Bet. 2000/01:UbU9

Utbildningsutskottets betänkande

2000/01:UBU09

Fristående skolor m.m.

Innehåll

Sammanfattning

Utskottets överväganden

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

Reservationer

2000/01

UbU9

Redogörelse för ärendet

Under den allmänna motionstiden år 2000 väcktes ett

stort antal motionsyrkanden rörande fristående

skolor och rätten att välja skola.

Motionsyrkandena avser frågor om bl.a. fritt val

av gymnasieskola, införandet av en nationell

skolpeng, skyldighet för kommun att tillhandahålla

kommunal grundskola och gymnasieskola, villkoren för

godkännande av och bidrag till fristående skolor,

lika grunder för riksrekrytering till skolor oavsett

huvudman, mottagande av elever i behov av särskilt

stöd i fristående skolor, lärare vid fristående

skolor, antagningsregler och betygsregler för

fristående skolor och rätten till skolskjuts. Många

av dessa frågor behandlas av Skollagskommittén och i

annat pågående utredningsarbete.

Förslagen i motionsyrkandena - sammanlagt 49

yrkanden, varav ett yrkande härrör från den allmänna

motionstiden år 1999 - återges i bilaga.

Sammanfattning

Utskottet behandlar i detta betänkande 49

motionsyrkanden, huvudsakligen från allmänna

motionstiden 2000.

Motionsyrkandena avser frågor om bl.a. fritt val

av gymnasieskola, införandet av en nationell

skolpeng, skyldighet för kommun att tillhandahålla

kommunal grundskola och gymnasieskola, villkoren för

godkännande av och bidrag till fristående skolor,

lika grunder för riksrekrytering till skolor oavsett

huvudman, mottagande av elever i behov av särskilt

stöd i fristående skolor, lärare vid fristående

skolor, antagningsregler och betygsregler för

fristående skolor och rätten till skolskjuts.

Utskottet föreslår avslag på samtliga

motionsyrkanden, bl.a. med hänvisning till pågående

utredningar och till beredningen inom

Regeringskansliet av nyss avlämnade

utredningsförslag.

I betänkandet finns reservationer på olika punkter

från samtliga partier utom Socialdemokraterna och

Miljöpartiet.

Utskottets överväganden

Rätten att välja skola m.m.

Gällande bestämmelser

I fråga om grundskolan föreskrivs i skollagen

(1985:1100) att kommunen vid fördelningen av elever

på olika skolor så långt möjligt skall beakta

föräldrarnas önskemål om att deras barn skall tas

emot vid en viss skola (4 kap. 6 §). Detta gäller

under förutsättning att inte andra elevers

berättigade krav på placering i en skola nära hemmet

åsidosätts eller betydande organisatoriska eller

ekonomiska svårigheter uppstår för kommunen. En

kommun skall i sin grundskola även ta emot en elev

för vars grundutbildning kommunen inte är skyldig

att svara, om eleven med hänsyn till sina personliga

förhållanden har särskilda skäl att få gå i den

kommunens grundskola (4 kap. 8 §). Föräldrarna kan

också som alternativ till den kommunala skolan välja

en fristående skola.

Inte heller på gymnasienivå finns det någon

inskränkning i rätten att välja en fristående skola.

Om en elev tas in till utbildning vid en fristående

gymnasieskola är hemkommunen alltid skyldig att

lämna bidrag, om Skolverket förklarat skolan

bidragsberättigad. Däremot är hemkommunen inte

skyldig att betala interkommunal ersättning för en

elev som vill genomgå en gymnasieutbildning i en

annan kommuns skola, om hemkommunen kan erbjuda

samma program eller nationellt fastställda

inriktning och eleven inte på grund av sina

personliga förhållanden har särskilda skäl att få gå

i den andra kommunen (5 kap. 8 och 24 §§ skollagen).

När det gäller val, i hemkommunens utbud, mellan

olika skolor som har samma program finns det inga

centrala bestämmelser.

Det förekommer även ett stort antal

riksrekryterande utbildningar i form av

specialutformade program och riksrekryterande

utbildningar inom nationellt program i

gymnasieskolan. Dessa utbildningar regleras i 2 kap.

gymnasieförordningen (1992:394) samt i bilagorna 2

och 3 till förordningen.

Motioner och utskottets ställningstagande

Moderata samlingspartiet betonar i motion

2000/01:Ub260 yrkande 10 att alla elever skall ha

rätt att fritt välja skola. Att kunna välja skola,

kommunal eller fristående i hemkommunen eller i en

annan kommun, är viktigt för att eleven skall känna

motivation och entusiasm inför sitt lärande och sin

utveckling.

I motion 2000/01:Ub205 (m) pläderas för ett fritt

skolval. Motionären framhåller det fria skolvalets

betydelse för skolor i socialt utsatta områden.

Genom en framgångsrik profilering kan dessa skolor

locka elever till sig (yrk. 4). Om barn och

föräldrar får rätt att söka sig till goda skolor och

välja bort dåliga, kommer det att innebära att många

skolor får anledning att genomföra omfattande

program för förbättringar (yrk. 6). Enligt motion

2000/01:

Ub212 (m) av samme motionär har fristående skolor

stor betydelse för utvecklingen av skolans

arbetsformer, vilket även kommer kommunala skolor

till del (yrk. 1). Varken elever, föräldrar eller

lärare har intresse av att dåliga kommunala skolor

skyddas från konkurrens av bättre fristående skolor

(yrk. 3). Vid ett fritt skolval blir elevernas val

avgörande för vilka skolor som skall finnas, menar

motionären. I motion 2000/01:Ub213 (m) yrkande 4

förordar motionären att skolplacering av barn lika

naturligt skall kunna ske efter vilken pedagogisk

inriktning som ligger nära barnen, som efter skolans

geografiska närhet. Enligt motion 2000/01:Ub303 (m)

bör undervisningsskyldighet införas. Motionären

anser att samhället är skyldigt att ställa upp för

barnen genom att erbjuda inte bara den samhällsägda

skolan utan också andra alternativ, såsom olika

typer av fristående skolor.

Frågor rörande fritt val av gymnasieskolans program

m.m. tas upp i några motioner.

Centerpartiet anför i motion 2000/01:Sf611 yrkande

14 att ett fritt val av gymnasieskola ger möjlighet

för elever från utsatta områden att söka sig till

gymnasieskolor i andra områden, vilket har en

positiv betydelse för integrationen mellan olika

stadsdelar.

I Folkpartiets motion 2000/01:Ub236 yrkande 26

begärs en sådan ändring av skollagen att en elevs

hemkommun blir skyldig att betala ersättning för

elevens gymnasieutbildning i annan kommun, också om

utbildningen erbjuds av hemkommunen. En sådan ökad

konkurrens mellan gymnasieskolor i olika kommuner

skulle enligt motionärerna stimulera till att skapa

magnetskolor, dvs. skolor med en attraktiv profil, i

utsatta områden. Liknande synpunkter förs fram i

motion 2000/01:Ub808 (fp) yrkande 2 som handlar om

Storstockholm.

Kristdemokraterna påtalar i motion 2000/01:Ub331

yrkande 11 att gymnasieskolan inte lever upp till

förväntningarna när det gäller att tillgodose

elevernas val. Också i tätbefolkade regioner med

korta geografiska avstånd minskar andelen

tillgodosedda val. De anser därför att elever skall

ges valfrihet att söka ett gymnasieprogram eller

enskilda kurser utanför sin hemkommun.

U t s k o t t e t föreslår avslag på

motionsyrkandena om rätten att välja skola och ett

friare val av gymnasieskolans program m.m.

Enligt utskottets mening finns det en omfattande

valfrihet inom skolväsendet. Elever och föräldrar

har successivt givits större rätt och möjlighet att

välja skola. I sammanhanget kan nämnas att flera

kommuner i Stockholmsregionen sedan några år låter

sina elever söka gymnasieutbildningar fritt och är

beredda att betala den interkommunala ersättningen.

Även i flera andra regioner i landet pågår en

liknande utveckling (jfr SOU 2001:12 s. 102).

När det särskilt gäller gymnasieskolan har

Gymnasiekommittén 2000 enligt sina direktiv att

överväga formerna för hur alla studievägar kan göras

tillgängliga för elever i hela landet och de

ekonomiska konsekvenserna av detta (dir. 2000:35 och

2001:8). Kommittén skall utreda dels vilka effekter

gymnasieskolornas storlek har när det gäller

elevernas val och utbildningens kvalitet, dels vilka

effekter det ökade utbudet av lokala

utbildningsinriktningar har. Kommittén skall också

utreda det långsiktiga behovet av systemet med

riksrekryterande utbildningar. Resultatet av

kommitténs arbete, som skall vara avslutat senast

den 30 april 2002, bör enligt utskottets mening

avvaktas.

Moderata samlingspartiet föreslår i motion

2000/01:So303 yrkande 6 att en nationell skolpeng

införs som ett medel för att garantera valfrihet och

likvärdighet, konkurrens och mångfald inom skolan.

Motsvarande yrkanden framställs i motionerna

2000/01:Sk1025 (m) yrkande 5 och 2000/01:Ub205 (m)

yrkande 1. Förslaget innebär att staten skall ta

över finansieringsansvaret för skolan från

kommunerna. Skolpengen, motsvarande kostnaden för

elevens utbildning, skall tilldelas den skola eleven

själv valt. Kommunala skolor och fristående skolor

skall behandlas likvärdigt. Tillskott av resurser

skall ges för elever i behov av särskilt stöd.

