Bet. 2000/01:UbU7

Utbildningsutskottets betänkande

2000/01:UBU07

Statligt bildade stiftelser m.m.

Innehåll

Sammanfattning

Utskottets överväganden

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

Bilaga

2000/01

UbU7

Redogörelse för ärendet

Ärendet och dess beredning

Riksdagens revisorer har på eget initiativ genomfört

en granskning av stiftelser bildade efter

utskiftningen av löntagarfondsmedel. Granskningen

har dels omfattat generella frågor rörande tillsyn

och kontroll av statliga stiftelser, dels mer

specifika frågor rörande de s.k.

löntagarfondsstiftelserna.

Resultatet av granskningen har redovisats i

Stiftelser bildade med löntagarfondsmedel (rapport

1999/2000:6) samt i separata bilagor till nämnda

rapport.

Rapporten har remissbehandlats. Remissyttranden

har inkommit från Justitiedepartementet,

Riksrevisionsverket, Humanistisk-

samhällsvetenskapliga forskningsrådet, Medicinska

forskningsrådet, Naturvetenskapliga forskningsrådet,

Teknikvetenskapliga forskningsrådet, Länsstyrelsen i

Stockholms län, Länsstyrelsen i Skåne län,

Länsstyrelsen i Västra Götaland, Länsstyrelsen i

Västernorrlands län, Stiftelsen för vård- och

allergiforskning, Stiftelsen Innovationscentrum,

Stiftelsen för miljöstrategisk forskning, Stiftelsen

för internationalisering av högre utbildning och

forskning, Stiftelsen för kunskaps- och

kompetensutveckling och Stiftelsen för strategisk

forskning.

I det nu aktuella förslaget till riksdagen

redovisar revisorerna sina slutliga överväganden och

förslag med anledning av granskningen. Förslagen som

avser tillsyn över stiftelser, revision av

stiftelser, stiftelsernas verksamhet samt

utvärdering återges i bilaga till detta betänkande.

Inga motioner har väckts med anledning av

revisorernas förslag.

Utbildningsutskottet har berett såväl lagutskottet

som finansutskottet tillfälle att yttra sig över

revisorernas förslag. Båda utskotten har beslutat

att inte avge yttrande i ärendet.

Sammanfattning

I betänkandet behandlar utskottet Riksdagens

revisorers förslag till riksdagen angående statligt

bildade stiftelser, med särskild inriktning på de

forskningsstiftelser och andra stiftelser som

bildats med löntagarfondsmedel. Förslagen rör

tillsynen över stiftelser, effektivitetsrevision av

bl.a. forskningsstiftelserna, information till

styrelseledamöter i statliga stiftelser och

utvärderingen av forskningsstiftelsernas m.fl.

verksamhet.

Utskottet föreslår avslag på förslagen,

huvudsakligen med hänvisning till regeringens

planerade utvärdering av stiftelselagen och till

pågående utredningsarbete om författningsregler för

verksamheten vid en sammanhållen revisionsmyndighet

under riksdagen, Riksrevisionen, som skall inrättas

2003.

Utskottets överväganden

Inledning

Revisorernas förslag rör till stor del de

forskningsstiftelser som bildats med

löntagarfondsmedel och tillsynen och kontrollen av

dessa stiftelser. Som en bakgrund till behandlingen

av förslagen vill utskottet därför i korthet nämna

följande.

Under åren 1993 och 1994 bemyndigade riksdagen

regeringen att inrätta sammanlagt elva stiftelser

med medel från de avvecklade löntagarfonderna (prop.

1992/93:171, bet. UbU16, rskr. 387; prop.

1992/93:231, bet. UbU18, rskr. 405; prop.

1993/94:177, bet. UbU12, rskr. 399; prop.

1993/94:206, bet. NU25, rskr. 398). Av de stiftelser

som då bildades har sju till ändamål att främja

forskning och därtill anknytande verksamhet,

nämligen Stiftelsen för forskning inom områden med

anknytning till Östersjöregionen och Östeuropa,

Stiftelsen för internationalisering av högre

utbildning och forskning, Stiftelsen för

Internationella institutet för industriell

miljöekonomi vid Lunds universitet, Stiftelsen för

kunskaps- och kompetensutveckling, Stiftelsen för

miljöstrategisk forskning, Stiftelsen för strategisk

forskning och Stiftelsen för vård- och

allergiforskning. De övriga är Stiftelsen Framtidens

kultur och Stiftelsen Innovationscentrum samt

Stiftelsen Chalmers tekniska högskola och Stiftelsen

Högskolan i Jönköping. Stiftelsehögskolorna

innefattas dock inte i revisorernas granskning.

