Bet. 2000/01:UbU8

Utbildningsutskottets betänkande

2000/01:UBU08

Högskolan

Innehåll

Sammanfattning

Motioner från allmänna motionstiden

Utskottets överväganden

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

Reservationer

Bilaga 2

2000/01

UbU8

Sammanfattning

I betänkandet behandlas 145 motionsyrkanden från

allmänna motionstiden 1999 (fem yrkanden) och 2000

(övriga) om olika högskolefrågor.

Utskottet föreslår avslag på samtliga yrkanden.

Yrkandena handlar om övergripande frågor om

högskolan, studentfrågor, frågor om tillträde till

högskolan, utbildningsutbud och studieorganisation,

resurstilldelningssystemet för grundläggande

högskoleutbildning, högskolans lärare och

undervisning, högskoleorganisatoriska frågor,

utbildning för vissa yrken, forskarutbildning och

forskarkarriär och Lunds universitets historiska

museum.

Ett stort antal yrkanden rör frågor där det enligt

gällande styrsystem ankommer på andra än riksdagen,

t.ex. regeringen eller myndigheter, att fatta

beslut. Utskottet avstyrker yrkandena med hänvisning

till detta.

För flertalet övriga yrkanden föreslår utskottet

avslag med hänvisning till pågående eller planerad

utredning, pågående beredning i Regeringskansliet

eller tidigare ställningstaganden som utskottet inte

är berett att ändra.

I betänkandet finns reservationer på olika punkter

från samtliga partier utom Socialdemokraterna.

Motioner från allmänna motionstiden

2000

2000/01:Ub211 av Sten Tolgfors (m) vari föreslås att

riksdagen fattar följande beslut:

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om fördelarna med

rekrytering av lärare med annan yrkesbakgrund.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om möjligheten att

snabbt läsa in pedagogisk kompetens för

yrkesmänniskor med annan högskoleutbildning än

lärarutbildning.

2000/01:Ub214 av Sten Tolgfors (m) vari föreslås att

riksdagen fattar följande beslut:

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att

ledarskapsutbildning bör föras in i

lärarutbildningen, utbildningen av skolledare och

fortbildningen av lärare och skolledare.

2000/01:Ub218 av Sten Tolgfors (m) vari föreslås att

riksdagen fattar följande beslut:

6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om behovet av

utbildning och vidareutbildning av lärare,

skolledare och skolans övriga personal.

2000/01:Ub236 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) vari

föreslås att riksdagen fattar följande beslut:

7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att avlagd

studentexamen skall vara en förutsättning för högre

studier.

10. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om mer gedigna

ämneskunskaper i lärarutbildningen.

11. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om en anpassad

lärarutbildning för personer med akademisk examen

och ett avvisande av regeringens förslag om tre

terminers lärarutbildning för denna grupp.

12. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om återinförande av

speciallärarutbildningen.

2000/01:Ub239 av Lennart Daléus m.fl. (c) vari

föreslås att riksdagen fattar följande beslut:

17. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om behovet av en

strategi för att öka rekryteringen av

högskolelärare.

2000/01:Ub241 av Gunnel Wallin och Rigmor Stenmark

(c) vari föreslås att riksdagen fattar följande

beslut:

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att det behöver

inrättas en särskild kurs i hem- och

konsumentkunskap i lärarutbildningen.

2000/01:Ub245 av Ewa Larsson m.fl. (mp) vari

föreslås att riksdagen fattar följande beslut:

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att sex- och

samlevnadsundervisning bör ingå som obligatoriskt

ämne på lärarhögskolor.

2000/01:Ub246 av Gudrun Schyman m.fl. (v) vari

föreslås att riksdagen fattar följande beslut:

7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att Högskoleverket

bör få i uppdrag att inom ramen för utvecklandet av

den nya lärarutbildningen särskilt stimulera en

vidareutveckling av lärarutbildningen när det gäller

sex- och samlevnadsundervisningen.

2000/01:Ub253 av Fanny Rizell och Kjell Eldensjö

(kd) vari föreslås att riksdagen fattar följande

beslut: Riksdagen tillkännager för regeringen som

sin mening vad i motionen anförs om ANT-kunskap inom

den högre utbildningen av lärare och i

pedagogutbildningar samt inom läkar-, socionom- och

vårdhögskoleutbildningarna.

2000/01:Ub260 av Bo Lundgren m.fl. (m) vari föreslås

att riksdagen fattar följande beslut:

13. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att en lärarhögskola

skall omvandlas till en fristående högskola.

17. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att universitet och

högskolor skall ha rätt att utforma sina egna

antagningsregler.

18. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att

resurstilldelningen till den högre utbildningen

skall baseras på studenternas val.

2000/01:Ub269 av Marietta de Pourbaix-Lundin (m)

vari föreslås att riksdagen fattar följande beslut:

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om behovet av

handikappkunskap i lärarutbildningen.

2000/01:Ub277 av Yvonne Oscarsson (v) vari föreslås

att riksdagen fattar följande beslut: Riksdagen

begär att regeringen gör en översyn av utbildningen

så att obligatorisk undervisning om alkohol och

alkoholens skadeverkningar införs i skolor och på

linjer där personal som skall ha kontakt med barn

utbildas.

2000/01:Ub316 av Alf Svensson m.fl. (kd) vari

föreslås att riksdagen fattar följande beslut:

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om vikten av blivande

lärares utbildning i värdegrund och etik.

2000/01:Ub331 av Ulla-Britt Hagström m.fl. (kd) vari

föreslås att riksdagen fattar följande beslut:

10. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att

antagningssystemet är kvalitativt och tar till vara

elevens resurser på ett rättvist sätt.

2000/01:Ub332 av Birgitta Carlsson och Elver Jonsson

(c, fp) vari föreslås att riksdagen fattar följande

beslut:

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om lärarutbildningens

utformning för att kunna ge skolungdomar en god ANT-

undervisning.

2000/01:Ub402 av Jeppe Johnsson och Elizabeth

Nyström (m) vari föreslås att riksdagen fattar

följande beslut: Riksdagen tillkännager för

regeringen som sin mening vad i motionen anförs om

att avskaffa kårobligatoriet.

2000/01:Ub403 av Margareta Cederfelt (m) vari

föreslås att riksdagen fattar följande beslut:

Riksdagen beslutar att medlemskap i parti inom

studentkåren vid högskola eller universitet skall

vara frivilligt för studenter, i enlighet med vad

som anförs i motionen.

2000/01:Ub406 av förste vice talman Anders Björck

och Ulf Melin (m) vari föreslås att riksdagen fattar

följande beslut: Riksdagen beslutar att avskaffa

kårobligatoriet.

2000/01:Ub409 av Yvonne Andersson (kd) vari föreslås

att riksdagen fattar följande beslut:

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att

Naprapathögskolan får examensrätt.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att de studerande

vid Naprapathögskolan skall omfattas av det allmänna

studiefinansieringssystemet.

2000/01:Ub411 av Helena Höij och Maria Larsson (kd)

vari föreslås att riksdagen fattar följande beslut:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om behovet av

svenskundervisning för invandrare och flyktingar

anpassad till den enskilde personens

förutsättningar, särskilt med avseende på invandrade

akademiker.

2000/01:Ub414 av Magnus Jacobsson och Amanda Agestav

(kd) vari föreslås att riksdagen fattar följande

beslut: Riksdagen begär att regeringen lägger fram

förslag till ändring i lagen om kårobligatorium.

2000/01:Ub418 av Amanda Agestav (kd) vari föreslås

att riksdagen fattar följande beslut:

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om

trafiklärarutbildning på högskolan.

2000/01:Ub421 av Catharina Hagen (m) vari föreslås

att riksdagen fattar följande beslut:

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om antagningssystemet

till högskola och universitet.

2000/01:Ub423 av Rosita Runegrund och Chatrine

Pålsson (kd) vari föreslås att riksdagen fattar

följande beslut: Riksdagen tillkännager för

regeringen som sin mening vad i motionen anförs om

behovet av utbildning av parkinsonsjuksköterskor.

2000/01:Ub426 av Maria Larsson (kd) vari föreslås

att riksdagen fattar följande beslut: Riksdagen

tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om studenternas rättssäkerhet i

högskolan.

2000/01:Ub430 av Maria Larsson m.fl. (kd) vari

föreslås att riksdagen fattar följande beslut:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om tilldelning av rätten för

Högskolan i Jönköping att utfärda forskarexamina

inom hela det humanistisk-samhällsvetenskapliga

området.

2000/01:Ub432 av Inger Davidson (kd) vari föreslås

att riksdagen fattar följande beslut: Riksdagen

begär att regeringen lägger fram förslag till

inrättandet av ett centrum för familjeforskning

enligt motionens intentioner.

2000/01:Ub438 av Göran Lindblad och Anita Sidén (m)

vari föreslås att riksdagen fattar följande beslut:

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att utbildningen

till tandsköterska/tandhygienist bör integreras.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att utbildningen

skall ske på högskolenivå med det första året (40 p)

gemensamt.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att legitimerad

tandsköterska skall ha behörighet att arbeta i

munnen på patienterna.

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att utbildningen

till tandhygienist förlängs till 3 år (120 p).

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att

behörighetsområdet för tandhygienister utvidgas till

att omfatta vissa enklare vårdinsatser som i dag

utförs av tandläkare.

6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att dimensioneringen

av utbildningen ses över i syfte att skapa balans

mellan behov och tillgång på assisterande personal.

2000/01:Ub439 av Anita Sidén och Cecilia Magnusson

(m) vari föreslås att riksdagen fattar följande

beslut: Riksdagen tillkännager för regeringen som

sin mening att incitament bör skapas för obehöriga

lärare att utbilda sig och på så sätt erhålla

behörighet.

2000/01:Ub443 av Gunnar Axén (m) vari föreslås att

riksdagen fattar följande beslut: Riksdagen beslutar

att avskaffa förordning (1983:18) om

studerandekårer, nationer och studentföreningar vid

universitet och högskolor.

2000/01:Ub444 av Lena Sandlin-Hedman och Laila Bäck

(s) vari föreslås att riksdagen fattar följande

beslut: Riksdagen tillkännager för regeringen som

sin mening vad i motionen anförs om värdering av

utländsk examen samt yrkeskompetens från andra

länder.

2000/01:Ub445 av Britt-Marie Danestig m.fl. (v) vari

föreslås att riksdagen fattar följande beslut:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om att en obligatorisk

akademisk introduktionskurs bör inrättas.

2000/01:Ub450 av Peter Pedersen (v) vari föreslås

att riksdagen fattar följande beslut: Riksdagen

tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om förslag till åtgärder som gör det

möjligt för fler studerande att antas till högskole-

och universitetsutbildningar efter avslutade

gymnasiestudier, dvs. utan att tvingas till

komvuxstudier trots fullt godkända avgångsbetyg.

2000/01:Ub452 av Gunilla Tjernberg (kd) vari

föreslås att riksdagen fattar följande beslut:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om behovet av att personal

inom förskola och skola får den utbildning som krävs

i att tidigt se och kunna tolka barns situation.

2000/01:Ub454 av Ewa Larsson m.fl. (mp, s ,m, v, kd,

c, fp) vari föreslås att riksdagen fattar följande

beslut: Riksdagen tillkännager för regeringen som

sin mening att sex- och samlevnadsundervisning bör

ingå som obligatoriskt ämne på lärarhögskolor.

2000/01:Ub459 av Harald Nordlund (fp) vari föreslås

att riksdagen fattar följande beslut: Riksdagen

tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om att i lärarutbildningen uppta

utbildning i konfliktlösning.

2000/01:Ub462 av Annelie Enochson och Tuve Skånberg

(kd) vari föreslås att riksdagen fattar följande

beslut: Riksdagen tillkännager för regeringen som

sin mening vad i motionen anförs om att avskaffa

kårobligatoriet vid de svenska högskolorna och

universiteten.

2000/01:Ub468 av Cinnika Beiming och Dag Ericson (s)

vari föreslås att riksdagen fattar följande beslut:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om behovet av

kompletteringsutbildningar inom högskolan för

personer med en utländsk akademisk examen.

2000/01:Ub469 av Lilian Virgin och Sonja Fransson

(s) vari föreslås att riksdagen fattar följande

beslut: Riksdagen tillkännager för regeringen som

sin mening vad i motionen anförs om initiativ som

ger funktionshindrade samma möjligheter som andra

att studera vid universitet och högskolor.

2000/01:Ub479 av Sofia Jonsson m.fl. (c) vari

föreslås att riksdagen fattar följande beslut:

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om obligatorisk

pedagogisk utbildning för högskolelärare.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om förstärkt

högskoledidaktisk forskning.

3. Riksdagen begär att regeringen ger

Högskoleverket i uppdrag att utveckla undervisnings-

och examinationsformer.

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att regeringen i EU

bör föra fram frågan om ett ekvivaleringssystem för

meritvärdering för utbildningar i olika länder.

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om kompletterande

utbildning för akademiker med invandrarbakgrund.

19. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om reellt

studentinflytande och studentrepresentation i

högskolans beslutande och beredande organ.

20. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om avskaffandet av

kårobligatoriet.

21. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om stöd till

utvecklingen av Arbetslivscenter.

2000/01:Ub484 av Jan-Evert Rådhström och Tomas

Högström (m) vari föreslås att riksdagen fattar

följande beslut: Riksdagen tillkännager för

regeringen som sin mening vad i motionen anförs om

att avskaffa kårobligatoriet.

2000/01:Ub486 av Ulf Nilsson m.fl. (fp, m, v) vari

föreslås att riksdagen fattar följande beslut:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om att Lunds universitets

historiska museum bör läggas under statligt ansvar.

2000/01:Ub488 av Anna Lilliehöök (m) vari föreslås

att riksdagen fattar följande beslut: Riksdagen

tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om förnyelse av lärarutbildningen

och kompletterande pedagogisk utbildning.

2000/01:Ub489 av Bertil Persson (m) vari föreslås

att riksdagen fattar följande beslut: Riksdagen

tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om att utreda och planera utbildning

och forskning i Diversity Management.

2000/01:Ub490 av Lars Hjertén (m) vari föreslås att

riksdagen fattar följande beslut: Riksdagen

tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen framförs om en förlängning av

tandhygienistutbildningen.

2000/01:Ub491 av Bertil Persson (m) vari föreslås

att riksdagen fattar följande beslut: Riksdagen

tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om samlade högskoleutbildningar i

Malmö.

2000/01:Ub495 av Agne Hansson (c) vari föreslås att

riksdagen fattar följande beslut: Riksdagen

tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om att genom flexibla studieformer

som distansutbildning göra det möjligt för enskilda

människor att i ökad utsträckning utveckla sin

kompetens inom högskolans ram. Personer som på detta

sätt kommer i kontakt med högskolan kan också på

egen hand återvända för att komplettera sin

utbildning.

2000/01:Ub499 av Laila Bäck m.fl. (s) vari föreslås

att riksdagen fattar följande beslut: Riksdagen

tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om att ge Högskoleverket och andra

berörda verk och institutioner i uppdrag att

kartlägga vilken bild av homo/bisexuella och

transpersoner som förmedlas till blivande lärare.

2000/01:Ub503 av Nikos Papadopoulos och Paavo

Vallius (s) vari föreslås att riksdagen fattar

följande beslut: Riksdagen tillkännager för

regeringen som sin mening vad i motionen anförs om

behovet av projekt för att validera och komplettera

utländska akademiska examina.

2000/01:Ub505 av Beatrice Ask m.fl. (m) vari

föreslås att riksdagen fattar följande beslut:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om principer för nya

antagningsregler för högre utbildning.

2000/01:Ub506 av Anita Sidén och Cristina Husmark

Pehrsson (m) vari föreslås att riksdagen fattar

följande beslut: Riksdagen tillkännager för

regeringen som sin mening vad i motionen anförs om

studenters rätt att överklaga sina betyg.

2000/01:Ub508 av Jan Backman (m) vari föreslås att

riksdagen fattar följande beslut: Riksdagen

tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om att LUHM:s situation måste lösas.

2000/01:Ub510 av Cinnika Beiming m.fl. (s) vari

föreslås att riksdagen fattar följande beslut:

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om behovet av ett

långsiktigt program för att minska den sociala

snedrekryteringen till högskolan.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att ge Södertörns

högskola status som universitet.

2000/01:Ub512 av Eva Arvidsson m.fl. (s) vari

föreslås att riksdagen fattar följande beslut:

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om behovet av att

kartlägga vilka olika informations- och

utbildningsinsatser som behövs inom området social

ekonomi.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om behovet av en

handlingsplan för informations- och

utbildningsinsatser inom området social ekonomi.

2000/01:Ub513 av Eva Arvidsson och Yilmaz Kerimo (s)

vari föreslås att riksdagen fattar följande beslut:

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om vikten av att

utveckla kompetens och förhållningssätt hos olika

personalgrupper som arbetar med mångfaldsfrågor.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om vikten av att

lärarutbildningen och socionomutbildningen rustar

studenterna för att arbeta i ett mångkulturellt

samhälle.

2000/01:Ub519 av Raimo Pärssinen m.fl. (s) vari

föreslås att riksdagen fattar följande beslut:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om högre utbildning i

skogslänen.

2000/01:Ub802 av Marianne Carlström och Karin Olsson

(s) vari föreslås att riksdagen fattar följande

beslut:

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om utbildning av lärare

i hem- och konsumentkunskap.

2000/01:Ub804 av Birgitta Carlsson och Viviann

Gerdin (c) vari föreslås att riksdagen fattar

följande beslut:

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om behovet av att

utbilda fler lärare i ämnet hem- och

konsumentkunskap.

2000/01:Ub805 av Helena Höij m.fl. (kd) vari

föreslås att riksdagen fattar följande beslut:

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att

Stockholmsregionen ges större frihet att organisera

sig i enlighet med sina särskilda förutsättningar.

2000/01:Ub807 av Ewa Thalén Finné m.fl. (m) vari

föreslås att riksdagen fattar följande beslut:

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om studier vid

Öresundsuniversitetet.

2000/01:Ub810 av Yvonne Andersson m.fl. (kd) vari

föreslås att riksdagen fattar följande beslut:

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om balansen mellan

teknik och naturvetenskap å ena sidan och humaniora

och samhällsvetenskap å andra sidan.

3. Riksdagen begär att regeringen genomför en

fördjupad kartläggning av vilka konsekvenser

högskoleexpansionen medfört för utbildningarnas

kvalitet.

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om lärarnas situation i

högskolan.

7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om antagningen till

högskolan.

9. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om högskolans samverkan

med det omgivande samhället.

10. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om

internationaliseringens konsekvenser.

11. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om studenternas

rättssäkerhet.

2000/01:Ub813 av Lars U Granberg (s) vari föreslås

att riksdagen fattar följande beslut:

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att elevinflytande

skall vara en del i vidareutbildningen av dagens

lärare, men också en del av den framtida

lärarutbildningen.

2000/01:Ub816 av Matz Hammarström m.fl. (mp) vari

föreslås att riksdagen fattar följande beslut:

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som i motionen anförs om utveckling av

högre utbildning och forskning.

2000/01:Ub818 av Beatrice Ask m.fl. (m) vari

föreslås att riksdagen fattar följande beslut:

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om betydelsen av

humanism och humaniora i samhället.

2000/01:Ub820 av Ulf Nilsson m.fl. (fp) vari

föreslås att riksdagen fattar följande beslut:

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om en strategi för att

trygga lärarförsörjningen vid högskolor och

universitet.

7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att regeringen inte

skall utse ordförande i universitetsstyrelser utan

att varje högskola skall utse sin egen styrelse.

11. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att återinföra

möjligheten att doktorera utan att ha en

doktorandtjänst, exempelvis på deltid.

12. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att tiden för

disputation måste tillåtas variera.

13. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att dela in

högskole- och universitetsåret i tre terminer.

14. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att hälften av

examinerade doktorer fick möjlighet att fortsätta en

vetenskaplig postdoktoral karriär i Sverige eller

utomlands.

16. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att högskolor och

universitet på vissa utbildningar skall få utforma

lokala antagningskriterier.

17. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om avskaffandet av

kårobligatoriet.

20. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om rutiner för hur

utländska universitetsutbildningar skall

tillgodoräknas i Sverige.

21. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om vikten av att fler

studenter studerar utomlands.

22. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om vikten av att fler

utländska studenter rekryteras till svenska

universitet och högskolor.

25. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att högskolor skall

fråntas ansvaret för utbildningar på gymnasienivå.

31. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om funktionshindrade

studenters rättigheter.

32. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att underlätta för

personer med utländsk bakgrund att arbeta inom

bristyrken.