I motion 2000/01:Ub205 (m) framhålls att

skillnaderna i elevkostnader mellan kommunerna är

ett viktigt skäl för staten att överta

finansieringen av skolan (yrk. 2). En nationell

skolpeng garanterar barnen att deras skola får

tillräckliga resurser för att möta just deras behov

(yrk. 3). Motionären anser att skolpengen bör kunna

vara delbar mellan olika skolor (yrk. 5). En elev

skall kunna gå huvuddelen av sin utbildning i en

kommunal skola, men fullgöra vissa ämnen i en

fristående skola eller vice versa, menar motionären.

I motion 2000/01:Ub213 (m) yrkande 5 påpekas att

många landsbygdsskolor som hotas av nedläggning kan

räddas med en statligt garanterad och finansierad

rätt för elever att välja skola.

U t s k o t t e t anser att riksdagen bör avslå

motionsyrkandena.

Riksdagen har tidigare vid ett flertal tillfällen

avslagit motionsyrkanden från Moderaterna om

införande av en nationell skolpeng (jfr senast bet.

2000/01:UbU1 s. 28). Utskottet vidhåller sin

uppfattning att en schablonberäknad nationell

skolpeng inte ger de grundläggande förutsättningarna

för att kraven på en likvärdig skola av hög kvalitet

för alla elever skall kunna uppfyllas. Resurser till

skolans verksamhet måste fördelas med utgångspunkt i

de behov som enskilda elever, olika grupper av

elever och skolor faktiskt har. Utskottet finner det

därför inte rimligt att införa en central

resursfördelning.

Vänsterpartiet begär i motion 2000/01:Ub274 yrkande

3 att skollagen ändras så att varje kommun blir

skyldig att tillhandahålla kommunal grundskola och

gymnasieskola till de elever som inte vill gå i

fristående skolor. Enligt motionärerna börjar

utvecklingen i vissa kommuner när det gäller

fristående skolor nu att närma sig den punkt, där

det blir svårt eller omöjligt att välja en kommunal

skola. Det borde vara en rättighet för alla barn och

ungdomar, som så önskar, att få gå i kommunal skola.

U t s k o t t e t vill med anledning av

motionsyrkandet anföra följande.

Enligt 1 kap. 1 § skollagen (1985:1100) anordnar

det allmänna utbildning för barn och ungdomar i form

av förskoleklass, grundskola och vissa motsvarande

skolformer samt gymnasieskola. För var och en som

enligt skollagen har rätt att gå i grundskolan skall

hemkommunen sörja för att sådan utbildning kommer

till stånd (4 kap. 5 §). Denna skyldighet skall

normalt fullgöras genom att hemkommunen anordnar

grundskola i den omfattning som krävs för att bereda

utbildning åt samtliga i kommunen som har rätt till

sådan.

Utskottet ser det som angeläget att betona att

kommunen måste ha faktiska möjligheter att ta ett

övergripande ansvar för utbildningen av barn och

ungdomar i kommunen. Rätten att välja skola får inte

inskränka sig till en rätt att endast välja en

fristående skola.

Utskottet har erfarit att frågan om vilka

konsekvenser det ökande antalet fristående skolor

kan få för kommunernas möjligheter att

tillhandahålla kommunala skolor behandlas i

Utbildningsdepartementets arbetsgrupp för frågor om

fristående skolor. Förslag från arbetsgruppen

beräknas föreligga inom kort.

Motionsyrkandet bör avslås med hänvisning till det

anförda.

Villkoren för fristående skolor

Gällande bestämmelser

Bestämmelser om fristående skolor finns i 9 kap.

skollagen (1985:1100). Huvuddragen i nu gällande

regler om villkoren för dessa skolor beslutades av

riksdagen hösten 1996 och började tillämpas den 1

juli 1997 (prop. 1995/96:

200, bet. 1996/97:UbU4, rskr. 1996/97:14). De

innebär i korthet följande. Skolplikt kan fullgöras

i en fristående skola som motsvarar grundskolan, om

den är godkänd av Skolverket. För godkännande krävs

att skolans utbildning ger kunskaper och färdigheter

som till art och nivå väsentligen svarar mot dem som

grundskolan skall förmedla samt att skolan även i

övrigt svarar mot de allmänna mål och den värdegrund

som gäller för utbildning inom det offentliga

skolväsendet. Skolan skall vara öppen för alla barn,

med undantag för sådana barn vilkas mottagande

skulle medföra att betydande organisatoriska eller

ekonomiska svårigheter uppstår för skolan.

Skolverket skall vidare förklara en godkänd

fristående grundskola berättigad till bidrag från

elevernas hemkommuner, såvida inte skolans

verksamhet skulle innebära påtagliga negativa

följder för skolväsendet i den kommun där skolan är

belägen. Hemkommunens bidrag skall bestämmas med

hänsyn till skolans åtagande och elevens behov efter

samma grunder som kommunen tillämpar vid fördelning

av resurser till sina egna grundskolor. Om en elev

har ett omfattande behov av särskilt stöd, är

kommunen inte skyldig att lämna bidrag till den

fristående skolan för det särskilda stödet, om

betydande organisatoriska eller ekonomiska

svårigheter uppstår för kommunen.

En konsekvens av bidragsreglerna är att en

fristående skola som har elever från flera olika

kommuner kan få skiftande bidragsbelopp från dessa,

beroende dels på elevernas skilda behov, dels på

hemkommunernas olika grunder för fördelningen av

resurser till sina egna skolor.

Fristående skolor på gymnasienivå skall också av

Skolverket förklaras berättigade till bidrag från

elevernas hemkommuner, såvida inte en skolas

verksamhet skulle innebära påtagliga negativa

följder för skolväsendet i den kommun där skolan är

belägen eller i närliggande kommuner. Det förutsätts

att skolans utbildning ger kunskaper och färdigheter

som till art och nivå väsentligen svarar mot de som

gymnasieskolan skall förmedla på nationella eller

specialutformade program, att skolan även i övrigt

svarar mot de allmänna mål och den värdegrund som

gäller för utbildning inom det offentliga

skolväsendet samt att skolan står öppen för alla

ungdomar, med motsvarande inskränkning som gäller

för fristående grundskolor i fråga om omfattande

behov av särskilt stöd.

Om den fristående gymnasieskolan inte kommer

överens om annat med elevernas hemkommuner, skall

kommunerna till skolan betala det belopp per elev

och program som regeringen har föreskrivit i bilaga

till förordningen om fristående skolor (1996:1206,

senast ändrad 2000:1174). Beloppen beräknas utifrån

en årlig redovisning från Skolverket av kommunernas

kostnader per gymnasieprogram. Genom att beloppen

bygger på medianvärden för riket kan ersättningen

till de fristående gymnasieskolorna för vissa

kommuner överstiga och för andra kommuner understiga

kommunens egna kostnader för motsvarande utbildning.

Motioner och utskottets ställningstagande

I flera motioner framläggs krav på ändringar i

villkoren för godkännande av och bidrag till

fristående skolor. Några motioner syftar till mer

generösa regler; i andra motioner yrkas att reglerna

skall göras mer restriktiva.

Folkpartiet anser i motionerna 2000/01:Ub225

yrkande 18 och 2000/01:

Ub236 yrkande 25 att lagregler för fristående skolor

måste utformas så att kommunalt godtycke inte

tillåts vara avgörande för om en fristående skola

skall godkännas eller inte, och reglerna för bidrag

måste bli så tydliga att olika kommuner inte kan ge

dessa helt skilda tolkningar.

Enligt Kristdemokraterna i motion 2000/01:Ub331

yrkande 9, som rör gymnasieskolan, kan

bidragssystemet förenklas. Regeringen lägger i

program för program fast en lägsta nivå för vad

kommunerna är skyldiga att betala till de fristående

gymnasieskolorna. Det naturliga vore, menar

Kristdemokraterna, att samma ersättning utgick till

de fristående gymnasieskolorna som till de

offentliga.

Vänsterpartiet, däremot, vill i motion

2000/01:Ub274 yrkande 2 att ett krav för att

Skolverket skall godkänna en fristående skola som

bidragsberättigad skall vara att kommunen i fråga

tillstyrker ett sådant beslut. Skollagen bör ändras

i enlighet härmed. Motionärerna hänvisar till att

kommunerna har ansvaret för skolans organisation och

ekonomi, medan staten styr genom nationella

måldokument och tillsyn. I ett sådant system är det

enligt deras mening orimligt att en fristående skola

skall kunna drivas i en kommun mot kommunens egen

vilja.

Liknande åsikter uttalas i motion 2000/01:Ub301

(s), nämligen att det finns skäl att stärka

kommunernas inflytande så att etableringen av

fristående skolor inte leder till ökad segregation

och ökade kostnader för skolverksamheten. I motion

2000/01:Ub347 (s) understryks att kommunernas

synpunkter i samband med etablering av fristående

skolor måste tillmätas större tyngd (yrk. 1). Vid

bedömningen av bidraget till en fristående skola

måste hänsyn tas till kommunens övergripande ansvar

för alla elevers skolgång. En rättvis fördelning

innebär därför med nödvändighet en viss avräkning av

bidragsbeloppet (yrk. 2). Även i motion

2000/01:Ub334 (s) begärs ändringar i reglerna för

fristående skolor. Fristående gymnasieskolor bör

tilldelas bidrag som utgår från kostnaden per elev i

den aktuella kommunen, och kommunen bör ha ett

avgörande inflytande i frågan om en fristående

gymnasieskola skall godkännas eller inte.