Stiftelselagen (1994:1220) trädde i kraft den 1

januari 1996 (prop. 1993/94:9, bet. LU12, rskr.

225). Före stiftelselagen fanns det inte någon

generell lagstiftning om stiftelser. Lagen

innehåller en civilrättslig reglering av

stiftelseinstitutet samt bestämmelser om tillsyn.

Den gäller såväl för stiftelser som har bildats av

enskilda som för stiftelser bildade av staten eller

andra offentliga organ. Enligt lagens definition

bildas en stiftelse genom att egendom enligt

förordnande av en eller flera stiftare avskiljs för

att varaktigt förvaltas som en självständig

förmögenhet för ett bestämt ändamål. Föreskrifterna

i ett stiftelseförordnande skall följas vid

förvaltningen av stiftelsens angelägenheter, om inte

föreskrifterna strider mot stiftelselagen. Styrelsen

eller förvaltaren svarar för att föreskrifterna i

stiftelseförordnandet följs.

Hösten 1996 antog riksdagen - efter förslag i

propositionen Statliga stiftelser - en ny

bestämmelse i stiftelselagen av innebörd att

regeringen, såvitt gäller stiftelser som har bildats

av staten, får ändra sådana föreskrifter i

stiftelseförordnandet som inte avser stiftelsens

ändamål och att detta får ske utan ansökan och utan

styrelsens samtycke (prop. 1996/97:22, bet. LU2,

rskr. 62). Den nya bestämmelsen trädde i kraft den 1

januari 1997.

Samtidigt - hösten 1996 - godkände riksdagen att

riktlinjen vid ändringar av stiftelseförordnandena

för stiftelser bildade med löntagarfondsmedel skulle

vara att regeringen utser och entledigar ledamöterna

i stiftelsernas styrelser (prop. 1996/97:5, bet.

UbU3, rskr. 99). I januari 1997 beslutade regeringen

om sådan ändring i berörda stiftelsestadgar.

Sedan den 1 januari 1998 är reglerna om

handlingsoffentlighet - genom en ändring i

sekretesslagen (1980:100) - tillämpliga på de

stiftelser som bildats med löntagarfondsmedel (prop.

1996/97:142, bet. 1997/98:KU2, rskr. 17).

Tillsyn över stiftelser

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå Riksdagens revisorers

förslag angående mål och riktlinjer för

tillsynen över stiftelser, översyn av

tillsynsverksamhetens framtida organisation

och placering samt utökad tillsyn över

offentligt bildade stiftelser med hänvisning

till den av regeringen planerade

utvärderingen av stiftelselagen.

Gällande bestämmelser

Bestämmelser om tillsyn över stiftelser återfinns i

9 kap. stiftelselagen. Alla stiftelser är knutna

till en tillsynsmyndighet. Denna myndighet är i

regel länsstyrelsen i det län där stiftelsens

styrelse eller förvaltare har sitt säte. I

tillsynsmyndighetens befattning med stiftelser ingår

tre huvuduppgifter, nämligen kontroll, ingripande

och service.

Kontrollen bygger i huvudsak på att

tillsynsmyndigheten alltid har rätt att begära

information av en stiftelse. Tillsynsmyndigheten får

i princip alltid begära in handlingar eller

upplysningar från vilken stiftelse som helst (9 kap.

4 § första stycket 1). Som ett led i

kontrollfunktionen får tillsynsmyndigheten också

kalla till och delta vid sammanträde med stiftelsens

styrelse eller förvaltare samt, om någon särskild

anledning föreligger, utföra inspektion hos

stiftelsen (9 kap. 4 § första stycket 2 och 3).

Myndigheten utövar också en återkommande kontroll

genom att granska årsredovisning och

revisionsberättelse om stiftelsen är

årsredovisningsskyldig.

