Bet. 2000/01:UbU2

Utbildningsutskottets betänkande

2000/01:UBU02

Utgiftsområde 15 Studiestöd

Innehåll

Sammanfattning

Propositionen

Motionerna

Utskottet

Hemställan

Reservationer

2000/01

UbU2

Sammanfattning

I betänkandet behandlas regeringens förslag i budgetpropositionen för år 2001

till anslag inom utgiftsområde 15 Studiestöd och frågor som hänger samman med

dessa, samt motionsyrkanden med anledning av propositionen. Dessutom

behandlas fem motionsyrkanden från allmänna motionstiden 1999 och ett drygt

sjuttiotal motionsyrkanden från allmänna motionstiden 2000.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag på alla punkter. Med anledning av

fyra motionsyrkanden föreslår utskottet ett tillkännagivande till regeringen

om rätt till studiestöd för studerande på de legitimationsgrundande

utbildningarna vid Naprapathögskolan och Skandinaviska kiropraktorhögskolan.

Samtliga övriga motionsyrkanden avstyrks.

Studiebidraget i studiehjälpen till elever i gymnasieskolan höjs med 100 kr

per månad. Anslagen till studiemedel och olika former av vuxenstudiestöd är

beräknade utifrån den förändring av studiestödssystemet som skall genomföras

den 1 juli 2001 enligt riksdagens beslut förra året. Inom anslaget till

studiemedel avsätts en särskild resursram för att ca 71 000 vuxna som läser

på grundskole- eller gymnasienivå skall kunna få en bidragsdel på 82 % av

totalbeloppet för studiemedel. Anslagen till vuxenstudiestöd är beräknade för

att en successiv minskning av Kunskapslyftet skall inledas under andra

halvåret 2001. Medel till korttidsstudiestöd och internatbidrag skall

fördelas av LO, TCO och SISUS (Statens institut för särskilt

utbildningsstöd). SISUS skall också kunna bevilja timersättning vid särvux.

Moderata samlingspartiet, Kristdemokraterna, Centerpartiet och Folkpartiet

redovisar i särskilda yttranden sina budgetalternativ för utgiftsområdet.

Alla fyra partierna beräknar studiestödsanslagen med utgångspunkt i sina

förslag under utgiftsområde 16 (bet. 2000/01:UbU1). Moderaterna vill ha

oförändrat studiebidrag i studiehjälpen. Kristdemokraterna vill ha ett nytt

studiestödssystem fr.o.m. hösten 2001 för vuxna som läser på grundskole-

eller gymnasienivå. Centerpartiet beräknar medel för att studiemedlen fr.o.m.

hösten 2001 skall bestå av hälften bidrag och hälften lån. Centern vill

flytta över 5,8 miljarder kronor för vuxenstudiestöd till utgiftsområde 13.

Folkpartiet vill ta bort särskilt utbildningsbidrag och låta deltagare i

Kunskapslyftet få studiemedel med en bidragsandel på 60 %.

Vänsterpartiet och Centerpartiet begär i var sin reservation en

studiesocial utredning. Även på andra punkter finns reservationer från olika

oppositionspartier.

Propositionen

Regeringen har i proposition 2000/01:1 Budgetpropositionen för 2001,

utgiftsområde 15 Studiestöd, föreslagit

1. att riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i studie-

stödslagen (1973:349),

2. att riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen

(1983:1030) om särskilt vuxenstudiestöd för arbetslösa,

3. att riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i studie-

stödslagen (1999:1395),

4. att riksdagen godkänner att under 2001 lån tas upp i Riksgäldskontoret

för det samlade behovet av studielån om 103,2 miljarder kronor (avsnitt 4.1,

anslag 25:3, Studiemedelsräntor m.m.),

5. att riksdagen godkänner vad regeringen förordar om bidrag till vissa

organisationer m.m. (avsnitt 4.1),

6. att riksdagen bemyndigar regeringen att under 2001, i fråga om

ramanslaget 25:6 Bidrag till vissa studiesociala ändamål, beställa produktion

av studentlitteratur som inklusive tidigare åtaganden innebär utgifter på

högst 3 000 000 kronor efter 2001 (avsnitt 4.1),

7. att riksdagen för budgetåret 2001 anvisar anslagen under utgiftsområde

15 Studiestöd enligt uppställning i bilaga 4 till detta betänkande.

Regeringens lagförslag återfinns som bilaga 1, bilaga 2 och bilaga 3 till

detta betänkande.

Motionerna

Motioner från allmänna motionstiden 2000

2000/01:Ub228 av Chatrine Pålsson (kd) vari föreslås att riksdagen fattar

följande beslut: Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om ersättning under grundskoleutbildning.

2000/01:Ub235 av Mikael Oscarsson (kd) vari föreslås att riksdagen fattar

följande beslut: Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om en förändring av CSN:s praxis för de grunder på vilka

inackorderingstillägg beviljas.

2000/01:Ub260 av Bo Lundgren m.fl. (m) vari föreslås att riksdagen fattar

följande beslut:

19. Riksdagen beslutar att avskaffa fribeloppet i studiestödssystemet, samt

att räntorna på studielån skall vara avdragsgilla i enlighet med vad som

anförs i motionen.

2000/01:Ub278 av Lilian Virgin och Carina Adolfsson Elgestam (s) vari

föreslås att riksdagen fattar följande beslut: Riksdagen tillkännager för

regeringen som sin mening vad i motionen anförs om behovet av särskilda

insatser för grupper med läs- och skrivsvårigheter eller dyslexi.

2000/01:Ub279 av Annelie Enochson (kd) vari föreslås att riksdagen fattar

följande beslut: Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om behovet av en förändring av nuvarande lagstiftning, så att

alla som önskar har rätt till särskilt utbildningsbidrag för att läsa in

treårig gymnasiekompetens.

2000/01:Ub287 av Yvonne Andersson m.fl. (kd) vari föreslås att riksdagen

fattar följande beslut:

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om att studerande erbjuds studiefinansiering som är rättvis och

förutsägbar.

2000/01:Ub296 av Kerstin Kristiansson Karlstedt m.fl. (s) vari föreslås att

riksdagen fattar följande beslut: Riksdagen tillkännager för regeringen som

sin mening vad i motionen anförs om studiefinansieringen i Kunskapslyftet.

2000/01:Ub412 av Amanda Agestav och Magnus Jacobsson (kd) vari föreslås att

riksdagen fattar följande beslut:

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om att se över förutsättningarna för att höja studiebidragen för

gymnasieungdomar.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om att utreda förutsättningarna för att utöka bidragsdelens andel av

de totala studiemedlen.

2000/01:Ub419 av Sven-Erik Sjöstrand m.fl. (v) vari föreslås att riksdagen

fattar följande beslut: Riksdagen begär att regeringen tillsätter en

utredning med uppgift att se över ohälsoförsäkringen för studenter.

2000/01:Ub479 av Sofia Jonsson m.fl. (c) vari föreslås att riksdagen fattar

följande beslut:

14. Riksdagen begär att regeringen låter göra en översyn av de bestämmelser

som tillämpas vid bedömningen av vilka utbildningar som skall vara

studiemedelsberättigade.

22. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om ett enhetligt studerandebegrepp.

23. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om att se över dispensregler för antal terminer i högre utbildning.

2000/01:Ub493 av Agne Hansson (c) vari föreslås att riksdagen fattar följande

beslut:

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om Kalmar län som försöksområde för avskrivning av studieskulder.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om principer för ett nytt studiefinansieringssystem till nytta för

studenter vid Högskolan i Kalmar och hela Sverige.

2000/01:Ub701 av Sten Tolgfors (m) vari föreslås att riksdagen fattar

följande beslut:

1. Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag till en ny modell för

studielån i bank i enlighet med vad som anförs i motionen.

2. Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag till nedläggning av

Centrala studiestödsnämnden (CSN) i enlighet med vad som anförs i motionen.

2000/01:Ub702 av Lennart Fridén (m) vari föreslås att riksdagen fattar

följande beslut: Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om en justering av studiestödssystemet för att inte

långtidsstudier skall omöjliggöras.

2000/01:Ub703 av Harald Nordlund (fp) vari föreslås att riksdagen fattar

följande beslut: Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om en översyn av trygghetssystemen för studenter med barn.

2000/01:Ub704 av Tuve Skånberg och Per Landgren (kd) vari föreslås att

riksdagen fattar följande beslut:

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om att utreda alternativet att utförsälja studielånsstocken på

marknaden.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om att mot en bonus ge möjlighet för dem som önskar att i förtid

återbetala sina studieskulder.

2000/01:Ub705 av Anita Sidén och Cecilia Magnusson (m) vari föreslås att

riksdagen fattar följande beslut: Riksdagen tillkännager för regeringen som

sin mening att studerande bör kunna ta studiemedel i fler än maximalt tolv

terminer i enlighet med vad som anförs i motionen.

2000/01:Ub706 av Kent Olsson och Christel Anderberg (m) vari föreslås att

riksdagen fattar följande beslut:

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om en reformering av studiestödssystemet.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om att CSN läggs ner.

2000/01:Ub707 av Annelie Enochson (kd) vari föreslås att riksdagen fattar

följande beslut: Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om behovet av en förändring av nuvarande lagstiftning, så att

alla som önskar har rätt till särskilt utbildningsbidrag för att läsa in

treårig gymnasiekompetens.

2000/01:Ub708 av Åke Gustavsson m.fl. (s) vari föreslås att riksdagen fattar

följande beslut: Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om det särskilda utbildningsbidraget (UBS).

2000/01:Ub709 av Patrik Norinder och Anne-Katrine Dunker (m) vari föreslås

att riksdagen fattar följande beslut: Riksdagen tillkännager för regeringen

som sin mening vad i motionen anförs om tillgång till studiemedel.

2000/01:Ub710 av Anders Sjölund (m) vari föreslås att riksdagen fattar

följande beslut: Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om slopande av fribeloppsgränsen i studiestödssystemet.

2000/01:Ub711 av Lars Lindblad (m) vari föreslås att riksdagen fattar

följande beslut:

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om nedläggningen av CSN.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om borttagandet av fribeloppet.

2000/01:Ub712 av Erling Wälivaara (kd) vari föreslås att riksdagen fattar

följande beslut: Riksdagen begär att regeringen återkommer med förslag om en

försöksverksamhet med avskrivning av statliga studielån för ungdomar som

väljer att bo och arbeta i glesbygden som finansieras inom ramen för

studiemedelssystemet.

2000/01:Ub713 av Carina Adolfsson Elgestam och Carina Ohlsson (s) vari

föreslås att riksdagen fattar följande beslut: Riksdagen tillkännager för

regeringen som sin mening vad i motionen anförs om en översyn av

studiebidragssystemet för ungdomar.

2000/01:Ub714 av Elizabeth Nyström och Björn Leivik (m) vari föreslås att

riksdagen fattar följande beslut: Riksdagen tillkännager för regeringen som

sin mening vad i motionen anförs om CSN:s och bankernas roll när det gäller

studielån.

2000/01:Ub715 av Elizabeth Nyström och Björn Leivik (m) vari föreslås att

riksdagen fattar följande beslut: Riksdagen tillkännager för regeringen som

sin mening vad i motionen anförs om att avskaffa fribeloppet och införa en

poänggräns.

2000/01:Ub716 av Anita Sidén och Lennart Fridén (m) vari föreslås att

riksdagen fattar följande beslut: Riksdagen tillkännager för regeringen som

sin mening vad i motionen anförs om att ändra studiemedelssystemet.

2000/01:Ub717 av Anne-Katrine Dunker och Ewa Thalén Finné (m) vari föreslås

att riksdagen fattar följande beslut: Riksdagen tillkännager för regeringen

som sin mening vad som i motionen anförs om vikten av en förändring av CSN.

2000/01:Ub718 av Ulf Nilsson och Helena Bargholtz (fp) vari föreslås att

riksdagen fattar följande beslut:

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om att principerna för rätt till studiefinansiering skall

snabbutredas, bl.a. utifrån ställningstagande till studiefinansiering av

naprapatutbildning.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om att lämna förslag till hur nya utbildningar skall kunna prövas för

att komma i fråga för rätt till studiefinansiering.

2000/01:Ub719 av Åsa Torstensson (c) vari föreslås att riksdagen fattar

följande beslut: Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om en översyn av studiemedelssystemet så att konststuderande

ges rättvisa förutsättningar.

2000/01:Ub720 av Lena Sandlin-Hedman m.fl. (s) vari föreslås att riksdagen

fattar följande beslut: Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om dispensregler för att slutföra studier med

studiemedel.

2000/01:Ub721 av Rinaldo Karlsson och Carin Lundberg (s) vari föreslås att

riksdagen fattar följande beslut: Riksdagen tillkännager för regeringen som

sin mening vad i motionen anförs om en översyn av reglerna i

studiestödssystemet.

2000/01:Ub722 av Kia Andreasson m.fl. (mp) vari föreslås att riksdagen fattar

följande beslut: Riksdagen tillkännager för regeringen vad i motionen anförs

om att bevilja elever i gymnasiesärskolan ungdomsstudiebidrag i stället för

förlängt barnbidrag.

2000/01:Ub723 av Lena Sandlin-Hedman och Laila Bäck (s) vari föreslås att

riksdagen fattar följande beslut: Riksdagen tillkännager för regeringen som

sin mening vad i motionen anförs om behovet av att en översyn görs med

utgångspunkt i invandrares behov av ett väl fungerande

studiefinansieringssystem vid SFI-studier, gymnasiestudier samt

uppgradering/komplettering av gymnasieutbildning.