Motionärerna anser också att det bör utvärderas hur

de nya skolformerna påverkar integrationssträvandena

i samhället.

U t s k o t t e t anser att riksdagen bör avslå

motionsyrkandena.

Kommittén för uppföljning av resursfördelning till

fristående grundskolor, Fristkommittén, har haft i

tilläggsuppdrag att utreda ekonomiska och andra

konsekvenser av det snabbt växande antalet

fristående gymnasieskolor. Fristkommittén avlämnade

den 21 januari 2001 sitt betänkande Fristående

gymnasieskolor - hot eller tillgång? (SOU 2001:12).

I betänkandet föreslås bl.a. att Skolverket i sin

bedömning vid beslut om en ny fristående

gymnasieskolas bidragsberättigande skall ta

betydande hänsyn till elevutveckling och

lokalmarknad i lägeskommunen och närliggande

kommuner. Vid beslut om bidragsberättigande för

flera nya fristående gymnasieskolor samtidigt i en

kommun skall verket också ta hänsyn till kommunens

omställningsbehov. Nuvarande bidragssystem behålls

med en av statsmakten fastställd prislista som

gäller om inte skolan och kommunen kommer överens om

annat. Kommunerna ges möjlighet att reducera det

föreslagna bidragsbeloppet med högst 5 % för att

kompensera för den fristående skolans möjlighet att

optimera sin organisation.

Enligt vad utskottet erfarit utreds frågor rörande

Skolverkets prövning av fristående grundskolors rätt

till bidrag och kommunernas inflytande på denna

prövning inom Utbildningsdepartementets arbetsgrupp

för frågor om fristående skolor. Arbetsgruppen skall

inom kort lämna sitt förslag. Avsikten är att detta

förslag jämte Fristkommitténs förslag efter

beredning skall ligga till grund för en proposition

om fristående skolor under hösten 2001.

Enligt motion 2000/01:Ub261 (s) finns det skäl att

följa upp utvecklingen av fristående skolor. I en

sådan uppföljning är det särskilt viktigt att se

över om fristående skolor som drivs på konfessionell

grund lever upp till läroplanens skrivningar om

skolans värdegrund, anför motionären. I motion

2000/01:Ub340 (s) ifrågasätts om t.ex. vissa

religiösa samfund skall beviljas rätten att

undervisa i religionskunskap. Motionären anser att

en utvärdering av de fristående skolorna bör göras,

vari bör ingå i att se över reglerna för hur

tillstånd beviljas utifrån skolornas möjligheter att

bedriva undervisning i enlighet med uppsatta mål.

U t s k o t t e t hänvisar till att enligt

gällande regler i skollagen skall fristående skolor,

såväl på grundskolenivå som på gymnasienivå, svara

mot de allmänna mål och den värdegrund som gäller

för utbildning inom det offentliga skolväsendet (9

kap. 2 och 8 §§). I samma lagrum stadgas att en

fristående skola, inom ramen för den gemensamma

värdegrunden, får ha en konfessionell inriktning. I

förarbetena till bestämmelserna underströk

regeringen att Skolverket i sin tillsyn av

fristående skolor särskilt bör ge akt på om skolan

bedriver sin verksamhet i enlighet med skollagens

och läroplanernas värdegrund och allmänna mål (prop.

1995/96:200 s. 57). Om Skolverket finner att

undervisningen i den fristående skolan inte lever

upp till dessa krav, skall beslutet om godkännande

respektive rätten till bidrag återkallas.

Skolverket har i rapporten Barn mellan arv och

framtid (dnr 97:810) redovisat ett regeringsuppdrag

att kartlägga fristående skolor med inriktning mot

en avgränsad grupp inom det svenska samhället och

att analysera de problem som kan vara förknippade

med en sådan inriktning. Rapporten, som bygger på

ett begränsat urval av skolor, pekar på flera

allvarliga frågetecken kring vissa av de studerade

skolorna. För de muslimska skolornas del t.ex. visar

utredningen på ett problem med utbildningens

kvalitet, som på sikt kan försvåra elevernas

integration i det svenska samhället. Detta ger

anledning för verket att i sin tillsyn ägna stor

uppmärksamhet åt hur läroplanens värdegrund och

allmänna mål efterlevs. I rapporten framhålls att

det även framgent bör vara tillräckligt att

Skolverket följer upp, utvärderar och tillser dessa

skolor.

Med det anförda föreslår utskottet avslag på

motionerna.

Vänsterpartiet anmärker i motion 2000/01:Ub274

yrkande 4 att de fristående gymnasieskolorna i dag i

praktiken har riksrekrytering på alla sina program.

Motsvarande möjlighet har kommunala gymnasieskolor

endast om regeringen klassat program som

riksrekryterande. Om en elev går på en fristående

gymnasieskola någonstans i Sverige, måste

hemkommunen betala för eleven enligt en statlig

prislista som följer genomsnittskostnaden i riket

för respektive program. Platserna i de fristående

skolorna kan alltså bli dyrare än i kommunens egna

skolor, om kommunen har lägre kostnader per elev än

riksgenomsnittet. Motionärerna föreslår att samma

grunder för riksrekrytering skall gälla för

fristående gymnasieskolor som för kommunala

gymnasieskolor.

U t s k o t t e t anser att riksdagen bör avslå

motionsyrkandet med hänvisning till pågående

utredning.

Gymnasiekommittén 2000 skall enligt direktiven

utreda det långsiktiga behovet av systemet med

riksrekryterande utbildningar (dir. 2000:35). Vidare

skall kommittén utreda och lämna förslag om hur den

interkommunala ersättningen skall beräknas för

riksrekryterande utbildningar samt överväga hur

strukturen i förslagen kan ge incitament till

samverkan mellan kommuner. Kommittén skall redovisa

uppdraget senast den 30 april 2002.

Fristkommittén har enligt tilläggsdirektiven haft

att överväga om det är möjligt att tillämpa samma

grunder för riksrekrytering till gymnasieutbildning

oavsett huvudman. Kommittén föreslår i sitt

betänkande (SOU 2001:12) att den pågående

gymnasieutredningen avvaktas liksom utvecklingen i

de regioner där en övergång till fritt val börjat

praktiseras.

I motion 2000/01:Ub212 (m) yrkande 4 hävdas att

momsreglerna missgynnar fristående skolor.

Motionären anför att tjänsteproduktion i

skolverksamheten är momsbefriad. Det innebär att den

moms som betalas vid t.ex. inköp av material inte

kan dras av mot utgående moms. Kommunala skolor får

dock ersättning för sådana momskostnader, vilket

däremot fristående skolor sällan får.

U t s k o t t e t föreslår avslag på

motionsyrkandet.

Kommittén för uppföljning av resursfördelning till

fristående grundskolor, Fristkommittén, tog upp

kommunernas utbetalning av momsersättning till

skolorna i sitt betänkande Likvärdiga villkor? (SOU

1999:98 s. 43). Av betänkandet framgår att

kommunerna har rätt att erhålla en statlig

momsersättning om 6 % av skolbidraget. Syftet med

denna ersättning är att täcka de merkostnader som

följer av att t.ex. en fristående skola inte har

samma rätt till återbetalning av ingående

mervärdesskatt som kommunerna på grund av skillnad i

huvudmannaskap. Kommunerna skall beakta de

fristående grundskolornas rätt till momskompensation

på de områden som är momspliktiga. Kommittén

konstaterade att kommunerna handskades olika med

denna fråga. Kommittén föreslog därför att

momsbidraget skulle redovisas separat för att

möjliggöra en bedömning av ersättningens storlek.

Genom en ändring (2000:1107) i förordningen

(1996:1206) om fristående skolor har två nya

paragrafer införts, 1 kap. 4 a § och 1 a kap. 8 a §,

vari föreskrivs att en kommun som lämnar bidrag för

en elev i en fristående grundskola eller

förskoleklass skall för skolan kunna redovisa hur

stor andel av bidraget som är ersättning för

kostnader för lokaler respektive mervärdesskatt. De

nya bestämmelserna trädde i kraft den 1 januari

2001.

När det gäller en fristående gymnasieskola skall

kommunerna till skolan betala det belopp per elev

och program som regeringen har föreskrivit i en

bilaga till förordningen (1996:1206) om fristående

skolor (bilagan senast ändrad 2000:1174). I beloppen

ingår ersättning för sådan ingående mervärdesskatt

som skolan saknar avdragsrätt för.

Frågan om mottagande i fristående skola av elever i

behov av särskilt stöd tas upp i tre motioner.

Kristdemokraterna anser i motion 2000/01:Ub321

bl.a. att alla elever, oberoende av föräldrarnas

ekonomi, eget handikapp eller andra särskilda behov

skall kunna välja en fristående skola. Skolan skall

garanteras en lägsta grundnivå för ersättning och

därutöver kompenseras för särskilda åtaganden.

