Bet. 2000/01:UbU17

Utbildningsutskottets betänkande

2000/01:UBU17

Nytt huvudmannaskap för vårdhögskoleutbildningar

Innehåll

Sammanfattning

Utskottets överväganden

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

2000/01

UbU17

Sammanfattning

I betänkandet behandlas regeringens proposition

2000/01:71 Nytt huvudmannaskap för

vårdhögskoleutbildningar och motioner som väckts med

anledning av den samt tre motioner från allmänna

motionstiden 2000.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag och

avstyrker samtliga motioner.

Staten övertar fr.o.m. 2002 huvudmannaskapet för

vårdhögskoleutbildningarna, för vilka landstingen

och Gotlands kommun nu är huvudmän.

Vårdhögskoleutbildningarna omfattar utbildning till

arbetsterapeut, audionom, barnmorska, biomedicinsk

analytiker, ortopedingenjör, sjukgymnast,

sjuksköterska (inklusive specialistutbildningar) och

tandhygienist samt utbildning inom social omsorg.

Reformen är kostnadsneutral. En ekonomisk reglering

sker genom att statsbidragen till landstingen

minskas fr.o.m. 2002.

Innehållsförteckning

Utskottets överväganden

Statligt huvudmannaskap för

vårdhögskoleutbildningarna

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen godkänner vad regeringen föreslår om ett

förändrat huvudmannaskap för vårdutbildningar

samt godkänner principöverenskommelsen av den

11 januari 2001 mellan svenska staten och

Landstingsförbundet om ett statligt

övertagande av huvudmannaskapet för

landstingens vårdhögskoleutbildningar.

Motionsyrkanden i hithörande frågor avstyrks.

Bakgrund

Landstingen och Gotlands kommun är i dag huvudmän

för vårdhögskoleutbildningarna, dvs. utbildning till

arbetsterapeut, audionom, barnmorska, biomedicinsk

analytiker, ortopedingenjör, sjukgymnast,

sjuksköterska (inklusive specialistutbildningar) och

tandhygienist samt utbildning inom social omsorg.

Samtliga landsting med undantag av Jönköpings läns

landsting och Gotlands kommun har genom avtal med

staten överlämnat utbildningsuppdrag till statlig

högskola eller universitet. Det innebär att

landstingens vårdhögskoleutbildningar i dag bedrivs

vid följande universitet och högskolor:

-----------------------------------------------------

|Stockholms läns landsting |Karolinska Institutet|

| |(inklusive de tre|

| |enskilda |

| |utbildningsanordnarna |

| |Ersta Diakonisällskap för

|

| |Ersta Sköndal högskola,|

| |Stiftelsen Rödakorshemmet

|

| |för Röda Korsets högskola

|

| |och Stiftelsen|

| |Sophiahemmet för|

| |Sophiahemmets |

| |sjuksköterskehögskola |

| |samt Stockholms|

| |universitet och Gotlands|

| |kommun) |

-----------------------------------------------------

|Uppsala läns landsting |Uppsala universitet |

-----------------------------------------------------

|Södermanlands läns |Mälardalens högskola |

|landsting | |

-----------------------------------------------------

|Östergötlands läns |Linköpings universitet |

|landsting | |

-----------------------------------------------------

|Kronobergs läns landsting |Växjö universitet |

-----------------------------------------------------

|Kalmar läns landsting |Högskolan i Kalmar |

-----------------------------------------------------

|Blekinge läns landsting |Blekinge tekniska|

| |högskola |

-----------------------------------------------------

|Skåne läns landsting |Lunds universitet, Malmö|

| |högskola och Högskolan|

| |Kristianstad |

-----------------------------------------------------

|Hallands läns landsting |Högskolan i Halmstad |

-----------------------------------------------------

|Västra Götalands läns |Göteborgs universitet,|

|landsting |Högskolan i Borås,|

| |Högskolan i Skövde och|

| |Högskolan i|

| |Trollhättan/Uddevalla |

-----------------------------------------------------

|Värmlands läns landsting |Karlstads universitet |

-----------------------------------------------------

|Örebro läns landsting |Örebro universitet |

-----------------------------------------------------

|Västmanlands läns |Mälardalens högskola |

|landsting | |

-----------------------------------------------------

|Dalarnas läns landsting |Högskolan Dalarna |

-----------------------------------------------------

|Gävleborgs läns landsting |Högskolan i Gävle |

-----------------------------------------------------

|Västernorrlands läns |Mitthögskolan |

|landsting | |

-----------------------------------------------------

|Jämtlands läns landsting |Mitthögskolan |

-----------------------------------------------------

|Västerbottens läns |Umeå universitet |

|landsting | |

-----------------------------------------------------

|Norrbottens läns |Luleå tekniska|

|landsting |universitet |

-----------------------------------------------------

Jönköpings läns landsting bedriver utbildning

vid Hälsohögskolan i Jönköping. Gotlands kommun

har avtal med Karolinska Institutet om att

sjuksköterskeutbildning förläggs till Visby.

Propositionen

Regeringen föreslår att huvudmannaskapet för

vårdhögskoleutbildningarna - utbildning till

arbetsterapeut, audionom, barnmorska, biomedicinsk

analytiker, ortopedingenjör, sjukgymnast,

sjuksköterska (inklusive specialistutbildningar) och

tandhygienist samt utbildning inom social omsorg -

per den 1 januari 2002 skall övergå från

landstingen och Gotlands kommun till staten. Statens

övertagande av huvudmannaskapet föreslås ske i

överensstämmelse med den principöverenskommelse om

ett statligt övertagande av huvudmannaskapet för

landstingens vårdhögskoleutbildningar som har

slutits mellan svenska staten och

Landstingsförbundet (bilaga 3).

Principöverenskommelsen blir gällande när den har

godkänts av regeringen och Landstingsförbundets

styrelse, samtliga landsting och Gotlands kommun

samt riksdagen.

Regeringen redovisar i propositionen sin bedömning

av hur vissa frågor rörande

vårdhögskoleutbildningarna bör behandlas vid

övergång till statligt huvudmannaskap.

Vårdhögskoleutbildningarna bör överföras till det

eller de statliga lärosäten som finns i respektive

landsting med undantag av Jönköpings läns landsting

och Gotlands kommun.

Jönköpings län saknar statlig högskola. Stiftelsen

Högskolan i Jönköping bör vid ett statligt

huvudmannaskap erbjudas ett utökat

utbildningsuppdrag som i huvudsak omfattar den

utbildning som Jönköpings läns landsting bedriver

vid Hälsohögskolan i Jönköping.

Staten bör uppdra åt Karolinska Institutet att

anordna vårdhögskoleutbildning på Gotland. Detta bör

ske i samverkan med Gotlands kommun och utgöra en

fortsättning på det samarbete som sker i dag.

Det avtal som Stockholms läns landsting har

tecknat med Karolinska Institutet omfattar även den

utbildning som bedrivs av tre enskilda

utbildningsanordnare i Stockholm. Staten bör fr.o.m.

2002 erbjuda Ersta Sköndal högskola, Röda Korsets

Högskola och Sophiahemmets sjuksköterskehögskola

utbildningsuppdrag avseende vårdhögskoleutbildning

som i huvudsak motsvarar de uppdrag som erhållits

från Stockholms läns landsting via Karolinska

Institutet.

Stockholms läns landstings avtal med Karolinska

Institutet omfattar också utbildning i social

omsorg. Denna utbildning genomförs av Stockholms

universitet, som får ersättning av Karolinska

Institutet. Stockholms universitet bör tilldelas

medel som i huvudsak motsvarar det uppdrag inom

social omsorgsutbildning som Karolinska Institutet i

dag lämnar till universitetet.

Universitet och högskolor bör samverka med

landstingen och andra vårdgivare så att

praktikplatser tillhandahålls i tillräcklig

omfattning och för att utveckla en väl fungerande

klinisk praktik. Den kliniska praktiken bör regleras

i avtal mellan respektive högskola och landsting

senast vid den tidpunkt då huvudmannaskapet övergår

till staten. Om inte annat överenskoms mellan

högskola och landsting, bör landstingen få

ersättning från högskolan för den kliniska praktik,

som är förlagd till landstingets verksamheter, med 1

200 kr per student och vecka.

Lärosätena bör i ökad utsträckning samverka med

varandra i syfte att utveckla och stärka miljöerna

för forskning och forskarutbildning.