2000/01:Ju724 av Tasso Stafilidis m.fl. (v, s, c,

fp, mp) vari föreslås att riksdagen fattar följande

beslut:

18. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att sex- och

samlevnadsundervisningen skall vara obligatorisk för

ämneslärarna på Lärarhögskolan.

2000/01:L459 av Ana Maria Narti m.fl. (fp) vari

föreslås att riksdagen fattar följande beslut:

17. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om högskoleutbildningen

för vissa yrken.

19. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om kunskapen om homo-

och bisexualitet hos nyckelgrupper inom den

offentliga sektorn.

2000/01:Sf241 av Rigmor Stenmark (c) vari föreslås

att riksdagen fattar följande beslut:

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att adoptionsfrågor

skall ingå i alla yrkesutbildningar som syftar till

arbete med barn.

2000/01:Sf617 av Ana Maria Narti m.fl. (fp) vari

föreslås att riksdagen fattar följande beslut:

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om en mångfald av

språkkurser och kompletterande yrkeskurser på hög

nivå och om individens rätt att själv välja

utbildning.

2000/01:So361 av Barbro Feltzing (mp) vari föreslås

att riksdagen fattar följande beslut:

2. Riksdagen tillkännager för regeringen vad i

motionen anförs om att inrätta professurer i

reumatologi vid universitetssjukhusen.

2000/01:So364 av Margit Gennser m.fl. (m) vari

föreslås att riksdagen fattar följande beslut:

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att resurser skall

avsättas för försäkringsmedicinsk utbildning.

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att medel till

lärar- och forskningsresurser skall avsättas för den

försäkringsmedicinska utbildningen och forskningen.

2000/01:So450 av Matz Hammarström m.fl. (mp) vari

föreslås att riksdagen fattar följande beslut:

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om utbildning av lärare

att hantera mobbning.

2000/01:So543 av Matz Hammarström m.fl. (mp) vari

föreslås att riksdagen fattar följande beslut:

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som i motionen anförs om utbildning för

personal inom skola och barnomsorg.

2000/01:So545 av Lena Ek m.fl. (c) vari föreslås att

riksdagen fattar följande beslut:

9. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att förbättra

möjligheterna för validering av utländsk examen.

2000/01:Kr341 av Siv Holma m.fl. (v) vari föreslås

att riksdagen fattar följande beslut:

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om universitet och

högskolor.

2000/01:Kr342 av Ewa Larsson m.fl. (mp) vari

föreslås att riksdagen fattar följande beslut:

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening att ämnet mediekunskap bör ingå som

obligatoriskt ämne för alla blivande lärare på

landets lärarhögskolor.

2000/01:Kr345 av Inger Davidson m.fl. (kd) vari

föreslås att riksdagen fattar följande beslut:

28. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om dramapedagogernas

utbildningssituation.

33. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om dansutbildningen.

2000/01:Kr538 av Peter Pedersen (v) vari föreslås

att riksdagen fattar följande beslut:

3. Riksdagen begär att regeringen återkommer med

förslag som syftar till att öka möjligheterna att

förena ett aktivt idrottsutövande, även på elitnivå,

med en fungerande studiesituation.

2000/01:Kr701 av Matz Hammarström m.fl. (mp) vari

föreslås att riksdagen fattar följande beslut:

25. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening att utbildning i folkdans bör ingå i

existerande danspedagoglinje.

2000/01:T230 av Britt Bohlin m.fl. (s) vari föreslås

att riksdagen fattar följande beslut:

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som i motionen anförs om en professur med

inriktning mot yrkespedagogik med placering i

Västsverige.

6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som i motionen anförs om

utbildningskvaliteten, studentinflytandet,

jämställdhetsarbetet, pedagogisk förnyelse och den

sociala och etniska mångfalden på de västsvenska

högskolorna.

2000/01:T717 av Carl Bildt m.fl. (m) vari föreslås

att riksdagen fattar följande beslut:

7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om tillvaratagande av

utländsk kompetens.

9. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om digital

distansutbildning av högsta klass.

10. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om en möjlighet för

universitet och högskolor att omvandlas till

stiftelser.

2000/01:N266 av Bo Lundgren m.fl. (m) vari föreslås

att riksdagen fattar följande beslut:

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om behoven av en

utbildningspolitisk reform.

2000/01:N267 av Lennart Daléus m.fl. (c) vari

föreslås att riksdagen fattar följande beslut:

10. Riksdagen tillkännager för regeringen vad som

i motionen anförs om ökad samverkan mellan

universitet, högskolor och det omkringliggande

näringslivet.

11. Riksdagen tillkännager för regeringen vad som

i motionen anförs om att stimulera framväxten av

avknoppningsföretag vid universitet och högskolor.

2000/01:N268 av Yvonne Ångström m.fl. (fp) vari

föreslås att riksdagen fattar följande beslut:

15. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om den högre

utbildningen.

2000/01:N325 av Runar Patriksson (fp) vari föreslås

att riksdagen fattar följande beslut:

16. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om de regionala

högskolornas och universitetens roll för att skapa

regional balans.

2000/01:N380 av Kenneth Johansson och Margareta

Andersson (c) vari föreslås att riksdagen fattar

följande beslut:

9. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som i motionen anförs om att främja

högskolekurser i kooperativt entreprenörskap och

inrätta en kooperativ "fakultet".

2000/01:N383 av Matz Hammarström m.fl. (mp) vari

föreslås att riksdagen fattar följande beslut:

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om strategier för att

öka examensfrekvensen vid högskolor och universitet.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om strategier för att

förändra attityden till utbildning, kunskap och

skolan i sig.

2000/01:N388 av Matz Hammarström m.fl. (mp) vari

föreslås att riksdagen fattar följande beslut:

6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om strategier för att

öka examensfrekvensen vid högskolor och universitet.

7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om strategier för att

förändra attityden till utbildning, kunskap och

skolan i sig.

13. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om möjligheterna att få

sin utländska examen godkänd i Sverige.

14. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som i motionen anförs om ökade

möjligheter att komplettera utländsk utbildning.

Motioner från allmänna motionstiden

1999

1999/2000:Ub213 av Rigmor Ahlstedt (c) vari yrkas

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om

lärarutbildningen för gymnasielärare.

1999/2000:Ub275 av Alf Svensson m.fl. (kd) vari

yrkas

11. att riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om utbildning och

fortbildning av lärare i informationsteknik.

1999/2000:Ub282 av Marianne Carlström m.fl. (s) vari

yrkas

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts angående utbildade

lärare i ämnet hemkunskap.

1999/2000:T703 av Lennart Daléus m.fl. (c) vari

yrkas

8. att riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om IT i

lärarutbildningen.

1999/2000:T705 av Eva Flyborg m.fl. (fp) vari yrkas

10. att riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om IT-utbildning

för lärare i samhällsorienterande ämnen samt

skolbibliotekarier.

Utskottets överväganden

Övergripande frågor

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår motioner om humaniora.

Vidare avslår riksdagen en motion om en

kartläggning av högskoleexpansionens

konsekvenser för utbildningens kvalitet.

Riksdagen avslår också nio yrkanden om

grunddragen i högskolans utveckling i övrigt

och ett yrkande om frihet för

Stockholmsregionen att organisera sig.

Jämför reservationerna 1 (m, kd, fp), 2 (m), 3 (fp)

och 4 (mp).

Moderata samlingspartiet och Kristdemokraterna

föreslår i motionerna 2000/01:Ub818 (m) yrkande 1

respektive 2000/01:Ub810 (kd) yrkande 2

tillkännagivanden om humanioras ställning i

samhället och i högskolans verksamhet.

Moderaterna påpekar att i ett så teknikdominerat

samhälle som vårt behövs i allra högsta grad det som

humaniora representerar: kultur i vid mening, språk,

etik, litteratur, konst, musik, religion, historia

samt tänkande och upplevelser av frågor om mening,

sanning och sammanhang. Det är viktigt att ge

humaniora en renässans i skolan, i högskola och

universitet och därmed i hela vårt samhälle, heter

det i motionen. Den nedprioritering av humanistiska

ämnen som skett inom utbildningen motsvarar inte

elevernas intressen och engagemang. Motionärerna

beklagar att resurserna inte medger den satsning på

fördjupning och kompetens som det finns underlag

för.

Kristdemokraterna ser med oro på regeringens

enligt deras mening alltför ensidiga satsning på

naturvetenskap och teknik. En bättre balans mellan

dessa områden å ena sidan och humaniora och

samhällsvetenskap å den andra hade varit önskvärd i

ett långsiktigt perspektiv. Satsningarna på nya

platser inom humaniora och samhällsvetenskap måste

öka, anser de.

U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår

yrkandena om tillkännagivanden.

Om värdet av humaniora i samhället och i högskolan

har utskottet samma uppfattning som motionärerna.

Kristdemokraterna har förordat färre nya

högskoleplatser vart och ett av de senaste åren än

vad regeringen föreslagit och riksdagen beslutat. Om

deras utbyggnadsram hade blivit verklighet skulle en

annan balans mellan utbildningsområdena ha inneburit

en betydligt mindre utbyggnad av naturvetenskaplig

och teknisk utbildning än den som skett. Utskottet

anser att den särskilda satsning på utbyggnad av

högskoleutbildningen i naturvetenskap och teknik som

gjorts de senaste åren har varit väl motiverad med

hänsyn till behovet i näringslivet av personer med

hög kompetens inom dessa områden och behovet i

samhället av bl.a. lärare som kan undervisa om

naturvetenskap och teknik på alla nivåer i skolan.

De ekonomiska resurser som har avsatts till

utbyggnad av högskoleutbildningen är inte låsta

enbart till naturvetenskap och teknik. I den mån som

planerade utbildningsplatser inom dessa områden inte

kan utnyttjas kommer de ekonomiska resurserna att få

användas även för utökad utbildning inom andra

områden såsom humaniora och samhällsvetenskap. Det

är enligt utskottets mening också glädjande att

flera lärosäten på senare år har skapat

utbildningsalternativ där humanistiska,

samhällsvetenskapliga och/eller konstnärliga ämnen

kombineras med naturvetenskapliga och/eller tekniska

ämnen. Exempel på detta finns vid bl.a. Kungl.

Tekniska högskolan, Luleå tekniska universitet och

Mälardalens högskola. De studenter som väljer

otraditionella kombinationer - vare sig dessa

erbjuds av lärosätena som utbildningsprogram eller

studenterna själva sätter samman kurser på ovanligt

sätt - behöver få lärosätenas stöd att göra sin

kompetens känd och begriplig för omvärlden.

Uppföljningen av dem som examineras är generellt en

uppgift som särskilt de större lärosätena, enligt

mångas vittnesbörd, ägnar sig åt i alltför liten

utsträckning.

Kristdemokraterna begär i motion 2000/01:Ub810 också

en fördjupad kartläggning av vilka konsekvenser

högskolans expansion har medfört för utbildningarnas

kvalitet (yrk. 3).

U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår

yrkandet om tillkännagivande.

En mycket ambitiös plan för regelbundna

utvärderingar av samtliga utbildningar för generella

examina och yrkesexamina vid samtliga lärosäten

aviserades i proposition 1999/2000:28

Studentinflytande och kvalitetsutveckling i

högskolan (bet. UbU12, rskr. 180). Den har nu

fastlagts i regleringsbrevet för Högskoleverket för

år 2001. Verket skall genomföra sådana utvärderingar

med en periodicitet om sex år.

Synpunkter på grunddragen i högskolans utveckling i

övrigt förs fram av Moderaterna, Folkpartiet och

Miljöpartiet och i en enskild s-motion.

Enligt Moderaterna i motion 2000/01:N266 yrkande 5

behövs en utbildningspolitisk reform. Förändringar

behöver genomföras som sammantaget kan bidra till

att göra Sverige till en nation som andra länder

vill knyta ytterligare band med, i form av ökat

studentutbyte, utbyte av forskarstuderande samt

internationellt forskningssamarbete inom olika

forskningsfält. Uppdraget att öka intresset för

naturvetenskap och teknik måste påbörjas redan i

grundskolan och duktiga lärare lockas dit.

Regeringen bör initiera ett arbete med att ta fram

en internationellt anpassad modell för studentutbyte

som ger möjlighet för fler svenska studenter att

studera vid utländska toppuniversitet. Något eller

några svenska lärosäten bör kunna genomföra digital

distansutbildning av högsta internationella klass.

Fler universitet och högskolor skall ges möjlighet

att frigöra sig från staten. Den kontinuerliga

kompetensutvecklingen skall främjas, vilket bör ske

genom införande av individuella kompetens- eller

utbildningskonton.

Folkpartiet föreslår i motion 2000/01:N268 yrkande

15 tillkännagivande till regeringen om den högre

utbildningens betydelse för landsbygden. De

regionala högskolornas och universitetens roll för

att skapa en regional balans är av största vikt,

heter det i motionen. De måste ta sitt ansvar för

att erbjuda distansundervisning av hög kvalitet, och

den utbildning de erbjuder måste omfatta sådant som

ungdomar vill läsa, för att undvika att dessa i

stället söker sig till de större universiteten. De

högskolor som får universitetsstatus måste få

acceptabla forskningsmöjligheter. Motionärerna

påpekar också att det inte är självklart att det är

staten som skall vara huvudman för dem i framtiden.

Samma synpunkter framförs i motion 2000/01:N325

(fp), där motionären också framhåller att Karlstads

universitet måste få resurser för sin verksamhet, så

att kvaliteten kan upprätthållas (yrk. 16).

Miljöpartiet föreslår i motion 2000/01:Ub816

yrkande 3 ett tillkännagivande om utvecklingen av

högre utbildning och forskning. Utbildningen inom

universitet och högskolor skall enligt motionen

tillgodose fyra olika behov, nämligen bildning,

yrkesutbildning, fortbildning och forskarutbildning.

Målet är att högre utbildning skall vara öppen för

alla människor. Den sociala snedrekryteringen skall

arbetas bort och de ekonomiska hindren i görligaste

mån undanröjas. Bl.a. kunskap om de ekologiska

grundvillkoren på jorden skall ingå i all

högskoleutbildning, såväl grundutbildning som

forskarutbildning. Motionärerna vill att

forskningens frihet skall värnas, att nödvändiga

resursförstärkningar fortsätter i planerad takt och

att forskningen skall stödjas brett och långsiktigt

inom de tre ansvarsområdena för ämnesråden inom

Vetenskapsrådet. Villkoren för svensk forskning

skall vara generösa och verksamheten vara öppen men

med höga kvalitetskrav och flexibilitet i

organisationen. Studenternas studiesociala

rättigheter bör utredas. Möjligheterna att fritt

välja ämneskombinationer vid högskolestudier måste

förbättras. Utbildningarna på miljöområdet bör

samordnas i ändamålsenliga enheter.

Jämställdhetsfrågan bör vidgas till att omfatta alla

personalkategorier vid universitet och högskolor,

inte bara professorer. Visstidsförordnanden bör

införas för att man skall få en större rörlighet.

Vetenskapsområdena och Vetenskapsrådet behöver i

framtiden en förstärkning av resurserna. En

utvecklingsfond för små och medelstora högskolor bör

inrättas, där dessa högskolor i konkurrens med

varandra skall kunna söka särskilda forskningsmedel.

Regeringen bör tillsätta en arbetsgrupp med uppgift

att planera för ett miljöteknikinstitut för

forskning och utveckling av miljöanpassad teknik och

produkter. Sveriges plats i den internationella

forskningen bör förstärkas genom att man inrättar

ett forskningscentrum med huvuduppgift att samla

vetenskapsmän inom frontforskningen inom områden som

är under stark utveckling till symposier för

diskussion och uppsummering med tonvikt på analys av

den framtida utvecklingen. Försvarets forskning bör

ställas om och inriktas mot civil verksamhet. Som en

inledning av detta föreslår motionärerna tre

pilotprojekt. För att vetenskapliga djurförsök skall

tillåtas skall kraven på forskningens kvalitet och

projektets angelägenhetsgrad vara exceptionellt

höga. Vetenskapsrådet tillsammans med

Forskningsforum bör få i uppdrag att inventera vilka

forskningsrön som kan förväntas få stora

samhällskonsekvenser och att informera allmänheten

om dessa. I motionerna 2000/01:N383 och 2000/01:N388

tar Miljöpartiet upp behovet av strategier för att

öka examensfrekvensen vid lärosätena (yrk. 1 resp.

6) och för att förändra attityderna till utbildning,

kunskap och skolan som institution (yrk. 3 resp. 7).

I motion 2000/01:T230 (s) yrkande 6 pläderar

motionärerna för ökat studentinflytande, aktivt

jämställdhetsarbete, utvecklad kvalitetsgranskning

och större resurser till pedagogisk förnyelse, allt

detta för att främja utbildningskvaliteten vid de

västsvenska högskolorna.

U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår

yrkandena om tillkännagivanden.

I motionerna tas upp ett antal frågor om

resursförstärkningar för olika ändamål. Sådant bör

behandlas i samband med regeringens budgetförslag.

Insatser för att öka intresset för naturvetenskap

och teknik hos eleverna redan i grundskolan pågår

sedan åtskilliga år. Som exempel kan nämnas det s.k.

NOT-projektet som bedrivs gemensamt av

Högskoleverket och Skolverket. Det startade år 1994

och pågår fortfarande. Inför höstterminen 2001 har

regeringen beslutat satsa 9,9 miljoner kronor på

rekryteringsinsatser för att öka intresset för

lärarutbildningar med inriktning mot matematik,

naturvetenskap och teknik. Förslag om digital

distansutbildning och om omvandling av statliga

högskolor till fristående har väckts även i separata

yrkanden, som behandlas längre fram i detta

betänkande. Utskottet vill dock här påpeka, att

distansutbildning inte enbart vänder sig till dem

som bor i glesbygd, utan kan vara en värdefull

utbildningsform även för tätortsboende. En särskild

utredare har nyligen lagt fram förslag om

individuellt kompetenssparande (Individuellt

kompetenssparande - med start år 2002, SOU

2000:119). Remissbehandling och regeringens

beredning av frågan bör avvaktas innan riksdagen tar

ställning. Universiteten och högskolorna - såväl de

små och medelstora som de övriga - skall enligt

högskolelagen samverka med det omgivande samhället

och informera om sin verksamhet (1 kap. 2 § tredje

stycket). I regleringsbrev för år 2001 har

regeringen ålagt dem bl.a. att i ökad utsträckning

och i nära samverkan med arbetslivet utforma

utbildningar som svarar mot arbetsmarknadens behov

samt att öka beredskapen för det livslånga lärandet

och utveckla flexibla studieformer för att göra det

möjligt för enskilda individer att utveckla sin

kompetens inom högskolans ram. Där sägs också att

lärosätena bör medverka i arbetet med de regionala

tillväxtavtalen och utifrån lärosätets särskilda

förutsättningar för att stimulera en hållbar

ekonomisk tillväxt. Flertalet av de förslag som

inryms i Miljöpartiets yrkande i motion

2000/01:Ub816 har behandlats av riksdagen i samband

med regeringens förslag i olika propositioner eller

i betänkanden om motioner. Frågor om

studentinflytande behandlas längre fram i detta

betänkande. Yrkanden om jämställdhetsfrågor kommer

att behandlas i ett senare betänkande under detta

riksmöte.

Kristdemokraterna pläderar i motion 2000/01:Ub805

yrkande 1 för en större frihet för

Stockholmsregionen att organisera sig enligt sina

särskilda förutsättningar. Det finns i dag inte

något erkänt politiskt organ med ett grundläggande

helhetsansvar för att inte bara planera utan även

samordna och i vissa fall genomföra regionala

utbildningsinsatser, skriver motionärerna.

U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår

yrkandet.

Riksdagen bör enligt utskottets mening inte ta

initiativ till att bryta upp den grundläggande

ansvarsfördelningen på utbildningsområdet: att

kommunerna har hand om förskola och skola, medan

högskoleutbildning bedrivs vid statliga högskolor

som var och en inom de ramar som anges av

statsmakterna har ett självständigt ansvar för sitt

utbildningsutbud. Detta utesluter självfallet inte

samverkan mellan kommuner eller högskolor. Enligt

länsstyrelseinstruktionen skall länsstyrelsen med

ett samlat regionalt perspektiv i länet samordna

olika samhällsintressen inom myndighetens

ansvarsområde.

Studentfrågor

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår motionsyrkanden om

rättssäkerhet för studenterna, om

studentrepresentation i högskolans organ, om

avskaffande av kårobligatoriet, ett yrkande

om Arbetslivscenter samt två yrkanden om

studenter med funktionshinder.