Enligt motion 2000/01:Ub285 (s) bör riksdagen göra

ett uttalande om att fristående skolor skall vara

öppna även för elever i behov av särskilt stöd.

Motionärerna menar att lika villkor skall gälla för

barn med funktionshinder som för andra barn, när det

gäller valfrihet.

Också i motion 2000/01:Ub290 (s) påtalas att barn

som har stora fysiska funktionshinder eller barn som

är utvecklingsstörda inte har samma möjlighet att

välja en fristående skola som andra barn har.

Motionären begär att bestämmelsen i 9 kap. 2 §

skollagen ändras så att fristående skolor skall vara

öppna även för dessa barn.

U t s k o t t e t föreslår avslag på

motionsyrkandena med hänvisning till följande.

Enligt 9 kap. 2, 8 och 8 b §§ skollagen skall en

fristående skola stå öppen för alla barn respektive

ungdomar som enligt skollagen har rätt till

utbildning inom motsvarande skolform i det

offentliga skolväsendet. Undantag får endast göras

för sådana barn respektive ungdomar vilkas

mottagande skulle medföra att betydande

organisatoriska eller ekonomiska svårigheter uppstår

för skolan.

Möjligheten för en fristående skola att neka att

ta emot en elev under vissa förutsättningar

motsvarar vad som, enligt 4 kap. 6 § skollagen,

gäller vid placeringen av elever vid en kommuns

olika skolenheter. En skola kan när det gäller barn

med särskilda behov ha svårt att ta emot barnet som

elev. För att skolan skall få neka en elev tillträde

måste dock svårigheten vara betydande. Det kan vara

fråga om att skollokalerna måste förändras eller att

det behövs extra personal för eleven. Om kommunen är

beredd att betala för det särskilda stödet kan den

fristående skolan inte åberopa ekonomiska

svårigheter som skäl för att vägra ta emot en elev.

Utskottet har inhämtat att det i dag finns ca 35

fristående skolor som har karaktären av

skoldaghem/behandlingshem och som riktar sig till en

begränsad elevgrupp. I praktiken har det faktum att

skolorna riktar sig till en avgränsad elevgrupp inte

ansetts strida mot principen om att en fristående

skola skall vara öppen för alla.

I motion 2000/01:N326 (kd) yrkande 9 efterfrågas

möjligheter till särskild dispens från lägsta

elevantal vid start av fristående skola i

glesbygdsområden, för att rädda byskolan från att

stängas på grund av vikande elevunderlag.

U t s k o t t e t erinrar om att Skolverket redan

enligt gällande regler har möjlighet att ge dispens.

Som en av förutsättningarna för att en fristående

skola skall godkännas gäller enligt skollagen att

skolan har minst 20 elever, om det inte finns

särskilda skäl för ett lägre elevantal (9 kap. 2 §).

Motionsyrkandet bör avslås med det anförda.

Kristdemokraterna anser i motion 2000/01:Ub319

yrkande 3 att Skolverket skall vara

tillståndsmyndighet för fristående skolor för elever

med funktionshinder och inte, som beslutats,

Specialskolemyndigheten.

U t s k o t t e t föreslår avslag på

motionsyrkandet.

Enligt 9 kap. 1 § tredje stycket skollagen, i dess

lydelse från den 1 juli 2000, skall ärenden om

godkännande av fristående skolor som motsvarar

specialskolan prövas av styrelsen för specialskolan.

I propositionen Elever med funktionshinder - ansvar

för utbildning och stöd (prop. 1998/99:105), där

denna lagbestämmelse var aktuell, anmälde regeringen

att det finns skäl att analysera huruvida

lagbestämmelserna för de olika skolformerna skall

harmoniseras, så att Skolverket ansvarar för

godkännande även av fristående specialskolor.

Regeringen avsåg att återkomma till riksdagen efter

beredning av frågan. Enligt uppgift från

Utbildningsdepartementet är beredningen av denna

fråga inte avslutad.

Lärare vid fristående skolor, m.m.

Vänsterpartiet påpekar i motion 2000/01:Ub274

yrkande 1 att Skolverket i sin uppföljning visat att

andelen obehöriga lärare är betydligt högre i de

fristående skolorna än i de kommunala. Med tanke på

att alltfler elever nu går i fristående skolor, är

det enligt motionärerna rimligt att samma krav på

pedagogisk kompetens ställs på lärare vid fristående

skolor som på lärare i det offentliga skolväsendet.

Regeringen bör lägga fram förslag om en sådan

ändring i skollagen.

Liknande synpunkter förs fram i motion

1999/2000:Ub248 (s), nämligen att skollagen bör

ändras så att samma krav på behörighet gäller för

lärare vid fristående skolor som för lärare inom den

allmänna skolan.

I motion 2000/01:Ub212 (m) yrkande 2, däremot,

framhålls betydelsen av att varje skola har rätt att

anställa den person de tycker är mest lämpad som

lärare. Genom att "öppna" läraryrket för personer

med olika slags utbildningar och erfarenheter,

öppnar man för en utveckling av lärarrollen och

därmed för förnyelse av skolan, menar motionären.

U t s k o t t e t anser att riksdagen bör avslå

motionsyrkandena.

Enligt 2 kap. 3 § skollagen (1985:1100) är

kommuner och landsting skyldiga att för

undervisningen använda lärare, förskollärare eller

fritidspedagoger som har en utbildning avsedd för

den undervisning de i huvudsak skall bedriva.

Undantag får göras endast om personer med sådan

utbildning inte finns att tillgå eller det finns

något annat särskilt skäl med hänsyn till eleverna.

Någon motsvarande bestämmelse om att lärare vid

fristående skolor skall ha en formell

lärarutbildning finns inte. Dock uttalades i

propositionen Fristående skolor m.m. (prop.

1995/96:200) att stor vikt bör fästas vid kraven på

lärares kompetens. Kraven på kvalitet i utbildningen

är lika höga för fristående som för offentliga

skolor. I propositionen betonades även att bristande

lärarkompetens kan leda till att en fristående

skolas godkännande respektive rätt till bidrag

återkallas.

Utskottet har inhämtat att frågan om införande i

skollagen av krav på kompetens hos lärare vid

fristående skolor övervägs inom

Utbildningsdepartementets särskilda arbetsgrupp för

frågor om fristående skolor. Arbetsgruppen beräknar

kunna lägga fram sina förslag inom kort.

I motion 2000/01:Ub299 (s) betonas behovet av

lagregler till skydd för personal vid fristående

skolor, motsvarande lex Maria och lex Sara inom

vården och omsorgen. Enligt motionären kan också

anställda vid fristående skolor riskera att förlora

sitt arbete om de avslöjar missförhållanden på den

skola där de arbetar.

U t s k o t t e t anser att det finns ett

demokratiskt värde i att förhållanden vid offentligt

finansierade verksamheter kan diskuteras öppet.

Frågan om yttrande- och meddelarfrihet för

anställda i verksamheter med anknytning till det

allmänna har utretts av en särskild utredare. Denne

har i februari 2001 avlämnat promemorian

Yttrandefrihet för privatanställda (Ds 2001:9), vari

läggs fram ett förslag till lag om skydd för

privatanställdas yttrandefrihet. Enligt lagförslaget

skall en arbetsgivare inte få ingripa mot en

arbetstagare för att han eller hon har utnyttjat

tryck- och yttrandefriheten i fråga om åsikter och

upplysningar om bl.a. förskoleverksamhet,

skolbarnsomsorg och utbildning för barn och ungdom

som avses i skollagen (1985:1100). Arbetsgivaren får

inte heller efterforska vem som har utnyttjat tryck-

och yttrandefriheten. Förslaget i promemorian skall

nu remissbehandlas.

Med hänvisning till det anförda bör riksdagen

avslå motionsyrkandet.

Regler i övrigt

Moderata samlingspartiet anser i motion

2000/01:Ub282 yrkande 1 att fristående skolor skall

vara öppna för alla barn och ungdomar. Moderaterna

menar dock att det måste vara möjligt att godkänna

särskilda antagningsregler vid fristående grund- och

gymnasieskolor. I ett mer mångfasetterat skolsystem

blir det fyrkantigt att endast tillåta

genomsnittsbetyg som urvalsgrund. Regelverket bör

ses över i detta avseende, och nya kriterier för

antagning bör tas fram som underlag för Skolverkets

prövning. Verkets godkännande skall vara en

förutsättning även i fortsättningen.

U t s k o t t e t vill med anledning av

motionsyrkandet anföra följande.

För fristående grundskolor gäller enligt

förordningen (1996:1206) om fristående skolor att

hänsyn får tas till färdighetsprov vid antagningen,

om utbildningen kräver att de sökande har speciella

färdigheter i musik eller dans (1 a kap. 3 §). I

övrigt får tester eller prov inte utgöra villkor för

att bli antagen till en skola.

Enligt 2 kap. 3 § samma förordning gäller för

fristående gymnasieskolor att bestämmelserna om

urval i 6 kap. gymnasieförordningen (1992:394) skall

tillämpas. I denna senare förordning sägs att vid

urvalet kan hänsyn tas, förutom till betygen, till

ett färdighetsprov eller ett intyg om färdigheterna,

om en utbildning inom det estetiska området kräver

att den sökande har speciella färdigheter, såsom

t.ex. i musik (6 kap. 7 §).