Sjuksköterskeutbildningen bör byggas ut genom

en ökning av antagningen fr.o.m. hösten 2001

med ca 500 nybörjarplatser samt med ytterligare

ca 400 nybörjarplatser fr.o.m. våren 2003.

Motioner

Två motioner från den allmänna motionstiden hösten

2000 - motionerna 2000/01:Ub405 (m) och

2000/01:Ub429 (kd) - förespråkar att Hälsohögskolan

i Jönköping integreras med Stiftelsen Högskolan i

Jönköping.

I motion 2000/01:Ub41(m) betonas att de fristående

vårdhögskolorna, i jämförelse med de offentligt

drivna, måste tillförsäkras likvärdiga och rättvisa

villkor för sin fortsatta verksamhet. Motion

2000/01:Ub42 (m) yrkande 1 påpekar att de enskilda

högskolorna har mycket få platser för fristående

kurser för fort- och vidareutbildning av

sjuksköterskor. Även i denna motion betonas

angelägenheten av att de enskilda högskolorna ges

resurser motsvarande de statliga högskolornas.

I motion 2000/01:Ub42 (m) yrkande 2 framhålls att

de enskilda högskolorna inte har tillgång till de

resurser för forskning som övriga vårdhögskolor har.

En aktiv forskning inom omvårdnadsområdet är enligt

motionärerna en förutsättning för att de fristående

högskolorna skall kunna utveckla sin

högskolemässighet och även framgent bedriva

utbildning av hög kvalitet. De enskilda

vårdhögskolorna bör ges samma ekonomiska resurser

som de statliga för att likvärdig utbildning skall

kunna ges.

I motion 2000/01:Ub501 (s) föreslås att

Hälsohögskolan skall få en sådan förstärkt kompetens

inom området ortopedteknik som en professur skulle

medföra.

Utskottets ställningstagande

Utskottet föreslår att riksdagen godkänner vad

regeringen föreslår om ett förändrat huvudmannaskap

för vårdhögskoleutbildningar och att riksdagen

godkänner principöverenskommelsen av den 11 januari

2001 om ett statligt övertagande av huvudmannaskapet

för landstingens vårdhögskoleutbildningar mellan

svenska staten och Landstingsförbundet (bilaga 3).

Regeringen och Landstingsförbundets styrelse,

samtliga landsting och Gotlands kommun har godkänt

principöverenskommelsen om ett statligt övertagande

av huvudmannaskapet för vårdhögskoleutbildningarna.

Vårdsektorn lider i dag av brist på personal,

särskilt sjuksköterskor med eller utan

specialistkompetens. Ett statligt övertagande av

ansvaret för vårdhögskoleutbildningarna förbättrar

möjligheterna till övergripande bedömningar av

dimensioneringen av olika utbildningar. Ett statligt

huvudmannaskap ger likaså bättre förutsättningar

för vårdhögskoleutbildningarnas samarbete och

samverkan med övriga utbildningar inom universitet

och högskolor.

Utskottet anser i likhet med regeringen att staten

vid övertagandet av huvudmannaskapet bör ta till

vara nuvarande struktur i form av de högskolor där

vårdhögskoleutbildning i dag bedrivs. I detta ligger

att den funktionella samverkan, som sedan 1994

funnits mellan Stiftelsen Högskolan i Jönköping och

Hälsohögskolan i Jönköping, får en fortsättning

genom ett utökat utbildningsuppdrag till Stiftelsen

Högskolan i Jönköping. Utskottet konstaterar att

yrkandena i motionerna 2000/01:Ub405 och

2000/01:Ub429 om att Hälsohögskolan i Jönköping

skall integreras med Stiftelsen Högskolan i

Jönköping därmed kommer att tillgodoses. Utskottet

föreslår att riksdagen avslår dessa motionsyrkanden.

Vilka resurser som skall ställas till förfogande

för olika högskolor och den närmare användningen av

resurserna är frågor som behandlas i statsmakternas

respektive de lokala högskoleorganens budgetarbete.

Utskottet föreslår därför att riksdagen avslår

motionerna 2000/01:Ub41, 2000/01:Ub42 yrkandena 1

och 2 samt 2000/01:Ub501.