Tillsynsmyndigheten är skyldig att ingripa, om det

kan antas att stiftelsens förvaltning eller revision

inte utövas i enlighet med stiftelseförordnandet

eller bestämmelserna i stiftelselagen. Myndigheten

skall också ingripa om det kan antas att en

styrelseledamot eller förvaltaren annars missköter

sitt uppdrag (9 kap. 3 § första stycket).

Tillsynsmyndigheten kan vid ingripanden använda sig

av olika åtgärder; den kan bl.a. utfärda

förelägganden och meddela förbud (9 kap. 5 § första

stycket 2 och 3).

Tillsynsmyndighetens uppgift att utföra service

gentemot stiftelserna består i att ge råd och

upplysningar (9 kap. 3 § andra stycket).

Vissa stiftelser omfattas av en särskild

tillsynsordning som innebär att de är undantagna

från de centrala bestämmelserna om kontroll och

ingripande. Det betyder bl.a. att

tillsynsmyndigheten normalt är förhindrad att begära

information av dessa stiftelser. Tre grupper av

stiftelser berörs; för det första stiftelser som har

bildats av eller tillsammans med staten, en kommun

eller ett landsting, för det andra stiftelser som

förvaltas av en statlig myndighet och för det tredje

stiftelser som enligt stiftarens förordnande skall

vara undantagna från tillsyn enligt stiftelselagen

och som varken under innevarande eller de tre

närmast föregående räkenskapsåren har utövat

näringsverksamhet eller varit moderstiftelse (9 kap.

10 § första stycket). Nu angivna stiftelser är

undantagna från bestämmelserna om

tillsynsmyndighetens rätt att ingripa (9 kap. 3 §

första stycket), myndighetens rätt att begära in

handlingar m.m. (9 kap. 4 §) samt

tillsynsmyndighetens möjligheter att meddela

förelägganden och förbud (9 kap. 5 § första stycket

2 och 3).

De stiftelser som normalt är undantagna från

tillsyn kan dock under vissa förutsättningar bli

föremål för ingripanden från tillsynsmyndigheten. Om

det kan antas att en stiftelse saknar namn eller har

åsidosatt reglerna om årsredovisning och revision

m.m., är nämligen de centrala tillsynsbestämmelserna

tillämpliga även beträffande dessa stiftelser (9

kap. 10 § andra stycket).

Revisorernas förslag

Revisorerna föreslår att riksdagen tillkännager för

regeringen som sin mening vad de anför om tillsyn

över stiftelser, nämligen

1. att regeringen bör formulera mål för tillsynen

över stiftelser som möjliggör en uppföljning och

utvärdering av verksamheten. Regeringen bör

vidare utarbeta riktlinjer för tillsynen över

stiftelser för att åstadkomma en mer enhetlig

tillsyn,

2.

3. att regeringen bör göra en översyn av

tillsynsverksamhetens framtida organisation och

placering. Under förutsättning att regeringen

finner att länsstyrelsen i fortsättningen skall

vara tillsynsmyndighet över stiftelser, bör

regeringen från effektivitets- och resurssynpunkt

pröva om tillsynsverksamheten kan koncentreras

till ett färre antal länsstyrelser. Dessa behov

bör dock vägas mot värdet av att nyttja

länsstyrelsernas regionala kännedom,

4.

5. att frågan om en utökad tillsyn över offentligt

bildade stiftelser bör behandlas av regeringen i

samband med den aviserade översynen av

stiftelselagen.

6.

I motiveringen till det första delförslaget anmärker

revisorerna att regeringen i regleringsbrev som ett

generellt mål för länsstyrelsernas

tillsynsverksamhet fastställt att denna skall vara

effektiv. Några mer preciserade eller kvantifierbara

mål har inte angivits. Revisorerna anser att sådana

uppföljningsbara mål bör formuleras. Revisorernas

granskning har vidare visat att det finns skillnader

mellan olika länsstyrelser i fråga om hur tillsynen

bedrivs. Gemensamma riktlinjer för tillsynen av

stiftelser bör därför utformas utifrån

lagstiftningens intentioner, i syfte att få till

stånd en mer enhetlig tillsynsverksamhet.

Som skäl för en översyn av tillsynsverksamhetens

organisation och placering anförs följande.