2000/01:Ub724 av Erling Wälivaara m.fl. (kd) vari föreslås att riksdagen

fattar följande beslut:

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om ett nytt heltäckande studiestödssystem.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om en konsekvensanalys av situationen för studerande med barn.

3. Riksdagen begär att regeringen tillsätter en studiesocial utredning som

belyser hur väl andra trygghetssystem kompletterar studiefinansieringssy-

stemen.

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om att elever i gymnasiesärskolan bör omfattas av studiemedelssy-

stemet.

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om rätten att bedriva gymnasiestudier inom tidsperioden mellan 16 och

25 år.

6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om ett nytt gymnasiestudiebidrag på 1 350 kr/månad under 10 månader

per år.

7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om ett nytt vuxenutbildningsstöd för studerande som saknar betyg från

grund- och/eller gymnasieskola.

8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om höjd studiebidragsdel för universitets- och högskolestudier till

40 % av totalbeloppet.

9. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om ett avskaffande av inkomsttakets påverkan på bidragsdelen i

studiebidraget.

10. Riksdagen begär att regeringen utreder hur behovet av CSN:s upplåning

hos riksgälden kan minska.

11. Riksdagen anvisar för budgetåret 2001 anslagen under utgiftsområde 15

Studiestöd med de ändringar i förhållande till regeringens förslag som

framgår av i motionen redovisad uppställning.

2000/01:Ub725 av Sofia Jonsson m.fl. (c) vari föreslås att riksdagen fattar

följande beslut: Riksdagen anvisar för bugetåret 2001 anslagen under

utgiftsområde 15 Studiestöd med de ändringar i förhållande till regeringens

förslag som framgår av i motionen redovisad uppställning.

2000/01:Ub726 av Yvonne Ångström (fp) vari föreslås att riksdagen fattar

följande beslut: Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som

i motionen anförs om en översyn av möjligheterna till dispens för

utlandsboende vad gäller stöd från CSN.

2000/01:Ub727 av Lisbeth Staaf-Igelström m.fl. (s) vari föreslås att

riksdagen fattar följande beslut: Riksdagen tillkännager för regeringen som

sin mening vad i motionen anförs om att utreda förutsättningarna för

studiemedel för naprapatutbildning.

2000/01:Ub728 av Lars U Granberg och Kristina Zakrisson (s) vari föreslås att

riksdagen fattar följande beslut: Riksdagen tillkännager för regeringen som

sin mening vad i motionen anförs om behovet av en översyn av hur vårdbidraget

påverkar studiestödet.

2000/01:Ub729 av Nikos Papadopoulos och Paavo Vallius (s) vari föreslås att

riksdagen fattar följande beslut: Riksdagen tillkännager för regeringen som

sin mening vad i motionen anförs om att utreda förutsättningarna för att

legitimerad naprapatutbildning kan berättiga till studiemedel under hela

utbildningstiden.

2000/01:Ub730 av Susanne Eberstein m.fl. (s) vari föreslås att riksdagen

fattar följande beslut: Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om att genomföra en översyn angående de ekonomiska

förutsättningarna vid högskolestudier för ensamstående föräldrar.

2000/01:Ub731 av Cinnika Beiming m.fl. (s) vari föreslås att riksdagen fattar

följande beslut: Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om utredande av trygghetssystemens funktionssätt och effekter

för Sveriges studenter.

2000/01:Ub732 av Berit Andnor och Rune Berglund (s) vari föreslås att

riksdagen fattar följande beslut: Riksdagen tillkännager för regeringen som

sin mening vad i motionen anförs om studiestöd.

2000/01:Ub733 av Agneta Brendt (s) vari föreslås att riksdagen fattar

följande beslut: Riksdagen begär att regeringen följer upp

studiemedelsreformen, i enlighet med vad som anförs i motionen.

2000/01:Ub805 av Helena Höij m.fl. (kd) vari föreslås att riksdagen fattar

följande beslut:

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om ett avskaffande av fribeloppet.

2000/01:Ub810 av Yvonne Andersson m.fl. (kd) vari föreslås att riksdagen

fattar följande beslut:

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om en undersökning av studenters studiesociala situation.

2000/01:Ub819 av Beatrice Ask m.fl. (m) vari föreslås att riksdagen fattar

följande beslut:

17. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om studiemedlen.

26. Riksdagen beslutar att under anslaget 25:1, Studiehjälp, anvisa

2 396 483 kr år 2001, 2 437 310 kr år 2002 och 2 474 600 kr för år 2003 i

enlighet med vad som anförs i motionen.

27. Riksdagen beslutar att under anslaget 25:2, Studiemedel, anvisa

7 895 982 kr år 2001, 11 063 330 kr år 2002 och 12 356 010 kr för år 2003 i

enlighet med vad som anförs i motionen.

28. Riksdagen beslutar att under anslaget 25:4, Vuxenstudiestöd, anvisa

4 647 624 kr år 2001, 2 214 018 kr för år 2002 och 1 830 195 kr år 2003 i

enlighet med vad som anförs i motionen.

2000/01:Ub820 av Ulf Nilsson m.fl. (fp) vari föreslås att riksdagen fattar

följande beslut:

23. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om inrättande av ett utbildningskonto.

24. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om möjlighet att låna av det allmänna pensionssystemet för att

finansiera utbildning.

26. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om att bidragsnivån för studenter som studerar på motsvarande

gymnasienivå bör sättas till 60 % av studiemedlet.

27. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening att totalbeloppet

för alla studerande bör höjas med 200 kr per månad.

28. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om att gränsen för vad en student får tjäna innan studiemedlen skärs

ned höjs till 300 % av basbeloppet.

34. Riksdagen anvisar för budgetåret 2001 anslagen under utgiftsområde 15

Studiestöd samt utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning med de

ändringar i förhållande till regeringens förslag som framgår av i motionen

redovisad uppställning (delvis).

2000/01:Fi210 av Lennart Daléus m.fl. (c) vari föreslås att riksdagen fattar

följande beslut:

8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om inrättandet av ett system med avskrivning av studieskulder från

halvårsskiftet 2001.

2000/01:Fi211 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) vari föreslås att riksdagen

fattar följande beslut:

18. Riksdagen anvisar för budgetåret 2001 anslagen under utgiftsområde 15

Studiestöd och utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning med de

ändringar i förhållande till regeringens förslag som framgår av i motionen

redovisad uppställning (delvis).

2000/01:Sf227 av Tuve Skånberg och Annelie Enochson (kd) vari föreslås att

riksdagen fattar följande beslut:

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om att utforma studiemedelssystemet så att det inte missgynnar den som

blir gravid.

2000/01:Kr537 av Kent Olsson m.fl. (m) vari föreslås att riksdagen fattar

följande beslut:

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om studiemedel, studietid i högskolan samt ortsföreträde för

elitidrottare.

2000/01:T230 av Britt Bohlin m.fl. (s) vari föreslås att riksdagen fattar

följande beslut:

8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen

anförs om kompetensutveckling i arbetslivet.

2000/01:N268 av Yvonne Ångström m.fl. (fp) vari föreslås att riksdagen fattar

följande beslut:

17. Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag till en

försöksverksamhet gällande möjligheten till avskrivning av studiemedel i

glesbygden.

2000/01:N383 av Matz Hammarström m.fl. (mp) vari föreslås att riksdagen

fattar följande beslut:

2. Riksdagen begär att regeringen utreder effekterna av en avskrivning av

studielånen för de nyutexaminerade akademiker som flyttar till

avfolkningshotade kommuner.

2000/01:A808 av Matz Hammarström m.fl. (mp) vari föreslås att riksdagen

fattar följande beslut:

34. Riksdagen begär att regeringen enligt vad som framförts i motionen

tillsätter en utredning om att återinföra barntillägget i studiemedlet.

Motion med anledning av proposition 2000/01:3 Forskning och förnyelse

2000/01:Ub12 av Lennart Daléus m.fl. (c) vari föreslås att riksdagen fattar

följande beslut:

11. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om studiemedelssystemet och social snedrekrytering.

13. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om en studiesocial utredning.

Motioner från allmänna motionstiden 1999

1999/2000:Ub421 av Erling Wälivaara m.fl. (kd) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om en undersökning av den studiesociala problematiken.

1999/2000:Ub499 av Sofia Jonsson m.fl. (c) vari yrkas

28. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om ett enhetligt studerandebegrepp,

34. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om en studiesocial utredning.

1999/2000:Ub707 av Britt-Marie Danestig m.fl. (v) vari yrkas att riksdagen

som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en

utredning med uppdrag att se över hur studiestödssystemet kan kompletteras av

andra förmånssystem för vuxenstuderande och studenter.

1999/2000:Ub710 av Susanne Eberstein m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen hos

regeringen begär förslag om att tillsätta en utredning enligt vad i motionen

anförts om ekonomiska förutsättningar vid högskolestudier för ensamstående

föräldrar.

Utskottet

Inledning

Riksdagen har den 22 november 2000 fastställt utgiftsramen för utgiftsområde

15 Studiestöd budgetåret 2001 (prop. 2000/01:1 Förslag till statsbudget,

finansplan m.m., bet. FiU1, rskr. 36). Ramen omfattar 21 621 806 000 kr.

Vid det förra riksmötet beslutade riksdagen om ett nytt, samordnat studie-

stödssystem (prop. 1999/2000:10, bet. UbU7, rskr. 96). Reformen berör alla

nuvarande studiestödsformer med undantag för studiehjälp och särskilt

utbildningsbidrag. Riksdagen antog en ny studiestödslag (1999:1395), som

skall träda i kraft den 1 juli 2001. Det budgetförslag som utskottet här

behandlar gäller alltså dels studiestöd i hittillsvarande former under första

halvåret, dels studiehjälp, studiemedel i den nya formen samt särskilt

utbildningsbidrag under andra halvåret och vuxenstudiestöd i äldre former för

personer som påbörjat studier med sådant stöd före den 1 juli 2001.

Regeringens budgetförslag innefattar en höjning av beloppet för studiebi-

drag inom studiehjälpssystemet. Detta föranleder förslag om ändringar i såväl

den hittillsvarande som den nya studiestödslagen. Med anledning av ändringar

i terminologin när det gäller arbetsmarknadspolitiska åtgärder föreslås i

propositionen också vissa följdändringar i lagarna på studiestödsområdet.

Utskottet går först in på regeringens redovisning och bedömning av resultat

inom utgiftsområdet. Därefter tar utskottet först upp regeringens förslag

till lagändringar och anslag inom utgiftsområdet samt motionsyrkanden som

berör dessa. Sist behandlar utskottet ett stort antal motionsyrkanden om

tillkännagivanden i olika frågor. De tas upp i följande ordning: först

yrkanden som rör studiestöd till ungdomar vid gymnasial utbildning, därefter

yrkanden om studiemedel i allmänhet, så yrkanden om studiestöd för

vuxenutbildning, om utbildningskonton och om utredning av studiesociala

frågor samt slutligen vissa övriga frågor.

Studiestödet ingår enligt regeringens förslag i politikområdet

Utbildningspolitik, som i propositionen behandlas i anslutning till

utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning. Mål för detta

politikområde behandlas därför i utskottets betänkande 2000/01:UbU1.

Resultat

Resultatinformation rörande studiestödet lämnas i budgetpropositionens

avsnitt om utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning (s. 108

ff.).

Regeringen angav i budgetpropositionerna för åren 1999 och 2000 som mål för

studiestödet att det skall bidra till att de övergripande målen för

utbildningspolitiken uppnås. Studiestödet skall verka rekryterande och därmed

bidra till högt deltagande i utbildningen samt ha en utjämnande verkan mellan

individer och grupper i befolkningen och därmed bidra till ökad social

rättvisa (prop. 1999/2000:1 utg.omr. 15 s. 10).

Nu redovisas i budgetpropositionen uppgifter om antalet studiestödstagare,

uppdelat på kön, samt utbetalade studiestödsbelopp av olika slag och antalet

mottagare av dessa under år 1999.

Antalet elever som fått studiehjälp är i stort sett oförändrat jämfört med

föregående år.

Trots de senaste årens utbildningssatsningar på gymnasieskole- och

högskolenivå har inte antalet studiemedelstagare ökat, totalt sett. Däremot

minskade antalet studiemedelstagare som studerar på gymnasial nivå med 4 %,

medan antalet studiemedelstagare som bedriver studier på eftergymnasial nivå

ökade med 3 %.

Antalet personer som fått studiestöd för kortare eller längre tids studier

utomlands ökade med 3 %.

Cirka 66 % av de studerande som var registrerade i grundläggande svensk

högskoleutbildning utnyttjade studiemedlens bidragsdel under läsåret

1998/99.

När det gäller vuxenstudiestöden har efterfrågan på särskilt

utbildningsbidrag (ubs) minskat med nästan 14 200 personer jämfört med

föregående budgetår. Efterfrågan på ubs från studerande som har anställning

överstiger dock tillgängliga medel. Antalet som studerade med särskilt

vuxenstudietöd (svux) eller särskilt vuxenstudiestöd för arbetslösa (svuxa)

ökade med ca 16 400 personer. Även efterfrågan på svux överstiger

tillgängliga medel.

År 1999 fick ca 262 000 låntagare anstånd med återbetalning av sina

studielån, vilket är en minskning med 10 % jämfört med föregående budgetår.

Regeringens slutsats är att studiestödssystemen har fungerat relativt väl som

rekryteringsinstrument till de utbildningsplatser som utbildningsväsendet

erbjuder. Det finns inga tecken på att utbildningsanordnarna hindras från att

fylla utbildningsplatserna på grund av studiestödssystemet. Regeringen anser

att den begränsning på 15 % av tillgängliga medel som gäller för tilldelning

av ubs till personer som har anställning bör kvarstå.