Ekonomisk reglering

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen beslutar om ändring av lagen

(1995:1515) om utjämningsbidrag till kommuner

och landsting och lagen (1995:1516) om

utjämningsavgift för kommuner och landsting i

enlighet med regeringens förslag.

Propositionen

Regeringen redovisar hur de statliga bidragen till

landstingen till följd av det förändrade

huvudmannaskapet för vårdhögskoleutbildningarna

kommer att minskas. Det under utgiftsområde 25

Allmänna statsbidrag till kommuner uppförda anslaget

91:1 Generellt statsbidrag till kommuner och

landsting, anslagsposten 3 Bidrag till landsting,

kommer fr.o.m. 2002 att minskas med 1 420 miljoner

kronor. Det statsbidrag som för närvarande ges till

landstingen till utbildning för vårdyrken upphör

fr.o.m. 2002.

Som en konsekvens av förstatligandet av

vårdhögskoleutbildningarna skall

kostnadsutjämningen för landstingen fr.o.m.

2002 inte omfatta högskoleutbildning. Lagen

(1995:1515) om utjämningsbidrag till kommuner

och landsting och lagen (1995:1516) om

utjämningsavgift för kommuner och landsting

skall därför ändras så att standardkostnad för

högskoleutbildning inte längre skall beräknas

för varje landsting. Med landsting avses också

kommuner som inte ingår i ett landsting.

Utskottets ställningstagande

U t s k o t t e t konstaterar att statens

övertagande av huvudmannaskapet för

vårdhögskoleutbildningarna skall vara

kostnadsneutralt. Därmed menas att staten inte skall

åsamkas större kostnader än landstingen för

vårdhögskoleutbildningarna och att landstingen

varken skall vinna eller förlora på att staten tar

över verksamheten.

En konsekvens av att staten övertar

huvudmannaskapet blir att de statliga bidragen till

landstingen minskas. Enligt propositionen kommer det

under utgiftsområde 25 Allmänna statsbidrag till

kommuner uppförda anslaget 91:1 Generellt

statsbidrag till kommuner och landsting,

anslagsposten 3 Bidrag till landsting, fr.o.m. 2002

att minskas med 1 420 miljoner kronor. Det

statsbidrag som för närvarande ges till landstingen

till utbildning för vårdyrken upphör fr.o.m. 2002.

Landstingen omfattas av det kommunala

utjämningssystemet. I landstingens kostnadsutjämning

ingår en modell för utjämning av kostnadsskillnader

inom vårdhögskoleutbildning, baserad på antalet

helårsstudenter. Till följd av förstatligandet av

vårdhögskoleutbildningarna skall kostnadsutjämningen

för landstingen och Gotlands kommun fr.o.m. 2002

inte omfatta högskoleutbildning.

Utskottet föreslår att riksdagen godkänner

förslagen till lag om ändring i lagen (1995:1515) om

utjämningsbidrag till kommuner och landsting och

till lag om ändring i lagen (1995:1516) om

utjämningsavgift för kommuner och landsting (bilaga

2). Ändringarna innebär att fr.o.m. 2002

standardkostnad för högskoleutbildning inte skall

beräknas för varje landsting. Med landsting avses

också kommuner som inte ingår i landsting.

Särskilda yttranden

Utskottets beredning av ärendet har föranlett

följande särskilda yttranden. I rubriken anges inom

parentes vilken punkt i utskottets förslag till

riksdagsbeslut som behandlas i yttrandet.

1. Statligt huvudmannaskap för

vårdhögskoleutbildningarna (punkt 1)

- m, kd, fp

av Beatrice Ask (m), Lars Hjertén (m), Tomas

Högström (m), Erling Wälivaara (kd), Per Bill

(m), Ulf Nilsson (fp) och Maria Larsson (kd).

Moderata samlingspartiet vill i likhet med

motionärerna i motionerna 2000/01:Ub41 och

2000/01:Ub42 framhålla angelägenheten av att de

fristående vårdhögskolorna i jämförelse med de

offentligt drivna tillförsäkras likvärdiga och

rättvisa villkor för sin verksamhet. Det innebär

bl.a. att de fristående vårdhögskolorna bör få en

rimlig andel av den planerade utökningen av antalet

utbildningsplatser, att de bör ges resurser för

fristående kurser, dvs. för att fort- och

vidareutbilda legitimerade sjuksköterskor, och att

de bör få tillgång till resurser för forskning.