Utskottet kan inte ställa sig bakom förslaget om

införande av andra särskilda urvalsgrunder.

Utskottet vill värna den sammanhållna grundskolan

och ser inget behov av att tidigt försöka särskilja

barn med vad som brukar kallas särskilda

begåvningsprofiler. Det kan tvärtom hämma barns

allsidiga utveckling om samhället tidigt sorterar in

dem i ett särskilt fack. Grundskolans tanke är att

alla barn skall ges förutsättningar att utveckla

alla sidor av sin personlighet och olika förmågor.

Motionsyrkandet bör avslås av riksdagen med det

anförda.

I motion 2000/01:Ub282 yrkande 3 föreslår

Moderaterna att Skolverket ges i uppdrag att

undersöka förekomsten av elevavgifter och

motsvarande i den offentliga skolan samt analysera

de fristående skolornas erfarenheter av

avgiftsregler.

U t s k o t t e t anser att riksdagen bör avslå

motionsyrkandet.

Fristkommittén föreslår i sitt betänkande

Fristående gymnasieskolor - hot eller tillgång? (SOU

2001:12) att ett villkor för att en fristående

gymnasieskola skall ha rätt till kommunala bidrag är

att skolan i likhet med kommunala gymnasieskolor

följer 5 kap. 21 § skollagen. Där föreskrivs att

utbildningen i gymnasieskolan skall vara avgiftsfri

för eleverna. De skall utan kostnad ha tillgång till

böcker, verktyg och andra hjälpmedel som behövs för

en tidsenlig utbildning. Huvudmannen får dock

besluta att eleverna skall hålla sig med enstaka

egna hjälpmedel. I verksamheten får också förekomma

enstaka inslag som kan medföra en obetydlig kostnad

för eleverna.

I avvaktan på beredningen inom Regeringskansliet

av Fristkommitténs förslag finner utskottet inte

skäl att förorda att ett sådant uppdrag ges till

Skolverket som Moderaterna begärt.

Centerpartiet understryker i motion 2000/01:Ub239

yrkande 6 att reglerna för betyg skall vara lika,

oavsett om skolan är fristående eller kommunal.

Detta bör ges regeringen till känna.

U t s k o t t e t föreslår avslag på

motionsyrkandet.

Yrkandet är tillgodosett genom en ändring fr.o.m.

den 1 januari 2001 i förordningen (1996:1206) om

fristående skolor (1 a kap. 7 §). Den innebär att en

fristående skola som har fått medgivande av

Skolverket att anordna prövning och utfärda betyg är

skyldig att tillämpa bestämmelserna i 7 kap.

grundskoleförordningen (1994:1194) respektive 7 kap.

särskoleförordningen (1995:206) om betyg m.m.

Frågor rörande rätten till skolskjuts m.m. tas upp i

ett par motioner.

I motion 2000/01:Ub308 (kd, m) påpekas att ett

ökat utnyttjande av möjligheten att välja annan

grundskola, kommunal eller fristående, än den som

kommunen anvisat kommer att innebära fler skolresor

än tidigare. För att det fria valet av skola skall

förverkligas måste ett system skapas som ger alla

elever lika rätt att nå sin skola, oavsett om det är

skolan i närområdet eller en annan skola inom

rimligt pendlingsavstånd (yrk. 1). Motionärerna

anser vidare att en elev som aktivt valt annan skola

skall erhålla samma ekonomiska reseförmån som om

eleven valt anvisad skola. Grundskoleelev skall ha

samma möjlighet som elev i gymnasieskola att få

ekonomiskt stöd till skoltransporten (yrk. 2).

Enligt motion 2000/01:Ub257 (kd) kan det sättas i

fråga om det finns en reell valfrihet, om valet av

en annan skola än den kommunala innebär betydande

skolskjutskostnader för den enskilde. Motionären

åsyftar att särskolebarn som väljer en fristående

särskola skall få behålla rätten till skolskjuts.

U t s k o t t e t anser att riksdagen bör avslå

motionsyrkandena.

Enligt 4 kap. 7 § skollagen har kommunen

skyldighet att sörja för att skolskjuts anordnas åt

elever i grundskolan om det behövs med hänsyn till

färdvägens längd, trafikförhållandena,

funktionshinder hos en elev eller någon annan

särskild omständighet. Skyldigheten omfattar dock

inte elever som väljer en annan kommunal skola än

den som kommunen annars skulle ha placerat dem i.

Motsvarande gäller även, enligt 6 kap. 6 §

skollagen, vid val av en annan särskola än den som

kommunen annars skulle ha placerat eleven i, om

något önskemål om en viss skola inte framställts.

Kommunen har heller ingen skyldighet att anordna

skolskjuts för elever som väljer en fristående

skola.

Utskottet har tidigare behandlat motionsyrkanden

liknande de nu aktuella. Utskottet anförde då att

det skulle föra mycket långt och kunna åsamka

kommunerna stora kostnader, om skyldigheten att

sörja för skolskjuts utvidgades till att gälla även

elever som väljer annan skola än den som kommunen

annars skulle ha anvisat (bet. 1996/97:UbU4).

Utskottet tillade att ingenting hindrar en kommun

från att åta sig att stå för skolskjuts till en elev

i en fristående grundskola, om kommunen finner det

skäligt t.ex. därför att den närmaste kommunala

skolan är så belägen att eleven, om han eller hon

hade gått där, skulle ha varit berättigad till

skolskjuts. Detta är fortfarande utskottets

uppfattning.

Lagen (1991:1110) om kommunernas skyldighet att

svara för vissa elevresor gäller kostnaderna för

elevresor för en elev som har rätt till studiehjälp.

Hemkommunen skall svara för elevens kostnader för

dagliga resor mellan bostaden och skolan om

färdvägen är minst sex kilometer. Detta gäller

oberoende av om eleven går i en offentlig eller

fristående gymnasieskola. Utskottet är av nyss

anförda skäl inte berett att förorda att samma

ersättning för resor skall utgå till elever i den

obligatoriska skolan.

Övriga frågor

Enligt motion 2000/01:Ub504 (s) är det viktigt att

förbättra möjligheterna för nationella minoriteter i

Sverige att starta egna fristående förskolor.

Motionärerna framhåller särskilt att situationen för

sverigefinska barn i förskoleåldern har försämrats

under senare år i många kommuner. Regeringen bör

därför kontinuerligt informera kommunerna om deras

ansvar för att intentionerna i den nationella

minoritetspolitiken efterlevs.

U t s k o t t e t instämmer med motionärerna i

vikten av att de nationella minoriteternas

rättigheter till eget språk och egen kultur främjas.

Enligt skollagen 2 a kap. 13 och 17 §§ är det

kommunen som ger tillstånd till fristående förskola

och som bestämmer om bidrag till enskild

förskoleverksamhet. Utskottet utgår från att

kommunerna så långt möjligt tar sitt ansvar för att

underlätta förskoleverksamhet i olika driftsformer

för barn som tillhör nationella minoriteter.

Riksdagen bör inte göra något särskilt uttalande i

frågan utan avslå motionen.

I motion 2000/01:Ub310 (m) framhålls att reglerna

för bidrag till fristående skolor också bör omfatta

svenska skolor i utlandet. Motionären anmärker att

barn till föräldrar som vistas utomlands på grund av

funktionshinder inte är behöriga att tas emot i de

svenska utlandsskolorna. Det finns heller inte någon

laglig rätt för skolpliktiga barn att ta med sig den

skolpeng som de har rätt till i Sverige. Enligt

motionären bör Skollagskommittén se över de regler

som gäller för svenska utlandsskolor.

U t s k o t t e t anser att riksdagen bör avslå

motionsyrkandet.

Enligt förordningen (1994:519) om statsbidrag till

utbildning av utlandssvenska barn och ungdomar

lämnas statsbidrag till huvudmannen för en svensk

utlandsskola, distansundervisning, kompletterande

svensk undervisning och undervisning vid utländsk

skola (internationell skola). Som villkor för att

statsbidrag skall utgå för elev gäller att minst en

av elevens vårdnadshavare är svensk medborgare och

att minst en av dem vistas i utlandet antingen på

grund av tjänstgöring vid en svensk myndighet,

internationell organisation eller vid visst företag

eller för att han eller hon bedriver studier eller

forskning, kulturarbete eller verksamhet i utlandet

som i övrigt bedöms väsentlig för det svenska

samhället. Skolverket får medge att även andra

elever får räknas med, om det finns synnerliga skäl

med hänsyn till sociala förhållanden.

Utskottet erinrar om att till fristående skolor

utgår bidrag från elevernas hemkommuner enligt ett

annat regelsystem.

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

Med hänvisning till de motiveringar som framförs

under Utskottets överväganden föreslår utskottet att

riksdagen fattar följande beslut:

1. Rätten att välja skola

Riksdagen avslår motionerna 2000/01:Ub205

yrkandena 4 och 6, 2000/01:Ub212 yrkandena 1 och

3, 2000/01:Ub213 yrkande 4, 2000/01:

Ub260 yrkande 10 samt 2000/01:Ub303.

Reservation 1 (m, fp) - delvis

2. Fritt val av gymnasieskolans program m.m.

Riksdagen avslår motionerna 2000/01:Ub236

yrkande 26, 2000/01:

Ub331 yrkande 11, 2000/01:Ub808 yrkande 2 och

2000/01:Sf611 yrkande 14.