U t s k o t t e t har inget att erinra mot regeringens resultatredovisning

och -bedömning. I betänkande 2000/01:UbU1 erinrar utskottet om att målen för

de statliga insatserna bör utformas så att de blir mätbara och

uppföljningsbara. I detta ligger att regeringens resultatredovisning och -

bedömning bör göras med utgångspunkt i målen för verksamheten och ge

möjlighet att bedöma i vilken utsträckning målen har uppnåtts.

Ändringar i vissa lagar

Under första halvåret 2001 kommer den tidigare studiestödslagen (1973:349)

att vara fortsatt gällande. Likaså kommer under första halvåret 2001 den

tidigare lagen om särskilt vuxenstudiestöd för arbetslösa (1983:1030) att

vara gällande. Den upphör att gälla när den nya studiestödslagen (1999:1395)

träder i kraft.

Regeringen föreslår - i konsekvens med sitt förslag under utgiftsområde 12 om

höjning av barnbidraget - att beloppet för studiebidraget inom

studiehjälpssystemet skall höjas med 100 kr per månad fr.o.m. den 1 januari

2001. Beloppet för studiebidrag i studiehjälpssystemet anges i

studiestödslagen. Regeringen föreslår ändring av 3 kap. 6 § studiestödslagen

(1973:349) och av 2 kap. 7 § studiestödslagen (1999:1395), där beloppet

anges. Det nya beloppet är 950 kr per månad, dvs. en höjning med 100 kr.

I propositionen föreslås också vissa andra ändringar i den nya studie-

stödslagen. Det gäller förtydligande i 3 kap. 17 § att fribeloppet är högre

vid kortare studietid och lägre vid längre studietid, p. 8

övergångsbestämmelserna angående rätten till viss avskrivning av studielån

som man fått för studier på gymnasial nivå och en ny punkt 12 i

övergångsbestämmelserna angående tidpunkten då man måste börja återbetalning

av studielån i vissa fall.

Med anledning av ändringar som gjorts i arbetsmarknadsförfattningarna

föreslås vidare ändringar i ett antal paragrafer såväl i den gamla som i den

nya studiestödslagen samt även i lagen (1983:1030) om särskilt vuxenstudie-

stöd för arbetslösa. Ändringarna innebär att ordet aktivitetsstöd skall

ersätta ordet utbildningsbidrag.

Den nya studiestödslagen (1995:1395) träder enligt riksdagens tidigare

beslut i kraft den 1 juli 2001. Ändringarna i den gamla studiestödslagen

(1973:349) och lagen (1983:1030) om särskilt vuxenstudiestöd för arbetslösa

föreslås träda i kraft den 1 januari 2001.

U t s k o t t e t föreslår att riksdagen antar regeringens förslag.

Anslag för budgetåret 2001

Regeringens förslag

Regeringens förslag till anslagsbelopp framgår av bilaga 4.

Regeringen föreslår att riksdagen under anslaget 25:1 Studiehjälp m.m. för

budgetåret 2001 anvisar 2 696 483 000 kr.

Kostnaden för höjningen av studiebidraget i studiehjälpssystemet anges till

300 miljoner kronor. Anslagsbeloppet är beräknat med utgångspunkt i denna

höjning.

Regeringen föreslår att riksdagen under anslaget 25:2 Studiemedel m.m. för

budgetåret 2001 anvisar 8 478 256 000 kr.

Anslaget är beräknat med hänsyn till de beslutade förändringarna den 1

juli 2001, nämligen att bidragsdelen höjs från dagens 27,8 % till 34,5 % av

totalbeloppet vid ett studieår på heltid i nio månader och att särskilt

vuxenstudiestöd (svux) eller särskilt vuxenstudiestöd för arbetslösa (svuxa)

inte kan beviljas nya sökande fr.o.m. den 1 juli 2001. Vidare är

anslagsbeloppet beräknat med hänsyn till att en successiv minskning av

Kunskapslyftet avses ta sin början år 2001 (-68 mkr), att en särskild

resursram har avsatts för att ge ca 71 000 personer som är 25 år eller mer

och studerar med studiemedel på grundskole- eller gymnasienivå en högre

bidragsandel (82 % av totalbeloppet), att möjligheterna för studerande i

kompletterande utbildningar att få studiestöd skall förstärkas (+3 mkr) och

att medel för räntor och avskrivningar på studielån föreslås bli anvisade

under ett särskilt anslag (-4,5 miljarder kronor).

Under ett nytt anslag 25:3 Studiemedelsräntor m.m. föreslås 4 522 690 000

kr för budgetåret 2001. Avskiljandet till ett särskilt anslag har till syfte

att göra statsbudgeten tydligare.

Regeringen föreslår att riksdagen under anslaget 25:4 Vuxenstudiestöd m.m

för budgetåret 2001 anvisar 5 812 172 000 kr.

Anslaget är beräknat utifrån bedömningen att efterfrågan på vuxenstudiestöd

kommer att fortsätta att minska, bl.a. på grund av minskning av

Kunskapslyftet (-167 mkr). Särskilt utbildningsbidrag, som kan beviljas

deltagare i Kunskapslyftet, finansieras under detta anslag.

Studiestödsformerna svux och svuxa, som efter den 1 juli 2001 inte längre

kommer att kunna ges till nya sökande, skall under en övergångstid kunna

beviljas studerande som redan innan dess påbörjat studier med dessa stöd. De

särskilda anslagen till svux vid vissa lärarutbildningar (nuvarande anslag

A6) och vid vissa naturvetenskapliga och tekniska utbildningar (s.k. NT-svux,

nuvarande anslag A7) avskaffas och medel beräknas under detta anslag. Svux

vid vissa lärarutbildningar (specialpedagogutbildning) ersätts den 1 juli

2001 med möjlighet till studiemedel med 82 % bidragsdel. NT-svux kommer att

upphöra helt vid utgången av år 2002. Medel till korttidsstudiestöd,

internatbidrag och timersättning vid särvux fr.o.m. den 1 juli 2001 har förts

över till ett nytt anslag (25:7 Bidrag till vissa organisationer m.m.).

Regeringen föreslår att riksdagen under anslaget 25:5 Bidrag till kostnader

vid viss gymnasieutbildning och vid viss föräldrautbildning i teckenspråk för

budgetåret 2001 anvisar 61 520 000 kr.

Anslaget föreslås minskat med 6 miljoner kronor. Föräldrautbildningen i

teckenspråk omfattade år 1999 ca 550 föräldrar, medan anslaget för år 2000 är

beräknat för ca 800 föräldrar.

Regeringen föreslår att riksdagen under anslaget 25:6 Bidrag till vissa

studiesociala ändamål för budgetåret 2001 anvisar 24 462 000 kr.

Anslaget finansierar stöd till produktion av studielitteratur för

högskolestuderande som är synskadade, rörelsehindrade eller dyslektiker.

Beloppet har enbart pris- och löneomräknats.

Anslaget 25:7 Bidrag till vissa organisationer m.m. är nytt. Regeringen

föreslår att riksdagen under anslaget för budgetåret 2001 anvisar 26 223 000

kr.

Det nya anslaget omfattar medel motsvarande vad som hittills anvisats under

anslaget A3 Vuxenstudiestöd m.m. under anslagsposter till korttids-studiestöd

och internatbidrag samt timersättning vid särvux. Regeringen skrev i

proposition 1999/2000:10 Ett reformerat studiestöd att syftena med

korttidsstudiestöd och internatbidrag skulle tillgodoses i andra former.

Bestämmelser om dessa stödformer finns därför inte med i den nya studie-

stödslagen (1999:1395, bet. 1999/2000:UbU7, rskr. 96). Nu föreslår regeringen

att det under anslaget 25:7 skall anvisas medel som fördelas av

Landsorganisationen (LO) och Tjänstemännens Centralorganisation (TCO) samt

Statens institut för särskilt utbildningsstöd (SISUS) för i huvudsak samma

utbildningsinsatser som nu. Korttidsstudiestödet, som hittills har varit

skattepliktigt och pensionsgrundande, skall enligt regeringen i framtiden

inte beskattas. Regeringen anser det rimligt med ett påslag på det beräknade

nettobeloppet som kompensation för bortfallet av pensionsrätt och rätt till

semesterersättning. Studerande som har inkomstbortfall vid deltagande i

särvux skall kunna söka timersättning hos SISUS. Regeringen avser att i

förordning reglera vad som fr.o.m. den 1 juli 2001 skall gälla för

korttidsstudiestöd, internatbidrag och timersättning vid särvux. Den

föreslagna utformningen av dessa stöd kan också komma att föranleda förslag

senare om vissa lagändringar.

Regeringen begär riksdagens godkännande av vad den förordar om bidrag till

vissa organisationer m.m.

Vidare begär regeringen riksdagens godkännande av att under år 2001 lån tas

upp i Riksgäldskontoret för det samlade behovet av studielån om 103,2

miljarder kronor.

Regeringen begär också bemyndigande att under år 2001, i fråga om ramanslaget

25:6 Bidrag till vissa studiesociala ändamål, beställa produktion av

studielitteratur som inklusive tidigare åtaganden innebär utgifter på högst

3 000 000 kr efter år 2001.

Motionerna

Förslagen till anslagsbelopp i oppositionspartiernas motioner framgår av

bilaga 4.

Moderata samlingspartiet föreslår i motion 2000/01:Ub819 ett lägre belopp

än regeringen under anslaget 25:1 Studiehjälp (yrk. 26). Förslaget bygger på

att studiebidragets belopp inte höjs. Under anslagen 25:2 Studiemedel m.m.

och 25:4 Vuxenstudiestöd m.m. föreslår Moderaterna lägre belopp än

regeringen, vilket sammanhänger med partiets förslag om en successiv

neddragning av Kunskapslyftet (yrk. 27 respektive 28). Motionärerna föreslår

även att riksdagen skall anvisa i motionen angivna belopp under de olika

anslagen för budgetåren 2002 och 2003.

Kristdemokraterna föreslår i motion 2000/01:Ub724 under anslaget 25:2

Studiemedel m.m. ett belopp som är 650 miljoner kronor högre än det

regeringen föreslagit, och under anslaget 25:4 Vuxenstudiestöd m.m. ett

belopp som är tre miljarder kronor lägre än det regeringen föreslagit (yrk.

11). Kristdemokraterna vill med början den 1 juli 2001 successivt införa ett

nytt vuxenstudiestöd, som skall ersätta svux, svuxa och särskilt

utbildningsbidrag. Det nya vuxenstudiestödet skall ge alla mellan 25 och 55

år som inte har fullständiga betyg från grund- och/eller gymnasieskola

skattefria studiemedel motsvarande gällande totalbelopp i

studiemedelssystemet, men dessa skall i sin helhet vara bidrag. Därutöver

skall möjlighet finnas till lån upp till 3 000 kr per månad.

Centerpartiet föreslår i motion 2000/01:Ub725 under anslaget 25:2 Studie-

medel m.m. ett belopp som är 1 miljard kronor högre än det regeringen

föreslagit. Partiet vill ha ett studiemedelssystem som bygger på principen

hälften bidrag och hälften lån. Hela det belopp som regeringen föreslår under

anslaget 25:4 Vuxenstudiestöd m.m. föreslås i centermotionen överflyttat till

utgiftsområde 13 Ekonomisk trygghet vid arbetslöshet.

Folkpartiet föreslår i motionerna 2000/01:Fi211 yrkande 18 och

2000/01:Ub820 yrkande 34 en ökning av beloppet på anslaget 25:2 Studiemedel

m.m. på 1,7 miljarder kronor och en minskning på anslaget 25:4 Vuxenstudie-

stöd m.m. på 3,7 miljarder kronor. Folkpartiet vill också minska anslaget

25:7 Bidrag till vissa organisationer m.m. med 16 miljoner kronor, jämfört

med regeringens förslag. Totalbeloppet i studiemedlen skall enligt

Folkpartiet ökas med 200 kr per månad för alla studerande, och den högre

bidragsdelen i studiemedlen skall för vuxna i gymnasiala studier vara 60 % av

totalbeloppet, inte som regeringen föreslår 82 %. Av andra yrkanden i motion

2000/01:Ub820 framgår att Folkpartiet vill göra en kraftig minskning av

Kunskapslyftets omfattning. Motionärerna vill ta bort svux vid vissa

lärarutbildningar och NT-svux och hänvisa studenterna till studiemedel.

Inga motioner tar upp regeringens förslag om bemyndigande, lån i

Riksgäldskontoret eller det regeringen förordar om bidrag till vissa

organisationer.

Utskottet

U t s k o t t e t föreslår att riksdagen anvisar anslagen enligt regeringens

förslag och avslår samtliga nu refererade motionsyrkanden.

Enligt 5 kap. 12 § riksdagsordningen kan riksdagen besluta om anslagsbelopp

först sedan utgiftsram för det berörda budgetåret har fastställts. Detta

kommer för budgetåret 2002 att ske tidigast i november nästa år. Riksdagen

kan således inte nu besluta om anslagsbelopp för budgetåren 2002 och 2003.

U t s k o t t e t föreslår vidare att riksdagen godkänner att under år 2001

lån tas upp i Riksgäldskontoret för det samlade behovet av studielån om 103,2

miljarder kronor, att riksdagen godkänner vad regeringen föreslår om bidrag

till vissa organisationer samt att riksdagen bemyndigar regeringen att under

år 2001, i fråga om ramanslaget 25:6 Bidrag till vissa studiesociala ändamål,

beställa produktion av studielitteratur som inklusive tidigare åtaganden

innebär utgifter på högst 3 000 000 kr efter år 2001.

