Bet. 2000/01:UbU18

Utbildningsutskottets betänkande

2000/01:UBU18

Bidrag vid korttidsstudier och vissa andra

studiestödsfrågor

Innehåll

Sammanfattning

Propositionen

Motioner

Utskottets överväganden

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

Reservationer

2000/01

UbU18

Redogörelse för ärendet

Efter förslag i propositionen Ett reformerat

studiestödssystem beslutade riksdagen hösten 1999 om

ett nytt, samordnat studiestödssystem (prop.

1999/2000:10, bet. UbU7, rskr. 96). I en ny

studiestödslag (1999:1395), som träder i kraft den 1

juli 2001, ersätts de nuvarande studiestödsformerna

stu-diemedel, särskilt vuxenstudiestöd (svux) och

särskilt vuxenstudiestöd för arbetslösa (svuxa) av

ett samlat studiestöd, benämnt studiemedel.

Stödformerna korttidsstudiestöd, internatbidrag och

timersättning regleras inte i den nya

studiestödslagen.

I den nu aktuella propositionen - proposition

2000/01:107 Bidrag vid korttidsstudier och vissa

andra studiestödsfrågor - lägger regeringen fram

förslag om en ny bestämmelse i lagen (1976:1046) om

överlämnande av förvaltningsuppgifter inom

Utbildningsdepartementets verksamhetsområde.

Förslaget innebär att Landsorganisationen i Sverige

(LO) och Tjänstemännens Centralorganisation (TCO)

anförtros förvaltningsuppgiften att pröva frågor om

fördelning av statliga bidrag till enskilda

studerande som deltar i korttidsstudier. I

anslutning härtill föreslås ändringar i

sekretesslagen (1980:100) och i inkomstskattelagen

(1999:1229) vad gäller bidrag till studerande vid

korttidsstudier.

Vidare lägger regeringen i propositionen fram

förslag till ändringar i den nya studiestödslagen

(1999:1395) och dess övergångsbestämmelser.

Med anledning av propositionen har väckts fem

motioner. Förslagen i motionerna återges i bilaga 1.

Utbildningsutskottet beslutade vid sitt

sammanträde den 5 april 2001 att inhämta yttrande

från Lagrådet över förslaget till lag om ändring i

lagen (1976:1046) om överlämnande av

förvaltningsuppgifter inom Utbildningsdepartementets

verksamhetsområde. Lagrådet har den 23 april 2001

avgivit yttrande över lagförslaget. Yttrandet

återges i bilaga 3.

Vid nämnda sammanträde beslutade

utbildningsutskottet också att överlämna den

författningstekniska regleringen beträffande

regeringens förslag till lag om ändring i

inkomstskattelagen (1999:1229) till skatteutskottet.

Övriga lagförslag återfinns som bilaga 2 till

betänkandet.

Sammanfattning

Utskottet behandlar i betänkandet proposition

2000/01:107 Bidrag vid korttidsstudier och vissa

andra studiestödsfrågor och fem motioner som väckts

med anledning av den.

I propositionen föreslår regeringen en ny

bestämmelse i lagen (1976:1046) om överlämnande av

förvaltningsuppgifter inom Utbildningsdepartementets

verksamhetsområde. Lagförslaget innebär att

Landsorganisationen i Sverige (LO) och

Tjänstemännens Centralorganisation (TCO) anförtros

förvaltningsuppgiften att pröva frågor om fördelning

av statliga bidrag till studerande som deltar i

korttidsstudier. Dessutom föreslås följdändringar i

sekretesslagen (1980:100) och inkomstskattelagen

(1999:1229). Beträffande den sistnämnda har den

författningstekniska regleringen överlämnats till

skatteutskottet.

Utskottet har inhämtat yttrande från Lagrådet över

regeringsförslaget att överlämna

förvaltningsuppgifter till LO och TCO.

Propositionen innehåller också förslag till

ändringar i den nya studie-stödslag (1999:1395) som

skall börja gälla den 1 juli 2001 och i

övergångsbestämmelserna till den lagen.

Samtliga lagändringar föreslås träda i kraft den 1

juli 2001.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag och

avstyrker motionerna.

I en gemensam reservation från Moderaterna,

Kristdemokraterna, Centerpartiet och Folkpartiet

föreslås avslag på förslaget om överlämnande till LO

och TCO att fördela statligt studiestöd. På övriga

punkter finns reservationer från ett eller ett par

av dessa partier.

Propositionen

Regeringen har i proposition 2000/01:107 Bidrag vid

korttidsstudier och vissa andra studiestödsfrågor

föreslagit

1. att riksdagen antar regeringens förslag till lag

om ändring i lagen (1976:1046) om överlämnande av

förvaltningsuppgifter inom

Utbildningsdepartementets verksamhetsområde,

2. att riksdagen antar regeringens förslag till lag

om ändring i sekretesslagen (1980:100),

4. att riksdagen antar regeringens förslag till lag

om ändring i studiestödslagen (1999:1395).

Förslagspunkt 3 i propositionen, att riksdagen antar

regeringens förslag till lag om ändring i

inkomstskattelagen (1999:1229), behandlas av

skatteutskottet.

Motioner

I betänkandet behandlar utskottet nedan uppräknade

motionsyrkanden i vilka föreslås att riksdagen

fattar följande beslut:

2000/01:Ub43 av Lennart Fridén (m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om att studiestödslagen

omedelbart omarbetas för att förhindra utslagning

och social snedrekrytering.

2000/01:Ub44 av Beatrice Ask m.fl. (m):

1. Riksdagen avslår regeringens proposition

2000/01:107.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om ett mer enhetligt

studiemedelssystem och konkurrensutsättning av

CSN.

2000/01:Ub45 av Ulf Nilsson m.fl. (fp):

1. Riksdagen avslår regeringens förslag till

ändringar i lagen (1976:1046) om överlämnande av

förvaltningsuppgifter inom

Utbildningsdepartementets verksamhetsområde samt

till ändringar i sekretesslagen (1980:100) och

inkomstskattelagen (1999:1229).

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att en skyldighet

bör införas för Centrala studiestödsnämnden (CSN)

att betala straffavgift till studenter som inte

får sina studiemedel i tid.

3. Riksdagen begär att regeringen återkommer med

förslag om utvidgade dispensmöjligheter när det

gäller den s.k. tolvterminersregeln.

2000/01:Ub46 av Sofia Jonsson m.fl. (c):

1. Riksdagen avslår proposition 2000/01:107 Bidrag

vid korttidsstudier och vissa andra

studiestödsfrågor.

2. Riksdagen begär hos regeringen förslag till ett

nytt studiestödssystem i enlighet med vad i

motionen anförs.

2000/01:Ub47 av Erling Wälivaara m.fl. (kd):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om fördelningen av

korttidsstudiestödet.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om antalet terminer

med studielån.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om studiemedel vid

folkhögskolestudier.

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om en översyn av

återbetalningskraven.

BILAGA 2

Regeringens lagförslag

1. Förslag till lag om ändring i lagen (1976:1046)

om överlämnande av förvaltningsuppgifter inom

Utbildningsdepartementets verksamhetsområde

2. Förslag till lag om ändring i

sekretesslagen (1980:100)

3. Förslag till lag om ändring i

studiestödslagen (1999:1395)

BILAGA 3

Lagrådsyttrande som begärts av

utskottet

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2001-04-23

Närvarande: f.d. justitierådet Staffan Vängby,

justitierådet Leif Thorsson, regeringsrådet Rune

Lavin.

Riksdagens utbildningsutskott har den 5 april 2001

beslutat inhämta Lagrådets yttrande över det i

proposition 2000/01:107 framlagda förslaget till lag

om ändring i lagen (1976:1046) om överlämnande av

förvaltningsuppgifter inom Utbildningsdepartementets

verksamhetsområde.

Förslaget har inför Lagrådet föredragits av

hovrättsassessorn Annika Åkerlind och föredraganden

Kristina Lindegren.