Reservation 2 (m, kd, c, fp) - delvis

3. Införandet av en nationell skolpeng

Riksdagen avslår motionerna 2000/01:Ub205

yrkandena 1-3 och 5, 2000/01:Ub213 yrkande 5,

2000/01:Sk1025 yrkande 5 samt 2000/01:

So303 yrkande 6.

Reservation 3 (m) - delvis

4. Skyldighet att tillhandahålla kommunal

grundskola och gymnasieskola

Riksdagen avslår motion 2000/01:Ub274 yrkande

3.

Reservation 4 (v) - delvis

5. Villkoren för godkännande av och bidrag

till fristående skolor

Riksdagen avslår motionerna 2000/01:Ub225

yrkande 18, 2000/01:

Ub236 yrkande 25, 2000/01:Ub274 yrkande 2,

2000/01:Ub301, 2000/01:

Ub331 yrkande 9, 2000/01:Ub334 och 2000/01:Ub347.

Reservation 5 (m, kd, fp)

Reservation 4 (v) - delvis

6. Utvärdering av fristående skolor med

konfessionell inriktning

Riksdagen avslår motionerna 2000/01:Ub261 och

2000/01:Ub340.

7. Lika grunder för riksrekrytering oavsett

huvudman

Riksdagen avslår motion 2000/01:Ub274 yrkande

4.

Reservation 4 (v) - delvis

8. Momsregler för fristående skolor

Riksdagen avslår motion 2000/01:Ub212 yrkande

4.

Reservation 3 (m) - delvis

9. Mottagande i fristående skola av elev i

behov av särskilt stöd

Riksdagen avslår motionerna 2000/01:Ub285,

2000/01:Ub290 och 2000/01:Ub321.

Reservation 2 (m, kd, c, fp) - delvis

10. Elevantal i fristående skola

Riksdagen avslår motion 2000/01:N326 yrkande 9.

11. Tillståndsmyndighet för fristående

skolor som motsvarar specialskolan

Riksdagen avslår motion 2000/01:Ub319 yrkande

3.

Reservation 6 (kd, fp)

12. Lärare vid fristående skolor

Riksdagen avslår motionerna 1999/2000:Ub248,

2000/01:Ub212 yrkande 2 och 2000/01:Ub274 yrkande

1.

Reservation 4 (v) - delvis

13. Lagregler till skydd för personal vid

fristående skolor

Riksdagen avslår motion 2000/01:Ub299.

14. Antagningsregler vid fristående

skolor

Riksdagen avslår motion 2000/01:Ub282 yrkande

1.

Reservation 1 (m, fp) - delvis

15. Förekomsten av elevavgifter

Riksdagen avslår motion 2000/01:Ub282 yrkande 3.

Reservation 3 (m) - delvis

16. Betygsregler för fristående skolor

Riksdagen avslår motion 2000/01:Ub239 yrkande

6.

17. Rätten till skolskjuts m.m.

Riksdagen avslår motionerna 2000/01:Ub257 samt

2000/01:Ub308 yrkandena 1 och 2.

Reservation 7 (kd)

18. Fristående förskolor för nationella

minoriteter

Riksdagen avslår motion 2000/01:Ub504.

19. Bidrag till svenska skolor i utlandet

Riksdagen avslår motion 2000/01:Ub310 yrkandena 1

och 2.

Stockholm den 8 mars 2001

På utbildningsutskottets vägnar

Jan Björkman

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Jan

Björkman (s), Britt-Marie Danestig (v), Beatrice Ask

(m), Eva Johansson (s), Inger Lundberg (s), Yvonne

Andersson (kd), Lars Hjertén (m), Majléne Westerlund

Panke (s), Tomas Högström (m), Torgny Danielsson

(s), Lennart Gustavsson (v), Erling Wälivaara (kd),

Gunnar Goude (mp), Sofia Jonsson (c), Ulf Nilsson

(fp), Anders Sjölund (m) och Nils-Erik Söderqvist

(s).

Reservationer

Utskottets förslag till riksdagsbeslut och

ställningstaganden har föranlett följande

reservationer. I rubriken anges inom parentes vilken

punkt i utskottets förslag till riksdagsbeslut som

behandlas i avsnittet.

1. Rätten att välja skola, m.m.

(punkterna 1 och 14) - m, fp

av Beatrice Ask (m), Lars Hjertén (m), Tomas

Högström (m), Ulf Nilsson (fp) och Anders Sjölund

(m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkterna 1

och 14 borde ha följande lydelse:

1. Rätten att välja skola

Riksdagen bifaller motionerna 2000/01:Ub205

yrkandena 4 och 6, 2000/01:Ub212 yrkandena 1 och

3 och 2000/01:Ub260 yrkande 10 samt avslår

motionerna 2000/01:Ub213 yrkande 4 och

2000/01:Ub303.

14. Antagningsregler vid fristående

skolor

Riksdagen bifaller motion 2000/01:Ub282 yrkande

1.

Ställningstagande

Vi är övertygade om att kvaliteten i skolan bäst

främjas om skolor med olika inriktningar, arbetssätt

och huvudmän kan verka sida vid sida. Alla elever

måste ha rätt att välja den skola där eleven kan

finna sig till rätta. Att kunna välja skola,

kommunal eller fristående i hemkommunen eller i en

annan kommun, är viktigt för att eleven skall känna

motivation och entusiasm inför sitt lärande och sin

utveckling. Ett fritt skolval driver på utvecklingen

mot att varje skola anstränger sig för att vara så

bra som möjligt för eleverna, oavsett om det är en

kommunal skola eller en fristående skola. Vi

föreslår att riksdagen bifaller motionerna

2000/01:Ub205 yrkandena 4 och 6, 2000/01:Ub212

yrkandena 1 och 3 och 2000/01:Ub260 yrkande 10.

Det är vår uppfattning att fristående skolor skall

vara öppna för alla barn och ungdomar. Samtidigt

menar vi att det måste vara möjligt att godkänna

särskilda antagningsregler vid fristående grund- och

gymnasieskolor. I ett mer mångfasetterat skolsystem

blir det fyrkantigt att endast tillåta

genomsnittsbetyg som urvalsgrund. Vi föreslår, i

likhet med vad som anförs i motion 2000/01:Ub282

yrkande 1, att regelverket ses över i detta avseende

och att nya kriterier för antagning tas fram som

underlag för Skolverkets prövning. Verkets

godkännande skall vara en förutsättning även i

fortsättningen. Vi anser att riksdagen bör bifalla

motionsyrkandet.

2. Fritt val av gymnasieskolans

program, m.m. (punkterna 2 och 9) -

m, kd, c, fp

av Beatrice Ask (m), Yvonne Andersson (kd), Lars

Hjertén (m), Tomas Högström (m), Erling Wälivaara

(kd), Sofia Jonsson (c), Ulf Nilsson (fp) och

Anders Sjölund (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkterna 2

och 9 borde ha följande lydelse:

2. Fritt val av gymnasieskolans program

m.m.

Riksdagen bifaller motionerna 2000/01:Ub236

yrkande 26, 2000/01:

Ub331 yrkande 11, 2000/01:Ub808 yrkande 2 och

2000/01:Sf611 yrkande 14.

9. Mottagande i fristående skola av elev i

behov av särskilt stöd

Riksdagen bifaller motion 2000/01:Ub321 samt

avslår motionerna 2000/01:Ub285 och

2000/01:Ub290.

Ställningstagande

Enligt vår mening måste valfriheten i gymnasieskolan

öka. Det är orimligt med en ordning som innebär att

bostadsadressen är avgörande för antagning till en

gymnasieskola. Ett fritt val av program eller

inriktning inom gymnasieskolan bör tillåtas såväl

inom en kommun som mellan olika kommuner. Skollagen

bör ändras så att en elevs hemkommun blir skyldig

att betala ersättning för elevens gymnasieutbildning

i annan kommun, också om utbildningen erbjuds i

hemkommunen. En ökad konkurrens mellan

gymnasieskolor stimulerar till att skapa skolor med

en attraktiv profil. Vi anser att riksdagen bör

bifalla motionsyrkandena.

Alla elever skall enligt vår mening

ges lika goda förutsättningar att

fritt välja skola. Bestämmelsen att

kommunen i vissa fall inte skall

vara skyldig att lämna bidrag för

elever i behov av särskilt stöd i

fristående skola bör därför ändras.

Kommunerna bör ersätta fristående

skolor som tar emot elever i behov

av särskilt stöd för det särskilda

åtagande detta innebär. Vad vi här

har anfört bör riksdagen tillkännage

för regeringen som sin mening och

därmed bifalla motion 2000/01:Ub321.

3. Införandet av en nationell

skolpeng, m.m. (punkterna 3, 8 och

15) -m

av Beatrice Ask (m), Lars Hjertén (m), Tomas

Högström (m) och Anders Sjölund (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkterna 3, 8

och 15 borde ha följande lydelse:

3. Införandet av en nationell skolpeng

Riksdagen bifaller motionerna 2000/01:Ub205

yrkandena 1-3, 2000/01:

Ub213 yrkande 5, 2000/01:Sk1025 yrkande 5 och

2000/01:So303 yrkande 6 samt avslår motion

2000/01:Ub205 yrkande 5.