Utskottet övergår nu till motionsyrkanden om tillkännagivanden till

regeringen.

Studiestöd till ungdomar i gymnasial utbildning

Kristdemokraterna föreslår i motion 2000/01:Ub724 att alla skall ges rätt

till tre års studier i gymnasieskolan och att denna rätt skall gälla under

hela tidsperioden från 16 till 25 års ålder (yrk. 5). För studierna i

gymnasieskolan skall enligt deras förslag fr.o.m. den 1 juli 2002 ett

gymnasiestudiebidrag på 1 350 kr per månad utgå i 10 månader per år (yrk. 6).

Även i motion 2000/01:Ub412 (kd) framförs förslag om att ett sådant

gymnasiestudiebidrag skall införas på sikt (yrk. 1).

I motion 2000/01:Ub724 framför Kristdemokraterna också krav på att elever i

gymnasiesärskolan skall omfattas av samma förmåner som elever i

gymnasieskolan (yrk. 4). Dessa får i dag studiehjälp, som inkluderar

möjlighet i vissa fall att få extra tillägg och/eller inackorderingstillägg,

medan elever i gymnasiesärskolan får förlängt barnbidrag och inte

studiehjälp. Motsvarande förslag förs fram i motion 2000/01:Ub722 (mp).

En översyn av studiebidragssystemet för gymnasieungdomar begärs i motion

2000/01:Ub713 (s). Motionärerna vill ha en kartläggning av konsekvenserna av

att studiebidrag inte utgår under årets samtliga månader, utan endast i nio

månader per år.

U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår motionärernas yrkanden om

tillkännagivanden.

Riksdagen bör inte göra några ställningstaganden till genomgripande

förändringar i skolsystemet - t.ex. om till vilken ålder man får förbli elev

i gymnasieskolan - utan att frågan varit föremål för grundlig utredning.

Också förslag om betydligt höjda studiebidrag kräver underlag innan riksdagen

bör ta ställning.

Frågan om ekonomiskt stöd till eleverna i gymnasiesärskolan har behandlats

i riksdagen flera gånger, senast i samband med propositionen om nationell

handlingsplan för handikappolitiken (prop. 1999/2000:79, yttr. UbU4y, bet.

SoU14, rskr. 240). Utbildningsutskottet anslöt sig i sitt yttrande till

uppfattningen att det är en viktig princip att elever med funktionshinder så

långt möjligt skall ha lika möjligheter till utbildning med studiestöd som

andra elever. Denna fråga, när det gäller elever i gymnasiesärskolan, bereds

för närvarande inom Regeringskansliet.

Studiemedel

Centerpartiet begär i motion 2000/01:Ub479 att regeringen låter göra en

översyn av de bestämmelser som tillämpas vid bedömningen av vilka

utbildningar som skall vara studiemedelsberättigade (yrk. 14). Motionärerna

påpekar att studiemedel i dag ges till de studerande som väljer en av de

väletablerade utbildningar som finns att tillgå, medan studenter i vissa

utbildningar som har tillkommit på senare tid inte har ansetts berättigade

till studiemedel. Som exempel nämns naprapatutbildningen.

Även i motion 2000/01:Ub718 (fp) efterlyses principerna för beslut i dessa

frågor (yrk. 1). Naprapatutbildning nämns som exempel. Motionärerna vill att

regeringen skall lämna förslag till hur nya utbildningar skall kunna prövas

för att komma i fråga för rätt till studiefinansiering (yrk. 2).

Utredning av förutsättningarna för att göra naprapatutbildningen

studiemedelsberättigande begärs också i motionerna 2000/01:Ub727 (s) och

2000/01: Ub729 (s).

U t s k o t t e t föreslår att riksdagen med anledning av motionerna gör

ett tillkännagivande till regeringen.

Riksdagen beslutade år 1994 att naprapater skulle få legitimation för

utövande av sitt yrke (prop. 1993/94:145, bet. SoU24, rskr. 409).

Naprapathögskolan fick därmed officiellt erkännande som utbildningsanordnare

för ett yrkes som tillerkänts legitimation. Även om utbildningen vid prövning

inte har befunnits vara att betrakta som en högskoleutbildning, har den

ställts under tillsyn av Högskoleverket. Motsvarande situation gäller för den

fyraåriga utbildningen vid Skandinaviska Kiropraktorhögskolan, som numera kan

ligga till grund för legitimation som kiropraktor. Högskoleverket har på

regeringens uppdrag utrett möjligheterna att inordna kiropraktor- och

naprapatutbildningarna i den statliga högskolan (Kan kiropraktor- och

naprapat-utbildningar inordnas i den statliga högskolan? Högskoleverkets

rapportserie 1998:12R). Inget beslut om sådant inordnande har fattats.

Regeringen avslog år 1995 Naprapathögskolans ansökan om att dess utbildning

skulle berättiga till statligt studiestöd.

Att ge eleverna i de legitimationsgrundande utbildningarna vid

Naprapathögskolan och Skandinaviska Kiropraktorhögskolan rätt till statligt

studiestöd skulle marginellt öka statens kostnader för studiestödet.

Utskottet anser det skäligt att eleverna ges sådan rätt. Regeringen bör

snarast möjligt fatta beslut om detta.

Den maximala tiden som man kan få studiemedel för studier på eftergymnasial

nivå är enligt den nya studiestödslagen (1999:1395) 240 veckor, vilket

motsvarar sex års (tolv terminers) heltidsstudier under läsår av normal

längd. Riksdagen beslutade vid förra riksmötet, på förslag av regeringen, att

det skall krävas synnerliga skäl för att studiemedel skall kunna beviljas för

tid därutöver (prop. 1999/2000:10, bet. UbU7, rskr. 96). Samma tidsgräns

gäller i den gamla studiestödslagen, men villkoret för att tiden skall kunna

utsträckas är att det finns särskilda skäl. För studier på gymnasial nivå

blir den maximala tiden för studiemedel i det nya systemet minskad från tre

till två år, när det gäller elever som redan har en treårig

gymnasieutbildning.

I fem motioner ifrågasätts skärpningarna.

Moderaterna vill enligt motion 2000/01:Ub819 att tolvterminersregeln skall

ses över så att den inte omöjliggör längre utbildningar av mer avancerad

karaktär (yrk. 17 delvis).

Centerpartiet anser enligt motion 2000/01:Ub479 att reglerna för dispens

från tolvterminersregeln bör ses över (yrk. 23). Motionärerna påpekar att

möjligheterna att ändra inriktning av sina studier eller bygga vidare på sin

tidigare utbildning begränsas av de nya bestämmelserna.

Samma sak påtalas i motionerna 2000/01:Ub702 (m), 2000/01:Ub705 (m) och

2000/01:Ub720 (s) som alla särskilt tar upp de läkarstuderandes situation.

I motion 2000/01:Ub719 (c) är det de konststuderandes problem som motiverar

motionärens begäran om översyn av reglerna. Hittills har man kunnat få

studiemedel för förberedande konstnärlig utbildning på gymnasial nivå i tre

år, medan detta enligt den nya lagen kommer att begränsas till två år.

U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår motionsyrkandena.

Syftet med skärpningen var att förebygga omfattande skuldsättning. En av

följderna av de nya reglerna kommer enligt utskottets bedömning att bli att

studenterna måste planera sina studieval effektivare än hittills. En student

som finner att hon eller han vill ändra studieinriktning kommer att behöva

bestämma sig för detta tidigare än i dag.

Den nya studiestödslagen träder i kraft den 1 juli 2001. Enligt

övergångsbestämmelserna till lagen kan den, som före detta datum har påbörjat

högskoleutbildning och beviljats studiemedel för den, beviljas studiemedel

enligt den äldre studiestödslagens bestämmelser om särskilda skäl. Denna rätt

gäller enligt vad riksdagen har beslutat t.o.m. den 30 juni 2003.

Utbildningsministern har i ett svar på en skriftlig fråga (2000/01:1) sagt

att det kan bli aktuellt att se över dispensreglerna för studenter som har

förutsatt dispens när de påbörjade studierna, men inte hinner slutföra sin

utbildning inom den tiden. CSN har i ett pressmeddelande förklarat att

myndigheten kommer att anse att det finns synnerliga skäl att studerande, som

påbörjade sina studier innan det nya regelverket var beslutat i riksdagen

(december 1999) och som kommer att avsluta dessa efter den 30 juni 2003, får

beviljas studiemedel med utgångspunkt i dagens regler och praxis även efter

den 30 juni 2003.

För dem som påbörjar sina studier i det nya systemet skall de av riksdagen

beslutade reglerna gälla, dvs. att det för studiemedel utöver tolv terminer

skall krävas synnerliga skäl. Vad som skall anses vara synnerliga skäl blir

det en uppgift för CSN och den överklagandenämnd som kommer att inrättas den

1 juli 2001 att avgöra.

Konstnärlig utbildning vid folkhögskola används ofta som förberedelse för

inträde vid konstnärlig högskoleutbildning. Denna folkhögskoleutbildning

räknas som gymnasial utbildning. Utbildningsprogrammen för konstnärlig

högskoleexamen är numera oftast femåriga. Den totala utbildningstiden efter

avslutad treårig gymnasieutbildning skulle med treårig förberedande

utbildning alltså bli åtta år. Utskottet anser att begränsningen av den tid

man kan beviljas studiemedel för förberedande utbildning på gymnasial nivå är

väl motiverad med hänsyn till syftet att förebygga alltför omfattande

skuldsättning.

Ett stort antal motioner tar upp frågor om villkoren i övrigt för att få

studiemedel.

Moderata samlingspartiet framför i motion 2000/01:Ub819 förslag om att

inkomstprövningen i studiemedelssystemet - det s.k. fribeloppet - skall

avskaffas (yrk. 17 delvis). I motion 2000/01:Ub260 föreslår Moderaterna

likaså avskaffande av fribeloppet samt att räntorna på studielån skall vara

avdragsgilla vid beskattningen (yrk. 19). Avskaffande av fribeloppet förordas

även i motionerna 2000/01:Ub706 (yrk. 1), 2000/01:Ub710, 2000/01:Ub711 (yrk.

2) och 2000/01:Ub715 (alla m). I den sistnämnda motionen sägs att en

poänggräns bör införas i stället för fribeloppet.

Kristdemokraterna vill enligt motion 2000/01:Ub724 se ett nytt heltäckande

studiestödssystem med en ny struktur (yrk. 1). För studier på grundskole- och

gymnasienivå skall skilda system gälla för personer upp till 25 år och för

personer mellan 25 och 55 år. Ett tredje system skall gälla för studier vid

universitet och högskolor. För yrkesverksamma skall studiefinansieringen ske

genom utbildningskonton. Kristdemokraterna vill vidare att bidragsdelen i

studiemedel för universitets- och högskolestudier skall höjas den 1 juli 2002

till 40 % av totalbeloppet (yrk. 8). Inkomstprövningen skall inte påverka

bidragsdelen i studiemedlen (yrk. 9). I motion 2000/01:Ub805 (kd), som

handlar om utbildning i Stockholmsregionen, föreslås att inkomstprövningen

helt avskaffas (yrk. 5). En utökning av bidragsdelen i studiemedlen bör

enligt motion 2000/01:Ub412 (kd) utredas (yrk. 2).

Centerpartiet hävdar i motion 2000/01:Ub12 att studiemedelssystemet är den

enskilt största orsaken till den sociala snedrekryteringen till högre

utbildning. Motionärerna förespråkar ett nytt studiefinansieringssystem, där

lån och bidrag utgör 50 % vardera av totalbeloppet, fribeloppet utgör 200 %

av basbeloppet och återbetalningen sker i ett modifierat annuitetssystem över

en period av 20-25 år (yrk. 11). Samma modell förordas i motion 2000/01:

Ub493 (c) där motionären skriver att den blir till nytta för studenter vid

Högskolan i Kalmar och i hela Sverige (yrk. 3).

Folkpartiet anser enligt motion 2000/01:Ub820 att totalbeloppet skall ökas

med 200 kr per månad, att den högre bidragsdelen för vuxna i gymnasiala

studier skall vara 60 % av totalbeloppet och att fribeloppet bör höjas till

300 % av basbeloppet (yrk. 26-28).

Motion 2000/01:Kr537 (m) handlar om idrottens villkor. Motionärerna anser

att elitidrottare bör kunna få studiemedel med lägre krav på studietakt än

vad som gäller generellt, och under fler terminer (yrk. 4).

Studiemedelssystemet måste utformas så att det inte automatiskt straffar

den som presterar mindre på grund av barnafödande, skriver motionärerna i

motion 2000/01:Sf227 (kd) yrk. 3.

En översyn av reglerna om studiestöd till svenska ungdomar som är bosatta

utomlands och studerar där föreslås i motion 2000/01:Ub726 (fp).

U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår yrkandena.

Den studiestödsreform som beslutades vid förra riksmötet innebär att sy-

stemet blir mer sammanhållet och överblickbart än det nuvarande. Det nya

systemet har ännu inte trätt i funktion. Riksdagen ställde sig vid förra

riksmötet bakom regeringens förslag om att bibehålla inkomstprövningen, men

höja fribeloppet. Det fribelopp som riksdagen har beslutat skall gälla

fr.o.m. den 1 juli 2001 är 250 % av basbeloppet, alltså högre än det som

Centerpartiet förordar men lägre än enligt Folkpartiets förslag. Motionärerna

har inte anfört några nya skäl som motiverar en ändrad ståndpunkt.