Jämför reservationerna 5 (kd), 6 (c) och 7 (m, kd, c, fp)

Behovet av förstärkt rättssäkerhet för studenterna

tas upp av Kristdemokraterna i motion 2000/01:Ub810

yrkande 11. Enligt motionärerna bör rättssäkerheten

stärkas när det gäller t.ex. antagningsfrågor,

examinationsfrågor, rätten att tentera och

förekomsten av olika avgifter. Den större lokala

frihet som lärosätena numera har gör det desto

viktigare att studenterna har möjlighet att få sin

sak prövad. Förslag om uppstramning av systemet för

rättssäkerhet förs också fram i motion 2000/01:Ub426

(kd). Motionären konstaterar att bortfallet av

statlig reglering i mycket liten utsträckning har

kompenserats genom lokal reglering och att det finns

en osäkerhet om vilken rättslig status de lokala

regler som ändå finns har. Statsmakterna bör ta ett

ansvar för lokala förhållanden genom en ramreglering

som ställer funktionella krav på högskolorna utan

att vara en detaljreglering. Kretsen av beslut som

kan överklagas till Överklagandenämnden för

högskolan bör utökas, anser motionären.

Möjlighet att överklaga betyg finns i de nordiska

grannländerna, framhåller motionärerna i motion

2000/01:Ub506 (m). De anser att det finns ett behov

av att stärka studenters ställning, men att det

också är viktigt att inte undergräva lärarens

auktoritet.

U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår

yrkanden om tillkännagivanden.

Regeringen har nyligen uppdragit åt Högskoleverket

att utreda om de bestämmelser i högskoleförordningen

som påverkar studenternas rättssäkerhet inom

högskolan behöver ändras eller förtydligas. Verket

skall också analysera om studenternas rätt att

överklaga olika beslut bör utvidgas. I sitt beslut

om uppdraget nämner regeringen i det sammanhanget

frågan om rätt att överklaga betyg - en rätt som

hittills inte har funnits och som fram till 1993

t.o.m. varit uttryckligen utesluten. Frågan om att

medge överklagande av betyg bör enligt regeringen

analyseras mot bakgrund av effekterna på

betygssystemet och på eventuell förnyelse av

examinationsformerna. Högskoleverket skall redovisa

uppdraget senast den 16 november 2001.

Centerpartiet framför på nytt förslag om ändringar

när det gäller studentrepresentationen i högskolans

beslutande och beredande organ (mot. 2000/01:Ub479

yrk. 19). Liksom tidigare vill partiet att andelen

studenter i styrelse och fakultetsnämnd skall vara

minst en tredjedel och i organ på lägre beslutsnivå

minst 50 % av antalet ledamöter utöver ordföranden.

Det är angeläget att studenterna bereds plats även i

beredande organ, anser motionärerna.

U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår

yrkandet.

Studenterna är i högskolelagen tillförsäkrade rätt

att vara representerade i fakultetsnämnder och

särskilda organ för grundutbildning och forskning

som inte tillhör ansvarsområdet för någon

fakultetsnämnd (2 kap. 6 § andra och tredje

styckena). I högskoleförordningen föreskrivs att

studenterna har rätt att utse tre ledamöter i

högskolestyrelse och i fakultetsnämnd, nämnd för

konstnärligt utvecklingsarbete och särskilt organ

för utbildning och forskning (3 kap. 3, 6 och 7 §§).

Vidare föreskrivs i 3 kap. 9 § att studenterna har

rätt att vara representerade i alla beslutande och

beredande organ inom högskolan vars verksamhet har

betydelse för utbildningen och studenternas

situation.

Högskolestyrelserna består i dag i allmänhet av 15

ledamöter, inklusive ordförande och rektor. En

särskild utredare har föreslagit att styrelserna

minskas till 11 ledamöter, och att därvid både

lärarnas och studenternas representation minskas

till två ledamöter för vardera kategorin (Högskolans

ledning. SOU 2000:101). Beredningen av utredningens

förslag pågår i Regeringskan-sliet.

Nio motioner innehåller förslag om att avskaffa

kårobligatoriet.

Centerpartiet framhåller i motion 2000/01:Ub479

yrkande 20 att kårobligatoriet inte fyller den

funktion som ursprungligen åsyftades och att det

dessutom är principiellt fel. Vid ett avskaffande

måste såväl den utbildningspolitiska bevakning som

det studiesociala arbete som kårerna i dag sköter

tryggas, liksom studentinflytandet. Folkpartiet

hänvisar i motion 2000/01:Ub820 yrkande 17 till

principen om föreningsfrihet. Kårernas uppgifter kan

enligt motionärerna i stor utsträckning handhas inom

högskolans ram, men också inom eventuellt

tillkommande frivilliga studentorganisationer. De

anser det viktigt att bevara studentinflytandet, som

enligt deras mening inte är beroende av obligatorisk

organisationsanslutning. Hänvisning till

föreningsfriheten görs också i motionerna

2000/01:Ub402, 2000/01:Ub403, 2000/01:Ub406,

2000/01:Ub443 och 2000/01:Ub484 (alla m), liksom i

motionerna 2000/01: Ub414 och 2000/01:Ub462 (båda

kd).

U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår

yrkandena.

Riksdagen har behandlat förslag om att avskaffa

kårobligatoriet vid varje riksmöte under den nu

pågående mandatperioden. Förslagen har avslagits med

hänvisning till att vid en avvägning mellan de

principiella skälen för att avskaffa obligatoriet

och de praktiska fördelarna med att behålla det

väger de sistnämnda tyngst. Utskottet har

fortfarande samma uppfattning.

Centerpartiet framställer på nytt yrkande om ett

tillkännagivande av riksdagen att regeringen bör ta

initiativ för att stödja utvecklingen av

arbetslivscenter vid lärosätena (mot. 2000/01:Ub479

yrk. 21).

U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår

yrkandet.

Liksom när motsvarande yrkande behandlades vid

förra riksmötet anser utskottet att det bör vara

regeringens sak att avgöra om det behövs särskilda

initiativ från dess sida för att stimulera en

utveckling av organ av denna typ (bet.

1999/2000:UbU14 s. 23 f.).

Studiemöjligheterna för funktionshindrade studenter

tas upp i två motioner.

Folkpartiet pekar i motion 2000/01:Ub820 på att

funktionshindrade studenter kan få vänta i flera år

på att kunna börja sina studier, därför att

lärosäten inte anser sig kunna ta emot dem på grund

av lokalernas utformning. Detta anser partiet

oacceptabelt (yrk. 31). Det är viktigt, framhåller

motionärerna, att ansvariga för lokalutformningen

har tillräckliga kunskaper om funktionshinder.

Motionärerna i motion 2000/01:Ub469 (s) vill att

regeringen skall ta initiativ till en dialog med

universitet och högskolor om åtgärder som ger

funktionshindrade studenter samma möjligheter som

andra att bedriva studier. Undersökningar som

genomförts av Statens institut för särskilt

utbildningsstöd (SISUS) har visat att elever med

funktionshinder går vidare till högre utbildning i

mindre utsträckning än andra.

U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår

yrkandena om tillkännagivanden.

De förhållanden som har påvisats bl.a. i SISUS

undersökning är otillfredsställande. Mot den

bakgrunden har utbildningsutskottet nyligen inlett

en inventering av vilka undersökningar som gjorts

och vilka åtgärder som vidtagits på olika håll inom

högskolesystemet för att underlätta

funktionshindrades studier. Den bild som framkommer

är att medvetenheten om funktionshindrades behov

blivit allt större och att stora insatser görs även

om mycket återstår innan behoven är till fullo

tillgodosedda. Det finns anledning att räkna med att

den positiva utvecklingen kommer att fortsätta. De

ekonomiska resurserna för stöd till studenter med

funktionshinder har ökats med knappt 13 % i budgeten

för år 2001, jämfört med närmast föregående år. Ett

förslag till lag om likabehandling i högskolan har

lagts fram i en promemoria från

Utbildningsdepartementet (Åtgärder mot

diskriminering i högskolan, Ds 2000:71). Promemorian

har remissbehandlats. Den föreslagna lagen skall ha

till ändamål att främja lika rättigheter i högskolan

och att motverka diskriminering - såväl direkt som

indirekt - av bl.a. funktionshindrade. Utskottet har

inhämtat att regeringen räknar med att lägga fram

förslag till riksdagen i denna fråga i den

proposition om högskolefrågor som aviserats till

september detta år.

Det finns mot bakgrund av vad som nu redovisats

inte anledning för riksdagen att göra något

tillkännagivande i enlighet med motionsyrkandena.

Tillträde till högskolan

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår tio motionsyrkanden om

reglerna om tillträde till grundläggande

högskoleutbildning. Riksdagen avslår också

ett yrkande om ekvivaleringssystem för

meritvärdering av utbildning i olika länder.

Jämför reservationerna 2 (m), 5 (kd), 3 (fp) och 6

(c).

De nuvarande reglerna om tillträde till grundläggande

högskoleutbildning finns i 7 kap.

högskoleförordningen (1993:100, ändrad senast

1998:1272). Där anges kraven för grundläggande

behörighet i 4-6 §§ och allmänna bestämmelser om

särskild behörighet i 7 §. När det gäller särskild

behörighet till en utbildning som vänder sig till

nybörjare skall Högskoleverket fastställa s.k.

standardbehörigheter (8 §) och för utbildning som

leder till yrkesexamen bestämma vilken

standardbehörighet som skall gälla (9 §). För övriga

utbildningar som vänder sig till nybörjare bestämmer

högskolan vilken av standardbehörigheterna som skall

gälla. Om urval ges allmänna bestämmelser i 10 §. I

fråga om urval till utbildning som vänder sig till

nybörjare regleras vilka urvalsgrunder som skall

användas i 12 §. Om det inte finns synnerliga skäl

skall minst en tredjedel av platserna fördelas på

grundval av betyg och minst en tredjedel på grundval

av resultat från högskoleprovet i kombination med

arbetslivserfarenhet. Vissa bestämmelser om hur

betyg skall värderas finns i bilaga 3 till

högskoleförordningen. Därutöver meddelar

Högskoleverket föreskrifter om värdering av betyg.

Utrymmet för att använda andra urvalsgrunder än

betyg och högskoleprov regleras allmänt i

högskoleförordningen (15 §). Högskoleverket prövar

frågor om tillstånd att använda sådana urvalsgrunder

till andra utbildningar än konstnärliga.

Moderata samlingspartiet vänder sig i motion

2000/01:Ub260 mot enhetstänkandet och vill se en

större mångfald inom den högre utbildningen.

Universiteten och högskolorna måste ges rätt att

fastställa sina egna antagningsregler (yrk. 17). I

motion 2000/01:Ub505 framför Moderaterna förslag om

principer för nya antagningsregler. Mer känsliga

instrument än betygen bör läggas till grund för

urval; dessa kan med fördel utarbetas lokalt.

Urvalsinstrumenten bör anpassas till de enskilda

utbildningarna. Betyg kan sammanvägas med

färdighets- och anlagstest och personliga

intervjuer. Utöver detta bör hänsyn kunna tas till

tidigare meriter och speciella talanger eller

intressen.

Kristdemokraterna framhåller i motion

2000/01:Ub810 yrkande 7 att högskolorna skall vara

fria att sätta sin lokala prägel på

utbildningsutbudet. Därför kan behörighetskraven

inte alltid vara identiska. Som de nu hanteras är de

målrelaterade betygen olämpliga som

urvalsinstrument. Det bör finnas fler möjligheter

att kvalificera sig än betyg och högskoleprov.

Kompletterande urval kan vara arbetslivserfarenhet,

intervjuer och särskilda antagningsprov. I motion

2000/01:Ub331 förordar Kristdemokraterna att

antagningssystemet skall vara kvalitativt och ta

till vara elevens resurser på ett rättvist sätt

(yrk. 10). Motionärerna vill att en modell för

viktning av betyg skall utvecklas. Vid urval bör

också andra sätt att värdera lämplighet för och

möjlighet till den sökta utbildningen användas.

Elevens förstaval bör också värderas vid urval.

Folkpartiet förordar liksom Moderaterna och

Kristdemokraterna en större frihet för lärosätena

att utforma antagningsregler (mot. 2000/01:Ub820

yrk. 16). En grundläggande förutsättning skall dock

vara att man har grundläggande behörighet. För sådan

skall det, enligt Folkpartiet i motion 2000/01:

Ub236, krävas avlagd studentexamen (yrk. 7). Elever

som har gått ett teoretiskt inriktat program i

gymnasieskolan skall få en studentexamen som ger

högskolebehörighet.

Enligt motion 2000/01:Ub510 (s) behövs det ett

långsiktigt program för att minska den sociala

snedrekryteringen till högskolan (yrk. 2).

I motion 2000/01:Ub421 (m) framförs förslag om en

översyn av antagningssystemet (yrk. 2). Motionären

är kritisk mot det nuvarande betygssystemet i

gymnasieskolan. Ett alternativ är att betygen bara

grundar behörighet, medan urval görs på grundval av

nationella högskoleprov som utformas olika för

sökande till utbildningar med olika inriktning. Ett

annat alternativ skulle enligt motionären kunna vara

att betygen väger 50 % och ett test 50 % vid urval.

Möjligheten för varje lärosäte att självt bestämma

antagningsregler bör övervägas.

Åtgärder för att fler ungdomar skall kunna gå

direkt från gymnasieskolan till högskoleutbildning

begärs i motion 2000/01:Ub450 (v). Ett sätt är att

tillskapa fler utbildningsplatser i högskolan.

Motionären pekar på det slöseri som ett

"obligatoriskt komvuxår" mellan gymnasieskolan och

högskolan innebär. Gymnasieskolans betygssystem, där

betyg sätts på varje enskild kurs och varje sådant

betyg räknas med vid urvalet till högskolan, leder

till taktiska val av kurser i gymnasieskolan,

varefter eleverna läser i komvux för att få mer

konkurrenskraftiga betyg.

Samme motionär framför i motion 2000/01:Kr538 (v)

krav på ökade möjligheter att förena ett aktivt

idrottsutövande, även på elitnivå, med en fungerande

studiesituation (yrk. 3). Det s.k. ortsföreträdet

bör därför enligt motionären analyseras ytterligare.

U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår

yrkandena.

Av dem som antogs höstterminen 2000 inom ramen för

den samordnade antagningen genom Verket för

högskoleservice hade 73 % kompletterat med betyg som

förbättrat deras meritvärde. De urvalsregler som

gäller för närvarande har visat sig leda till att

relativt få studerande kan gå direkt från

gymnasieutbildningen till högskolan, och att

utbildningstiderna förlängts genom omvägen via

komvuxstudier. Detta är enligt utskottets

uppfattning otillfredsställande.

Utbildningsdepartementet remissbehandlade under

hösten 2000 två förslag till ett reformerat system

för antagning till högskolan. Dels remitterades en

promemoria utarbetad av tjänstemän inom

departementet, dels en skrivelse till regeringen

från Högskoleverket. De två förslagen syftade båda

till att öka ungdomars möjlighet att i princip gå

direkt från gymnasieskolan till högskolan samt att

ge högskolorna ökade möjligheter att aktivt

rekrytera studenter. Högskoleverket tog i sin

skrivelse upp bl.a. de negativa effekterna på

verksamheten i gymnasieskolan som nuvarande regler

har visat sig få, och de taktiska valen där. I

budgetpropositionen meddelade regeringen sin avsikt

att återkomma till riksdagen med förslag som syftar

till att öka mångfalden, minska snedrekryteringen

och öka andelen ungdomar i högskolan (prop.

2000/01:1 utg.omr. 16 s. 44). Regeringen har nu

aviserat en proposition om högskolefrågor till

september 2001. Utskottet utgår från att regeringen

där kommer att redovisa sin bedömning av vad som bör

förändras i antagningsreglerna. Riksdagen bör inte

föregripa regeringens förslag.

Ett förslag om att ändra systemet för

betygssättning i gymnasieskolan har nyligen

överlämnats till regeringen. Förslaget går ut på att

betyg skall sättas i ämnen i stället för på kurser.

Därmed skulle bl.a. antalet betyg som kan läggas

till grund för urval till högskolan bli mindre än

med nuvarande ordning. Förslaget om denna förändring

i gymnasieskolan har överlämnats till

Gymnasiekommittén, som också har fått i uppdrag att

pröva förutsättningarna för att en gymnasieexamen

skall kunna införas i gymnasieskolan. I samband

därmed har kommittén fått tiden för sitt arbete

utsträckt till den 30 april 2002 (dir. 2001:8).

Riksdagen avslog våren 1998 ett motionsyrkande om

s.k. ortsföreträde för elitidrottare (bet.

1997/98:UbU12 s. 21 f.). Utskottet hänvisade då till

Högskoleverkets bedömning att ortsföreträdet inte

var förenligt med gällande bestämmelser. Något

initiativ från riksdagen i denna fråga är inte

heller nu motiverat.

Centerpartiet föreslår i motion 2000/01:Ub479 att

regeringen i EU skall föra fram frågan om ett

ekvivaleringssystem för meritvärdering av utbildning

i olika länder (yrk. 4). Motionärerna påpekar att

många som har läst utomlands får problem dels i

meritvärderingen vid antagning till utbildningar i

Sverige, dels vid ansökan om studiemedel.

U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår

yrkandet om tillkännagivande.

Det europeiska systemet för överföring av

studiemeriter (ECTS - European Credit Transfer

System) används i ökande omfattning i det svenska

högskoleväsendet. Högskoleverket har fått

regeringens uppdrag att, efter samråd med

Internationella programkontoret för

utbildningsområdet, kartlägga användningen av

samtliga delar av ECTS-systemet i Sverige samt

föreslå åtgärder för att främja användningen av

detta. Ett ekvivaleringssystem för meritvärdering av

gymnasieutbildningar vid urval till

högskoleutbildning är enligt utskottets mening inte

en fråga som Sverige bör prioritera.

Studieorganisation

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår en motion om införande av en

obligatorisk akademisk introduktionskurs.

Vidare avslås yrkanden om tillkännagivanden

angående anpassning av högskoleutbildningen

till invandrares behov. Riksdagen avslår

också ett yrkande om digital

distansutbildning, ett om uppdragsutbildning

och ett om basår.

Jämför reservationerna 8 (v), 2 (m), 5 (kd),

6 (c) och 3 (fp).

En obligatorisk akademisk introduktionskurs bör inrättas, anser

Vänsterpartiet och föreslår i motion 2000/01:Ub445

ett tillkännagivande om detta. En sådan kurs bör

innehålla en introduktion till vetenskapshistoria,

vetenskapsteori, forskningsetik och grundläggande

vetenskapliga metoder. Den bör också behandla

studieteknik och ge information om studenters

rättigheter. Motionärerna påpekar att

Utbildningsdepartementets arbetsgrupp om

studentinflytande år 1998 föreslog en månads

obligatorisk introduktion för alla nya

högskolestuderande, något som regeringen dock inte

har tagit fasta på.

U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår

yrkandet.

Förslag om en obligatorisk vetenskaplig

introduktionskurs framfördes redan år 1989 i en

motion (vpk) till riksdagen. Med anledning av

motionen gav riksdagen regeringen som sin mening

till känna vad utbildningsutskottet hade anfört om

att frågan borde behandlas av den då nyligen

tillsatta Högskoleutredningen (bet. 1988/89:UbU9 s.

9 f.). I betänkandet Frihet, ansvar, kompetens (SOU

1992:1) redovisade utredningen sin slutsats: att

införande av en obligatorisk sådan kurs för alla

studenter var principiellt oförenligt med den nya

friheten i examenssystemet, att en obligatorisk

sådan kurs skulle förlänga studietiderna generellt,

och att det inte fanns tillräcklig tillgång på

lärare för en sådan kurs för alla.

Utskottet är inte berett att förorda en nationell

bestämmelse om en sådan kurs av viss omfattning

eller med visst innehåll. Enligt utskottets mening

är det lärosätenas ansvar att med utgångspunkt i de

mål som anges för högskoleutbildningen i

högskolelagen och högskoleförordningen organisera

sin utbildning och utforma sitt kursutbud på det

sätt lärosätet finner bäst med hänsyn till sina

studenter och sina tillgångar på lärarkrafter och

andra resurser. Utskottet förutsätter att den

systematiska kvalitetsutvärdering, som

Högskoleverket skall genomföra av all

högskoleutbildning som syftar till examen, kommer

att i hög utsträckning gälla utbildningens förmåga

att förverkliga målen enligt högskolelagen och

högskoleförordningen.

Många motionärer tar upp frågor om anpassning av

högskoleutbildningen till invandrares behov.

Moderata samlingspartiet skriver i motion

2000/01:T717 att det måste göras möjligt för den som

flyttat till Sverige att snabbt komplettera

eventuella brister och skillnader i förhållande till

svenska examina och tidigt komma ut på

arbetsmarknaden (yrk. 7).