8. Momsregler för fristående skolor

Riksdagen bifaller motion 2000/01:Ub212 yrkande

4.

15. Förekomsten av elevavgifter

Riksdagen bifaller motion 2000/01:Ub282 yrkande

3.

Ställningstagande

Utbildningen i grundskolan och gymnasieskolan är en

nationell angelägenhet. Vi vill införa ett statligt

stöd riktat direkt till skolorna - en nationell

skolpeng - för att alla skolor skall få resurser på

en nationellt jämförbar nivå. Ett fast belopp per

elev skall utbetalas direkt till skolorna utifrån

antalet inskrivna elever. En sådan nationell

skolpeng bidrar till att ge skolorna ökad

självständighet och frihet att förfoga över de

ekonomiska medlen. Den blir också ett medel för att

garantera valfrihet för eleverna. Vi vill betona att

en mer generaliserad fördelning av skolresurserna

inte utesluter att tillskott av särskilda medel ges

för elever i behov av särskilt stöd. Regeringen bör

snarast återkomma till riksdagen med förslag i

enlighet med vad som anförs i motionerna

2000/01:Ub205 yrkandena 1-3, 2000/01:Ub213 yrkande

5, 2000/01:

Sk1025 yrkande 5 och 2000/01:So303 yrkande 6.

En fristående skola har inte samma rätt till

återbetalning av ingående mervärdesskatt som en

kommun har. Momsreglerna missgynnar således

fristående skolor. Enligt vår mening bör det i

skollagen föreskrivas en skyldighet för kommunerna

att utge momsersättning till fristående skolor.

Detta bör riksdagen med bifall till motion

2000/01:Ub212 yrkande 4 tillkännage för regeringen

som sin mening.

Vi ställer oss bakom vad som anförs

i motion 2000/01:Ub282 yrkande 3 om

att regeringen bör ge Skolverket i

uppdrag att undersöka förekomsten av

elevavgifter eller motsvarande

ekonomiska bidrag från föräldrar med

barn i den offentliga skolan, som

underlag för fortsatt debatt om

skolans kostnader. Erfarenheterna av

avgiftsregler ur de fristående

skolornas perspektiv bör också

analyseras. Riksdagen bör bifalla

motionsyrkandet.

4. Skyldighet att tillhandahålla

kommunal grundskola och

gymnasieskola, m.m. (punkterna 4, 5,

7 och 12) - v

av Britt-Marie Danestig (v) och Lennart

Gustavsson (v).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkterna 4,

5, 7 och 12 borde ha följande lydelse:

4. Skyldighet att tillhandahålla kommunal

grundskola och gymnasieskola

Riksdagen bifaller motion 2000/01:Ub274 yrkande

3.

5. Villkoren för godkännande av och bidrag

till fristående skolor

Riksdagen bifaller motion 2000/01:Ub274 yrkande

2 samt avslår motionerna 2000/01:Ub225 yrkande

18, 2000/01:Ub236 yrkande 25, 2000/01:

Ub301, 2000/01:Ub331 yrkande 9, 2000/01:Ub334 och

2000/01:Ub347.

7. Lika grunder för riksrekrytering oavsett

huvudman

Riksdagen bifaller motion 2000/01:Ub274 yrkande

4.

12. Lärare vid fristående skolor

Riksdagen bifaller motion 2000/01:Ub274 yrkande

1 samt avslår motionerna 1999/2000:Ub248 och

2000/01:Ub212 yrkande 2.

Ställningstagande

Utvecklingen i vissa kommuner när det gäller

fristående skolor börjar nu att närma sig den punkt

där det blir svårt eller omöjligt att välja en

kommunal skola. Vi menar att det är en fullständigt

orimlig konsekvens. Det borde vara en rättighet för

alla barn och ungdomar, som så önskar, att få gå i

en kommunal skola. Vi föreslår, i likhet med yrkande

3 i motion 2000/01:Ub274, att skollagen ändras så

att varje kommun blir skyldig att tillhandahålla

kommunal grundskola och gymnasieskola till de elever

som inte vill gå i fristående skolor. Riksdagen bör

hos regeringen begära förslag till en sådan ändring

i skollagen.

Vi vill att en vetorätt införs för kommunen vid

godkännandet av en ny fristående skola. Det innebär

att ett krav för att Skolverket skall godkänna en

fristående skola som bidragsberättigad skall vara

att kommunen i fråga tillstyrker ett sådant beslut.

Riksdagen bör hos regeringen begära förslag till

ändring av skollagen i enlighet med motion

2000/01:Ub274 yrkande 2.

De fristående gymnasieskolorna har i dag i praktiken

riksrekrytering på alla sina program. Motsvarande

möjlighet har kommunala gymnasieskolor endast om

regeringen klassat programmet som riksrekryterande.

Om en elev väljer att gå på en fristående

gymnasieskola någonstans i Sverige, måste

hemkommunen betala för eleven enligt en statlig

prislista som följer genomsnittskostnaden i riket

för respektive program. Detta gäller även om

kommunen i sina egna skolor har lägre kostnader per

elev än riksgenomsnittet. Vi föreslår att samma

grunder för riksrekrytering skall gälla för

fristående gymnasieskolor som för kommunala. Den

fristående skolan skall alltså med vårt förslag

ansöka hos regeringen om att få ett program klassat

som riksrekryterande. Riksdagen bör bifalla motion

2000/01:Ub274 yrkande 4.

Andelen obehöriga lärare är enligt Skolverket

betydligt högre i de fristående skolorna än i de

kommunala. Vi menar att det är lärarnas kunskap och

pedagogiska kompetens som är grunden för all

skolutveckling. Skolverkets uppgifter är därför

oroande. Med tanke på att alltfler elever nu går i

fristående skolor är det rimligt att samma krav på

pedagogisk kompetens ställs på lärare vid fristående

skolor som på lärare i det offentliga skolväsendet.

Riksdagen bör hos regeringen begära förslag till en

sådan ändring i skollagen och därmed bifalla motion

2000/01:Ub274 yrkande 1.

5. Villkoren för godkännande av och

bidrag till fristående skolor (punkt

5) - m, kd, fp

av Beatrice Ask (m), Yvonne Andersson (kd), Lars

Hjertén (m), Tomas Högström (m), Erling Wälivaara

(kd), Ulf Nilsson (fp) och Anders Sjölund (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 5 borde

ha följande lydelse:

5. Villkoren för godkännande av och bidrag

till fristående skolor

Riksdagen bifaller motionerna 2000/01:Ub225

yrkande 18, 2000/01:Ub236 yrkande 25 och

2000/01:Ub331 yrkande 9 samt avslår motionerna

2000/01:Ub274 yrkande 2, 2000/01:Ub301,

2000/01:Ub334 och 2000/01:Ub347.

Ställningstagande

Vi anser att lagregler för fristående skolor måste

utformas så att kommunalt godtycke inte tillåts vara

avgörande för om en fristående skola skall godkännas

eller inte. Reglerna om att en fristående skola inte

skall förklaras berättigad till bidrag, eller mista

bidrag, om dess verksamhet skulle innebära påtagliga

negativa följder för skolväsendet i lägeskommunen

skapar också utrymme för kommunalt godtycke. Det är

vår bestämda uppfattning att de fristående

grundskolorna i skollagen måste garanteras en lägsta

grundnivå för ersättning och därutöver kompenseras

för särskilda åtaganden. Resurstilldelningssystemet

måste göras mer enhetligt för såväl fristående

grundskolor som fristående gymnasieskolor. Reglerna

för ekonomisk ersättning måste bli så tydliga att

helt skilda tolkningar i kommunerna inte är möjliga.

Riksdagen bör med bifall till motionerna

2000/01:Ub225 yrkande 18, 2000/01:Ub236 yrkande 25

och 2000/01:Ub331 yrkande 9 hos regeringen begära

sådana ändringar i skollagen.

6. Tillståndsmyndighet för

fristående skolor som motsvarar

specialskolan (punkt 11) - kd, fp

av Yvonne Andersson (kd), Erling Wälivaara (kd)

och Ulf Nilsson (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 11 borde

ha följande lydelse:

11. Tillståndsmyndighet för fristående

skolor som motsvarar specialskolan

Riksdagen bifaller motion 2000/01:Ub319 yrkande

3.

Ställningstagande

Vi föreslår att Skolverket skall vara

tillståndsmyndighet för fristående skolor som

motsvarar specialskolan och inte, som beslutats,

Specialskolemyndigheten. Med en sådan ändring blir

Skolverket tillstånds- och tillsynsmyndighet för

samtliga fristående skolor. Det finns enligt vår

uppfattning ingen anledning till särbehandling av

skolor för funktionshindrade. Riksdagen bör bifalla

motionsyrkandet.

7. Rätten till skolskjuts m.m.

(punkt 17) - kd

av Yvonne Andersson (kd) och Erling Wälivaara

(kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 17 borde

ha följande lydelse:

17. Rätten till skolskjuts m.m.

Riksdagen bifaller motion 2000/01:Ub257 samt

avslår motion 2000/01:

Ub308 yrkandena 1 och 2.

Ställningstagande

Kommunen är inte skyldig att sörja för skolskjuts

för elever som väljer en annan skola än den som

kommunen annars skulle ha placerat dem i.