Bidragsdelen höjs i det nya systemet, jämfört med det nuvarande. Regeringen

förklarade sig dela Studiestödsutredningens uppfattning att ett högre bidrag

har en stimulerande effekt på rekryteringen till högre utbildning särskilt

bland inkomstsvaga grupper. Att höjningen inte är lika stor som

Studiestödsutredningen hade föreslagit motiverades av regeringen med att det

statsfinansiella läget inte medger det (prop. 1999/2000:10, bet. UbU7, rskr.

96). Utskottet utgår därför från att regeringen kommer att överväga

möjligheterna att höja bidragsdelen, när detta bedöms statsfinansiellt

möjligt.

Utskottet anser det inte rimligt att elitidrottare skall skuldsätta sig mer

än andra studenter.

Vid prövningen av ansökan om fortsatta studiemedel skall, enligt både den

gamla studiestödslagen och den nya, hänsyn tas till förhållanden av

personlig natur som kan antas ha inverkat på studieresultaten. CSN har

bemyndigats att meddela föreskrifter för tillämpningen av bl.a. denna

bestämmelse i studiestödslagen. Utskottet utgår från att CSN liksom hittills

kommer att räkna bl.a. svårigheter att kombinera föräldraskap och studier som

ett sådant förhållande av personlig natur.

I studiestödsförordningen, såväl den nuvarande (1983:418) som den nya

(2000:655), finns ett krav på att den som beviljas studiemedel för studier

utanför Norden skall ha varit folkbokförd i Sverige under de senaste två

åren. Om det finns särskilda skäl, kan studiemedel beviljas fastän detta

villkor inte är uppfyllt. Utskottet anser inte att det finns anledning för

riksdagen att begära en översyn på denna punkt.

Centrala studiestödsnämndens (CSN:s) roll i studiestödet tas upp i fem

motioner (alla m).

Enligt motion 2000/01:Ub701 bör regeringen lägga fram förslag om en modell

med studielån i bank (yrk. 1) och om nedläggning av CSN (yrk. 2). Nedläggning

av CSN föreslås också i motion 2000/01:Ub706 (yrk. 2). I motion 2000/01:Ub711

sägs att CSN bör läggas ned. Banker kan administrera studiestödet och statens

roll bör begränsas till att bevilja lånen och garantera återbetalningen (yrk.

1). Enligt motion 2000/01:Ub714 bör administrationen av studielån ske på den

avreglerade kreditmarknaden. Om staten framgent vill ge särskilt studiebidrag

skall detta administreras av CSN, heter det i motionen. I motion

2000/01:Ub717 förslås att det öppnas en marknad för andra alternativ än CSN,

att byråkratin görs lättare och att inkomstprövningen avskaffas.

U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår yrkandena.

Liknande yrkanden avstyrktes vid förra riksmötet (bet. 1999/2000:UbU7 s.

20). Utskottets uppfattning är fortfarande att ordningen att CSN sköter både

utbetalning och återbetalning har stora fördelar både för staten och för

studenterna. Om man tänker sig att bankerna själva skulle få avgöra

lånevillkoren, skulle tryggheten för studenterna minska kraftigt jämfört med

det system som riksdagen förra året beslutade om.

Centerpartiet för i motion 2000/01:Fi210 fram förslag om ett system med

avskrivning av studieskulder för att ge incitament för färdigutbildade att

flytta ut och bli yrkesverksamma i vad motionärerna kallar Småortssverige

(yrk. 8). Samma tanke förs fram i motion 2000/01:Ub493 (c), där motionären

föreslår Kalmar län som försöksområde (yrk. 2). Enligt den förstnämnda

motionen skall systemet inrättas från halvårsskiftet 2001.

Miljöpartiet föreslår i motion 2000/01:N383 att riksdagen skall begära att

regeringen utreder effekterna av en avskrivning av studielån för de

nyexaminerade akademiker som flyttar till avfolkningshotade kommuner (yrk.

2). I motionerna 2000/01:Ub712 (kd) och 2000/01:N268 (fp) yrk. 17 föreslås

att regeringen skall återkomma med förslag om försöksverksamhet med sådan

avskrivning.

U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår yrkandena, som motiveras

av regionalpolitiska skäl.

Den regionalpolitiska utredningen avlämnade sitt slutbetänkande i slutet av

september (SOU 2000:87). I reservationer i utredningen tas idén om

avskrivning av studieskuld upp. Riksdagen bör avvakta regeringens beredning

av utredningens förslag.

Studiestöd vid vuxenutbildning

Kristdemokraterna begär i motion 2000/01:Ub287, som handlar om

vuxenutbildning, ett tillkännagivande om vikten av att studerande erbjuds

studiefinansiering som är rättvis och förutsägbar (yrk. 5). Grundprincipen

måste vara att den enskildes ekonomiska insats skall vara likvärdig för samma

typ av studier. Om det i något avseende skiljer sig åt måste det därför också

ur ett rättviseperspektiv gå att förklara skillnader, heter det i motionen. I

motion 2000/01:Ub724 presenterar Kristdemokraterna sitt förslag till nytt

vuxenutbildningsstöd för studerande som saknar betyg från grund och/eller

gymnasieskola (yrk. 7). Dessa skall erbjudas totalbeloppet i studiemedlen som

ett skattefritt bidrag, som kan kompletteras med ett lån upp till 3 000 kr

per månad. Räntan på lånet skall vara avdragsgill.

I motionerna 2000/01:Ub279 och 2000/01:Ub707 (kd), som är likalydande,

föreslås att alla som önskar skall ha rätt till särskilt utbildningsbidrag

för att läsa in treårig gymnasiekompetens.

Villkoren för det särskilda utbildningsbidraget tas upp i tre motioner.

Enligt motion 2000/01:Ub278 (s) behövs särskilda insatser för personer med

dyslexi. För dem är de 360 dagar som nu är gränsen för särskilt

utbildningsbidrag inte tillräckligt. Studiefinansieringen i Kunskapslyftet

bör ses över, eftersom det särskilda utbildningsbidraget räcker till alltför

få, säger motionärerna i motion 2000/01:Ub296 (s). Det bör inte finnas någon

fast gräns för hur många personer med anställning som får tilldelas särskilt

utbildningsbidrag, hävdar motionärerna i motion 2000/01:Ub708 (s).

En översyn, med utgångspunkt i invandrares behov, bör göras av

studiefinansieringssystemet vid studier i sfi, gymnasiestudier och

uppgradering eller komplettering av gymnasieutbildning, anser motionärerna i

motion 2000/01: Ub723 (s). De hänvisar till Statskontorets kritik av det nya

studiemedelssy-stemet när det gäller sfi och till Kunskapslyftskommitténs

slutbetänkande.

U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår yrkandena.

Regeringen har anmält sin avsikt att i januari 2001 lägga fram en

proposition om vuxnas lärande. Riksdagen bör avvakta regeringens förslag.

Folkpartiet framför i motion 2000/01:Ub820 sin uppfattning att det behövs ett

helt nytt system med individuella utbildningskonton för att människor skall

få bättre möjligheter att klara sin försörjning vid vuxenstudier (yrk. 23).

Motionärerna anser att det nuvarande avdragsgilla pensionssparandet skulle

kunna användas för finansiering av sådana studier, genom att personer i

åldrarna 30-55 år får låna av det allmänna pensionssystemet upp till

förslagsvis 60 % av sin årslön. I gengäld skulle vederbörandes ålderspension

reduceras med motsvarande belopp (yrk. 24).

I motion 2000/01:T230 (s) framhåller motionärerna, som hänvisar till att

staten har avsatt 1 miljard kronor till individuell kompetensutveckling, att

arbetsmarknadens parter bör ta det huvudsakliga ansvaret för planering,

tillgänglighet och uppföljning för investeringar i utbildning i arbetslivet

(yrk. 8).

U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår yrkandena.

En utredning om individuellt kompetenssparande pågår för närvarande (dir.

1999:106). Den skall slutredovisas den 30 januari 2001. Riksdagen bör avvakta

utredningen och regeringens beredning av ärendet.

Utredning av studiesociala frågor

Vänsterpartiet föreslår i motion 1999/2000:Ub707 att en utredning tillsätts

för att se över hur studiestödssystemet kan kompletteras med andra

förmånssystem för vuxenstuderande och studenter, såsom bostadsbidrag,

socialbidrag och arbetslöshetskassa. Även bostadssituationen - inte minst för

funktionshindrade studenter - och studenthälsovården bör belysas i en sådan

utredning, anser motionärerna. I motion 2000/01:Ub419 begär Vänsterpartiet en

utredning om ohälsoförsäkring för studenter.

Även Kristdemokraterna föreslår i motion 1999/2000:Ub421 en undersökning av

den studiesociala problematiken. Motionärerna anser att det råder en fortsatt

brist på samordning i trygghetssystemen för studenter (yrk. 1). Samma förslag

framförs i Kristdemokraternas motioner 2000/01:Ub810 yrkande 4 och

2000/01:Ub724 yrkande 3. I den sistnämnda motionen föreslås särskilt en

konsekvensanalys av situationen för studerande med barn (yrk. 2).

Centerpartiet hävdar i motion 1999/2000:Ub499 att det behövs en

studiesocial utredning (yrk. 34). Många beslut om bostäder, familjestöd och

arbetsmarknadspolitik har enligt motionärerna varit till studenternas

nackdel. I motion 2000/01:Ub12, som väcktes med anledning av den

forskningspolitiska propositionen, föreslår Centerpartiet också en

studiesocial utredning (yrk. 13). I motionerna 1999/2000:Ub499 och

2000/01:Ub479 framför Centerpartiet på nytt sin uppfattning att det behövs

ett enhetligt studerandebegrepp i de lagar och förordningar som rör studenter

(yrk. 28 respektive 22).

Miljöpartiet föreslår i motion 2000/01:A808 en utredning om att återinföra

barntillägget i studiemedlen (yrk. 34).

I motion 2000/01:Ub731 (s) skriver motionärerna att när man nu har tagit

ett samlat grepp på studiestödssystemet, är det dags att gå igenom samhällets

trygghetssystem för att på motsvarande sätt anpassa dess regler efter

kunskapssamhällets verklighet. Det måste exempelvis vara möjligt att skaffa

barn under den period man studerar, heter det i motionen.

Utredning av de ekonomiska förutsättningarna vid högskolestudier för

ensamstående föräldrar begärs i motionerna 1999/2000:Ub710 och 2000/01: Ub730

(s) av samma motionär. En översyn av trygghetssystemen för studenter med barn

begärs i motion 2000/01:Ub703 (fp). Motionären tar upp frågorna om rätt att

behålla studiemedel under föräldraledighet, att tid då man varit ledig för

vård av barn skall räknas av från maximitiden tolv terminer, att studiemedel

skall kunna utgå under sommaren och att studenter med inkomst under

socialbidragsnormen skall kunna beviljas socialbidrag.

Enligt motion 2000/01:Ub728 (s) behövs en översyn av hur vårdbidrag

påverkar studiestödet. Motionärerna anser det fel att föräldrar till

funktionshindrade barn tvingas finansiera sina egna studier med vårdbidrag

för sitt barn.

I motion 2000/01:Ub721 (s) tar motionärerna upp problemet att man inte kan

vara sjukskriven till 50 % och bedriva studier på halvtid, och därvid uppbära

halv sjukpenning och studiemedel för halvtidsstudier. De vill ha en översyn

av studiemedelssystemet för att komma till rätta med detta förhållande.

U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår yrkandena.

Den studiestödsreform som riksdagen fattade beslut om förra året innebär

att studenterna infogas i det allmänna pensionssystemet. Höjningen av

fribeloppet medför att möjligheterna för studenter med försörjningsbörda att

komplettera studiemedlen med förvärvsinkomster ökar betydligt. En princip

bakom reformen var att hålla tillbaka skuldsättningen. Utskottet är inte

berett att återinföra en ordning där studenter får försörja sina barn genom

studielån, så som fallet var innan barntilläggen i studiemedelssystemet

avskaffades. De allmänna barnbidragen, flerbarnstilläggen och studiebidragen

i studiehjälpssystemet ökades den 1 januari detta år och ökar enligt

regeringens budgetförslag ytterligare den 1 januari nästa år.

Kostnaderna för barnomsorg kommer att minska för flertalet studentfamiljer

som en följd av riksdagens beslut om maxtaxa och allmän förskola (prop.

1999/2000:129, bet. 2000/01:UbU5, rskr. 46).

En utredning pågår om de ekonomiska familjestöden. I direktiven till denna

utredning ingår att ensamstående föräldrars situation särskilt skall beaktas

(dir. 2000:16). Utredningens analyser skall omfatta bl.a. marginaleffekter

och de fattigdomsfällor som dessa skapar samt fördelningseffekter. Därvid

skall de samlade effekterna av skatt, bostadsbidrag, socialbidrag, avgifter i

förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg, socialförsäkringssystemen,

arbetslöshetsförsäkringen, studiestödssystemet, återbetalningen av studielån

och underhållsstöd beskrivas vid olika inkomstlägen och för olika

familjetyper. Särskild vikt skall läggas vid analysen av ensamstående

föräldrars ekonomiska möjligheter att studera. Utredningen skall pröva

alternativa vägar för att stödja ensamförsörjare i övergången från

socialbidrag till studier. Uppdraget skall slutredovisas senast den 28

februari 2001.