Kristdemokraterna föreslår i motion 2000/01:Ub810

yrkande 10 ett tillkännagivande om

internationaliseringens konsekvenser. Invandrare med

akademisk utbildning skall efter ankomsten hit kunna

få sin utbildning validerad och erbjudas

kompletterande utbildning i svensk yrkesterminologi.

De bör få studera svenska för invandrare vid

universitet och högskolor. EU:s insatser på

utbildningsområdet bör begränsas till att främja

rörlighet och utbyte, inte utvecklas till att

harmonisera utbildningssystemen. Kontakter och

utbytesprogram med länder i Central- och Östeuropa

och länder utanför Europa bör främjas.

Centerpartiet pläderar i motion 2000/01:Ub479 för

kompletterande utbildning för akademiker med

invandrarbakgrund (yrk. 5). Inom sådan utbildning

bör det även ges kvalificerad språkundervisning i

svenska och fackspråk, heter det i motionen.

Folkpartiet anser enligt motion 2000/01:Sf617

yrkande 4 att det behövs en mångfald av

intensivkurser i svenska, med så många platser att

alla som söker kan få börja utan dröjsmål.

Provtillfällen måste anordnas ofta. En studiecheck

skulle enligt motionärerna vara ett värdefullt

instrument för att få konkurrens mellan anordnare

och valfrihet för individerna. De vill också att en

mångfald av kompletterande korta kurser skall få

prövas fram och etableras vid universitet och

högskolor. I motion 2000/01:Ub820 skriver

Folkpartiet att det måste skapas rutiner för hur

utländska universitetsutbildningar skall räknas i

Sverige (yrk. 20).

Miljöpartiet påpekar i motion 2000/01:N388 att det

bör bli enklare att få utländsk examen godkänd i

Sverige och lättare att komplettera tidigare

utbildningar (yrk. 13 och 14).

Förbättrade möjligheter till validering av

utländsk examen begärs också i motion 2000/01:So545

(c) yrkande 9. I motion 2000/01:Ub503 (s) påtalar

motionärerna att de olika program som finns för att

validera utländska examina inte alltid är anpassade

till de förutsättningar som olika grupper har.

Examinationsformer som är vanliga här i landet -

t.ex. multiple choice-frågor - är t.ex. okända för

de flesta utländska studenter. En väg att råda bot

på dessa problem kan vara att i dialog med olika

invandrargrupper lägga upp försöksprojekt som

stämmer överens med de olika gruppernas

förutsättningar.

Kvaliteten i svenskundervisningen för utländska

akademiker tas upp i motion 2000/01:Ub411 (kd).

Motionärerna anser att det inte är bra att

invandrare med akademisk utbildning placeras i samma

sfi-undervisning som personer med låg eller ingen

utbildning. Riktad språkutbildning finns för läkare,

sjuksköterskor och tandläkare, men bör enligt

motionärerna utökas till att omfatta fler

yrkesgrupper.

U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår

yrkandena om tillkännagivanden.

Det är ett viktigt samhällsintresse att de som

kommer till Sverige från andra länder och bosätter

sig här så snabbt som möjligt kan komma in i

arbetslivet, försörja sig själva och bidra med sina

kunskaper och sin kompetens. Då tas de till vara som

personer och samhällsmedlemmar, till gagn för dem

själva och för hela samhället, och riskerna för att

det utvecklas motsättningar mellan invandrare och

infödda motverkas. Ett system för ekvivalering av

utländska högskoleutbildningar finns sedan länge vid

Högskoleverket. Ekvivaleringsverksamheten har

tidigare varit underdimensionerad, vilket ledde till

långa handläggningstider. Dessa problem är numera i

huvudsak övervunna. En utredning om validering av

utländsk yrkeskompetens, huvudsakligen motsvarande

yrkesutbildningar på gymnasial nivå, tillsattes i

november 1999. Oberoende av utredarens arbete har en

omfattande valideringsverksamhet utvecklats i flera

kommuner. Utredaren har nu uppgiften att skyndsamt

kartlägga, beskriva och analysera pågående

valideringsarbete. Utredningen skall utmynna i en

prövning av behovet av ett nationellt system för

validering av vuxnas kunskaper och kompetens och

statsfinansiella konsekvenser och samhällsekonomiska

effekter av ett sådant system (dir. 2000:84). I

budgeten för 2001 har regeringen avsatt 7,5 miljoner

kronor för utbyggnad av validering av utländsk

yrkeskompetens.

En annan utredare har haft i uppdrag att lämna

förslag till åtgärder inom högskolan för att öka

mångfalden med avseende på social och etnisk

bakgrund bland studenter och lärare. Hon har också

haft i uppdrag att föreslå åtgärder för att

högskolan i ökad utsträckning skall kunna ge

kompletterande utbildning till invandrare med

utländsk högskoleutbildning för att underlätta deras

inträde i arbetslivet. Utredningens slutbetänkande

Mångfald i högskolan (SOU 2000:47) remissbehandlades

under hösten 2000 och kommer att ingå i underlaget

för den aviserade propositionen om högskolefrågor i

september 2001.

Ett tillkännagivande om digital distansutbildning

begärs i motion 2000/01:T717 (m). Internationellt

utbildnings- och forskningssamarbete, där

distansutbildningen ingår som ett moment bland

flera, bör prioriteras, anser motionärerna.

Ytterligare samarbetsavtal med de ledande lärosätena

utomlands bör initieras för att underlätta

internationellt studentutbyte (yrk. 9).

U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår

yrkandet.

Enligt vad utskottet inhämtat planerar regeringen

att ta upp frågor om utveckling av distansutbildning

inom högskolan i en proposition under nästa

riksmöte.

Även motion 2000/01:Ub495 (c) tar upp

distansutbildning. Motionären anser att nuvarande

regler hindrar människor att delta i

distansutbildning som Utbildningsradion anordnar i

samarbete med universitet och högskolor, och som har

ställning som uppdragsutbildning. Uppdragsutbildning

får nämligen inte anordnas mot avgift från enskild.

Motionären vill att också enskilda, utan krav på

anställning eller annan bindning till

uppdragsgivare, skall kunna genomgå

uppdragsutbildning.

U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår

yrkandet.

Tanken på en sådan förändring som motionären

önskar har tagits upp inom Utredningen om

individuellt kompetenssparande. I betänkandet

Individuellt kompetenssparande (SOU 2000:119), som

publicerades i december 2000, framhåller utredaren

att denna fråga bör prövas i ett vidare

utbildningspolitiskt sammanhang. Regeringens

beredning av utredarens förslag bör avvaktas.

Folkpartiet framför i motion 2000/01:Ub820 på nytt

sin uppfattning att universitet och högskolor skall

fråntas ansvaret för utbildningar på gymnasienivå

(yrk. 25). Motionärerna anser att basår inte skall

anordnas inom högskolan utan enbart inom komvux.

U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår

yrkandet.

Det är liksom tidigare utskottets

uppfattning att rekryteringen till

naturvetenskaplig och teknisk

högskoleutbildning skulle försämras,

om basåret enbart skulle anordnas

inom komvux.

Resurstilldelningssystemet för

grundläggande högskoleutbildning

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår två motionsyrkanden om att

resurstilldelningen skall baseras på

studenternas val och om ändrat

ersättningssystem för distansutbildning och

decentraliserad utbildning.

Jämför reservation 2 (m).

Moderata samlingspartiet vill, enligt motion 2000/01:Ub260, att

studenternas fria val, och inte regionalpolitiska

hänsyn, skall styra var högskoleutbildningen skall

byggas ut (yrk. 18).

I motion 2000/01:Ub519 (s) stryker motionärerna

under det angelägna i en ökad spridning av

utbildningsplatserna och större möjligheter till

distansutbildning i hela landet. Dagens

ersättningssystem för distansutbildning och

decentraliserad utbildning är otillräckligt, anser

motionärerna och stöder sig på Regionalpolitiska

utredningen.

U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår

yrkandena.

Motsvarigheter till Moderaternas yrkande har

behandlats av riksdagen vid varje riksmöte under

denna mandatperiod, senast i betänkande 1999/2000:

UbU14. Utskottet anser liksom tidigare att

grunddragen i det resurstilldelningssystem, som

infördes på förslag av den dåvarande regeringen år

1993, skall ligga fast. Det är viktigt att alla

lärosäten - även de små och relativt nyetablerade -

får ett tillräckligt studentunderlag för att kunna

bygga upp lärarkompetens och andra resurser.

Frågan om ersättningen för

helårsstudenter och

helårsprestationer vid

distansutbildning och

decentraliserad utbildning har

ingått i utredningen om högskolans

styrning. Dess betänkande Högskolans

styrning (SOU 2000:82) ingår i

underlaget för den proposition om

högskolefrågor som regeringen nu

förbereder och som har aviserats

till september 2001. Riksdagen bör

avvakta regeringens förslag.

Högskolans lärare och undervisning

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår två motionsyrkanden om

lärarförsörjningen i högskolan. Vidare avslår

riksdagen ett yrkande om lärarnas

arbetsförhållanden och tre yrkanden om

pedagogiken i högskolan.

Jämför reservationerna 6 (c), 3 (fp) och 5 (kd).

En strategi för lärarförsörjningen i högskolan efterlyses av

Centerpartiet i motion 2000/01:Ub239 yrkande 17 och

av Folkpartiet i motion 2000/01:Ub820 yrkande 1.

Enligt Folkpartiet är en större rekrytering till

forskarutbildning runt om i landet en självklar del

i en sådan strategi, men det krävs också en större

internationell rekrytering av professorer,

universitetslärare och forskare.

U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår

yrkandena om tillkännagivanden. En ökad examination

i forskarutbildningen har varit målet för flera av

regeringens åtgärder de senare åren, bl.a. när

villkoren för antagning till forskarutbildning

stramades upp och anspråken på individuella

studieplaner och uppföljningen av dessa höjdes för

tre år sedan. Antalet forskarexamina ökade år 1999

med ca 10 %, jämfört med året innan. Från och med

1999 till dags dato har ytterligare åtta lärosäten

fått examensrätt inom forskarutbildning, vilket

rimligen kommer att bidra till ytterligare ökning av

antalet forskarexamina. Utskottet har inget att

invända mot en ökad internationell rekrytering av

lärare inom högskolan, men anser att det är

lärosätenas ansvar att bedöma i vilka fall och på

vilket sätt sådan rekrytering skall ske.

Kristdemokraterna begär i motion 2000/01:Ub810 ett

tillkännagivande om arbetsförhållandena för

högskolans lärare (yrk. 5). Motionärerna menar att

lärarnas arbetsförhållanden bör utredas och deras

roll uppvärderas. De lärare som väljer att kombinera

sin lärartjänstgöring med forskning skall kunna göra

det, och de som väljer att enbart undervisa skall ha

möjlighet till det.

U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår

yrkandet om tillkännagivande.

I högskolelagen (1992:1434) är det fastslaget att

det i en professors och en lektors arbetsuppgifter

normalt skall ingå både undervisning och forskning,

med undantag för det konstnärliga området (3 kap. 2

och 5 §§). Utskottet är inte berett att förorda

ändring av detta. I högskoleförordningen (1993:100)

föreskrivs att respektive lärosäte beslutar i vilken

omfattning lärarna där skall ha hand om utbildning,

forskning eller konstnärligt utvecklingsarbete.

De nuvarande reglerna för läraranställningar inom

högskolan beslutades hösten 1997 (prop. 1996/97:141,

bet. 1997/98:UbU3, rskr. 12). Regeringens förslag

grundades på Högskollärarutredningens betänkande

Lärare för högskola i utveckling (SOU 1996:166).

Där diskuterades på vilken nivå som fördelningen av

en lärares arbetstid mellan olika slags

arbetsuppgifter bör beslutas, och utredaren kom fram

till att all arbetsfördelning borde grundas på

förhållandena i den lokala miljön. Utskottet delar

denna uppfattning.

Centerpartiet tar i motion 2000/01:Ub479 upp

pedagogiken i högskoleutbildningen. Regeringen bör

återkomma med förslag till sådan ändring i

högskolelagen att pedagogisk utbildning blir

obligatorisk för högskolans lärare (yrk. 1). Vidare

behöver den högskoledidaktiska forskningen, som

varit eftersatt, få stöd (yrk. 2). Högskoleverket

bör ges i uppdrag att utveckla undervisnings- och

examinationsformer genom att dokumentera det som

sker på olika håll inom högskolan och sprida det

(yrk. 3).

U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår

yrkandena.

En särskild utredare arbetar med pedagogisk

förnyelse av den högre utbildningen. I hans uppdrag

ingår bl.a. att lägga fram förslag om hur den

pedagogiska förnyelsen kan främjas genom pedagogisk

utbildning för olika lärarkategorier inom högskolan

(dir. 2000:24). Utredningens betänkande Nya villkor

för lärandet i den högre utbildningen (SOU 2001:13)

publiceras i dagarna. Regeringens beredning av

ärendet bör avvaktas. Utskottet utgår från att

högskoledidaktisk forskning kommer att kunna få stöd

inom ramen för de medel som Vetenskapsrådet förfogar

över för utbildningsvetenskaplig forskning. De

uppgifter för Högskoleverket som föreslås i yrkande

3 ingår redan i verkets uppdrag enligt instruktionen

för detta (1995:945).

Högskoleorganisatoriska frågor

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår ett motionsyrkande om att

högskolestyrelserna helt skall utses av

högskolorna själva. Riksdagen avslår också

två motionsyrkanden om högskolans samverkan

med det omgivande samhället, två yrkanden om

fristående högskolor samt en motion om samlad

högskoleutbildning i Malmö.

Jämför reservation 3 (fp), 6 (c) och 2 (m).

Högskolestyrelserna bör enligt Folkpartiets motion

2000/01:Ub820 utses av högskolorna själva, inte av

regeringen (yrk. 7).

U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår

yrkandet.

De flesta statliga lärosäten har i dag en styrelse

med 15 ledamöter. Sex av dessa utses av lärarna

(tre) och studenterna (tre) vid lärosätet och de

övriga av regeringen. Utskottet är inte berett att

ställa sig bakom en förändring som skulle innebära

att högskolestyrelsen i sin helhet utses av dem som

studerar eller arbetar vid lärosätet. Att regeringen

utser en del av styrelsens ledamöter har gällt i den

svenska högskolan i närmare 17 år, och under de 7

åren närmast dessförinnan utsågs vissa ledamöter

(företrädare för allmänna intressen) av berörda

kommuner och landsting. En särskild utredare har

haft i uppdrag att utvärdera och analysera rektors

och styrelsens roll och ställning vid statliga

universitet och högskolor (dir. 2000:18).

Betänkandet Högskolans ledning (SOU 2000:101)

publicerades i oktober 2000 och ingår i underlaget

för den proposition om högskolefrågor som regeringen

har aviserat till september 2001.

Högskolans samverkan med det omgivande samhället

tas upp av Kristdemokraterna i motion 2000/01:Ub810.

Sådan samverkan är en naturlig del av lärosätenas

verksamhet och innebär en ömsesidig påverkan,

framhåller motionärerna (yrk. 9).

Centerpartiet skriver i motion 2000/01:N267 att

genom en ökad samverkan mellan universitet,

högskolor och det omkringliggande näringslivet kan

samhället bistå med att överföra kunskap om den nya

tidens företagande (yrk. 10). Vidare bör framväxten

av avknoppningsföretag stimuleras (yrk. 11).

Motionärerna pekar på de goda exemplen från Kista

och Blekinge tekniska högskola, där företag och

högskolor gemensamt bildat kluster för

kunskapsöverföring.

U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår

yrkandena om tillkännagivanden.

Högskolans skyldighet att samverka med det

omgivande samhället är fastslagen i högskolelagen.

Regeringen har i regleringsbrev till lärosätena

ålagt dessa att i sin verksamhet aktivt använda och

dra nytta av erfarenheter hos omgivningen, att i

ökad utsträckning och i nära samverkan med

arbetslivet utforma utbildningar som svarar mot

arbetsmarknadens behov och att öka beredskapen för

det livslånga lärandet och utveckla flexibla

studieformer för att göra det möjligt för enskilda

individer att utveckla sin kompetens inom högskolans

ram. Enligt utskottets mening behövs inte de

tillkännagivanden som begärs i motionerna.

Moderata samlingspartiet föreslår i motion

2000/01:Ub260 att en lärarhögskola skall omvandlas

till fristående högskola (yrk. 13). I motion

2000/01: T717 (m) sägs att ett eller ett par

lärosäten bör få möjlighet att övergå i

stiftelseform och arbeta under samma förutsättningar

som Chalmers tekniska högskola. Syftet är att skapa

utrymme för utveckling i olika riktningar och med

olika profiler (yrk. 10).

U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår

yrkandena.

Det nuvarande styrsystemet för högskolan ger

enligt utskottets mening stort utrymme för

lärosätena att själva utforma sin profil, bestämma

sitt utbildningsutbud och användningen av sina

forskningsresurser.

I motion 2000/01:Ub491 (m) hävdar motionären att det

är dumt och ineffektivt att på en universitets-

eller högskoleort ha institutioner som

organisatoriskt tillhör högskolor på andra orter.

Vissa högskoleutbildningar i Malmö tillhör Lunds

universitet (läkarutbildningen och utbildningar i

konst, teater och musik). Motionären anser att en

tidsplan för korrigering av dessa missförhållanden

är angelägen.

U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår

yrkandet.

Den nuvarande organisationen beträffande de

utbildningar som motionären tar upp har bestått

under lång tid. Det finns flera exempel på att mer

än en statlig högskola har utbildning på en och

samma ort. Så är fallet bl.a. i Stockholm, Uppsala

och Kiruna.

Utbildning för vissa yrken

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår yrkanden om

dramapedagogutbildning, om lärarutbildning

för skolväsendet, ett yrkande om

trafiklärarutbildning, ett yrkande om

naprapatutbildning samt två yrkanden om

tandhygienistutbildning.

Jämför reservationerna 5 (kd), 2 (m), 8 (v), 6 (c)

och 3 (fp).

Kristdemokraterna begär i motion 2000/01:Kr345 en utredning om

dramapedagogutbildningen (yrk. 28). Utredningen bör

se över efterfrågan på dramapedagoger och

utbildningssituationen för denna yrkesgrupp.

U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår

yrkandet om tillkännagivande.

Motsvarande yrkande behandlades vid förra

riksmötet och avslogs då med hänvisning bl.a. till

den väntade propositionen om lärarutbildning (bet.

1999/2000:UbU14 s. 29 f.). Denna har nu lagts fram

och behandlats av riksdagen (prop. 1999/2000:135,

bet. 2000/01:UbU3, rskr. 5). Inom den struktur som

den nya lärarutbildningen får enligt propositionen

finns det utrymme för att erbjuda inriktningar och

specialiseringar på dramapedagogik. Den nya

utbildningen har ännu inte startat. Om i framtiden

personal som skall använda drama i skolverksamheten

kommer att utbildas inom ramen för

lärarutbildningen, förändras - som utskottet

påpekade förra året - förutsättningarna för den

befintliga dramapedagogutbildningen. Vilka

utbildningar inom det estetiska området som kan

behövas för t.ex. terapeutiskt eller rehabiliterande

arbete eller för folkbildning och fritidsverksamhet

och hur de skall organiseras, ankommer det - som

utskottet också anmärkte förra året - i första hand

på andra än riksdagen att bedöma.

Lärarutbildningen för skolväsendet tas upp i ett

flertal motioner.

Kristdemokraterna begär i motion 2000/01:Ub316 ett

tillkännagivande om vikten av blivande lärares

utbildning i värdegrund och etik (yrk. 4). I dag kan

blivande lärare passera genom hela lärarutbildningen

utan att arbeta med begreppet värdegrund hävdar

motionärerna, som finner detta oacceptabelt.

Vänsterpartiet vill att Högskoleverket skall få i

uppdrag att inom ramen för utvecklandet av den nya

lärarutbildningen särskilt stimulera en

vidareutveckling av lärarutbildningen när det gäller

sex- och samlevnadsundervisningen (mot.

2000/01:Ub246 yrk. 7).

Centerpartiet anser enligt motion 1999/2000:T703

att varje lärare under sin utbildning måste stöta på

informationsteknik (IT) och få sådana kunskaper i

IT-pedagogik att han eller hon kan använda IT som

instrument i undervisningen (yrk. 8).

Folkpartiet pläderar i motion 2000/01:Ub236 för

vikten av mer gedigna ämneskunskaper i

lärarutbildningen (yrk. 10). Folkpartiet vill ha en

anpassad lärarutbildning för personer med akademisk

examen och avvisar förlängningen av sådan utbildning

från två till tre terminer (yrk. 11). Vidare vill

partiet återinföra speciallärarutbildningen (yrk.

12).