Motsvarande gäller även för särskoleelever vid val

av en annan särskola. Det kan sättas i fråga om det

finns en reell valfrihet, om valet av en annan skola

än den kommunala innebär betydande

skolskjutskostnader för den enskilde. Bestämmelserna

om rätten till skolskjuts bör enligt vår mening ses

över. Särskolebarn som väljer en fristående särskola

måste få behålla rätten till skolskjuts. Riksdagen

bör bifalla motion 2000/01:Ub257.

BILAGA

Förteckning över behandlade förslag

Motioner från allmänna motionstiden

2000

2000/01:Ub205 av Sten Tolgfors (m) vari föreslås att

riksdagen fattar följande beslut:

1. Riksdagen begär att regeringen lägger fram

förslag om en nationellt finansierad och garanterad

möjlighet att välja skola för alla barn, i enlighet

med vad som i motionen anförs.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om de orimliga

skillnaderna i elevkostnader mellan landets

kommuner.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att nationell

skolpeng garanterar barnen att deras skola får

tillräckliga resurser för att möta just deras behov.

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om det fria skolvalets

betydelse för skolan i socialt utsatta områden.

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att skolpengen bör

kunna vara delbar mellan olika skolor.

6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om barns och föräldrars

rätt att söka sig till goda skolor och att välja

bort dåliga skolor.

2000/01:Ub212 av Sten Tolgfors (m) vari föreslås att

riksdagen fattar följande beslut:

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om friskolornas

betydelse för utvecklingen av skolans arbetsformer.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om betydelsen av att

varje skola har rätt att anställa den person de

tycker är mest lämpad som lärare.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att varken elever,

föräldrar eller lärare har intresse av att dåliga

kommunala skolor skyddas från konkurrens av bättre

friskolor.

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om momsreglerna för

friskolor.

2000/01:Ub213 av Sten Tolgfors (m) vari föreslås att

riksdagen fattar följande beslut:

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att skolplacering av

barn lika naturligt skall kunna ske efter vilken

pedagogisk inriktning som ligger nära barnen, som

efter skolans geografiska närhet.

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om vikten av fritt

skolval för att säkerställa landsbygdsskolors

överlevnad.

2000/01:Ub225 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) vari

föreslås att riksdagen fattar följande beslut:

18. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om vikten av fristående

skolor.

2000/01:Ub236 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) vari

föreslås att riksdagen fattar följande beslut:

25. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om underlättande av

etablering av fristående gymnasieskolor.

26. Riksdagen beslutar om ändring av 24 § 1

skollagen så att elevens hemkommun blir skyldig att

betala ersättning för elevs utbildning i annan

kommun också om utbildningen erbjuds av hemkommunen.

2000/01:Ub239 av Lennart Daléus m.fl. (c) vari

föreslås att riksdagen fattar följande beslut:

6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om samma betygsregler

för friskolor som för kommunala skolor.

2000/01:Ub257 av Tuve Skånberg (kd) vari föreslås

att riksdagen fattar följande beslut: Riksdagen

begär att regeringen lägger fram förslag som innebär

att särskolebarn i friskola får behålla rätten till

skolskjuts.

2000/01:Ub260 av Bo Lundgren m.fl. (m) vari föreslås

att riksdagen fattar följande beslut:

10. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om rätten att välja

skola.

2000/01:Ub261 av Carina Hägg (s) vari föreslås att

riksdagen fattar följande beslut: Riksdagen

tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om översyn av fristående skolor och

med särskild tonvikt på fristående skolor på

konfessionell grund.

2000/01:Ub274 av Gudrun Schyman m.fl. (v) vari

föreslås att riksdagen fattar följande beslut:

1. Riksdagen begär att regeringen lägger fram

förslag till ändring av skollagen så att samma krav

på pedagogisk kompetens ställs på lärare i

fristående skolor som på lärare i det offentliga

skolväsendet.

2. Riksdagen begär att regeringen lägger fram

förslag till ändring av skollagen så att ett krav

för att Skolverket skall godkänna en fristående

skola som bidragsberättigad skall vara att kommunen

i fråga tillstyrker ett sådant beslut.

3. Riksdagen begär att regeringen lägger fram

förslag till ändring av skollagen så att varje

kommun blir skyldig att tillhandahålla kommunal

grundskoleverksamhet och gymnasieutbildning till de

elever som inte vill gå i fristående skolor.

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att fristående

gymnasieskolor bör verka under samma villkor som

kommunala gymnasieskolor när det gäller

riksrekrytering.

2000/01:Ub282 av Beatrice Ask m.fl. (m) vari

föreslås att riksdagen fattar följande beslut:

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om nya riktlinjer vad

gäller särskilda antagningsregler i grund- och

gymnasieskolan.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om en utredning vad

gäller förekomsten av elevavgifter och motsvarande i

den offentliga skolan samt erfarenheterna av

nuvarande regler ur friskolornas perspektiv.

2000/01:Ub285 av Lena Sandlin-Hedman m.fl. (s) vari

föreslås att riksdagen fattar följande beslut:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om skollagens begränsning

gällande elever med behov av särskilt stöd i

fristående skolor.

2000/01:Ub290 av Sonja Fransson (s) vari föreslås

att riksdagen fattar följande beslut: Riksdagen

begär att regeringen lägger fram förslag till sådan

ändring i skollagen 9 kap. 2 § att alla barn får

lika rätt att välja skola.

2000/01:Ub299 av Carina Hägg (s) vari föreslås att

riksdagen fattar följande beslut: Riksdagen

tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om behovet av lagstiftning till

skydd för personal på fristående skolor.

2000/01:Ub301 av Barbro Andersson Öhrn m.fl. (s)

vari föreslås att riksdagen fattar följande beslut:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om en översyn av skollagen och

regelsystemet för de fristående skolorna.

2000/01:Ub303 av Roy Hansson (m) vari föreslås att

riksdagen fattar följande beslut: Riksdagen

tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om införandet av

undervisningsskyldighet.

2000/01:Ub308 av Kenneth Lantz (kd) och Jan Backman

(m) vari föreslås att riksdagen fattar följande

beslut:

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om förtydligande av 4

kap. 7 § skollagen 1985:1100.

2. Riksdagen begär att regeringen utreder

möjligheten för elev att erhålla resebidrag vid val

av annan skola.

2000/01:Ub310 av Marietta de Pourbaix-Lundin (m)

vari föreslås att riksdagen fattar följande beslut:

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att regler för

statsbidrag till friskolor också omfattar svenska

skolor i utlandet.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om direktiv till

Skollagskommittén.

2000/01:Ub319 av Erling Wälivaara m.fl. (kd) vari

föreslås att riksdagen fattar följande beslut:

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att Statens skolverk

skall vara tillståndsmyndighet för fristående skolor

för elever med funktionshinder.

2000/01:Ub321 av Erling Wälivaara m.fl. (kd) vari

föreslås att riksdagen fattar följande beslut:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om villkoren för de fristående

skolorna.

2000/01:Ub331 av Ulla-Britt Hagström m.fl. (kd) vari

föreslås att riksdagen fattar följande beslut:

9. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att rätten att välja

skola skall vara grundläggande och att friskolor

skall ha samma ersättning som offentliga skolor.

11. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att elever ges

valfrihet att söka ett gymnasieprogram eller

enskilda kurser utanför sin hemkommun.

2000/01:Ub334 av Margareta Sandgren och Anita

Jönsson (s) vari föreslås att riksdagen fattar

följande beslut: Riksdagen tillkännager för

regeringen som sin mening vad i motionen anförs om

fristående skolor.

2000/01:Ub340 av Martin Nilsson (s) vari föreslås

att riksdagen fattar följande beslut: Riksdagen

tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om fristående skolor.

2000/01:Ub347 av Eva Arvidsson m.fl. (s) vari

föreslås att riksdagen fattar följande beslut:

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om vikten av att

kommunernas synpunkter i samband med etablering av

fristående skolor tillmäts större tyngd.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om en bidragsgivning

till skolan som tar hänsyn till kommunens

övergripande ansvar för alla elever.

2000/01:Ub504 av Paavo Vallius och Sinikka Bohlin

(s) vari föreslås att riksdagen fattar följande

beslut: Riksdagen tillkännager för regeringen som

sin mening vad i motionen anförs om förskolor för

nationella minoriteter.

2000/01:Ub808 av Karin Pilsäter m.fl. (fp) vari

föreslås att riksdagen fattar följande beslut:

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om skolutbildningen.

2000/01:Sk1025 av Catharina Elmsäter-Svärd m.fl. (m)

vari föreslås att riksdagen fattar följande beslut:

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om valfrihet inom

skolan.

2000/01:Sf611 av Lennart Daléus m.fl. (c) vari

föreslås att riksdagen fattar följande beslut:

14. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om det fria

gymnasievalets positiva betydelse för integrationen.

2000/01:So303 av Bo Lundgren m.fl. (m) vari föreslås

att riksdagen fattar följande beslut:

6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om villkoren för att

välja skola.

2000/01:N326 av Ulf Björklund m.fl. (kd) vari

föreslås att riksdagen fattar följande beslut:

9. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om byskolans betydelse

och möjligheter till särskild dispens från lägsta

elevantal vid start av friskola i glesbygdsområden.

Motion från allmänna motionstiden

1999

1999/2000:Ub248 av Lisbeth Staaf-Igelström (s)

vari yrkas att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen anförts om

behörighetskrav på lärare.