Förslaget föranleder följande yttrande av Lagrådet:

Den föreslagna ändringen av lagen om överlämnande av

förvalt-ningsuppgifter inom

Utbildningsdepartementets verksamhetsområde innebär

att det skall införas en ny paragraf (8 §) av

följande lydelse: "Landsorganisationen i Sverige och

Tjänstemännens Centralorganisation prövar frågor om

fördelning av bidrag till studerande vid

korttidsstudier." I 11 kap. 6 § tredje stycket

regeringsformen föreskrivs att förvaltningsuppgift

kan överlämnas till bolag, förening, samfällighet,

stiftelse, registrerat trossamfund eller någon av

dess organisatoriska delar eller till enskild

individ, samt att överlämnandet skall ske med stöd

av lag, om uppgiften innefattar myndighetsutövning.

Från grundlagssynpunkt möter det inget hinder att

överlåta myndig-hetsutövning på en

centralorganisation inom fackföreningsrörelsen.

Denna uppgift kan dock förefalla främmande i

jämförelse med den verksamhet som en

centralorganisation vanligtvis utövar. Det framgår

inte klart av propositionen vem som kommer att vara

behörig att ansöka om bidrag hos en

centralorganisation, men vid föredragningen inför

Lagrådet bekräftades att även andra än

fackföreningsmedlemmar skall vara

ansökningsberättigade. Detta ställer stora krav på

centralorganisationerna vad gäller skyldigheten att

iaktta objektivitet och behandla alla sökande lika.

I detta hänseende är att märka att

centralorganisationerna kommer att vara bundna av

objektivitetsprincipen och likhetsprincipen i

enlighet med vad som föreskrivs i 1 kap. 9 §

regeringsformen ("andra som fullgör uppgifter inom

den offentliga förvaltningen"). Eftersom den

ifrågavarande förvaltningsuppgiften innefattar

myndighetsutövning blir den som befattar sig med

bidragsärendena hos centralorganisationen

underkastad JO:s och JK:s tillsyn. Han kommer också

att ansvara för tjänstefel enligt 20 kap. 1 §

brottsbalken. Organisationernas verksamhet för

fördelning av bidragen kommer således att inordnas i

den offentligrättsliga reglering som nu sagts och

bör därför kunna antagas uppnå en från kvalitets-

synpunkt grundläggande nivå.

I den föreslagna paragrafen sägs att den

förvaltningsuppgift som anförtros

centralorganisationerna består i att pröva frågor om

fördelning av bidrag till studerande vid

korttidsstudier. Ordvalet ("fördelning av bidrag")

för närmast tankarna till att det skulle vara fråga

om en rent diskretionär prövning utan sådana

föreskrivna villkor som en rätt till bidrag

förutsätter. Mot detta talar att det i motiveringen

sägs att den nya formen av bidrag skall motsvara det

nuvarande korttidsstudiestödet och internatbidraget.

Avsikten är att det nya bidraget skall regleras i en

förordning. Det innebär att de slags bidrag som

riksdagen hittills beslutat om i fortsättningen

kommer att beslutas av regeringen. En allvarlig

brist i propositionen är att det inte finns några

riktlinjer om vad den kommande rättsliga regleringen

skall innehålla. Från Lagrådets synpunkt medför

detta att det är omöjligt att bedöma hur förslaget

egentligen förhåller sig till rättssäkerhetens krav

(jfr 8 kap. 18 § tredje stycket 3 regeringsformen).

När Centrala studiestödsnämnden handlägger frågor

om bidrag, måste detta ske under iakttagande av de

rättssäkerhetsgarantier som finns föreskrivna i

förvaltningslagen. Vilka skyldigheter

centralorganisationerna skall få i dessa hänseenden

saknas det uppgifter om. Särskilt anmärkningsvärt är

att det inte sägs något om huruvida

centralorganisationernas beslut skall vara

överklagbara och således kunna överprövas av allmän

förvaltningsdomstol. Detsamma gäller frågan om

organisationerna skall ha rätt att rikta återkrav

mot den som felaktigt uppburit bidrag. Regler om

återkrav är av betungande art och bör därför vara

exakta och helst finnas i en lag. Vad nu sagts är

viktiga ingredienser i den kommande rättsliga

regleringen. Lagrådet saknar dock underlag för att

göra en rättslig bedömning av de nämnda frågorna.

Utskottets överväganden

Bidrag vid studier under kortare tid

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör anta regeringens förslag till

en ny bestämmelse i lagen (1976:1046) om

överlämnande av förvaltningsuppgifter inom

Utbildningsdepartementets verksamhetsområde.

Förslaget innebär att LO och TCO anförtros

förvaltningsuppgiften att pröva frågor om

fördelning av statliga bidrag till studerande

som deltar i korttidsstudier. I anslutning

härtill bör riksdagen anta regeringens

förslag till ändring i sekretesslagen

(1980:100) som innebär att

offentlighetsprincipen skall tillämpas på den

del av LO:s och TCO:s verksamhet som rör

hanteringen av bidrag vid korttidsstudier.

Motionsyrkanden som går emot regeringens

förslag bör därmed avslås.

Jämför reservation 1 (m, kd, c, fp).

Bakgrund

I nuvarande studiestödssystem, som gäller fram till

den 1 juli 2001, finns bestämmelser om

korttidsstudiestöd, internatbidrag och

timersättning. Dessa stödformer handhas av Centrala

studiestödsnämnden (CSN).

Korttidsstudiestöd kan beviljas arbetstagare som

deltar i studiecirklar, i kurser inom komvux och

statens skolor för vuxna samt i vissa s.k. korta

kurser vid folkhögskolor. Stöd kan lämnas för

studier i svenska, engelska och matematik på

grundskole- och gymnasienivå, för studier i

samhällskunskap som motsvarar sådana moment som

ingår i den kommunala vuxenutbildningen samt för

studier som syftar till att utveckla handikappades

färdigheter och kunskaper om handikappet.

Korttidsstudiestödet ersätter förlorad

arbetsförtjänst och uppgår till 75 kronor per timme.

Internatbidrag kan beviljas deltagare i korta

kurser vid folkhögskolor och statens skolor för

vuxna för ovan nämnda studier. Bidraget, som kan

beviljas både arbetstagare och icke arbetstagare, är

327 kronor per dygn.

Korttidsstudiestöd och internatbidrag kan sökas av

enskilda personer eller kollektivt av fackliga

organisationer och handikapporganisationer.

Timersättning om 75 kronor per timme kan lämnas

till en studerande som deltar i vuxenutbildning för

utvecklingsstörda (särvux) och som förlorar

arbetsinkomst eller arbetslöshetsersättning på grund

av detta.

Som redovisats inledningsvis upphör de nuvarande

reglerna om korttidsstudiestöd och internatbidrag

samt timersättning i och med att det nya stu-

diestödssystemet införs den 1 juli 2001. I

propositionen Ett reformerat stu-diestödssystem

meddelade regeringen att syftet med dessa stöd

skulle tillgodoses i andra former än genom

bestämmelser i studiestödslag (prop. 1999/2000:10 s.

130 f.). Resurser motsvarande vad som avsatts för

stöden i fråga skulle i stället anvisas som

statsbidrag till fackliga organisationer och

handikapporganisationer för i princip samma

utbildning som nu. Regeringen avsåg att återkomma

angående de närmare detaljerna kring detta.

I budgetpropositionen för 2001 (prop. 2000/01:1,

utg.omr. 15 s. 23 f.) föreslog regeringen att medel

för korttidsstudiestöd och internatbidrag - under

ett nytt anslag 25:7 Bidrag till vissa

organisationer m.m. - fr.o.m. den 1 juli 2001 skall

anvisas till Statens institut för särskilt

utbildningsstöd (Sisus) och som statsbidrag till

Landsorganisationen i Sverige (LO) och

Tjänstemännens Centralorganisation (TCO). Till Sisus

skall anvisas även medel för timersättning till

studerande i vuxenutbildning för utvecklingsstörda

(särvux). Korttidsstudiestödet, internatbidraget och

timersättningen skall vara skattefria bidrag.