2. Statligt huvudmannaskap för

vårdhögskoleutbildningarna (punkt 1)

- c

av Sofia Jonsson (c).

Den kliniska praktiken är en nödvändig del av

utbildningen och utgör för studenten den brygga som

skall knyta an de teoretiska studierna med den

kommande yrkesverksamheten. I dag är ca 60 % av

samtliga praktikplatser förlagda till landstingen

medan resterande platser fördelar sig mellan

kommunala vårdgivare och privata vårdgivare. Vad

gäller frågan om ersättning för klinisk praktik

föreslår regeringen att landstingen bör få

ersättning för klinisk praktik som är förlagd till

landstingets verksamheter. Någon överenskommelse

mellan staten och kommunerna om ersättning för

klinisk praktik har inte gjorts varför Centerpartiet

i motion 2000/01:Fi19 yrkat på följande:

"I enlighet med finansieringsprincipen så ersätts

kommunerna för kostnaderna för studerande på

vårdhögskoleutbildningar som gör kliniskt praktik.

Landstingen kommer fr.o.m. den 1 januari 2002 att

ersättas, om ej annat överenskommits mellan högskola

och landsting, med 1 200 kronor per student och

praktikvecka. Med samma ersättningsnivå så innebär

det att 60 miljoner kronor förs över till kommunerna

för att säkerställa att den kliniska praktiken även

kan göras inom kommunernas verksamhetsområde."

BILAGA 1

Förteckning över behandlade förslag

Propositionen

Regeringen har i proposition 2000/01:71 Nytt

huvudmannaskap för vårdhögskoleutbildningar

föreslagit

1. att riksdagen antar regeringens förslag till

lag om ändring i lagen (1995:1515) om

utjämningsbidrag till kommuner och landsting,

2. att riksdagen antar regeringens förslag till

lag om ändring i lagen (1995:1516) om

utjämningsavgift för kommuner och landsting,

3. att riksdagen godkänner vad regeringen föreslår

om ett förändrat huvudmannaskap för

vårdhögskoleutbildningar (avsnitt 8.1),

4. att riksdagen godkänner principöverenskommelsen

mellan svenska staten och Landstingsförbundet av den

11 januari 2001 om ett statligt övertagande av

huvudmannaskapet för landstingens

vårdhögskoleutbildningar (avsnitt 8.1).

Motioner

I betänkandet behandlar utskottet nedan uppräknade

motionsyrkanden i vilka föreslås att riksdagen

fattar följande beslut:

Följdmotioner

2000/01:Ub41 av Marietta de Pourbaix-Lundin (m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om att de fristående

vårdhögskolorna, i jämförelse med de offentligt

drivna, måste tillförsäkras likvärdiga och rättvisa

villkor för sin fortsatta verksamhet.

2000/01:Ub42 av Maud Ekendahl och Margareta

Cederfelt (m):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att de enskilda

vårdhögskolorna ges samma ekonomiska resurser som de

statliga för att likvärdig utbildning skall kunna

ges.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att behovet av

resurser till specialistutbildningar inom t.ex.

smärtlindring och vård av äldre samt akutsjukvård

beaktas vid det statliga övertagandet.

Motioner från allmänna motionstiden

2000/01:Ub405 av förste vice talman Anders Björck

och Ulf Melin (m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om att utreda möjligheten att

inlemma Hälsohögskolan i Stiftelsen Högskolan i

Jönköping.

2000/01:Ub429 av Göran Hägglund och Maria Larsson

(kd):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om att Hälsohögskolan i

Jönköping får Stiftelsen Högskolan i Jönköping som

huvudman för sin fortsatta verksamhet.

2000/01:Ub501 av Morgan Johansson och Tullia von

Sydow (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om den ortopedtekniska vården

och Hälsohögskolan i Jönköping.

BILAGA 2

Regeringens lagförslag

1. Förslag till lag om ändring i lagen (1995:1515)

om utjämningsbidrag till kommuner och landsting

Härigenom föreskrivs att 3 § lagen (1995:1515) om

utjämningsbidrag till kommuner och landsting skall

ha följande lydelse.