Revisorerna konstaterade i granskningsrapporten att

länsstyrelsernas tillsyn över stiftelser är

förhållandevis passiv. Sedan stiftelselagens

tillkomst har en stor del av tillsynsverksamhetens

resurser gått åt till att registrera stiftelserna i

det s.k. stiftelseregistret. Antalet registrerade

stiftelser uppgår till ca 14 200 för hela landet. Av

dessa står omkring 11 000 under fullständig tillsyn

medan resterande, ca 3 000, står under begränsad

tillsyn. De registrerade stiftelserna är starkt

koncentrerade till storstadslänen. Vissa

länsstyrelser med mycket få ärenden om tillsyn över

stiftelser kan därigenom få svårt att upprätthålla

och utveckla kompetens på området. Revisorerna anser

därför att regeringen bör pröva - under de

förutsättningar som angivits i förslagspunkten - om

den nuvarande tillsynsorganisationen är

ändamålsenligt utformad.

Revisorerna har i sin granskning inte funnit några

egentliga skäl eller förklaringar till att en mer

begränsad tillsyn skall utövas över offentligt

bildade stiftelser. Att exempelvis staten en gång

bildat en stiftelse utgör enligt deras mening inte

en tillräcklig garanti för att tillsynen och därmed

kontrollen av stiftelsen är tillräcklig. De

offentligt bildade stiftelserna har ingen skyldighet

att lämna årsredovisning till länsstyrelsen. Enligt

stadgarna för vissa av de stiftelser som bildats med

löntagarfondsmedel skall stiftelserna efter avslutad

revision överlämna kopia av årsredovisning och

årsberättelse till regeringen. Vid granskningen har

framkommit att berörda departement tar del av dessa

handlingar, men att det sedan inte görs någon

egentlig återkoppling till stiftelserna. Enligt

revisorerna bör regeringen pröva om även offentligt

bildade stiftelser bör lämna årsredovisning till

länsstyrelsen och därmed bli föremål för en

fullständig tillsyn.

Utskottets ställningstagande

Ärenden rörande lagstiftning om stiftelser tillhör

lagutskottets beredningsområde, medan

utbildningsutskottet haft att bereda frågor om

inrättande av forskningsstiftelser,

stiftelsehögskolor och andra stiftelser med

löntagarfondsmedel som stiftelsekapital. Som nämnts

i föregående avsnitt om ärendet och dess beredning

har lagutskottet beslutat att inte yttra sig till

utbildningsutskottet över revisorernas förslag.

Utbildningsutskottet vill från sina utgångspunkter

framhålla följande.

För forskningsstiftelser och andra stiftelser som

bildats med löntagarfondsmedel har tillskapats

särskilda regler för att garantera att användningen

av medel som härrör från det allmänna står under

demokratiskt inflytande och demokratisk kontroll.

Sålunda innebär nuvarande ordning att regeringen

utser och entledigar samtliga ledamöter i

stiftelsernas styrelser. Riksrevisionsverket får för

varje stiftelse utse en revisor som tillsammans med

revisorer, valda av stiftelsen, utför den årliga

granskningen och revisionen av verksamheten.

Stiftelserna omfattas av samma offentlighet när det

gäller handlingar som myndigheter. Dessutom får

enligt stiftelseförordnandet för flertalet av

stiftelserna någon eller några av de vetenskapliga

akademierna utvärdera stiftelsernas verksamhet.

Utskottet har uppmärksammat att

Justitiedepartementet i sitt remissyttrande över

revisorernas rapport påpekar att det i

departementets arbetsplanering ingår att genomföra

en utvärdering av stiftelselagen för att utröna

behovet av lagändringar. Detta har också

förutskickats i propositionen om ny bokförings-lag

m.m. som riksdagen behandlade hösten 1999. Enligt

remissyttrandet står det redan nu klart att

utvärderingen bör innefatta några av de frågor som

tas upp i revisorernas rapport. En fråga är om

nuvarande regler om tillsyn och registrering av

stiftelser är ändamålsenligt utformade eller om

reglerna bör ges annat innehåll. När det gäller

riktlinjer för tillsynen vill Justitiedepartementet

för sin del inte utesluta att det finns ett behov av

sådana riktlinjer. Uppenbarligen kräver emellertid

riktlinjer av detta slag omsorgsfulla överväganden

och mycket talar därför för att de helst bör

utarbetas inom ramen för eller i anslutning till en

översyn av stiftelselagens tillsynsregler. Enligt

departementet synes det naturligt att också frågan

om en utökad tillsyn över offentligt bildade

stiftelser prövas vid utvärderingen. Som regeringen

har uttalat i den nämnda propositionen kan det i

samband med en kommande utvärdering av

stiftelselagen bli aktuellt att ompröva olika slag

av särbestämmelser vad gäller stiftelsers

upprättande och offentliggörande av årsredovisning.