Enligt motion 2000/01:Ub211 (m) finns det fördelar

med att rekrytera lärare med annan yrkesbakgrund,

eftersom sådana lärare kan höja motivationen för

teoretisk inlärning bland eleverna (yrk. 2).

Personer med annan högskoleutbildning än

lärarutbildning bör få möjlighet att snabbt läsa in

pedagogisk kompetens (yrk. 3).

I motion 2000/01:Ub439 (m) sägs att incitament bör

skapas för obehöriga lärare att utbilda sig så att

de når behörighet. Motionärerna anser att man bör

förbättra villkoren för lärarkåren och erbjuda

särskilda utbildningsinsatser för obehöriga lärare.

U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår

yrkandena.

Som nyss nämnts tog riksdagen i oktober 2000

ställning till regeringens proposition om ny

lärarutbildning. I den nya struktur för

lärarutbildningen som riksdagen ställt sig bakom

ingår ett allmänt utbildningsområde. Det skall

omfatta vissa för läraryrket centrala

kunskapsområden, till vilka värdegrunden hör. Det

bör därmed framdeles inte kunna förekomma att

studerande avlägger lärarexamen utan att ha

fördjupat sig i värdegrunden. Avsikten är att den

som skaffat sig ämneskunskaper på andra sätt också

skall kunna genomgå det allmänna utbildningsområdet

och därefter få lärarexamen.

I bilaga 2 till högskoleförordningen (1993:100)

anges som ett av kraven för att få den nya

lärarexamen att studenten skall kunna använda

informationsteknik i den pedagogiska utvecklingen

och inse betydelsen av massmedias roll för denna

(SFS 2001:23). Centerpartiets motionsyrkande är

enligt utskottets uppfattning därmed tillgodosett.

Utskottet anser liksom tidigare att det är viktigt

att blivande lärare blir förberedda för alla sina

läraruppgifter, bl.a. att undervisa om sex och

samlevnad och om alkohol, narkotika och tobak.

Utskottet utgår från att de organ som har hand om

lärarutbildningen arbetar utifrån målet att de som

avlägger lärarexamen skall kunna fungera i skolan i

enlighet med läroplanerna.

Frågan om ämneskunskaper i den nya

lärarutbildningen behandlades i betänkande

2000/01:UbU3, där utskottet avstyrkte yrkanden

motsvarande yrkande 10 i den nu aktuella

folkpartimotionen. Utskottet avstyrkte där också

yrkandet om speciallärarutbildning, som enligt

utskottets mening är tillgodosett med den nya

strukturen för lärarexamen. Omfattningen i poäng av

lärarutbildning för den som tidigare skaffat sig

ämneskunskaper är det enligt utskottets mening

regeringens sak att besluta om.

Regeringen har avsatt medel för s.k. särskilda

lärarutbildningar. Det gäller lärarutbildning som

kombineras med anställning och praktik i en kommun.

Utbildningen vänder sig till personer som har en

sådan bakgrund att de kan avlägga

grundskollärarexamen eller gymnasielärarexamen,

främst för undervisning i matematik,

naturvetenskapliga ämnen och tekniska ämnen, inom en

tvåårsperiod efter deltidsstudier parallellt med

lärartjänstgöring. Det faktum att skollagen inte

medger att kommunerna ger obehöriga personer

tillsvidareanställning som lärare innebär ett

incitament för dem att genomgå lärarutbildning fram

till examen. Andra incitament som t.ex. lönevillkor

och arbetsförhållanden kan också vara effektiva, men

dessa är det inte riksdagens sak att bestämma om.

Hem- och konsumentkunskap är för närvarande inte

ett ämne som finns representerat i nationella kurser

i gymnasieskolan. Riksdagen bör enligt utskottets

mening utgå från att universitet och högskolor med

lärarutbildning känner ansvar för att erbjuda sådana

inriktningar inom den nya lärarutbildningen att

skolan kan förses med lärare med utbildning för alla

de ämnen som förekommer där.

Trafiklärarutbildning bör enligt motion

2000/01:Ub418 (m) anordnas inom högskolan (yrk. 1).

Forskningsanknuten trafiklärarutbildning leder

enligt motionären till att trafiksäkerhetsarbetet

kommer att vila på vetenskaplig grund.

U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår

yrkandet om tillkännagivande. Ett motsvarande

yrkande avslogs förra året efter förslag av

trafikutskottet (bet. 1999/2000:TU5).

Trafikutskottet, som ansåg att det finns starka skäl

för att trafiklärarutbildningen skall bedrivas på

högskolenivå, ville då inte föregripa pågående

beredning i Regeringskansliet av Vägverkets förslag

om stegvist förarutbildningssystem. Denna beredning

pågår fortfarande.

De studerande vid Naprapathögskolan bör enligt

motion 2000/01:Ub409 (kd) omfattas av det allmänna

studiefinansieringssystemet (yrk. 2).

U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår

yrkandet.

Regeringen har nyligen - efter ett

tillkännagivande av riksdagen i december 2000 -

fattat beslut om att den fyraåriga

naprapatutbildningen vid Naprapathögskolan skall

berättiga till studiemedel. Yrkandet är därmed

tillgodosett.

Tandhygienistutbildningen, som i dag är tvåårig, bör

enligt motionerna 2000/01:Ub438 (m) yrkande 4 och

2000/01:Ub490 (m) förlängas till tre år.

U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår

yrkandena om tillkännagivande.

Socialstyrelsen aktualiserade i rapporten 1999

från ett projekt om framtida kompetensfördelning

inom tandvården en förlängning av

tandhygienistutbildningen till tre år. I december

2000 tillsatte regeringen en särskild utredare för

en samlad utvärdering av tandvårdsreformen m.m.

(dir. 2000:65). Utredaren skall bl.a. belysa den

framtida tillgången och efterfrågan på

tandvårdspersonal med olika typer av kompetens.

Fördelningen av arbetsuppgifter mellan tandvårdens

olika yrkeskategorier skall tas upp i utredningen.

Tandhygienisternas och tandsköterskornas roll i

tandvården skall behandlas mot bakgrund bl.a. av att

det har ifrågasatts om de utbildningsmöjligheter som

i dag finns på gymnasienivå för den som vill arbeta

som tandsköterska är tillräckliga. Utredaren skall

redovisa sina förslag senast den 31 mars 2002.

Forskarutbildning och forskarkarriär

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår två motionsyrkanden om

villkoren för forskarutbildning och om

möjligheterna till postdoktoral karriär.

Jämför reservation 3 (fp).

Folkpartiet föreslår i motion 2000/01:Ub820 att möjligheten att

doktorera utan att ha en doktorandtjänst, exempelvis

på deltid, skall återinföras (yrk. 11). Enligt

motionärerna innebär den forskarutbildningsreform

som genomfördes år 1998 att doktorandstudierna måste

vara finansierade för en fyraårsperiod, innan

doktoranden blir antagen. I samma motion föreslås

ett tillkännagivande om att tiden för disputation

måste tillåtas variera. Det går inte att på politisk

väg tvinga fram ett system där tiden för disputation

är densamma för samtliga avhandlingar inom alla

discipliner, heter det i motionen (yrk. 12).

Motionärerna anser också att hälften av dem som

avlägger doktorsexamen bör få möjlighet att

fortsätta en vetenskaplig postdoktoral karriär i

Sverige eller utomlands (yrk. 14).

U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår

yrkandena.

De nya kraven på att studiefinansieringen skall

vara ordnad för att en högskola skall få anta en

person som doktorand innebär att den som antas skall

få anställning som doktorand eller bli tilldelad

utbildningsbidrag för doktorander, eller att

högskolan bedömer att det är möjligt att finansiera

utbildningen på annat sätt, t.ex. genom

yrkesverksamhet parallellt med forskarutbildningen,

som skall kunna genomföras inom en period av högst

åtta år. Deltidsstudier är alltså möjliga.

Utskottet anser att bestämmelsen att

forskarutbildningen skall planeras för att kunna

genomföras inom ramen för fyra års heltidsstudier

bör finnas kvar. En sådan regel har gällt för

samtliga fakultetsområden åtminstone sedan 1969. Den

bildar en ram för bedömningen av hur

avhandlingsprojekt skall väljas och avgränsas. De

nya regler för forskarutbildningen som infördes i

högskoleförordningen 1998 innebär bl.a. att en

individuell studieplan skall fastställas för varje

doktorand. Den individuella studieplanen skall bl.a.

innehålla en tidsplan för doktorandens

forskarutbildning och en beskrivning av de åtaganden

som doktoranden och fakultetsnämnden har under

utbildningstiden. Planen skall följas upp av

fakultetsnämnden minst en gång varje år och vid

behov förändras. En doktorand som försenats i sitt

avhandlingsarbete och inte hinner slutföra det inom

den planerade tiden är inte förhindrad att disputera

och avlägga examen.

En utbyggnad av antalet anställningar som

forskarassistent eller biträdande lektor är

angelägen. Möjligheterna till detta är beroende av

tillgången på medel och prioriteringar som olika

lärosäten gör av de resurser som anvisas till dem.

Som framgår av budgetpropositionen har regeringen

avsatt 110 miljoner kronor till en satsning på unga

forskare under perioden 2001-2003 (prop. 2000/01:1

utg.omr. 16 s. 211). Dessa medel anvisas till

Vetenskapsrådet.

Lunds universitets historiska museum

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår två motioner om Lunds

universitets historiska museum.

Jämför reservation 3 (fp).

Motionerna 2000/01:Ub486 (fp, m, v) och

2000/01:Ub508 (m) tar upp situationen för Lunds

universitets historiska museum. Motionärerna

påpekar att detta museum (LUHM) sedan lång tid har

s.k. stående begäran hos Riksantikvarieämbetet om

fyndfördelning, som innebär att arkeologiskt

material som hittas i Skåne tilldelas LUHM. Enligt

trepartimotionen bör regeringen utreda och lämna

förslag till hur LUHM skall få förutsättningar att

leva vidare och utvecklas under statligt ansvar. En

naturlig lösning vore, anser motionärerna, att LUHM

går in i Statens historiska museer. I den andra

motionen föreslås att Utbildningsdepartementet och

Kulturdepartementet kommer fram till en princip för

ett delat ekonomiskt ansvar för LUHM. I detta

sammanhang skall man enligt motionären också kunna

belysa vilken roll Region Skåne skall spela för

framtiden, liksom andra lokala och regionala

intressenter som t.ex. Lunds stift.

Utbildningsutskottet har berett kulturutskottet

tillfälle att yttra sig över motionerna.

Kulturutskottets yttrande 2000/01:KrU2y återfinns i

bilaga 2.

U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår

motionsyrkandena.

Som framhålls av kulturutskottet är de samlingar

som finns hos Lunds universitets historiska museum

statens egendom. Inom Lunds universitet pågår nu en

utredning om universitetets museer och samlingar,

inom vars ram olika former av huvudmannaskap skall

prövas. Utbildningsutskottet instämmer i

kulturutskottets uppfattning att riksdagen inte,

medan utredningen pågår, bör göra några sådana

uttalanden som begärs i motionerna. Som

kulturutskottet påpekar skulle ett överförande av

museet till Statens historiska museer medföra att

medel måste överföras från utgiftsområde 16 till

utgiftsområde 17.

Andra motionsyrkanden

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår ett stort antal motionsyrkanden i

frågor där det enligt gällande styrsystem ankommer

på andra än riksdagen att fatta beslut.

Ansvaret för skolväsendet och den högre utbildningen

delas mellan stat, kommuner och respektive

skola/lärosäte. Enligt gällande styrsystem skall

riksdagen främst fatta beslut om övergripande och

nationella frågor.

Ett stort antal motionsyrkanden rör frågor där det

ankommer på regeringen, lärosätena eller andra organ

att fatta beslut.

U t s k o t t e t föreslår med hänvisning till

gällande ansvarsfördelning att följande

motionsyrkanden avslås.

Motion 1999/2000:Ub213 (c) rör konsumentutbildning

i gymnasieskolan. Frågan om införande av ett sådant

obligatoriskt ämne i gymnasieskolan behandlas i

utskottets betänkande 2000/01:UbU10. Motionären vill

att det skapas en gymnasielärarutbildning för detta

ämne (yrk. 2).

Kristdemokraterna tar i motion 1999/2000:Ub275 upp

behovet av fortbildning av lärare i IT.

Högskoleverket bör, i samarbete med lärosätena,

snarast utarbeta en plan för rullande fortbildning

av redan examinerade lärare, heter det i motionen

(yrk. 11).

I motion 1999/2000:Ub282 (s) sägs att eleverna i

grundskolans lägre årskurser måste få undervisning i

hemkunskap av för ämnet utbildade lärare (yrk. 2).

Folkpartiet anser att samtliga lärare i

samhällsorienterande ämnen samt skolbibliotekarier

måste få möjlighet att fortbilda sig i praktisk IT-

användning (mot. 1999/2000:T705 yrk. 10).

Eftersom lärare och alla skolans vuxna har en

ledarskapsuppgift gentemot eleverna bör enligt

motion 2000/01:Ub214 (m) ledarskapsutbildning

införas i lärarutbildningen, utbildningen av

skolledare och fortbildningen av lärare och

skolledare (yrk. 1).

Framgången i skolans arbete mot mobbning är enligt

motion 2000/01:Ub218 (m) beroende av kontinuerlig

vidareutbildning av skolans medarbetare (yrk. 6).

Förslag om en gymnasielärarutbildning i

konsumentkunskap läggs fram i motion 2000/01:Ub241

(c) yrkande 3.

Sex- och samlevnadsundervisning bör enligt motion

2000/01:Ub245 (mp) yrkande 1 vara obligatorisk i

lärarutbildningen.

I motion 2000/01:Ub253 (kd) påtalas att

lärarutbildningen är bristfällig när det gäller ANT-

kunskap.

Handikappkunskap bör enligt motion 2000/01:Ub269

(m) yrkande 4 införas som obligatorium i samtliga

pedagogiska och vårdande utbildningar för att öka

förståelsen hos personalen för hur det är att leva

som funktionshindrad.

Obligatorisk undervisning om alkoholen och dess

skadeverkningar bör införas i skolor och på linjer

där personal som har kontakt med barn utbildas,

heter det i motion 2000/01:Ub277 (v).

Enligt motion 2000/01:Ub332 (c, fp) kan studerande

lämna lärarutbildningen utan att ha några kunskaper

om alkoholens problem.

Naprapathögskolan bör enligt motion 2000/01:Ub409

(kd) ges examensrätt (yrk. 1).

Utbildning av parkinsonsjuksköterskor begärs i

motion 2000/01:Ub423 (kd).

Regeringen bör enligt motion 2000/01:Ub430 (kd) ge

Högskolan i Jönköping rätt att utfärda

forskarexamina inom hela det humanistisk-

samhällsvetenskapliga området.

Regeringen bör enligt motion 2000/01:Ub432 (kd)

lägga fram förslag om inrättande av ett centrum för

familjeforskning. Ett sådant centrum skulle ge

möjlighet att arbeta fram underlag för en

tidsanpassad och sammanhållen familjepolitik, heter

det i motionen.

Integrering av utbildningarna till tandsköterska

och tandhygienist föreslås i motion 2000/01:Ub438

(m). Utbildningen skall ske på högskolenivå med det

första året gemensamt för båda yrkesgrupperna (yrk.

1 och 2). Legitimerad tandsköterska skall ha

behörighet att arbeta i munnen på patienterna (yrk.

3). Behörighetsområdet för tandhygienister bör

utvidgas till att omfatta vissa enklare vårdinsatser

som i dag utförs av tandläkare (yrk. 5).

Dimensioneringen av utbildningen bör ses över för

att skapa balans mellan tillgång och efterfrågan på

assisterande personal (yrk. 6).

Enligt motion 2000/01:Ub444 (s) är en översyn av

hur utländsk examen och yrkeskompetens från andra

länder översätts till svenska på bästa sätt av stor

vikt.

Enligt motion 2000/01:Ub452 (kd) måste all

personal inom förskola och skola i sin utbildning

och fortbildning få de kunskaper som krävs för att

se och kunna tolka signalerna från barn som far

illa, t.ex. genom mobbning.

Sex- och samlevnadsundervisning bör enligt motion

2000/01:Ub454 (mp, s, m, v, kd, c, fp) vara

obligatorisk i lärarutbildningen.

Vikten av att i lärarutbildningen uppta utbildning

i konfliktlösning framhålls i motion 2000/01:Ub459

(fp).

Kompletteringsutbildningar för personer med

utländsk akademisk examen bör enligt motion

2000/01:Ub468 (s) i ökad utsträckning erbjudas av

universitet och högskolor inom ramen för deras

ordinarie verksamhet.

I motion 2000/01:Ub488 (m) påpekas att för att

lärarna fullt ut skall kunna utnyttja de nya

möjligheterna till utveckling i arbetslivet måste

lärarhögskolornas kurser kompletteras med kurser i

entreprenörskap och företagande.

Forskning och utbildning i Diversity Management

har varit framgångsrik i USA och skulle lämpa sig

väl för Södertörns och Malmö högskolor, framhåller

motionären i motion 2000/01:Ub489 (m).

Enligt motion 2000/01:Ub499 (s) förekommer det

inom olika yrkesutbildningar moment som kan vara

kränkande för homo- och bisexuella. Högskoleverket

och andra berörda verk och institutioner bör enligt

motionärerna få i uppdrag att kartlägga vilken bild

av homo/bisexuella och transpersoner som förmedlas

till blivande lärare.

I motion 2000/01:Ub510 (s) sägs att Södertörns

högskola bör ges status som universitet (yrk. 3).

Enligt motion 2000/01:Ub512 (s) bör det göras dels

en kartläggning av vilka olika informations- och

utbildningsinsatser som behövs inom området social

ekonomi (yrk. 1), dels en handlingsplan för sådana

insatser (yrk. 2).

Behovet av kompetensutveckling hos olika

personalgrupper som arbetar med mångfaldsfrågor

lyfts fram i motion 2000/01:Ub513 (s). Motionärerna

anser att det finns ett stort behov av att inventera

och sprida metoder och erfarenheter på detta område

(yrk. 1). Det är också viktigt att lärarutbildningen

och socionomutbildningen rustar studenterna för att

arbeta i ett mångkulturellt samhälle (yrk. 2).

Fler lärare i hem- och konsumentkunskap behöver

utbildas. Detta bör enligt motion 2000/01:Ub802 (s)

uppnås genom att utbildningen anordnas på fler än de

tre orter där den finns i dag (yrk. 4).

Utbildning av fler lärare i hem- och

konsumentkunskap föreslås också i motion

2000/01:Ub804 (c) yrkande 3.

Vid Öresundsuniversitetet bör enligt motion

2000/01:Ub807 (m) utbudet av utbildningar som är

gränsöverskridande vidareutvecklas (yrk. 4).

Elevinflytande bör enligt motion 2000/01:Ub813 (s)

vara en del av vidareutbildningen av dagens lärare,

men också en del av den framtida lärarutbildningen

(yrk. 2).

Folkpartiet pläderar i motion 2000/01:Ub820 för

att utbildningsåret skall delas upp i tre terminer

och innefatta sommarmånaderna (yrk. 13). De föreslår

också ett tillkännagivande om vikten av att fler

studerar utomlands, vilket bl.a. skall främjas genom

att alla som läser en eller flera terminer utomlands

skall få ett skriftligt intyg om hur

utlandsstudierna kommer att räknas vid hemkomsten

(yrk. 21). För att fler utländska studenter skall

rekryteras till svenska universitet och högskolor

bör enligt motionärerna fler kurser ges på andra

språk än svenska och textböcker på andra språk än

svenska och engelska användas (yrk. 22). Man bör

underlätta för personer med utländsk bakgrund att

arbeta inom bristyrken (yrk. 32). Motionärerna anser

att språkproven för utländsk personal fäster för

stor vikt vid rättstavning.

Enligt motion 2000/01:Ju724 (v, s, c, fp, mp)

yrkande 18 bör sex- och samlevnadsundervisning vara

obligatorisk i lärarutbildningen.

Folkpartiet anser enligt motion 2000/01:L459 att

undervisningen om homo- och bisexuella behöver

förbättras i lärarutbildningen och utbildningarna av

socionomer, läkare, präster, psykologer, jurister

och poliser. Högskoleverket föreslås få i uppdrag

att lägga upp en plan för hur detta skall ske (yrk.

17). Kompetensen inom polisväsendet,

åklagarväsendet, domstolsväsendet och kriminalvården

om homo- och bisexuellas situation behöver höjas

(yrk. 19).

Kunskapen om adoptioner och adoptivbarnens

levnadsförhållanden är bristfällig på de flesta håll

i samhället, anser motionären bakom motion

2000/01:Sf241 (c). Hon anser att adoptionsfrågor bör

ingå i alla yrkesutbildningar som syftar till arbete

med barn (yrk. 5).