Sammantaget upptogs under det nya anslaget

26 223 000 kr för andra halvåret 2001, vilket

innebar att anslaget låg fast på oförändrad nivå.

Därtill skulle medel för administrationskostnader

omfördelas från CSN till berörda organ.

Som motiv till förslaget angav regeringen

följande. Syftet med nuvarande korttidsstudiestöd

och internatbidrag har varit att rekrytera

kortutbildade till studier av mindre omfattning för

att på så sätt stimulera till längre

kompetenshöjande utbildning. Denna inriktning skall

gälla även fortsättningsvis. Bidrag skall alltså

kunna lämnas för studier i basämnen som svenska,

engelska, matematik och samhällskunskap.

Grundläggande facklig utbildning bör som hittills

kunna rymmas inom ramen för samhällskunskap. Det

ekonomiska stödet till den enskilde skall som

hittills bestå dels av bidrag i anslutning till

bortfall av inkomst, dels av bidrag för eventuella

internatkostnader i samband med studierna.

Eftersom det i huvudsak är LO och TCO som

organiserar korttidsutbildade arbetstagare ansåg

regeringen det vara praktiskt att dessa

organisationer får disponera aktuella resurser. Det

var dock enligt regeringen viktigt att framhålla att

de fackliga organisationerna har ett ansvar gentemot

alla anställda på en arbetsplats. I detta ansvar

ingår även att ombesörja information till alla

anställda om möjligheterna till bidrag. Regeringen

uttalade att som allmän princip bör gälla att de som

är i störst behov av utbildningen bör prioriteras.

Vidare anmäldes i budgetpropositionen att

regeringen avsåg att i förordning reglera vad som

fr.o.m. den 1 juli 2001 skall gälla för

korttidsstudiestöd, internatbidrag och timersättning

för deltagare i särvux. Den föreslagna utformningen

av dessa stöd kunde också komma att kräva vissa

lagändringar. Bestämmelser i skattelagstiftningen

samt bestämmelser om överlämnande av

förvaltningsuppgifter till enskilda och därmed

sammanhängande frågor om offentlighet kunde komma

att beröras. Regeringen avsåg därför att i särskild

ordning återkomma med förslag till lagändringar.

Regeringen begärde riksdagens godkännande av vad

regeringen förordat om bidrag till vissa

organisationer m.m.

På utskottets förslag godkände riksdagen vad

regeringen förordat om bidrag till vissa

organisationer m.m. och anvisade de begärda medlen

(bet. 2000/01:UbU2, rskr. 100). Inga motioner tog

upp det som regeringen förordat under anslaget.

Propositionen

Regeringen föreslår i propositionen vissa

lagändringar till följd av den nya ordning som

fr.o.m. den 1 juli 2001 skall gälla för bidrag till

studerande vid korttidsstudier.

Enligt propositionen innebär den nya ordningen att

två organisationer, LO och TCO, och en statlig

myndighet, Sisus, skall ansvara för fördelningen av

bidrag till studerande vid studier under kortare

tid. Med sådana studier avses viss mycket begränsad

utbildning i t.ex. studiecirkel eller kurs vid

folkhögskola för vilken studiemedel inte kan lämnas.

Regeringen avser att i förordning närmare ange vilka

utbildningar som kan ge rätt till bidrag. Därvid bör

även vuxenutbildning för utvecklingsstörda (särvux)

tas upp som en sådan utbildning under kortare tid.

Syftet skall vara att med hjälp av detta stöd

rekrytera personer med kort tidigare utbildning till

studier. Som angavs i budgetpropositionen bör de som

är i störst behov av utbildning prioriteras. Även i

den delen ankommer det på regeringen att närmare

reglera vad som fr.o.m. den 1 juli 2001 skall gälla

för dessa stöd. Särskilt nämner regeringen att de

studerande inom ramen för bidragssystemet bör ges

ett skydd vid sjukdom på motsvarande sätt som

studerande med studiemedel har.

Regeringen föreslår att riksdagen antar

regeringens förslag till lag om ändring i lagen

(1976:1046) om överlämnande av förvaltningsuppgifter

inom Utbildningsdepartementets verksamhetsområde. I

en ny paragraf, 8 §, föreskrivs att LO och TCO

prövar frågor om fördelning av bidrag till

studerande vid korttidsstudier.

Förslaget föranleder följdändringar i

sekretesslagen (1980:100) och inkomstskattelagen

(1999:1229). I bilagan till sekretesslagen skall

enligt regeringens förslag föreskrivas att

offentlighetsprincipen skall tillämpas på den del av

LO:s och TCO:s verksamhet som rör hanteringen av

statligt stöd i form av bidrag till studerande vid

korttidsstudier. Av inkomstskattelagen skall framgå

att sådant bidrag vid korttidsstudier som fördelas

av Sisus, LO eller TCO skall vara skattefritt.

För att underlätta övergången till den nya

ordningen föreslås också en övergångsbestämmelse i

den nya studiestödslagen. Utskottet återkommer till

denna ändring i studiestödslagen i följande avsnitt.

Motioner

Avslag på regeringens förslag om överlämnande till

LO och TCO av förvaltningsuppgifter inom

Utbildningsdepartementets verksamhetsområde, med

följdändringar i sekretesslagen och

inkomstskattelagen, begärs av Moderata

samlingspartiet, Centerpartiet och Folkpartiet. Även

Kristdemokraterna är starkt kritiska till förslaget

utan att därför yrka avslag på förslaget.

Enligt Moderaterna i motion 2000/01:Ub44 yrkande 1

i denna del skall rätten att fördela studiestöd av

skattemedel inte ges till fackföreningar. Det är en

myndighetsutövning som regeringen inte skall använda

för ensidigt gynnande av de egna organisationerna.

Moderaterna anmärker att Centrala stu-

diestödsnämnden visserligen fungerar särdeles

dåligt, men den lösning som behövs är inte

ytterligare specialtillstånd och särlösningar.

Studenternas tillvaro präglas redan i dag av

bristande rättstrygghet.

I Centerpartiets motion 2000/01:Ub46 yrkande 1 i

denna del hävdas att regeringens förslag att låta

fackliga organisationer ta över myndighetsutövning

och låta deras medlemmar ha monopol på ett visst

statligt bidrag inte är något annat än ett förtäckt

extra bidrag till LO och TCO. Det är enligt

motionärerna märkligt att ett statligt bidrag för

korttidsstudier endast skall ges till vissa

organisationers medlemmar.

Folkpartiet framhåller i motion 2000/01:Ub45

yrkande 1 att regeringens förslag betyder att en

förvaltningsuppgift, som innebär myndighetsutövning

mot enskild, skall överlämnas till två fackliga

intresseorganisationer. Tanken påminner om

nykorporativism och kan medföra betydande risker

från rättssäkerhetssynpunkt för enskilda människor.

Ansvaret för att fördela studiestöd till

korttidsstudier bör, i likhet med vad som nu gäller,

handhas av Centrala studiestödsnämnden och detta

studiestöd bör omfattas av samma regler som gäller

studiestöd i övrigt.

Kristdemokraterna i motion 2000/01:Ub47 yrkande 1

ifrågasätter starkt en ansvarsfördelning där

fackliga organisationer får ansvar för

myndighetsutövning. De anser att det finns en

uppenbar risk för att fördelningen av stödet inte

kommer att ske objektivt efter behov utan att

organisationerna väljer att premiera sina egna

medlemmar. Kristdemokraterna ställer sig även

tveksamma till överförandet av timersättningen för

särvuxelever till Sisus. Genom att sprida ut

uppgiften att fördela studiestöd på flera olika

instanser befäster regeringen ett otydligt system,

menar de.

Lagrådet

I propositionen anmäler regeringen att vissa av de

lagförslag som nu lämnas är sådana att Lagrådets

yttrande normalt bör inhämtas. Det gäller förslagen

om ändring i lagen (1976:1046) om överlämnande av

förvaltningsuppgifter inom Utbildningsdepartementets

verksamhetsområde, sekretesslagen (1980:100) och

inkomstskattelagen (1999:1229). Enligt regeringen är

dessa förslag dock inte lagtekniskt komplicerade och

de har ett begränsat tillämpningsområde. Vad gäller

förslaget om ändring i sekretesslagen innebär detta

inte någon begränsning av rätten att ta del av

allmänna handlingar. Regeringen har därför gjort den

bedömningen att ändringarna får anses vara av sådan

beskaffenhet att Lagrådets hörande skulle sakna

betydelse.