Reglerna om stiftelser är förhållandevis nya och

bör inte ändras på något mera genomgripande sätt

innan de har hunnit utvärderas. Enligt vad utskottet

inhämtat är utvärderingen av stiftelselagen nu

planerad att inledas under år 2002. Då utvärderingen

enligt vad som anförts från Justitiedepartementet

torde komma att innefatta sådana frågor om tillsyn

som revisorerna fört fram i sitt förslag, finns det

enligt utskottets mening inte anledning för

riksdagen att göra något särskilt tillkännagivande

till regeringen. Revisorernas förslag i denna del

bör alltså avslås.

Revision av statliga stiftelser

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå Riksdagens revisorers

förslag om en genomgång av förordningen som

reglerar Riksrevisionsverkets rätt att

effektivitetsgranska statliga bolag och

stiftelser, med hänvisning till den nyligen

tillkallade utredningen med uppgift att lämna

förslag till författningsregler om

Riksrevisionen och dess verksamhet.

Gällande bestämmelser

Enligt lagen (1987:519) om Riksrevisionsverkets

granskning av statliga aktiebolag och stiftelser får

verket granska den verksamhet som staten bedriver i

form av aktiebolag eller stiftelse, om verksamheten

är reglerad i lag eller någon annan författning

eller om staten som ägare eller genom tillskott av

anslagsmedel eller genom avtal eller på något annat

sätt har ett bestämmande inflytande över

verksamheten. Dessutom får verket granska verksamhet

som bedrivs av Stiftelsen Chalmers tekniska högskola

och Stiftelsen Högskolan i Jönköping och deras

dotterbolag.

I förordningen (1993:958) om Riksrevisionsverkets

granskning av statliga aktiebolag och stiftelser

namnges de bolag och stiftelser vilkas verksamhet

omfattas av verkets granskningsrätt. De stiftelser -

förutom högskolorna - som bildats med

löntagarfondsmedel finns inte medtagna i

förteckningen.

Revisorernas förslag

Revisorerna föreslår att riksdagen tillkännager för

regeringen som sin mening vad de anför om revision

av stiftelser, nämligen

- att regeringen bör göra en genomgång av vilka

bolag och stiftelser som bör finnas upptagna i den

förordning som reglerar Riksrevisionsverkets (RRV)

rätt att effektivitetsgranska bolag och stiftelser.

-

Enligt revisorerna borde det råda en bättre

överensstämmelse mellan å ena sidan de bolag och

stiftelser i vilka RRV har rätt att utse revisorer

och å andra sidan de bolag och stiftelser vilka

verket har rätt att effektivitetsgranska. Bland

annat bör prövas om inte stiftelser bildade med

löntagarfondsmedel bör finnas upptagna i

förordningen, i syfte att stärka den statliga

kontrollmöjligheten.

Utskottets ställningstagande

Riksdagen har nyligen beslutat att en sammanhållen

revisionsmyndighet under riksdagen - Riksrevisionen

- med ansvar för den statliga redovisnings- och

effektivitetsrevisionen skall bildas under det

första halvåret 2003 (riksdagsstyrelsens förslag

1999/2000:RS1, bet. 2000/01:KU8, rskr. 116-119).

Samtidigt har riksdagen begärt att regeringen

efter utredning lägger fram förslag till riksdagen

om de grundlagsändringar och den övriga lagstiftning

som krävs för att den föreslagna reformen av den

statliga revisionens organisation och ledning skall

kunna genomföras. I en ny revisionslag skall slås

fast att Riksrevisionen reviderar den statliga

verksamheten, också sådan verksamhet som staten

bedriver i form av aktiebolag eller stiftelse, om

verksamheten är reglerad i lag eller någon annan

författning eller om staten som ägare eller genom

tillskott av statliga anslagsmedel eller genom avtal

eller på något annat sätt har ett bestämmande

inflytande över verksamheten. Beslutsregler om

tillägg eller undantag från denna grundregel skall

finnas i lagen. En genomgång bör göras av de

regelverk som reglerar den statliga revisionen i

syfte att se vilka bestämmelser som är lämpliga att

inordna i den nya lagen.