----------------------------------------------------

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

----------------------------------------------------

3 §1

----------------------------------------------------

För varje kommun beräknas standardkostnad för

barnomsorg, äldreomsorg, individ- och

familjeomsorg, grundskola, gymnasieskola, vatten

och avlopp, gator och vägar, näringslivs- och

sysselsättningsfrämjande åtgärder, byggkostnader,

uppvärmningskostnader, kallortstillägg,

merkostnader till följd av befolkningsminskning och

svagt befolkningsunderlag, barn och ungdomar med

utländsk bakgrund samt administration, resor och

räddningstjänst.

-----------------------------------------------------

För varje landsting För varje landsting

beräknas standardkostnad beräknas standardkostnad

för hälso- och sjukvård, för hälso- och sjukvård

högskoleutbildning och och kallortstillägg.

kallorts-tillägg.

----------------------------------------------------

Standardkostnad beräknas också för kollektivtrafik.

Kostnaden fördelas mellan kommuner och landsting

enligt bestämmelser som regeringen meddelar.

----------------------------------------------------

____________________

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2002.

__________________________

1 Senaste lydelse 1999:675.

2. Lag om ändring i lagen (1995:1516) om

utjämningsavgift för kommuner och landsting

Härigenom föreskrivs att 3 § lagen (1995:1516) om

utjämningsavgift för kommuner och landsting skall ha

följande lydelse.

----------------------------------------------------

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

----------------------------------------------------

3 §1

----------------------------------------------------

För varje kommun beräknas standardkostnad för

barnomsorg, äldreomsorg, individ- och

familjeomsorg, grundskola, gymnasieskola, vatten

och avlopp, gator och vägar, näringslivs- och

sysselsättningsfrämjande åtgärder, byggkostnader,

uppvärmningskostnader, kallortstillägg,

merkostnader till följd av befolkningsminskning och

svagt befolkningsunderlag, barn och ungdomar med

utländsk bakgrund samt administration, resor och

räddningstjänst.

-----------------------------------------------------

För varje landsting För varje landsting

beräknas standardkostnad beräknas standardkostnad

för hälso- och sjukvård, för hälso- och sjukvård

högskoleutbildning och och kallortstillägg.

kallorts-tillägg.

----------------------------------------------------

Standardkostnad beräknas också för kollektivtrafik.

Kostnaden fördelas mellan kommuner och landsting

enligt bestämmelser som regeringen meddelar.

----------------------------------------------------

____________________

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2002.

__________________________

1 Senaste lydelse 1999:676.

BILAGA 3

Principöverenskommelse

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

Med hänvisning till de motiveringar som framförs

under Utskottets överväganden föreslår utskottet att

riksdagen fattar följande beslut:

1. Ändrat huvudmannaskap för

vårdhögskoleutbildningar

Riksdagen godkänner vad regeringen föreslår om

ett förändrat huvudmannaskap för

vårdhögskoleutbildningar samt avslår motionerna

2000/01:Ub41, 2000/01:Ub42 yrkandena 1 och 2,

2000/01:Ub405, 2000/01:Ub429 och 2000/01:Ub501.

2. Principöverenskommelse mellan svenska staten

och Landstingsförbundet

Riksdagen godkänner principöverenskommelsen

mellan svenska staten och Landstingsförbundet av

den 11 januari 2001 om ett statligt övertagande

av huvudmannaskapet för landstingens

vårdhögskoleutbildningar.

3. Lag om ändring i lagen (1995:1515) om

utjämningsbidrag till kommuner och landsting

Riksdagen antar regeringens förslag till lag om

ändring i lagen (1995:1515) om utjämningsbidrag

till kommuner och landsting.

4. Lag om ändring i lagen (1995:1516) om

utjämningsavgift till kommuner och landsting

Riksdagen antar regeringens förslag till lag om

ändring i lagen (1995:1516) om utjämningsavgift för

kommuner och landsting.