Inför utskottets behandling av detta ärende

begärde Folkpartiet remiss till Lagrådet enligt 4

kap. 10 § riksdagsordningen.

Utskottet beslutade inhämta yttrande från Lagrådet

över förslaget till lag om ändring i lagen

(1976:1046) om överlämnande av förvaltningsuppgifter

inom Utbildningsdepartementets verksamhetsområde.

Lagrådet har den 23 april 2001 avgivit yttrande över

lagförslaget (bilaga 3).

Lagrådet uttalar att det från grundlagssynpunkt

inte möter något hinder att överlåta

myndighetsutövning på en centralorganisation inom

fackföreningsrörelsen. Detta ställer stora krav på

centralorganisationerna vad gäller skyldigheten att

iaktta objektivitet och behandla alla sökande lika.

I detta hänseende är att märka att

centralorganisationerna kommer att vara bundna av

objektivitetsprincipen och likhetsprincipen i

enlighet med vad som föreskrivs i 1 kap. 9 §

regeringsformen.

Enligt Lagrådet är en allvarlig brist i

propositionen att det inte finns några riktlinjer om

vad den kommande rättsliga regleringen i en

förordning skall innehålla. Från Lagrådets synpunkt

medför detta att det är omöjligt att bedöma hur

förslaget egentligen förhåller sig till

rättssäkerhetens krav (jfr 8 kap. 18 § tredje

stycket 3 regeringsformen). Särskilt anmärkningsvärt

är att det inte sägs något om huruvida

centralorganisationernas beslut skall vara

överklagbara och således kunna överprövas av allmän

förvaltningsdomstol. Detsamma gäller frågan om

organisationerna skall ha rätt att rikta återkrav

mot den som felaktigt uppburit bidrag. Regler om

återkrav är av betungande art och bör därför vara

exakta och helst finnas i en lag.

Utskottets ställningstagande

Riksdagen har tidigare på utskottets förslag godkänt

vad regeringen förordat i budgetpropositionen för

2001 om bidrag till vissa organisationer m.m. och en

ny ordning för fördelning av bidrag till studerande

vid korttidsstudier (bet. 2000/01:UbU2, rskr. 100).

De lagförslag som regeringen nu lägger fram är ett

led i införandet av denna nya ordning.

Utskottet står fast vid att Landsorganisationen i

Sverige (LO) och Tjänstemännens Centralorganisation

(TCO) skall anförtros uppgiften att pröva frågor om

fördelning av statliga bidrag till enskilda

studerande som deltar i korttidsstudier. Som framgår

av vad Lagrådet uttalat strider inte ett sådant

överlämnande genom lag av myndighetsutövning till

enskild organisation mot grundlagens bestämmelser.

Enligt 1 kap. 9 § regeringsformen skall domstolar

samt förvaltningsmyndigheter och andra som fullgör

uppgifter inom den offentliga förvaltningen (kurs.

här) i sin verksamhet beakta allas likhet inför

lagen samt iakttaga saklighet och opartiskhet.

Utskottet finner det viktigt att framhålla att

objektivitetsprincipen och likhetsprincipen skall

tillämpas i LO:s och TCO:s hantering av det statliga

stödet. Såväl när det gäller information om

möjligheten att söka bidrag för korttidsstudier som

vid fördelningen av sådana bidrag skall alla

anställda på en arbetsplats behandlas lika, oavsett

om de är fackligt anslutna eller ej.

Regeringen har i budgetpropositionen för 2001 i

stora drag redovisat hur en kommande reglering i

förordning av bidrag vid korttidsstudier bör

utformas. Utskottet konstaterar att Lagrådet riktar

kritik mot att regeringen i den nu aktuella

propositionen inte anger några närmare riktlinjer

för författningsregleringen, bl.a. i fråga om

överklagande av beslut och återkrav av bidrag.

Utskottet förutsätter att regeringen i

förordningstexten för det nya bidraget vid

korttidsstudier kommer att föreskriva motsvarande

regler och garantier för rättssäkerhet som i dag

gäller för korttidsstudiestöd och internatbidrag.

När det särskilt gäller Statens institut för

särskilt utbildningsstöd (Sisus) hänvisar utskottet

till att riksdagens godkännande hösten 2000 också

omfattade att denna myndighet skall ha ansvar för

att fördela vissa bidrag till korttidsstudier samt

timersättning för deltagare i särvux.

Mot bakgrund av det anförda föreslår utskottet att

riksdagen antar regeringens förslag till lag om

ändring i lagen (1976:1046) om överlämnande av

förvaltningsuppgifter inom Utbildningsdepartementets

verksamhetsområde samt lag om ändring i

sekretesslagen (1980:100).

Utskottet har inte heller något att erinra i sak

mot den föreslagna ändringen i inkomstskattelagen

som innebär att bidrag vid korttidsstudier skall

vara befriade från inkomstskatt.

Utbildningsutskottet har dock, som inledningsvis

nämnts, överlämnat den författningstekniska

regleringen av lagförslaget till skatteutskottet för

samordning med andra ändringsförslag i samma

lagparagraf. Förslaget om ändring i

inkomstskattelagen (1999:1229) behandlas i

skatteutskottets betänkande 2000/01:SkU24.

Lagändringarna avses träda i kraft den 1 juli

2001.

Utskottets ställningstagande i frågan om bidrag

vid korttidsstudier innebär avslag på samtliga

motionsyrkanden i ärendet.

Vissa ändringar i den nya

studiestödslagen och dess

övergångsbestämmelser

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör anta regeringens förslag till

ändringar i stu-diestödslagen (1999:1395) och

dess övergångsbestämmelser. Ändringarna avser

- ökad möjlighet att få studielån efter 41

års ålder,

- en ny övergångsbestämmelse om längsta tid

för studiemedel för högskolestudier,

- följdändringar i studiestödslagen med

anledning av de termer och uttryck som

används i inkomstskattelagen (1999:1229),

- samordning av vissa studiestöd samt

- en ny övergångsbestämmelse om bidrag vid

korttidsstudier.

Därmed bör riksdagen avslå motionsyrkanden om

avslag på propositionen i denna del.

Jämför reservation 2 (m, c).

Propositionen

Övre åldersgräns för studielån

Utgångspunkten i det nya studiemedelssystemet är att

lånen skall återbetalas. Lånedelen av studiemedlen

lämnas därför längst t.o.m. det år den studerande

fyller 50 år. Enligt 3 kap. 9 § studiestödslagen

(1999:1395) begränsas rätten till studielån

successivt fr.o.m. det år den studerande fyller 41

år enligt en regel ("trappa") som anger hur många

låneveckor som kan medges om studier påbörjas vid en

angiven ålder. De lån som den studerande har haft

tidigare skall räknas in - oavsett på vilken nivå

som studierna bedrivits - i det sammanlagda antalet

veckor för vilka studielån kan lämnas. Bidragsdelen

i stu-diemedlen lämnas ograverad t.o.m. 50 års

ålder.

I propositionen anger regeringen att en viss

justering av bestämmelserna bör kunna vidtas utan

att huvudprinciperna eftersätts. Motivet är att det

är angeläget att studerande som påbörjat studier med

studielån på grundskole- och/eller gymnasienivå ges

bättre förutsättningar att avsluta även längre

kompetenshöjande utbildningar med studielån.

Regeringen föreslår därför att vid bedömningen av

om en studerande som är 41 år eller äldre har rätt

till studielån skall tidigare studielån för studier

på lägre nivå endast räknas in i viss utsträckning.

