare med

inriktning på vuxenpedagogiskt

arbetssätt och specialpedagogik

(punkterna 10 och 19) - m, kd, c, fp

av Beatrice Ask (m), Lars Hjertén (m), Erling

Wälivaara (kd), Per Bill (m), Sofia Jonsson (c),

Ulf Nilsson (fp), Anders Sjölund (m) och Maria

Larsson (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkterna 10

och 19 borde ha följande lydelse:

10. Medel till folkbildningen för

kompetensutveckling av lärare med inriktning

på vuxenpedagogiskt arbetssätt och

specialpedagogik

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som framförs i reservation 9 och

bifaller därmed motionerna 2000/01:Ub25 yrkande

16, 2000/01:Ub33 yrkande 5 i denna del och

2000/01:Ub36 yrkande 1 i denna del.

19. Ansvaret för uppsökande

verksamhet

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som framförs i reservation 7 och

bifaller därmed motion 2000/01:Ub33 yrkande 6.

Ställningstagande

Mot bakgrund av de stora samhällsförändringarna och

behoven av ett livslångt lärande i stora grupper av

den vuxna befolkningen behövs det

kompetensutveckling med inriktning mot

vuxenpedagogiskt arbetssätt och specialpedagogik för

lärare m.fl. både inom komvux och inom

folkbildningen. En del av de medel (21 miljoner

kronor) som regeringen aviserar att Skolverket skall

få disponera som en tidsbegränsad satsning för sådan

kompetensutveckling bör enligt vår mening disponeras

av Folkbildningsrådet att använda till

kompetensutveckling av folkbildningens lärare,

cirkelledare m.fl. Vad vi här har anfört bör

riksdagen tillkännage för regeringen som sin mening

och därmed bifalla motionerna 2000/01:Ub25 yrkande

16, 2000/01:Ub33 yrkande 5 i denna del och

2000/01:Ub36 yrkande 1 i denna del.

Inom ramen för Kunskapslyftet har fackliga

organisationer erhållit medel från staten för att

bedriva uppsökande verksamhet för att i första hand

motivera lågutbildade att delta i Kunskapslyftet. Vi

anser att det är naturligt att kommunerna fullt ut

tar ansvar för uppsökande verksamhet, som också är

en viktig del i infrastrukturen. På så sätt kan man

på den lokala nivån finna den arbetsmodell och de

samarbetspartner som fungerar bäst i den egna

kommunen. Vad vi här har framfört bör riksdagen

tillkännage för regeringen som sin mening och därmed

bifalla motion 2000/01:Ub33 yrkande 6.

10. Rätt till personlig assistans

vid vuxenutbildning (punkt 15) - kd,

c, fp

av Erling Wälivaara (kd), Sofia Jonsson (c), Ulf

Nilsson (fp) och Maria Larsson (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 15 borde

ha följande lydelse:

15. Rätt till personlig assistans vid

vuxenutbildning

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som framförs i reservation 10 och

bifaller därmed motion 2000/01:Ub33 yrkande 4.

Ställningstagande

Vi anser att personer som omfattas av rätten till

personlig assistans även skall ha tillgång till

sådan assistans om de vill delta i vuxenutbildning.

Kunskapslyftskommittén, som har samma uppfattning,

ser inte att förslaget leder till ökade kostnader.

Vad vi här har framfört bör riksdagen tillkännage

för regeringen som sin mening och därmed bifalla

motion 2000/01:Ub33 yrkande 4.

BILAGA 1

Förteckning över behandlade förslag