Regeringen har den 11 januari 2001 beslutat

tillkalla en särskild utredare med uppgift att lämna

förslag till författningsregler om Riksrevisionen

och dess verksamhet. Förslagen skall avse regler i

riksdagsordningen, i en ny revisionslag samt i en

lag med instruktion för myndigheten. Utredarens

förslag till författningsreglering skall lämnas

senast den 1 december 2001. Enligt direktiven (dir.

2001:3) skall utredaren även gå igenom de regler som

i dag styr den statliga revisionen, däribland lagen

(1987:519) respektive förordningen (1993:958) om

Riksrevisionsverkets granskning av statliga

aktiebolag och stiftelser.

Utskottet finner att revisorernas begäran om en

genomgång av nämnda författningar därmed är

tillgodosedd, varför förslaget bör avslås av

riksdagen.

Information till styrelseledamöter i

statliga stiftelser

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå Riksdagens revisorers

förslag att regeringen skall utarbeta

riktlinjer för information till

styrelseledamöter i statligt bildade

stiftelser.

Revisorernas förslag

Revisorerna föreslår att riksdagen tillkännager för

regeringen som sin mening vad de anför om

stiftelsernas verksamhet, nämligen

- att regeringen bör utarbeta riktlinjer för

information till styrelseledamöter i statligt

bildade stiftelser i syfte att klargöra

ledamöternas ansvar. Sådana riktlinjer bör även

omfatta annan verksamhet med ansvar i enlighet med

stiftelselagen. Som exempel kan nämnas myndigheter

med s.k. anknuten förvaltning av stiftelse.

-

Revisorerna erinrar om att regeringen sedan januari

1997 utser samtliga styrelseledamöter i de

forskningsstiftelser som bildats med

löntagarfondsmedel. De menar att regeringen genom

sin utnämningsmakt har ansvaret för att informera

nya styrelseledamöter om det ansvar som är

förknippat med styrelseposten. På stiftelsernas

styrelser ankommer att i första hand se till att

verksamheten bedrivs utifrån stiftelsernas stadgar.

Av stadgarna framgår att styrelsen ansvarar för att

stiftelsens förmögenhet förvaltas på betryggande

sätt, så att riskerna begränsas och möjligheterna

till god avkastning tillvaratas. Regeringen bör

enligt revisorerna låta utarbeta riktlinjer för

information till styrelseledamöter i statligt

bildade stiftelser, så att en systematisk

information kan ges inför nyutnämningar.

Utskottets ställningstagande

Utskottet anser inte att riksdagen skall göra något

uttalande i frågan om hur styrelseledamöter i

statliga stiftelser skall informeras om det ansvar

som är förenat med uppdraget. Det är givetvis

rimligt att styrelseledamöter ges information om

uppdragets innebörd. Riksdagen bör kunna utgå från

att regeringen tillgodoser detta. Likaså bör

riksdagen kunna utgå från att regeringen finner

former för rekryteringen av nya ledamöter till

stiftelsers styrelser som tillgodoser berättigade

krav på lämplighet och kompetens hos ledamöterna.

Med det anförda föreslår utskottet avslag på

revisorernas förslag.

Utvärdering av verksamheten inom

stiftelser bildade med

löntagarfondsmedel

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå Riksdagens revisorers

förslag om förtydligande i

forskningsstiftelsernas m.fl. stadgar av

kraven på utvärdering av verksamheten.

Revisorernas förslag

Revisorerna föreslår att riksdagen tillkännager för

regeringen som sin mening vad de anför om

utvärdering, nämligen

- att regeringen med stöd av stiftelselagen bör

pröva om kraven på utvärdering av de

löntagarfondsbildade stiftelsernas verksamhet

behöver förtydligas i stiftelsernas stadgar.