Lån som den studerande tidigare har haft för studier

på grundskolenivå skall inte räknas in. Lån för

behörighetsgivande studier på gymnasienivå som

skrivits av med anledning av senare studier med

studielån på högskolenivå skall inte heller räknas

in i det sammanlagda antalet veckor för vilka

studielån kan lämnas. Motsvarande skall gälla lån

som lämnats samtidigt med det högre bidraget eller -

enligt äldre bestämmelser - i form av särskilt

vuxenstudiestöd (svux) eller särskilt

vuxenstudiestöd för arbetslösa (svuxa).

Enligt beräkningar i en bilaga till propositionen

innebär förslaget exempelvis att vid 41 års ålder

har en person som tagit studielån under maximala 120

veckor för en behörighetsgivande gymnasial

utbildning fortfarande möjlighet att studera vidare

i högst fyra år (160 veckor).

Regeringens förslag i denna del föranleder

ändringar i 3 kap. 9 § studie-stödslagen (1999:1395)

och i övergångsbestämmelserna till lagen (punkterna

5 och 5 a).

Övergångsbestämmelse om längsta tid för studiemedel

för högskolestudier

I det nya studiestödssystemet kan studiemedel i form

av bidrag och lån lämnas under en viss längsta tid

uttryckt i antal veckor vid heltidsstudier. För

utbildning på högskolenivå och annan eftergymnasial

nivå får studiemedel lämnas under högst 240 veckor

(sex år). Jämfört med nuvarande system är detta

ingen förändring. Det finns i det nya systemet en

möjlighet att få studie-medel för längre tid än den

fastställda tidsgränsen om det finns "synnerliga

skäl". Med synnerliga skäl avses t.ex. förlängd

studietid på grund av funktionshinder eller andra

mycket speciella omständigheter.

Det nya systemet innebär en skärpning jämfört med

nuvarande system, där studiemedel kan lämnas för

längre tid än huvudregeln om det finns "särskilda

skäl" och det inte är fråga om forskarutbildning.

Den praxis som utvecklats har inneburit att många

studerande i förväg har räknat med att genom dispens

få studiemedel under ytterligare någon eller några

terminer utöver vad som gäller enligt huvudregeln.

För att studerande, som utgått från praxis i

nuvarande studiestödssystem vid planeringen av sina

studier, inte skulle komma att påverkas negativt vid

övergången till det nya systemet har en

övergångsbestämmelse införts till den nya

studiestödslagen (1999:1395). Enligt tredje punkten

i övergångsbestämmelserna till den nya lagen får

studerande som har påbörjat studier med studiemedel

före den 1 juli 2001 fortsätta studera med

studiemedel enligt nuvarande bestämmelser om längsta

tid med studiemedel, även efter det att det nya

studiestödssystemet trätt i kraft. De äldre

bestämmelserna får dock tillämpas längst t.o.m. den

30 juni 2003.

Regeringen anger i propositionen att det har visat

sig att övergångsperioden om två år inte kommer att

räcka till för vissa studerande på högskolenivå. För

att övergången till det nya studiestödssystemet inte

skall påverka dessa högskolestuderande på ett sätt

som för den enskilde kan framstå som oförutsett

föreslår regeringen att en ytterligare

övergångsbestämmelse införs i den nya

studiestödslagen, nämligen punkt 3 a.

Den nya punkten 3 a i övergångsbestämmelserna

innebär att vissa högskolestuderande som påbörjat

sin högskoleutbildning med studiemedel före den 1

juli 2001 skall kunna få studiemedel beviljade

enligt nuvarande regler om längsta tid för

studiemedel även efter den 30 juni 2003. Det gäller

studerande som före den nu pågående

högskoleutbildningen har bedrivit andra

högskolestudier med studiemedel och som därför

kommer att bedriva mer än 240 veckors

högskolestudier för att kunna avsluta den nu

pågående utbildningen. I sådant fall skall en

bedömning kunna göras huruvida det föreligger

särskilda skäl att lämna studiemedel i mer än 240

veckor (sex år).

Inkomstbegreppet

Med anledning av att nya termer och uttryck används

i inkomstskattelagen (1999:1229) föreslår regeringen

att följdändringar görs i 3 kap. 19 §, 4 kap. 14 §

och 5 kap. 1 § studiestödslagen (1999:1395) samt i

punkten 1 i övergångsbestämmelserna till lagen.

Förslaget innebär alltså inte någon ändring i sak

utan är endast en anpassning till terminologin i

inkomstskattelagen.

Samordning av vissa studiestöd

I den nya studiestödslagen (1999:1395) finns en

övergångsbestämmelse, punkten 2, som reglerar

möjligheten att få särskilt vuxenstudiestöd (svux)

eller särskilt vuxenstudiestöd för arbetslösa

(svuxa) under en tvåårig övergångsperiod.

Bestämmelsen innebär att sådana vuxenstudiestöd

kommer att kunna betalas ut för tiden fram t.o.m.

den 30 juni 2003.

Regeringen föreslår nu att punkten 2 i

övergångsbestämmelserna till den nya

studiestödslagen kompletteras med en bestämmelse som

innebär att studiemedel enligt den nya lagen inte

kan lämnas samtidigt med svux eller svuxa.

Övergångsbestämmelse om bidrag vid korttidsstudier

Som nämnts under avsnittet om bidrag vid studier

under kortare tid föreslås i propositionen att en ny

övergångsbestämmelse (punkt 2 a) införs i den nya

studiestödslagen för att underlätta övergången till

den nya ordningen för bidrag vid korttidsstudier.

Studerande som före den 1 juli 2001 har påbörjat en

utbildning och fått korttidsstudiestöd eller

internatbidrag av Centrala stu-diestödsnämnden för

den utbildningen skall kunna få fortsätta med samma

studiestöd för att slutföra utbildningen. Denna

möjlighet bör enligt förslaget kvarstå längst t.o.m.

den 31 augusti 2001.

Ikraftträdande

Enligt regeringens förslag skall samtliga ändringar

i den nya studiestödslagen (1999:1395) och dess

övergångsbestämmelser träda i kraft samtidigt som

den nya lagen, nämligen den 1 juli 2001.

Motioner

Avslag på regeringens förslag till ändringar i

studiestödslagen och dess övergångsbestämmelser

begärs av Moderata samlingspartiet och

Centerpartiet.

I motion 2000/01:Ub44 yrkande 1 i denna del

anmärker Moderaterna att regeringens förslag är ett

ytterligare bevis på att det system som kommer att

införas till sommaren inte fungerar. Det är inte ett

reformerat studiestödssystem utan på sin höjd små

justeringar i ett gammaldags statiskt system som är

svåröverskådligt både för staten och för

studenterna. Moderaterna redovisar i motionen hur de

anser att ett verkligt reformerat studiemedelssystem

bör vara utformat.

Också Centerpartiet anser i motion 2000/01:Ub46

yrkande 1 i denna del att det inte räcker med att

lappa och laga ett studiestödssystem som redan från

början var otillräckligt. Det behövs ett nytt

system, menar motionärerna. De lämnar i motionen

synpunkter och förslag i frågor om studiestöd.

Utskottets ställningstagande

Utskottet föreslår att riksdagen antar regeringens

förslag till lag om ändring i studiestödslagen

(1999:1395) samt avslår motionerna 2000/01:Ub44

yrkande 1 i denna del och 2000/01:Ub46 yrkande 1 i

denna del.

Förslagen är enligt utskottets mening

välmotiverade. I likhet med regeringen finner

utskottet det angeläget att vissa studerande som

påbörjat en flerårig högskoleutbildning med

studiemedel enligt det nuvarande systemet ges

möjligheter att slutföra sina högskolestudier med

studiemedel. Det är också viktigt, i perspektivet av

ett livslångt lärande, att underlätta för studerande

över 41 års ålder att skaffa sig en längre

kompetenshöjande utbildning med studielån. Övriga

ändringar i studiestödslagen föranleder inga

kommentarer från utskottets sida.

Övrigt

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå motionsyrkanden om ett

nytt studiemedelssystem m.m., om utvidgad

möjlighet till dispens från

tolvterminersregeln vid beviljande av

studiemedel, om översyn av

återbetalningskraven samt om införande av

sanktioner vid förseningar av studiemedel.