Vårdbidrag är en ersättning till förälder till ett barn med sjukdom eller

funktionshinder och avser dels ersättning för merkostnader som sjukdomen

eller funktionshindret ger upphov till, dels ersättning för förälderns

merarbete. Den förra delen räknas inte som inkomst av tjänst för föräldern

och påverkar därför inte rätten till studiemedel. Den del av ett vårdbidrag

som avser ersättning för merarbetet betraktas däremot som inkomst av tjänst

och kan därför, om beloppet överstiger fribeloppet, påverka studiemedlen. Som

utskottet tidigare nämnt höjs fribeloppet den 1 juli 2001.

För att möta den ökade efterfrågan på studentbostäder beslutade riksdagen i

juni detta år om stöd till investeringar för ny- och ombyggnad av

studentbostäder inom en ram på 400 miljoner kronor under år 2001 och 2002

(prop. 1999/2000:100, bet. FiU27, rskr. 262). Detta skall medge bidrag till

ca 10 000 lägenheter.

Riksdagen godkände i maj detta år regeringens förslag att uppgiften att

skapa ett tillgängligt samhälle skall vara ett av de tre områden som skall

prioriteras i handikappolitiken under de närmaste åren (prop. 1999/2000:79,

bet. SoU14, rskr. 240). I årets budgetproposition föreslår regeringen under

utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg att

Handikappombudsmannen tillförs 7 miljoner kronor för inrättande av ett

nationellt tillgänglighetscenter med uppgift att vara ett nationellt

rådgivande organ i frågor om tillgänglighet.

Utskottet har från Utbildningsdepartementet inhämtat att svårigheten att

finna ett objektivt mått på storleken av en partiell nedsättning av

studieförmågan är motivet till att man inte kan kombinera sjukpenning på

halvtid med studiemedel för halvtidsstudier. Den som har studielån och är

sjuk längre tid än 30 dagar och därför inte kan studera, kan få studieskulden

reducerad för de delar av studietiden som överstiger 30 dagar.

Övrigt

Villkoren för invandrare under grundskoleutbildning tas upp i motion

2000/01:Ub228 (kd). Motionären påtalar att reglerna om socialbidrag och om

arbetslöshetskassa gör att en invandrare som behöver grundskoleutbildning för

att kunna få ett arbete hindras från att delta i utbildning.

U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår yrkandet.

Enligt socialtjänstlagen (1980:620, 6 §) är en förutsättning för att en

person skall ha rätt till försörjningsstöd att hon eller han inte själv kan

tillgodose sina behov eller kan få dem tillgodosedda på annat sätt. Kommunen

är däremot inte förhindrad att ge en invandrare försörjningsstöd under

studier på grundskolenivå. Enligt vad utskottet har inhämtat från Svenska

Kommunförbundet gör vissa kommuner det. I annat fall blir invandraren

hänvisad till studiestöd enligt studiestödslagen. Studiestödsformen särskilt

utbildningsbidrag kan sökas av såväl svenskar som invandrare som är

arbetslösa och behöver grundskoleutbildning. En förutsättning är dock att man

är berättigad till a-kassa, vilket kräver att man redan har haft arbete under

en viss tid. Riksdagen gjorde för ett halvår sedan, på förslag av

arbetsmarknadsutskottet, ett tillkännagivande till regeringen om att det

finns skäl att möjliggöra reguljära studier inom ramen för aktivitetsgarantin

i vissa fall (bet. 1999/2000:AU7 s. 32, rskr. 230). Förordningen om

arbetsmarknadspolitiska program (2000:634) har helt nyligen ändrats så att

man kan gå utbildning inom Kunskapslyftet på grundskole- eller gymnasienivå i

högst sex månader med bibehållet aktivitetsstöd.

Kristdemokraterna begär i motion 2000/01:Ub724 en utredning om hur behovet av

CSN:s upplåning i Riksgäldskontoret kan minska (yrk. 10). Enligt motionärerna

är den växande skuldstocken en tickande bomb. I motion 2000/01:Ub704 (kd)

föreslås att regeringen skall utreda alternativet att utförsälja

studielånsstocken på marknaden (yrk. 1). En förutsättning skall då vara att

villkoren för studenterna blir lika fördelaktiga som i dagens situation,

eller bättre.

U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår yrkandena.

Att skuldstocken i studiestödssystemet ökar är en självklar följd av att

fler personer studerar och får studiestöd. Den studiestödsreform som träder i

kraft nästa år har utformats bl.a. med syftet att stimulera studenter att

inte ta mer studielån än nödvändigt. Det ändrade återbetalningssystemet

kommer att betydligt minska risken för att staten tvingas till omfattande

avskrivningar. Ett yrkande om försäljning av skuldstocken på marknaden

avslogs av riksdagen vid förra riksmötet (bet. 1999/2000:UbU7 s. 22).

Utskottet anser även nu att motionärernas idé är orealistisk.

Enligt samma motionärer skulle det kunna vara lönsamt för staten att ge bonus

vid förtida återbetalning av studiemedel (mot. 2000/01:Ub704 yrk. 2).

U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår yrkandet.

Även detta förslag behandlades vid förra riksmötet och avslogs då med

hänvisning till att regeringen redan har möjlighet att besluta om bonus, om

den finner att detta skulle vara fördelaktigt.

Enligt motion 2000/01:Ub732 (s) är det angeläget att följa upp hur det

reformerade studiestödssystemet påverkar rekryteringen till högskolorna. I

motion 2000/01:Ub733 (s) begär motionären att regeringen skall följa upp

studiestödsreformen när det gäller avtrappningen av rätten till studielån för

studenter som är 41 år eller äldre.

U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår yrkandena om

tillkännagivande.

Det är enligt utskottets uppfattning en självklarhet att

studiestödsreformen skall följas upp. Regeringen markerade också detta i

propositionen (prop. 1999/2000:10 s. 134).

Utskottet övergår slutligen till övriga motionsyrkanden.

I följande motioner framförs förslag i frågor, i vilka det enligt nuvarande

regelsystem inte ankommer på riksdagen att besluta.

CSN:s praxis när det gäller beviljande av inackorderingstillägg tas upp i

motion 2000/01:Ub235 (kd). Motionären anser att CSN:s villkor för att bevilja

inackorderingstillägg begränsar möjligheten för barn med arbetar- och

medelklassbakgrund att välja fristående gymnasieskolor.

I motion 2000/01:Ub709 (m) säger motionärerna att de personer som vill

utbilda sig till lokförare - en utbildning som i framtiden enligt branschens

företrädare bör bedrivas av fristående utbildningsföretag - bör få tillgång

till studiemedel.

I motion 2000/01:Ub716 (m) påpekar motionärerna att studenter vid Göteborgs

universitet som deltar i utbildning som universitetet har förlagt till Sussex

i England får lägre belopp i studiemedel än de skulle ha fått om de blivit

antagna som studenter vid ett engelskt universitet. Detta måste ändras, menar

motionärerna.

U t s k o t t e t föreslår att dessa yrkanden skall avslås.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande regeringens lagförslag

att riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i studie-

stödslagen (1973:349), lag om ändring i lagen (1983:1030) om särskilt

vuxenstudiestöd för arbetslösa samt lag om ändring i studiestödslagen

(1999:1395),

res. 1 (m) - delvis

2. beträffande anslag under utgiftsområde 15 Studiestöd budgetåret

2001 m.m.

a) att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag på

motionerna 2000/01:Ub724 yrkande 11, 2000/01:Ub725, 2000/01:

Ub819 yrkandena 26-28, 2000/01:Ub820 yrkande 34 i denna del och 2000/01:

Fi211 yrkande 18 i denna del anvisar anslagen under utgiftsområde 15

Studiestöd enligt uppställning i bilaga 4,

b) att riksdagen bemyndigar regeringen att under år 2001, i fråga om

ramanslaget 25:6 Bidrag till vissa studiesociala ändamål, beställa

produktion av studielitteratur som inklusive tidigare åtaganden innebär

utgifter på högst 3 000 000 kr efter år 2001,

c) att riksdagen godkänner att under år 2001 lån tas upp i

Riksgäldskontoret för det samlade behovet av studielån om 103,2

miljarder kronor,

d) att riksdagen godkänner vad regeringen förordar beträffande bidrag

till vissa organisationer,

3. beträffande studiestöd till ungdomar i gymnasial utbildning

att riksdagen avslår motionerna 2000/01:Ub412 yrkande 1, 2000/01: Ub713,

2000/01:Ub722 och 2000/01:Ub724 yrkandena 4-6,

res. 2 (kd) - delvis

4. beträffande vilka utbildningar som berättigar till

studiemedel

att riksdagen med anledning av motionerna 2000/01:Ub479 yrkande 14,

2000/01:Ub718 yrkandena 1 och 2, 2000/01:Ub727 och 2000/01: Ub729 som

sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

5. beträffande maximal tid som studiemedel får lämnas för

att riksdagen avslår motionerna 2000/01:Ub479 yrkande 23, 2000/01:

Ub702, 2000/01:Ub705, 2000/01:Ub719, 2000/01:Ub720 och 2000/01:Ub819

yrkande 17 i denna del,

res. 3 (m, kd, c, fp)

6. beträffande villkoren i övrigt för att få studiemedel

att riksdagen avslår motionerna 2000/01:Ub12 yrkande 11, 2000/01:

Ub260 yrkande 19, 2000/01:Ub412 yrkande 2, 2000/01:Ub493 yrkande 3,

2000/01:Ub706 yrkande 1, 2000/01:Ub710, 2000/01:Ub711 yrkande 2,

2000/01:Ub715, 2000/01:Ub724 yrkandena 1, 8 och 9, 2000/01:Ub726,

2000/01:Ub805 yrkande 5, 2000/01:Ub819 yrkande 17 i denna del,

2000/01:Ub820 yrkandena 26-28, 2000/01:Sf227 yrkande 3 och 2000/01:Kr537

yrkande 4,

res. 1 (m ) - delvis

res. 2 (kd ) - delvis

res. 4 (c) - delvis

res. 5 (fp) - delvis

7. beträffande Centrala studiestödsnämndens roll i

studiemedelssystemet

att riksdagen avslår motionerna 2000/01:Ub701 yrkandena 1 och 2,

2000/01:Ub706 yrkande 2, 2000/01:Ub711 yrkande 1, 2000/01:Ub714 och

2000/01:Ub717,

8. beträffande avskrivning av studieskuld m.m.

att riksdagen avslår motionerna 2000/01:Ub493 yrkande 2, 2000/01: Ub712,

2000/01:Fi210 yrkande 8, 2000/01:N268 yrkande 17 och 2000/01:N383

yrkande 2,

res. 4 (c) - delvis

9. beträffande studiestöd vid vuxenutbildning

att riksdagen avslår motionerna 2000/01:Ub278, 2000/01:Ub279, 2000/01:Ub287

yrkande 5, 2000/01:Ub296, 2000/01:Ub707, 2000/01: Ub708, 2000/01:Ub723

och 2000/01:Ub724 yrkande 7,

res. 2 (kd) - delvis

10. beträffande utbildningskonton

att riksdagen avslår motionerna 2000/01:Ub820 yrkandena 23 och 24 och

2000/01:T230 yrkande 8,

res. 5 (fp) - delvis

11. beträffande utredning av studiesociala frågor

att riksdagen avslår motionerna 1999/2000:Ub421 yrkande 1, 1999/2000:Ub499

yrkandena 28 och 34, 1999/2000:Ub707, 1999/2000:Ub710, 2000/01:Ub12

yrkande 13, 2000/01:Ub419, 2000/01:Ub479 yrkande 22, 2000/01:Ub703,

2000/01:Ub721, 2000/01:Ub724 yrkandena 2 och 3, 2000/01:Ub728,

2000/01:Ub730, 2000/01:Ub731, 2000/01:Ub810 yrkande 4 och 2000/01:A808

yrkande 34,

res. 6 (v)

res. 4 (c) - delvis

12. beträffande villkoren för invandrare under

grundskoleutbildning

att riksdagen avslår motion 2000/01:Ub228,

13. beträffande utredning om CSN:s upplåning i Riksgäldskontoret

att riksdagen avslår motionerna 2000/01:Ub704 yrkande 1 och 2000/01:Ub724

yrkande 10,

res. 2 (kd) - delvis

14. beträffande bonus vid förtida återbetalning av studielån

att riksdagen avslår motion 2000/01:Ub704 yrkande 2,

res. 2 (kd) - delvis

15. beträffande uppföljning av studiestödsreformen

att riksdagen avslår motionerna 2000/01:Ub732 och 2000/01:Ub733,

16. beträffande övriga motionsyrkanden

att riksdagen avslår motionerna 2000/01:Ub235, 2000/01:Ub709 och

2000/01:Ub716.

Stockholm den 28 november 2000

På utbildningsutskottets vägnar

Jan Björkman

I beslutet har deltagit: Jan Björkman (s), Britt-Marie Danestig (v), Beatrice

Ask (m)*, Eva Johansson (s), Inger Lundberg (s), Yvonne Andersson (kd)*, Lars

Hjertén (m)*, Majléne Westerlund Panke (s), Tomas Högström (m)*, Tomas

Eneroth (s), Lennart Gustavsson (v), Erling Wälivaara (kd)*, Per Bill (m)*,

Gunnar Goude (mp), Sofia Jonsson (c)*, Ulf Nilsson (fp)* och Agneta Lundberg

(s).

* Har ej deltagit i beslutet under moment 2.