Genom att inrätta fler professurer i reumatologi

vid universitetssjukhusen kan man enligt motion

2000/01:So361 medverka till att minska bristen på

reumatologer (yrk. 2).

Resurser bör enligt motion 2000/01:So364 (m)

avsättas för försäkringsmedicinsk utbildning för AT-

och ST-läkare (yrk. 3). För att uppnå ytterligare

stadga och dynamik i utbildningen bör ett eller

flera universitet engageras i verksamheten, gärna

med inrättande av en adjungerad professur (yrk. 5).

Behovet av utbildning av lärare i att hantera

mobbning påtalas av Miljöpartiet i motion

2000/01:So450 yrkande 3.

För att förebygga ungdomsbrott måste skola,

barnomsorg och fritidsverksamhet utveckla metoder

för att ta hand om barn och ungdomar med problem.

Därför krävs det att resurser läggs ned på att

utbilda personal i hur man t.ex. hanterar

föräldrarna, heter det i Miljöpartiets motion

2000/01:So543 (yrk. 3).

Universitet och högskolor bör enligt motion

2000/01:Kr341 (v) medverka till att ge både

majoritetsbefolkningen och de nationella

minoriteterna kunskap om de nationella

minoriteternas del i historien och samhällslivet av

i dag (yrk. 1)

Miljöpartiet anser enligt motion 2000/01:Kr342 att

mediekunskap bör ingå som obligatoriskt ämne för

alla blivande lärare, eftersom skolan har ett ansvar

för hur barnen lär sig att använda datorer (yrk. 4).

Dansutbildningen bör enligt motion 2000/01:Kr345

(kd) alltid innehålla förberedelse för en alternativ

karriär, eftersom dansare pensioneras redan vid 40

års ålder. Motionärerna anser att dansutbildningen

snarast bör ses över (yrk. 33).

Folkdans bör enligt Miljöpartiets motion

2000/01:Kr701 ingå i danspedagoglinjen (yrk. 25).

Professurer med inriktning på yrkespedagogik bör

enligt motion 2000/01:T230 (s) inrättas och med

fördel placeras i Västsverige (yrk. 4).

Högskolekurser i kooperativt entreprenörskap bör

enligt motion 2000/01: N380 (c) främjas och en

"kooperativ fakultet" inrättas (yrk. 9).

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

Med hänvisning till de motiveringar som framförs

under Utskottets överväganden föreslår utskottet att

riksdagen fattar följande beslut:

1. Humaniora

Riksdagen avslår motionerna 2000/01:Ub810

yrkande 2 och 2000/01: Ub818 yrkande 1.

Reservation 1 (m, kd, fp) - delvis

2. Högskolans expansion

Riksdagen avslår motion 2000/01:Ub810 yrkande

3.

Reservation 1 (m, kd, fp) - delvis

3. Grunddragen i högskolans utveckling i

övrigt

Riksdagen avslår motionerna 2000/01:Ub816

yrkande 3, 2000/01:T230 yrkande 6, 2000/01:N266

yrkande 5, 2000/01:N268 yrkande 15, 2000/01: N325

yrkande 16, 2000/01:N383 yrkandena 1 och 3 samt

2000/01:N388 yrkandena 6 och 7.

Reservation 2 (m) - delvis

Reservation 3 (fp) - delvis

Reservation 4 (mp)

4. Stockholmsregionens frihet att

organisera sig

Riksdagen avslår motion 2000/01:Ub805 yrkande

1.

5. Studenternas rättssäkerhet

Riksdagen avslår motionerna 2000/01:Ub426,

2000/01:Ub506 och 2000/01:Ub810 yrkande 11.

Reservation 5 (kd) - delvis

6. Studentrepresentation i högskolans

beslutande och beredande organ

Riksdagen avslår motion 2000/01:Ub479 yrkande

19.

Reservation 6 (c) - delvis

7. Kårobligatoriet

Riksdagen avslår motionerna 2000/01:Ub402,

2000/01:Ub403, 2000/01: Ub406, 2000/01:Ub414,

2000/01:Ub443, 2000/01:Ub462, 2000/01: Ub479

yrkande 20, 2000/01:Ub484 och 2000/01:Ub820

yrkande 17.

Reservation 7 (m, kd, c, fp)

8. Arbetslivscenter

Riksdagen avslår motion 2000/01:Ub479 yrkande

21.

Reservation 6 (c) - delvis

9. Studenter med funktionshinder

Riksdagen avslår motionerna 2000/01:Ub469 och

2000/01:Ub820 yrkande 31.

Reservation 3 (fp) - delvis

10. Reglerna om tillträde till högskolan

Riksdagen avslår motionerna 2000/01:Ub236

yrkande 7, 2000/01:Ub260 yrkande 17,

2000/01:Ub331 yrkande 10, 2000/01:Ub421 yrkande

2, 2000/01:Ub450, 2000/01:Ub505, 2000/01:Ub510

yrkande 2, 2000/01: Ub810 yrkande 7,

2000/01:Ub820 yrkande 16 och 2000/01:Kr538

yrkande 3.

Reservation 2 (m) - delvis

Reservation 5 (kd) - delvis

Reservation 3 (fp) - delvis

11. Ekvivaleringssystem för meritvärdering

av utbildning i olika länder

Riksdagen avslår motion 2000/01:Ub479 yrkande

4.

Reservation 6 (c) - delvis

12. Akademisk introduktionskurs

Riksdagen avslår motion 2000/01:Ub445.

Reservation 8 (v) - delvis

13. Anpassning av högskoleutbildningen till

invandrares behov

Riksdagen avslår motionerna 2000/01:Ub411,

2000/01:Ub479 yrkande 5, 2000/01:Ub503,

2000/01:Ub810 yrkande 10, 2000/01:Ub820 yrkande

20, 2000/01:Sf617 yrkande 4, 2000/01:So545

yrkande 9, 2000/01:T717 yrkande 7 och

2000/01:N388 yrkandena 13 och 14.

Reservation 2 (m) - delvis

Reservation 5 (kd) - delvis

Reservation 6 (c) - delvis

Reservation 3 (fp) - delvis

14. Digital distansutbildning

Riksdagen avslår motion 2000/01:T717 yrkande 9.

Reservation 2 (m) - delvis

15. Uppdragsutbildning

Riksdagen avslår motion 2000/01:Ub495.

16. Basår

Riksdagen avslår motion 2000/01:Ub820 yrkande

25.

Reservation 3 (fp) - delvis

17. Resurstilldelningssystemet för

grundläggande högskoleutbildning

Riksdagen avslår motionerna 2000/01:Ub260

yrkande 18 och 2000/01:Ub519.

Reservation 2 (m) - delvis

18. Lärarförsörjningen i högskolan

Riksdagen avslår motionerna 2000/01:Ub239

yrkande 17 och 2000/01: Ub820 yrkande 1.

Reservation 6 (c) - delvis

Reservation 3 (fp) - delvis

19. Arbetsförhållanden för högskolans

lärare

Riksdagen avslår motion 2000/01:Ub810 yrkande

5.

Reservation 5 (kd) - delvis

20. Pedagogiken i högskoleutbildningen

Riksdagen avslår motion 2000/01:Ub479 yrkandena

1-3.

Reservation 6 (c) - delvis

21. Högskolestyrelserna

Riksdagen avslår motion 2000/01:Ub820 yrkande

7.

Reservation 3 (fp) - delvis

22. Högskolans samverkan med det omgivande

samhället

Riksdagen avslår motionerna 2000/01:Ub810

yrkande 9 och 2000/01: N267 yrkandena 10 och 11.

Reservation 6 (c) - delvis

23. Fristående högskolor

Riksdagen avslår motionerna 2000/01:Ub260

yrkande 13 och 2000/01: T717 yrkande 10.

Reservation 2 (m) - delvis

24. Högskoleutbildningarna i Malmö

Riksdagen avslår motion 2000/01:Ub491.

25. Dramapedagogutbildning

Riksdagen avslår motion 2000/01:Kr345 yrkande

28.

Reservation 5 (kd) - delvis

26. Lärarutbildning för skolväsendet

Riksdagen avslår motionerna 1999/2000:T703

yrkande 8, 2000/01: Ub211 yrkandena 2 och 3,

2000/01:Ub236 yrkandena 10-12, 2000/01: Ub246

yrkande 7, 2000/01:Ub316 yrkande 4 och

2000/01:Ub439.

Reservation 2 (m) - delvis

Reservation 8 (v) - delvis

Reservation 5 (kd) - delvis

Reservation 6 (c) - delvis

Reservation 3 (fp) - delvis

27. Trafiklärarutbildning

Riksdagen avslår motion 2000/01:Ub418 yrkande 1.

28. Studiestöd till studerande vid

Naprapathögskolan

Riksdagen avslår motion 2000/01:Ub409 yrkande 2.

29. Förlängning av tandhygienistutbildningen

Riksdagen avslår motionerna 2000/01:Ub438 yrkande

4 och 2000/01: Ub490.

Reservation 2 (m) - delvis

30. Forskarutbildning och forskarkarriär

Riksdagen avslår motion 2000/01:Ub820 yrkandena

11, 12 och 14.

Reservation 3 (fp) - delvis

31. Lunds universitets historiska museum

Riksdagen avslår motionerna 2000/01:Ub486 och

2000/01:Ub508.

Reservation 3 (fp) - delvis

32. Andra motionsyrkanden

Riksdagen avslår motionerna 1999/2000:Ub213

yrkande 2, 1999/2000: Ub275 yrkande 11,

1999/2000:Ub282 yrkande 2, 1999/2000:T705 yrkande

10, 2000/01:Ub214 yrkande 1, 2000/01:Ub218 yrkande

6, 2000/01:Ub241 yrkande 3, 2000/01:Ub245 yrkande 1,

2000/01:Ub253, 2000/01:Ub269 yrkande 4,

2000/01:Ub277, 2000/01:Ub332 yrkande 2,

2000/01:Ub409 yrkande 1, 2000/01:Ub423,

2000/01:Ub430, 2000/01: Ub432, 2000/01:Ub438

yrkandena 1-3 samt 5 och 6, 2000/01:Ub444,

2000/01:Ub452, 2000/01:Ub454, 2000/01:Ub459,

2000/01:Ub468, 2000/01:Ub488, 2000/01:Ub489,

2000/01:Ub499, 2000/01:Ub510 yrkande 3,

2000/01:Ub512 yrkandena 1 och 2, 2000/01:Ub513

yrkandena 1 och 2, 2000/01:Ub802 yrkande 4,

2000/01:Ub804 yrkande 3, 2000/01: Ub807 yrkande 4,

2000/01:Ub813 yrkande 2, 2000/01:Ub820 yrkandena 13,

21, 22 och 32, 2000/01:Ju724 yrkande 18,

2000/01:L459 yrkandena 17 och 19, 2000/01:Sf241

yrkande 5, 2000/01:So361 yrkande 2, 2000/01: So364

yrkandena 3 och 5, 2000/01:So450 yrkande 3,

2000/01:So543 yrkande 3, 2000/01:Kr341 yrkande 1,

2000/01:Kr342 yrkande 4, 2000/01: Kr345 yrkande 33,

2000/01:Kr701 yrkande 25, 2000/01:T230 yrkande 4 och

2000/01:N380 yrkande 9.

Stockholm den 22 februari 2001

På utbildningsutskottets vägnar

Jan Björkman

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Jan

Björkman (s), Britt-Marie Danestig (v), Beatrice Ask

(m), Eva Johansson (s), Inger Lundberg (s), Yvonne

Andersson (kd), Majléne Westerlund Panke (s), Tomas

Högström (m), Torgny Danielsson (s), Lennart

Gustavsson (v), Erling Wälivaara (kd), Per Bill (m),

Gunnar Goude (mp), Sofia Jonsson (c), Ulf Nilsson

(fp), Anders Sjölund (m) och Nils-Erik Söderqvist

(s).

Redogörelse för ärendet

Under allmänna motionstiden 2000 väcktes ett stort

antal motionsyrkanden som inte direkt sammanhänger

med budgeten för 2001. Dessa yrkanden samt fem

motionsyrkanden från allmänna motionstiden 1999

behandlas i detta betänkande.

Yrkandena handlar om övergripande frågor om

högskolan, studentfrågor, frågor om tillträde till

högskolan, utbildningsutbud och studieorganisation,

resurstilldelningssystemet för grundläggande

högskoleutbildning, högskolans lärare och

undervisning, högskoleorganisatoriska frågor,

utbildning för vissa yrken, forskarutbildning och

forskarkarriär och Lunds universitets historiska

museum. Ett stort antal yrkanden rör frågor där det

enligt gällande styrsystem ankommer på andra än

riksdagen, t.ex. regeringen eller myndigheter, att

fatta beslut.

Reservationer

Utskottets förslag till riksdagsbeslut och

ställningstaganden har föranlett följande

reservationer. I rubriken anges inom parentes vilken

punkt i utskottets förslag till riksdagsbeslut som

behandlas i avsnittet.

1. Humaniora, m.m. (punkterna 1 och

2) - m, kd, fp

av Beatrice Ask (m), Yvonne Andersson (kd), Tomas

Högström (m), Erling Wälivaara (kd), Per Bill (m),

Ulf Nilsson (fp) och Anders Sjölund (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkterna 1

och 2 borde ha följande lydelse:

1. Humaniora

Riksdagen tillkännager för regeringen det som

anförs om humaniora i reservation 1 och bifaller

därmed motion 2000/01:Ub818 yrkande 1 och delvis

motion 2000/01:Ub810 yrkande 2.

2. Högskolans expansion

Riksdagen bifaller motion 2000/01:Ub810 yrkande

3.

Ställningstagande

I ett så teknikdominerat samhälle som det svenska

behövs i allra högsta grad det som humaniora

representerar: kultur i vid mening, språk, etik,

litteratur, konst, musik, religion, historia samt

tänkande och upplevelser av frågor om mening,

sanning och sammanhang. Globalisering och

mångkulturalitet präglar vår tid. Detta är

ytterligare ett skäl för att nu aktualisera

betydelsen av humaniora. Utbildning inom humaniora

får många sökande. Därför är det givetvis olyckligt

att resurserna inte medger den satsning på

fördjupning och kompetens som det finns underlag

för. Utbildning och forskning inom humaniora måste

få ökat stöd.

Den intensiva och snabba utbyggnaden

av högskolan har lett till

dokumenterade kvalitetssänkningar,

som vi finner oroande. Det finns

risk för att låg kvalitet

långsiktigt ger högre kostnader. En

fördjupad kartläggning av vilka

konsekvenser högskoleexpansionen har

medfört för utbildningarnas kvalitet

bör omgående genomföras.

2. Grunddragen i högskolans

utveckling i övrigt, m.m. (punkterna

3, 10, 13, 14, 17, 23, 26 och 29) -

m

av Beatrice Ask (m), Tomas Högström (m), Per Bill

(m) och Anders Sjölund (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkterna 3,

10, 13, 14, 17, 23, 26 och 29 borde ha följande

lydelse:

3. Grunddragen i högskolans utveckling i

övrigt

Riksdagen bifaller motion 2000/01:N266 yrkande

5 och avslår motionerna 2000/01:Ub816 yrkande 3,

2000/01:T230 yrkande 6, 2000/01:N268 yrkande 15,

2000/01:N325 yrkande 16, 2000/01:N383 yrkandena 1

och 3 samt 2000/01:N388 yrkandena 6 och 7.

10. Reglerna om tillträde till högskolan

Riksdagen bifaller motionerna 2000/01:Ub260

yrkande 17 och 2000/01: Ub505 och avslår

motionerna 2000/01:Ub236 yrkande 7, 2000/01:Ub331

yrkande 10, 2000/01:Ub421 yrkande 2,

2000/01:Ub450 och 2000/01: Ub510 yrkande 2,

2000/01:Ub810 yrkande 7, 20000/01: Ub820 yrkande

16 och 2000/01:Kr538 yrkande 3.

13. Anpassning av högskoleutbildningen till

invandrares behov

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som framförts i reservation 2 om

anpassning av högskoleutbildningen till

invandrares behov. Därmed bifaller riksdagen

motion 2000/01:T717 yrkande 7 och avslår

motionerna 2000/01:Ub411, 2000/01:Ub479 yrkande

5, 2000/01: Ub503, 2000/01:Ub810 yrkande 10,

2000/01:Ub820 yrkande 20, 2000/01:Sf617 yrkande

4, 2000/01:So545 yrkande 9 och 2000/01:N388

yrkandena 13 och 14.

14. Digital distansutbildning

Riksdagen bifaller motion 2000/01:T717 yrkande

9.

17. Resurstilldelningssystemet för

grundläggande högskoleutbildning

Riksdagen bifaller motion 2000/01:Ub260 yrkande

18 och avslår motion 2000/01:Ub519.

23. Fristående högskolor

Riksdagen bifaller motionerna 2000/01:Ub260

yrkande 13 och 2000/01:T717 yrkande10.

26. Lärarutbildning för skolväsendet

Riksdagen bifaller motion 2000/01:Ub211 yrkande

2 och avslår motionerna 1999/2000:T703 yrkande 8,

2000/01:Ub211 yrkande 3, 2000/01:Ub236 yrkandena

10-12, 2000/01:Ub246 yrkande 7, 2000/01: Ub316

yrkande 4 och 2000/01:Ub439.

29. Förlängning av tandhygienistutbildningen

Riksdagen bifaller motionerna 2000/01:Ub438

yrkande 4 och 2000/01:

Ub490.

Ställningstagande

Vi anser att det behövs en utbildningspolitisk

reform som främjar mångfald och konkurrens.

Förändringar bör genomföras som sammantagna kan

bidra till att göra Sverige till en nation som andra

länder vill knyta ytterligare band med, i form av

ökat utbyte av studenter och forskarstuderande samt

internationellt forskningssamarbete inom olika

forskningsfält. Uppdraget att öka intresset för

naturvetenskap och teknik måste påbörjas redan i

grundskolan, och fler duktiga lärare måste lockas

dit. Sverige bör satsa på internationellt

konkurrenskraftiga kunskapskluster. Svensk

utbildning skall attrahera utländska studenter,

vilket kräver att utbildningen är av hög

internationell kvalitet. Ett virtuellt universitet

bör skapas. Det är angeläget att finna väl

fungerande former för godkännande och finansiering

av privata universitetsutbildningar. För att

åstadkomma en kontinuerlig kunskaps- och

kompetensutveckling under en individs samlade tid i

aktivt arbetsliv behöver nya, individuella

finansieringsmöjligheter skapas. Vi förordar

införande av individuella

kompetens/utbildningskonton, där den enskilde och

hans eller hennes arbetsgivare kan avsätta resurser

för återkommande kunskapsförsörjning och som får

användas när helst det passar arbetstagaren och

arbetsgivaren. Riksdagen bör med bifall till motion

2000/01:N266 yrkande 5 tillkännage för regeringen

som sin mening vad vi här har anfört om grunddragen

i högskolans utveckling.

I dag har vi ett centralt och likformigt system av

regler för tillträde till högskolan. Det är inte ett

effektivt instrument för att jämna ut sociala

orättvisor, även om det varit avsikten. Skevheten i

rekryteringen till högre studier kräver andra

åtgärder. Vi anser att ett enhetligt

antagningssystem missgynnar individer.

Gymnasiebetygen, som nu ligger till grund för urval,

är ett trubbigt instrument i flera avseenden. Mer

känsliga instrument bör utarbetas, med fördel lokalt

på de enskilda lärosätena. Urvalsinstrumenten bör

anpassas till de enskilda utbildningarna, så att

viktning, tester och prov mäter förkunskaper och

färdigheter som är centrala för att lyckas på en

viss utbildning. Ansvaret för antagningsregler bör

anförtros den enskilda högskolan. Vi anser att

riksdagen bör bifalla motionerna 2000/01:Ub260

yrkande 17 och 2000/01:Ub505 och tillkännage för

regeringen som sin mening det vi här har anfört.

Sverige bör ta till vara den kunskap som faktiskt

finns hos många välutbildade invandrare genom att

bättre anpassa högskoleutbildningen till invandrares

behov. Det måste göras möjligt att snabbt

komplettera eventuella brister i förhållande till

svenska examina och tidigt komma ut på

arbetsmarknaden. Detta bör riksdagen tillkännage för

regeringen som sin mening och därmed bifalla motion

2000/01:T717 yrkande 7.

Internationellt utbildnings- och

forskningssamarbete, där digital distansutbildning

ingår som ett moment bland flera, bör prioriteras.