Ett motionsyrkande om studiemedel vid

folkhögskolestudier bör avslås med hänvisning

till att regeringen inom kort kommer att

fatta beslut i frågan.

Jämför reservationerna 3 (m), 4 (c), 5 (kd,

fp), 6 (kd) och 7 (fp).

Moderata samlingspartiet och Centerpartiet har lagt

fram var sitt förslag till ett nytt

studiemedelssystem m.m.

Moderaterna pläderar i motion 2000/01:Ub44 yrkande

2 för ett mer enhetligt studiemedelssystem och

konkurrensutsättning av Centrala studiestödsnämnden.

Enligt Moderaterna är ett överblickbart, fungerande

system för studiefinansiering viktigt för att fler

skall söka sig till den högre utbildningen. De anger

tre utgångspunkter för ett verkligt reformerat

studiemedelssystem. Det skall ge utrymme för längre

studietid än 12 terminer och inte diskriminera

studerande på grund av ålder. Inkomstprövningen

skall avskaffas och räntorna på studielånen bli

avdragsgilla. Återbetalningen av studielånen skall

kopplas till skuldens storlek; undantag från

återbetalning skall gälla vid dödsfall och om

individen blir konstaterat oförmögen att betala sina

skulder. Moderaterna förordar att

studiemedelsservicen till studenterna

konkurrensutsätts. De menar att banker,

försäkringsbolag och andra med erfarenheter av

ekonomisk rådgivning, lånehantering etc. torde ha

goda förutsättningar att svara upp mot de krav de

studerande och statsmakterna måste ställa när det

gäller statligt garanterade finansieringsformer.

Centerpartiet anser i motion 2000/01:Ub46 yrkande

2 att riksdagen hos regeringen bör begära förslag

till ett nytt studiestödssystem. Det nya stu-

diestödssystemet skall bygga på några enkla

principer. Det skall vara enkelt och

lättöverskådlighet. Det skall konstrueras så att

subventionerna i systemet blir tydliga. Motionärerna

betonar att skuldbördan efter studietiden måste

lättas. Minskad skuldsättning och mindre framtida

amorteringar är den enskilt viktigaste faktorn för

att motverka den sociala snedrekryteringen. I

motionen hänvisas till att Centerpartiet i sin

budgetmotion hösten 2000 föreslog att studiemedel

skall bestå av 50 % bidrag och 50 % lån.

I motion 2000/01:Ub43 (m) förordas att

studiestödslagen omedelbart omarbetas för att

förhindra utslagning och social snedrekrytering.

Enligt motionären kommer regeringens förslag i

propositionen inte att undanröja de problem som

skapats genom de senaste ändringarna av

studiemedelssystemet. Ett antal långtidsstuderande

och forskarstuderande kommer att tvingas avbryta sin

utbildning till förfång både för dem själva och för

samhället, som har behov av deras kompetens.

U t s k o t t e t föreslår avslag på

motionsyrkandena.

Riksdagen beslutade så sent som vid förra

riksmötet om ett nytt stu-diestödssystem och avslog

då motsvarande motionsyrkanden från Moderaterna och

Centerpartiet om annan utformning av

studiestödssystemet (prop. 1999/2000:10, bet. UbU7,

rskr. 96). Även i samband med budgetbehandlingen

hösten 2000 av anslagen inom utgiftsområde 15 har

motionsyrkanden från dessa båda partier om ändring i

det beslutade nya studiestödssystemet avslagits av

riksdagen (bet. 2000/01:UbU2, rskr. 100).

Motionsförslag om konkurrensutsättning av CSN

avstyrktes likaså i utskottets nämnda

budgetbetänkande och avslogs av riksdagen.

Utskottet finner inte skäl till att ändra sina

tidigare ställningstaganden.

Frågan om möjlighet till dispens från

tolvterminersregeln vid beviljande av studiemedel

tas upp i två motioner.

Kristdemokraterna anser i motion 2000/01:Ub47

yrkande 2 att en ökad möjlighet till dispens inte

bara bör införas som övergångsregel utan återinföras

i studiestödssystemet. I ett kunskapssamhälle där

det livslånga lärandet är målet är detta nödvändigt,

menar de.

Också Folkpartiet framhåller i motion 2000/01:Ub45

yrkande 3 att det visserligen är bra med en

övergångsbestämmelse, men dispensmöjligheter behövs

också när det nya systemet trätt i "full kraft".

Motionärerna betonar att det är viktigt inte minst

för studenter på långa högskoleutbildningar och för

forskarstuderande att generösare bestämmelser

införs. De föreslår att utvidgad dispensmöjlighet

skall kombineras med avtal om ökade

återbetalningsbelopp.

U t s k o t t e t anser att riksdagen bör avslå

motionsyrkandena.

Motsvarande motionsyrkanden avslogs av riksdagen

hösten 2000 i samband med budgetbehandlingen (bet.

2000/01:UbU2, rskr. 100). Utskottet hänvisade då

till att syftet med skärpningen i det nya

studiestödssystemet av möjligheterna till dispens

från tolvterminsregeln var att förebygga omfattande

skuldsättning. För dem som påbörjar sina studier i

det nya systemet skall de av riksdagen beslutade

reglerna gälla, dvs. att det för studiemedel utöver

tolv terminer skall krävas synnerliga skäl.

Utskottet förutsätter att regeringen noga följer

effekterna av den nya regleringen. Vad som skall

anses vara synnerliga skäl blir en uppgift för

Centrala studiestödsnämnden och Överklagandenämnden

för studiestöd - som inrättats den 1 maj 2001 - att

avgöra.

I motion 2000/01:Ub47 yrkande 3 tar

Kristdemokraterna upp frågan om studiemedel vid

folkhögskolestudier. De påtalar att en student som

är under 20 år och som vill studera vid

folkhögskola, till skillnad från en student vid

högskolan, inte har rätt att ta studielån. Detta är

en orimlighet som antagligen enbart beror på ett

misstag i systemet, och det bör därför snarast

rättas till.

U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår

motionsyrkandet med hänvisning till att regeringen

inom kort kommer att fatta beslut i frågan.

Enligt gällande bestämmelser lämnas studiehjälp

längst t.o.m. det första kalenderhalvåret det år då

eleven fyller 20 år. En elev som efter 20 års ålder

går kvar i en gymnasial utbildning får studiemedel

fr.o.m. det andra kalenderhalvåret det år då han

eller hon fyller 20 år. En studerande i högskolan

kan få studiemedel även före 20 års ålder.

Utbildningar som ger rätt till studiehjälp

respektive studiemedel finns förtecknade i bilaga

till studiestödsförordningen. Utbildningens karaktär

- högskolemässig/eftergymnasial eller

gymnasial/motsvarande - avgör vilket stu-destöd som

kan lämnas.

I propositionen Ett reformerat studiestödssystem

anförde regeringen följande om gränsdragningen

mellan studiehjälp och studiemedel. Den bör göras på

så sätt att främst sådana utbildningar skall

berättiga till studiemedel oavsett ålder, vilka

fordrar att de studerande för att antas till

utbildningen har ett slutbetyg från en treårig

utbildning i gymnasieskolan eller motsvarande

utbildning (prop. 1999/2000:10 s. 102). Regeringen

aviserade sin avsikt att skapa en mer ändamålsenlig

indelning i bilagan till studiestödsförordningen.

Enligt uppgift från Utbildningsdepartementet har en

översyn i detta syfte gjorts inom departementet,

bl.a. av utbildningar inom folkhögskolan. Som nämnts

kommer regeringen inom kort att besluta om ändring

av bilagan till studiestödsförordningen (2000:655).

En översyn av återbetalningskraven begärs i motion

2000/01:Ub47 yrkande 4 från Kristdemokraterna. De

anser att det finns en risk för att de nya hårdare

kraven på återbetalning kommer att innebära att

framför allt äldre, lågavlönade deltidsarbetare

kommer att avstå från att studera, även om behov och

vilja finns. Reglerna bör därför ses över.