Reservationer

1. Regeringens lagförslag, m.m. (mom. 1 och 6) - m

Beatrice Ask (m), Lars Hjertén (m), Tomas Högström (m) och Per Bill (m)

anför:

Liksom tidigare anser vi att fribeloppet skall avskaffas och att räntorna på

studiemedel skall vara avdragsgilla vid beskattningen. Detta bör riksdagen

med bifall till motion 2000/01:Ub819 yrkande 17 i denna del och med anledning

av motionerna 2000/01:Ub260 yrkande 19, 2000/01:Ub706 yrkande 1,

2000/01:Ub710, 2000/01:Ub711 yrkande 2, 2000/01:Ub715, 2000/01:Ub724 yrkande

9 och 2000/01:Ub805 yrkande 5 som sin mening ge regeringen till känna.

Vi anser inte att vare sig barnbidraget eller studiebidraget i

studiehjälpen skall höjas. Vårt budgetförslag är utformat med denna

förutsättning. Riksdagen bör alltså avslå regeringens förslag till ändring i

den gamla och den nya studiestödslagen när det gäller studiebidragets belopp.

Mot bakgrund av det anförda anser vi att utskottet under momenten 1 och 6

bort hemställa

1. beträffande regeringens lagförslag

att riksdagen dels avslår regeringens förslag till lag om ändring i

studiestödslagen (1973:349) såvitt avser 3 kap. 6 § och lag om ändring i

studiestödslagen (1999:1395) såvitt avser 2 kap. 7 §, dels antar

regeringens förslag till lag om ändring i studiestödslagen (1973:349) i

övrigt, förslag till lag om ändring i studiestödslagen (1999:1395) i

övrigt samt lag om ändring i lagen (1983:1030) om särskilt

vuxenstudiestöd för arbetslösa,

6. beträffande villkoren i övrigt för att få studiemedel

att riksdagen med bifall till motion 2000/01:Ub819 yrkande 17 i denna del

och med anledning av motionerna 2000/01:Ub260 yrkande 19, 2000/01:Ub706

yrkande 1, 2000/01:Ub710, 2000/01:Ub711 yrkande 2, 2000/01:Ub715,

2000/01:Ub724 yrkande 9 och 2000/01:Ub805

yrkande 5 och med avslag på motionerna 2000/01:Ub12 yrkande 11,

2000/01:Ub412 yrkande 2, 2000/01:Ub493 yrkande 3, 2000/01:Ub724

yrkandena 1 och 8, 2000/01:Ub726, 2000/01:Ub820 yrkandena 26-28,

2000/01:Sf227 yrkande 3 och 2000/01:Kr537 yrkande 4 som sin mening ger

regeringen till känna vad som ovan anförts,

2. Studiestöd till ungdomar i gymnasial utbildning, m.m. (mom. 3, 6, 9, 13

och 14) - kd

Yvonne Andersson (kd) och Erling Wälivaara (kd) anför:

Alla ungdomar i gymnasial utbildning bör omfattas av samma studiestödssystem,

alltså såväl eleverna i gymnasiesärskolan som eleverna i gymnasieskolan.

Enligt vår mening bör alla ges rätt till tre års gymnasiestudier, att fritt

förlägga inom tidsperioden mellan 16 och 25 år. Alla som läser i det nya

ungdomsgymnasiet skall, under förutsättning att de fullföljer sina studier,

vara berättigade till gymnasiebidrag. Det skall vara lika högt för alla som

studerar i ungdomsgymnasiet och bör uppgå till 1 350 kr per månad i tio

månader per år. Denna förändring bör träda i kraft den 1 juli 2002. Vad vi

här har anfört bör riksdagen med bifall till motion 2000/01:Ub724 yrkandena

4-6 som sin mening ge regeringen till känna.

När det gäller villkoren i övrigt för studiemedel anser vi att fribeloppet

bör avskaffas och att bidragsdelen vid universitets- och högskolestudier bör

höjas till 40 % av totalbeloppet. Studiemedelssystemet måste utformas så att

det inte missgynnar den som presterar mindre på grund av barnafödande. Vad vi

här har anfört bör riksdagen med bifall till motionerna 2000/01:Ub724

yrkandena 1, 8 och 9, 2000/01:Ub805 yrkande 5 och 2000/01:Sf227 yrkande 3 som

sin mening ge regeringen till känna.

De studerande i vuxenutbildning måste erbjudas studiefinansiering som är

rättvis och förutsägbar, med grundprincipen att den enskildes ekonomiska

insats skall vara likvärdig för alla som bedriver samma typ av studier. Om

det i något avseende skiljer sig åt måste det ur ett rättviseperspektiv gå

att förklara skillnader. Vi förordar ett nytt vuxenutbildningsstöd för

studerande som saknar betyg från grund- och/eller gymnasieskola. Det skall

innebära att de erbjuds det gällande totalbeloppet i studiemedelssystemet,

men det skall till 100 % vara ett skattefritt bidrag. Detta skall kunna

kompletteras med ett lån upp till 3 000 kr per månad. Räntan på detta lån

skall vara avdragsgill. Vad vi här har anfört bör riksdagen med bifall till

motionerna 2000/01:Ub287 yrkande 5 och 2000/01:Ub724 yrkande 7 som sin mening

ge regeringen till känna.

Vi noterar att CSN:s behov av upplåning i Riksgäldskontoret för studielån

ökar kraftigt och att ingenting tyder på att utvecklingen går att vända inom

överskådlig tid. Den växande skuldstocken är enligt vår mening en tickande

bomb, och regeringen bör därför utreda hur behovet av upplåning i

Riksgäldskontoret kan minska. En radikal lösning skulle vara att sälja ut den

samlade lånestocken på marknaden, under förutsättning att villkoren för

studenterna blir lika fördelaktiga som i dagens situation, eller ännu bättre.

Vad vi här har anfört bör riksdagen med bifall till motionerna 2000/01: Ub704

yrkande 1 och 2000/01:Ub724 yrkande 10 som sin mening ge regeringen till

känna.

En betydande vinst kan göras både för staten och den enskilde, om det ges

möjlighet till bonus vid förtida återbetalning av studielån. En sådan åtgärd

bör därför genomföras. Detta bör riksdagen med bifall till motion

2000/01:Ub704 yrkande 2 som sin mening ge regeringen till känna.

Mot bakgrund av det anförda anser vi att utskottet under momenten 3, 6, 9, 13

och 14 bort hemställa

3. beträffande studiestöd till ungdomar i gymnasial utbildning

att riksdagen med med bifall till motion 2000/01:Ub724 yrkandena 4-6, med

anledning av motionerna 2000/01:Ub412 yrkande 1 och 2000/01:Ub722 samt

med avslag på motion 2000/01:Ub713 som sin mening ger regeringen till

känna vad som ovan anförts,

6. beträffande villkoren i övrigt för att få studiemedel

att riksdagen med bifall till motionerna 2000/01:Ub724 yrkandena 1, 8 och

9, 2000/01:Ub805 yrkande 5 och 2000/01:Sf227 yrkande 3, med anledning av

motionerna 2000/01:Ub260 yrkande 19, 2000/01:Ub412 yrkande 2,

2000/01:Ub706 yrkande 1, 2000/01:Ub710, 2000/01: Ub711 yrkande 2,

2000/01:Ub715 och 2000/01:Ub819 yrkande 17 i denna del samt med avslag

på motionerna 2000/01:Ub12 yrkande 11, 2000/01:Ub493 yrkande 3,

2000/01:Ub726, 2000/01:Ub820 yrkandena 26-28 och 2000/01:Kr537 yrkande 4

som sin mening ger regeringen till känna vad som ovan anförts,

9. beträffande studiestöd vid vuxenutbildning

att riksdagen med bifall till motionerna 2000/01:Ub287 yrkande 5 och

2000/01:Ub724 yrkande 7 och med avslag på motionerna 2000/01: Ub278,

2000/01:Ub279, 2000/01:Ub296, 2000/01:Ub707, 2000/01: Ub708 och

2000/01:Ub723 som sin mening ger regeringen till känna vad som ovan

anförts,

13. beträffande utredning om CSN:s upplåning i Riksgäldskontoret

att riksdagen med bifall till motionerna 2000/01:Ub704 yrkande 1 och

2000/01:Ub724 yrkande 10 som sin mening ger regeringen till känna vad

som ovan anförts,

14. beträffande bonus vid förtida återbetalning av studielån

att riksdagen med bifall till motion 2000/01:Ub704 yrkande 2 som sin mening

ger regeringen till känna vad som ovan anförts,

3. Maximal tid som studiemedel får lämnas för (mom. 5) - m, kd, c, fp

Beatrice Ask (m), Yvonne Andersson (kd), Lars Hjertén (m), Tomas Högström

(m), Erling Wälivaara (kd), Per Bill (m), Sofia Jonsson (c) och Ulf Nilsson

(fp) anför:

Vi anser att skärpningen av villkoren för dispens från de generella reglerna

om maximal tid som studiemedel får lämnas för begränsar möjligheten att ändra

inriktning av sina studier eller bygga vidare på sin tidigare utbildning.

Exempelvis har en sjuksköterska som vill studera till läkare inte längre

ekonomiska möjligheter till detta. En översyn av studiestödslagen när det

gäller vilka slags skäl som skall kunna grunda dispens bör därför göras. Vad

vi här har anfört bör riksdagen med bifall till motion 2000/01:Ub479 yrkande

23 och med anledning av motionerna 2000/01:Ub702, 2000/01:Ub705 och

2000/01:Ub819 yrkande 17 i denna del som sin mening ge regeringen till känna.

Mot bakgrund av det anförda anser vi att utskottet under moment 5 bort

hemställa

5. beträffande maximal tid som studiemedel får lämnas för

att riksdagen med bifall till motion 2000/01:Ub479 yrkande 23, med

anledning av motionerna 2000/01:Ub702, 2000/01:Ub705 och 2000/01:Ub819

yrkande 17 i denna del samt med avslag på motionerna 2000/01:Ub719 och

2000/01:Ub720 som sin mening ger regeringen till känna vad som ovan

anförts,

4. Villkoren i övrigt för att få studiemedel, m.m. (mom. 6, 8 och 11) - c

Sofia Jonsson (c) anför:

Flera undersökningar har visat att studiemedelssystemet är den enskilt

största orsaken till den sociala snedrekryteringen till högre utbildning.

Centerpartiet vill därför se ett nytt studiefinansieringssystem, som är

hållbart och förutsägbart över tiden och där skuldbördan blir hanterlig för

alla studenter. Villkoren i övrigt för att få studiemedel bör förbättras med

målet att bidrag och lån skall utgöra 50 % vardera av totalbeloppet,

fribeloppet höjas till två basbelopp och återbetalningen utformas som ett

modifierat annuitetslån på 20-25 år. Vad jag här har anfört bör riksdagen med

bifall till motion 2000/01:Ub12 yrkande 11 som sin mening ge regeringen till

känna.

Jag anser det viktigt att skapa möjligheter för tillväxt och företagande i

utsatta regioner, så att vi avlastar de storstadsregioner där tillväxten

riskerar att leda till överhettning. Ett system med avskrivning av

studieskulder kan ge incitament för färdigutbildade att flytta ut och bli

yrkesverksamma på småorter, vilket är viktigt inte minst med tanke på de

förstående stora pensionsavgångarna inom såväl näringsliv som offentlig

sektor. Jag anser att ett sådant system bör inrättas från halvårsskiftet

2001. Vad jag här har anfört bör riksdagen med bifall till motion

2000/01:Fi210 yrkande 8 som sin mening ge regeringen till känna.

Trots återkommande krav från bl.a. Centerpartiet har det under mer än tio

år inte någon gång i riksdagen tagits initiativ till en helhetssyn på

studenternas sociala situation. Många av de beslut som riksdagen har fattat

på områden som bostäder, familjestöd och arbetsmarknadspolitik har varit till

studenternas nackdel, och den sammantagna effekten har för många blivit

alltför stor. Det saknas en enhetlig syn från statliga och kommunala

myndigheters sida på vad det innebär att vara student och hur stor del av

året en individ är student. Jag anser därför att det är hög tid för en

studiesocial utredning. I denna måste studenterna ges ordentlig

representation. Vad jag här har anfört bör riksdagen med bifall till

motionerna 1999/2000:Ub499 yrkandena 28 och 34, 2000/01: Ub12 yrkande 13 och

2000/01:Ub479 yrkande 22 som sin mening ge regeringen till känna.