-

I motiveringen till detta förslag understryker

revisorerna betydelsen av att verksamheten inom

forskningsstiftelserna och andra stiftelser bildade

med löntagarfondsmedel regelbundet utvärderas av

oberoende utvärderare. Detta är väsentligt, menar

revisorerna, för att avgöra i vilken mån

stiftelserna uppnått avsett resultat, satt i

relation till de ambitioner statsmakterna hade vid

stiftelsernas bildande. För samtliga stiftelser,

utom Stiftelsen Framtidens kultur, gäller att någon

eller några av vetenskapsakademierna i enlighet med

stiftelsernas stadgar har rätt att granska

verksamheten. Stiftelserna har dock i skiftande grad

varit föremål för akademiernas utvärderingar. Några

tydliga riktlinjer för akademiernas val av

utvärderingsinsatser finns inte. Revisorerna ser

positivt på att flera stiftelser själva tagit

initiativ till att låta externa oberoende

utvärderare följa upp verksamheten. Emellertid bör

regeringen pröva om stiftelsernas stadgar behöver

förtydligas när det gäller kraven på utvärdering.

Utskottets ställningstagande

Utskottet ser det som självklart att

forskningsstiftelsernas verksamhet följs upp och

utvärderas av oberoende utvärderare. Den utvärdering

som görs av bl.a. vetenskapsakademierna fyller en

viktig funktion, då det gäller att ur strikt

vetenskaplig synpunkt bedöma kvaliteten i den

forskning som finansieras med stöd av stiftelserna.

Riksrevisionsverket har i sitt remissyttrande över

revisorernas rapport fört fram att

vetenskapsakademiernas granskning bör kompletteras

med en effektivitetsrevision som granskar

måluppfyllelsen utifrån statsmakternas intentioner.

Utskottet hänvisar återigen till att det åligger

den särskilde utredare som skall lägga fram förslag

om regler för Riksrevisionen att gå igenom de

författningar som i dag styr den statliga

revisionen, bl.a. bestämmelserna om

effektivitetsgranskning av statliga aktiebolag och

stiftelser, för att se vilka bestämmelser som bör

tas in i en ny revisionslag. Utredarens förslag till

författningsreglering av Riksrevisionen skall lämnas

senast den 1 december 2001. I avvaktan på detta bör

riksdagen enligt utskottets mening inte göra något

sådant tillkännagivande till regeringen om

förtydligande av kraven på utvärdering som

revisorerna begärt. Revisorernas förslag bör alltså

avslås.

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

Med hänvisning till de motiveringar som framförs

under Utskottets överväganden föreslår utskottet att

riksdagen fattar följande beslut:

1. Tillsyn över stiftelser

Riksdagen avslår Riksdagens revisorers förslag

1999/2000:RR12 punkt 1.

2. Revision av statliga stiftelser

Riksdagen avslår Riksdagens revisorers förslag

1999/2000:RR12 punkt 2.

3. Information till styrelseledamöter i

statliga stiftelser

Riksdagen avslår Riksdagens revisorers förslag

1999/2000:RR12 punkt 3.

4. Utvärdering av verksamheten inom

stiftelser bildade med löntagarfondsmedel

Riksdagen avslår Riksdagens revisorers förslag

1999/2000:RR12 punkt 4.

Stockholm den 22 februari 2001

På utbildningsutskottets vägnar

Jan Björkman

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Jan

Björkman (s), Britt-Marie Danestig (v), Beatrice Ask

(m), Eva Johansson (s), Inger Lundberg (s), Yvonne

Andersson (kd), Majléne Westerlund Panke (s), Tomas

Högström (m), Torgny Danielsson (s), Lennart

Gustavsson (v), Erling Wälivaara (kd), Per Bill (m),

Gunnar Goude (mp), Sofia Jonsson (c), Ulf Nilsson

(fp), Anders Sjölund (m) och Nils-Erik Söderqvist

(s).

Bilaga

Förteckning över behandlade förslag

Förslaget

I Riksdagens revisorers förslag 1999/2000:RR12

Statligt bildade stiftelser m.m. föreslår

revisorerna

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad revisorerna anfört i avsnitt 2.1 om

tillsyn över stiftelser,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad revisorerna anfört i avsnitt 2.2 om

revision av stiftelser,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad revisorerna anfört i avsnitt 2.3 om

stiftelsernas verksamhet,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad revisorerna anfört i avsnitt 2.4 om

utvärdering.