U t s k o t t e t erinrar om att i det nya

studiestödssystemet är utgångspunkten för

återbetalningsreglerna att alla skall hinna betala

tillbaka sina lån och att den enskildes ansvar för

upptagna lån skall vara tydligt. Det belopp som

skall återbetalas ett visst år (årsbeloppet)

relateras till skuldens storlek, räntan för året och

antalet återbetalningsår; inte till låntagarens

inkomst. Årsbeloppet räknas för varje år upp med 2 %

vid oförändrad ränta. Dock har vissa s.k.

trygghetsregler införts. Årsbeloppet får sättas ned

till 5 % av låntagarens aktuella inkomst under

betalningsåret. När låntagaren nått 50 års ålder

höjs denna gräns till 7 %. I sådana fall förlängs

återbetalningstiden till dess lånet blivit

slutbetalt.

Det nya studiestödssystemet beslutades av

riksdagen vid förra riksmötet och träder i kraft den

1 juli 2001. Utskottet anser inte att skäl finns att

ompröva bestämmelserna om återbetalning av

studielån. Motionsyrkandet bör avslås av riksdagen.

Folkpartiet föreslår i motion 2000/01:Ub45 yrkande 2

att sanktioner införs vid förseningar av studiemedel

i syfte att främja effektiviteten hos Centrala

studiestödsnämnden (CSN). Myndigheten föreslås

alltså bli skyldig att betala straffavgift till

studenter som inte får sina studiemedel i tid.

Motionärerna påpekar att motsvarande regel gäller i

dag för de studenter som inte sköter återbetalningar

av studiemedel på utsatt datum.

U t s k o t t e t föreslår avslag på

motionsyrkandet.

Det är angeläget att CSN handlägger

studiestödsärenden korrekt och effektivt för

samtliga studerande. En ytterligare minskning av

CSN:s resurser torde dock knappast främja vare sig

servicegraden eller effektiviteten.

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

Med hänvisning till de motiveringar som framförs

under Utskottets överväganden föreslår utskottet att

riksdagen fattar följande beslut:

1. Bidrag vid studier under kortare tid

Riksdagen antar regeringens förslag till lag om

ändring i lagen (1976:1046) om överlämnande av

förvaltningsuppgifter inom

Utbildningsdepartementets verksamhetsområde och

lag om ändring i sekretesslagen (1980:100) samt

avslår motionerna 2000/01:Ub44 yrkande 1 i denna

del, 2000/01:Ub45 yrkande 1, 2000/01:Ub46 yrkande

1 i denna del och 2000/01:Ub47 yrkande 1.

Reservation 1 (m, kd, c, fp)

2. Vissa ändringar i den nya

studiestödslagen och dess

övergångsbestämmelser

Riksdagen antar regeringens förslag till lag om

ändring i studiestödslagen (1999:1395) samt

avslår motionerna 2000/01:Ub44 yrkande 1 i denna

del och 2000/01:Ub46 yrkande 1 i denna del.

Reservation 2 (m, c)

3. Ett nytt studiemedelssystem m.m.

Riksdagen avslår motionerna 2000/01:Ub43,

2000/01:Ub44 yrkande 2 och 2000/01:Ub46 yrkande

2.

Reservation 3 (m)

Reservation 4 (c)

4. Möjlighet till dispens från

tolvterminersregeln vid beviljande av

studiemedel

Riksdagen avslår motionerna 2000/01:Ub45

yrkande 3 och 2000/01:

Ub47 yrkande 2.

Reservation 5 (kd, fp)

5. Studiemedel vid folkhögskolestudier

Riksdagen avslår motion 2000/01:Ub47 yrkande 3.

Reservation 6 (kd) - delvis

6. Översyn av återbetalningskraven

Riksdagen avslår motion 2000/01:Ub47 yrkande 4.

Reservation 6 (kd) - delvis

7. Införande av sanktioner vid förseningar

av studiemedel

Riksdagen avslår motion 2000/01:Ub45 yrkande 2.

Reservation 7 (fp)

Stockholm den 8 maj 2001

På utbildningsutskottets vägnar

Jan Björkman

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Jan

Björkman (s), Britt-Marie Danestig (v), Beatrice Ask

(m), Eva Johansson (s), Lars Hjertén (m), Majléne

Westerlund Panke (s), Torgny Danielsson (s), Tomas

Eneroth (s), Erling Wälivaara (kd), Per Bill (m),

Gunnar Goude (mp), Sofia Jonsson (c), Ulf Nilsson

(fp), Anders Sjölund (m), Nils-Erik Söderqvist (s),

Camilla Sköld Jansson (v) och Maria Larsson (kd).

Reservationer

Utskottets förslag till riksdagsbeslut och

ställningstaganden har föranlett följande

reservationer. I rubriken anges inom parentes vilken

punkt i utskottets förslag till riksdagsbeslut som

behandlas i avsnittet.

1. Bidrag vid studier under kortare

tid (punkt 1) - m, kd, c, fp

av Beatrice Ask (m), Lars Hjertén (m), Erling

Wälivaara (kd), Per Bill (m), Sofia Jonsson (c),

Ulf Nilsson (fp), Anders Sjölund (m) och Maria

Larsson (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 1 borde

ha följande lydelse:

1. Bidrag vid studier under kortare tid

Riksdagen avslår regeringens förslag till lag

om ändring i lagen (1976:

1046) om överlämnande av förvaltningsuppgifter

inom Utbildningsdepartementets verksamhetsområde

och lag om ändring i sekretesslagen (1980:100).

Därmed bifaller riksdagen motionerna 2000/01:Ub44

yrkande 1 i denna del, 2000/01:Ub45 yrkande 1 och

2000/01:Ub46 yrkande 1 i denna del samt bifaller

delvis motion 2000/01:Ub47 yrkande 1.

Ställningstagande

Regeringens förslag om fördelningen av bidrag vid

studier under kortare tid avser bl.a. att en

förvaltningsuppgift, som innebär myndighetsutövning

mot enskild, skall överlämnas till två fackliga

intresseorganisationer. Enligt vår mening skall

rätten att fördela studiestöd av skattemedel inte

ges till fackföreningar. Regeringen gynnar dessutom

ensidigt organisationerna LO och TCO. Tanken

påminner om nykorporativism och kan medföra

betydande risker från rättssäkerhetssynpunkt för

enskilda människor. Vi hänvisar till att Lagrådet

framfört allvarlig kritik mot bristen på riktlinjer

i propositionen, särskilt när det gäller garantier

för rättssäkerhet.

Mot bakgrund av vad vi här har anfört föreslår vi

att riksdagen avslår regeringens förslag till lag om

ändring i lagen (1976:1046) om överlämnande av

förvaltningsuppgifter inom Utbildningsdepartementets

verksamhetsområde och lag om ändring i

sekretesslagen (1980:100). Detta innebär att

riksdagen bifaller motionerna 2000/01:Ub44 yrkande 1

i denna del, 2000/01:Ub45 yrkande 1 och 2000/01:Ub46

yrkande 1 i denna del samt delvis bifaller motion

2000/01:Ub47 yrkande 1.

2. Vissa ändringar i den nya

studiestödslagen och dess

övergångsbestämmelser (punkt 2) - m,

c

av Beatrice Ask (m), Lars Hjertén (m), Per Bill

(m), Sofia Jonsson (c) och Anders Sjölund (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 2 borde

ha följande lydelse:

2. Vissa ändringar i den nya

studiestödslagen och dess

övergångsbestämmelser

Riksdagen avslår regeringens förslag till lag

om ändring i studiestödslagen (1999:1395). Därmed

bifaller riksdagen motionerna 2000/01:Ub44

yrkande 1 i denna del och 2000/01:Ub46 yrkande 1

i denna del.

Ställningstagande

Vi anser att regeringens förslag till ändringar i

den nya studiestödslagen och dess

övergångsbestämmelser är ytterligare ett bevis på

att det studiestödssystem som kommer att införas

till sommaren inte fungerar. Det är inte ett

reformerat studiestödssystem utan på sin höjd små

justeringar i ett gammaldags statiskt system som är

svåröverskådligt både för staten och för

studenterna. Vi yrkade avslag på propositionen om

ett reformerat studiesystem (prop. 1999/2000:10).