Mot bakgrund av det anförda anser jag att utskottet under momenten 6, 8 och

11 bort hemställa

6. beträffande villkoren i övrigt för att få studiemedel

att riksdagen med bifall till motion 2000/01:Ub12 yrkande 11, med anledning

av motionerna 2000/01:Ub412 yrkande 2, 2000/01:Ub493 yrkande 3 och med

avslag på motionerna 2000/01:Ub260 yrkande 19, 2000/01:Ub706 yrkande 1,

2000/01:Ub710, 2000/01:Ub711 yrkande 2, 2000/01:Ub715, 2000/01:Ub724

yrkandena 1, 8 och 9, 2000/01: Ub726, 2000/01:Ub805 yrkande 5,

2000/01:Ub819 yrkande 17 i denna del, 2000/01:Ub820 yrkandena 26-28,

2000/01:Sf227 yrkande 3 och 2000/01:Kr537 yrkande 4 som sin mening ger

regeringen till känna vad som ovan anförts,

8. beträffande avskrivning av studieskuld m.m.

att riksdagen med bifall till motion 2000/01:Fi210 yrkande 8, med anledning

av motion 2000/01:Ub493 yrkande 2 samt med avslag på motionerna

2000/01:Ub712, 2000/01:N268 yrkande 17 och 2000/01: N383 yrkande 2 som

sin mening ger regeringen till känna vad som ovan anförts,

11. beträffande utredning av studiesociala frågor

att riksdagen med bifall till motionerna 1999/2000:Ub499 yrkandena 28 och 34,

2000/01:Ub12 yrkande 13 och 2000/01:Ub479 yrkande 22, med anledning av

motionerna 1999/2000:Ub421 yrkande 1, 1999/2000:Ub707, 1999/2000:Ub710,

2000/01:Ub419, 2000/01:

Ub703, 2000/01:Ub724 yrkandena 2 och 3, 2000/01:Ub730, 2000/01:

Ub731 och 2000/01:Ub810 yrkande 4 samt med avslag på motionerna

2000/01:Ub721, 2000/01:Ub728 och 2000/01:A808 yrkande 34 som sin mening

ger regeringen till känna vad som ovan anförts,

5. Villkoren i övrigt för att få studiemedel, m.m. (mom. 6 och 10) - fp

Ulf Nilsson (fp) anför:

När det gäller villkoren i övrigt för att få studiemedel anser jag att

bidragsnivån för vuxna som studerar på gymnasial nivå bör sättas till 60 % av

det totala studiemedelsbeloppet. Totalbeloppet bör för alla studerande höjas

med 200 kr per månad. Fribeloppet bör höjas till 300 % av basbeloppet. Vidare

behövs det en översyn av reglerna för att få studiemedel för studier

utomlands. Svenska ungdomar, som arbetat utomlands under några år och därvid

varit tvingade att skriva sig i det land de har bott, har enligt den gällande

studiestödsförordningen inte möjlighet att få svenska studiemedel, om de

börjar högskoleutbildning utomlands. Det bör finnas en möjlighet för svenska

medborgare att få dispens från denna regel, i synnerhet som det ofta är

omöjligt att få studielån i ett annat land. En översyn av reglerna på denna

punkt bör genomföras. Vad jag här har anfört bör riksdagen med bifall till

motionerna 2000/01:Ub726 och 2000/01:Ub820 yrkandena 26-28 som sin mening ge

regeringen till känna.

Jag anser att det nuvarande avdragsgilla pensionssparandet bör kunna

breddas till ett "pensions- och utvecklingssparande" som kan fungera som ett

slags utbildningskonto. Människor skall ges möjlighet att spara själva till

sin utbildning på gynnsamma villkor, men också förmånligt kunna låna pengar

för att vidareutbilda sig. Upp till en viss gräns bör personer mellan 30 och

55 år kunna låna av det allmänna pensionssystemet för att finansiera

utbildning. Förslagvis kan man få ta ut 60 % av sin årslön. I gengäld skall

vederbörandes ålderspension reduceras med motsvarande belopp. Det skall

finnas möjlighet att återvinna denna pensionsrätt genom sparande eller genom

att gå i pension något senare. Vad jag här har anfört bör riksdagen med

bifall till motion 2000/01:Ub820 yrkandena 23 och 24 som sin mening ge

regeringen till känna.

Mot bakgrund av det anförda anser jag att utskottet under momenten 6 och 10

bort hemställa

6. beträffande villkoren i övrigt för att få studiemedel

att riksdagen med bifall till motionerna 2000/01:Ub726 och 2000/01: Ub820

yrkandena 26-28 och med avslag på motionerna 2000/01:Ub12 yrkande 11,

2000/01:Ub260 yrkande 19, 2000/01: Ub412 yrkande 2, 2000/01:Ub493

yrkande 3, 2000/01:Ub706 yrkande 1, 2000/01:Ub710, 2000/01:Ub711 yrkande

2, 2000/01:Ub715, 2000/01:Ub724 yrkandena 1, 8 och 9, 2000/01:Ub805

yrkande 5, 2000/01:Ub819 yrkande 17 i denna del, 2000/01:Sf227 yrkande 3

och 2000/01:Kr537 yrkande 4 som sin mening ger regeringen till känna vad

som ovan anförts,

10. beträffande utbildningskonton

att riksdagen med bifall till motion 2000/01:Ub820 yrkandena 23 och 24 och

med avslag på motion 2000/01:T230 yrkande 8 som sin mening ger

regeringen till känna vad som ovan anförts,

6. Utredning av studiesociala frågor (mom. 11) - v

Britt-Marie Danestig (v) och Lennart Gustavsson (v) anför:

Vi får nästa år ett sammanhållet studiestödssystem, som vi står bakom

eftersom vi tror att det kommer att ha en god rekryteringseffekt både till

vuxenstudier och högre utbildning. Frågan om studenternas och de

vuxenstuderandes ställning i förhållande till andra förmånssystem, såsom

bostadsbidrag, socialbidrag och arbetslöshetskassa, är dock inte löst genom

detta. Vi anser att det är nödvändigt med ett helhetsgrepp om studenternas

totala sociala situation. Därför anser vi att det bör tillsättas en utredning

med uppgift att se över hur studiestödssystemet kan kompletteras med andra

förmånssystem för vuxenstuderande och studenter. En sådan utredning bör även

belysa bostadssituationen för studenter, inte minst funktionshindrade

studenter, ohälsoförsäkringen för studenter samt studenthälsovården. Vad vi

här har anfört bör riksdagen med bifall till motionerna 1999/2000:Ub707 och

2000/01:Ub419 som sin mening ge regeringen till känna.

Mot bakgrund av det anförda anser vi att utskottet under moment 11 bort

hemställa

11. beträffande utredning av studiesociala frågor

att riksdagen med bifall till motionerna 1999/2000:Ub707 och 2000/01:Ub419,

med anledning av motionerna 1999/2000:Ub421 yrkande 1, 1999/2000:Ub499

yrkande 34 och 1999/2000:Ub710, 2000/01:Ub12 yrkande 13, 2000/01:Ub703,

2000/01:Ub730, 2000/01: Ub731, 2000/01:Ub724 yrkandena 2 och 3 och

2000/01:Ub810 yrkande 4 och med avslag på motionerna 1999/2000:Ub499

yrkande 28, 2000/01:Ub479 yrkande 22, 2000/01:Ub721, 2000/01:Ub728 och

2000/01:A808 yrkande 34 som sin mening ger regeringen till känna vad som

ovan anförts,

Särskilda yttranden

1. Anslag under utgiftsområde 15 Studiestöd budgetåret 2001 - m

Beatrice Ask (m), Lars Hjertén (m), Tomas Högström (m) och Per Bill (m)

anför:

Moderata samlingspartiet har i sina motioner föreslagit en annan inriktning

av statens budget och andra utgiftsramar än dem som riksdagen nyligen har

fastställt. Vårt alternativ framgår av reservation 12 i finansutskottets

betänkande 2000/01:FiU1. För utgiftsområde 15 innebär det en ram som är drygt

2 miljarder kronor lägre än den som nu har fastställts (rskr. 36). Eftersom

vi ser vårt budgetförslag som en helhet, väljer vi att inte reservera oss här

till förmån för våra förslag när det gäller utgiftsområde 15.

Våra förslag till anslagsbelopp framgår av bilaga 4 till detta betänkande.

Vi anser att nuvarande nivå på studiebidraget i studiehjälpen skall

bibehållas. De förändringar vi föreslår av beloppen på anslagen till

studiemedel och vuxenstudiestöd är en följd av att vi under utgiftsområde 16

Utbildning och universitetsforskning föreslår förändringar av de särskilda

utbildningsinsatserna för vuxna. Det s.k. Kunskapslyftet bör successivt dras

ned. Inom de anslagsbelopp vi föreslår ryms medel för dem som har påbörjat

studier i Kunskapslyftet att fullfölja dessa.

2. Anslag under utgiftsområde 15 Studiestöd budgetåret 2001 - kd

Yvonne Andersson (kd) och Erling Wälivaara (kd) anför:

Kristdemokraterna har i sina motioner föreslagit en annan inriktning av

statens budget och andra utgiftsramar än dem som riksdagen nyligen har

fastställt. Vårt alternativ framgår av reservation 13 i finansutskottets

betänkande 2000/01:FiU1. För utgiftsområde 15 innebär det en ram som är

knappt 2,4 miljarder kronor lägre än den som nu har fastställts (rskr. 36).

Eftersom vi ser vårt budgetförslag som en helhet, väljer vi att inte

reservera oss här till förmån för våra förslag när det gäller utgiftsområde

15.

De belopp vi föreslår på de olika anslagen framgår av bilaga 4 till detta

betänkande. Eftersom vi anser att utbyggnaden av högskolan skall ske i

långsammare takt än regeringen planerar, minskar belastningen på

studiemedelsanslaget i motsvarande mån. Vi föreslår att de vuxna som börjar

studera på grundskole- och gymnasienivå fr.o.m. den 1 juli 2001 skall få

studiemedel i stället för de nuvarande vuxenstudiestöden. Dessa studiemedel

skall till 100 % vara bidrag. Antalet som får de nuvarande vuxenstudiestöden

kommer således att successivt minska, samtidigt som kostnaderna för

studiemedel ökar.

3. Anslag under utgiftsområde 15 Studiestöd budgetåret 2001 - c

Sofia Jonsson (c) anför:

Centerpartiet har i sina motioner föreslagit en annan inriktning av statens

budget och andra utgiftsramar än dem som riksdagen nyligen har fastställt.

Vårt alternativ framgår av reservation 14 i finansutskottets betänkande

2000/01:FiU1. För utgiftsområde 15 innebär det en ram som är 4,8 miljarder

kronor lägre än den som nu har fastställts (rskr. 36). Eftersom vi ser vårt

budgetförslag som en helhet, väljer jag att inte reservera mig här till

förmån för våra förslag när det gäller utgiftsområde 15.

Våra förslag till anslagsbelopp framgår av bilaga 4 till detta betänkande.

Vi vill införa ett nytt studiemedelssystem som bygger på delat ansvar mellan

staten och studenterna, där principen bör vara hälften bidrag och hälften

lån. Det belopp vi föreslår på anslaget 25:2 Studiemedel m.m. ger utrymme för

en reform fr.o.m. andra halvåret 2001. Vi vill också flytta över 5,8

miljarder kronor från detta utgiftsområde (anslaget 25:4 Vuxenstudiestöd

m.m.) till utgiftsområde 13 Ekonomisk trygghet vid arbetslöshet.

4. Anslag under utgiftsområde 15 Studiestöd budgetåret 2001 - fp

Ulf Nilsson (fp) anför:

Folkpartiet har i sina motioner föreslagit en annan inriktning av statens

budget och andra utgiftsramar än dem som riksdagen nyligen har fastställt.

Vårt alternativ framgår av reservation 15 i finansutskottets betänkande

2000/01: FiU1. För utgiftsområde 15 innebär det en ram som är 2 miljarder

kronor lägre än den som nu har fastställts (rskr. 36). Eftersom vi ser vårt

budgetförslag som en helhet, väljer jag att inte reservera mig här till

förmån för våra förslag när det gäller utgiftsområde 15.

Våra förslag till anslagsbelopp inom utgiftsområdet framgår av bilaga 4 till

detta betänkande. Vi vill ta bort det särskilda utbildningsbidraget och

ersätta det med studiemedel, dock med en högre bidragsandel, nämligen 60 %.

Antalet personer i Kunskapslyftet kan minska. Därför föreslår vi minskning av

anslaget 25:4 Vuxenstudiestöd m.m. och ökning av anslaget 25:2 Studiemedel

m.m. Vi anser också att de s.k. LO-pengarna kan utgå och föreslår därför en

minskning av anslaget 25:7 Bidrag till vissa organisationer m.m.

Regeringens lagförslag

Förslag till lag om ändring i studiestödslagen (1973:349)

Regeringens lagförslag

Förslag till lag om ändring i lagen (1983:1030) om särskilt vuxenstudiestöd

för arbetslösa

Regeringens lagförslag

Förslag till lag om ändring i studiestödslagen (1999:1395)

Utskottets, regeringens och oppositionspartiernas förslag till anslag för år 20

15 Studiestöd

Utskottets förslag överensstämmer med regeringens förslag.

Företrädarna för (m), (kd), (c) och (fp) har avstått från att delta i beslutet

Belopp i 1000-tal kronor

-------------------------------------------------------------------------------

Anslag AnslagstypRegeringens Motionärern

förslag regeringens förslag

-------------------------------------------------------------------------------

(m) (kd) (c) (fp)

-------------------------------------------------------------------------------

-------------------------------------------------------------------------------

25:1 Studiehjälp m.m. (ram) 2 696 483 -300 000

-------------------------------------------------------------------------------

25:2 Studiemedel m.m. (ram) 8 478 256 -582 274 +

000 000

-------------------------------------------------------------------------------

25:3 Studiemedelsräntor m.m. (ram) 4 522 690

-------------------------------------------------------------------------------

25:4 Vuxenstudiestöd m.m. (ram) 5 812 172 -1 164 -

548 000 172 000

-------------------------------------------------------------------------------

25:5 Bidrag till kostnader vid viss (ram) 61 520

gymnasieutbildning

och vid viss föräldrautbildning i

teckenspråk

-------------------------------------------------------------------------------

25:6 Bidrag till vissa studiesociala (ram) 24 462

ändamål

-------------------------------------------------------------------------------

25:7 Bidrag till vissa organisationer m.m. (ram) 26 223

-------------------------------------------------------------------------------

-------------------------------------------------------------------------------

-------------------------------------------------------------------------------

Summa för utgiftsområdet 21 621 806 -2 046 -

822 000 172 000

-------------------------------------------------------------------------------