Ytterligare samarbetsavtal med de ledande skolorna

och universiteten utomlands bör initieras för att

underlätta internationellt studentutbyte. Detta bör

riksdagen tillkännage för regeringen som sin mening

och därmed bifalla motion 2000/01:T717 yrkande 9.

Resurstilldelningssystemet för grundläggande

högskoleutbildning bör enligt vår mening främst

grundas på studenternas fria val av utbildning och

lärosäte. Detta bör riksdagen tillkännage för

regeringen som sin mening och därmed bifalla motion

2000/01:Ub260 yrkande 18.

Den akademiska friheten måste stärkas och

enhetstänkandet brytas. Lärosätena skall kunna

profilera sig inom olika specialområden. Vi anser

att man bör skapa fler fristående högskolor genom

att statliga lärosäten ges möjlighet att övergå i

stiftelseform och få arbeta under samma

förutsättningar som Chalmers tekniska högskola. En

lärarhögskola bör omvandlas och bli fristående. Vad

vi här har anfört bör riksdagen tilkännage för

regeringen som sin mening och därmed bifalla

motionerna 2000/01:Ub260 yrkande 13 och 2000/01:T717

yrkande 10.

Vi är angelägna om att Sverige skall ha en

lärarutbildning för skolväsendet av hög kvalitet.

Lärarlinjerna bör dock inte bli enda vägen att bli

lärare. Det är nyttigt för skolan att alltid ha

samhällsnyttan av sin kunskapsförmedling i

beaktande. Motivationen för teoretisk inlärning

bland eleverna kan höjas, när de får klart för sig

vilken praktisk nytta den ger i arbetslivet. Det

talar för att man även rekryterar lärare med annan

yrkesbakgrund. Vad vi här har anfört bör riksdagen

tillkännage för regeringen som sin mening och därmed

bifalla motion 2000/01:Ub211 yrkande 2.

Ställningstagande

I rapporten SOS 1997 "Tandhygienistens kompetens i framtidens

tandvård" föreslogs ett utvidgat kompetensområde där

folkhälsoarbete, omvårdnads-aspekter liksom

planering, uppföljning och utvärdering av

tandvårdsverksamheten skall ingå som viktiga moment.

Med hänsyn till dessa nya arbetsuppgifter föreslog

utredningen att tandhygienistutbildningen skulle

förlängas till tre år, vilket också fick en bred

uppslutning av remissinstanserna.

Utvidgningen av kompetensområdet ger utrymme till

ett förändrat framtida arbetsinnehåll för yrket. I

allt större grad kommer man tillsammans med andra

vårdkategorier att svara för ett omfattande

fokhälsoinriktat arbete. Eftersom

tandhygienistutbildningen är ett legitimationsyrke

medför detta ett speciellt ansvar för såväl den som

innehar legitimationen som för

utbildningsanordnaren. Det är också en garanti för

patienten och vårdtagaren. Tandhygienisten har också

viss receptförskrivningsrätt.

Av högskoleverkets kvalitetsgranskning (1996:2000)

av de tidigare medellånga vårdutbildningarna framgår

att den tvååriga utbildningen är för kort för att

svara mot kravet på högskolemässig nivå.

Tandhygienistutbildningen är i dag den enda av dessa

medellånga vårdutbildningar som fortfarande endast

omfattar två år eller 80 poäng. Utbildningens längd

är också ett problem eftersom detta minskar

möjligheterna till vidare studier och

forskarutbildning liksom anställning på den

europeiska arbetsmarknaden.

3. Grunddragen i högskolans

utveckling i övrigt, m.m. (punkterna

3, 9, 10, 13, 16, 18, 21, 26, 30 och

31) - fp

av Ulf Nilsson (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkterna 3,

9, 10, 13, 16, 18, 21, 26, 30 och 31 borde ha

följande lydelse:

3. Grunddragen i högskolans utveckling i

övrigt

Riksdagen bifaller delvis motion 2000/01:N268

yrkande 15 och avslår motionerna 2000/01:Ub816

yrkande 3, 2000/01:T230 yrkande 6, 2000/01: N266

yrkande 5, 2000/01:N325 yrkande 16, 2000/01:N383

yrkandena 1 och 3 samt 2000/01:N388 yrkandena 6

och 7.

9. Studenter med funktionshinder

Riksdagen bifaller motion 2000/01:Ub820 yrkande

31 och avslår motion 2000/01:Ub469.

10. Reglerna om tillträde till högskolan

Riksdagen bifaller motionerna 2000/01:Ub236

yrkande 7 och 2000/01:Ub820 yrkande 16 och avslår

motionerna 2000/01:Ub260 yrkande 17,

2000/01:Ub331 yrkande 10, 2000/01:Ub421 yrkande

2, 2000/01:Ub450, 2000/01:Ub505, 2000/01:Ub510

yrkande 2, 2000/01: Ub810 yrkande 7 och

2000/01:Kr538 yrkande 3.

13. Anpassning av högskoleutbildningen till

invandrares behov

Riksdagen bifaller motionerna 2000/01:Ub820

yrkande 20 och 2000/01:Sf617 yrkande 4 och avslår

motionerna 2000/01:Ub411, 2000/01:Ub479 yrkande

5, 2000/01:Ub503, 2000/01:Ub810 yrkande 10,

2000/01:So545 yrkande 9, 2000/01:T717 yrkande 7

och 2000/01:N388 yrkandena 13 och 14.

16. Basår

Riksdagen bifaller motion 2000/01:Ub820 yrkande

25.

18. Lärarförsörjningen i högskolan

Riksdagen bifaller motion 2000/01:Ub820 yrkande

1 och avslår motion 2000/01:Ub239 yrkande 17.

21. Högskolestyrelserna

Riksdagen bifaller motion 2000/01:Ub820 yrkande

7.

26. Lärarutbildning för skolväsendet

Riksdagen bifaller motion 2000/01:Ub236

yrkandena 10-12 och avslår motionerna

1999/2000:T703 yrkande 8, 2000/01:Ub211 yrkandena

2 och 3, 2000/01:Ub246 yrkande 7, 2000/01:Ub316

yrkande 4 och 2000/01: Ub439.

30. Forskarutbildning och forskarkarriär

Riksdagen bifaller motion 2000/01:Ub820

yrkandena 11, 12 och 14.

31. Lunds universitets historiska museum

Riksdagen tillkännager för regeringen vad som

anförs i reservation 3 och bifaller därmed motion

2000/01:Ub486 samt avslår motion 2000/01:Ub508.

Ställningstagande

De nya universiteten måste ges forskningsresurser på

ett acceptabelt sätt. Av speciell vikt för

landsbygden är att de tar sitt ansvar för

distansundervisning. För att de skall nå framgång är

det viktigt att utbildningen som erbjuds omfattar

det som ungdomar vill läsa. Det är viktigt att

utlokalisering av utbildning inte medför att

kvaliteten i utbildningen försämras. Det måste också

finnas en god miljö för företagsetableringar i

omgivningen för att det skall bli fler jobb och

företag. Organ som ser till så att samverkan mellan

näringsliv och högskola kan intensifieras måste få

finnas kvar. Riksdagen bör om grunddragen i

högskolans utveckling i övrigt tillkännage för

regeringen som sin mening det jag här har anfört och

därmed delvis bifalla motion 2000/01:N268 yrkande

15.

Studenter med funktionshinder måste enligt min

mening ha samma rätt som andra studenter till högre

studier. Det har hänt att funktionshindrade

studenter fått vänta i flera år på att börja sina

studier därför att lärosäten inte har ansett sig

kunna ta emot dem på grund av lokalernas utformning.

Detta är oacceptabelt. Ansvariga för

lokalutformningen vid universitet och högskolor

måste ha tillräckliga kunskaper om olika

funktionshinder för att kunna anpassa lokalerna

efter studenternas behov. Riksdagen bör tillkännage

för regeringen som sin mening det jag här har anfört

och därmed bifalla motion 2000/01:Ub820 yrkande 31.

Reglerna om tillträde till högskolan bör

förändras. För grundläggande behörighet bör krävas

avlagd studentexamen. Universitet och högskolor

skall ha möjlighet att för vissa utbildningar

utveckla egna antagningskriterier utöver

behörighetskraven. Vad jag här har anfört bör

riksdagen tillkännage för regeringen som sin mening

och därmed bifalla motionerna 2000/01:Ub236 yrkande

7 och 2000/01:Ub820 yrkande 16.

Högskoleutbildningen bör i mycket större

utsträckning än hittills anpassas till invandrares

behov. Om många högutbildade invandrare som i dag är

arbetslösa skall få möjlighet att rehabilitera sig

efter år av frånvaro från sin professions

arbetsfält, behöver de tillgång till utbildning som

sätter tyngdpunkten på skrivspråk och yrkesspråk. En

studiecheck skulle vara ett värdefullt instrument i

sammanhanget. En väsentlig förbättring skulle ske om

en mångfald av kompletterande korta kurser prövades

fram och etablerades vid universitet och högskolor.

Situationen för personer med utländsk bakgrund bör

också underlättas genom att det utvecklas ett system

för validering och översättning av utländska betyg

och examina. Vad jag här har anfört bör riksdagen

tillkännage för regeringen som sin mening och därmed

bifalla motionerna 2000/01:Ub820 yrkande 20 och

2000/01:Sf617 yrkande 4.

Basår - som är utbildning på gymnasienivå - bör

enligt min mening inte anordnas av universitet och

högskolor. Högskolans resurser skall koncentreras

till högre utbildning. Detta bör riksdagen

tillkännage för regeringen som sin mening och därmed

bifalla motion 2000/01:Ub820 yrkande 25.

Jag efterlyser en strategi från regeringen för hur

lärarförsörjningen i högskolan skall lösas. Det är i

dag brist på utbildade lärare på högskole- och

universitetsnivån. En självklar del i den

långsiktiga strategin måste vara en större

rekrytering till forskarutbildning runtom i landet,

men det krävs också en större internationell

rekrytering. Vad jag här har anfört bör riksdagen

tillkännage för regeringen som sin mening och därmed

bifalla motion 2000/01: Ub820 yrkande 1.

Regeringen bör inte utse ordförandena i

högskolestyrelserna, utan varje högskola skall utse

sin egen styrelse. Detta bör riksdagen tillkännage

för regeringen som sin mening och därmed bifalla

motion 2000/01:Ub820 yrkande 7.

Lärarutbildningen för skolväsendet måste utformas

så att lärarna får mer gedigna ämneskunskaper än vad

som blir fallet med den nya lärarutbildning vars

struktur riksdagen nyligen har ställt sig bakom. För

personer som redan har en akademisk utbildning bör

lärarutbildningen omfatta två terminer, inte tre som

den nya lärarutbildningens allmänna

utbildningsområde omfattar. Det är utomordentligt

viktigt att speciallärarutbildningen återupprättas.

Vad jag här har anfört bör riksdagen tillkännage för

regeringen som sin mening och därmed bifalla motion

2000/01:Ub236 yrkandena 10-12.

Den reform av forskarutbildningen som genomfördes år

1998 innebär att det har blivit omöjligt att forska

på deltid i kombination med annat arbete. Jag anser

att möjligheten att doktorera på deltid skall

återinföras. Det går inte att på politisk väg tvinga

fram ett system där tiden för disputation är

densamma för samtliga avhandlingar inom alla

discipliner. Tiden för disputation måste tillåtas

variera. Det är rimligt att minst hälften av de

examinerade doktorerna får möjlighet att fortsätta

en postdoktoral forskarkarriär i Sverige eller

utomlands. Vad jag här har anfört bör riksdagen

tillkännage för regeringen som sin mening och därmed

bifalla motion 2000/01:Ub820 yrkandena 11, 12 och

14.

Jag anser att Lunds universitets historiska museum

inte enbart är en intern angelägenhet för

universitetet. Det är inte rimligt att på ett

enskilt universitet lägga ett sådant nationellt och

regionalt ansvar för arkeologiskt material från

Skåne som Lunds universitets historiska museum

åtagit sig under många år. Museet skulle i stället

kunna ingå som en del i Statens historiska museer,

varvid ansvaret inom Regeringskansliet skulle åvila

Kulturdepartementet och inte

Utbildningsdepartementet. Regeringen bör utreda

frågan och därefter lämna riksdagen förslag till hur

Lunds universitets historiska museum skall få

förutsättningar att fortsatt ta hand om, registrera

och vårda fornfynd från södra Sverige. Riksdagen bör

således bifalla motion 2000/01:Ub486.

4. Grunddragen i högskolans

utveckling i övrigt (punkt 3) - mp

av Gunnar Goude (mp).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att riksdagens beslut under punkt 3 borde

ha följande lydelse:

3. Grunddragen i högskolans utveckling i

övrigt

Riksdagen bifaller motion 2000/01:Ub816 yrkande

3 och avslår motionerna 2000/01:T230 yrkande 6,

2000/01:N266 yrkande 5, 2000/01:N268 yrkande 15,

2000/01:N325 yrkande 16, 2000/01:N383 yrkandena 1

och 3 samt 2000/01:N388 yrkandena 6 och 7.

Ställningstagande

Jag anser att riksdagen bör ställa sig bakom det som

sägs i yrkande 3 i Miljöpartiets motion

2000/01:Ub816 om utveckling av högskoleutbildning

och forskning. Det gäller allmänna mål, problem och

möjligheter, högskolans ledningsorganisation,

grundutbildning, forskarutbildning och tjänste-

struktur, finansiering av grundforskning och

forskarutbildning, utveckling av forskning vid små

och medelstora högskolor, samordning och

effektivisering av forskningsresurser, stärkande av

sektorsforskningen inom miljöskydd, miljövänlig

produktion och varuhantering samt miljöbetingade

hälsorisker, Sveriges plats i den internationella

forskningen, försvarets forskning i civil

verksamhet, stopp för onödiga djurförsök och

speciellt ansvar för information om utvecklingen

inom vissa vetenskapsgrenar.

5. Studenternas rättssäkerhet, m.m.

(punkterna 5, 10, 13, 19, 25 och 26)

- kd

av Yvonne Andersson (kd) och Erling Wälivaara (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

5. Studenternas rättssäkerhet

Riksdagen bifaller motion 2000/01:Ub810 yrkande

11 och avslår motionerna 2000/01:Ub426 och

2000/01:Ub506.

10. Reglerna om tillträde till högskolan

Riksdagen bifaller motionerna 2000/01:Ub331

yrkande 10 och 2000/01:Ub810 yrkande 7 och avslår

motionerna 2000/01:Ub236 yrkande 7, 2000/01:Ub260

yrkande 17, 2000/01:Ub421 yrkande 2, 2000/01:

Ub450, 2000/01:Ub505, 2000/01:Ub510 yrkande 2,

2000/01:Ub820 yrkande 16 och 2000/01:Kr538

yrkande 3.

13. Anpassning av högskoleutbildningen till

invandrares behov

Riksdagen bifaller motion 2000/01:Ub810 yrkande

10 samt avslår motionerna 2000/01:Ub411,

2000/01:Ub479 yrkande 5, 2000/01:Ub503,

2000/01:Ub820 yrkande 20, 2000/01:Sf617 yrkande

4, 2000/01:So545 yrkande 9, 2000/01:T717 yrkande

7 och 2000/01:N388 yrkandena 13 och 14.

19. Arbetsförhållanden för högskolans

lärare

Riksdagen bifaller motion 2000/01:Ub810 yrkande

5.

25. Dramapedagogutbildning

Riksdagen bifaller motion 2000/01:Kr345 yrkande

28.

26. Lärarutbildning för skolväsendet

Riksdagen bifaller motion 2000/01:Ub316 yrkande

4 och avslår motionerna 1999/2000:T703 yrkande 8,

2000/01:Ub211 yrkandena 2 och 3, 2000/01:Ub236

yrkandena 10-12, 2000/01:Ub246 yrkande 7 och

2000/01:Ub439.

Ställningstagande

Vi anser att riksdagen bör uppmärksamma regeringen

på att studenternas rättssäkerhet behöver stärkas

inom flera områden, t.ex. när det gäller

antagningsfrågor, examinationsfrågor, rätten att

tentera och förekomsten av olika avgifter. Ju större

den lokala friheten är, desto viktigare är det att

studenterna har möjlighet att få sin sak prövad. Vi

föreslår att riksdagen bifaller motion 2000/01:Ub810

yrkande 11.

Vi ser positivt på högskolornas frihet att sätta

sin lokala prägel och profil på utbildningsutbudet.

Det är inte statens uppgift att genom reglerna om

tillträde till högskolan centralt styra vilka

förkunskapskrav och behörighetsregler som skall

gälla, utan staten skall bara garantera jämlikhet

och kvalitet. Antagningsperioden bör vara nationellt

samordnad så att presumtiva studenter ges möjlighet

att söka olika utbildningar och olika högskolor

parallellt. Antagningssystemet skall vara

kvalitativt och ta till vara elevens resurser på ett

rättvist sätt. Betyg och högskoleprov är två sätt

att kvalificera sig för antagning, men det bör

finnas flera. Den nuvarande användningen av de

målrelaterade betygen som urvalsinstrument måste

omgående förändras. En modell för viktning av

betygen bör utvecklas. Kompletterande

urvalsinstrument kan vara arbetslivserfarenhet,

intervjuer och särskilda intagningsprov. Det är

viktigt att staten följer resultatet av antagningen

till högskolan. Vi föreslår att riksdagen bifaller

motionerna 2000/01:Ub331 yrkande 10 och

2000/01:Ub810 yrkande 7.

Det återstår en del att göra när det gäller

anpassningen av högskoleutbildningen till

invandrares behov. Invandrare med akademisk eller

annan kvalificerad utbildning bör efter ankomsten

till Sverige få sin utbildning validerad med

motsvarande svensk och erbjudas att delta i

kompletterande utbildning i speciella kurser i

svensk yrkesterminologi. Den som har en akademisk

utbildning skall också få studera svenska för

invandrare på universitet eller högskola. Vi

föreslår att riksdagen bifaller motion 2000/01:Ub810

yrkande 10.

Arbetsförhållandena för högskolans lärare behöver

utredas och lärarnas roll uppvärderas. De lärare som

väljer att kombinera sin lärartjänstgöring med

forskning skall kunna göra det, och de som väljer

att enbart undervisa skall ha denna möjlighet. Det

är viktigt att människors olikheter tas till vara

också inom högskolan. Vi föreslår att riksdagen

bifaller motion 2000/01:Ub810 yrkande 5.

Dramapedagogik används med stor framgång i olika

problemsituationer i skolan, men också

organisationer, föreningar, vårdsektorn, näringsliv

och teater använder sig av dramapedagogiken.

Efterfrågan på utbildade dramapedagoger överstiger

med råge tillgången. Det behövs en utredning som ser

över efterfrågan och utbildningssituationen för

dramapedagoger. Vi föreslår att riksdagen bifaller

motion 2000/01:Kr345 yrkande 28.

Det är angeläget att den nya lärarutbildningen för

skolväsendet ger blivande lärare goda möjligheter

att arbeta aktivt med värdegrundsfrågor och etiska

riktlinjer. I dag kan en blivande lärare passera

genom hela lärarutbildningen utan att arbeta med

värdegrunden. Detta är oacceptabelt. Vi föreslår att

riksdagen bifaller motion 2000/01:Ub316 yrkande 4.

6. Studentrepresentation i

högskolans beslutande och beredande

organ, m.m. (punkterna 6, 8, 11, 13,

18, 20, 22 och 26) - c

av Sofia Jonsson (c).

Förslag till riksdagsbeslut

6. Studentrepresentation i högskolans

beslutande och beredande organ

Riksdagen bifaller motion 2000/01:Ub479 yrkande

19.

8. Arbetslivscenter

Riksdagen bifaller motion 2000/01:Ub479 yrkande

21.

11. Ekvivaleringssystem för meritvärdering

av utbildning i olika länder

Riksdagen bifaller motion 2000/01:Ub479 yrkande

4.

13. Anpassning av högskoleutbildningen till

invandrares behov

Riksdagen bifaller motionerna 2000/01:Ub479

yrkande 5 och 2000/01: So545 yrkande 9 och avslår

motionerna 2000/01:Ub411, 2000/01: Ub503,

2000/01:Ub810 yrkande 10, 2000/01:Ub820 yrkande

20, 2000/01:Sf617 yrkande 4, 2000/01:T717 yrkande

7 och 2000/01:N388 yrkandena 13 och 14.

18. Lärarförsörjningen i högskolan

Riksdagen bifaller motion 2000/01:Ub239 yrkande

17 och avslår motion 2000/01:Ub820 yrkande 1.

20. Pedagogiken i högskoleutbildningen

Riksdagen bifaller motion 2000/01:Ub479

yrkandena 1-3.

22. Högskolans samverkan med det omgivande

samhället

Riksdagen bifaller motion 2000/01:N267

yrkandena 10 och 11 och avslår 2000/01:Ub810

yrkande 9.