Enligt vår mening bör riksdagen avslå även de nu

framlagda ändringsförslagen. Det beslutade

studiestödssystemet bör inte införas. Riksdagen bör

bifalla motionerna 2000/01:Ub44 yrkande 1 i denna

del och 2000/01:Ub46 yrkande 1 i denna del.

3. Ett nytt studiemedelssystem m.m.

(punkt 3) - m

av Beatrice Ask (m), Lars Hjertén (m), Per Bill

(m) och Anders Sjölund (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 3 borde

ha följande lydelse:

3. Ett nytt studiemedelssystem m.m.

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som framförs i reservation 3. Därmed

bifaller riksdagen motion 2000/01:Ub44 yrkande 2,

bifaller delvis motion 2000/01:Ub43 och avslår

motion 2000/01:Ub46 yrkande 2.

Ställningstagande

Ett överblickbart, fungerande system för

studiefinansiering är viktigt för att fler skall

söka sig till den högre utbildningen.

Vi vill införa ett verkligt reformerat

studiemedelssystem utifrån följande utgångspunkter.

Systemet skall ge utrymme för längre studietid än 12

terminer. Ingen åldersdiskriminering får förekomma.

Systemet skall vara flexibelt, uppmuntrande och

hållbart. Inkomstprövningen skall avskaffas. Det kan

enligt vår mening inte vara rimligt att straffa dem

som vill och kan ta ansvar för sin egen försörjning.

Räntorna på studielånen skall vara avdragsgilla.

Återbetalningen av studielånen skall kopplas till

skuldens storlek. Alla skulder skall betalas

tillbaka. Undantag skall gälla vid dödsfall och om

individen blir konstaterat oförmögen att betala sina

skulder.

Vi anser vidare att den enskilde behöver bättre

information och hjälp för att kunna planera

långsiktigt när det gäller egna

kunskapsinvesteringar. Studiemedelsservicen till

studenterna bör konkurrensutsättas. Banker,

försäkringsbolag och andra med erfarenheter av

ekonomisk rådgivning, lånehantering etc. torde ha

goda förutsättningar att svara upp mot de krav de

studerande och statsmakterna måste ställa när det

gäller statligt garanterade finansieringsformer.

Regeringen bör återkomma till riksdagen med

förslag om ett mer enhetligt studiemedelssystem och

konkurrensutsättning av Centrala studiestödsnämnden.

Detta bör riksdagen tillkännage för regeringen som

sin mening och därmed bifalla motion 2000/01:Ub44

yrkande 2 och delvis bifalla motion 2000/01:Ub43.

4. Ett nytt studiemedelssystem m.m.

(punkt 3) - c

av Sofia Jonsson (c).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 3 borde

ha följande lydelse:

3. Ett nytt studiemedelssystem m.m.

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som framförs i reservation 4. Därmed

bifaller riksdagen motion 2000/01:Ub46 yrkande 2

och avslår motionerna 2000/01:Ub43 och

2000/01:Ub44 yrkande 2.

Ställningstagande

Centerpartiet anser att utgångspunkterna för ett

studiestödssystem bör vara att det skall minska den

sociala snedrekryteringen till den högre

utbildningen, att det skall vara överskådligt och

enkelt samt att de statliga subventionerna skall

vara tydliga. Det nya studiestödssystemet som träder

i kraft den 1 juli 2001 misslyckas med att nå

samtliga tre föresatser. Enligt min mening måste

skuldbördan efter studietiden lättas. Minskad

skuldsättning och mindre framtida amorteringar är

den enskilt viktigaste faktorn för att motverka den

sociala snedrekryteringen. Jag vill framhålla att

Centerpartiet i sin budgetmotion hösten 2000

förespråkade att studiemedel skall bestå av 50 %

bidrag och 50 % lån.

Riksdagen bör hos regeringen begära förslag till

ett nytt studiestödssystem och därmed bifalla motion

2000/01:Ub46 yrkande 2.

5. Möjlighet till dispens från

tolvterminersregeln vid beviljande

av studiemedel (punkt 4) - kd, fp

av Erling Wälivaara (kd), Ulf Nilsson (fp) och

Maria Larsson (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 4 borde

ha följande lydelse:

4. Möjlighet till dispens från

tolvterminersregeln vid beviljande av

studiemedel

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som framförs i reservation 5. Därmed

bifaller riksdagen motionerna 2000/01:Ub45

yrkande 3 och 2000/01:Ub47 yrkande 2.

Ställningstagande

Vi vill att regeringen återkommer till riksdagen med

förslag om att ökade möjligheter till dispens från

tolvterminersregeln vid beviljande av studiemedel

skall återinföras i studiestödssystemet. I ett

kunskapssamhälle där det livslånga lärandet är målet

är detta nödvändigt. Inte minst för studenter på

långa högskoleutbildningar och för forskarstuderande

är det viktigt att generösare bestämmelser införs.

En utvidgad dispensmöjlighet skall kombineras med

avtal om ökade återbetalningsbelopp. Vad vi här har

anfört bör riksdagen tillkännage för regeringen som

sin mening och därmed bifalla motionerna

2000/01:Ub45 yrkande 3 och 2000/01:Ub47 yrkande 2.

6. Studiemedel vid

folkhögskolestudier, m.m. (punkterna

5 och 6) - kd

av Erling Wälivaara (kd) och Maria Larsson (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkterna 5

och 6 borde ha följande lydelse:

5. Studiemedel vid folkhögskolestudier

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som framförs i reservation 6. Därmed

bifaller riksdagen motion 2000/01:Ub47 yrkande 3.

6. Översyn av återbetalningskraven

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som framförs i reservation 6. Därmed

bifaller riksdagen motion 2000/01:Ub47 yrkande 4.

Ställningstagande

Vi anser att en brist i studiestödssystemet är att

studiemedel inte utgår vid folkhögskolestudier. En

student som är under 20 år och som vill studera vid

folkhögskola har, till skillnad från en student vid

högskolan, inte rätt att ta studielån. Det innebär

att en nittonåring som tagit studenten inte

omedelbart kan fortsätta sina studier vid t.ex.

någon av folkhögskolornas yrkesförberedande

utbildningar utan måste vänta ett år. Vi menar att

detta är en orimlighet, som antagligen enbart beror

på ett misstag i systemet, och det bör därför

snarast rättas till. Vad vi här har anfört bör

riksdagen tillkännage för regeringen som sin mening

och därmed bifalla motion 2000/01:Ub47 yrkande 3.

Enligt vår mening finns det en stor risk för att de

nya hårdare kraven på återbetalning i det nya

studiestödssystemet kommer att innebära att framför

allt äldre, lågavlönade deltidsarbetare avstår från

att studera, även om behov och vilja finns. Vi anser

därför att en översyn av kraven på återbetalning bör

göras i syfte att de inte skall stänga ute vissa

grupper från utbildning. Detta bör riksdagen

tillkännage för regeringen som sin mening och därmed

bifalla motion 2000/01:Ub47 yrkande 4.

7. Införande av sanktioner vid

förseningar av studiemedel (punkt 7)

- fp

av Ulf Nilsson (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 7 borde

ha följande lydelse:

7. Införande av sanktioner vid förseningar

av studiemedel

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som framförs i reservation 7. Därmed

bifaller riksdagen motion 2000/01:Ub45 yrkande 2.

Ställningstagande

I syfte att främja effektiviteten hos Centrala

studiestödsnämnden bör sanktioner införas vid

förseningar av studiemedel. Myndigheten föreslås

alltså bli skyldig att betala straffavgift till

studenter som inte får sina studiemedel i tid.

Motsvarande regel gäller i dag för de studenter som

inte sköter återbetalningar av studiemedel på utsatt

datum. Detta bör riksdagen med bifall till motion

2000/01:Ub45 yrkande 2 tillkännage för regeringen

som sin mening.

BILAGA 1

Förteckning över behandlade förslag