Stockholm den 17 maj 2001

På utbildningsutskottets vägnar

Jan Björkman

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Jan

Björkman (s), Britt-Marie Danestig (v), Beatrice Ask

(m), Inger Lundberg (s), Lars Hjertén (m), Majléne

Westerlund Panke (s), Tomas Högström (m), Tomas

Eneroth (s), Lennart Gustavsson (v), Erling

Wälivaara (kd), Per Bill (m), Gunnar Goude (mp),

Sofia Jonsson (c), Ulf Nilsson (fp), Agneta Lundberg

(s), Nils-Erik Söderqvist (s) och Maria Larsson

(kd).

Redogörelse för ärendet

Ärendet och dess beredning

Regeringen tillsatte i juni 1998 den s.k.

Vårdkommissionen med uppgift att bl.a. kartlägga

rekryteringsbehovet inom vård- och omsorgssektorn,

analysera villkor som påverkar rekryteringen samt ge

förslag till åtgärder mot kommande bristsituation

inom vårdyrken. Kommissionen hade också i uppdrag

att diskutera huvudmannaskapet för

vårdutbildningarna och dess effekter för såväl

dimensionering av som rekrytering till vård- och

omsorgsutbildningarna.

Kommissionen redovisade sitt arbete i rapporten

Den ljusnande framtid är vård (Ds 1999:44).

Kommissionen föreslog att ansvaret för

vårdhögskoleutbildningarna skulle föras över från

landstingen till staten senast år 2001.

Representanter för Regeringskansliet och

Landstingsförbundet utarbetade 1998 promemorian

Underlag för samtal kring vårdhögskolornas

huvudmannaskap - en lägesrapport (dnr

U2000/1461/UH).

Regeringen bemyndigade den 27 april 2000 chefen

för Utbildningsdepartementet att tillkalla en

förhandlingsdelegation med uppdrag att förhandla med

landstingen och Gotlands kommun i syfte att klargöra

under vilka förutsättningar det samlade

huvudmannaskapet för landstingens

vårdhögskoleutbildningar kunde överföras till staten

(dnr U2000/1813/UH). I direktiven till

förhandlingsdelegationen angavs bl.a. att

kostnadsneutralitet skulle vara en förutsättning för

ett ändrat huvudmannaskap samt att en eventuell

ändring av huvudmannaskapet skulle vara

rikstäckande.

Förhandlingarna ledde till att en

principöverenskommelse om ett statligt övertagande

av huvudmannaskapet för landstingens

vårdhögskoleutbildningar undertecknades av staten

och Landstingsförbundet den 11 januari 2001.

Principöverenskommelsen godkändes av regeringen den

18 januari 2001 och av Landstingsförbundets styrelse

den 19 januari 2001. För att principöverenskommelsen

skall äga giltighet fordras att den också godkänns

av riksdagen, samtliga landsting och Gotlands

kommun.

Genom proposition 2000/01:71 Nytt huvudmannaskap

för vårdhögskoleutbildningar har regeringen bl.a.

lagt fram principöverenskommelsen mellan staten och

Landstingsförbundet för riksdagens godkännande. Med

anledning av propositionen har väckts två motioner.

Under allmänna motionstiden 2000 väcktes tre

motioner i hithörande frågor. Förslagen i

propositionen och motionerna återges i bilaga 1.

Propositionens huvudsakliga innehåll

Staten föreslås fr.o.m. den 1 januari 2002 överta

huvudmannaskapet för följande utbildningar, för

vilka landstingen och Gotlands kommun nu är

huvudmän: utbildning till arbetsterapeut, audionom,

barnmorska, biomedicinsk analytiker,

ortopedingenjör, sjukgymnast, sjuksköterska

(inklusive specialistutbildningar) och tandhygienist

samt utbildning inom social omsorg.

Reformen skall vara kostnadsneutral, och en

ekonomisk reglering skall ske genom att det

generella statsbidraget till landstingen fr.o.m.

2002 reduceras med 1 420 miljoner kronor. Vidare

upphör fr.o.m. 2002 det särskilda statsbidraget till

landstingen för utbildning för vårdyrken. Som en

konsekvens av förstatligandet av

vårdhögskoleutbildningarna ändras lagen (1995:1515)

om utjämningsbidrag till kommuner och landsting och

lagen (1995:1516) om utjämningsavgift för kommuner

och landsting så att det inte längre skall beräknas

standardkostnad för högskoleutbildning för varje

landsting och Gotlands kommun.