26. Lärarutbildning för skolväsendet

Riksdagen bifaller motion 1999/2000:T703

yrkande 8 och avslår motionerna 2000/01:Ub211

yrkandena 2 och 3, 2000/01:Ub236 yrkandena 10-12,

2000/01:Ub246 yrkande 7, 2000/01:Ub316 yrkande 4

och 2000/01: Ub439.

Ställningstagande

Jag anser att man bör garantera en

studentrepresentation i högskolans beslutande och

beredande organ som innebär att andelen studenter i

styrelse och fakultetsnämnd är minst en tredjedel av

antalet ledamöter utöver ordföranden. I organ på

lägre beslutsnivåer bör andelen vara minst hälften.

Det är angeläget att studenterna även bereds plats i

beredande organ. De bör beredas reell möjlighet att

delta i dessa organ bl.a. genom regelmässig

möjlighet för studentrepresentanter att vid annat

tillfälle under den pågående terminen ta igen

obligatoriska kursmoment som de gått miste om på

grund av uppdraget. Jag föreslår att riksdagen

tillkännager för regeringen som sin mening vad jag

här har anfört och därmed bifaller motion

2000/01:Ub479 yrkande 19.

Enligt min mening är det rimligt att universitet

och högskolor tar ett ökat ansvar för studenternas

övergång från studier till arbetsliv, bl.a. genom

Arbetslivscenter med stark lokal och regional

förankring. Regeringen bör ta initiativ för att

stödja denna utveckling. Jag föreslår att riksdagen

tillkännager för regeringen som sin mening vad jag

här har anfört och därmed bifaller motion

2000/01:Ub479 yrkande 21.

I en tid med alltmer tilltagande

internationalisering i utbildningarna och ett ökat

internationellt utbyte mellan svenska och utländska

lärosäten måste instrumenten för meritvärdering

följa med i utvecklingen. Det behövs gemensamma

internationella initiativ för fungerande

ekvivaleringssystem som är generösa och som tar

hänsyn till eventuella särarter i

utbildningssystemet inom respektive EU-land.

Regeringen har ett ansvar för att föra fram denna

fråga inom EU. Jag föreslår att riksdagen

tillkännager för regeringen som sin mening vad jag

här har anfört och därmed bifaller motion

2000/01:Ub479 yrkande 4.

Högskoleutbildningen behöver bättre anpassas till

invandrares behov. Många invandrare har en

kvalificerad eftergymnasial utbildning eller

högskoleutbildning i bagaget, men har svårt att

komma in på arbetsmarknaden här. De bör erbjudas att

komplettera sin utbildning eller justera upp denna

för att bli likvärdig med den utbildning som

nyexaminerade i Sverige har. Vidare bör inom den

kompletterande utbildningen ges en kvalificerad

språkundervisning i svenska och fackspråk. Jag

föreslår att riksdagen tillkännager för regeringen

som sin mening vad jag här har anfört och därmed

bifaller motion 2000/01:Ub479 yrkande 5.

Jag föreslår att riksdagen bifaller motion

2000/01:Ub239 yrkande 17 och därmed tillkännager för

regeringen som sin mening att regeringen bör

återkomma med ett förslag till en strategi för

lärarförsörjningen i högskolan.

Riksdagen bör enligt min mening bifalla yrkandena

om pedagogiken i högskolan i Centerpartiets motion

2000/01:Ub479 (yrk. 1-3). Det finns skäl att

överväga lagstiftning som gör pedagogisk utbildning

obligatorisk för fast anställning inom den högre

utbildningen. En sådan utbildning bör ges andra

former än den vanliga lärarutbildningen, t.ex. ges

som deltidskurser under något eller några år. Den

bör också ha en inriktning mot praktisk undervisning

och undervisningsmetod. Den högskoledidaktiska

forskningen har länge varit eftersatt och bör

framgent stödjas. Vid många högskolor och av många

enskilda lärare görs ett förtjänstfullt arbete med

att utveckla undervisnings- och

examinationsformerna. Det är varken önskvärt eller

möjligt att nationellt föreskriva vilken form

undervisning och examination skall ta, men

Högskoleverket bör ges i uppdrag att dokumentera det

som sker och därmed bidra till att sprida kunskaper

och erfarenheter till alla högskolor i Sverige.

Teknikutvecklingen ställer höga krav på i dag

existerande företag att förändra sin verksamhet och

organisation till att bättre passa den nya tidens

företagande. Genom en ökad samverkan mellan

universitet, högskolor och det omgivande samhället

kan samhället bistå med att överföra kunskap om den

nya tidens företagande. Det är också önskvärt att

fler högskolor och universitet tar efter de goda

exemplen från Kista och Blekinge, där företag och

högskolor gemensamt har bildat kluster för

kunskapsöverföring. Därmed kan man stimulera att

fler avknoppningsföretag växer fram. Jag föreslår

att riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad jag här har anfört och därmed bifaller

motion 2000/01:N267 yrkandena 10 och 11.

Lärarutbildningen för skolväsendet måste enligt

min mening vara sådan att varje lärare där stöter på

informationstekniken (IT) och får sådana kunskaper i

IT-pedagogik att hon eller han kan använda IT som

instrument i sin undervisning. Jag föreslår att

riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

det jag här har anfört och därmed bifaller motion

1999/2000:T703 yrkande 8.

7. Kårobligatoriet (punkt 7) - m,

kd, c, fp

av Beatrice Ask (m), Yvonne Andersson (kd), Tomas

Högström (m), Erling Wälivaara (kd), Per Bill (m),

Sofia Jonsson (c), Ulf Nilsson (fp) och Anders

Sjölund (m).

Förslag till riksdagbeslut

7. Kårobligatoriet

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som anförs i reservation 7 och

bifaller därmed delvis motionerna 2000/01:Ub402,

2000/01:Ub403, 2000/01:Ub406, 2000/01:Ub414,

2000/01:Ub443, 2000/01:Ub462, 2000/01:Ub479

yrkande 20, 2000/01:Ub484 och 2000/01:Ub820

yrkande 17.

Ställningstagande

Vi anser att kårobligatoriet är

principiellt felaktigt och därför

bör avskaffas. Obligatoriet är inte

nödvändigt för att säkerställa

studentinflytande över utbildningen,

som bör tillgodoses på annat sätt.

När obligatoriet avskaffas bör man

se till att trygga det studiesociala

arbete som studentkårerna i dag

sköter.

8. Akademisk introduktionskurs, m.m.

(punkterna 12 och 26) - v

av Britt-Marie Danestig (v) och Lennart Gustavsson

(v).

Förslag till riksdagsbeslut

12. Akademisk introduktionskurs

Riksdagen bifaller motion 2000/01:Ub445.

26. Lärarutbildning för skolväsendet

Riksdagen bifaller motion 2000/01:Ub246

yrkande 7 och avslår motionerna 1999/2000:T703

yrkande 8, 2000/01:Ub211 yrkandena 2 och 3,

2000/01:Ub236 yrkandena 10-12, 2000/01:Ub316

yrkande 4 och 2000/01:Ub439.

Ställningstagande

Vi anser att tiden nu är mogen att fatta beslut om

en obligatorisk akademisk introduktionskurs, dock

först sedan de ekonomiska konsekvenserna och

möjligheterna till finansiering utretts. Den

akademiska introduktionskursen bör innehålla en

introduktion till vetenskapshistoria,

vetenskapsteori, forskningsetik och grundläggande

vetenskapliga metoder. Kursen bör också behandla

studieteknik och ge information om studenters

rättigheter. Bland annat bör frågor om

studentinflytande, jämställdhet, rättssäkerhet samt

ekonomisk och social trygghet behandlas. Vi föreslår

att riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad vi här har anfört och därmed bifaller

motion 2000/01:Ub445.

Riksdagen har nyligen beslutat om en ny

lärarutbildning för skolväsendet. Inom ramen för

utvecklandet av denna bör Högskoleverket få i

uppdrag att särskilt stimulera en vidareutveckling

av lärarutbildningen när det gäller sex- och

samlevnadsundervisningen. Vi föreslår att riksdagen

tillkännager för regeringen som sin mening det vi

här har anfört och därmed bifaller motion

2000/01:Ub246 yrkande 7.

Särskilda yttranden

1. Fristående högskolor (punkt 23)

och Andra motionsyrkanden (punkt 32)

- kd

Yvonne Andersson (kd) och Erling Wälivaara (kd)

anför:

Vi delar Moderaternas uppfattning om värdet av att

fler statliga lärosäten ombildas och blir

fristående. Eftersom vi inte har funnit utrymme i

vårt budgetförslag för att finansiera en sådan

ombildning, har vi avstått från att reservera oss på

denna punkt.

Vissa yrkanden handlar om frågor som ankommer på

andra än riksdagen att besluta om, men som ändå är

viktiga. Vi vill därför deklarera Kristdemokraternas

uppfattning i sak på dessa punkter.

Det är nödvändigt med utbildning och fortbildning

för lärare i informationsteknik. Vi ställer oss

bakom förslaget i Kristdemokraternas motion

1999/2000:Ub275 yrkande 11 att Högskoleverket i

samverkan med lärosätena snarast bör utarbeta en

plan för rullande fortbildning av redan examinerade

lärare.

I motion 2000/01:Ub253 påtalas att ANT-

undervisningen i skolorna är omvittnat ineffektiv.

En bidragande orsak är den bristfälliga utbildning

som lärarkåren får i ANT under lärarutbildningen.

Inom nykterhetsrörelsen har det utbildats goda

pedagoger på detta område, och ANT-projekt inom

Folkhälsoinstitutet har ökat antalet informatörer.

ANT-undervisningen får inte försummas i skola och

högskoleutbildningar.

Vi anser att Naprapathögskolan bör tilldelas

examensrätt, så som föreslås i motion 2000/01:Ub409

yrkande 1.

För dem som har allvarliga och livslånga sjukdomar

såsom Parkinson är det särskilt angeläget att hela

vårdkedjan fungerar. Vi anser att det behövs

utbildning av särskilda parkinsonsjuksköterskor,

vilket förs fram i motion 2000/01:Ub423.

Trots att behovet av en familjelagstiftning som

bättre stämmer överens med människors sociala

verklighet är stort är familjeforskningen i dag

eftersatt och behöver förstärkas. Genom att, så som

föreslås i motion 2000/01:Ub432, inrätta ett centrum

för familjeforskning skulle underlaget för en

tidsanpassad och sammanhållen familjepolitik kunna

arbetas fram.

Dansarnas speciella situation - att de fysiska

förutsättningarna att utöva yrket kan upphöra i 40-

årsåldern, ofta t.o.m. mycket tidigare - motiverar

att det i deras grundutbildning alltid finns

förberedelse för en alternativ karriär och en

planering för dansares omskolning eller

vidareutbildning. Det behövs därför, så som föreslås

i motion 2000/01:Kr345 yrkande 33, en snar översyn

av dansutbildningen.

2. Andra motionsyrkanden (punkt 32)

- fp

Ulf Nilsson (fp) anför:

Vissa yrkanden handlar om frågor som ankommer på

andra än riksdagen att besluta om, men som ändå är

viktiga. Jag vill därför deklarera Folkpartiets

uppfattning i sak på dessa punkter.

Läsåret vid universitet och högskolor bör delas

upp i tre terminer och inkludera sommaren. En sådan

indelning skulle göra det möjligt för studenter som

så önskar att förkorta utbildningstiden.

Högskolor och universitet måste förbättra sina

rutiner när det gäller tillgodoräknande av

utlandsstudier. Ett mål bör vara att alla studenter

som tar examen vid svenska universitet och högskolor

förlägger minst en termin av sina studier utomlands.

Alla som gör så bör få ett skriftligt intyg på hur

utlandsstudierna räknas vid hemkomsten. Jag anser

också att lärosätena bör ge fler kurser på andra

språk än engelska och använda textböcker på andra

språk än svenska och engelska, detta för att fler

utländska studenter skall komma hit.

Man bör underlätta för personer med utländsk

bakgrund att arbeta inom bristyrken, men detta

motverkas av att språkproven för utländsk personal

inom vårdyrken fäster alltför stor vikt vid

rättstavning.

Skolverket och Högskoleverket bör enligt mening

agera för att få till stånd en höjning av

kunskapsnivån när det gäller homo- och bisexualitet

hos nyckelgrupper inom den offentliga sektorn.

Satsningen på IT i skolan måste först inriktas på

lärarna. Samtliga redan verksamma lärare och

skolbibliotekarier måste få möjlighet att fortbilda

sig i praktisk IT-användning.

Bilaga 1

Förteckning över behandlade förslag

Bilaga 2

Kulturutskottets yttrande

2000/01:KrU2y

Lunds universitets historiska museum

Till utbildningsutskottet

Utbildningsutskottet har den 23 januari 2001

beslutat att bereda kulturutskottet tillfälle att

yttra sig över motionerna 2000/01:Ub486 av Ulf

Nilsson m.fl. (fp, m, v) och 2000/01:Ub508 av Jan

Backman (m).

Fyndfördelning av fornfynd

Av lagen (1988:950) om kulturminnen m.m. framgår

vilka fornfynd som tillfaller staten. Enligt 2 kap.

17 § kulturminneslagen får Riksantikvarieämbetet

genom fyndfördelning överlåta statens rätt till

fornfynd på museum som åtar sig att vårda det i

framtiden på ett tillfredsställande sätt. Innebörden

av bestämmelsen är att staten avhänder sig sin rätt

till fornfyndet, dvs. överlåter rätten till

fornfyndet till ett icke-statligt museum.

Fyndfördelning förutsätter att ett eller flera

museer begärt att få rätten till fynd. Ett icke-

statligt museum kan inte mot sin vilja förpliktas

att ta emot ett fornfynd.

Riksantikvarieämbetet beslutar också om att

tillföra fornfynd till statliga institutioner, t.ex.

Statens historiska museer, Statens sjöhistoriska

museer och Lunds universitets historiska museum.

Statens historiska museer har enligt sin instruktion

särskilt att förvalta och vårda de fornfynd som

Riksantikvarieämbetet beslutar att tillföra

myndigheten. Övriga statliga museer kan begära att

få sig tillförda fornfynd, vilket Lunds universitets

historiska museum enligt uppgift gjort.

Både Riksantikvarieämbetets beslut om

fyndfördelning enligt kulturminneslagen och dess

beslut om att tillföra fornfynd till statliga

institutioner föregås av remiss till Statens

historiska museer i frågan om lämplig placering.

Riksantikvarieämbetets beslut om fyndfördelning

enligt kulturminneslagen och dess beslut om att

tillföra fornfynd till statliga institutioner är

inte på något sätt förknippade med utfästelser e.d.

till de mottagande institutionerna om statligt

bidrag för ändamålet.

Riksantikvarieämbetets beslut om att tillföra

Lunds universitets historiska museum fornfynd

innebär således inte att en fyndfördelning i

enlighet med

2 kap. 17 § kulturminneslagen (1988:950) gjorts

eller att staten överlåtit sin rätt till fynden på

någon icke-statlig institution, eftersom det

mottagande museet ingår som en del i ett statligt

universitet.

Utskottets ställningstagande

Utskottet konstaterar att förslaget i motion

2000/01:Ub486 (fp, m, v), att Lunds historiska

museum organisatoriskt skall föras från

universitetet till Statens historiska museer,

motiveras med att museets hittillsvarande åtagande

att omhänderta och vårda arkeologiskt material, dvs.

fornfynd, från Skåne mera hör hemma inom kultur- och

museipolitiken. I motionen berörs inte vilka

budgetkonsekvenser den önskade överföringen skulle

få, dvs. vilka medel som bör överföras från

utgiftsområde 16 Utbildning och

universitetsforskning till utgiftsområde 17 Kultur,

medier, trossamfund och fritid. Inte heller klargörs

om en överföring skulle avse museet i dess helhet

eller om den endast skulle avse de arkeologiska

samlingarna.

Enligt motion 2000/01:Ub508 (m) fyller Lunds

universitets historiska museum en viktig funktion

för studenter och forskare vid universitetet och kan

även förmedla forskningsresultat till en bredare

publik. För museets åtagande att förvara, registrera

och vårda arkeologiskt material, dvs. fornfynd, från

Skåne bör museet enligt motionen tillföras

ytterligare medel, varvid motionären torde avse

medel från utgiftsområde 17 Kultur, medier,

trossamfund och fritid.

Utskottet har inhämtat att Lunds universitet - mot

bakgrund av universitetets behov av att prioritera

utbildning och forskning vid fördelningen inom

universitetet av statsbidraget för år 2001 och sitt

därav följande beslut att bl.a. göra en besparing om

1 miljon kronor på Lunds universitets historiska

museum - i december 2000 beslutat att låta göra en

översyn av sina museer och samlingar. I

översynsuppdraget till en särskild utredningsman

ingår att föreslå långsiktiga lösningar så att de

väsentligaste delarna av verksamheten vid

universitetets museer och samlingar fortsatt kan

bedrivas. En utgångspunkt bör vara den direkta

betydelsen för och kopplingen till universitetets

huvuduppgift. Olika former av huvudmannaskap skall

prövas. Resursökningar måste tillgodoses med andra

resurser än via universitetets anslag. Samver-

kansmöjligheter inom och utom universitetet bör

utredas. Resultaten av översynsarbetet skall

föreligga senast den 1 juni 2001.

Utskottet har vidare inhämtat att en förstudie har

gjorts inom Statens historiska museer i november

2000 om vilka konsekvenserna skulle kunna bli av ett

eventuellt förändrat ansvar för hanteringen av

arkeologiska fynd från Skåne. I förstudien har de

kostnader beräknats som skulle uppstå om Statens

historiska museer skulle få ansvaret för ännu icke

fyndfördelat arkeologiskt material som nu, i

avvaktan på fördelningsbeslut, finns hos Lunds

universitets historiska museum och hos

Riksantikvarieämbetets enhet i Lund. Kostnaden har i

förstudien beräknats uppgå till 3,5 miljoner kronor

initialt och därefter till 2 miljoner kronor per år.

Utskottet anser att riksdagen - under pågående

översyn inom Lunds universitet av universitetets

museer och samlingar - inte från kulturpolitisk

ståndpunkt bör göra några sådana uttalanden som

begärs i motionerna, när det gäller frågor om

finansieringen av verksamheten vid Lunds

universitets historiska museum eller om ett ändrat

huvudmannaskap för museet. Utskottet utgår från att

översynen skall ge ett tillräckligt underlag för att

universitetet skall kunna göra sina kommande

överväganden beträffande Lunds universitets

historiska museum med utgångspunkt från såväl

forskningens och utbildningens behov som från de

kulturminnesvårdsbehov som innefattas i

universitetets mångåriga åtagande att ta om hand,

registrera och vårda fornfynd.

Utskottet vill i sammanhanget nämna att Region

Skånes kulturnämnd nyligen beslutat att tillsätta en

visionsgrupp för arkeologiskt fyndmaterial i Skåne.

Till gruppen har samtliga intressenter inbjudits att

delta. Utskottet ser gruppen som en viktig del i

arbetet med frågan om Lunds universitets historiska

museum.

Utskottet föreslår att utbildningsutskottet

avstyrker de aktuella motionerna.

Stockholm den 15 februari 2001

På kulturutskottets vägnar

Inger Davidson

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Inger

Davidson (kd), Åke Gustavsson (s), Elisabeth

Fleetwood (m), Agneta Ringman (s), Annika Nilsson

(s), Charlotta L Bjälkebring (v), Lennart Fridén

(m), Eva Arvidsson (s), Jan Backman (m), Paavo

Vallius (s), Lars Wegendal (s), Peter Pedersen (v),

Dan Kihlström (kd), Roy Hansson (m), Ewa Larsson

(mp), Birgitta Sellén (c) och Lennart Kollmats (fp).

Avvikande mening

Lunds universitets historiska museum

Lennart Kollmats (fp) anser:

Jag anser att Lunds universitets historiska museum

inte enbart är en intern angelägenhet för

universitetet. Det är inte rimligt att på ett

enskilt universitet lägga ett sådant nationellt och

regionalt ansvar för arkeologiskt material från

Skåne som Lunds universitets historiska museum

åtagit sig under många år. Lunds historiska museum

skulle i stället kunna ingå som en del i Statens

historiska museer, varvid ansvaret inom

Regeringskansliet skulle åvila Kulturdepartementet

och inte Utbildningsdepartementet. Jag anser att

utbildningsutskottet med anledning av motion Ub486

(fp, m, v) bör föreslå riksdagen att tillkännage för

regeringen att regeringen bör utreda frågan och

därefter lämna riksdagen förslag till hur Lunds

universitets historiska museum skall få

förutsättningar att leva vidare.